Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen

1917-04-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:285, Med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 285.

1

Nr 285.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen; given

Stockholms slott den 4 april 1917.

Under åberopande av bifogade i statsrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning

framlägga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund av----som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen

iakttagas:

Att protokoll, hållna — — — — uppenbara.

Att ej några —--— femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —--konfiskeras.

Att, där underrätt--— — konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio riksdaler.

Det skall--— — sexton skillin gar.

Att protokoll — — — — sexton skillingar.

Att ingen — — — — sexton skillingar.

Att utdrag — — — — femtio riksdaler.

Att uppgifter----femtio riksdaler.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 245 käft. (Nr 285—286.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

Att för officiell statistik lämnade uppgifter, som avse namngivna

enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter, ej må utlämnas,

förrän tio år från uppgiftens datum förflutit; dock att, såvida

med hänsyn till uppgiftens natur eller det ändamål, för vilket den

åstundas, och omständigheterna i övrigt trygghet kan antagas vara för

handen, att ett tidigare utlämnande icke kommer att missbrukas till

skada för den, som avgivit uppgiften eller eljest däri avses, utlämnande

även före sagda tidpunkt må äga rum; ägande vederbörande myndighet

att därvid göra de förbehåll, som kunna prövas erforderliga. Den, som

obehörigen utlämnar uppgift eller i tryck offentliggör uppgift, som han

vet vara obehörigen utlämnad, så ock den, som bryter emot förbehåll,

varunder utlämnande skett, böte från och med femtio till och med

trehundra riksdaler.

Att de från — — — — femtio riksdaler.

Att ansökning — — — — femtio riksdaler.

Att sådant, som — — — — huvudsaken.

I övrigt, och — — — — stadgat är.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Stena Stenberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ti Nåd. Proposition Nr 285.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott onsdagen den 4 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Stenberg anmälde, efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet,* dels kommerskollegii

skrivelse den 11 mars 1915 till dåvarande chefen för sistnämnda

departement angående förlängning av den tid, under vilken

av enskilda lämnade statistiska primäruppgifter äro föremål för skydd

enligt tryckfrihetsförordningen dels ock kollegii underdåniga skrivelse i

samma ämne den 8 december 1916.

Härvid anförde föredragande departementschefen:

»Enligt bestämmelser, som år 1909 infördes i tryckfrihetsförordningen,

må för officiell statistik lämnade uppgifter, som avse namngivna

enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter, ej utlämnas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

9

förrän fem år från uppgiftens datum förflutit; dock att, såvida med

hänsyn till uppgiftens natur eller det ändamål, för vilket den åstundas,

och omständigheterna i övrigt trygghet kan antagas vara för handen,

att ett tidigare utlämnande icke kommer att missbrukas till skada för

den, som avgivit uppgiften eller eljest däri avses, utlämnande även före

sagda tidpunkt må äga rum, och äger vederbörande myndighet att

därvid göra de förbehåll, som kunna prövas erforderliga. Den, som

obehörigen utlämnar uppgift eller i tryck offentliggör uppgift, som han

vet vara obehörigen utlämnad, så ock den, som bryter emot förbehåll,

varunder utlämnande skett, straffas med böter från och med femtio till

och med trehundra riksdaler.

Kommerskollegium har i skrivelsen den 11 mars 1915 anfört

följande: Med anledning närmast av de ingående ekonomiska undersökningar

rörande dels vissa industrigrenar dels rederinäringen, vilka

verkställts inom kollegium, hade vid upprepade tillfällen särskilt på

senare tid en önskan gjort sig gällande inom den näringsidkande affärsvärlden,

att hemlighållandet av primäruppgifter till officiell statistik av

ifrågavarande art måtte utsträckas till en längre tidrymd än den enligt

tryckfrihetsförordningen stadgade. Berörda önskan, som även tidigare

och jämväl i avseende å den årliga näringsstatistiken vid ett och annat

tillfälle tagit sig uttryck, hade särskilt framförts dels i skrivelser till

kollegium och dels genom artiklar i dagspressen under framhållande av

att, därest de mycket detaljerade redogörelser för de särskilda företagens

inre ekonomiska förhållanden, varom närmast vore fråga, för tidigt bleve

tillgängliga för allmänheten, den enskilde näringsidkaren härigenom tilläventyrs

skulle kunna tillfogas allvarsam skada i hans rörelse. De sålunda

framförda farhågorna saknade, såvitt anginge primäruppgifterna för den

statistik, som tillhörde kollegiets ämbetsområde, för visso icke stöd i

faktiska förhållanden. För statistiken själv och dess förmåga att fylla

sin uppgift att så exakt som möjligt återspegla verkligheten innebure

därjämte tillvaron av dylika farhågor hos uppgiftslämnarna en allvarlig

våda. Det kunde därför utan tvivel, såväl med hänsyn till de näringsintressen,

som kollegium vore satt att bevaka, som ock i statistikens

eget intresse sättas i fråga, huruvida icke den tid, under vilken nyssnämnda

uppgifter åtnjöte ifrågavarande grundlagsskydd, borde utsträckas

eller dessa uppgifter på annat sätt beredas erforderligt skydd. Tilläventyrs

förelåge emellertid behov av ökat skydd jämväl för primäruppgifterna

till statistik inom andra förvaltningsområden. Kollegium

hade trott sig böra med anmälan av de synpunkter, som härutinnan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285. 5

gjort sig gällande inom kollegium, hemställa, att det måtte tagas i övervägande,

huruvida icke ökat skydd borde beredas åt sådana primäruppgifter,

som av enskilda lämnades till den officiella statistiken, samt

att utredning måtte åvägabringas angående det sätt, varpå ett sådant

önskemål lämpligen borde förverkligas.

Statistiska centralbyrån avgav den 19 mars 1915 utlåtande

över nämnda skrivelse, i vilket centralbyrån anförde, att något behov

av ökat skydd för de statistiska primäruppgifterna visserligen icke gjort

sig gällande inom centralbyråns ämbetsverksamhet, men att centralbyrån

dock ville, med hänsyn till de av kollegium anförda omständiglieterna,

såsom sin mening uttala, att, när det befunnes nödvändigt att för den

officiella statistikens ändamål ålägga enskilda att meddela de mest ingående

uppgifter om sina ekonomiska och andra förhållanden, uppgiftslämnarna

borde tillförsäkras sådant skydd, att skada genom uppgifternas offentliggörande

icke kunde dem tillfogas.

Socialstyrelsen har i avgivet utlåtande den 23 mars 1915 yttrat,

att under de senaste åren från näringsidkarehåll för styrelsen påpekats,

hurusom ifrågavarande skydd i många fall måste med hänsyn till sin

allt för korta varaktighet anses otillräckligt; styrelsen ansåge sig därför

böra förena sig med kollegium i dess nämnda framställning.

Sedan genom nådigt beslut den 23 juli 1915 åt kommerskollegium

uppdragits att verkställa utredning och utarbeta förslag i

förevarande hänseende, har kollegium med underdåniga skrivelsen den

8 december 1916 överlämnat ett den 26 februari 1916 dagtecknat

memorial, som i ärendet avgivits av den kollega ledamot, åt vilken

nämnda utredning av kollegium anförtrotts. 1 sagda memorial har bemälde

ledamot på anförda skäl hemställt, att ifrågavarande lagrum skulle

erhålla följande lydelse: ’Att för officiell statistik lämnade uppgifter,

som avse namngivna enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter,

ej må utlämnas, förrän tio år från uppgiftens datum förflutit;

dock att utlämnande av sådan uppgift även före sagda tidpunkt ej må

vägras, därest uppgiften är behövlig för domstols- eller annat publikt

ärende eller ock för forskningar av otvivelaktigt vetenskaplig syftning,

ägande i sistnämnda fall vederbörande myndighet att göra de förbehåll,

som kunna prövas erforderliga. Den häremot bryter, så ock den, som

i tryck offentliggör dylik uppgift, vilken obehörigen utlämnats, eller

icke iakttager de förbehåll, varunder utlämnande skett, böte femtio

riksdaler.’

Kommerskollegium häri skrivelsen den 8 december 1916 anfört,

att, ehuru ifrågavarande bestämmelser i vissa delar ej vore avfattade på ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

fullt tillfredsställande sätt, deras tillämpning likväl, såvitt erfarenheten

inom kollegium gåve vid handen, icke syntes hava berett några större

svårigheter. Med hänsyn därtill hade kollegium, som dessutom funnit

verkningarna av de av kollega nyssnämnde ledamot föreslagna bestämmelserna

svåra att överblicka, ansett sig ej böra tillstyrka annan ändring

av tryckfrihetsförordningen i denna del än en utsträckning av tiden för

uppgifternas hemlighållande till tio år.

Vid skrivelsen var fogat utdrag av kollega protokoll berörda den

8 december 1916, utvisande, att förutnämnde ledamot vidhållit sitt omförmälda

ändringsförslag, dock icke beträffande böternas belopp.

Lika med de i ärendet hörda ämbetsverken anser jag den tid,

under vilken ifrågavarande statistiska primäruppgifter regelmässigt skola

vara skyddade mot offentlighet, böra förlängas från fem till tio år.

Att i övrigt göra någon ändring i förevarande bestämmelser finner

jag icke erforderligt. Vad det inom kommerskollegium därom framställda

förslaget beträffar, har omförmälde skiljaktige ledamot erinrat,

att enahanda förslag av honom framställts i en den 11 februari 1909

dagtecknad skrivelse till dåvarande chefen för finansdepartementet. Av

det av särskilda kommitterade under år 1912 avgivna betänkandet med

förslag till tryckfrihetsordning (sid. 232) inhämtas, att berörda skrivelse

blivit till kommitterade överlämnad men att kommitterade icke funnit

de ifrågasatta ändringarna böra vidtagas utan i sitt förslag till tryckfrihetsordning

(kap. 2 § 10) återgivit de nuvarande bestämmelserna i

tryckfrihetsförordningen, endast med någon redaktionell jämkning.»

Föredraganden hemställde därefter, att förslag till ändrad lydelse

av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen, av det innehåll föredraganden angivit,

måtte föreläggas riksdagen till prövning i grundlagsenlig ordning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Berlin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. KU 1917:37 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtande, nr 27, angående Kungl. Maj:ts proposition, nr 262, med förslag till ändr s. 1 i texten
  2. Rskr. 1917:307 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.is proposition nr 285 med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o) tryckfrihetsförordningen. a1 i texten
  3. KU 1917:26 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition nr 285 med förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen. s. 1 i texten