Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av ett nytt hospital vid Hälsingborg

1917-04-14 · 63 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 62 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:266, Angående uppförande av ett nytt hospital vid Hälsingborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Ma.j:ts nådiga proposition till riksdagen angående uppförande

av ett nytt hospital vid Hälsingborg; given Stockholms

slott den 14 april 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels besluta, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara

sinnesslöa avsett hospital skall i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten C. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar uppföras på

ett av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet, vid stadens norra gräns

inom staden och å Laröd beläget område för en beräknad kostnad av

9,700,000 kronor;

dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 227 höft. (Nr 266.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Inledning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

april 1917.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I en den 8 december 1902 avgiven berättelse angående undersökning

av antalet sinnessjuka och sinnesslöa i riket framlade medicinalstyrelsen

plan för ordnande av sinnessjukvården i riket, innefattande dels

utvidgning av vissa hospital och dels uppförande av nya sinnessjukvårdsanstalter

i Dalarne, i Småland, i Norrland samt i mellersta Sverige.

I skrivelse den 30 maj 1912 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjätte huvudtitel anförde riksdagen bland annat —

under framhållande, att av de föreslagna nyanläggningarna sådana.vore

utförda vid Säter och Västervik, under det att beslutade anläggningar

vid Östersund och Strängnäs då ännu ej nått sin fullbordan — att erfarenheten

givit vid handen, att de dittills utförda och beslutade an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

3

läggningarna icke vore tillräckliga för att råda bot på de svåra missförhållanden

i fråga om möjlighet att förhjälpa sinnessjuka till erhållande

av erforderlig hospitalsvård, vilka vore rådande i landet. Det syntes

därför riksdagen nödvändigt, att ytterligare åtgärder vidtoges för desammas

avhjälpande. Riksdagen anhöll i anslutning därtill, att Kungl.

Maj:t täcktes snarast möjligt föranstalta om utredning i fråga om erforderliga

åtgärder för tillgodoseende av behovet av ökad sinnessjukvård

i riket.

Vidare hade Svenska fattigvårdsförbundet i underdånig skrivelse

den 8 november 1911 framhållit önskvärdheten av att Kungl. Maj:t

vidtoge åtgärder för planläggning av åtminstone eu eller, i den man

vid närmare utredning kunde befinnas skäligt, flera nya anstalter för

sinnessjuka.

Vid anmälan av berörda skrivelser den 29 juni 1912 beslöt Kungl.

Maj:t anbefalla medicinalstyrelsen, bland annat, att tillsätta en kommission

med åliggande att så fort ske kunde föreslå lämplig byggnadsplats

i sydvästra Sverige för ett hospital för 800 sjuka.

Med underdånig skrivelse den 8 juli 1914 överlämnade medicinalstyrelsen

ett av nämnda kommission den 16 maj samma år avgivet

utlåtande, däruti såsom plats för den ifrågavarande nya anstalten för

sinnessjuka föreslagits ett å och invid norra delen av Pålsjö ägor omedelbart

norr om Plälsingsborgs stad beläget område. För egen del förordade

medicinalstyrelsen den föreslagna platsen för anstalten samt anhöll

om bemyndigande att låta uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar

för ett hospital om 800 sängar å berörda område.

I anslutning till ett av 1913 års riksdag giort uttalande uppdrog

Kungl. Maj:t emellertid genom nådigt brev den 26 februari 1915 åt

medicinalstyrelsen att verkställa utredning, huruvida, genom anordnande

av den ifrågasatta nya sinnessjukanstalten för ett större antal patienter

än 800, byggnads- och driftkostnader för vårdplats skulle kunna nedbringas

; i vilket avseende medicinalstyrelsen hade att taga under övervägande

lämpligheten av att vid den nya anstalten uppföra sjukvårdspaviljonger

i tre våningar ävensom undersöka, huru förhållandena gestaltade

sig vid utländska sinnessjukanstalter med betydligt större antal

patienter än nyss nämnts.

Vid 1916 års riksdag väcktes därefter inom första kammaren motion

om, att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes till 1917

års riksdag framlägga förslag till en för 800 sinnessjuka avsedd anstalt

vid Hälsingborg. I motionen framhölls, bland annat, att genom den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

vändning, som föreliggande fråga tagit på grund av den av Kungl.

Magt den 26 februari 1915 anbefallda utredningen, kunde befaras att

hela saken skulle bliva väsentligt fördröjd, då den ifrågasatta undersökningen

rörande utländsk sinnessjukvård icke lämpligen torde kunna

verkställas under nuvarande internationella förhållanden, varför en avsevärd

tid komme att förflyta innan frågan om möjligheten att å det

ifrågasatta hospitalet öka platsantalet kunde bliva avgjord.

I sitt över berörda motion avgivna utlåtande uttalade statsutskottet,

att, därest mot förmodan avsevärda svårigheter skulle möta för verkställande

av berörda utredning, den av 1913 års riksdag uttalade mening

icke torde böra utgöra hinder för Kungl. Maj:t att snarast möjligt

framlägga förslag om uppförande av eu sinnessjukvårdsanstalt. vid Hälsingborg.

Statsutskottet hemställde därför, att motionen icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

I enlighet härmed fattade jämväl riksdagen sitt beslut.

Sedan medicinalstyrelsen med skrivelse den 16 augusti 1916 inkommit

med utredning och förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t genom

nådigt brev den 20 oktober 1916 uppdragit åt medicinalstyrelsen att

dels, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande och i huvudsaklig

enlighet med vissa av Kung!. Maj:t angivna förutsättningar, med

Hälsingborgs stad ingå avtal om upplåtelse för avsett ändamål av förberörda,

av nämnda kommission föreslagna område å och invid norra

delen av Pålsjö ägor, dels ock med biträde, där så erfordrades, av särskilt

sakkunniga, dem medicinalstyrelsen skulle äga tillkalla, låta uppgöra

och till Kungl. Maj:t ingiva ritningar till uppförande å nämnda

område av byggnader för ett hospital om 1,200 sängar jämte, därest

området befunnes därtill lämna utrymme och omständigheterna eljest

det medgåve, en specialavdelning för svårskötta, obildbara sinnesslöa

med 200 sängar.

Vid avbitande av innevarande års statsverksproposition hade berörda

uppdrag ännu icke hunnit av medicinalstyrelsen fullbordas, men

uttalade jag förhoppning om att under loppet av innevarande års riksdag

kunna underställa Kungl. Magt förslag till uppförande av det ifrågasatta

hospitalet vid Hälsingborg. Kungl. Maj:t föreslog också i enlighet

med min hemställan riksdagen att, i avvaktan på den proposition,

som kunde komma att avlåtas i ämnet, för ändamålet beräkna ett anslag

på extra stat för år 1918 av 100,000 kronor.

Med underdånig skrivelse den 7 mars 1917 har medicinalstyrelsen

sedermera i enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag framlagt plan till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

ifrågavarande anläggning ävensom för godkännande underställt Kungl.

Maj:t ett mellan styrelsen och stadsfullmäktige i Hälsingborg upprättat

kontrakt angående upplåtelse av för anläggningen erforderlig

mark m. m.

Sedan överintendentsämbetet därefter den 20 mars 1917 avgivit

infordrat utlåtande i ärendet, ber jag att ånyo få upptaga detsamma

till behandling.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för det föreliggande förslaget,

tillåter jag mig att med stöd av vissa utav medicinalstyrelsen lämnade

uppgifter i korthet belysa den för närvarande i landet rådande

bristen på anstaltsplatser för sinnessjuka och obildbara sinnesslöa och

det trängande behovet av dess avhjälpande.

Antalet exspektanter vid hospitalen, d. v. s. sådana sinnessjuka, för

vilka ansökan om intagning å dylika anstalter gjorts och beviljats, men

vilka på grund av bristande utrymme ej kunnat där mottagas, utgör

eu direkt, om ock icke fullt tillförlitlig mätare på detta behov. Dess

tillförlitlighet rubbas i viss grad därav, att någon del. av exspektanterna

under kanske flerårig väntan på plats avlidit, tillfrisknat eller eljest

kommit i sådant tillstånd, att anstaltsvård icke vidare är för dem erforderlig,

varom anstaltsmyndigheterna till äventyrs icke erhållit kännedom.

Kan å ena sidan det uppgivna antalet exspektanter till följd härav antagas

vara något för högt, har å andra sidan erfarenheten visat, att

för många sinnessjuka ansökan till hospitalen överhuvud taget uteblir

av det skäl, att vederbörande målsmän anse utsikterna för de sjukas

intagande små eller inga och därför draga sig för de med ansökningen

förenade kostnader för läkarintyg m. m. Direkt bevisande i detta hänseende

är det förhållande, att vid nya anstalters förestående öppnande

antalet exspektanter hastigt stigit.

Jag ber i detta sammanhang få återgiva följande inom medicinalstyrelsen

upprättade översikt över antalet platser och exspektanter vid

statens hospital åren 1902—1916.

lleliovet av

ökat autal

anstaltsplatser

för

sinnessjuka

oelx obildbara

sinne»,

slöa.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Exspektanter

Deri sl/i2 år

Anstalts-

platser.

antal.

i % av

antalet

anstaltsplatser.

Anmärkningar.

1902 ..................

5,022

1,267

25.2

1903 ..................

5,063

1,698

33.5

41 nya platser vid Nyköpings hospital

1904 ..................

5,118

1,968

38.4

55 » » » Göteborgs »

1905 ..................

6,224

2,126

34.0 |

1,000 » » » Vänersborgs »

64 » » » Piteå »

42 » » » Visby »

1906 ..................

6,356

1,848

29.o

128 » » » Växjö »

12 » » » Kristinehamns »

8 platser utgå » Lunds »

1907 ..................

6,774

2,178

32.1 |

430 nya platser » Kristinehamns » .

12 platser utgå » Visby »

1908 ..................

6,794

2,404

35.4

20 nya platser » Härnösands »

1909 ..................

6,822

2,554

37.4

28 » » » Vänersborgs »

1910 .................

6,916

3,064

44.3 |

62 » » » Göteborgs »

5 » » » Nyköpings »

5 » » » Stockholms »

22 » » » Vänersborgs »

1911 ..................

8,522

2,807

32.9 |

5 » » » Lunds »

1 » » » Visby »

800 » » » Säters »

800 » » » Västerviks »

1912 .................

8,522

2,694

31.6

1913 ................

8,559

3,299

38.5 j

5 » )» » Lunds » .

32 » » » Kristinehamns »

1914 ..................

9,119

3,293

36.0

560 » » » Östersunds »

1915 .................

9,089

3,100

34.1 \

18 platser utgå » Uppsala »

12 » » » Göteborgs »

1916 ..............

9,089

3,524

38.7

Av denna tabell

framgår,

att antalet exspektanter ökats vic

Vänersborgs hospitals öppnande från 1,698 år 1903 till 2,126 år 1905,

vid Kristinehamns hospitals utvidgning från 1,848 år 1906 till 2,178

år 1907, vid Säters och Västerviks hospitals öppnande från 2,554 år 1909

till 2,807 år 1911 och vid Östersunds hospitals öppnande från 2,694

år 1912 till 3,299 år 1913. Den omständigheten, att i många fall ansökan

om hospitalsvård icke göres för därav i behov varande sinnessjuka,

torde mer än väl uppväga den genom exspektanters död m. m.

uppkommande felaktigheten i exspektantsiffran, varför denna med all

säkerhet torde uttrycka minimiantalet av dem, som, i händelse platser

å hospitalen funnes att tillgå, skulle taga desammma i anspråk.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Av tabellen framgår vidare, att det absoluta antalet oxspektanter

den 31 december 1916 var högre än under något av de föregående

åren och nämnda dag var i det närmaste lika stort i förhållande till

antalet anstaltsplatser som den 31 december 1904, ehuru anstaltsplatserna

sedan sistnämnda dag ökats från 5,118 till 9,089.

Vidare må en annan siffra anföras, som belyser bristen på anstaltsplatser.

Genom nådigt brev den 18 april 1914 uppdrog Kungl. Maj:t

åt medicinalstyrelsen att verkställa utredning samt avgiva yttrande och

förslag med anledning av en utav Svenska fattigvårdsförbundet gjord

Iramställning om vidtagande av åtgärder för utredning av principerna

för en uppdelning av sinnessjuk vården mellan å ena sidan staten och å

andra sidan landstingen, eventuellt större kommuner, m. m. Med anledning

av detta uppdrag har medicinalstyrelsen från kyrkoherdar samt

hälsovårds- och fattigvårdsmyndigheter inom landets samtliga kommuner

infordrat uppgifter, bland annat, om antalet sinnessjuka och obildbara

sinnesslöa i riket den 1 juli 1914, som vore i behov av anstaltsvård,

och angående den utsträckning, vari detta vårdbehov vore tillgodosett.

Sammanräkningen av dessa uppgifter har, enligt vad styrelsen meddelar,

givit följande resultat:

Sinnessj lika

landsbygd

städer

vårdade å

statsanslag.

vårdade å

läns- eller

kommunal

anstalt.

utan

anstaltsvård.

summa

anstaltsvård-

behövande.

vårdade å

statsanslag

vårdade å

kommunal

anstalt.

utan

anstaltsvård.

summa

anstaltsvård-

behövande.

6,196

993

2,582

9,771

2,099

2,337

559

4,995

Obildbara sinnesslöa

landsbygd

städer

vårdade å

anstalt.

utan

anstaltsvård.

summa

anstaltsvård-

behövande.

vårdade å

anstalt.

utan

anstaltsvård.

summa

anstaltsvård-

behövande.

1,310

2,897

4,207

529

321

850

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

De här uppgivna, å läns- och kommunalanstalter vårdade sinnessjuka

torde vara att anse som berättigade till vård å statsanslag. Hela

summan av till vård å statsanstalt berättigade sinnessjuka, som den 1

juli 1914 icke åtnjöto sådan vård, skulle sålunda vid nämnda tid hava

utgjort å landsbygden (993 + 2,582) 3,575 och i städerna (2,337 +

559) 2,896 eller således inalles 6,471.

Antalet av de svårskötta obildbara sinnesslöa, som äro berättigade

till vård å statsanstalt, är, med hänsyn till sinnesslövårdens nuvarande

organisation, icke möjligt att på grund av de nämnda siffrorna uppskatta,

men torde förvdsso vara betydligt.

Beträffande de anförda uppgifternas tillförlitlighet framhåller medicinalstyrelsen,

att de i och för sig böra betraktas som mycket ungefärliga

och att antalet vårdberättigade tydligen icke direkt uttrycker antalet

erforderliga anstalt splatser, enär en del av de vårdberättigade av

olika anledningar icke taga anstaltsplats i anspråk, även då sådan är

tillgänglig. Dessutom vore sannolikt, att åtskilliga till anstaltsvård berättigade

icke upptagits i uppgifterna, enär de icke föranlett någon

prästerskapets eller kommunalmyndigheternas åtgärd.

Åven om de anförda siffrorna sålunda icke kunna anses vara fullt

korrekta, torde de dock vara väl ägnade att visa, huru kännbar bristen

på anstaltsplatser faktiskt är, och huru otillräckligt för dess avhjälpande

det platsantal, 800, är, som blir disponibelt vid det under byggnad

varande hospitalet i Strängnäs. Ej heller den av 1916 års riksdag beslutade

om- och tillbyggnaden av Lunds hospital och asyl, innebärande en

ökning av antalet platser med 50, samt det av Kungl. Maj:t till innevarande

års riksdag framlagda förslaget om utvidgning av Säters och

Västerviks hospital, vilket skulle medföra en ökning av platsantalet

med sammanlagt 280, torde kunna i någon väsentlig grad avhjälpa

berörda missförhållande.

Om vidden av de olägenheter och om det nödtillstånd, som till följd

av denna platsbrist mångenstädes är rådande, bära överinspektörens

för sinnessjukvården samt anstaltsöverläkarnas meddelanden om myndigheters

och målsmäns trångmål ävensom Svenska fattig vårdsförbundets

upprepade framställningar nogsamt vittne.

Plats för det Genom denna utredning torde behovet av ytterligare en anstalt för

nya hospi- v^rd av sinnessjuka till fullo vara ådagalagt. Frågan om den lämplitaiet.

gaste plat,gen för anstaltens förläggning synes därefter först böra upptagas

till behandling.

De i medicinalstyrelsens år 1902 framlagda plan för ordnande av

sinnessjukvården i riket föreslagna nya sinnessjukvårdsanstalterna hava

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 266.

nu samtliga blivit uppförda och tagna bruk med undantag för hospitalet

vid Strängnäs, som ännu ej fullbordats. Redan vid framläggandet

av berörda plan framhöll emellertid medicinalstyrelsen, att, även sedan

den föreslagna planen blivit förverkligad, brist på anstå!tsplatser torde

komma att förefinnas i sydvästra Sverige och att behov av ytterligare

ett hospital i denna del av landet förelåge. Detta behov framhölls

ytterligare i ett av styrelsen den 10 april 1912 över Svenska fattigvårdsförbundets

förenämnda framställning den 8 november 1911 avgivet

utlåtande. Styrelsen anförde därvid, bland annat, att de sjuka från Hallands

län och från sydligaste delen av Ålvsborgs län måste hänvisas till

Lunds hospital och asyl, en i förhållande till de sjukas hemort väl avlägsen

anstalt, vilken för övrigt vore erforderlig för de provinser, varitrån

den för det dåvarande företrädesvis mottoge sjuka.

De av medicinalstyrelsen sålunda framförda synpunkterna vunno

jämväl Kungl. Majrts beaktande, i det Kungl. Maj:t, såsom jag förut

nämnt, den 29 juni 1912 anbefallde styrelsen att tillsätta en kommission

för utseende av lämplig byggnadsplats i sydvästra Sverige för ett nytt

hospital.

I nådigt brev till medicinalstyrelsen av sistnämnda dag bestämdes

kommissionens åliggande sålunda, att kommissionen skulle dels föreslå

med hänsyn såväl till belägenheten i förhållande till redan befintliga

anstalter för sinnessjuka som ock till områdets naturliga beskaffenhet,

terrängförhållanden, vattentillgång, närhet till något kommunikationscentrum

med mera lämplig byggnadsplats i sydvästra Sverige för ett

hospital för 800 sjuka, dels ock låta utföra karteskisser, utvisande det

föreslagna områdets belägenhet samt det ungefärliga läget av de för anstaltens

behov nödiga byggnaderna, verkställa utredning av förhållandena

beträffande vattentillgång och avlopp samt uppgöra beräkning av

kostnaderna för förvärvandet av för anstaltens behov lämpade jordområden,

ävensom för övrigt meddela möjligen erforderlig utredning av

andra i samband med nämnda frågor stående förhållanden.

Kommissionen, som utgjordes av dåvarande generaldirektören i

medicinalstyrelsen K. M. Linroth såsom ordförande och såsom ledamöter

dåvarande arkitekten hos styrelsen T. Stenberg, medicinalrådet G. R.

Stenbeck, t. f. överinspektören för sinnessjukvården i riket D. A. Petrén

samt numera överläkaren vid Vänersborgs hospital och asyl E. K. Lauritzen,

avgav, såsom nämnts, sitt utlåtande den 16 maj 1914. Häri har

kommissionen till en början lämnat en redogörelse för det av kommissionen

använda tillvägagångssättet för utrönande av den för hospitalsBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 227 käft. (Nr 266.) 2

Utlåtande av

1912 års

kommission.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

anläggningen lämpligaste platsen, därvid kommissionen särskilt ansett

sig höra undersöka, huruvida inom ifrågavarande del av Sverige funnes

kronoegendomar, vilka kunde vara lämpliga att för ändamålet tagas i

anspråk.

Beträffande de allmänna synpunkter, vilka för kommissionen varit

ledande vid valet av plats, anföres följande:

»Den del av landet, varest kommissionen haft att utse lämplig plats för

ett hospital, är, enligt nådiga brevet den 29 juni 1912, begränsat till sydvästra

Sverige.

En närmare avgrän aning betingas av platserna för redan befintliga anstalter,

nämligen Vänersborg och Göteborg i norr, Växjö i öster och Lund i söder. Av

stor betydelse för platsvalet har det givetvis varit att söka avgöra, i vilken del av

det sålunda avgränsade området förläggningen bäst skulle motsvara det nuvarande

och framtida behovet av sjukplatser. Följande synpunkter hava därvid

varit för kommissionen ledande.

Den lättnad i den rådande bristen på sjukplatser, som öppnandet av

Östersunds och Strängnäs hospital kommer att medföra, berör givetvis i första

hand de norra och nordöstra delarna av området, mer eller mindre direkt, genom

de närmast liggande anstalternas (Vänersborg, Vadstena, Västervik) frigörande

från områden i riktning mot de nyöppnade anstalternas förläggningsorter. En

utvidgning av Växjö hospital, vilken är under utredning sedan den principiellt

tillstyrkts av medicinalstyrelsen, kommer de östra delarna till godo. På platstillgången

i södra delarna av området kunna de nämnda förestående ökningarna

i antalet sjukplatser endast genom transporter av de sjuka till långt avlägsna

anstalter komma att inverka. Härtill kommer, att en indragning av Malmö asyl

står på dagordningen. Den västra delen av området, Halland, kommer självfallet

in under den nya anstaltens rayon.

Kommissionen har på grund av det anförda tänkt sig, att det nya hospitalet

borde i främsta rummet tillgodose Halland men därutöver hava sitt upptagningsfält

riktat huvudsakligen åt söder och sydost (norra Skåne, västra Småland).

Ur denna synpunkt vore någon plats vid västkustbanan, å dennas mellersta

eller södra del, lämpligast.

Vid valet av plats har kommissionen vidare ansett sig böra uppställa närbelägenhet

till stad, icke allenast till större kommunikationscentrum, som ett

synnerligen viktigt, numera nära nog ofrånkomligt krav, detta med hänsyn icke

blott till anstaltens ekonomiska drift utan även, och i synnerhet, till rekryteringen

av tjänstemän och betjäning.»

Av de platser, vilka kommissionen med hänsyn till nu angivna

grunder ansett för ifrågavarande ändamål kunna komma i åtanke, har

särskilt vissa områden i närheten av städerna Falkenberg, Halmstad,

Ängelholm och Hälsingborg varit föremål för kommissionens uppmärksamhet.

Av dessa områden har dock det av kommissionen såsom plats

för hospitalet förordade området, beläget å och invid norra delen av

Pålsjö ägor omedelbart norr om Hälsingborg, av kommissionen befunnits

äga väsentliga företräden framför de övriga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Beträffande valet av Hälsingborg till plats för hospitalet har kommissionen

anfört följande:

»Med den ökning i antalet sjukplatser å hospitalen, som under de närmaste

åren kan förutses komma till stånd genom nybyggnader och utvidgningar, bringas

hela platsantalet tämligen nära den siffra, 2 platser å statsanstalt pr 1,000 invånare,

som, enligt vad erfarenheten alltmera synes giva vid handen, är för vårt

land att anse som den minsta, som med en tillfredsställande sinnessjukvård i

landet är förenlig. Efter denna beräkningsgrund skulle platsbehovet (i allmänna

klassen) för de sydligaste länen te sig sålunda:

Malmöhus län .................................................. 930 platser

Kristianstads » 460 »

Blekinge » 300 »

Hallands » .................................................. 295 »

Kronobergs » 315 »

Summa 2,300 platser.

Härför torde bliva tillgängliga följande antal platser å de särskilda an
-

stalterna:

Lunds hospital och asyl ..................... omkring 1,220 platser

Yäxjö hospital ....................................... » 300 »

Det nya hospitalet i sydvästra Sverige » 800 »

Summa 2,320 platser.

Malmö asyl, vars indragning kan antagas komma att ske i samband med

det nya hospitalets inrättande, är här icke medtagen. Det framgår härav, att de

nämnda länens platsbehov komme att ganska jämnt motsvaras av det tillgängliga

platsantalet å de anstalter, som bleve för dess tillgodoseende bäst belägna. En

uppdelning av länen i fullt lämpliga upptagningsområden för dessa anstalter torde

däremot svårligen kunna ske, i det att Yäxjö hospital med nämnda numerär bleve

för litet för dess naturliga upptagningsområde. Och en förläggning österut av

det nya hospitalet kan icke ske, titan att västkustens intressen alltför mycket

åsidosättas. Yarhelst åter på västkusten denna anstalt bleve förlagd, torde dess

upptagningsområde icke komma att te sig väsentligen annorlunda än i följande

uppdelningsförslag, som synes vara det under föreliggande förhållanden mest

ändamålsenliga, nämligen:

Lunds hospitals område skulle omfatta Malmöhus län förutom dess nordvästligaste

del, ungefär motsvarande Luggude härad jämte Hälsingborgs stad,

östra och södra delarna av Kristianstads län samt västra delen av Blekinge län.

Yäxjö hospitals område skulle omfatta östra delen av Blekinge län och

östra delen av Kronobergs län.

Det nya hospitalets område skulle omfatta nordvästligaste delen av Malmöhus

län, västra delen av Kristianstads län, västra delen av Kronobergs län och

Hallands län.

Det nya hospitalet skulle således, om det förlädes till Hälsingborg, komma

att ligga i en utkant av sitt område. Men olägenheterna härav uppvägas i väsentlig

mån av stadens utmärkta järnvägsförbindelser; och kommissionen har, i be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Beskrivning

över det av

kommissionen

föreslagna

området invid

Hälsingborg.

12 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

traktande Lärav och av de företräden i övrigt, som platsen där erbjuder i jämförelse

med de av kommissionen undersökta, nordligare belägna, ansett sig höra

förorda densamma i trots av dess något ogynnsammare geografiska läge.»

I kommissionens utlåtande återfinnes en beskrivning på de platser,

vilka av kommissionen undersökts. Det torde vara överflödigt att

ingå på denna beskrivning för såvitt den avser platser, som kommissionen

icke ansett sig kunna för ifrågavarande ändamål förorda. I

denna del tillåter jag mig hänvisa till handlingarna i ärendet.

Beträffande det föreslagna området, som närmare angivits å en

vid kommissionens utlåtande fogad karta över trakten och vars belägenhet

jämväl framgår av en situationsplan, vilken torde som bilaga

få fogas vid protokollet, har kommissionen lämnat följande beskrivning:

»Ifrågavarande område har av stadsfullmäktige i Hälsingborg erbjudits till

staten kostnadsfritt för att användas till plats för det nya hospitalet. Det utgöres

av en del av den omedelbart norr om stadens planlagda område belägna

egendomen Pålsjös ägor, på kartan betecknad med A, samt i norr till denna

angränsande arealer, B och C. Arealen A omfattar omkring 40 har, arealerna

B och C vardera omkring 20 har. Arealerna A och C ligga i sin helhet under

plog, arealen B är bevuxen med planterad, halvstor, tät granskog. Denna skog

är visserligen föga vacker, men icke desto mindre av väsentlig betydelse för ett

blivande hospital. Den bereder ett relativt skydd mot nordliga och nordvästliga

vindar, bildar en lämplig bakgrund för byggnadskomplexet och är även som

promenadpark icke utan värde. I övrigt saknar området naturliga gränser mot

omgivande trakt. Utsikten inåt landet är tämligen enformig över åkerfält och

spridda gårdar, omgivna av sina trädgårdar och parker. Mot kustsidan ser man

de vackra lövskogarna omkring Pålsjö och Sofiero, men från marken icke Öresund,

ehuru stranden ligger på endast en kilometers avstånd. Från övervåningshöjd

torde man däremot få en härlig utsikt över det livligt trafikerade Sundet

och danska kusten. I stadens erbjudande ingår även kostnadsfri överlåtelse av

mark för en gångväg till stranden och plats där för badhus, en förmån, som särskilt

med hänsyn till personalen är värd beaktande.

Ehuru området, som nämnt, icke är naturligt avgränsat, ligger det väl avskilt

från trafikleder. Avståndet från stadens torg är omkring 3,5 kilometer fågelvägen

och från dess planlagda område omkring 1 kilometer. I detta hänseende är läget

synnerligen lämpligt. Avståndet från staden är också tillräckligt för att betrygga

mot risken att med dess tillväxt få bebyggda stadskvarter inpå anstaltsområdet. För

kommunikationen med staden är avståndet måttligt, och persontrafiken kommer

att i mycket hög grad underlättas därigenom, att staden utfäst sig att framdraga

och trafikera spårvägslinje till områdets gräns. Fördelarna av den omedelbara

närheten till en stad av Hälsingborgs storlek ligga i öppen dag.

Det samlade området har en lämplig rhombisk form med rakliniga gränser

utom vid sydvästra hörnet, där Kulla Gunnarstorps ägor skjuta något in i ägofiguren.

Terrängen är i stort sett plan och grunden överallt lämplig för bebyggande.

Mittigenom området, mellan arealen A, å ena, samt B och C, å andra

sidan, går sockengränsen mellan Hälsingborgs landsförsamling och Allerums socken.

Med föranledande härav uppställde staden till en början vid sitt erbjudande av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 2GG.

,de* y^^oret- att hospitalsetablissemanget, inklusive bostadslägenheter

skulle torlaggas uteslutande inom arealen A. Visserligen förhåller det sig så att

den lämpligaste byggnadsplatsen för sjukvår dskomplexen på grund av nivåförliällanden,

laget inom agofiguren och intill skogen m. in., just ligger inom arealen

A han mot dess norra gräns; och även bostadshusen, sannolikt också ekonomiavdelningen,

torde i alla händelser lämpligast böra förläggas hit. Kommissionen

bär dock icke kunnat undgå att taga mycken hänsyn därtill, att dels, vid det

siuthga utstakandet av anstaltens olika byggnader, det måhända kan visa sig

önskvärt att vidtaga placeringar, som överskrida ramen för villkoret — såsom

till exempel att förlägga ett eller annat bostadshus i skogsbrynet å arealen B

eller att uppföra byggnader för trädgård och jordbruk å arealen C — och dels

att arealen A ensam icke räcker till för framtida utvidgningar av anstalten, därest

sådana skulle behova ifrågakomma. Och i alla händelser skulle det för anstaltens

tram tida funktion kunnat bliva till väsentligt men, om hälften av dess i och för

sig icke synnerligen störa . areal icke fått bebyggas. Kommissionen gav därför

staden _ tillkänna, att nyssnämnda villkor syntes kommissionen från statens sida

oan tågligt. Med anledning härav förklarade sig stadsfullmäktige i Hälsingborg

avsta tran det uppställda villkoret angående etablissemangets förläggning uteslutande

& den del av det erbjudna området, som tillhör Pålsjö gård, varvid

stadsfullmäktige emellertid framhöllo sin förväntan, att hospitalets byggnader i

allt tall torde komma att förläggas på av staden önskat sätt samt att'' medicinalstyrelsen

framdeles komme att i sin mån stödja en stadens plan att med dess

område ta inkorporerat en del av Allerums socken; och häremot synes kommissionen

intet vara att erinra.

®?.traflfnde vatten °ch avlopp föreligger från staden erbjudande att bekosta

och utföra framdragandet till hospitalsområdets gräns av härför erforderliga ledmngar.

Kommissionen har uppdragit åt kaptenen i väg- och vattenbyggnadskaren

bart J. Insulander att närmare utreda hithörande frågor, och har han i

anledning härav avgivit utlåtande av den 14 januari 1914. Av detsamma framgår,

att med beräkning av en vattenåtgång av 300 kubikmeter pr dygn, årskostnaden för

vatten tran stadens verk, med ett av stadsfullmäktiges kommitterade under hand

uppgivet forslagspns av 9 öre pr kubikmeter, skulle uppgå till 9,900 kronor Av

verkställda undersökningar framgår emellertid, att från området, eller i alla händelser

tran en å stadens mark omkring 1,500 meter norr om den tilltänkta byggnadsplatsen

_ befintlig källa, kan i tillräcklig mängd erhållas ett vatten, som, om det

också ej är av allra bästa slag, dock mycket väl kan användas. Samma vatten

anvandes tor närvarande utan olägenhet, vid stadens lungsotssanatorium, beläget

omeuelbart norr om kospitalsområdet. Årskostnaden för vatten från eget område

beraknas av kapten Insulander till högst 7,500 kronor och för vatten från nämnda

kalla till högst 8,950 kronor. Av framtida närmare undersökningar och underhandlingar

med staden finge avgörandet bero, vilken av de tre möjligheterna borde

anlitas. 1 alla händelser är konstaterat, att gott vatten i tillräcklig mängd för

anstaltens behov kan erhållas till rimligt, i bästa fall till billigt pris. Rörande

alternativet »vatten från stadens verk» påpekar kapten Insulander, att trycket

tor närvarande i stadens ledningar icke vore tillräckligt effektivt för anstaltens

behov, ett förhållande som vid eventuella underhandlingar i denna fråga är att

Rörande avloppet yttrar kapten Insulander, att enligt honom meddelade

UPP jsnmgar den av staden erbjudna ledningen tänkts följa den gångväg längs

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 266.

Pålsjö-ägornas norra gräns ned till liavet, vilken komme att upplåtas för hospitalets

räkning, och att från statens sida vid eventuella underhandlingar endast

det villkor borde fästas, att åt ledningarna gåves tillräckliga dimensioner och lutningar

för avloppsvattnets mottagande. . .

I fråga om elektrisk energi för anstaltens behov har ingen.] oren häri A.

Hossander på uppdrag av kommissionen verkställt utredning. Staden har erbjudit

sig att framdraga ledningar från stadens elektricitetsverk till hospitalsområdets

gräns samt att leverera erforderlig ström till pris efter gällande taxor.

Ingenjör Hossander har med ledning av gällande priser beräknat, att med anlitande

av ström från stadens verk anläggningskostnaderna (transformatorstation)

skulle betinga 6,000 kronor och årliga driftkostnaderna 17,500 kronor, under det

att egen kraftstation skulle kosta i anläggning 62,000 kronor och i årlig drift

12,600 kronor (inklusive rånte- och amorteringskostnader). Härav framgår, att,

därest icke en väsentlig nedsättning av stadens strömpris kan erhållas, anläggandet

av eget elektricitetsverk komme att ställa sig ekonomiskt fördelaktigast.

Staden Hälsingborgs kommunikationer med andra delar av riket äro, som

bekant, såväl till sjöss som till lands ypperliga. I alla de huvudriktningar norr,

nordost och öster, där anstalten antagligen finge sitt upptagningsområde finnas

direkta och snabba järnvägsförbindelser. Direkt järnvägsspåranslutning för anstalten

torde dock svårligen kunna etableras. Men ett décauvillespår eller dylik

enklare förbindelse torde dock kunna anordnas till den omkring 1,500 meter avlägsna

hållplatsen Gyhult vid västkustbanan och härigenom både under byggnadstiden

och sedermera frakt av tyngre gods underlättas. Vad kommunikationerna

mellan anstaltsområdet och staden beträffar, har redan nämnts, att staden

erbjudit sig att uppehålla spårvagnstrafik till områdets gräns. Att denna spårvägsförbindelse

kunde bliva till stor nytta för anstalten även beträffande godstransporter

är ju icke osannolikt.»

Erbjudande av I kommissionens nu återgivna utlåtande hava å skilda ställen berörts

Hälsingborgs av stadsfullmäktige i Hälsingborg gjorda utfästelser rörande mark6tad''

upplåtelse för ifrågavarande ändamål m. m. Dessa erbjudanden äro

närmare angivna i särskilda skrivelser till kommissionen av den 24

februari 1913 och den 7 maj 1914 och innebära, att staden är villig:

att för förläggandet av ett rikshospital utan ersättning med full

äganderätt till staten överlåta hela det å den utav kommissionen överlämnade

kartan angivna området, innehållande i areal cirka 80 hektar

jämte mark till utfartsväg, därvid uttalats det önskemål, att åt Allerums

socken för all framtid upplåtes en frisäng a hospitalet;

att bekosta och utföra framdragandet till hospitalsområdets gräns av

vatten-, elektricitets- och avloppsledningar ävensom tillhandahålla mursand

och grus vid staden tillhörig grustäkt, allt mot villkor, att. för

förbrukning erlägges betalning enligt gällande taxor och gängse priser,

att utan ersättning upplåta en markremsa å Pålsjöområdets nordliga

gräns till gångväg samt en plats till badhus vid havsstranden; samt

att vid tiden för hospitalets ibruktagande leda och trafikera stadens

spårvägar till hospitalets gräns.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 266. 15

Såsom jag redan förut nämnt har medicinalstyrelsen i sitt den 8

juli 1914 över kommissionens ifrågavarande utlåtande avgivna yttrande

för sin del förordat den av kommissionen föreslagna platsen för hospitalet.

I sin skrivelse den 7 mars 1917 har medicinalstyrelsen lämnat

en redogörelse för de förhandlingar, styrelsen i anledning av Kungl.

Maj:ts den 20 oktober 1916 givna uppdrag fört med stadsmyndigheterna

i Hälsingborg angående markförvärv för hospitalet jämte dithörande

frågor.^ Uppdraget avsåg, närmare angivet, att styrelsen skulle under

förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande och i huvudsaklig enlighet med

de förutsättningar, som angivas i stadsfullmäktiges i Hälsingborg förenärnnda

. skrivelser den 24 februari 1913 och den 7 maj 1914 samt

kommissionens den 16 maj samma år avgivna utlåtande, med staden

inga avtal om upplåtelse för avsett ändamål av det av kommissionen

föreslagna området.

För fullgörande av sitt ifrågavarande uppdrag har medicinalstyrelsen

begärt närmare upplysningar från den s. k. rikshospitalskommittén,

vilken av stadsfullmäktige tillsatts för att med styrelsen underhandla

om markupplåtelsen till hospitalet, angående de villkor, på vilka staden

vore villig utgöra de av staden i nämnda skrivelser utfästa prestationer.

Styrelsen framställde därvid tillika förfrågan, dels huruvida och på

vilka villkor staden ville åtaga sig att framdraga jämväl ledningar för

gas till hospitalets gräns och leverera den kvantitet gas, som kunde

bliva^ erforderlig, då styrelsen hade för avsikt att föreslå användandet

av sådan för matlagningsändamål för hospitalets behov, dels ock huruvida

staden vore villig anordna en del nödiga vägar till och invid

hospitalsomradets gräns. Samtidigt med dessa förhandlingar hava även

förts dylika angående själva markupplåtelsen.

De sålunda förda underhandlingarna hava resulterat i det nu för

godkännande. Kungl. Maj:t underställda kontraktet mellan styrelsen och

stadsfullmäktige, varav avtryck torde få såsom bilaga A fogas vid detta

protokoll.

.De överenskommelser, som innefattas i kontraktet, äro i huvudsaklig

överensstämmelse med de av Kungl. Maj:t angivna förutsättningarna.

Dock hava, frånsett de på grund av styrelsens berörda framställningar

träffade överenskommelserna angående leverans av gas samt

anläggningar av vissa vägar, vissa avvikelser från nämnda förutsättningar

ansetts erforderliga. Sålunda har i det upprättade kontraktet

och på en vid densamma fogad karta, varå områdets gränser noggrant

angivits, området erhållit en annan benämning än enligt stadsfullmäktiges

ursprungliga erbjudande. Det har nämligen nu benämnts Dett vid

stadens norra gräns inom staden och å Laröd beläget områdeD, under

Medicinal
styrelsen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

det att detsamma i stadens första utfästelse och vid de förhandlingar,

som förut förts i frågan, kallats »ett å och invid norra delen av Pålsjö

ägor omedelbart norr om staden beläget område». Denna olikhet i

benämningen är beroende på en av stadsfullmäktige uttryckt önskan,

och har medicinalstyrelsen icke ansett sig hava något att erinra mot

denna förändring.

Även områdets gränser äro något ändrade. Den äldre skifteskartan, på

vilken området ursprungligen inlagts, har under de nu förda förhandlingarna

befunnits vara i viss grad felaktig, till följd varav någon jämkning i

gränserna måst ske. Detta inverkar dock icke enligt styrelsens åsikt

på områdets lämplighet för hospitalsanläggning utan har endast medfört

en oväsentlig ändring av områdets form.

Anstaltens nu föreslagna område består enligt den vid kontraktet

fogade kartan av tre huvuddelar — jämväl utmärkta å den vid statsrådsprotokollet

fogade situationsplanen — nämligen

ett inom Hälsingborgs landsförsamling liggande, å Pålsjö nya gård

beläget område, i sin helhet under plog (på kartan betecknat med A);

ett inom Allerums församling liggande område — Laröd n:r 1 —

beläget norr om det förra, bevuxet med halvvuxen granskog (på kartan

betecknat med B); samt

ett likaledes inom Allerums församling liggande område — Laröd n:r

2 — även detta beläget norr om det förstnämnda, öster om området B, i

likhet med området A i sin helhet under plog (på kartan betecknat

med C). Den å kartan med B betecknade arealen, som förut hört till

Kulla-Gunnarstorp, har genom gåvobrev den 10 februari 1917 skänkts

till Hälsingborgs stad att användas till anläggande av ett hospital, under

förutsättning att till disposition av Allerums kommun å det blivande

hospitalet för all framtid upplåtes en frisäng, varom bestämmelse jämväl

intagits i det föreliggande kontraktet.

Anstaltsområdet, som utgör sammanlagt omkring 84 har, synes

medicinalstyrelsen, såsom styrelsen även i frågans tidigare läge uttalat,

väl lämpat för hospitalsanläggningen. Dock har styrelsen ansett sig

böra omnämna, att det för den betydande platsnumerär, anstalten

enligt styrelsens förslag är ämnad att omfatta, är väl knappt, särskilt

den del av detsamma, området C, som av styrelsen avsetts för hospitalets

jordbruks- och trädgårasområde. Ett ytterligare skäl för detta omnämnande

har styrelsen funnit däri, att mellan C-områdets norra gräns

och Hälsingborgs stads tuberkulosanstalts områdes södra gräns ett smalt

markbälte är inskjutet, tillhörande den i enskild ägo varande Pilshults

gård. Denna mark innehåller inemot 10 har och skulle, enligt styrel
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 266. 17

sena mening, särdeles väl lämpa sig för en utökning av hospitalsområdet,

på samma gång som det vore en påtaglig fördel för hospitalet,

att dess område ginge fram till tuberkulosanstaltens och därigenom på

detta håll fredades lör ett eljest i framtiden möjligt grannskap av bebyggda

tomter i enskild ägo. Medicinalstyrelsen har dock ansett sig

för närvarande icke böra göra framställning om statsinköp av denna

mark.

Som byggnadsplats har styrelsen avsett området A med en areal

av omkring 42 har. Denna areal lämpar sig nämligen enligt styrelsens

mening bäst härför på grund av sin storlek och form och framför allt

genom sitt läge närmast staden, som till detta områdes gräns kommer

att framdraga spårvägslinje. Markytan i denna del företer relativt

små höjdskillnader. Grundförhållandena äro förmånliga, i det

att fast botten över hela området påträffas på ett djup av 1—2, undantagsvis

2,5 meter. Endast vissa i styrelsens förslag upptagna avdelningar

för sinnesslöa har styrelsen tänkt sig förlagda delvis utom området

A. Området B har styrelsen avsett att tillsvidare bibehålla såsom

skogspark. En del av detta område har dock föreslagits såsom plats

för anstaltens kyrkogård samt för obduktionshus med gravkapell.

Sedan den av medicinalstyrelsen år 1902 framlagda planen för ordnande

av sinnessjuk vården i riket numera blivit i det närmaste förverkligad,

bör givetvis i främsta rummet sydvästra Sverige komma i

åtanke, då det gäller att vidtaga ytterligare åtgärder för avhjälpande av

bristen pa anstaltsplatser. De anstalter, som på grund av sitt läge för

närvarande i någon större utsträckning upptaga patienter från denna del

av landet, äro i norr Vänersborgs hospital och asyl samt Göteborgs

hospital, i öster Växjö hospital och i söder Lunds hospital och asyl.

Dessa anstalter äro emellertid för ändamålet långt ifrån tillfyllest, vilket

redan år 1902 av medicinalstyrelsen framhållits.

Vid utseendet av plats för det nya hospitalet har man först att

taga hänsyn till den begränsning, som betingas av förenämnda redan

befintliga anstalter. I fråga om valet av förläggningsplats inom det

• sålunda begränsade området har 1912 års kommission framhållit, att

den lättnad i den rådande bristen på anstaltsplatser, som öppnandet

av Östersunds hospital medfört och som kommer att bliva en följd

av Strängnäs hospitals tagande i bruk, i första hand berör de norra

och nordöstra delarna av området, mer eller mindre direkt, genom

de närmast liggande anstalternas frigörande från områden i riktning

mot de nya anstalternas förläggningsorter. Vidare yttrade kommisBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 227 käft. (Nr 266.) 3

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 266.

sionen, att eu eventuell utvidgning av Växjö hospital skulle komma

de östra delarna till godo. Däremot skulle nämnda ökningar av antalet

sjukplatser endast i ringa mån inverka på områdets södra delar,

varjämte kommissionen ansåg, att dess västra del självfallet skulle

komma inom den nya anstaltens rayon. Enligt kommissionens mening

borde det nya hospitalet därför i främsta rummet tillgodose Halland

och därutöver hava sitt upptagningsområde riktat huvudsakligen åt

söder och sydost. I detta sammanhang ber jag få erinra, att såväl

frågan om en utvidgning av Växjö hospital som ock det av kommissionen

omnämnda förslaget om indragning av Malmö asyl för närvarande

äro under utredning. Oberoende av huru dessa frågor än komma att

lösas, torde dock läget och storleken av de ifrågavarande område

begränsande äldre anstalterna obetingat tala för, att den nya anstaltens

upptagningsområde blir i huvudsaklig överensstämmelse med kommissionens

förslag och sålunda kommer att omfatta nordvästligaste delen

av Malmöhus län, västra delen av Kristianstads län, västra delen av

Kronobergs län och Hallands län.

Av kommissionens utredning framgår, att kommissionen i närheten

av de orter, vilka på grund av geografiskt läge och beskaffenhet i övrigt

kunnat tjäna som förläggningsplatser för det nya hospitalet, icke funnit

något område — förutom det föreslagna invid Hälsingborg — som väl

ägnat sig för eu hospitalsanläggning. Särskilt omgivningarna kring

Halmstad, vars läge, understött av dess goda kommunikationer, kommissionen

ansett vara det bästa möjliga för hospitalet, har för ändamålet

noggrant undersökts, utan att någon lämplig plats kunnat utfinnas. Med

hänsyn härtill och då den förebragta utredningen giver vid handen, att

det nu föreslagna området ur skilda synpunkter, som jag strax blir i

tillfälle att beröra, särdeles väl lämpar sig för den nya hospitalsanläggningen,

anser jag mig böra förorda densammas förläggning därstädes.

Förläggningen av hospitalet vid Hälsingborg medför visserligen, att detsamma

icke kommer att ligga centralt i sitt upptagningsområde, men

olägenheten härav torde till väsentlig del uppvägas av stadens göda

kommunikationer. Dessutom bör närheten av upptagningsområdets största

stad icke underskattas. Särskilt rekryteringen av tjänstemän och betjäning

samt möjligheterna att erhålla tillräckligt antal bostäder utom anstalten

torde därigenom underlättas.

Det föreslagna området, vilket av Hälsingborgs stad erbjudits

staten såsom gåva för anläggning av hospitalet, utgöres, såsom jag nyss

nämnde, av delar av Pålsjö nya gårds ägor, Laröd nr 1 och Laröd nr

2, å kartan betecknade med A, B och C och omfattande sammanlagt

omkring 84 har.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 266.

Områdets form och beskaffenhet hava visat sig lämpliga för

ifrågavarande anläggning, och dess läge är väl avskilt från trafikleder,

oaktat naturliga gränser saknas. Avståndet från staden tillåter

bekväma kommunikationer, vilka jämväl underlättas av stadens åtagande

att framdraga en spårvägslinje till områdets gräns. Å andra

Bidan är avståndet tillräckligt för att man ej på grund av stadens

tillväxt skall behöva befara någon störande byggnadsverksamhet i

hospitalets omedelbara närhet. Såsom en olägenhet har anförts, att

området möjligen är för litet för en anstalt av den storlek, som nu

i frågasättes. Detta skulle särskilt gälla det område, C, som är avsett

för anstaltens jordbruk och trädgårdsanläggningar. Denna olägenhet

kan dock, om så skulle visa sig nödvändigt, avhjälpas genom inköp av

ett mellan sistnämnda områdes gräns och Hälsingborgs stads tuberkulosanstalt

beläget område om omkring 10 har, tillhörigt egendomen Pilshult.

En dylik utvidgning är jämväl, såsom medicinalstyrelsen framhållit,

önskvärd ur den synpunkten, att bättre garantier därigenom erhållas

mot enskild byggnadsverksamhet invid hospitalets gräns. Denna fråga

torde emellertid höra anstå till dess erfarenhet i föreliggande avseende

vunnits. Genom den av medicinalstyrelsen förordade förläggningen av

hospitalets byggnader huvudsakligen till området A, vilket synes vara

för sådant ändamål lämpligast, kommer det av staden under förhandlingarnas

gång i denna riktning uttalade önskemålet att bliva tillgodosett.

Innehållet i det Kungl. Maj:t underställda kontraktet har icke givit

mig anledning till erinran.

Jag tillåter mig härefter något ingå på den utredning, som verk- Utredning

ställts för utrönande av den lämpligaste storleken å ifrågavarande anstalt. an?äende

tt t r ° i , ,, p ° <len lamp
Ursprungligen

var avsikten, att anstalten skulle uppiöras för samma plats- ligaste stor
antal

som det nu under byggnad varande hospitalet vid Strängnäs, eller 1nyanjfJgpie.t

således för 800 patienter. Vid anmälan om sitt beslut att bevilja medel talet/

till uppförande av sistnämnda hospital anförde emellertid 1913 års riksdag,

att fullständig utredning rörande möjligheten av att, på sätt

beträffande hospitalet vid Strängnäs ifrågasatts, genom en ökning av

patientantalet, särskilt genom uppförande av sjukvårdspaviljonger i tre

våningar, nedbringa byggnads- och driftkostnaderna per patient borde

föregå uppförandet av det för sydligaste delen av landet avsedda hospitalet,

varom beslut torde komma att fattas.

Riksdagens berörda uttalande gav jämväl anledning till det genom

nådigt brev den 26 februari 1915 åt medicinalstyrelsen lämpade uppdrag

att verkställa utredning i berörda hänseende.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utlåtande av

överläkaren

E. Lauritzen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266,

Till fullgörande härav uppdrog medicinalstyrelsen den 8 september

1915, i enlighet med i sistnämnda nådiga brev erhållet bemyndigande,

åt överläkaren Lauritzen och arkitekten G. Wickman att såsom sakkunniga

och i samråd med t. f. överinspektören Petrén biträda styrelsen

vid den anbefallda utredningen. Sedan denna fråga varit föremål för

överläggningar mellan styrelsen och de tillkallade sakkunniga, uppdrog

styrelsen åt överläkaren Lauritzen att i nämnd egenskap upprätta en

jämförande översikt mellan svenska och utländska sinnessjukanstalter

ävensom verkställa den utredning i övrigt, vartill hans uppdrag kunde

föranleda.

Då en studieresa i föreliggande syfte till utlandet under pågående

krig ansågs komma att möta stora svårigheter och giva ett skäligen klent

resultat, avsågs med nämnda uppdrag närmast en sammanställning med

ledning av tillgänglig litteratur jämte en undersökning av de därur

framgående rönens betydelse för lösande av de hos oss aktuella problemen.

Med skrivelse den 20 juli 1916 överlämnade Lauritzen den infordrade

utredningen. Ur den i enlighet med uppdraget upprättade sammanställningen

angående utländska förhållanden i hithörande frågor har jag låtit

verkställa ett sammandrag, vilket emellertid lärer vara för vidlyftigt att här

återgivas, varför detsamma torde få såsom bilaga B fogas vid protokollet.

Jag ber allenast få nämna, att i utlandet sinnessjukvårdsanstalternas

storlek hittills i allmänhet visat tendens till ökning och att anstalter

med en beläggningssiffra av över 2,000 platser å vissa håll anlagts. Mot

denna anstalternas tillväxt, som har sin grund i orsaker av finansiell

natur, hava dock från läkarhåll höjts kraftigt varnande röster. Såsom

det tyngst vägande skälet mot de stora anstalterna har anförts, att en

enhetlig ledning och kontroll försvåras till skada för såväl sjukvård som

ekonomi. Vidare har även framhållits, att anstalternas upptagningsområden

bliva för stora samt att minskningen i antalet överordnade läkare

med därav följande försämrade befordringsmöjligheter bidrager till försvårandet

av läkarrekryteringen. A andra sidan har häremot invänts,

att nämnda olägenheter delvis överdrivits och att de i väsentlig mån

kunna undvikas genom ändamålsenlig organisation.

Den lämpligaste storleken har angivits något växlande. I ett flertal

fall har man dock principiellt uttalat sig för en beläggningssiffra av

högst 1,000 platser eller därunder.

De finansiella skälen för ökningen av anstalternas storlek gälla såväl

anläggnings- som driftkostnaderna. Då emellertid en mångfald faktorer

inverka på, dessa kostnader, har det visat sig svårt att exakt påvisa de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266. 21

stora anstalternas företräden i dessa avseenden, särskilt i fråga om driftkostnaderna.

Efter en redogörelse för motsvarande svenska förhållanden, vartill

jag torde få tillfälle sedermera återkomma, har överläkaren Lauritzen

framlagt sin åsikt beträffande frågan, huruvida i Sverige vid kommande

nyanläggningar av anstalter för sinnessjuka platsantalet bör ökas utöver

vad som hittills varit normen, nämligen 800.

Lauritzen anför härom följande:

»För min del ansluter jag mig till den meningen, att de olägenheter, som

anses motivera ett fördömande av stora anstalter överhuvudtaget, knappast hava

en så allmängiltig karaktär. Jag tror att de genom lämplig organisation kunna

frånkommas eller väsentligen reduceras.

Beträffande huvudanmärkningen mot de stora anstalterna, riktande sig mot

bristen i enhetlighet inom särskilt sjukvårdsavdelningen och överläkarens utestängande

från verkligt inflytande på densamma, är det utan tvivel för sjukvården

förmånligast, att en läkare leder den, men för en sådan ledning, om den skall

vara effektiv, fordras dels tid, dels en noggrann kännedom om patienterna, och

i allmänhet torde det största platsantal som, under måttlig patientomsättning,

kan i detta hänseende bemästras av en läkare, ligga omkring 400. Denna anstaltsstorlek

torde därför med upprätthållande av ett så långtgående enhetlighetskrav

icke höra överskridas. Men om inom en större anstalt samma norm iakttages,

tror jag icke att förhandenvaron av flera avdelningar med var sin ledande läkare

medför alltför stora olägenheter. Den vidsträcktare enhetlighet, som kräves, berör

icke så mycket sjukvården i egentlig mening som fastmera de med anstaltsordningen

och ekonomien samhöriga sjukvårdsfrågorna och torde icke därigenom

behöva alltför mycket riskeras, om överläkarens och avdelningsläkarnas maktbefogenhet

inbördes lämpligen regleras. — Jag förutsätter, att varje ledande

läkare skall hava _ en egen huvudavdelning, utrustad med underavdelningar för

alla patientkategorier, så att patientförflyttningar av temporär (icke definitiv) art

mellan huvudavdelningarna endast undantagsvis behöva äga rum. Yissa specialavdelningar

(för kirurgiska åkommor, tuberkulos, epidemiska sjukdomar, svårskötta

kriminella fall etc.) torde dock kunna vara gemensamma för flera huvudavdelningar.

Överläkaren finge allt efter anstaltens storlek antingen uteslutande utöva

en inspicierande och kontrollerande verksamhet eller därjämte leda sjukvården å

en huvudavdelning; i senare fallet med en relativt erfaren kollega vid sin sida.

Om däremot ledningen uppdelas så, att vissa paviljonger, inrättade för bestämda

patientkategorier, där kanske anstaltens (eller en könssidas) samtliga patienter

tillfälligtvis kunna komma att någon tid vistas, läggas under en läkare

och andra under eu annan, därvid alltså samma patient behandlas än av en, än

av ..®n. anna11 läkare, anser jag tillbörlig enhetlighet i sjukvårdsledningen vara

omöjlig att vid en stor anstalt upprätthålla.

Med en ovan antydd organisation tror jag, att platsnumerären utan större

men för sjukvårdsledningen skulle kunna höjas.

Detta kan dock icke ske obegränsat. Jag tänker mig en reglering efter

ungefär följande grunder. Överläkaren bör å egen avdelning göra rond 3—4

gånger, i veckan, å annan läkares avdelning i regel en gång i veckan. En ä två

dagar i veckan böra reserveras för inspektion av administrationen o. d.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 266.

Därav skulle följande schema framgå:

Antal platser

Antal

huvudavdelningar

Överläkarens tjänstgöring under veckan

Egen avdelning

Annan läkares

avdelning

Administration

800

2

4 dagar

1 dag

1 dag

intill 1,200

3

3 »

2 »

1 >•

» 1,600

4

ingen egen avdelning

4 »

2 »

Maximalgränsen skulle alltså ligga vid 1,600 platser.

Yad sjukvårdens kvalitet i övrigt beträffar, kan det icke förnekas, att icke en

mindre anstalt är i stånd att bättre än en större tillgodose patienternas trevnad

och individuella krav, och att detta har en viss betydelse för sjukdomarnas förlopp,

kanske också för tillfriskningsprocenten, är mycket möjligt. Dock tror jag,

att även i dessa hänseenden olägenheterna icke äro alltför betydande, om anstaltstorleken

icke överstiger ovannämnda siffra. .

Ifråga om den administrativa ledningen må i detta sammanhang blott sägas,

att dess enhetlighet även vid den nämnda maximal-platsnumerären otvivelaktigt

kan upprätthållas. Men den blir lika otvivelaktigt mera flack och ineffektiv.

Till och med sysslomannen får svårt att någorlunda detaljerat övervaka administrationen,

och mellanhänder få en oskälig betydelse.

Hänsynen till urtagning srayonen äro enligt min mening av mycket stor betydelse.

Införandet av rayonsystemet hos oss torde av alla psykiatriker hava

hälsats med den största tillfredsställelse, och en ökning i anstaltsstorleken, som

skulle oskäligt vidga rayonen eller kanske bryta systemet, vore synnerligen beklaglig.

En viss maximalvidd för rayonen är emellertid mycket svår att angiva,

anspråken i vårt glest befolkade land få naturligtvis icke ställas för högt.

Dock tror jag, att även om hospitalsvården hos oss skulle komma att omfatta

en långt större del av de sinnessjuka än nu, det endast pa få ställen i

landet skulle finnas lämplig rayon för mycket stora anstalter.

Läkarrekryteringssvårigheterna, som skapas av de stora anstalterna, äro påtagliga,

men en organisation med några i vidsträckt mån självständiga läkaretjänster

under överläkaren kan, om icke upphäva, så dock avsevärt minska den.»

Överläkaren Lauritzen håller sålunda före, att anstalter med intill

1,600 platser under förutsättning av lämplig organisation och lämplig

upptagningsrayon icke innebära alltför stora olägenheter för sjukvård

eller administration. Men å andra sidan framhålles, att mindre anstalter

i dessa avseenden äro att föredraga. Avgörande blir sålunda,

enligt Lauritzens mening, frågan, om de stora anstalterna kunna anses

äga påtagliga och väsentliga finansiella företräden framför de medelstora.

Av den utredning i detta hänseende, som kunnat förebringas,

finner Lauritzen framgå, att detta icke är bevisat, och att det över
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 266.

huvudtaget, särskilt beträffande driftkostnaden, förefaller mycket tvivelaktigt.

Ett mera bestämt svar på frågan anser Lauritzen sig icke kunna giva.

Av den föregående utredningen framgår, att det för bedömande av

föreliggande fråga är av synnerligen stor vikt att erhålla kännedom om,

huru det nya hospitalet vid Hälsingborg är avsett att organiseras. Jag

finner det därför lämpligt att redan i detta sammanhang redogöra för

det av medicinalstyrelsen i föreliggande skrivelse den 7 mars 1917 i

detta hänseende framlagda förslaget.

Jag ber därvid få nämna, att styrelsen på grund av i nådiga brevet

den 20 oktober 1916 erhållet bemyndigande utsett t. f. överinspektören

Petrén och överläkaren Lauritzen att såsom sakkunniga biträda styrelsen

vid utarbetande av förslag till hospitalet, därvid överläkaren Lauritzen

särskilt erhållit i uppdrag att uppgöra plan till anstalten m. m.

I sin skrivelse har medicinalstyrelsen framhållit, att styrelsen varit

tveksam om medtagandet av avdelningen för obildbara sinnesslöa såväl

på grund av den därigenom uppkommande, för svenska förhållanden

mycket höga totala platsnumeräi''en med därav följande svårigheter i

administrationen som ock på grund av områdets relativa knapphet.

Styrelsen har dock låtit sina betänkligheter i dessa hänseenden träda

tillbaka för hänsynen till det trängande behovet av vårdplatser för dessa

sjuka, vilket på detta sätt synts styrelsen hava bästa utsikten att bliva

i någon mån tillgodosett. I övrigt har styrelsen icke ingått på frågan

om den lämpligaste beläggningssiffran.

Beträffande anstaltens allmänna planläggning anför styrelser följande:

»Organisationen av en anstalt för 1,200 sinnessjuka, oavsett tillkomsten av

ytterligare 200 platser för sinnesslöa, medför enligt styrelsens mening med nödvändighet,

att den egentliga sjukvårdsledningen uppdelas på flera läkare. Vid

en sådan uppdelning har det vidare synts styrelsen vara av största vikt, att varje

ledande läkares avdelning (varje »huvudavdelning») bildar i sjukvårdshänseende

ett helt för sig och sålunda är försedd med underavdelningar för olika tillståndsgrupper

bland de sjuka, så att växlingar i en patients tillstånd med därav föranledda

flyttningar mellan olika härför avsedda vårdavdelningar icke må innebära

hinder för hans behandling under det växlande tillståndet av en och samme

läkare. En uppdelning i så beskaffade avdelningar måste självfallet, oberoende

av sjukvårdsledningen, ske efter patienternas kön. Än vidare har styrelsen

funnit angeläget vara, att »chefläkaren», anstaltens administrativt ledande överläkare,

jämväl utövar den direkta sjukvårdsledningen å en huvudavdelning, som

dock bör omfatta allra högst 400 platser. Om nu denna huvudavdelning kunde

tänkas omfatta endast patienter av samma kön, bleve det dock nödvändigt att

uppdela de återstående 800 platserna i olika könsavdelningar, enär eljest platsfördelningen

könen emellan bleve alldeles oproportionerlig. Under sådana omständigheter

har det synts styrelsen mest ändamålsenligt, även med hänsyn där
-

Medicinal

styrelsen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

till, att chefläkaren lämpligen bör under sin behandling hava patienter av båda

könen, att uppdela denne läkares huvudavdelning i en könsavdelning för män och

en för kvinnor, vardera med 200 platser. Då styrelsen vidare i sitt förslag upptagit

jämväl inrättandet av de omförmälda specialavdelningarna för 200 (100 manliga

och 100 kvinnliga) svårskötta, obildbara sinnesslöa, ökas totalantalet till

1,400. Utom chefläkarens till 400 platser begränsade huvudavdelning återstå

sålunda 1,000 platser (800 för sinnessjuka + 200 för sinnesslöa), vilka styrelsen

anser böra fördelas efter kön på tvenne huvudavdelningar med var sin sjukvårdsledande

läkare, i förslaget benämnd »överläkare».

Anstaltens organisationsplan är sålunda följande:

Sinnes-

sjuka.

Sinnes-

slöa.

Män.

Kvinnor.

Summa.

Chefläkarens huvudavdelning ........................

400

_

200

200

400

En överläkares » ........................

400

100

500

—

500

» » » ........................

400

100

—

500

500

Summa

1,200

200

700

700

1,400

Yissa sjukvårdsavdelningar eller -lokaler äro dock gemensamma för samtliga

huvudavdelningar, såsom tuberkulos- och epidemiavdelningar, apoteks- och

operationslokaler, eller för en hel könssida, såsom arbetslokaler och badavdelningar.

Alla för administationen och ekonomien avsedda inrättningar äro i största

möjliga utsträckning gemensamma för hela anstalten.»

Beträffande personalens organisation har styrelsen anfört följande:

»Som ledare av var sin av de tre huvudavdelningarna skulle, såsom redan

nämnts, fungera en ''chefläkare’ och tvenne ''överläkare''. På chefläkarens avdelning

skulle dessutom tjänstgöra en mera erfaren läkare, hospitalsläkare, och en

biträdande läkare, på var och en av de båda överläkarnas avdelningar en biträdande

läkare. Härvid har styrelsen tänkt sig, att — medan chefläkaren är betungad

av det omfattande administrationsarbetet och kontrollen över anstalten i

sin helhet och sålunda i och för sjukvården å sin avdelning på 400 patienter

måste hava två läkare till sin hjälp — överläkarna, vilka endast hava sjukvårdsarbete

och sålunda få tillfälle att själva deltaga i dettas detaljer, skulle kunna åtnöjas

med endast en underordnad läkare vardera. Läkarnas antal skulle sålunda

bliva 7, detsamma som vid anstalterna i Uppsala och Lund, med mellan 1,200

ä 1,300 patienter vardera. Styrelsen vill dock hava anmärkt, att denna läkarsiffra

är att anse som ett minimum, som möjligen genom framdeles vunnen erfarenhet

kan visa sig vara för lågt beräknad.

Närmast under läkarna skulle vid varje huvudavdelning anställas en förestånderska

(enligt medicinalstyrelsens underdåniga yttrande angående förslag den

25 februari 1914 rörande hospitalspersonalens uppförande på ordinarie stat benämnd

''översköterska av lista graden’) och, för tillsynen av de manliga patienternas

arbeten, en uppsyningsman (''överskötare av lista graden’). Pörestånderskorna

skulle vid tillsynen över sjukvården biträdas av vardera två översköterskor (oversköterska

av 3:dje graden’), varjämte en översköterska skulle få uppsikt över

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

apoteksförråd, operationssal, vården av sjuk personal m. m. Yarje patientavdelning

skulle förestås av en ansvarig skötare eller sköterska (avdelningsskötare

respektive -sköterska’) med nödigt antal underordnad sjukvårdsbetjäning till sin

lijälp. Styrelsen har vidare tänkt sig, att kvinnlig betjäning skulle i stor utsträckning

anställas även å mansavdelningar och sökt lämpa betjäningsrummens anordning

härefter.

Beträffande ekonomipersonalen tänkes samma organisation genomförd, som

är rådande vid andra landets större hospital.»

Frågan om den lämpligaste beläggningssiffran å anstalter av ifrågavarande

slag torde höra till de mest svårlösta problemen inom den

praktiska sinnessjukvården. Från ekonomisk synpunkt hava i allmänhet de

högre beläggningssiffrorna lämnats företrädet, då dessa ansetts nedbringa

såväl anläggningskostnaderna för varje sjukplats som utgifterna föranstaltens

administration och ekonomiska drift, beräknade efter varje å

anstalten vårdad sjuk. Å andra sidan har framhållits, att om beläggningssiffran

är allt för hög, anstaltens ändamål löper fara att i väsentlig

mån förfelas.

Jag har i det föregående något berört utländska förhållanden i hithörande

frågor. Jag ber nu att få nämna något om våra svenska

sinnessjukvårdsanstalter. Av dessa hava sex, nämligen anstalterna vid

Vadstena, Kristinehamn, Säter, Västervik, Östersund och Strängnäs, den

sistnämnda under byggnad, ett platsantal av mellan 560 och 830.

Endast tre äro större, nämligen Uppsala med 1,264, Lunds med 1,232

och Vänersborgs med 1,080 platser.

De förstnämnda sex anstalternas beläggningssiffra ligger inom

den maximalgräns av cirka 800 platser, som av medicinalstyrelsen

år 1902 förordats och som därefter icke överskridits. Enligt vad

överläkaren Lauritzen i sitt utlåtande omnämner, har det vid dessa anstalter

om inemot 800 platser visat sig synnerligen svårt eller omöjligt

att ernå enhetlig ledning i den mening, att överläkaren må äga någorlunda

fullständig kännedom om varje patient och i detalj förordna om

behandlingen. Vidare påpekas även, att dylika anstalters nuvarande

upptagningsrayoner faktiskt äro mera vidsträckta än lämpligt är. Emellertid

äro dessa olägenheter vid anstalter av samma storlek väsentligt olika

på grund av olika befolkningstäthet, kommunikationsförhållanden m. m.

Om sålunda redan anstalter om 800 platser i vissa avseenden visat

sig medföra olägenheter, borde ju dessa än mera göra sig gällande vid

våra tre anstalter med över 1,000 platser. Så är dock icke fallet med

dem alla.

Anstalterna vid Uppsala och Lund äro i själva verket dubbelanstalter.

Vardera anstalten omfattar en hospitalsanstalt. och en asylanstalt, in
JBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 227 höft. (Nr 266.) 4

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 266.

rättade för av varandra oberoende sjukvård. Möjligheten för en organisation

med uppdelning av sjukvården på flera relativt självständiga

läkare är därmed given och har också, åtminstone delvis, realiserats.

Denna uppdelning kan utsträckas ända till fyra huvudavdelningar (hospitalets

mansavdelning, asylens mansavdelning, hospitalets kvinnoavdelning

och asylens kvinnoavdelning), med var sin sjukvårdsledare, därvid

en överläkare, eventuellt på samma gång sjukvårdsledare å en av avdelningarna,

kan utöva överledning. Åven rayonfrågan har ett relativt

gynnsamt läge vid de båda nämnda anstalterna, i det att Uppsalaanstaltens

rayon inskränkes genom den stora kontingenten Stockholmspatienter

och Lundaanstaltens genom dess läge i landets tätast befolkade

provins.

Vänersborgsanstalten är däremot organiserad som de mindre anstalterna

om inemot 800 platser med endast två huvudavdelningar på

cirka 540 platser, och här hava i viss mån även de förutnämnda olägenheterna

kunnat påvisas.

Besvarandet av frågan, i vad mån beläggningssiffran inverkar på

kostnaden för våra svenska anstalter, möter samma svårigheter som vid

liknande undersökningar i utlandet varit fallet. Förhållandena vid de

olika anstalterna äro mycket olikartade och av mångskiftande inflytande

på ekonomien, så att en klar bild av det hela icke kan framställas. .

Anläggningskostnaderna för de nyaste anstalterna ställa sig enligt

en av överläkaren Lauritzen uppgjord tablå sålunda:

Vänersborgs......... med 1,000 platser, öppnat 1905, cirka 2,500 kronor per plats

Säters .................. » 800 » * 1911, » 3,200 »

■Västerviks............ » 800 » » 1912, inemot 3,500 » » »

Östersunds ......... » 560 » » 1915, cirka 4,200 > » »

För det under byggnad varande Strängnäs hospital, avsett för 800

platser, beräknades ursprungligen en kostnad av omkring 4,125 kronor

per plats. På grund av den sedermera inträffade prisstegringen har

det emellertid visat sig omöjligt att fullborda hospitalet för den beräknade

kostnaden.

Vid en jämförelse mellan kostnaderna för de olika anstalterna är

den med byggnadsåret fortgående stegringen i pris mest märkbar. Penna

prisstegring får sin ytterligare belysning därigenom, att anstalterna i Säter

och Västervik äro nästan alldeles lika varandra. Beträffande övriga anstalter

påpekar överläkaren Lauritzen, att för Vänersborgsanstalten fanns

att tillgå Restadgårdens corps-de-logis med flygelbyggnad samt i gott

stånd varande byggnader för jordbruket, att den icke försågs med någon

bostad för gift sjukvårdsbetjäning (mot Säteranstaltens tio) och med

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 266.

27

endast en familjebostad för biträdande läkare (mot två vid sistnämnda

anstalt) samt att dess paviljonger delvis äro vida större än Säters —

allt omständigheter, som giva vid handen, att det finnes många andra

faktorer än antalet patienter, som kunna anses hava bidragit till prisskillnaden.

Att östersundsanstalten ställt sig särskilt dyr kan enligt

överläkaren Lauritzens förmenande icke med säkerhet sägas bero på

dess mindre platsantal, åtminstone icke endast härpå. Den väsentligaste

orsaken till det höga priset anser han i detta fall snarare vara att söka

i ortsförhållandena. Slutligen må nämnas, att vid jämförelser mellan

anläggningskostnader hänsyn måste tagas till huru pass färdiga anstalterna

äro vid öppnandet. Vanligen tillkomma under det första

decenniet åtskilliga annexbyggen och kompletteringar i byggnadsutrustningen,

vilka närmast äro att hänföra till anläggningskostnader.

Beträffande underhållskostnaderna tillåter jag mig återgiva en i

överläkaren Lauritzens utlåtande åberopad jämförelse mellan anstalterna

å omkring 800 platser och de tre större anstalterna. Kostnaden är

uttryckt i procent av medelkostnaden vid samtliga anstalter. Där så

varit möjligt, hava medeltal tagits för flera år; anstalterna äro upptagna

endast från och med det år de uppnått full beläggning.

Anstalt.

Belägg-

nings-

Underhållskostnad

kostnad för alla

procent av medel- statens anstalter.

(ungefär).

1904-07.

1908.

1909—12.

1913—14.

Uppsala.....................................................

1,260

94

95

98

96

Lunds .........................

1,230

84

93

90

87

Vänersborgs..............................

1,080

—

81

85

80

Vadstena ............................

j

78 *

88

85

90

Kristinehamns.....................

| 800 <

—

—

97

93

Säters .......................

—

—

—

105

Västerviks..................................................

I

—

—

—

108

Dessa siffror giva emellertid

intet

stöd för bedömande av plats-

antalets inflytande på kostnaden,

Så har, för

att taga ett exempel,

•/ X / CD L /

anstalten vid Uppsala om 1,260 platser genomgående högre kostnadssiffror

än anstalten vid Vadstena om 800 platser, under det däremot

underhållskostnaderna vid Vänersborgs hospital och asyl om 1,080 platser

äro lägre än vid Vadstena.

Av intresse för den föreliggande frågan torde jämväl följande

sammanställning vara:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Sammanställning rörande statens anstalters utgifter m. m. under

Anstalt.

Medeltal patienter per dag.

Totalkostnad

I klass.

Allmän klass.

Summa.

för sjukvård.

Uppsala hospital och asyl..........................

31

1,229

1,260

595

Lunds » » » ..........................

32

1,180

1,212

542

Vänersborgs » » » ..........................

—

1,080

1,080

498

Västerviks » ....................................

—

836

836

673

Säters » ....................................

—

829

829

653

Kristinehamns » ....................................

—

797

797

588

Vadstena » och asyl..........................

22

749

771

588

Växjö hospital jämte kriminalavdelning ...............

6

396

402

795

Piteå hospital och asyl ..............................

—

374

374

711

Göteborgs » ................................. ........

50

301

351

796

Härnösands » ..........................................

—

276

276

661

Stockholms » .........................................

22

210

232

1,062

Nyköpings » ..........................................

—

197

197

733

Malmö asyl......................................................

—

124

124

567

Visby hospital.................................................

—

66

66

773

Ej heller av denna tablå kan emellertid platsantalets inverkan

på anstalternas underhållskostnader utrönas. Visserligen synes en del

kostnader visa någon tendens till minskning i och med platsantalets

ökning, men någon regelbundenhet finnes icke häri. Härvidlag spela

ock en mängd olika faktorer in, såsom exempelvis olika dyrhetsförhållanden

på de skilda orterna, olika klassfördelning på respektive anstalter

m. m.

Åven om det sålunda icke fullt säkert kan påvisas, att de stora

sinnessjukvårdsanstalterna inom landet ställa sig ekonomiskt fördelaktigare

än de medelstora, har jag likväl funnit det sannolika vara, att

en större anstalt skulle åtminstone i avseende å anläggningskostnad

vara relativt billigare än en mindre. Därjämte talar den påvisade bristen

på anstaltsplatser kraftigt för, att den nu planerade anstalten uppföres

för ett väsentligt större antal patienter än de under senare åren beslutade

anstalterna. I enlighet med denna min uppfattning tillstyrkte

jag också vid ärendets föredragning den 20 oktober 1916, att förslag

skulle uppgöras för ett hospital om 1,200 sängar jämte eventuellt en

specialavdelning för svårskötta, obildbara sinnesslöa om 200 sängar.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

1914. Kostnadsbeloppen för år, i kronor, por belagd patientplats.

Utspisningskostnad.

Portions- pris i

allmän

klass en- ligt stat.

Kostnad

för av- löning.

Kostnad

för eld-

Antal

betjä-

I procent av

betjäningen.

Anmärkningar.

Patient

kost.

Personal

kost.

Summa.

ning och

Iyshåll.

ning på

100 pati- enter.

Manliga.

Kvinn-

liga.

178

77

255

158

180

83

14.6

45

55

172

60

232

159

162

77

14.0

38

62

148

78

226

159

162

63

16.3

51

49

169

95

264

173

210

92

20.8

48

52

(30 platser för särskilt

192

73

265

171

209

112

21.9

53

47

D:o.

166

62

228

167

183

97

17.7

46

54

167

72

239

155

176

87

13.1

49

51

162

114

276

157

295

119

21.9

68

32

f 106 platser för kriminal-

162

92

254

163

233

136

18.2

52

48

\ patienter.

185

112

297

167

256

133

19.1

40

60

199

80

279

194

212

80

15.2

43

57

198

163

361

157

379

158

22.9

38

62

/mycket stor patientom-

170

100

270

172

266

109

20.3

53

47

\ sättning.

130

58

188

132

210

86

11.3

43

57

175

105

280

196

281

90

18.2

42

58

Medicinalstyrelsen hade då ställt sig tveksam till en anstalt av så stor

omfattning. Sedan förslaget nu närmare utformats, har även medicinalstyrelsen

ansett sig kunna förorda eu anstalt för 1,400 patienter, därav

200 obildbara sinnesslöa. Denna beläggningssiffra ligger, såsom framgår

av det föregående, under den av överläkaren Lauritzen förordade

maximigränsen. Ett genomförande av den av medicinalstyrelsen föreslagna

. planen för anstaltens organisation synes mig för övrigt till

väsentlig del undanröja de olägenheter, som påvisats vara förenade med

vissa större anstalter.

Enligt nämnda plan skulle den egentliga sjukvårdsledningen

delas mellan anstaltens administrative ledare, chefläkaren, och två överläkare.

Var och en av dessa läkare skulle leda en huvudavdelning,

som i sjukvårdshänseende skulle bilda ett helt för sig och sålunda vara

försedd med olika underavdelningar för olika tillståndsgrupper bland

de sjuka, så att växlingar i en patients tillstånd med därav föranledda

förflyttningar mellan olika härför avsedda säravdelningar icke behövde

medföra hans behandling av olika läkare under det växlande tillståndet.

Vissa sjukyårdsavdelningar eller lokaler skulle dock bliva gemensamma

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

antingen för samtliga huvudavdelningar, såsom tuberkulos- och epidemiavdelningar,

apoteks- och operationslokaler, eller ock för en hel könssida,

såsom arbetslokaler och badavdelningar.

Chefläkarens huvudavdelning skulle enligt förslaget omfatta 400

sinnessjuka, såväl män som kvinnor. De båda överläkarna skulle leda

var sin huvudavdelning om 400 sinnessjuka och 100 sinnesslöa, vardera

avdelningen omfattande allenast patienter av samma kön. Då chefläkaren

givetvis kommer att bliva mycket betungad av det omfattande

administrationsarbetet och kontrollen över anstalten i dess helhet, avser

förslaget, att han för sjukvården å sin avdelning skulle biträdas av två

läkare, därav en mera erfaren hospitalsläkare. Å vardera av de båda

övriga huvudavdelningarna skulle däremot endast erfordras eu biträdande

läkare.

Såväl i Sverige som i utlandet har framhållits nödvändigheten av

att ledningen av offentliga anstalter för sinnessjuka både med avseende

på sjukvården och den ekonomiska administrationen förblir samlad i

chefläkarens hand. Kravet på denna enhetlighet torde dock icke avse så

mycket sjukvården i egentlig mening som fastmer de med anstaltsordningen

och ekonomien samhöriga sjukvårdsfrågorna. Genom den

nu föreslagna uppdelningen av sjukvårdsledningen vid anstalten synes

därför den erforderliga enhetligheten icke behöva äventyras. A andra

sidan torde det kunna antagas, att chefläkaren därigenom bättre än

vid mången mindre anstalt blir i tillfälle att utöva den administrativa

ledningen, varjämte en sådan uppdelning även synes ägnad att gagna

den egentliga sjukvården.

•

Byggna- Jag övergår härefter till en redogörelse för medicinalstyrelsens

docha8lau^e förlag beträffande hospitalsbyggnaderna samt för hospitalet erforderliga

läggning anläggningar. Därvid må till en början nämnas, att följande personer

nadsberäk- l)å styrelsens anmodan upprättat erforderliga ritningar och kostnadsnaningar.

'' förslag, nämligen arkitekten C. Westman skissritningar och kostnadsMedidnai-

förslag till hospitalets byggnader, ingenjören H. Theorell kostnadsförslag

styrelsen. ^ värmeledningar samt köks-, tvätt-, bakugns- och desinfektionsanläggningar,

ingenjören C. A. Rossander kostnadsförslag till elektriska kraftocli

belysningsanläggningar ävensom hissar samt ingenjören J. Bergström

kostnadsförslag till ledningar för vatten och avlopp samt gas.

Sedan medicinalrådet Stenbeck och överläkaren Lauritzen jämte övriga

särskilda sakkunniga besökt platsen för den blivande anläggningen,

har vid förhandlingar inom styrelsen byggnadsprogrammet i sina huvuddrag

fastställts och sedermera i detalj utarbetats.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

*J,yögnadernas läge och planläggning framgå av vid föreliggande

skrivelse fogade, av arkitekten Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar

samt av honom upprättade kostnadsberäkningar. Byggnaderna

äro jämväl utmärkta å den vid protokollet fogade situationsplanen.

Vad dä först vidkommer byggnadernas läge, framgår av nämnda

situationsplan, att sjukhusets lokaler i vidsträckt mån sammanförts i

varandra närbelägna stora byggnadskomplex.

Denna anordning är, enligt vad medicinalstyrelsen framhåller, icke

att beteckna som en omkastning i de riktlinjer, som följts vid de senaste

hospitalsanläggningarna — i Östersund och Strängnäs — utan fastmera

som en av de lokala förhållandena gynnad utveckling av desamma. Till

och med vid hospitalen i Säter och Västervik, som äro de hos oss

längst gående i fråga om genomförandet av det s. k. spridda paviljongsystemet,

äro paviljongerna, i jämförelse med vad fallet är vid många

utländska anstalter, relativt stora och varandra närbelägna.

Det spridda paviljongsystemets fördelar ligga, yttrar styrelsen vidare,

huvudsakligen i mildrandet av sjukhusets »anstaltsmässiga» utseende,

i lättheten att erhålla ljusa, luftiga, till varandra väl belägna

sjukvårdslokaler och möjligheten att så gott som helt undgå de dyrbara

korridorerna, i den för sjukvården gynnsamma, effektiva isoleringen de

olika vårdavdelningarna emellan och i underlättandet av slutna^ hemtrevna

miljöers tillskapande under möjligast fritt vårdsätt. Dess nackdelar

bestå i försvårandet av läkarnas tillsyn och kontroll över sjukvården

och av patienters förflyttning mellan olika vårdavdelningar, i

olägenheter, särskilt vintertid, vid ronder och annan trafik i ärenden

mellan anstaltens olika delar, i svårigheten att tillfredsställande ordna

särskilt mattransporten och slutligen — »med de alltmera utvecklade

centralsystemen för uppvärmning, vatten och avlopp, elektrisk energi

m- m- — i en högst avsevärd fördyring av dessa centralsystems såväl

anläggning som drift. För de arkitektoniska företrädena av att mera

sammanföra sjukhusets olika lokaler har arkitekten Westman bestämt

uttalat sig.

\''id avvägandet av de olika anförda faktorernas betydelse vid

nu ifrågavarande hospitalsanläggning har medicinalstyrelsen föreslagit

ett system, som innebär ett sammanförande i ett fåtal stora invid

varandra liggande byggnader till ett stort huvudkomplex av administrations-

och ekonomicentralerna jämte huvudmassan av sjukvårdslokalerna,

medan sjukvårdsavdelningarna dels för de oroligaste sinnessjuka, dels

för de under den friaste vårdformen (öppendörrbehandlingen) varande

sinnessjuka, dels för de obildbara sinnesslöa och dels slutligen för

tuberkulosfall och epidemiskt sjuka skulle förläggas till särskilda på

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Betjäninga
rum.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

något avstånd från huvudkomplexet belägna paviljonger. Detta system

medför nära nog med nödvändighet en symmetrisk planläggning av

huvudkomplexet, och en sådan symmetri har dessutom ytterligare eftersträvats

i förslaget på grund av den reda och ekonomi i anläggning

och drift, som därmed vinnes.

I fråga om allmänna hygieniska och för den speciella sinnessjukvården

utförda anordningar, rummens beskaffenhet, patienternas fördelning

å olika vårdavdelningar, enkelrummens antal, betjäningslokaler

o. s. v. hava, enligt vad styrelsen meddelar, i stort sett samma riktlinjer

tillämpats som vid de nyare svenska anstalterna, särskilt den senaste,

under byggnad varande anstalten vid Strängnäs.

Ekonomiska hänsyn hava i möjligaste mån tillgodosetts. I sådant

syfte har sålunda i ett hänseende en inskränkning gjorts, som innebär

någon, om också enligt styrelsens mening icke oförsvarlig hygienisk

försämring, i det att luftkuben i sjukvårdsbyggnaderna något minskats

genom sänkning av rumshöjden med 10 cm. till 3,5 meter, i en del

patientrum ännu något mera; golvytan per plats har däremot bibehållits

vid den förut iakttagna normen.

Med avseende å det antal betjäningsrum, som lämpligen bör vid

anstalten inrättas, har styrelsen särskilt anfört följande:

»Beräkningen av den blivande betjäningsnumerären har stött på svårigheter

i flera avseenden. Dels är det vanskligt att på förhand exakt beräkna, i vilken

utsträckning kvinnlig betjäning in praxi kan komma att användas för sjukvården

å manssidan och i vad mån detta kommer att kräva en ölming i betjäningsnumerären

i sin helhet. Dels är det i fråga om det sålunda 1 och för sig svårberäkneliga

antalet manlig sjukvårdsbetjaning än svårare att bedöma, hur stor procent

av densamma kan antagas''*vara gift och sålunda bo utom anstalten eller i

varje fall utom sjukvårdspaviljongerna. Detsamma gäller i viss mån om den

manliga ekonomibetjäningen. Dels slutligen visar betjäningsnumerären på grund

av sinnessjukvårdens utveckling och betjäningens krav på minskad arbetstid en

ständig tendens att ökas, varjämte behovet av enmansrum stiger, i mån som

bättre kvalificerad betjäning ägnar sig åt sinnessjukvården, vilket alltmera är

fallet. _ _ _ o

Nu har medicinalstyrelsen vid sin beräkning utgått från, att manliga, vårdare

skulle användas endast å de båda oroligaste vårdavdelningarna, samt såsom

nattvakter och ledare av utearbeten även å övriga mansavdelningar, vidare att

antalet kvinnliga vårdare å den övriga delen av manssidan icke skulle innebära

någon väsentlig ökning av manliga betjäningen och slutligen att av den manliga

sjukvårdsbetj aningen omkring 50 % och av ekonomibetjäningen endast viss

överordnad yrkespersonal kunde antagas vara gift. Därjämte har man i viss mån

tagit hänsyn till den ovan nämnda tendensen till stegring i behovet av utrymme

för betjäningen överhuvud taget.

Bostäderna för den ogifta betjäningen hava förlagts gruppvis för att den

lokala anordningen skall vara i möjligaste mån anpassad efter eventuella förskjut
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl May.ts Mild. Proposition Nr 266.

ningar mellan antalet manlig och kvinnlig sjukvårdsbetjäning, å ena sidan samt

gift och ogift manlig sjukvårds- och ekonomibetjäning, å den andra.

Bostäderna för ogift betjäning äro vidare så förlagda, att de, om det skulle

visa sig, att deras antal, t. ex. genom större procent gift betjäning, bleve för

stort, lämpligen kunna komma till användning för patientbeläggning.

Under det att det tydligen är av vikt, att bostäder för ogift betjäning, som

icke utan avsevärda olägenheter kan bo utom anstalten, inrättas i tillräckligt anlaf.

Seller detta icke i samma mån beträffande bostäder för gift betjäning, enär

möjligheter torde komma att finnas för denna att hyra bostäder i staden på icke

alltför stort avstånd från anstalten.

Medicinalstyrelsen har vid uppgörandet av den ursprungliga planen för anstalten

beräknat familjebostäder för all gift ekonomibetjäning och omkring hälften

av den gifta sjukvårdsbetjaningen. Men med stöd av det nyss sagda och då

byggnadskostnaderna visat sig stiga till högst betydande belopp, har styrelsen

tänkt sig, att med uppförandet av ett av de för 12 lägenheter avsedda bostadshusen

kunde tillsvidare anstå, varför styrelsen låtit detta arbete ur sitt förslag

utgå och avräknat kostnaden för detsamma från slutsumman å den i enlighet

med den ursprungliga planen beräknade totalkostnaden för anstaltsanläggningen.»

Det föreliggande förslaget omfattar 16 byggnader för sjukvårdsändamål,

kyrka och gravkapell därvid medräknade, 6 ekonomi- och

administrationsbyggnader samt 7 bostäder för personalen, eller således

tillhopa 29 byggnader. Under hänvisning till den vid protokollet fogade

situationsplan ber jag få lämna en beskrivning över dessa byggnaders

inbördes läge.

. Anstaltens huvudingång ligger ungefär på mitten av områdets södra gränslinje,

utefter vilken en gata kommer att av staden framdragas.

Mittför huvudingången ligger administrationsbyggnaden (betecknad å situationsplanen

med I), flankerad av och sammanbyggd med tvenne sjukvårdsbyggnader

(II och Vill), inrymmande de lugnare vårdavdelningarna för manliga (i den

östra) respektive kvinnliga (i den västra) patienter, tillhörande chefläkarens huvudavdelning.

Dessa byggnader äro uppdelade i tvenne, i rät vinkel mot varandra

liggande partier och omsluta jämte administrationsbyggnaden södra ändan av en

stor rektangulär centralplats, vid vars långsidor tvenne stora sjukvårdsbyggnader

(III och IX) äro belägna, inrymmande de lugna vårdavdelningarna för manliga

respektive kvinnliga patienter, tillhörande de bada överläkarnas huvudavdelningar,

jämte de gemensamma arbetslokalerna. I centralplatsens mitt ligger kyrkan

(XVIII) och något längre upp epidemipaviljongen (XV). Centralplatsens norra

sida bildas av ekonomibyggnaden (XVI) med lokaler för centralkök och tvättinrättning,

matsalar för betjäning, förrådsmagasin m. m. Genom åt norr utgående

sidoflyglar omfattar ekonomibyggnaden jämte den norr om densamma liggande

byggnaden för ångpannehus, elektricitetsverk, bageri m. m. (XVII) en särskild ekonomigård.

Öster och väster om den stora byggnadsrektangeln, på inemot 100 meters

avstand från denna, äro förlagda de båda paviljongerna för oroliga patienter (IV

och X), inrymmande vårdavdelningar för såväl chefläkarens som överläkarnas

huvudavdelningar. Längre mot norr, alltjämt på ömse sidor om stora rektangeln,

ligga fyra öppendörrpaviljonger (V, VI, XI och XII), av vilka en på mans- och en

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 227 höft. (Nr 266.) 5

Närmare

beskrivning

å byggnader.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

på kvinnosidan tillhöra chefläkarens, de båda övriga respektive överläkares huvudavdelningar.

Längst i norr ligga de båda paviljongerna för sinnesslöa (VII

och XIII). Tuberkulospaviljongen (XIV), avsedd för sjuka av båda könen, är be

lägen i nordvästra hörnet av området, i skogsbrynet. Nordost om stora komplexet,

vid infartsvägen för godstrafiken, ligger en verkstadsbyggnad (XX) för

snickeri, måleri och madrasstillverkning och, sammanbyggd med denna, ett automobilgarage.

I områdets sydvästra hörn är chefläkarens bostad (XXI) belägen,

å ömse sidor om huvudingången tvenne bostadshus (XXII och XXIII), det ena

för de båda överläkarna, det andra för hospitalsläkaren och sysslomannen. I

sydöstra hörnet finnes en andra ingång till anstalten, närmast avsedd för godstransporten;

i närheten härav ligga fyra bostadshus för gift sjukvårds- och ekonomibetjäning

(XXIV, XXV, XXVI, XXVII), de bada första med vardera 12, det

tredje med 16 och det fjärde med 4 lägenheter. Slutligen finnas två portvaktsstugor

(XXVIII och XXIX), en vid vardera ingången. Det har nämligen befunnits

nödvändigt att anordna tvenne infartsvägar. Huvudingångens läge är

betingat dels av byggnadsplanen, dels därav att just här en säkerligen framdeles

mycket anlitad väg från staden upp igenom den vackra Pålsjöskogen leder fram

till anstaltsgränsen. Genom den så belägna huvudingången kan icke lämpligen

godstrafiken ledas, enär denna bör hållas på något avstånd från sjukvårdsbyggnaderna

och deras promenadgårdar; dessutom kommer stadens spårväg att ledas

fram till det hörn av området, där godstrafiksinfarten är förlagd, och man har

för avsikt att söka anlita spårvägen även för godstransporter till anstalten medelst

spårens ledande från nämnda punkt in på området och fram till anstaltens

ekonomiavdelning.

Ladugårdsbyggnader, vars givna plats är vid A-områdets nordöstra del, hava

icke upptagits i förslaget, enär åbyggnaderna vid ett där i närheten å området

C beläget litet hemman, som ingår "i överlåtelsen, torde under den första tiden

efter anstaltens öppnande kunna vara tillfyllest för detta ändamål.

Till sist må nämnas gravkapellet med obduktionslokal (XIX), beläget å

kyrkogårdsområdet i skogen.

Beträffande planläggningen av de särskilda byggnaderna må ur

det föreliggande förslaget återgivas följande.

Till en början må nämnas, att mellan de i störa rektangeln liggande byggnaderna

sinsemellan, med utlöpare till de båda paviljongerna för oroliga, anordnats

en genomgående passage, som går genom byggnadernas källarvåningar och

mellan dem i underjordiska förbindelsegångar. Då en dylik gångbar kulvertförbindelse,

om än av mindre dimensioner, är erforderlig för rörledningarna, har

medicinalstyrelsen, enär avstånden mellan byggnaderna äro korta och kostnaderna

sålunda ställa sig relativt små,. beslutit föreslå en vidgning av kulvertarna

så mycket att de, utom för rörledningarna, lämna utrymme för mat- och tvätttransporter

samt även, då så erfordras, kunna tjäna till passage för patienter

och personal. Fördelarna vid en sådan anordning äro nämligen, enligt vad

styrelsen framhåller, mycket väsentliga. I främsta rummet gäller detta mattransporten,

därvid man på detta sätt kan få maten tillräcklig varm fram till

avdelningarna, vilket vid utomhustransport å de stora avstånd, som här ifrågakomma,

är synnerligen vanskligt. Även andra transporter underlättas i hög grad,

och man har räknat med att på detta sätt kunna inbespara det décauvillespårsystem

mellan dessa anstaltsbyggnader, som eljest varit erforderligt. Vid patient
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

förflyttningar, särskilt i svårt väder eller nattetid, komma dessa gångar att göra

god nytta, ävensom vid patienternas förande till och från arbetssalarna, centralbaden

o. s. v. — I samband härmed hava hissar för maten anordnats från källargångarna

upp till serveringsköken, varigenom den så viktiga mattransporten ytterligare

underlättas.

Sjukvårdshgggnaderna äro uppdelade i olika vårdavdelningar med platsantal,

luftkub per patient och en del andra detaljanordningar lämpade efter de där

vårdade patienternas tillstånd. I stort sett innehålla samtliga slutna avdelningar

följande lokaler: vaksalar, avsedda för sänglägesbehandling under tillsyn dygnet

om, nattvaksalar, d. v. s. sovsalar med övervakning, sovsalar utan sådan övervakning,

enkelrum i olika antal å olika avdelningar alltefter behovet av isolation,

avsedda dels för sänglägesbehandling och då stående i förbindelse med vaksal

eller vaksalskorridor, dels för användning som sovrum, dag- och matsalar för de

uppevarande patienterna, mottagningsrum för nyinkomna patienter, tillika besöksoch

undersökningsrum, snyggningsrum för patienternas toalett, å vissa avdelningar

försett med badkar för orenliga patienter, badrum å de oroligare avdelningarna för

alla patienterna, eljest för endast de sängliggande eller nyintagna (för det stora

flertalet lugna är centralbadet avsett), å vissa avdelningar »långbads»-rum för behandling

av oroliga medelst protraherade bad, slaskrum, förrådsrum, serveringsoch

diskkök, nödiga klosetter (samtliga klosetter för de å promenadgårdarna sig

uppehållande patienterna äro förlagda inomhus) och slutligen betjäningsrum, i

regel ett för den ansvarige skötaren (avdelningsskötaren) och ett för två skötare.

Övriga betjäningsrum ligga utom avdelningarna. Därjämte har varje avdelning i

källaren ett rum för orena kläder, dit från någon lämplig lokal inom avdelningen

leder en nedsläppningstrumma av glaserade lerrör. För vissa avdelningar har

bredvid detta rum ett rum för torkning av kläder inrättats.

Av de särskilda sjukvårdsbyggnaderna märkas först de båda mindre paviljongerna

för lugna patienter (II och Vill), belägna intill administrationsbyggnaden

och inrymmande huvudmassan av chefläkarens huvudavdelning (I). Dessa äro

varandra alldeles lika, och, såsom förut nämnts, uppdelade vardera i ett mot söder

vettande parti och ett från detta vinkelrätt mot norr gående parti.''

I vardera paviljongens källarvåning har förlagts ett centralbadrum med 7

kar jämte avklädnadsrum, dessutom å kvinnosidan tre, å manssidan två badrum

för funktionärer och betjäning samt dessas familjer och å manssidan ett rum för

badstubad; i övrigt förrådslokaler.

I bottenvåningen upptages södra partiet av en avdelning för 45 halvlugna

patienter. Det norra partiet hyser en avdelning för 34 halvoroliga och orenliga

patienter.

I övre våningen ligger i södra partiet en avdelning för lugna med 35 platser.

Närmast administrationsbyggnaden finnes härjämte en liten avdelning för sjuk

betjäning, bestående av en gemensam sal och ett enkelrum, å kvinnosidan ytterligare

ett rum med hänsyn till den kvinnliga betjäningens störa numerär. Denna

anordning har, enligt vad medicinalstyrelsen upplyser, börjat tillämpas vid ett

och annat hospital och är av icke ringa betydelse både för den sjuka betjäningen

och dem, som omhänderhava deras skötsel; att sjuk personal kvarligger, en här

och en där, å sina ofta avlägset belägna rum är uppenbarligen i många avseenden

olämpligt. — I norra partiet ligger en avdelning för 35 halvoroliga, ej orenliga

patienter.

Paviljongens norra tvärflygel är uppbyggd till en tredje och en fjärde våning

för betjäningsrum.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

De båda större paviljongerna för lugna patienter (III och IX) inrymma samma

antal och slag av vårdavdelningar som de nyssnämnda, men tillhörande de båda

överläkarnas huvudavdelningar (M. II och Kv. II). Avdelningarna för halvoroliga

patienter ligga i paviljongernas södra del, närmast motsvarande avdelningar i de

mindre paviljongerna, avdelningarna för de lugnare i norra närmast öppendörrpaviljongerna

och ekonomibyggnaden. Paviljongerna äro i huvudsak lika.

Var och en av de fyra avdelningarna i vardera paviljongen upptager inom

en våning nära hälften av huvudbyggnaden jämte närmast liggande tvärbygel och

har sålunda en vinkelformig planfigur. Enär antalet patienter i varje avdelning

är mycket stort, är avdelningsplanen vidare så uppgjord, att de gemensamma

daglokalerna ligga vid vinkelspetsen och sovrumsgrupper med tillhörande annexlokaler

åt vinkelbenen, varigenom en möjlighet vunnits att uppdela patienterna i

tvenne rätt väl skilda grupper.

De båda avdelningarna i södra delen äro alldeles lika varandra, avsedda för

halvoroliga, delvis orenliga patienter, till ett antal av 68 i vardera avdelningen.

I norra delens bottenvåning ligger en avdelning för 68 lugna patienter.

I övre våningen är förlagd en avdelning för halvlugna patienter. Avdelningen

omfattar å manssidan 81 platser och å kvinnosidan 94 platser; differensen

utjämnas genom det större antalet mansplatser i öppendörrpaviljong.

I vardera paviljongens mittparti finnas i bottenvåningen bostadsrum för förestånderska

och en översköterska, 1 trappa upp å manssidan patientlokaler och å

kvinnosidan bostadsrum för arbetsförestånderska, sömmerskor och väverskor. I

tredje ,våningen ligga rymliga arbetslokaler med tillhörande förrådsrum.

Aven byggnadens södra och norra ändpartier äro uppbyggda till en tredje,

det södra ytterligare till en fjärde våning, med bostadsrum för betjäning, å manssidan

även ogift ekonomibetjäning.

De båda paviljongerna för oroliga patienter (IV och X) äro lika för män och

kvinnor.

Södra flygeln av vardera paviljongen tillhör chefläkarens huvudavdelning (I)

och innehåller en avdelning med 42 patienter. I denna flygel finnes jämväl ett

rum för en översköterska.

Övriga delen av paviljongen har två avdelningar för vardera 42 patienter

tillhörande en överläkares huvudavdelning. Avdelningarna, som äro lika, intaga

var sin våning och äro uppdelade i 2 underavdelningar. Paviljongens hörnpartier

hava en tredje våning för betjäningsrum.

Oppendörrpäviljongerna (V, VI, XI och XII) äro, som nämnt, fyra till antalet.

Till chefläkarens huvudavdelning höra en för män med 17 platser och en för

kvinnor med 11 platser. Till överläkarnas huvudavdelningar höra respektive en

för män med 34 platser och en för kvinnor med 21 platser. Den lilla paviljongen

för 11 platser har endast en våning, de övriga två.

De båda paviljongerna för sinnesslöa (VII och XIII) äro lika för båda könen.

De äro med hänsyn till det djupt förslöade, oroliga och orenliga patientmaterialet

inrättade för utsträckt övervakning, med många badkar och klosetter, men

med endast korridorutrymmen till daglokaler.

Vardera paviljongen är uppdelad i 4 avdelningar. Avdelningarna A och B,

för de relativt lugna, ligga i övre våningen, kommunicera direkt med varandra

och kunna därför, om så befinnes lämpligt, skötas som en avdelning. Här finnas

47 platser. Avdelningarna C och D ligga i bottenvåningen, den förra, för mycket

slöa, med 32 platser och den senare, för de mest svårskötta, med 21 platser.

Över ena ändflygeln finnes en tredje våning med betjäningsrum.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 266.

Promenadgården för avdelningarna C och D, vilken på två sidor begränsas

av byggnaden, är på grund av patienternas art och gårdens läge mot centralanstalten

på de två övriga sidorna innesluten av en mur.

Samtliga övriga promenadgårdar inom anstalten hava beräknats inhägnade

med trådstängsel av olika höjd alltefter patienternas art och kön. Gårdarna äro

försedda med soltält av vanlig typ.

Tuberkulospaviljongen (XIV) är avsedd för båda könen, med 18 platser för

vartdera. Vardera avdelningen har därjämte en liggveranda, ett dag- och matrum

samt badrum, W. C. och förrådsrum. Gemensamt för båda är köket. Byggnaden

har ett mittparti i två våningar, med betjäningsrum i övre våningen, och tvenne

flyglar i en våning.

För vården av de tuberkulösa har vid den senaste hospitalsanläggningen

vid Strängnäs å vardera könssidan en liten avdelning anordnats i samband med

en vanlig sjukvårdsavdelning. Dels på grund av Hälsingborgsanstaltens storlek,

dels för att åstadkomma bättre isolering av dessa sjuka från de övriga, har här

föreslagits en särskild paviljong för ändamålet.

Den lilla epidemipaviljongen (XV) kan ävenledes hysa sjuka av båda könen.

Den har två sjukrum med 3 sängar och två enkelrum, ett rum för 2 sköterskor

och nödiga annexlokaler.

-bySSnaderna äro avsedda att uppföras av tegel. Yttermurarna fogstrykas

utvändigt och taken täckas med tegel. Bjälklagen göras brandsäkra förutom i

bostadshusen, där träbjälklag inläggas. Innerväggar utföras dels av tegel, dels

av lättare material. Golven utgöras, allt efter de olika rummens beskaffenhet,

av trägolv, cementgolv med eller utan linoleummatta, plattgolv, kalkstensgolv och

golv av massa. Arbetena äro beträffande materiel och konstruktion beräknade

att utföras i ungefärlig överensstämmelse med motsvarande arbeten vid Strängnäs

hospital.

Sjukvårdsbyggnaderna äro i allmänhet uppförda i två våningar. Endast å

kvinnosidan har en patientgrupp (26 platser) förlagts till tredje våningen. I en

tredje våning hava däremot förlagts stora arbetslokaler för patienterna samt

betjäningsbostäder, för vilka på några håll även upptagits en fjärde våning.

Administrationsbyggnaden (I) är avsedd att uppföras i tre våningar.

I bottenvåningen inkommer man från huvudentrén i en förhall, invid vilken

finnes lokal för inre portvakt, som jämväl sköter anstaltens telefoncentral och

har sitt bostadsrum därintill. Åt höger ligga expeditionsrum för läkarna samt

ett direktions- och konferensrum, åt vänster stora kontoret med förrum, sysslomannens

expeditionsrum och rum för arkiv, vidare på andra sidan av korridoren

fyra expeditionsrum för förestånderskor och uppsyningsman.

I våningen 1 trappa upp ligga bostadsrum för manliga funktionärer, nämligen

tre läkare och tre bokhållare, matsalar för dessa och serveringskök (avsett

även för den stora matsalen i överliggande våning), ett gästrum för inspektörer

samt slutligen arbets- och laboratorielokaler för läkarna.

I våningen 2 trappor upp ligga bostadsrum för kvinnliga funktionärer, nämligen

förestånderskan och de båda översköterskorna vid huvudavdelningen I,

apoteksöversköterskan, en maskinskriverska samt städerskor och servererskor,

vidare en matsal och ett sällskapsrum för samtliga förestånderskor och översköterskor.

De övriga rummen i våningen äro avsedda för kvinnlig nattvaktsbetjäning.

I källarvåningen ligga förrådslokaler.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Sammanbyggd med administrationsbyggnaden är festsalsbyggnaden i en

souterrain- och en övre våning. Enligt det av arkitekten Westman uppgjorda huvudförslaget

äro i den förra förlagda apoteks- och operationslokaler samt, med ingång

från motsatta ändan av huset, samlings- och kasinolokaler för betjäningen, samt

kök och diskrum, avsedda såväl för nämnda lokaler som för serveringen i festsalen.

Övre våningen upptages av festsalen med kapprum. Denna sal är avsedd

för de samkväm med kaffebjudning, dans, konserter och förevisningar m. m., som

bruka anordnas till patienternas förströelse. Vid några föregående hospitalsanläggningar

hade avsikten varit att för detta ändamål skulle användas vissa störa

arbetssalar, vilket dock, på grund av nödvändigheten av att vid dessa tillfällen

från arbetssalen avlägsna alla vävstolar, spinnrockar och annan arbetsmateriel,

visat sig mindre ändamålsenligt. Vid Strängnäs hospital kommer att inrättas en

mötessal (kasinosal) för betjäningen, stor nog att kunna användas som danssal vid

patientfesterna. Eu motsvarande sal vid Hälsingsborgsanstalten skulle emellertid

kräva för stora dimensioner. Medicinalstyrelsen har därför icke kunnat förorda

någon av nämnda kombinationer vid denna anstalt utan föreslagit en särskild

festsal, i likhet med vad fallet är vid de övriga stora hospitalen, i Uppsala,

Lund och Vänersborg.

Enär nivåförhållandena visat sig medgiva anordnandet av relativt höga källarlokaler

i administrationshuset, har ett alternativt förslag upprättats med källarvåningens

utnyttjande för de i huvudförslaget i festsalsbyggnadens souterrainvåning

förlagda lokalerna. Visserligen är denna anordning enligt medicinalstyrelsens

mening i några avsenden icke fullt tillfredsställande (apoteks- och operationslokalernas

mera avsides läge och förläggning till källare, sämre belysning

m. m.), men då dess olägenheter icke synas vara alltför betydande och den innebär

en väsentlig besparing, har styrelsen framlagt båda förslagen jämsides, och

anser sig kunna förorda det nu nämnda alternativa förslaget.

Igenom ekonomibyggnadens (XVI) mitt går en vagnhall för mattransporten,

avdelad i tvenne delar, den åt centralgården vettande, liggande i källarplan och

upptagande den underjordiska gången från de stora sjukvårdsbyggnaderna, den

andra, åt köksgården vettande, liggande i markplan och avsedd för transporten

till de sjukvårdspaviljonger (öppendörr-, sinnesslö- och tuberkulospaviljongerna),

som sakna underjordisk gångförbindelse.

Östra delen av byggnadens mittparti upptages av stora kokköket med

angränsande stekkök. Här intill ligga i östra flygeln huvudingången till köket,

diskrum, rensrum och diverse mottagnings- och förvaringsrum för ankommande

matvaror. Under dessa lokaler i flygeln finnas källare för kökets behov.

Mittpartiets västra del upptages av tvättstugan med ingång från en förstuga,

från vilka dörrar leda till i västra flygeln belägna inlämningsrum för orena

kläder samt förråds- och utlämningsrum för tvättade kläder. Eörstugan har dessutom

dels en utgång, dels en trappa ned till en underjordisk vagnhall, som står

i förbindelse med kulvertgångarna. I västra flygelns norra ända ligger en centralförrådslokal

med källare.

I våningen eu trappa upp ligga över kökslokalerna matsalar för betjäningen,

på tvättinrättningens sida mangel- och torkrum, strykrum samt några rum för

tvättbetjäning.

I våningen två trappor upp finnas i mittpartiet stora centralförrådslokaler,

till vilka särskild trappuppgång leder, och i flyglarna rum för köks- respektive

tvättförestånderskor och betjäning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 266.

Mellan våningarna såväl i köks- som tvättflygeln finnas elektriska hissar.

Av ångpanna- och bageribyggnaden (XVII) upptager bageriet östra delen med

bagerilokalen jämte jäsningsrum, brödförråd och förestånderskans bostad i bottenvåningen,

mjölförråd och betjäningsrum 1 trappa upp.

I byggnadens mitt ligger pannrummet med ångskorstenen (gemensam för

pannor och bakugnar), desinfektionsugn och smedja. Västra delen har i bottenvåningen

ångfördelningsrum och verkstad, rum för elektriska maskiner och ackumulatorrum,

vidare rum för smörjoljor och ett maskinistkontor samt ytterst i

flygeln rum för eldare. Över de sistnämnda rummen ligga andra av samma slag

i våningen 1 trappa upp, som i övrigt upptages av verkstadsutrymme med förråd.

I källaren ligger nära pannrummet ett rum för pumpar och i eldarflygeln

badrum.

Verkstadshuset (XX) har lokaler för snickeri, måleri och madrasstoppning med

dithörande förråd, samt automobilgarage.

Kyrkan (XVIII) har sittplatser för cirka 300 personer. Ett litet rum är

avsett för anstaltens lånbibliotek, som brukar omhänderliavas av predikanten.

Begravningskapellet (XIX) har ett rum för jordfästning, ett för obduktion

samt i källaren en likbod.

Chejläkarens bostad (XXI) överensstämmer till rummens antal och storlek

med Strängnäsanstaltens överläkarbostad, med 7 rum, jimgfrukammare och kök.

Bostaderna för överläkare (XXII) hava förlagts i en tvåvåningsbyggnad, delad

vertikalt mellan de båda varandra lika bostäderna, med vardera 6 rum, jungfrukammare

och kök.

Bostäderna för hospitalsläkare och syssloman (XXIII) äro på samma sätt sammanbyggda

och innehålla i likhet med motsvarande bostäder vid Strängnäs hospital

vardera 5 rum, jungfrukammare och kök.

Bostäderna för gift betjäning (XXIV, XXV, XXVI och XXVII) äro sammanförda

i endast 4 hus. Sammanbyggandet i långa längor har föranletts av områdets

knapphet, i det att all mark, som kan å den tilltänkta platsen för dessa

bostäder inbesparas, har ansetts synnerligen väl behövlig för trädgårdsbruk (fruktträdgårdsanläggning).

Tre av dessa äro av samma typ, långa längor i två våningar

med respektive 12, 12 och 16 lägenheter om 2 rum och kök med samma utrymme,

som för dylika lägenheter, uppförda vid hospitalen under de senare åren, fastställts.

Som förut nämnts, har dock medicinalstyrelsen låtit ur sitt definitiva

förslag utgå ett av de för 12 lägenheter avsedda husen. I det fjärde huset,

likaledes i två våningar, finnas två lägenheter om 3 rum och kök, avsedda för

maskinmästaren och uppsyningsmannen, en lägenhet om 2 rum och kök för trädgårdsmästaren

och slutligen 3 rum, närmast avsedda för ogift betjäning (trädgårdsdrängar)

men användbara för en lägenhet om 2 rum och kök, om så framdeles

skulle befinnas mera av nöden.

Portvaktsstugorna (XXVIII och XXIX) innehålla vardera 2 rum och kök.

Samtliga bostäder äro försedda med W. C. och källarutrymmen, varigenom

uthusbyggnader undgås.

Vad härefter angår förslaget, i vad det avser anstaltens förseende

med värmeledningar, köks-, tvätt-, bakugns- och desinfektion sanläggningar,

elektriska kraft- och belysningsanläggningar och hissar samt

ledningar för vatten, avlopp och gas ber jag få nämna följande.

Ledningar

m. m.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Till ångpanneanläggning och värmeledning har ingenjören Theorell uppgjort

förslag och skall, enligt detta, uppvärmning av det stora byggnadskomplexet med

närliggande byggnader ske genom centraluppvärmning enligt »pumpvarmvattensystemet»

från i ångpanneliuset förlagd värmecentral med inalles 7 stycken pannor

med sammanlagt cirka 700 kvadratmeters eldyta. Enligt vad ingenjören Theorell

under hand meddelat medicinalstyrelsen, konstrueras pannorna även för eldning

med torv eller mindervärdiga stenkol. Anordnandet av värmekammare har inskränkts

till uppvärmning av vissa enkelrum för oroliga patienter och till åstadkommande

av nödig ventilation i vissa vaksals- och daglokaler. I övrigt komma

lokala värmekroppar att installeras.

I tjänstemännens bostadshus har, i enlighet med vad hittills vid hospitalen

ägt rum, centralvarmvattenuppvärmning beräknats med särskild panna för

varje hus.

Även för betjäningsbostadslängorna är centraluppvärmning medelst varmvatten

föreslagen med en för alla husen gemensam central, detta dels på grund

av husens storlek, dels med hänsyn till den föreslagna inledningen av kokgas i

köken, varigenom sålunda vedeldning alls icke i dessa hus skulle anlitas.

På grund av nuvarande höga kostnader såväl för centralvärmeledningens

anläggning som för kolbränsle har medicinalstyrelsen ifrågasatt, om icke bostädernas

uppvärmning i stället borde ske genom kakelugnseldning. Enär det emellertid

icke är för närvarande möjligt att med någon tillförlitlighet kalkylera, huru

kostnaderna för det ena eller andra systemet kunna komma att ställa sig vid

tiden för anstaltens eventuella uppförande, har medicinalstyrelsen i här framlagda

förslag räknat med centraluppvärmningsanläggning av bostäderna, för att framdeles

vid denna tid låta närmare utreda frågan.

Köfcs-, tvätt-, bakugns- och desinfektionsanläggningar äro beräknade med vid

hospitalen gängse apparater, i enlighet med av ingenjören Theorell uppgjort

förslag.

I fråga om elektrisk belysnings- och kraftanläggning (inklusive hissar) har

ingenjören Rossander inkommit med utredning till ledning för valet mellan två

alternativ, nämligen erhållandet av elektrisk energi för anstalten antingen från

Hälsingborgs stad eller från eget elektricitetsverk.

Av denna utredning framgår, att enär priset å de båda huvudförnödenheter,

som bestämma utgifterna för eu egen kraftstation, nämligen elektriska maskiner

och övrig materiel beträffande anläggningskostnaden och stenkol beträffande driftkostnaden,

icke låter sig nu med någon säkerhet beräkna för tiden, då verket

kan komma att anläggas och tagas i bruk, det icke heller nu kan avgöras, vilketdera

alternativet blir det för anstalten ekonomiskt förmånligare. Det resultat

de anställda beräkningarna givit vid handen som rättesnöre för valet av alternativ,

är i korthet följande. Skulle vid tiden för hospitalets byggande priset på

elektriska maskiner icke understiga det nu gällande, bleve anläggandet av egen

kraftstation ej lönande, även om kolprisen nedginge till 15—20 kronor per ton.

Om åter vid denna tid priset för elektriska maskiner nedgått till ungefär samma

prisnivå som före kriget, skulle anläggandet av eget kraftverk vara fördelaktigt

med kolpris ej överstigande 35 kronor per ton.

Medicinalstyrelsen har, i enlighet med ingenjören Rossanders förslag, ansett

sig böra i förslaget upptaga alternativet med egen kraftstation för hospitalet

såsom det i fråga om anläggningskostnaden högre, men har å andra sidan uttalat

sig för att frågan om vilketdera alternativet skall väljas må framdeles, efter förnyad

utredning, underställas vidare prövning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266. 41

Anläggningen är beräknad att utföras i likhet med dylika vid de nyare

hospitalen i landet.

För hospitalets förseende med vatten har enligt avtalet mellan Hälsingborgs

stad och medicinalstyrelsen staden förbundit sig att från sitt vattenverk förse

anstalten med dess behov av vatten.

Styrelsen har emellertid uppdragit åt ingenjören Bergström att verkställa

utredning angående möjligheten att erhålla användbart vatten från anstaltens

område eller närliggande trakt i tillräcklig mängd och till billigare pris. Undersökningar

i detta syfte hava dock på grund av årstiden ännu icke kunnat

företagas.

Ett anstaltens eget vattenverk kommer enligt medicinalstyrelsens mening

under alla förhållanden att medföra högre anläggningskostnader i jämförelse med

anlitandet av stadens verk.

Vid föreliggande skrivelse är fogad en av ingenjören Bergström utförd

kostnadsberäkning över vattenledningsanläggning i förbindelse med stadens verk.

Styrelsen har emellertid ansett sig böra utesluta denna anläggning ur sitt nu

framlagda förslag, för att framdeles, därest hospitalets uppförande av Kungl.

Maj:t och riksdagen beslutes, inkomma med särskilt förslag till vattenledning för

anstalten, grundat på resultatet av förenämnda utredning.

Avloppssystemet är avsett att upptaga spillvatten jämte nederbördsvattnet

närmast byggnaderna och leda detsamma till en punkt vid områdets gräns, där

staden, enligt berörda avtal, åtagit sig att omhändertaga dess vidare avledande.

I förslaget ingår anläggning av ledningar för kolgas, som staden förbundit

sig att tillhandahålla vid anstaltens gräns.

Kokgas skulle enligt förslaget komma till användning för en del matlagning,

särskilt stekning i centralköket, vidare, i stället för vedspislar, i samtliga kök

inom sjukvårdsavdelningarna och bostäderna. För varmvattenberedning inom

mera avlägset belägna byggnader (t. ex. tuberkulospaviljongen, överläkarbostaden,

obduktionslokalen m. fl.) skulle jämväl kokgas användas i stället för framdragandet

av varmvattenledningar. Medicinalstyrelsen har antagit, att härigenom en avsevärd

besparing i anstaltens driftkostnader skall kunna vinnas. Därjämte skulle,

enligt styrelsens mening, genom denna anordning på enklaste sätt lösas det inom

anstaltsväsendet alltmera i förgrunden trädande problemet om åstadkommande

av större omväxling i matens tillredning (särskilt stekning i större utsträckning).

Beträffande v äg anläggning ar och planteringar har medicinalstyrelsen på grund

av områdets till allra största delen icke naturligt avgränsade och oskyddade

läge ansett synnerligen angeläget vara, att på ett så tidigt skede som möjligt planteringar

av häckar, skyddsbälten, allé- och solitärträd kunde äga rum. I detta

syfte har styrelsen uppdragit åt stadsträdgårdsmästaren i Hälsingborg, O. H.

Landsberg att uppgöra en kostnadsberäkning över anläggandet av planteringar

och vägar inom området jämte ett enkelt stängsel omkring byggnadsområdet,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med den av arkitekten Westman uppgjorda

situationsplanen.

Den av Landsberg på grund av nämnda uppdrag uppgjorda kostnadsberäkningen

omfattar anläggning av samtliga vägar inom byggnadsområdet, stensättning

av vissa gårdsplatser, allt planteringsarbete, utom av fruktträd och blomsterrabatter,

anläggning av gräsplaner och uppsättandet av nämnda stängsel och

slutar på ett belopp av 227,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 227 höft. (Nr 266.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kostnads
beräkningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Då medicinalstyrelsen emellertid ansett, att en stor de! av dessa arbeten

kunna och böra anstå till längre fram, då de efter anstaltens öppnande kunna

utföras med dess arbetskraft, har styrelsen föranstaltat om en reduktion av det

utav Landsberg uppgjorda förslagets omfång. Det sålunda reducerade förslaget

omfattar anläggning av nödvändiga körvägar och endast ett fåtal gångvägar invid

byggnaderna, stensättning endast av ekonomigård och kolgård, plantering av

skyddsbälte och häckar samt allé- och en del parkträd, iordningsställande av

promenadgårdarna och slutligen stängslets uppsättande; därjämte hava körvägarna

i mindre omfattning än som i Landsbergs förslag upptagits inrättats

för tyngre körtrafik. Härigenom hava kostnaderna nedbragts till 160,000 kronor

i runt tal.

De dryga kostnaderna för väganläggningar bero väsentligen därpå, att varken

sten eller grus kunna erhållas inom eller i närheten av området.

Inledandet av spårvägsspår från områdets gräns fram till kolgården beräknas

draga en kostnad av 45,000 kronor.

Slutligen är i detta sammanhang att omnämna, att ett dike, som avleder

vatten från den norr om anstaltsområdet liggande terrängen, går tvärs igenom

anstaltens byggnadsområde. Det för mera vatten, än som kan upptagas av

anstaltens avloppsledning, och måste därför bibehållas men ledas i en annan

riktning, genom anstaltens parkområde. Kostnaderna härför beräknas till 12,500

kronor.

Enligt medicinalstyrelsens förslag är hospitalet avsett för följande

antal sängplatser, nämligen

Beräknad

beläggnings-

siffra.

Beserv-

platser.

Summa.

För män.............................................

......... 700

29

729

För kvinnor......................................

......... 700

23

723

Summa 1,400 52 1,452

Häri äro inräknade tuberkulosavdelningens 36, men icke epidemiavdelningens

8 platser, vilka tydligen kunna beläggas endast för sitt

speciella tillfälliga ändamål. Antalet reservplatser utgör 3,7 % av beläggningssiffran

och motsvarar i det närmaste proportionen vid den

senaste hospitalsanläggningen vid Strängnäs.

Kostnaderna för ifrågavarande anläggning i dess helhet belöpa

sig enligt en av medicinalstyrelsen gjord sammanställning till följande

belopp:

I. Sjukvårdsbyggnader:

Paviljonger för män.

Större paviljong för lugna patienter.................. kronor 761,800: —

Mindre » » » » .................. » 404,000: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

43

Paviljong för oroliga patienter.

» » sinnesslöa »

Öppendörrpaviljong I.

kronor

550,000:

305,600:

54,000:

> II.......................................

... »

64,200: —

Paviljonger för kvinnor.

Större paviljong för lugna patienter...............

Mindre » » » » ...............

Paviljong » oroliga » ...............

» » sinnesslöa » ...............

Öppendörrpaviljong I..........................................

» II .......................................

... kronor

»

»

»

... »

»

761,800: —

404,000: —

548,000: —

305,600: —

46,600: —

57,200: —

/ Paviljonger gemensamma för

män och kvinnor.

Tuberkulospavilj ong.............................................

Epidemipaviljong ................................................

... kronor

»

116,700: —

33,000: —

Promenadgårdar och soltält...........................

»

131,000: —

4,543,500: —

II. Förvaltningsbyggnader:

............................ kronor

Administrationsbyggnad ....................................

Ekonomibyggnad med skjul ..............................

Angpanne- och bageribyggnad...........................

Kolgård ...............................................................

Verkstadsbyggnad med garage...........................

Kyrka.....................................................................

Begravningskapell med obduktionsrum............

Bostadshus för chefläkare .................................

» » två överläkare..........................

» » hospitalsläkare och syssloman

» » betjäning om 16 lägenheter ...

» » » »12 »

» » » »12 »

» » » » 4 »

Portvakthus .........................................................

» ........................................................

Grindpartier och stängsel vid entréerna .........

339,000:

409,000:

215,900:

5,000:

51,400:

68,400:

20,000:

60,500:

91,500:

86,000

181,700

136,400

136,400

56,500

15,700

15,700

11,000

1,900,100:

III. Sammanbindningsgångar: (kult er tar) kronor 143,000:

IV. Diverse.

Spårvägsanläggning ...................................................................... » 45,000: —

Ledningar för vatten, avlopp samt gas enligt ingenjör

Bergströms förslag................................. kronor 990,000: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

avgår beräknad kostnad för erforderliga anordningar

och rörledningar för begagnande av

stadens vatten enligt förslag av densamme ... kronor 90,500: — 899 500

Omläggning av ett å området befintligt dike enligt förslag

av densamma ........................................................................ kronor 12,500: —

Ångpanneanläggning med värmeledningar enligt ingenjör

Theorells förslag .............................................................. » 1,440,000: —

Anläggning av maskintvätt, ångkök, sterilisation och desinfektion

enligt förslag av densamme.................................... » 240,000: —

Bakugnar enligt förslag av densamme....................................... » 28,500: —

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning enligt ingenjör

Bossanders förslag ............................................................... » 485,000: —

Anläggning av vägar, planteringar och stängsel enligt städs
trädgårdsmästaren

Landsbergs förenklade förslag............ »_159,725: —

Summa kronor 9,896,825: —

Avgår genom uteslutande ur anläggningen av ett bostadshus

för betjäning med 12 st. lägenheter för:

byggnaden .................................................................. kronor 136,400: —

gas-, vatten- och avloppsledningar........................... » 10,000: —

ångpanneanläggning med värmeledningar............... » 15,000: —

belysnings- och kraftanläggning .............................. » 3,500: —

avgår genom uppförande av administrationsbyggnaden

efter altemativförslaget ........................ » 42,000: — g06 900:_

Summa kronor 9,689,925: —

Medicinalstyrelsen framhåller, att dessa siffror på grund av den

allbekanta, under innevarande kristid rådande höggradiga osäkerheten

i leveransmöjligheter och prislägen beträffande så gott som all byggnadsmateriel

äro av mycket osäkert värde för bedömande av, huru

de verkliga kostnaderna för anstaltsanläggningen kunna komma att

ställa sig. Då styrelsen sålunda finner jämförelser med de för föregående

anstaltsanläggningar uppgjorda kostnadsberäkningar vara av

ringa värde, har styrelsen i stället velat framlägga några siffror, som

på annat sätt kunna tjäna till jämförelse.

Strängnäsanstalten (med 800 platser) och den nu föreslagna anstalten

(med 1,400 platser) äro, såsom förut nämnts, beträffande såväl

sjukvårdens som den ekonomiska administrationens allmänna krav i stort

sett lika utrustade. Till jämförelse av byggnadernas ytinnehåll (med

rum och väggar) — i med varandra likartade lokaler — har styrelsen

låtit upprätta följande tabell:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

45

Strängnäs

Hälsingborg

byggnadsytan.

per säng.

byggnadsytan.

per sång.

Byggnader för sjukvård (inkl. där befintliga

betjäningsrum).......................................

22,600 ma

28.25 ma

37,500 m>

26.7 8 ma

Övriga byggnader (för administration, eko- nomi, samlingsrum, bostäder m.m.) .........

9.450 ma

11.81 ma

14,570 ma

10.41 ma

32,050 m2

40.06 ma

52,070 ma

37.19 ma

Med utgångspunkt från det vid Strängnäsanstalten använda utrymmet

har sålunda för Hälsingborgsanstalten vunnits en besparing i utrymme,

utgörande:

för sjukvårdsbyggnader......................... cirka 5.2 %,

d övriga byggnader............................... » 11.85

)) samtliga byggnader............................. » 7.16 %.

Dessa siffror finner styrelsen vara ett någorlunda tillförlitligt uttryck

för vad som i detta fall vunnits dels genom anstaltens höga

platsantal, dels genom byggnadernas samlande i stora komplex; dock

erinras därom, att åtskilliga andra faktorer av mindre lätt påvisbar art

kunna hava medverkat till denna relativa utrymmesbesparing.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda i ärendet anfört, har

styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva,

att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara sinnesslöa

avsett hospital må i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar uppföras på det för

ändamålet av styrelsen förordade området för en beräknad kostnad av

9,700,000 kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag

på extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 100,000 kronor. I

I sitt den 20 mars 1917 i ärendet avgivna utlåtande har överintendentsämbetet

— som varit i tillfälle att under tiden för föreliggande

ritningsförslags utarbetande under hand taga del av detsamma —

funnit detta utmärka sig för särdeles stor reda och klarhet såväl i avseende

på totalanläggningen som vad angår de olika byggnadernas

konstruktion, och komme enligt ämbetets förmenande hospitalsinrättningen,

utförd efter det underställda förslaget, att bliva både praktisk

Övcrintendents

ämbetet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

och tilltalande, varjämte ämbetet särskilt framhåller den enkelhet, som

utmärker förslaget i dess helhet.

Mot de ingivna förslagen till värme-, gas-, vatten- och avloppssamt

elektriska ledningar har ämbetet icke heller vid omprövning funnit

något att erinra.

På grund av ärendets brådskande beskaffenhet har ämbetet nödgats

inskränka prövningen av till förslaget hörande kostnadsberäkningar

till granskning av å-pris, och hava dessa av ämbetet i allmänhet befunnits

hålla sig i jämnhöjd med dagens särskilt höga pris. För några

få arbeten skulle de dock enligt ämbetets mening höjas, om de skola

följa dagsnoteringarne. Då ämbetet emellertid håller för troligt, att

just dessa materialier — huvudsakligast järnvaror av skilda slag och

linoleummattor — inom kort komma att vara ur marknaden och icke

kunna uppbringas förrän efter pågående krigs slut, anser ämbetet, att

å-priserna helt och hållet kunna lämnas utan anmärkning.

De sammanlagda posterna för administration, arkitekt- och kontrollantarvoden

samt oförutsedda utgifter uppgå till 478,519 kronor 20

öre eller till 7.83 % av den angivna byggnadssumman. Nämnda procent

finner ämbetet visserligen väl låg, men då det torde kunna antagas, att

väsentliga delar av byggnaderna under alla omständigheter icke komma

till utförande förrän förbättrade tidsförhållanden på arbetsmarknaden

inträtt, synes det ämbetet att något skäl näppeligen föreligger att nu

höja den beräknade procenten.

På grund av vad sålunda anförts har ämbetet för sin del tillstyrkt

bifall till medicinalstyrelsens framställning.

Det föreliggande förslaget omfattar uppförande av tillhopa 14 sjukpaviljonger.

Därtill skulle komma nödiga ekonomi- och administrationsbyggnader,

bostadsbyggnader för personalen samt kyrka och gravkapell.

Fördelningen av patienterna å de olika paviljongerna framgår av

följande sammanställning:

Paviljonger för män.

Större paviljong för lugna patienter............................................. antal platser 285

Mindre » » » » » » 149

Paviljong » oroliga » » » 126

» » sinnesslöa » » » 100

Öppendörrpaviljong I ..................................................................... » » 17

» II ..................................................................... » » 34

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 266.

47

Paviljong för levinnor.

Större paviljong för lugna patienter............................................ antal platser 298

Mindre » » » » » » ^49

Paviljong » oroliga » » » ^26

» » sinnesslöa » » » 100

Oppendörrpaviljong I .................................................................... „ s

» n..................................................................... » » 21

Paviljonger gemensamma för låda könen.

Tuberkulospaviljong........................................................................... antal platser 36

Epidemipaviljong................................................................................ » » g

Frånräkna! epidemipaviljongens 8 platser utgör sålunda sammanlagda

antalet platser 1,452, därav 52 äro beräknade såsom reservplatser.

Såsom jag förut nämnt, utgör antalet reservplatser 3,7 % av beläggningssiffran,

vilket i det närmaste motsvarar proportionen vid det under

byggnad varande hospitalet vid Strängnäs.

Mot byggnadernas av medicinalstyrelsen föreslagna läge och planläggning

har jag i huvudsak intet.att erinra. Beträffande planläggningen

hava i stort sett följts de riktlinjer, som tillämpats vid de nyare svenska

anstalterna, särskilt den vid Strängnäs. Detta gäller främst i fråga om

allmänna hygieniska och för den speciella sinnessjukvården utförda anordningar,

rummens beskaffenhet, patienternas fördelning å olika vårdavdelningar,

enkelrummens antal, betjäningslokaler o. s. v. Sammanförandet

av sjukhusets lokaler i stora nära varandra belägna byggnadskomplex

är ej heller något avsteg från den väg, som hittills följts.

För detta system synes även områdets storlek tala.

Den föreslagna anordningen med underjordiska förbindelsegångar

mellan de i den stora rektangeln liggande byggnaderna sinsemellan

med utlöpare till de båda paviljongerna för oroliga patienter synes vara

praktisk och ägnad att i hög grad underlätta olika slag av transporter

mellan de olika byggnaderna, särskilt transporten av mat.

I allmänhet har enligt det föreliggande förslaget en förläggning

av patienter i tredje våningen undvikits. Endast å kvinnosidan har

en patientgrupp om 26 platser förlagts till denna våning.

Av den utav överläkaren Lauritzen verkställda utredningen angående

förhållandena vid utländska anstalter framgår, att man i utlandet numera

endast undantagsvis uppför sjukhusbyggnaderna med mera än två

våningar. Sjukvården i trevåningsbyggnader bär även påvisats medföra

avsevärda olägenheter. Såsom de väsentligaste må framhållas den

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

vanskliga, ofta återkommande patientförflyttningen i många trappor,

saknaden av skilda välbelägna promenadgårdar för de olika avdelningarna,

försvårad transport av mat med mera samt svårigheter vid

tillsyn och kontroll. Åven har framhållits faran för en katastrof vid

eldsvåda eller panik. Vid de flesta svenska anstalter finnas i olikhet

mot i utlandet byggnader med helt eller delvis utbyggd och för patienterna

använd tredje våning, vid ett par till och med en fjärde våning.

De nämnda olägenheterna härav göra sig emellertid även i vårt

land gällande; dock gestalta sig förhållandena väsentligen olika, om varje

våning disponeras av en avdelning för sig (horisontalsystem) eller om

samma avdelning har lokaler i flera våningar (vertikalsystem).

I sitt utlåtande framhåller överläkaren Lauritzen, att erfarenheten

från Vänersborgs hospital visat, att upprepad patienttransport i. de

många trapporna kan sägas medföra mindre olägenheter endast ifråga

om patienter, som icke blott äro lugna, villiga, orienterade och ej benägna

för rymning, utan även kroppsligen friska och rörliga. Största

delen av dessa patienter lämpa sig emellertid för vård i öppendörrvillor.

Och det är till men för sjukvården, att patienternas uppdelning, som

i och för sig är en ganska invecklad sak, ytterligare kompliceras genom

nämnda hänsyn. _ .

Jag tillåter mig i detta sammanhang återgiva följande uttalande i

föreliggande fråga av överläkaren Lauritzen:

»Vid horisontalsystemet måste patienttransporten äga rum huvudsakligen till

och från promenadgårdarna i regel två gånger ned och två gånger upp dagligen.

Man hade på några ställen i Tyskland, för att till det minsta möjliga inskränka

denna transport, inrättat tredje våningen för endast sängliggande patienter Därvid

äro emellertid stora hissar samt rymlig täckt balkong oundgängliga, och den ekonomiska

fördelen blir därigenom illusorisk, varjämte faran för en katastrof vid

eldsvåda enligt min mening är oförsvarligt stor. Horisontalsystemet fordrar inrättandet

av såväl dagrum som matrum med avdelningskök i varje våning, och

detta medför kostnad och ökat arbete i jämförelse med vertikalsystemet, där lokaler

för matens utportionering och förtäring kunna inrättas på nedre botten,

ibland gemensamma för hela paviljongen. .

Slutligen är det oundvikligt, att avdelningar i tredje våningen, likaval som

avdelningar med på annat sätt avsides läge, bliva relativt försummade ifråga om

tillsyn och kontroll. . ,

Vertikalsystemet, vanligen så tillämpat, att patienterna hava dag- och matlokaler

i bottenvåningen och sovlokaler 1 och 2 trappor upp, inskränker trapptransporten

av patienterna till en gång upp och en gång ned dagligen, varjamte

en del av horisontalsystemets olägenheter i övrigt undvikas eller minskas. Men

i stället tillkomma andra. Anordnandet av tillfälligt sängläge försvåras. Avdelningen

splittras på ett olämpligt sätt, i det att betjäningen, som är sysselsatt

i sowåningarna och. därvid oftast har en del patienter till hjälp, blir alldeles

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. ''Proposition Nr 266. 49

avskild från dagavdelningens betjäning, till men för ömsesidig hjälp vid tillsynen

av patienterna.

Vidare synes detta system vara allt annat än ekonomiskt, på grund av sovvåningarnes

på dagen oanvända korridorutrymme (vid horisontalsystemet bruka

daglokalerna tjäna även till avklädningsrum).»

Följande ur överläkaren Lauritzens utlåtande inhämtade sammanställning

torde här kunna vara av intresse.

_ Vid Säters hospital finnes en paviljongtyp för 70 patienter i tre

våningar, delad vertikalt i två lika avdelningar med dag- och matlokaler

å nedre botten samt sovlokaler 1 och 2 trappor upp. Vid Strängnäs

hospital uppföres en paviljongtyp för 68 patienter i två våningar med

två lika avdelningar, en i vardera våningen. Båda paviljongerna hava

vardera två trapphus och äro i övrigt tämligen lika utrustade. En jämförelse

mellan kvadradutrymmet för lokalerna i de båda paviljongerna

ställer sig sålunda:

Lokalerna

Golvyta i en avdelning inom

Sätcr-

paviljongen.

Strängnäs-

paviljongen.

Trapphus ...................................

93.5 kvm.

49-S kvm.

Förstuga och korridorer .............................

145.4 »

48. s »

Snyggnings-, bad- och klosettrum ...............1

48.o »

badrum

67.4 »

därav 7.1 för

1

Slaskrum...................................................

saknas

prom.-gård

6.2 kvm.

Förråd..............................................

18.4 »

18.3 »

Betjäningsrum ........................

31.5 »

40.6 »

Kök .......................................

14.6 »

12.8 »

Dag- och matrum.............................

169.9 »

75.1 »

Enkelrum ................................ j

56.9 »

(5 st.)

44. s »

(4 st.)

4 sovsalar ................................................

195.0 »

216.0 »

Summa

773.2 kvm.

579.8 kvm.

Av nyttiga (för sjukvården använda) utrymmen har Säteravdelningen

ett enkelrum mera, men till gengäld har Strängnäsavdelningen ett

badrum. Den senare har dessutom ett slaskrum, en W. C. för promenadgården

samt något större utrymme för betjäning. Säteravdelningen,

som är avsedd endast för uppevarande patienter, har 94.8 kvm. större

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 227 Käft. (Nr 266.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

dag- och matrumsutrymme. Strängnäsavdelningen har åter 21 kvm.

större sovsalsutrymme för delvis sängliggande patienter. — Inalles har

Säteravdelningen 53.1 kvm. större nyttigt utrymme än Strängnäsavdelningen.

Nu har trevåningshuset i Säter en byggyta av 663.9 kvm. och

tvåvåningshuset i Strängnäs en dylik yta av 723.4 kvm. För ernående

av samma nyttiga utrymme som det förra finge Strängnäshusets byggyta

ökas med 53.1 kvm., och, för att rymma samma antal patienter

som Säterpaviljongen (ytterligare 1 patient i vardera våningen) med

cirka 10 kvm., alltså till cirka 786 kvm.

Det visar sig sålunda, att det antal patienter, som nu vårdas i

nämnda trevåningsbyggnad om 663.9 kvm., skulle kunna vårdas i en

tvåvåningsbyggnad med endast omkring 122 kvm. större byggyta.

En kombination av horisontal- och vertikalsystemet har kommit

till användning vid Vänersborgs hospitals trevåningsbyggnader. Varje

våning inrymmer en avdelning, som dock är ofullständig, i det att eu

gemensam matsal för alla tre avdelningarna är förlagd till bottenvåningen

i en flygelbyggnad. Denna anordning medför emellertid, enligt

vad överläkaren Lauritzen meddelar, ett olidligt stort antal trapptransporter

dagligen. Tredje våningens patienter måste föras ned och upp

icke blott vid promenadgårdsbesöken utan vid samtliga måltider. Horisontalsystemets

brister beträffande tillsyn och kontroll kvarstå. Ekonomiskt

torde däremot denna kombination ställa sig förmånlig.

Överläkaren Lauritzen har i sitt utlåtande jämväl uttalat sig om,

huruvida vid nu ifrågavarande hospital sjukhusbyggnader i tre våningar

borde uppföras. Lauritzen har därvid framhållit, att det vore mycket

tvivelaktigt, om man vid hospitalet skulle kunna räkna med ett tillräckligt

antal för förläggning i en tredje våning lämpliga patienter för

att den med anordnandet av en dylik våning uppkommande besparingen

skulle kunna anses uppväga de olägenheter för sjukvården, som under

alla förhållanden enligt Lauritzens mening vidlåda ett sådant byggnadssätt.

Av det anförda torde framgå, att, oavsett vilket byggnadssystem

som än användes, patienternas förläggning i trevåningsbyggnader alltid

kommer att medföra avsevärda olägenheter i sjukvårdsliänseende. Då

det ej heller lärer kunna anses visat, att några avsevärda ekonomiska

fördelar skulle i förevarande fall vinnas genom en dylik förläggning,

anser jag mig icke kunna förorda, att sådan vid ifrågavarande hospital

kommer till stånd i större utsträckning, än som av medicinalstyrelsen

föreslagits.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 260. 51

Beträffande de särskilda anläggningarna ber jag bär endast få

erinra följande.

För administrationshuset föreligga två alternativa förslag. Enligt

huvudförslaget äro i den med sistnämnda hus sammanhängande festsalsbyggnadens

souterrainvåning förlagda apoteks- och operationslokaler,

samlings- och kasinolokaler för betjäning ävensom kök och diskrum.

Enligt ett annat förslag hava administrationshusets källarlokaler

utnyttjats för de i huvudförslaget till festsalsbyggnadens souterrainvåning

förlagda lokaler. Då en sådan anordning enligt medicinalstyrelsens

mening icke skulle medföra avsevärda olägenheter samt en besparing å

42,000 kronor därigenom skulle vinnas, anser jag det senare alternativet

böra givas företräde.

Vidare har medicinalstyrelsen ansett sig kunna ur förslaget utesluta

ett av de för betjäningen ursprungligen avsedda bostadshusen, vilket

medför en avsevärd besparing.

Föreliggande förslag upptager en egen kraftstation för hospitalets

behov av elektrisk energi. Det torde emellertid för närvarande vara

så gott som omöjligt att bedöma, huruvida en sådan anläggning kommer

att ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än att för ändamålet anlita

Hälsingborgs stads elektricitetsverk. Enligt av ingenjören Rossander

verkställda beräkningar skulle anläggandet av en egen kraftstation icke

bliva lönande, därest vid tiden för hospitalets byggande priset för elektriska

maskiner icke understiga det nu gällande, även om kolprisen nedginge

till 15—20 kronor per ton. Om åter vid denna tid priset å

elektriska maskiner nedgått till ungefär samma prisnivå som före kriget,

skulle anläggning av eget kraftverk vara fördelaktigt med ett kolpris ej

överstigande 35 kronor per ton. Frågan om valet mellan de olika alternativen

synes därför efter förnyad utredning böra framdeles tagas under omprövning.

Emellertid torde kostnadsberäkningen böra grundas på alternativet

med egen kraftstation, då detta är det i fråga om anläggningskostnaden

dyrare. Aven frågan om, huruvida bostadshusens uppvärmning bör ske

medelst centralvärmeledningar eller genom kakelugnseldning, torde, såsom

beroende av huru bränsleprisen komma att ställa sig, kräva vidare utredning

innan definitivt beslut fattas. Samma förhållande gäller jämväl

beträffande valet mellan anstaltens förseende med vatten från Hälsingborgs

stads vattenverk eller från eget vattenverk. Anläggningskostnaderna

enligt det senare alternativet, som ännu icke tillräckligt undersökts,

komma givetvis att ställa sig högre än kostnaderna för de anordningar,

som krävas för en vattenledningsanläggning i förbindelse

med stadens verk och som beräknats till 90,500 kronor. Medicinal
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

styrelsen liar därför ansett sig böra ur det föreliggande förslaget utesluta

ifrågavarande utgiftspost. I följd härav ingå i förslaget kostnader

endast för den del av vattenledningen, som är oberoende av frågan

om vilketdera av förenämnda två alternativ väljes. Sistnämnda fråga

lärer senare böra underställas riksdagens prövning.

Med iakttagande av nu nämnda inskränkningar bär kostnaden för

anläggningen i sin helhet beräknats till 9,689,925 kronor eller i runt

tal 9,700,000 kronor.

Det torde, såsom medicinalstyrelsen jämväl framhållit, vara omöjligt

att bedöma, huruvida dessa beräkningar komma att visa sig hållbara.

Under förutsättning att så blir förhållandet, skulle kostnaden för varje sjukplats

komma att uppgå till omkring 6,900 kronor. Vid en jämförelse med de

av mig förut angivna anläggningskostnaderna för våra nyaste anstalter,

växlande mellan 2,500 och 4,200 kronor för varje plats, synes denna siffra

avskräckande nog. Fördyringen, motsvarande i förhållande till den senast

angivna siffran i det närmaste 65 procent, lärer dock icke kunna tillskrivas

annan orsak än den onormala prisstegringen på material och

arbete. Ekonomiska hänsyn synas vid upprättande av det föreliggande

förslaget i största möjliga utsträckning hava tillgodosetts, vilket icke

minst framgår av den besparing i utrymme, som i förhållande till

Strängnäsanstalten kunnat vinnas. Jämväl må framhållas, att de nuvarande

höga priserna, vilka i huvudsak legat till grund för de gjorda

kostnadsberäkningarna, under den tid, som åtgår för hospitalsanläggningen,

kunna undergå någon sänkning och att sålunda nämnda beräkningar

kunna visa sig för höga.

Med hänsyn till det trängande behovet av nya anstaltsplatser anser

jag mig icke, oaktat de fördyrade anläggningskostnaderna, kunna förorda

ett undanskjutande av den föreliggande frågan. Ett stöd häri

finner jag jämväl i riksdagens föregående uttalanden i ämnet.

För påbörjandet av arbetena med hospitalet torde för år 1918

erfordras ett anslag av 100,000 kronor.

Under åberopande av vad i ärendet anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att ett för 1,200 sinnessjuka och

200 svårskötta obildbara sinnesslöa avsett hospital

skall i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

C. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar uppföras

på ett av Hälsingborgs stad för ändamålet upp
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

låtet, vid stadens norra gräns inom staden och å Laröd

beläget område för en beräknad kostnad av 9,700,000

kronor;

dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag

på extra stat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

o

Aloe Karlholm.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Bilaga A.

Förslag till kontrakt mellan medicinalstyrelsen och Hälsingborgs stad

angående upplåtelse av mark för anläggande av ett hospital m. m.

Med stöd av kungl. brev den 20 oktober 1916 angående förvärvande av

visst markområde i närheten av Hälsingborg för uppförande av ett hospital därstädes

träffas härmed, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, mellan

kungl. medicinalstyrelsen, å ena, och Hälsingborgs stad, å andra sidan, följande

avtal.

l:o) Till Kungl. medicinalstyrelsen, här nedan kallad styrelsen, å Kungl.

Maj:ts och kronans vägnar, upplåter Hälsingborgs stad, här nedan kallad staden,

med full äganderätt utan ersättning ett vid stadens norra gräns inom staden och

å Laröd beläget område, vilket å en vid detta kontrakt fogad »karta över område,

som Hälsingborgs stad upplåter till Kungl. Maj:t och kronan för anläggande

av ett hospital, utförd februari 1917 av stadsingenjören S. Ewald» är betecknat

med bokstäverna a-b-c-d-e-f-g-a.

2:o) Å området anlägges ett hospital för minst 800 patienter.

3:o) Staden, såsom ägare av den mellan hospitalets huvudingång och »Kullavägen»

belägna mark, medgiver Kungl. Maj:t och kronan, såsom ägare av ovan

under l:o) nämnda mark, rätt till väg från hospitalets huvudingång till Kullavägen.

Staden förbinder sig att före byggnadsarbetets påbörjande på egen bekostnad

framdraga och för framtiden underhålla ifrågavarande väg med 6 meter

bred körbana och 3 meter bred trottoar på ena sidan av körbanan till en sträckning,

som å vidfogade karta av Ewald betecknats med I-c-II.

4:o) Staden medgiver styrelsen rätt att vid havsstranden på lämpligt vattendjup

anlägga och för framtiden bibehålla ett för hospitalets behov avpassat badhus

på en plats, som är belägen ungefär vid stadens nuvarande norra gräns, och

rätt att förbinda detta badhus medelst en brygga med stranden.

Därest förhållandena så påkalla, skall staden hava rätt att på sin bekostnad

flytta ovannämnda badhus till annan plats vid stranden, vilken plats dock ej får

ligga på längre avstånd från hospitalet än att den gångväg, som förbinder hospitalets

huvudingång med badhuset, kommer att understiga 2,000 meter i längd.

5:o) Staden, såsom ägare av den mellan förstnämnda under l:o) här ovan

omförmälda markens södra gräns och havsstranden belägna mark, medgiver

Kungl. Maj:t och kronan, såsom ägare av nämnda under l:o) omförmälda mark,

rätt till gångväg från hospitalets huvudingång till platsen för badhuset, utan

skyldighet för staden att anlägga eller underhålla denna gångväg.

6:o) Till betryggande av de under 3:o) och 5:o) omförmälda servitutsrätter

medgiver staden Kungl. Maj:t och kronan rätt till inteckning uti av desamma

berörda fastigheter.

7:o) Staden förbinder sig att tillhandahålla styrelsen alla nödiga handlingar

för erhållande av såväl lagfart å det under l:o) omförmälda området som inteckning

till säkerhet för de uti 3:o) och 5:o) berörda servitutsrätter.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

8:o) För den händelse styrelsen beslutar att tillgodose hospitalets behov av

vatten helt eller delvis från stadens vattenledningsverk, förbinder sig staden att

inom ett år efter därom lämnat meddelande till hospitalets gräns hava framdragit

och sedermera underhålla en 350 millimeters vattenledning, så anordnad att

trycket vid hospitalets gräns vid 35 sekundliters förbrukning icke kommer att

understiga 9 meter vid markhöjden, belägen på + 45 meter över havet, ävensom

att till hospitalet leverera vatten till ett pris, som för de första 10 åren, räknat

från den dag vattenleveransen börjar, skall utgöra 14 öre per kubikmeter och för

tiden därefter skall vara detsamma som enligt inom staden gällande taxa för

hushållsförbrukning, dock lägst 10 öre per kubikmeter.

9:o) För den händelse styrelsen beslutar att tillgodose hospitalets behov av

elektrisk kraft helt eller delvis från stadens elektricitetsverk, förbinder staden sig

att leverera för hospitalets behov erforderlig elektrisk energi samt att för sådant

ändamål framdraga och underhålla härför behövliga ledningar till hospitalets

gräns, mot det att betalning erlägges för förbrukad ström enligt gängse priser

for elektricitetsverkets avnämare.

i-n i ^:o) staden förbinder sig att framdraga och underhålla ledningar för gas

till hospitalsområdets gräns samt att för framtiden tillhandahålla gas mot de i

staden gängse priserna för kokgas.

„ J.1:o) .staden förbinder sig att anlägga och underhålla ledning för avlopp

från lämplig plats vid hospitalets södra gräns till Öresund, tillräckligt stor att

emottaga såväl spill- som dagvatten från byggnader och gårdsplaner.

12:o) Staden förbinder sig att vid tiden för hospitalets ibruktagande hava

framlett stadens spårvägar till hospitalets gräns till den å bifogade karta av

Ewald med c betecknade punkten och trafikera denna linje.

.. 13:o) Staden förbinder sig att tillhandahålla för hospitalets uppförande be
hövlig

mursand och grus vid staden tillhörig grustäkt mot betalning efter

gängse pris.

. 14.o) Allerums kommun berättigas att för en å hospitalet i författningsenlig

ordning intagen person med hemortsrätt i nämnda kommun åtnjuta frihet från

vårdavgift å hospitalet.

Bilaga B.

Sammandrag av en utav överläkaren E. Lauritzen i skrivelse den 20 juli 1916

gjord sammanställning angående storleken av utländska

sinnessjukvårdsanstalter in. m.

Inom Tyskland^ har, alltsedan det intensiva anstaltsbyggandet på 1880-talet

tog vid, sinnessjukvardsanstalternas storlek visat en ständig tendens att ökas.

Anstalter med mindre än 500 platser nybyggdes och nybyggas visserligen

än på många håll, men deras antal har dock, till följd av äldre anstalters nedläggning

eller utbyggnad till högre platsantal, varit i ständigt sjunkande, under

det att antalet anstalter med över 500 platser hastigt stigit.

Denna de större anstalternas ökning i antal belyses närmare av följande

tabell: J

Tyskland.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 266.

56

Å r

Antal anstalter med

Summa

500—

1,000 pl.

1,000—

1,500 pl.

1,500—

2,000 pl.

över

2,000 pl.

1881............

13

3

_

_

16

1890............

26

5

—

—

31

1898............

50

5

—

—

55

1906............

81

10

4

—

95

1912............

80

19

5

2

106

1916 *)........

69

38

7

4

118

* Pågående nybyggnader och utvidgningar inräknade.

Det framgår av denna tabell, att antalet anstalter med 500 1,000 platser

starkt ökats under 1880- och 1890-talen, under det att blott några få nådde över

denna siffra. Med det nja århundradets första quinquennium nå nämnda anstalter

sin högsta siffra för att därefter successivt minskas i antal och — liksom tidigare

de mindre anstalterna — undanträngas av större, i första hand anstalterna»

med 1,000—1,500 platser, vilka 1906 ökats till 10 och 1916 till icke mindre än 38,

därefter av de mycket stora, med 1,500— 2,000 platser, och slutligen »mammutanstalterna»

med över 2,000 platser.

Förhållandena inom storstäderna föranleda, ja framtvinga, anläggandet av

stora hospital. Med den ofta rapida befolkningsökningen följer en motsvarande

stegring i platsbehovet, som i och för sig omfattar en väsentligt högre procent

av de sinnessjuka än annorstädes är fallet. Anstalterna kunna icke ligga alltför

avlägset på grund av transportkostnader, svårighet för anhörigas besök hos patienterna

m. m. Därvid möter anskaffandet av lämplig och tillräcklig byggnadsterräng

hinder i de dyra tomtpriserna i stadens närhet, och följden måste bliva

en strävan att på ett litet område sammanföra största möjliga antal patienter.

Också var det i Berlin som den första anstalten i Tyskland med över 1,000 patienter

tillkom, år 1881. _ . .. .

Ökningen i anstalternas platsantal fortgick till en början utan namnvarda

meningsbrytningar. Den medförde förbättrade centralanordningar, påtagliga utvecklingsmöjligheter

för sjukvården genom ökning av. antalet avdelningar och

rikare arbetstillfällen för patienterna, och rubbningar i anstalternas »patriarkaliska»

ledning voro ej nödvändiga. Det nya byggnadssättet (paviljongsystemet)

bidrog i och för sig till utvidgningar. Med nybyggandet av en eller flera paviljonger

kunde man vid en paviljonganstalt på ett billigt och i regel sjukvårdsitjänligt

sätt vinna nya platser. Samma åtgärd låg även nära tillhands och anlitades

också i stor utsträckning vid moderniseringen av föråldrade blockanstalter.

Mot storstadsanstalternas tillväxt har överhuvudtaget ingen kraftigare opposition

framträtt; den har betraktats såsom ett så gott som oundgängligt ont.

Först då även annorstädes vid nya anstaltsprojekt, under 1890-talet, 6—800 platssiffran

började överskridas, uttalades från läkarhåll allvarliga betänkligheter, och

det har alltsedan tämligen enstämmigt av läkarna hävdats, att de mycket störa

anstalterna innebära väsentliga vådor för sinnessjukvårdens sunda utveckling

och att de medelstora principiellt äro att förorda. Därvid har den lämpligaste

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 206. 57

beläggningssiffran angivits något olika. Ingen av de psykiatrer, vilkas uttalande

1 denna fråga i föreliggande redogörelse återgivits, bär dock principiellt uttalat

sig for anstalter med ett större antal platser än 1,000.

Argumenteringen mot de stora anstalterna går huvudsakligen ut på

, , att en. eillietlig ledning och kontroll omöjliggöres till skada för såväl sjukvård

som ekonomi, 1

att över hela amstaltsverksamheten kommer något opersonligt, fabriksmässigt

ai det rent tekniskt administrativa dominerar på bekostnad av anstaltens främsta

ändamål, sjukvården, som urartar till »massvärd», »uppmagasinering», utan tillbörlig

hänsyn till patienternas individuella krav,

att anstaltens upptagningsområde blir för stort, vållande en fördyring av

transportkostnaderna for de avlägset boende, varigenom nyinsjuknade ofta kvariiallas

tor länge i hemmen, besök hos patienterna försvåras, försöksutskrivning i

nmnga därför lämpliga fall förhindras och den kontakt mellan sinnessjukvården

inom och utom anstalten, som alltmera står som ett av de allra viktigaste framtidsmål,

icke kan åvägabringas,

vi slutligen på grund av den stora minskningen i antalet överordnade

lakar befattningar befordnngsutsikterna försämras till stort men för läkarrekrvtenngen.

J

Dessa mot de stora anstalterna framförda argument hava icke direkt vederlagts,

och i allmänhet medgives från alla håll, att de medelstora anstalterna äro

tran sjukvardssynpunkt overlagsna de övriga. Man har dock sökt göra gällande,

att olagenheterna delvis överdrivits, i väsentlig mån kunna undvikas genom ändamålsenhg

organisation och att de, i flera avseenden, äro beroende icke av platsantalet

i och for sig, utan av patientomsättningens storlek eller förefintligheten

av liera vårdklasser. °

... Gliunden till att anstalternas storlek alltjämt ökats är emellertid, som redan

förut antytts, alldeles övervägande av finansiell natur. Och på denna grund hava

aven många läkare och bland dessa flera principiella motståndare till de störa

anstalterna^ medverkat till deras uppkomst. Sakens finansiella sida är nämligen

detta har icke minst av läkarna insetts och framhållits — av en alltmera

fundamental betydelse, i mån som utgifterna för sinnessjukvården stigit till mycket

betydande belopp, utan att dock behovet av anstaltsplatser än på länge är fyllt.

... ^ , finansiella slcälen för ökningen av anstalternas beläggningssiffra gälla

såväl anläggnings- som driftkostnaderna.

Beträffande anläggningskostnaderna har som huvudargument gällt, att medan

kostnaden för sjalva sjukavdelningarna stiger i samma proportion som platsantalet,

stiger den för en stor del av de centrala ekonomi- och administrationsanläggningarna

samt för markförvärv vida långsammare, och då dessa anläggningar

alltmera utvecklas och fördyras, blir besparingen alltmera avsevärd.

Detta argument bestrides dock från en del håll, under hänvisning till att

antalet centrahnrättningar (såsom bostäder och expeditionslokaler för överordnade

tjänstemän, magasin, verkstäder, spårvägar, telefoner etc.) ökas och att en större

procent av patienterna måste, till följd av ineffektiv individualbehandling, vårdas

i dyrbara slutna sjukavdelningar m. m.

i ÅT, erfarenheten från redan uppförda anstalter har man i själva verket icke

kunnat hämta avgörande bevis varken i ena eller andra riktningen. I ett anfört

exempel bär den verkliga kostnaden för en anstalt för 1,480 platser blivit omkring

oOO mk billigare per plats än en anstalt med 660 platser. Detta resultat

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 227 höft. (Nr 266.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.is Nåd. "Proposition Nr 266.

kan dock icke, utan kännedom om samtliga övriga inverkande faktorer tillskrivas

det olika platsantalet allenast.

Även om det sålunda icke kar lämnats exakta bevis för att de störa anstalterna

äro billigare i anläggningskostnad än de små, ock sådana bevis på grund

av mångfalden av de på byggnadskostnaden inverkade faktorerna icke kunna

presteras, så lämnas dock de stora anstalternas företräde i detta fall av det störa

flertalet oantastat, ock mycket ofta ser man det betecknat som »obestridligt»,

»självklart» o. d.

Till belysande av anläggningskostnadens absoluta storlek i lyskland antores

en uppgift år 1911 i den stora kandboken »Das Deutsche Krankenhaus», att

en anstalt dåmera icke kunde uppföras under 3,500 Mk. per sjuksäng ock blott

undantagsvis under 5,000 Mk. .

Driftkostnaderna äro tydligen av långt större betydelse for sjukvårdsekonomien

än anläggningskostnaderna. Beläggningssiffrans inflytande på de förra är

i Tyskland alltjämt en öppen fråga, i varje fall långt mindre avgjord än vad

fallet är med anläggningskostnaderna.

Teoretiskt har man antagit, att storanstalten borde för driftsutgiiternas nodbringande

erbjuda liknande möjligheter som storfabriken och jättefartyget. Lönebesparingar

inom ekonomi- och förvaltningspersonalen, en gros-priser för förnödenheter,

omfattande användning av maskinkraft, billigare produktion inom

ekonomicentralerna (av värme, ljus, vatten etc.) syntes givna. Gentemot detta

kava såsom fördyrande faktorer framhållits tillkomsten av nya vid smärre anstalter

obehövliga befattningar, tungroddhet och tidsödande formalism i förvaltning

och kontroll med talrika instanser och mellanhänder, med splittring i ledningen

och ansvaret, till men för överskådlighet, enhetlighet och samarbete, tidsförluster

genom de stora avstånden inom anstalten m. m. _

Bevisningen in praxi har även här stött på stora svårigheter, så mycket större

som i denna fråga jämte en mångfald mer eller mindre sifferbestämbara faktorer

även en så svårtaxerad som personlig duglighet ingår i facit. Auktoriteterna å

området hava jämväl kommit till olika resultat i frågan. Här må allenast nämnas,

att Starlinger, en av Tysklands mera bemärkta psykiatrer, år 1912, efter

inhämtande av omfattande och detaljerade uppgifter om driftkostnaderna vid ett

70-tal hospital, gjort sammanställningar, enligt vilka anstalterna med 500—1,000

platser framstå som de billigast administrerade. Den positiva beviskraften av

hans statistik är, som han själv framhåller, icke så särdeles stor. För allmän

jämförelse är antalet siffror, särskilt i de stora anstalternas grupper, väl litet.

Men så mycket framgår dock, att siffrorna för de störa, anstalterna ingalunda

giva stöd för ett vindicerande av dessas företräden. Enligt sammanställning år

1907 av en annan bemärkt tysk läkare visa årsberättelserna, att anstalter m eu

5—800 och 8—1,200 platser äro billigare i drift än anstalter med mindre än 500

och mer än 1,200 platser. ..... .

I föreliggande sammanställning beröres jämväl frågan om byggnadssystem, och

våningsantal. . . ...

Vid nyanläggningar av7 sinnessjukanstalter i Tyskland ar alitjamt paviljongsystemet

så gott som allenahärskande. Emellertid har det efterhand icke så

oväsentligt modifierats. De vitt spridda en-avdelnings- och en-vånmgsvillorna

med plats för 20—30 patienter hava med slutet av 1890-talet alltmera fatt vika

för mera samlade två- eller fleravdelningspaviljonger med två, undantagsvis tre,

våningar, rymmande 60—80—100—120 patienter. På senaste åren hava hai och

var ännu långt flera (ända till 286) patienter hopförts under samma tak. Man

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kuntjl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 266.

bygger dock alltjämt smärre hus (ofta envånings-) för de mest störande eller

ständigt sängliggande sjuka samt för öppendörravdelningar.

Både sjukvårds- och teknisk-ekonomiska hänsyn hava bidragit till nämnda

förändring.

Småvillasystemets stora fördelar erkände man fortfarande, men dess nackdelar

gjorde sig alltmera.kännbara, beträffande läkartillsyn, patientförflyttningar

m. m. i och med övervaknings- och sänglägesbehandlingens utveckling samt beträffande

mat-, tvätt- och andra transporter i och med anstalternas tilltagande storlek

I ren byggnadskostnad ställde sig småvillorna knappast dyrare än de stora

husen, men kostnaderna såväl i anläggning som drift för de alltmera betydande

centralsystemen för. vatten, avlopp, varmvatten, ånga, elektrisk energi, telefonsystem

etc. ökades i hög grad genom småpaviljongsystemet.

Emellertid möttes sjukvård och byggnadsekonomi endast i kravet på byggnadernas

närmande till varandra (ev. sammanbyggande). För sjukvården var bibehållandet

av envåningssystemet idealet, under det att byggnadsekonomien fordrade

även byggytans största möjliga inskränkning, alltså ökning i våningsantalet.

I denna intressemotsats blev kompromissen tvåvåningsbygge mycket snart

normerande, och det är blott i ett fåtal fall, som man uppfört sjukpaviljonger

helt eller delvis i tre våningar. I tredje våningen har man förlagt än endast

sovsalar, än hela avdelningar, speciellt för ständigt sängliggande sjuka (för att

undgå den dagliga trapptrafiken); i senare fallet anses hissar och stor täckt

balkong erforderliga.

Som de väsentligaste olägenheter för sjukvården i trevåningsbygonader anföres

den vanskliga, flera gånger dagligen återkommande patientförflyttningen i

många trapporna, saknaden av skilda, välbelägna promenadgårdar för de olika

avdelningarna, svårigheter vid transport av mat m. m. samt vid tillsyn och kontroll

Därjämte framhålles risken för en katastrof vid eldsvåda eller panik. Med hissar

anser man dessa olägenheter blott delvis avhjälpta, varjämte hissarnas betydande

anläggmngs- och driftkostnader, deras inom en sjukavdelning relativt störa farlighet

och deras störande buller påpekas.

Sinnessjukvårdens utvekling i de olika kronländema i Österrike är mera

ojämn än i Tyskland. De under de sista decennierna nybyggda anstalterna äro

dock samtliga planerade efter samma principer som de samtida tyska. Tendensen

till ökning i platsantalet gör sig även bär gällande som av nedanstående tabell

framgår.

Å r

Antal anstalter

ned

Summa

1

500- 1,000 pl.

1,000- 1,500 pl.

1.500- 2,000 pl.

över

2,000 pl.

1882............

5

5

1891............

4

1

—

—

5

1899............

10

1

—

—

11 1

1907............

9

6

1

i

17

1912............

9

7

2

i

19

1916............

10

7

2

i

20 |

Österrike.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Frankrike.

England.

Italien.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

Den största anstalten, am Steinhof öppnades 1907 med 2,419 platser, utvidgades

sedermera och är numera belagd med över 3,500 patienter. Denna anstalt

står tillsvidare som Europas största. Det är de redan förut berörda storstadsförhållandena,

som härvid i främsta rummet gjort sig gällande. Såväl anläggnings-

som driftkostnaderna äro höga; jämförelser med andra anstalter äro dock

utan vidare värde, enär storstadsanstalter alltid ställa sig dyra. Anstalten synes

för övrigt inom fackkretsar vara allt annat än populär.

Trevånings-s] ukpaviljonger förekomma inom de nya österrikiska anstalterna

enligt föreliggande utredning blott vid am Steinhof, där några paviljonger för

lugna äro uppförda i tre våningar efter systemet: daglokaler i bottenvåningen, sovlokaler

en och två trappor upp. Hissar användas där icke.

I Frankrike äro 6 anstalter i eller i närheten av Paris belagda med 1,000

—1,500 patienter. De äro dock från början byggda för ett långt mindre platsantal,

den nyaste av dem öppnad 1900 för 800 platser. I provinserna hava flertalet

anstalter 4—600 platser, ett fåtal omkring 1,000 platser eller något däröver.

Utvecklingen går i riktning mot paviljongsystemet efter tyskt mönster. Professor

A. Marie i Paris uppdrog vid Wienerkongressen 1908 ett mönsterprogram efter

detta system. Han nämner därvid intet om det lämpligaste platsantalet. Däremot

berör han frågan om våningsantalet och anser, att för lugna kroniska en

tredje våning kan anlitas, förutsatt att den användes endast för nattlokaler. Den

.nyaste anstalten, påbörjad 1914, har endast 435 platser i icke mindre än 15 sjukpaviljonger,

till största delen envåningshus, några få i två våningar.

England har många hospital med mycket stor beläggningssiffra, och deras

antal har på senare åren ständigt ökats. Den l/x 1913 funnos i England och

Wales 35 offentliga anstalter med över 1,000 platser, därav mer än ett 10-tal med

över 2,000. I Skotland har däremot endast en anstalt något över 1,000 platser,

nog delvis en följd av den här så utvecklade familjevården.

Inom fackkretsar har dock denna tendens till anstalternas ökning i storlek mött

kraftigt motstånd, därvid hävdats, att de stora anstalterna icke äro i psykiatriskt

och humanitärt hänseende likvärdiga med de mindre.

Vidare har, bland annat, anförts, att medelkostnaden per patient å Englands

samtliga offentliga hospital är 4 sh. lägre än för de 35 anstalterna med över

1,000 patienter.

Emellertid fortgår i England anläggningen av jätteanstalter, och orsaken är

utan tvivel att söka i storstadsförhållandrena (9 av de största anstalterna tillhöra

London) och det enormt stegrade behovet av nya vårdplatser.

Vad byggnadssystemet angår, har man länge fasthållit vid blockbyggnaderna,

dock i en egenartad trappliknande plan, där de olika avdelningarna förbundits

med varandra genom tvärbyggnader eller övertäckta gångar. I Skottland har

man dock sedan ett tiotal år övergått till det spridda paviljongsystemet, och vid

de allra nyaste anstalterna har man gjort detsamma även i England.

Sjukvårdsbyggnaderna hava icke över två våningar.

Italien har några stora anstalter; i Palermo skall finnas en anstalt med icke

mindre än 3,000 patienter. Vidare må nämnas, att nyligen vid Cogoleto (prov.

Genua) uppförts en anstalt för 2,000 patienter i paviljongsystem (45 sjukvårdspaviljonger).

Man var principiellt emot att bygga för så stort platsantal, men

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 266.

de lokala förhållandena ansågos nödvändiggöra det. Man har sökt undgå de

svåraste olägenheterna därav genom att göra de båda könssidorna till i möjligaste

man självständiga anstalter med var sin överläkare. I närheten av den

nämnda 3,000-platsanstalten anlades 1911 en modärn småpaviljonganstalt med

endast 300 platser.

I Holland, där sinnessjukvården star på en mycket hög nivå, äro anstalterna

genomgående tämligen små, på 4—500 platser; blott den gamla anstalten Meerenberg

bär, genom anläggandet av en ny annexanstalt, erhållit ett platsantal över

1,000 (c:a 1,400). De äldre anstalterna äro korridor-blockbyggnader; av de nyare

äro några byggda efter paviljongsystemet. Husen hava icke över två våningar

Upptagningsområdena äro små (landet har ett 20-tal anstalter), och kontakten

mellan anstalt och hemmen följaktligen intim.

I Förenta staterna är sinnessjukvården mycket ojämn, men på många håll,

särskilt i de östra staterna, synnerligen högt utvecklad. Många anstalter äro

mycket störa. I staten New York finnas flera på 3—4,000 platser. Också byggde

man, åtminstone för en del år sedan, icke sällan flervåningshus även för sjukMan

m<iter kär återigen samma förhållanden, som förut skildrats.

Med den moderna sinnessjukvardens utveckling blev platsbehovet enormt och

stegrades våldsamt ar från ar. Immigrationen kom här till, särskilt i vissa östra

stater, som ett ytterligare moment i samma riktning. Man byggde jätteanstalter,

emedan detta var det närmast tillhands liggande, lättast utförbara och, som man

ansåg, billigaste ^sättet att möta detta platsbehov. Livliga protester hava rests

häremot både från läkare- och förvaltnmgshåll. Man har, liksom i Europa, angripit

de stora anstalterna både från räntabilitets- och sjukvårdssynpunkter, och

i det ^stora hela gar numera tendensen mot att bygga för lägre platsantal, i högst

två våningar och i paviljongsystem.

I Danmark har Köpenhamns sinnessjukanstalt omkring 1,600 patienter.

Den har utvecklats snarlikt anstalterna vid Lund och Uppsala hos oss. I tanke

att vården för alla slags kroniska patienter krävde mindre utrymme och enklare

anor&iingar byggde man »plejestiftelser» (asyler) för dessa, underhaltigt utrustade

i de flesta avseenden. Ifrågavarande anstalt består av tre avdelningar, nämligen

»kurhuset» och två plejestiftelser, vilka förestås av var sin överläkare. Kurhusets

överläkare är därjämte direktör för anstalten. »Inspektören» (sysslomannen) intager

en relativt självständig ställning.

o ämnet gJort uttalande har direktören för nämnda anstalt såsom sin

åsikt anfört, att av ekonomiska hänsyn och under vissa förutsättningar ett hospital

om 1,600—1,800 patienter syntes väl försvarligt. I

I samtliga nu nämnda länder, med undantag av en del departement i Frankrike,

är anstaltsledningen beträffande såväl sjukvård som administration lagd i en

hand, överläkarens.

Då anstalten nått upp till 1,000 platser och däröver har, nästan undantagslöst,

huru instruktionerna än varit avfattade, större delen av de egentliga sjukyårdsangelägenheterna

kommit att ombesörjas av underordnade läkare, då överläkarens

tid väsentligen upptagits av administrationen.

Manga överläkare hava klagat häröver, och dessa klagomål hava i viss

mån givit stöd för en mening, att anstaltsledningen borde uppdelas mellan

Holland.

Förenta

staterna.

Danmark.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 266.

en eller flera överläkare för sjukvården och en förvaltningsfackman för administrationen.

Dessa frågor hava varit föremål för ingående utredning, som dock utmynnat

däri, att en läkar överledning ansetts nödvändig icke Mott för anstaltens sjukvårdsändamål

utan även för dess ekonomi och disciplin.

Belysande i detta avseende är, hurusom i den nya franska sinnessjuklagen

en sådan läkaröverledning är fastslagen som regel.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KARTA,

weROMRÅDESOM

HÄLSINGBORGS STAD

CJPPl-ÅTTV-Tilt/

KLINGA. :Tocvi KRONAN

rÖR-ANLÄGSANDt AV ETT HOSPITAL.

iNVlD-LAROD.

y\ ller^um/S1 /So cÄz

* * * *>

GEN". STAB. L1T. ANST. STOCKK.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:318 Skrivelse till Konungen i anledning av motion om ändring i förordningen den 13 augusti 1914 om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör s. 8 i texten
  2. SU 1917:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ett nytt hospital vid Hälsingborg. s. 1 i texten