Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län

1917-04-14 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:265, Angående upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

1

Nr 265.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande

av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård

i Västmanlands län; given Stockholms slott den

14 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen

medgiva,

a) att

dels de å Kungsörs södra kungsladugård om 9 Vin mantal i Kung

Karls socken av Västmanlands län belägna Kungsörstorpen nr 17 a, 17 b,

18 a, 18 b, 19 a, 19 b, 20 a, 20 b, 21a, 21b, 77, 78 a, 78 b, 79 a, 79b,

80 a, 80 b, 81, 82, 83 a, 83 b, 84, 85, 86 med 83 c, 87, 88, 89, 90 a,

90 b, 91 a, 91 b och 91 c samt de å Kungsörs norra kungsladugård om

11 V38 mantal i Kungs Barkarö socken av nämnda län belägna Kungsörstorpen

nr 3 och 4, även benämnda Ruttorpen nr 2 och 1 och betecknade

å den i ärendet åberopade kartan över denna kungsladugård med

T 28 och T 27,

dels backstugulägenheterna B 4, B 18, B 46, B 52—B 55,

dels lägenhetsområdena å södra kungsladugården T34—T39 och T46,

dels ock de med T 1—T 7 samt T 23—T 26 betecknade lägenhetsområdena

å norra kungsladugården

må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från

egendomen upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahem

slägenheter från vissa kronoegendomar;

b) att den till Kungsörs södra kungsladugård hörande Stallmästarhagen

må med det av uppskattningsnämnden angivna område försäljas

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 226 hätt. (Nr 265.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 265.

till Kungsörs köping mot köpeskilling, som på köpingens bekostnad

bestämmes i den ordning, som gällande förordning angående jords eller

lägenhets avstående för allmänt behov stadgar, med iakttagande därvid,

att köpeskillingen ej må understiga 80,100 kronor, samt under villkor

i övrigt att köpeskillingen skall vid tillträdet kontant inbetalas till

Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet och att köpingen skall ensam

vidkännas de med områdets avskiljande samt med lagfart å fånget förenade

kostnader.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 265.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlberg anförde:

Den i Kung Karls och Kungs Barkarö socknar av Västmanlands

län belägna Kungsörs kungsladugård var för statsverkets räkning upplåten

under arrende på 20 års tid till den 14 mars 1915 mot ett årligt

arrende av 8,387 kronor. I arrendet inbegreps icke dels den mark,

som blivit exproprierad för Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg,

innefattande 6 hektar 22 ar, dels det jordområde om 1 hektar 97.46 ar,

som enligt nådigt brev den 12 november 1886 från den så kallade

Ryttarplatsen å Kungsörs södra kungsladugårds utmark upplåtits åt

Kung Karls församling för anläggande av ny begravningsplats, dels det

av samma församling jämlikt nådigt brev den 3 juni 1892 till plats för

skolhus förvärvade område av 50 ar, dels den mark, som med en areal

av 91 hektar 66.01 ar blivit enligt nådigt brev den 29 maj 1893 från

Kungsörs södra kungsladugård upplåten till område för Kungsörs köping

och vilken enligt samma nådiga brev skulle på köpingens bekostnad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

i författningsenlig ordning åsättas belöpande andel av kungsladugårdens

mantal, dels ock de i sistnämnda område ej inbegripna, jämlikt nådiga

brev den 6 maj 1811 och den 20 mars 1863 från egendomen upplåtna

så kallade Kungsörn torp, för vilka dock arrendatorn ägde åtnjuta dagsverken,

som skola utgöras dels enligt av kammarkollegiet fastställd

dagsvérksskattläggning, dels ock vad angår tre oskattlagda torp till

visst angivet antal.

Ifrågavarande egendom, som är belägen invid Kungsörs köping

med järnvägsstation och ångbåtshamn och omkring Arbogaåns utlopp i

Mälarfjärden Galten, består av två huvudkomplex, nämligen Kungsörs

södra kungsladugård och Kungsörs norra kungsladugård med ett mantal,

som, efter vid ägostyckning verkställd fördelning på den till köpingen

avyttrade mark och de under nu löpande arrendeperiod jämlikt nådiga

brevet den 25 maj 1905 försålda lägenheterna Borgvik och Charlottenborg,

uppgår till 97i6 å den södra och ll5/38 mantal å den norra kungsladugården,

varjämte till egendomen hör torpet Norrskogen, som blivit till

kungsladugården utbrutet från Kungsörs allmänning.

Egendomen innehåller följande areal:

Södra kungsladugården .....................

Norra kungsladugården .....................

Tomt och.

åker

Ängsmark

Backe, skogs- mark,

impediment

Summa

hektar | ar

hektar

ar

hektar! ar

hektar

ar

241

242

3

78.9

O.l

70.7

44

17

1

14.7

90.5

49.2

217

124

77.5

56.8

13.4

503

384

5

71.1

47.4

33. S

Totalareal

I denna areal ingår icke

487

det c

49.7

>mråc

63 | 54.4

e, som till

342 | 47.7 | 893

lör ovannämnda

51.8

järn-

väg, och ej heller Kungsörs köpings område. Däremot ingå förenämnda

begravningsplats, skolhustomt och Kungsörstorp.

Vid en å egendomen under år 1914 avslutad uppskattningsförrättning

väcktes av uppskattningsmännen förslag, dels att 59 å den

södra kungsladugården befintliga så kallade Kungsörstorp måtte befrias från

dagsverksskyldigheten och upplåtas till innehavarna med de områden,

som funnes angivna å en av extra lantmätaren Tor Hjertqvist år 1911

upprättad karta över denna kungsladugård, dels att 23 å samma karta

angivna backstugulägenheter å södra kungsladugården måtte försäljas

till innehavarna och dels att de bostads- och jordbrukslägenheter, som

å samma karta betecknats med TI—T 46 ävensom de bostads-och jordbrukslägenheter,

vilka å en av bemälde Hjertqvist år 1914 uppgjord

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 265. 5

karta över norra kungsladugården betecknats med T 1—T 28, måtte försäljas

från egendomen. Lösesummorna för Kungsörstorpen beräknades

medelst kapitalisering av dagsverkenas medelpris för vissa år med tillägg

av uppskattade värdet å mark, som för torpområdenas lämpliga

begränsning eller av annan anledning nu föreslogs skola tilläggas desamma.

Saluvärdena å övriga lägenheter uppskattades på vanligt sätt.

Efter det vederbörande häröver avgivit yttrande, föreslog Kung],

Maj:t i en till riksdagen den 20 juni 1914 avlåten proposition, nr 183,

riksdagen medgiva, att ovanberörda Kungsörstorp, backstugulägenheter

samt övriga jordbruks- och bostadslägenheter, dock med undantag av

de å norra kungsladugården belägna lägenheter, som betecknats med

T8—T22, finge — lägenheterna T44 och T45 å södra kungsladugården

sammanslagna till en lägenhet, men övriga lägenheter var för sig — från

egendomen upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar,

varvid de saluvärden, som av uppskattningsmännen åsatts Kungsörstorpen

och backstugulägenheterna, skulle nedsättas med 20 procent.

I sammanhang med frågan om berörda upplåtelser hade Kungl.

Maj:t till prövning förehaft en framställning av Kungsörs köping om

inköp av den till egendomen hörande Stallmästarhagen, men fann Kungl.

Maj:t med hänsyn till de skäl, som då anförts häremot, framställningen

icke böra bifallas.

Uti skrivelse den 29 augusti 1914, nr 240, i anledning av ovan åberopade

proposition anförde riksdagen följande.

Såsom riksdagen i sin skrivelse nr 237 i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående upplåtande av lägenheter från förra militiebostället

Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr 2 i Örebro län anmärkt,

tillhörde de i förevarande framställning till försäljning föreslagna bostadslägenheterna

den i berörda skrivelse omnämnda särskilda typ av

tomtupplåtelser, vilka riksdagen ansett böra regleras enligt i samma

skrivelse närmare angivna grunder. Med anledning härav hade riksdagen

icke kunnat bifalla förevarande framställning, i vad den avsåge

upplåtande av berörda bostadslägenheter, utan finge riksdagen beträffande

denna del av ärendet hos Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning

i enlighet med ovan åberopade grunder.

Vad därefter beträffade de till försäljning föreslagna torp- och

backstugulägenheterna, hade till grund för värderingen lagts beträffande

torplägenheterna desamma åsatt dagsverksskyldighet men beträffande

backstugulägenheterna markens areal. Dagsverksskyldighet ålåge emellertid

båda ifrågavarande kategorier av lägenhetsinnehavare, den ena

Proposition

20/e 10H.

Riksdagens

skrivelse

29/s 1011,.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

jämlikt myndigheternas stadfästelse och den andra efter frivillig överenskommelse

med vederbörande arrendator. Det syntes därför redan

på grund härav kunna ifrågasättas, huruvida det varit fullt lämpligt

att, såsom skett, använda olika grunder för värdering av ifrågavarande

lägenheter. Vad vidare anginge dagsverksskyldigheten, ansåge riksdagen

dennas lämplighet såsom värderingsgrund kunna starkt ifrågasättas.

Enär dagsverksskyldighetens omfattning helt naturligt beträffande varje

lägenhet bestämts med hänsyn jämväl till sådana omständigheter som

vid tiden för upplåtelsen rådande arbetspriser med mera, syntes densamma

redan på grund härav icke kunna sägas utgöra något tillförlitligt

uttryck för torpets värde. _ Härtill komrne, att, enligt vad meddelats

vederbörande utskott, dagsverksskyldigheten ofta i sammanhang

med vidtagen delning av torpen på grund av avtal mellan higenhetsinnehavarne

fördelats i en proportion, som icke stått i rimligt förhållande

till torplägenheternas värde, vadan sagda skyldighet även av

denna anledning i många fall kommit att på ett synnerligen ojämnt sätt

belasta de olika lägenheterna. Att vid sådant förhållande uteslutande

lägga dagsverksskyldigheten till grund för värderingen och, såsom vid

förrättningen skett, göra köpeskillingarnas storlek direkt beroende av

dagsverksskyldighetens omfattning, syntes icke vara rättvist och billigt.

Visserligen hade, med anledning av framkomna klagomål, myndigheterna

tillstyrkt en sänkning med 20 procent av det av uppskattningsmännen

föreslagna såväl dagsverks- som jordvärdet å ifrågavarande lägenheter,

men en dylik allmän nedsättning vore givetvis icke i någon män ägnad

att avlägsna de ojämnheter i värderingen, som uppkommit till följd av

en ojämn belastning av dagsverksskyldigheten eller av andra orsaker.

På grund av de anmärkningar, som sålunda förekommit mot

värderingen av ifrågavarande torp- och backstugulägenheter, hade riksdagen

icke heller ansett sig kunna, i ärendets nuvarande skick, bifalla

Kungl. Maj:ts framställning i denna del, utan finge riksdagen hos Kungl.

Maj:t anhålla om förnyad allsidig utredning av frågan, samt om nv

värdering av ifrågavarande lägenheter enligt, såvitt möjligt, objektiva

och enhetliga grunder. I sammanhang med en dylik utredning borde

ock tagas under övervägande, huruvida köpeskillingarna för de i ärendet

omförmälda jordbrukslägenheter blivit på ett fullt lämpligt sätt avvägda.

Vad slutligen beträffade Kungsörs köpings framställning om förvärvande

av den så kallade Stallmästarhagen, vilken framställning på

grund av områdets behövlighet för köpingens dräneringsledningar samt

dess inskjutna läge inom ramen av köpingens område synts riksdagen

hava fog för sig, borde frågan härom upptagas till förnyad prövning i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

samband med den utredning enligt angivna grunder, som riksdagen påkallat

beträffande tomterna utanför köpingen.

På grund av vad sålunda anförts anhöll riksdagen, med avslag å

Kungl. Majrts förevarande preposition, om förnyad utredning av ärendet

i hela dess vidd enligt de grunder riksdagen angivit samt om framläggande

för riksdagen snarast möjligt av nytt förslag i frågan.

Beträffande de av riksdagen ovan angivna grunderna har en sammanfattande

redogörelse lämnats i statsrådsprotokollet vid propositionen

nr 82 för år 1916.

Den 9 oktober 1914 anbefallde Kungl. Maj:t med anledning av Kungl. uaj.u

riksdagens beslut domänstyrelsen att verkställa förnyad utredning i Äe''s^z“^“/,0

ärendet ävensom att vid utarrendering av ifrågavarande kronoegendom

från den 14 mars 1915 iakttaga, att det område, som ansåges närmast

böra ifrågakomma till lägenhetsupplåtelser, ävensom Stallmästarhagen

särskilt för sig utarrenderades för en tid av tre år.

I skrivelse den 9 februari 1917 har domänstyrelsen nu ånyo underställt

detta ärende Kungl. Majrts prövning. Domänstyrelsen har därvid

till en början meddelat, att de backstugulägenheter samt övriga jordbruks-

och bostadslägenheter, vilka enligt ovan åberopade proposition

föreslagits till försäljning, blivit jämte Stallmästarhagen upplåtna under

särskilt arrende till den 14 mars 1918, därvid betingats en årlig arrendeavgift

av 200 kronor. I arrendet av kungsladugårdarna för tiden till

den 14 mars 1936 inginge däremot de med T 8—T 22 betecknade lägenhetsområdena

å norra kungsladugården. Dagsverksskyldigheten från

Kungsörstorpen har bibehållits till huvudgården för tiden till den 14

mars 1918, men torpområdena sådana de å kartan angivits hava undantagits

vid utarrenderingen av huvudgården.

Beträffande den anbefallda utredningen har efter i ärendet förd

skriftväxling mellan domänstyrelsen och Kungl. Maj:ts befallningshavande

i länet rörande sättet för vinnande av samma utredning ärendet

den 25 november 1915 överlämnats till stadsingenjören i Örebro, Karl

Davidson, vilken varit anlitad i likartat ärende angående ovannämnda

kronoegendomen Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr 2 ävensom kronoegendomen

Lådberga nr 2.

Bemälde Davidson har i avgivet yttrande beträffande norra kungsladugården

anfört huvudsakligen följande.

Styckningsförslaget anginge tre olika ägoområden: Borgvik— stadaingenCharlottenborg,

Ruttorpet och nordvästra delen, tillsammans 28 lägen- iören Davidheter,

och avsåge icke någon sammanhängande plan eller anslutning yUrande''

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

till förut planlagt område utan omfattade de olika trakternas särskilda

styckning dels i bostads- och dels i jordbrukslägenheter. Mot den föreslagna

anordningen i fråga om området till Borgvik—Charlottenborg

och det nordvästra området vore intet att erinra. Beträffande däremot

Ruttorpstrakten syntes styckningen där icke vara av behovet påkallad

ej heller lämplig i den omfattning förslaget visade. Bostadslägenheterna

därstädes öster om vägen eller å själva Kungsörsåsen lämnade med

hänsyn till sin storlek icke tillfälle till inkomst av jordbruk och vore

alltför avlägset belägna för arbetare, som helt beräknade sin inkomst

från industri och fabriker å annan ort. Skulle åsen bli föremål för

bostadstomter, borde en enhetlig plan för ett sammanhängande lämpligt

stort område uppgöras. Men intill dess att ett bestämt behov av lägenheter

därstädes lörefunnes, borde den vackra åsformationen med dess

säregna vegetation bevaras och skyddas. Däremot syntes något egentligt

hinder för ^styckning av lägenheter å västra sidan av vägen icke

böra möta, synnerligast om de ordnades till jordbrukslägenheter. Genom

Arbogaåns begränsning mot Kungsör erfordrades åtminstone för närvarande

icke någon särskild plananordning å norra kungsladugårdens

del för sambandet med köpingsområdet.

Vidkommande södra kungsladugården vore ej något att erinra mot

styckningsförslaget i vad det omfattade västra delen av området. Däremot

vore lägenheterna T 40—T 45, belägna nordväst om Brunnakvarns

ägor, såsom jordbrukslägenheter alltför små och med hänsyn till avlopp

och grundförhållanden icke lämpliga att bebygga. För styckningen å

Kungsörsåsen och Stallmästarhagen vore plananordningen alltför enformig

och nödig hänsyn hade icke tagits till markens naturliga belägenhet.

Kungsörsåsen med Carl XI:s väg erbjöde stora möjligheter för en

intressant styckning, som i såväl praktiskt som estetiskt avseende kunde

göras lyckad. Runstensbacken därstädes borde ock vid plananordningen

beaktas. Stallmästarhagen stode i ett intimt samband med köpingsområdet,

och vissa sträckor därav hade redan tagits i anspråk för

köpingens avloppsledningar; styckningen borde även här göras med

större hänsyn ''till markform atinnen och angränsande områden. Härtill

komme, att vid utstyckningen å såväl åsen som Stallmästarhagen nödig

hänsyn icke tagits till sambandet med den hos Kungl. Maj:t för fastställelse

anmälda köpingsplanen, och sådan hänsyn vore nödvändig,

helst som åsen och hagen till stor del direkt gränsade intill köpingsområdet

och dess byggnadsplan. Då det gällde en så omfattande

styckningsåtgärd, som vore ifråga, vore det icke tillfyllest, att vissa

lokala styckningar ägde rum utan enhetlig anordning av området i dess

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 265.

helhet. 1 tekniskt hänseende voro det ej heller lämpligt att såsom

nu skett redovisa de många utstyckade fastigheterna i så liten skala

som 1: 4000. Med hänsyn härtill och att de till styckning ifrågasatta

områdena avsåge lägenheter å spridda ställen och således ej omfattade

någon sammanhängande plan, hade det icke ansetts lämpligt att vidtaga

sådana kostnadsberäkningar och förslag, som i riksdagens ovannämnda

skrivelse framhållits för stadsplaner. Med framhållande slutligen att

vederbörande sakägare vid erhållen del av styckningsförslaget ej egentligen

framkommit med annat än önskan att få lägenheterna med äganderätt

och att mot styckningen icke förefunnes några betänkligheter i

sanitärt avseende, har Davidson på de anförda skälen och särskilt med

hänsyn till de av riksdagen uttalade åsikter ansett sig böra inskränka

sig till det förslaget, att Kungsörsåsen och Stallmästarhagen eller området,

som å kartan omslutes av bokstäverna a till och med n och o

till och med ö, måtte bliva föremål för en tidsenlig och på sakkunskap

grundad styckningsåtgärd i enlighet med de synpunkter, som numera

gjorde sig gällande vid upprättandet av stadsplaner, och att styckningen

av lägenheterna T 40—T 45 måtte ur förslaget utgå.

Efter det stadsingenjören Davidson inkommit med den sålunda på

honom ankommande utredningen, har Kungl. Majts befallningshavande

genom skrivelse den 7 augusti 1916 förordnat domänintendenten i länet

att i samråd med vederbörande arrendeuppskattningsmän verkställa den

förnyade utredning och avgiva de yttranden i övrigt, som föranleddes

av riksdagens förenämnda skrivelse.

Enligt protokollet över vad som förekommit vid de för ändamålet

hållna sammanträdena har uppskattningsnämnden beträffande värderingen

av de till försäljning föreslagna torpen och backstugorna anfört

bland annat följande.

För behandling av ett ärende med den innebörd som det förevarande,

där det gällde att med hänsyn till mångahanda intressen söka

på mildaste sätt bryta med förhållanden, vilkas bestånd genom sekler

skaffat dem en viss helgd, måste det ligga makt uppå att med ledningav

gångna tiders prövade och godkända tillvägagångssätt under motsvarande

förhållanden fastslå medlen för de nya villkorens införande;

och ju mera nära nuvarande tid dylika riktpunkter vore att finna, desto

mera kraft borde desamma kunna tillmätas vid avgörande av spörsmål,

vilka folie sena tider till. Vid handläggningen av uppgiften i förevarande

del vore uppskattningsnämnden i åtnjutande av fördelen av

sådana riktpunkter: nådiga brevet den 29 maj 1893, berörande villkoren

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 226 höft. (Nr 265.) 2

ZJppskattningsnämndens

utredning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

för Kungsörs tilldelande av köpingsrättigheter, samt finansdepartementets

skrivelse till kammarkollegium av samma dag med avseende å samma

nådiga brev, vilka syntes vara de bästa direktiv. Dessa hade jämväl

— med visst undantag — fått sin tillämpning vid det föregående

värderingstillfället. Varken den sedan dess gångna tiden eller de nu

anlagda synpunkterna hade förändrat, utan fastmera styrkt uppskattningsnämnden

i dess uppfattning av lämpligheten av ett fortsatt nyttjande av

i berörda handlingar givna förkållningsregler vid värdesättningen.

För att erhålla det historiska underlag, vilket för ett ärende som

det förevarande borde vara av betydelse, ansåge uppskattningsnämnden

nödigt att först giva följande överblick av Kungsörs torps och backstugors

historia. Sedan det av konung Carl XI vid Kungsör anlagda

stuteriet genom nådigt brev den 6 maj 1811 förflyttats till Strömsholm,

förlädes Kungsörs kungsladugård till arrendegods, och de intill nämnda

tid under stuteriet lydande betes- och slåtter ängar na å Köpingsön avskildes

därifrån för att såsom självständig arrendeegendom bliva avradsgivande

till stuteriet vid Strömsholm. Under den tid Kungsör nyttjades

såsom stuteri upplätos med vederbörligt tillstånd å den så kallade

Kungsörs backe huvudsakligen åt stallbetjäningen smärre jordområden,

slutligen fördelade på 101 olika innehav, mot viss bestämd årlig avgäld

i dagsverken. Dessa områden bebyggdes av besittarna och benämndes

efter dem samt antogo samfällt så småningom karaktär av by. När

Kungsörs egenskap av stuteri år 1811 upphörde, undergingo dessa områden

ny skattläggning sålunda, att skatten — efter värdering 2, 2 Vs

å 3 dagsverken per kappland, lämpat efter innehavets bördighet och

beskaffenhet i övrigt — skulle av Kungsörs torp presteras till arrendatorernas

av Kungsörs kungsladugårds förmån och i arrendevillkoren

upptagas, eu skattläggning, vilken genom kammarkollegiets beslut den

12 november 1811 vunnit fastställelse. Sedan det visat sig, att benämning

å torpen efter innehavarnas namn skulle i längden leda till ohjälplig

oreda vid redovisningen därav, föranstaltades under år 1826 om deras

betecknande med nummer i stället för med namn. Efter tomtlängden,

som bifogades jordeboken, angåvos 4 torp å norra kungsladugården

nr 1—4 med tillhopa 26 V2 dagsverken och å den södra 108 torp nr

1—108, av vilka dock 5 icke skattlagts, med 1723 63/c0 dagsverken,

var förutom en lägenhet å norra kungsladugården senare genom nådigt

brev den 20 mars 1863 uppläts under enskild disposition och skattlades

till 44 dagsverken. Samtliga dessa dagsverken upplätos till Kungsörs

kungsladugårds arrendator, dock utan någon disposition av själva lägenheterna,

av vilka således innehavarna befunno sig i ständig besittningsrätt.

Endast dagsverksskatten in natura till kungsladugården, vilande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 265.

å det ursprungliga år 1811 bestämda innehavet, utgjorde och vore fortfarande

hinder för utövande av full äganderätt till desamma. För närvarande

uppginge de Kungsörs torp, som nu kunde redovisas, efter

under tidens gång skedda uppdelningar av vissa därav i olika littera

till ett antal av 59 med 737 dagsverken. Vid sidan av torpen förefunnes

och funnes ännu en annan kategori av lägenheter, de så kallade

Kungsörs backstugor, uppkomna genom upplåtelser av kungsladugårdens

arrendator av områden från densamma till enskilda mot viss överenskommen

dagsverksgång vid kungsladugården och vilkas innehavare visserligen

i likhet med de skattlagda torpen ägde å lägenheterna befintlig

åbyggnad men till innehaven ägde allenast utöva arrenderätt mot förutnämnd

avgäld. I likhet med de skattlagda torpen finge backstugorna

gå i handel, dock mot anmälningsskyldighet till arrendatorn. Antalet

backstugor, som nu kunde redovisas, uppginge för närvarande till 23

efter skedda uppdelningar därav med 334 kontraktsfästade dagsverken.

Då Kungsör genom folkmängdens ökande, börjande industriell

livaktighet och andra orsaker ansåg med sin fördel förenligt att till viss

territoriell utsträckning söka för sig utverka köpingsrättigheter, kunde

detta icke låta sig göra, med mindre än att ifråga om grunden, vilken

ägdes av Kungl. Maj:t och kronan, det ifrågavarande markområdet inköptes

från kronan, och denna fråga ordnades genom ovan anförda

nådiga brev den 29 maj 1893. Detta markområde bestod, förutom av

mark av ecklesiastik natur, dels av mark direkt hörande under kungsladugårdens

arrende och dels av mark tillhörande Kungsörs torp och

backstugor. Enligt de för värdesättningen vid köpingsområdets upplåtande

angivna bestämmelser skulle iakttagas, att för den mark, som

uppläts från de under kungsladugårdens omedelbara disposition varande

ägor, skulle till kronan erläggas den uppskattade markens värde jämte

värdet av därå befintlig skogsväxt, att för mark, tillhörig Kungsörstorpen,

skulle erläggas 20 gånger det belopp, som motsvarade värdet

av de för torpen till kungsladugården utgående dagsverken, beräknat

efter medium av de 10 sista årens markegångspris för länet, samt att

för mark, tillhörande backstugornas innehav, skulle erläggas 20 gånger

det belopp, som efter uppskattning befunnes motsvara jordens behållna

avkastning, vilket belopp borde ökas med det värde marken på grund

av läge eller lämplighet för bebyggande kunde anses äga; och skulle

dessa uppskattningar verkställas på lägenhetsinnehavarnas bekostnad.

Att vid nu föreliggande, med förhållandena vid bildandet av köpingen

fullt analoga uppgift göra någon ändring härutinnan syntes

uppskattningsmännen vara så mycket mindre skäl, som berörda värde
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

ringssätt vore synnerligen enkelt, från ren affärssynpunkt sett naturligt

och. vid saluvärderingar av kronodomän titt som oftast nyttjat; detsamma

innebure en kapitalisering av ifrågavarande årsavkomst efter 5

procent sålunda att, när exempelvis 2.2 5 kronor angåves såsom 10-årigt

medelvärde å drängdagsverke, erhölles genom kapitalisering av detta

belopp efter 5 procent samma belopp, som vid 20-dubbling av talet i

fråga eller 45 kronor, således, såsom nämnt, samma åtgärd som användes

vid kapitalisering av vissa årsavkomster från kronodomän,

nämligen för allmänningsutsyningar, fisken, beten med mera. Sagda

förfarande hade tillämpats av uppskattningsnämnden vid värdering av

den torpen åliggande dagsverksskyldighet, men icke i fråga om värdering

av torpens genom inkräktningar eller för vinnande av bättre gränser

vunna ökning i innehav på kungsladugårdens bekostnad utöver 1811

års skattläggningsbestämmelser, likasom icke heller i fråga om backstugornas

nu föreslagna innehav. I dessa fall hade uppskattningsnämnden

utgått från det direkta markvärdet. Nämnden hade vidare i

fråga om markvärdet i regeln fästat mindre avseende vid markytans

skick vid värderingstillfallet, om den befanns såsom välvårdad trädgård

eller åker i mindre god hävd, mer eller mindre väl bebyggd och så

vidare, utan hade i vanligaste fall satt värdet å marken i dennas egenskap

av in- eller avrösningsjord, ändamålsenlighet för bebyggande och

i förhållande till det läge, som området i fråga intoge i relation till

närbelägenhet till köpingen och till backstugan nr 22. Denna backstuga

syntes nämnden vara en lokalt såväl som ekonomiskt säker utgångspunkt

vid värdesättningen, i det att densamma förenade närbelägenhet

till köpingen och dess arbetsresurser med goda vägförbindelser

och eventuell utsikt till framtida värdeökning på grund av gynnsamt

läge, beroende huvudsakligen därpå att den av Kungl. Maj:t koncessionerade

järnvägen Norrköping—Katrineholm—Köping stakats i närhet

av berörda backstuga och det vore troligt, att just denna del av trakten

kring köpingen inom snar framtid komme att bliva dess brännpunkt.

För övrigt ville nämnden till förtydligande av markvärderingen i allmänhet

framhålla, att det i fråga om Kungsörs skattlagda torp och

backstugorna icke rörde sig om »torp» i egentlig mening eller om markområden,

vilka kunde medgiva sina innehavare att mot viss dagsverksskyldighet

men utan annan förvärvsmöjlighet föra en dräglig tillvaro;

därtill vore de i övervägande antal tillmätta i allt för liten skala: för

Kungsörs torp hektar 0.8110, för backstuga hektar 0.3046 i medeltal

ursprungligt innehav. De vore att betrakta endast såsom små, mindre

eller ordinärt begränsade bostadslägenheter, för vilka stugtomten, potatis
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

landet, ett par tiotal fruktträd samt möjligheten till industriell eller

annan verksamhet för innehavaren voro de värdesättande faktorerna.

Såsom ovan antytts hade således backstugan nr 22 åsatts högsta a-pris,

40 öre per kvadratmeter, av alla markområdena och från denna förtonade

radiellt alla övriga, därvid dock, såsom nämnts, närbelägenheten

till köpingen jämväl vore i värdesättningen ingripande. Vid närmare

granskning och med kännedom om det således angivna värderingssystemet

skulle man finna detsamma överallt — oftast gruppvis —

tillämpat och endast större och fjärmare från utgångspunkterna belägna

områden avvikande därifrån genom relativt avsevärdare sänkning i

markvärdet, under det att smärre och sådana, tilldelade för innehavens

avrundning och beredande av bättre gränser, mindre berörts av sänkning

på grund av avståndet från nämnda platser. Om en försäljning,

efter detta ords allmängiltiga betydelse, av Kungsörstorp kunde uppenbarligen

icke bliva tal, lika litet som att enahanda grunder för värderingen

av ifrågavarande olikartade värdeobjekt — skattlagd dagsverksskyldighet

och mark — vore möjliga att tillämpa. Att den Kungsörstorp

åliggande dagsverksskyldigheten utginge efter högst olika grunder,

vore åter en faktisk verklighet, men härutinnan torde — efter nämndens

förmenande — nu ingen ändring stå att vinna, ty detta vore,

såsom nämnts, att hänföra till den beskattningsform, som vid 1811 års

skattläggning vunnit anbefalld efterföljd. Att genom Kungsörstorpens

och även backstugornas delning å olika littera dagsverksåliggandet

blivit, enligt i riksdagens skrivelse gjort uttalande, ojämnt fördelat i

förhållande till de uppdelade innehaven, vore otvivelaktigt, men i detta

fäll måste respektive delägare hava sig själva att skylla, alldenstund

man måste utgå därifrån, att dessa vid uppdelningstillfället varit fullt

medvetna om sina åligganden, för så vitt icke tilläventyrs andra ekonomiska

omständigheter härvid spelat in, om vilka nuvarande tid icke

hade sig något bekant.

Till vilken betänklig effekt en uppdelning av dagsverksskyldigheten,

evalverad efter 45 kronor per dagsverke, för respektive innehav

skulle föranleda, framginge av en av värderingsnämnden uppsatt, nämndens

protokoll bilagd tablå. I denna tablå hade angivits, dels å vilka

Kungsörstorp de olika skattedagsverksantalen belöpte, dels dessa torps nuvarande

olika innehav, dels summorna innehav för de olika grupperna av

dagsverken, dels medeltal innehav för samma grupper, dels lösenbelopp

för samma medeltal efter 45 kronor per dagsverke, dels ock huru lösensummorna

efter gruppernas innehavmedeltal skulle arta sig, därest friköpning

från dagsverksskyldigheten skulle grundas på respektive inne
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

havs storlek. Av tablån framginge, att i sistnämnda fall skulle å ytenheten

1 ar komma i runt tal kronor 6.93, då totalbeloppet, 737 dagsverken

å 45 kronor, fördelades på det i 1811 års skattläggning angivna

totalinnehav 47.8 5 2 hektar.

Ehuru denna tablå talade för sig själv, kunde nämnden ej underlåta

att framhålla vissa konsekvenser därav, nämligen att torpet nr 85

med 0.03 7 hektars nuvarande innehav utgjorde 1 dagsverke, men torpet

nr 21 b med innehav av 0.0 3 6 hektar 2 dagsverken, att torpet nr 81 om

0.749 hektar utgjorde 6 Vs, men torpet nr 6 om 0.7 41 hektar 17 dagsverken,

att torpet nr i 8 b med 0.18 0 hektar utgjorde 1, men torpet 7 h om

0.1 90 hektar 13 Va dagsverke och så vidare. Dessa förhållanden trotsade

varje försök till förklaring, för så vitt från början ej vissa emolument,

såsom beten, rätt till slåtter eller vedbrand, måhända virke till byggnader,

varit tilldelade en del torp men under tidens gång eller med fördelstagarens

bortgång blivit glömda eller lämnade utan senare tiders beaktande.

Det omöjliga i ett likvidationssätt för Kungsörstorpens befriande från

åliggande dagsverksskyldighet, grundat på samma torps innehav, syntes

emellertid hava genom samma tablå påvisats såsom öppendagligt.

Att fördelningen av innehav på respektive backstugor i jämförelse

med den dessa kontraktsenligen ålagda dagsverksskyldigheten till kungsladugården

vore lika ojämn och för en nutida förklaring av detta förhållande

lika dunkel som beträffande Kungsörstorpen, framginge av en

annan, värderingsnämndens protokoll jämväl bifogad tablå, utvisande, att

backstugan nr 10 med ett ursprungligt innehav av 0.2 75 hektar utgjorde

15 dagsverken mot backstugan nr 54 om 0.2 7 2 hektar med 48 dagsverken

och att backstugan nr 22 med 0.7 46 hektar utgjorde 19 dagsverken mot

backstugan nr 55 med 0.6 41 hektar och 48 dagsverken. Härvid har dock

anmärkts, att på grund av ändringar i ursprungliga innehavet och tilllägg

av rätt till bete med mera den ursprungliga proportionen, som

angivits i tablån, i våra dagar icke överallt återfunnes i det verkliga

förhållandet mellan arrendatorn och backstuguinnehavaren. I sammanfattning

av det förestående ville värderingsnämnden göra gällande, att

i fråga om Kungsörstorpens friköpande från desamma åliggande skattlagd

dagsverksskyldighet till kungsladugården denna skyldighets kapitalisering

vore att anse såsom det enda rätta förfaringssättet och att, i

fråga om upplåtelse till backstugornas innehavare av dem tillhörande

områden, samma områdens värdesättning efter kvadratmeter i förhållande

till läge, lämplighet för bebyggande och jordbeskaffenhet vore att anse

såsom en fullt tillfredsställande metod.

Alldenstund den tanken läge nära till hands, att en kombination

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

mellan det område, varöver köpingen förfogade, och för densamma eventuellt

önskvärda angränsande delar av kungsladugårdens innehav borde

vara lätt att åstadkomma, därest behov av köpingens utvidgning förese;

hade domänintendenten satt sig i förbindelse med vederbörande

jämväl inom köpingen — för att erfara, huru läget i detta hänseende

vore att fatta. I fråga om Uddhagens och Stallmästarhagens

förvärvande hade köpingen synts hava tagit påvisningen ad notam,

men i övriga fall lämnat densamma obeaktad. Vad Davidsons utlåtanden

i övrigt anginge, hade värderingsnämnden icke avgivit förslag till avstyckningar

från Stallmästarhagen, för så vitt icke nämndens förslag

om därvarande torps och backstugors — med tillägg till innehav och

för utfartsväg — friköpande därmed kunde avses. Vidare anledning till

uttalande med avseende å samma utlåtanden ansåge nämnden ej föreannat

än i så måtto att, därest Davidsons förslag berörande södra

kungsladugården samt Kungsörsåsens och Stallmästarhagens inom de å

kaitan med a-n och o-ö omslutna gränser vunne godkännande, frågan

om samtliga derinom belägna Kungsörstorps och backstugors friköpande

syntes råka in på en död punkt eller åtminstone i komplikationer, med

vilkas lösning värderingsnämnden ej ansåge sig nu hava att utan vidare

befatta sig.

För . uppgörande av ny värdering hade besiktning verkställts på

nytt, varvid innehavaren av Kungsörstorpet nr 77 genom företeende av

laga förrättningsinstrument av den 20 september 1875 styrkt befogenheten

av den nu för sagda torp samt Kungsörstorpen nr 78 a och 78 b

nyttjade fördelningsgrunden för skattlagd dagsverksskyldighet till kungsladugården,

vadan värderingsnämnden funnit skäligt att efter övriga intressenters

hörande godtaga densamma. Innehavaren av Kungsörstorpet

ni 83 a hade yrkat ändring i fördelningen av dagsverken i jämförelse

med torpet nr 83 b, med hänsyn vartill nämnden hänvisat vederbörande

till lantmätare för frågans utredande. Sänkning av a-priset å ägofigurerna

447 och 448 (Kungsörstorp nr 77) med 5 öre hade visat sig

befogad. Likaledes borde sänkning vidtagas av a-priset å ägofigurerna

458 (Kungsörstorp nr (8 a) med 8 öre samt ägofiguren 459 (samma torp)

med 5 öre ävensom å ägofiguren 410 (Kungsörstorp nr 70) med 1 öre.

I övrigt hade nämnden efter noggrann revision av alla vid föregående

värderingsförrättning föreslagna a-pris å till föryttring föreslagna ägofigurer

och med iakttagande av förutnämnd relativitet funnit sig böra

godkänna dessa.

Ehuruväl intressenterna vid samråd och vidare underrättelser i

ärendet i stort sett jämväl vid nu ifrågavarande värderingstillfälle visat

sin tillfredsställelse med den av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 265.

i lösensummorna och förklarat sig tillfreds med de angivna värdena och

det föreslagna likvidationssättet, har värderingsnämnden för att söka

genom ännu ett steg av tillmötesgående vinna definitiv lösning av ärendet

— likväl med tvekan inför de uppoffringar, som kronan därigenom måste

vidkännas — avgivit förslag till ytterligare nedsättning i lösensummorna

för Kungsörstorpen och därvid anfört följande.

Såsom tillförne vore nämnt, innehade Kungsörstorpen i regeln

ganska begränsade innehav, i medeltal 0.8110 hektar. När nu dessutom

synnerligen ojämnt fördelade innehav vore förlagda under samma dagsverksskyldighet,

syntes det ligga i öppen dag, att, med ett par undantag,

svårigheterna, absolut taget, borde stegras för respektive innehavare

i fråga om lösensbeloppens honorerande i mån av dagsverksskyldighetens

ökning. Lades så härtill, att innehavarna i regeln befunne sig i samma

ekonomiska ställning, borde skälen för en nedsättning i lösenbeloppen

i proportion till ökuing i antal åliggande dagsverken vara väl grundade.

Med utgående från det sagda har uppskattningsnämnden grupperat

torpen efter antal dagsverken och föreslagit,

att grupp a) med till och med 4 dagsverken måtte åtnjuta 20 procents

nedsättning å de föreslagna 45 kronor per dagsverke i enlighet

att grupp

b) intill

10

c_o /

dagsverken

måtte åtnjuta 25 procents

avskrivning,

att

»

c)

»

20

y>

»

» 30

»

»

att

))

d)

D

30

» 35

»

att

e)

»

40

»

»

» 40

»

att

»

f)

))

50

»

»

» 45

samt att

grupp

g)

med 50 dagsverken och däröver

måtte åtnjuta 50

procents avskrivning.

Värderingsnämnden har vidfogat sitt förslag en tablå, utvisande,

huru med varje torp i kostnadshänseende förhölle sig dels vid tillämpningen

av de förut föreslagna 45 kronor per dagsverke, dels i enlighet

med 1914 års proposition och dels efter nämndens nu avgivna förslag.

På sätt nämnden härovan antytt skulle ett godtagande av dess

förslag för kronan medföra avsevärt ökad förlust i förhållande till det

belopp av 33,615 kronor, som skulle influtit efter en oreducerad beräkning

av 45 kronor för dagsverke. Denna förlust skulle nämligen utgöra

enligt tablån 13,487 kronor 90 öre eller inalles 40.14 procent mot 6,823

kronor eller 20 procent enligt propositionen år 1914.

I fråga om Kungsörstorpens inkräktningar och desamma tilldelade

markområden för beredande åt dem av lämpliga gränser ansåge nämnden

vidare nedsättning utöver de i nämnda proposition angivna 20 procenten

icke betingas av omständigheterna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

Vidkommande backstugorna och värderingen av deras innehav

framginge, enligt vad nämnden vidare anfört, av förut åberopade tablå

bland annat, att medelpriset för kvadratmeter ursprungligt innehav efter

nämndens värdesättning uppginge till 23.16 öre. Alldenstund de för

sänkning av Kungsörstorpens lösensummor anförda motiv i fråga om backstugorna

ägde sin fulla motsvarighet och tillämplighet, har nämnden

föreslagit, att, utöver den i 1914 års proposition angivna 20 procents

avskrivning, en reduktion av 10 procent måtte ytterligare beviljas, i

följd varav medelpriset per kvadratmeter ursprungligt innehav för backstugorna

skulle ställa sig till det synnerligen måttliga beloppet av

16.21 öre.

Med avseende å uppdraget till uppskattningsnämnden att taga i

betraktande, huruvida de till föryttring avsedda jordbrukslägenheterna

varit till köpeskillingarna på ett fullt lämpligt sätt avvägda, har nämnden

reviderat de förut föreslagna salubeloppen, men härvid icke funnit anledning

ifrågasätta någon ändring, ehuruväl beträffande T 23 och T 24

en höjning i värdet av därå förefintlig skogsväxt på grund av rådande

konjunkturer vore befogad. Viss hänsyn till naturskydd åt en del av

å desamma växande ekar och lindar syntes dock på grund av läge utmed

allmän landsväg vara tänkvärd och förtjänt av förord.

Efter det vederbörande innehavare av Kungsörstorp och backstugor

beretts tillfälle att taga del av uppskattningsnämndens arbetsresultat,

hade innehavarna av de å norra kungsladugården befintliga så

kallade Ruttorpen inkommit med framställning, att dessa torp såsom

varande av Kungsörstorps natur vid likvideringen rätteligen bort komma

i jämförelse med sistberörda torp. Vid av vederbörande lantmätare påkallad

undersökning hade härutinnan utrönts, att av de härovan omförmälda

å norra kungsladugården belägna fyra Kungsörs torpen nr 1—4,

nr 1 på sin tid ingått i numera mantalsatta fastigheten Charlottenborg

och nr 2 säkerligen under tidens lopp återfallit till kungsladugården,

varemot nr 3 och 4 funnes kvar. Av dessa motsvarade det förra det

nuvarande Ruttorpet nr 2 samt nr 4 Ruttorpet nr 1. Med anledning

av vad sålunda upplysts hade uppskattningsnämnden med tillämpning

av de i fråga om övriga Kungsörstorp följda värderingsgrunder beräknat

lösensummorna för sistnämnda bägge torp.

De Kungsörstorp och backstugulägenheter samt övriga jordbruksoch

bostadslägenheter, som enligt uppskattningsnämndens föreliggande

förslag äro avsedda att frånhändas kungsladugårdarna, hava av domänstyrelsen

sammanfattats i följande tablå, vari de införda ägofigurerna

äro hämtade från respektive ägobeskrivningar:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 226 käft. (Nr 265.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 265.

Knngsörstorp å södra kungsladugården.

Nr

Antal dags- verken å

45 kronor

Ägofigurer å

kartan

Areal

hektar

Saluvärde och lösen för

Löse-

summa

Kronor

Mark

Kronor

Skog

Kronor

Dagsver-

ken

Kronor

6

17

296, 297

0.741

535.—

1.

ce

lO

7a

36e/io

298-302

4.281

—

—

988.2 0

988.20

7b

131/»

303—305

0.652

—

—

425.2 5

425.25

7c

56/n>

307

0.143

—

—

189.—

189—

7 d

ll*/i»

308, 309

0.264

—

—

355.95

355.95

7 e

56/io

310, 311

0.243

—

—

189.—

189—

7 f

68/,o

312

0.087

-i

—

229.50

229.50

7g

146/,o

313, 314

0.386

—

-.

459.90

459.90

7 h

131/»

315

0.1 90

—

—

425.25

425.26

8

271/»

306, 316—321

1.110

—

—

804.3 7

804.3 7

9

5

322—326

0.4 Öl

228.80

33.—

168.75

430.55

10

V»

327, 328

0.098

70.—

—

18.—

88—

11

6Vs

329, 330

0.400

—

—

219.3 7

219.3 7

12

32l/t

332—336

1.557

—

—

877.50

877.50

13

321/»

337 - 345

1.670

191.76

99.50

877.50

1,168.76

14

2l/>

346—348

0.393

242.—

—

90—

332—

15

61/.

349—354

0.453

40.—

—

219.3 7

259.37

16

7

355—359

0.557

218.80

77.—

236.25

532.05

17 a

5

360, 362

0.2 76

108.—

112.—

168.7 5

388.7 5

17 b

23

363—368

1.301

222.75

205.—

672.75

1,100.50

18 a

1

369—373

0.288

206.7 2

45.-

36—

287.72

18 b

1

374, 375

0.180

—

—

36—

36—

19 a

5

376—378

0.322

56.80

46.-

168.75

271.55

19 b

1

379—381

0.131

63.36

98.—

36—

197.36

20 a

3

382—384, 386—389

0.238

42.40

14.—

108.—

164.40

20 b

3

385, 390—392

0.253

76.80

78.—

108—

262.80

21a

51/»

393—397

0.533

192.4 8

87.—

185.6 2

465.10

21b

2

398—400

0.158

144.—

106.—

72.—

322—

45

6

401—404

0.220

—

—

202.50

202.50

50

32

406, 407

1.304

20.—

—

864—

884—

70

4

408—410

0.8 7 7

224.80

70.—

144—

438.80

71a

1

412, 413, 415

0.233

111.36

254.—

36—

401.36

71 bc

2

414, 416, 417

0.163

99.84

65.—

72—

236.84

72 a

3

418, 419

0.118

6.72

—

108—

114.72

72 b

1''/»

420, 421

0.227

40.3 2

23.—

54—

117.32

72 c

2

422, 423

0.175

93.12

136.—

72—

301.12

73

3

424—426

0.809

29.76

54.50

108—

192.26

77

26

427—448

3.023

55.60

20.—

760.50

836.10

78 a

13

449—459

1.880

56.io

8 —

409.50

473.60

78 b

13

460, 461

1.056

—

—

409.50

409.50

79 a

28

462—482

1.799

—

—

819—

819—

79 b

28

483 -493

1.865

—

—

819—

819—

80 a

2''/,

494—498

0.283

31.60

—

90—

121.60

80 b

3

499—502

0.480

42.80

—

108—

150.80

81

61/»

503—507

0.749

—

—

219.3 7

219.3 7

82

3

508—513, 515—518

0.416

90.8 8

—

108—

198.88

83a

12»/*

514, 519—524

0.56 7

36.—

35.—

401.62

472.62

83 b

12*/*

525—531

1.508

128.08

79.—

401.62

608.70

84

51

532—535, 537—558

5.638

780.80

96.—

1,147.50

2,024.30

85

1

536, 559

0.6 60

—

—

1 36—

36—

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd■ Proposition Nr 265.

19

Antal dags- verken å

Saluvärde och lösen för

Ägofigurer &

Areal

Löse-

summa

Nr

Mark

Skog

Dagsver-

45 kronor

kartan

hektar

ken

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

86

83 o

) UV»

560—568

1.472

72.82

456.75

529.0 7

87

10

569—572

0.843

—

_

315.—

315.—

88

24

573—588

2.385

324.—

128 —

702.—

1,154.—

591—605, 609, 611,

1

89

47 {

613, 614—617

av 606, av 607

J> 5.403

693.20

77.0 5

1,163.25

1,933.50

90 a

27 |

618—622,

624, 625—628

| 2.215

279.08

426.—

789.75

1,495.43

90 b

27

623, 629—638

1.448

18.56

—

789.75

808.31

91 a

67.

639—646

0.517

30.40

20.70

219.37

270.4 7

91b

287io

647—670

4.4 7 7

294.24

23.50

839.4 7

1,157.21

91 c

28/.o

671, 672

0.117

—

—

100.8 0

100.80

& norra kungsladugården.

3*

47.

324-326

1.255

—

1,381.56

4**

57.

321—323

0.733

—

501.94

Backstugulägenheter å södra kungsladugården.

Nr

Ägofigurer å kartan

Areal

Saluvärde för

Iiösesumma

Kronor

hektar

Mark

Kronor

Skog

Kronor

4

673, 674

0.125

140.28

59.—

199.28

5

675, 676

0.3 58

835.10

48.—

883.10

6

677, 678

0.3 25

422.10

166.—

588.10

9

679, 680

0.500

1,138.20

8.—

1,146.20

10

av 273, 681, 682, av 754

0.449

978.25

143.50

1,121.75

11

683, 684, av 754

0.326

736.40

171.50

907.90

13 a

687, 688, av 754

0.183

424.55

3—

427.55

13 b

689, 690, av 754

0.173

403.5 5

2.50

406-05

13 c

685, 686, av 754

0.3 56

809.20

110.50

919.70

16

691, 692, av 754

0.451

1,053.85

19—

1,072.85

18

693, 694

0.122

128.24

129—

257.24

20

695

0.089

218.05

—

218.05

22

696—698

0.8 9 7

2,353.05

_

2,353.06

34

411, 699, 700

0.161

202.65

109.50

312.15

46

av 223, 701—705

1.915

1,454.60

—

1,454.60

48

706, 707

0.130

302.40

22—

324.40

49

708—710

0.143

150.15

150—

300.15

50

711—713

0.118

247.80

247.80

51

714, 715

731—738

0.133

204.8 2

50—

254.82

52

1.079

715.40

12—

727.40

53

723—730, 730 a

2.951

1,320.6 2

996.3 8

317—

1,637.6 2

54

716—722

2.099

286—

1,282.88

55 [

av 191, 192, av 194,

av 195, 739—745

J 2.822

1,248.07

1,248.0 7

* Ruttorpet nr 2. — ** Ruttorpet nr 1.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

Bostadslägenheter å södra kungsladugården.

Beteckning

å kartan

Areal (avrös- ningsjord)

Hektar

S

a 1 u v ä r d

e

För mark

Kronor

För skog

Kronor

Summa

Kronor

TI

0.1230

369.—

142.—

511 —

T2

0.1043

312.90

102.—

414.90

T3

0.100 3

300.90

85.—

385.9 0

T4

0.099 7

299.10

32.—

331.10

T5

0.112 0

336.—

93.—

429—

T6

0.1388

516.40

183.—

699.40

T7

0.1144

320.3 2

136.—

456.3 2

T8

0.1092

305.76

189.—

494.76

T9

0.1167

326.76

198.—

524.76

TIO

0.1226

343.28

131.—

474.28

Til

0.1073

268.2 5

130.—

398.25

T12

0.1233

308.25

131.—

439.2 5

T13

0.1298

324.50

130.—

454.5 o

T14

0.1445

361.25

144.—

505.25

T15

0.15 20

349.6 0

125.—

474.60

T16

0.1515

348.45

157.-

505.45

T17

0.1654

330.80

148.—

478.80

T18

0.1693

338.60

158.—

496.60

T19

0.1630

326.—

168.—

494—

T20

0.1266

253.20

148.—

401.20

T21

0.0970

242.50

64.—

306.50

T22

0.12 40

310.—

53.—

363—

T23

0.05S0

174.—

45.—

219—

T24

0.0800

240 —

86.—

326—

T25

O.0800

240.-

63.—

303—

T26

0.0630

189.—

27.—

216.—

T27

0.1169

292.25

in.—

403.2 5

T28

0.1163

348.90

176.—

524.90

T29

0.1267

380.10

161.—

541.10

T30

0.1385

346.2 5

191.—

537.25

T31

0.1321

264.20

188.—

452.20

T32

0.1398

279.60

237.—

516.60

T33

0.1600

210.—

163.—

373—

Jordbrukslägenheter å södra kungsladugården.

Beteckning

å kartan

Areal

hektar

s

a 1 u v ä r d

1

6

För mark

Kronor

För skog

Kronor

Summa

Kronor

T34

1.587

1,518.60

109.50

1,628.10

T35

1.170

1,037.90

27.25

1,065.15

T36

0.875

773—

11.45

784.45

T37

0.992

793—

82.50

875.50

T38

0.66 2

616—

—

616—

T39

0.626

604—

—

604—

T40

0.84 6

766.20

—

766.20

T41

1.161

1,057.60

245—

1,302.60

T42

1.056

844.80

—

844.80

T43

0.795

625.50

7.—

632.50

T44

0.892

304.60

—

304.60 1

T45

0.488

336—

—

336—

T46

1.672

957.2 0

197—

1,154.20

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265. 21

Bostadslägenheter & norra kungsladugården.

Beteckning

4 kartan

Areal

hektar

S

a 1 u v ä r d

e

För mark

Kronor

För skog

Kronor

Summa

Kronor

TI

0.3 2 0

987.—

84.—

1,071 —

T2

0.8 66

1,061.4 0

108.—

1,169.40

T3

0.8 64

1,019.20

52—

1,071.20

T4

0.8 6!)

996.8 0

56—

1,052.8 0

T5

0.105

283.50

28—

311.50

T6

0.208

832.—

20—

852—

T7

0.248

992.—

122—

1,114—

TIO

0.248

297.60

259—

556.6 0

Til

0.22X6

265.92

172—

437.92

T12

0.2264

271.68

143—

414.68

T14

0.2474

296.88

88—

384.88

T15

0.2132

255.84

27—

282.84

T18

0.2373

284.76

259—

543.76

T19

0.2252

270.24

245—

515.24

T20

0.2581

309.7 2

271 —

580.7 2

T21

0.3 75

450.—

108—

558—

T22

0.3 22

450.80

128—

578.80

T25

0.6 25

550.2 0

—

550.20

T26

0.494

508.80

—

508. so

Jordbruks!ägenheter å norra kungsladugården.

Beteckning

å, kartan

Areal

hektar

S

a 1 u v it r d

e

För mark

Kronor

För skog

Kronor

Summa

Kronor

T8

0.492 1

738—

___

738—

T9

0.474

711 —

--

711—

T13

0.859

1,191.60

85—

1,276.60

T16

1.134

1,448—

336.—

1,784—

T17

0.654

871.60

56—

927.60

T23

3.544

1,792.50

507—

2,299.50

T24

3.856

1,976.70

780—

2,756.70

Beträffande den ifrågasatta försäljningen till Kungsörs köping av

Stallmästarhagen har uppskattningsnämnden, med erinran att vid förra

värderingstillfället tidpunkten från kronans sida icke ansetts fördelaktig

för en försäljning, framhållit, att frågan om tillkomsten av förut berörda

järnväg Norrköping—Katrineholm—Köping numera ryckt ett betydligt

steg fram mot sitt förverkligande, varför nämnden nu funne anledning

tillstyrka köpingens framställning, alldenstund naturligen Stallmästarhagens

värde i betydlig måtto avhängde av järnvägens tillkomst

eller icke. Härtill komme, att kronan genom förlust å ränta — därest

icke försäljning nu komme till stånd — å det betydliga värde, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

nämnden ansåge Stallmästarhagen representera, årligen måste se sitt för

området en dag i framtiden erhållna belopp avsevärt reducerat, mot vilken

förlust det för närvarande av kungsladugårdens arrendator presterade

arrendebelopp på intet sätt kunde anses svara. Ett ytterligare skäl till

områdets avhändande nu vore, att kronan vid fall av järnvägens framdragande

däröver ginge förlustig ersättning för härför nödig mark,

därest området vid detta tillfälle fortfarande befunnes i dess ägo.

Vid en överlåtelse av Stallmästarhagen till köpingen borde enligt

nämndens mening betryggande förbehåll träffas rörande värdet av och

köparens tillgodonjutande av å området befintlig skog, såsom anledning

vartill nämnden ville omnämna, att det allmänna beträffande försäljningen

till köpingen av den i närheten belägna lägenheten Uddhagen

gjort en sorglig erfarenhet. Vidare har nämnden uppställt såsom villkor

för försäljningen, att köpeskillingen bleve på ett sådant sätt avvägd,

som områdets enligt nämndens förmenande betydliga värde betingade.

I detta avseende har nämnden anfört, bland annat, att området, som

vore beläget vid allmän landsväg mellan Kungsör och Eskilstuna, vore

med frånseende från det i dess nordvästra hörn inskiftade Kungsörstorp

nr 50, den åt samma håll belägna backstugan nr 22 samt vid dess

södra ägogräns befintliga backstugorna nr 9, 16, 13 a, b och c, 10 och

II med föreslagna tillökningar och samfälld väg, vilka i det följande

icke avsåges såsom hörande till Stallmästarhagen, till övervägande del

upptaget av med barrskog beväxt utmark, vilken å den övre, från södra

och västra gränserna utgående högmarken nådde osedvanlig längd,

grovlek och täthet. I bruten linje överskures området av den avloppsledning,

som jämlikt brevet den 31 december 1912 köpingen härstädes

anlagt. Hagens hägnad skulle jämlikt finansdepartementets förut åberopade

skrivelse, där den berörde gränsen mot köpingen och där så

erfordrades, av köpingen uppföras och underhållas. Med utgående från

samma förutsättningar, som i det föregående angivits beträffande värdeberäkningen

av backstugan nr 22, och med iakttagande att ehuruväl

områdets lägre belägna mellersta och norra delar från synpunkten av

lämplig byggnadsplats vore mindre lyckligt lottade, desamma dock i

betraktande av deras mot samfärdselcentra mera framskjutna läge innehade

samma värde som dess södra och västra delar, har nämnden uppskattat

värdet av marken med en areal av 19.5 3 hektar till sammanlagt

46,872 kronor, vartill komme värdet av å området befintlig växande

skog, som av vederbörande jägmästare beräknats till 33,227 kronor,

varigenom således sammanlagda saluvärdet skulle uppgå till 80,099

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

I sammanhang med överlämnande till domänstyrelsen av uppskattningsprotokollet

med därtill hörande handlingar har Kungl. Maj:ts

befallningshavande avgivit av styrelsen infordrat yttrande över en av

innehavaren av Kungsörstorp nr 50, trädgårdsmästaren C. J. Strömberg

gjord ansökning att få förvärva till utvidgning av nuvarande innehav

visst å ansökningen bifogad karta angivet område av Stallmästarhagen

och därvid tillika överlämnat yttrande i ärendet av domänintendenten

samt fullmäktige för Kungsörs köping, vilka sistnämnda jämväl avgivit

dem av Kungl. Maj:ts befallningshavande avfordrat yttrande över stadsingenjören

Davidsons betänkanden och förslag, i vad däri berördes frågan

om upplåtelse av de Kungsörstorp, backstugor och andra lägenheter,

som läge inom visst område, varjämte Kungl. Maj:ts befallningshavande

för egen del utlåtit sig.

Av dessa yttranden inhämtas, bland annat, följande.

Vad bemälde Strömbergs ansökning vidkommer hava fullmäktige Fullmäktige

förklarat sig icke hava något att erinra mot densamma, såvida icke den ^ar^^6rs

projekterade järnvägen Katrineholm—Köping därav berördes. Domänintendenten

däremot har, då den framtida dispositionen av Stallmästarhagen

genom köpingens önskan att förvärva densamma inom kort torde

bliva föremål för prövning och vidare på grund av stadsingenjören

Davidsons avgivna förslag, att Stallmästarhagen borde tillsvidare undantagas

från all tomtindelning, hemställt, att ansökningen icke måtte till

någon vidare åtgärd föranleda.

I fråga om Davidsons betänkanden och förslag hava köpingens

fullmäktige på de av denne anförda skäl och därjämte under framhållande,

att den nuvarande infartsvägen till köpingen vid Runstensbacken

vore olämpligt förlagd, tillstyrkt bifall till Davidsons förslag.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har, vad först angår det i riks- Kungi. Maj:t»

dagens förenämnda skrivelse framställda önskemålet, att upplåtande av ^havandl*

bostadslägenheter från egendomen borde grundas på en på förhand uppgjord

allmän regleringsplan i detta syfte, anslutit sig till de synpunkter

därvidlag, som gjorts gällande i de av Davidson i ärendet avgivna

betänkanden. Enligt vad denne framhållit beträffande norra kungsladugården

vore betingelserna för de få lägenheter av nu förevarande slag,

som lämpligen borde därifrån upplåtas, givna i naturliga förhållanden.

En mera omfattande plan för framtida bebyggande härstädes syntes icke

vara av behovet påkallad med fäst avseende å det genom Arbogaån

avskilda läge, som denna del av egendomen hade i förhållande till

köpingsområdet, varigenom efterfrågan å dylika lägenheter där ansåges

bliva obetydlig.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

Vidkommande åter södra kungsladugården ställde sig förhållandena

något olika. Enligt vad i betänkandet framhölles, förefunnes för flertalet

av de lägenheter å västra delarna av egendomen, som inginge i

uppskattningsnämndens förslag, alla förutsättningar för deras upplåtande

utan villkor av en föregående regleringsplan. Däremot syntes betänkandet

giva fullgiltiga skäl för den uppfattningen, att fråga om upplåtelse av

föreslagna bostadslägenheter å den så kallade Kungsörsåsen och å övriga

delar av egendomen, som angränsade köpingsområdet, icke lämpligen

kunde för närvarande definitivt lösas, utan måste lämnas beroende av

den stadsplan för köpingen, som kunde bliva fastställd, och det eventuella

behovet av dennas framtida utvidgning. Då enligt betänkandet

enahanda hänsyn borde gälla även i fråga om övriga lägenheter, som

enligt uppskattningsnämndens förslag avsetts att upplåtas från nu förevarande

delar av egendomen, borde sålunda enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes

mening från nämnda förslag tillsvidare utgå samtliga

lägenheter, vilka inrymdes inom de områden, vilkas gränser å kartan

betecknats med bokstäverna a-b-c-d-e-f-g-h-i-k-l-m-n-a och o-p-q-r-s-t-uv-x-y-z-å-ä-ö-o.

Beträffande vidare grunderna för bestämmande av försäljningspris

för Kungsörstorpen ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande dessa lägenheters

natur betinga det förfarande, som därvid av uppskattningsnämnden

använts, eller att, i fråga om till varje lägenhet hörande

ursprungligt innehav, utgå från eu kapitalisering av dagsverksskyldigheten

på sätt Kungl. Maj:t förut i likartade fall föreskrivit. Det borde

nämligen erinras, att dessa sedan omkring ett århundrade varit upplåtna

åt sina innehavare, var efter annan, under så kallad ständig besittningsrätt

mot fullgörandet av vissa skyldigheter mot kronan i form av dagsverken,

vilka blivit torpen åsätta genom i laga ordning verkställd uppskattning.

Mot ordentligt utgörande av detta onus hade torpens innehavare

haft dem i oinskränkt besittning och å desamma efter tillgång

och förmåga nedlagt kostnader för deras bebyggande och brukande.

Då det nu gällde ett friköpande av dessa torp, bleve detta, såsom ock

i torpinnehavarnas framställning i ämnet riktigt uttrycktes, liktydigt

med en kontant inlösen av den dagsverksskyldighet, som besvärade

lägenheterna och som härvidlag måste anses vara den mest objektiva

värdemätaren. Då riksdagen i sin skrivelse bland skälen för en på

annat sätt bestämd värdering framhållit, att jämväl för de å egendomen

befintliga så kallade backstugutorpen, vilkas föreslagna pris beräknats

efter areal, utgjordes dagsverken, vore härvid att erinra, att dagsverksskyldigheten

för dessa senare lägenheter grundats på enskilda avtal och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 265.

sålunda icke kunde i detta avseende tillmätas samma betydelse som

motsvarande skyldighet för Kungsörtorpen. Att dessa torps värdesättning

efter nu angivna grund skulle förete ett synnerligen ojämnt

resultat, om hänsyn endast toges till respektive lägenheters areal, läge

i sakens natur, då man besinnade de många numera okända omständigheter,

som kunnat påverka dagsverksskyldighetens fördelning vid torpens

und'' r tidernas lopp, oftast genom överenskommelser, skedda styckningar.

Skulle nu arealen, jordens beskaffenhet och dylikt bliva bestämmande

för prissättningen å dessa lägenheter, skulle givetvis en sådan värdering

ingalunda bliva tillfredsställande, i det visserligen för den händelse det

eu lägenhet åsätta värdet något så när överensstämde med den på förut

nämnt sätt kapitaliserade dagsverksskyldigheten, en sådan lägenhets

innehavare ej hade anledning till missnöje, vilket däremot säkerligen

skulle förspörjas, därest priset, bestämt efter dagsverksskyldigheten,

skulle hava ställt sig gynnsammare.

Sedan uppskattningsnämnden i sitt nu föreliggande reviderade

förslag vidtagit ytterligare jämkning i såväl Kungsörstorpens som backstugulägenheternas

salupris efter viss procentuell beräkning, varigenom

saluvärdena för flertalet av de förra och samtliga de senare lägenheterna

väsentligt nedbringats under de pris, som i 1914 års proposition

beräknats, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande dessa lägenhetsinnehavares

intressen härvidlag vara i möjligaste mån tillgodosedda.

Då vidare uppskattningsnämnden vid den nämnden ålagda undersökning,

huruvida skäl kunde förefinnas för någon nedsättning i de till upplåtelse

föreslagna jordbrukslägenheternas saluvärden, förklarat sig vidbliva

sitt ursprungliga förslag i detta avseende, funne Kungl. Maj:ts befallningshavande

sig sakna anledning att däremot framställa någon erinran.

Det av nämnden numera gjorda uttalande i fråga om lämpligheten

av upplåtande till Kungsörs köping av Stallmästarhagen ansåge Kungl.

Maj:ts befallningshavande innefatta tillräckligt stöd för bifall till köpingens

anhållan om förvärvande av området, därvid köpeskillingen, såsom i

andra liknande fall ägt rum, borde bestämmas på sätt gällande expropriationsförordning

stadgade. Med föranledande av nämndens i samband

med frågan om dispositionen av nämnda lägenhet lämnade antydan, att

köpingen skulle å den förut från kronan förvärvade lägenheten Uddhagen

hava på otillbörligt sätt avverkat skog, ville Kungl. Maj:ts befallningshavande

meddela, att enligt från länsmannen i orten erhållen

upplysning endast en nödig gallring av skogen ägt rum efter sakkunnigpersons

anvisning och att köpingens åtgöranden härvidlag icke skäligen

kunde föranleda någon anmärkning.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 226 käft. (Nr 265.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.

Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshavande, med avseende å

vad domänintendenten an lort rörande trädgårdsmästaren Strömbergs förut

omförmälta ansökning, förklarat sig anse densamma ej böra vinna bifall.

över- Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har lämnat föreliggande

jägmästaren. förglag utan erim-an.

Domän. Domänstyrelsen har för egen del till en början erinrat, att på

styrelsen. grun(} av den disposition av de i handlingarna i ärendet med T8—T22

betecknade bostadslägenheterna å norra kungsladugården, som enligt

vad ovan anmälts redan vidtagits, frågan om deras försäljning nu måste

förfalla.

Bemälde Davidsons av Kungl. Maj:ts befallningshavande biträdda

förslag, att de områden av södra kungsladugården, som inrymdes inom

de gränslinjer, som å kartan däröver vore betecknade med bokstäverna

a—n samt o—ö och omfattade, bland annat, Kungsörstorpen nr 6, 7a—7h,

8 —16, 45, 50, 70, 71a, 71bc, 72a, 72b, 72c, och 73, backstugulägenheterna

B 5, 6, 9—11, 13a, 13b, 13c, 16, 20, 22, 34, 48, 49, 50 och

51 samt bostadslägenheterna T 1—T 33, för närvarande ej måtte ifrågakomma

att upplåtas, kunde styrelsen med avseende å det läge, vari

frågan om stadsplan för Kungsörs köping befunne sig, ej annat än

förorda. På de av stadsingenjören Davidson anförda skäl ansåge även

styrelsen, att de å sistberörda karta med T 40—T 45 betecknade lägenhetsområdena

borde undantagas från försäljning. Aven i övrigt anslöte sig

styrelsen till Kungl. Maj:ts befallningshavandes uttalande i denna del av

ärendet.

Vad Stallmästarhagen anginge hade domänstyrelsen på grund av

vad i ärendet förekommit ej något att erinra mot dess försäljande till

köpingen på sätt Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagit, dock att

köpeskillingen ej måtte imderstiga 80,100 kronor. I likhet med Kungl.

Maj:ts befallningshavande har domänstyrelsen ansett sig ej kunna tillstyrka

trädgårdsmästaren Strömbergs förberörda ansökning.

Departements. Jag ansluter mig fullständigt till domänstyrelsens förslag. Några

chefen. försäljningar av Kungsörstorp, backstugor eller tomter inom de bägge

av linjer, utmärkta med bokstäverna a-n och o-ö, innefattade områdena,

som ligga närmast söder om Kungsörs köping, bör därför enligt

min mening icke nu äga rum. Däremot synes mig Stallmästarhagen,

ehuru belägen inom det senare av dessa områden, nu böra säljas till

köpingen med av uppskattningsnämnden föreslagen areal och mot pris,

som bör bestämmas i den ordning, som stadgas för expropriation, men

som icke må understiga 80,100 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 265.

När stadsplanen fastställts över angränsande delar av köpingen,

bör frågan om upplåtelser från kronans behållna delar inom nyssnämnda

områden på förnyad anmälan upptagas till omprövning.

Vad av uppskattningsnämnden och Kungl. Maj:ts befallningshavande

anförts till stöd för beräkningssättet av lösen för Kungsörstorpen finner

jag tydligt ådagalägga riktigheten av nämnda beräkningsgrund. Ifall

annan grund, exempelvis efter areal, skulle tillämpas, skulle förvisso

stora orättvisor uppstå. Att dagsverksskyldigheten nu är ojämnt fördelad,

är sant, men den utgör en på de olika torpen vilande och genom

laglig skattläggning fastställd gravation, vilken måste anses hava tagits

i beräkning vid ombyte å besittningsrätten till desamma. Det synes mig

i hög grad olämpligt, om man nu ville genom bortseende härifrån vid

försäljningen bereda vissa torp innehavare en förmån men kanske tillskynda

andra eu ekonomisk skada. Den progressiva reduktion av dagsverksvärdet,

som uppskattningsnämnden iakttagit vid värderingen, synes

mig vara ett gott grepp och ägnad att ge behörigt inflytande åt dagsverksprisens

inträdda stegring under årens lopp.

I övriga delar av förslaget har jag icke något att tillägga till

den åstadkomna utredningen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition

föreslå riksdagen medgiva

a) att

dels de å Kungsörs södra kungsladugård om 9 7/16 mantal i Kung

Karls socken av Västmanlands län belägna Kungsörstorpen nr 17a, 17b,

18a, 18b, 19a, 19b, 20a, 20b, 21a, 21b, 77, 78a, 78b, 79a, 79b, 80a,

80b, 81, 82, 83a, 83b, 84, 85, 86 med 83c, 87, 88, 89, 90a, 90b, 91a,

91b och 91c samt de å Kungsörs norra kungsladugård om 11 V38

mantal i Kungs Barkarö socken av nämnda län belägna Kungsörstorpen

nr 3 och 4, även benämnda Ruttorpen nr 2 och 1 och betecknade å

den i ärendet åberopade kartan över denna kungsladugård med T 28

och T 27,

dels backstugulägenheterna B 4, B18, B 46, B 52—B 55,

dels lägenhetsområdena å södra kungsladugården T34—T39 och T46,

dels ock de med T 1—T 7 samt T 23—T 26 betecknade lägenhetsområdena

å norra kungsladugården

må var för sig med här ovan angivet område från egendomen

upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar;

b) att den till Kungsörs södra kungsladugård hörande Stallmästarhagen

må med det av uppskattningsnämnden angivna område försäljas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 265.

till Kungsörs köping mot köpeskilling, som på köpingens bekostnad bestämmes

i den ordning, som gällande förordning angående jords eller

lägenbets avstående för allmänt behov stadgar, med iakttagande därvid,

att köpeskillingen ej må understiga 80,100 kronor, samt under villkor

i övrigt att köpeskillingen skall vid tillträdet kontant inbetalas till

Kungl. Majrts befallningshavande i länet och att köpingen skall ensam

vidkännas de med områdets avskiljande samt med lagfart å fånget

förenade kostnader.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:328 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län ävensom a1 i texten
  2. JoU 1917:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län ävensom s. 1 i texten