Sök i Ratio Lex

Angående disposition av Skytteanska skolbostället Tärnafors nr 1

1917-04-23 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:279, Angående disposition av Skytteanska skolbostället Tärnafors nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 279.

1

Nr 279.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående disposition

av Skytteanska skolbostället Tärnafors nr 1; given

Stockholms slott den 23 april 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

medgiva,

att Skytteanska skolbostället Tärnafors nr 1 i Tärna socken av Västerbottens

län må utläggas till kronoöverloppsmark och under sådan natur

behandlas vid den Kungl. Maj:ts befallningshavande åliggande prövningen

av avvittringen i nämnda socken.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alexis Hammarström.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 240 käft. (Nr 279—280.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 279.

Disposition

av Skytteanska

skol bostället

Tärnafors

nr 1.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Hammarström anförde:

Genom beslut den 4 juli 1913 medgav Kungl. Maj:t, bland annat, att

det läraren vid Skytteanska skolan i Tärna församling O. P. Pettersson på

lön anslagna skolhemmet Tärnafors, som förut under 10 års tid varit utarrenderat

för en årlig arrendesumma av 75 kronor, finge utarrenderas för

en tid av ytterligare 3 år, räknade från den 14 mars 1913; och anbefalldes

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens län på samma gång

att i god tid före de tre årens slut inkomma till Kungl. Maj:t med utredning

och förslag angående den framtida dispositionen av ifrågavarande

hemman.

Med anledning härav hemställde befallningshavanden i skrivelse den

14 juli 1915, att Kungl. Maj:t täcktes besluta, att ifrågavarande hemman

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 279. 3

nr 1 Tärnafors i Tärna socken skulle från och med den 14 mars 1916 upphöra

att vara på lön anslaget åt läraren vid Skytteanska skolan samt i stället efter

verkställd lämplig uppdelning upplåtas åt enskilda. Då emellertid enligt

befallningshavandens mening ett dylikt upplåtande icke torde lämpligen

böra verkställas, förrän hemmanet blivit till sina områden definitivt bestämt

genom avvittringens avslutande och fastställande, hemställde befallningshavanden

därjämte, att i avvaktan därpå hemmanet måtte fortfarande

från den 14 mars 1916 tills vidare få utarrenderas på de för kronan

förmånligaste villkor, som kunde betingas, samt att under tiden förslag

måtte uppgöras till hemmanets uppdelning i lämpliga egnahemslägenheter.

Sedermera har befallningshavanden i skrivelse den 3 mars 1917, till

vilken jag senare skall återkomma, i viss mån frångått detta förslag och

i stället ifrågasatt, att hemmanet vid den pågående avvittringen måtte

utläggas till överloppsmark.

Innan jag närmare redogör för detta ärende, tillåter jag mig erinra

om den ovannämnda s. k. Skytteanska skolans tillkomst och förläggning

samt om hemmanet Tärnafors upplåtande såsom boställe åt läraren vid

nämnda skola.

Enligt den av biskopen 0. Bergqvist verkställda förberedande utredning

rörande lappskoleväsendets uppkomst och utveckling, som låg till grund

för Kungl. Maj:ts framställning till 1913 års riksdag angående ökning av

förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk (propositionen nr 97), vidtogs

den första åtgärden för beredande av undervisning åt personer av

lapsk härkomst av konung Gustaf II Adolf, som år 1619 lät i Piteå inrätta

en skola, egentligen avsedd för lappgossar, som skulle utbildas till

präster. År 1631 flyttades denna skola till Lycksele. Till dess underhåll

skänkte riksrådet Johan Skytte dels av egna, dels av insamlade medel

5,000 daler silvermynt, vilka medel överlämnades till regeringen, som i

stället åtog sig skolans framtida underhåll. Skolan, vilken sålunda är att

betrakta som en donationsskola, har sedermera alltjämt benämnts den

Skytteanska lappskolan.

I Lycksele var skolan stationerad från år 1631 ända till år 1865.

Skolan syntes då icke längre vara så belägen, att den motsvarade sitt

ändamål. Sedan domkapitlet i Härnösand på därom av Kungl. Maj:t

lämnat uppdrag inkommit med förslag om skolans förläggande till annan

tjänligare ort, medgav Kungl. Maj:t den 13 september 1865, att

sagda skola finge förflyttas från Lycksele och förläggas till Tärnafors

nybygge i Tärna kapellförsamling, med iakttagande, bland annat,

att skolan fortfarande som dittills skulle vara en undervisningsanstalt för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 279.

barn av lappallmogen i Umeå lappmark, varjämte Kungl. Maj:t för verkställandet

av flyttningen anvisade från det å riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk till inköp av

Tärnafors nybygge 4,000 riksdaler, till uppförande av skolhus därstädes

2,104 riksdaler och till flyttning av skolans inventarier och möbler m. m.

396 riksdaler, eller tillsammans 6,500 riksdaler. Därjämte förordnade

Kungl. Maj:t, att det ditintills upplåtna skolbostället inom Lycksele socken

skulle för statsverkets räkning försäljas och köpeskilligen avlämnas till

riksgäldskontoret.

Sedan skolan en tid pågått i Tärnafors, visade sig detta ställe på grund

av sitt avskilda läge icke fullt lämpligt för densamma, varför vederbörande

folkskolinspektör väckte fråga om skolans förflyttning till Björkfors

by. Efter det skolbyggnaden i Tärnafors den 2 maj 1892 genom vådeld

nedbrunnit och utredning rörande skolans förflyttning blivit verkställd,

föreslog Kungl. Maj:t 1895 års riksdag (proposition nr 38) att, med godkännande

av skolans förflyttning till lämplig plats i närheten av Tärna

församlings kyrka, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för uppförande

å samma plats av ett folkskolehus jämte ett barnhem och ett uthus

anvisa ett belopp av 15,500 kronor, med villkor att byggnadernas

uppförande ombesörjdes av Tärna församling och att övriga kostnader därför

bestredes av församlingen, varemot byggnadernas framtida underhåll

övertoges av staten, samt under förutsättning bland annat, att ifrågavarande

skola mottoge såsom lärjungar dels i främsta rummet barn av lapska

föräldrar på samma villkor som dittills, dels ock församlingens övriga

barn till det antal, som där lämpligen kunde undervisas jämte lappbefolkningens

barn.

Denna framställning bifölls av riksdagen, varefter Kungl. Maj:t genom

nådigt brev den 31 maj 1895 meddelade föreskrift om skolans förflyttning.

1 sammanhang därmed anbefalldes domkapitlet att vid dåvarande lärarens

avgång från tjänsten därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då ville

till prövning företaga frågan om ny reglering av de med tjänsten förenade

avlöningsförmåner.

Efter nämnda förflyttning blev skolhemmanet Tärnafors, som var beläget

på 5,5 kilometers avstånd från den nya skolan i närheten av Tärna

kyrka, enligt lärarens uppgift icke mera till någon fördel för honom utan

åsamkade honom en förlust av omkring 200 kronor årligen. Med anledning

härav medgav Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 21 februari 1902,

att hemmanet finge utarrenderas för en tid av 10 år och på villkor i

övrigt, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande och domkapitlet godkändes.

Efter utgången av denna arrendetid blev, såsom jag förut nämnt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 279.

hemmanet jämlikt nådigt brev den 4 juli 1913 utarrenderat för en tid av

3 år, räknat från den 14 mars 1913.

Ytterligare torde jag böra erinra därom, att lvungl. Maj:t i förenämnda

proposition, nr 97, den 21 februari 1913 föreslog riksdagen icke

blott att bevilja viss ökning av förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk

utan ock att uppdela detta anslag i två, ett för kyrkliga ändamål och

ett för folkbildningsändamål. Vid detta ärendes föredragning inför Kungl.

Maj:t framlade dåvarande departementschefen, enligt det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, förslag rörande

lappskoleväsendets omorganisation och yttrade därvid, bland annat, att

lappskolborden enligt sagda förslag skulle framdeles försäljas, i den mån

de vid dåvarande tjänstinnehavares avgång bleve disponibla. Något beslut

i sådan riktning syntes dock icke böra fattas, innan fullständig utredning

förelåge om dessa hemmans värde m. m. Det borde därför enligt departementschefens

mening uppdragas åt vederbörande myndigheter att föranstalta

om sådan utredning, på grund varav framställning till riksdagen

i ämnet sedermera borde göras.

Vidare tillkännagav departementschefen, att han hade för avsikt att,

därest omförmälda anslagsökning beviljades, för Kungl. Maj:t till prövning

framlägga ett enligt förberörda huvudgrunder utarbetat förslag till

nytt reglemente för lappmarks ecklesiastikverk, i vad detsamma avsåge

folkundervisningen.

Riksdagen biföll den nämnda framställningen, och den 12 september

1913 utfärdades nådig kungörelse angående ändrad lydelse av vissa delar

av reglementet för lappmarks ecklesiastikverk den 31 januari 1896.

Jag återgår nu till Kungl. Maj:ts befallningshavandes förberörda Kungi. Maj:ts

hemställan av den 14 juli 1915 angående dispositionen av skolhemmanet havande5

Tärnafors. Till stöd för denna hemställan har befallningshavanden anfört d. 14/7 1915.

bland annat:

Det torde icke vara lämpligt att fortfarande anslå ifrågavarande hemman på lön

åt läraren vid Skytteanska skolan, och då den dåvarande läraren begärt avsked från

sin tjänst från och med utgången av år 1915 samt Kungl. Maj:t genom nådiga brevet

den 31 maj 1895 förklarat Sig skola vid dåvarande lärarens avgång taga frågan

om ny reglering av de med tjänsten förenade löneförmåner under prövning, syntes

icke något hinder möta att för annat ändamål disponera ifrågavarande hemman.

Den av Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 18 november 1892 anbefallda avvittring

inom Tärna socken hade visserligen icke avslutats, så att hemmanets område

blivit definitivt fastställt, men enligt det dittills upprättade förslaget skulle hemmanet

Tärnafors nr 1 åsättas ett skattetal av 19/64 mantal och tilldelas ett område av

643.22 8 hektar, varav 1,131 hektar åker och 126,341 hektar äng och odlingsmark,

237,236 hektar skogsmark samt 278,52 hektar impediment.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Domkapitlet.

Folkskol
överstyrelsen.

Statskon

toret.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 279.

Med hänsyn till såväl hemmanets belägenhet i närheten av Tärna kyrka som

ock därtill, att den odlingsmark, som enligt förslaget vore avsedd att tilldelas hemmanet,

vore av stor omfattning och av god beskaffenhet, torde detsamma efter verkställd

ägostyckning ganska väl lämpa sig för bildande av egna hem, såväl jordbrukslägenheter

som bostadslägenheter.

Under den utredning, som för närvarande påginge för att kunna bereda icke

allenast de nomadiserande lapparna utan även fattiga, icke renägande lappar bättre

existensvillkor, hade det visat sig ömkligt att kunna förflytta åtskilliga inhysingar,

som slagit sig ned och verkställt mindre odlingar å enstaka, avlägsna ställen, vilka

dels vore otjänliga för jordbruk och dels vore så belägna, att en bosättning å dem

vore till hinder för renskötseln särskilt under renarnes kalvningstid. Genom att dylika

nybyggare bereddes lämpligare områden för egna hem å hemmanet Tärnafors,

skulle dessa vinna bättre möjligheter för sitt jordbruk och därigenom bättre existensvillkor

på samma gång som lapparna befriades från den störande inverkan på renskötseln,

som enstaka, i fjälldalarna belägna och såsom jordbrukslägenheter mindre

lämpliga lägenheter åstadkomme.

Möjligheten att kunna bereda ålderstigna, fattiga lappar, som övergivit renskötseln,

en något drägligare tillvaro under deras ålderdom torde även kunna förverkligas

genom att åt dessa lappar upplåta mindre lägenheter å ifrågavarande hemman,

varigenom desamma skulle kunna något bättre livnära sig på avkastning av jordbruk

jämte fiske uti den intill hemmanet belägna fiskrika Gäutasjön.

Vid befallningshavandens skrivelse var fogat ett i ärendet från vederbörande

lappfogde infordrat yttrande, vari framhållas vissa synpunkter,

som både för renskötselns befrämjande och de eventuella nya lägenhetsinnehavarnas

bästa borde vinna beaktande vid områdenas upplåtande åt

enskilda.

På grund av remisser hava underdåniga utlåtanden i ärendet avgivits

den 1 september 1915 av domkapitlet i Luleå, som hört vederbörande

folkskolinspektör, den 8 oktober 1915 av folkskolöverstyrelsen och

den 24 januari 1916 av statskontoret.

Folkskolinspektören har hemställt om beslut av Kungl. Maj:t, att skolhemmanet

i Tärna efter den dåvarande lärarens avgång icke vidare skulle

ingå i lärarens vid Skytteanska skolan löneförmåner. Domkapitlet har biträtt

befallningshavandens förslag, och folkskolöverstyrelsen har hemställt

om Kungl. Maj:ts beslut, att ifrågavarande hemman skulle från och med

den 14 mars 1916 upphöra att vara på lön anslaget åt läraren vid Skytteanska

skolan samt i stället efter verkställd lämplig uppdelning upplåtas

åt enskilda.

Statskontoret har i ämnet yttrat bland annat:

I likhet med folkskolöverstyrelsen tillstyrkte statskontoret, att ifrågavarande hemman

från och med den 14 mars 1916 finge upphöra att vara på lön anslaget åt läraren

vid Skytteanska skolan.

Tillika instämde statskontoret i Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Västerbottens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 279.

län hemställan, att, i avvaktan på att hemmanet bleve till sitt område definitivt bestämt

genom avvittringens avslutande och fastställande, detsamma finge fortfarande

från nyssnämnda dag tills vidare utarrenderas på de för kronan förmånligaste villkor,

som kunde betingas; börande arrendesumman uppdebiteras såsom inkomst för anslaget

till lappmarks ecklesiastik verk, folkbildningsändamål.

Yad däremot den framtida dispositionen av hemmanet beträffade, funne statskontoret,

att då detsamma vore inköpt för medel, som genom nådigt brev den 13 september

1865 anvisats från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, det icke torde, utan

riksdagens hörande, kunna disponeras för andra än med nämnda anslag avsedda ändamål.

°Skulle således Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag om hemmanets upplåtande

åt enskilda befinnas förtjäna beaktande, torde Kungl. Maj:t vilja i ärendet göra

framställning till riksdagen.

Den 4 februari 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att merberörda hemman

skulle från och med den 14 mars 1916 upphöra att vara på lön anslaget

åt läraren vid Skytteanska skolan, och föreskrev, att hemmanet skulle utarrenderas

för en tid av ytterligare 3 år, räknat från den 14 mars 1916,

och på de villkor, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande och domkapitlet

godkändes, samt att arrendeavgiften för hemmanet skulle uppdebiteras

såsom inkomst för anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.

I sammanhang därmed anbefallde Kungl. Maj:t kammarkollegium

att avgiva underdånigt utlåtande beträffande den framtida dispositionen

av ifrågavarande hemman.

Såsom förut nämnts, hade den lärare vid Skytteanska skolan, åt vilken

merberörda hemman varit anslaget såsom boställe, begärt avsked från sin

tjänst från och med utgången av år 1915. Sedan sådant avsked blivit

honom i vederbörlig ordning beviljat och domkapitlet därom gjort anmälan

hos Kungl. Maj:t, företog Kungl. Maj:t den 5 maj 1916 frågan om ny

reglering av de med tjänsten förenade avlöningsförmåner och förordnade

därvid, bland annat, att avlöningen åt läraren vid Skytteanska skolan skulle

från och med år 1916 fortfarande tills vidare, intill dess ändrade bestämmelser

kunde hava blivit av Kungl. Maj:t meddelade rörande skolväsendet

i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning, helt utgå från

anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.

Till åtlydnad av förenämnda befallning har nu kammarkollegium,

med överlämnande av dels från kollega vederbörande arkivkontor infordrat

yttrande i ämnet, dels en Kungl. Maj:ts befallningshavandes i länet med

skrivelse den 3 mars 1917 till kollegium inlämnad avskrift av befallningshavandens

samma dag avgivna underdåniga utlåtande i anledning av en

utav August Vilhelm Nilsson gjord underdånig ansökning att få förvärva viss

del av ifrågavarande hemman, den 20 mars 1917 avgivit utlåtande i ärendet.

Arkivkontoret har, bland annat, anfört följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kommers
kollegiets
arkivkontor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 279.

Ifrågavarande skolbord funnes i nu gällande jordebok för Tärna socken redovisat

under titel »kronoegendomar under allmän disposition, boställen» såsom Tärnafors

n:r 1, en lägenhet, med anteckning att den utgjorde Skytteanska skolbostället.

Sedan genom kungl. brev den 18 november 1892 medgivits, att allmänna avvittriEgen

i lappmarken finge utsträckas till trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens

och Norrbottens län, igångsattes under juli 1896 avvittringsförrättning såväl

i Stensele socken till den del, densamma är belägen ovanför nämnda gräns, som

i Tärna socken, därvid sagda sockendel och socken behandlades såsom ett avvittringslag.

Avvittringsförslag rörande detta avvittringslag inkom till Konungens befallningshavande

den 21 januari 1916. På sätt Konungens befallningshavande i sitt föreliggande

underdåniga utlåtande meddelat, skulle enligt berörda förslag skolbordet i fråga

åsättas ett skattetal av 19/64 mantal och tilldelas ett område om 643,2 2 8 hektar, därav

1,131 hektar åker, 126,341 hektar äng och odlingsmark, 237,236 hektar skogsmark

samt 278,5 2 hektar impediment. Omförmälda förslag hade dock ännu icke^ hos Konungens

befallningshavande kunnat bliva föremål för slutlig behandling. Emellertid

hade kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund av nådigt bemyndigande verkställt

granskning av de samma avvittring berörande kartor och handlingar, i underdånig

skrivelse aen 3 april 1916 anmält, att förutom vissa andra felaktigheter av betänklig

art, som begåtts vid utförandet av berörda avvittriugsarbete, därvid i mera begränsad

omfattning än som ske bort verkställts ägoutbyten i syfte att undvika bibehållande

utanför hemmanens och nybyggenas egentliga tilldelningsområden av de hemmanen

och nybyggena tillhöriga ströängar.

Redan innan nämnda anmälan inkom till Kungl. Maj:t, hade Kungl. Maj:t med

föranledande av likartad anmälan, som av advokatfiskalsämbetet gjorts beträffande

upprättade avvittringsförslag rörande Sorsele och Dorotea socknar, vidtagit vissa åtgärder

till vinnande av utredning, bland annat, om lämpligaste sättet, för att kronan

skulle kunna bekomma sådana ströängar, som nu nämnts, utan att sagda avvittringsförrättningar

därför behövde undanröjas.

Därefter föreslog Kungl. Maj:t i nådig proposition den 7 april 1916 riksdagen,

bland annat, att

l:o) för sin del medgiva, att Kungl. Maj:t Ange, innan författningsenlig prövning

ägde rum av de föreliggande förslagen till avvittring inom Sorsele och Dorotea

socknar” med vederbörande rättsägare träffa sådana föreningar om förslagens godkännande,

som lämnade utsikt till avvittringens avslutande inom en snar framtid, under

förutsättning dock att i bitande avvittringsutslag infördes förbehåll för hemmansägare

och nybyggare att, i den man genom tilläggsavvittring bestämdes, till kronan

avstå dels, mot ersättning, slätterängar utanför hemmanens eller nybyggenas egentliga

ägoområden, dels ock, utan anspråk på ersättning, mark, som under beteckning

av impediment tillagts hemman eller nybygge;

2:o) bemyndiga Kung!. Maj:t att, i händelse vidare utredning rörande avvittringen

i Vilhelmina och Stensele-Tärna avvittringslag skulle giva vid handen, att därvid

icke förekomme på kronans rätt inverkande, väsentliga felaktigheter av annan

art än de, som anmärkts under granskningen av avvittringsförslagen rörande Sorsele

och Dorotea avvittringslag, med vederbörande rätt-ägare i förstnämnda båda avvittringslag

träffa sådana föreningar, som i föregående punkt omförmälts, under den i

samma punkt angivna förutsättning beträffande tiliäggsavvittrings genomförande.

Genom den nådiga propositionen inhämtades tillika riksdagens yttrande över ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

luta yl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 270. 9

billigt förslag till kungörelse angående tillläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens

läns lappmark.

f underdånig skrivelse den 7 juni 1916 anmälde riksdagen, bland annat, att

riksdagen lämnat såväl det i punkten l:o) av den nådiga propositionen avsedda medgivande

som ock det bemyndigande, som omhandlas i punkten 2:o av samma proposition,

samt att vidkommande förenämnda förslag till kungörelse riksdagen icke hade

något att däremot erinra i vidare mån än som framginge av vissa i riksdagens skrivelse

gjorda uttalanden.

Någon kungörelse i berörda ämne hade ännu icke av Kungl. Maj:t utfärdats.

Emellertid torde det på grund av vad under förarbetena förekommit kunna antagas,

att den avsedda nådiga kungörelsen komme att innehålla föreskrift om ströängsfrågans

lösning beträffande nu nämnda avvittringslag genom en särskild tilläggsavvittring

och om denna förrättnings förbindande med den allmänna avvittringen. Tillika

torde genom samma kungörelse komma att stadgas, att då laga kraftägande utslag

rörande den allmänna avvittringen förelåge, skulle beträffande varje inom avvittringslagen

belägen fastighet, som fått sig tillagda en eller flera ströängar, så snart ske

kunde, genom särskild avvittringsnämnd undersökas, huruvida och på vad sätt lämpligen

kunde företagas odling, som med beräkning av viss årlig höskörd för varje hektar

odlad jord kunde i avkastning lämna samma myckenhet hö, som vid allmänna

avvittringen beräknats kunna skördas å nämnda ängar. Sagda nämnd torde komma

att bestå av en lantmätare, eu jordbrukskonsulent eller annan person med jämförlig

utbildning samt eu inom Västerbottens läns lappmark bofast, jordbrukskunnig person!

Vad vidkomme själva frågan om förevarande hemmans framtida disposition torde,

därest hemmanet skulle, på sätt förut avsetts, försäljas, någon försäljning icke kunna

äga rum, förr än hemmanets ägovälde blivit definitivt bestämt genom sådan tillläggsavvittring,

som ovan nämnts, samt denna avvittring vunnit laga kraft.

Nu hade emellertid Konungens befallningshavande efter därom av vederbörande

lappfogde väckt fråga föreslagit, att hemmanet skulle efter verkställd ägostyckning

i mindre lotter upplåtas till brukande åt innehavare av i lappmarken ovan odlingsgränsen

befintliga, utan tillstånd anlagda lägenheter (s. k. inhvsingar) och åt ålderstigna

fattiga lappar. Vad till stöd för berörda förslag anförts syntes förtjäna synnerligt

beaktande och utgöra fullgiltigt skäl för bifall till förslaget. I så fall torde

arrendetiden böra bestämmas till högst trettio år, med rätt för brukaren att, därest

han vid arrendetidens utgång funnes hava väl brukat den upplåtna marken och anmärkning

ej heller eljest mot honom förekomme, få för egen eller sin hustrus och sina

barns räkning arrendetiden förlängd med högst trettio år. Första arrendeupplåtelsen

torde höra föregås av en förrättning för uppgörande av förslag såväl till hemmanets

uppdelning i lämpliga arrendelotter som oek till de närmare arrendevillkoren i avseende

å nybyggnads- och andra skyldigheter ävensom till den arrendeavgift, emot

vilken varje lott kunde anses skäligen höra upplåtas. Åt Konungens befällningshavande

torde böra uppdragas att bestämma omfattningen av arrendelotterna, fastställa

arrendevillkoren och antaga arrendatorer. De inflytande arrendeavgifterna torde

böra uppdebiteras såsom inkomst för anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.

Med hänsyn därtill att de personer, som — enligt vad förut nämnts — torde

komma att verkställa tilläggsavvittringen å ifrågavarande hemman, givetvis måste

komma att besitta just de kvalifikationer, som erfordrades för utförande av den förrättning

med uppdelande av hemmanet i arrendelotter m. m., som nyss angivits, syn
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 240 höft. (Nr 279—280.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kungi.

betMIniag»- (»nate.

D. s/, 191?.

10 Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition Nr 279.

tes denna förrättning lämpligen böra av dem verkställas och företagas i samband

med tilläggsavvittringen, helst som därigenom proceduren för arrendeupplåtelsen skulle

kunna väsentligen påskyndas och tillika lämna det bästa resultatet. För att så

skulle kunna ske och då, på sätt statskontoret i sitt uuderdåniga utlåtande i ärendet

framhållit, frågan om den sålunda avsedda dispositionen av hemmanet vore av beskaffenhet

att böra underställas riksdagens prövning, torde nådig proposition i ärendet

böra avlåtas redan till 1917 års riksdag.

Det av Kung]. Maj:ts befallningshavande i annat ärende avgivna utlåtandet,

som dock på det närmaste berör den föreliggande frågan, är av

följande lydelse:

Genom domänstyrelsens resolution den 24 oktober 1916 satt i tillfälle att avgiva

yttrande över en av August Vilhelm Nilsson gjord underdånig ansökning att få förvärva

en del av hemmanet Tärnafors i Tärna socken, finge Kungl. Maj:ts befallningshavande,

som i ärendet hört lappfogden i länet, i underdånighet anföra följande:

Enligt vad sökanden uppgåve, hade han genom ett villkorligt köp förvärvat åborätten

till en del av krononybygget Laxnäs i nämnda socken, vilken fastighet i förslag

till allmän avvittring av ifrågavarande trakter betecknats med litt. Ad. Laxnäs

nr 2, Yig mantal. Enär en del av denna fastighets område ansetts erforderligt för

tillgodoseende av nomadlapparnas behov av flyttningsväg, hade under avvittringsberedningen

efter förhandlingar med innehavaren av sagda fastighet — efter vad som kunde

antagas sökanden Nilssons fångesman, vilken alltjämt syntes hava stått såsom innehavare

av fastigheten — denne förklarat sig beredd att för en köpesumma av 8,000

kronor avstå fastigheten till kronan. Detta erbjudande gällde från innehavarens sida

till den 1 juli 1917. — Sökanden Nilsson, som i följd härav förlorat utsikten att

kunna få bebo och bruka den av honom förvärvade fastigheten, hade i sin förevarande

ansökning anhållit att i stället antingen få köpa en del av det i närheten därav belägna

skolhemmanet Tärnafors eller ock få förvärva eu del av detta hemman i utbyte

mot den del, han tidigare innehaft av Laxnäs.

Enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes förmenande erbjöde sig här ett gynnsamt

tillfälle att ordna de ovan berörda förhållandena på ett såväl för det allmänna

som den enskilde förmånligt sätt. Den av sökanden Nilsson framställda begäran, såvitt

den avsåge jordbyte mellan Laxnäs nr 2 litt. Ad. samt hemmanet Tärnafors, vilken

begäran vore att förorda framför Nilssons anhållan att få inköpa viss del av detta

hemman, syntes mycket väl kunna vinna tillmötesgående, detta så mycket hellre som

kronan genom bytet undginge den särskilda kostnad, som eljest bleve förbunden med

ett inköp för renskötselns behov av nämnda del av Laxnäs. Bytet torde kunna verkställas

med stöd av lagen den 5 juni 1909 angående marks avstående för nomadlapparnas

behov vid avvittring ovan odlingsgräusen. — Kungl. Maj:ts befallningshavande

ansåge sig böra i detta sammanhang påpeka, att i den händelse förhållandena därtill

gåve anledning, i samband med denna jordbytesförrättniug kunde tagas under övervägande,

huruvida det med bytet avsedda syftet kunde med större fördel vinnas genom

en ifrågasatt ändrad skiftesläggning av de ägolotter av Laxnäs, som berördes av frågan

om bevarandet av flyttningsvägen för renarna. Först på detta stadium torde ock

kunna prövas den av lappfogden framhållna frågan, vilken del av Tärnafors hemman

som med minsta olägenhet för renskötseln kunde komma i fråga såsom vederlag vid

det påtänkta jordbytet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

[Kung!, Maj ds Nåd. Proposition Nr 27!).

I fråga om dispositionen av Tärnafors skolhem hade Kung]. Majits befallningshavande

avgivit ett underdånigt utlåtande den 14 juli 1915 och därvid, under erinran

att hemmanet vore föremål för avvittring, som ännu ej avslutats, föreslagit, att hemmanet

skulle uppdelas i lämpliga egnaliemslägenheter, som sedermera kunde upplåtas

åt vissa enskilda. Till följd av de i det föregående omförmälda ävensom andra sedermera

inträdda förhållanden ansåge sig Ivungl. Maj:ts befallningshavande böra i viss

mån frångå sitt nämnda förslag samt i stället ifrågasätta, att hemmanet vid den pågående

avvittringen utlades till överloppsmark. En dylik anordning skulle, på samma

gång den möjliggjorde det nu ifrågasatta bytet, bereda utväg att framdeles å de områden,

som ej behövde gå i vederlag för berörda del av Laxnäs, åstadkomma de upplåtelser,

som kunde finnas lämpliga åt lappar eller andra, och genom hemmanets överförande

till överloppsmark skulle man undgå de olägenheter, som i händelse av avvittringens

fastställelse enligt det nu uppgjorda förslaget skulle uppstå genom den

mängd ströängar, vilka enligt samma förslag tilldelats detta liksom andra hemman i

socknen. Med hemmanets utläggande till överloppsmark införlivades nämligen ströängarna

med den omgivande kronomarken. Nämnda och andra skäl talade även för

önskvärdheten av att förordnandet om hemmanets utläggande till överloppsmark gåves

med det snaraste, så att frågan om förenämnda jordbyte kunde regleras i samband

med den pågående avvittringen. De ändringar i avvittringsförslaget, som skulle erfordras,

i händelse hemmanet förklarades för överloppsmark, avsåge allenast hemmanets

andel uti den vid avvittringen ifrågasatta allmänningen, vilken skulle undergå viss

minskning, motsvarande denna andels storlek, och genomförandet av denna ändring

torde, enligt vad Ivungl. Maj:ts befallningshavande erfarit, icke stöta på några särskilda

svårigheter.

Under erinran att frågan om utbytet av här omförmälda del av Laxuäs mot viss

del av Tärnafors hemman torde böra tagas i övervägande oavsett Nilssons förevarande

framställning därom och att det kunde anses ingå i Kungl. Maj:ts befallningshavandes

befogenhet att i alla händelser föranstalta om nödiga åtgärder i sådant syfte, ansåge

sig likväl Kungl. Maj:ts befallningshavande av hänsyn till det sammanhang, de olika

frågorna ägde med varandra, böra för vidare åtgärd i fråga om avvittringen i socknen

i hithörande del avvakta Kungl. Majits beslut rörande hemmanets eventuella förklarande

för överloppsmark. Kungl. Maj:ts befallningshavande tilläte sig alltså i underdånighet

hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes, efter inhämtande av riksdagens samtycke,

förklara, att skolhemmanet Tärnafors skulle utläggas till kronoöverloppsmark och

under sådan natur behandlas vid den Kungl. Maj:ts befallningshavande åliggande prövningen

av avvittringen i socknen.

Då avkastningen av hemmanet hittills tillgodoförts det under benämningen lappmarks

ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, i riksstaten uppförda förslagsanslag, skulle

i händelse av hemmanets överförande till överloppsmark fråga kunna tänkas uppstå

om höjning av sagda anslags belopp. Med hänsyn till avkastningens obetydlighet —

hemmanet hade under en följd av år vid utarrenderingen betingat en arrendesumma

av allenast 75 kronor — syntes emellertid någon förändring av anslagets belopp under

inga förhållanden kunna påkallas av den föreslagna åtgärden.

Kammarkollegium har instämt i vad Kungl. Maj:ts befallningshavande

uti sistnämnda utlåtande anfört och hemställt.

Kammar
kollegium
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 279.

Såsom i det föregående nämnts, är hemmanet Tärnafors icke längre

anslaget på lön åt läraren vid Skytteanska skolan, utan utgå sagde lärares

avlöningsförmåner numera helt och hållet från anslaget till lappmarks

ecklesiastikverk, folkbildningsändamål. Under sådana omständigheter föreligger

intet hinder att nu disponera hemmanet på sätt, som ur andra

synpunkter kan befinnas lämpligt.

I sin senaste skrivelse den 3 mars 1917 har Kungl. Maj:ts befallningshavande

föreslagit, att hemmanet skulle utläggas till överloppsmark, och

kammarkollegium har instämt i detta förslag. Då eu sådan anordning

utan tvivel skulle i flera avseenden och särskilt med hänsyn till renskötselns

behov vara önskvärd, biträder jag detta förslag. Men enär hemmanet

inköpts för statsmedel, bör tydligen riksdagens medgivande inhämtas

till en sådan disposition av hemmanet som den nu föreslagna. Ett

dylikt medgivande medför, att lappmarks ecklesiastikverk går förlustigt

den avkastning av hemmanet, som annars skulle tillfallit detsamma. Denna

förlust är emellertid, såsom befallningshavanden anmärkt, så obetydlig, att

någon ökning av anslaget till ecklesiastikverket icke till följd därav behöver

ifrågasättas.

I överensstämmelse med vad nu anförts hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att Skytteanska skolbostället Tärnafors nr 1 i Tärna

socken av Västerbottens län må utläggas till kronoöverloppsmark

och under sådan natur behandlas vid den

Kungl. Maj:ts befallningshavande åliggande prövningen

av avvittringen i nämnda socken.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Floren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:300 Skrivelse till Konungen i anledning Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående disposition av Skytteanska skolbostället Tärnafors nr i. a1 i texten
  2. JoU 1917:77 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående disposition av Skytteansha skolbostället Tärnafors nr 1. a1 i texten