Sök i Ratio Lex

Angående användande av överskott i djurgårdskassan till vissa byggnadsmed flera arbeten vid Ulriksdals, Haga och Drottningholms slott m. m

1917-04-16 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:277, Angående användande av överskott i djurgårdskassan till vissa byggnadsmed flera arbeten vid Ulriksdals, Haga och Drottningholms slott m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 277.

1

Nr 277.

Kungl. Maj:t§ nådiga proposition till riksdagen angående användande

av överskott i djurgårdskassan till vissa byggnadsmed

flera arbeten vid Ulriksdals, Haga och Drottningholms

slott m. m.: given Stockholms slott den 16

april 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att av djurgårdskassans överskottsmedel må utbetalas

dels under innevarande år

till täckande av brist i Ulriksdals slottskassa högst kronor 23,600: —

» utförande av vissa underhålls- och reparationsarbeten

vid Ulriksdal............................................... » 5,600: —

» bidrag till underhåll och vård av Haga slottspark » 3,000: —

» fortsatt arbete med upprensande av parkdammarna

vid Drottningholm ................................................... » 5,000: —

eller tillhopa högst kronor 37,200: —,

dels under år 1918

y> fortsatta reparationsarbeten å växthus vid Haga » 9,000: —

dels ock under år 1918 och tillsvidare årligen

under därpå följande år

» säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvalt
-

ning och drift högst ................................................ » 12,000:

» bidrag till underhåll och vård av Haga slottspark j> 3,000: —.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 238 käft. (Nr 277.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 277.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj .it Nåd. Proposition Nr 277.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 april

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för fin au sdepartementet statsrådet Carleson anförde härefter:

I skrivelse den 17 mars 1908 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens första huvudtitel anhöll riksdagen, att Kungl.

Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och i vad mån de

till den s. k. djurgårdskassan inflytande inkomster kunde, förutom

till det med kassan avsedda ändamål, användas jämväl till de kungl.

lustslottens underhåll, och därefter till riksdagen inkomma med det förslag,

vartill utredningen kunde giva anledning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 277.

I proposition den 8 maj samma år hemställde därefter Kungl.

Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att för utförande av byggnadsoch

reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill hörande

byggnader finge av den s. k. djurgårdsfonden användas ett belopp av

254,000 kronor. Riksdagen biföll på det sätt Kungl. Maj:ts framställning,

att riksdagen för sin del medgav, att, tillsvidare och till dess

annorlunda bleve bestämt, för bestridande av de nödigaste underhållsarbetena

å ifrågavarande slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal finge

av de rån temedel, som tillfördes djurgårdskassan från djurgårdsfonden,

årligen användas ett belopp, motsvarande räntan å 254,000 kronor.

Sedan vissa mindre delar av de erforderliga reparations- och ombyggnadsarbetena

blivit, i enlighet med en av arkitekten i överintendentsämbetet,

hovintendenten G. A. H. Lindgren utarbetad plan, utförda

under åren 1908 och 1909, hemställde Kungl. Maj:t i proposition den

4 april 1910, att riksdagen måtte medgiva, att av den behållning, som

djurgårdskassan kunde lämna för år 1910, ett belopp av intill 25,000

kronor finge användas till utförande av byggnads- och reparationsarbeten

vid Ulriksdals slott med därtill hörande byggnader.

Denna framställning vann riksdagens bifall.

1 sammanhang med tillstyrkandet av sistberörda framställning

redogjorde dåvarande chefen för finansdepartementet för den utredning,

som i anledning av riksdagens anhållan verkställts angående djurgårdsfonden

och djurgårdskassan. 1 det jag hänvisar till den redogörelse,

som då lämnades, tillåter jag mig nu allenast erinra därom att bemälde

departementschef i likhet med riksmarskalksämbetet ansåg, att allenast

frågan om användande av djurgårdskassans överskott för år 1910 då

kunde komma under bedömande. I vad mån djurgårdskassan framdeles

kunde lämna tillgång till bestridande av kostnad för de kungl. lustslottens

underhåll, syntes honom böra bero på särskild utredning varje

år, till följd varav frågan om ett dylikt användande av djurgårdskassans

överskottsmedel borde tills vidare årligen hänskjutas till riksdagens

prövning.

I enlighet med detta uttalande hava sedermera framställningar gjorts

till 1911—1916 års riksdagar angående användande av överskott i

djurgårdskassan till byggnadsarbeten m. m. vid åtskilliga av de kungl.

lustslotten.

I skrivelse den 19 mars 1917 har nu riksmarskalksämbetet hemställt,

att av djurgårdskassans överskottsmedel måtte få utbetalas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 277. 5

dels under innevarande år:

till täckande av brist i Ulriksdals slottskassa, högst... kronor 23,000: —

x> utförande av vissa underhålls- och reparationsarbeten

vid Ulriksdal............................................... » 5 600:_

x bidrag till underhäll och vård av Hapa slottspark » 3,000: —

» fortsatt arbete med upprensande av parkdammarna

vid Drottningholm................................................... » 5 000: _

« . ----------------------------------

eller tillhopa högst kronor 37,200: —

dels under år 1918:

)) fortsatta reparationsarbeten å växthus vid Haga » 9,000: —

dels ock under år 1918 och tillsvidare årligen

under därpå följande är:

» säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvalt
-

ning och drift, högst ............................................ » 12,000: —

» bidrag till underhåll och vård av Haga slottspark » 3,000: —

dill stöd för denna framställning i vad den avser anvisande av

medel till täckande av brist i Ulriksdals slottskassa har riksmarskalksämbetet

anfört följande:

‘•Uti underdånig skrivelse den 24 mars 1916, varmed riksmarskalksämbetet

till Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning överlämnade förslag till användande av

de till Stockholms slott samt de kungl. lustslotten, däribland även Ulriksdals slott,

under samma år anslagna och i övrigt tillgängliga medel, anförde riksmarskalksämbetet,

bland annat, att, ehuru något anslag till underhåll av byggnader vid

Ulriksdals slott icke upptagits i det för detta slott uppgjorda förslag för år 1916

och ehuru de föreslagna utgiftsposterna endast avsåge oundgängligen erforderliga

driftkostnader och, enligt riksmarskalksämbetets förmenande, icke i något avseende

kunde sägas vara högt tilltagna, hade dock icke kunnat undvikas, att för år

1916 en avsevärd brist syntes komma att i slottskassan uppstå. Anledningen

därtill vore i främsta rummet att söka däri, att det till Ulriksdals slott årligen

utgående statsanslaget, vars belopp blivit fastställt för mer än etthundra år

sedan, numera på grund av prisstegringar på alla områden visat sig otillräckligt,

men berodde även och huvudsakligast därpå, att slottets övriga inkomster

under tidernas lopp avsevärt minskats, utan att slottets utgifter kunnat i motsvarande

grad nedbringas. Till slottskassan hade nämligen förr ingått viss del

av ränteinkomsten å köpeskillingen för den år 1885 försålda egendomen HagaFrescati.

Jämlikt nådigt beslut fick räntan av sagda köpeskilling dock endast

disponeras under konung Oscar II:s livstid. Ulriksdals slottskassas årliga andel

i denna ränteinkomst utgjorde kronor 5,500. Efter konung Oscar II:s frånfälle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 271.

upphörde alltså denna inkomst, utan att Ulriksdals slott därvid erhöll något

vederlag i form av ökat statsanslag eller eljest. Vidare hade förr till Ulriksdals

slottskassa ingått arrendeavgifter från de Ulriksdals kungsgård underlydande

lägenheterna Svaludden samt Kungsängslotterna nris 1 och 2 med ett sammanlagt

belopp, som år 1913 utgjorde kronor 1,760, men som under vissa förutsättningar

från och med år 1920 skulle hava ökats till ett belopp av kronor

3,790. Jämlikt nådigt beslut hade dessa lägenheter avståtts till det närbelägna

militära övningsfältet, därvid tillika blivit bestämt, att gottgörelse till slottskassan

endast skulle utgå, så länge änkedrottning Sofia såsom änkesäte innehade

Ulriksdals slott. Efter änkedrottningens frånfälle år 1913 hade slottskassan

gått miste jämväl om dessa inkomster. Slottskassans årliga inkomster hade

således under årens lopp minskats med tillhopa kronor 7,260, utan att något

som helst vederlag blivit slottskassan berett.

Riksmarskalksämbetet anmälde uti sin förberörda underdåniga skrivelse

den 24 mars 1916 i samband härmed, att den under åren 1914-1916 uppkomna

bristen torde kunna tillfälligt täckas genom anlitande av en utav slottskassan,

jämlikt av Eders Maj:t på riksmarskalkens underdåniga föredragning lämnat,

nådigt medgivande, med bankinrättning i Stockholm öppnad kredit intill ett belopp

av kronor 15,000, men riksmarskalksämbetet framhöll tillika, att det vore

oundgängligen nödvändigt, för att bereda tillgångar till avbetalande av slottskassans

skuld och för att för framtiden säkerställa Ulriksdals slotts fullständiga

underhåll och vård samt kungsgårdens drift, att åtgärder snarast vidtoges för

höjande av det till Ulriksdal för närvarande årligen utgående statsanslaget.

Uti nådiga brevet den 15 september 1916 har Eders Kungl. Maj:t jämte

fastställande av det ingivna förslaget till utgifter för Ulriksdals slott för år

1916 tillika täckts förklara, att Eders Kungl. Maj:t ville på förnyad anmälan

av riksmarskalksämbetet taga i övervägande frågan om täckande av den i

Ulriksdals slottskassa förefintliga bristen.

Beträffande storleken av denna brist är riksmarskalksämbetet nu i tillfälle

meddela, att bristen uppgått för år 1914 till kronor 4,979:96, för år 1915

till kronor 3,136: 40 samt för år 1916 till kronor 6,675: 28, eller tillhopa kronor

14,791: 64. Då ståthållarämbetet å de till täckande av bristen upplånade medel

erlagt en bankränta av kronor 208: 36, har härigenom hela det medgivna lånebeloppet

tagits i anspråk, vadan slottskassans hela skuld alltså för närvarande

uppgår till kronor 15,000.

Utav ett av ståthållarämbetet uppgjort förslag rörande Ulriksdals slotts

inkomster och utgifter för innevarande år — vilket förslag riksmarskalksämbetet

skall tillåta sig att i annat sammanhang i underdånighet underställa Eders

Kungl. Maj:ts nådiga prövning — inhämtas vidare, att ståthållarämbetet utan

att i förslaget särskilt anslag upptagits till nödiga reparationer och underhåll å

byggnader vid Ulriksdal, likväl beräknat, att slottskassans inkomster innevarande

år komme att understiga de nödvändiga utgifterna med kronor 10,500.

Bland de i ståthållarämbetets berörda förslag upptagna utgiftsposter

förekommer dels amortering å förenänmda lån kronor 1,500, dels ränta å banklån

kronor 400; då riksmarskalksämbetet här nedan tillåter sig föreslå vidtagande

av särskilda åtgärder till bestridande av dessa utgifter, torde, om detta

riksmarskalksämbetets förslag vinner nådigt bifall, dessa poster ej böra ingå

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 277.

biand slottets utgifter för innevarande är, utan skulle den av ståthållarämbetet

beräknade bristen för året kunna minskas med ett ovannämnda båda poster

motsvarande belopp, eller kronor 1,900, till kronor 8,600.

Bland de föreslagna utgiftsposterna ingår även eu annan större post,

nämligen inköp av två hästar, kronor 4,400. Ehuru denna post visserligen är

av en mera tillfällig natur, lärer detta förhållande likväl icke böra verka ändring

å beloppet av den beräknade bristen, alldenstund det icke torde kunna undvikas

att dylika tillfälliga driftskostnader tid efter annan bliva nödvändiga.

Härtill kommer att i förberörda förslag till utgifts- och inkomststat för

Ulriksdals slott och kungsgård innevarande år liksom under en följd av år icke

upptagits något särskilt belopp, avsett för bestridande av kostnader för de

varje år oundvikligen erforderliga reparations- och underhållsarbetena å åtskilliga

vid Ulriksdal befintliga byggnader, lägenheter och anläggningar, utan

hava medel härtill, på särskilda underdåniga framställningar av riksmarskalksämbetet,

av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen medgivits få år efter år med

skilda, belopp utgå av djurgårdskassans överskottsmedel".

Med förmälan att ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott

med skrivelse den 20 december 1916 insänt förslag till erforderliga

reparationsarbeten vid Ulriksdals kungsgård under år 7917 samt att

ståthållarämbetet, då kungsgårdens inkomster icke lämnade tillgång till

bestridande av kostnaderna för dessa arbeten, hemställt om bidrag från

djurgårdskassan till deras bekostande, anför riksmarskalksämbetet i sin

nu ifrågavarande skrivelse vidare:

“Enligt vad ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott i skrivelse

den 20 december 1916 anmält, är ståthållarämbetet även innevarande år i

behov av särskilt anslag för ifrågavarande ändamål; och hava kostnaderna för

innevarande års underhålls- och reparationsarbeten, vilka finnas närmare angivna

uti ett med ståthållarämbetets sistberörda skrivelse insänt förslag, beräknats

till 5,600 kronor.

I fråga om dessa särskilda underhållsarbeten tillåter sig riksmarskalksämbetet

i detta sammanhang meddela, att dessa arbetens utförande enligt

ämbetets förmenande äro synnerligen väl av behovet påkallade och har riksmarskalksämbetet

för sin del intet att erinra mot de för samma arbeten

beräknade kostnaderna.

Med hänsyn till det större antal byggnader, såväl äldre som nyare, som

hora till Ulriksdals kungsgård, torde icke kunna undvikas, att årligen'' åtskilliga

reparations- och underhållsarbeten å dessa byggnader visa sig behövliga; och

hava kostnaderna för ifrågavarande arbeten under närmast föregående år utgått

med för år 1914 7,965 kronor 50 öre, för år 1915 5,936 kronor och för år

1916 7,500 kronor.

Läggas dessa belopp till beloppen av den brist, som, enligt vad i det

föregående omnämnts, under sistnämnda tre år uppkommit i Ulriksdals slottskassa,

erhålies ett belopp av tillhopa 36,193 kronor 14 öre eller i medeltal för

vart och ett av berörda tre år eu brist av, i avrundat tal. 12,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 277.

Dessa siffror synas ovederläggligen visa otillräckligheten i nuvarande

anslag för Ulriksdals slott och framgår även härav, huru synnerligen trängande

behovet är, att åtgärder snarast vidtagas icke allenast för beredande av medel

till gäldande av slottskassans skuld, utan även för beredande av ökade årliga

inkomster för Ulriksdals slott och kungsgård, särskilt med hänsyn till att förekomma

att byggnader och andra anläggningar genom bristande underhåll försämras

och förfalla.

Då emellertid riksmarskalksämbetet, såsom ovan framhållits, är av den

åsikten att åtgärder oundgängligen måste vidtagas för avhjälpande av slottskassans

bekymmersamma ställning och fyllande av dess nödvändigaste behov, har riksmarskalksämbetet,

som trott sig finna, att statsverket under nu rådande ekonomiska

förhållanden i möjligaste mån torde böra besparas ytterligare extra utgifter,

ansett sig böra i underdånighet föreslå, att för ifrågavarande ändamål

måtte få användas härför erforderliga belopp av djurgårdskassans överskottsmedel.

“

Under åberopande av vad sålunda anförts har riksmarskalksämbetet

hemställt, att av djurgårdskassans överskottsmedel måtte få för

ifrågavarande ändamål tagas i användning, dels under innevarande år

till gäldande av Ulriksdals slottskassas skuld vid utgången av år 1916

ett belopp av 15,000 kronor samt till täckande av den brist i samma

slottskassa, som kan, efter uteslutande ur ståthållarämbetets härovan omförmälda

förslag till utgifter för innevarande år av däri upptagna poster

för amortering och ränta å lån, tillhopa 1,900 kronor, komma att under

innevarande år uppstå, ett belopp av högst kronor 8 600, eller tillhopa

högst kronor 23,600, ävensom till utförande, såsom i liknande fall förut

upprepade gånger plägat ske, genom riksmarskalksämbetets försorg av

ovanberörda, av ståthållarämbetet föreslagna reparations- och underhållsarbeten

vid Ulriksdal, ett belopp av kronor 5,600; dels ock från och med

år 1918 och tillsvidare, till dess annorledes kan varda bestämt, årligen

ett belopp av högst kronor 12,000, att tagas i anspråk i den mån de

för Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift i övrigt tillgängliga

medel visa sig icke motsvara de för varje- år enligt i nåder fastställd

utgiftsstat förefintliga behov.

Vidare har av ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott i

skrivelse till riksmarskalksämbetet den 21 december 1916 gjorts framställning

om beredande av medel dels till bidrag till skötsel och underhåll

innevarande år av Haga park och dels till fortsatta reparationsarbeten

å växthus och kaster vid Haga trädgård; och har ståthållarämbetet

hemställt, att härför erforderliga medel måtte få utgå av

djurgårdskassan. Härom anför riksmarskalksämbetet i sin underdåniga

skrivelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 277.

“i fråga om växthus ocli kastor i Haga trädgård har ståthållarämbetot,

mod överlämnande av ett av direktören vid trädgården, J. Wallmark, avgivet

förslag jämte kostnadsberäkning till om- och nybyggnad av växthus och kastor

vid trädgården under åren 1918—1920 — vilket förslag slutar på en kostnadssumma

av kronor 70,000 — av de sålunda föreslagna arbetena till utförande

under år 1918 tillstyrkt uppförande av växthusen nris 21 och 22 samt desammas

inredande med värmepanna och ledningar för en kostnad av kronor 4,000, uppförande

av växtkasterna nris 18, 19 och 20 samt dessas förseende med värmeledningar

för en kostnad av kronor 2,000 ävensom anskaffande av- värmepanna

och ledningar i en växtkast samt anordnande av fem stycken cementdrivbänkar

för en kostnad av kronor 3,000, eller arbeten att utföras under år 1918

för en kostnad av tillhopa kronor 9,000.

Dessa arbeten utgöra en fortsättning av de sedan några år tillbaka pågående

arbetena med iståndsättande av Haga trädgårds växthus, kaster och

drivbänksgårdar, för vilka arbetens bekostande hittills, sedan år 1914, av djurgårdskassans

överskottsmedel medgivits till utbetalande sammanlagt kronor

27,000.

Riksmarskalksämbetet för sin del finner intet att erinra om utbetalande

under år 1918 av nu ifrågasatt belopp kronor 9,000 för berörda ändamål, och

får såsom stöd härför åberopa, vad riksmarskalksämbetet uti sin förberörda

underdåniga skrivelse den 15 februari 1916 anfört beträffande nödvändigheten

och behovet av dessa arbetens successiva fortsättande utan avbrott.

Beträffande ståthållarämbetets framställning rörande beredande av medel

för underhåll av Hagaparken, tillåter sig riksmarskalksämbetet i underdånighet

erinra, att ämbetet i sin nyssnämnda underdåniga skrivelse den 15 februari

1916, med föranledande av en utav ståthållarämbetet då gjord hemställan om

att, då Haga slottspark alltmer antoge karaktären av eu folkpark, som städse

måste hållas i ett vårdat skick, ett fast årsanslag av kronor 6,000 måtte beredas

ståthållarämbetet som bidrag till skötsel och underhåll av Hagaparken,

anfört, bland annat, att riksmarskalksämbetet till fullo kunde vitsorda av ståthållarämbetet

omförmäld a svårigheter att med tillgängliga medel bestrida omkostnaderna

för Hagaparkens vård och underhåll. Då parken på grund av sin

närbelägenhet till huvudstaden alltmer antagit karaktären av en för den stora

allmänheten och särskilt huvudstadens befolkning fritt tillgänglig folkpark och

friluftsplats, där de besökandes antal år från är ökats, hade omkostnaderna

för parkens hållande i något så när vårdat skick i hög grad stegrats, utan att

häremot svarande inkomster beretts kungsgården. Riksmarskalksämbetet hade,

med hänsyn härtill, hos huvudstadens myndigheter gjort framställning om något

årligt bidrag från huvudstaden till parkens underhåll från och med år 1916, men

då riksmarskalksämbetet vid avlåtande av sin berörda underdåniga skrivelse

ännu icke erhållit svar i ärendet från stadens myndigheter, föreslog riksmarskalksämbetet,

att djurgårdskassan för år 1916 finge lämna ett bidrag av kronor

6,000 till underhåll och vård av Haga slottspark. Detta förslag blev även

av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen jämlikt nådigt brev den 30 juni 1916

bifallet. -

Sedermera hava Stockholms stadsfullmäktige under den 19 juni 1916 beslutat,

att, från och med år 1916 och så länge Hagaparken med samma omBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 238 höft. (Nr 277.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 277.

fattning som för närvarande fritt upplåtes till allmänhetens begagnande, av

stadens medel skola såsom bidrag till renhållning, tillsyn samt underhåll och

vård av samma park med tillhörande vägar utbetalas ett årligt belopp av

kronor 3,000.

Under åberopande av en av ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga

slott förut verkställd utredning, för vilken riksmarskalksämbetet uti ovanberörda

underdåniga skrivelse den 15 februari 1916 närmare redogjorde, rörande de

stegrade kostnaderna för Hagaparkens underhåll och det trängande behovet

för Haga slottskassa av årligt bidrag till bestridande av dessa kostnader på

ett tillfredsställande sätt, och då riksmarskalksämbetet håller före, att detta

behov ävensom anledningarna till detsamma torde komma att i samma, om

icke i än större omfattning, alltfort kvarstå, men någon möjlighet icke synes

föreligga, att med Haga slottskassas nuvarande inkomster med större belopp än

hittills bidraga till parkens underhåll och icke heller att till förmån för parken

öka slottskassans inkomster, har riksmarskalksämbetet trott sig kunna ifrågasätta

utbetalande åtminstone tillsvidare för ifrågavarande ändamål av visst

årligt bidrag från djurgårdskassan.

Beträffande det belopp, som härför torde böra tagas i anspråk, får riksmarskalksämbetet

i underdånighet erinra, hurusom nyssberörda utredning utvisade,

att för Hagaparkens tillfredsställande underhåll och vård syntes erfordras

ett fast. årligt bidrag, utöver vad slottskassan vore i stånd att för ändamålet

lämna, till ett belopp av kronor 6,000; då nu Stockholms stadsfullmäktige,

såsom ovan nämnts, utfäst sig att för framtiden, under vissa förutsättningar,

bidraga till Hagaparkens underhåll med ett årligt belopp av kronor 3,000,

håller riksmarskalksämbetet före, att parkens vård och skötsel skall kunna

nöjaktigt vidmakthållas, därest slottskassan beredes tillgång tillsvidare till ett

ytterligare årligt bidrag av kronor 3,000.“

Under åberopande av vad riksmarskalksämbetet sålunda beträffande

behov av medel för Haga kungsgård anfört, har ämbetet hemställt, att

Kungl. Majrt täcktes medgiva, att av djurgårdskassans överskottsmedel

må dels från och med innevarande år och tillsvidare, så länge Stockholms

stad bidrager till Hagaparkens underhåll med utlastat årligt belopp

av kronor 3,000, årligen för samma ändamål användas ett liknande belopp,

eller kronor 3,000 att av djurgårdsförvaltningen varje år, på tid som av

riksmarskalksämbetet bestämmes, till ståthållarämbetet på Ulriksdals och

Haga slott utbetalas, för att av ståthållarämbetet i samband med Haga

slottskassas övriga medel i vederbörlig ordning redovisas, dels ock under

år 1918 få användas ett belopp av kronor 9,000 till utförande — i likhet

med vad Kung], Maj:t under nästlidna år medgivit — genom riksmarskalksämbetets

försorg av ovanomförmälda, av ståthållarämbetet föreslagna ombvggnads-

och reparationsarbetena å växthus m. m. i Haga trädgård.

Beträffande slutligen Drottnings hokus slott har riksmarskalksämbetet

hemställt om att få använda av djurgårdskassans överskottsmedel till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 277.

fortsättande, eventuellt avslutande av de pågående arbetena med upprensning

av dammar i Drottningholms slottspark. Till stöd härför yttrar

ämbetet i sin skrivelse:

“I fråga om dessa arbeten har riksmarskalksämbetet i sin merberörda

underdåniga skrivelse den 15 februari 1916 lämnat en redogörelse, och ämbetet

tillåter sig att, under hänvisande till densamma, här åter framhålla önskvärdheten

av och det ur ekonomisk synpunkt lämpliga i att dessa arbeten, vilkas

utförande är för dammarnas vidmakthållande och för den parken besökande allmänhetens

trevnad oundgängligen nödvändigt, måtte få utan avbrott fortsättas

och fullbordas.

Ståthållarämbetet på Drottningholms slott har i skrivelse den 27 nästlidna

februari rörande dessa arbeten meddelat, att vid årsskiftet en behållning

förefanns å förut anslagna medel å kronor 19,665:50, men att arbetet för närvarande

påginge med en arbetsstyrka av omkring 12 man; då det vore ståthållarämbetets

mening att till hösten, om lämplig väderlek inträffade och arbetskraft

stode att få, ytterligare forcera arbetet, har ämbetet anhållit om ett

anslag för innevarande år av kronor 5,000 för fortsättande nästa vinter med

ifrågavarande arbete.

Riksmarskalksämbetet tillåter sig i underdånighet meddela, att arbetet

med dammarnas upprensning på grund av nästlidna års regniga och för dessa

arbeten olämpliga väderlek icke kunnat bedrivas under de tider och i den omfattning,

som varit önskvärt och avsett. På grund härav förefanns även, såsom

ovan nämnts, vid årsskiftet en avsevärd behållning å de för dessa arbeten avsedda

medel. Så snart emellertid gynnsammare väderlek inträffade, upptogos

arbetena åter och bedrivas nu i den omfattning, omständigheterna medgiva.

Under åberopande av vad sålunda beträffande ifrågavarande arbeten anförts,

och då riksmarskalksämbetet finner ståthåll ar ämbetets i ärendet gjorda

framställning väl grundad, får riksmarskalksämbetet i underdånighet hemställa,

att för det fortsatta arbetet med upprensning av dammarna i Drottningholms

slottspark må av djurgårdskassans överskottsmedel för innevarande år få användas

ett belopp av kronor 5,000.“

Beträffande möjligheten att med djurgårdskassans överskottsmedel

innevarande år bestrida här ovan omförmälda, därtill föreslagna utgifter,

anför riksmarskalksämbetet följande:

“Djurgårdskassans behållning vid ingången av innevarande år uppgick till

i runt tal kronor 54,400. Om härifrån dragas de båda belopp — kronor 30,000

bidrag till restaurering av Ulriksdals slott och kronor 10,000 till reparation av

växthus i Haga trädgård — vilka — : — : — : — : enligt nådiga brev den 30 juni

1916 må innevarande år utbetalas av djurgårdskassan, så lärer dock återstoden

av nämnda behållning jämte de överskottsmedel, vilka under innevarande år

enligt verkställda beräkningar rörande kassans inkomster och utgifter kunna

väntas bliva för nu ifrågavarande ändamål disponibla, säkerligen kunna beräknas

komma att under årets lopp uppgå till sammanlagt omkring kronor 65,000;

och skulle alltså, därest riksmarskalksämbetets här ovan framställda förslag till

användande av medel från djurgårdskassan vunne nådigt bifall, vid innevarande

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departement!sehefen.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 277.

års slut behållningen i kassan till år 1918 kunna beräknas till omkring kronor

27,800. Denna behållning jämte under år 1918 uppkommande överskottsmedel synas

utan tvivel fullt tillräckliga att därur utbetala såväl förut i nåder medgiven utbetalning

av bidrag till Ulriksdals slotts restaurering som även här ovan för

1918 föreslagna utbetalningar.“

Av den utredning, riksmarskalksämbetet lämnat angående djurgårdskassans

för innevarande år disponibla överskottsmedel, framgår, att

dessa medel förslå till täckande av de i ämbetets nu förevarande förslag

omförmälda utgifter, vilka avses att detta år bestridas. Och det synes

mig jämväl vara utrett, att de arbeten, vilka härför skola verkställas, äro

av beskaffenhet att böra i föreslagen ordning komma till utförande. Då

arbetet med Drottningholmsdammarnas rensning, såsom riksmarskalksämbetet

upplyser, förra året måst till stor del inställas, har härigenom uppstått

eu betydlig besparing i de för samma arbetes utförande avsedda medel.

Enligt vad jag inhämtat, hava emellertid under vinterns lopp med användande

av dessa medel arbetena åter fullföljts och nu fortskridit så

långt, att de för året äskade medlen lära erfordras. Med hänsyn härtill

anser jag mig kunna tillstyrka denna post. Vidare finner jag skäligt,

att bristen i Ulriksdals slottskassa täckes av djurgårdskassans medel, vilka

härtill lämna tillgång. För fortsättning under år 1918 av reparationsarbetena

å växthuset vid Haga äskas 9,000 kronor, vilket jag jämväl

vill tillstyrka. Vad angår ämbetets hemställan att av samma medel

måtte få utgå under år 1918 och tillsvidare därefter årligen ett belopp

av högst 12,000 kronor för säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning

och drift har jag ej något att däremot erinra; och beträffande

slutligen framställningen att av sagda medel måtte få under år 1918

och därefter årligen användas ett belopp av 3,000 kronor för underhåll

av Haga slottspark, finner jag mig, vid det förhållande, att Stockholms

stadsfullmäktige beslutat att från och med år 1916 och så länge nämnda

park användes såsom folkpark årligen bidraga med enahanda belopp

till parkens underhåll och vård, böra tillstyrka framställningen jämväl

härutinnan.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av djurgårdskassans överskottsmedel må utbetalas:

dels under innevarande år:

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition Nr 277.

till täckande av brist i Ulriksdals slottskassa högst... kronor 23,600: —

» utförande av vissa underhålls- och reparationsarbeten

vid Ulriksdal ............................................... » 5,600: —-

)> bidrag till underhåll och vård av Haga slottspark » 3,000: —

)> fortsatt arbete med upprensande av parkdammarna

vid Drottningholm ..................................................... » 5,000: —

eller tillhopa högst kronor 37,200: —

dels under år 1918

till fortsatta reparationsarbeten å växthus vid Haga kronor 9,000: —

dels ock under år 1918 och tillsvidare årligen

under därpå följande år

)) säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning

och drift högst ........................................................... » 12,000: —

» bidrag till underhåll och vård av Haga slottspark » 3,000: —

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle proposition i ärendet till riksdagen avlåtas av

den lydelse, bil. litt. .. . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Östergren.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 238 käft. (Nr 277.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av överskott i djurgårdskassan till vissa byggnadsmed flera arbeten vid Ulr s. 9 i texten
  2. SU 1917:118 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av överskott i djurgårdskassan till vissa byggnadsmed flera arbeten vid Ulriksdals, Haga s. 1 i texten