Sök i Ratio Lex

Angående anslag till täckande av brist i 1917 års stat för den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl

1917-04-23 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:280, Angående anslag till täckande av brist i 1917 års stat för den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.

13

Nr 280-

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till täckande av brist i 1917 års stat för den med drottning

Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda

dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl.; given Stockholms

slott den 23 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
att

till täckande av brist i 1917 års stat för den med drottning Sofias

stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa

m. fl. på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag högst 15,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 låta förskottsvis

av tillgängliga medel utanordna beloppet.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alexis Hammarström.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.

Täckande av

brist i den

beräknade

inkomst- och

utgiftsstaten

för år 1917

för den med

drottning

Sofias stiftelse

förenade

vårdanstalten

för blinda

dövstumma

och blinda

sinnesslöa

m fl.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Hammarström anförde:

I underdånig skrivelse den 26 februari 1917 har styrelsen för drottning

Sofias stiftelse hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes av tillgängliga

medel tillerkänna nämnda stiftelse ett extra understöd av intill 20,000

kronor till täckande av brist i den beräknade inkomst- och utgiftsstaten

för stiftelsen för år 1917 ävensom medgiva, att av nämnda understöd

finge utbetalas 10,000 kronor efter den 1 maj och återstoden efter den

1 november^sagda år.

Innan jag närmare redogör för denna ansökning, torde jag böra

erinra om de understöd av statsmedel, som för närvarande utgå till den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 280. 15

med nämnda stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och

blinda sinnesslöa in. d.

Enligt beslut av 1908 års riksdag och nådigt brev den 13 juni

samma år äger anstalten uppbära ett årligt understöd av 500 kronor för

varje vid årets början i anstalten — i skola och arbetshem — intagen

blind dövstum elev, som är mottaglig för undervisning. Vidare åtnjuter anstalten

på grund av 1908 års riksdags beslut och i enlighet med nu gällande

kungörelse i ämnet den 8 oktober 1915 ett understöd av högst 125 kronor

för iästermin för varje i anstaltens skolhem vid terminens början intagen

blind sinnesslö elev, som i anstalten eller på dess bekostnad njuter underhåll,

och av högst 62 kronor 50 öre för varje annan i anstalten intagen

blind sinnesslö elev, som från lästerminens början deltagit i undervisningen.

Jämlikt beslut av 1914 års senare riksdag samt sistnämnda kungörelse

äger anstalten därjämte åtnjuta ett årligt understöd av högst 250 kronor

för varje i anstaltens arbetshem intagen blind sinnesslö elev. Slutligen

utgår från och med år 1904 till anstalten, jämlikt beslut av 1903 års riksdag

och i enlighet med nu gällande kungörelse i ämnet den 8 oktober

1915, statsunderstöd halvårsvis med högst 125 kronor för en var av det

antal obildbara sinnesslöa, som i medeltal för dag under nästföregående

halvår vårdats å anstalten och vilkas behov av vård därstädes blivit prövat

av anstaltens läkare eller vederbörande inspektör, samt utan hänsyn till

de vårdades ålder.

Om å anstalten intagen blind dövstum eller sinnesslö enligt lagen

den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring tillerkänts pensionstillägg

eller understöd, vilket anstalten enligt 9 § samma lag äger uppbära,

skall dock, enligt 1915 års riksdags beslut, understödet minskas med ett

belopp, motsvarande vad enligt nämnda lag å staten belöper av kostnaden

för ifrågavarande pensionstillägg eller understöd, eller, där statsunderstödet

till beloppet ej överstiger statens andel av berörda kostnad, icke till

någon del utgå.

För ar 1916 har anstalten för nu nämnda kategorier av skyddslingar

uppburit sammanlagt 41,057 kronor 60 öre, därav 8,945 kronor 10 öre

för blinda dövstumma, 17,875 kronor för blinda sinnesslöa och 14,237

kronor 50 öre för obildbara sinnesslöa.

Vidare anser jag mig böra erinra därom, att den verksamhet, som

nu utövas av förutnämnda stiftelse, framdeles kommer att övertagas av

staten. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (proposition nr 195)

beslöt nämligen 1914 års senare riksdag att för anordnande genom statens

försorg av nödig anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte upprätta en

för ändamålet erforderlig vårdanstalt samt beviljade för uppförande av

därför behövliga byggnader med tillhörande anläggningar å ett av Lunds

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.

stad erbjudet tomtområde ett anslag av 521,000 kronor, varav på extra

stat för år 1915 anvisades ett belopp av 150,000 kronor. Därjämte bemyndigade

riksdagen Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten

trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga drottning

Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens dåvarande

tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande av de

särskilda villkor och förbehåll, som innehölles i stiftelsens reglemente

eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar eller särskilda delar

därav.

Sedermera har 1916 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t, efter

det överintendentsämbetet i skrivelse den 29 februari 1916 gjort underdånig

framställning i ämnet, utöver det för ändamålet redan beviljade anslaget

av 521,000 kronor, beviljat ytterligare ett belopp av 47,350 kronor

för uppförande, med vissa avvikelser från förut framlagd plan, av ovannämnda

byggnader.

Uti innevarande års statsverksproposition har Kungl. Maj:t under

åttonde huvudtiteln, punkten 212, föreslagit riksdagen att av de till uppförande

av byggnader för en vårdanstalt, avsedd för blinda med komplicerat

lyte, redan beviljade anslagen å tillhopa 568,350 kronor anvisa på

extra stat för år 1918 ett belopp av 100,000 kronor, men har riksdagen

ännu icke fattat beslut i anledning av nämnda förslag.

Ovisst är emellertid, huru snart sagda byggnader kunna komma till

stånd. Sedan Kungl. Maj:t den 4 augusti 1916 uppdragit åt överintendentsämbetet

att gå i författning om utförande av byggnadsarbetet och

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus län på anmodan av ämbetet införskaffat

anbud för verkställande av nämnda arbete, har det enligt ämbetets uppgift

i skrivelse den 28 februari 1917 visat sig, att ett ytterligare tilläggsanslag

av 350,750 kronor skulle vara erforderligt för att omedelbart kunna

igångsätta arbetet. Ämbetet har emellertid funnit, att de ökade kostnaderna

under nuvarande förhållanden, då material- och arbetspriser oavlåtligt

stiga utan några som helst beräkneliga grunder, icke med säkerhet

skulle stanna vid nyssnämnda belopp och därför ansett det skäligen lönlöst

att för närvarande hos Kungl. Maj:t göra framställning om beredande

av tilläggsanslag, vilket tilläggsanslag man redan nu kunde förutse icke

skulle visa sig tillräckligt, när arbetet nästa gång komme att utbjudas på

entreprenad. På grund härav har ämbetet, ehuru ämbetet till fullo insåge

de betydande svårigheter, med vilka de personer, som ledde anstalten

i fråga, hade att kämpa i de otillfredsställande lokaler, vilka för närvarande

stode till buds, i förberörda skrivelse hemställt om anstånd med

uppförandet av ifrågavarande byggnader, tills stadgade förhållanden in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280. 17

trätt i byggnadsyrket. Denna hemställan har Kungl. Makt den 30 mars

1017 bifallit.

Beträffande drottning Sofias stiftelse tillåter jag mig i övrigt hänvisa

till den omfattande utredning, som finnes intagen i Kungl. Maj:ts förenämnda

proposition nr 195 till 1914 års senare riksdag.

Ytterligare tillåter jag mig erinra, att riksdagen, med bifall till Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning, för vartdera av åren 1916 och 1917

till hyresbidrag åt den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. anvisat på extra

stat ett anslag av 5,000 kronor. Under åttonde huvudtiteln, punkten

213. i årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att ytterligare för samma ändamål anvisa på extra stat för år 1918 ett

förslagsanslag av 5,000 kronor. Sistnämnda framställning har dock ännu

icke varit föremål för riksdagens prövning.

•lag övergår nu till styrelsens ovannämnda ansökning av den 26

februari 1917. Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört följande:

Under det sista året hade de rådande svåra dyrtidsförhållandena, som snart sagt

dag från dag fortfarande stegrades, även inom drottning Sofias stiftelse varit orsak till

ieke så litet bekymmer och krävt mycken omtanke, för att utgifterna om möjligt icke

skulle bliva större än inkomsterna. Vid 1916 års början hade funnits ett överskott av

2,391 kronor och under samma år hade anstalten haft glädjen få mottaga en opåräknad

gåva av 5.000 kronor från fru Maria Ekmans stärbhus, jämte löfte att samma

belopp skulle komma anstalten till del även under år 1917. Tack vare den nu nämnda

gavan och det vid årets början befintliga överskottet hade, trots de oerhört stegrade

levnadsomkostnaderna, utgifterna icke överstigit inkomsterna under år 1916, men då

nu förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1917 — grundade på dels beräknade

inkomster, dels stegringen av utgifterna under de 2 sistförflutna åren, dels ock nödig

hänsyn till den alltjämt fortgående stegringen — uppgjorts, visade det sig, att utgifterna

efter den gjorda beräkningen med visshet komme att överstiga inkomsterna

med åtminstone 15,000 kronor. I det uppgjorda förslaget hade beräknats eu förhöjning

i utgifterna för år 1916 för bränsle av cirka 25 %, för kosthåll 16 %, för tvätt

och renhållning 5 %, för beklädnad 8 %, vilka förhöjningar under de rådande förhållandena

icke torde kunna anses för höga.

Däremot hade intet som helst dyrtidstillägg åt den vid anstalten anställda personalen

beräknats, dels emedan de alla utom föreståndarinnan och gårdskarlen åtnjöte

naturaförmåner (innefattande möblerad bostad, värme, lyse och full kost, sedan gammalt

beräknade till respektive 600, 500 och 450 kronor för olika grupper av personal), dels

oek därför att alla lärarinnor, vilkas kontanta löner förut varit alldeles för låga, från och

med år 1916 — med delvis retroaktiv verkan för år 1915 — fått sina löner väsentbgt

höjda. Kunde dyrtidstillägg få utgå även för denna personal med sitt under svåra

forhållanden tunga arbete, borde de måhända beräknas efter 10 % av den kontanta

lönen för dem, som åtnjöte naturaförmåner, samt efter 15 % för dem, som icke åtnjöte

sådana.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 240 käft. (Nr 279—280.) 3

Frams: filning

av styrelsen

för

drottning

Sofias

stiftelse.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.

I så fall borde beräknas ytterligare 2,965 kronor därtill utöver de förut nämnda

15,000 kronor — tillhopa 18,000 kronor — samt för att kunna täcka eventuellt ännu

större prisstegring, särskilt å bränsle, högst 20,000 kronor.

Vad de beräknade inkomsterna beträffade, funnes icke någon annan utväg att höja

dem, än att staten trädde hjälpande emellan.

Anstalten drottning Sofias stiftelse intoge vid jämförelse med alla andra anstalter

för abnorma fullkomligt en särställning: riksdagen hade redan år 1914 i enlighet

med Kungl. Maj:ts nådiga förslag beslutat, att staten helt skulle övertaga anstalten,

som skulle bliva en statens uppfostringsanstalt för blinda med komplicerade lyten, så

snart de för anstaltens behov nödiga byggnaderna hunnit uppföras. Riksdagen hade

samtidigt anvisat medel till sådana byggnaders uppförande, som beräknats vara färdiga

år 1916, så att statens övertagande av anstalten då hade kunnat ske °— men så hade

kriget brutit ut. De planerade byggnaderna existerade ännu blott på papperet. Anstalten

arbetade och utvecklades ar från år, vilken utveckling vore ett bevis för dess

berättigade existens — men den arbetade under i flera avseenden ytterst bekymmersamma

förhållanden. De olämpliga, trånga och på stora avstånd spridda lokalerna

krävde en ytterst dyrbar och svårskött administration såsom till exempel med uppdelande

av hushållet på 4 olika kök, med allt vad därav följde. Kostnaderna för anstaltens

drift bleve därför högre än under normala lokalförhållanden vore nödigt, förutom att

anstaltens verksamhet härav försvårades och fördyrades. Kostnadsfrågan vore dock den,

som utan uppskov måste lösas, om anstaltens verksamhet skulle kunna uppehållas, till

dess staten kunde övertaga densamma.

Anstaltens ekonomiska ställning vore redan förut bekymmersam, emedan anstalten

saknade rörelsekapital för de löpande utgifterna. Årsavgifterna för eleverna inflöte

i allmänhet under januari—april och juli—oktober, men statsunderstödet, som anstalten

vore berättigad till och som utgjorde en så väsentlig del av dess inkomster, utbetalades

i allmänhet först vid slutet av det hal var, för vilket det vore avsett. Det brukade

därför i maj—juni och november—december vara förenat med de största svårigheter

för anstalten att lösa den ekonomiska frågan, till dess statsunderstödet

utbetalades. Hade detta förut medfört bekymmer, så torde det ekonomiska tillståndet

kanske redan i april komma att förorsaka ännu större oro och bekymmer, enär de

beräknade inkomsterna av elevavgifterna för det första halvåret då redan torde vara

förbrukade.

Vid ansökningen voro fogade dels sammandrag av anstaltens räkenskaper

för år 1916, utvisande en behållning vid sagda års slut av

692 kronor 24 öre, dels ett av anstaltens föreståndarinna upprättat förslag

till inkomst- och utgiftsstat för anstalten för år 1917, enligt vilket

beräknats, att under sistnämnda år en brist skulle uppstå å 15,000 eventuellt

20,000 kronor.

Över denna ansökning hava folkskolöverstyrelsen och statskontoret

respektive den 14 och den 23 mars 1917 avgivit infordrade utlåtanden.

lersköl- Folkskolöverstyrelsen har därvid tillstyrkt förslag till riksdagen om

»rwstTreisen. beviljande på extra stat för år 1918 av ett förslagsanslag å högst 17,000

kronor till täckande av den motsedda bristen. Som skäl härför har överstyrelsen

anfört:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. MajUs Nåd. Proposition JVr 280.

Överstyrelsen ville till eu början erinra om, hurusom genom den utredning rörande

. sagda stiftelse och den av densamma uppehållna vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, vilken lämnats av inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga,

påvisades, med vilka stora ekonomiska svårigheter ifrågavarande anstalt haft att

arbeta under utförandet av sin betydelselulla verksamhet. Då denna verksamhet vore

att anse som en statsangelägenhet, hade de sakkunnigas förslag gått ut på att staten

skulle övertaga densamma. Genom proposition till 1914 års senare riksdag hade Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen dels att anvisa medel för uppförande av erforderliga byggnader

till beredande av anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte, dels att bemyndiga

Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten trädde i verksamhet,

för statsverkets räkning övertaga den av drottning Sofias stiftelse bedrivna verksamheten

och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens tillgångar under utfästelse

å statens vägnar om fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som

innehölles i stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara fastade vid sagda tillgångar

eller särskilda delar därav.

Riksdagen hade också fattat beslut i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Förhoppning

hade förefunnits, att de för verksamheten behövliga byggnaderna skulle

varit färdiga att tagas i bruk under år 1916, vid vilken tidpunkt staten sålunda skulle

övertagit stiftelsens verksamhet. Genom kända förhållanden hade emellertid denna

förhoppning omintetgjorts, i det att byggnadsarbetet uppskjuta och därmed tidpunkten

för anstaltens överlämnande åt staten framflyttats. Givetvis hade stiftelsens ekonomiska

ställning härigenom ytterligare försvårats, och den lindring däri, som beretts

genom riksdagsbesluten av åren 1915 och 1916 om anvisande av ett årligt belopp av

5,000 kronor till förhyrande av lokaler för anstalten, hade ej kunnat vara tillfyllest,

för att verksamheten med de medel, som stode stiftelsen till buds, skulle kunna

uppehållas utan allt för stora svårigheter. Dessa svårigheter hade än mera ökats på

grund av de starka prisstegringar i snart sagt alla hänseenden, som under den senaste

tiden ägt rum.

Det av stiftelsens styrelse i nu angivna ansökning överlämnade förslaget till stat

för år 1917 visade också, att en högst betydlig brist vore att förvänta för nämnda år.

Då det icke torde bliva möjligt att på enskild väg anskaffa de medel, som skulle erfordras

för täckande av denna brist, och stiftelsen ej heller ägde några särskilda tillgångar,

vilka skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet, syntes ingen annan utväg

återstå, än att staten trädde hjälpande emellan. Det syntes ock överstyrelsen vara

med billighet överensstämmande, att staten vidkändes de ökade utgifter för anstalten,

som föranleddes av den rådande dyrtrden. I princip hade genom riksdagens beslut

fastslagits, att vården om de blinda med komplicerat lyte vore en statsangelägenhet,

och staten kunde i viss mån därmed anses hava åtagit sig att tillse, att den anstalt,

som för närvarande hade denna vård sig anförtrodd, erhölle tillräckliga medel för

verksamhetens bedrivande, intill dess staten kunde övertaga densamma. Överstyrelsen

förutsatte, att för beredande av härför erforderliga medel framställning måste ske till

riksdagen.

Såsom överstyrelsen tidigare vid olika tillfällen, såsom i fråga om folkskoleseminarierna

och blind anstalten å Tomteboda, haft anledning framhålla, funne överstyrelsen

riktigast, att da brist, som borde täckas med statsmedel, med full visshet kunde förutses

komma att uppstå, medel för dess täckande äskades av riksdagen redan innan

det år, under vilket bristen väntades uppkomma, gått till ända och bristen alltså kunde

till beloppet noga angivas. De olägenheter, ett uppskov med bristens täckande kunde

s. 20 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.

föranleda, hade av överstyrelsen i berörda sammanhang påvisats. Och det syntes uppenbart,

att sagda olägenheter skalle i det fall, varom här vore fråga, komma att i så

mycket högre grad göra sig gällande, som bristen på rörelsekapital för anstaltens verksamhet

redan tidigare vållat avsevärda svårigheter. Överstyrelsen ansägeisig därför

böra tillstyrka, att framställning i ämnet gjordes redan till innevarande års riksdag.

Bristen beräknades av styrelsen till 15,000 kronor eller, om hänsyn toges till

sannolika ytterligare prisstegringar, till 17,000 kronor, vartill skalle komma ett belopp

av omkring 3,000 kronor, därest dyrtidstillägg enligt vissa grunder skulle utgå till

den vid anstalten anställda personalen, sålunda sammanlagt ett beräknat anslagsbehov

av i runt tal 20,000 kronor för år 1917.

Mot de kostnadsberäkningar, som läge till grund för det uppgjorda statförslaget,

hade överstyrelsen icke funnit skäl till anmärkning.

Ehuruväl överstyrelsen behjärtade det behov av dyrtidstillägg, som kunde förefinnas

för anstaltens personal, som så länge arbetat med erkänt ringa avlöning, funne sig

överstyrelsen dock näppeligen kunna tillstyrka bifall till styrelsens ansökan i denna

del, då, efter vad som upplysts, större delen av personalen in natura åtnjöte förmånen

av fri kost och bostad och de vid anstalten verkande lärarinnorna redan fått sina löner

betydligt förhöjda.

Det kunde då bliva fråga om, huruvida det erforderliga understödet borde beräknas

till 15.000 kronor eller till 17.000 kronor. Överstyrelsen funne det med hänsyn

till de alltjämt pågående prisstegringarna säkrast att räkna med det högre beloppet.

Därest anslag beviljades, torde rätt böra utverkas för Kungl. Maj:t att efter framställning

av stiftelsens styrelse förskottsvis av tillgängliga medel utanordna den del

av beloppet, som kunde erfordras.

Statskontoret har i ämnet yttrat följande:

Under år 1916 hade av åtskilliga institutioner gjorts framställningar om statsanslag

för täckande av motsedda brister för dels är 1916 och dels år 1917; och statskontoret

hade ansett sig då böra tillstyrka dessa framställningar endast så vitt an
ginge

år 1916. o

I nu föreliggande fall vore blott fråga om täckande av brist för ar 1917; och

då denna numera torde låta sig med ganska stor säkerhet beräknas samt, såsom folkskolöverstvrelsen

framhölle, det torde få anses såsom en statsangelägenhet, att ifrågavarande

anstalt, intill dess den kunde helt av staten övertagas, erhölle tillräckliga

medel för verksamhetens bedrivande, hade statskontoret ej något att erinra mot att

anslag till bristens täckande hos riksdagen äskades. Detta anslag syntes emellertid

böra °begränsas till det oundgängligen nödvändiga och alltså kunna stanna vid det

lägre av de båda av överstyrelsen alternativt ifrågasatta belopp, dier 15,000 kronor.

Enligt överstyrelsens förslag skulle anslaget anvisas å 1918 ars riksstat, med rätt

för Kungl. Magt att redan under innevarande år förskottsvis av tillgängliga medel

disponera erforderlig del av beloppet. o

Då beloppet torde bliva i sin helhet erforderligt redan under år 1917,.finge statskontoret,

under åberopande av vad kassaförlagskommitten i sitt nyligen avgivna betänkande

föreslagit i fråga om undvikande av förskott å anslag i nästföljande ars

riksstat, i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå

riksdagen att å en tilläggsstat för år 1917 bevilja ett extra anslag å 15,000 kronor

för täckande av den ifrågavarande bristen; och tilläte sig statskontoret därvid

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 280.

att jämväl hänvisa till berörda kommittés uttalande om att å en dylik tilläggsstat ett

utgiften motsvarande belopp borde under någon lämplig titel upptagas även å tilläggsstatens

inkomstsida. h

I likhet med folkskolöverstyrelsen och statskontoret anser jag det vara

en statsangelägenhet, att ifrågavarande anstalt, intill dess deiT kan helt

övertagas av staten, erhåller tillräckliga medel för verksamhetens bedrivande

och att anslag till täckande av den brist, som nu kunnat beräknas uppstå

under år 1917, därför äskas hos riksdagen. Beträffande anslagets storlek

ansluter jag mig till statskontorets förslag och anser således, att sagda

anslag bör bestämmas till 15,000 kronor. Vad åter angår statskontorets

förslag . att ifrågavarande anslag i anslutning till vad kassaförlagskommittén

i sitt betänkande föreslagit skulle upptagas å en tilläggsstat för år

1917, synes det mig för närvarande icke vara lämpligt att genom inslående

på denna väg i viss mån föregripa det beslut, som efter det ytterligare

utredning blivit förebragt, kan komma att fattas av Kungl. Maj:t

och riksdagen med anledning av kommitténs förslag. Och detta så mycket

hellre som det nu ifrågavarande anslaget är relativt föga betydande samt

ett flertal anslag redan blivit av riksdagen uppförda å 1918 års riksstat,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år utanordna angivna

belopp. Anslaget, som torde böra erhålla karaktären av »förslagsanslag

högst», synes därför böra uppföras på extra stat för år 1918,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 låta förskottsvis av

tillgängliga medel utanordna beloppet.

I statsverkspropositionen till 1917 års riksdag har intet anslagsbelopp

tagits i beräkning till täckande av ifrågavarande brist. Medel för ändamålet

torde emellertid bliva tillgängliga, därest riksdagen bifaller de framställningar

angående nya inkomster av skattemedel m. m., varom Kungl.

Maj:t fattat beslut den 9 sistlidne mars på föredragning av dåvarande

chefen för finansdepartementet.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till täckande av brist i 1917 års stat för den

med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. på

extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag högst

15,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel

utanordna beloppet.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 240 höft. (Nr 279—280.) 2

Departe
mentschefen
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall; och skulle proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Floren.

t

Stockholm 1917, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:126 Statsutskottets utlåtande Nr 126 s. 4 i texten