Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 278

1917-02-05 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:278, Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 278

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 278.

1

Nr 278.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen avgående beredande

av ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott;

given Stockholms slott den 16 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

dels att, utöver det belopp av intill 296,000 kronor jämte erforderliga

medel för gäldande av viss ränta, som år 1916 anvisats till restaurering

av Ulriksdals slott, för samma ändamål må av djurgårdskassans överskottsmedel

användas ytterligare ett belopp av 97,050 kronor ävensom,

i den mån medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånas, vad

till gäldande av ränta därå kan erfordras,

dels ock, med ändring i så måtto av vad år 1916 beslutits i fråga

om det högsta belopp, vilket årligen må för ändamålet användas, att

av för berörda kassas år 1916 samt nu ytterligare anvisade överskottsmedel

må från och med år 1918 under erforderlig tid användas högst

35,000 kronor för varje år.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad

Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 239 käft. (Nr 278.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj;t» Nåd. Proportion Nr 278.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern SWARTZ,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anförde:

Riksdagen beslöt år 1916, att till gäldande av kostnaderna för utförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten hos

överintendentsäm betet greve S. Cronstedt upprättat förslag med däri av

överintendentsämbetet föreslagna jämkningar, av vissa restaureringsarbeten

å Ulriksdals slott intill ett belopp av 296,000 kronor ävensom till gäldande

av ränta, i den mån medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet

upplånats, finge av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under erforderlig

tid, räknat från och med år 1916, användas ett belopp av

högst 30,000 kronor.

Härefter uppdrog Kung]. Maj:t den 30 juni 1916 åt överintendentsämbetet

att i samråd med riksmarskalksämbetet låta, i huvudsaklig

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:tf Nåd. Proposition Nr 278.

överensstämmelse med förenämnda jämkade förslag, utföra de däri angivna

restaureringsarbeten å Ulriksdals slott för en kostnad av högst

det anvisade beloppet.

Sedan de ifrågavarande arbetena igångsatts, har överintendentsämbetet

i skrivelse den 13 februari 1917 hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen medgiva, att för arbetenas i fråga utförande

må av djurgårdskassans överskottsmedel användas ett belopp av ytterligare

97,050 kronor jämte viss ränta.

Såsom skäl för denna hemställan har ämbetet anfört följande:

»Sedan de ifrågavarande arbetena igångsatts har det visat sig, att den beräknade

kostnadssumman icke är tillräcklig för förslagets genomförande. Anledningen

härtill är först de alltjämt med på förhand oberäkneliga belopp stigande prisen å

material och arbetskostnader, men såsom en bidragande orsak framstår även den

omständigheten att slottet ifråga befann sig i ett vida sämre skick än man kunnat

förutse, innan restaureringsarbetena påbörjades. Enligt av greve Cronstedt till

ämbetet avlåten skrivelse den 5 innevarande februari skulle på därför andragna,

av ämbetet biträdda skäl för genomförandet av förslaget erfordras ett belopp av

ytterligare 97,050 kronor.»

Den av överintendentsämbetet omförmälda skrivelsen från greve

Cronstedt är av följande lydelse:

»Till kungl. överintendentsämbetet.

Beträffande reparationsarbetena vid Ulriksdals slott får undertecknad vördsamt

anföra följande.

Vid infordrandet av anbud å värmeledning samt vatten- och avloppsledningar

visar det sig, att oaktat icke värmeledningen genomföres till hela sin utsträckning,

dessa poster draga en ökad kostnad, utöver de beräknade, kronor 56,000, med

kronor 27,800 enligt följande tablå:

Värmeledning, A. B. Calor, kontrakt................kronor 42,500: —

Vatten och avlopp, Ax. Sjögren, kontrakt’.............. » 29,135: —

Ritningar och tillsyn av dessa arbeten............... » 6,000: —

Oförutsedda utgifter, tillägg och förändringar........... » 6,165: —

Summa kronor 83,800: —

Beräknade kostnader i ett för allt................. . » 56,000: —

Merkostnad utöver de beräknade . ..................kronor 27,800: —

För att möta denna ökade kostnad skulle inskränkningar få göras från den

antagna planen för reparationsarbetena. Men förhållandena äro dock tyvärr för

närvarande sådana, att inskränkningar ej kunna genomföras, utan i dess ställe uppstår

en ökad kostnad utefter hela linjen, av orsaker, som jag här vördsamt får

framhålla.

Dels äro såväl materialpriser som arbetslöner betydligt högre nu än då för
-

Ö: er intendent cämbetet.

Greve

Cronstedt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

slaget uppgjordes, och dessa priser äro under ständigt stigande, särskilt vad angår

materialier. Därjämte har det under arbetets gång visat sig alldeles oanade dåliga

murar och pelare på många ställen i slottet samt övriga bristfälligheter, som måste

avhjälpas så som här närmare redogöres punkt för punkt.

I norra flygeln måste grunderna under sidomurarna till källargången förstärkas,

då avloppsledningen nedlägges här, och murarna sakna grunder.

Beräknat utföras i form av en kanal på samma sätt som uti

södra flygeln och till en kostnad av..............kronor 1,800: —

Valv och källarmurar under mittelpartiet samt vid den nyupptäckta

källaren (nordost) fordra dels förstärkningar, dels

imurningar på ett flertal ställen................ » 3,600: —

Kontreforerna i de stora källarne under hjärtmuren hava sjunkit

och skilt sig från valven, varför de böra förstärkas och delvis

ommuras............................ » 800: —

Uti den snett under murarna gående sandstensvälvda gången hava

svårare sättningar uppstått, varför här stärkningar måste

inslås. Valvets översida utanför muren måste isoleras mot \

fukt med betong och asfalt................... » 2,880: —

Trappans sidomurar i stora vestibulen visade sig vara så dåliga,

att de fingo till stor del helt nymuras. Den ena av dessa

murar hade endast i bottenvåningen nio valv och valvdelar,

utvisande, huru många gånger den genomgått förändringar.

Alla dessa förändringar voro därtill i de flesta fall underhaltigt

utförda.......................... » 1,230: —

För många övriga mellanmurar, fönsterpelare m. m. gäller samma

förhållande. Särskilt är detta fallet i den södra flygeln. Där

dörröppningar utföras, får i flera fall en stor del av väggen

ommuras. Fönsterpelarne hava på en del ställen måst helt

eller till större delen ommuras. Bröstningarna äro otillfredsställande

isolerade, ofta äro sockelstenarna genomgående. Där

rörslitsar upphuggas, visa murarna sig ofta bestå huvudsakligen

av tegelknot och dåligt bruk. Alla dessa bristfälligheter

kunde man på intet sätt ana sig till att de förefunnos

bakom paneler, tapeter och gyllenläder. Men när de nu

framkommit, kan man ej stå till svars för att icke, i den

mån de upptäckas, på ett betryggande sätt avhjälpa desamma

i samband med pågående reparationer. Aven bakom

den utvändiga putsen torde förefinnas bristfälligheter, som

måste upphjälpas och om vars förekomst man ej var medveten » 7,200: —

Då rörkanalerna i södra flygeln skulle utföras, visade det sig,

att blindbotten saknades i bjälklaget till bottenvåningen och

att bjälkarna helt enkelt lågo inbäddade uti grus och sand.

Blindbotten måste därför inläggas. I samband därmed och

vid utförande av rörkanalerna utföres förstärkning av en del

av innermurarnas grunder.................... » 5,400: —

Transport kronor 22,910: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

Transport

Vid rivningsarbetena i såväl södra som norra flygeln invid mittelpartiet

visade det sig synnerligen lätt att anordna trapportill

källaren och att på så sätt kunna erhålla en passage

från ena flygeln till den andra utom den genom hallen förefintliga.

En sådan trappanordning med kommunikationsgång

framhålles såsom särdeles önskvärt att genomföra och drager

endast en ringa kostnad.....................

Alla rivningsarbeten och bilningar äro ännu ej avslutade och med

kännedom om övriga liknande redan utförda sådana arbeten

inom slottet, huru dåliga murarna på många ställen äro,

synes det vara nödvändigt att beräkna oförutsedda utgifter

för liknande oväntade arbeten till 10 procent å samtliga

här ovan angivna belopp eller..................

Sammanlagda summan för ovan angivna arbetens extra kostnader

blir sålunda............................

Sedan arbetet kostnadsberäknades, hava arbetslönerna, vilka beräknades

till cirka 60,000 kronor, ökats med cirka 17 procent

eller med..............................

Materialiernas ökning är dock vida större, varierande emellan 10

procent—100 procent ökning eller mera. Materialkostnaden

var beräknad till cirka 100,000 kronor, varpå en ökning av

i medeltal 20 procent torde böra beräknas eller.......

Dessa kostnader stiga dock ideligen högre och särskilt med hänsyn

till förestående målningsarbeten torde en ytterligare

ökning ej vara osannolik, varför härtill må upptagas 10

procent eller............................

Ökningen på dessa poster enbart uppgår sålunda till.......

kronor 22,910: —

» 3,500: —

» 2,640: —

kronor 29,050: —

» 10,200: —

» 20,000: —

» 10,000: - kronor 40,200: —

eller tillsammans med de extra arbetena..............kronor 69,250: —

Till dessa byggnadskostnader, vilka utöver den ringa kostnaden för källartrappan

icke omfatta några tillkomna nya arbeten, torde böra läggas kostnaden,

här ovan angiven, för värmeledningens och sanitetsanläggningens fördyrande. Hela

den merkostnad, vartill dessa beräkningar sålunda komma, bliver:

Värme- och sanitetsanläggning........kronor 27,800: —

Byggnadsarbeten................ » 69,250: —

eller tillsammans kronor 97,050

Ämbetet torde sålunda böra göra en underdånig hemställan om erhållande

av medel till dessa ökade kostnader, vilka framkommit dels, och till största delen,

på grund av de nu rådande förhållandena och dels uppstått emedan slottet var i

ett vida sämre skick än man kunnat vänta, ej heller kunnat veta innan arbetena

påbörjats.

Stockholm den 5 februari 1917.

Sigge Cronstedt.»

I ärendet har riksmarskalksämbetet den 19 mars 1917 avgivit infordrat

utlåtande och därvid anfört bland annat följande:

Riksmarskalks
ämbete!.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Käng!. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 278.

»Till besvarande av den nådiga remissen får riksmarskalksämbetet till en

början i underdånighet anföra, att då överintendentsämbetet biträtt arkitektens för

restaureringsarbetena greve Cronstedts framställning rörande ökade kostnader för

genomförande av de påbörjade restaureringsarbetena å Ulriksdals slott, finner riksmarskalksämbetet

för sin del intet att häremot erinra.

Yad därefter beträffar frågan om sättet för beredande av de härför erforderliga

medlen tillåter sig riksmarskalksämbetet i underdånighet åberopa, vad ämbetet

uti underdånig skrivelse den 26 februari 1916 anförde i fråga om lämpligheten och

möjligheten av att för bekostande av de då föreslagna restaureringsarbetena å

Ulriksdals slott använda erforderliga belopp av djurgårdskassans överskottsmedel.

I överensstämmelse med vad riksmarskalksämbetet då i underdånighet anförde

och hemställde, har Eders Kung!. Maj:t och riksdagen jämlikt förberörda nådiga

beslut den 30 juni 1916 medgivit, att till gäldande av kostnaderna för utförande

av då föreslagna restaureringsarbeten å Ulriksdals slott intill ett belopp av 296,000

kronor ävensom till gäldande av ränta, i den mån medel av riksmarskalksämbetet

för ändamålet upplånats, finge av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under

erforderlig tid, räknat från och med år 1916, användas ett belopp av högst 30,000

kronor; varjämte Eders Kungl. Maj:t täcktes, i fråga om bestridande av kostnaderna

för utförandet av berörda restaureringsarbeten, förklara sig vilja på anmälan av

riksmarskalksämbetet framdeles meddela föreskrift.

Efter det sedermera riksmarskalksämbetet i underdånig skrivelse den 15

november 1916 gjort anmälan rörande behovet under år 1917 av medel utöver bidraget

från djurgårdskassans överskott för bestridande av kostnader för restaureringsarbetena

ävensom hemställt om föreskrift, huru med anskaffande av dessa medel

borde förfaras, har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 9 innevarande mars

bemyndigat riksmarskalksämbetet att till bestridande av den del av merberörda

kostnader, vartill ämbetet för närvarande saknade tillgängliga medel, eller kronor

215,000, ur den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden, i den mån

medel för arbetets bedrivande erfordrades, mot 5 procents ränta upplåna sammanlagt

högst nämnda belopp, att återbetalas genom årligen skeende avbetalningar till så

stora belopp, att annuiteten komme att uppgå till högst det belopp, 30,000 kronor,

som jämlikt ovananförda nådiga beslut må av djurgårdskassans överskottsmedel

årligen under erforderlig tid användas, varjämte det skall åligga riksmarskalksämbetet

att jämväl bestrida samtliga med lånet förenade kostnader.

Då riksmarskalksämbetet anser det oundgängligen nödvändigt, att de anbefallda

restaureringsarbetena å Ulriksdals slott nu i ett sammanhang utföras och

fullbordas enligt den uppgjorda och fastställda planen och icke av brist på medel

till bestridande av de ökade kostnaderna därför avstanna eller uppskjutas, samt

riksmarskalksämbetet därjämte anser sig kunna uttala, att hinder icke lärer möta

för djurgårdskassan att av dess överskott bestrida även dessa ökade kostnader,

under förutsättning att bestridandet av samma kostnader måtte få anordnas i likhet

med vad i fråga om bestridandet av förut beräknade kostnader blivit bestämt, nämligen

så, att riksmarskalksämbetet bemyndigas i mån av behov upplåna för ändamålet

erforderliga belopp och sedermera återbetala de upplånade medlen under en

viss följd av år,

så tillåter sig riksmarskalksämbetet härmed i underdånighet anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, att jämväl för nu ifrågavarande, till ett belopp

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 278.

av 97,050 kronor beräknade merkostnader för restaureringsarbetena ä Ulriksdals

slott måtte få, i likhet med vad genom nådiga beslutet den 30 juni 1916 medgivits,

av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under den för de sålunda ökade byggnadskostnadernas

amortering och förskotterade medels förräntande erforderliga tiden

utanordnas ett belopp av högst 30,000 kronor, att på skeende rekvisitioner utbetalas

till riksmarskalksämbetet till ersättande av utav ämbetet förskotterade medel.

Under förutsättning av nådigt bifall till denna riksmarskalksämbetets underdåniga

framställning, torde det åligga riksmarskalksämbetet att framdeles till Eders

Kungl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till anskaffande av de medel, vilka

under arbetstiden böra av riksmarskalksämbetet på skeende rekvisitioner tillhandahållas

överintendentsämbetet för jämväl de ökade byggnadskostnademas bestridande.»

Det belopp, som år 1916 anvisats för restaurering av Ulriksdals DeparUmenuslott,

har av två anledningar visat sig vara för knappt. Eu anledning ehefen

sammanhänger med tidsförhållandena och är gemensam för flertalet

under denna tid igångsatta byggnadsarbeten, nämligen den ständiga

stegringen i arbetslöner och materialpris. Härtill kommer i förevarande

fall, att slottet vid tiden för arbetenas påbörjande befann sig i ett betydligt

sämre skick än som vid kostnadsberäkningens uppgörande förutsetts.

De ökade krav, som nu av nämnda anledningar framställas,

uppgå till ungefär 33 procent av den ursprungliga kostnadssumman

eller närmare 100,000 kronor. Trots denna avsevärda höjning i byggnadskostnaden

torde det dock icke ATara lämpligt att genom omläggningav

planen för restaureringsarbetet söka nedbringa kostnaderna. Utom

det att det redan igångsatta arbetet i viss mån lägger hinder i vägen

härför, kan man icke förbise, att ökningen i kostnaden till avsevärd

del avser bevarandet av ett kulturhistoriskt minnesmärke. Jag anser mig

därför böra tillstyrka den nu gjorda framställningen om anvisande av

ytterligare medel för restaureringsarbetets slutförande, särskilt som jagerfarit,

att den sista kostnadsberäkningen i sina detaljer gjorts med

sådan försiktighet, att några ytterligare krav på medel från statsverkets

sida icke behöva befaras. Av riksmarskalksämbetets i det vid propositionen

nr 277 fogade utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag intagna

redogörelse för djurgårdskassans ställning jämte av vad jag ytterligare

av ämbetet inhämtat synes mig framgå, att hinder icke heller förefinnes

att av djurgårdskassans överskottsmedel bestrida jämväl dessa ökade

kostnader, under förutsättning att det erforderliga beloppet anordnas

på enahanda sätt som de medel, vilka för arbetena ifråga förut anvisats,

eller så att riksmarskalksämbetet bemyndigas att i mån av behov

upplåna de för ändamålet erforderliga medel och sedermera återbetala

vad sålunda upplånats ävensom gälda ränta därå under en viss

följd av år med användande av djurgårdskassans överskottsmedel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 278.

Riksmarskalksämbetet har förutsatt, att på såväl det tidigare anvisade

beloppet, 296,000 kronor, med utgående ränta som ock det till anvisande

nu ifrågasatta beloppet, 97,050 kronor jämte eventuell ränta,

annuiteten skulle begränsas till 30,000 kronor eller samma belopp, som

skulle utgöra annuitet på det år 1916 anvisade beloppet. Härigenom

synes mig emellertid amorteringstiden för ifrågavarande byggnadskostnader

bliva allt för lång. Efter att hava satt mig i förbindelse med

riksmarskalksämbetet finner jag hinder icke möta för att det årliga bidraget

från djurgårdskassans överskottsmedel skulle kunna höjas med

5.000 kronor eller till 35,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

medgiva,

dels att, utöver det belopp av intill 296,000 kronor jämte erforderliga

medel för gäldande av viss ränta, som år 1916 anvisats till restaurering

av Ulriksdals slott, för samma ändamål må av djurgårdskassans överskottsmedel

användas ytterligare ett belopp av 97,050 kronor ävensom,

i den mån medel av riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånas, vad

till gäldande av ränta därå kan erfordras,

dels och, med ändring i så måtto av vad år 1916 beslutits i fråga

om det högsta belopp, vilket årligen må för ändamålet användas, att

av förberörda kassas år 1916 samt nu ytterligare anvisade överskottsmedel

må från och med år 1918 under erforderlig tid användas högst

35.000 kronor för varje år.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och

skulle proposition i ärendet till riksdagen avlåtas av

den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig östergren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott. s. 7 i texten
  2. SU 1917:119 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott. s. 3 i texten