Angående upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län
1917-04-14 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:265, Angående upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
1
Nr 265.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande
av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård
i Västmanlands län; given Stockholms slott den
14 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
medgiva,
a) att
dels de å Kungsörs södra kungsladugård om 9 Vin mantal i Kung
Karls socken av Västmanlands län belägna Kungsörstorpen nr 17 a, 17 b,
18 a, 18 b, 19 a, 19 b, 20 a, 20 b, 21a, 21b, 77, 78 a, 78 b, 79 a, 79b,
80 a, 80 b, 81, 82, 83 a, 83 b, 84, 85, 86 med 83 c, 87, 88, 89, 90 a,
90 b, 91 a, 91 b och 91 c samt de å Kungsörs norra kungsladugård om
11 V38 mantal i Kungs Barkarö socken av nämnda län belägna Kungsörstorpen
nr 3 och 4, även benämnda Ruttorpen nr 2 och 1 och betecknade
å den i ärendet åberopade kartan över denna kungsladugård med
T 28 och T 27,
dels backstugulägenheterna B 4, B 18, B 46, B 52—B 55,
dels lägenhetsområdena å södra kungsladugården T34—T39 och T46,
dels ock de med T 1—T 7 samt T 23—T 26 betecknade lägenhetsområdena
å norra kungsladugården
må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från
egendomen upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahem
slägenheter från vissa kronoegendomar;
b) att den till Kungsörs södra kungsladugård hörande Stallmästarhagen
må med det av uppskattningsnämnden angivna område försäljas
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 226 hätt. (Nr 265.) 1
2
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 265.
till Kungsörs köping mot köpeskilling, som på köpingens bekostnad
bestämmes i den ordning, som gällande förordning angående jords eller
lägenhets avstående för allmänt behov stadgar, med iakttagande därvid,
att köpeskillingen ej må understiga 80,100 kronor, samt under villkor
i övrigt att köpeskillingen skall vid tillträdet kontant inbetalas till
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet och att köpingen skall ensam
vidkännas de med områdets avskiljande samt med lagfart å fånget förenade
kostnader.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. Dahlberg.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 265.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlberg anförde:
Den i Kung Karls och Kungs Barkarö socknar av Västmanlands
län belägna Kungsörs kungsladugård var för statsverkets räkning upplåten
under arrende på 20 års tid till den 14 mars 1915 mot ett årligt
arrende av 8,387 kronor. I arrendet inbegreps icke dels den mark,
som blivit exproprierad för Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg,
innefattande 6 hektar 22 ar, dels det jordområde om 1 hektar 97.46 ar,
som enligt nådigt brev den 12 november 1886 från den så kallade
Ryttarplatsen å Kungsörs södra kungsladugårds utmark upplåtits åt
Kung Karls församling för anläggande av ny begravningsplats, dels det
av samma församling jämlikt nådigt brev den 3 juni 1892 till plats för
skolhus förvärvade område av 50 ar, dels den mark, som med en areal
av 91 hektar 66.01 ar blivit enligt nådigt brev den 29 maj 1893 från
Kungsörs södra kungsladugård upplåten till område för Kungsörs köping
och vilken enligt samma nådiga brev skulle på köpingens bekostnad
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
i författningsenlig ordning åsättas belöpande andel av kungsladugårdens
mantal, dels ock de i sistnämnda område ej inbegripna, jämlikt nådiga
brev den 6 maj 1811 och den 20 mars 1863 från egendomen upplåtna
så kallade Kungsörn torp, för vilka dock arrendatorn ägde åtnjuta dagsverken,
som skola utgöras dels enligt av kammarkollegiet fastställd
dagsvérksskattläggning, dels ock vad angår tre oskattlagda torp till
visst angivet antal.
Ifrågavarande egendom, som är belägen invid Kungsörs köping
med järnvägsstation och ångbåtshamn och omkring Arbogaåns utlopp i
Mälarfjärden Galten, består av två huvudkomplex, nämligen Kungsörs
södra kungsladugård och Kungsörs norra kungsladugård med ett mantal,
som, efter vid ägostyckning verkställd fördelning på den till köpingen
avyttrade mark och de under nu löpande arrendeperiod jämlikt nådiga
brevet den 25 maj 1905 försålda lägenheterna Borgvik och Charlottenborg,
uppgår till 97i6 å den södra och ll5/38 mantal å den norra kungsladugården,
varjämte till egendomen hör torpet Norrskogen, som blivit till
kungsladugården utbrutet från Kungsörs allmänning.
Egendomen innehåller följande areal:
Södra kungsladugården .....................
Norra kungsladugården .....................
Tomt och.
åker
Ängsmark
Backe, skogs- mark,
impediment
Summa
hektar | ar
hektar
ar
hektar! ar
hektar
ar
241
242
3
78.9
O.l
70.7
44
17
1
14.7
90.5
49.2
217
124
77.5
56.8
13.4
503
384
5
71.1
47.4
33. S
Totalareal
I denna areal ingår icke
487
det c
49.7
>mråc
63 | 54.4
e, som till
342 | 47.7 | 893
lör ovannämnda
51.8
järn-
väg, och ej heller Kungsörs köpings område. Däremot ingå förenämnda
begravningsplats, skolhustomt och Kungsörstorp.
Vid en å egendomen under år 1914 avslutad uppskattningsförrättning
väcktes av uppskattningsmännen förslag, dels att 59 å den
södra kungsladugården befintliga så kallade Kungsörstorp måtte befrias från
dagsverksskyldigheten och upplåtas till innehavarna med de områden,
som funnes angivna å en av extra lantmätaren Tor Hjertqvist år 1911
upprättad karta över denna kungsladugård, dels att 23 å samma karta
angivna backstugulägenheter å södra kungsladugården måtte försäljas
till innehavarna och dels att de bostads- och jordbrukslägenheter, som
å samma karta betecknats med TI—T 46 ävensom de bostads-och jordbrukslägenheter,
vilka å en av bemälde Hjertqvist år 1914 uppgjord
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 265. 5
karta över norra kungsladugården betecknats med T 1—T 28, måtte försäljas
från egendomen. Lösesummorna för Kungsörstorpen beräknades
medelst kapitalisering av dagsverkenas medelpris för vissa år med tillägg
av uppskattade värdet å mark, som för torpområdenas lämpliga
begränsning eller av annan anledning nu föreslogs skola tilläggas desamma.
Saluvärdena å övriga lägenheter uppskattades på vanligt sätt.
Efter det vederbörande häröver avgivit yttrande, föreslog Kung],
Maj:t i en till riksdagen den 20 juni 1914 avlåten proposition, nr 183,
riksdagen medgiva, att ovanberörda Kungsörstorp, backstugulägenheter
samt övriga jordbruks- och bostadslägenheter, dock med undantag av
de å norra kungsladugården belägna lägenheter, som betecknats med
T8—T22, finge — lägenheterna T44 och T45 å södra kungsladugården
sammanslagna till en lägenhet, men övriga lägenheter var för sig — från
egendomen upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående
grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar,
varvid de saluvärden, som av uppskattningsmännen åsatts Kungsörstorpen
och backstugulägenheterna, skulle nedsättas med 20 procent.
I sammanhang med frågan om berörda upplåtelser hade Kungl.
Maj:t till prövning förehaft en framställning av Kungsörs köping om
inköp av den till egendomen hörande Stallmästarhagen, men fann Kungl.
Maj:t med hänsyn till de skäl, som då anförts häremot, framställningen
icke böra bifallas.
Uti skrivelse den 29 augusti 1914, nr 240, i anledning av ovan åberopade
proposition anförde riksdagen följande.
Såsom riksdagen i sin skrivelse nr 237 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående upplåtande av lägenheter från förra militiebostället
Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr 2 i Örebro län anmärkt,
tillhörde de i förevarande framställning till försäljning föreslagna bostadslägenheterna
den i berörda skrivelse omnämnda särskilda typ av
tomtupplåtelser, vilka riksdagen ansett böra regleras enligt i samma
skrivelse närmare angivna grunder. Med anledning härav hade riksdagen
icke kunnat bifalla förevarande framställning, i vad den avsåge
upplåtande av berörda bostadslägenheter, utan finge riksdagen beträffande
denna del av ärendet hos Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning
i enlighet med ovan åberopade grunder.
Vad därefter beträffade de till försäljning föreslagna torp- och
backstugulägenheterna, hade till grund för värderingen lagts beträffande
torplägenheterna desamma åsatt dagsverksskyldighet men beträffande
backstugulägenheterna markens areal. Dagsverksskyldighet ålåge emellertid
båda ifrågavarande kategorier av lägenhetsinnehavare, den ena
Proposition
20/e 10H.
Riksdagens
skrivelse
29/s 1011,.
6 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
jämlikt myndigheternas stadfästelse och den andra efter frivillig överenskommelse
med vederbörande arrendator. Det syntes därför redan
på grund härav kunna ifrågasättas, huruvida det varit fullt lämpligt
att, såsom skett, använda olika grunder för värdering av ifrågavarande
lägenheter. Vad vidare anginge dagsverksskyldigheten, ansåge riksdagen
dennas lämplighet såsom värderingsgrund kunna starkt ifrågasättas.
Enär dagsverksskyldighetens omfattning helt naturligt beträffande varje
lägenhet bestämts med hänsyn jämväl till sådana omständigheter som
vid tiden för upplåtelsen rådande arbetspriser med mera, syntes densamma
redan på grund härav icke kunna sägas utgöra något tillförlitligt
uttryck för torpets värde. _ Härtill komrne, att, enligt vad meddelats
vederbörande utskott, dagsverksskyldigheten ofta i sammanhang
med vidtagen delning av torpen på grund av avtal mellan higenhetsinnehavarne
fördelats i en proportion, som icke stått i rimligt förhållande
till torplägenheternas värde, vadan sagda skyldighet även av
denna anledning i många fall kommit att på ett synnerligen ojämnt sätt
belasta de olika lägenheterna. Att vid sådant förhållande uteslutande
lägga dagsverksskyldigheten till grund för värderingen och, såsom vid
förrättningen skett, göra köpeskillingarnas storlek direkt beroende av
dagsverksskyldighetens omfattning, syntes icke vara rättvist och billigt.
Visserligen hade, med anledning av framkomna klagomål, myndigheterna
tillstyrkt en sänkning med 20 procent av det av uppskattningsmännen
föreslagna såväl dagsverks- som jordvärdet å ifrågavarande lägenheter,
men en dylik allmän nedsättning vore givetvis icke i någon män ägnad
att avlägsna de ojämnheter i värderingen, som uppkommit till följd av
en ojämn belastning av dagsverksskyldigheten eller av andra orsaker.
På grund av de anmärkningar, som sålunda förekommit mot
värderingen av ifrågavarande torp- och backstugulägenheter, hade riksdagen
icke heller ansett sig kunna, i ärendets nuvarande skick, bifalla
Kungl. Maj:ts framställning i denna del, utan finge riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhålla om förnyad allsidig utredning av frågan, samt om nv
värdering av ifrågavarande lägenheter enligt, såvitt möjligt, objektiva
och enhetliga grunder. I sammanhang med en dylik utredning borde
ock tagas under övervägande, huruvida köpeskillingarna för de i ärendet
omförmälda jordbrukslägenheter blivit på ett fullt lämpligt sätt avvägda.
Vad slutligen beträffade Kungsörs köpings framställning om förvärvande
av den så kallade Stallmästarhagen, vilken framställning på
grund av områdets behövlighet för köpingens dräneringsledningar samt
dess inskjutna läge inom ramen av köpingens område synts riksdagen
hava fog för sig, borde frågan härom upptagas till förnyad prövning i
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
samband med den utredning enligt angivna grunder, som riksdagen påkallat
beträffande tomterna utanför köpingen.
På grund av vad sålunda anförts anhöll riksdagen, med avslag å
Kungl. Majrts förevarande preposition, om förnyad utredning av ärendet
i hela dess vidd enligt de grunder riksdagen angivit samt om framläggande
för riksdagen snarast möjligt av nytt förslag i frågan.
Beträffande de av riksdagen ovan angivna grunderna har en sammanfattande
redogörelse lämnats i statsrådsprotokollet vid propositionen
nr 82 för år 1916.
Den 9 oktober 1914 anbefallde Kungl. Maj:t med anledning av Kungl. uaj.u
riksdagens beslut domänstyrelsen att verkställa förnyad utredning i Äe''s^z“^“/,0
ärendet ävensom att vid utarrendering av ifrågavarande kronoegendom
från den 14 mars 1915 iakttaga, att det område, som ansåges närmast
böra ifrågakomma till lägenhetsupplåtelser, ävensom Stallmästarhagen
särskilt för sig utarrenderades för en tid av tre år.
I skrivelse den 9 februari 1917 har domänstyrelsen nu ånyo underställt
detta ärende Kungl. Majrts prövning. Domänstyrelsen har därvid
till en början meddelat, att de backstugulägenheter samt övriga jordbruks-
och bostadslägenheter, vilka enligt ovan åberopade proposition
föreslagits till försäljning, blivit jämte Stallmästarhagen upplåtna under
särskilt arrende till den 14 mars 1918, därvid betingats en årlig arrendeavgift
av 200 kronor. I arrendet av kungsladugårdarna för tiden till
den 14 mars 1936 inginge däremot de med T 8—T 22 betecknade lägenhetsområdena
å norra kungsladugården. Dagsverksskyldigheten från
Kungsörstorpen har bibehållits till huvudgården för tiden till den 14
mars 1918, men torpområdena sådana de å kartan angivits hava undantagits
vid utarrenderingen av huvudgården.
Beträffande den anbefallda utredningen har efter i ärendet förd
skriftväxling mellan domänstyrelsen och Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länet rörande sättet för vinnande av samma utredning ärendet
den 25 november 1915 överlämnats till stadsingenjören i Örebro, Karl
Davidson, vilken varit anlitad i likartat ärende angående ovannämnda
kronoegendomen Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr 2 ävensom kronoegendomen
Lådberga nr 2.
Bemälde Davidson har i avgivet yttrande beträffande norra kungsladugården
anfört huvudsakligen följande.
Styckningsförslaget anginge tre olika ägoområden: Borgvik— stadaingenCharlottenborg,
Ruttorpet och nordvästra delen, tillsammans 28 lägen- iören Davidheter,
och avsåge icke någon sammanhängande plan eller anslutning yUrande''
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
till förut planlagt område utan omfattade de olika trakternas särskilda
styckning dels i bostads- och dels i jordbrukslägenheter. Mot den föreslagna
anordningen i fråga om området till Borgvik—Charlottenborg
och det nordvästra området vore intet att erinra. Beträffande däremot
Ruttorpstrakten syntes styckningen där icke vara av behovet påkallad
ej heller lämplig i den omfattning förslaget visade. Bostadslägenheterna
därstädes öster om vägen eller å själva Kungsörsåsen lämnade med
hänsyn till sin storlek icke tillfälle till inkomst av jordbruk och vore
alltför avlägset belägna för arbetare, som helt beräknade sin inkomst
från industri och fabriker å annan ort. Skulle åsen bli föremål för
bostadstomter, borde en enhetlig plan för ett sammanhängande lämpligt
stort område uppgöras. Men intill dess att ett bestämt behov av lägenheter
därstädes lörefunnes, borde den vackra åsformationen med dess
säregna vegetation bevaras och skyddas. Däremot syntes något egentligt
hinder för ^styckning av lägenheter å västra sidan av vägen icke
böra möta, synnerligast om de ordnades till jordbrukslägenheter. Genom
Arbogaåns begränsning mot Kungsör erfordrades åtminstone för närvarande
icke någon särskild plananordning å norra kungsladugårdens
del för sambandet med köpingsområdet.
Vidkommande södra kungsladugården vore ej något att erinra mot
styckningsförslaget i vad det omfattade västra delen av området. Däremot
vore lägenheterna T 40—T 45, belägna nordväst om Brunnakvarns
ägor, såsom jordbrukslägenheter alltför små och med hänsyn till avlopp
och grundförhållanden icke lämpliga att bebygga. För styckningen å
Kungsörsåsen och Stallmästarhagen vore plananordningen alltför enformig
och nödig hänsyn hade icke tagits till markens naturliga belägenhet.
Kungsörsåsen med Carl XI:s väg erbjöde stora möjligheter för en
intressant styckning, som i såväl praktiskt som estetiskt avseende kunde
göras lyckad. Runstensbacken därstädes borde ock vid plananordningen
beaktas. Stallmästarhagen stode i ett intimt samband med köpingsområdet,
och vissa sträckor därav hade redan tagits i anspråk för
köpingens avloppsledningar; styckningen borde även här göras med
större hänsyn ''till markform atinnen och angränsande områden. Härtill
komme, att vid utstyckningen å såväl åsen som Stallmästarhagen nödig
hänsyn icke tagits till sambandet med den hos Kungl. Maj:t för fastställelse
anmälda köpingsplanen, och sådan hänsyn vore nödvändig,
helst som åsen och hagen till stor del direkt gränsade intill köpingsområdet
och dess byggnadsplan. Då det gällde en så omfattande
styckningsåtgärd, som vore ifråga, vore det icke tillfyllest, att vissa
lokala styckningar ägde rum utan enhetlig anordning av området i dess
9
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 265.
helhet. 1 tekniskt hänseende voro det ej heller lämpligt att såsom
nu skett redovisa de många utstyckade fastigheterna i så liten skala
som 1: 4000. Med hänsyn härtill och att de till styckning ifrågasatta
områdena avsåge lägenheter å spridda ställen och således ej omfattade
någon sammanhängande plan, hade det icke ansetts lämpligt att vidtaga
sådana kostnadsberäkningar och förslag, som i riksdagens ovannämnda
skrivelse framhållits för stadsplaner. Med framhållande slutligen att
vederbörande sakägare vid erhållen del av styckningsförslaget ej egentligen
framkommit med annat än önskan att få lägenheterna med äganderätt
och att mot styckningen icke förefunnes några betänkligheter i
sanitärt avseende, har Davidson på de anförda skälen och särskilt med
hänsyn till de av riksdagen uttalade åsikter ansett sig böra inskränka
sig till det förslaget, att Kungsörsåsen och Stallmästarhagen eller området,
som å kartan omslutes av bokstäverna a till och med n och o
till och med ö, måtte bliva föremål för en tidsenlig och på sakkunskap
grundad styckningsåtgärd i enlighet med de synpunkter, som numera
gjorde sig gällande vid upprättandet av stadsplaner, och att styckningen
av lägenheterna T 40—T 45 måtte ur förslaget utgå.
Efter det stadsingenjören Davidson inkommit med den sålunda på
honom ankommande utredningen, har Kungl. Majts befallningshavande
genom skrivelse den 7 augusti 1916 förordnat domänintendenten i länet
att i samråd med vederbörande arrendeuppskattningsmän verkställa den
förnyade utredning och avgiva de yttranden i övrigt, som föranleddes
av riksdagens förenämnda skrivelse.
Enligt protokollet över vad som förekommit vid de för ändamålet
hållna sammanträdena har uppskattningsnämnden beträffande värderingen
av de till försäljning föreslagna torpen och backstugorna anfört
bland annat följande.
För behandling av ett ärende med den innebörd som det förevarande,
där det gällde att med hänsyn till mångahanda intressen söka
på mildaste sätt bryta med förhållanden, vilkas bestånd genom sekler
skaffat dem en viss helgd, måste det ligga makt uppå att med ledningav
gångna tiders prövade och godkända tillvägagångssätt under motsvarande
förhållanden fastslå medlen för de nya villkorens införande;
och ju mera nära nuvarande tid dylika riktpunkter vore att finna, desto
mera kraft borde desamma kunna tillmätas vid avgörande av spörsmål,
vilka folie sena tider till. Vid handläggningen av uppgiften i förevarande
del vore uppskattningsnämnden i åtnjutande av fördelen av
sådana riktpunkter: nådiga brevet den 29 maj 1893, berörande villkoren
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 226 höft. (Nr 265.) 2
ZJppskattningsnämndens
utredning.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
för Kungsörs tilldelande av köpingsrättigheter, samt finansdepartementets
skrivelse till kammarkollegium av samma dag med avseende å samma
nådiga brev, vilka syntes vara de bästa direktiv. Dessa hade jämväl
— med visst undantag — fått sin tillämpning vid det föregående
värderingstillfället. Varken den sedan dess gångna tiden eller de nu
anlagda synpunkterna hade förändrat, utan fastmera styrkt uppskattningsnämnden
i dess uppfattning av lämpligheten av ett fortsatt nyttjande av
i berörda handlingar givna förkållningsregler vid värdesättningen.
För att erhålla det historiska underlag, vilket för ett ärende som
det förevarande borde vara av betydelse, ansåge uppskattningsnämnden
nödigt att först giva följande överblick av Kungsörs torps och backstugors
historia. Sedan det av konung Carl XI vid Kungsör anlagda
stuteriet genom nådigt brev den 6 maj 1811 förflyttats till Strömsholm,
förlädes Kungsörs kungsladugård till arrendegods, och de intill nämnda
tid under stuteriet lydande betes- och slåtter ängar na å Köpingsön avskildes
därifrån för att såsom självständig arrendeegendom bliva avradsgivande
till stuteriet vid Strömsholm. Under den tid Kungsör nyttjades
såsom stuteri upplätos med vederbörligt tillstånd å den så kallade
Kungsörs backe huvudsakligen åt stallbetjäningen smärre jordområden,
slutligen fördelade på 101 olika innehav, mot viss bestämd årlig avgäld
i dagsverken. Dessa områden bebyggdes av besittarna och benämndes
efter dem samt antogo samfällt så småningom karaktär av by. När
Kungsörs egenskap av stuteri år 1811 upphörde, undergingo dessa områden
ny skattläggning sålunda, att skatten — efter värdering 2, 2 Vs
å 3 dagsverken per kappland, lämpat efter innehavets bördighet och
beskaffenhet i övrigt — skulle av Kungsörs torp presteras till arrendatorernas
av Kungsörs kungsladugårds förmån och i arrendevillkoren
upptagas, eu skattläggning, vilken genom kammarkollegiets beslut den
12 november 1811 vunnit fastställelse. Sedan det visat sig, att benämning
å torpen efter innehavarnas namn skulle i längden leda till ohjälplig
oreda vid redovisningen därav, föranstaltades under år 1826 om deras
betecknande med nummer i stället för med namn. Efter tomtlängden,
som bifogades jordeboken, angåvos 4 torp å norra kungsladugården
nr 1—4 med tillhopa 26 V2 dagsverken och å den södra 108 torp nr
1—108, av vilka dock 5 icke skattlagts, med 1723 63/c0 dagsverken,
var förutom en lägenhet å norra kungsladugården senare genom nådigt
brev den 20 mars 1863 uppläts under enskild disposition och skattlades
till 44 dagsverken. Samtliga dessa dagsverken upplätos till Kungsörs
kungsladugårds arrendator, dock utan någon disposition av själva lägenheterna,
av vilka således innehavarna befunno sig i ständig besittningsrätt.
Endast dagsverksskatten in natura till kungsladugården, vilande
11
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 265.
å det ursprungliga år 1811 bestämda innehavet, utgjorde och vore fortfarande
hinder för utövande av full äganderätt till desamma. För närvarande
uppginge de Kungsörs torp, som nu kunde redovisas, efter
under tidens gång skedda uppdelningar av vissa därav i olika littera
till ett antal av 59 med 737 dagsverken. Vid sidan av torpen förefunnes
och funnes ännu en annan kategori av lägenheter, de så kallade
Kungsörs backstugor, uppkomna genom upplåtelser av kungsladugårdens
arrendator av områden från densamma till enskilda mot viss överenskommen
dagsverksgång vid kungsladugården och vilkas innehavare visserligen
i likhet med de skattlagda torpen ägde å lägenheterna befintlig
åbyggnad men till innehaven ägde allenast utöva arrenderätt mot förutnämnd
avgäld. I likhet med de skattlagda torpen finge backstugorna
gå i handel, dock mot anmälningsskyldighet till arrendatorn. Antalet
backstugor, som nu kunde redovisas, uppginge för närvarande till 23
efter skedda uppdelningar därav med 334 kontraktsfästade dagsverken.
Då Kungsör genom folkmängdens ökande, börjande industriell
livaktighet och andra orsaker ansåg med sin fördel förenligt att till viss
territoriell utsträckning söka för sig utverka köpingsrättigheter, kunde
detta icke låta sig göra, med mindre än att ifråga om grunden, vilken
ägdes av Kungl. Maj:t och kronan, det ifrågavarande markområdet inköptes
från kronan, och denna fråga ordnades genom ovan anförda
nådiga brev den 29 maj 1893. Detta markområde bestod, förutom av
mark av ecklesiastik natur, dels av mark direkt hörande under kungsladugårdens
arrende och dels av mark tillhörande Kungsörs torp och
backstugor. Enligt de för värdesättningen vid köpingsområdets upplåtande
angivna bestämmelser skulle iakttagas, att för den mark, som
uppläts från de under kungsladugårdens omedelbara disposition varande
ägor, skulle till kronan erläggas den uppskattade markens värde jämte
värdet av därå befintlig skogsväxt, att för mark, tillhörig Kungsörstorpen,
skulle erläggas 20 gånger det belopp, som motsvarade värdet
av de för torpen till kungsladugården utgående dagsverken, beräknat
efter medium av de 10 sista årens markegångspris för länet, samt att
för mark, tillhörande backstugornas innehav, skulle erläggas 20 gånger
det belopp, som efter uppskattning befunnes motsvara jordens behållna
avkastning, vilket belopp borde ökas med det värde marken på grund
av läge eller lämplighet för bebyggande kunde anses äga; och skulle
dessa uppskattningar verkställas på lägenhetsinnehavarnas bekostnad.
Att vid nu föreliggande, med förhållandena vid bildandet av köpingen
fullt analoga uppgift göra någon ändring härutinnan syntes
uppskattningsmännen vara så mycket mindre skäl, som berörda värde
-
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
ringssätt vore synnerligen enkelt, från ren affärssynpunkt sett naturligt
och. vid saluvärderingar av kronodomän titt som oftast nyttjat; detsamma
innebure en kapitalisering av ifrågavarande årsavkomst efter 5
procent sålunda att, när exempelvis 2.2 5 kronor angåves såsom 10-årigt
medelvärde å drängdagsverke, erhölles genom kapitalisering av detta
belopp efter 5 procent samma belopp, som vid 20-dubbling av talet i
fråga eller 45 kronor, således, såsom nämnt, samma åtgärd som användes
vid kapitalisering av vissa årsavkomster från kronodomän,
nämligen för allmänningsutsyningar, fisken, beten med mera. Sagda
förfarande hade tillämpats av uppskattningsnämnden vid värdering av
den torpen åliggande dagsverksskyldighet, men icke i fråga om värdering
av torpens genom inkräktningar eller för vinnande av bättre gränser
vunna ökning i innehav på kungsladugårdens bekostnad utöver 1811
års skattläggningsbestämmelser, likasom icke heller i fråga om backstugornas
nu föreslagna innehav. I dessa fall hade uppskattningsnämnden
utgått från det direkta markvärdet. Nämnden hade vidare i
fråga om markvärdet i regeln fästat mindre avseende vid markytans
skick vid värderingstillfallet, om den befanns såsom välvårdad trädgård
eller åker i mindre god hävd, mer eller mindre väl bebyggd och så
vidare, utan hade i vanligaste fall satt värdet å marken i dennas egenskap
av in- eller avrösningsjord, ändamålsenlighet för bebyggande och
i förhållande till det läge, som området i fråga intoge i relation till
närbelägenhet till köpingen och till backstugan nr 22. Denna backstuga
syntes nämnden vara en lokalt såväl som ekonomiskt säker utgångspunkt
vid värdesättningen, i det att densamma förenade närbelägenhet
till köpingen och dess arbetsresurser med goda vägförbindelser
och eventuell utsikt till framtida värdeökning på grund av gynnsamt
läge, beroende huvudsakligen därpå att den av Kungl. Maj:t koncessionerade
järnvägen Norrköping—Katrineholm—Köping stakats i närhet
av berörda backstuga och det vore troligt, att just denna del av trakten
kring köpingen inom snar framtid komme att bliva dess brännpunkt.
För övrigt ville nämnden till förtydligande av markvärderingen i allmänhet
framhålla, att det i fråga om Kungsörs skattlagda torp och
backstugorna icke rörde sig om »torp» i egentlig mening eller om markområden,
vilka kunde medgiva sina innehavare att mot viss dagsverksskyldighet
men utan annan förvärvsmöjlighet föra en dräglig tillvaro;
därtill vore de i övervägande antal tillmätta i allt för liten skala: för
Kungsörs torp hektar 0.8110, för backstuga hektar 0.3046 i medeltal
ursprungligt innehav. De vore att betrakta endast såsom små, mindre
eller ordinärt begränsade bostadslägenheter, för vilka stugtomten, potatis
-
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
landet, ett par tiotal fruktträd samt möjligheten till industriell eller
annan verksamhet för innehavaren voro de värdesättande faktorerna.
Såsom ovan antytts hade således backstugan nr 22 åsatts högsta a-pris,
40 öre per kvadratmeter, av alla markområdena och från denna förtonade
radiellt alla övriga, därvid dock, såsom nämnts, närbelägenheten
till köpingen jämväl vore i värdesättningen ingripande. Vid närmare
granskning och med kännedom om det således angivna värderingssystemet
skulle man finna detsamma överallt — oftast gruppvis —
tillämpat och endast större och fjärmare från utgångspunkterna belägna
områden avvikande därifrån genom relativt avsevärdare sänkning i
markvärdet, under det att smärre och sådana, tilldelade för innehavens
avrundning och beredande av bättre gränser, mindre berörts av sänkning
på grund av avståndet från nämnda platser. Om en försäljning,
efter detta ords allmängiltiga betydelse, av Kungsörstorp kunde uppenbarligen
icke bliva tal, lika litet som att enahanda grunder för värderingen
av ifrågavarande olikartade värdeobjekt — skattlagd dagsverksskyldighet
och mark — vore möjliga att tillämpa. Att den Kungsörstorp
åliggande dagsverksskyldigheten utginge efter högst olika grunder,
vore åter en faktisk verklighet, men härutinnan torde — efter nämndens
förmenande — nu ingen ändring stå att vinna, ty detta vore,
såsom nämnts, att hänföra till den beskattningsform, som vid 1811 års
skattläggning vunnit anbefalld efterföljd. Att genom Kungsörstorpens
och även backstugornas delning å olika littera dagsverksåliggandet
blivit, enligt i riksdagens skrivelse gjort uttalande, ojämnt fördelat i
förhållande till de uppdelade innehaven, vore otvivelaktigt, men i detta
fäll måste respektive delägare hava sig själva att skylla, alldenstund
man måste utgå därifrån, att dessa vid uppdelningstillfället varit fullt
medvetna om sina åligganden, för så vitt icke tilläventyrs andra ekonomiska
omständigheter härvid spelat in, om vilka nuvarande tid icke
hade sig något bekant.
Till vilken betänklig effekt en uppdelning av dagsverksskyldigheten,
evalverad efter 45 kronor per dagsverke, för respektive innehav
skulle föranleda, framginge av en av värderingsnämnden uppsatt, nämndens
protokoll bilagd tablå. I denna tablå hade angivits, dels å vilka
Kungsörstorp de olika skattedagsverksantalen belöpte, dels dessa torps nuvarande
olika innehav, dels summorna innehav för de olika grupperna av
dagsverken, dels medeltal innehav för samma grupper, dels lösenbelopp
för samma medeltal efter 45 kronor per dagsverke, dels ock huru lösensummorna
efter gruppernas innehavmedeltal skulle arta sig, därest friköpning
från dagsverksskyldigheten skulle grundas på respektive inne
-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
havs storlek. Av tablån framginge, att i sistnämnda fall skulle å ytenheten
1 ar komma i runt tal kronor 6.93, då totalbeloppet, 737 dagsverken
å 45 kronor, fördelades på det i 1811 års skattläggning angivna
totalinnehav 47.8 5 2 hektar.
Ehuru denna tablå talade för sig själv, kunde nämnden ej underlåta
att framhålla vissa konsekvenser därav, nämligen att torpet nr 85
med 0.03 7 hektars nuvarande innehav utgjorde 1 dagsverke, men torpet
nr 21 b med innehav av 0.0 3 6 hektar 2 dagsverken, att torpet nr 81 om
0.749 hektar utgjorde 6 Vs, men torpet nr 6 om 0.7 41 hektar 17 dagsverken,
att torpet nr i 8 b med 0.18 0 hektar utgjorde 1, men torpet 7 h om
0.1 90 hektar 13 Va dagsverke och så vidare. Dessa förhållanden trotsade
varje försök till förklaring, för så vitt från början ej vissa emolument,
såsom beten, rätt till slåtter eller vedbrand, måhända virke till byggnader,
varit tilldelade en del torp men under tidens gång eller med fördelstagarens
bortgång blivit glömda eller lämnade utan senare tiders beaktande.
Det omöjliga i ett likvidationssätt för Kungsörstorpens befriande från
åliggande dagsverksskyldighet, grundat på samma torps innehav, syntes
emellertid hava genom samma tablå påvisats såsom öppendagligt.
Att fördelningen av innehav på respektive backstugor i jämförelse
med den dessa kontraktsenligen ålagda dagsverksskyldigheten till kungsladugården
vore lika ojämn och för en nutida förklaring av detta förhållande
lika dunkel som beträffande Kungsörstorpen, framginge av en
annan, värderingsnämndens protokoll jämväl bifogad tablå, utvisande, att
backstugan nr 10 med ett ursprungligt innehav av 0.2 75 hektar utgjorde
15 dagsverken mot backstugan nr 54 om 0.2 7 2 hektar med 48 dagsverken
och att backstugan nr 22 med 0.7 46 hektar utgjorde 19 dagsverken mot
backstugan nr 55 med 0.6 41 hektar och 48 dagsverken. Härvid har dock
anmärkts, att på grund av ändringar i ursprungliga innehavet och tilllägg
av rätt till bete med mera den ursprungliga proportionen, som
angivits i tablån, i våra dagar icke överallt återfunnes i det verkliga
förhållandet mellan arrendatorn och backstuguinnehavaren. I sammanfattning
av det förestående ville värderingsnämnden göra gällande, att
i fråga om Kungsörstorpens friköpande från desamma åliggande skattlagd
dagsverksskyldighet till kungsladugården denna skyldighets kapitalisering
vore att anse såsom det enda rätta förfaringssättet och att, i
fråga om upplåtelse till backstugornas innehavare av dem tillhörande
områden, samma områdens värdesättning efter kvadratmeter i förhållande
till läge, lämplighet för bebyggande och jordbeskaffenhet vore att anse
såsom en fullt tillfredsställande metod.
Alldenstund den tanken läge nära till hands, att en kombination
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
mellan det område, varöver köpingen förfogade, och för densamma eventuellt
önskvärda angränsande delar av kungsladugårdens innehav borde
vara lätt att åstadkomma, därest behov av köpingens utvidgning förese;
hade domänintendenten satt sig i förbindelse med vederbörande
jämväl inom köpingen — för att erfara, huru läget i detta hänseende
vore att fatta. I fråga om Uddhagens och Stallmästarhagens
förvärvande hade köpingen synts hava tagit påvisningen ad notam,
men i övriga fall lämnat densamma obeaktad. Vad Davidsons utlåtanden
i övrigt anginge, hade värderingsnämnden icke avgivit förslag till avstyckningar
från Stallmästarhagen, för så vitt icke nämndens förslag
om därvarande torps och backstugors — med tillägg till innehav och
för utfartsväg — friköpande därmed kunde avses. Vidare anledning till
uttalande med avseende å samma utlåtanden ansåge nämnden ej föreannat
än i så måtto att, därest Davidsons förslag berörande södra
kungsladugården samt Kungsörsåsens och Stallmästarhagens inom de å
kaitan med a-n och o-ö omslutna gränser vunne godkännande, frågan
om samtliga derinom belägna Kungsörstorps och backstugors friköpande
syntes råka in på en död punkt eller åtminstone i komplikationer, med
vilkas lösning värderingsnämnden ej ansåge sig nu hava att utan vidare
befatta sig.
För . uppgörande av ny värdering hade besiktning verkställts på
nytt, varvid innehavaren av Kungsörstorpet nr 77 genom företeende av
laga förrättningsinstrument av den 20 september 1875 styrkt befogenheten
av den nu för sagda torp samt Kungsörstorpen nr 78 a och 78 b
nyttjade fördelningsgrunden för skattlagd dagsverksskyldighet till kungsladugården,
vadan värderingsnämnden funnit skäligt att efter övriga intressenters
hörande godtaga densamma. Innehavaren av Kungsörstorpet
ni 83 a hade yrkat ändring i fördelningen av dagsverken i jämförelse
med torpet nr 83 b, med hänsyn vartill nämnden hänvisat vederbörande
till lantmätare för frågans utredande. Sänkning av a-priset å ägofigurerna
447 och 448 (Kungsörstorp nr 77) med 5 öre hade visat sig
befogad. Likaledes borde sänkning vidtagas av a-priset å ägofigurerna
458 (Kungsörstorp nr (8 a) med 8 öre samt ägofiguren 459 (samma torp)
med 5 öre ävensom å ägofiguren 410 (Kungsörstorp nr 70) med 1 öre.
I övrigt hade nämnden efter noggrann revision av alla vid föregående
värderingsförrättning föreslagna a-pris å till föryttring föreslagna ägofigurer
och med iakttagande av förutnämnd relativitet funnit sig böra
godkänna dessa.
Ehuruväl intressenterna vid samråd och vidare underrättelser i
ärendet i stort sett jämväl vid nu ifrågavarande värderingstillfälle visat
sin tillfredsställelse med den av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen
16
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 265.
i lösensummorna och förklarat sig tillfreds med de angivna värdena och
det föreslagna likvidationssättet, har värderingsnämnden för att söka
genom ännu ett steg av tillmötesgående vinna definitiv lösning av ärendet
— likväl med tvekan inför de uppoffringar, som kronan därigenom måste
vidkännas — avgivit förslag till ytterligare nedsättning i lösensummorna
för Kungsörstorpen och därvid anfört följande.
Såsom tillförne vore nämnt, innehade Kungsörstorpen i regeln
ganska begränsade innehav, i medeltal 0.8110 hektar. När nu dessutom
synnerligen ojämnt fördelade innehav vore förlagda under samma dagsverksskyldighet,
syntes det ligga i öppen dag, att, med ett par undantag,
svårigheterna, absolut taget, borde stegras för respektive innehavare
i fråga om lösensbeloppens honorerande i mån av dagsverksskyldighetens
ökning. Lades så härtill, att innehavarna i regeln befunne sig i samma
ekonomiska ställning, borde skälen för en nedsättning i lösenbeloppen
i proportion till ökuing i antal åliggande dagsverken vara väl grundade.
Med utgående från det sagda har uppskattningsnämnden grupperat
torpen efter antal dagsverken och föreslagit,
att grupp a) med till och med 4 dagsverken måtte åtnjuta 20 procents
nedsättning å de föreslagna 45 kronor per dagsverke i enlighet
att grupp
b) intill
10
c_o /
dagsverken
måtte åtnjuta 25 procents
avskrivning,
att
»
c)
»
20
y>
»
» 30
»
»
att
))
d)
D
30
» 35
»
att
e)
»
40
»
»
» 40
»
att
»
f)
))
50
»
»
» 45
samt att
grupp
g)
med 50 dagsverken och däröver
måtte åtnjuta 50
procents avskrivning.
Värderingsnämnden har vidfogat sitt förslag en tablå, utvisande,
huru med varje torp i kostnadshänseende förhölle sig dels vid tillämpningen
av de förut föreslagna 45 kronor per dagsverke, dels i enlighet
med 1914 års proposition och dels efter nämndens nu avgivna förslag.
På sätt nämnden härovan antytt skulle ett godtagande av dess
förslag för kronan medföra avsevärt ökad förlust i förhållande till det
belopp av 33,615 kronor, som skulle influtit efter en oreducerad beräkning
av 45 kronor för dagsverke. Denna förlust skulle nämligen utgöra
enligt tablån 13,487 kronor 90 öre eller inalles 40.14 procent mot 6,823
kronor eller 20 procent enligt propositionen år 1914.
I fråga om Kungsörstorpens inkräktningar och desamma tilldelade
markområden för beredande åt dem av lämpliga gränser ansåge nämnden
vidare nedsättning utöver de i nämnda proposition angivna 20 procenten
icke betingas av omständigheterna.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
Vidkommande backstugorna och värderingen av deras innehav
framginge, enligt vad nämnden vidare anfört, av förut åberopade tablå
bland annat, att medelpriset för kvadratmeter ursprungligt innehav efter
nämndens värdesättning uppginge till 23.16 öre. Alldenstund de för
sänkning av Kungsörstorpens lösensummor anförda motiv i fråga om backstugorna
ägde sin fulla motsvarighet och tillämplighet, har nämnden
föreslagit, att, utöver den i 1914 års proposition angivna 20 procents
avskrivning, en reduktion av 10 procent måtte ytterligare beviljas, i
följd varav medelpriset per kvadratmeter ursprungligt innehav för backstugorna
skulle ställa sig till det synnerligen måttliga beloppet av
16.21 öre.
Med avseende å uppdraget till uppskattningsnämnden att taga i
betraktande, huruvida de till föryttring avsedda jordbrukslägenheterna
varit till köpeskillingarna på ett fullt lämpligt sätt avvägda, har nämnden
reviderat de förut föreslagna salubeloppen, men härvid icke funnit anledning
ifrågasätta någon ändring, ehuruväl beträffande T 23 och T 24
en höjning i värdet av därå förefintlig skogsväxt på grund av rådande
konjunkturer vore befogad. Viss hänsyn till naturskydd åt en del av
å desamma växande ekar och lindar syntes dock på grund av läge utmed
allmän landsväg vara tänkvärd och förtjänt av förord.
Efter det vederbörande innehavare av Kungsörstorp och backstugor
beretts tillfälle att taga del av uppskattningsnämndens arbetsresultat,
hade innehavarna av de å norra kungsladugården befintliga så
kallade Ruttorpen inkommit med framställning, att dessa torp såsom
varande av Kungsörstorps natur vid likvideringen rätteligen bort komma
i jämförelse med sistberörda torp. Vid av vederbörande lantmätare påkallad
undersökning hade härutinnan utrönts, att av de härovan omförmälda
å norra kungsladugården belägna fyra Kungsörs torpen nr 1—4,
nr 1 på sin tid ingått i numera mantalsatta fastigheten Charlottenborg
och nr 2 säkerligen under tidens lopp återfallit till kungsladugården,
varemot nr 3 och 4 funnes kvar. Av dessa motsvarade det förra det
nuvarande Ruttorpet nr 2 samt nr 4 Ruttorpet nr 1. Med anledning
av vad sålunda upplysts hade uppskattningsnämnden med tillämpning
av de i fråga om övriga Kungsörstorp följda värderingsgrunder beräknat
lösensummorna för sistnämnda bägge torp.
De Kungsörstorp och backstugulägenheter samt övriga jordbruksoch
bostadslägenheter, som enligt uppskattningsnämndens föreliggande
förslag äro avsedda att frånhändas kungsladugårdarna, hava av domänstyrelsen
sammanfattats i följande tablå, vari de införda ägofigurerna
äro hämtade från respektive ägobeskrivningar:
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 226 käft. (Nr 265.)
3
18 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 265.
Knngsörstorp å södra kungsladugården.
Nr
Antal dags- verken å
45 kronor
Ägofigurer å
kartan
Areal
hektar
Saluvärde och lösen för
Löse-
summa
Kronor
Mark
Kronor
Skog
Kronor
Dagsver-
ken
Kronor
6
17
296, 297
0.741
535.—
1.
ce
lO
7a
36e/io
298-302
4.281
—
—
988.2 0
988.20
7b
131/»
303—305
0.652
—
—
425.2 5
425.25
7c
56/n>
307
0.143
—
—
189.—
189—
7 d
ll*/i»
308, 309
0.264
—
—
355.95
355.95
7 e
56/io
310, 311
0.243
—
—
189.—
189—
7 f
68/,o
312
0.087
-i
—
229.50
229.50
7g
146/,o
313, 314
0.386
—
-.
459.90
459.90
7 h
131/»
315
0.1 90
—
—
425.25
425.26
8
271/»
306, 316—321
1.110
—
—
804.3 7
804.3 7
9
5
322—326
0.4 Öl
228.80
33.—
168.75
430.55
10
V»
327, 328
0.098
70.—
—
18.—
88—
11
6Vs
329, 330
0.400
—
—
219.3 7
219.3 7
12
32l/t
332—336
1.557
—
—
877.50
877.50
13
321/»
337 - 345
1.670
191.76
99.50
877.50
1,168.76
14
2l/>
346—348
0.393
242.—
—
90—
332—
15
61/.
349—354
0.453
40.—
—
219.3 7
259.37
16
7
355—359
0.557
218.80
77.—
236.25
532.05
17 a
5
360, 362
0.2 76
108.—
112.—
168.7 5
388.7 5
17 b
23
363—368
1.301
222.75
205.—
672.75
1,100.50
18 a
1
369—373
0.288
206.7 2
45.-
36—
287.72
18 b
1
374, 375
0.180
—
—
36—
36—
19 a
5
376—378
0.322
56.80
46.-
168.75
271.55
19 b
1
379—381
0.131
63.36
98.—
36—
197.36
20 a
3
382—384, 386—389
0.238
42.40
14.—
108.—
164.40
20 b
3
385, 390—392
0.253
76.80
78.—
108—
262.80
21a
51/»
393—397
0.533
192.4 8
87.—
185.6 2
465.10
21b
2
398—400
0.158
144.—
106.—
72.—
322—
45
6
401—404
0.220
—
—
202.50
202.50
50
32
406, 407
1.304
20.—
—
864—
884—
70
4
408—410
0.8 7 7
224.80
70.—
144—
438.80
71a
1
412, 413, 415
0.233
111.36
254.—
36—
401.36
71 bc
2
414, 416, 417
0.163
99.84
65.—
72—
236.84
72 a
3
418, 419
0.118
6.72
—
108—
114.72
72 b
1''/»
420, 421
0.227
40.3 2
23.—
54—
117.32
72 c
2
422, 423
0.175
93.12
136.—
72—
301.12
73
3
424—426
0.809
29.76
54.50
108—
192.26
77
26
427—448
3.023
55.60
20.—
760.50
836.10
78 a
13
449—459
1.880
56.io
8 —
409.50
473.60
78 b
13
460, 461
1.056
—
—
409.50
409.50
79 a
28
462—482
1.799
—
—
819—
819—
79 b
28
483 -493
1.865
—
—
819—
819—
80 a
2''/,
494—498
0.283
31.60
—
90—
121.60
80 b
3
499—502
0.480
42.80
—
108—
150.80
81
61/»
503—507
0.749
—
—
219.3 7
219.3 7
82
3
508—513, 515—518
0.416
90.8 8
—
108—
198.88
83a
12»/*
514, 519—524
0.56 7
36.—
35.—
401.62
472.62
83 b
12*/*
525—531
1.508
128.08
79.—
401.62
608.70
84
51
532—535, 537—558
5.638
780.80
96.—
1,147.50
2,024.30
85
1
536, 559
0.6 60
—
—
1 36—
36—
Kungl. Maj.is Nåd■ Proposition Nr 265.
19
Antal dags- verken å
Saluvärde och lösen för
Ägofigurer &
Areal
Löse-
summa
Nr
Mark
Skog
Dagsver-
45 kronor
kartan
hektar
ken
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
86
83 o
) UV»
560—568
1.472
72.82
456.75
529.0 7
87
10
569—572
0.843
—
_
315.—
315.—
88
24
573—588
2.385
324.—
128 —
702.—
1,154.—
591—605, 609, 611,
1
89
47 {
613, 614—617
av 606, av 607
J> 5.403
693.20
77.0 5
1,163.25
1,933.50
90 a
27 |
618—622,
624, 625—628
| 2.215
279.08
426.—
789.75
1,495.43
90 b
27
623, 629—638
1.448
18.56
—
789.75
808.31
91 a
67.
639—646
0.517
30.40
20.70
219.37
270.4 7
91b
287io
647—670
4.4 7 7
294.24
23.50
839.4 7
1,157.21
91 c
28/.o
671, 672
0.117
—
—
100.8 0
100.80
& norra kungsladugården.
3*
47.
324-326
1.255
—
1,381.56
4**
57.
321—323
0.733
—
501.94
Backstugulägenheter å södra kungsladugården.
Nr
Ägofigurer å kartan
Areal
Saluvärde för
Iiösesumma
Kronor
hektar
Mark
Kronor
Skog
Kronor
4
673, 674
0.125
140.28
59.—
199.28
5
675, 676
0.3 58
835.10
48.—
883.10
6
677, 678
0.3 25
422.10
166.—
588.10
9
679, 680
0.500
1,138.20
8.—
1,146.20
10
av 273, 681, 682, av 754
0.449
978.25
143.50
1,121.75
11
683, 684, av 754
0.326
736.40
171.50
907.90
13 a
687, 688, av 754
0.183
424.55
3—
427.55
13 b
689, 690, av 754
0.173
403.5 5
2.50
406-05
13 c
685, 686, av 754
0.3 56
809.20
110.50
919.70
16
691, 692, av 754
0.451
1,053.85
19—
1,072.85
18
693, 694
0.122
128.24
129—
257.24
20
695
0.089
218.05
—
218.05
22
696—698
0.8 9 7
2,353.05
_
2,353.06
34
411, 699, 700
0.161
202.65
109.50
312.15
46
av 223, 701—705
1.915
1,454.60
—
1,454.60
48
706, 707
0.130
302.40
22—
324.40
49
708—710
0.143
150.15
150—
300.15
50
711—713
0.118
247.80
247.80
51
714, 715
731—738
0.133
204.8 2
50—
254.82
52
1.079
715.40
12—
727.40
53
723—730, 730 a
2.951
1,320.6 2
996.3 8
317—
1,637.6 2
54
716—722
2.099
286—
1,282.88
55 [
av 191, 192, av 194,
av 195, 739—745
J 2.822
1,248.07
1,248.0 7
* Ruttorpet nr 2. — ** Ruttorpet nr 1.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
Bostadslägenheter å södra kungsladugården.
Beteckning
å kartan
Areal (avrös- ningsjord)
Hektar
S
a 1 u v ä r d
e
För mark
Kronor
För skog
Kronor
Summa
Kronor
TI
0.1230
369.—
142.—
511 —
T2
0.1043
312.90
102.—
414.90
T3
0.100 3
300.90
85.—
385.9 0
T4
0.099 7
299.10
32.—
331.10
T5
0.112 0
336.—
93.—
429—
T6
0.1388
516.40
183.—
699.40
T7
0.1144
320.3 2
136.—
456.3 2
T8
0.1092
305.76
189.—
494.76
T9
0.1167
326.76
198.—
524.76
TIO
0.1226
343.28
131.—
474.28
Til
0.1073
268.2 5
130.—
398.25
T12
0.1233
308.25
131.—
439.2 5
T13
0.1298
324.50
130.—
454.5 o
T14
0.1445
361.25
144.—
505.25
T15
0.15 20
349.6 0
125.—
474.60
T16
0.1515
348.45
157.-
505.45
T17
0.1654
330.80
148.—
478.80
T18
0.1693
338.60
158.—
496.60
T19
0.1630
326.—
168.—
494—
T20
0.1266
253.20
148.—
401.20
T21
0.0970
242.50
64.—
306.50
T22
0.12 40
310.—
53.—
363—
T23
0.05S0
174.—
45.—
219—
T24
0.0800
240 —
86.—
326—
T25
O.0800
240.-
63.—
303—
T26
0.0630
189.—
27.—
216.—
T27
0.1169
292.25
in.—
403.2 5
T28
0.1163
348.90
176.—
524.90
T29
0.1267
380.10
161.—
541.10
T30
0.1385
346.2 5
191.—
537.25
T31
0.1321
264.20
188.—
452.20
T32
0.1398
279.60
237.—
516.60
T33
0.1600
210.—
163.—
373—
Jordbrukslägenheter å södra kungsladugården.
Beteckning
å kartan
Areal
hektar
s
a 1 u v ä r d
1
6
För mark
Kronor
För skog
Kronor
Summa
Kronor
T34
1.587
1,518.60
109.50
1,628.10
T35
1.170
1,037.90
27.25
1,065.15
T36
0.875
773—
11.45
784.45
T37
0.992
793—
82.50
875.50
T38
0.66 2
616—
—
616—
T39
0.626
604—
—
604—
T40
0.84 6
766.20
—
766.20
T41
1.161
1,057.60
245—
1,302.60
T42
1.056
844.80
—
844.80
T43
0.795
625.50
7.—
632.50
T44
0.892
304.60
—
304.60 1
T45
0.488
336—
—
336—
T46
1.672
957.2 0
197—
1,154.20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265. 21
Bostadslägenheter & norra kungsladugården.
Beteckning
4 kartan
Areal
hektar
S
a 1 u v ä r d
e
För mark
Kronor
För skog
Kronor
Summa
Kronor
TI
0.3 2 0
987.—
84.—
1,071 —
T2
0.8 66
1,061.4 0
108.—
1,169.40
T3
0.8 64
1,019.20
52—
1,071.20
T4
0.8 6!)
996.8 0
56—
1,052.8 0
T5
0.105
283.50
28—
311.50
T6
0.208
832.—
20—
852—
T7
0.248
992.—
122—
1,114—
TIO
0.248
297.60
259—
556.6 0
Til
0.22X6
265.92
172—
437.92
T12
0.2264
271.68
143—
414.68
T14
0.2474
296.88
88—
384.88
T15
0.2132
255.84
27—
282.84
T18
0.2373
284.76
259—
543.76
T19
0.2252
270.24
245—
515.24
T20
0.2581
309.7 2
271 —
580.7 2
T21
0.3 75
450.—
108—
558—
T22
0.3 22
450.80
128—
578.80
T25
0.6 25
550.2 0
—
550.20
T26
0.494
508.80
—
508. so
Jordbruks!ägenheter å norra kungsladugården.
Beteckning
å, kartan
Areal
hektar
S
a 1 u v it r d
e
För mark
Kronor
För skog
Kronor
Summa
Kronor
T8
0.492 1
738—
___
738—
T9
0.474
711 —
--
711—
T13
0.859
1,191.60
85—
1,276.60
T16
1.134
1,448—
336.—
1,784—
T17
0.654
871.60
56—
927.60
T23
3.544
1,792.50
507—
2,299.50
T24
3.856
1,976.70
780—
2,756.70
Beträffande den ifrågasatta försäljningen till Kungsörs köping av
Stallmästarhagen har uppskattningsnämnden, med erinran att vid förra
värderingstillfället tidpunkten från kronans sida icke ansetts fördelaktig
för en försäljning, framhållit, att frågan om tillkomsten av förut berörda
järnväg Norrköping—Katrineholm—Köping numera ryckt ett betydligt
steg fram mot sitt förverkligande, varför nämnden nu funne anledning
tillstyrka köpingens framställning, alldenstund naturligen Stallmästarhagens
värde i betydlig måtto avhängde av järnvägens tillkomst
eller icke. Härtill komme, att kronan genom förlust å ränta — därest
icke försäljning nu komme till stånd — å det betydliga värde, som
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
nämnden ansåge Stallmästarhagen representera, årligen måste se sitt för
området en dag i framtiden erhållna belopp avsevärt reducerat, mot vilken
förlust det för närvarande av kungsladugårdens arrendator presterade
arrendebelopp på intet sätt kunde anses svara. Ett ytterligare skäl till
områdets avhändande nu vore, att kronan vid fall av järnvägens framdragande
däröver ginge förlustig ersättning för härför nödig mark,
därest området vid detta tillfälle fortfarande befunnes i dess ägo.
Vid en överlåtelse av Stallmästarhagen till köpingen borde enligt
nämndens mening betryggande förbehåll träffas rörande värdet av och
köparens tillgodonjutande av å området befintlig skog, såsom anledning
vartill nämnden ville omnämna, att det allmänna beträffande försäljningen
till köpingen av den i närheten belägna lägenheten Uddhagen
gjort en sorglig erfarenhet. Vidare har nämnden uppställt såsom villkor
för försäljningen, att köpeskillingen bleve på ett sådant sätt avvägd,
som områdets enligt nämndens förmenande betydliga värde betingade.
I detta avseende har nämnden anfört, bland annat, att området, som
vore beläget vid allmän landsväg mellan Kungsör och Eskilstuna, vore
med frånseende från det i dess nordvästra hörn inskiftade Kungsörstorp
nr 50, den åt samma håll belägna backstugan nr 22 samt vid dess
södra ägogräns befintliga backstugorna nr 9, 16, 13 a, b och c, 10 och
II med föreslagna tillökningar och samfälld väg, vilka i det följande
icke avsåges såsom hörande till Stallmästarhagen, till övervägande del
upptaget av med barrskog beväxt utmark, vilken å den övre, från södra
och västra gränserna utgående högmarken nådde osedvanlig längd,
grovlek och täthet. I bruten linje överskures området av den avloppsledning,
som jämlikt brevet den 31 december 1912 köpingen härstädes
anlagt. Hagens hägnad skulle jämlikt finansdepartementets förut åberopade
skrivelse, där den berörde gränsen mot köpingen och där så
erfordrades, av köpingen uppföras och underhållas. Med utgående från
samma förutsättningar, som i det föregående angivits beträffande värdeberäkningen
av backstugan nr 22, och med iakttagande att ehuruväl
områdets lägre belägna mellersta och norra delar från synpunkten av
lämplig byggnadsplats vore mindre lyckligt lottade, desamma dock i
betraktande av deras mot samfärdselcentra mera framskjutna läge innehade
samma värde som dess södra och västra delar, har nämnden uppskattat
värdet av marken med en areal av 19.5 3 hektar till sammanlagt
46,872 kronor, vartill komme värdet av å området befintlig växande
skog, som av vederbörande jägmästare beräknats till 33,227 kronor,
varigenom således sammanlagda saluvärdet skulle uppgå till 80,099
kronor.
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
I sammanhang med överlämnande till domänstyrelsen av uppskattningsprotokollet
med därtill hörande handlingar har Kungl. Maj:ts
befallningshavande avgivit av styrelsen infordrat yttrande över en av
innehavaren av Kungsörstorp nr 50, trädgårdsmästaren C. J. Strömberg
gjord ansökning att få förvärva till utvidgning av nuvarande innehav
visst å ansökningen bifogad karta angivet område av Stallmästarhagen
och därvid tillika överlämnat yttrande i ärendet av domänintendenten
samt fullmäktige för Kungsörs köping, vilka sistnämnda jämväl avgivit
dem av Kungl. Maj:ts befallningshavande avfordrat yttrande över stadsingenjören
Davidsons betänkanden och förslag, i vad däri berördes frågan
om upplåtelse av de Kungsörstorp, backstugor och andra lägenheter,
som läge inom visst område, varjämte Kungl. Maj:ts befallningshavande
för egen del utlåtit sig.
Av dessa yttranden inhämtas, bland annat, följande.
Vad bemälde Strömbergs ansökning vidkommer hava fullmäktige Fullmäktige
förklarat sig icke hava något att erinra mot densamma, såvida icke den ^ar^^6rs
projekterade järnvägen Katrineholm—Köping därav berördes. Domänintendenten
däremot har, då den framtida dispositionen av Stallmästarhagen
genom köpingens önskan att förvärva densamma inom kort torde
bliva föremål för prövning och vidare på grund av stadsingenjören
Davidsons avgivna förslag, att Stallmästarhagen borde tillsvidare undantagas
från all tomtindelning, hemställt, att ansökningen icke måtte till
någon vidare åtgärd föranleda.
I fråga om Davidsons betänkanden och förslag hava köpingens
fullmäktige på de av denne anförda skäl och därjämte under framhållande,
att den nuvarande infartsvägen till köpingen vid Runstensbacken
vore olämpligt förlagd, tillstyrkt bifall till Davidsons förslag.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har, vad först angår det i riks- Kungi. Maj:t»
dagens förenämnda skrivelse framställda önskemålet, att upplåtande av ^havandl*
bostadslägenheter från egendomen borde grundas på en på förhand uppgjord
allmän regleringsplan i detta syfte, anslutit sig till de synpunkter
därvidlag, som gjorts gällande i de av Davidson i ärendet avgivna
betänkanden. Enligt vad denne framhållit beträffande norra kungsladugården
vore betingelserna för de få lägenheter av nu förevarande slag,
som lämpligen borde därifrån upplåtas, givna i naturliga förhållanden.
En mera omfattande plan för framtida bebyggande härstädes syntes icke
vara av behovet påkallad med fäst avseende å det genom Arbogaån
avskilda läge, som denna del av egendomen hade i förhållande till
köpingsområdet, varigenom efterfrågan å dylika lägenheter där ansåges
bliva obetydlig.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
Vidkommande åter södra kungsladugården ställde sig förhållandena
något olika. Enligt vad i betänkandet framhölles, förefunnes för flertalet
av de lägenheter å västra delarna av egendomen, som inginge i
uppskattningsnämndens förslag, alla förutsättningar för deras upplåtande
utan villkor av en föregående regleringsplan. Däremot syntes betänkandet
giva fullgiltiga skäl för den uppfattningen, att fråga om upplåtelse av
föreslagna bostadslägenheter å den så kallade Kungsörsåsen och å övriga
delar av egendomen, som angränsade köpingsområdet, icke lämpligen
kunde för närvarande definitivt lösas, utan måste lämnas beroende av
den stadsplan för köpingen, som kunde bliva fastställd, och det eventuella
behovet av dennas framtida utvidgning. Då enligt betänkandet
enahanda hänsyn borde gälla även i fråga om övriga lägenheter, som
enligt uppskattningsnämndens förslag avsetts att upplåtas från nu förevarande
delar av egendomen, borde sålunda enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes
mening från nämnda förslag tillsvidare utgå samtliga
lägenheter, vilka inrymdes inom de områden, vilkas gränser å kartan
betecknats med bokstäverna a-b-c-d-e-f-g-h-i-k-l-m-n-a och o-p-q-r-s-t-uv-x-y-z-å-ä-ö-o.
Beträffande vidare grunderna för bestämmande av försäljningspris
för Kungsörstorpen ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande dessa lägenheters
natur betinga det förfarande, som därvid av uppskattningsnämnden
använts, eller att, i fråga om till varje lägenhet hörande
ursprungligt innehav, utgå från eu kapitalisering av dagsverksskyldigheten
på sätt Kungl. Maj:t förut i likartade fall föreskrivit. Det borde
nämligen erinras, att dessa sedan omkring ett århundrade varit upplåtna
åt sina innehavare, var efter annan, under så kallad ständig besittningsrätt
mot fullgörandet av vissa skyldigheter mot kronan i form av dagsverken,
vilka blivit torpen åsätta genom i laga ordning verkställd uppskattning.
Mot ordentligt utgörande av detta onus hade torpens innehavare
haft dem i oinskränkt besittning och å desamma efter tillgång
och förmåga nedlagt kostnader för deras bebyggande och brukande.
Då det nu gällde ett friköpande av dessa torp, bleve detta, såsom ock
i torpinnehavarnas framställning i ämnet riktigt uttrycktes, liktydigt
med en kontant inlösen av den dagsverksskyldighet, som besvärade
lägenheterna och som härvidlag måste anses vara den mest objektiva
värdemätaren. Då riksdagen i sin skrivelse bland skälen för en på
annat sätt bestämd värdering framhållit, att jämväl för de å egendomen
befintliga så kallade backstugutorpen, vilkas föreslagna pris beräknats
efter areal, utgjordes dagsverken, vore härvid att erinra, att dagsverksskyldigheten
för dessa senare lägenheter grundats på enskilda avtal och
25
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 265.
sålunda icke kunde i detta avseende tillmätas samma betydelse som
motsvarande skyldighet för Kungsörtorpen. Att dessa torps värdesättning
efter nu angivna grund skulle förete ett synnerligen ojämnt
resultat, om hänsyn endast toges till respektive lägenheters areal, läge
i sakens natur, då man besinnade de många numera okända omständigheter,
som kunnat påverka dagsverksskyldighetens fördelning vid torpens
und'' r tidernas lopp, oftast genom överenskommelser, skedda styckningar.
Skulle nu arealen, jordens beskaffenhet och dylikt bliva bestämmande
för prissättningen å dessa lägenheter, skulle givetvis en sådan värdering
ingalunda bliva tillfredsställande, i det visserligen för den händelse det
eu lägenhet åsätta värdet något så när överensstämde med den på förut
nämnt sätt kapitaliserade dagsverksskyldigheten, en sådan lägenhets
innehavare ej hade anledning till missnöje, vilket däremot säkerligen
skulle förspörjas, därest priset, bestämt efter dagsverksskyldigheten,
skulle hava ställt sig gynnsammare.
Sedan uppskattningsnämnden i sitt nu föreliggande reviderade
förslag vidtagit ytterligare jämkning i såväl Kungsörstorpens som backstugulägenheternas
salupris efter viss procentuell beräkning, varigenom
saluvärdena för flertalet av de förra och samtliga de senare lägenheterna
väsentligt nedbringats under de pris, som i 1914 års proposition
beräknats, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande dessa lägenhetsinnehavares
intressen härvidlag vara i möjligaste mån tillgodosedda.
Då vidare uppskattningsnämnden vid den nämnden ålagda undersökning,
huruvida skäl kunde förefinnas för någon nedsättning i de till upplåtelse
föreslagna jordbrukslägenheternas saluvärden, förklarat sig vidbliva
sitt ursprungliga förslag i detta avseende, funne Kungl. Maj:ts befallningshavande
sig sakna anledning att däremot framställa någon erinran.
Det av nämnden numera gjorda uttalande i fråga om lämpligheten
av upplåtande till Kungsörs köping av Stallmästarhagen ansåge Kungl.
Maj:ts befallningshavande innefatta tillräckligt stöd för bifall till köpingens
anhållan om förvärvande av området, därvid köpeskillingen, såsom i
andra liknande fall ägt rum, borde bestämmas på sätt gällande expropriationsförordning
stadgade. Med föranledande av nämndens i samband
med frågan om dispositionen av nämnda lägenhet lämnade antydan, att
köpingen skulle å den förut från kronan förvärvade lägenheten Uddhagen
hava på otillbörligt sätt avverkat skog, ville Kungl. Maj:ts befallningshavande
meddela, att enligt från länsmannen i orten erhållen
upplysning endast en nödig gallring av skogen ägt rum efter sakkunnigpersons
anvisning och att köpingens åtgöranden härvidlag icke skäligen
kunde föranleda någon anmärkning.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 226 käft. (Nr 265.)
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 265.
Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshavande, med avseende å
vad domänintendenten an lort rörande trädgårdsmästaren Strömbergs förut
omförmälta ansökning, förklarat sig anse densamma ej böra vinna bifall.
över- Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har lämnat föreliggande
jägmästaren. förglag utan erim-an.
Domän. Domänstyrelsen har för egen del till en början erinrat, att på
styrelsen. grun(} av den disposition av de i handlingarna i ärendet med T8—T22
betecknade bostadslägenheterna å norra kungsladugården, som enligt
vad ovan anmälts redan vidtagits, frågan om deras försäljning nu måste
förfalla.
Bemälde Davidsons av Kungl. Maj:ts befallningshavande biträdda
förslag, att de områden av södra kungsladugården, som inrymdes inom
de gränslinjer, som å kartan däröver vore betecknade med bokstäverna
a—n samt o—ö och omfattade, bland annat, Kungsörstorpen nr 6, 7a—7h,
8 —16, 45, 50, 70, 71a, 71bc, 72a, 72b, 72c, och 73, backstugulägenheterna
B 5, 6, 9—11, 13a, 13b, 13c, 16, 20, 22, 34, 48, 49, 50 och
51 samt bostadslägenheterna T 1—T 33, för närvarande ej måtte ifrågakomma
att upplåtas, kunde styrelsen med avseende å det läge, vari
frågan om stadsplan för Kungsörs köping befunne sig, ej annat än
förorda. På de av stadsingenjören Davidson anförda skäl ansåge även
styrelsen, att de å sistberörda karta med T 40—T 45 betecknade lägenhetsområdena
borde undantagas från försäljning. Aven i övrigt anslöte sig
styrelsen till Kungl. Maj:ts befallningshavandes uttalande i denna del av
ärendet.
Vad Stallmästarhagen anginge hade domänstyrelsen på grund av
vad i ärendet förekommit ej något att erinra mot dess försäljande till
köpingen på sätt Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagit, dock att
köpeskillingen ej måtte imderstiga 80,100 kronor. I likhet med Kungl.
Maj:ts befallningshavande har domänstyrelsen ansett sig ej kunna tillstyrka
trädgårdsmästaren Strömbergs förberörda ansökning.
Departements. Jag ansluter mig fullständigt till domänstyrelsens förslag. Några
chefen. försäljningar av Kungsörstorp, backstugor eller tomter inom de bägge
av linjer, utmärkta med bokstäverna a-n och o-ö, innefattade områdena,
som ligga närmast söder om Kungsörs köping, bör därför enligt
min mening icke nu äga rum. Däremot synes mig Stallmästarhagen,
ehuru belägen inom det senare av dessa områden, nu böra säljas till
köpingen med av uppskattningsnämnden föreslagen areal och mot pris,
som bör bestämmas i den ordning, som stadgas för expropriation, men
som icke må understiga 80,100 kronor.
27
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 265.
När stadsplanen fastställts över angränsande delar av köpingen,
bör frågan om upplåtelser från kronans behållna delar inom nyssnämnda
områden på förnyad anmälan upptagas till omprövning.
Vad av uppskattningsnämnden och Kungl. Maj:ts befallningshavande
anförts till stöd för beräkningssättet av lösen för Kungsörstorpen finner
jag tydligt ådagalägga riktigheten av nämnda beräkningsgrund. Ifall
annan grund, exempelvis efter areal, skulle tillämpas, skulle förvisso
stora orättvisor uppstå. Att dagsverksskyldigheten nu är ojämnt fördelad,
är sant, men den utgör en på de olika torpen vilande och genom
laglig skattläggning fastställd gravation, vilken måste anses hava tagits
i beräkning vid ombyte å besittningsrätten till desamma. Det synes mig
i hög grad olämpligt, om man nu ville genom bortseende härifrån vid
försäljningen bereda vissa torp innehavare en förmån men kanske tillskynda
andra eu ekonomisk skada. Den progressiva reduktion av dagsverksvärdet,
som uppskattningsnämnden iakttagit vid värderingen, synes
mig vara ett gott grepp och ägnad att ge behörigt inflytande åt dagsverksprisens
inträdda stegring under årens lopp.
I övriga delar av förslaget har jag icke något att tillägga till
den åstadkomna utredningen.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen medgiva
a) att
dels de å Kungsörs södra kungsladugård om 9 7/16 mantal i Kung
Karls socken av Västmanlands län belägna Kungsörstorpen nr 17a, 17b,
18a, 18b, 19a, 19b, 20a, 20b, 21a, 21b, 77, 78a, 78b, 79a, 79b, 80a,
80b, 81, 82, 83a, 83b, 84, 85, 86 med 83c, 87, 88, 89, 90a, 90b, 91a,
91b och 91c samt de å Kungsörs norra kungsladugård om 11 V38
mantal i Kungs Barkarö socken av nämnda län belägna Kungsörstorpen
nr 3 och 4, även benämnda Ruttorpen nr 2 och 1 och betecknade å
den i ärendet åberopade kartan över denna kungsladugård med T 28
och T 27,
dels backstugulägenheterna B 4, B18, B 46, B 52—B 55,
dels lägenhetsområdena å södra kungsladugården T34—T39 och T46,
dels ock de med T 1—T 7 samt T 23—T 26 betecknade lägenhetsområdena
å norra kungsladugården
må var för sig med här ovan angivet område från egendomen
upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar;
b) att den till Kungsörs södra kungsladugård hörande Stallmästarhagen
må med det av uppskattningsnämnden angivna område försäljas
28
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 265.
till Kungsörs köping mot köpeskilling, som på köpingens bekostnad bestämmes
i den ordning, som gällande förordning angående jords eller
lägenbets avstående för allmänt behov stadgar, med iakttagande därvid,
att köpeskillingen ej må understiga 80,100 kronor, samt under villkor
i övrigt att köpeskillingen skall vid tillträdet kontant inbetalas till
Kungl. Majrts befallningshavande i länet och att köpingen skall ensam
vidkännas de med områdets avskiljande samt med lagfart å fånget
förenade kostnader.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:328 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län ävensom a1 i texten
- JoU 1917:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län ävensom s. 1 i texten