Sök i Ratio Lex

Angående pension åt förre kronojågaren A. J. Johansson

1917-04-23 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:281, Angående pension åt förre kronojågaren A. J. Johansson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 281.

1

Nr 281.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående pension

åt förre kronojågaren A. J. Johansson; given Stockholms

slott den 23 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. JVIaj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att förre kronojägaren Anders Johan Johansson må från och med

den 1 juni 1915 under sin återstående livstid från statens domäners

fond uppbära en årlig pension av 450 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med

all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 241 käft. (Nr 281.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 281.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

april 1917.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern SWARTZ,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena LlNDMAN,

Statsråden: VON Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:

Den 5 februari 1915 inkom till domänstyrelsen genom överjägmästaren

i södra distriktet anmälan från jägmästaren i Kalmar revir

Fredrik Nauckhoff angående krono] ägaren i ''Högsby bevakningstrakt av

nämnda revir Anders Johan Johanssons förhållande i tjänsten. Overjägmästaren

hemställde, att domänstyrelsen måtte ålägga Johansson

suspension under minst tre månader. Vid anmälan var fogad en mellan

Nauckhoff och Johansson under den närmaste tiden därförut förd skriftväxling.

Domänstyrelsen ansåg av denna framgå, att Johansson upprepade

gånger visat sin förman jägmästaren synnerlig vanvördnad och

dessutom vägrat fullgöra honom i tjänsten givna uppdrag, på grund

varav styrelsen skulle utan vidare kunnat ålägga Johansson suspension

från tjänst och avlöning under viss tid. Men då det syntes styrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 281.

otroligt, att en i normalt sinnestillstånd varande person utan anledning

skulle kunna uppföra sig så, som Johansson gjort, och då det anförts,

att Johansson alltid visat sig inbunden och egendomlig, ansåg styrelsen

för sannolikt, att Johansson befunne sig i ett i psykiskt hänseende

abnormt tillstånd, som medförde oförmåga att öva nödig självkritik.

Under sådana förhållanden syntes det styrelsen, att en bestraffning, som

skulle dels medföra avlöningens förlust under viss tid, dels inverka ofördelaktigt

och försenande på framtida eventuella ålderstillägg, skulle vara

olämplig och kanske orättvis och att saken, åtminstone för tillfället, bäst

skulle ordnas genom någon tids tjänstledighet för kronojägaren. Den

form av bestraffning, som kallas varning, ansåg styrelsen härvidlag ej

användbar, då styrelsen fann det nödvändigt, att Johansson avstängdes

från tjänstutövning, och någon annan form härför fann styrelsen ej stå

till buds än antingen åläggande av suspension eller meddelande av

tjänstledighet.

Den i Högsby å samma plats som Johansson bosatte provinsialläkaren

Albin Jonsson sattes därför i tillfälle taga del av ovanberörda

skriftväxling mellan jägmästaren och kronojägaren Johansson samt tillfrågades

under hand, huruvida han på grund därav och med den kännedom

han möjligen kunde äga om Johansson ansåg sig kunna vitsorda

Johanssons behov av tjänstledighet på grund av sjukdom. Nämnde

läkare avgav den 8 februari 1915 ett utlåtande, vari han förklarade sig

anse, att Johansson »lider av så höggradig nervositet, att han saknat

förmåga att fullt inse det olämpliga i sitt skrivsätt till sin förman, och

torde han för denna sin sjukdom vara i behov av någon tids (2 å 3

månaders) tjänstledighet».

Den 9 februari 1915 meddelade därefter domänstyrelsen Johansson

»på grund av genom läkarbetyg styrkt sjukdom» tjänstledighet från och

med samma dag till och med den 8 maj samma år.

Den 19 februari 1915 inkom Johansson till Kungl. Maj:t med besvär

över detta domänstyrelsens beslut. Då han icke begärt någon

tjänstledighet och ej heller av sjukdom vore förhindrad att sköta sin

tjänst, ansåge han den meddelade tjänstledigheten rättsvidrig.

Domänstyrelsen redogjorde i infordrat utlåtande den 5 mars 1915

för anledningen till det överklagade beslutet samt meddelade, att Johansson,

som vore född år 1875, den 23 februari 1905 antagits till

extra kronojägare samt den 8 juni 1911 blivit från och med den 1 juli

samma år antagen till kronojägare i Högsby bevakningstrakt. Jägmästaren

Nauckhoff hade intygat, att Johansson städse med plikttrohet,

omtanke och berömvärt nit fullgjort sina tjänståligganden samt ända

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 281.

tills på sista tiden uppträtt höviskt mot sin förman. Styrelsen hemställde,

att besvären måtte lämnas utan avseende.

Justitiekanslersämbetet, vars yttrande infordrades, anförde i utlåtande

den 20 mars 1915, att enär det åberopade läkarbetj-get icke utvisade,

att Johansson vore urståndsatt att sköta sin befattning, utan härutinnan

allenast innehölle, att han lede av höggradig nervositet och för denna

sin sjukdom torde vara i behov av någon tids tjänstledighet, ämbetet

för sin del ansåge, att tjänstledighet icke bort mot Johanssons vilja

honom meddelas. Ämbetet yttrade vidare, att av handlingarna framginge,

att domänstyrelsen ansett, att Johansson för fel i tjänsten gjort sig

förfallen till suspension, men att styrelsen, i stället för att ålägga honom

dylikt straff, mot hans vilja meddelat honom tjänstledighet. Att straffa

en tjänsteman, som förskyllt kriminellt ansvar, med tvångspermis
sion

måste anses stridande mot lag och kunde leda till betänkliga

konsekvenser. Ämbetet hemställde därför, att domänstyrelsens överklagade

belut måtte undanröjas.

Den 24 april 1915 undanröjde Kungl. Maj:t domänstyrelsens förenämnda

beslut och förklarade, att styrelsen ägde att upptaga jäg
mästarens

framställning till förnyad prövning.

Sedan detta beslut blivit Johansson delgivet men innan domänstyrelsen

hunnit fatta något nytt beslut med anledning av den gjorda

anmälan, inkom Johansson med ansökan om avsked, vilket den 28 maj

1915 av styrelsen beviljades, varefter tjänsten den 31 juli 1915 besattes

med ny ordinarie innehavare.

I en till Kungl. Maj:t den 26 oktober 1915 ingiven skrift anhöll

därefter Johanssons broder Aug. Andersson i Notteberg, att Kungl.

Maj:t ville taga Johanssons avskedstagande under omprövning och om

möjligt av nåd återinsätta honom i hans tjänst, så att tillfälle måtte

beredas honom att genom erhållande av tjänstledighet och läkarvård

söka återvinna hälsa och därmed möjlighet att åter sköta tjänsten,

eller ock att han måtte berättigas kvarstå i skogsstaten, så att, därest

han icke skulle bliva återställd till hälsan, han måtte i sinom tid bli

berättigad till pension. Andersson ansåge, att Johansson såväl vid avfattandet

av sina skrivelser till jägmästaren Nauckhoff som vid avskedstagandet

saknat sina sinnens fulla bruk. Han borde haft en förmyndare,

som kunnat föra hans talan. Andersson själv hade ej vetat av förhållandet,

förrän Johansson kommit till honom sjuk och utblottad.

Johansson hade realiserat all sin egendom till underpris och förstört

medlen. Andersson vore icke i den ekonomiska ställning, att han kunde

försörja honom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 281-

Domänstvrelsen anförde i utlåtande häröver den 11 december 1915

• i • *

följande.

»Johansson, som inträdde i allmän civil tjänst den 23 februari 1905, då han

antogs till extra kronojägare, hade vid avskedstagande! uppnått något över tio

tjänstår, och skulle därför, om han kvarstått i tjänsten och erhållit tjänstledighet

under fem på varandra följande år, jämlikt §§ 6 och 7 av lag angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension kunnat erhålla åtminstone avkortad pension.

Då hans förra tjänst nu är återbesatt, lärer han ej kunna återinsättas i

densamma. Ej heller lärer syftet med Aug. Anderssons ansökning kunna nås genom

att låta Johansson kvarstå i skogsstaten såsom extra kronojägare, enär han i

sådan egenskap ej vore berättigad till pension och ej finge inkomster i annan mån

än med arvode förenad tjänstgöring kunde anförtros honom.

Den enda form, under vilken ett tillnärmelsevis fullt tillgodoseende av

sökandens broders i ansökningen angivna intressen skulle limma äga rum, vore

att Johansson, oavsett sitt hälsotillstånd, erhölle ledigblivande kronojägartjänst å

annan plats, vilket kan ske, då sådana tjänster kunna tillsättas utan att till ansökning

kungöras. Särskilt med hänsyn till vad som föregått hans avskedstagande

torde såsom förutsättning härför gälla att genom vederbörligt läkarbetyg kan

styrkas, att Johansson vid tiden för begäran om avsked icke varit vid sina sinnens

fulla bruk, samt att likaledes behörigen styrkes den tid, under vilken han på grund

av sjukdom är i behov av ledighet från tjänstens utövande.

Därest emellertid Eders Kung]. Maj it skulle finna skäl till ett sådant tillmötesgående

mot Johansson icke föreligga, förefinnes möjligheten att genom samstämmigt

beslut av statsmakterna bereda Johansson understöd i form av pension

eller annorledes, därvid de i lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension

angivna grunder synas böra huvudsakligen vinna tillämpning. Aven härför torde

likväl fordras upplysningar rörande Johanssons sinnestillstånd och antagligheten av

hans återställande till hälsan utöver de nu befintliga. I följd härav anser

sig styrelsen sakna anledning att nu framkomma med närmare förslag i sådant

avseende.»

Med anledning härav anbefallde Kungl. Magt den 28 december

1915 domänstyrelsen att låta införskaffa sådan utredning angående

Johanssons sinnestillstånd, som omförmäldes i styrelsens utlåtande.

Med skrivelse den 14 september 1916 överlämnade därefter domän•

styrelsen åtskilliga handlingar, bland annat ett av överläkaren vid

sjukhuset vid Långbro, varest Johansson varit intagen under tiden 7—

31 mars 1916, medicine doktorn Olof Kinberg den 7 maj 1916 avgivet

utförligt utlåtande, vari Kinberg såsom slutsats yttrat, att Johansson

såväl vid begåendet av de tjänstefel, som föranledde hans tjänstledighet,

som vid inlämnandet av avskedsansökan handlat under inflytande av

sinnessjukdom samt att han fortfarande vore sinnessjuk och i behov

av vård.

För egen del har domänstyrelsen yttrat sig sålunda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 281.

»Under sådana förhållanden finner styrelsen skäl föreligga för att på lämpligt

sätt Johansson må komma i en relativt tryggad ekonomisk ställning.

Flera olika vägar härtill synas styrelsen därvidlag kunna komma i fråga.

Först må ifrågasättas, huruvida Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn till vad

som blivit upplyst rörande Johanssons oförmögenhet att bedöma sina handlingar vid

tiden för ingivandet av avskedsansökningen, må finna skäligt förklara det honom

meddelade avskedet skola återgå. Då emellertid tjänsten såsom kronojägare i Högsby

bevakningstrakt redan den 31 juli 1915 återbesatts med ordinarie innehavare, torde

för sådan händelse domänstyrelsen få transportera Johansson till annan ledigblivaude

kronojägartjänst, som därefter under Johanssons sjukdom skulle uppehållas av vikarie.

Av en sådan anordning skulle följa, dels att Johansson för tiden från avskedets

beviljande, intill dess han till hälsan återställd återinträder i tjänst eller ock på

grund av stadgande i 6 § av lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension från tjänsten avgår med rätt till avkortad pension,

skulle erhålla 600 kronor för år räknat, dels ock rätt för honom till pension från

blivande avskedstagande enligt 7 § i nyssnämnda lag.

Jämväl skulle kunna tänkas upptagande av någotdera av de uti styrelsens

underdåniga skrivelse den 11 december 1915 berörda alternativen, varvid tillika

synes kunna böra komma under omprövning, huruvida ej vid upplysta förhållanden

Johansson borde även för sådant fall beredas något understöd för tiden från avskedstagandet

i maj 1915 till dess ifrågakommande alternativets tillämpande föranledde

dylikt understöds bortfallande.»

Utlåtande i ärendet har därpå den 13 oktober 1916 avgivits av

statskontoret, som anfört följande.

»Då det numera får anses utrett, att f. d. kronojägaren i Högsby bevakningstrakt

av Kalmar revir Anders Johan Johansson såväl vid begående av de tjänstefel,

som föranledde domänstyrelsen att meddela honom tjänstledighet, som ock vid framställande

av den ansökning, på grund varav nämnda styrelse meddelade honom avsked

från tjänsten, handlat under inflytande av sinnessjukdom, vill det synas statskontoret

billigt, att åtgärder vidtagas, för att Johansson må undgå de för honom i ekonomiskt

avseende betänkliga följderna av det honom meddelade avskedet. Johansson är

visserligen, enligt vad handlingarna utvisa, fortfarande sinnessjuk och i behov av

vård; men då det icke är utrett, att han kan anses för framtiden bliva av sådan

anledning oförmögen att försörja sig genom eget arbete, utan fasthellre förhoppning

hyses, att han skall kunna återvinna tjänstbarhet, synes den utvägen icke lämpligen

kunna anlitas att bereda Johansson pension för återstående livstiden. Det torde *

därför böra så anordnas för Johansson, som om han icke erhållit avsked, i den mån

så låter sig göra med hänsyn därtill, att den kronojägartjänst han innehade blivit

med annan ordinarie innehavare besatt. Statskontoret anser sig alltså böra hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå riksdagen medgiva,

att Johansson utan hinder av det honom meddelade avsked skall anses alltjämt

hava innehaft kronojägarbefattning och under tiden efter avskedet åtnjutit tjänstledighet

för styrkt sjukdom; att denna tid alltså må räknas honom tillgodo såsom

tjänstår, särskilt i pensionshänseende enligt lagen den 11 oktober 19U7 angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension; att Johansson må vid första ledighet ä

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 281.

kronojägar tjänst, som inträffar efter det domänstyrelsen erhållit meddelande om

beslutet i ärendet, placeras såsom innehavare av sådan tjänst; samt att till Johansson

må av domänfondens medel utbetalas för tiden från avskedet, intill dess han åter

blir innehavare av kronojägartjänst, ersättning, motsvarande vad han såsom för

sjukdom tjänstledig kronojägare skulle hava uppburit i den lönegrad, han vid avskedet

innehade.»

På given anledning har därefter förbemälde överläkare Kinberg

avgivit följande intyg angående utsikterna för att Johansson skall bliva

återställd från sin sinnessjukdom;

»Förre kronojägaren Anders Johan Johansson, född den 30 december 1875 i

Fröderyds socken, Kalmar län, intogs den 7 mars 1916 å härvarande sjukhus samt

utskrevs den 31 i samma månad oförbättrad. Av mig tillgängliga handlingar rörande

Johansson, jämförda med vad som under hans vistelse härstädes iakttagits framgår:

att Johansson alltsedan år 1913 företett symtom av sinnessjukdom;

att dessa bestått i en mängd hypokondriska idéer, förföljelseidéer samt mångfaldiga

yttringar av en kverulerande självöverskattning; samt

att han under den tid sjukdomen fortfarit icke företett någon förbättring i

tillståndet, även om enstaka symtom under vissa tider varit mindre framträdande.

På grund av sjukdomens långvarighet, symtomens och sjukdomsformens art

får jag avgiva det utlåtandet,

att skälig anledning saknas antaga, att förre kronojägaren Anders Johan

Johansson från Högsby skall kunna bli till hälsan återställd från den sjukdom,

varav han sedan mer än tre år lider, vilket härmed på heder och samvete intygas.

Sjukhuset vid Långbro, Älvsjö den 1 mars 1917.

Olof Kinberg.»

I infordrat förnyat utlåtande den 18 april 1917 har statskontoret

anfört:

»Av överläkaren vid Långbro sjukhus doktor Olof Kinbergs den 1 mars innevarande

år avgivna utlåtande framgår, att skälig anledning saknas antaga, att förre

kronojägaren Anders Johan Johansson skall kunna bliva till hälsan återställd från

den sinnessjukdom, varav han lider. Vid sådant förhållande anser sig statskontoret

icke kunna vidhålla det förslag, som av statskontoret framlagts i underdånigt

utlåtande den 13 oktober 1916, utan håller före, att pension bör av statsmedel

beredas Johansson för återstående livstiden. Beloppet av denna pension synes böra

motsvara vad han skulle hava i pension bekommit, därest han ur tjänsten avgått

på grund av stadgandet i 6 § c) av lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension d. v. s. såsom för framtiden oförmögen till tjänstgöring.

Då pensionsunderlaget för Johansson vid hans avgång ur tjänsten utgjorde

600 kronor, skulle pensionen vid avgång av anledning, som nyss nämnts, enligt

bestämmelsen i andra stycket av 7 § i samma lag utgöra 450 kronor. Johansson

erhöll avsked den 28 maj 1915 och torde pensionen alltså böra utgå från och med

den 1 juni samma år. Liksom övriga pensioner till tjänstinnehavare vid domänförvaltningen

synes pensionen till Johansson böra utgå av statens domäners fond.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements•

chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 281.

På grund av de i ärendet förekomna omständigheter och då numera

intygats, att skälig anledning saknas att antaga, att Johansson skall bliva

återställd från den sinnessjukdom, vilken torde hava utgjort grunden för

såväl hans anmärkta felaktiga uppförande i tjänsten som hans avskedstagande,

anser jag i likhet med statskontoret, att pension bör beredas

honom. I avseende å beloppet samt tiden för pensionens utgående

instämmer jag med statskontoret.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förre kronojägaren Anders Johan Johansson må från och med

den 1 juni 1915 under sin återstående livstid från statens domäners

fond uppbära en årlig pension av 450 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

sålunda hemställt, och behagade Hans

Maj:t Konungen härtill lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet skulle avlåtas till riksdagen av den

lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:153 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt förre kronojägaren A. J. Johansson. a1 i texten
  2. BU 1917:39 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt förre kronojägaren A. J. Johansson. a1 i texten