Sök i Ratio Lex

Om beredande av ökat sovplatsutrymme vid statens uppfostringsanstalt å Bona

1917-04-14 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:293, Om beredande av ökat sovplatsutrymme vid statens uppfostringsanstalt å Bona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

1

Nr 293.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen om beredande

av ökat sovplatsutrymme vid statens uppfostringsanstalt

å Bona; given Stockholms slott den 14 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå riksdagen

att, för beredande av ökat sovplatsutrymme vid statens uppfostringsanstalt

å Bona, till uppförande vid anstalten av en särskild sjukstuga

i huvudsaklig överensstämmelse med av anstaltens styrelse framlagt förslag

å extra stat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 55,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel

utanordna detta belopp under innevarande år.

De till ärendet hörande handlingar och ritningar skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Steno Stenberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 250 höft. (Nr 293.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 293.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott lördagen den 14 april 1917.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Stenberg, anförde:

l:o).

Angående be- På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1916 års riksdag till

ökatTov6 lats iförande av vissa ändrings- och ny byggnadsarbeten vid statens upputrymme

vid fostringsanstalt å Bona ävensom f,ör anskaffande av de till följd av

statens upp- dessa arbeten erforderliga inventarier å extra stat för år 1917 ett belopp

anstalt* å av 134,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillBona.

gängliga medel utanordna vad av detta belopp kunde finnas erforderligt

för arbetenas påbörjande under år 1916.

Närmasfe anledningen till berörda byggnadsfrågas framförande

var nödvändigheten av att Bonaanstalten sattes i stånd att möta den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 293. ;i

starka stegring av elevantalet, som de närmast dårtörut gångna åren

haft att uppvisa. Utvidgningen gick ut därpå, att vid anstalten, som från

början varit beräknad för 96 elever, skulle beredas utrymme för ytterligare

40 elever, så att anstalten därefter skulle stå rustad att mottaga

sammanlagt 136 elever. Detta skulle åstadkommas på det sätt, att i de

delar av de båda elevbyggnaderna — betecknade den ena med A och

den andra mod B —, som inrymde bostäder för två avdelningsföreståndare

och två förmän, skulle anordnas två sovsalar, rymmande vardera

20 elever, samt att åt de befattningshavare, vilkas bostadslägenheter

sålunda toges i anspråk för detta ändamål, i stället skulle inredas bostäder

dels i särskilt för sådant ändamål uppförda byggnader — en avdelningsföreståndarbostad

och två förmansbostäder — dels ock i den skolhusbyggnad,

som jämväl skulle uppföras för de beviljade medlen.

Den alltjämt ökade tillströmningen av elever till Bonaanstalten

gör, att jag ser mig nödsakad att redan nu framställa förslag om vidtagande

av ytterligare åtgärder för åstadkommande av ökat sovplatsutrymme

vid anstalten. Dessa åtgärder skulle bestå i uppförande av en

sjukstuga för anstalten, varigenom de rum i anstaltens ekonomibyggnad,

som nu äro avsedda till sjukvårdslokaler, skulle bliva lediga att tagas i

anspråk för provisorisk förläggning av ett antal av intill 12 elever.

Förslag härom har framställts av Bonastyrelsen i en den 13 mars

1917 dagtecknad underdånig skrivelse. I denna ifrågasätter styrelsen

vidtagande — jämsides med sjukstugans byggande — av jämväl en

annan, mera vittgående åtgärd, nämligen uppförande redan nu av huvudbyggnaden

— avsedd för 40 elever — i den nya avdelning vid Bonaanstalten,

vars uppförande fattigvårdslagstiftningskommittén föreslagit i

sitt den 2 december 1915 avgivna betänkande med förslag till lag om

ändring av 5 kap. 3 § strafflagen in. in. Innan jag går att närmare

redogöra för dessa förslag, torde det tillåtas mig att beträffande det

föreliggande starka behovet av ökat antal sovplatser åberopa vad styrelsen

därom anför i sin nyssnämnda skrivelse:

Under slutet av år 1916 hade de nya bostadshus — en avdelningsföreståndarbostad

och två förmansbostäder —, för vilkas uppförande 1916 års riksdag beviljat

medel, blivit färdiga att tagas i bruk, och till följd därav hade arbetet med

inredandet av en ny sovsal i elevbyggnaden B kunnat vid nämnda tid taga sin början;

arbetet därmed väntades kunna vara avslutat till omkring den 1 april 1917, så att

då 20 platser utöver förut disponibla 96 skulle finnas att tillgå.

Däremot bleve bostäderna i det under uppförande varande skolhuset, avsedda

för bland annat den lärare, tillika avdelningsföreståndare, som nu hade sin bostad

i de delar av elevbyggnaden A, varest sovplatsutrymme för ytterligare 20 elever

Anstaltens

styrelse i skrivelse

den 13

mars 1917.

Behovet avökat

antal

sovplatser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

skulle på samma sätt som i elevbyggnaden B anordnas, icke färdiga att tagas i bruk

förrän i slutet av innevarande år. Enligt kontrakt skulle skolhuset vara färdigt

till avsyning den 1 december 1917. Till följd härav kunde det påräknade ökade

sovplatsutrymmet i elevbyggnaden A icke tagas i anspråk förrän på våren 1918.

Under vinterhalvåret 1917 — 1918 komme alltså icke att finnas mer än 116 sovboxar.

I motiveringen till den underdåniga skrivelse den 5 november 1915, vari

styrelsen bland annat framställt förslag om de byggnadsarbeten, vartill 1916 års

riksdag sedermera beviljat medel, hade styrelsen anfört, att antalet elever å anstalten

under år 1917 kunde väntas komma att uppgå till minst 136. Tidvis, särskilt

under kortare perioder före de för tjänstetillträden på landet vanliga data, kunde,

enligt styrelsens då uttalade åsikt, elevantalet antagas bliva åtskilligt högre än

årsmedeltalet.

Vid tiden för dessa beräkningar ifråga om medeltalet elever hade man haft

att utgå från de erfarenheter, som dittills gjorts. För den senaste sjuårsperioden

hade tillkomst och avgång av elever ställt sig på följande sätt (därvid såsom + till

de under året tillkomna angivits de villkorligt utskrivna elever, som måst under

året återtagas till anstalten):

År

Kvarvarande vid

Tillkomna

Avgångna

Kvarvarande

årets början

under året

under året

vid årets slut

1910..........

74

38 + 1 =

39

41

72

1911..........

72

43 + 3 =

46

41

77

1912.........

77

46 + 6 =

52

31

98

1913........

98

67 -f 8 ==

75

52

121

1914..........

...... 121

48 + 7 =

55

50

126

1915.........

...... 126

59 + 8 =

67

72

121

1916..........

...... 121

79 -f- 6 =

85

64

142

Under ovan angivna år hade medeltalet elever per dag och högsta antalet

under någon dag intagna elever varit:

Medeltalet elever Högsta antalet under

per dag någon dag intagna elever

1910 ..............

76

82

1911 ..............

76

82

1912 ..............

88

98

1913 ..............

109.4

122

1914 ...............

122.2

131

1915 ...............

129.77

142

1916 ..............

127

142

Av denna sammanställning torde framgå, att det hittills varit möjligt att

genom villkorlig utskrivning av elever i enlighet med bestämmelserna i § 4 av lagen

angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran bereda plats

för nykomna elever. Men i mån som antalet av dessa senare under ett år ökats,

hade. det icke kunnat undvikas, att medeltalet elever per dag under årens lopp så

småningom vuxit, vartill ock bidragit att en del villkorligt utskrivna elever måst

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr :J9ii.

till anstalten återtagas, då de icke visat sig iinnu tillräckligt stadgade för att vistas

i tjänster utanför anstalten. Det vore givet, att det icke vore till gagn för anstaltens

uppfostringsverksamhet i dess helhet, att bristen på utrymme å anstalten kunde

föranleda ett lör tidigt tillämpande av den villkorliga utskrivningen. Om man

vidare jämförde de siffror här ovan, som angåve antalet nykomna, funne man, att

efter det stora tilloppet nya elever år 1913 eller 67 kommit ett mindre antal år

1914 eller 48. Efter ungefär tvåårig vistelse å anstalten hade det stora flertalet

av de under år 1913 nyanlända eleverna kunnat under år 1915 villkorligt utskrivas,

varigenom trots en i jämförelse med år 1914 ökad tillströmning av nya elever under

år 1915 (59 stycken) medeltalet elever per dag under sistnämnda år icke stigit

mer än med 8. Under år 1916 hade antalet nykomna stegrats mer än någonsin

förr. Det hade utgjort icke mindre än 79. Under sist ifrågavarande år hade visserligen

så många som 64 fått lämna anstalten och vid uträkning av medeltalet elever

per dag bleve antalet något mindre än motsvarande tal för år 1915. Men däremot

hade numerären av de vid årets slut kvarvarande vuxit till 142. Under de tre

föregående åren 1913, 1914 och 1915 hade motsvarande sifM>r varit 121, 126 och

121. Då de under år 1916 anlända enligt den erfarenhet, som förut vunnits beträffande

den för fostran inom anstalten i allmänhet erforderliga tiden, måste beräknas

höra kvarstanna där under minst ett par år och följaktligen först under

loppet av år 1918 lämna anstalten, vore det tydligt, att ett under innevarande år

fortsatt större tillopp av elever komme att, även under förutsättning att villkorlig

utskrivning, där så prövades möjligt och lämpligt, tillgrepes tidigare än efter elevs

vistelse å anstalten i två år, föranleda en väsentlig höjning av medeltalet elever

per dag och således en betydligt höjd siffra för de vid 1918 års slut å anstalten

kvarvarande.

Under 1917 års första månad hade ankommit icke mindre än 10 nya elever.

Sedermera hade till skrivelsens datum — den 13 mars — ytterligare 14 elever överlämnats

till anstalten. Detta syntes bekräfta den uppfattning, som under senare

tiden gjort sig gällande, nämligen att det ökade användandet av tvångsuppfostran

icke blott berodde på växande benägenhet hos domstolarna att för ungdomsbrottslighetens

bekämpande föreskriva pedagogiska i stället för repressiva åtgärder, utan

ock i någon mån kunde hava sin grund i en till följd av krigstidens abnorma samhällsförhållanden

tilltagande kriminalitet bland det uppväxande släktet.

Vid sådant förhållande torde det vara att befara, att under vinterhalvåret

1917 — 1918 elevantalet vid anstalten bleve större än att det bleve möjligt att såsom

hittills reda sig med provisoriskt anordnade sovplatser i förstugor och korridorer

till de nuvarande sovsalarna. Det vore naturligtvis nu ogörligt att med någon

visshet beräkna, i vad mån platsbehovet komme att överstiga tillgången. Med ledning

av den här ovan lämnade sammanställningen av tillkomst och avgång av elever

torde man dock kunna beräkna, att mot slutet av år 1918, om icke förr, sovplatser

borde finnas för minst 25 å 30 elever utöver det antal av 136, som erhölle sovplatsutrymme

efter det den av 1916 års riksdag beslutade anordningen av nya sovsalar

i nuvarande elevbyggnader hunnit helt fullbordas, vilket kunde väntas ske på

våren 1918.

Styrelsen övergår därefter i sin skrivelse till att undersöka, på

vilka olika salt ökat antal sovplatser lämpligen skulle kunna erhållas,

Olika sätt för

vinnande av

ökat utrymme

vid

anstalten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

och angiver därvid tre vägar, varpå detta syftemål möjligen skulle kunna

vinnas: uppförande av en sjukstuga för anstalten samt apterande till

sovsalar av de rum i anstaltens ekonomibyggnad, som nu äro avsedda

till sjukvårdslokaler; uppförande i nära anslutning till de mivarande

anstaltsbyggnaderna av en elevbyggnad för 20 elever; samt uppförande

av den av fattigvärdslagstiftuingskommittén föreslagna huvudbyggnaden

i den s. k. nya avdelningen vid Bona, vilken byggnad skulle bland

annat innehålla sovplatser för 40 elever.

Det första alternativet sammanhänger tydligtvis med frågan, om

från sjukvårdssynpunkt föreligger verkligt behov av eu särskild sjukstuga

vid anstalten. Till denna fråga torde jag få återkomma längre

fram. Här må endast erinras därom, att den plan för anstaltens utvidgning,

som fj^tigvårdslagstiftningskommittén framlagt i sitt förut

omnämnda betänkande rörande utsträckning av tvångsuppfostringsförfarandets

tillämplighetsområde, omfattar även uppförandet av en särskild

sjukstuga samt omändring av de nuvarande sjukvårdslokalerna till en

isoleringsavdelning för mera svårhanterliga elever. Beträffande det första

alternativet anför styrelsen följande:

Det vore givet, att, då genom fattigvård.slagstiftningskouimittén.s försorg ett

fullständigt utarbetat förslag till anstaltens utveckling och till dess organisation

efter utvidgningen förelåge, styrelsen icke kunnat underlåta att undersöka, på vad

sätt den platsbrist, som uppkommit på ovan angivet sätt, skulle kunna avhjälpas

förmedelst uppförande av någon eller några av de av kommittén föreslagna byggnaderna.

Därvid hade uppmärksammats, att genom uppförande av en sjukstuga

de nu befintliga för sjukvård avsedda lokalerna skulle tillsvidare kunna användas

till provisorisk förläggning av ett antal elever. I det större sjukrummet skulle

kunna beredas plats för 10 elever och i det mindre (avsett till isoleringsrum för

smittsamt sjuka) 2 elever. För dessa elevers övervakande nattetid erfordrades en

i det s. k. sjukvårdarrummet placerad nattvakt. Den nya sjukstugan vore avsedd

att uppföras av trä och torde kunna, därest anslag härtill beviljades av innevarande

års riksdag, hinna fullbordas så tidigt, att den kunde tagas i bruk redan mot slutet

av året, vilket med hänsyn till den nuvarande överbeläggningen av anstalten vore

särdeles önskvärt. En dylik anordning skulle såsom endast provisorisk icke ställa

något hinder i vägen för ett framtida användande av de nuvarande sjukrummen

såsom isoleringsavdelning enligt kommitténs ovanberörda förslag.

Angående de båda övriga ifrågasatta utvägarna för vinnande av

möjlighet att mottaga ökat antal elever yttrar styrelsen:

Genom de nuvarande sjukvårdslokalernas inredande till sovsalar bleve den förefintliga

platsbristen endast till en del avhjälpt. Det vore, såsom redan visats, att

befara, att behovet av elevplatser bleve än större under loppet av år 1918. Styrelsen

både därför tagit under övervägande, huruvida någon annan av de av kommittén föreslagna

byggnaderna skulle lämpa sig att uppföras för att möta de behov, som under

de närmast liggande åren komme att göra sig gällande. Därvid hade i första hand

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 7

skärskådats de genom kommitténs försorg uppgjorda ritningar till de såsom Hyglar vid

huvudbyggnaden i nya avdelningen tänkta elevhusen med plats för 20 elever vardera.

Ett dylikt hus, förlagt antingen på den av kommittén ifrågasatta platsen eller möjligen

i nära anslutning till det nuvarande byggnadskomplexet, kunde måhända

räcka för någon tid, särskilt om det genom sjukstugans uppförande ledigvordna utrymmet

toges i anspråk för elevera förläggning. Emellertid medförde uppförandet

av en dylik mindre elevbyggnad bland annat den olägenheten, att exempelvis särskild

värmeledning måste i densamma anordnas i stället för att enligt kommitténs plan

värmeledningscentral skulle anordnas i huvudbyggnaden, vilken utom matsal, dagrum

m. m. skulle innehålla sovplatser för 40 elever. Även vatten- och avloppsledningarna

till flygelbyggnaderna vore beräknade med tanke på att huvudbyggnaden skulle

uppföras först. Kostnaden för varje elevplats i en flygelbyggnad med plats för 20

elever, uppförd på angivet sätt före den planerade huvudbyggnaden, bleve därför med

säkerhet avsevärt högre än för varje elevplats i huvudbyggnaden med dess 40 dylika

platser och övriga för en särskild elevavdelning erforderliga lokaler. Dessa senare

vore visserligen avsedda att räcka till även efter flyglarnes uppförande. Här erbjöde

sig emellertid en med all sannolikhet behövlig reserv, som kunde komma väl

till pass under den tid, som torde komma att förflyta, innan sådan erfarenhet vunnits

om behovet av elevplatser efter den ändrade lagens ikraftträdande, att uppförandet

av flyglarna ansåges böra påbegynnas. Med hänsyn till de betydande byggnadskostnader,

vilka nödvändiggjordes av utsträckningen av tvångsuppfostringsförfarandets

tillämplighetsområde, syntes det styrelsen vara av särskild vikt att tillse, att den utvidgning

av anstalten, som, enligt vad redan visats, nu påfordrades till följd av ökat

användande av tvångsuppfostran i stället för straff med tillämpning av redan nu

gällande lag, så planerades och så utfördes, att, därest det skulle visa sig, att

stegringen i antalet förordnanden om insättande i allmän uppfostringsanstalt skulle

vara beroende på en till följd av tidsförhållandena växande kriminalitet hos det

uppväxande släktet, vilken man kunde hoppas avtaga i den mån kristidens verkningar

upphörde, det bleve möjligt att utnyttja det ökade utrymmet för elever för att fylla

det behov, som uppstode, sedan lagförslaget om utsträckt användning av tvångsuppfostran

i stället för straff antagits och trätt i kraft.

Sedan styrelsen därefter påmint om vad min företrädare i ämbetet

i statsrådet den 30 december IDIG, då beslut fattades om avlåtande till

riksdagen av proposition om ändring av 5 kap. 3 § strafflagen m. m.,

yttrat därom, att han, med hänsyn till de höga kostnader, som den av

fattigvårdslagstiftningskommittén föreslagna utvidgningen av Bonaanstalten

skulle medföra, samt angelägenheten av att under nuvarande förhållanden

inskränka statens utgifter till vad som kunde anses oavvisligen

nödvändigt, icke trott sig kunna till 1917 års riksdag framlägga proposition

i detta ämne, fortsätter styrelsen i sin skrivelse:

Styrelsen hade nogsamt beaktat de skal för uppskov med Bonaanstaltens utvidgning

i och för beredande av möjligheter för den ifrågavarande lagändringens

tillämpning, som av chefen för justitiedepartementet sålunda anförts. Styrelsen hade

ock för sin del med hänsyn till bådande förhållanden helt naturligt önskat, att omständigheterna

nu icke hade, på sätt ovan visats, nödvändiggjort åtgärder för beredande

Bönås tyrelsens

förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

av utrymme vid anstalten för de elever, vilka med tillämpning av nu gällande lag

dit hänvisades. Inom styrelsen hade under den senare tiden, efter det tillströmningen

av nya elever visat sig alltjämt fortgå, upprepade överläggningar ägt rum

för finnande av utvägar att bereda sådan provisorisk förläggning av de övertaliga

eleverna, som kunde tänkas möjlig utan alltför stora risker för uppfostringsverksamhetens

behöriga gång. Därvid hade emellertid styrelsen kommit till det resultat

att, ehuru provisoriska förläggningsåtgärder i varje fall måste till följd av redan

relaterade förhållanden tillgripas, innan erforderliga nya byggnadsföretag kunde

hinna fullbordas, sådana svårigheter och risker vore förbundna med tillfälliga anordningar,

att dessa icke borde bestå längre än som vore oundvikligt. På grund av

bestämmelserna i gällande lag om verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran

och nådiga stadga för anstalten måste det anses åligga anstaltens styrelse

att vid behov föreslå sådana åtgärder, som erfordrades för att det med anstalten

avsedda ändamål kunde bliva i möjligaste mån uppfyllt. I anledning härav hade

styrelsen icke ansett sig kunna underlåta att hemställa om att Kungl. Maj:t täcktes

taga under övervägande, huruvida icke redan av innevarande års riksdag anslag

borde äskas för uppförande, så snart ske kunde, av den av fattigvårdslagstiftningskommittén

föreslagna huvudbyggnaden i den så kallade nya avdelningen vid Bonaanstalten,

vilken byggnad bland annat skulle innehålla sovplatser för 40 elever.

Detta vore enligt styrelsens förmenande den rationellaste lösningen av anstaltens

platsfråga, både sådan den nu föreläge och sådan den kunde komma att gestalta

sig, och vore man .därigenom tryggad för att anstalten icke behövde under alltför lång

tid arbeta under sådana förhållanden, att risk uppstode för att dess ändamål förfelades.

Det borde nämligen bemärkas, att, därest genom anslag av innevarande års riksdag

möjlighet vunnes att omedelbart efter det beslut fattats i ärendet igångsätta det

ifrågasatta byggnadsarbetet, behövliga elevplatser kunde bliva disponibla ett helt år

tidigare än om anslag beviljades av nästkommande års riksdag.

Därest det varit för styrelsen möjligt att, då den under sistlidne höst till

Kungl. Maj:t ingivit sina underdåniga förslag rörande anslag till anstalten för år

1918, förutse den stegring i elevantalet, som efter angivna tid uppkommit, skulle

den givetvis icke hava underlåtit att påvisa det nu föreliggande behovet av elevplatser,

så mycket mera som styrelsen fullväl insett olägenheterna av att så sent

under pågående riksdag till densamma inkomma med förslag om byggnadsanslag.

Någon annan utväg hade emellertid icke synts styrelsen stå öppen, såvida gällande

lag angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran

skulle kunna fortfarande i behörig ordning tillämpas.

Sedan styrelsen därefter uppgivit, att, enligt ep av styrelsen föranstaltad,

i skrivelsen närmare återgiven utredning, kostnaderna för uppförandet

av den ifrågavarande huvudbyggnaden för 40 elever med uthusbyggnad

och tillhörande vatten- och avloppsledningar m. in. skulle

belöpa sig till 230,000 kronor, under det att totalkostnaden för uppförande

av en sjukstuga i enlighet med av arkitekten D. Lundegårdh

utarbetade ritningar skulle uppgå till 55,000 kronor, slutar styrelsen

sin skrivelse med att förklara, att styrelsen, som under förhandenvarande

förhållanden ansett sig böra hänskjuta till Kungl. Maj:ts prövning,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

huruvida anslå" till den nya elevbyggnaden kunde äskas av innevarande

års riksdag, ville hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för uppförande vid uppfostringsanstalten å Bona av en sjukstuga å

extra stat för år 1918 bevilja ett anslag av 55,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att under innevarande år förskottsvis av tillgängliga

medel anvisa detta belopp.

I fråga om behovet av eu särskild sjukstuga vid anstalten tillåter

jag mig erinra om följande.

Nuvarande sjukavdelningen vid Bona består av en sjuksal med

plats för 9 patienter, varjämte finnes ett isoleringsrum för elever, behäftade

med smittsam sjukdom. Dessutom finnas badrum, apoteksrum

och rum för sjukvårdare.

Frågan om åstadkommande av bättre sjukvårdsförhållanden vid

Bona är icke ny. Redan i underdånig skrivelse den 22 augusti 1913

hemställde anstaltens styrelse, i anledning av ett inträffat fall av tuberkulos

hos en av anstaltens elever, bland annat därom, att åt medicinalstyrelsen

måtte lämnas i uppdrag att utreda, varest elever, som vore i behov

av sanatorievård på grund av tuberkulos, lämpligen borde för sådant

ändamål intagas. Sedan dylikt uppdrag givits medicinalstyrelsen samt

i anledning därav dess chef och en av dess ledamöter personligen besökt

Bonaanstalten och tagit kännedom om sjukvårdsanordningarna därstädes,

avgav medicinalstyrelsen den 6 april 1914 underdånigt utlåtande i ärendet.

I detta åberopade styrelsen såsom sitt eget yttrande den skriftliga berättelse,

som medicinalstyrelsens chef avgivit till styrelsen i anledning

av nyss omförmälda besök. I denna redogörelse hette det bland annat:

Anordningar

för

förbättrade

sj iller år dsförhållanden

vid Bona.

Medicinalstyrelsen

i

utlåtande den

6 april 1914.

Vid besiktning av anstaltens sjukhusavdelning hade denna befunnits vara försedd

med fönster endast åt väster och i övrigt olämplig för vård av lungsiktiga,

varjämte det för smittsamt sjuka avsedda isoleringsrummet vore förlagt med

yttervägg åt norr samt försett med endast ett fönster åt öster. Det kunde därför

endast med svårighet hållas varmt vid kall väderlek. Det till avdelningen hörande

större rummet vore beläget vägg om vägg med anstaltens stora matsal, där eleverna

inmarscherade 5 gånger om dagen och i vilken gymnastik, i saknad av särskild

lokal, jämväl övades. Att detta måste verka synnerligen störande för de sjuka,

vore tydligt. I ett som allt tycktes den i övrigt synnerligen väl inrättade anstalten

lida brist på tidsenliga anordningar för god sjukvård samt helt och hållet sakna

möjligheter att bereda sanatorievård.

Det lämpligaste syntes därför vara att genom uppförande av en särskild

sjukhusbyggnad sörja för vården såväl av tuberkulösa som av övriga sjuka.

En synnerligen lämplig plats för en sjukpaviljong funnes i anstaltens omedelbara

närhet, belägen i en skogspark på en sluttning mot söder och med för nordBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 250 höft. (Nr 293.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bonastyreljjen

i utlåtande

den

13 januari

1915.

Kattigvårdslagstiftningskommittén

i

betänkande

den 2 december

1915.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

liga vindar skyddat läge. Vid paviljongen borde en ligghall uppföras för vården av

de lungsjuka samt en mindre avdelning för smittsamma sjukdomsfall anordnas.

Medicinalstyrelsen tillstyrkte uppförande vid anstalten, på sätt

ovan antytts, av en mindre sjukpaviljong, avsedd för vård av elever,

som lede av tuberkulos eller annan sjukdom.

Hörd över detta medicinalstyrelsens förslag, anförde Bonastyrelsen

i underdånigt utlåtande den 13 januari 1915, att det varit dess avsikt

att upptaga frågan om en särskild sjukpaviljoug i samband med frågan

om anslag för anstaltens verksamhet under år 1916, men att styrelsen

avstått därifrån på grund av rådande statsfinansiella förhållanden samt

att styrelsen ansåge sig icke heller vid tiden för dess yttrandes avgivande

böra ifrågasätta uppförande av den av medicinalstyrelsen föreslagna

sjukpaviljongen, men anhölle att vid en lämpligare tidpunkt få

återupptaga ärendet. Med hänsyn därtill, att i en av anstaltens direktör

under ärendets handläggning avlämnad promemoria ifrågasatts, att i

paviljongen skulle beredas sanatorievård även för de å skyddshem för

vanartade barn intagna elever, som lede av tuberkulos, syntes det styrelsen

önskligt, att frågan härom utreddes av fattigvårdslagstiftningskommittén,

vilken erhållit i uppdrag att taga i övervägande, huruvida

och i vilken omfattning lagen angående uppfostran åt vanartade och i

sedligt avseende försummade barn tarvade omarbetning.

I detta utlåtande instämde Kungl. Maj:ts befallningshavande i

Östergötlands län.

Sedan ärendet av Kungl. Maj:t remitterats till nämnda kommitté

för att tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag, yttrade

kommittén i sitt ovan omnämnda betänkande av den 2 december 1915

i nu föreliggande fråga följande: jy

Yad först anginge den ifrågasatta åtgärden att vid en å Bona inrättad avdelning

för tuberkulösa bereda plats även för sådana elever från skyddshemmen, som lede av

dylik sjukdom, stötte en dylik anordning på särskilda svårigheter redan därutinnan, att

kostnaden för den vård, som lämnades i skyddshemmen, utginge efter andra grunder

än kostnaden för vården av eleverna å Bona, och det syntes knappast föreligga skäl

att häri vidtaga någon huvudsaklig ändring. Enligt kommitténs mening kunde det

dessutom vara ägnat att förrycka Bonaanstaltens uppgift och försvåra arbetet å

anstalten, om där skulle från hela riket sammanföras vanartade barn, behäftade

med tuberkulos. Kommittén ansåge sig därför icke kunna förorda förslaget härom.

Frågan om lämpliga åtgärder beträffande vanartade barn, som på grund av tuberkulos

eller annan smittsam sjukdom vore i behov av särskild vård, hade kommittén icke

ännu varit i tillfälle att behandla, utan komme att framdeles ägna detta ämne en

ingående undersökning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 293.

Alldeles oavsett nu nämnda förhållande syntes det kommittén, att anledning

förefunnes att söka ordna sjukvårdsförhällandena å Bona pa ett mera tillfredsställande

sätt. Mot den nuvarande anordningen hade gjorts så allvarliga anmärkningar

av medicinalstyrelsen, att åtgärder syntes böra vidtagas i en eller annan

form. Då, såsom ovan framhållits, de nu använda lokalerna vore behövliga för

och lämpligen kunde utnyttjas till arbetsavdelning för mera svårbehandlade elever,

och några andra till sjukvårdsändamål lämpade lokaler ej funnes att tillgå, hade

kommittén ansett sig böra föreslå byggandet av en mindre sjukstuga för anstaltens

behov. Med den av kommittén föreslagna utvidgningen framträdde för övrigt även

på detta område ett starkare krav av att erhålla tillräckliga och lämpliga lokaler.

Den nya sjukstugan skulle förläggas till den plats i närheten av anstalten, vilken

omförmäldes i chefens för medicinalstyrelsen omnämnda berättelse och däri framhölles

såsom synnerligen lämplig. Den närmare anordningen av sjukstugan framginge

av de vid kommitténs skrivelse till Kungl. Maj:t fogade ritningar av arkitekten

D. Lundegårdh. Kostnaderna för sjukstugan skulle enligt gjorda beräkningar uppgå

till sammanlagt 25,100 kronor.

1 det utlåtande, som Bouastyrelsen den 26 januari 1916 avgav

över fattigvårdslagstiftningskommitteDS^betänkande och i vilket utlåtande

Kungl. Maj:ts belållningshavande i Östergötlands län förklarat sig i

huvudsak instämma, sade sig styrelsen med avseende å den av kommittén

föreslagna sjukstugan hålla före, att, då sjukstugan jämväl avsåges

för smittsamt sjuka, själva planen borde omarbetas, så att dylika

sjuka kunde nöjaktigt isoleras från andra sjuka.

En dylik omarbetning har nu också kommit till stånd, i det att

vid utarbetandet av de ritningar, som äro bilagda Bonastyrelsens nu förevarande

framställning, hänsyn tagits till nyss angivna önskemål.

Rörande kostnaderna för den av styrelsen föreslagna sjukstugan

heter det i styrelsens skrivelse:

Kostnaden för sjukstugan, uppförd enligt av arkitekten Lundegårdh utarbetade

ritningar, skulle enligt av byggnadsingenjören Hans Lindblad uppgjord kalkyl och

arbetsbeskrivning (såsom bilagor bifogade skrivelsen) uppgå till

för själva byggnaden .................................................... kronor 36,678: —

,, värmelednings- och ventilationsanläggning ........ „ 3,500: —

„ vatten- och avloppsledning...........*........................ „ 5,000: —

„ elektrisk belysningsanläggning ............................ „ 1,500: —

,, uthusbyggnad...........................................................:___2,500: —

Säger kronor 49,178: —

Till oförutsedda utgifter hade upptagits.................... „ 4,322: —

samt till arbets- och detaljritningar samt kontroll „ 1,500: —,

utgörande totalkostnaden alltså.................................... kronor 55,000: —

Vid jämförelse med fattigvårdslagstiftningskommitténs förslag till sjukstuga

framginge, att å nu överlämnad ritning vindsvåningen inretts för att bereda särskild

plats för vård av smittsamt sjuka elever.

Bönås tyrelsen

i utlåtande

den 26

januari 1916.

Bonaslyrelseits

nu förevarande

framställning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Överintendents

ämbetet.

Medicinalstyrelsen

i

utlåtande den

28 mars

1917.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

Överintendentsämbetet, vars utlåtande infordrats över Bonastyrelsens

framställning, så vitt denna avser uppförande av en sjukstuga, har

förklarat sig ej hava något att i denna del erinra mot styrelsens förslag

med tillhörande kostnadsberäkningar.

I det yttrande, som medicinalstyrelsen den 28 mars 1917 avgivit

i ärendet, anför styrelsen:

Vid granskningen av ritningarna till sjukstugan hade styrelsen fäst sig vid, att

å de först, genom fattigvårdslagstiftningskommitténs försorg, uppgjorda ritningarna

funnits upptagen en liggveranda i samband med den uti nedre våningen belägna tuberkulosavdelningen,

men att denna veranda borttagits på de senaste, Bonastyrelsens framställning

bifogade ritningarna. Häremot ville styrelsen på det kraftigaste framhålla

nödvändigheten av en dylik liggveranda för att en tillfredsställande vård skulle

kunna beredas åt de tuberkulöst sjuka. Enligt vad medicinalstyrelsen under hand

inhämtat, hade Bonastyrelsen emellertid för avsikt att låta efter sjukstugans uppförande

anordna en liggveranda för sådana sjuka och hade medicinalstyrelsen intet

att häremot erinra liksom ej heller mot övriga delar av förslaget till sjukstuga för

anstalten.

De siffror angående elevantalet vid uppfostringsanstalten å Bona,

som jag i det föregående meddelat, utvisa för år 1916 och den gångna

delen av innevarande år en stegring, som överträffar de beräkningar,

vilka åberopades vid förra årets framställning till riksdagen om anslag

till byggnadsarbeten för beredande av ökat antal sovplatser för elever

vid anstalten. Detta förhållande har först genom styrelsens skrivelse

av den 13 mars 1917 blivit hos Kungl. Maj:t anmält. Det synes emellertid

vara oundgängligt, att redan nu något göres för avhjälpande

eller minskande av platsbristen. Vidtagas ej skyndsamt åtgärder i detta

syfte, torde anstalten inom kort se sig nödsakad att ställa sig avvisande

mot anmälningar om nya elever, vilket skulle innebära, att i vissa fall

domstols förordnande om tvängsuppfostran icke skulle kunna omedelbart

verkställas.

Att, på sätt anstaltens styrelse ifrågasatt, nu hos riksdagen begära

anslag till en så omfattande utvidgning av anstalten, som uppförandet

av en ny större elevbyggnad skulle innebära, torde dock icke kunna

komma i fråga. Framläggandet av ett dylikt förslag kräver en vidlyftigare

förberedande utredning än den knappt tillmätta tiden tillåtit.

Den beräknade, ganska stora kostnaden — 230,000 kronor — är också

ägnad att väcka betänklighet ur budgetssynpunkt.

Däremot torde det av styrelsen i första hand framförda förslaget

om uppförande av en sjukstuga vid anstalten samt anordnande av de

nu för sjukvården avsedda lokalerna till sovsalar för elever icke möta

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 293.

betänkligheter av nämnda art. Genom realiserande av detta förslag

skulle vinnas ett dubbelt önskemål: elevplatsernas antal skulle ökas så^

att åtminstone den närmaste tidens behov i detta hänseende bleve tillgodosett,

och på samma gåug skulle sjukvårdsförhållandena vid anstalten,

vilka enligt vad den förebragta sakkunniga utredningen givit vid

handen, lämna mycket övrigt att önska, bliva ordnade på ett tillfredsställande

sätt.

Mot Bonastyrelsens beräkning av kostnaderna för sjukstugans uppförande

— utan liggveranda med vars anordnande torde kunna tillsvidare

anstå — har jag ej funnit något att erinra. Att dessa kostnader kommit

att så väsentligt överstiga kostnaden för den av fattigvårdslagstiftningskommittén

föreslagna sjukstugan, beror visserligen till en del därpå,

att den övre våningen, som enligt kommitténs förslag hade endast

vindsinredning, nu skulle inredas till särskild avdelning för smittsamt

sjuka och att i samband därmed byggnadens dimensioner något ökats,

men till största delen finner det högre beloppet sin naturliga förklaring

i de sedan år 1915 abnormt stegrade prisen på byggnadsmaterialier

m. m. Emellertid är att uppmärkamma, att, om sjukstugan skulle redan

från början i sin helhet anordnas för sitt egentliga ändamål, en komplettering

av anstaltens nuvarande sjukhusinventarier skulle i samband

därmed bliva erforderlig. Till kostnaden härför har styrelsen vid sin

beräkning ej tagit hänsyn. Att nu begära medel härtill lärer ej heller

vara nödvändigt. Enligt vad jag inhämtat, har nämligen styrelsen tänkt

sig, att till en början endast en del av den nya sjukstugans utrymme

skalle tagas i anspråk för sjukvårdsändamål, och för denna del lära de

redan nu befintliga sjukhusinventarierna vara tillfyllest. Övriga lokaler

i sjukstugan skulle tillsvidare bilda ett reservutrymme, avsett att användas

till sovplatser, i den mån den ökade tillströmningen av elever

gjorde detta nödvändigt. Att en dylik reserv finnes att tillgå, blir

naturligtvis desto mer angeläget, om, på sätt jag föreslagit, tillsvidare

får anstå med uppförandet av den av styrelsen ifrågasatta nya elevbyggnaden.

Till den statsutgift, som jag alltså är benägen att tillstyrka, finnas

medel ej beräknade i den statsverksproposition, som avlämnades vid

riksdagens början, men genom de nya eller ökade skatter och andra

inkomster, varom förslag under riksdagens lopp avlåtits eller komma

att avlåtas, kan tillgång till bestridande även av nämnda utgift beredas.

Under åberopande av vad sålunda i detta ärende förekommit får

jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, för beredande av ökat sovplatsutrymme vid statens uppfostBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 250 käft. (Nr 293.) 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 293.

ringsanstalt å Bona, till uppförande vid anstalten av en särskild sjukstuga

i huvudsaklig överensstämmelse med av anstaltens styrelse framlagt

förslag å extra stat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 55,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel

utanordna detta belopp under innevarande år.

Med bifall till denna av statsrådets övriga medlemmar

biträdda hemställan fann Hans Maj:t Konungen

gott förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Berlin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:130 Statsutskottets utlåtande Nr 130 s. 15 i texten