Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. i

1917-03-12 · 169 sidor, varav 149 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 149 av 169 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:296, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. i

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning.............................................................................................................. 3.

Historik.................................................................................... 6.

1916 års flottstationskommittés betänkande ................................................. 10.

Förberedande undersökningar......................................................................... 10.

Militär utredning ........................................................................................... 11.

Sjöfartsteknisk utredning................................................................................. 13.

Resultatet av den förberedande undersökningen............................................ 15.

Grunder för stations- och varvsanläggningarna ............................................. 15.

Kommunikationer ......................................................................................... 18.

Stationens vattenbehov .................................................................................... 18.

Markförvärv .................................................................................................... 19.

Beskrivning över flottstationsförslagen........................................................... 21.

Bränsledepå ..................................................................................................... 22.

Torpedinskjutningsstation.................................................... 23.

Kostnadsberäkningar och arbetsplaner ........................................................... 25.

Kommitténs förslag ....................................................................................... 29.

Yttranden av myndigheter m. fl....................................................................... 38.

Marinförvaltningen ................................................,..................................... 39.

Chefen för marinstaben .............................................................. 42.

Inspektören av flottans övningar till sjöss.................................................... 45.

Stationsbefälhavaren i Stockholm..................................................................... 46.

Varvschefen i Stockholm ................................................................................ 47.

Varvsdepartementscheferna i Stockholm .......................................... 50.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement ................................................ 51.

Chefen för fjärde arméfördelningen ............................................................. 52.

Chefen för generalstaben ............................................................................... 53.

Kommerskollegium ......................................................................................... 54.

Stockholms handelskammare ........................................................................... 57.

Stockholms handels- och sjöfartsnämnd m. fl................................................. 59.

Riksmarskalksämbetet.................................................................................... 59.

Intendenten för Djurgården.............................................................................. 60.

Djurgårdssakkunniga ...................................................................................... 60.

Akademien för de fria konsterna.................................................................... 61.

Chefen för Statens historiska museum m. fl...........-..................................... 62.

Styrelsen för svenska konstnärernas förening ............................................... 64.

Konsthantverkarnas gille i Stockholm .......................................................... 64.

Samfundet S:t Erik m. fl.............................................. 64.

Stockholms ångslupsaktiebolag ..................................................................... 64.

Departementschefens yttrande.......................................................................... 65.

Behovet av en utvidgning eller förflyttning av Stockholms station ........... 66.

Valet av plats för flottstationens förläggning .............................................. 70.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Sid.

Militära synpunkter................................................................................

.......... 72.

Varvstekniska synpunkter......................................................................

........... 75.

Sjöfartstekniska synpunkter....................................................................

.......... 79.

Ekonomiska synpunkter.........................................................................

.......... 82.

Ytterligare synpunkter .........................................................................

......... 90.

Invändningar mot Stockholmsförslaget...............................................

.......... 92.

Bränsledepå ..........................................................................................

.......... 96.

Torpedinskjutningsstation.................................................................... .

........... 97.

Preliminära avtal av den 7 april 1916 och den 12 mars 1917...........

.......... 98.

Stockholms stations byggnadsfond ......................................................

.......... 99.

Departementschefens hemställan ...........................................................

.......... 101.

Förteckning över bilagor till propositionen.

Förslag till avtal mellan kronan och Stockholms stad........................ 107.

Flottstationskommitténs beskrivningar över Stockholms-, Kaknäs- och

Elfviksförslagen ......................................................................... 113.

Flottstationskommitténs redogörelse för kostnadsberäkningar och arbetsplaner

i Stockholms-, Kaknäs- och Elfviksförslagen........... 131.

a) Kostnadsberäkning för 1916 års flottstationskommittés förslag till

ombyggnad och utvidgning av flottans station i Stockholm ... 140.

b) Reduktioner i kostnaderna för Stockholmsförslaget, som möjligen

kunna föreslås..............................................................................147.

c) Schematisk arbetsplan och kostnadsfördelning för Stockholmsförslaget

.......................................................................................148.

d) Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk arbetsplan

för utförande av Stockholmsförslaget ...................................... 158.

Karta över Stockholms inre skärgårdsområde, angivande olika för flottstationen

föreslagna platser.

Karta över Stockholms hamnområde.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till ombyggnad och

utvidgning av flottstationen i Stockholm.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till flottstation vid

Kaknäs.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till flottstation vid

Elfvik.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till flottstation vid

Södergarn.

Karta över 1916 års flottstationskommittés förslag till flottstation vid

Torsbyfjärd.

Karta över tomter och gatumark inom den s. k. Djurgårdsstaden och

Beckholmen, vilka erfordras för föreslagen ny flottstation.

» 13. Karta över område vid Kaknäs, avsett att upplåtas till Stockholms stad

enligt avtal den 12 mars 1917.

Bilaga ; 1.

» 2.

» 3.

» 4.

» 5.

» 6.

» 7.

» 8.

» 9.

» 10.

» 11.

» 12.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Majds Nåd. Proposition Nr 290.

1

Nr 296.

Kungi Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

utvidgning av flottans station i Stockholm in. in.;

given Stockholms slott den 21 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att .

dels — under förutsättning att Stockholms stadsfullmäktige genom

beslut, som vinna laga kraft, före den 1 juli 1917 godkänna ej mindie

ett av utsedda delegerade för staten och Stockholms stad den t april

IDIG uppgjort avtal än även ett av 191G ars flottstationskommitte och

delegerade för staden den 12 mars 1917 avslutat avtal för sin del

gilla berörda båda avtal;

dels'' till fullgörande av berörda avtal av den 12 mars 1917 samt

till förvärvande av den enskilda personer tillhöriga mark a bödia Djurgården,

som ingår i ett av 1916 års flottstationskommitte avgivet forsla

benämnt Stockholmsförslaget, å extra stat för år 1918 bevilja ett

förslagsanslag, högst, å 4,000,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj .t att

av nämnda belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande

år;

dels medgiva, att för flottans station i Stockholm må tagas i anspråk

mark å Södra Djurgården och Fjäderholmarna till deu omfattning, som

finnes angiven i'' det av 1916 års flottstationskommitté avgivna Stockholmsförslaget;
dels

föreskriva, att på det sätt och för det ändamål, som i statsrådsprotokollet

angivits, skall bildas en fond, benämnd Stockholms stations

byggnadsfond;

dels medgiva, att av de utav 1914, 1915 och 1916 års riksdagar

till ny docka avsatta medel, 1,400,000 kronor, må användas eifoiderjiga

belopp ej mindre för utvidgning till i statsrådsprotokollet föreslagna dimensioner

av den a beckholmen nu befintliga västra dockan än a\ en

till påbörjande under åren 1917 och 1918 av utvidgningsarbeten för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (hr 296.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 296.

flottans station i Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med 1916

års flottstationskommittés Stockholmsförslag;

dels till anordnande av en bränsledepå å Fjäderholmarna bevilja ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor och därav på extra stat för år

1918 anvisa ett belopp av 500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av sistnämnda belopp låta utanordna erforderlig del redan under

innevarande år;

dels ock till anordnande av en torpedinskjutningsstation vid Bosön

jämte erforderligt markförvärv därstädes bevilja ett reservationsanslag

av 197,500 kronor och därav på extra stat för år 1918 anvisa ett belopp

av 97,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda

belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande år.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och }Tnnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hans Ericson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 296.

3

Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför

Hans Näjd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Efter gemensam beredning inom sjöförsvars-, lantförsvars- och

finansdepartementen anförde chefen för förstnämnda departement, statsrådet

Hans Ericson, följande.

Vid 1914 års senare riksdag avsattes, på framställning av Kungl.

Maj:t, för anläggande av ny docka jämte en mindre verkstad vid flottans

station i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000

kronor, för år 1915 av värnskattemedel ett belopp av 300,000 kronor.

Med denna anläggning avsågs att bereda dockningsmöjlighet i Stockholms

skärgård för pansarbåtar av Sverigetypen. Vid samma tillfälle

uttalade riksdagen, att riksdagen förutsatte att i sinom tid få. tillfälle

att träffa avgörande i fråga om platsen för den nya dockan. Till dockanläggningen

avsattes av 1915 och 1916 ars riksdagar av dylika medel

ytterligare 750,000, resp. 350,000 kronor.

Inledning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung]. Maj ds Nåd. Proposition Nr 296.

Genom nådigt brev den 17 september 1914 anmodades marinförva!

t ningen, chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar

till sjöss att gemensamt inkomma med yttrande, huruvida ifrågavarande

docka lämpligen borde förläggas inom stationens nuvarande område, och

i sadant fall med förslag till plats därför eller, därest dockan syntes

böra förläggas utom samma område, med därav föranlett yttrande och

förslag. Till åtlydnad härav avgåvo nämnda myndigheter den 12 augusti

1915 utlåtande i ämnet, därvid marinförvaltningen och inspektören

hemställde, att den nya dockan måtte förläggas å plats invid Lilla

Väntan, i främsta rummet å Lindarängen, men, därest oöverstigliga

hinder härför mötte, vid Kaknäs, under det chefen för marinstaben

föreslog, att dockan måtte förläggas inom det nuvarande Galärvarvsområdet.

Da det syntes erforderligt och lämpligt, att frågan om platsen för

dockans förläggning och. därmed sammanhängande spörsmål underkastades

ytterligare utredning, tillkallade dåvarande departementschefen,

efter erhållet nådigt bemyndigande, den 15 december 1915 särskilda

sakkunniga att biträda inom departementet vid verkställande av sådan

utredning.

1 ^ sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den

14 januari 1.916, bilagt samma års statsverksproposition, befann sig

förevarande fråga vid nyssnämnda tillfälle ännu icke i det skick, att

den kunde underställas Kungl. Maj:ts prövning, men uttalade departementschefen

^ förhoppning därom, att den ytterligare erforderliga utredningen.

kunde avslutas, i så god tid, att proposition i ämnet hunne avlåtas

till 1916 års riksdag. Departementschefen ansåg sig emellertid

redan då kunna uttala, att lian med hänsyn till innehållet av den redan

förebragta utredningen icke kunde tillstyrka Kungl. Maj:t, att den nya

dockan förlädes inom det nuvarande området för flottans station i Stockholm.

. Under förutsättning att Kungl. Maj:t gillade denna uppfattning

och riksdagen i anslutning härtill skulle ''fatta beslut om dockans förutom

nämnda område, torde — yttrade departementschefen

vidare ett sådant beslut enligt hans mening såsom konsekvens medföra,

att flottans varv inom de närmaste åren och sedermera även flottans

station borde förflyttas från sin nuvarande plats. Givet vore

emellertid, att en sådan förflyttning måste ske successivt och först efter

loppet av åtskilliga år kunde vara fullbordad.

Förutnämnda sakkunniga hava den 31 mars 1916 överlämnat i

enlighet med dem meddelade direktiv uppgjorda planer och beräkningar

för eu förflyttning av flottans station och varv i Stockholm till Lilla

Värtan, alternativt Lindarängen eller Kaknäs; och skulle i överensstäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

motse med av de sakkunniga uppgjord plan utbyggningen av det^nya

stationsetablissementot uppdelas i tre särskilda byggnadsperioder. Efter

varje byggnadspcriods avslutande skulle vissa delar av det nuvarande

stationsområdet vara utrymda och kunna användas för avyttring eller

annat ändamål. Kostnadsberäkningar hava av de sakkunniga uppgjorts

för l:a byggnadsperioden enligt såväl Lindarängs- som Kaknäsförslaget,

varvid för det senare förslaget två alternativ, betecknade med A och B,

utarbetats.

Såsom framgår av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen den 9 maj

1916, hade emellertid departementschefen dåmera på grund av den långt

framskridna tiden och med hänsyn jämväl till inträdda förhållanden, som

kunde tänkas för det dåvarande menligt inverka på flottstationsfrågans

lösning, kommit till den uppfattningen, att proposition i frågan icke borde

till 1916 års riksdag avlåtas, samt att vid sådant förhållande ett uppskov

jämväl med frågan om bestämmandet av plats för ifrågavarande docka

icke kunde undvikas, ehuru detta uppskov vore synnerligen att beklaga.

Härefter anhöll riksdagen, med anledning av eu i arnnet väckt

motion, i skrivelse den 30 maj 1916 att, i samband darmed att förslag

framlades om plats för den docka, till vilken 1914 års senare riksdag

beviljat medel, även måtte förebringas en allsidig, ur militär, sjöfartsteknisk

och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning angående hela

frågan om flottstationen i Stockholms skärgård. Med anledning härav

uppdrog Kungl. Maj:t den 14 juni 1916 åt en kommitté att verkställa

sådan utredning samt att avgiva det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda. Till kommitténs ordförande utsågs viceamiralen J. W. L.

Sidner samt till dess ledamöter marindirektören I. J. Falkman, kommendörkaptenen

H. O. F. Gyldén, ledamoten av riksdagens l:a kammare,

förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, ledamoten av riksdagens

2:a kammare, civilingenjören, kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren

S. E. J. Lubeck och ledamoten av riksdagens 2:a kammare, folkskolläraren

K. V. Rydén.

Denna kommitté har den 19 nästlidna mars avgivit betänkande och

förslag i ämnet, varefter vederbörande myndigheter blivit hörda i ärendet.

Jag anhåller, nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan

om platsen för den nya dockan och det därmed sammanknutna, för vårt

sjöförsvar så betydelsefulla spörsmålet om flottstationen i Stockholms

skärgård. Det lärer därvid vara lämpligt att, efter en hastig återblick

på flottstationsfrågans förhistoria intill 1914 års senare riksdag, till en

början lämna en kortfattad redogörelse för innehållet av berörda betänkande

och de yttranden, som över betänkandet blivit avgivna av myn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Historik.

6 KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

digheter in. fl., för att därefter till behandling upptaga spörsmålet om

de åtgärder, som synas erforderliga för att fiotrstationsfrågan må erhålla

eu tillfredsställande och slutgiltig'' lösning.

O O o

Frågan om eu förflyttning av flottans station i Stockholm upptogs

första gången till behandling år 1863 på grund av eu från överståtliållarämbetet

gjord framställning om upplåtelse till Stockholms stad av

Skepps- och Kastellholmarna samt Galärvarvet. För frågans handläggning

tillsattes en kommitté, vilken i sitt den 26 februari 1864 avgivna

betänkande uttalade, att den icke ansåg Stockholms stad vara i behov

av flottans dåvarande stationsområde, men, i händelse av stationens förflyttning,

förordade ett område vid Hustegafjärden på Lidingön såsom

den lämpligaste platsen för en station sanläggning.

I utredning den 8 december 1898 angav chefen för flottans stab

de strategiska grunder, vilka ansågos böra vara bestämmande för fördelningen

av flottans materiel under olika förutsättningar. Denna utredning

utmynnade i det uttalandet, att kustflottan borde vara fredsförlagd

till Stockholm, under det att lokalstyrkorna borde vara förlagda

till huvudorterna inom de olika operationsområdena. Flottans etablissement

i Stockholm ansågs emellertid icke i sitt dåvarande skick tillfredsställa

de fordringar i mobiliserings- och varvshänseenden, som måste

stab as pa ett modernt örlogsetablissement, i anledning varav undersökning

borde göras om stationens förflyttning till lämpligare plats.

Med anledning av stabschefens berörda uttalande tillsattes 1899

eu flottstationskommittc, soin i sitt den 31 augusti 1900 inlämnade betänkande

förordade stationens förflyttande till Kaknäs vid Lilla Värtan.

I maj 1902 tillkallades sakkunniga för att inom sjöförsvarsdepartementet

biträda vid utredning rörande den minskning i anläggningskostnaderna

för den tilltänkta stationen, som skulle uppstå, därest dit förlades

förutom Stockholmseskaderns, lotsverkets och sjökarteverkets

fartyg in. in. — endast eu del av kustflottan och icke hela denna sjöstyrka,

såsom ursprungligen avsetts. Enligt dessa sakkunnigas betänkande,

som avgavs år 1902, skulle anläggningskostnaderna enligt de nya

grunderna nedbringas från omkring 40 till omkring 22 miljoner kronor.

Samtidigt med att dessa sakkunnigas arbeten pågingo, utfördes

emellertid utredning av marinförvaltningen, i vad mån det vore möjligt

att inom stationens områden å Skepps- och Kastellholmarna samt

Djurgården inrymma en större del av kustflottan. Flera olika förslag

framkommo, medförande olika kostnader, men då åtskilliga olägenheter

^ voro förbundna med ett bibehållande av stationen, återupptogs

den tidigare planen på stationens förflyttande till annat område. Emeller
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 290.

tid föreslog den s. k. Ladugårdsgärdeskommittén i sitt betänkande den

19 maj 1903, att hela Norra Djurgården måtte upplåtas till bebyggande,

ehuruväl kommittén under vissa förutsättningar undantog ett mindre område

vid Lilla Värtan för stationsanläggning.

Med anledning av de stridiga intressen, som mötte, därest flottstationen

skulle förläggas till Kaknäs och Norra Djurgården upplåtas

till bebyggande, tillkallades den 23 februari 1904 sakkunniga för att

taga under förnyat övervägande, om ej innanför Vaxholms och OscarFredriksborgs

befästningar funnes annan lämplig plats för förläggande

av flottans station. Dessa sakkunniga inlämnade sitt betänkande den

15 juli 1904, varav framgick, att undersökningar gjorts på flera ställen,

såsom Rydboholm, Hägernäs, Viggbyholm, Näsby och Svalnäs vid Stora

Värtan, Elfvik och Bosön å Lidingön samt Bogesund. De sakkunniga

avgåvo förslag till stationsanläggning dels vid Hägernäs vid Stora Värtan

och dels vid Elfvik å Lidingön. Marinförvaltningen och chefen för

flottans stab kunde icke förorda något av dessa förslag, utan ansågo, att

Kaknäs vore ur militär synpunkt lämpligast.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade under tiden lämnats tillfälle

att yttra sig om de olika förslagen. 1 utlåtande den 30 juli 1904

framhöll nämnda styrelse, att platsen vid Kaknäs ur byggnadssynpunkt

hade bestämda fördelar framför övriga förslag.

Härefter hördes ånyo marinförvaltningen, som yttrade, att i ärendet

förut framhållits de militära skäl, som talade för, att betydande

delar av våra stridskrafter till sjöss redan i fredstid måste vara förlagda

inom Stockholms skärgård, därvid tillika anförts, att förläggning

av någon avsevärt ökad materiel, utöver den vid stationen befintliga,

icke kunde därstädes äga rum utan omfattande och dyra anordningar,

samt att stationens område i alla händelser vore för trångt för

att därstädes förlägga hela den styrka, som borde för stationen avses,

på grund varav förflyttningen av flottans etablissement i Stockholm till

annan plats i stadens närhet framstode såsom särdeles önskvärd. I fråga

om valet av plats anslöt sig marinförvaltningen till Kaknäsförslaget.

Den 30 januari 1905 avgåvo två av ledamöterna i 1900 års flottstationskommitté

förslag till det nya varvets förläggande något nordligare

än vad nämnda .kommitté i sitt ovan anförda betänkande föreslagit,

nämligen till Lindarängen.

Sedan riksmarskalksämbetet yttrat sig i ärendet, tillkallades år 1905

en arkitekt att uppgöra förslag till stadsplan i anslutning till 1900 års

kommittébetänkande och till förslaget av 1905 års sakkunniga. I frågan

yttrade sig sedermera cheferna för fjärde arméfördelningen och för fortifikationen,

varefter riksmarskalksämbetet avgav förnyat yttrande i ärendet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 296.

I motion till 1905 års riksdag- hemställdes att, intill dess fråffnn

om ny flottstation i Stockholms närhet blivit avgjord, för densamma

erforderliga områden måtte reserveras vid fastställande av plan för

försäljning av Ladugårdsgärdet.

Den 24 juli 1905 uppdrogs åt vissa sakkunniga att uppgöra plan

för stationens förflyttning till Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs i

samband med försäljning av stationens dåvarande områden å Skeppsholmen

in. m.; och framlade dessa sakkunniga den 21 april 1906 sådan

plan.

1 en särskild utredning den 18 oktober 1906 rörande de åtgärder,

som erfordrades för att underlätta flottans uppträdande under krig, avgiven

i anslutning till chefernas för generalstaben och flottans stab förslag

till försvarsväsendets stärkande av samma dag, uttalade chefen för

flottans stab, att huvuddelen av kustflottans större fartyg borde i fredstid

vara förlagd till Stockholms station. Enär de anordningar, som

erfordrades för en sådan förläggning, stode i närmaste samband med

frågan om eu förflyttning av denna station till annan plats, framhölls

önskvärdheten därav, att denna fråga måtte snarast erhålla sin lösning.

År 1907 avlät Kungl. Maj:t proposition till riksdagen angående förflyttning

av flottans station i Stockholm till Elf vik å Lidingön.

Vid samma riksdag väcktes motion, vari hemställdes att, med avslag

å propositionen, i stället måtte upplåtas erforderligt område vid Lilla

Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

Statsutskottet hemställde, att Kungl. Maj:ts proposition icke måtte

av riksdagen bifallas, men att till flottstation måtte upplåtas ett område

vid Lindarängen-Kaknäs.

Riksdagen avslog emellertid såväl propositionen som utskottets

hemställan.

Ungefär samtidigt härmed eller kort därefter framkommo i broschyrer

och i tidningspressen förslag att förlägga flottstationen dels vid

Torsby fjärd, dels till Bogesundslandct och dels till Ångnö-Gåsö vid Erstaviken.

Don 21 december 1907 tillkallades sakkunniga, som verkställde

utredning rörande flottans stations förläggning jämväl , till ovannämnda

platser, men liksom flertalet sakkunniga och myndigheter, som förut

verkställt utredningar eller yttrat sig i frågan, förordade dessa stationens

förläggning till Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

Den 1 maj 1908 tillkallades två sakkunniga för att med ledningav

föregående utredningar förbereda en slutlig framställning i frågan

till 1907 års försvarskommitté, och lades därvid till grund det av 1906

opaginerad Kontrollera mot PDF

i)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

års sakkunniga framlagda förslaget till station och varvsanläggning vid

Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs.

Sakkunniga för inredning rörande det fasta kustförsvarets ordnande

anförde i yttrande den 23 juni 1908, att det oavvisliga behovet av

en permanent operationsbas för flottan inom Stockholms skärgård

vore till fullo ådagalagt. Flottans nuvarande station i Stockholm motsvarade

icke de fordringar, som en sådan operationsbas för flottan

måste fylla.

Slutligen anförde 1907 års försvarskommitté i betänkande den 15

november 1909 och den 5 december 1910 bland annat,

att en förflyttning av flottans station i Stockholm vore av behovet

påkallad;

att den nya stationen borde erhålla den omfattning, att flottans huvudstridskrafter

där kunde förläggas;

att bland de platser för den nya flottstationen, som varit föremål

för kommitténs prövning, Kaknäsområdet vore att föredraga;

att anläggandet av en ny flottstation vid Kaknäs för närvarande

borde äga rum endast under den förutsättning, att kostnaderna för anläggningen

kunde täckas genom försäljning i skälig omfattning av

mark från Skepps- och Kastellholmarna samt Galärvarvet, ävensom,

därest så skulle för ändamålet erfordras, någon del av Norra Djurgården

närmast omkring stationsområdet.

Stationsfrågan upptogs sedermera till behandling i proposition

till 1911 års riksdag, varvid till byggnadsarbeten m. m. för flottans

station i Stockholm äskades ett extra anslag av 400,000 kronor.

Dåvarande departementschefen anförde därvid till statsrådsprotokollet,

att det syntes uppenbart att, därest en förflyttning skulle ske, den

nya stationen borde erhålla sin plats vid Kaknäs. En dylik förflyttning

kunde emellertid icke anses nödvändig, därest den nu befintliga

stationen på lämpligt sätt bleve moderniserad och förläggningsplatser

för vissa av flottans fartyg bereddes i närheten av stationens

område. De uppgjorda planerna för dylika anordningar, vilka slutade

på en summa av omkring 10,5 miljoner kronor, vartill komme, bland

annat, för anskaffande av ett verkstadsfartyg 2,860,000 kronor, vore

emellertid då ännu icke i det skick, att de kunde föreläggas riksdagen.

Under uttalande att, om flottans station skulle kvarbliva å Skeppsholmen,

statsmakterna icke borde binda sin handlingsfrihet i fråga om

det värdefulla Kaknäsområdet, beviljade riksdagen äskade 400,000 kronor

till vissa, under alla förhållanden erforderliga byggnadsarbeten m.

in. å Skeppsholmen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

1916 års

flottstationskommittés

betänkande.

Förberedande

undersök
ningar.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

I skrivelse den 8 november 1913 avgav marinförvaltningen infordrad

uppgift rörande de viktigaste kompletterings- och anskaffningsbehov,

som ansåges böra, oberoende av eventuell nyanskaffning av

krigsfartygsmateriel, tillgodoses för främjande av krigsberedskapen.

Ämbetsverket upptog därvid ej förslag till sådana åtgärder, som

kunde bliva erforderliga i samband med fattande av beslut om flottans

stations i Stockholm eventuella förflyttning från eller kvarblivande å dess

nuvarande plats, men framhöll den stora vikten därav, att denna fråga

så snart ske kunde bringades till slutgiltig lösning.

Marinförvaltningen framhöll emellertid i sin skrivelse år 1913 angående

regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för

år 1915 bland annat, att behovet av ökad möjlighet till dockning av

fartyg vid Stockholms varv icke i längden kunde undanskjutas och

föreslog dels en utvidgning av den nuvarande Galärvarvsdockan och dels

anskaffning av en mindre flytdocka.

I skrivelse den 3 april 1914 upptog marinförvaltningen ånyo frågan,

men framställde därvid förslag om anläggande av en ny torrdocka å flottans

varv i Stockholm i stället för nyssnämnda utvidgning av den befintliga

dockan och anskaffning av en flytdocka.

I en för andra försvarsberedningen verkställd utredning angående

åtgärder för att åstadkomma en förbättrad krigsberedskap för flottan

uttalade chefen för marinstaben den 12 juni 1913, att vad som redan

år 1898 anförts i fråga om förläggning av flottans materiel under fredstid

alltjämt ägde sin fulla tillämpning.

Frågan om utvidgning eller förflyttning av örlogsstationen i Stockholm

har även varit föremål för andra försvarsberedningens preliminära

överläggningar, men hade beredningen icke tagit ståndpunkt till denna

fråga, utan — i varje fall tills vidare — lämnat detta ärende utanför den

utredning beträffande sjöförsvaret, varmed beredningen sysslade. På

grund härav förekommer icke heller i beredningens preliminära betänkande

något uttalande om Stockholms station.

I den skrivelse, med vilken förberörda, den 14 juni 1916 tillsatta

kommitté överlämnat sitt betänkande, har meddelats, att kommittén, för

att möjliggöra stationsfrågans framläggande för 1917 års riksdag, ansett

sig så fort ske kunde och utan att avvakta detaljarbetets avslutande böra

till Kungl. Maj:t avgiva ett förslag rörande den riktning, i vilken enligt

kommitténs uppfattning stationsfrågan lämpligen bör lösas.

Kommittén har till en början ansett sig böra genom en förberedande

undersökning söka utröna, vilka av de för en stationsanläggning i Stock
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296.

holma skärgård vid olika tillfällen föreslagna platserna överhuvud borde

göras till föremål för noggrannare utredningar. En del av dessa platser

hava av olika skäl uteslutits, varefter för den slutliga utredningen återstått

följande fem platser, nämligen den nuvarande stationen, Kaknäs,

Elfvik, Södergarn och Torsbyfjärd, vilkas belägenhet närmare framgår av

härvid fogade bil. 5. Kommittén har genom besök å dessa platser förvissat

sig om, att tillräckliga utrymmen förefinnas för utförandet av

en tillfredsställande såväl stations- som varvsanläggning. I händelse av

stationens kvarblivande å dess nuvarande plats har det likväl visat sig

vara nödvändigt att utsträcka det nuvarande varvsområdet över vissa

söder om Galärvarvet belägna områden, vilka ej betinna sig i statens ägo.

Vidare har kommittén, på det att icke onödiga kostnader måtte

nedläggas på arbetet, ansett sig böra undersöka, huruvida någon av de

ifrågavarande fem platserna av militära eller sjö fartstekniska skäl icke

borde ifrågakomma för en stationsanläggning. .Resultatet av denna undersökning

framgår av de militära och sjöfartstekniska utredningar,

vilkas utförande jämväl ingått i det kommittén lämnade uppdraget.

Kommittén framhåller, att i samtliga de militära yttranden, som vid

olika tidpunkter avgivits av chefen för generalstaben och de militära

myndigheter inom marinen, vilka haft att yttra sig i denna del av stationsfrågan,

myndigheterna varit ense därom, att flottstationen bör förläggas

innanför Vaxholms fästning, varjämte de i fråga om den lämpligaste platsen

därstädes uttalat, att stationen hellre bör förläggas till Stockholm eller

dess omedelbara närhet än till någon plats närmare Vaxholms fästning.

Till de militära myndigheternas uppfattning att flottstationen bör

förläggas innanför Vaxholms fästning ansluter sig även kommittén. Under

den långa tid flottstationsfrågan varit föremål för utredningar har

visserligen någon enstaka gång ifrågasatts en förläggning utanför fästningslinjen,

men förslag i sådan riktning måste enligt kommitténs mening

fålla redan på grund av de oöverskådliga kostnader uppförandet

av befästningar till flottstationens skydd skulle draga med sig. Då därtill

kommer att en förläggning i Stockholms yttre skärgård skulle medföra

avdelandet från armén av betydande försvarskralter, som skulle bindas

för flottstationens försvar, måste en lösning av flottstationsfrågan i

nyss angiven riktning anses utesluten.

För de militära myndigheternas ståndpunkt i fråga om den för flottstationen

lämpligaste platsen innanför Vaxholms fästning hava vägande

skäl anförts. Ur försvarssynpunkt är Stockholm tvivelsutan en mycket

betydelsefull plats. Dess läge såsom förbindelseled över Mälaren, dess

Militär

utredning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

rikedom på industriella anläggningar, som kunna tagas i anspråk för

krigsmaterieltillverkning, dess städning som medelpunkt för landets

finansiella liv och säte för riksstyrelsen samt framför allt det moraliska

intryck, som ett fientligt besättande av rikets huvudstad skulle framkalla

under ett krig, göra det till en angelägenhet av vikt, att huvudstaden

ej utan tvingande skäl uppgives inför ett fientligt anfall. Med hänsyn

härtill är det uppenbart, att flottstationens förläggande intill huvudstaden

bjuder vissa militära fördelar, ity att de försvarskrafter, som avdelas för

huvudstadens försvar, utan vidare komma även flottstationens försvar

tillgodo, medan flottstationens förläggande utanför huvudstadens omedelbara

närhet skulle medföra en splittring av försvarskrafterna.

Emellertid vill det å andra sidan synas, som om dessa militära skäl

äga allenast en relativ giltighet. Chefen för generalstaben har bland annat

i sitt senast avgivna yttrande beträffande flottstationsfrågan utgått från den

förutsättningen, att Stockholm såväl som flottstationen måste tryggas med

permanenta befästningar, och att man sålunda genom flottstationens förläggande

i eller invid huvudstaden skulle undgå att uppföra särskilda

befästningar för flottstationen. Frågan om Stockholms permanenta befästande

är emellertid ett spörsmål av den stora ekonomiska innebörd, att

det torde få anses som synnerligen ovisst, om detta generalstabschefens

önskemål inom en överskådlig framtid kan realiseras. Dessa omständigheter

ävensom de under det pågående kriget vunna erfarenheterna om fästningars

motståndskraft mot modernt artilleri synas göra det sannolikt, att försvaret

av huvudstaden för framtiden ej får att räkna med stödet av

permanenta befästningar i detta begrepps egentliga mening. Likaledes

kunna krigsfall tänkas, då huvudstadens försvar till det yttersta framstår

som en angelägenhet av mindre vikt än försvarskrafternas koncentreringför

militärt oundgängligare uppgifter.

Vid sådant förhållande uppstår frågan, om flottstationen får ett

gynnsammare militärt läge i eller invid en från landsidan obefästad

eller endast svagt försvarad huvudstad än längre ut i skärgården. En

förläggning längre ut i skärgården erbjuder emellertid endast då några

avgörande militära fördelar, om platsen väljes så, att stationen kan påräkna

skyddet av redan förefintliga mera betydande försvarsanordningar.

Detta är fallet allenast vid Torsbyfjärd, där en flottstation till försvar

från landsidan intill en viss grad kan påräkna ett stöd av Vaxholms

fästnings fasta och rörliga försvar. Flottan erhåller även vid Torsbyfjärd

en kortare förbindelse med sin bas, än om denna förlägges längre in.

Om sålunda vissa militära skäl kunna sägas tala för stationens förläggning

till Torsbyfjärd och andra för dess bibehållande i huvudstaden eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

dess omedelbara närhet, kunna dessa enligt kommitténs uppfattning numera

med hänsyn till erfarenheterna från det pågående kriget ej anses äga

samma avgörande betydelse för frågans bedömande som tidigare. Särskilt pa

grund av artilleriets ofantligt ökade skottvidd måste hela området omkring

Stockholm och ända ut till Vaxholms fästning betraktas som ett enda sammanhängande

försvarsområde, och det förefaller omöjligt att numera

tänka sig, att en del av detta område kan utgöra ett självständigt och

slutet försvarsområde, vilket ännu var möjligt exempelvis vid den tid,

då förslaget om en stationsanläggning vid Torsbyfjärd ursprungligen framställdes.

Vaxholms fästnings inre befästningslinje, d. v. s. befästningarna

omkring Oxdjupet och Kodjupet, ligga i själva verket så nära Stockholm,

att såväl själva befästningarna som hela skärgårdsområdet

innanför desamma kan tagas under beskjutning av en fiende, som

lyckats framtränga till och sätta sig i besittning av huvudstaden.

En mot Stockholm från norr eller söder framryckande fiende kan även,

efter att hava uppnått vissa platser, beskjuta hela skärgårdsområdet

mellan Stockholm och Vaxholms fästning.

Man torde få antaga att, om en del av det försvarsområde, vars

centralpunkt utgöres av landets huvudstad, skulle falla i en fiendes våld,

måste inom kort återstoden av området jämväl komma att falla, och

under alla omständigheter står det i fiendens makt att med artillerield

förstöra varje militär anläggning av vikt, som är belägen inom området.

Under numera inträdda förhållanden synas alltså de militära skäl,

som anförts till förmån för det ena eller andra förslaget, hava lörlorat

en stor del av sin betydelse. Så länge kravet på att stationen skall

förläggas innanför Vaxholms fästning bibehålies — och ett frångående

av detta krav torde, såsom kommittén framhållit, icke kunna ifrågakomma

— synes det därför kommittén, att några militärt avgörande

skäl för stationens förläggande till den ena eller andra platsen icke

kunna anföras.

Med hänsyn till det ovan anförda har kommittén som sin uppfattning

uttalat,

att flottstationen bör förläggas innanför Vaxholms fästning; samt

att beträffande valet av plats därinnanför de militära skälen —

särskilt med hänsyn till krigsmaterielens utveckling — numera ej äga

någon avgörande betydelse.

Vid bedömandet av frågan, huruvida sjöfartstekniska hänsyn böra

tillmätas någon större betydelse vid bestämmandet av platsen för flott
-

Sjöfartsteknisk

utredning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 296.

stationen i Stockholms skärgård, har kommittén till en början fäst sin

uppmärksamhet vid den omständigheten, att den nya stora dockanläggning,

som måste komma till stånd i samband med varvets ordnande och

till vilken medel redan blivit beviljade, kan bliva av ej oväsentlig betydelse

för handelssjöfarten på Stockholm. Åven den största i Stockholm

befintliga dockan, nämligen flottans docka å Galärvarvet, förmår

icke mottaga fartyg av sådan storlek, som numera besöka Stockholms

hamn, och det måste utan tvivel betecknas som en stor olägenhet för

hamnen, att denna ej disponerar över tillräckliga dockningsmöjligheter.

1 illkomsten av en ny stor docka bör därför för stadens vidkommande

vara synnerligen välkommen.

Den nya dockans betydelse för handelssjöfarten bliver emellertid avgjort

större, om dockan förlägges till en så belägen plats, att arbetena

på haverister, som intagits i densamma, underlättas för de privata verkstäderna.

Ur denna synpunkt äro de i eller i närheten av Stockholm belägna

platserna att föredraga framför de längre bort belägna.

Dockans betydelse för handelssjöfarten kommer givetvis att ökas,

om dess dimensioner tilltagas så, att den förmår mottaga även de störsia

handelsfartyg, som överhuvud torde komma att besöka Stockholms hamn.

Kommittén finner det därför önskvärt, att dockans dimensioner ökas från

föreslagna 125 x 20 x 8 m. till 140 x 24 x 9 m.

Dockans betydelse för handelssjöfarten minskas till en viss grad,

om den föreslagna nya dockanläggningen vid Finnboda kommer till stånd.

Åven i detta fall kan det dock såväl för handelssjöfarten som även för

flottan vara av betydelse att inom Stockholms hamn disponera över

tvenne stora dockor, särskilt om den ena av dessa för en längre tid

är upptagen av ett omfattande reparationsarbete.

Kommittén har vidare ansett sig böra undersöka, om stationens

förläggande till den ena eller andra platsen kan vara till något hinder

lör en framtida utveckling av Stockholms hamn. I detta hänseende

torde från början kunna fastslås, att hamnens utvecklingsmöjligheter

icke kunna pa något sätt beröras av en stationsanläggning vare sig vid

Elfvik, Södergarn eller Torsbyfjärd, då dessa platser äro alltför avlägset

belägna. Icke heller torde hamnens utsträckande över det område,

som för närvarande disponeras av flottstationen i Stockholm, kunna

medföra någon mera tungt vägande fördel för Stockholms stad, då

järnvägsspår ej kunna lämpligen dit utdragas och kajerna sålunda i

huvudsak endast kunna komma den mindre trafiken tillgodo.

Fn stationsanläggning vid Kaknäs kan däremot komma att ligga

betänkligt i vägen för en utveckling av Stockholms hamn, särskilt om

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 29C.

hänsyn tages till den riktning, i vilken utvecklingsplanerna för närvarande

gå, men det synes likväl kommittén, att betydelsen av denna olägenhet

icke bör givas sådana dimensioner, att tanken på en stationsanläggning

vid Kaknäs enbart av denna anledning bör uppgivas, särskilt då utvecklingsmöjligheter

för stadens hamn finnas på andra håll.

Efter att även hava tagit i betraktande den inverkan, som isförhållandena

och upptagandet av en ifrågasatt farled till södra skärgården

kunna hava på bestämmandet av platsen för flottstationen, kommer

kommittén till den uppfattningen att, om än vissa sjöfartstekniska skäl

synas tala till förmån än för det ena och än för det andra förslaget, torde

dessa skäl, i likhet med de militära, icke vara av den art, att de kunna

tillmätas någon avgörande betydelse vid valet av plats för flottstationen.

Av de militära och sjöfartstekniska utredningarna framgår, att

varken militära eller sjöfartstekniska skäl utpeka den ena eller andra av

ifrågavarande platser såsom för en stationsanläggning särskilt lämplig,

men att icke heller någondera platsen ur vare sig militär eller sjöfartsteknisk

synpunkt kan betecknas såsom för en stationsanläggning avgjort

olämplig.

Med anledning härav har kommittén ansett sig böra utföra fullständiga

terrängundersökningar av dessa platser, där sådana icke förut

varit utförda, att tjäna till ledning vid utarbetandet av planerna för de

olika stations- och varvsanläggningarna.

Beträffande förvärvandet av det område å Södra Djurgården, som

erfordras för en utvidgning av den nuvarande stationen, har kommittén

begärt och erhållit nådigt bemyndigande att ingå i förhandling med

Stockholms stad och övriga ägare eller innehavare av mark inom ifrågavarande

område för åvägabringande av en preliminär överenskommelse

rörande de villkor, på vilka detsamma må kunna av Kungl. Maj:t och

kronan förvärvas. Beträffande de övriga platserna har kommittén sökt

att under hand införskaffa intill viss tid gällande anbud å försäljning av

de erforderliga områdena.

Slutligen har kommittén till ledning för detalj utredningarna utarbetat

här nedan intagna grunder för de olika stations- och varvsanläggningarna.

Med ledning av 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande har kommittén

beräknat det antal fartyg, som i fredstid avses att vara förlagt

till Stockholms station.

Stationen har i enlighet härmed planlagts för att giva tillräckligt

utrymme för dessa fartygs behov samt erforderliga kaserner och boställen

Resultatet av

den förberedande

undersökningen.

Grunder för

stations- och

rarv8anläggningarna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

för personalen ävensom skolbyggnader m. m. för dennas utbildning.

Enligt från vederbörande militära myndigheter erhållna uppgifter, avseende

personalberäkningarna för år 1919, bör kasernutrymme beredas

för 1,200 man. I Stockholmsförslaget behöver emellertid ny kasern

uppföras för endast 800 man, då två av de nuvarande kasernerna avses

att bibehållas såsom sådana. Vid beräkningen av antalet boställslägenheter

för icke inkasernerad personal har kommittén i Stockholmsalternativet

ävensom, ehuru i något mindre utsträckning, i Kaknäsalternativet

räknat med att en stor del av personalen skall kunna erhålla

bostäder inom Stockholms stad, på sätt redan nu är fallet. Elfviks-,

Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen fordra däremot anordnandet av

ett mycket stort antal bostadslägenheter, då det av kommunikationshänsyn

måste anses uteslutet, att vid stationen tjänstgörande personal skall

kunna vara bosatt så långt borta som i Stockholm.

Sjökrigshögskolan synes vid en förflyttning av stationen böra kvarbliva

i Stockholm, såväl med hänsyn till att de bästa lärarkrafterna i regel

torde finnas i marinens överstyrelse som på grund av att eleverna behöva

äga tillgång till i staden befintliga bibliotek. Sjökrigsskolan synes

däremot böra flyttas med stationen i Kaknäs-, Elfviks-, Södergarns- och

T orsby f j ärdsalternativen.

Vid en förflyttning av stationen utanför Stockholms stads område

eller till Kaknäs måste medel avses för uppförande av varmbadhus,

kyrka, folkskola, sjukhus, officersmäss, underofficersmäss och samlingshus

för arbetare och gemenskap, varjämte Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen

fordra anläggandet av en kyrkogård. I Stockholmsalternativet

däremot fordras endast uppförandet av en sjukstuga, likväl

endast i händelse att garnisonssjukhuset utflyttas till Järvafältet.

Sjökarteverket har icke något direkt samband med stationen och

torde vid en förflyttning av denna böra kvarbliva i Stockholm antingen

i sin nuvarande lokal eller i nyuppförd sådan.

Slutligen anser sig kommittén i detta sammanhang böra påpeka

det önskvärda i att lokaler beredas för flottans arkiv och historiska

samlingar.

Kommittén har icke ansett sig böra beräkna några medel vare sig

för en eventuell förflyttning av sjökarteverket eller för beredande av

lokaler för arkivet och de historiska samlingarna, då dessa frågor icke

direkt höra samman med flottstationslrågan, utan endast framkomma

som konsekvenser av stationens förflyttning eller omb3rggnad.

Varvet måste givas en sådan omfattning, att det i första hand kan

verkställa de å ovannämnda fartyg med tillhörande båtar, inventarier

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296.

m. in. ävensom å kustartilleriets till Stockholm förlagda flytande materiel

årligen förekommande översyns- och underhållsarbeten samt reparationer

och förändringar, som må bliva erforderliga, ävensom utrustning,

förrådskomplettering och avrustning.

Alen dessutom måste varvet under fredstid,

dels kunna med önskvärd hastighet utföra erforderliga underhållsoch

reparationsarbeten samt förrådskompletteringar m. m. å flottans

samtliga under vissa tider till Stockholm och dess skärgård för övningar

förlagda stridskrafter,

dels kunna utföra nybyggnader i den utsträckning, att dessa arbeten

kunna i lämpligt förhållande till arbetarstammen lämna full sysselsättning

under de tider, då varvet ej är så överhopat med arbeten för den

övriga materielen.

Ytterligare tillkommer vid bedömandet av varvets omfattning,

att det vid mobilisering, under anlitande av biträde från privatindustrien,

skall kunna med kortaste tidsutdräkt utföra såväl färdigrustningen

av de till stationen förlagda fartygen som även utrustning och eventuella

förändringar av den förhyrda materielen, såsom hjälpvedettbåtar, hjälpkanonbåtar,

dykeri-, isbrytar- ock sjuktransportfartyg in. m., samt

att det efter genomförd mobilisering, eventuellt under anlitande av

biträde från privatindustrien, skall kunna med önskvärd hastighet utföra

såväl underhållet som erforderliga reparationer efter haverier eller strid

å flottans samtliga till Stockholms skärgårdsområde förlagda stridskrafter.

På grund av dessa under olika förhållanden och tidpunkter under

året i hög grad varierande fordringar på varvets arbetsförmåga i kvantitativt

hänseende ställer det sig synnerligen svårt att kunna med någorlunda

bestämdhet fastslå den omfattning, som varvet, dess verkstäder,

förråd in. m. böra hava för att på mest effektiva och ekonomiska sätt

svara mot den fluktuerande efterfrågan å arbete, men har kommittén

ansett sig böra beträffande Kaknäs-''Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen

utgå från att de resp. varvens verkstäder och övriga anläggningar

planläggas för att, då de äro färdigbyggda, erhålla en omfattning,

överensstämmande med grunderna för förut utarbetade planer

för etablissementets förflyttning. Dessutom måste ytterligare plats beredas,

motsvarande vissa delar av redan tidigare förutsedd utvidgning

av anläggningarna, för att möta de behov, som flottans tillväxt, särskilt

inom viss materiel, kräver, varjämte anläggningarna planerats så, att de

medgiva en ytterligare, icke oväsentlig utvidgning, om och då så kan

bliva erforderligt.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kommunika
tioner.

Stationens

vattenbehov.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

I fråga om Stockholmsalternativet har kommittén delvis varit bunden

av att i största möjliga utsträckning utnyttja redan befintliga anläggningar,

men har kommittén även beträffande detta alternativ sökt fasthålla

ovan angivna synpunkter beträffande varvets omfång efter verkställd utvidgning

och ytterligare utvidgningsmöjligheter.

I Stockholmsalternativet har kommittén icke ansett sig böra ifrågasätta

anordnandet av en direkt spårförbindelse mellan stationsområdet

och statsbanenätet. I stället föreslås anordnandet av en färj förbindelse

mellan Djurgårdsvarvet och Stadsgården, och beräknas kostnaderna

härför till 165,000 kronor.

I Ka knäsalternativet hava icke några särskilda kostnader ansetts böra

beräknas för åstadkommandet av anslutning mellan stationsområdets spårnät

och statsbanornas spårnät vid Värtahamnen.

I fråga om anordnandet av järnvägsförbindelse mellan stationsområdet

och statsbanenätet i Lidingö- och Torshyfjärdsalternativen hava tidigare

omfattande utredningar verkställts, av vilka framgår, att stationens

kommunikationsfråga i Lidingöalternativen står i ett visst samband med

Lidingö köpings kommunikationsfråga och i Torsbyfjärdsalternativet är

beroende av en överenskommelse med järnvägsaktiebolaget Stockholm—

Saltsjön rörande trafik på Saltsjöbanan, varjämte i sistnämnda alternativ

frågan om Saltsjöbanans ändstation måste slutgiltigt ordnas.

Då dessa svävande frågor icke torde kunna avgöras, utan att ett

definitivt beslut i flottstationsfrågan dessförinnan fattats, har kommittén

icke ansett sig nu böra nedlägga några kostnader på ytterligare utredningar

i detta hänseende. Kommittén har därför inskränkt sig till att

verkställa en omräkning av de förut beräknade kostnaderna enligt nu

gällande priser, och har därvid funnit, att kostnaderna för anordnandet

av järnvägsförbindelse med statsbanenätet böra upptagas till följande

approximativa belopp:

i Elfviksalternativet............................. 2,700,000 kronor,

» Södergarnsalternativet .................... 2,500,000 s> samt

» Torsbyfjärdsalternativet ................. 3,100,000 »

I Stockholms- och Kaknäsalternativen förutsättes, att vattenbehovet

kan fyllas från Stockholms stads vattenledningsverk. Kostnader för

rörledningar inom stationsområdet hava i Stockholmsalternativet beräknats

till 300,000 kronor och i Kaknäsalternativet till 1,000,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

It)

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Beträffande övriga alternativ liar en utredning verkställts av aktiebolaget

Vattenbyggnad sbyrån i Stockholm. Byrån föreslår i Torsbyfjärdsnlternativet

anordnandet av en vattenledning från de på ett avstånd av omkring

o km. från stationen belägna sjöarna Insjön och Kovikstjärn för en

beräknad kostnad av 3,000,000 kronor, vartill komma kostnaderna för

vatten- och avloppsledningar inom stationsområdet, vilka beräknats till

1,315,000 kronor. I Lidingö alternativ en föreslås att gemensamt med

Lidingö köping anordna vattenledning från grusåsen vid Ulriksdal.

Kronans andel i kostnaderna äro för Södergarnsalternativet beräknade

till 1,964,000 kronor och för Elfviksalternativet till 2,030,000 kronor,

vartill komma kostnaderna för rörledningar inom stationsområdet med

1,315,000, resp. 1,250,000 kronor.

Det område, som i StocJcholmsalteniativet behöver förvärvas för flottstationens

utvidgning, är utmärkt å de såsom bil. 6 och 12 härvid fogade

kartorna. Större delen av området tillhör Stockholms stad och Stockholms

Grosshandelssocietet, och har kommittén, efter därtill erhållet nådigt

bemyndigande, med av staden utsedda underhandlare, vilka jämväl bemyndigats

att förhandla å Grosshandelssocietetens vägnar, den 12 mars

1917 träffat ett förslag till avtal av den lydelse, som angives i bil. 1.

Enligt detta avtal utgör kostnaden för förvärvandet av det Stockholms

stad och Grosshandelssocieteten tillhöriga området med därå befintliga

byggnader 7,000,000 kronor, av vilka 2,000,000 kronor äro avsedda

att betalas kontant och återstoden eller 5,000,000 kronor genom

upplåtande av ett område vid Kaknäs. Sistnämnda område skulle av

kronan få disponeras under 20 år från avtalets dag. Härtill kommer ytterligare

en summa av 1,000,000 kronor, utgörande ersättning för den genom av

kommittén föreslagen avstängning av farleden mellan Skeppsholmen och

Galärvarvet vållade försämringen av stadens hamnförhållanden, att kontant

betalas i vissa årliga poster, sedan avstängningen av farleden blivit verkställd.

För giltigheten av berörda avtal förutsättes, att ett mellan delegerade,

som enligt nådigt bemyndigande utsetts av chefen för sjöförsvarsdepartementet,

och representanter för Stockholms stad den 7 april 1916

träffat avtal (bil. 1) varder å ömse sidor godkänt. Genom sistnämnda

avtal upplåtas till staden vissa områden vid Lindarängen mot det att

staden till kronan betalar ett sammanlagt belopp av 1,600,000 kronor

samt till kronan överlåter äganderätten till Fjäderholmarna med tillhörande

strand- och vattenrätt.

Kommittén har sökt att införskaffa anbud å försäljning av de i enskild

ägo varande delarna av det för stationens utvidgning erforderliga

Markförvärv.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

området, men hava sådana anbud inkommit endast rörande några mindre

tomter. Under sådant förhållande torde det, vid flottstationens kvarblivande

på dess nuvarande plats, bliva nödvändigt att expropriationsvis förvärva

återstående delen av det i enskild ägo varande området, och torde kostnaden

för detta områdes förvärvande, med hänsyn såväl till det träffade

avtalet och de inkomna anbuden som till det värde, vilket av staden

åsatts dess mark, kunna beräknas till ett belopp av omkring 2,000,000

kronor.

De å Beckholmen befintliga tvenne dockorna äro av Stockholms

Grosshandelssocietet uthyrda till Bergsunds Mekaniska Verkstads Aktiebolag

genom kontrakt, gällande till och med år 1930. Av kommittén

inledda underhandlingar rörande de villkor, på vilka bolaget kunde vara

villigt att på Kungl. Maj:t och kronan överlåta sitt kontrakt om dispositionen

av dockorna, hava ännu ej slutförts. Ett av huvudvillkoren för

stationens bibehållande på nuvarande plats är emellertid, att åtminstone den

västra Beckholmsdockan omedelbart får av kronan övertagas i och för påbörjandet

av utvidgningsarbetena och, i händelse att en överenskommelse härom

ej kan med bolaget träffas, synas två utvägar stå kronan öppna att vinna detta

önskemål. Den ena av dessa ligger i att uppställa det villkoret för tilldelandet

av begärt statsunderstöd till den ifrågasatta dockanläggningen

vid Finnboda, att Finnboda varv, som för närvarande disponerar dockorna,

för erhållandet av statsunderstödet överlåter sin dispositionsrätt till endera

eller båda dockorna på kronan. Den andra utvägen består i exproprierandet

av nyttjanderätten till den västra eller eventuellt båda

dockorna, vilket likväl förutsätter, att det förslag till ny expropriationslag,

som förelagts riksdagen, bliver godkänt.

Det statsverket tillhöriga område, som för en stationsanläggning vid

Kaknäs behöver tagas i anspråk, framgår av den såsom bil. 8 härvid

fogade kartan. Kostnaderna för markförvärv hava i detta alternativ beräknats

till 415,000 kronor, innefattande viss ersättning till Djargårdskassan

och innehavarna av sådana lägenheter, som avses att tagas i anspråk

för statsverkets behov.

I Elfviksalternativet hava inga anbud inkommit å försäljning av det

för stationsområdet erforderliga området. Med ledning av förda underhandlingar

har kommittén beräknat kostnaderna för markförvärv i detta

alternativ till 4,400,000 kronor.

I Södergarnsalternativet hava anbud inkommit på i det närmaste afl

den mark, som erfordras för flottstationen, och hava kostnaderna för

markförvärv här upptagits till 2,565,000 kronor.

I Torsbyfjärdsalternativet hava anbud inkommit på försäljning av

omkring Vs av den mark, som erfordras för stationen. De återstående de
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

lama av det för anläggningen erforderliga området måste i händelse av

en stations förflyttning till Torsbyfjärd expropriationsvis förvärvas. Med

ledning av de inkomna anbuden bär kostnaden för markförvärv i detta

alternativ beräknats till 4,150,000 kronor.

De av kommittén utarbetade planerna äro avsedda att tjäna till ledning

vid utarbetandet av detaljerna för det förslag, som eventuellt må

beslutas att komma till utförande. Att kunna exakt beräkna och förutse

erforderliga utrymmen och utvecklingsbehov vid anläggningar, som i

vissa fall äro avsedda att komma till utförande först om 12 till 15 år,

låter sig ej gorå, och eu blivande arbetsledning måste därför äga frihet

att efter för handen varande omständigheter och vunnen erfarenhet ordna

arbetet samt inom ramen av de beräknade kostnaderna vidtaga de förändringar,

som kunna befinnas erforderliga.

Planer över de olika förslagen återfinnas i de såsom bil. 7—11

utmärkta kartorna. Kommitténs beskrivningar över Stockholms-, Kaknäs-

och Elfviksförslagen torde få här bifogas såsom bil. 2.’"'')

Vid Stockholmsförslagets utarbetande (bil. 7) har kommittén eftersträvat

att reducera de olägenheter, som av skilda myndigheter ur varvsteknisk

synpunkt framhållits emot flottstationens bibehållande å nuvarande

plats, varjämte största möjliga hänsyn tagits till att söka dels

bibehålla Skepps- och Kastellholmarnas nuvarande karaktär med deras

kraftigt kuperade terräng och omfattande planteringar, dels giva de nya

byggnaderna ett värdigt och med nuvarande byggnadsstil väl harmonierande

yttre.

Kaknäsförslaget (bil. 8) har utarbetats med ledning av de av 1900

års flottstationskommitté och 1902 års stationssakkunniga uppgjorda förslagen

till ny flottstation vid Kaknäs, med iakttagande av i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande den 30 juli 1904 gjorda erinringar,

samt ansluter sig med några smärre undantag till det av 1916 års

sakkunniga uppgjorda 1916 års Kaknäsförslag, alt. B.

Elfviksförslaget (bil. 9) har utarbetats med ledning av 1904 och

1907 års Elfviksförslag. Vid planernas uppgörande har hänsyn tagits

dels till att de såsom önskvärda, men ej oundgängligen för anläggningen

nödvändiga tomterna icke omedelbart må behöva tagas i anspråk och dels

till att de å denna del av Lidingön belägna, i flera fall dyrbara villaanläggningarna

i största möjliga utsträckning må kunna användas såsom

bostäder åt stationens personal.

*) Beträffande beskrivningar över Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen torde

få hänvisas till kommitténs betänkande.

Beskrivning

över flottstationsförslagen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bränsledepå.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296.

För Södergamsförslaget (bil. 10) hava omfattande avvägningar och

borrningar i land och utanför liggande vattenområden utförts. Av dessa

terrängundersökningar och borruingar har bekräftats den redan vid kommitténs

förberedande undersökningar vunna uppfattningen att, ehuruväl områdets

konturer med den djupa och väl skyddade Södergarnsviken synas kunna

medgiva eu lämplig planering av varv med dockor, slipar och verkstäder,

förorsaka de branta stränderna och den kraftigt kuperade terrängen

med höjder om 20—35 m. omedelbart intill stränderna mycket dyrbara

terrasseringar och svårighet att å vissa delar framdraga kajer av önskvärd

bredd. Då därtill kommer, att markens beskaffenhet mellan höjderna

är synnerligen olämplig för uppförande av tyngre byggnader på

grund av att djupet till fast botten här är avsevärt, hava även grundläggningskostnaderna

för vissa verkstadsbyggnader ökats högst väsentligt.

Liksom i Kaknäsförslaget hava olika delar av anläggningarna förlagts

på skilda höjder över vattenytan för att i möjligaste mån reducera de

höga terrasseringskostnaderna.

\id utarbetandet av planen för Torsbyfjärdsförslaget (bil. 11) har

1907 års försvarskommittés förslag till flottstation vid Torsbyfjärd i huvudsak

följts med de förändringar, som betingats av sjökrigsmaterielens

utveckling under den gångna 1 O-årsperioden.

Frågan om anläggandet i Stockholms skärgård av en depå för

flottans räkning av kol och oljor bar sedan länge stått på dagordningen.

Behovet härav har givetvis i och med krigsfartygsmaterielens

utökning och oljeeldnings införande även på vissa äldre pansarbåtar

blivit allt mer kännbart. Erfarenheterna från den år 1914 anbefallda

mobiliseringen och de svårigheter, som det pågående kriget visat sig

förorsaka med hänsyn till införseln av dessa förbrukningsartiklar,

synes också utgöra en kraftig maning att ej längre undanskjuta

denna viktiga fråga. Då det obetydliga område, som å Galärvarvet

kunnat avses för upplag av kol, varit alldeles otillräckligt, hava för

flottans räkning måst förhyras kolgårdar vid Värtahamnen, för vilka hyrestiden

emellertid utgått den 1 oktober 1916. Det har synts kommittén

icke lida något tvivel, att anläggandet av en depå för såväl kol som för

stridsfartygen erforderliga oljor av olika slag kommer att i längden

medföra avsevärda besparingar för statsverket. För förvaring av brännolja

finnas för närvarande inga tillräckliga anordningar vare sig å eller

i närheten av Stockholms station. I likhet med myndigheterna anser

kommittén därför lämpligt, att denna fråga upptages till behandling i

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

samband med spörsmålet om förflyttning av flottans station i Stockholm,

varmed den för övrigt äger ett naturligt samband.

Kommittén uttalar som sin uppfattning, att bränsledepån tillsvidare

endast behöver anordnas för 60,000 ton kol, med utvecklingsmöjlighet

upp till 100,000 ton, samt för 12,000 ton brännolja, förvarad i

minst 8 olika cisterner. I enlighet härmed har det totala utrymmet beräknats

till omkring 60,000 kvadratmeter och kaj utrymmet till 400 meter.

Enligt förberörda mellan statens och Stockholms stads delegerade

träffade avtal av den 7 april 1916 (bil. 1) skulle till staten överlämnas

Fjäderholmarna med tillhörande strand- och vattenrätt. I fråga om

Stockholms- och Kaknäsalternativen, där utrymme för bränsledepån icke

tinnes inom resp. stationsområden, utan endast skjul och cisterner beräknats

för omkring 2,000 ton kol och 100 kubikmeter olja, har kommittén

intet att erinra häremot, särskilt som avståndet mellan stationsområdet

och depån härigenom bliver skäligen obetydligt. I Lidingö- och

Torsbyfjärdsalternativen har kommittén däremot ansett, att bränsledepån

bör förläggas inom stationsområdet, vars storlek beräknats i enlighet

härmed.

Kostnaderna för bränsledepåns anordnande hava i de olika alternativen

approximativt beräknats till 2,000,000 kronor.

Frågan om anordnandet av en ny torpedinskjutningsstation för

flottans station i Stockholm är så till vida oberoende av flottstationsfrågan

i övrigt, att platsen för torpedinskjutningsstationen icke är förbunden

med platsen för flottstationen. Fastmera är torpedinskjutningsstationens

läge i första hand beroende av tillgången till ett vattenområde,

som erbjuder en rak bana av tillräcklig längd och ej äger ett alltför

stort vattendjup. Icke dess mindre finner kommittén det av nedan angivna

omständigheter vara önskvärt, att frågan om torpedinskjutningsstationen

upptages till prövning i samband med stationsfrågan.

För inskjutning av torpeder, tillhörande Stockholms station, har tidigare

använts en inskjutningsstation vid Brandalsund, där banornas

längd dock icke uppgår till mer än 1,500 meter. Sedan de moderna torpedernas

skjutvidd ökats till 4,000 å 6,000 meter och därutöver, har

inskjutningsstationen vid Brandalsund icke längre kunnat användas, varför

inskjutningsbron vid densamma under senaste tiden icke underhållits.

På grund härav hava Stockholms station tillhörande torpeder måst sändas

till Karlskrona för att inskjutas vid den därstädes befintliga inskjutningsstationen.

Att detta förfaringssätt varit tidsödande och medfört

Torped
inskjutnings
station.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

särskilda kostnader, torde ligga i öppen dag. Därtill kommer, att vid

transport å järnväg av inskjutna torpeder lära uppstår, att torpederna

bliva utsatta för stötar, varigenom deras träffsäkerhet riskeras, samt att

inskjutningsbanan i Karlskrona genom den ökade torpedtillverkningen

vid därvarande torped verkstad blivit så hårt anlitad, att svårigheter ansetts

möta att vid nämnda bana medhinna inskjutningen av Stockholms

station tillhörande torpeder. Olämpligheten ur mobiliseringssynpunkt

av att i närheten av Stockholms station sakna tillgång till en torpedinskjutningsstation

torde även lätt inses.

I årligen upprepade framställningar under åren 1907—1913 har av marinförvaltningen

såsom en lämplig plats för den på grund av nu nämnda

lorhållanden synnerligen behövliga torpedinskj atningsstationen förordats

visst område å egendomen Södergarn å Norra Lidingön. Härifrån kunde

en bana på lämpligt djup utstakas längs Askrikefjärden i ostlig riktning

till Långholmsfjärden. Sedermera har marinförvaltningen framlagt förslag

om inskjutningsstationens förläggning något västligare på Lidingön

till Bosön, varifrån en bana om 6,500 meters längd kan anordnas.

Med hänsyn till de moderna torpedernas skottvidd och den alltjämt

fortgående utvecklingen av torpedvapnet har det synts kommittén önskvärt,

att vid den nya inskjutningsstationen hade kunnat anordnas en

bana av 10,000 meters längd. Någon plats, som medger anordnandet

av en så lång inskjutningsbana och samtidigt erbjuder ett lämpligt

vattendjup, synes emellertid ej finnas inom Stockholms skärgård, och

kommittén finner sig under sådant förhållande ej kunna göra någon

invändning mot den av myndigheterna föreslagna platsen.

Torpedinskjutningsstationen vid Bosön har beräknats betinga en

kostnad av 173,500 kronor förutom utgifterna för markförvärv. 1 Södergarnsalternativet

ingår den för inskjutningsstationen avsedda marken i

det område, som föreslås att förvärvas för flottstationen, och några

särskilda utgifter för markförvärv behöva sålunda i detta alternativ icke

beräknas. I övriga alternativ tillkomma kostnaderna för markförvärv,

vilka, då det behövliga området icke överstiger 8,000 kvadratmeter, icke

torde behöva beräknas till högre belopp än omkring 24,000 kronor,

motsvarande ett pris av 3 kronor för kvadratmeter. Kostnaderna för

torpedinskj utningsstationen hava i enlighet härmed upptagits till följande

belopp:

i Södergarnsalternativet

» övriga alternativ..........

173.500 kronor,

197.500 » .

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296

25

För uppgörande av kostnadsberäkningar för de olika förslagen hava

med biträde av ingenjör- och byggnadsdepartementen vid flottans varv

i Stockholm, i anslutning till av tidigare flottstationskommittéer och

sakkunniga utarbetade detaljritningar och terrängundersökningar, dels

kompletterande detaljritningar å verkstäder och andra byggnader samt

specifikationer å verkstads- och elektriska anläggningar utarbetats, dels

ytterligare borrningar och avvägningar utförts, varöver borrnings- och

avvägningskartor samt profiler upprättats, dels även prisuppgifter och

preliminära anbud från större entreprenörer, maskinfirmor och andra leverantörer

infordrats. Kostnadsberäkningarna äro med ledning härav

utarbetade enligt i februari 1917 gällande å-pris. I överensstämmelse

med vad som erinrats rörande planerna för de olika förslagen måste

även kostnadsberäkningarna anses såsom approximativa, då de gälla

arbeten för så långa tidsperioder som ända upp till 15 år. Ävenså

kunna under nuvarande osäkra ekonomiska förhållanden inträffa ytterligare

prisförhöjningar, som icke äro möjliga att beräkna, ehuru det ej

heller torde vara helt uteslutet, att anläggningskostnaderna vid återgång

till normala förhållanden kunna komma att nedbringas under de nu beräknade.

Ehuruväl således kostnadsberäkningarna icke kunna anses bindande,

äro de dock fullt användbara vid jämförelse mellan de olika förslagen

för att kunna bedöma, vilket av dem med hänsyn till anläggningskostnaderna

kan anses vara mest fördelaktigt.

Kostnadsberäkningarna, i vilka även ingå kostnaderna för arbetsledning,

ritningar, kontroll m. m. under arbetenas utförande, hava för

att så långt som möjligt kunna jämföras med kostnaderna för tidigare

utarbetade förslag, i huvudsak uppställts i enlighet med dessa, men kunna

dock icke utan vissa omräkningar och omflyttningar direkt jämföras med

desamma. Av efterföljande tablå framgå närmare kostnaderna under

skilda poster för de av kommittén utarbetade stationsförslagen.

Kostnadpberäkningar

och arbetsplaner.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 höft. (Nr 296.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kringl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Jämförande tablå över kostnaderna för de av 1916

s t

o

rd

O

o

1 m.

K a k n ä s.

A. Varvets område.

Terrasseringsarbeten o. spåranordningar...

Kajbyggnader och broar.....................

Byggn. för allm. varysdriften m. m.......

» » artilleridepartementet .........

» » torpeddepit och flygvapnet ...

» » ekipagedepartementet .........

» » min »

» » ingenjör » .........

» » byggnads » .........

Motorer, maskiner m. m. i verkstäderna.

Transportmateriel m.m. utom verkstäderna

Elektrisk kraft och belysning .......

1.713.000

4.096.000

1.402.000

237.000

607.000

95,000

140.000

6.171.000

2.185.000

287.000

1.103.000

18,036,000

6.319.000

5,219,700

2.037.000

563.000

873.000

426.000

583.000

6,870,300

185.000

2.305.000

309.000

1.190.000

26,880,000

B. Stationens område.

Terrasserings- och vägarbeten .............

Kajbyggnader och broar.....................

Allmänna byggnader m. m................

Elektrisk belysning...........................

385.000

2,206^000

1,968,000

300.000

4,859,000

1.300.000

1.339.000

5.268.000

475,000

8,382,000

C. Gemensamma anläggningar.

Elektriska ledningar .......................

Vattenledning .........

Järnväg ...............................

Telefonanläggning ............................

13,000

i 13,000

22,908,000

16,000

16,000

35,278,000

D. Kommunala anläggningar.

Terrasserings- och vägarbeten ............

Byggnader m. m..............................

Elektrisk belysning..........................

—

20,000

746,000

55,000

821,000

E. Boställen m. m.

Bostadshus ......................

Planering, vägar, planteringar ......

Gas-, vatten- och avloppsledningar ...

Elektrisk belysning......

3,012.000

250.000

300.000

100.000

3,662,000

3,662,000

7,346,500

500.000

400.000

250.000

8,496,500

9.317,500

Summa

26,570,000

44,595,500

Markförvärv c: a

5.000,000

415,000

Kostnad för stationsanläggningen

31,570,000

45,010,500

Tillkomma för:

Torpedinskjutningsstation ..........

Bränsledopå..........................

197,500

2,000,000

197,500

2,000,000

Totalsumma

33,707,500

| 47,208,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

27

års flottstationskommitté uppgjorda stationsiörslagen.

E 1 f v i k.

S ö

jerga

r n

T o i

s b y f j ä

r cl.

7.075.000

4.716,450

2.048.000

563.000

873.000

426.000

583.000

9.080.000

185.000

2.305.000

309.000

1.190.000

29,353,450

9,048,518

7,719,030

2,429,500

601,000

873.000

426.000

583.000

10,017,152

185.000

2.305.000

309.000

1.190.000

35,686,200

6.549.500

9.068.500

2,3511500

629.000

873.000

426.000

583.000

10,175,000

185.000

2.305.000

309.000

1.190.000

34,644,500

1.525.000

1.964.000

5.505.000

480,000

9,474,000

1.993.600

2.367.600

5,505,000

480,000

10,346,200

1,943,500

2,216,000

5,518,000

480,000

10,157,500

300,000

1.015.000

2.700.000

17,000

4.032,000

42,859,450

262,500

982,000

2,500,000

17,000

3,761,500

49 793,900

622,500

1,500,000

3^100,000

20.000

5,242,500

50,044,500

20,000

1,824,000

160,000

2,004,000

20,000

1,791,000

147,500

1,958,500

20,000

2,309,000

267,500

2,596,500

15,843,500

750.000

600.000

350,000

17,543,500

19,547,500

15,843.500

750.000

600.000

350,000

17.543,500

19,502,000

15,843,500

750.000

600.000

350,000

17,543,500

20,140,000

62,406,950

4,400,000

69,295,900

2,565,000

70,184,500

4.150,000

66,806,950

71,860,900

74,334,500

197,500

■ 2,000,000

173,500

2,000,000

197,500

2,000,000

69,004,450

74,034,400

76,532,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

I fråga om fördelningen av de årliga utgifterna för stationsanläggningen

jämte markförvärv vid utförandet av de olika förslagen liar kommittén

förutsatt, att samtliga utgifter för markförvärv skola täckas under

år 1917. För arbetena under åren 1917 ock 1918 avses endast att taga

i anspråk det av värnskattemedel avsatta beloppet av 1,400,000 kronor.

För Stockholmsalternativet bär sedermera räknats med ett årligt byggnadsanslag,

varierande mellan 2,2 ock 2,5 miljoner kronor, vilket anslag

under det sista byggnadsåret beräknats nedgå till omkring 1,5 miljoner

kronor. Ombyggnaden beräknas vara avslutad under år 1929. 1 Kak
näsalternativet

har kommittén i likhet med 1916 års sakkunniga räknat

med, att den nya stationen skall utbyggas i tre olika byggnadsperioder

samt att delar av det nuvarande stationsområdet efter varje periods avslutande

skola frigöras till försäljning. De årliga byggnadskostnaderna

äro under det första byggnadsskedet beräknade till omkring 3,7 miljoner

kronor, under andra byggnadsskedet till omkring 4,8 å 4,9 och under

tredje byggnadsskedet till omkring 5,1 miljoner kronor. Utbyggnaden

beräknas vara avslutad under år 1928.

1 övriga alternativ skulle det givetvis för en eventuell planering och

framgångsrik försäljning av stationens nuvarande område, i överensstämmelse

med vad som föreslagits vid Kaknäsalternativet, vara av den största

betydelse, att vissa bestämda större områden av detsamma utrymdes, i

den mån detta med hänsyn till det nya etablissementets färdigställande

kunde ske, så att överflyttningen kunde försiggå och verksamheten upptagas

successivt på den nya platsen. Därvid torde böra förutsättas att,

då den nya dockan och verkstaden äro det för närvarande mest trängande

av anläggningarna, dessa i första hand jämte tillhörande delar av den

egentliga varvsverksamheten måste komma till utförande. Härigenom

skulle emellertid varvet såsom helhet splittras, vilket, med hänsyn till

den nya platsens stora avstånd från nuvarande stationsanläggning, icke

kunde undgå att inverka menligt på varvsdriften och, om splittringen

utsträcktes över en längre tidsperiod, otvivelaktigt skulle komma att

medföra verkliga olägenheter. Arbetets natur talar sålunda för att iordningsställandet

av de för hela varvsverksamhetens koncentrering på det

nya stället erforderliga anstalterna sker i en följd och att överflyttningen

av varvet först därefter verkställes. Men därtill kommer, att även avsevärda

olägenheter med hänsyn till samarbetet mellan varv och station,

då personal från den senare i stor utsträckning användes vid varvsdriften,

måste uppstå, om varv och station äro så långt avlägsna från

varandra, som här skulle bliva fallet. Det har därför synts kommittén,

att vid flottstationens förläggning till Lidingön eller längre ut i skärgården

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

alla skäl tala för ett sådant tillvägagångssätt vid arbetenas utförande, att

såväl de för varvsdriften som de för militärdepån nödvändiga arbetena å

den nya stationen färdigställas i deras helhet, innan någon rubbning sker

av flottans nuvarande station, samt att verksamhetens förflyttning därefter

verkställes i det närmaste samtidigt, så att hela det nuvarande stationsområdet

utrymmes på en gång.

För att emellertid icke den tid må bliva alltför avlägsen, då kronan

kan påräkna inkomster av stationens nuvarande områden, böra arbetena

för anläggandet av det nya stationsetablissementet planläggas så, att de

utföras på kortaste tid, som tillgång på penningar och arbetskraft lämpligen

medgiva. Med hänsyn härtill synes ett årligt anslag för själva

stationsanläggningen av omkring 5 miljoner kronor böra påräknas; ett

större anslag anses icke på ett fullt ekonomiskt och rationellt sätt kunna

tillgodogöras vid ett arbete av ifrågavarande art, åtminstone under nuvarande

säregna förhållanden på arbetsmarknaden. Under sådan förutsättning

beräknas, att arbetena skola kunna avslutas i Elfviksförslaget under

år 1931 samt i Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen under år 1932.

Kommitténs redogörelse för kostnadsberäkningar och arbetsplaner

för Stockholms-, Kaknäs- och Elfviksförslagen bifogas såsom bil. 3.°)

Detaljerade kostnadsberäkningar för Stockholmsförslaget återfinnas i bil. 4.

Av förestående utredning framgår, att flottstationen bör vara förlagd

innanför Vaxholms fästning, samt att varken militära eller sjöfartstekniska

synpunkter utpeka den ena eller andra platsen därstädes såsom den för

en stationsanläggning avgjort lämpligaste. Samtliga de av kommittén

undersökta stationsförslagen hava vidare ur varvsteknisk synpunkt visat

sig vara fullt tillfredsställande och så pass likvärdiga, att intetdera förslaget

ur denna synpunkt kan givas ett bestämt företräde framför de

övriga. Under sådant förhållande har kommittén kommit till den uppfattningen,

att de ekonomiska synpunkterna böra vara utslagsgivande i

fråga om valet av plats för flottstationen i Stockholms skärgård.

De beräknade anläggningskostnaderna i de olika stationsalternativen

äro avsedda att fördelas över en följd av år, från 1917 till 1928 å 1932, på

sätt av tablån å sid. 30 och 31 närmare framgår. En jämförelse mellan

de olika förslagen bör därför även innefatta en undersökning av huru kostnaderna

ställa sig, om samtliga utgifter diskonteras till en gemensam tidpunkt,

och har härtill valts den 1 juli 1917. Resultatet av denna under

sökning återfinnes å sid. 32 jämsides med de totala anläggningskostnaderna.

*) Beträffande kostnadsberäkningar och arbetsplaner för Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen

torde få hänvisas till kommitténs betänkande.

Kommitténs

förslag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

T

över approximativ iördelning av de årliga utgifterna för stationsanläg

av de av IDIG års flottstationsk

Stockholmsförslaget.

A r.

varv och

markförvär

V

torpedin-

skjutnings-

station.

station

samt

bostäder.

av staden

köpta

tomter.

av etisk,

köpta

tomter.

farvattens-

avstäng-

ning.

summa

markför-

värv.

bränsle-

depå.

summa.

19] 7 .............................................

*) 200,000

*)

2,000,000 2,000,000

—

4,000,000

—

—

4,200,

1918 .......................................

1,200,000

—

—

—

—

—

—

1,200,

1919 ............................................

2,265,000

—

—

—

—

97,500

500,

2,862,

1920 .......................................

2,240,000

—

—

—

—

100,000

750,000

3,090,

1921 .......................................

2,307,000

—

—

—

—

—

750,

3,057,

1922 ............................................

2,482,000

—

—

—

—

—

—

2,482,

1923 ...................................

2,392,000

—

—

100,000

100,000

—

—

2,492,

1924 ...........................................

2,361,000

—

—

100,000

100,000

—

—

2,461,

1925 .................................... ........

2,400,000

—

—

100,000

100,000

—

—

2,500,

1926 ................................

2,400,000

—

—

100,000

100,000

—

—

2,500,

1927 .............................................

2,400,000

—

—

100,000

100,000

—

—

2,500,

1928 .............................................

2,400,000

—

—

100,000

100,000

—

__

2,500,

1929 ..................

1,523,000

—

—

100,000

100,000

—

—

1,623,

1930 .............................

—

—

—

100,

100,

—

—

100

1931 .........................

—

—

—

100,000

100,000

—

—

100,

1932 ...........................

—

—

—

100.000

100,000

—

—

100,

*) Av redan avsatta yärnskattemedel.

26,570,OOo|

2,000,

2,000,000

1,000,

5,000,

197,

2,000,

33,767,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

31

h 1 å

jämte markförvärv samt torped inskjutningsstation och bränsledepå vid utförandet

mitté uppgjorda stationsförslagen.

Kaknftsförslaget.

Elfviksförslaget.

Södergarnsförslaget.

Torsbyfjärdsförslaget.

varv och

station

samt

bostäder.

markför- värv, tor- pedinskj.- station o.

bränsle- depå.

summa.

varv och

station

samt

bostäder.

markför- värv, tor- pedinskj.- station o.

bränsle- depå.

summa.

varv och

station

samt

bostäder.

markför- värv, tor- pedinskj.- station o.

bränsle- depå.

summa.

varv och

station

samt

bostäder.

markför- värv, tor- pedinskj.- station o.

bränsle- depå.

summa.

*) 200,000

415,000

615,000

*) 200,000

4,400,000

• 4,600,000

*) 200,000

2,565,000

2,765,000

*) 200,000

4,150,000

4.350.000

*)

1,200,000

—

1,200,000

*)

1,200,000

—

1,200,000

•)

1,200,000

—

1,200,000

*)

1,200,000

—

1,200,000

3,680,000

597,500

4,277,500

5,000,000

597,500

5,597,500

5,000,000

573,500

5,573,500

5,000,000

597,500

5,597,500

3,680,000

850,000

4,530.000

5.000,000

850,000

5,850,000

5,000,000

850,000

5,850,000

5,000,000

850,000

5,850,000

3,680,000

750,000

4,430,000

5,000,000

750,000

5,750,000

5,000,000

750,000

5,750,000

5,000,000

750,000

5,750,000

3,680,000

—

3,680,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

3,680,000

—

3,680,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

4,800,000

—

4,800,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

4,900,000

—

4,900,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

-

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

4,900,000

—

4,900,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,600,000

5,000,000

—

5,000,000

5,095,500

—

5,095,500

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

5,100,000

—

5,100,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

—

—

-

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5.000,000

5,000,000

—

5,000,000

—

—

—

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

—

—

—

1,006,950

—

1,006,950

5,000,000

—

5,000,000

5,000,000

—

5,000,000

—

—

—

—

—

—

2,895,900

—

2,895.900

3,784,500

—

3,784.500

44,595,500 2,612,500 47,208,000

62,406,950

6,597,500

69,004,450

69,295,900 4,738,500

74,034,400

70,184,500

6,347,500

70,532,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Anläggnings
kapital.

Kr.

Kostnaden disFärdigbyggd

konterad till den

år 1917.

Kr.

Stockholm

Kaknäs......

Elfvik ......

33,767,500

47.208.000

69,004,450

74,034,400

76.532.000

1929 26,032,210

1928 34,821,290

1931 50,350,635

1932 51,903,606

1932 53,937,806

Södergarn...

Torsby fjärd

Av den ekonomiska utredningen framgår sålunda, att anläggningskostnaderna

enligt de av kommittén utarbetade stationsförslagen ställa

sig allt högre, ju längre bort från huvudstaden de för anläggningen

ifrågakommande platserna äro belägna. Orsakerna härtill kunna i korthet

angivas sålunda: dyrare förbindelser, dyrare vattenledningar och framför

allt ett större antal bostadslägenheter. Stockholmsalternativet har visat

sig vara det billigaste, och sålunda avsevärt mindre kostsamt jämväl än

Kaknäsalternativet, vartill den främsta anledningen är att söka i det förhållandet,

att en stor del av redan befintliga anläggningar kunna utnyttjas

vid stationens kvarblivande på dess nuvarande plats.

Det är emellertid tydligt, att en ekonomisk jämförelse icke kan

grundas enbart på anläggningskostnaderna för resp. alternativ, utan

att även olikheter i årskostnader av skilda slag måste tagas i betraktande.

Därjämte måste hänsyn tagas till värdet av all den mark, som

för anläggningen tages i anspråk, även då denna redan befinner sig i

statens ägo.

Olikheter i de årliga kostnaderna kunna framträda huvudsakligen i

fråga om bostäder, trafikleder, elektriska anläggningar och vattenledning.

För de tre sistnämnda hava anläggningskostnaderna upptagits i beräkningarna,

och driftkostnaderna torde för statsverkets vidkommande icke förete

sådana olikheter, att dessa kunna avsevärt inverka på jämförelsen. Tydligt

är dock, att resorna till och från huvudstaden komma att förorsaka tidsförlust

och kostnader för stationens personal, större ju avlägsnare stationen

förlägges. Åven för vattenledningen torde åtminstone en del av

stationssamhällenas innebyggare få vidkännas större kostnader vid avlägsnare

förläggning.

Kostnaderna för bostäder variera betydligt i olika alternativ, från

3,662,000 kronor i Stockholmsalternativet till 17,543,500 kronor å Lidingön

och vid Torsbyfjärd. Dessa kostnader äro emellertid icke av

samma natur som övriga anläggningskostnader, i det att de i viss mån

förräntas genom minskning i inkvarteringsbidragen. 1907 års försvars
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 29(1. 33

kommitté har i detta hänseende beräknat, att det kapital, som kräves

för utförande av erforderliga bostadsbyggnader, efter avdrag av underhållskostnaderna

skulle komma att förränta sig med omkring 3 %. 1

betraktande av byggnadskostnadernas stegring utan motsvarande höjning

av inkvarteringsbidragen har flottstationskommittén icke ansett sig böra

för närvarande räkna med större ränteavkastning än cirka 2 Va %, medan

statens ränteutgifter torde böra beräknas efter omkring 5 %. Vid en ekonomisk

jämförelse mellan de olika förslagen bör sålunda göras ett avdrag,

motsvarande halva byggnadskostnaden i resp. alternativ, enär å denna

del av kostnaden full ränteavkastning kan sägas erhållas.

Slutligen återstår att värdesätta de staten tillhöriga områden i Stockholm

och vid Kaknäs, som för dessa båda alternativ skulle tagas i anspråk,

omfattande på det förra stället 367,800 kvm. och på det senare

1,647,000 kvm. En dylik värdesättning, som vid jämförelsen i likhet

med övriga kostnader tydligen måste så vitt möjligt hänföras till nuvarande

tid, erbjuder givetvis stora svårigheter. Därom vittna också

alla de olika försök till värdering, som under årens lopp utförts, och

som givit väsentligt olika resultat.

De värden, som vid här föreliggande jämförelse böra åsättas resp.

områden, äro beroende på den ekonomiska behållning, som vid en

försäljning av områdena kan erhållas, och det är tydligen ytterst

vanskligt att i förväg kunna bedöma denna fråga, som röner inverkan

av många ovissa faktorer. Kommittén anser det icke uteslutet, att en

försäljning av flottstationens nuvarande område efter hand skall kunna

inbringa det belopp av 24 å 27 miljoner kronor, vartill dessa områden

vid föregående tillfällen värderats. För en jämförelse mellan de olika

stationsområdenas nutidsvärden har kommittén haft en viss ledning av

de markvärden, som under förhandlingarna med Stockholms stad åsatts

de därav berörda områdena å Djurgården och vid Kaknäs. Med hänsyn

jämväl till att de staten tillhöriga områdena äro relativt stora och

till de rådande förhållandena å tomtmarknaden i huvudstaden med omnejd

— varom vidare här nedan — har kommittén ansett sig kunna uppskatta

det behållna värdet av statens mark inom det nuvarande stationsområdet

till omkring 14 miljoner kronor, och vid en station vid Kaknäs

till omkring 16 miljoner kronor, båda dessa värden hänförda till tiden 1

juli 1917.

I enlighet med dessa beräkningsgrunder, som givetvis endast kunna

vara av approximativ natur, men dock torde lämna en nöjaktig föreställning

om de ekonomiska faktorer, som huvudsakligen inverka på

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 käft. (Nr 296.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

jämförelsen, hava nedanstående avrundade jämförelsetal för de olika alternativen

framkommit, innefattande således dels nybyggnadskostnader,

diskonterade till den 1 juli 1917 och med angivet avdrag för bostäder,

dels värdet av för resp. stationsanläggningar i anspråk tagen mark, vare

sig denna nu tillhör staten eller skall förvärvas.

Stockholm..................................................... kr. 43,700,000

K aknäs ........................................................ » 47,800,000

Elfvik ........................................................... » 44,000,000

Södergarn................................................. » 45,800,000

Torsby fjärd................................................... » 47,900,000

I betraktande av frågans stora omfattning är skillnaden mellan de

olika alternativen relativt liten, dock synes Stockholmsförslaget vid sidan

av Elfviksförslaget vara gynnsammast ställt även vid den mera allsidiga

ekonomiska jämförelse, som kommittén här sökt göra. Därvid bör emellertid

erinras, att stationen i Stockholm beräknats bliva fullt färdig ett

par år tidigare än vid Elfvik; förutsättes samma utbyggnadstid, ställer

sig jämförelsekostnaden för Stockholmsförslaget avgjort lägst. Till förmån

för Stockholmsalternativet kan i detta sammanhang ytterligare anföras

att, då utbyggandet av en ny stationsanläggning tager en lång tid

i anspråk, det ej kan undvikas, att under denna tid vissa kostnader måste

nedläggas på förbättringar av det nuvarande otidsenliga varvet och reparationer

av varvets och stationens föråldrade byggnader. Statsverkets

utgifter komma härigenom att vid en förflyttning ökas med ett belopp,

vars storlek dock ej kan i förväg beräknas. Under alla förhållanden

framstår ytterligare vid detta resultat såsom ett avgörande ekonomiskt

företräde för Stockholmsförslaget det väsentligt lägre kapitalutlägg, som

där kräves, uppgående till 13 å 43 miljoner kronor.

Tillförlitligheten av den verkställda värderingen är, såsom kommittén;

redan framhållit, till stor del beroende av det ekonomiska utbyte, som

i de olika alternativen kan erhållas genom försäljning av den staten nu

tillhöriga marken inom det nuvarande stationsområdet och vid Kaknäs.

Utöver vad kommittén redan uttalat rörande det vanskliga i att verkställa.

eu sådan värdering anser sig kommittén ytterligare böra påpeka, att redan

nu från statens sida en betydande försäljning av tomtmark pågår å Norra

Djurgården. Beslut har därjämte fattats om försäljning av Svea ingenjörkårs

nuvarande område, varjämte frågorna om försäljning av det s. k.

Mariebergsområdet och vissa delar av Karlbergsområdet endast tillsvidare

torde vara undanskjutna, och det synes under sådant förhållande knappast

vara ekonomiskt klokt att utsläppa ytterligare ett stort antal

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kanyl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2%.

dyrbara tomter i marknaden. Enligt vad kommittén erfarit, har den

nu pågående försäljningen å Norra Djurgården icke givit den ekonomiska

behållning, som därav beräknats, och då priserna äro beroende

av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på tomter är det antagligt,

att en rikligare tillgång på till försäljning upplåten tomtmark skall komma

ntt ytterligare försämra det ekonomiska utbytet av försäljningen. Vid stationens

kvarblivande på dess nuvarande plats behöver en sådan forcerad

och därför troligen ekonomiskt ogynnsam försäljning ej äga rum, utan

staten bibehåller i stället i sin ägo och förökar ytterligare ett tomtområde,

som redan nu är värdefullt, och som i en framtid kan beräknas

bliva än värdefullare.

En ekonomisk synpunkt, som till sist bör vidröras, är frågan om statsverkets

årliga kontanta utlägg i de olika alternativen, vilken fråga väsentligt

inverkar på företagets finansiering. För att så långt som möjligt nedbringa

de ovan antydda extra kostnader, som vid en förflyttning av stationen

måste avses till den nuvarande stationens vidmakthållande under

byggnadstiden, är det önskvärt, att arbetena på den nya anläggningen

bedrivas så snabbt, som omständigheterna medgiva, och de årliga utgifterna

för förflyttningen måste sålunda bliva tämligen höga. De hava

av kommittén, såsom tablån å sid. 30 och 31 utvisar, beräknats till

3 7a 5,1 miljoner kronor under olika byggnadsskeden av Kaknäsalternativet,

samt i Lidingö- och Torsbyfjärdsalternativen till 5 miljoner kronor.

I Stockholmsalternativet har kommittén däremot endast ansett sig behöva

räkna med en årlig nybyggnadskostnad av omkring 2,4 miljoner

kronor, varvid arbetena avsetts att bliva fullständigt avslutade under år

1929. Någon mera allvarlig olägenhet av att arbetena utsträckas till att

omfatta ytterligare ett antal år, om så av ekonomiska hänsyn skulle befinnas

nödvändigt, synes emellertid icke föreligga, och finansieringen av

det omfattande företaget ställer sig därför väsentligt enklare i Stockholmsalternativet

än i övriga alternativ. . . .

De ekonomiska skälen synas sålunda utvisa det önskvärda däri, att

flottstationsfrågan löses i enlighet med Stockholmsförslaget. Härför tala

också andra skäl, som dock i ungefär lika hög grad kunna anföras till

förmån för Kaknäsförslaget. En utflyttning av stationen utom Stockholms

stads område kan för staten komma att medföra vissa förpliktelser att

bidraga med kostnaderna för de kommunala anläggningar, såsom undervisnings-

och sjukvårds anstalter, vilka bliva behövliga för själva stationssamhället.

Det kan även ifrågasättas, om ej staten vid en utflyttning av

stationen från början bör förvärva ett vida större område, än som er
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

lordras för själva stationsanläggnmgen, för att kunna reglera tomtprisen

vid stationssamhällets uppväxande och därigenom förebygga en onödiostegring

av levnadsomkostnaderna.

Kommittén har vidare beaktat varvets arbetarfråga samt framhåller,

att det kan möta svårigheter att förmå ett tillräckligt antal arbetare att

avflytta till ett avlägset beläget, huvudsakligen militärt samhälle. Särskilt

under och efter en mobilisering, då stationen måste äga tillgång till

extra arbetskrafter i stor utsträckning, är en plats i närheten av en

större ort med riklig arbetstillgång att föredraga.

På grund av den nuvarande stationens läge har det hittills varit

förenat med svårigheter att pa ett tillfredsställande sätt ordna varvets

arbetarfråga. Dessa svårigheter hava delvis kunnat övervinnas genom

anordnandet av en färjförbindelse mellan Slussen och varvsområdet vid arbetstidernas

början och slut, och de kunna ytterligare minskas efter stationsområdets

föreslagna utvidgning, då ett antal bostäder därigenom bliva tillgängliga

i Djurgårdsstaden och på Beckholmen, samt genom anordnandet

av arbetartåg på spårvägarna. För frågans fullständiga lösande har kommittén

i sitt förslag till stationens utvidgning upptagit uppförandet av

arbetarbostäder på norra sluttningen av Kampementsbacken på Norra

Djurgården, varifrån spårvägsförbindelse med varvsområdet lätt kan ordnas,

och anser kommittén, att svårigheterna för bibehållandet av en tillräckligt

stor och yrkesskicklig arbetarstam på detta sätt skola kunna undanröjas.

Rörande en av föreståndaren för livrustkammaren gjord, till kommittén

överlämnad framställning om åtgärder för att undanröja de

olägenheter och faror, som genom det nära grannskapet till flottans

varv uppkomma för Nordiska museet och livrustkammarens i detsamma

inrymda samlingar, framhåller kommittén, att de anmärkta olägenheterna

blivit undanröjda genom kommitténs förslag till ombyggnad av varvet,

\ilket

gränsande området av varvet komma att drivas med elektrisk kraft och

att alla med fabriksskorstenar försedda verkstäder komma att förläggas

till Beckholmen och angränsande delar av Djurgårdslandet. Farorna för

eldsvåda och luftbombardering förelågo redan vid den tid, då beslut

fattades både om museets uppbyggande och om ditförandet av livrustkammarens

samlingar, och kommittén finner det orimligt att förutsätta,

att . ett stort militärt etablissement, som sedan århundraden tillbaka har

varit förlagt till viss plats, skall behöva förflyttas till annan plats allenast

av den anledning, att ett museum i en senare tid uppförts i dess

grannskap.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

I kommitténs uppdrag liar icke ingått att göra något uttalande rörande

behövligheten av ett större nybyggnadsvarv för flottans räkning.

Kommittén har emellertid ansett sig böra i sådan mån taga hänsyn

till denna fråga, att den i samtliga de framlagda varvsförslagen

sörjt för, att en möjlighet förefinnes för de resp. varvens utveckling

till nybyggnadsvarv, såväl genom beredande av erforderligt utrymme

som genom verkstädernas inbördes läge.

Vid flottstations frågans lösande har det synts kommittén, att en viss

hänsyn bör tagas till att hela denna fråga icke onödigtvis invecklas.

Några bestämda fördelar ur vare sig militär, sjöfartsteknisk eller varvsteknisk

synpunkt av en förflyttning av stationen hava icke kunnat påvisas;

i stället måste en sådan förflyttning antagas komma att medföra

avsevärda svårigheter för varvsdriftens rationella ordnande under övergångstiden,

och av det nyss anförda torde dessutom framgå, att en förflyttning

av stationen till en plats utanför Stockholms stads område kan

komma att draga med sig vissa utgifter och omsorger för ordnandet av

själva stationssamhället. Under sådant förhållande och då en tillfredsställande

lösning av stationsfrågan kan vinnas med stationens bibehållande

på dess nuvarande plats, anser kommittén det icke vara lämpligt

att förorda en förflyttning av stationen utan finner, att tanken på

en sådan bör uppgivas.

För Stockholms stad torde det äga en ej oväsentlig betydelse, att

Skepps- och Kastellholmarnas nuvarande karaktär med deras kuperade

terräng och omfattande planteringar såvitt möjligt bibehålies oförändrad.

Såsom tidigare framhållits, har denna synpunkt av kommittén beaktats,

och genom det nu framlagda förslaget, som lämnar holmarnas utseende

i det närmaste oberört, kommer deras insats i stadsbilden att för framtiden

bevaras vida bättre, än om de efter en förflyttning av flottstationen

skulle helt eller delvis upplåtas till bebyggande.

Kommittén har i sina kostnadsberäkningar för Stockholmsförslaget

förutsatt, att för utvidgningsarbetena under åren 1917 och 1918 endast

skulle erfordras det belopp av 1,400,000 kronor, som av riksdagen

avsatts för ny docka och verkstad vid flottans station Stockholm. Då

emellertid dessa medel av kommittén förutsatts att delvis tagas i anspråk

även för andra arbeten i och för varvets utvidgning, torde medgivande

härtill böra av riksdagen inhämtas samtidigt med att medlens anvisande

begäres. Därutöver erfordras för åren 1917 och 1918 anvisandet av

de kontanta medel, som av kommittén beräknats för markförvärv, eller

4,000,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Yttranden

ay myndig:,

heter m. fl.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Med stöd av den gjorda utredningen har kommittén, under förutsättning

att det med Stockholms stads underhandlare träffade preliminära

avtalet varder å ömse sidor godkänt, funnit sig böra såsom sin åsikt uttala,

att flottans station i Stockholm bör bibehållas på sin nuvarande

plats samt

att stationen bör utvidgas och moderniseras i huvudsaklig överensstämmelse

med det av kommittén uppgjorda förslaget.

Till betänkandet är fogat ett särskilt yttrande av kommittéledamoten

herr Rydén, som uttalar att, ehuru det av kommittén framlagda förslaget

om flottstationens kvarstannande i Stockholm otvivelaktigt är för staten

avsevärt gynnsammare än något av de tidigare flottstationsalternativen

— detta särskilt därigenom att det i stor utsträckning tillvaratager vad

som redan finnes samt möjliggör en successiv övergång till en ny ordning

— måste det dock efter hans uppfattning väcka synnerliga betänkligheter

att mitt under ett brinnande världskrig binda sig för så omfattande

militära anläggningsarbeten som de i kommittéförslaget inbegripna.

I yttrandet beröras därefter vissa av världskriget föranledda problem,

som synas höra tagas i betraktande, då det gäller att definitivt

fatta ståndpunkt till ett förslag som det föreliggande; och har det synts

bemälde kommittéledamot angeläget, att statsmakterna ej under nuvarande

situation binda sig för hela det stora program, som kommitténs förslag

omfattar.

Over flottstationskommitténs betänkande och förslag hava följande

myndigheter anbefallts att avgiva utlåtande, nämligen marinförvaltningen,

chefen för marinstaben, inspektören av flottans övningar till sjöss, stationsbefälhavaren

vid flottans station i Stockholm, efter hörande av varvschefen

därstädes, armé förvaltningens fortifikationsdepartement, chefen för

generalstaben, kommerskollegium, riksmarskalksämbetet och Djurgårdssakkunniga;

och hava bemälda myndigheter och sakkunniga inkommit

med särskilda utlåtanden i frågan.

Yttranden och framställningar i frågan hava därjämte avgivits av

Akademien för de fria konsterna, cheferna för Statens historiska museum,

Nationalmuseum, Livrustkammaren och Nordiska museet, Styrelsen för

svenska konstnärernas förening, Konsthantverkarnas gille i Stockholm,

Samfundet S:t Erik, Stockholmsgillet, Samfundet för hembygdsvård,

Svenska naturskyddsföreningen och Svenska Teknologföreningens avdelning

för husbyggnadskonst samt Stockholms Ångslupsaktiebolag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296.

Jag anhåller nu att få i korthet redogöra för det huvudsakliga innehållet

i dessa utlåtanden och yttranden.

Marinförvaltningen •— som tagit del av det utav stationsbefälhavaren

i Stockholm avgivna yttrandet jämte därvid fogade yttranden från varvschefen

ävensom från cheferna för de särskilda varvsdepartementen därstädes

— har i sitt utlåtande, avgivet den 16 innevarande april, framhållit,

att fordringarna på en flottstation, motsvarande tidens krav och

med möjlighet till framtida utveckling, givetvis bäst kunde tillgodoses

genom anläggning av eu helt ny station, där allt kunde från

början ordnas systematiskt samt den moderna teknikens alla hjälpmedel

utan svårighet kunde komma till användning. I ett av ämbetsverket

gemensamt med chefen för marinstaben och inspektören av

flottans övningar till sjöss år 1915 avgivet utlåtande angående anläggande

av en ny docka vid flottans station i Stockholm vore angivna de

skäl, vilka då föranlett ämbetsverket att förorda flottstationens förflyttning

till Värtaområdet; och ägde dessa skäl för stationens förläggning

till sagda område visserligen ännu sin giltighet.

Emellertid kunde frågan nu anses hava kommit i ett annat läge

genom att, på sätt kommitténs Stockholmsförslag närmare angåve, möjlighet

beretts att för stationen förvärva ett betydande område på Djurgården

söder om Galärvarvet samt Beckholmen, där för anvisade medel

den behövliga stora dockan lätt läte sig anordna. Visserligen kunde ett

sålunda utvidgat varv ej i alla avseenden anordnas lika systematiskt och

bekvämt som ett nytt örlogsvarv, särskilt härutinnan att direkt förbindelse

med statens järnvägsnät ej erhölles, men å andra sidan vunnes följande

stora fördelar: åtta stationen med varvet redan befintliga anläggningar

till betydande, i avseende å den egentliga stationen till väsentlig del

fortfarande kunde utnyttjas; att de nya anläggningarna kunde omedelbart

utväxa från de redan bestående; att de svåra olägenheter, som vid

en förflyttning av stationen nödvändigtvis måste uppstå under övergångsåren,

till stor del undvekes; att förslaget ställde långt mindre. anspråk

på statskassan än något av de andra förslagen; samt att i övrigt företagets

finansiering, i avseende varå man ej, såsom i alla de andra förslagen,

hade att räkna med ett flertal mer eller mindre osäkra faktorer,

läte sig på enkelt och för staten förmånligt sätt verkställa.

Marinförvaltningen höllo före att, därest kommitténs förslag, vilket

ännu ej vore i detalj utarbetat, lades till grund för den nu befintliga

flottstationens utvidgning, den sålunda utvidgade stationen skulle, om

man bortsåge från saknaden av direkt förbindelse mellan varvet och

Marinför
valtningen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

statens järnvägsnät, komma att, så långt nu kunde överblickas, fylla de

krav, som rimligen finge ställas på en örlogsstation i Stockholms skärgård.

Olägenheten av att sakna direkt järnvägsförbindelse mellan varvet

och statsbanenätet hade kommittén sökt motverka genom att anordna

färj förbindelse mellan Stadsgården och varvet, och denna olägenhet

kunde ytterligare minskas genom att anordna färj förbindelsen på sådant

sätt, att järnvägsvagnarna direkt utan tillhjälp av kran kunde ombordtagas

på färjan. Likaledes kunde, på sätt i ett flertal städer och i Stockholm

på södra spårvägarna ägde rum, å stadens spårvägar, vilka vore

normalspåriga, godsvagnar för transport av tungt och skrymmande gods

utan svårighet framföras från statens järnvägsnät in på varvets område.

Utvecklingsmöjligheterna vore i fråga om Stockholmsförslaget givetvis

mera begränsade än vad de kunde vara vid anläggning av ett

helt nytt örlogsetablissement. Men sådana vore dock icke uteslutna.

Inom det föreslagna varvsområdet kunde ytterligare mark tagas i anspråk

för eventuellt behövliga nyanläggningar, liksom detta även vore

förhållandet på Skepps- och Kastellholmarna, utan att dessa behövde

förlora något av sin nuvarande karaktär. Genom uppförande av nya

byggnader i stället för vissa nu befintliga kunde dessutom utrymmet

bättre tillvaratagas. I händelse av framtida behov kunde de Stockholms

ångslupsaktiebolag nu tillhöriga, intill det föreslagna utvidgade varvsområdet

norr om Beckholmssundet belägna tomterna förvärvas, varjämte

på Fjäderholmarna förefunnes ett avsevärt område för stationens vidare

utveckling. Slutligen finge icke förbises, att kravet på utvecklingsmöjligheter

framstode mindre än förut genom tillkomsten av Göteborgs

örlogsdepå och den under anläggning varande örlogsdepån vid Gustafsvik,

till vilka depåer en del av den flytande materielen vore avsedd att

förläggas.

Under erinran att detaljplanerna ännu vore under utarbetande, ville

ämbetsverket framhålla, att de redan framlagda planerna för Stockholmsförslaget

visserligen i stort sett vore tillfredsställande, men att

vissa jämkningar i och tillägg till dessa planer syntes böra ifrågakomma,

huvudsakligen berörande kasernutrymmet och antalet boställslägenheter.

Vad anginge frågan om ny torpedinskjutningsstation hölle marinförvaltningen

före, att densamma borde förläggas till Bosön; och ville

ämbetsverket, under hänvisning till sina under en följd av år gjorda

framställningar i detta ämne, nu ånyo hemställa, att medel till en dylik

station måtte av riksdagen äskas.

Frågan om anläggandet i Stockholms skärgård av en depå för

flottans räkning av kol och oljor skulle genom Fjäderholmarnas för
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

värvande inom kort kunna på ett tillfredsställande sätt finna sin lösning,

därvid emellertid marinförvaltningen ville, med stöd av under mobiliseringen

vunnen erfarenhet, uttala, att bränsledepån redan från början

borde planläggas för 100,000 ton kol i stället för av kommittén föreslagna

60,000 ton.

Slutligen ville marinförvaltningen erinra, att den vid 1911 års riksdag

framlagda propositionen om beviljande av anslag till byggnadsarbeten

m. m. för flottans station i Stockholm vilade på den förutsättningen,

att stationen skulle bibehållas på dess nuvarande plats. I det

till propositionen fogade statsrådsprotokollet framhölls, att en förflyttning

av stationen, bedömd ur militära och tekniska synpunkter, icke kunde

anses nödvändig, därest den nuvarande stationen på lämpligt sätt bleve

moderniserad och erforderliga förläggningsplatser för flottans fartyg bereddes

i närheten av stationen. Likaledes framhölls, att av ekonomiska

skäl en förflyttning av stationen vore mindre önskvärd.

Det nu föreliggande Stockholmsförslaget innefattade en avsevärd

utvidgning av varvet, varigenom detsamma i ojämförligt högre grad än

enligt den i berörda proposition framlagda planen skulle komma att fylla

sin uppgift.

Stationsfrågans lösning kunde enligt ämbetsverkets mening icke

utan allvarliga vådor längre uppskjutas. Med hänsyn till ej mindre ovan

framhållna fördelar av en utvidgning i stället för en förflyttning av stationen,

än även nödvändigheten att för stationsfrågans lösning icke ställa

större krav på statskassan än som vore oundgängligen erforderliga, tvekade

ämbetsverket ej att förorda, att flottans station i Stockholm måtte

utvidgas och moderniseras i huvudsaklig överensstämmelse med det av

kommittén uppgjorda förslaget med däri av ämbetsverket föreslagna

jämkningar.

På grund härav har ämbetsverket hemställt, att proposition i ämnet

i enlighet med detta förslag måtte till innevarande års riksdag avlåtas.

Av de i behandlingen av ärendet inom marinförvaltningen deltagande

ledamöterna hava fem varit av avvikande mening och till ämbetsverkets

utlåtande fogat två särskilda yttranden.

I det ena av dessa yttranden hava fyra av dessa ledamöter anfört,

att de visserligen icke hade något att erinra mot vad ämbetsverket uttalat

beträffande de avsevärda förbättringar, som kunde vinnas genom

den av kommittén föreslagna moderniseringen och utvidgningen av flottans

nuvarande station, men att de funnit, att kommitténs förslag icke

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 höft. (Nr 296.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Chefen för

marinstaben.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

innebure eu så tillfredsställande lösning av den viktiga flottstationsfrågan,

att ett frångående av ämbetsverkets tidigare (år 1915) intagna ståndpunkt

i frågan därigenom kunde anses tillräckligt motiverad. I stället

förordade dessa ledamöter en förflyttning till Kaknäs. Kunde emellertid

icke Kaknäsförslaget ifrågakomma, ansåge sig bemälda fyra ledamöter

— med hänsyn till den stora vikten av flottstationsfrågans snara lösning —

böra, med biträdande av de utav marinförvaltningen framhållna synpunkterna,

förorda Stockholmsförslaget till utförande framför övriga av

kommittén framlagda förslag.

I det andra av nämnda yttranden har en av ämbetsverkets ledamöter

uttalat, att han ansåge allvarsamma erinringar kunna riktas

mot varvets anordnande enligt Stockholmsförslaget. Då även stationen

utom varvet endast kunde provisoriskt ordnas, om stationen skulle kvarbliva

i Stockholm, kunde han för sin del icke förorda förslaget. Torsbvfjärdsförslaget

ansåge han jämväl uteslutet, och valet borde alltså stå

mellan å ena sidan Kaknäsförslaget och å andra sidan Södergarns- eller

Elfviksförslaget. En jämförelse mellan dessa förslag utvisade, att Lidingöförslagen

ägde ett bestämt företräde framför Kaknäsförslaget; och

har bemälde ledamot för sin del på anförda skäl tillstyrkt stationens

förflyttning till Elfvik.

Chefen för marinstahen, vars utlåtande är dagtecknat den 12 innevarande

april, har ansett sig — under hänvisning till den militära utredning,

som återfunnes i kommitténs betänkande — kunna till fullo instämma

i kommitténs uppfattning, att flottstationen borde förläggas innanför

Vaxholms fästning.

I fråga om valet av plats innanför nämnda fästning hade kommittén

kommit till den slutsatsen, att de militära skälen särskilt med hänsyn

till krigsmaterielens utveckling numera ej ägde någon avgörande betydelse.

Denna sin uppfattning stödde kommittén därpå, att man på

grund av det moderna artilleriets ofantligt ökade skottvidd måste antaga

alt, om en del av det försvarsområde, vars centralpunkt utgjordes

av landets huvudstad, skulle falla i en fiendes våld, inom kort återstoden

av området komme att falla, samt att det under alla omständigheter

skulle stå i fiendens makt att med artillerield förstöra varje militär

anläggning av vikt, som vore belägen inom området.

I denna kommitténs uppfattning ansåge sig marinstabschefen kunna

till fullo instämma. Ty även om de av kommittén förutsatta skottvidderna

kunde för närvarande anses vara högt beräknade, syntes dock

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 206. 43

den alltjämt pågående utvecklingen berättiga till det av kommittén

gjorda antagandet.

Emellertid hade kommittén i sin militära utredning icke berört frågan

om den inverkan, som luftvapnets utveckling borde utöva på valet

av plats för flottstationen.

Givet vore, att liottstationen måste utgöra ett synnerligen begärligt

mål för luftanfall. Men även huvudstaden utgjorde ett icke mindre

eftersträvansvärt anfallsföremål. Frånsett stadens egenskap av åt sjösidan

befästad ort, torde inom densamma förefintliga kommunikationsanstalter,

militära etablissement och för militära ändamål användbara

industriella anläggningar utgöra en tillräcklig anledning till stadens

bombarderande från luftfartyg. På grund av dessa fartygs stora rörlighet

förorsakades ingen nämnvärd tidsförlust genom att utsträcka ett

anfall mot en innanför Vaxholm belägen flottstation till huvudstaden

eller tvärtom. Vid sådant förhållande torde en innanför Vaxholm befintlig

flottstations större eller mindre avstånd från huvudstaden ej kunna

anses på det hela taget vare sig minska eller öka sannolikheten för att

ett luftanfall, som huvudsakligen avsåge ettdera av dessa anfallsföremål,

även riktades mot det andra, eller att en lufteskader, som vid anfall mot

endera platsen mötte för starkt motstånd, i stället utförde sitt anfall mot

den andra.

Däremot måste möjligheten att avvärja ett luftanfall röna en betydlig

inverkan av flottstationens läge inom det angivna området. Och

härvid borde beaktas, ej blott att vid anfall från sjösidan den för försvarsmedlens

klargöring disponibla tiden bleve större, ju längre in i

skärgården stationen vore belägen, utan även att försvaret av såväl

huvudstaden som flottstationen underlättades, därest de till vartdera av

dessa skyddsföremål avdelade försvarsmedlen, både de i luften och de

på marken, kunde komma det andra tillgodo. En koncentrering av

skyddsföremålen medgåve en koncentrering av försvarskrafterna, och

därför vore stationens kvarblivande i Stockholm eller dess förläggning

till Kaknäs att föredraga framför övriga ifrågasatta alternativ.

Den från militärt håll redan förut framhållna fördel för försvaret av

huvudstaden och flottstationen, som dessas närhet till varandra erbjöde,

hade alltså ökats genom luftvapnets utveckling, och borde denna omständighet

tillmätas den vikt, som betingades av luftvapnets sannolika

utvecklingsmöjligheter.

Kommittén hade i sitt betänkande framhållit, att särskilt de yngre

varvsarbetarna ej kunde antagas bliva villiga att utflytta till ett avlägset

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

beläget, huvudsakligen militärt samhälle. Denna farhåga vore i minst

lika hög grad berättigad i fråga om sjömanskårens rekrytering. Med

hänsyn till de betydande svårigheter, som i detta hänseende förefunnits

å Stockholms station redan med dess nuvarande förläggning, torde denna

synpunkt böra särskilt uppmärksammas vid bestämmandet av flottstationens

plats.

Kommittén hade kommit till den slutsatsen, att de ekonomiska

synpunkterna borde vara utslagsgivande i fråga om valet av plats för

flottstationen. Att döma av de kostnadssiffror, som i betänkandet angivits

såsom jämförbara, ville det emellertid synas, som om de olika

alternativen vore mera likvärdiga i ekonomiskt än i varvstekniskt hänseende.

Att i Stockholmsförslaget såväl varvet som den övriga delen

av stationen komme att bliva hänvisade till ett relativt begränsat område,

vars utnyttjande bleve starkt bundet av skyldig hänsyn till därmed

sammanhängande skönhetssynpunkter, torde ej kunna bestridas.

Då härtill lades, att varvets etablissement bleve avsevärt splittrade, torde

det alternativ, som enligt vad ovan anförts vore att jämte Stockholmsförslaget

förorda ur militär synpunkt, nämligen Kaknäsalternativet, böra

betecknas såsom en lösning av frågan, vars företräden framför Stockholmsförslaget

vore att skatta vida högre än den av kommittén angivna

kostnadsskilln aden.

Skulle det emellertid vid en närmare granskning av samtliga på

den ekonomiska frågan inverkande omständigheter visa sig, att Kaknäsförslaget

i ekonomiskt avseende vore betydligt underlägset Stockholmsförslaget,

eller skulle det av annan anledning befinnas nödvändigt att

bibehålla stationen på dess nuvarande plats, torde den av kommittén

förordade lösningen av frågan få anses tillrådlig, då den vore ägnad

att avhjälpa de betydande olägenheter, som det nuvarande tillståndet

framkallat och som gjorde sig alltmera kännbara, ju längre avgörandet

uppskötes.

Ehuru det på frågans nuvarande ståndpunkt ej syntes finnas anledning

att ingå på några detaljer, ansåge sig dock marinstabschefen redan

nu böra påpeka den enligt hans förmenande olämpliga förläggning, som

i Stockholmsförslaget givits åt rekrytavdelningens pansarbåtar. Denna

förläggning medförde vissa olägenheter, som kunde delvis avhjälpas

genom att uppmuddra en förläggningsplats syd om Skeppsholmen samt

något öka den där planerade utfyllningen. En djdik förändring borde

jämväl medföra en förflyttning av det å Kastellholmen planerade exercishuset.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

45

Inspektören av flottans övningar till sjöss har i sitt den 11 innevarande

april avgivna utlåtande till en början anmärkt, att hans yttrande

syntes böra inskränkas till att omfatta endast de synpunkter, som ägde

samband med hans tjänsteverksamhet. Med hänsyn härtill ansåge han

sig endast böra beröra följande frågor, nämligen:

läget av de ifrågasatta olika stationerna i rent militärt avseende,

stationernas förmåga att i stort sett fylla ändamålet som bas för

flottan samt

stationernas inflytande på personalens rekrytering och disciplinära

förhållanden.

Vad först beträffade de ifrågasatta olika stationernas läge ur militär

synpunkt, måste detta, i fråga om från sjösidan hotande faror, i samtliga

fall anses betryggande med undantag för Torsbyfjärd. Med hänsyn till

sjöartilleriets stora skottvidd och den säkra skjutning, som numera vid

indirekt eld möjliggjordes genom flygobservationer, vore Torsbyfjärd så

ogynnsamt beläget, att detta alternativ redan av sagda skäl borde lämnas

ur räkningen. Skulle en station där anläggas, bleve det nödvändigt att

nedlägga mycket stora kostnader på nya befästningar och uppsättandet

av nya fästningstrupper, utan att ändock stationen bleve på ett tillfredsställande

sätt tryggad.

I fråga om anfall från landsidan torde icke någon av de föreslagna

platserna besitta någon nämnvärd fördel framför de övriga. Det hade

framhållits, att Torsbyfjärd i detta avseende skulle vara gynnsammare

beläget, enär dess öde icke behövde sammanhänga med huvudstadens,

om denna skulle bliva intagen. Anfölles emellertid Stockholm av en

fientlig här av den storlek, att vår fälthär icke kunde skydda staden,

torde de trupper, som från sjöfronten kunde detacheras till platsens

försvar, icke hava förmåga att hindra den fientliga hären att framtränga

även till Torsbyfjärd.

Ur rent militär synpunkt torde därför det förslag, som avsåge en

stationsanläggning vid Torsbyfjärd, icke anses böra ifrågakomma. Beträffande

övriga föreslagna platser kunde läget anses betryggande och

fördelaktigare ju längre från sjöfronten de vore belägna.

I fråga om de föreslagna stationernas förmåga att fylla ändamålet

såsom bas för flottan kunde med säkerhet påstås, att denna förmåga

vore större, i den mån den föreslagna platsen vore närmare belägen

intill huvudstaden. Stockholms- och Kaknäsförslagen erbjöde i fråga

om samarbete med i Stockholm befintliga verkstäder och andra anstalter

Inspektören

av flottan!

övningar till

sjöss.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Stationsbefälhavaren

i

Stockholm.

väsentligt större fördelar än de längre ut belägna platserna. Särskilt

vore Torsbyfjärd i detta avseende mycket ogynnsamt ställt.

Vad slutligen anginge personalens rekrytering och disciplinära förhållanden,

medförde i förstnämnda avseende Torsbyfjärdsförslaget och i sistnämnda

hänseende Stockholmsförslaget stora olägenheter. Torsbyfjärd

kunde med sitt avskilda läge och sina dåliga kommunikationer icke i rekryteringshänseende

erbjuda någon lockelse; i all synnerhet skulle den redan nu

förefintliga svårigheten att skaffa arbetare bliva mångdubblad, om arbetsplatsen

förlädes dit. Stationens nuvarande läge hade visat sig medföra

stora olägenheter i fråga om de disciplinära förhållandena, och en förflyttning

till någon plats utanför staden vore ur denna synpunkt önskvärd.

På grund av vad sålunda anförts har inspektören som sin åsikt

uttalat,

att Torsbyfjärdsförslaget icke borde komma till utförande;

att Stockholmsförslaget visserligen ur förut angivna synpunkter icke

medförde andra olägenheter än i disciplinärt hänseende, men på grund

av andra omständigheter, såsom trångt utrymme, bristande utvecklingsmöjligheter,

det starka motståndet mot förslaget m. m., även

borde lämnas ur räkningen;

att Kaknäsförslaget vore väl ägnat att motsvara fordringarna på

en god station och därför borde givas företräde framför övriga förslag;

samt

att, om Kaknäsförslaget icke läte sig realisera, företräde borde givas

åt ettdera av Elfviks- eller Södergarnsförslagen, vilka kunde anses vara

likställda.

Med överlämnade av yttranden i ärendet från varvschefen och varvsdepartementscheferna

har stationsbefälhavaren i Stockholm i yttrande den

13 innevarande april anfört, att mot undanskjutande av stationsfrågans

lösning till en oviss framtid talade kraftigt särskilt kravet på att snarast

möjligt kunna påbörja arbetet å den docka, som vore nödvändig

för den senaste förstärkningen av vår pansarbåtsflotta och till vilken

riksdagen redan anvisat medel. Härför talade ock nödvändigheten därav,

att snara åtgärder vidtoges för förbättring av anordningarna för sjömanskårens

kasernering, bespisning, sjukvård och undervisning, varpå en god

rekrytering så mycket berodde, och vilka anordningar till stor del fått

anstå i avvaktan på stationens öde.

Stockholms stations nuvarande resurser för underhåll och reparation

av fartyg vore alldeles otillräckliga. Denna brist hade under tiden föj

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 299.

47

flottans neutralitetsvakt nödvändiggjort anlitandet av enskilda verkstäder

i stor utsträckning med därav följande betydande kostnader, utan att

dock de nödvändiga reparationerna och underhållsarbetena kunnat utföras

inom önskvärda tider. Med denna uppfattning om frågans allvar och

läge skulle det varit frestande att tillstyrka det nu avgivna förslaget

till lösning av stationsfrågan. Förslagets antagande skulle nämligen

tvivelsutan snabbast möjligt förskaffa flottan nödvändiga dockningsmöjligheter

och i hög grad förminska stationens allvarligaste brister.

Kommitténs utredning hade emellertid icke kunnat bibringa stationsbefälhavaren

den uppfattningen, att dess förslag utgjorde en

verklig lösning av den föreliggande frågan, utan innebure detta förslag

allenast ett uppskjutande av frågan, oaktat problemet tekniskt

blivit löst så långt iäget möjliggjort detta. Stationen vore enligt förslaget

för trång, saknade tillräckliga utvecklingsmöjligheter och järnvägsförbindelser,

varjämte frågan om betryggande tillgång på arbetare

lämnats olöst.

Av dessa huvudsakliga skäl har stationsbefälhavaren avstyrkt kommitténs

förslag.

Beträffande läget för en ny station vid den nuvarande stationens

förflyttning har stationsbefälhavaren hänvisat till 1907 års proposition om

stationens förflyttande till Elfvik samt till vad som förekom vid nämnda

propositions behandling i riksdagen.

Varvschefen i Stockholm har uttalat, att ur militär synpunkt funnes,

utom de strategiska, även andra skäl, vilka, om de än icke kunde

tillmätas avgörande betydelse, dock vid valet av plats förtjänade det

allvarligaste beaktande. Möjligheten att hålla stampersonalen fulltalig

och omsorgen om denna personals trevnad och moraliska fostran fordrade

utan tvivel all hänsyn, och i detta fall erbjöde Kaknäsförslaget

fördelar framför alla de övriga förslagen. Kasernerna komme enligt

detta förslag ej att ligga mitt inne i staden och huvudstadens lockelser

för den unga personalen komme därigenom på längre avstånd.

Ur sjöfartssynpunkt syntes Kaknäs äga åtminstone ett företräde

framför kommitténs förslag. I Stockholm funnes nu en större docka å

Galärvarvet och två smärre å Beckholmen. Eventuellt tillkomme en

stor docka vid Finnboda. Genomfördes Kaknäsförslaget, komme alla

dessa dockor att disponeras av handelssjöfarten, under det att kronan

vore tillräckligt väl försedd genom den nya stora dockan och en mindre

flytdocka vid Kaknäs samt bibehållandet av sin företrädesrätt till Beck
-

\

VarvBchefen i

Stockholm.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

holmsdockorna. Enligt Stockholmsförslaget finge den allmänna sjöfarten

nöja sig med Finnbodadockan samt att vid behov få använda någon av

kronans dockor.

Beträffande hamnförhållandena i Stockholm ansåge varvschefen, att

behovet för djuphamnens räkning blivit tillgodosett genom avträdandet

av Lindarängsområdet. För en framtida frihamn funnes lämplig plats

på Lidingön mitt emot Kaknäs, och möjligheter till utvidgning av hamnområdet

funnes dessutom norr om Värtahamnen. Det skäl emot stationens

förläggning till Kaknäs, som kommittén sett i stadens hamnutvidgningsplaner,

kunde därför lämnas ur räkningen.

Ur varvsteknisk synpunkt vore Stockholmsalternativet behäftat med

olägenheter, som icke vidlådde de andra förslagen.

Så vore detta förslag det enda, där varvet icke blivit satt i direkt

förbindelse med statens järnvägsnät, och den i stället föreslagna färjförbindelsen

med Stadsgården medförde tidsförlust och kostnad för

omlastning. Varvsanläggningen vore vidare längs hela sin utsträckning

tudelad av ett brett vatten. Den enda fasta förbindelsen, belägen i

varvets norra ände, vore ej tillräcklig, utan måste kompletteras med en

å två färj förbindelser och sannolikt även en flottbro. Man undginge

sålunda icke upprepade och tidsödande färj transporter af personal och

materiel, och varvet ägde rik erfarenhet av alla de olägenheter, som

härav vållades. De olika departementens inbördes läge komme att förorsaka

tidsutdräkt vid fartygsrustningar och mobilisering m. m., och

det vore tydligt, att ett gott samarbete och erforderlig snabbhet härigenom

icke kunde befordras.

Efter att hava framställt vissa detaljanmärkningar mot de olika varvsdepartementens

anordnande har varvschefen framhållit, att en jämförelse

med övriga förslag utvisade, att de anmärkta olägenheterna icke i dessa

återfunnes. Detta vore också helt naturligt, då kommittén vid uppgörandet

av Stockholmsförslaget icke allenast varit bunden vid en till läget olämplig

terräng, utan dessutom för att nedbringa kostnaden sökt i möjligaste

mån använda redan befintliga anordningar. De påpekade olägenheterna

kunde möjligen skjutas något åt sidan, därest frågan allenast gällde en

för en kortare tid avsedd modernisering, ty förslaget innebure onekligen

en väsentlig förbättring av det nuvarande varvet. Då det emellertid nu

vore fråga om anordnandet av en örlogsstation i vårt viktigaste skärgårdsområde

för en lång tid framåt, skulle dessa olägenheter snart nog

framtvinga eu förflyttning.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. ''Proposition Nr 296.

49

På dessa och i övrigt anförda skid har varvschefen kommit till den

slutsatsen, att Stockholmsförslaget ur varvstekuisk synpunkt vore underlägset

övriga förslag samt ur militär och sjöfartsteknisk däremot överlägset

Torsbyfjärds- och Lidingöförslagen, men underlägset Kaknäsförslaget.

Ekonomiskt sett borde Stockholms-, Kaknäs- och Elfviksförslagen

ställas i bredd samt före Södergarns- och Torsbyfjärdsalternativen.

En jämförelse mellan de förslag, som avsåge flottstationens förläggning

utom Stockholm, utvisade, att varven i dem alla blivit väl planerade.

Någon skillnad funnes dock dem emellan. Elfvik hade den bästa

och jämnaste terrängen, i de övriga förslagen vore områdena kuperade,

vilket för utvidgning medförde vissa svårigheter, mindre dock vid Kaknäs

än vid Södergarn och Torsbyfjärd. Kaknäs ägde företrädet av större

djup bakom den till utbyggande i första hand avsedda stranden.

Vid bedömandet av förslagens lämplighet måste betonas vikten av

att varvet hade god tillgång till arbetarpersonal samt ägde lätta och

bekväma kommunikationer med sina leverantörer. Kommittén hade i

detta hänseende ansett, att Stockholms- och Kaknäsalternativen vore

att föredraga framför de övriga.

Åven om järnväg komme till stånd mellan huvudstaden och Lidingön

eller Torsbyfjärd, komme dryga kostnader att förorsakas genom arbetarnas

resor fram och åter till dessa platser. Att bygga bostäder för

varvets maximistyrka, vilken för närvarande uppginge till minst 1,000

man, kunde ej ifrågasättas. Den fördel, som Kaknäsförslaget från denna

synpunkt besutte, syntes väl uppväga terrängens lämpligare natur vid

Elfvik, ty utan god tillgång till arbetare kunde ej en ekonomisk och

effektiv varvsdrift anordnas.

På grund av det anförda har varvschefen uttalat, att Stockholmsförslaget

ej borde komma till utförande. Däremot har varvschefen förordat

Kaknäsförslaget. Beträffande övriga förslag har Elfviksförslaget

satts i främsta rummet och därnäst Södergarnsförslaget. Torsbyfjärdsförslaget

vore underlägset samtliga förslag.

Skulle stationsfrågan icke nu finna sin lösning, torde likväl enligt

varvschefens mening dockbyggnadsfrågan icke böra undanskjutas, och

borde dockan i så fall förläggas till Kaknäs. Förslaget om stationens

förflyttning behövde härigenom ej föregripas, ty om i en framtid beslut

fattades att flytta station och varv till annan plats än Kaknäs, kunde

detta område avträdas till Stockholms stad i och för hamnanläggning.

Att därvid en modern docka medföljde, kunde räknas som en fördel för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 käft. (Nr 296.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Y arvsdepartementscheferna

i

Stockholm.

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

staden. Då för denna dockbyggnad ritningar och kostnadsberäkningar

funnes uppgjorda och medel vore beviljade, kunde arbetet på densamma

med det snaraste påbörjas.

Chefernas för de särskilda varvsdepartementen yttranden innehålla

i huvudsak följande.

Chefen för artilleridepartementet, som till jämförelse sins emellan

endast upptagit Stockholms- och Kaknäsförslagen, har anfört, att förstnämnda

förslag dels vore i avsaknad av vissa huvudbetingelser för ett

rationellt ordnande av varvsdriften och dels saknade betryggande förutsättningar

för utveckling. Den synpunkt, som talade för nämnda förslag,

vore den mindre kostnaden, men det torde med fog kunna ifrågasättas,

huruvida denna besparing vore så vägande, att fördenskull många

viktiga och på varvsdriftens rationella bedrivande inverkande faktorer

därför kunde åsidosättas.

Chefen för torpeddepartementet har uttalat, att Kaknäsförslaget erbjöde

de största fördelarna och därför i första hand borde komma till utförande.

Kunde emellertid Kaknäsområdet icke få avses för flottstationen, borde

Stockliolmsförslaget sättas i andra rummet. Elfviks- och Södergarnsförslagen,

som syntes vara i huvudsak likställda, borde först i tredje

rummet och Torsbyfjärdsförslaget såsom i alla avseenden underlägset

först i sista hand ifrågakomma.

Chefen för ekipagedepartementet har funnit en stationsanläggning vid

Kaknäs vara den mest fördelaktiga. Därnäst borde ifrågakomma stationens

bibehållande på nuvarande plats med de föreslagna utökningarna,

dock med tillägg av förbindelser mellan Skeppsholmen och Djurgården

medelst flottbro och färjor.

Chefen för mindepartementet har anfört, att en förflyttning av stationen

ur departementets synpunkt vore fördelaktigare än dess bibehållande

på den nuvarande platsen, enär en flyttning i mera tillfyllestgörande

mån medgåve tillgodoseendet av moderna krav och utförandet

av ändamålsenliga anordningar, liksom även beredandet av erforderlig

plats för framtida utvidgning. Samtliga förslag till stationens förflyttning

hade på ett tillfredsställande sätt löst frågan, i vad den berörde

mindepartementet. Å andra sidan vore förslaget beträffande stationens

bibehållande, om så av icke varvstekniska skäl ansåges fördelaktigast,

ävenledes för närvarande tillfredsställande ur rent varvsteknisk synpunkt

med avseende på mindepartementet, ehuru ej i så hög grad som flyttningsförslagen.

Likväl tarvade Stockliolmsförslaget, i vad det rörde min
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. -r>l

departementet, vissa närmare angivna ändringar, vilka dock lätteligen

torde låta sig genomföra.

Chefen för ingenjördepartementet, som bedömt frågan uteslutande ur

varvsteknisk synpunkt, har funnit av de framlagda planerna framgå, att

det nuvarande varvet genom föreslagen utvidgning och ombyggnad

kunde göras tidsenligt och motsvarande de krav, som rimligen kunde

ställas på detsamma. Förslaget kunde emellertid, med hänsyn till plananordning

och utvecklingsmöjligheter, icke mäta sig med en fullständigt

ny anläggning. Enär emellertid nu föreliggande förslag innebure en

efter omständigheterna tillfredsställande lösning av flottstationsproblemet

för avsevärt lägre anläggningskostnader än enligt andra alternativ, samt

stationens förflyttning till annan lämpligare plats inom huvudstadens hamnområde

syntes vara utesluten, ansåge sig departementschefen böra tillstyrka,

att varvet utvidgades och moderniserades i huvudsaklig överensstämmelse

med det av kommittén uppgjorda förslaget. Härvid borde

dock särskilt betonas, att en blivande arbetsledning måste äga frihet att

efter för handen varande omständigheter och vunnen erfarenhet ordna

förslagets genomförande samt inom ramen av de beräknade kostnaderna

vidtaga de förändringar, som kunde finnas erforderliga.

Chefen för hyggnadsdepartementet har funnit, att de förslag, som avsåge

stationens förläggning utom Stockholm, ägde företräde, varvid särskilt

Kaknäs på grund av dess nära förbindelse med huvudstadens järnvägsnät

och hamnområde ävensom dess relativa prisbillighet vore att

föredraga. Departementschefen ansåge sig dock, under uttalande av

den förhoppningen att vissa beträffande de för departementets byggnader

framställda erinringar måtte vinna beaktande, böra tillstyrka kommitténs

förslag till utvidgning och modernisering av Stockholms nuvarande

station, då detta innebure en efter omständigheterna tillfredsställande

lösning av flottstationsfrågan.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har med utlåtande den

23 innevarande april överlämnat yttrande av chefen för fjärde arméfördelningen

samt för egen del — under framhållande av de olägenheter,

som skulle uppkomma genom mistning för arméfördelningens i Stockholm

förlagda trupper av den till militärövningar nu upplåtna mark,

vars överlämnande till staden vore förutsättning för genomförandet av

Stockholmsförslaget — ansett sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatta

markavträdelsen, så länge ännu truppförbandens, särskilt fotgardesregementenas,

kasernetablissement vore förlagda i Stockholm. Detta gällde

Arméförvaltningens

fortifikationsdepartement.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Chefen för

fjärde arméfördelningen.

KungI. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

jämväl K ak näsförslaget, vars antagande med därav följande mistning av

skjutbanor samt andra byggnader och för militärövningar gjorda anordningar

skulle medföra särskilt stora olägenheter. Med förvärvandet av

det nya övningsfältet vid Järva avsågs ju visserligen även, att kasernetablissementen

skulle dit förläggas, men kunde tiden härför icke nu

bestämmas, och torde i allt fall utflyttningen av kasernetablissementen,

som vore beroende, bland annat, på tillgång av medel för etablissementens

uppbyggande, vilken tillgång skulle beredas genom försäljning

av tomter å Ladugårdsgärdet, icke komma att försiggå under de närmaste

åren. Men när utflyttningen äntligen verkställts, kunde ifrågavarande

mark utan olägenhet för armén undvaras.

Chefen för fjärde armé! ör delning en har anfört huvudsakligen följande.

Förutom det att en avträdelse av de enligt Stockholms- och Kaknäsalternativen

föreslagna markområdena innebure en högst väsentlig

minskniug av det redan nu knappa övningsfältet för garnisonens trupper,

komme dessutom en mängd viktiga militära anläggningar härigenom att

slopas samt nya platser och därmed sammanhängande kostnader att erfordras.

Inom de angivna områdena, gemensamma för de båda alternativen,

funnes nämligen skjutbanorna å Kaknäs, garnisonens kallbadhus,

svängbrygga för badning av hästar, Stockholms tygstations kruthus

och Kapplöpningssällskapets anläggningar och ridbana, vilken användes

av de beridna truppförbanden. Dessutom vore å dessa markområden,

förutom å Lindarängen, även vid Kaknäs de bästa platserna, där ridutbildningen

försigginge, ävensom det enda område, som utom å Järvafältet

vore avsett för utförandet av fältarbeten.

Fn väsentlig skillnad mellan Stockholms- och Kaknäsförslagen läge

häruti, att det i det förra förslaget genom avtal av den 12 mars 1917

upplåtna området icke behövde avträdas förr än om 20 år. Härigenom

vunnes eu viss tid särskilt för bibehållande av de så viktiga och välbehövliga

skjutbanoma vid Kaknäs. Efter denna tid inträdde dock samma

svårigheter för skjutövningarnas bedrivande som i det andra alternativet,

isynnerhet som gardesregementena väl då allt fortfarande vore förlagda

i sina nuvarande kaserner. Någon utredning för erhållande av lämpligt

område, särskilt lör anläggande av nya skjutbanor, hade icke nu kunnat

göras, men syntes det, som om staden, då den, om Kaknäsförslaget bleve

antaget, icke behövde det i berörda avtal ifrågasatta området, icke heller,

om Stockholmsförslaget antoges, nödvändigt vore i behov av detsamma

eller åtminstone kunde avstå ett sådant område, att skjutbanorna allt

fortfarande kunde bibehållas och begagnas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition År 296.

53

Arméfördelningschefen ansåge sig följaktligen icke kunna tillstyrka

ett avträdande av några markområden av det till garnisonstruppema upplåtna

övningsfältet, då ■ ett sådant markavträdande vore ägnat att väcka

stora betänkligheter. Skulle emellertid ettdera av Stockholms- eller Kaknäsförslaget

komma till utförande och de ifrågavarande områdena måste avträdas,

kunde arméfördelningschefen icke tillstyrka detta, med mindre än

att ur övningssynpunkt lämpliga och i förhållande till gardesregementenas

kaserner väl belägna områden samt medel till nya skjutbanor och

andra anläggningar, även kapplöpningsbana, å dessa områden kunde

såsom ersättning för de sålunda avträdda områdena med därå gjorda

anläggningar ställas till garnisonens förfogande.

I skrivelse till arméfördelningschefen hade Stockholms kapplöpningssällskap

anhållit att, under förutsättning att de omnämnda markavträdelserna

till Stockholms stad komme att äga rum, få sig tillerkänt

en ersättning för en del av sina å banan nedlagda kostnader med ett

belopp av 100,000 kronor. Vid verkställd värdering hade sällskapets

byggnader uppskattats till 47,115 kronor och de under åren 1896 och 1897

utförda väganläggningarna m. fl. arbeten till 31,792 kronor, vartill komme

kostnaderna för alla dylika arbeten under övriga år efter år 1897.

Den begärda summan av 100,000 kronor måste därför anses mycket

låg, och då sällskapets anläggningar i hög grad tjänat den militära utbildningen,

såväl beträffande personalen som hästmaterialet, ville arméfördelningschefen

på det livligaste tillstyrka den av sällskapet gjorda

framställningen om ersättning.

Chefen för generalstaben har i utlåtande den 31 nästlidna mars

anfört, att han icke kunde tillstyrka överlåtande till Stockholms stad,

jämlikt avtalet den 12 mars 1917, av däri omförmält område vid Ivaknäs

under annan förutsättning än att ur övningssynpunkt lämpliga, väl belägna

områden kunde såsom ersättning ställas till Stockholms garnisons

förfogande. Uppförandet av arbetarbostäder på Kampementsbacken samt

eventuellt i samband därmed stående spårvägsanläggning, så framt denna

vore avsedd att inkräkta på garnisonens övningsområde, kunde ej heller

från militär sida tillstyrkas.

I kostnadsberäkningarna för Stockholmsförslaget borde upptagas de

medel, som erfordrades icke blott för förvärvande av det område, som

måste anskaffas åt garnisonen såsom ersättning för det överlåtna området

vid K aknäs, utan även för anläggande å detta område av erforderliga

skjutbanor m. in. I förslaget hade även bort upptagas kostnaderna

Chefen för

generalstaben.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Konnners
kollegium.

54 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

för anordnande av ett effektivt luftförsvar för flottstationen med varv

och bränsledepå.

Kommerskollegium, som anbefallts att ur sjöfartsteknisk synpunkt

avgiva utlåtande över flottstationskommitténs betänkande, har, med överlämnande

av infordrat yttrande från Stockholms handelskammare, i utlåtande

av den 21 innevarande april anfört huvudsakligen följande.

En för alla de skilda förläggningsförslagen gemensam, handelssjöfarten

berörande fråga vore förläggningen av och dimensionerna å

den föreslagna torrdockan. Dockans största betydelse för handelsflottans

fartyg torde företrädesvis bliva att bereda tillfälle till vissa regelbundet

återkommande dockningar för bottenskrapning, målning, dragning av

propelleraxlar och mindre tidsödande reparationer. Däremot torde säkerligen

omständigheterna i regel icke medgiva dockans upplåtande för

mera omfattande och långvariga reparationer å handelsfartyg. Härav

följde enligt kollega mening, att dockan borde vara belägen icke allt

för långt från Stockholms hamnområde, så att bland annat tidsödande

förflyttningar av fartygen kunde undvikas.

Vidkommande de lämpligaste dimensionerna å dockan hade tvenne

huvudförslag framställts, nämligen dels med dimensionerna 125 x 20 x 8

meter dels ock med dimensionerna 140 x 24 x 9 meter. Kollegium hade

inhämtat uppgifter rörande nu befintliga svenska handelsfartyg med en

längd av 100 meter och däröver eller till nybyggnad planerade dylika

fartyg om 110 meters längd och däröver. Av dessa uppgifter framginge,

att i en docka om 125 meters längd kunde intagas 50 nu befintliga

fartyg av nämnd längd, under det att endast ytterligare 6

sådana fartyg funnes, som skulle kunna intagas blott i den större

dockan. Endast ångfartyget »Stockholm», vilket hade en fartygslängd

om 166,75 meter, skulle icke kunna intagas i någon av de föreslagna

dockorna.

Av uppgiften rörande de till byggnad planerade fartygen framginge

åter, att endast 7 fartyg kontrakterats eller planerats, vilka hölle sådana

dimensioner, att de icke kunde torrsättas i den mindre dockan.

Än större fartyg än de största av de i nämnda uppgifter intagna

torde, om ångfartyget »Stockholm» frånsåges, för en närmare framtid

icke komma att byggas för den svenska handelsflottans räkning, och

i alla händelser syntes ökningen i dimensioner icke bliva så stor,

att densamma komme att bliva av större inflytande på dockdimensionerna.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Klint)1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 296. 55

Det förtjänade bär anmärkas, att för de fartyg, som höllo mer än

124 meter i längd och som sålunda icke rymdes i den mindre dockan,

dels funnes dockningsmöjligheter i Malmö torrdocka, dels sådana möjligheter,

enligt uppgift, komme att beredas genom de planerade dockorna

vid Finnboda varv i Stockholm och vid Oxelösund. Härtill komme, att så

stora fartyg som de till denna grupp hörande endast undantagsvis hade

besökt Stockholms hamn, och det syntes ej vara att förvänta, att någon

ändring härutinnan inom den närmaste framtiden komme att äga rum.

Vidkommande de till 20 och 8 meter angivna bredd- och djupmåtten

framginge av nämnda uppgifter, att desamma kunde anses fullt tillräckliga

för alla svenska handelsfartyg intill 125 meters längd, under

det att större fartyg än dessa fordrade något större bredd och djup å

docköppningen.

På grund av det anförda funne kollegium för sin del, att dockdimensionerna

125 x 20 x 8 meter ur sjöfartens synpunkt för en avsevärd

framtid torde för en dockanläggning i Stockholm få anses tillräckliga

beträffande såväl längd och bredd som djup. Det syntes visserligen icke

kunna förnekas, att någon fördel särskilt för framtiden skulle kunna beredas

sjöfarten genom att giva den föreslagna dockan de större dimensionerna,

men hölle kollegium bestämt före, att dessa fördelar för varje

fall icke vore av den art, att därur skulle kunna, såsom ifrågasatts, härledas

motiv för att pålägga till handelssjöfartens gagn disponibla medel,

såsom exempelvis handels- och sjöfartsfonden, någon utgift för merkostnaden.

Kollegium hade härvid ingalunda förbisett, att behovet av ökade

dockningsmöjligheter i Stockholm kunde komma att bliva synnerligen

kännbart för sjöfarten, men ansåge sannolikt, att ifrågavarande behov

tillfredsställande kunde för en avsevärd tid framåt fyllas genom den

ifrågasatta dockanläggningen vid Finnboda samt de äldre dockorna å

Beckholmen och Galärvarvet.

Beträffande åter de olika av kommittén föreslagna flottstationslägenas

betydelse för sjöfarten å Stockholm och för Stockholms hamnförhållanden

hade kollegium för sin del funnit en ganska väsentlig åtskillnad

mellan de olika alternativen.

Vid bedömande av Stockholms-, Kaknäs-, Elfviks-, Södergarns- och

Torsbyfjärdsförslagen hade kollegium tagit hänsyn till följande huvudsynpunkter,

nämligen rörelsen i Stockholms hamn och kajutrymmena

därstädes, in- och utfarten samt dockningsmöjligheter och varvsverksamhet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Beträffande Stockholmsföretaget funne kollegium, att detsamma i

förstnämnda avseende tillskapade ett icke oväsentligt hinder för de

fartyg, som skulle angöra kajerna vid Nybrohamnen och Strandvägen,

i det att dessa fartyg till följd av avstängandet genom en bank av leden

mellan Skeppsholmen och Djurgårdslandet måste använda sig av den

särskilt under ogynnsamma strömförhållanden svåra och riskabla passagen

mellan Skeppsholmen och Blasieholmen.

Skulle den till Skeppsholmen och Galärvarvet förlagda stationen

bliva av den omfattningen, att flottans huvudstridskrafter komme att dit

förläggas, torde avsevärda hinder och risker möta för passerande handelsfartyg

på grund av utanför stationsområdet till ankars liggande större

antal krigsfartyg.

Det torde ock böra bemärkas, att de större torrdockor, som enligt

Stockholmsförslaget komme att anläggas vid stationen med dess föreslagna

läge, syntes komma att erbjuda handelssjöfarten mindre fördelar

än å andra för densamma föreslagna platser, exempelvis Lidingön och

Ivaknäs. Det torde nämligen vara uppenbart, att de handelsfartyg, som

skulle hava de största fördelarna av en stor dockanläggning, utgjordes

av oceangående fartyg, som företrädesvis vid angörande av Stockholms

hamn komme att lasta och lossa i den nuvarande Värtahamnen eller vid

den därstädes planerade nya djup- och frihamnen.

Kollegium ville till sist beträffande flottstationens förläggande till

Skeppsholmen och Djurgården framhålla, att de nuvarande båda Beckholmsdockornas

och Beckholmens indragande inom varvsområdet samt

deras utnyttjande för militära ändamål skulle innebära en kännbar förlust

av möjligheten att därstädes framgent bedriva och utveckla privat

skeppsbyggnadsverksamhet.

Angående Kaknäs förslaget ville kollegium till en början anföra att,

då Stockholms djup- och frihamn väl torde komma till utförande i anslutning

till den nuvarande Värtahamnen och på ett område, som omedelbart

gränsade till det föreslagna flottstationsområdet, flottstationens förläggande

vid Kaknäs skulle avskära varje möjlighet till den naturligaste

utvidgningen av den ifrågasatta djup- och frihamnen, vilken utvidgning

säkerligen inom en snar framtid torde bliva nödvändig. Tillgodoseendet

av detta behov måste enligt kollega mening tillmätas den största betydelse

för utvecklingen av huvudstadens handel, industri och sjöfart.

I detta sammanhang torde särskilt böra erinras om önskvärdheten

därav, att för frihamnen reserverades lämpliga och tillräckliga industriområden,

på vilka frihamnens framtida utveckling i viss mån kunde

komma att bero. Visserligen hade kommittén förutsatt detta och hän
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. -

visat på möjligheten av att låta frihamnen utveckla sig på Lidingöns

mitt emot belägna strandområde. Men eu sådan nödfallsutväg funne

kollegium redan på grund av de tekniska svårigheterna att anordna ett

slutet frihamnsområde på ömse sidor om ett så brett farvatten böra

lämnas ur räkningen. Ej heller torde enligt kollega uppfattning någon

utvidgning av djuphamnen norrut vara möjlig, då härför mötte direkta

hinder i form av Stockholms gasverks anläggningar samt den planerade

fasta bron över till Lidingön.

En jämförelse mellan Stockholmsförslaget och Kaknäsförslaget ur

sjöfartens synpunkt gåve alltså redan på grund av det anförda vid

handen, att det förra förslaget måste anses vara ur denna synpunkt

bestämt att föredraga framför det senare. Stockholmsförslaget skulle

dock även i sin ordning medföra för sjöfarten icke ringa olägenheter,

om ock förhållandena härutinnan komme att i någon mån förbättras vid

den tidpunkt, då i och med Hammarbyledens öppnande väsentligt ökade

kajutrymmen komme att beredas sjöfarten på Stockholm.

Vad slutligen vidkomme Södergarns- och Elfviks- samt Torsbyfjärdsförslagen,

torde om samtliga dessa gälla, att de för dem föreslagna

förläggningslägena blott föga inverkade på sjöfartsrörelsen i och utanför

Stockholms hamn. De varvsanläggningar, som på endera av de sistnämnda

tre platserna skulle komma till stånd, och de i dem ingående

torrdockorna torde ej kunna anses vara så långt avlägsna från Stockholms

hamn, att de icke kunde bereda sjöfarten ungefär samma fördelar

som Kaknäs- och Stockholmsförslagen. Företräde syntes dock i sistnämnda

avseende givetvis tillkomma något av de båda Lidingöförslagen

såsom liggande närmare Stockholms hamn och huvudfarleden in till

densamma.

Ur handelssjöfartens synpunkt ansåge kollegium önskvärt, att ettdera

av de två sistnämnda förslagen erhölle företräde vid valet av flottstation.

I det yttrande från Stockholms handelskammare, som av kommerskollegium

överlämnats, har handelskammaren uttalat, att handelskammaren

med avseende på de förslag till flottstation, som numera förelåge,

ansåge sig böra utan tvekan såsom sin mening uttala, att Kaknäsförslaget

vore från sjöfartsteknisk synpunkt för Stockholms vidkommande

fullkomligt oantagligt, då dess förverkligande skulle komma

att alldeles avskära de framtida utvecklingsmöjligheterna för Stockholms

hamn. Såsom handelskammaren vid flera tillfällen framhållit, vore det

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.) 8

Stockholms

handels
kammare.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

en tvingande nödvändighet att uppehålla utvecklingsmöjligheterna för

såväl Värtahamnen som den projekterade hamnen å Lindarängsområdet,

om man överhuvudtaget skulle kunna tänka på en framtida utveckling

av stadens näringsliv. Den fråga, som här förelåge, vore icke endast

en sjöfartsfråga, utan en samhällsfråga av största räckvidd. Om den

naturliga utvecklingen av stadens trafikanordningar hämmades, bleve

icke endast sjöfarten därpå lidande, utan även handelsomsättningen och

stadens hela ekonomiska liv. Ytterst vore det näringarna, som vore

förutsättningen för stadens liv, och i samma mån anordningar vidtoges,

som kringskure näringarnas utvecklingsmöjligheter, riktades också angrepp

mot en av grundvalarna för stadens bestånd. Då handelskammaren

ansåge, att ett förverkligande av Kaknäsprojektet skulle för

stadens näringsliv medföra de mest ödesdigra verkningar, ville handelskammaren

ställa sig bestämt avvisande mot varje tanke på att upplåta

Kaknäsområdet till flottstation.

Aven det av kommittén nu framlagda förslaget att bibehålla flottstationen

på dess nuvarande plats måste helt naturligt medföra menliga

följder för handeln och sjöfarten, om dessa också icke i betydelse

kunde jämföras med de skadliga verkningarna av Kaknäsområdets frånskiljande.

En blick på kartan visade, vilket synnerligen välbeläget område

av hamnen skulle för en oöverskådlig framtid undandragas samfärdselns

behov. Den föreslagna avskärningen av Nybroviken måste

medföra en väsentlig inskränkning av Nybrohamnens användbarhet för

sjöfarten, då trafiken till och från densamma tidvis komme att i hög

grad försvåras av den starka strömsättningen utanför passagen mellan

Skeppsholmen och Nationalmuseum. Dessutom torde man hava att

räkna med, att trafiken å Stockholms ström allt framgent komme att

åtminstone tidtals hindras av flottans där uppankrade fartyg. Med

hänsyn till sjöfartens behov ansåge sig handelskammaren därför även

böra avstyrka förslaget om flottstationens bibehållande å dess nuvarande

plats.

En ur handelns och sjöfartens synpunkt fullt tillfredsställande lösning

av flottstationsproblemet syntes handelskammaren kunna vinnas

endast genom flottstationens förläggande helt utanför hamnområdet, vare

sig på Lidingön, vid Södergarn eller Elfvik, eller å Värmdön vid Torsbyfjärd.

Kommittén hade såsom en fördel för Stockholmsförslaget framhållit

den nya stora örlogsdockans användbarhet för handelssjöfarten.

Denna fördel vore emellertid ganska ringa, så länge i viss mån hindrande

och försvårande bestämmelser vore gällande. För handelsfartygen vore

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290. 59

det därför i dockningshänseende ej av någon större betydelse, om flottstationen

förlädes till någon av de senast nämnda platserna, så mycket

mindre som avståndet från Stockholms hamn till dessa platser icke

spelade någon nämnvärd roll. Icke heller torde den föreslagna dockanläggningen

vid Finnboda bliva mindre användbar för flottans behov,

om flottstationen förlädes å kortare distans utanför hamnområdet.

Därjämte har kommerskollegium med särskilda skrivelser den 25

och den 26 innevarande april överlämnat till kollegium inkomna yttranden

från Stockholms handels- och sjöfartsnämnd, Stockholms rederiförening

samt Stockholms speditörsförening, därvid kollegium anfört, att

innehållet i dessa yttranden syntes giva ytterligare stöd åt den av kollegium

i dess förberörda utlåtande av den 21 i samma månad hävdade

uppfattningen i frågan.

Riksmarslcalksämbetet ''har med sitt förberörda utlåtande av den 12

innevarande april överlämnat ett från intendenten för Djurgården inhämtat

yttrande samt för egen del åberopat vad ämbetet i skrivelse

år 1916 anfört med anledning av det då väckta förslaget om upplåtande

för flottstationen av vissa områden vid Lindarängen eller Kaknäs.

Åmbetet framhöll då, att ämbetet icke ansåge sig under några förhållanden

kunna biträda ett förslag i sådan riktning. Förläggandet till

dessa områden av flottans station med dess stora fordringar på utrymme

och plats för framtida utvidgning skulle nämligen ur Djurgårdens synpunkt

medföra de största olägenheter av mångahanda slag. Åven för

Stockholms stad vore det att beklaga, om dessa natursköna, av stadens

invånare ständigt besökta trakter av Djurgården skulle förlora sin karaktär

av fritt tillgänglig naturpark. Härtill komme, att stora delar av

dessa områden vore upplåtna och tagna i bruk för militära och andra

allmänna ändamål.

De nu föreliggande Stockholms- och Kaknäsförslagen avsåge markupplåtelser

för flottstationen, omfattande samma eller stora delar av just

de områden, vilkas upplåtande för sagda ändamål ämbetet tidigare förklarat

sig icke kunna under några förhållanden biträda.

Ämbetet har på grund härav ansett sig böra avstyrka bifall till

kommitténs förslag, i vad det avsåge flottstationens bibehållande på dess

nuvarande plats, med därav följande upplåtelser av mark å Djurgården,

eller dess förläggande till Kaknäs.

För den händelse någotdera av dessa förslag icke desto mindre

skulle bifallas, har ämbetet framhållit önskvärdheten därav, att ämbetet,

Stockholms

handels- och

sjöfartsnämnd

m. fl.

Riks
marskalks
ämbetet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 296.

Intendenten

för Djurgården.

Djurgårds
sakkunniga.

innan definitivt beslut fattades rörande eventuella markupplåtelser å Djurgården

och ersättning härför, måtte få avgiva detaljerat förslag beträffande

de villkor och förutsättningar, som kunde finnas böra fästas vid

ett sådant beslut.

I sitt berörda yttrande har intendenten för Djurgården till en början

erinrat, att han . år 1916 uttalat sig rörande då föreliggande förslag att

förlägga flottstationen till Lilla Värtan, alternativt Lindarängen eller

Kaknäs.

Jämfört med 1916 års Kaknäsförslag skulle de markområden, som

för det nu föreliggande Stockholmsförslagets genomförande behövde

tagas i anspråk å Norra Djurgården, vara till arealen något mindre, men

till följd av områdenas belägenhet skulle deras upplåtande medföra vanprydnad

och obotlig skada för Djurgården och huvudstaden. Den föreslagna

utvidgningen å Södra Djurgårdslandet innebure en stor fara, enär

det förr eller senare torde bliva nödvändigt att för stationens utvidgning

taga i anspråk betydande delar av Södra Djurgården i riktning dels

inåt Djurgårdsslätten och dels mot Valdemarsudde och Friesens park.

Djurgårdsintendenten har av nu nämnda och i övrigt angivna skäl

hemställt, att mark å Djurgården icke måtte upplåtas för en flottstation,

vare sig enligt Stockholms- eller Kaknäsalternativet. Skulle emellertid

något av dessa alternativ komma till utförande, måste från Djurgårdsförvaltningens

sida som villkor uppställas, att Djurgårdskassan

gottgjordes för alla de minskade inkomster, som därav bleve en följd,

beräknade enligt Kaknäsalternativet till ett belopp av 578,000 kronor

och enligt Stockholmsalternativet till 275,000 kronor. Dessutom måste

i båda alternativen av statsverket utgivas lösen för all ståndskog inom

resp. områden till dess fulla värde efter av Djurgårdsförvaltningen anordnad

uppskattning, ävensom medgivas rätt att från Kaknäs boställe

bortföra där befintlig matjord och tillvarataga en i hovjägarbostaden

befintlig antik kakelugn.

Djurgårdssakkunniga hava i utlåtande av den 16 innevarande

april anfört, att Södra Djurgårdens västra strand sedan länge befunnit

sig i ett föga tilltalande skick. Icke minst kunde detta sägas vara fallet

med det mot Strandvägen vettande, närmast Djurgårdsentrén varande

strandpartiet, där under tidernas lopp hopat sig skjul, verkstadshus och

andra för varvet erforderliga anordningar av högst vanprydande beskaffenhet.

Sedan Djurgårdsentrén efter 1897 års utställning blivit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Hr 296. <>1

ordnad, gjorde isig detta missförhållande om möjligt i ännu högre grad

gällande, och allt starkare framstode önskemålet, att Galärvarvsområdet

måtte bliva frigjort från flottans anläggningar och ordnat på ett sätt,

som den förnämliga platsen krävde.

Genom Stockholmsförslagets realiserande skulle givetvis möjligheten

till ett förverkligande inom en icke alltlör avlägsen framtid av ett dylikt

önskemål gå om intet.

Även om Stockholmsförslaget medgåve vissa mindre utvidgningar

inom det tilltänkta området, torde dock kunna antagas, att detta förr

eller senare måste utökas. Härför skulle då ytterligare Djurgårdsmark

behöva tagas i anspråk. Utvecklingen skulle i så fall antagligen komma

att gå fram över det gamla parkpartiet söder om den s. k. Slätten och

utefter södra stranden, vars framtida ordnande härigenom bleve förhindrat.

I det till grund för Stockholmsförslaget liggande avtalet av den 12

mars 1917 mellan kronan och Stockholms stad inginge bland annat ^den

bestämmelsen, att kronan till staden försålde ett markområde vid Ivaknäs.

Detta område utgjordes av själva strandpartiet, sträckande sig från

gränsen för det område, som staden redan ägde rätt bekomma, till Stora

Hundudden. Den av de sakkunniga verkställda utredningen rörande

Djurgårdens bevarande såsom park hade givit vid handen, att ett terrängparti

vid Kaknäs, bestående av det nuvarande skjutfältet med närmast

omgivande skog, borde ingå bland de områden å Djurgården, som av

olika anledningar ansåges böra undantagas från framtida bebyggande

och bibehållas såsom naturlig park. Realiserandet av detta förslag skulle

omintetgöras, för såvitt en del av denna s. k. Kaknäsparken avhändes

kronan. Härav följde vidare, att ett eventuellt förverkligande av Kaknäsförslaget

skulle i än högre grad utgöra ett hinder för genomförande

av riksdagens uttalade önskemål med avseende å Djurgården,

sådana de framginge av den av de sakkunniga gjorda utredningen.

Med hänsyn till intresset av Djurgårdens bevarande och förskönande

hava de sakkuniga på grund av vad sålunda anförts avstyrkt bifall till

kommitténs förslag.

Akademien för de fria konsterna har i yttrande den 17 innevarande

april, med anledning av flottstationskommitténs förslag, icke ansett

sig kunna underlåta att framlägga sina allvarliga bekymmer särskilt

med avseende på det attentat, som däri ur estetisk synpunkt riktades

mot Stockholms stad och dess utvecklingsmöjligheter. En var, som nit
-

Akademien

för de fria

konsterna.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

älskade för vår huvudstads skönhet, hade så mycket större anledning att

inskrida mot detta förslag, som förstörelsen skulle komma att drabba

några bland de för Stockholm och dess omgivningar mest säregna och

natursköna partier, vilka till stor del skulle uppoffras för att tillgodose

en del ekonomiska och praktiska behov, vilkas fyllande bleve en nödvändig

följd av förslagets antagande redan i den form, vari detsamma

nu förelåge. Men förstörelsen skulle bliva så mycket ödesdigrare, som

i varje sådan anläggning förefunnes en inneboende, snart sagt naturnödvändig

tendens att mer och mer utvidga sig.

Akademien skulle icke självkallad hava uppträtt som motståndare

till det nu framlagda förslaget, vilket berörde en av de viktigaste frågorna

för vart försvars ändamålsenliga ordnande, därest icke inom fackmannakretsarna

på försvarsområdet meningarna voro så delade rörande

flottstationens lämpliga förläggande. Att i onödan offra de estetiska

synpunkterna, i all synnerhet när sådana skönhetsvärden stode på spel

som det här gällde, och då de ekonomiska och praktiska synpunkterna

vore så omtvistade, måste med nödvändighet framkalla opposition.

Egendomligt vore, att detta förslag, som hotade, förutom Skepps- och

Kastellholmarna, även avsevärda delar av Djurgården, framkommit kort

efter det riksdagen uttalat sig i motsatt riktning angående Djurgårdens

bevarande. i största möjliga utsträckning såsom naturlig park. Riksdagens

uti ifrågavarande hänseende uttalade önskningar komme att

gäckas genom antagandet av det nya flottstationsförslaget med dess

konsekvenser. Med hänsyn till all den skada, som vår huvudstad komme

att ur estetisk synpunkt lida genom förslagets antagande, ville akademien

uttala den förhoppningen, att detsamma ej måtte vinna fastställelse.

Chefen för

Statens historiska

museum

m. fl.

Cheferna för Statens historiska museum, Nationalmuseum, Livrustkammaren

och Nordiska museet hava i gemensam skrivelse den 16 innevarande

april framhållit, att det område, vilket enligt flottstationskommitténs

förslag skulle för en oöverskådlig framtid komma att

upptagas av flottstationen, vore beläget i mittpunkten av Stockholms

hamn åt saltsjösidan och i omedelbar närhet av de museer, vilkas vård

vore dem anförtrodd. I dessa museer hade med stora uppoffringar

under generationer samlats skatter av icke ens angivbart värde, vilka på

ett levande, påtagligt sätt åskådliggjorde odlingens framsteg hos vårt

folk under en mångtusenårig utveckling med dess säregna drag, på

samma gång de bure vittnesbörd om Sveriges självständiga insats i och

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 29C
-

63

störa betydelse för den mänskliga odlingens utveckling och därjämte

om våra kulturella förbindelser med den övriga världen. Denna nationens

dyrbara och omistliga egendom sattes genom flottstationens bibehållande

inom huvudstaden i fara för fullständig och räddningslös tillintetgörelse.

Den oerhörda utveckling, som den militära tekniken på de senaste

åren undergått, torde medföra, att inom få timmar efter ett eventuellt

krigsutbrott flottstationen utgjorde ett begärligt och till sitt läge lätt

konstaterbart mål för fientliga flygares angrepp, och även en beskjutning

av det moderna grova fartygsartilleriet torde icke böra lämnas ur

räkningen. Erfarenheten hade ådagalagt, att vid ett dylikt angrepp,

särskilt från luften nattetid, möjligheten att inrikta projektilerna enbart

på det avsedda målet vore ganska ringa, och att sålunda hela det kringliggande

området bleve utsatt för omedelbar och oundviklig fara.

Att under sådana förhållanden under loppet av kanske några få

timmar hinna bringa museiföremålen i säkerhet å annat håll torde ligga

utom möjlighetens gräns.

Åven om kommittén icke ansett sig böra taga hänsyn till risken

av eventuellt förstörande av kulturella värden, borde den dock vid sina

ekonomiska beräkningar och vid den anbefallda allsidiga utredningen

hava medtagit även andra faktorer än de rent fackliga. De svenska

statsmakterna hade gjort mycket stora uppoffringar för att på ändamålsenligt

sätt vårda, förvara och skydda sina kultur- och konstskatter. De

hade nyligen beviljat betydande medel för en utvidgning av Nationalmuseum

på dess nuvarande plats, och arbetena härför hade redan påbörjats.

Dessa dels redan verkställda, dels planerade åtgärder till Nationalmuseisamlingarnas

bästa torde det vara meningslöst att vidare fortsätta,

då ju riksdagens beslut härutinnan direkt komme att motverkas,

om kommitténs förslag komme till utförande. Cheferna för de i Nationalmuseibyggnaden

och Nordiska museet inrymda museerna kunde på

grund av sin skyldighet att tillse samligarnas säkerhet icke underlåta att

under sådana omständigheter påyrka och energiskt arbeta för de ifrågavarande

museernas snara förflyttning till andra och tryggare platser,

även om kostnaderna härför måste räknas i miljoner. De oersättliga,

andliga och kulturella värden, som museerna representerade, vore för

nationen alltför dyrbara att utsättas för risker sådana som realiserandet

av det nu föreliggande flottstationsförslaget skulle innebära.

Med hänsyn härtill hava bemälda chefer hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte finna den lösning av flottstationsfrågan, som av kommittén förordats,

s. 64 Kontrollera mot PDF

Styrelsen för

svenska konstnärernas

förening.

Konsthantverkarnas

gille

i Stockholm.

Samfundet S:t

Erik m. fl.

Stockholms

ångslups
aktiebolag.

64 Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

icke böra vinna beaktande samt att, om så likväl skulle bliva förhållandet,

taga i övervägande frågan om museibyggnadernas förflyttande till

andra mera skyddade platser.

Styrelsen för svenska konstnärernas förening har — övertygad ej

mindre om den fara, som genom förslaget att inom huvudstaden bibehålla

och ytterligare utvidga flottstationen på flera sätt skulle hota de

för kulturen, särskilt för konsten och historien oersättliga skatter, som

samlats inom de närbelägna museerna, än även därom, att köpslåendet

med nämnda skönhetsvärden skulle av eftervärlden stämplas som bristande

pietet — inlagt sin gensaga mot förslagets förverkligande.

Konsthantverkarnas gille i Stockholm har i anslutning till de uttalanden,

vilka från skilda håll gjorts mot flottstationskommitténs förslag,

betonat den svåra förlust, som i huvudstaden förlagda akademier och

skolor för uppfostrande av konst- och konsthantverksutövare skulle lida

genom att de för en rationell undervisning så viktiga museerna förflyttades

till andra platser, vilket vederbörande museichefer ansett sig

böra påyrka, därest kommitténs förslag bleve genomfört.

Därjämte har vid ett av Samfundet S:t Erik, Stockholms gillet. Samfundet

för hembygdsvård, Svenska naturskyddsföreningen och Svenska teknologföreningens

avdelning för husbyggnadskonst anordnat offentligt möte

i huvudstaden antagits en resolution, vilken blivit till Kungl. Maj:t överlämnad

under anhållan, att de i densamma uttalade synpunkterna måtte

vid flottstationsfrågans behandling vinna beaktande. I resolutionen har

på angivna skäl protesterats mot att flottstationen bibehölles i centrum

av Sveriges huvudstad.

o

Slutligen har Stockholms Ang slug) saktiebolag, under framhållande av

de olägenheter rörande uppehållandet av bolagets trafikverksamhet och

varvsrörelse jämte koltillförsel, som skulle åstadkommas genom utförandet

av den i Stockholmsförslaget ingående nya bron mellan Beckholmen

och Djurgårdsstaden, ansett sig böra meddela, att bolaget, därest nämnda

brobyggnad bleve beslutad, komme att påyrka skäligt skadestånd. Därjämte

förbehölle sig bolaget att framställa de vidare skadeståndsanspråk,

vilka på grund av andra eventuella olägenheter genom flottstationens

framdragning till Beckholmssundet kunde anses berättigade.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

Då Kungl. Maj:t till 1914 års senare riksdag framställde förslag

därom, att för anläggande av ny docka jämte en mindre verkstad vid

flottans station i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000

kronor, för år 1915 av värnskattemedel avsätta ett belopp av 300,000

kronor, var nämnda framställning föranledd av nödvändigheten att bereda

anordningar för att vid Stockholms station kunna docka fartyg av

Sverigetypen. Denna framställning blev av riksdagen bifallen, därvid

riksdagen uttalade, att riksdagen förutsatte att i sinom tid få tillfälle att

träffa avgörande i fråga om platsen för den nya dockan. Härefter hava

1915 och 1916 års riksdagar för ändamålet av dylika medel avsatt ytterligare

750,000, resp. 350,000 kronor, varigenom hela det beräknade beloppet

sålunda finnes avsatt.

Ursprungligen hade förutsatts, att den nya dockanläggning, som

av riksdagen sålunda beslutats, skulle kunna igångsättas i god tid under

år 1915, varefter dockanläggningens utförande beräknats kräva en tid

av omkring två år. Emellertid har, såsom av det förut sagda framgår,

frågan om platsen för ifrågavarande docka ännu icke blivit underställd

riksdagens prövning.

Den närmaste anledningen till uppskovet med dockanläggningens

igångsättande har varit, att frågan om dockans förläggning från början

sammanknutits med spörsmålet om utvidgning eller förflyttning av flottans

station i Stockholm, vilket spörsmål sedan slutet av 1890-talet varit

föremål för omfattande utredningar och ett flertal förslag. Denna sammanställning

synes mig helt naturlig, då dockan är avsedd att ingå

såsom ett led i de anordningar, som, enligt vad nämnda utredningar

giva vid handen, måste vidtagas för att försätta Stockholms station i

tillfredsställande skick, varvid dockan svårligen kan tänkas förlagd på

annan plats än där stationen är belägen. I det utlåtande, som av

marinförvaltningen, chefen för marinstaben och inspektören av flottans

övningar till sjöss till åtlydnad av föreskrift i nådigt brev den 17 september

1914 avgivits den 12 augusti 1915 i fråga om platsen för den

nya dockan, har ock enahanda uppfattning om dessa båda frågors intima

samband med varandra kommit till uttryck. Vidare betonades i

statsverkspropositionen till 1916 års riksdag att, därest beslut skulle

komma att fattas om den nya dockans förläggning utom stationens nuvarande

område, ett sådant beslut skulle såsom konsekvens medföra,

att flottans varv inom de närmaste åren och sedermera även flottans

station borde förflyttas från sin nuvarande plats. Och slutligen har i

riksdagens förut omförmälda skrivelse den 30 maj 1916 framhållits, att

den nya dockans läge givetvis komme att bliva bestämmande för platsen

Bihang till riltsdagms protokoll 1917. 1 sand. 253 käft. (Nr 296.) 9

Departe-.

menta

chefens yttrande.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Behovet av

en utvidgning

eller förflyttning

av Stockholms

station.

66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

för en blivande flottstation i Stockholms skärgård samt att det under

sådana förhållanden syntes riksdagen vara erforderligt, att i samband

med framläggandet av förslag angående dockans förläggning en allsidig

och fullständig utredning angående flottstationsfrågan förelädes

riksdagen.

Sedan den med anledning av riksdagens berörda skrivelse tillsatta

kommittén den 19 sistlidna mars avgivit betänkande och förslag i ämnet,

samt infordrade yttranden över kommittébetänkandet inkommit, är jag

nu beredd att anmäla detta ärende inför Kungl. Maj:t. Jag vill därvid

till en början framhålla, att den sålunda föreliggande frågan om utvidgning

eller förflyttning av flottans station i Stockholm enligt min

bestämda övertygelse är av den betydenhet, att dess lösning måste betraktas

såsom ett livsintresse för vårt sjöförsvar. Väl är sant — såsom

vid olika tillfällen betonats —■ att ansträngningarna för sjöförsvarets

stärkande i främsta rummet böra inriktas på sådana åtgärder, som direkt

avse åstadkommandet av största möjliga stridsvärde hos detta försvar.

Å andra sidan får man dock enligt min mening icke förbise, att anordningar,

som, ehuru mera indirekt åsyftande samma mål, dock stå i oupplösligt

samband med förstnämnda åtgärder, icke få eftersättas, därest

sjöförsvaret, såsom helhet betraktat, skall erhålla det eftersträvade måttet

av krigsberedskap.

Innan jag övergår till behandling av frågan om det sätt, på vilket

flottstationsfrågan enligt min mening bör lösas, torde det vara erforderligt

att först i korthet klarlägga behovet av en utvidgning eller förflyttning

av Stockholms station.

En förutsättning för att flottan skall kunna fylla sin viktiga bestämmelse

vid rikets försvar är, att den till sitt förfogande inom de

olika operationsområdena vid landets kuster äger lämpligt förlagda och

ordnade stödjepunkter, örlogsetablissement och örlogsdepåer. Dessas uppgifter

äro att under fredstid för viss del av flottan utgöra förläggningsoch

underhållsplats, att vid krig eller fara för krig för motsvarande del

av flottan vara mobiliserings- och utrustningsort samt att under krig

möjliggöra verkställandet av ytterligare rustningsarbeten, utförandet av

erforderliga reparationer, förnyandet av förråd m. m. för de sjöstridskrafter,

som uppehålla sig inom resp. operationsområden, allt med

minsta tidsutdräkt och under betryggande förhållanden.

Sedan gammalt äger vår flotta två örlogsetablissement, nämligen vid

Karlskrona och Stockholm. Enligt av riksdagen under de senare åren

fattade beslut äro därjämte för närvarande under byggnad örlogsdepåer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

07

vid Härnösand och Göteborg, varigenom stödjepunkter komma att ordnas

för i Bottniska viken och vid västkusten opererande sjöstyrkor. Flottans

huvudstation var ursprungligen — från slutet av 1600-talet — förlagd

till Karlskrona, vilken ort tidigare intog ett centralt läge inom flottans

operationsområde. Sedan Sveriges sjöstrategiska läge genom de omgestaltade

politiska förhållandena därefter blivit väsentligen förändrat, har

det militära värdet av Stockholms skärgård i avsevärd grad ökats, varav

blivit en följd, att ett större antal fartyg än tillförene ansetts böra till Stockholms

station fredsförläggas. Anda till slutet av 1890-talet var emellertid i

huvudsak endast den sjöstyrka, som avsågs till försvar av Stockholms skärgård,

förlagd till Stockholms station, under det de större i kustflottan ingående

fartygen i allmänhet voro stationerade vid Karlskrona station. De

sjömilitära synpunkter, vilka i allmänhet blivit framförda såsom motiv för

en förläggning till Stockholm av en större del av flottan, hava i första

hand gällt dels faran för innestängning eller förstöring av de i Karlskrona

förlagda l:a klass pansarbåtarna genom överraskande anfall

och dels önskvärdheten därav, att kustflottans huvudstyrka i fredstid vore

förlagd inom det viktiga operationsområde på rikets ostkust, som

Stockholms skärgård bildade. Dessa synpunkter synas mig alltjämt i

huvudsak äga giltighet.

I den mån förläggning av flottans fartyg i större omfattning än

förut ägt rum till Stockholms station, har det till stationen hörande utrymmet

befunnits alltmer otillräckligt. Det utrymme, varom här är fråga,

avser icke blott kajlängd och förtöjningsanordningar, utan även plats i

land för verkstäder, dockor, slipar, förråd av proviant och andra förnödenheter,

ammunition samt kol, olja och övriga förbrukningsartiklar

m. m. I flertalet av de i det föregående omförmälda utredningarna och

förslagen har ock med styrka framhållits, att förhållandena vid Stockholms

station i nu ifrågavarande hänseenden måste betecknas såsom

synnerligen otillfredsställande samt att möjlighet till erforderlig utvidgning

av stationsområdet saknades. Åven statsutskottet vid 1907 års

riksdag uttalade, att flottans station i Stockholm icke uppfyllde de anspråk,

varken i fredstid eller vid mobilisering, som måste ställas på densamma.

Visserligen hava flottans övningar under senare år så ordnats,

att ett antal pansarbåtar ständigt hållas rustade, varigenom kravet på

en samtidig förläggning av sådana fartyg till stationen kunnat vad antalet

beträlfar något eftergivas. Men å andra sidan erfordras numera

plats för åtskillig sjövapnet tillhörande materiel, som icke förefanns för

några tiotal år tillbaka. Jag behöver i sådant avseende endast erinra

om den väsentliga utökningen av torpedvapnet, om tillkomsten av under
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

vattensbåtar och av flygvapnet, vars materiel tager betydande utrymme

i anspråk och för vilken, åtminstone tills vidare, plats måst beredas

inom stationens område. Därjämte krävas utvidgade anordningar för sjömanskårens

kasernering, bespisning, undervisning och sjukvård m. m.

Med stationens uppgift att utgöra fredsförläggningsplats för en

väsentlig del av flottan sammanhänger nära dess egenskap att vid krig

eller fara för krig vara mobiliserings- och utrustningsort för denna del

av flottan. Behovet av tillräckligt utrymme för förläggningen av fartygen

framträder givetvis med större styrka, då det vid mobilisering

gäller att med största skyndsamhet rusta fartygen och förse dem med

alla de förnödenheter och förbrukningsartiklar, som vid sådant tillfälle

erfordras. De erfarenheter, som den år 1914 verkställda mobiliseringen

av flottan givit vid handen, bestyrka ock tillfullo nödvändigheten därav,

att kravet på väsentligt ökat utrymme för här ifrågavarande ändamål

snarast bliver tillgodosett.

Stationens möjlighet att under såväl fredstid som krigstid säkerställa,

att erforderliga underhålls- och reparationsarbeten å krigsfartygsmaterielen

kunna snabbt och på ett tillförlitligt sätt utföras, har dåvarande

departementschefen i statsverkspropositionen till 1916 års riksdag

närmare berört, då han angivit de brister, som i sådant hänseende vidlåda

stationens nuvarande, huvudsakligen å Galärvarvet belägna varvsanläggning.

En av varvsmyndigheterna under år 1915 verkställd utredning

har — yttrade därvid departementschefen — ytterligare bekräftat

det kända sakförhållandet, att verkstädernas vid härvarande varv

kapacitet ingalunda motsvarar de krav, vilka måste uppställas för att

den del av flottan, som är hänvisad till detta varv för underhåll och

reparation, skall kunna hållas i full krigsberedskap. Departementschefen

påpekade ock vid samma tillfälle, att olägenheterna härav med hänsyn

till den anbefallda mobiliseringen av flottan blivit särskilt kännbara,

ävensom att det otillräckliga utrymmet samt de olika verkstads- och

förrådslokalernas i flera fall olämpliga belägenhet förorsakade, att arbetets

administration och övervakande försvårades samt att arbetstid måste

offras utan motsvarande nytta. Åven en annan synpunkt berördes i

detta sammanhang. Såsom av varvsmyndigheterna i deras nyssberörda

utredning framhållits, måste för närvarande på grund av bristande utrymme

inom varvsverkstäderna en del arbeten, vilka eljest kunnat utföras

å varvet, verkställas på privata verkstäder och varv mot ersättning,

som ofta särskilt med hänsyn till arbetenas brådskande beskaffenhet

bliver oskäligt dryg.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

De sålunda angivna omständigheterna giva otvetydigt vid handen,

att verkstäderna å flottans varv och därmed förbundna anordningar ur

krigsberedskapens synpunkt äro i hög grad otillfredsställande och att de

icke kunna utan varvets utvidgning eller förflyttning erhålla nödvändig

kapacitet. Icke heller låter sig en ekonomisk varvsdrift genomföra vid

varvet under nu rådande förhållanden.

Beträffande slutligen den stationen tillkommande uppgiften att under

krig utgöra stöd för de sjöstridskrafter, för vilka Stockholms skärgård

är operationsbas, synes mig givet, att möjligheten för stationen

att kunna fylla densamma är direkt beroende av det sätt, varpå stationen

är ägnad att motsvara de krav, som i övriga förut nämnda avseenden

böra ställas på densamma. Dessa krav kunna enligt* min

mening, såsom förut är sagt, icke på långt när uppfyllas, allra helst

som stationen måste vara beredd att under vissa krigslägen tillgodose

en vida större styrka än den, som i fredstid är dit förlagd.

Med utgångspunkt från de särskilda uppgifter, som böra tillkomma

ett tidsenligt och efter våra sjöstridskrafter avpassat örlogsetablissement

invid Stockholm, har jag sålunda i det föregående sökt uppvisa,

huruledes dessa uppgifter icke kunna på ett tillfredsställande sätt fyllas

av Stockholms flottstation i dess nuvarande skick.

Med hänsyn härtill är det enligt min uppfattning uppenbart, att

en utvidgning eller förflyttning av stationen är av mycket starkt

framträdande behov påkallad. Det lärer icke heller kunna råda mer

än en mening därom, att frågans lösning är av synnerligen brådskande

beskaffenhet. Under den långa tid av omkring två årtionden,

som flottstationsfrågan stått på dagordningen, hava endast nödtorftiga

underhålls- och reparationsarbeten vidtagits beträffande stationens etablissement

och verkstäder, varjämte behövliga utvidgningar tills vidare

fått anstå. Följden härav har blivit, att byggnader och övriga anordningar

å stationen för närvarande befinna sig i ett skick, 6om ofördelaktigt

återverkar på personalens utbildning, hygien m. m., som omöjliggör

en rationell och ekonomisk varvsdrift och som i det hela utgör en

verklig hämsko för ett följdriktigt och lämpligt ordnande av sjöförsvaret.

De lärdomar, som av det pågående kriget i detta hänseende stått att

hämta, utgöra ock en stark maning att i tid vidtaga erforderliga åtgärder

för att ernå förbättrade förhållanden uti förevarande avseende. Till övriga

vägande skäl för en snar lösning av flottstationsfrågan har numera,

såsom förut framhållits, kommit ytterligare ett, nämligen genom riksdagens

beslut om anläggande av en ny docka för att bereda dockningsmöjligheter

i Stockholms skärgård för pansarbåtar av Sverige-typen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

Oaktat den sena tidpunkten för avlåtande till riksdagen av en framställning

av den störa betydelse som den bär ifrågavarande har jag på grund

av vad jag sålunda haft tillfälle framhålla ansett min plikt bjuda att

nu framlägga frågan inför Kungl. Maj:t.

Sedan jag sålunda sökt påvisa, huruledes ett synnerligen starkt

stationens behov föreligger därav, att flottstationsfragan snarast möjligt bringas till

förläggning, lösning, torde till prövning närmast böra upptagas spörsmålet, huruvida

fragan bör lösas pa sadant sätt, att stationen bibehålies å sin nuvarande

plats med den utvidgning och modernisering, som förhållandena medgiva,

o eller om en förflyttning av stationen bör äga rum.

Åt 1916 års flottstationskommitté uppdrogs att verkställa en allsidig,

ur militär, sjöfartsteknisk och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning

angående den föreliggande frågan, och kommittén har, såsom av

det förut sagda framgår, efter verkställda undersökningar funnit, att

varken militära eller sjöfartstekniska synpunkter utpeka den ena eller

den andra av de utav kommittén ifrågaställda platserna — Stockholm,

Kaknäs, Elfvik, Södergarn och Torsbyfjärd — såsom den för en stationsanläggning

avgjort lämpligaste. Samtliga de av kommittén undersökta

stationsförslagen hava vidare ur varvsteknisk synpunkt visat sig vara

fullt tillfredsställande och så likvärdiga, att intetdera förslaget ur denna

synpunkt kan givas ett bestämt företräde framför de övriga. Vid sådant

förhållande har kommittén funnit, att den ekonomiska synpunkten bör

vara utslagsgivande i fråga om valet av plats för flottstationen. Då

kommittén vidare ansett, att ekonomiska skäl tala för, att flottstationsförslaget

löses i enlighet med Stockholmsförslaget, har kommittén såsom

sin åsikt uttalat, att flottans station i Stockholm bör bibehållas å sin

nuvarande plats.

Den av kommittén sålunda uttalade asikten vilar på förutsättningen,

att det förut berörda, mellan kommittén och underhandlare för Stock^.

0^ms s*ac^ den . ^ mars 1917 träffade preliminära avtalet rörande

förvärvande av visst till Galärvarvet gränsande område m. m. varder

av såväl kronan som staden godkänt. Till en redogörelse för innehållet

av detta avtal ävensom ett mellan delegerade för kronan och

för staden den 7 april 1916 uppgjort preliminärt avtal om markförvärv

återkommer jag i det följande. Här vill jag endast nämna att, vid

godkännande av dessa avtal, för flottstationens räkning skulle förvärvas

dels ett område söder om Galärvarvet i den s. k. Djurgårdsstaden, dels

hela Beckholmen och dels Fjäderholmarna. Nämnda söder om Galärvarvet

belägna område jämte viss i enskild ägo varande mark, som

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

71

kommittén föreslagit skola i brist av godvillig överenskommelse exproprieras,

omfattar en strandremsa mellan Galärvarvet och Beckholmen.

Det enligt kommitténs förslag för stationen i dess helhet sålunda avsedda

området, inbegripet vissa utfyllningar å Skepps- och Kastellholmarna

samt å Fjäderholmarna ävensom ett för bostäder föreslaget område

å Kampementsbacken å Norra Djurgården, innefattar sammanlagt

omkring 834,000 kvadratmeter, under det att stationsområdet för närvarande

endast omfattar omkring 360,000 kvadratmeter. De områden, som

av kommittén förutsatts skola tagas i anspråk för de övriga flottstationsförslagen,

utgöra vid Kaknäs, inbegripet Fjäderholmarna, 1,912,000

kvadratmeter, Elfvik omkring 2,316,000 kvadratmeter, Södergarn 2,946,817

kvadratmeter och Torsbyfjärd omkring 3,300,000 kvadratmeter.

En blick på dessa siffror visar, att de alternativ, som avse stationens

förflyttning från dess nuvarande plats, äro avgjort överlägsna Stockholmsförslaget

i avseende å det utrymme, som beräknats för flottstationsanläggningen.

Härmed följer ock, att flottstationen i enlighet med något av förstnämnda

alternativ kan planläggas och utföras efter en större måttstock

än efter Stockholmsförslaget, varigenom åt stationens olika anläggningar

redan från början kan givas den omfattning och den anordning, som

motsvara tidens krav och som möjliggöra tillgodogörandet av den moderna

teknikens hjälpmedel. Vilken betydelse detta förhållande måste anses

äga såväl ur krigsberedskapens som ur ekonomisk och andra synpunkter,

torde lätt inses. Men härtill kommer en annan omständighet, som synes

mig vara av stor vikt vid värdesättningen av de olika flottstationsförslagen.

Vårt sjöförsvar är givetvis genom förhållandenas makt underkastat utveckling;

och denna utveckling torde komma att allt framgent fortgå,

i den mån insikten om den stora betydelse för rikets försvar, som sjöförsvaret

med hänsyn till landets säregna geografiska och militärpolitiska

läge äger, vinner mera utbredning och stadga. Ser man frågan under

denna vidare synvinkel, lärer något av de förslag, vari ingå större utvecklingsmöjligheter,

böra givas företräde framför Stockholmsförslaget.

Endast under den förutsättningen, att plats för erforderlig utvidgning

förefinnes, blir det nämligen möjligt att i önskvärd iitsträckning kunna

utnyttja de rön och erfarenheter, som på sjökrigsteknikens område efter

hand framkomma, och att på ett för våra förhållanden avpassat sätt

tillämpa sjökrigets lärdomar. Därest man vid valet mellan olika förslag

icke tillräckligt beaktar nu angivna synpunkter, kan därjämte befaras,

att de kostnader, vilka nedläggas för flottstationsfrågans lösning, icke

bliva till den nytta, som därmed varit avsedd.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Militära

synpunkter.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 296.

Av vad jag nu anfört följer, att jag principiellt anser mig böra

ställa mig på den ståndpunkten, att flottstationen bör förflyttas till en

plats, där ett för närvarande förhållanden fullt tillräckligt och för stationens

framtida utvidgning erforderligt utrymme kan beredas. Icke

desto mindre har jag efter ingående omprövning av samtliga på denna

fråga inverkande omständigheter funnit mig böra föreslå, att det utav

kommittén förordade Stockholmsförslaget kommer till utförande. Då

jag i det följande vill söka angiva skälen härtill, synes det mig lämpligt,

för att bringa reda i det vidlyftiga materialet, att till en början

följa kommitténs uppdelning av ämnet och således skärskåda den föreliggande

frågan ur militära, sjöfartstekniska, varvstekniska och ekonomiska

synpunkter, därvid jag dock kommer att behandla den varvstekniska

synpunkten före den sjöfartstekniska, då den förra måste anses äga

större betydelse för frågan än den senare.

Av redogörelsen över flottstationskommitténs betänkande inhämtas,

att såväl de militära myndigheter inom marinen, vilka haft att yttra

sig rörande flottstationens förläggning, som ock chefen för generalstaben i

samtliga vid olika tidpunkter avgivna yttranden varit ense om, att stationen

bör förläggas innanför Vaxholms fästning, varjämte de i fråga

om den lämpligaste platsen därstädes uttalat, att stationen hellre borde

förläggas till .Stockholm eller dess omedelbara närhet än till någon plats

närmare Vaxholms fästning.

Till de militära myndigheternas uppfattning, att flottstationen bör

förläggas innanför Vaxholms fästning, ansluter sig även kommittén. Av

kommittén hava därvid åberopats dels de oöverskådliga kostnader, som

uppförandet av befästningar till skydd för en utanför fästningen belägen

station skulle medföra, och dels den omständigheten, att stationens förläggning

till Stockholms yttre skärgård skulle föranleda avdelandet från

armén av betydande försvarskrafter, som skulle bindas för flottstationens

försvar.

För min del biträder jag fullständigt den sålunda uttalade meningen,

att stationen bör vara förlagd innanför Vaxholms fästning.

I fråga om den för stationen lämpligaste platsen innanför fästningen

hyser kommittén den uppfattningen att, med hänsyn särskilt till erfarenheterna

från det pågående kriget, några militärt avgörande skäl för stationens

förläggande till den ena eller andra platsen icke kunna anses

föreligga. Denna uppfattning stöder kommittén därpå, att man på grund

av det moderna artilleriets väsentligt ökade skottvidd kan antaga att, om

en del av det försvarsområde, vars centralpunkt utgöres av landets huvud
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290.

stad, skulle falla i eu fiendes våld, inom kort återstoden av området

komme att falla, samt att det under alla omständigheter skulle stå i

fiendens makt att med artillerield förstöra varje militär anläggning av

vikt, som är belägen inom området. Till försvar från landsidan kunde

dock en fiottstation vid Torsbyfjärd enligt kommitténs mening till en

viss grad påräkna ett stöd av Vaxholms fästnings fasta och rörliga

försvar.

Chefen för marinstaben har i sitt den 12 innevarande april avgivna

yttrande anfört att, även om de av kommittén förutsatta skottvidderna

för närvarande kunde anses vara högt beräknade, den alltjämt pågående

utvecklingen torde berättiga till det av kommittén gjorda antagandet.

I utlåtande den 11 i nyssnämnda månad bär inspektören av flottans

övningar till sjöss beträffande de faror, som från sjösidan kunde hota

stationen, såsom sin åsikt framhållit, att det förslag, som avser anläggandet

av en station vid Torsbyfjärd, icke kan anses böra ifrågakomma,

enär med hänsyn till sjöartilleriets stora skottvidd denna plats

är särskilt ogynnsamt belägen vid anfall från sjösidan. Beträffande övriga

föreslagna platser kan enligt inspektörens mening läget i nämnda

hänseende anses betryggande och är fördelaktigare, ju längre från sjöfronten

platsen i fråga är belägen.

I likhet med inspektören av flottans övningar till sjöss anser

jag,# att Torsbyfjärd är genom sitt för anfall från sjösidan mera utsatta

läge olämpligare än de andra ifrågasatta platserna. Torsbyfjärd

är därjämte belägen så nära intill Vaxholms fästnings befästningslinje,

att en hit förlagd station vid beskjutning av fästningen lätteligen kan

komma att utsättas för skador genom artillerield, som riktas mot fästningens

försvarslinje. En stationsanläggning vid Torsbyfjärd torde därför

förr eller senare komma att framtvinga en ytterligare utflyttning av

befästningslinjen med därav följande betydliga kostnader. Inspektörens

uppfattning om den inverkan, som de övriga föreslagna platsernas belägenhet

äger i fråga om anfall från sjösidan, anser jag mig kunna

biträda.

Artillerivapnet har numera, vilket av såväl kommittén som chefen

för marinstaben framhållits, nått en sådan utveckling, att hela området

innanför Vaxholms fästning kan beskjutas av en fiende, som lyckats

framtränga till huvudstaden eller dess närhet. Vid sådant förhållande

lärer med allt fog kunna göras gällande, att i fråga om anfall från

landsidan avgjort företräde icke kan ur militär synpunkt givas någon

av de föreslagna platserna framför de övriga. Kommittén har visserligen

i detta hänseende uttalat, att Torsbyfjärd intill en viss grad kan

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 käft. (Nr 296.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

påräkna ett stöd av Vaxholms fästnings fasta och rörliga försvar. Jag

håller emellertid före, att de trupper, som från sjöfronten kunna detacheras

till stationens försvar, icke lära kunna skydda stationen mot

fientliga stridskrafter av sådan styrka, att fälthären gent emot desamma

ej förmått försvara huvudstaden.

Det inflytande, som det moderna flygvapnet kan anses äga vid bestämmandet

av plats för stationen, lärer man icke kunna förbise. 1 sådant avseende

har marinstabschefen framhållit, att såväl flottstationen som huvudstaden

med dess kommunikationsanstalter och militära etablissement m. m.

utgöra eftersträvansvärda anfallsföremål samt att på grund av luftfartygens

stora rörlighet en innanför Vaxholms fästning belägen flottstations större

eller mindre avstånd från huvudstaden ej kan anses på det hela taget

vare sig minska eller öka sannolikheten för ett luftanfall. Däremot måste

enligt stabschefens åsikt möjligheten att avvärja ett luftanfall röna en

väsentlig inverkan av flottstationens läge. Härvid vore stationens kvarblivande

i Stockholm eller dess förläggning till Kaknäs att föredraga

framför övriga ifrågasatta alternativ, enär en koncentrering av skyddsföremålen

även medgåve en koncentrering av de försvarsmedel, som

stode till buds mot luftanfall.

Jag instämmer med marinstabschefen däri, att en flottstations större

eller mindre närbelägenhet till huvudstaden icke lärer kunna, under den

antagna förutsättningen att flottstationen är förlagd innanför Vaxholms

fästning, vara av nämnvärd betydelse med hänsyn till sannolikheten att

stationen utsättes för luftanfall. Å andra sidan har gjorts gällande, att

stationens läge i eller nära intill huvudstaden uti förevarande avseende

innebär en större fara för staden. Häremot torde emellertid med fog

kunna invändas, att faran för luftanfall mot huvudstaden, som ingalunda

kan anses såsom en militärt oviktig ort, utan fastmera innesluter

många för flyganfall särskilt lämpade mål, knappast lärer komma att

på ett för valet av stationens läge avgörande sätt ökas genom flottstationens

förläggande inom staden eller i dess omedelbara närhet.

Marinstabschefen har framhållit, att den omständigheten, att flottstationen

vore belägen i huvudstaden eller nära intill densamma, vore en

fördel vid avvärjande av luftangrepp i så måtto, att därigenom möjliggjordes

en koncentrering av för såväl huvudstaden som flottstationen

tillgängliga försvarsmedel. Att en dylik koncentrering av försvarsmedlen

måste vara av ännu större värde vid andra anfall än anfall från luften

synes mig uppenbart. Platserna för den nuvarande stationen och Kaknäs

äro i detta hänseende gynnsammare belägna än övriga platser.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206. 75

En omständighet, som i detta sammanhang icke synes böra lämnas

obeaktad, är ock, att flottan vid och efter genomförandet av mobilisering

bliver i icke oväsentlig man beroende av de industriella m. fl. hjälpmedel,

som finnas i huvudstaden. Det måste därför ur denna synpunkt vara en

fördel, att flottstationen är belägen så nära intill huvudstaden, att dennas

hjälpkällor kunna utan alltför stor omgång och svårighet tillgodogöras

för flottans behov. Härav beror i avsevärd mån möjligheten för stationen

att kunna fylla sin uppgift som stödjepunkt för de sjöstridskrafter,

vilka använda Stockholms skärgård såsom operationsbas.

På grund av vad jag sålunda anfört synes mig ur militär synpunkt

Torsbyfjärdsförslaget icke böra ifrågakomma till utförande. Mot en förläggning

till någon av de övriga ifrågasatta platserna finner jag på angivna

skäl, att någon avgörande militär invändning icke kan göras.

Platsen för den nuvarande stationen och Kaknäs synas emellertid böra

i förevarande avseende givas ett visst, dock ingalunda väsentligt, företräde

framför Elfvik och Södergarn.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan i varvstekniskt hänseende

synas följande omständigheter i första hand böra beaktas, nämligen :

a) varvsområdets omfattning och utvecklingsmöjligheter;

b) planläggningen av varvsområdet;

c) dockornas antal och storlek samt kajlängder;

d) varvspersonalens bostäder;

e) förbindelsen med statens järnvägsnät; samt

f) varvsområdets belägenhet i förhållande till Stockholm.

I avseende å varvsområdets omfattning och utvecklingsmöjligheter

måste de förslag, som avse stationens förflyttning utom Stockholm, givas

företräde framför Stockholmsförslaget. Varvsområdet i dess helhet efter

verkställda utfyllningar utgör i Kaknäsförslaget, inbegripet Fjäderholmarna,

750,000 kvadratmeter, i Elfviksförslaget 700,000 kvadratmeter, i Södergarnsförslaget

700,000 kvadratmeter och i Torsbyfjärdsförslaget 750,000 kvadratmeter,

under det att detta område i Stockholmsförslaget, inberäknat

Fjäderholmarna, upptager 550,000 kvadratmeter. Emellertid bör härvid

uppmärksammas, att den av kommittén uppgjorda planen för varvets utbyggande

enligt samtliga alternativ avser eu anläggning för varvsverksamhetens

utökande till ungefär dubbelt så stor omfattning som den för

närvarande äger. Detta krav är sålunda även i Stockholmsförslaget tillgodosett.

Sedan den areal, som erfordras för denna anläggning, i Stockholmsförslaget

tagits i anspråk, återstår en ytvidd inom varvets gränser

av ungefär 50,000 kvadratmeter, som kan disponeras för i framtiden

Varvstekniska

synpunkter.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

eventuellt erforderliga byggnader m. m. Härtill kommer, att vissa Stockholms

ångslupsaktiebolag tillhöriga, utmed Beckholmssundet fram till det

enligt beslut vid 1915 års riksdag för lotsverkets verkstäder och förråd

upplåtna området vid Rosenvik liggande tomtdelar, vilka äro för varvetsutveckling

synnerligen gynnsamt belägna, icke föreslagits skola för närvarande

förvärvas för stationen, men givetvis kunna, därest så framdeles

erfordras, för kronans räkning exproprieras. Dessa tomtdelar omfatta

omkring 14,000 kvadratmeter, vadan sålunda sammanlagt 64,000 kvadratmeter

kunna avses för fyllande av framtida utvidgningsbehov. Såsom

jag redan i annat sammanhang haft tillfälle framhålla, äro därjämte

örlogsdepåer under byggnad i Härnösand och Göteborg, varigenom

naturligen blivande krav på utvidgning av flottans varv i Stockholm

kunna hållas inom snävare gränser.

I detta samband torde böra erinras därom, att även enligt Stockholmsförslaget,

liksom i övriga förslag, möjlighet föreligger att, därest så

skulle befinnas lämpligt, vidtaga anordningar för att fartygsnybyggnader

skola kunna å varvet utföras.

Om det än varit önskvärt, att ett större område kunnat i Stockholm

sförslaget reserveras för framtida behov än vad nu är fallet, är

emellertid enligt min mening detta förslag, även ur här ifrågavarande

synpunkt sett, av den beskaffenhet, att det synes mig utan

tvekan kunna godtagas. Härvid vill jag bringa i erinring, att man ännu

så sent som i den till 1911 års riksdag avlåtna propositionen i flottstationsfrågan

utgick från, att denna fråga kunde lösas genom vidtagande

av vissa anordningar och förbättringar inom stationens nuvarande

område, ehuruväl dåvarande departementschefen i samband därmed

förutsatte, att viss fartygsmateriel skulle förläggas till lämplig plats

i stationens närhet (Kaknäs). Det torde vara obestridligt, att frågan

genom det nu föreslagna förvärvandet av en i omedelbar anslutning till

det nuvarande varvsområdet liggande areal av icke mindre än 115,500

kvadratmeter jämte Fjäderholmarna om 265,000 kvadratmeter eller

sammanlagt 380,500 kvadratmeter kommit i ett läge, som giver en

väsentligt starkare bärkraft åt förslaget om stationens kvarblivande i

Stockholm.

Med hänsyn till planläggningen av varvsområdet i Stockholmsförslaget

är givet, att man vid en ombyggnad och utvidgning av det

nuvarande varvet är i viss mån bunden genom nödvändigheten att i

största möjliga omfattning utnyttja å varvet redan befintliga byggnader

och anordningar. Följaktligen har i detta förslag icke kunnat åt varvsanläggningen

givas den systematiska enhetlighet och den noggranna

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 29C>.

avvägning inom de för de olika varvsdepartementen avsedda områdena,

som kunnat genomföras i övriga förslag, där man haft fria händer vid

planläggningen. Det av kommittén uppgjorda Stockholmsförslaget är

emellertid enligt min mening i stort sett ägnat att på ett nöjaktigt sätt

tillgodose fordringarna på en ur teknisk och ekonomisk synpunkt rationell

varvsdrift. Detta utesluter naturligen ej, att vid utarbetandet av

de slutliga detaljplanerna åtskilliga jämkningar och förbättringar kunna

befinnas lämpliga.

I de särskilda förslagen äro upptagna följande antal torrdockor med

nedannämnda dimensioner, nämligen:

Stockholm. Kaknäs. Elfvik. Södergarn. Torsbyfjärd.

125 x 20 x 8 meter ...... 113 3 3

127x17,8x7 » ...... 1 — — — —

98,5 x 16,5 x 5,3 )) ...... 1 — — — —

Summa 3 13 3 3

Därjämte ingår i Kaknäsalternativet en flytdocka av tillräckliga

dimensioner för att kunna där intaga flottans större jagare och undervattensbåtar

m. m.

Av stor vikt ur varvsteknisk synpunkt är, att erforderlig tillgång

på varvet förefinnes till ordnade, med järnvägsspår försedda och i förhållande

till de olika varvsavdelningarna, verkstäderna och förråden

välbelägna kajer. Kajlängderna äro i de olika förslagen upptagna till

Stockholm. Kaknäs. Elfvik. Södergarn. Torsbyfjärd.

för 8 m. vattendjup 700 m. 1,100 m. 600 m. 600 m. 1,200 m.

» 6—7 » » 800 » 1,200 >) 1,800 » 2,300 » 2,000 »

» 3—5 » » 1,100 » 550 » 400 » 400 » 600 »

eller sammanlagt 2,600 m. 2,850 m. 2,800 m. 3,300pn. 3,800 in.

I detta avseende äro Stockholms-, Elfviks- och Kaknäsförslagen sålunda

tämligen jämnställda.

För bedrivande av arbeten å den flytande materielen erfordras även

skyddade bassänger, och är härutinnan kravet väl tillgodosett i alla förslag,

möjligen med undantag av Kaknäsförslaget. Stockholmsförslaget

är i detta hänseende bättre utrustat än vart och ett av de övriga förslagen.

1 flera av de i ärendet avgivna yttrandena hava anmärkningar riktats

mot att varvsarbetarnas bostadsfråga i kommitténs Stockholmsförslag

icke skulle hava blivit tillräckligt beaktad. Emellertid torde böra upp
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

märksammas, att i nämnda förslag ingår iordningsställande av de nn befintliga

bostadshusen å Beckholmen och i Djurgårdsstaden samt uppförande

av bostadshus å Norra Djurgården, • förslagsvis å Kampementsbacken,

varigenom skulle beredas icke mindre än omkring 600 lägenheter

för varvsarbetare. Denna fråga är emellertid av synnerligen svårlöst

beskaffenhet. Det synes mig dock, att flottstationens kvarblivande i Stockholm

ställer problemet såväl ur kostnads- som andra synpunkter enklare

än om stationen skulle förflyttas på längre avstånd från huvudstaden.

För varvsarbetenas behöriga bedrivande är av största betydelse att äga

tillgång till en fast och yrkesskicklig arbetarstam; men på samma gång

bör sörjas för, att en såvitt möjligt jämn rekrytering och vidare utökning

av denna arbetarstam kan i mån av verksamhetens utveckling vid

varvet äga rum. Härför är emellertid en förutsättning, att bostadsförhållandena

för varvsarbetarna bliva väl ordnade, och är det min avsikt

att, därest det förslag, som jag här ärnar framställa, vinner Kungl.

Maj:ts och riksdagens bifall, låta verkställa ytterligare utredning i,

denna fråga.

Kravet på direkt förbindelse mellan varvet och statens järnvägsnät

måste givetvis tillmätas väsentlig vikt. Detta krav är tillgodosett i alla

förslag med undantag av Stockholmsförslaget. I sistnämnda förslag

ingår såsom ersättning härför vidtagande av anordningar för transport

medelst färja av lastade järnvägsvagnar från Stadsgården till varvet och

anordnande av spårförbindelse med stadens spårvägsnät för överförande

av tyngre gods in på varvets område. Det synes mig uppenbart, att

dessa åtgärder ingalunda kunna till fullo motväga olägenheten av saknaden

av direkt förbindelse med statens järnvägsspår. Emellertid lärer

annan utväg än den av kommittén föreslagna i förevarande hänseende

icke förefinnas. Till minskande av ifrågavarande olägenhet har marinförvaltningen

i sitt i ärendet avgivna utlåtande föreslagit, att färjförbindelsen

mellan varvet och Stadsgården måtte anordnas på sådant sätt, att

järnvägsvagnarna direkt och icke, på sätt av kommittén ifrågasatts,

medelst kran skulle ombordtagas på färjan.

Genomföras nu nämnda anordningar på det mest praktiska sätt,

synas därmed sådana förhållanden i förevarande avseende kunna åstadkommas,

att några för frågans lösning avgörande hinder icke behöva

befaras uppstå för varvsdriftens behöriga gång, så mycket mindre som

varvet icke är avsett för nybyggnader i större utsträckning.

En beaktansvärd omständighet ur varvsteknisk synpunkt är varvets

större eller mindre närbelägenhet till huvudstaden. Denna omständighet

äger betydelse såväl för leveranser av för varvsdriften behövlig materiel

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. 79

som för persontrafiken till och från varvet. Vidare måste varvet för att

på ett tillfyllestgörande sätt kunna fylla sin uppgift under mobilisering

i viss mån utnyttja de resurser, som finnas vid närbelägna privata varv,

samt anlita enskilda tillhöriga industriella anläggningar för anskaffning

av materiel och utförande av arbeten. Det är tydligt, att Stockholmsförslaget

i dessa avseenden äger ett avgjort företräde framför de övriga

förslagen och särskilt dem, som avse stationens förflyttning till Lidingön

eller Torsbyfjärd. I viss mån sammanhänger också härmed lösningen

av varvets arbetarfråga. Varvets uppgift att i främsta rummet utföra

erforderliga reparationer och översynsarbeten å fartygen medför, att

varvet, förutom den fasta arbetarstam, som alltid bör finnas där anställd,

vid olika tillfällen för längre eller kortare tid behöver taga i tjänst mera

tillfälliga arbetare. Att vid ett varv, beläget på längre avstånd från

huvudstaden, ordna denna fråga på ett tillfredsställande sätt möter naturligen

större svårigheter än om stationen kvarbliver i Stockholm.

Man får icke heller, vad den fasta arbetarstammen beträffar, förbise det

av kommittén påpekade förhållandet, att en viss obenägenhet torde

särskilt bland yngre arbetare råda att utflytta till ett mera avlägset

beläget, huvudsakligen militärt samhälle.

Såsom sammanfattning av det resultat, som frågans granskning ur

varvsteknisk synpunkt givit, kan sägas, att Stockholmsförslaget visserligen

är i vissa hänseenden underlägset övriga förslag, men att det å

andra sidan i det hela ur denna synpunkt erbjuder en så nöjaktig lösning

av frågan, att förslagets genomförande synes mig tillrådligt.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan ur sjö fartsteknisk synpunkt

har flottstationskommittén till en början fäst uppmärksamheten

vid den betydelse, som tillkomsten av en ny större docka kan äga för

sjöfarten på Stockholm, då stadens hamn för närvarande saknar dockningsmöjligheter

för större fartyg. Handelssjöfartens gagn av den nya

dockan skulle enligt kommitténs mening ökas, om dockan förlädes till

sådan plats, att arbetena på i densamma intagna haverister underlättades

för de privata verkstäderna i Stockholm. Kommittén har vidare

ansett, att dockans dimensioner borde ökas utöver de tidigare föreslagna,

125x20x8 meter, till 140x24x9 meter, för att dockan skulle kunna

mottaga även de största fartyg, som över huvud torde komma att besöka

Stockholms hamn.

I sitt förut omförmälda utlåtande har kommerskollegium uttalat,

att den nya dockans största betydelse för handelsflottans fartyg vore,

att dessa kunde beredas tillfälle till vissa regelbundet återkommande

Sjöfarts
tekniska
synpunkter.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

dockningar för bottenskrapning och dylika mindre tidsödande arbeten.

Dockan borde därför vara belägen icke alltför långt från Stockholms

hamn. I fråga om dockans dimensioner hölle kollegium före, att de

fördelar, som en ökning av dimensionerna till 140x24x9 meter skulle

medföra för sjöfarten, icke vore av den art, att merkostnaden för denna

ökning borde påläggas till handelssjöfartens gagn disponibla medel,

exempelvis handels- och sjöfartsfonden.

Det synes mig givet, att ifrågavarande för flottans behov närmast

avsedda docka, på sätt kommittén och kommerskollegium framhållit,

kan bliva till viss nytta för handelssjöfarten. Då emellertid kommerskollegium

icke anser handelssjöfartens behov motivera de större dimensionerna,

torde dockans storlek böra begränsas till 125x20x8 meter. Beträffande.

platsen för dockans förläggning torde avståndet från Stockholm

icke i något av de förslag, som avse stationens förflyttning utom staden,

föranleda därtill, att mera tidsödande förflyttningar för fartygs intagande

i dockan behöva ifrågakomma. Däremot lärer för Stockholmsoch

Kaknäsförslagen en viss fördel ligga däri, att arbetena på i dockan

intagna fartyg underlättas för de i staden eller dess omedelbara närhet

belägna privata verkstäderna.

Flottstationskommittén har vidare undersökt, om stationens förläggning

till den ena eller andra platsen kunde vara till hinder för den

framtida utvecklingen av Stockholms hamn. I detta hänseende har

kommittén funnit, att hamnens utvecklingsmöjligheter icke kunna beröras

av en stationsanläggning vid Elfvik, Södergårn eller Torsbyfjärd. Hamnens

utsträckande över det nuvarande stationsområdet har ej heller ansetts

kunna medföra någon mera tungt vägande fördel för Stockholms

stad. Däremot kunde enligt kommitténs mening en stationsanläggning

vid Kaknäs komma att ligga betänkligt i vägen för en utveckling av

Stockholms hamn.

Kommerskollegium har i förevarande hänseende fäst huvudvikten

därvid, att Ivaknäsförslaget avskure varje möjlighet till den naturligaste

utvidgningen av Stockholms ifrågasatta djup- och frihamn, vilken utvidgning

säkerligen inom en snar framtid torde bliva nödvändig. Tillgodoseendet

av detta behov måste enligt kollegii mening tillmätas den

största betydelse för utvecklingen av huvudstadens handel, industri och

sjöfart, och Stockholmsförslaget måste ur denna synpunkt anses vara

att bestämt föredraga framför Kaknäsförslaget. Åven Stockholmsförslaget

medförde emellertid icke ringa olägenhet, om ock förhållandena

härutinnan bleve förbättrade vid den tidpunkt, då genom Hammarbyledens

öppnande väsentligt ökade kajutrymmen komme att

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

81

beredas sjöfarten på Stockholm. De övriga förslagen utövade föga inverkan

på sjöfartsrörelsen i och utanför Stockholms hamn. Företräde

torde böra givas de båda Lidingöförslagen såsom liggande närmare hamnen

och huvudfarleden till densamma.

Deri av kommerskollegium framhållna omständigheten, att en stationsanläggning

vid Kaknäs skulle lägga hinder i vägen för den lämpligaste

utvidgningen av Stockholms hamn vid Värtan, innebär onekligen

en icke så ringa olägenhet för staden. Denna olägenhet synes dock ej

vara av den beskaffenhet, att tanken på en stationsförflyttning till Kaknäs

enbart av denna grund bör uppgivas, därest flottans intresse skulle anses

påfordra en dylik förflyttning.

Vad Stockholmsförslaget beträffar, skulle genom detsammas utförande

vissa strandpartier, som måhända eljest skulle kunna i framtiden

komma den mindre trafiken tillgodo, helt tagas i anspråk för flottstationen,

men därvid är att märka, att vid en förflyttning av stationen

såväl dockan å Galärvarvet som även dockorna å Beckholmen alltjämt

finnas kvar samt att för dessas utnyttjande verkstäder i omedelbar närhet

äro av behovet påkallade. Mot Stockholmsförslaget kan även framhållas,

att dess genomförande kommer att förorsaka viss svårighet vid navigeringen

i farleden mellan Skepps- och Blasieholmarna samt att farvattnet

utanför stationsområdet tidtals kommer att upptagas av till ankars liggande

örlogsfartyg m. m. Dessa olägenheter äro emellertid givetvis av

mindre vikt vid avgörandet av den föreliggande frågan.

Övriga förslag lära i nu berört hänseende böra givas företräde framför

Kaknäs- och Stockholmsförslagen.

I detta sammanhang torde ock böra uppmärksammas, att vid Stockholmsförslagets

genomförande antalet inom Stockholms skärgårdsområde

nu befintliga dockor icke kommer att ökas, under det att, såsom förut

nämnts, enligt de övriga förslagen nya dockanläggningar skulle komma

''till stånd. Härtill kommer, att enligt Stockholmsförslaget båda Beckholmsdockorna

skulle övergå i statens ägo. Det bör emellertid å andra sidan

bemärkas, dels att vid de övriga förslagen förutsatts, att kronan skulle

bibehålla sin företrädesrätt till nyssnämnda dockor, och dels att handelssjöfarten

genom det preliminära avtalet med Stockholms stad av den 12

mars 1917, vilket avtal utgör förutsättning för Stockholmsförslagets

realiserande, tillförsäkrats viss dispositionsrätt till dockorna. För handelssjöfarten

torde ock, därest sistnämnda förslag bliver genomfört, Galärvarvsdockan

liksom hittills i fall av behov komma till användning.

Slutligen torde hänsyn böra tagas därtill, att staden genom förberörda

avtal av den 7 april 1916 och den 12 mars 1917 kommer i besittning

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 höft. (Nr 296.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

Ekonomiska

synpunkter.

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

av lämpligt belägen mark för ordnandet på eftersträvat sätt av stadens

djuphamnsfråga.

Av vad jag sålunda anfört synes mig framgå, att stationens förläggning

till Kaknäs är den med hänsyn till utvecklingen av Stockholms

hamn minst fördelaktiga lösningen av stationsfrågan samt att även stationens

kvarblivande i Stockholm ur sjöfartsteknisk synpunkt är förenat

med vissa olägenheter. Dessa olägenheter äro emellertid enligt mitt förmenande

alldeles icke av någon större betydelse vid valet av plats för

flottstationen.

Jag övergår nu till ett skärskådande av de olika flottstationsförslagen

ur ekonomisk synpunkt.

Av den förut lämnade redogörelsen för 1916 års flottstationskommittés

betänkande framgår, att anläggningskostnaderna för fullt utförda

stationer i de olika alternativen beräknats till följande belopp:

Anläggnings-

kostnad.

Kr.

Kostnaden

diskonterad till

den Vt 1917.

Kr.

Stockholm ..................................................

33,767,500

26,032,210

Kaknäs ...........................................................................

47,208,000

34,821,290

Elfvik ..............................

69,004,450

50,350,635

Södergam ................................................ .....

74,034,400

51,903,606

Torsbyfjärd...........................................

76,532,000

53,937,806

Vid fullföljandet av den ekonomiska utredningen har kommittén

sedermera kommit till följande jämförelsetal, innefattande dels nybyggnadskostnaderna,

diskonterade till den 1 juli 1917 och med avdrag för

halva kostnaden för bostäder, likaledes diskonterad till den 1 juli 1917,

dels ett antaget nuvärde av den mark, som tages i anspråk för resp.

stationsanläggningar, vare sig denna redan tillhör staten eller skall för

statens räkning förvärvas:

Stockholm ............................................ kronor 43,700,000

Kaknäs ................................................. » 47,800,000

Elfvik.................................................... » 44,000,000

Södergarn ............................................. » 45,800,000

Torsbyfjärd ....................................... » 47,900,000

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition Nr 296.

Kommittén anmärker, att de använda beräkningsgrunderna givetvis

endast kunna vara av approximativ natur, men att de likväl torde lämna

en nöjaktig föreställning om de ekonomiska faktorer, som huvudsakligen

inverka på jämförelsen.

I betraktande av frågans stora omfattning — fortsätter kommittén

— vore skillnaden mellan de olika alternativen relativt liten, dock syntes

Stockholmsförslaget vid sidan av Elfviksförslaget vara gynnsammast

ställt. Därvid borde emellertid erinras därom, att stationen i Stockholm

beräknats bliva fullt färdig två år tidigare än vid Elfvik (år 1929, resp.

år 1931); förutsattes samma byggnadstid, ställde sig jämförelsekostnaden

för Stockholmsförslaget avgjort lägst. Till förmån för Stockholmsalternativet

kunde ytterligare anföras, att vissa kostnader under tiden för den nya

stationens utbyggande måste nedläggas på förbättringar av det nuvarande

otidsenliga varvet samt på reparationer av varvets och stationens föråldrade

byggnader, varigenom statsverkets utgifter vid en förflyttning komme att

ytterligare ökas. Under alla förhållanden framstode såsom ett avgörande

ekonomiskt företräde för Stockholmsförslaget det väsentligt lägre kapitalutlägg,

som där krävdes, uppgående till 13 å 43 miljoner kronor. Slutligen

har av kommittén berörts frågan om statsverkets årliga kontanta utlägg

i de olika alternativen, vilken fråga väsentligt inverkade på företagets

finansiering. Dessa hade beräknats till 3,7 å 5,1 miljoner kronor under

olika byggnadsskeden av Kaknäsalternativet, till 5 miljoner kronor i

Lidingö- och Torsbyfjärdsalternativen samt till omkring 2,4 miljoner kronor

i Stockholmsalternativet.

Då kommittén, på sätt i det föregående omförmälts, vid avgivandet

av sitt förslag tillmätt den ekonomiska synpunkten den avgörande betydelsen,

har jag anmodat professorn K. G. Cassel och statskommissarien

P. G. Södermark att såsom sakkunniga inom departementet biträda

vid granskningen av kommitténs ekonomiska utredning.

I ett till mig avgivet yttrande hava bemälda sakkunniga framhållit,

att de givetvis icke kunnat ingå i en prövning av själva kostnadsberäkningarna,

utan att de begränsat sin uppgift till att undersöka, vilka

kostnader rätteligen borde debiteras de olika förslagen samt vilka penningbelopp

dessa kostnader borde anses representera, om de hänfördes

till nutiden.

Beträffande de av kommittén under olika huvudrubriker upptagna

kostnaderna (jfr tablån å sid. 26 och 27) hava inga erinringar framställts

i fråga om kostnader för varv och station, torpediuskjutningsstation,

bränsledepå och kommunala anläggningar.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Beträffande bostadskostnaderna bär av professor Cassel framhållits,

att inkvarteringsbidragen för närvarande syntes vara alldeles för låga

och att staten torde bliva nödsakad att höja dessa med 50 /o1 varför

enligt hans uppfattning endast 25 % av kostnaderna för uppförandet av

bostadsbyggnader borde debiteras de olika förslagen. Statskommissarien

Södermark har däremot ansett, att ifrågavarande kostnader, till den del

desamma ej motvägdes av de för närvarande utgående inkvarteringsbidragen,

borde betraktas såsom en av flottstationens anläggning betingad

merutgift. I likhet med kommittén har därför statskommissarien Södermark

utgått från, att utgifterna för bostadsbyggnadernas utförande borde

vid beräkningen av kostnaderna för flottstationen enligt de särskilda

alternativen upptagas med 50 %.

Vidare hava de sakkunniga erinrat, att under rubriken gemensamma

anläggningar Elfviks-, Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen av kommittén

debiterats resp. 2,700,000, 2,500,000 och 3,100,000 kronor för

järnvägsanläggningar. Det kunde — yttra de sakkunniga vidare —

ifrågasättas, huruvida stationsanläggningarna verkligen behövde betungas

med denna kostnad. Om staten begagnade sin förmånliga inlösningsrätt

till den redan befintliga Lidingöjärnvägen och den beslutade bron

till Lidingön, syntes det otvivelaktigt, att denna järnväg, som förde från

Stockholm genom ett utvecklingskraftigt och redan nu ganska tätt befolkat

förstadssamhälle fram till en stor flottstation, måste bliva ekonomiskt

bärkraftig och således mycket väl kunde upptagas i statsbanenätet,

utan att några kapitalkostnader därför behövde debiteras flottstationen.

Av detta skäl ansåges kostnaden för järnväg böra uteslutas ur

de båda Lidingöalternativen. I fråga om Torsbyfjärdsförslaget torde

järn vägs frågan måhända icke ligga fullt så gynnsamt, men härom saknades

utredning. De olika förslagen borde emellertid debiteras vissa

kostnadsbelopp för järnvägen, vilka uteslutande avsåge stationernas behov

och därför icke kunde påföras järnvägen som affärsföretag. Dessa

kostnader hade beräknats till 400,000 kronor i Elfviksförslaget samt

700,000 kronor i Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen.

I fråga om kostnaderna för markförvärv hade ingen erinran gjorts

mot de beräknade kontanta utgifterna eller mot att Stockholmsalternativet

påfördes värdet av den mark vid Kaknäs, som enligt förut omförmälda

avtal med Stockholms stad av den 12 mars 1917 i detta alternativ

skulle upplåtas till staden. Stockholms- och Kaknäsförslagen måste

emellertid belastas även med värdet av den mark, som i övrigt toges i

anspråk för desamma. Då enligt båda förslagen Fjäderholmarna vore

avsedda att användas till plats för bränsledepå, borde de påföras det

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

85

uppskattade värdet av dessa holmar, eller 540,000 kronor. Stockholmsförslaget

borde vidare debiteras värdet av Kampementsbacken å Norra

Djurgården, som enligt kommitténs förslag avsåges att tagas i anspråk

för uppförandet av arbetarbostäder, med ett belopp, som rimligen kunde

beräknas till 250,000 kronor. Slutligen borde Stockholmsförslaget påföras

värdet av statens andel i de nuvarande Beckholmsdockorna, beräknat

till 250,000 kronor.

Den största posten, såvitt anginge marken, som funnes upptagen i

Stockholmsförslaget, vore emellertid värdet av den mark, som den nuvarande

flottstationen disponerade. Försäljningssumman av denna mark

hade år 1910 värderats till 21,3 miljoner kronor och år 1916 till 26

miljoner kronor. Ehuru den senare siffran torde vara högt räknad,

hade den tagits till utgångspunkt. Dess diskonterade värde för den 1

juli 1917 hade beräknats till 13,402,000 kronor, därest försäljningen

kunde ske så, som vid förflyttning till K aknäs vore möjligt, till 10,149,000

kronor vid flyttning till Elfvik och till 9,666,000 kronor vid flyttning

till Södergarn eller Torsbyfjärd.

Kaknäsområdets nuvärde hade av kommittén beräknats till 16 miljoner

kronor, men detta belopp syntes de sakkunniga orimligt högt. Den del av

området, som enligt berörda avtal med Stockholms stad av den 12 mars

1917 skulle förvärvas av staden och som vore beräknad till ett värde av 5

miljoner kronor, vore utan tvivel den per ytenhet vida värdefullare delen,

och om också den övriga delen vore större, syntes hela området

icke för närvarande kunna uppskattas till mera än dubbla beloppet av

vad staden skulle erlägga för den ena delen. Det borde därvid ihågkommas,

att det endast på grund av särskilda omständigheter, nämligen

behovet av Värtahamnens utvidgning, funnes en spekulant, som ville betala

så stort belopp som 5 miljoner kronor för denna del. Skulle man

för den andra delen söka en köpare, bleve det måhända svårt att för den

ens få betalt så mycket som 5 miljoner kronor kontant den 1 juli 1917.

Kaknäsområdet i dess helhet hade därför upptagits till ett nutidsvärde

av 10 miljoner kronor. Det syntes även vara uppenbart, att Kaknäsområdet

måste äga mindre värde än det område, som upptoges av den

nuvarande stationen. Det senare vore så att säga utan konkurrens, medan

det förra hade tämligen jämbördiga medtävlare i en mängd av Stockholms

bättre belägna villastäder med färdiga och högt uppdrivna kommunikationer.

Det beräknade värdet av 10 miljoner kronor ansåges så

rikligt tilltaget, att det även borde täcka en skälig ersättning för de

skjutbanor, som nu funnes på området.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Vid diskonteringen av de olika förslagens inkomster och utgifter

hade, liksom i kommitténs beräkningar, räknats med den utbyggnadstid,

som för varje särskilt förslag vore avsedd, eller 11 år för Kaknäsförslaget,

12 år för Stockholmsförslaget, 14 år för Elfviksförslaget samt

15 år för Södergarns- och Torsbyfjärdsförslagen. Detta vore fullt naturligt

och riktigt. Å andra sidan kunde det också vara av intresse att

tillse, huru nutidskostnaderna gestaltade sig, om man räknade med en

lika lång utbyggnadstid för samtliga förslagen, exempelvis den längsta

eller 15 år, och en beräkning häröver hade även verkställts. En sammanställning

av de i båda dessa alternativ enligt ovannämnda grunder

beräknade kostnaderna gåve följande jämförelsetal:

Enligt professor

Cassel

Enligt statskommissarien

Södermark

med olika

byggnadstid

med 15 års

byggnadstid

med olika

byggnadstid

med 15 års

byggnadstid

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Stockholm *)...........................................

43.4

39.4

44.1

40.o

Kaknäs...................................................

40.6

38.4

42.2

39.9

Elfvik ....................................................

38.4

37.s

41.5

40.9

Södergarn........................

40.9

40.9

44.0

44.0

Torsbyfjärd .............................................

42.3

42.3

45.4

45.4

*) Det högsta beräknade nuvärdet å stationsområdet, 13,4 miljoner kronor, är här använt.

Rörande den av bemälda sakkunniga sålunda verkställda utredningen

anhåller jag få göra följande erinringar.

I fråga om bostadskostnaderna anser jag mig böra biträda den av

kommittén och statskommissarien Södermark uttalade uppfattningen, att

hälften av dessa kostnader bör påföras de olika förslagen.

Huruvida utgifterna för järnvägsanläggningarna böra debiteras de

olika förslagen eller ej, synes mig i viss mån tvivelaktigt. För kostnadernas

påförande talar otvivelaktigt den omständigheten, att dessa

järnvägar icke kunna antagas komma till stånd med anlitande av statsmedel,

därest icke en flottstation bleve anlagd, "samt att sålunda utgifterna

direkt framtvingas av flottstationens förläggande till den ena

eller andra platsen. Mot kostnadernas medräknande kan anföras, att de

ifrågasatta järnvägarna utan tvivel komma att lämna en god avkastfting,

åtminstone vid stationens förläggning till Lidingön. Härvid är dock att

märka, att flottans årskostnader för de utom Stockholm liggande statio
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

nerna komma att ökas bland annat genom personalens tjänsteresor till

och från huvudstaden. I likhet med de sakkunniga har jag emellertid

i det följande räknat enbart med de reducerade järnvägskostnaderna,

eller 400,000 kronor för Elfvik samt 700,000 kronor för Södergarn

och Torsby fjärd.

Jag finner vidare fullt riktigt, att värdet av Fjäderholmarna debiteras

Stockholms- och Kaknäsalternativen samt att värdet av Kampementsbacken

påföres Stockholmsalternativet. Däremot ställer jag mig tveksam,

huruvida det kan anses berättigat att ''debitera Stockholmsförslaget värdet

av statens andel i Beckholmsdockorna, men har jag i detta hänseende

ej ansett mig böra ifrågasätta någon avvikelse från de sakkunnigas beräkning;

detta värde är emellertid alltför obetydligt för att utöva någon

nämnvärd inverkan vid jämförelsen mellan de olika förslagen.

Det av de sakkunniga beräknade, högsta värdet å det nuvarande

stationsområdet, 13,402,000 kronor, ansluter sig nära till det av kommittén

upptagna, eller 14 miljoner kronor. Jag finner det emellertid

riktigast, att vid eu jämförelse mellan Stockholmsalternativet och övriga

alternativ icke generellt räkna med det högsta beräknade nuvärdet på

Stockholmsområdet, utan bör man enligt min mening i varje särskilt

alternativ i stället upptaga det nuvärde å nämnda område, som motsvarar

den uppskattade, i det föregående angivna försäljningssumman vid de

olika förslagen.

Det av de sakkunniga beräknade nuvärdet å det för flottstationen

erforderliga Kaknäsområdet, 10 miljoner kronor, finner jag vara alltför

lågt. Den större delen av detta område, vilket innefattar den i Kaknäsförslaget

ingående marken med undantag av den areal, som enligt berörda

avtal av den 12 mars 1917 upplåtits till staden, har av de sakkunniga

åsatts ett värde av endast 5 miljoner kronor. Då ifrågavarande

del av området omfattar något mera än 1,200,000 kvadratmeter, är det

nuvarande försäljningsvärdet sålunda upptaget till allenast omkring 4

kronor för kvadratmeter eller omkring 11 kronor för kvadratmeter vid

den tid, då en försäljning lämpligast kan påbörjas. För frågans belysande

torde böra framhållas, att det värde, som i avtalet den 12 mars

1917 åsatts det till upplåtande åt staden avsedda området, motsvarar ett

försäljningspris av omkring 12 kronor för kvadratmeter eller omkring

32 kronor för kvadratmeter vid den tid, då staden äger att tillträda området

(20 år från avtalets dag). Åven om hänsyn tages därtill, att förstnämnda

område ej är så väl beläget som det till staden upplåtna området,

synes försäljningspriset vid en jämförelse med priset å sistnämnda

område ej böra sättas under 25 kronor för kvadratmeter. Detta mot
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

svaras av ett nuvärde av 8 å 10 kronor för kvadratmeter eller omkring''

11 miljoner kronor för hela området, vilket nära överensstämmer med

kommitténs beräkningar. På grund härav anser jag mig böra räkna

med det av kommittén upptagna nuvärdet av 5 miljoner kronor för den

till upplåtande åt staden avsedda delen av ifrågavarande område och

11 miljoner kronor för den återstående delen därav eller sammanlagt

16 miljoner kronor för hela området, motsvarande icke fullt 10 kronor

för kvadratmeter.

_ En slutlig sammanställning, i vilken halva bostadskostnaderna inedtagits,

de olika beräknade försäljningsvärdena å det nuvarande stationsområdet

tillämpats vid jämförelsen mellan Stockholmsalternativet och

de övriga alternativen samt Kaknäsområdets nuvärde beräknats till 16

miljoner kronor, giver nedanstående resultat i miljoner kronor:

Stockholm.

Kaknäs.

Elfvik.

Södergarn.

Torsbyfjärd.

44,i

48,2

40,8

—

41,5

—

—

40,4

—

—

44,o

45,4

Härav framgår, att den ytterligare granskning ur ekonomisk synpunkt

av de uppgjorda förslagen, som sålunda blivit verkställd, givit

vid handen, att Stockholmsförslaget är det ur denna synpunkt mest fördelaktiga.

Helt nära Stockholmsförslaget kommer emellertid Elfviksförslaget.

Vid bedömandet av de olika alternativen ur ekonomisk synpunkt

bör emellertid hänsyn även tagas till statens verkliga utgifter för de

särskilda alternativens finansiering såväl i fråga om de kontanta utlägg,

vilka ej kunna täckas genom försäljning av det nuvarande stationsområdet,

som beträffande de uppskattade värdena å den mark, som föreslagits

att disponeras i samband med de olika alternativen. En sammanställning

av dessa utgifter ter sig på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. H9

Stockholm.

Kaknäs.

Elfvik.

Södergarn.

Torsbyfjärd.

Varv och station ..................

22,895,000

35,202,000

38,827,000

46,032,000

44,802,000

Bostäder, halva kostnaden......

1,831,000

4,248,000

8,772,000

8,772,000

8,772,000

Bränsledepå och torpedinskjut- ningsstation....................

2,197,500

2,197,500

2,197,500

2,173,500

2,197,500

Gemensamma anläggningar med

reducerad kostnad för järn- vägar ..............................

13,000

16,000

1,732,000

1,961,000

2,842,000

Kommunala anläggningar ... ..

—

821,000

2,004,000

1,958,500

2,596,500

Kontanta utgifter för mark- | förvärv ...........................

5,000,000

415,000

4,400,000

2,565,000

4,150,000

Summa kontanta utgifter

31,936,500

42,959,500

57,932,500

63,462,000

65,360,000

Avgår det beräknade försälj- ningsvärdet å Stockholms- stationens nuvarande område

13,402,000

10,149,000

9,666,000

9,666,000

Återstår

31,936,500

29,557,500

47,783,500

53,796,000

55,694,000

Tillkommer markvärden:

Kaknäs .........................

5,000,000

16,000,000

_

_

Fjäderholmarna...............

540,000

540,000

—

—

Kampementsbacken .........

250,000

—

—

—

Statens andel i Beckholms-

dockorna....................

250,000

_

_

_

Slutsumma kronor

37,97G,500

| 46,097,500

47,783,500

53,796,000

55,694,000

Om endast de kontanta utgifterna tagas i betraktande, frånräknat

det beräknade försäljningsvärdet å Stockholmsstationens nuvarande område,

ställer sig Kaknäsförslaget vid denna jämförelse något gynnsammare

än Stockholmsförslaget; enligt de övriga förslagen är o utgifterna väsentligt

högre. Vid en jämförelse mellan de två förstnämnda alternativen

bör emellertid beaktas, att i Kaknäsalternativet tillkomma betydande

utgifter, som ej kunna på förhand beräknas. Dit höra dels flyttningskostnaderna

och dels de avsevärda belopp, som under den långa utbyggnadstiden

måste nedläggas på det nuvarande varvet för att sätta detsamma

i stånd att nödtorftigt fylla dess uppgifter. Till förmån för

Stockholmsalternativet tala vidare de väsentligt lägre årliga nybyggnadskostnaderna.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Ytterligare

synpunkter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Tages däremot hänsyn även till de uppskattade kostnadsbeloppen

för den mark, som föreslagits att disponeras i samband med de olika

alternativen, ställer sig Stockholmsalternativet avgjort fördelaktigare än

samtliga övriga alternativ.

En omständighet, som i detta sammanhang även synes böra beröras,

är, att driftkostnaderna vid Lidingö- och Torsbyfjärdsförslagen säkerligen

bliva väsentligt högre än i Stockholms- och Kaknäsalternativen. Särskilt

torde i detta hänseende de högre kostnaderna för vatten bliva av ej så

ringa betydenhet. Åven torde kostnaderna för anlitande av tillfälliga

arbetare vid varvet bliva större, om stationen förlägges utom Stockholm.

Vid bedömandet av statsverkets större eller mindre utgifter i de

särskilda alternativen bör slutligen uppmärksammas, att samtliga alternativ

fordra kapitalutlägg för vissa anläggningar, som visserligen kunna anses

lämna en skälig ränta, men i vilka dock kapitalet måste bindas uteslutande

för flottstationens behov. Sådana utlägg äro kostnaderna för

uppförande av bostäder (V-1 kostnaderna) samt återstående del av kostnaderna

för järnvägsanläggningar till nedan upptagna belopp:

Stockholm

Kabnäs

Elfvik

Södergarn

Torsby fjärd

Va bostadskostnaderna...........

1,831,000

4,248,000

8,772,000

8,772,000

8,772,000

järnvägsanläggningar ............

—

—

2,300,000

1,800,000

2,400,000

Summa

1,831,000

4,248,000

11,072,000

10,572,000

11,172,000

Åven dessa siffror äro gynnsammast för Stockholmsförslaget, varvid

visserligen bör beaktas, att detta förslag icke upptager direkt järnvägsförbindelse

med statsbanenätet.

Slutresultat av den nu verkställda granskningen är sålunda, att

Stockholmsförslaget ur ekonomisk synpunkt är för statsverket förmånligare

än vart och ett av de övriga förslagen.

Ett skärskådande av flottstationsfrågan ur förut angivna huvudsynpunkter

giver sålunda enligt min mening vid handen, att Stockholmsförslaget

(jämte Kaknäsförslaget) i militärt hänseende bör givas ett

visst, dock i allmänhet ingalunda väsentligt företräde framför övriga förslag

samt att Stockholmsförslaget i ekonomiskt avseende ställer sig förmånligare

än dessa förslag. Ur varvsteknisk och sjöfärtsteknisk synpunkt är Stockholmsaltemativet

visserligen icke så gynnsamt som vissa andra alternativ,

men underlägsenheten är, såsom jag förut haft tillfälle framhålla, ej av den

vikt, att därav kan hämtas något vägande skäl mot stationens kvar
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

blivande i Stockholm i enlighet med kommitténs förslag. Tvärt om är

jag för min dol av den uppfattningen, att Stockholmsförslagets genomförande

utgör en även ur dessa synpunkter tillfredsställande lösning av

frågan. För kommittén har problemet ställt sig så, att den ekonomiska

synpunkten ansetts böra vara utslagsgivande. Jag anser mig, stödd på

det resultat, vartill jag i det föregående kommit, härutinnan kunna intaga

väsentligen samma ståndpunkt som kommittén. Jag gör detta så

mycket hellre, som det synes mig uppenbart att — icke minst med

hänsyn till de stora anspråk, som för närvarande måste ställas på statsbudgeten

även för andra ändamål — ett nedbringande såvitt möjligt

av de direkta statsutgifterna i här ifrågavarande avseende måste anses

synnerligen önskvärt. Även ur flottans egen synpunkt måste ett sådant

betraktelsesätt anses vara berättigat, då en begränsning av stationens

nybyggnadskostnader bör medgiva, att medel i större omfattning än eljest

kunna avses för materielanskaffning för flottan.

Emellertid har jag vid frågans övervägande funnit, att jämväl vissa

andra än nu berörda omständigheter böra vid frågans avgörande komma

i betraktande; och torde jag i det följande få i korthet beröra vad jag

i sådant hänseende funnit vara av mera väsentlig betydelse.

Jag vill härvid till en början framhålla, att den utvidgade stationen

kommer att, därest den bibehålies på sin nuvarande plats, på ett synnerligen

naturligt sätt ansluta sig till och växa fram ur den redan befintliga.

En helt ny stationsanläggning på en mer eller mindre avlägset

belägen plats måste däremot, även om efter dess slutliga fullbordande

fördelar kunna vinnas, under den avsevärda tid, som åtgår för utbyggandet,

förorsaka olägenheter av olika slag. Det säger sig sålunda självt,

att väsentliga svårigheter under denna tid måste vållas såväl för varvsdriftens

behöriga gång som för personalens utbildning och hela stationsförvaltningens

handhavande. I alla dessa hänseenden lära störningar

icke behöva befaras vid stationens kvarblivande i Stockholm. Särskilt

synes mig härvid böra uppmärksammas, att ordnandet av en bekväm

förbindelse mellan dockan och varvet i övrigt kan enligt Stockholmsförslaget

genomföras snabbare än enligt andra alternativ — en omständighet,

som synes mig vara av synnerlig vikt med hänsyn till arbetena

på i dockan intagna fartyg.

Såsom förut påpekats, äro för närvarande såväl byggnader som övriga

anordningar å station och varv i många fall så bristfälliga, otillräckliga

och otidsenliga, att det icke lärer kunna undvikas att, om

beslut nu skulle fattas om stationens förflyttning, vidtaga åtskilliga

ändringar och reparationer, för att stationens och varvets verksamhet

s. 92 Kontrollera mot PDF

Invändningar

mot Stockholmsförlaget.

92 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

skall kunna hållas i gång under tiden för utflyttningen. De utgifter, som

härav föranledas, komma givetvis icke att bliva till varaktig nytta. En

stor del av stationens nuvarande anläggningar och anstalter måste dessutom

vid en förflyttning av stationen slopas, under det att man i

Stockholms förslaget sökt att i största möjliga omfattning bibehålla och

tillgodogöra sig allt vad som kan för den utvidgade stationen utnyttjas.

För flottans krigsberedskap är manskapsrekryteringen en fråga av

vital betydelse. Såsom vid olika tillfällen framhållits, kan för närvarande

icke anses vara i tillräcklig mån sörjt för denna angelägenhet,

och förslag till åtgärder för densammas underlättande hava av Kungl.

Maj:t avgivits till innevarande års riksdag. En förflyttning av flottstationen

från Stockholm skulle, såsom jämväl av chefen för marinstaben i

hans i det föregående återgivna yttrande framhållits, med allt skäl kunna

befaras lända till avsevärt men med hänsyn till manskapets rekrytering.

Stockholmsförslaget medför vidare den enligt mitt förmenande vägande

fördelen, att ett bindande beslut om hela stationsanläggningens

fullbordande nu icke behöver fattas. Härigenom bibehåller riksdagen

vid Stockholmsförslagets genomförande sin handlingsfrihet i högre grad

än vid bifall till något av de övriga alternativen. Stationens utbyggande

kan vid antagande av Stockholmsförslaget ske i den män förhandenvarande

förhållanden därtill föranleda och i den ordning, som framdeles

må finnas lämplig. Till frågan om formen för det beslut, som nu synes

mig böra fattas i flottstationsfrågan, återkommer jag i det följande.

Slutligen vill jag i detta sammanhang icke underlåta att påpeka,

att ett godkännande av Stockholmsförslaget närmast skulle stå i överensstämmelse

med den ståndpunkt, som riksdagen intog i flottstationstrågan

vid 1911 års riksdag, då denna fråga till följd av proposition i

ämnet senast var föremål för riksdagens handläggning. Vid nämnda

riksdag beviljades ett anslag av 400,000 kronor till byggnadsarbeten m. in.

för flottans station i Stockholm; och ehuru riksdagen därvid icke uttryckligen

uttalade sig för stationens kvarblivande, synes dock riksdagens

beslut, såsom ock av den i ämnet förda diskussionen i riksdagens

kamrar framgår, hava inneburit ett godtagande av den i propositionen

hävdade uppfattningen, att en förflyttning av stationen icke borde äga

rum. Hurusom det nu föreliggande, avsevärt utvidgade Stockholmsalternativet

är ägnat att giva en väsentligt starkare bärkraft åt förslaget om stationens

kvarblivande i Stockholm, har jag i det föregående framhållit.

Sedan jag sålunda framlagt de skäl, som för mig varit bestämmande

vid bedömandet av frågan om den lämpligaste förläggningen av Stockholms

flottstation, torde jag till bemötande få upptaga de väsentligaste

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 206.

av de invändningar, som riktats mot det av mig förordade Stockholmsförslaget,

i den mån dessa invändningar icke blivit i den föregående

iram stål In ingen föremål för behandling. Dessa invändningar röra

sig huvudsakligen efter två linjer och avse att genom Stockholmsförslagets

utförande skulle dels förstöras några av de förnämligaste av de naturliga

skönhetsvärden, som huvudstaden för närvarande äger, och dels äventyras

de kultur- och konstskatter, som äro samlade inom statens historiska

museum, nationalmuseum, livrustkammaren och nordiska museet.

I förstnämnda hänseende skall jag villigt erkänna, att strävandet att

i största möjliga utsträckning bevara vår huvudstads skönhetsvärden är

synnerligen lovvärt. Men å andra sidan böra icke de praktiska hänsynen

helt sättas tillbaka för de estetiska. Det synes mig, att en lösning av

denna fråga på sådant sätt, att såväl den praktiska som den estetiska

synpunkten skänkes tillbörligt beaktande, är den rätta.

Vad först Skepps- och Kastellholmarna angår, har kommittén i

Stockliolmsförslaget sökt tillse, att holmarnas insats i stadsbilden icke

skulle komma ätt ändras, och, såvitt jag kan döma, synes genomförandet

av detta förslag icke vara ägnat att verka någon synnerlig rubbning

i sådant hänseende. Vad i samband härmed ordats därom, att en ändring

i holmarnas utseende i en framtid sannolikt skulle komma till stånd,

torde jag här kunna lämna å sido, då detta antagande icke äger något

stöd i det föreliggande förslaget. Däremot torde böra framhållas, att ett

undanskj utan de av flottstationsfrågans lösning kan komma att medföra

betänkliga följder i förevarande hänseende. Varvets utvecklingsmöjligheter

på Djurgårdssidan torde inom en nära framtid komma att stängas genom

bebyggande av området mellan Alkärret och Allmänna gränd. Det torde

vid sådant förhållande snart nog komma att inträffa, att varvet måste

utvidgas över stora delar av det nuvarande parkområdet å Skeppsholmen,

varigenom denna holmes karaktär komme att för all framtid förstöras,

utan att likväl någon som helst tillfredsställande lösning av stationsfrågan

vunnes.

Beträffande vidare varvets kvarblivande på Södra Djurgårdens västra

strand och dess utvidgning utefter denna strand måste visserligen medgivas,

att härav omöjliggöres ett ordnande av stranden efter huvudsakligen

estetiska krav. Men jag anhåller härvid få erinra, att detta strandområde

vid Stockholmsförslagets realiserande kommer att givas ett så

tilltalande utseende, som med hänsyn till områdets användande för varvsdrift

är möjligt, samt att området såväl till den del, som redan nu upptages

av varvsdrift, som i den mån detsamma är avsett att av kronan

förvärvas, efter förslagets genomförande kommer att te sig i ett vida

mera tillfredsställande skick än för närvarande är fallet. I övrigt är

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

att märka att, såvitt av Djurgårdssakkunnigas utlåtande i ärendet framgår,

det icke synes vara avsett att ordna den ifrågavarande stranden till

promenadväg eller annat dylikt allmänt ändamål, utan skulle väl området,

därest förflyttning av varvet komme att äga rum, i eu framtid

uppdelas i bostadskvarter. Man lärer dock knappast kunna utgå från,

att Galärvarvsdockan därvid kommer att igenfyllas, utan torde i allt fall

denna docka med för densammas användande erforderliga verkstadsanläggningar

komma att kvarbliva å platsen. Vid sådant förhållande

torde invändningen mot detta områdes upplåtande till varvsdrift kunna

anses hava förlorat en del av det värde, man velat tillmäta densamma.

Vidare äro tre områden å Norra Djurgården avsedda att i samband

med Stockholmsförslagets utförande upplåtas åt Stockholms stad. Till

ett av dessa områden — det större Lindarängsområdet — äger staden

redan nu en viss rätt, ehuru denna rätt enligt ett tidigare (år 1889) upprättat

kontrakt icke skulle kunna göras gällan de förrän år 1929. De övriga

två områdena sträcka sig onekligen över natursköna trakter av Djurgården

vid Lilla Värtan fram till Stora Huududden, vilka därigenom skulle

förlora sin karaktär av fritt tillgänglig naturpark. Om det också måste

anses beklagligt, att dessa områden sålunda undandragas sin nuvarande

användning, bör å andra sidan få anses givet, att det måste vara allenast

en tidsfråga, när denna mark, vars förvärvande av Stockholms stad

utgör en naturlig betingelse för Värtahamnens fortgående utveckling, i

allt fall komme att till staden för hamnens behov upplåtas.

Det synes mig härav framgå, att ett otillbörligt åsidosättande av de

estetiska intressena icke kan genom flottstationens kvarblivande i Stockholm

anses komma att äga rum.

Beträffande invändningen därom, att de kultur- och konstskatter,

som äro samlade i förutnämnda museer, skulle löpa fara att gå förlorade

till följd av flottstationens närhet, anser jag denna invändning till

väsentlig del sakna berättigande. Denna fara skulle bestå däri, att museerna

komme att utsättas för beskjutning i samband med ett eventuellt

fientligt bombardemang av flottstationen från luften eller marken. Till

en början vill jag i detta hänseende framhålla, att samma fara föreligger

redan nu och att stationens utvidgning på sin nuvarande plats

givetvis icke kan utöva någon inverkan härutinnan. Åven om flottstationen

skulle förflyttas till annan plats, lärer på grund av de många

särskilt för flyganfall lämpade mål, som huvudstaden innesluter, risken

för beskjutning av museerna knappast i någon avsevärd män kunna därigenom

bliva förminskad. Det synes mig sålunda icke vara genom förflyttning

av flottstationen, som faran för förstöring av ifrågavarande sam
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

95

lingar bör avlägsnas, utan genom vidtagande av erforderliga åtgärder

för samlingarnas skyddande vid krigsutbrott.

Vad museicheferna anfört därom, att det skulle vara meningslöst

att fortsätta de arbeten för utvidgning av nationalmuseum på dess nuvarande

plats, vartill riksdagen nyligen anvisat medel, på den grund att

riksdagens beslut härutinnan komme att motverkas genom Stockholmsförslagets

utförande, synes vara beroende på missuppfattning, då ju

vid tiden för riksdagens nämnda beslut någon framställning om stationens

förflyttning icke ens förelåg till riksdagens prövning.

Från arméns myndigheter har invändning riktats mot avträdande

till staden av förut omförmälda tre områden å Norra Djurgården ur den

synpunkten, att det till Stockholmsgarnisonens trupper upplåtna övningsfältet

härigenom skulle inskränkas samt att därstädes anlagda två

skjutbanor, kruthus, kapplöpningsbana och kallbadhus för nämnda garnisonstrupper

m. 11. anläggningar skulle slopas. I sådant avseende

tillåter jag mig erinra, hurusom av propositionen till 1905 års riksdag

angående nytt övningsfält — Järvafältet — för arméns i Stockholm

eller dess närhet förlagda trupper in. m. framgår, bland annat, att samtliga

myndigheter, som yttrat sig i den uti propositionen omhandlade

frågan, varit ense därom, att Ladugårdsgärdet dåmera vore otillräckligt

såsom övningsfält för de i Stockholm förlagda trupperna och fördenskull

borde utbytas mot ett större, samt att frågan om ett nytt övningsfält

krävde en omedelbar lösning-, vare sig kasernetablissemenien skulle flyttas

eller, åtminstone tills vidare, bibehållas å sina platser. I anledning

härav har också Järvafältet numera för betydande kostnader ordnats till

övningsfält, och torde största delen av de nu i Stockholm förlagda

trupperna komma att dit förflyttas. Vidare är att märka, att det största

av de här ifrågavarande områdena — Kaknäsområdet — icke får av

staden disponeras förrän efter 20 år. De två förutnämnda skjutbanorna

och kruthuset beröras endast av upplåtelsen av sistnämnda område, under

det vissa smärre anläggningar, såsom förenämnda kallbadhus m. m., måste

slopas vid upplåtandet av de båda Lindarängsområdena.

Det synes mig givet att, i den mån armén genom ifrågavarande

markupplåtelser går i mistning av för trupputbildningen erforderligt

markutrymme, som nu för ändamålet disponeras och icke kan på annat

sätt ersättas, eller av för arméns behov utförda anläggningar, gottgÖrelse

bör beredas armén i den ordning, som vid en närmare prövning

av frågan kan finnas lämplig. Till sättet för beredande av medel till

sådan ersättning återkommer jag i det följande.

Vad särskilt beträffar den förut omförmälda kapplöpningsbanan,

vilken till huvudsaklig del är belägen inom det större Lindarängsom
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bränsledepå.

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

rådet samt nu användes av de beridna truppförbanden, äges denna av

Stockholms kapplöpningssällskap, vilket, på sätt förut nämnts, gjort framställning

om ersättning för sina å banan nedlagda kostnader med ett

belopp av 100,000 kronor. Jämväl denna ersättningsfråga kommer jag

att i det följande beröra.

I samtliga de av flottstationskommittén uppgjorda förslagen till stationens

förläggning ingår även anordnande av bränsledepå och torpedinskjutningsstation.

Jag anhåller nu att i korthet få yttra mig i dessa frågor.

Behovet av en anläggning i Stockholms skärgård av en depå för

kol och oljor har, såsom även av kommittén framhållits, sedan länge

gjort sig gällande och blivit alltmera kännbart genom krigsmaterielens

utökning och oljeeldnings införande i allt större omfattning. Erfarenheterna

från den år 1914 anbefallda mobiliseringen och de svårigheter, som det

pågående kriget förorsakat med hänsyn till införseln av dessa förbrukningsartiklar,

göra det i hög grad angeläget att ej längre undanskjuta

denna viktiga fråga.

De obetydliga områden, som å Galärvarvet och Kastellholmen kunnat

avses för upplag av kol, hava varit alldeles otillräckliga. På grund

härav har flottan varit hänvisad att, merendels för dryga kostnader, förhyra

upplagsplatser för förvaring av sitt kolförråd. Sålunda hava för

flottans räkning under senare år förhyrts kolgårdar vid Värtahamnen.

Då emellertid det utrymme därstädes, som av flottan förut disponerats för

ifrågavarande ändamål, den 1 oktober 1916 måst till hälften utrymmas,

har såsom ersättning för det utrymda området förhyrts en upplagsplats

vid Gustafshög (mitt emot Stora Sjötullen) genom kontrakt, gällande

under 3 år från nyssnämnda dag, med rätt för kronan att förlänga kontraktet

under ytterligare 2 år. För förvaring av brännolja finnas för

närvarande inga tillräckliga anordningar vare sig å eller i närheten av

Stockholms station.

I likhet med kommittén anser jag lämpligt, att frågan om anordnande

av en bräusledepå upptages till behandling i samband med spörsmålet

om utvidgning av Stockholms station.

Kommittén har föreslagit, att bränsledepån tills vidare måtte anordnas

för 60,000 ton kol, med utvecklingsmöjlighet upp till 100,000 ton, samt

för 12,000 ton brännolja, förvarad i minst 8 särskilda cisterner. 1 enlighet

härmed har det sammanlagda erforderliga utrymmet beräknats till omkring

60,000 kvadratmeter och kaj utrymmet till 400 meter. Enligt kommitténs

mening bör i Stockholmsförslaget depån förläggas till Fjäderholmarna,

som erbjuda lämplig plats härför och varifrån avståndet till

stationsområdet bliver skäligen obetydligt. Kostnaderna för bränsledepåns

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. 97

anordnande hava av kommittén approximativt beräknats till 2 miljoner

kronor.

Mot kommitténs förslag i förevarande hänseende har jag icke något

att erinra, liksom jag icke heller har någon anmärkning att framställa

mot den för ändamålet beräknade kostnadssumman.

Frågan om anordnandet av en ny torpedinskjutningsstation för flottans

station i Stockholm har under ett flertal år stått på dagordningen,

och behovet av en sådan har blivit alltmera trängande.

Flottstationskommittén har i detta hänseende framhållit, att för inskjutning

av torpeder, tillhörande Stockholms station, tidigare använts

en inskjutningsstation vid Brandalsund, där banornas längd dock icke

uppginge till mera än 1,500 meter. Sedan de moderna torpedernas

skjutvidd ökats till 4,000 å 6,000 meter och därutöver, hade inskjutningsstationen

vid Brandalsund icke längre kunnat användas, varför

inskjutningsbron vid densamma under senaste tiden icke underhållits.

På grund härav hade Stockholms stations torpeder måst sändas till Karlskrona

för att inskjutas vid den därstädes befintliga inskjutningsstationen.

Att detta förfaringssätt varit tidsödande och medfört särskilda kostnader,

syntes ligga i öppen dag. Därtill komme, att vid transport å järnväg

av inskjutna torpeder fara uppstode, att torpederna bleve utsatta för

stötar, varigenom deras träffsäkerhet riskerades, samt att inskjutningsbanan

i Karlskrona genom den ökade torpedtillverkningen vid därvarande

torpedverkstad blivit så hårt anlitad, att svårigheter ansetts möta att

vid nämnda bana medhinna inskjutningen av Stockholms station tillhörande

torpeder. Olämpligheten ur mobiliseringssynpunkt att i närheten

av Stockholms station sakna tillgång till en torpedinskjutningsstation

torde även lätt inses.

Kommittén har nu föreslagit, att en ny torpedinskjutningsstation

måtte iordningställas vid Bosön å Lidingön, varifrån en bana om 6,500

meters längd kan anordnas. Torpedinskjutningsstationen har beräknats

betinga en kostnad av 173,500 kronor, förutom utgifterna för markförvärv,

vilka upptagits till 24,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna

hava alltså beräknats till 197,500 kronor.0)

Frågan om torpedinskjutningsstationens anordnande står icke i något

direkt samband med flottstationen i övrigt. Med hänsyn till vikten därav

att denna fråga snarast möjligt vinner sin lösning, anser jag emellertid,

*) I Södergarnsalternativet ingår den för inskjutningsstationen avsedda marken

i det område, som föreslås att förvärvas för flottstationens räkning, varför någon

kostnad för markförvärv här icke beräknats.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 253 käft. (Nr 296.)

Torpedin
skjutnings
station.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Preliminära

avtal av den

7 april 191G

och don 12

mars 1917.

i likhet med kommittén, att frågan i detta sammanhang bör företagas

till prövning. Då någon bättre lämpad plats för inskjutningsstationen

än den av kommittén föreslagna icke torde stå att finna i Stockholms

skärgård, biträder jag kommitténs förslag i avseende å platsen för inskjutningsstationen.

Kommitténs kostnadsberäkningar för stationens anordnande

och den mark, som därför behöver tagas i anspråk, hava icke

givit anledning till erinran från min sida.

I det föregående hava berörts tvenne preliminära avtal om markförvärv,

vilkas godkännande utgör förutsättning för flottstationsfrågans

lösning enligt Stockholmsförslaget. Av dessa avtal bar det ena uppgjorts

den 7 april 1916 mellan delegerade, som enligt nådigt bemyndigande

utsetts av chefen för sjöförsvarsdepartementet, och representanter för

Stockholms stad, samt det andra avslutats den 12 mars 1917 mellan

flottstationskommittén och representanter för staden. Dessa avtal stå i

det förhållande till varandra, att för giltigheten av sistnämnda avtal

förutsattes, att förstnämnda avtal varder å ömse sidor godkänt. Jag

anhåller nu att få redogöra för huvudgrunderna av dessa avtal.

Enligt avtalet av den 7 april 1916 skall Stockholms stad äga

att den 1 juli 1917 tillträda Lindarängsområdet (bil. 6) med därtill

gränsande vatten, vilket område staden jämlikt stadgande i ett mellan

kammarkollegium, å statens vägnar, och staden den 5 november

1889 upprättat bytesavtal icke skulle få tillträda förrän fyrtio år efter

avtalets träffande (år 1929). Såsom ersättningssumma för det tidigare

tillträdet av nämnda område betalar staden en summa av 600,000 kronor,

att erläggas i poster av 60,000 kronor årligen under tio år med

första betalning den 1 juli 1919. Vidare försäljer Kungl. Maj:t och

kronan till staden med tillträde den 1 juli 1919 ett invid Lindarängsområdet

beläget område om 77,000 kvadratmeter (bil. 6) för en

summa av 1 miljon kronor, att betalas i poster av 100,000 kronor

på enahanda tider som nyssnämnda belopp av 600,000 kronor. Till

Kungl. Maj:t och kronan överlåter staden med äganderätt, att tillträdas

den 1 januari 1917, frälselägenheten Fjäderholmarna i Lidingö socken

med staden tillhöriga, därstädes befintliga byggnader ävensom strandoch

vattenrätt, att användas för hamn jämte upplags- och byggnadsplatser

m. m. i sammanhang med förflyttning av flottans station i Stockholm;

och skall Kungl. Maj:t och kronan inom det område i land och vatten,

som angives å bil. 6, utan något som helst hinder från stadens

sida äga förfoganderätt över de anläggningar därinom, som

Kungl. Maj:t och kronan kan finna för gott att utföra. Äganderätten

till Fjäderholmarna överlåtes först sedan Kungl. Maj:t och riksdagen

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

fattat beslut om dessa liolmars användning för nyss angivna ändamål.

Avtalet äger giltighet endast under förutsättning att Kungl. Maj:t och

riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige genom beslut, som

vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma inom den 1 juli 1916.

Då någon proposition i flottstationsfrågan av förut angiven anledning

icke blev avlåten till 1916 års riksdag, uppdrogs genom nådigt

brev den 9 maj samma år åt överståthållarämbetet att från stadsfullmäktige

infordra yttrande, huruvida stadsfullmäktige vore villiga att för

sin del till den 1 juli 1917 utsträcka den tid, inom vilken nyssnämnda

avtal för att äga giltighet skulle från fullmäktiges sida vara godkänt.

I anledning härav överlämnade överståthållarämbetet med skrivelse

den 11 juli 1916 ett av stadsfullmäktige den 19 juni samma år avgivet

yttrande i ärendet, däri stadsfullmäktige förklarade, att de vore villiga

att för sin del utsträcka ifrågavarande tid till den 1 juli 1917.

Avtalet av den 12 mars 1917 innehåller följande huvudpunkter. Staden

försäljer till kronan för en köpeskilling av 7 miljoner kronor dels ett

område i den s. k. Djurgårdsstaden och dels hela Beckholmen (bil. 12),

vilka båda områden tillhopa utgöra omkring 100,758 kvadratmeter. 1

försäljningen ingå å de försålda områdena befintliga, staden eller Grosshandelssocieteten

tillhöriga byggnader ävensom Grosshandelssocietetens

andel i Beckholmsdockorna. Ömförmälda områden få av kronan genast

tillträdas. Kronan försäljer till staden för en köpeskilling av 5 miljoner

kronor ett område vid Kaknäs (bil. 13),vilket område emellertid får av kronan

disponeras under 20 år från avtalets dag. Köpeskillingslikviden sker på

sådant sätt, att kronan vid tillträdet betalar skillnaden mellan de båda

köpeskillingarna, eller 2 miljoner kronor. Staden medgiver vidare, att

den nu befintliga allmänna farleden mellan Skeppsholmen och Galärvarvet

får av kronan avstängas. Därest dylik avstängning sker, är kronan

skyldig dels att samtidigt borttaga Skeppsholmsbron, dels ock att

såsom ersättning för den genom farledens avstängning vållade försämring

av hamnförhållanden till staden utgiva 1 miljon kronor, vilket belopp

erlägges i poster om 100,000 kronor årligen den 1 juli med första

betalning den 1 juli året efter det avstängningen skett. Kronan medgiver,

att dockorna å Beckholmen fortfarande få, i den mån de ej äro

upptagna av kronans fartyg, användas för besiktning och reparation av

fartyg, som ej tillhöra marinen.

Under förutsättning, att Stockholmsförslaget kommer till utförande,

torde uppmärksamhet böra ägnas åt de ersättningsfrågor, som upplåtelsen

av förut ömförmälda markområden å Norra Djurgården kan föranleda.

Stockholms

stations

byggnadsfond.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Vad då först de båda Lindarängsområdena beträffar, synes i samband

med dessa områdens upplåtande till Stockholms stad ersättning

kunna ifrågakomma till Stockholms kapplöpningssällskap till följd av

slopandet av den sällskapet tillhöriga, därstädes anlagda kapplöpningsbanan.

Såsom förut nämnts, har sällskapet i sådant hänseende begärt

en gottgörelse av 100,000 kronor.

I fråga om Kaknäsområdet har av Djurgårdsintendenten för djurgårdskassans

räkning gjorts framställning om ett ersättningsbelopp av

275.000 kronor jämte lösen för ståndskog. Till huvudsaklig del utgöres

nämnda belopp av kapitalvärdet av de nu till sagda kassa ingående avgifterna

för lägenheter m. m.

Därjämte kan viss ersättning till armén bliva erforderlig på grund

av inskränkning av övningsfält och mistning av armén tillhöriga, förut

omförmälda anläggningar å ifrågavarande områden.

Slutligen har Stockholms ångslupsaktiebolag förbehållit sig rätt att

framställa de skadeståndsanspråk, vartill bolaget till följd av olägenheter

genom flottstationens framdragande till Beckholmssundet kan anse sig

befogat.

För beredande av medel till gäldande av dessa och eventuellt andra

i samband med ifrågavarande markupplåtelse uppkommande ersättningsanspråk,

i den mån de efter vederbörlig prövning befinnas berättigade,

torde lämpligen böra bildas en fond, vilken under benämning Stockholms

stations byggnadsfond lärer böra förvaltas av marinförvaltningen.

Från fonden böra därjämte bestridas de utgifter, som komma att föranledas

av kronans omedelbara övertagande av nyttj anderätten till de

båda Beckholmsdockorna, vare sig nyttj anderättens övergång å kronan

sker genom frivillig överenskommelse eller expropriation. Dessa dockor

äro, såsom förut nämnts, för närvarande uthyrda till Bergsunds mekaniska

verkstads aktiebolag genom kontrakt, gällande till och med år 1930.

Till ifrågavarande fond bör ingå det belopp av 1,600,000 kronor,

som Stockholms stad enligt avtalet den 7 april 1916 har att i poster av

160.000 kronor årligen under tio år erlägga dels för det tidigare tillträdet

till det större Lindarängsområdet och dels för förvärvandet av det

mindre området å Lindarängen. Vidare böra bland fondens inkomster

upptagas inflytande hyresmedel och övriga inkomster från det av kronan

inköpta området i Djurgårdsstaden ävensom å Beckholmen och Fjäderholmarna,

efter avdrag av erforderliga undeidiållskostnader. I den mån

fondens inkomster icke behöva tagas i anspråk till gäldande av förut

nämnda ersättningar och utgifter, synes den, efter riksdagens hörande,

böra komma till användning för byggnads- eller andra dylika ändamål

i samband med flottstationens utvidgning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Vid granskning av de preliminära avtal av den 7 april 1916 och Departementsden

12 mars 1917, som utgöra förutsättningen för Stockholmsförslagets cl,eBrtTuan?m

genomförande och för vilkas innehåll jag i det föregående redogjort,

har jag icke funnit anledning till erinran, utan synas dessa avtal

vara av beskaffenhet att böra vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.

1 samband med avlåtande till riksdagen av framställning om godkännande

av berörda båda avtal lärer riksdagens medgivande böra inhämtas

därtill, att för flottstationen må tagas i anspråk mark å Södra

Djurgården och Fjäderholmarna till den omfattning, som finnes angiven

i Stockholmsförslaget.

Vidare synes mig frågan om bildandet av den fond under benämning

Stockholms stations byggnadsfond, varom jag i det föregående

yttrat mig, i detta sammanhang böra underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens

prövning.

1 fråga om de anslagsmedel, som nu böra av riksdagen äskas för flottstationens

utförande enligt Stockholmsförslaget, anhåller jag till en början

få erinra, att kronan har att vid tillträdet till den mark å Södra Djurgården,

som staden överlåter åt kronan, erlägga ett belopp av 2 miljoner

kronor. Återstående delen av det område å Södra Djurgården, som ingår i

Stockholmsförslaget, befinner sig i enskild ägo och bör, på sätt kommittén

föreslagit, i brist av godvillig överenskommelse expropriationsvis

förvärvas. Kostnaden för förvärvandet av denna del av ifrågavarande

område har av kommittén beräknats till omkring 2 miljoner kronor. De

sammanlagda utgifterna för markförvärv enligt Stockholmsförslaget, tillhopa

4 miljoner kronor, lära böra av riksdagen äskas såsom förslagsanslag,

högst, å extra stat för år 1918. Då markförvärvets ordnande utgör

förutsättning för utvidgningsarbetenas påbörjande, synes i samband därmed

bemyndigande böra begäras för Kungl. Maj:t att av sistnämnda

belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande år.

Såsom förut nämnts, har 1914 års senare riksdag uttalat, att riksdagen

förutsatte att i sinom tid få tillfälle att träffa avgörande i fråga

om platsen för den nya dockan. Omförmälda docka är enligt kommitténs

Stockholmsförslag avsedd att anordnas genom utvidgning till förut

föreslagna dimensioner av den å Beckholmen nu befintliga västra dockan.

Av kommittén har förutsatts, att det belopp av 1,400,000 kronor,

som av 1914, 1915 och 1916 års riksdagar avsatts för nyss omförmälda

docka, skulle få användas jämväl till påbörjande under åren 1917 och

1918 av utvidgningsarbeten för stationen. Härtill vill jag så mycket

hellre ansluta mig, som, på sätt även kommittén tänkt sig, vid bifall

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 296.

härtill ytterligare medel för utvidgningsarbeten a å stationen under åren

1917 och 1918 icke skulle erfordras.

I båda nu angivna hänseenden lärer riksdagens medgivande böra

inhämtas.

I anslutning härtill anser jag mig böra erinra, att Stockholmsförslaget

enligt flottstationskommitténs betänkande endast är att anse såsom

en allmän plan för stationens utbyggnad och naturligen icke avser

att i detalj fastställa utvidgningsarbetenas fortgång. Jag har ock i det

föregående framhållit såsom en väsentlig fördel beträffande Stockholmsförslaget,

att ett bindande beslut om hela stationsanläggningens fullbordande

nu icke behöver fattas, utan att stationens utbyggande kan

äga rum, i den mån förhandenvarande förhållanden därtill föranleda och

i den ordning, som framdeles må finnas lämplig.

Av kommittén har uppgjorts en schematisk arbetsplan och kostnadsfördelning

för Stockholmsförslaget för olika år. För åren 1917 och

1918 omfattar denna plan — under förutsättning att under nämnda

båda år för arbetena får disponeras det för den nya dockan avsatta beloppet

av 1,400,000 kronor -— förutom påbörjande av docka och verkstad,

inom varvet terrasserings- och kajarbeten omkring dockan och

verkstaden, varvsområdets inhägnande samt påbörjande av byggnad för

torpedförråd med pumpstation ävensom av verkstad, hangarer och slipar

för ffygm återigen samt inom stationen påbörjande av ny kasernbyggnad

och förändringar i befintliga boställen. Färdigställandet av samtliga

dessa arbeten beräknas betinga en sammanlagd kostnad av omkring

5,400,000 kronor eller, efter avdrag av redan avsatta 1,400,000 kronor,

omkring 4,000,000 kronor.

Kommittén har i sin förenämnda arbetsplan förutsatt, att arbetena

med den föreslagna bränsledepån och torpedinskjutningsstationen skulle

påbörjas först år 1919 samt avslutas, bränsledepån år 1921 och torpedinskjutningsstationen

år 1920. Med hänsyn därtill att dessa anstalter

äro av trängande behov påkallade, anser jag emellertid synnerligen

önskvärt, att arbetena därå igångsättas snarast möjligt; och finner jag

mig följaktligen böra föreslå, att erforderliga anslag för berörda båda

ändamål redan nu äskas av riksdagen. Kostnaderna för bränsledepån,

tillhopa 2 miljoner kronor, böra enligt min mening fördelas på åren 1918,

1919 och 1920 med 500,000 kronor på det förstnämnda året och 750,000

kronor på vart och ett av de två följande åren, med rätt för Kungl.

Maj:t att av det å 1918 års stat uppförda beloppet låta utanordna erforderlig

del redan under innevarande år. Vad torpedinskjutningsstatio
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

103

nen beträffar, hava kostnaderna för densamma jämte erforderligt markförvärv

enligt Stockhohnsförslaget beräknats till 197,500 kronor. Av

detta belopp lärer 97,500 kronor böra äskas på 1918 års stat och återstoden,

100,000 kronor, för år 1919. Bemyndigande lärer böra begäras

för Knngl. Maj:t att av det anslag, som upptages å 1918 års stat, redan

under innevarande år disponera erforderlig del.

Det beslut, som riksdagen kommer att fatta i flottstationsfrågan,

utövar i viss mån inverkan på vissa av riksdagen ännu icke prövade

anslagskrav för anläggningar vid Stockholms station, som framlagts i

statsverkspropositionen till innevarande års riksdag under femte huvudtiteln.

Dessa anslagskrav avse dels tillbyggnad av de nuvarande plåtslagarverkstäderna

m. m. och dels uppförande av en torpedförrådsbyggnad.

Till förstnämnda ändamål har äskats ett anslag på extra stat för

år 1918 av 110,800 kronor. Detta belopp är fördelat på följande sätt

å särskilda arbeten:

tillb}rggnad av plåtslagarverkstäderna.......................... kronor 80,000: —

uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet

.......................................................................... » 11,000: —

inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul

till järnförråd för ingenjördepartementet » 6,000: —

anordnande och inredning av ny lokal för förrådet

av gjutmodeller........................................... »_13,800: —

Summa kronor 110,800: —

Därest beslut skulle fattas om påbörjande under innevarande år

av bland annat plåtslagarverkstaden å Beckholmen, bör den föreslagna

tillbyggnaden av de nuvarande plåtslagarverkstäderna ej komma

till utförande. Vad däremot övriga ovan uppräknade arbeten beträffar,

ingår det nya kanonskjulet bland de byggnader, som enligt

kommitténs förslag böra uppföras, ehuru några kostnader därför icke

äro upptagna på grund därav, att medel för ändamålet redan äskats

av årets riksdag. Likaledes bör inredning av artilleridepartementets nuvarande

kanonskjul till järnförråd ävensom anordnande och inredning

av ny lokal för gjutmodellförrådet komma till utförande, enär det galärskjul,

i vilket dessa båda förråd för närvarande äro inrymda, jämlikt

den av kommittén uppgjorda arbetsplanen beräknas skola rivas redan år

1921 samt de byggnader, i vilka de enligt nämnda plan i sinom tid

skola inrymmas, beräknas bliva färdiga först omkring år 1926. I

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

överensstämmelse härmed skulle således här ifrågavarande anslag vid

bifall till framställningen om Stockholmsförslagets genomförande reduceras

från 110,800 kronor till 30,800 kronor.

För uppförande av en torpedförrådsbyggnad har vid årets riksdag

under femte huvudtiteln begärts ett extra anslag för år 1918 av 81,900

kronor. Anslaget är avsett till uppförande å Skeppsholmen, i anslutning

till den nuvarande torpedförrådsbyggnaden, av en tillbyggnad av

sten, beräknad att rymma omkring 200 moderna torpeder (de äldre

torpederna skulle fortfarande förvaras i den nuvarande förrådsbyggnaden)

samt till förbättrade anordningar för torpedernas transport mellan förrådet

och kajen.

Under förutsättning av bifall till Stockholmsförslaget bliver ifrågavarande

anslag i allt fall erforderligt. Ifrågavarande förrådsbyggnad bör

emellertid icke förläggas enligt den ursprungliga planen, utan i stället

på den plats å Galärvarvet i närbeten av övriga byggnader för torpeddepartementets

behov, som föreslagits av kommittén, varjämte erforderliga

anordningar för torpedernas transport mellan förrådet och kajen

böra på denna plats vidtagaB. Någon ändring av det för ändamålet

beräknade kostnadsbeloppet torde härav icke komma att förorsakas. Till

undvikande av splittring av torpedförråden å dels Skeppsholmen och

dels Galärvarvet bör för förvaring av de äldre torpederna å sistnämnda

plats uppföras ännu en förrådsbyggnad. För denna byggnad hava erforderliga

medel inberäknats i kommitténs sammanställning av kostnaderna

för de arbeten, som äro avsedda att påbörjas under åren 1917 och 1918.

Om beredande av särskilda medel för täckande av ovan omförmälda,

till upptagande i 1918 års stat föreslagna kostnader, tillhopa 4,597,500

kronor, bar chefen för finansdepartementet för avsikt att inom den närmaste

tiden framställa förslag.

Beträffande frågan om upplåtandet av de områden vid Lindarängen

och Kaknäs, som omförmälas i förberörda avtal den 7 april 1916 och

den 12 mars 1917, bar Eders Kungl. Maj:t behagat meddela mig, att

binder från Eders Kungl. Maj:ts sida icke möter häremot.

På grund av vad i detta ärende sålunda anförts hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels — under förutsättning att Stockholms stadsfullmäktige genom

beslut, som vinna laga kraft, före den 1 juli 1917 godkänna ej mindre

ett av utsedda delegerade för staten och Stockholms stad den 7 april

1916 uppgjort avtal än även ett av 1916 års flottstationskommitté och

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

105

delegerade för staden den 12 mars 1917 avslutat avtal — för sin del

gilla berörda båda avtal;

dels till fullgörande av berörda avtal av den 12 mars 1917 samt

till förvärvande av den enskilda personer tillhöriga mark å Södra Djurgården,

som ingår i ett av 1916 års flottstationskommitté avgivet förslag,

benämnt Stockholmsförslaget, å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,

högst, å 4,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av

nämnda belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande år;

dels medgiva, att för flottans station i Stockholm må tagas i anspråk

mark å Södra Djurgården och Fjäderholmarna till den omfattning, som

finnes angiven i det av 1916 års flottstationskommitté avgivna Stockholmsförslaget

;

dels föreskriva, att på det sätt och för det ändamål, som i det

föregående angivits, skall bildas en fond, benämnd Stockholms stations

byggnadsfond;

dels medgiva, att av de utav 1914, 1915 och 1916 års riksdagar

till ny docka avsatta medel, 1,400,000 kronor, må användas erforderliga

belopp ej mindre för utvidgning till föreslagna dimensioner av den

å Beckholmen nu befintliga västra dockan än även till påbörjande under

åren 1917 och 1918 av utvidgningsarbeten för flottans station i Stockholm

i huvudsaklig överensstämmelse med 1916 års flottstationskommittés

Stockholmsförslag; ''

dels till anordnande av eu bränsledepå å Fjäderholmarna bevilja ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor och därav på extra stat för år

1918 anvisa ett belopp av 500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av sistnämnda belopp låta utanordna erforderlig del redan under

innevarande år;

dels och till anordnande av en torpedinskjutningsstation vid Bosön

jämte erforderligt markförvärv därstädes bevilja ett reservationsanslag

av 197,500 kronor och därav på extra stat för år 1918 anvisa ett belopp

av 97,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda

belopp låta utanordna erforderlig del redan under innevarande år.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll

fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Norblad.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 253 höft. (Nr 296.)

14

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

107

Bilaga 1.

Förslag till avtal mellan kronan och Stockholms stad.

a) 1916 års förslag till överenskommelse.

Sedan Stockholms stad genom ett emellan kungl. järnvägsstyrelsen

enligt nådigt brev den 31 maj 1878, å ena, samt stadens drätselnämnd,

å stadens vägnar, å andra sidan, den 9 juli 1879 upprättat kontrakt,

för hamn eller för upplags- och byggnadsplatser utan ersättning till

statsverket erhållit upplåtelse å vissa i kontraktet med däri åberopade

kartor närmare bestämda områden att av staden tillträdas i den mån

staden funnes vara därav i behov samt uti ett sedermera enligt nådigt

brev den 18 oktober 1889 emellan kungl. kammarkollegium och staden

den 5 november samma år upprättat bytesavtal stadgats, att den del av

nämnda områden, som å en av stadsingenjörskontoret den 18 mars 1889

verkställd kopia av en av samma kontor den 8 februari 1884 uppgjord

karta betecknats med III 2), icke i något fall finge av staden tillträdas

förrän fyrtio år efter sistnämnda avtals träffande, så är med ändring av

detta stadgande härmed överenskommet, att staden skall äga att på villkor,

varom nedan vidare förmäles, redan den 1 juli 1917 tillträda här

ifrågavarande med III 2) å omnämnda kartkopia betecknade område i

befintligt skick med därtill gränsande vatten.

Vidare överlåter och försäljer Kungl. Maj:t och kronan till Stockholms

stad med full äganderätt och med tillträde den 1 juli 1919 ett

invid förenämnda mark beläget, å här bifogade karta, Bil. A., utmärkt

område om cirka 77,000 kvadratmeter, jämväl på villkor, varom här

nedan förmäles.

Såsom ersättnings- och köpesumma dels för det tidigare tillträdet

av det med III 2) betecknade område, dels för det till staden försålda

området enligt bifogade karta betalar staden en kontant summa av

1,600,000 kronor, därav 600,000 kronor beräknas utgöra ersättning för

det tidigare tillträdet av området III 2) och återstoden, 1,000,000 kronor,

utgör köpesumma för sistberörda mark om cirka 77,000 kvadratmeter, att

erläggas i poster av 160,000 kronor årligen den 1 juli med första betalning

den 1 juli 1919 och därefter samma dag år efter annat under tio år.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Därjämte överlåter staden till Knngl. Maj:t och kronan med full

äganderätt, att tillträdas den 1 januari 1917, under nedannämnda förutsättning

frälselägenheten Fjäderholmarne i Lidingö socken, Danderyds

skeppslag, i befintligt skick och med strand- och vattenrätt, att användas

för hamn jämte upplags- och byggnadsplatser m. m. i sammanhang med

förflyttning av flottans station i Stockholm, ägande Kungl. Maj:t och

kronan inom det område i land och vatten, som angives å bifogade

karta, Bil. B, med latituds- och longitud sbestämmelser, utan något som

helst hinder från stadens sida förfoganderätt för de anläggningar därinom,

som Kungl. Maj:t och kronan kan finna för gott att utföra.

Så snart stadsfullmäktige fattat beslut, som vinner laga kraft, därom,

att det med III 2) betecknade område skall användas till hamn jämte

upplags- och byggnadsplatser, berättigas staden erhålla full äganderätt

såväl till detta område, som hela det område i övrigt, som, jämlikt förut

anmärkta kontrakt av den 9 juli 1879, för samma ändamål upplåtits

till staden och som staden redan tillträtt, och förpliktar sig alltså Kungl.

Maj:t och kronan att, så snart ovannämnda förutsättning föreligger, utfärda

så beskaffad handling, varigenom äganderätten överlåtes till staden,

så att staden å hela området må kunna erhålla lagfart. Likaså

skall äganderätten till Fjäderholmarne å Kungl. Maj:t och kronan överlåtas

först sedan Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut om dessa holmars

användning för sitt ovan angivna ändamål.

Då det här ovan omförmälda område om 77,000 kvadratmeter icke

kan till sina gränser för närvarande noggrannt bestämmas, emedan begränsningen

är avhängig av de anordningar statens järnvägar i kommunikationshänseende

kommer att träffa, äger staden framdeles erhålla

gränsreglering så beskaffad, att statens järnvägars och stadens intressen

behörigen tillgodoses, varvid staden medgives att få det köpta området

minskat eller ökat med högst tio procent av nu beräknade arealen,

77,000 kvadratmeter. I följd härav skall jämväl jämkning av köpeskillingen

äga rum på sådant sätt, att staden, om minskning av arealen sker,

får köpesumman minskad med 20 kronor per kvadratmeter, varmed sammanlagda

arealen efter gränsregleringen kommer att understiga den ovan

angivna, varemot, om arealen kommer att utökas, motsvarande ökning i

köpesumman erlägges till Kungl. Maj:t och kronan. Reglering av den

exakta köpesumman sker i sammanhang med tillträdet och så, att minskning

eller ökning fördelas proportionellt på här ovan bestämda förfallotider.

Kungl. Maj:t skall, i den mån Kungl. Maj:t och kronan för blivande

flottstationsanläggning vid Kaknäs därav blir i behov, äga att, där

sådant lämpligen kan ske, utan hinder från stadens sida få över till

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

staden överlåtna området framdragna de ledningar för vatten, gas och

elektricitet, som kunna ifrågakomma. Därest enligt överenskommelse

med statens järnvägar det skulle befinnas lämpligt, att järnvägsförbindelse

framdrages till blivande flottstation över någon del av det till

staden överlåtna området, skall staden medgiva, att erforderliga spåranordningar

må utan särskild ersättning till staden framföras över området,

dock må trafiken därå icke ordnas så, att den verkar störande å

liamnrörelsen.

Samtliga staden tillhöriga, å"Fjäderholmarne befintliga byggnader

medfölja överlåtelsen till Kungl. Magt och kronan utan ersättning, varjämte

all stadens rätt på grund av ingångna arrendeavtal och dylikt

överlåtes på Kungl. Maj:t och kronan, med skyldighet för denna att

iakttaga i arrendeavtalen stadgade, staden åliggande förpliktelser.

I fråga om avkastningen från vad som genom detta avtal överlåtits,

likasom i fråga om därå vilande skatter och onera, skall gälla att densamma

tillfaller resp. gäldas av staden eller Kungl. Maj:t och kronan,

såvitt belöper på tid efter tillträdet.

Om Kungl. Maj:t och kronan det påfordrar, åligger det staden att

uppsäga arrendeavtal, som avse område å Fjäderholmarne före tillträdesdagen.

Utfyllning eller tippning må icke efter denna dag äga rum vid

Fjäderholmarne, utan efter överenskommelse med varvschefen vid Stockholms

station.

De Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga, å det med III 2) här ovan

betecknade området befintliga kruthus skall Kungl. Maj it och kronan

äga rätt att låta kvarstå, även efter stadens tillträde till området och

intill den 1 juli 1923, varefter de skola av Kungl. Maj:t och kronan bortföras.

Kungl. Maj:t och kronan avstår däremot från anspråk på ersättning

för samma kruthus eller att staden skall bekosta deras förflyttning.

All lagfartskostnad i anledning av överlåtelsen av äganderätt enligt

förestående avtal skall bekostas av den, som bekommit äganderätten,

och skall vad som överlåtes lämnas fritt från inteckningar.

Detta avtal äger Ogiltighet endast under förutsättning, att Kungl.

Magt och riksdagen, å ena, samt Stockholms stadsfullmäktige genom

beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma inom

den 1 juli 1916.

Stockholm den 7 april 1916.

Gustaf Dyrssen.

Erilc Martin.

Otto M. Höglund.

Herm. Larjim.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

b) 1017 års förslag till överenskommelse.0)

Mellan undertecknade kommitterade för utredning av frågan om

flottstation i Stockholms skärgård, å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar,

å ena, samt undertecknade Herman Lamm och Oskar Wallenberg, å Stockholms

stads vägnar, å andra sidan, är denna dag följande överenskommelse

träffad.

l:o) Stockholms stad överlåter och försäljer till Kronan dels ett

område i den s. k. Djurgårdsstaden, innefattande tomter, gatumark och

utfyllningar i Saltsjön, dels hela Beckholmen, vilka båda områden tillhopa

utgöra cirka 100,758 kv.meter och äro å bifogade karta med beskrivning,

Bil. A, betecknade med röd färg. Innefattande det försålda

området i Djurgårdsstaden, förutom gatumark och utfyllningar, en del

av tomten n:o 1 och hela tomten n:o 3 i kvarteret Masten, en del av

tomten n:o 1 och hela tomten n:o 2 i kvarteret Trädgården, tomten n:o

1 i kvarteret Trehörningen och n:o 7 i kvarteret Bergsklippan, tomterna

n:ris 1, 3, 4, 7, 8 och 12 i kvarteret Kyrkogården och tomterna

n:ris 2, 3 och 4 i kvarteret Bergsklippan. I försäljningen ingår dels de

å försålda områdena befintliga byggnader, som tillhöra Stockholms stad

eller Grosshandelssocieteten, ävensom den sistnämndas andel i dockorna,

dels all stadens rätt till strand, vatten och grund såväl utanför ifrågavarande

områden som utanför tomten n:o 1 i Bergsklippan.

Tillika överlåter staden till Kronan den staden tillkommande förköpsrätt

till de Amiralitetskrigsmanskassan förut tillhöriga tomter i D jurgårdsstaden,

som ligga innanför den å kartan markerade gränslinjen,

betecknad med A. B. C. D. E. F. G. H. I. K. ävensom till de Stockholms

ångslupsaktiebolag tillhöriga tomterna inom kvarteret Grönland

n:ris 1 och 2 samt kvarteret Halsen n:ris 5 och 6.

2:o) Köpeskillingen för de under punkt l:o) angivna områden med

därå befintliga staden och Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader

samt den övriga egendom, som i köpet ingår, utgör sju millioner

(7,000,000) kronor.

3:o) Kronan överlåter och försäljer till Stockholms stad ett markområde

vid Kaknäs, utmärkt på bifogade karta, Bil. B, jämte rätt till

grund och vatten i Saltsjön utanför områdets strand, allt för en köpeskilling

av fem millioner (5,000,000) kronor.

*) De här nedan åberopade Bil. A och B äro såsom Bil. 12 och 13 fogade vid

detta protokoll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

4:o) Den mark staden överlåter åt Kronan må av Kronan genast

lagfaras och tillträdas. Och övertager Kronan stadens och Grosshandelssocietetcns

rättigheter och förpliktelser gent emot hyresgäster och upplåtelseinnehavare

enligt bifogad P. M., Bil. C.

5:o) Staden förbehåller sig rätt att få på egen bekostnad borttaga

byggnader av estetiskt eller kulturhistoriskt intresse å det av staden till

Kronan avträdda området mot skyldighet att utgiva ersättning efter nuvarande

brandförsäkringsvärdet. Dock skall framställning härom göras

inom ett år efter det detta avtal blivit definitivt fastställt.

6:o) Den i Djurgårdsstaden befintliga brandstationen får av staden

kostnadsfritt disponeras under en tid av intill fem år från denna dag,

dock med skyldighet för staden att själv bekosta byggnadens underhåll.

7:o) Staden medgiver för sin del, att nu befintliga allmänna farled

mellan Skeppsholmen och Galärvarvet får av Kronan avstängas. Därest

dylik avstängning sker, är Kronan skyldig dels att samtidigt borttaga

Skeppsholmsbron, dels ock att såsom ersättning för den genom farledens

avstängning vållade försämring av hamnförhållanden, till staden utgiva

en million (1,000,000) kronor, som erlägges i poster av etthundratusen

(100,000) kronor årligen den 1 juli med första betalning den 1 juli året

efter det avstängningen skett och därefter samma dag år efter annat

under tio år.

8:o) Kronan medgiver, att dockorna å Beckholmen fortfarande få,

i den mån de ej äro upptagna av Kronans fartyg, användas för besiktning

och reparation av fartyg, ej tillhörande marinen, efter av Kungl.

Maj:t fastställd taxa.

9:o) Den av Kronan till staden försålda marken får av staden genast

lagfaras, men får av Kronan disponeras under 20 år från denna dag,

dock utan rätt för Kronan att å området avverka skog annat än för

rensning. De å området nu befintliga Kronan tillhöriga byggnader, som

finnas kvarstående vid tiden för upphörandet av Kronans dispositionsrätt

till området, lösas av staden med belopp, som i brist på åsämjande bestämmes

av tre skiljemän, av vilka vardera kontrahenten utser en, och

de sålunda utsedda den tredje. Vid bestämmandet av ersättningsbeloppet

må hänsyn icke tagas till reparationer, som härefter verkställas å byggnaderna,

så vida de ej kunna anses nödvändiga för byggnadernas underhåll.

10:o) Därest Kronan framdeles vill avhända sig mark, som gränsar

intill det enligt punkt 3:o) härovan till staden försålda markområde vid

Kaknäs, skall staden äga företrädesrätt att förvärva sådant område till

samma pris, som av annan spekulant bjudes.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition Nr 296.

ll:o) För giltigheten av detta avtal förutsattes, att den villkorliga

överenskommelse, som den 7 april 1916 ingåtts mellan herrar Gustaf

Dyrssen och Erik Martin, å Kronans vägnar, å ena, samt herrar Otto

M. Höglund och Herman Lamm, å stadens vägnar, å andra sidan, angående

dels rätt för staden till tidigare tillträde av det av Kronan till staden

genom kontrakt den 9 juli 1879 avträdda område vid Lindarängen, ävensom

rätt för staden till lagfart å upplåtna områden, dels försäljning från

Kronan till staden av ett invid förenämnda mark beläget område om

cirka 77,000 kvadratmeter, dels ock överlåtelse från staden till Kronan

av frälselägenheten Fjäderholmarne, varder å ömse sidor godkänt.

12:o) Köpeskillingslikviden sker sålunda:

Från köpeskillingen för de av staden till Kronan försålda områden

med därå befintliga staden och Grosshandelssocieteten tillhöriga byggnader

sju millioner (7,000,000) kronor avgår köpeskillingen för det av

Kronan till staden försålda området vid K aknäs fem millioner (5,000,000)

kronor. Skillnaden två millioner (2,000,000) kronor betalas av Kronan

vid tillträdet.

13:o) All lagfartskostnad i anledning av överlåtelsen av äganderätten

enligt detta avtal skall bekostas av den, som bekommit äganderätten,

och skall vad som överlåtes lämnas fritt från penningeinteckningar.

14:o) Detta avtal äger giltighet allenast under förutsättning, att

Kungl. Maj:t och Riksdagen, å ena, shmt Stockholms stadsfullmäktige

genom beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, godkänna detsamma

före den 1 juli 1917.

Stockholm den 12 mars 1917.

Ludvig Sidner. Herm. Lamm. O. Wallenberg.

Ivar Falkman.

Olof Gyldén.

S. IL. Kvarnzelius.

Sven Lubeck.

Värner Rydén.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kitngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

113

Bilaga 2.

Flottstationskommitténs beskrivningar iiver Stockholms-,

Kaknäs- och K lfvi k sförslagen.

Stockholmsföretaget.

Det för nuvarande stationsanläggning i Stockholm på Skepps- och

Kastellholmarna samt Galärvarvet disponerade området omfattar, efter

fråndragande av flottans kyrkogård, som är 7,800 kvm.,

inom varvet:

å Skeppsholmen..

» Galärvarvet

inom stationen:

å Skeppsholmen..

» Kastellholmen ..

omkr. 60,000 kvm.

» 10°,000 55 165,000 kvm.

omkr. 165,000 kvm.

» 30,000 » 195,000 kvm.

eller sammanlagt omkring 360,000 kvm.

Vid tidigare uppgjorda stationsförslag hava de för varv och station

erforderliga utrymmena beräknats till

enligt 1900 och 1902 års Kaknäsförslag:

varv.................. omkr. 550,000 kvm.

station ............ » 1,400,000 »

summa omkr. 1,950,000 kvm.

enligt 1907 års Elfviksförslag:

varv.................. omkr. 563,000 kvm.

station ............ » 1,753,000 ))

summa omkr. 2,316,000 kvm.

enligt 1907 års försvarskommittés Lindarängen—Kaknäsförslag:

varv............... omkr. 862,000 kvm.

station ............ » 793,000 »

summa omkr. 1,655,000 kvm.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 käft. (Nr 296.)

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 996.

samt enligt 1907 års försvarskommittés Torsbyfjärdsförslag:

varv.................. om kr. 700,000 kvm.

station ........... » 2,240,000 »

summa omkr. 2,940,000 kvm.

Vid bibehållande av flottstationen å nuvarande plats kunna visserligen

behoven av utrymmen för själva stationen med hänsyn till dess

belägenhet i huvudstaden betydligt reduceras, varjämte ävenledes behovet

av kajutrymmen inom varvet minskats, sedan numera ett större antal

fartyg under längre tid av året icke äro förlagda till varvet utan på expedition.

Däremot erfordras för varvet, även vid kvarblivande å nuvarande

plats, områden som i huvudsak motsvara de i övriga förslag beräknade,

vilka, sedan det avsevärt utrymme fordrande flygvapnet under

senaste år tillkommit, icke synas vara för stort tilltagna.

V id utarbetandet av planerna för stationens kvarblivande i Stockholm

har i första hand undersökts, i vad män det med proposition nr 123 till 1911

års riksdag framlagda preliminära förslaget till stationens ombyggande inom

nuvarande område fortfarande kunde anses tillfredsställande. Därvid visade

det sig, att detta endast skulle kunna utföras i samband med en fullständig

utfyllning av de båda vikarna mellan Skepps- och Kastellholmarna jämte

bortsprängning och planering av bergshöjden å Kastellholmen, varjämte de

olägenheter icke syntes kunna undgås, som framhållits av marinförvaltningen

och inspektören av flottans övningar till sjöss i deras skrivelse den 12

augusti 1915. Särskilt har det synts kommittén orimligt att för ombyggnad

av varvet och utvidgning av dess verksamhet nedlägga de approximativt

beräknade kostnaderna av över 20,000,000 kronor enligt nu gällande priser,

utan att vara förvissad om att de nya anläggningarna skulle kunna med

fördel tillgodogöras under en avsevärd tidrymd, samt utan att möjlighet

för anläggningarnas utvidgning, om så skulle visa sig erforderligt, verkligen

funnes.

Ett flertal förslag hava därefter uppgjorts med å Djurgårdssidan

vidgade områden, vilka dock samtliga havt att framvisa den olägenheten,

att den nya, stora dockan måste förläggas intill den nuvarande vid det för

indockning av större och mera djupgående fartyg synnerligen olämpliga

och trånga farvattnet mellan Skeppsholmen och Galärvarvet.

Sistnämnda olägenheter skulle däremot kunna undvikas genom

dockans förläggande till Beckholmen, där en av de båda med statsbidrag

anlagda dockorna kan utvidgas till erforderliga dimensioner för betydligt

lägre kostnad än som skulle behövas för byggande av en helt ny docka,

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

och där möjlighet således förefinnes att oaktat senaste årens höga prisstegringar

kunna erhålla en för flottans behov fullgod docka för samma

kostnad, som beräknades år 1913. Genom förvärvandet av Beckholmen

tillföres flottans varv ytterligare en mindre docka och en för fartygsbyggnad

synnerligen lämplig terräng, och kommittén har därför funnit sig

böra för Stockholmsalternativet föreslå att nuvarande område utvidgas å

Djurgårdssidan, söder om Galärvarvet, dels med den strandremsa som begränsas

av Falkenbergsgatan, Långa gatan, Breda gatan och Östra Vattugränd,

dels med Beckholmen, såsom närmare framgår av bil. 10. Dessutom

har det synts kommittén önskvärt, att några mindre utfyllningar för

erhållande av tillfredsställande kajer göras å Skepps- och Kastellholmarna.

Det för varv och station avsedda området skulle då bliva:

för varvet:

å Skeppsholmen

» Galärvarvet ...

» Djurgården ...

» Beckholmen . ..

för stationen:

å Skeppsholmen............ omkr. 170,000 kvm.

» Ivastellholmen........... » 32,500 x> 202,500 kvm.

eller sammanlagt omkring 483,000 kvm.

Å det sålunda utvidgade området, där varvsarealen visserligen icke

uppgår till den för nyanläggningar nu beräknade, men i stället med lätthet

kan helt planeras, så att varje kvadratmeter kan utnyttjas, anser kommittén

det vara möjligt att på ett fullt tillfredsställande sätt planlägga

flottans varv till den omfattning, som närmare angivits å sid. 68 i kommitténs

betänkande, varjämte ävenledes möjlighet förefinnes att utvidga

anläggningarna.

Varvets ombyggnad har planlagts med hänsyn dels till den nya

dockans förläggning till Beckholmen samt det därav motiverade önskemålet,

att den egentliga varvsverksamhetens (ingenjördepartementets) större

verkstäder sammanföras till Beckholmen och närmast liggande delar av

Djurgården, dels till önskvärdheten av att byggnaderna för flygvapnet

uppföras å den öppna planen vid nuvarande Galärvarvets södra gräns,

där en del hangarer och provisorisk flygverkstad redan anordnats, samt

att till denna plats även förläggas övriga byggnader för torpeddepartementet,

varunder flygvapnet för närvarande sorterar, dels slutligen att

omkr. 60,000 kvm.

» 105,000 »

v- 60,500 »

y> 55,000 » 280,500 kvm.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

för respektive varvsavdelningars eventuella utvidgning något utrymme skulle

reserveras i närheten av de olika varvsdepartementens byggnader.

An vidare har eftersträvats att söka reducera de olägenheter, som

av skilda myndigheter ur varvsteknisk synpunkt framhållits emot flottstationens

bibehållande å nuvarande plats. De viktigaste av dessa hava,

förutom det otillfredsställande utrymmet och saknaden av lämplig plats

för den nya dockan inom nuvarande varvsgränser, varit:

varvets sönderdelning i två genom ett starkt trafikerat farvatten åtskilda

områden,

saknaden av förbindelse med järnvägsnätet,

saknaden av utrymme för utförande av fartygsbyggnader, samt

bristen å lämpliga arbetarebostäder i varvets närhet.

Av dessa olägenheter har den förstnämnda framstått såsom den svåraste,

dels på grund av därav föranledda ökade kostnader för transporter

av materiel mellan de båda områdena, dels på grund av den ökade svårigheten

att med önskvärd säkerhet kunna verkställa de riskabla sliptagningarna

av tyngre och längre båtar å torpedbåtsslipen, sedan skärgårdstrafiken

genom varvsområdet numera väsentligt ökats samtidigt med att

farvattnets bredd mellan varvstängslen minskats till följd av de inom

desamma förlagda fartygens större längd, dels även på grund av obehaget

för nämnda trafik att, då större fartygsförflyttningar mellan varvsområdena

företagas, under längre tider bliva helt avstängd, vilket icke

kan undvikas, särskilt vid hårdare nordlig eller sydlig vind. För att

undgå denna olägenhet föreslås att förbinda de åtskilda varvsdelarna

med en fast utfyllning och bro mellan Galärvarvets och Skeppsholmens

nordligaste stränder, samt att borttaga nuvarande Skeppsholmsbron och

öppna ny farled till Nybroviken genom sundet mellan Skepps- och

Blasieholmarna. Den nya bron mellan Galärvarvet och Skeppsholmen

skulle utföras för vanlig gatutrafik enligt Stockholmsförhållanden, d. v. s.

500 kg/mJ kör- och gångbana, 23 tons ångvält samt tvenne rader av

varandra mötande 10 tons lastautomobiler och till sådan bredd, att å

densamma skulle kunna framföras trafiken såväl mellan varvsområdena

som till stationsområdet å Skeppsholmen. Den nuvarande Skeppsholmsbron,

som är byggd för rörlig belastning av högst 4 ton, motsvarar

redan för närvarande icke varvets och stationens å Skeppsholmen anspråk

på tillräckligt stark landförbindelse samt kan ej ytterligare förstärkas

annat än efter fullständig ombyggnad av såväl landfästen och

bropelare som spann. Genom den här föreslagna åtgärden undvikes en

annars snart behövlig ombyggnad av den gamla bron, och samtidigt

vinnes den fördelen, att delar av denna efter förstärkning och ombygg
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

nåd kunna användas till anordnande av erforderlig förbindelse mellan

Djurgården och Beckholmen, vars kostnad härigenom endast skulle uppgå

till något mera än tredjedelen av kostnaden för en ny bro (130,000

kr. i stället för 340,000 kr.). Även häruti synes sålunda ligga ett skäl

för att den föreslagna förbindelsen mellan de båda varvsområdena kommer

till stånd. Inom kommittén har också från sakkunnigt håll kraftigt

framhållits, att en av de viktigaste förutsättningarna för att på ett tillfredsställande

sätt kunna lösa flottstationsfrågan genom varvets bibehållande

å nuvarande plats är, att fast förbindelse ordnas mellan varvets

åtskilda områden, samt att den mellan desamma framgående farleden avstänges

och framföres genom annan led.

Vad åter övriga olägenheter beträffar föreslås dessa att undanröjas

på sätt närmare framgår av nedanstående plan för ombyggnad och utvidgning

av varv och station.

De nyanläggningar samt till- eller ombyggnader, som kunna anses

vara för närvarande mest behövliga, därest varv och station skola bibehållas

å nuvarande plats med tillägg av föreslagen utvidgning, äro:

å varvets område:

anläggande av docka för mottagande av pansarbåtar av Sverigetypen

jämte uppförande av mindre verkstadsanläggning, vartill av riksdagen

avsatts ett belopp av 1,400,000 kr.,

anordnande av kajer, pir och lyftkran om 100 ton för förtöjning

m. m. vid arbeten å pansarbåtar av Sverige-typen,

fortsättande av påbörjat uppförande av verkstad samt hangarer för

flygvapnet,

uppförande av torpedförråd av sten,

anordnande av fast förbindelse mellan de båda delarna av varvet,

Skeppsholmsvarvet och Galärvarvet,

utvidgning och ombyggnad av material- och inventarieförrådens

byggnader,

utvidgning av varvschefens kansli och expeditionslokaler,

utvidgning och ombyggnad av varvsdepartementens verkstäder och

övriga byggnader,

anordnande av upphalningsslip för större torpedbåtar m. m.,

vidtagande av anordningar för transport av lastade järnvägsvagnar

från statens järnvägsspår till varvet och anordnande av spår förbindelse

med stadens spårvägsnät, och

förbättring av äldre och anläggning av nya kajer;

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

å stationens område:

uppförande av underbefälsskola och marketenteri, vartill 1911 års

riksdag beviljat ett anslag av sammanlagt 172,000 kr.,

uppförande av ny kasärn för omkring 800 man,

ombyggnad av nuvarande kasärner,

ombyggnad av kasärn I för inrymmande av lokaler för stationsmyndigheternas

expeditioner,

utvidgning av lokalerna för stationens förråd och verkstäder,

ombyggnad och modernisering av boställshusen,

utvidgning av tvätt- och badanstalten,

anordnande av förtöj ningsplatser för till stationen förlagd rekrytavdelning

samt torpedbåts-, undervattensbåts- och minberedskaper,

uppförande av exercishus och markenteri samt anordnande av förråds-

och verkstadsbyggnader för beredskaperna,

förbättrande av förbindelsen mellan Skepps- och Kastellholmarna, och

beredande av tillfällig plats för nu å skilda platser på station och

varv förvarade föremål tillhörande de sjökrigshistoriska samlingarna; samt

utanför varvets och stationens områden:

iordningsställande av bostadshusen å Beckholmen och i Djurgårdsstaden

till boställen för varvspersonal, och

uppförande av boställshus för varvspersonal å Norra Djurgården, förslagsvis

på backsluttningen mot Värtans järnvägsstation av Campementsbacken,

norr om Ladugårdsgärdet.

Enligt denna plan, vars detaljer komma att närmare motiveras och

behandlas i den fullständiga redogörelse, som senare kommer att överlämnas,

skulle flottans varv och station efter verkställd ombyggnad och

utvidgning vara anordnad jämlikt bifogade karta, bil. 10. För att möjliggöra

ett säkrare bedömande av förslaget ur sådana synpunkter, som

med hänsyn till flottstationens läge inom huvudstadens hamnområde

givetvis måste göra sig gällande, har en gipsmodell av hela anläggningen

i skala 1: 1000 blivit utförd, och äro trenne fotografier av denna

bifogade betänkandet.

Såsom framgår av bil. 10 föreslås det utökade varvsområdet att användas

på så sätt, att den nya stora dockan och plåtslagareverkstaden förläggas

till Beckholmen, där även lämplig plats avsetts för en eller flera nybyggnadsbäddar.

Å Beckholmen bibehållas därjämte dels den östra torrdockan

i befintligt skick, sedan dess pumpkanaler förenats med den nya

dockans kraftigare pumpmaskineri, dels de förrådsskjul, som ej ligga i

vägen för den nya dockans anläggning, dels även nuvarande boställshus.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

För mottagande av transportfärjan för lastade järnvägsvagnar anordnas

färjläge i Beckholmssundet jämte spåranslutningar. Mellan Beckholmen

och Djurgårdsstaden dragés en bro, vartill två spann från nuvarande

Skeppsholmsbron användas, förstärkta för 10 tons rörlig belastning.

Brons östra gångbana avskiljes från varvet och avses för allmän trafik

från Djurgårdsstaden till det omkring boställshusen å Beckholmen avstängda

området.

I viken mellan Beckholmen och Djurgårdsstaden anordnas genom en

från sistnämnda plats i sydlig riktning utgående pir en bassäng för

större fartygs förläggning vid reparations- eller underhållsarbeten. Å

kajen längs Djurgårdsstaden uppställes utanför där förlagda större verkstäder

en lyftkran med 100 tons lyftförmåga. Det tillkomna området å

Djurgården användes i övrigt för sammanförande av ingenjördepartementets

kontor, maskin-, elektriska-, kopparslagare-, snickare- och målareverkstäder,

gjuteri, smedja, galvaniseringsverk jämte erforderliga förråd

och central för elektricitet och värme. Bostadshusen i den i östra delen

av det nya området liggande s. k. kåkstaden bibehållas tillsvidare och

användas efter verkställd renovering till boställen för varvspersonal.

Vid en senare eventuell utökning av nybyggnadsverksamheten å Beckholmen

finnes här plats reserverad för pannplåtslagareverkstad. Ingången

till denna del av varvsområdet blir genom Allmänna gränd, och anordnas

här förbindelse med spårvägsnätet för underlättande av leveranser av

tyngre gods genom användande av planerad varutransport å spårvägslinjerna.

Norr om ingenjördepartementets byggnader finnes ett område

av omkring 10,000 kvm. reserverat för departementets eller flygvapnets

senare behov av ytterligare utrymme.

Å nuvarande övningsområde för rekrytavdelningarna samt å platsen

för södra galärskjulet, där flygvapnet redan erhållit en del byggnader

och utrymmen, föreslås torpeddepartementet förlagt jämte reparationsverkstäder

för torpeder och flygbåtar med motorer samt torpedförråd och

hangarer. Kajen runt Alkärret ordnas för ett vattendjup av 3—6 m.

för förläggning av torpedfartyg. Slipar anordnas för upptagning av flygbåtar.

Mellan verkstäderna och Galärvarvsdockan finnes ett område av

omkring 4,000 kvm. reserverat för departementets senare behov av ytterligare

utrymme.

Artilleridepartementet bibehålies å nuvarande plats, men erhåller

erforderlig utvidgning inom verkstäder, kanonskjul och inventariekammare.

Den plats norr om Galärvarvsdockan, som nu upptages av ingenjördepartementets

järnverkstäder, avses, sedan nya sådana uppförts å det

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

nya området, för trä- och. båtbyggnadsverksamhet, medan å dessa verkstäders

nuvarande plats och i omedelbar anslutning till torpedbåtsslipen

föreslås anläggande av en slip för upptagning av större torpedbåtar, jagare

m. m. öster om den nya slipen uppföras hus för upphalningsspelen,

vari även inrymmas verkstäder för lättare plåtslageriarbeten,

reparationer av motorer m. m. Å Galärvarvets nordligaste del föreslås

båt- och virkesskjulen utökade med ett skjul för vartdera ändamålet.

På Skeppsholmssidan bibehålies mindepartementet inom nuvarande

byggnader samt erhåller för den utvidgade verksamheten även de nu av

torpeddepartementet disponerade lokalerna. Genom nedschaktning av

mellan verkstadsbyggnaderna och det s. k. tyghuset liggande bergshöjd

kan erforderligt ytterligare utrymme beredas.

För inventarieförrådet föreslås uppförande av 6 inventariekammare

av sten å platsen för nuvarande s. k. stora slupsskjulet, vilken gamla,

synnerligen eldfarliga byggnad icke kan anses erbjuda de allt d}7rbarare

fartygsinventarierna tillfredsställande och säkert skydd. Utanför inventariekamrarna

utbygges å befintlig uppgrundning en pir för förläggning

av fartyg, då inventarier skola ombordtagas eller ilandflyttas.

För materialförrådets ökade behov av utrymme avses båda de s. k.

fundamentsbyggnadema, intill vilka mindre cisterner för tyngre brännolja

och smörjoljor uppställas.

För ekipagedepartementet uppföres söder om uppfartsvägen från

färj läget till kanslibyggnaden en byggnad av samma utseende som

fundamentsbyggnadema, i vilken även inrymmes det till mindepartementsbyggnaden

f. n. förlagda sjöinstrumentförrådet jämte förvaringsrum för

sjökort och specialer.

Varvschefens kansli och kontorslokaler utvidgas för beredande av

plats för det planerade varvskontoret med stationsmyndigheternas expeditionslokaler,

sedan dessa överflyttats till f. d. kanonierkasärnen (kasärn I).

Stationsbyggnaderna och boställshusen å Skeppsholmen bibehållas,

med undantag av nyssnämnda omflyttning av stationsmyndigheternas expeditionslokaler,

i huvudsak för samma ändamål som för närvarande,

men underkastas genomgripande reparationer och moderniseringar, sedan

de under den långa tid stationsfrågan väntat på sin lösning icke påkostats

mera än det mest nödvändiga underhåll.

Nya byggnader uppföras för underbefälsskola och manskapsmarketenteri,

vartill 1911 års riksdag enligt vad tidigare omnämnts beviljat

medel, men vilka byggnader av nyssnämnt skäl ännu icke byggts.

Ny kasärn för 800 man jämte kokinrättning och matsalar samt expeditionslokaler

för kårchef, beväringsbefälhavare, kompanichefer, kasärn
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts Ndd. Proposition Nr 296.

befälhavare m. m., uppföres å den plats i stationsbefälhavarens och varvschefens

trädgårdar, som för sådant ändamål avsågs i den för 1911 års

riksdag framlagda planen. Kajen syd om sjökrigsskolan påbättras och

vattnet utanför upprensas till 4 å 5 m. djup, så att plats här kan beredas

för förläggning av en del av stationens flytande beredskaper. För

samma ändamål utbyggas ost om den s. k. östra brobänken två pirar,

varjämte utrymme för beredskapernas förråd och en mindre verkstad

ordnas i närheten av förläggningsplatserna.

I den mån stationens behov av lokaler för förråd och verkstäder så

fordra, fortsättes den började påbyggnaden av »tyghuset» med ytterligare

en våning, varjämte ingångarna till förrådsbyggnaden anordnas direkt

från stationens områden. För stationens för närvarande inom varvet

förlagda förråd och verkstäder beredes likaledes plats i »tyghuset».

Å Kastellholmen, vars förbindelse med Skeppsholmen utvidgas och

förstärkes, utfylles södra kajen och utbygges för 7 m. vattendjup för

beredande av förtöj ningsplats för till stationen förlagda pansarbåtar. Vid

kajen uppföras å platsen för det numera nedlagda värdshuset »Blås ut»

eu exercis- och skolbyggnad samt marketenteri för beredskaperna, varjämte

det fallfärdiga kolskjulet ombygges och avses för ett kolförråd om

2,000 ton, motsvarande stationens ungefärliga vinterbehov.

För de å skilda ställen å varvet inom byggnader, som äro avsedda

att rivas, förvarade sjökrigshistoriska samlingarna uppföres vid nuvarande

K. S. S. S: s paviljong en provisorisk byggnad, där dessa samlingar

kunna sammanföras och förvaras, till dess frågan om uppförande

av ett museum för desamma funnit sin lösning.

Vid planens utarbetande har, såsom framgår av modellen och de

uppgjorda detaljritningarna, största möjliga hänsyn tagits till att söka

dels bibehålla Skepps- och Kastellholmarnas nuvarande karaktär med

deras kraftigt kuperade terräng och omfattande planteringar, dels giva

de nya byggnaderna ett värdigt och med nuvarande byggnadsstil väl

harmonierande yttre.

Kaknäsförslaget.

Kaknäsförslaget, jämför bil. 11, har utarbetats med ledning av de av

1900 års flottstationskommitté och 1902 års stationssakkunniga utarbetade

förslagen till ny flottstation vid Kaknäs med iakttagande av i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande den 30 juli 1904 gjorda erinringar,

samt ansluter sig med några smärre undantag till det av 1916

års sakkunniga uppgjorda 1916 års Kaknäsförslag, alt. B.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 253 höft. (Nr 296.)

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Det för varv och station avsedda området, vars läge framgår av

bil. 6, är:

för varvet .................................................. 532,000 kvm.

» stationen............................................... 1,115,000 »

eller sammanlagt 1,647,000 kvm.

Vid jämförelse med den enligt 1900 och 1902 års förslag beräknade

arealen, resp. 550,000 kvm. och 1,400,000 kvm., eller sammanlagt

1,950,000 kvm. är att märka, dels att 88,000 kvm. av det då för

varvet avsedda området och 215,000 kvm. av stationsområdet låg

inom gränsen för det område, vartill Stockholms stad har viss företrädesrätt

och som således bör avdragas, dels att det efter detta avdrag

återstående varvsområdet, 462,000 k-wn., ökats på bekostnad av stationsområdet

för att bereda plats åt det nytillkomna flygvapnet, dels att

gränsen mellan varv och station ändrats därhän, att stationen fått bättre

kaj utrymme vid Lilla Värtan för tillgodoseende av dess behov av förläggningsplatser

för stationens rekrytavdelning, torped-, undervattensbåts-

och minberedskaper. Därjämte hava kajlängderna inom varvet utökats

genom anordnande av en bassäng med 4 meters vattendjup utanför

Lilla Hundudden.

Vid uppgörande av planen för varvet har man på grund av terrängen

och grundens beskaffenhet varit bunden till förläggande av dockan i

närheten av gamla Lidingöbro samt av torpedbåtssliparna i viken söder

om Kaknäs, varjämte för de större verkstäderna, som borde grupperas

omkring dockan och slipen, en välbelägen, vidsträckt höjdplatå med

goda grundförhållanden sydväst om Lidingöbro värdshus kunnat användas.

Ett grund söder om Kaknäs har genom en mindre utfyllning givit lämplig

plats för torpedförråd samtidigt med att därigenom erhållits erforderlig

vågbrytare framför torpedbåtsslipen.

Längst i norr i närheten av varvets ammunitionshus på Loudden

hava artilleridepartementets byggnader förlagts med framförliggande kajer

för 8 meters vattendjup, dit de större fartygen beräknas bliva förlagda

vid pågående underhålls- och reparationsarbeten. I bakomliggande

bergshöjd finnes plats för en mindre skjutbana, avsedd för provning av

krut uti kanoner.

Ingenjördepartementets verkstads- och förrådsbyggnader äro liksom

dockan och slipen i stort sett förlagda till samma platser som enligt

1902 års förslag, men hava sammanförts något mera för att dels vinna

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

bättre koncentration av driften, även innan varvsverksamheten utvidgats

till det omfång, vartill det avsedda området och byggnadernas fördelning

vid behov bereda tillfälle, dels möjliggöra en reduktion i terrasseringskostnaderna.

Härvid har särskilt den förut omnämnda höjdplatån

tillgodogjorts och en del verkstadsbyggnader förlagts å densamma på

9—11 meters höjd över vattenytan i stället för på ett till 2,5 å 4,5

meters höjd över vattenytan nedschaktat plan, såsom föreslagits i 1900

och 1902 års utredningar. Härigenom bliva visserligen kommunikationerna

mellan verkstäderna samt dockan och kajerna något försvårade,

men dessa olägenheter böra kunna avhjälpas genom anordnande, dels av

uppfartsvägar och trappor för transport av lättare gods samt lör persontrafiken,

dels av ett hiss-schakt för tyngre gods inom maskinverkstadens

östra del, varest verkstadens travers utan omlastning kan mottaga och

lyfta materialier etc. till det högre planet, binär genom en sådan planläggning

terrasseringskostnaderna hava kunnat nedbringas med över

l, 000,0000 kronor har kommittén, i likhet med de myndigheter, som

yttrat sig över 1916 års Kaknäsförslag, icke tvekat att förorda detta

av 1916 års sakkunniga med alternativ B betecknade förslag.

Av samma skäl som rörande Lindarängen—Kaknäsförslaget anförts

av 1907 års försvarskommitté (sid. 37 i dess betänkande), nämligen närheten

till Beckholms- och Galärvarvsdockorna, upptager förslaget anläggning

endast av en docka. I 1907 års förslag upptogs därjämte

uppförande av portöppningarna till ytterligare två dockor, vilken kostnad

emellertid icke medtagits i föreliggande förslag, enär det är synnerligen

osäkert, om och när de återstående båda dockorna komma att

bliva anlagda samt det dessutom icke är uteslutet, att de nu för portöppningarna

föreslagna dimensionerna då icke längre skulle visa sig vara

de mest lämpliga. Plats har dock reserverats för ifrågavarande dockor.

Därjämte avses för dockning av mindre fartyg en flytdocka av tillräcklig

kapacitet för intagning av flottans större jagare och undervattensbåtar

m. m. Denna tänkes förlagd till den nordväst om dockan utgående

piren, där tillräckligt vattendjup för dess nedsänkning finnes.

Upphalningsslip för större fartyg och nybyggnadsbädd äro förlagda

intill nyssnämnda pir samt i anslutning till plåtslagareverkstaden. Utanför

denna utgår en pir, där Galärvarvets 50 tons kran avses uppställas,

medan söder om dockan en annan utrustningspir utbygges för uppställning

av en modern 100 tons kajkran.

Ovanför och vid sidorna av torpedbåtsslipen hava anordnats snickare-,

trä- och målareverkstad, verkstad för reparation av ångslupar och motorer,

inventariekammare samt erforderliga skjul för båtar.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

På en höjd i närheten av varvsporten vid entrén från stationen

har ingenjördepartementets kontor med elektrisk verkstad förlagts, ävensom

marketenteri och invid varvsmuren virkesskjul.

Så centralt som möjligt vid varvsgränsen ligger här kanslibyggnaden,

inrymmande varvschefens kansli, varvskontor m. m., samt jämväl

en del av stationens expeditionslokaler.

Framför kanslibyggnaden ligger byggnadsdepartementets kontor och

verkstad samt vid varvsmurgn materialförrådet.

Ovanför förut omnämnda utfyllning med plats för torpedförråden

hava torpeddepartementets övriga byggnader förlagts, ävensom plats avsetts

för hangarer. Vid kajen äro inventariekammare och kontor anordnade.

Verkstad för reparation av flygbåtar och motorer jämte övriga

hangarer avses uppföras å den vidsträckta slätt, där Kaknässkjutbanorna

för närvarande äro belägna och dit en uppfartsväg med spår för förflyttning

av flygbåtarna, uppställda på lämpliga vagnar, anordnas.

Vid den ovanför Lilla Hundudden utbyggda bassängen med 4 meters

vattendjup för förläggning av sjöreservens båtar och andra mindre fartyg

hava ekipagedepartementets byggnader jämte ett marketenteri förlagts.

Mellan Lilla och Stora Hundudden äro slutligen byggnaderna för

mindepartementet uppförda, och på invid liggande höjder med passande

avstånd härifrån verkstäder och källare för tändmedel och sprängämnen.

Järnvägsspåren, som stå i förbindelse med statens järnvägsnät vid

Värtahamnen, och lutningsförhållandena hava, i överensstämmelse med

de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess ovannämnda utlåtande

framställda önskemålen, planlagts så att spårkurvornas radie är minst

180 meter på spår, där lokomotiv skola framgå, och minst 50 meter för

övrig varvstrafik, samt att lutningarna å sådana plan, där järnvägsvagnar

skola framföras, icke överstiga 1 : 100.

För att underlätta kommunikationen mellan varvets norra och södra

delar hava järnvägsspår framdragits från spårnätet vid kanslibyggnaden

sydvart över nuvarande skjutbanor samt genom en naturlig sänkning

fram till kaj planet vid mindepartementet.

Kajerna äro avsedda att utföras av sten, vilket visserligen medför

ett något dyrbarare byggnadssätt, men genom betydligt reducerade

underhållskostnader blir varaktigare och därigenom i längden billigare.

Kajlängderna inom varvet äro:

för 8 meters vattendjup.............................. omkring 1,100 meter

»7 » » » 1,200 »

» 4 å 5 » » » 550 »

eller sammanlagt omkring 2,850 meter

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Vid uppgörande av planen för stationen liar det av arkitekt P.

Hallman på chefens för sjöförsvarsdepartementet anmodan år 1905 uppgjorda

förslaget till stadsplan för då föreslagen varvsanläggning vid

Lilla Värtan och Lindarängen-Kaknäs i största möjliga utsträckning

följts. Huvudvägarna utgå dels från Djurgårdsbron, dels från vägkorset

å Ladugårdsgärdet, i närheten av vilket vägkors, enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens uttalande, med all sannolikhet huvudgator från

staden även efter Ladugårdsgärdets bebyggande komma att mötas.

Härifrån införes såväl persontrafiken som laståkdon och spårvägar på

stationsområdet och spridas härinom genom huvudvägar till skilda delar.

Inom området närmast Djurgårdsentrén och längs Djurgårdsbrunnskanalen

har man sökt bibehålla den parkartade naturen. Bostäderna för personalen

hava ordnats i villakvarter vid trafikleder, som för minskande av

terrasseringskostnaderna i möjligaste mån följa markens naturliga lutningar

och medgiva bibehållande av befintliga planteringar i största utsträckning.

Därjämte har å planen antytts ordnandet av en del bostadshus

i stadskvarter för tillgodoseende i någon mån av den inom stationen

boende personalens behov av handlande, hantverkare, näringsidkare in. fl.

leverantörer.

Framför den för stations- och varvsmyndigheterna gemensamma

kanslibyggnaden hava sjökrigsskolan och allmän skola förlagts, varjämte

plats här reserverats för andra offentliga byggnader. Vid sidan härom

föreslås kasärnen med expeditionslokaler, matinrättning, exercishus m. m.

uppförd, varjämte skjutbana anordnas i närheten intill varvsmuren. Beklädnadsverkstad

och förråd avses likaledes böra härstädes uppföras. Utmed

den vid Lilla Värtan anordnade kajen med pirer och bassänger om

sammanlagt omkring 1,200 meters längd och 4—7 meters vattendjup

tänkas stationens flytande beredskaper förlagda med erforderliga exercisoch

skolhus, verkstads-, förråds- och kolskjul. På den närbelägna

höjden uppföres gnist- och signalstation.

Inom stationsområdet hava dessutom platser beretts för kyrka, sjukhus,

officersmäss, underofficersmäss, samlingshus för arbetare, vattentorn,

varm- och kallbadhus samt tvättanstalt.

Stationens såväl vatten- och gasledningar som elektriska ledningar

hava tänkts direkt anslutna till stadens anläggningar.

Plats för bränsledepå har i detta förslag icke medtagits inom varvets

eller stationens områden, utan är beräknad att kunna erhållas på de i

förhållande till stationsanläggningen för sådant ändamål synnerligen

välbelägna till Fjäderholmarna hörande Lillholmama.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Elfviksförslaget.

Elfviksförslaget, jämför bil. 12, bar utarbetats med ledning av 1904

års Elfviksförslag.

Det för anläggningen avsedda området, vars gränser framgå av

bil. 7, är, inberäknat även de områden, som under »markförvärv» angivits

såsom önskvärda, men ej oundgängligen nödvändiga:

för varvet ................................. omkring 563,000 kvm.

» stationen.............................. » 1,753,000 »

eller sammanlagt omkring 2,316,000 kvm.

Vid planernas uppgörande hava hänsyn tagits dels till att de såsom

önskvärda angivna tomterna icke omedelbart må behöva tagas i anspråk,

dels till att de å denna del av Lidingön belägna i flera fall dyrbara

villaanläggningarna i största möjliga utsträckning må kunna användas

såsom bostäder åt stationens personal.

Vid uppgörande av planen för varvet har först dockornas läge måst

bestämmas. De uppgjorda borrningskartorna visa två möjligheter, antingen

vid Fiskarudden och Solhem, såsom föreslogs av 1904 års sakkunniga,

eller å sydöstra udden av Elfvikslandet, såsom föreslogs i proposition

nr 55 till 1907 års riksdag. Berggrunden är på båda dessa

ställen brant sluttande och medgiver kort indämning. Visserligen hava

av 1906 års sakkunniga ett flertal skäl framförts till förmån för den

senare platsen — såsom möjligheten att få varvs verksamheten mera

centraliserad och att kunna framdraga järnvägsspåren till dockor och

verkstäder med mindre kurvor — men genom dockornas förläggning till

varvets utkant, såsom härvid föreslagits, blir det icke möjligt att på för

den egentliga varvsdriften förmånligaste sätt kunna gruppera ingenjördepartementets

verkstäder omkring och i omedelbar närhet av dockorna,

vilket däremot icke möter svårigheter, om dockorna förläggas å den

1904 föreslagna platsen. Med hänsyn härtill ävensom dels till att genom

järnvägens framdragande längre från stranden, vilket motiverats av

önskemålet att icke omedelbart behöva disponera egendomarna Skogshem,

Kullen och Metsola, ingen svårighet längre förefinnes att med lämpliga

kurvor framföra järnvägsspåren till dockor och verkstäder, dels till att

på den av 1906 års sakkunniga föreslagna platsen för dockorna numera

tvänne synnerligen dyrbara villabyggnader uppförts, vilka med fördel

kunna användas inom stationsområdet såsom boställsbyggnader, hava

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

dockorna förlagts till den 1904 föreslagna platsen och varvsdepartementen

omgrupperats med hänsyn härtill. Gränsen mellan varv och

station har i anslutning härtill omlagts, så att större delen av den sydöstra

udden av Elfvikslandet lagts till stationen, medan åter ett motsvarande

område vid Askrikefjärden väster om Räfviken tillfogats varvet.

I dalgången väster om Elfviks huvudbyggnader och framför en av

huvudvägarna inom stationsområdet har kanslibyggnaden förlagts, inrymmande

varvschefens kansli, varvskontor m. m., samt jämväl en del av

stationens expeditionslokaler. På invid liggande höjd uppföres sjöinstrumentförrådsbyggnaden.

I södra delen av varvet, där en vågbrytande pir erhållits genom

en mindre utfyllning över utanför liggande uppgrundning, hava ekipagedepartementets

byggnader förlagts med lämplig förtöjningsplats vid

kaj för sjöreservens båtar och andra mindre fartyg. I anslutning till

dessa byggnader ligga fem inventariekammare med kontor samt ett marketenteri.

Vid den norr härom liggande''viken, där terrängen i land är synnerligen

lämplig, har plats reserverats för nybyggnadsbäddar och större

upphalningsslip jämte erforderliga skeppsbyggeriverkstäder. Mellan

dessa nybyggnadsplatser och dockorna äro ingenjördepartementets verkstäder

förlagda; på utanför liggande utrustningspir uppställes en modern

100 tons kajkran.

I överensstämmelse med vad som av 1907 års försvarskommitté

föreslagits för Torsbyfjärdsalternativet äro tre dockor beräknade att komma

till utförande, och hava dimensionerna upptagits till 125 x 20 x 8 m.,

men torde böra tagas under övervägande om icke en av dockorna, såsom

framhållits i den sjöfartstekniska utredningen, borde ökas till 140 x 25

X 9 m., ehuru merkostnaderna i så fall icke synas böra drabba sjöförsvaret.

Norr om dockorna utgår en utrustningspir, där Galärvarvets 50 tons

kran uppställes. Piren utgör samtidigt vågbrytare för innanför liggande

torpedbåtsslip och den bassäng för mindre fartyg, som genom en mindre

utfyllning bildas mellan Lidingöstranden och Dufholmen med ett vattendjup

av omkring 4 m. Invid slipen ligga verkstäder för reparation av

ångslupar och motorer samt skjul för torpedbåtar och andra plåtbåtar.

Norr om skjulen finnas upptagningsspår för roddbåtar med träverkstäder,

båt- och virkesskjul.

Ovanför torpedbåtsskjulet hava byggnadsdepartementets kontor och

verkstad samt ett marketenteri förlagts.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Norr om utfyllningen mot Dufholmen och invid kajen för 7 m.

vattendjup mot Askrikefjärden föreslås materialförrådets och artilleridepartementets

byggnader förlagda, samt i bergshöjden sydväst härom

en mindre skjutbana, avsedd för provning av krut uti kanoner.

På udden öster om Räfviken och vid denna vik hava torpeddepartementets

och flygvapnets byggnader förlagts.

Väster härom äro slutligen byggnaderna för mindepartementet anordnade,

med verkstäder och källare för tändmedel och sprängämnen

uppförda med passande avstånd på invid liggande höjder.

Järnvägsspåren från stationens järnvägsnät till varvsområdet inkomma

dels intill huvudingången vid kanslibyggnaden, dels vid södra

kajen mot Hustegafjärden, samt äro framdragna i överensstämmelse med

de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess ovannämnda utlåtande

framställda önskemålen, så att spårkurvornas radie är minst 180 m. på

spår, där lokomotiv skola framgå, och minst 50 m. för övrig varvstrafik,

samt att lutningarna å sådana plan, där järnvägsvagnar skola

framföras, icke överstiga 1:100.

Å Dufholmen finnes lämplig och välbelägen plats för bränsledepån

och möjlighet att anordna kajer med erforderligt vattendjup.

Kajerna äro avsedda att utföras av sten, vilket visserligen medför

ett något dyrbarare byggnadssätt, men genom betydligt reducerade

underhållskostnader blir varaktigare och därigenom i längden billigare.

Kajlängderna inom varvet, oberäknat bränsledepån å Dufholmen, äro:

för 8 m. vattendjup .................... omkring 600 m.

)) 7 » )) ).) 1,800 »

)) 4 å 5 m. » » 400 »

eller sammanlagt omkring 2,800 m.

Vid uppgörande av planen för stationen har i huvudsak följts den

med biträde av arkitekten P. Hallman av 1906 års sakkunniga utarbetade

stadsplanen, med de modifikationer, som betingas av att den från

Värtans station framdragna järnvägen föreslås införd å stationsområdet

längre från stranden, varigenom kunnat undvikas att omedelbart behöva

disponera hela strandremsan längs Hustegafjärden.

Järnvägslinjen fortsätter inom området längs nuvarande stora landsväg

fram mot varvets huvudingång, där ett sidospår införes på varvsområdet,

medan ett andra spår ledes ned till stationens kaj vid Hustegafjärden.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296. 129

Från den punkt, där järnvägen inkommer på stationsområdet, äro

huvudvägarna spridda till olika platser, varvid bivägar och'' kvarter

ordnats med hänsyn tagen till terrängens naturliga beskaffenhet. Boställen

för personalen hava ordnats i villakvarter med bibehållande i

största möjliga utsträckning av befintliga planteringar, och torde ett

flertal inom området liggande villabyggnader med någon förändring

kunna användas till boställen. Därjämte har å planen antytts ordnandet

av en del bostadshus i kvarter för tillgodoseende i någon mån av den

inom stationen boende personalens behov av handlande, hantverkare,

näringsidkare m. fl. leverantörer.

Framför den vid fonden av den längs järnvägen framdragna huvud

vägen belägna, för .stations- och varvsmyndigheterna gemensamma kanslibyggnaden

hava sjökrigsskolan och kyrkan förlagts, varjämte plats reser

verats för andra offentliga byggnader. t

Längs en annan något nordligare utgående huvudväg ligga saluhall

vid ett torg inom bostadskvarteren samt allmän skola, samlingshus för

arbetare, sjukhus och beklädnadsverkstad med förråd samt på en höjdplatå

framför varvsmuren kasärnen med expeditionslokaler, matinrättning,

exercishus m. m., varjämte i närheten härav skjutbana anordnas längs

varvsmuren. På högsta höjden mot Askrikefjärden uppföres gnist- och

signalstation.

För förläggning av stationens flytande beredskaper föreslås vid

Hustegafjärden en kaj jämte pirer med en sammanlagd längd av omkring

1,000 meter, intill vilka erforderliga exercis- och skolhus, verkstads-,

förråds- och kolskjul uppföras.

Inom stationsområdet hava dessutom platser beretts för officersoch

underofficersmässar, varm- och kallbadhus samt tvättanstalt. På grund

av flottstationens relativt avlägsna läge i förhållande till Stockholms

begravningsplatser har liksom i förut utarbetade Lidingö- och Torsbyfjärdsförslag

en kyrkogård tänkts anordnad, och har härtill valts en

mot Askrikefjärden sluttande, lätt dränerbar dalgång, där bergsprängning

i möjligaste mån kan undvikas.

För stationens vattenbehov tänkes i enlighet med av vatten by ggnadsbyrån

uppgjort förslag ledningar framdragna från Ulriksdal till ett

centralt och på 40 m. höjd uppfört vattentorn.

För elektrisk kraft och belysning avses ledningar framdragas från

Stockholms stads elektricitetsverk vid Värtan med 6,000 volt spänning

till huvudcentralen å varvsområdet, där strömmen transformeras och

omformas samt fördelas efter behov.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 höft. (Nr 296.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

På grund av de stora kostnaderna föreslås icke framdragande av

gasledningar, då elektrisk belysning och kraft finnas, och övriga behov

för verkstads- och laboratoriebruk av gas torde kunna fullt tillfredsställande

fyllas genom användning* av komprimerad gas på transportabla

flaskor.

I och för sjökommunikationernas underlättande böra tvänne mindre

hamnbryggor ordnas inom stationsområdet, en vid vardera stranden av

Hustega- och Askrikefjärdarna.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

131

Bilaga 3.

Flottstationskommitténs redogörelse för kostnadsberäkningar

och arbetsplaner i Stockholms-, Kaknäs- och

Elfviksförslagen.

Stockholmsförslaget.

Kostnadsberäkningen, varav ett sammandrag återfinnes i bil. 4 a), omfattar

alla de arbeten, som för närvarande kunna överblickas vara erforderliga,

dels för att sätta varvets och stationens nuvarande byggnader

och kajer m. m. i ett fullt tillfredsställande och för en nutida varvsoch

stationsanläggning erforderligt skick, dels för att i övrigt utvidga

anläggningarna i enlighet med det utarbetade förslaget. Särskild hänsyn

har härvid måst tagas därtill, att ett flertal av de nuvarande byggnaderna,

i avvaktan på besluts fattande om stationens eventuella förflyttning, under

senare år endast blivit nödtorftigt underhållna och numera äro i behov

av genomgripande reparationer, förändringar och utvidgningar, därest

beslut fattas om stationens bibehållande.

Genom att i största möjliga utsträckning för nuvarande eller andra

mera passande ändamål bibehålla de äldre byggnaderna bliva kostnaderna

vid Stockholmsförslagets utförande i allmänhet lägre än vid något av

övriga förslag.

För Stockholmsförslaget har utarbetats en schematisk arbetsplan och

kostnadsfördelning, bil. 4 c), med tillhörande tablå, bil. 4 d), vilka dock

i likhet med planen och kostnadsberäkningen ej kunna anses vara bindande,

utan mera att betrakta såsom en anvisning, huru anläggningen

under de i arbetsplanen givna förutsättningarna skall kunna utföras.

De allmänna synpunkter i fråga om de större arbetenas ordnande,

som varit ledande vid arbetsplanens och tablåns utarbetande, hava varit:

av de av riksdagen för anläggning av docka jämte verkstad avsatta

medlen, 1,400,000 kronor, beräknas erforderliga belopp få användas

under 1917 och 1918 för påbörjande av i Stockholmsförslaget angivna

arbeten, varefter under följande år beräknas ett ungefärligt årligt nybyggnadsanslag

för varvets och stationens ombyggnad av 1,500,000

2,500,000 kronor;

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

omedelbart efter det beslut om dockans förläggning till Beckholmen

samt stationens och varvets kvarblivande fattats, göres början med nödiga

förarbeten, omfattande arbetsledningens organisering, utförande av erforderliga

ytterligare detaljundersökningar, utstakningar, avvägningar samt

borrningar i terrängen och farvattnet, utarbetandet av definitiva arbetsritningar

och speciella kostnadsförslag, uppgörande av eventuella entreprenader,

anskaffning av diverse arbetsmaskiner och redskap in. m.;

utvidgningen av dockan, uppförande av plåtslagareverkstaden samt

erforderliga terrasseringsarbeten å Beckholmen samt å Djurgårdsstranden

vid platsen för 100 tons kajkranen igångsättas snarast möjligt och påskyndas

samt beräknas, under förutsättning att beslut om förslagets

genomförande fattats och arbetsledningen organiserats före den 1 juli

1917, bliva färdigställda, dockan under 1920, plåtslagareverkstaden samt

kaj jämte kaj kran 1921;

1917 och 1918 igångsättas likaledes uppförande av torpedförråd

jämte pumpstation, av verkstäder och hangarer m. m. för flygvapnet

samt av den nya kasärnen, underbefälsskola och marketenteri ävensom

reparation och förändringar i boställshusen;

1919 påbörjas förbindelsebron mellan Galärvarvet och Skeppsholmen,

som beräknas avslutad 1923, samt uppförande av ny byggnad för

ekipagedepartementet;

1921 rives södra delen av galärskjulen, syd om gamla dockan;

1922 uppföras torpeddepartementets kontors- och verkstadsbyggnad

samt centralen för värme och elektricitet på Galärvarvet;

1923 förändras och utvidgas artilleri- och mindepartementens byggnader

samt påbörjas ingenjördepartementets maskinverkstad, varjämte

exercishuset för beredskaperna uppföres och Skeppsholmsbron rives;

1924 rivas mellersta galärskjulen och en del av stora slupsskjulet,

Beckholmsbron uppföres, järnförrådsbyggnad, inventariekammare, ingenjördepartementets

kontor och elektriska verkstad, smedja, kopparslagareverkstad

samt gjuteri påbörjas, varjämte marketenteri och förrådshus för

beredskaperna anordnas;

1925 rivas norra galärskjulen och resten av stora slupsskjulet, återstående

inventariekammare samt trä-, snickare- och målareverkstäder

uppföras, varjämte uppförandet av bostadshus för varvspersonalen påbörjas;
1926

påbörjas anläggningen av slipen för större torpedbåtar;

1927 uppföras ångslups- och motorverkstaden samt båtskjul;

1928 uppföras ångpanneverkstad och skjul för plåtbåtar samt anläggas

upphalningsslip och nybyggnadsbäddar å Beckholmen, varefter

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 296.

varvets och stationens ombyggnad och utvidgning beräknas bliva

avslutade 1929 eller efter omkring 12 Va års byggnadsperiod.

Anläggning av torpedinskjutningsstation vid Södergarn och bränsledepå

på Lillholmarna vid Fjäderholmarna igångsättas 1919.

Terrasseringsarbeten och spåranordningar, kajbyggnader, anskaffning

av motorer, arbetsmaskiner, härdar, handverktyg, redskap, lyftkranar

m. in. för verkstäderna samt av transportmateriel och flyttbara kranar

för yttre arbeten ävensom anordnande av värmeledning, elektriska-, gas-,

vatten- och avloppsledningar m. m. utföras i den mån de bliva erforderliga

för anläggningarna i övrigt.

För utvidgning av den västra Beckholmsdockan till de av marinförvaltningen

föreslagna dimensionerna, 125 x 20 x 8 m., beräknas kostnaderna,

inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,292,000 kronor.

Skulle beslut fattas om dockans utvidgning till de av kommittén sid.

60 angivna dimensionerna, 140 x 24 x 9 m., beräknas kostnaderna,

inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,6.80,000 kronor eller en

merkostnad av 383,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget hava kajerna på angivna

skäl beräknats utförda av sten. Därest emellertid en del av de

kajer, som icke äro utsatta för särskilt höga belastningar och ej avsedda

för mera än 7 m. vattendjup, skulle byggas av trä i stället för sten,

minskas, såsom närmare framgår av bil. 4 b), de beräknade kostnaderna

med 727,200 kronor.

Tillträdandet av de för varvets utvidgning erforderliga tomterna beräknas

enligt det med Stockholms stads underhandlare träffade preliminära

avtalet äga rum under år 1917.

Farvattnet mellan Galärvarvet och Skeppsholmen beräknas avstängas

tidigast 1923.

Kaknäsförslaget.

Kostnadsberäkningen för Kaknäsförslaget ansluter sig till de av

1916 års flottstationssakkunniga för detta alternativ utarbetade detaljberäkningarna

för ett l:a byggnadsskede, varvid dock summorna äro

omräknade efter nu gällande å-pris. Vidare hava de av bemälda sakkunniga

föreslagna 2:a och 3:e byggnadsskedena detaljberäknats med

den noggrannhet, som varit möjlig. 1 frågans nuvarande läge har det

icke ansetts nödvändigt att här bifoga detaljberäkningarna, men återfinnes

ett sammandrag av kostnaderna i den jämförande tablån, sid. 124.

Fördelningen av kostnaderna under särskilda poster överensstämmer

med kostnadsförslaget för Stockholmsalternativet. Några särskilda kost
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

nåder för framdragande till stationsområdet av elektriska ledningar, vattenledning

och järnväg hava icke upptagits, enär de båda förstnämnda beräknas

bekostas av Stockholms stad samt för järn vägsanslutningen erforderliga

spår av statens järnvägar torde komma att framföras på invid

liggande, planerade hamnområde.

Vid eventuellt utförande av Kaknäsförslaget anser sig kommittén,

liksom 1916 års flottstationssakunniga, på grund av flottans närbelägenhet

till nuvarande område, böra tillstyrka, att utbyggandet sker i

tre byggnadsskeden och förflyttningen, av varv och station verkställes

successivt i den mån de särskilda byggnadsskedena bliva avslutade,

varigenom vinnes den stora fördelen att tidigare kunna disponera delar

av nuvarande områden för avyttring.

De olika byggnadsskedena avses, i överensstämmelse med myndigheternas

yttrande över 1916 års flottstationssakkunnigas förslag, omfatta:

l:a byggnadsskedet:

Den nya dockan och plåtslagareverkstaden samt närliggande kajer

anläggas, varjämte artilleri- och ingenjördepartementens kontor, verkstäder,

slipar, skjul och förrådsbyggnader jämte erforderliga boställen samt

sjukpaviljong uppföras och dessa departements verksamhet — med

undantag av dockningar m. m. och därtill hörande arbeten vid gamla

dockan — överflyttas till den nya anläggningen. .

Efter byggnadsskedets slut beräknas dels av Galärvarvet, vars ytinnehåll

enligt 1903 års utredning är omkring 112,800 kvm., ett område

av omkring 58,000 kvm. kunna frånskiljas för avyttring, dels de

lokaler å Skeppsholmsvarvet, som nu disponeras av artilleri- och ingenjördepartementen,

samt delar av inventariekammare och materialförråd

jämte en del boställen bliva tillgängliga för andra, varvets eller stationens

under byggnadsskedet ökade behov.

2:a byggnadsskedet:

Varvschefskansliet, torped-, ekipage-, min- och byggnadsdepartementens

kontor, verkstäder, skjul och förrådsbyggnader jämte erforderliga

boställen uppföras och respektive varvschefsämbetets och departementens

verksamhet överflyttas till den nya anläggningen, där kajerna

utvidgas för förläggning av all stationens flytande materiel.

Efter byggnadsskedets slut beräknas ytterligare omkring 31,500

kvm. av nuvarande Galärvarvsområdet kunna frånskiljas, varjämte de

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kung!,. Maj:ts Ndd. Proposition Nr 296.

lokaler å Skeppsholmen, som disponeras av varvet, jämte en del boställen

bliva tillgängliga för stationens under byggnadsskedet ökade

behov.

3:e byggnadsskedet:

Stationens byggnader uppföras och dess verksamhet överflyttas till

den nya anläggningen.

Efter byggnadsskedets slut beräknas de delar av Skepps- och Kastellholmarna,

som nu disponeras av flottan, utgörande sammanlagt omkring

255,000 kvm., vara utrymda och kunna användas för andra

ändamål.

De byggnader m. m., som i enlighet härmed skulle komma till utförande

under de särskilda byggnadsskedena, äro i bil. 11 angivna med

olika färger.

Någon arbetsplan och kostnadsfördelning för de olika byggnadsskedena

har kommittén ännu ej hunnit utarbeta, men kan vid eventuellt

utförande av stationsanläggningen enligt Kaknäsförslaget den av 1916

års flottstationssakkunniga utarbetade schematiska arbetsplanen och kostnadsfördelningen

för l:a byggnadsskedet med de tillägg, som föranledas

av den av myndigheterna förordade utökningen av detta skede, tjäna

till ledning. Arbetsplanen och kostnadsfördelningen hava av nyssnämnda

sakkunniga utarbetats i två alternativ, dels med 4Vs års, dels med 57s

års byggnadsperiod, av vilka de sakkunniga förordat 41/2-års-perioden.

Sedan emellertid skedet utökats, synes den längre perioden böra givas

företräde och beräknas i enlighet härmed och under förutsättning, att

beslut fattats om flottstationens förläggning till Kaknäs och att arbetsledningen

organiserats under innevarande år, att l:a byggnadsskedet kan

avslutas under 1923, varefter 2:a byggnadsskedet approximativt beräknas

taga 3 år och 3:e byggnadsskedet 2 år samt hela anläggningen således

vara genomförd år 1928 eller på en tidrymd av omkring 11 år.

Under förutsättning att av de av riksdagen för anläggning av docka

jämte verkstad avsatta medlen, 1,400,000 kronor, erforderliga belopp må

användas under 1917 och 1918 för påbörjande av i Kaknäsförslaget angivna

arbeten, beräknas med ledning av nyssnämnda allmänna planer

de årliga anläggningskostnaderna för varv och station under l:a byggnadsskedet

till omkring 3,700,000 kronor, under 2:a byggnadsskedet till

omkring 4,900,000 kronor och under 3:e bvggnadsskedet till omkring

5,100,000 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Anläggning av torpedinskjutningsstationen vid Södergarn och bränsledepån

på Lillholmama vid Fjäderholmarna beräknas kunna igångsättas

1919.

I kostnadsberäkningarna har dockan upptagits med de av marinförvaltningen

föreslagna dimensionerna, 125 x 20 x 8 m., och beräknats,

inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,420,000 kronor.

Skulle beslut fattas om dockans utvidgning till de av kommittén å sid.

60 angivna dimensionerna, 140 x 24 x 9 m., beräknas kostnaderna,

inklusive pumphus och pumpmaskineri, till 1,960,000 kronor eller en

merkostnad av 540,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget, hava kajerna på angivna

skäl beräknats utförda av sten, vilket material även föreslagits för

varvsmuren. Därest emellertid dels en del av de kajer, som icke äro

utsatta för särskilt höga belastningar och ej avsedda för mera än 7 m.

vattendjup, dels varvsmuren skulle uppföras av trä i stället för sten,

beräknas kostnaderna minskas med 1,665,000 kronor.

Tillträdandet av de för l:a byggnadsskedet erforderliga områdena

beräknas kunna äga rum omedelbart efter det beslut om förflyttning till

Kaknäs fattats samt av övriga områden i mån av behov under senare

byggnadsskeden.

Elfviks för slaget.

Kostnadsberäkningarna för väg- och vattenbyggnadsarbeten i Elfviksförslaget

ansluta sig till de av sakkunniga år 1906 utarbetade detaljberäkningarna,

som framlagts i proposition nr 55 till 1907 års riksdag,

varvid dock uppställningen är ändrad att överensstämma med övriga av

kommittén uppgjorda kostnadsberäkningar samt summorna äro omräknade

efter nu gällande å-pris. Beräkningarna i övriga delar äro omarbetade

med ledning av de detaljerade beräkningar och ritningar, som uppgjorts

för Stockholms- och Kaknäsförslagen. I frågans nuvarande läge har

det icke ansetts nödvändigt att här bifoga detalj beräkningarna, men

återfinnes ett sammandrag av kostnaderna i den jämförande tablån,

sid. 124.

De för framdragning av elektriska ledningar i jord- och sjökablar

från Stockholms städs elektricitetsverk vid Värtan till stationsanläggningens

central beräknade kostnaderna, 400,000 kronor, äro upptagna

med s/i eller 300,000 kronor under »gemensamma anläggningar för varv

och station», medan återstoden eller 100,000 kronor, motsvarande den

tillökning i ledningarna och anläggningskostnaderna, som betingas av

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

anordnandet av bostadshus för varvets och stationens personal, äro upptagna

under »kommunala anläggningar)).

De för framdragning av vattenledning från Ulriksdal till stationsanläggningens

vattentorn beräknade kostnaderna, 2,030,000 kronor, äro

upptagna med hälften eller 1,015,000 kronor under vardera rubriken

»gemensamma anläggningar» och »kommunala anläggningar)).

Kostnaderna för anläggning av järnvägsförbindelse mellan Värtahamnen

och stationsområdet hava beräknats med ledning av den av

majoren Fr. Enblom år 1906 uppgjorda kostnadsberäkningen, omräknad

efter nu gällande grundpriser. 1 major Enbloms beräkning har även

ingått kostnaden för en bro över Lilla Värtan, utförd såsom bankfyllning

med en kortare svängbro, vilken kostnad emellertid bör avdragas, sedan

beslut numera fattats om uppförande av bro för person-, kör- och spårvägstrafik

samt lättare järnvägstrafik, medan å andra sidan bör tillkomma

kostnaden för utförande av den beslutade bron med sådana dimensioner

och för sådan belastning, att den må kunna tillgodose även

flottstationens trafikbehov, varom underhandlingar torde böra upptagas

med Lidingö köping.

Någon arbetsplan och kostnadsfördelning vid eventuellt utförande

av Elfviksförslaget har kommittén ännu ej hunnit utarbeta, men anser

sig med hänsyn härtill böra framhålla en del allmänna synpunkter, gällande

icke blott för detta förslag, utan även för de båda andra utanför

Stockholm eller dess omedelbara närhet föreslagna områdena, Södergarn

och Torsbyfjärd.

Givetvis skulle det för en eventuell planering och framgångsrik

försäljning av stationens nuvarande område, i överensstämmelse med vad

som föreslagits vid Kaknäsalternativet, vara av den största betydelse, att

vissa bestämda större områden av detsamma utrymdes, i den mån detta

med hänsyn till det nya etablissementets färdigställande kunde ske, så

att överflyttningen kunde försiggå och verksamheten upptagas successivt

på den nya platsen. Därvid torde böra förutsättas, att då den nya

dockan och plåtslagareverkstaden äro det för närvarande mest trängande

av anläggningarna, dessa i första hand jämte tillhörande delar av den

egentliga varvsverksamheten måste komma till utförande. Härigenom

skulle emellertid varvet såsom helhet splittras, vilket, med hänsyn till

den nya platsens stora avstånd från nuvarande stationsanläggning, icke

kunde undgå att inverka menligt på varvsdriften och, om splittringen

utsträcktes över en längre tidsperiod, otvivelaktigt skulle komma att

medföra verkliga olägenheter. Arbetets natur talar sålunda för att iordningsställandet

av de för hela varvsverksamhetens koncentrering på det

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 253 höft. (Nr 296.) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 296.

nya stället erforderliga anstalterna sker i en följd ock att överflyttningen

av varvet först därefter verkställes. Men därtill kommer att även avsevärda

olägenheter med hänsyn till samarbetet mellan varv och station,

då personal från den senare i stor utsträckning användes vid varvsdriften,

måste uppstå, om varv och station äro så långt avlägsna från varandra,

som här skulle bliva fallet. Det har därför synts kommittén, att

vid flottstationens förläggning till Lidingön eller längre ut i skärgården

alla skäl tala för ett sådant tillvägagångssätt vid arbetenas utförande, att

såväl de för varvsdriften som de för militärdepån nödvändiga arbetena å

den nya stationen färdigställas i deras helhet, innan någon rubbning sker

av flottans nuvarande station, samt att verksamhetens förflyttning därefter

verkställes i det närmaste samtidigt, så att hela det nuvarande

stationsområdet utrymmes på en gång.

För att emellertid icke den tid må bliva alltför avlägsen, då kronan

kan påräkna inkomster av stationens nuvarande områden, böra arbetena

för anläggandet av det nya stationsetablissementet planläggas så, att de

utföras på kortaste tid, som tillgång på penningar och arbetskraft lämpligen

medgiva. Med hänsyn härtill synes ett årligt anslag för själva

stationsanläggningen av omkring 5,000,000 kronor böra påräknas; ett

större anslag anses icke på ett fullt ekonomiskt och rationellt sätt kunna

tillgodogöras vid ett arbete av ifrågavarande art, åtminstone under nuvarande

säregna förhållanden på arbetsmarknaden. Under sådan förutsättning

skulle anläggningen kunna utföras på 13 V2 år och beräknas

avslutas under år 1931, om arbetena igångsättas under senare delen av

1917. På grund av områdets utsträckning kan emellertid arbetet tänkas

fortgå samtidigt på flera punkter samt delvis utlämnas på entreprenad,

varigenom möjlighet ej är utesluten att kunna slutföra anläggningen på

kortare tid än här antagits, men det är även sannolikt att, om byggnadsarbetet

forceras i allt för hög grad, kostnaden kommer att ökas,

såvida ej särskilt låga eller nedåtgående arbets- och materialpris bliva

rådande under fortgången av arbetets utförande.

Anläggningen av torpedinskjutningsstationen vid Södergarn och

bränsledepån på Dufholmen beräknas kunna igångsättas 1919 och avslutas

på 2 respektive 3 år.

I kostnadsberäkningarna hava på i beskrivningen anförda skäl medtagits

anläggande av tre dockor med de av marinförvaltningen föreslagna

dimensionerna, 125 x 20 x 8 m., och beräknats, inklusive pumphus och

pumpmaskineri, till 4,030,000 kronor. Skulle beslut fattas, att dimensionerna

för en av dockorna ökas till de av kommittén sid. 60 angivna

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

dimensionerna, 140 x 24 x 9 in., beräknas motsvarande kostnader till

4,570,000 kronor eller en merkostnad av 540,000 kronor.

Såsom anförts i beskrivningen av förslaget, hava kajerna på angivna

skäl beräknats utförda av sten, vilket material även föreslagits för varvsmuren.

Därest emellertid dels en del av de kajer, som icke äro utsatta

för särskilt höga belastningar och ej avsedda för mera än 7 m. vattendjup,

dels varvsmuren skulle uppföras av trä i stället för sten, beräknas

kostnaderna minskas med 1,204,600 kronor.

Tillträdandet av de för anläggningen av den första dockan jämte

plåtslagareverkstad erforderliga områdena beräknas kunna äga rum under

senare delen av 1917, så att ifrågavarande arbeten kunna igångsättas

före årets slut. Övriga områden behövas ej omedelbart för anläggningarna,

utan må fortfarande kunna disponeras av innehavarna eller

utarrenderas, till dess de under arbetets fortgång bliva erforderliga.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Bilaga 4.

a) Kostnadsberäkning

för 1916 ärs llottstationsfeommittés förslag till ombyggnad och utvidgning

av flottans station i Stockholm.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A. Varvets område.

Terrasseringsarbeten och sparanordningar.

■

Galärvarvet

(innefattande området från förbindelsebrons landfäste vid

Galärvarvet t. o. m. Beckholmen).

1

66,000 m3 schaktning och sprängning, varav 30 % be-

räknas utgöra schaktning och 70 % sprängning å 5,25

346,500

i

Muddring och pallsprängning för kajer...........................

1,028,000

|

5,200 m. järnvägsspår ä 33, o o.......................................

171,600

36 st. spårväxlar å 1,500,oo .........................................

54,000

2 » korsningar ä 500, o o............................................

1,000

Bivning av äldre byggnader..........................................

36,900

1,638,000

Skeppsholmsvarvet.

700 m. järnvägsspår å 33,oo..........................................

23,100

Bivning av äldre byggnader .........................................

51,900

75,000

1,713,000

Kajbyggnader och broar.

Galärvarvet

320 m. kaj av sten, 1,5 m. kajhöjd, 6,0—3,o m. vatten-

djup å 900,oo ......................................................

288,000

316 m. kaj av sten, 1,5 m. kajhöjd, 6,0 m. vattendjup

å 1,500,oo............................................................

474,000

270 m. kaj av sten, 2,5 m. kajhöjd, 6,o m. vattendjup

ä 1,700,oo............................................................

300 m. kaj av sten, 2,5 in. kajhöjd, 8,0 m. vattendjup

459,000

å 2,090, oo ............................................................

627,000

Transport

1,848,000

—

1,713,000

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

141

Kronor.

.............

Kronor.

Kronor.

Transport

1,848,000

_

1,713,000

210 m. kaj av sten, 2,6 m. kajhöjd, 8,0 m. vattendjup, 100

tons belastning ä 2,500,oo......................................

525,000

Färjläge å Beckholmen ..............................................

65,000

Bro mellan Djurgården och Beckholmen, med användande

av 2 spann från Skeppsholmsbron, förstärkta för 10

tons belastning......................................................

130,000

2,568,000

(ny bro: 340,000 kr.)

Skeppsholmsvarvet.

Förstärkning av kajen.............................................. ...

13,000

Pir nedanför inventariekamrarna....................................

60,000

Förbindelsebro, halva kostnaden ....................................

1,455,000

1,528,000

4,096,000

Byggnader m. m. för allmänna varvsdriften.

Galärvarvet.

Järnförrådsbyggnad......................................................

209,000

Virkesskjul ................................................................

45,000

Vaktstuga .................................................................

8,500

Ångfärja för transport av järnvägsvagnar ........................

100,000

Varvsmur och stängsel ................................................

88,500

Brusning och makadamisering.......................................

100,000

Vatten- och afloppsledningar å varvsområdet.....................

235,000

786,000

Skeppsholmsvarvet.

Ändringar i kanslibyggnaden..........................................

10,000

» i fundamentsbyggnaderna ..............................

80,000

Inventariekammare, 6 st................................................

402,000

Utvidgning av värmecentralen .......................................

80,000

Varvsmur och stängsel ................................................

24,000

Brusning och makadamisering......................................

10,000

Vatten- och avloppsledningar å varvsområdet ..................

10,000

616,000

1,402,000

Transport

—

—

7,211,000

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

7,211,000

Byggnader för de olika departementen.

Artilleridepartementet.

Ändring och tillbyggnad av äldre byggnader...................

92,000

Byggnader för artilleriförråd..........................................

105,000

Värmeledning ............................................ ..............

40,000

237,000

Torpeddepartementet.

Torpeddepartementets kontor och verkstad........................

162,000

Byggnader för torpedförråd, 2 st.....................................

85,000

Pumpstation...............................................................

20,000

Verkstad för flygbåtar och motorer.................................

172,000

Hangarer för flygbåtar .................................................

86,000

Upphalningsslipar för d:o ............................................

2,000

Värmeledning ............................................................

80,000

607,000

Ekipagedepariementet.

Ekipagedepartementets kontor, verkstäder och sjöinstrument-

förråd.................................................................

84.000

Värmeledning ............................................................

11,000

95,000

Mindepartementet.

Ändring av mindepartementets och nuvarande torpeddeparte-

mentets byggnader ................................................

60,000

Ändring av råseglarhuset till minförråd..........................

70,000

Utvidgning av värmeledning..........................................

10,000

140,000

Ingenjördepartementet.

Ingenjördepartementets kontor med elektrisk verkstad och

materialprovningsavdelning......................................

180,000

Maskin verkstad............................................................

545,000

Plåtslagareverkstad (med stapelbädd) å Beckholmen............

445,000

Angpanneverkstad ......................................................

320,000

Smedja och kopparslagareverkstad .................................

230,000

Transport

1,720,000

1,079,000

7,211,000

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

143

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

1,720,000

1,079,000

7,2.'' 1,000

Galvaniseringsverk ......................................................

35,000

Gjuteri .....................................................................

230,000

Träverkstad ...............................................................

205,000

Snickare- och målareverkstad.........................................

245,000

Ångslups- och motorverkstad........................................

270,000

Torrdocka med pumphus och pumpar, 125x20x8 m.......

1,292,000

(140x24x9 m.: 1,680,000 kr.)

Upphalningsslip och nybyggnadsbäddar å Beckholmen.........

290,000

Slip för större torpedbåtar m. m. jämte spår ...................

580,000

Skjul för större torpedbåtar m. m.................................

170,000

Skjul för plåtbåtar ......................................................

174,000

100 tons kajkran med uppsättning.................................

400,000

Ändringar inom äldre byggnader....................................

50,000

Central för värme och elektricitet....................................

125,000

Värmeledning utom byggnader.......................................

385,000

6,171,000

7,250,000

Motorer, arbetsmaskiner, härdar, handverktyg,

redskap, lyftkranar m. m. i verkstäderna.

Artilleridepartementet...................................................

—

50,000

Torped- » ..................................................

—

250,000

Ekipage- » ...................................................

—

5,000

Min- » ..................................................

—

50,000

Ingenjör- » ..................................................

—

1,825,000

Byggnads- » ...................................................

—

5,000

2,185,000

Transportmateriel och flyttbara kranar utom

verkstäderna.

Torpeddepartementet....................................................

—

15,000

Ekipage- » ....................................................

—

20,000

Min- » ....................................................

—

2,000

Ingenjör- » ....................................................

—

250,000

287,000

Elektrisk kraft och belysning.

Allmänna byggnader .................................................

—

60,000

Transport

—

60,000

16,933,000

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

60,000

16,933,000

Artilleridepartementet...................................................

—

30,000

Torped- » ..................................................

—

80,000

Ekipage- » ...................................................

—

20,000

Min- » ...................................................

--

10,000

Ingenjör- » ...................................................

—

900,000

Byggnads- » ...................................................

—

3,000

1,103,000

Summa för varvet

—

—

18,036,000

B. Stationens område.

Terrasserings- och vägarbeten.

Muddring och pallspränguing för kaj å Skeppsholmen...

311,000

D:o å Kastellholmen ...................................................

74,000

385,000

Kajbyggnader och broar.

Skeppsholmen.

265 m. kaj av sten, 1,5 m. kajhöjd, 4,0 m. vattendjup

å 600,oo...............................................................

159,000

Förtöjningspirar för beredskaper, 2 st. ..........................

130,000

Förbindelsebro, halva kostnaden ....................................

1,455,000

Rivning av Skeppsholmsbron.........................................

50,000

Kastellholmen.

200 m. kaj av sten, 2,5 m. kajhöjd, 7,0 m. vattendjup

ä 1,760,00 ...........................................................

352,000

Fyllning och kulvert i Kastellholmssundet........................

60,000

2,206,000

Allmänna byggnader.

Skeppsholmen.

Underbefälsskola, utöver 1910 beräknad kostnad................

45,000

Marketenteri, utöver 1910 beräknad kostnad....................

20,000

Ny kasäm för 800 man...............................................

1,010,000

Transport

1,075,000

2,591,000

18,036,000

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

145

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

1,075,000

2,591,000

18,036,000

Förändringar i kasärn I..............................................

90,000

» » » II................................................

- 40,000

» » » III................................................

60,000

» och tillbyggnad av tvätt- och badanstalten ...

80,000

» av uthus till förrådshus för beredskaper ......

25,000

Ångfärja för 200 man .................................................

80,000

Ömsning och makadamisering.......................................

10,000

Vatten- och avloppsledningar utom byggnader..................

150,000

Kastellholmen.

Exercishus för beredskaperna......................................

190,000

Marketenteri » » .......................................

50,000

Kolskjul för 2,000 ton ................................................

48,000

Skjul för sjökrigshistoriska samlingarna .........................

30,000

Grusning och makadamisering.....................................

10,000

Vatten- och avloppsledningar utom byggnader ...............

30,000

1,968,000

Elektrisk belysning.

Skeppsholmen ................................. ..........................

250,000

Kastellhojmen ............................................................

50,000

300,000

4,859,000

C. Gemensamma anläggningar

för station och varv.

Telefonanläggning .......................................................

—

13,000

13,000

D. Kommunala anläggningar ...........

—

E. Boställen m. m.

Bostadshus.

Förändringar i östra och västra boställshusen..................

161,000

» i hantverkskasärn ...................................

30,000

Transport

191,000

—

22,908,000

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 253 höft. (Nr 296.) 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

191,000

_

22,908,000

Förändringar i boställshus å Kastellholmen.....................

45,000

» i boställshus å Beckholmen och i Djurgårds-

staden..................................................................

60,000

Nya bostadshus å Norra Djurgården (Campementsbacken):

2 bostadshus, typ VII, ä 224,000, o o........................

448,000

14 » , » Vill, ä 162,000,oo........................

2,268,000

3,012,000

Planering, vägar och planteringar .................................

—

250,000

Gas-, vatten- och avloppsledningar.................................

—

300,000

Elektrisk belysning utomhus samt inomhus utom armatur

—

100,000

3,662,000

Summa

—

—

26,570,000

Sammandrag.

Kostnad för varv........................................................

18,036,000

» » station......................................................

4,859,000

» » gemensamma anläggningar...........................

13,000

22,908,000

» » kommunala » ...''.......................

—

» » boställen...................................................

3,662,000

3,662,000

26,570,000

Markförvärv........................................................ c:a

—

—

5,000,000

Summa för ombyggnad och utvidgning av stationen

i Stockholm ..................................................

—

—

31,570,000

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

147

b) Reduktioner

i kostnaderna iör Stockliolinsförslaget, som möjligen kunna föreslås.

I kostnads- beräkningen

upptagen

kostnad

Kan

reduceras

till

Reduktion

kronor.

kronor.

kronor.

Varvet.

Kajbyggnader och broar.

m. kaj, 1,5 m. kajhöjd, 6,o—3,o m. vattendjup, utförd

av trä i stället för sten å 500,o o ............................

288,000

160,000

128,000

m. kaj, 1,5 m. kajhöjd, 6,o m. vattendjup, utförd av

trä i stället för sten ä 800,oo.................................

474,000

252,800

221,200

m. kaj, 2,5 m. kajhöjd, 6,0 m. vattendjup, utförd av

trä i stället för sten ä 900, o o.................................

459,000

243,000

216,000

Stationen.

Kajbyggnader och broar.

m. kaj, 2,5 m. kajhöjd, 7,0 m. vattendjup, utförd av

trä i stället för sten ä 950, o o.................................

352,000

190,000

162,000

Summa reduktion

—

—

727,200

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 296.

c) Schematisk arbetsplan och kostnadsfördelning

för Stockholmsförslaget,

under förutsättning att under 1917 och 1918 för arbetena må disponeras

de för docka jämte verkstad avsatta 1,400,000 kronor samt att därefter

kan påräknas ett årligt nybyggeadsanslag för stationens ombyggnad och

utvidgning av 1,500,000 å 2,500,000 kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1917 och 1918.

Varvet.

Terrasseringsarbeten å Beckholmen.................................

—

100,000

Kajbyggnadsarbeten » » .................................

—

100,000

Allmänna byggnader: varvsmur.......................................

—

60,000

Byggnader för torpeddepartementet: torpedförråd ............

45.000

pumpstation ............

20,000

flygverkstad ............

172,000

hangarer.................

40,000

upphalningsslipar......

1,000

278,000

» » ingenjördepartementet: docka.....................

—

500,000

Stationen.

Allmänna byggnader: ny kasäm ...................................

—

300,000

Boställen.

Förändringar i gamla boställen.......................................

—

62,000

1,400,000

1919.

Varvet.

Terrasseringsarbeten-: å Beckholmen.................................

100,000

vid 100 tons kran...........................

100,000

200,000

Kajbyggnader: å Beckholmen ......................................

100,000

vid 100 tons kran....................................

100,000

förbindelsebro..........................................

100,000

300,000

•

Transport

—

500,000

s. 149 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

149

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

500,000

Allmänna byggnader: vaktstuga ....................................

8,500

ändringar i kanslibyggnaden .........

10,000

18,500

Byggnader för torpeddepaxtementet: hangarer ...............

46,000

upphalningsslipar ...

1,000

värmeledning .........

40,000

87,000

» » ekipage- » : kontor, verkstad och

förråd.................

84,000

värmeledning .........

11,000

95,000

» » ingenjör- » : plåtslagareverkstad...

100,000

docka.....................

500,000

100 tons kajkran......

50,000

650,000

Stationen.

Terrasseringsarbeten för kaj å Kastellholmen ..................

—

74,000

Kajbyggnader: å Kastellholmen.......................................

50,000

förbindelsebro..........................................

100,000

150,000

Allmänna byggnader: ny kasäm ....................................

500,000

underbefälsskola ............................

45,000

marketenteri.................................

20,000

565,000

Boställen.

Förändringar i gamla boställen.......................................

—

125,500

2,265,000

1920.

Varvet.

Terrasseringsarbeten: å Beckholmen ..........................

100,000

å Galärvarvet .........................

100,000

200,000

Kajbyggnader: å Beckholmen..........................................

100,000

å Galärvarvet..........................................

100,000

förbindelsebro........................

300,000

500,000

Byggnader för ingenjördepaxtementet: plåtslagareverkstad...

159,500

docka ..................

292,000

100 tons kajkran ...

100,000

551,500

Transport

_ •

1,251,500

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

1,251,500

Motorer, arbetsmaskiner m. m.: torpeddepartementet .........

100,000

100,000

Elektrisk kraft och belysning: » .........

40,000

40,000

Stationen.

Kajbyggnader: å Kastellholmen.......................................

150,000

förbindelsebro..........................................

300.000

450,000

Allmänna byggnader: ny kasärn ...................................

210,000

ångfärja för 200 man.....................

80,000

290,000

Boställen.

Förändringar i gamla boställen......................................

—

108,500

2,240,000

1921.

Varvet.

Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................

100,000

rivning av södra Galärskjulen .........

20,000

120,000

Kajbyggnader: å Beckholmen.....................,..................

159,000

å Galärvarvet ........................................

100,000

förbindelsebro .......................................

300,000

559,000

Allmänna byggnader: gräsning och makadamisering............

20,000

vatten- och avloppsledningar............

30,000

ändringar i fundamentsbyggnader......

80,000

130,000

Byggnader för ingenjördepartementet: plåtslagareverkstad...

185,500

100 tons kajkran ...

250,000

435,500

Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ingenjördepartementet......

100,000

100,000

Elektrisk kraft och belysning: ekipagedepartementet ........

20,000

ingenj ördep artementet.........

200,000

220,000

Stationen.

Kaj byggnader: å Kastellholmen .....................................

152,000

förbindelsebro..........................................

300,000

452,000

Transport

—

2,016,500

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

151

•

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

2,016,500

Allmänna byggnader: förändringar i kasärn I ..................

90,000

vatten- och avloppsledningar............

100,000

190,000

Elektrisk belysning......................................................

100,500

100,500

2,307,000

1922.

Varvet.

Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet................................

200,000

200,000

Kajbyggnader: » » .................................

200,000

färjläge å Beckholmen..............................

65,000

förbindelsebro .......................................

500,000

765,000

Allmänna byggnader: ångfärja.......................................

100,000

100,000

Byggnader för torpeddep:t: kontor och verkstad ...............

162,000

torpedförråd...........................

40,000

värmeledning.........................

40,000

» » ingenjördep:t: central för värme och elek-

tricitet...........................

125,000

367,000

Motorer, arbetsmaskiner m. m.: torpeddepartementet .........

150,000

ingenjördepartementet ......

100,000

250,000

Elektrisk kraft och belysning m. m.: torpeddepartementet...

40,000

ingenj ördep artementet

60,000

100,000

Stationen.

Kaj byggnader: förbindelsebro..........................................

500,000

fyllning och kulvert vid Kastellholmssundet

60,000

560,000

Allmänna byggnader: förändringar i kasärn II..................

40,000

40,000

Elektrisk belysning.....................................................

100,000

100,000

2,482,000

1923.

Varvet.

Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................

100,000

100,000

Transport

-

100,000

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

100,000

Kajbyggnader: å Galärvarvet........................................

100,000

förbindelsebro .......................................

255,000

355,000

Allmänna, byggnader: gräsning och makadamisering .........

20,000

vatten- och avloppsledningar .........

30,000

utvidgning av värinecentral ............

80,000

130,000

Byggnader för artilleridep:t: ändring och tillbyggnad .........

92,000

värmeledning........................

20,000

» » mindep:t: ändring av M D:s och T D:s

byggnader ...........................

60,000

utvidgning av värmeledning ......

10,000

» » ingenjördep:t: maskinverkstad ...................

545,000

värmeledning ....................

100,500

827,500

Motorer, arbetsmaskiner m. m.: artilleridepartementet.........

50,000

ingenjör- » ........

100,000

150,000

Transportmateriel: torpeddepartementet ...........................

15,000

15,000

Elektrisk kraft och belysning: artilleridepartementet .........

20,000

min- » .........

10,000

ingenjör- >» .........

50,000

80,000

Stationen.

Kajbyggnader: förbindelsebro ........................................

255,000

rivning av Skeppsholmsbron.....................

50,000

305,000

Allmänna byggnader: förändringar i kasärn III ...............

60,000

vatten- och avloppsledningar............

50,000

exereishus på Kastellholmen............

190,000

skjul för sjökrigshistoriska samlingar

30,000

330,000

Elektrisk belysning.....................................................

99,500

99,500

2,392,000

1924.

Varvet.

Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................

200,000

rivning av mellersta galärskjulet ......

10,000

Transport

210,000

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

153

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

210,000

Terrasseringsarbeten: rivning av stora slupsskjnlet............

20,000

230,000

Kajbyggnador: å Galärvarvet............................

200,000

Beckholmsbron......................................

130,000

330,000

Allmänna byggnader: järnförrådsbyggnad ........................

209,000

3 st. inventariekammare..................

201,000

varvsmur ock stängsel...................

24,000

434,000

Byggnader för mindep:t: ändring av råseglarhuset ............

70,000

» » ingenjördep:t: kontor och elektrisk verkstad

180,000

smedja och kopparslagare-

verkstad .......................

230,000

gjuteri .............................

230,000

710,000

Motorer, arbetsmaskiner m. in.: mindepartementet ............

50,000

ingenjördepartementet ......

200,000

250,000

J Transportmateriel: ekipagedepartementet ..........

20,000

min- » .........................

2,000

22,000

! Elektrisk kraft och belysning: allmänna byggnader............

30,000

ingenjördepartementet.........

100,000

130,000

Stationen.

| Kajbyggnader: förtöjningspirar för beredskaperna, 2 st.......

130,000

130,000

i Allmänna byggnader: förändring av uthus till förrådshus för

beredskaperna ...........................

25,000

gräsning och makadamisering å Skepps-

holmen ...................................

10,000

marketenteri för beredskaperna.........

50,000

grusning och makadamisering åKastell-

holmen ....................................

10,000

vatten- och avloppsledningar å Kastell-

holmen ....................................

30,000

125,000

2,361,000

1925.

Varvet.

Terrasseringsarbeten: å Galärvarvet.................................

274,500

rivning av norra Galärskjulet............

6,900

.

» » stora slupsskjulet...........

31,900

313,300

Transport

—

313,300

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 253 käft. (År 296.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Rnngl. Majds Nåd. Proposition Nr 296.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

313,300

Kajbyggnader: å Galärvarvet........................................

200,000

» Skeppsholmsvarvet ..............................

73,000

273,000

Allmänna byggnader: virkesskjul....................................

45,000

varvsmur och stängsel.....................

22,500

gräsning och makadamisering å Galär-

varvet......................................

40,000

vatten- och avloppsledningar å Galär-

varvet.......................................

100,000

inventariekammare, 3 st................

201,000

gripning och makadamisering å Skepps-

hohnsvarvet .............................

10,000

vatten- och avloppsledningar............

10,000

428,500

Byggnader för ingenjördep:t: galvaniseringsverk...............

35,000

träverkstad ........................

205,000

snickare- och målareverkstad

245,000

värmeledning .....................

100,200

585,200

Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ekipagedepartementet.........

5,000

ingenjör- » .........

100.000

j

byggnads- » .........

5,000

110,000

Elektrisk kraft och belysning: allmänna byggnader............

30,000

artilleridepartementet .........

10,000

ingenjör- » .........

100,000

byggnads- » .........

3,000

143.000

Stationen.

j Terrasseringsarbeten: å Skeppsholmen..............................

211,000

211,000

! Kajbyggnader: å Skeppsholmen.......................................

59,000

59,000

Boställen .................................

277,000

277.000

2,400,000

1926.

Varvet.

Terrasseringsarbeten: järnvägsspår in. m.........................

249,700

249.700

Kaj byggnader: å Galärvarvet........................................

500,000

500,000

i Transport

-

749,700

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

155

''

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

749,700

Allmänna byggnader: gräsning och makadamisering ........

20,000

vatten- och avloppsledningar............

75,000

95,000

Byggnader för artilleridep:t: artilleriförråd........................

105,000

värmeledning ........................

20,000

» » ingenjördep:t: slip för torpedbåtar ...............

380,000

ändringar i äldre bjrggnader ...

50,000

värmeledning........................

84,300

639,300

Motorer, arbetsmaskiner in. m.: ingenjördepartementet ......

100,000

100,000

Transportmateriel: » ......

125,000

125,000

Elektrisk kraft och belysning: » ......

100,000

100,000

Stationen.

Terrasseringsarbeten: å Skeppsholmen..............................

100,000

100,000

Kajbyggnader: » » ..............................

100,000

100,000

Allmänna byggnader: utvidgning av tvätt- och badanstalt,..

80,000

kolskjul .......................................

48,000

128,000

Gemensamma anläggningar.

Telefon ....................................................................

13,000

13,000

Boställen.

Bostadshus ...............................................................

200,000

Planeringar m. m.......................................................

50,000

250,000

2,400,000

1927.

Varvet.

Kaj byggnader: å Galärvarvet.........................................

414,000

414,000

Allmänna byggnader: varvsmur och stängsel.....................

6,000

6,000

Byggnader för ingenjördep:t: ångslups- och motorverkstad

270,000

slip för torpedbåtar ...........

200,000

skjul för torpedbåtar .........

170,000

värmeledning.....................

100,000

740,000

Motorer, arbetsmaskiner m. m.: ingenjördepartementet......

300,000

300,000

Transportmateriel: » ......

125,000

125,000

Elektrisk kraft och belysning: » ......

200,000

200,000

Transport

—

1,265,000

;

1

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

1,265,000

Boställen.

Bostadshus..................................................................

400,000

•

Planering m. m. .........................................................

50,000

Gas-, vatten- och avloppsledningar.................................

135,000

Elektrisk belysning ......................................................

30,000

615,000

2,400,000

1928.

Varvet.

Byggnader för ingenjördep:t: ångpanneverkstad ...............

320,000

upphalningsslip och nybygg-

nadsbädd.......................

290,000

skjul för plåtbåtar ............

174,000

784,000

Motorer, arbetsmaskiner m. in.: ingenjördepartementet......

500,000

500,000

Elektrisk kraft och belysning: » ......

90,000

90,000

Boställen.

Bostadshus..................................................................

876,000

Planering, vägar m. m.................................................

30,000

Gas-, vatten- och avloppsledningar .................................

100,000

Elektrisk belysning......................................................

20,000

1.026,000

2,400,000

1929.

Varvet.

Motorer, arbetsmaskiner in. in.: ingenjördepartementet ......

325,000

325,000

Boställen.

Bostadshus.................................................................

983,000

Planering m. m..........................................................

100,000

Gas-, vatten- och avloppsledningar .................................

65,000

Elektrisk belysning......................................................

50,000

1,198,000

1,523,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk

arbetsplan för utförande av Stockholmsförslaget.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

cl) Tablå över kostnadernas fördelning enligt schematisk

V a r v

t s område.

Terrass erm g

och spår- anordningar.

Kajbygg- nader och

broar.

Byggnader

för allm.

yarvsdrift.

Byggnader

för varvs- dep:ten.

Motorer,

arbets-

maskiner

m. m.

Transport- materiel

m. in.

Elektrisk

kraft och

belysning.

1917 och 1918...............

100,000

100,000

60,000

778,000

1919 ...........................

200,000

300,000

18,500

832,000

—

—

—

1920 ..........................

200,000

500,000

—

551.500

100,000

—

40,000

1921 ...........................

120,000

559,000

130,000

435,500

100,000

—

220,000

1922 ..........................

200,000

765,000

100,000

367,000

250,000

—

100,000

1923 ...........................

100,000

355,000

130,000

827,500

150,000

15,000

80,000

1924 ...........................

230,000

330,000

434,000

710,000

250,000

22,000

130,000

1925 .........................

313,300

273,000

428,500

585,200

110,000

_

143,000

1926 .........................

249,700

500,000

95,000

639,300

100,000

125,000

100,000

1927 ...........................

—

414,000

6,000

740,000

300,000

125,000

200,000

1928 ...........................

—

—

784,000

500,000

—

90,000

1929 ..........................

—

—

-

325,000

—

—

Summa

1

1,713,000 | 4,096.000

1,402,000

7,250,000

2,185,000

287,000

1,103,000

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 296.

159

arbetsplan för utförande av Stockholmsförslaget.

Stat

i o n o n

s om

r å d e.

Gemen-

samt.

B

3 R t ii 1 ]

e n in.

m.

j Summa, j

Terrasse- ring och

vägarbeten.

Kajbygg- nadcr och

broar.

Allmänna

byggnader

m. m.

Elektrisk

belysning.

Telefon.

Bostads-

hus.

Planering,

vägar m. ni.

Gas-,

vatten- och

avlopps- ledningar.

Elektrisk

belysning.

—

_

300,000

_

_

62,000

_

1,400,000

74,000

150,000

565,000

—

—

125,500

—

_

2,265,000

—

450,000

290,000

—

108,500

-

—

—

2,240,000

—

452,000

190,000

100,500

—

—

—

-

2,307,000

—

560,000

40,000

100,000

—

—

—

2,482,000

—

305,000

330,000

99,500

—

-

—

2,392,000

—

130,000

125,000

—

_

_

—

2,361,000

211,000

59,000

—

—

—

277,000

—

—

—

2,400,000

100,000

100,000

128,000

—

13,000

200,000

50,000

—

2,400,000

—

—

—

— 1

400,000

50,000

135,000

30,000

2,400,000

—

—

—

—

856,000

50,000

100,000

20,000

2,400,000

—

__

—

983,000

100,000

65,000

50,000

1,523,000

385,000

2,206,000

1,968,000

300,000

1

18,000!

3,012,000

250,000

300,000

100,000

26,570,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga. 5.

a *»*»* tv****®-

Svinningeudd

Strdngarne \

Sasjas t$äx&ew(

{V \

''■fejjfaloar \

Skratten

"YvaVtvi

Sippso

BönhoiÅu

Ji^ar\Ax\Auk*,*\

uf 8

.indeilen''

yggav

Lindholmen. <

a. JjBKxVd_n_

IfUudnten
-

Swftwvs

jkv&Mfe&i

-SÖCSk.-.

S&Äva?

SVra:*

jLufiphoimarne''.

iörnholnifri/

^o\ö

flehobiuty

a/r ieiv

■»Imeny

wm

"StXå

fesjöfSrjDiäi

lldn ''Qdvangrwufft;.

''Hassel

''»Kohdl

Kungshamn.

tféjpddcm. ,.»\-

111^3

»udden.-

lTV«?T*t<

i«\!n *\Stv

•Öl esa. i

''MiAebrt

\

SgSÉ

I*»**» 4-i

>n''<y

V\ ''S

V^äxiteX

Långhalm.

Gen, Stab. Lit. Anst. Stockholm

HIOOOOO

Gräns för fästning* skyddsområde * ^färgens från

fästningen, vända kant ånger denna grans)

M0Så

mm

V'' k. '' .

M-SrÄi

mm.

wmMm

mtAjfik Md -jk Z-påå^-irifixOM

■*- 1 • tiri »äj i i

fÉaSSfe

rf 4/4»#-4^

imtrPfZf

''- ^ f iér " Wt

HEM

5£fr"

1 r *>? v*-» «•--

»

iäÉÄ

mm

i2*5£.&

• iiti;*

SÄHr»''

Sg§5|j&

Ä3!

T 1

L**SÉiS

•''•* ''V

SSsiSAj

fias&s

wssm

■■■vtå&ot

mm

rc?*sv< ?»-V'' • vé

%*&. USX 3r

äfeäB&feäsr»

specie

i»?*»

rf

WÄÖSÄ&

assa

isäSTfe

«Ji ilgfevS

£&***$

STSsa

& tf&l

’N^“

KSH

Ml

nm

ags»

''Vite

il

tes3R

1 \

^ W\

W>Ofl

IM*00

loooo Metref

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 6.

/Torta öoer Stockholms hamnomrcidc,

utvikande nuvarande oc/o föreslågnet områden för flottans

åt ation oo/o o et ro samt ote om mete n otc/ £ i netar ängen o do

f/äder/oolmarna som utfå i först a g till over eris horn rote isC

rn etta n /Tronan odo sta c/en / c/ert ~7 a/or it ///C.

nuvarande om rot otc. for ftätt ans station oeto varu .

''/''//A förestå ce t - vid Kaknäs för « « »

hand område och utfyllning Diet ffaeterbolm orna.

\o in ra otc niet JyäderOoirncima t föreslaget att disponeras

au /Tronan .

Område via Åmdarängen föreslaget att Jor/oyraa

titt tyS*/ oo/o därefter övertagas au å>todftoohns stad.

Område vid kind arän gen , föres inge t att

in /fö/oas av dtooä Jo o lins stad.

Område vid kinda rå ngen, förestaget till bangårdar.

" , redan i iil trät t a o

tåtoo/floolms stad .

Föreslagen utvidgning av f/oitans nuvarande område.

s Värta
-

Hjortlia-geTv

''Z 2.6

6 ..LULL

s ''Ä

Z3

7 jtt

namnen.. ;c

7S 8 i m qr

/c

It \ ) /Z 2ä

■fi"a h

« \ ^ s

Kärs åtrå.

kasern

SrÖv *o Artilleri

R^ementesTcajern.

La.c1ugaT<is §ä.r<let

6 i&kaS.Adolfs k

,7

m Borgen.

V /otqordesrcqar.eHterruzS

>1 V*''/. JrtSerXer

ten i/töhsfofrtScl

. fc. • __/ • * •''

diska.

''uselt

ZS ZS- zs 2C

j.p ?J * &tl

, \''Mö‘3l’orD 23 s z3

> , .hj? ,0 ^ n

Parkudden. N> .* * *• jg

\ 7

A

Täcka udden.

ttydcelvCceH

r /.Z .• g 1 • .. ........ \ i »-V J •: ,v

^ .....:■■/ t -........•?äve,?Tl 3locWiusudd2>v /?

,-<■••? /s /V 7 7\:-7 3 .0 -■■*

7.....* ''ö ..

IS 1

/ö ‘h ’ ''* Ja

^ /z ~5 JoecKholrxe^j^v

JS « it Zs

/^Valdemars

-rrfflisVqjsuddMv

jr ZTjt/usiafs7i dg

HiskholmetVi xr

''kf i Sv t n dévfit

: V^jak

/töjd d deri. Av"/*

26

«£ D

jr

H

3*

3S

3/

*z

3.7

3y

30

V

4/

V /

V

33

/y

43

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockholm

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga. 7.

EU)

EZD

WIG AR3 TLDTT5TÄTI OND KOMMITTÉN

försloci till

OMBYGGNAD och U''TVIDer!NirN(Sr

QU

I- LOTTSWIONEN

Itp, xiul i

C=r/N.LP\F?\^\RVE: ''

5KEPR3HOLMEn

ALKÄRRET

^15

K/SE5TEU_L_HOLn E.f1

BVeratSADER

UPProRA1?)

EML-ierT FORS>L/\GrET

A ELQ U i Dl STAINh

5-oo MEIT,

SOM

MIVAKURVORNA

WAtnfÖFRA h! Gr Tll_L_

BECKHOLMEM

M.v. v ■ -q

ME.T. OVc.R 5TGCKH OuMt) 5L.US5TRQ3KEL

&0O

JOO

SKALA- 1:5000

•‘iOo 500

600

700

ÅOO

—I
-

aoo

iOOO

Mom

Gen. Stab. Lit. .Anst. Stockholm

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.8.

I— 1 L. L_ Aa

V Ä R T A M

&

J

1QIG ARtb ''FLPTT5TATIONS KOMMITTÉN

förslaq till

O

5 Oo y

FLV Tota

"Tors 3

3v^F?ierE''

LPUDQEJH

INV?^,

•crau.

tVSM

GrEV/

\\00"T.

FÖRRAI

vVCRKV

PARAPET

PARAPCT

QAS>S>/^r4<3r T=C>r?

Mips öfre

F/\fRTVc3T

Q/Vb£>>c\rHer

6. .& jÖF^C&ELTRV/EjX^ QAT/

T="ÖFR

CENTRAL ,

PUAT£> FQj

6»0STUELL

ToRPEDFARTYet
-

:Lfrf3>\NA

iKir-HVJ

✓vV

/ /

LINDARÄHecfjVlKC^N

~lA(cr .VP^MetC

rSV

KOr-rroiR

INQ*>

''p-rT. vXf^T^FT

ÄPRÄN(

KÄi_u>xpei

PV\R|

IMCr. DEW^QFST

>JO I NSTRUl

hundudden

TORR DEP.

ELEKTt

T^rSpr^lELDEX^

KÄLLARE

VERV^Sl

!HPED \

csirr''—

iKjUL.

>^SKVS>

\MUR

FELATS,

FÖR

FÖFRLÄererrsirser

\ AV T=?EKRYTAV- o

hlh OEiurs i rs q-ar .

\ V\ TORPtD, Flin

TAMNDl

IEDEL"b

VEKKSTAp

I^HGrARER

t3Y&<5rlS. DE*W

VERrts;

V5AP5V&MUR

?/7

OCH

UV. O. BE"

[HArn

RCD3KAPEF4

^RIAL.

if^RÅD

■O MJN1!

n.M,

.EäASSÄNQ

THOR

OFFICEraSBl

jAKANSU

teTATii

pT BEFH

entci

HJS

a oH

S)ÖKg!tcar£.

x^.O M. UNDER M V.Y

vTil-l tvabt botten

HAT-^N FÖR.

Sl-TAqA~TAR

SKOIA

KOLHI

Eih;(rSi,u

EXEI

HUS

TIAN:

SP-IARvÄSr

FRAM

D|urctÅrdsbron

‘u.öl

^eei''

D J

VJ.OFF|

HAMN T=Or^

BY&ertNAsDEöR ATT

UPPFÖRAS

I-O BY&erri. 5K C.DCT

UPHDER.

emabatar

A.ECQUIDlSTAtN2>

So MEIT.

NlV/\KURVOR.hA HÄNFÖRA &!<2x TILL.

n -v.y

m .v.y.

MST. OVE.R

STOCKHOLMS SUUSSTRÖSKEL

son

sirsriA^j

1 H

O.L. W-V

11!

V

J\

flin VA

pEP.,5 1

1 rH

1 1

\ Iv^S/

i ii

mA/

L FLY&I3ATS5,U fw» rA-^B L-

■—> tv ^

SKALA. I>5000

loo

50

eoo

300

^oo

500

<bOO

800

Q OO

»ooo

_! METER

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockholm

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö\s TFf/J

Bilaga. 9.

A SKR i K ELF J M R D FN''.

iqi<2? ÅRS RLDTTSTATI OMS KOMMITTÉ

förslaq till

T LOTT DTÅT I OM

m/n:

TANDNED.

KÄNNA FiE

ELFVIK,

ToRP.DE.RT

KRUTHUS.

nNCjftMN.

\L.LJ\RE

Kyrkogård

P. B.SVERIGE

I REELT A RE

''ÖSTADER

jA^hVYRAN/fEL

[RÖRA.

KASERN

SJuKKU
-

U N D.

Yttri rvqE.

O

esa

ELFV/K.

Skol.

OST

50 T. KRAN.

W- A/?b

kall.

<np/f.

R *5

/y0 <7/?/?/Vö FJ ÅRDELN

''Dockor

Furutorp

©jX2_

<s VÄL. VEnt sr.

Z3/%-7

Järn.

förr.

/OO, T A7?/)/V

S/HlSTA.

smedja^

plats/-, verk s5?

‘PAfKlö

TANNELN

EL.FV/K.

Skeppa

tsrq/fERi

HAMN FÖR

ShÄbAtar.

KUNLEN

yby^naos

S KORSREM

BÄDDAR

\ MFTSOUA

j-/felATS /TÄ9 P/?oi/Rlvr1

/^)^5>7v,5/»^j/?/ j/vjy.

t Alf

Sjö RESER V il

K A i-U BADHUS

BYqqNADELR ATT UPPFÖRAS ENN. FORSNAqPT.

— „ — » EVENTUELLT UPPFÖRAS SENARE

— „ — som nu finnas.

''.g. n .till fast 3

PLA TS

FÖR FÖR LA]

-RYTA VD-,TORPE.D,- MIN- ö U.KB.~ BEREDSKAP,

HUS TELQP) FJArDFN

■o

Lé&hÅSZS,

IT---

—-j-r—

A/Y&VGGh/.

W/gr

SKADA * t 5000 .

9j)0

J0OC

j METER.

O

° AFaU/DISTANS - 5,0 A

o . .

© o N/vrkurx/or na hänföra a/9 till. m.v.y.

O O

o O o 0 M.V.Y. < 4.0 MS.TE.R ÖVELFt &TOCKHOFM& SFUSST-ffÖSKELU.

Gen. Stab.ltt. ans t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o o o o o

Bilaga. 10.

bJörkudoe i

\<Ä\Q> AR3 BLOTTSTATIONS KOMMITTÉN

förslag till

• FLOTT 3TATI OM

MÄTThFL UNO

A S X R i K E Fj Ä R D E N

PLATS FÖR FÖR LÄqqN. AV REKRYT SVD.

7 N-T/LL fast ÖOTTiTN

Event. Peats för torr
1

0''/vLs KÖ U t N/M gSSTAT/ON
-

■Sotudden

Riktning av eve.ht. toppllji bispJutm imgs rån a

% KAXRiNELUND

ExcE-Äcik

''.HUS ''

100 T KRAN

PR/DHFi

Plats för

7 m. till. fast

Botten.

bränsle de.

PANSAAB. SVERIGE

RpTSOAL

8 n. till. fast Botten

IN/st öfsi

.SO T. KRAN

BADHui

/ / //plats

j //för för

av

/&¥ TORFELD''

// MIN- 5

/ U.V.BtBEREDSKAPER

.

Å%- ASHÄLL

Sos ÖN

tö/NSTR.

Förråd:

iNJ OMAKE

fiål\re

''S\iEd\a

<SJÖPES

% STEL ENEBORq

B ÅT ÅR

n\sKji

Xx ART.OBLPT.

pkAt.

SLAq

>QE.RqARN

JAQWRANqEU

QR Ö/VSTV91///r£I /V

''ERK.

■Kruthus,

FÖRR.

MARKTE i

TAFT

\RMECdNT.

Flygbåt.

H A NQAREA

hamn] /FÖR SMABATAR.

SÖDER q ÅR NSV/KEN

Un gefär L/q öjta t-/oNs-grÄn 3

WZUtfKi

-8 m. t/ll fast Botten.

''JÄRN

FÖRR.

friT

U-nÖ2

IRY. Kant

iq.DEPT.

PLATS

ESF

KTR.

IMEDl

YR PRAT.

ISLYBYqJjN

SPRANqÄMN- TXflBRå

—KftttxTmE?.—-eJU+AHi

.RHSTA

A yYn.7k lss.

VÄXT

KONT.

ww

I PLATS l*

för pa/, i

its för Skjut *

\OV! ANT
-

MATSAL]

UZKL. VEt

bageri

förråd

''HUS

m.n.

''OKHUS

''Sl/BY^ÖN/

y 5=&=N

Sjöi«/jj4

SKOLA

E XPEO.

/DfaXTTI

<3eo”&

hållstxt.

IDROTTSPLATS

S/fLUHAIiL

L ELFviK

E R

.XEHC.Hl

Hällstat.

Hällstat.

Till

STOCKHOLM

YattJelntorn.

LÖPBAC.

■SKOLHUS

HU^TEiqA

KYR KOKARD

LI TSELLqAROET

Ö. YTTRIPJQE.

o \r

/ /c

[/. YTTRINqp

EhtQRNBO

/rL A Nq NÄS

''NILSTVRR

Gustafs berg)

SfTTLEVUE

Brygga

ekudden

IAMN FÖR SM A båta R

KRISTI NE HÄL L

''RO&BACKEN

Qravike/si

BOOQqo.

■hall

FREDR/KpBERq

RREDR/KSHÄll

KARLSRO

ER)K$BERGj

FÖR S MA BA TAR.

H U STEKTA HO L.M

KYRKVIKEN

Hus TE q A fJÄRDEN

KALLBADHUS

BVqqNRDELP ATT UPPRÖRRS FNL. PÖRSL-RqEiT.

Aequ/o/stans

NIVÅ K UFtVORNA HÄN KORA S/q TILL M.V.L.

Hl.V.L = Ro MET. ÖVER STOCKHOLMS SLUSSTRÖSKEL

5,0 MET
-

EiVBiNTUElLLT

UPPPÖRAS SENARE

SON NU P/NNAS

Skala

/•5000

_XX—4-—t--T° 1

c_ r .3

X) GOO 7

po SCO s

?0 /

JOD

meter

| | - }■ -

-1--

----1---

1 ujF

nL-V

1/ TV

//A

vX

\\w

GENERALST. LITOGK. ANSTALT STOCKHOLM

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga. 11

ÄNQ5HOL.MEN

LOM MAN

KALL.BADHU3.

\ADHU3

Rl<5 AR5 TLPTT3TAT10NS KOMMITTÉN

''ND.Orr.

■först

Plats

F ÖB LÄqqn in tf

"PLOTTZ)TATI OM

REKP YTA 1/

DFLNlNQARI,

RJSHOL. M EN

[eRCI.

T oppe: a - Min

ASPV/KS TRÄSKET.

TORSBY

OCH UV.B

REDSKAPFR M.M

5000

■Skal.#

r^NALS''

METEA

DU

/DROTT.s

•OST/

Exc/ki

HÄRBOD/)

{^KYRA^

Hjort

TORSBY

FJÄRD

KBSARN.

qpRD

S m. till. Fast b.

LÄNåMANS ^BUNDET.

j j_T1IN

TÄNuMFDFLS

VEFUiSr. ''i [o£PT

ps Roff

{LATS Föri.

SPRÄNGÄMNES

Käl i-JtRR

YqqN. bädd)

TÄNOffSdRLS

KÄLLARE.

HEM V/HEM

A R

JMO/TS

''Byqq. VEi

TOPP''.

t nipRKEJl

V,v

SOT.KRAN

FjCvq B a:

JAq. VYRAi

RAM

l IRKESSKjLl

t a a

Sfi.TILL RAST B.

ATS

iCÄRI

ö l KRIA s:

PALL)

Bet/sed,

mors

TV/KEN

UTBÄRA

SJ$7i\STI

/tfa a>

MÅLARE.

^yErJf

.ÖSTAT*

ei/eait. Plats för torped

\ iHSrtJUTN. STAT/OR

T. KRAN
-

MAR/

PLATS FÖR BRA,

IS LE DERÅ

KSSb=.

\P.B. SVERIGE

Osby Sjön

Betsede

Vi KEN

\LLBAOHUS

St berm

vö m. till rast b

r r

BYqqNRDER

Enligt EÖRSLBqET.

UPPFÖRAS

ATP

Eventuellt

uppföras

SENARE

Finnas

som

VÄSTER

V/ KEN

Till rusta kft.

A EG U/DIS T A TIS - 5,0 MOT.

NIVÅ KURVORNA HÄNFÖRA s/q Till mv.y.

M.v.y. = 4.<i mott. Övfr Stockholms slusströskel

BARS TA

EANDET

BORTNAS

Generalst. Litogr. Anstalt Stockholm

opaginerad Kontrollera mot PDF

.EPRSHOU-iaviKI

'' . /

i ,

''

m»

yjmm-.

sss

lÄ*J

I RÖDT A.NQIVAB ÖB OHRA.OCN, SOU IRRA. 1 *VT».L

HBLl-AM aSUl^mul RÖR KRONIAM OCH STOCKHOLM! BTAÖ.

9<ai« i, eooo

FORTECHHIHG

ÖVER „

TOMTER OCH SaTUMARK t HO Hl OtN S. A. DJUBS ARPSST/MPErN

OCH BECKHOLMEN, VILKA ERFORDRAN FÖR FOIRSSLACEn MV

FLOTTSTATIOW.

A^aTAOBH TiLl-HORlIj MARK.

l) TOMTER:

KLVARTCTRCX MASTBH: DEL av NIC oi, HELA W: o 3 .

« TRALPBAKoeW. OKI- AV KT-Ol, HELA Kltoi,

» TReMÖRNlNQEN:N:Ol OCH KV. BERQSKLirrAW H’.o7,

» KYSCKOOÅRDeN''. N:R1S 1,3. A7. 8 OCH 1X.

• BERBaKLIPnAM'' m:ri*1,SochA,

X) Gatuhaak:

OELAK AV DJURSAROSSTRAHD,

n * AULMANN*. QrXNO, ''

Ht Kl qRXKlp-DE8SCJN,

D£L LÄNSA SATAN,

UTF-Vi.CRnfcKSAvy* \ 5KLTSJÖN »NIVIB OJORSARDS8TADE

O EU AV NORRA VA.I*V3<3k ATTACK*,

SJÖmanSSR><ND.

OERQSQRAND,

OSTKAR. VARV5QRAND,

EA» SRAND,

vattra VAaTTVJQRA.MD. .

WTFVUl-HUSQAsR I SALTSJÖN IKlvtö BECKHOLMEN.

B. ENSKII-PA TH-IHÖRIG MARK,

1) tomtsa.

kvarteret skeppsmolmsvikeh: h-.rid S/t-.S.C och7,

► KVEROqÅlROBVr.N''.*Hl,5,#,Ö OCH 10.11.

» BER<qsKi-iri*A>w- vj:oT,

» qRÖHLAND'' W.07 (BECKHOLMEN).

2) g«VilARK: .

delar AV DJUAHARDSSTRAMD.

So o

FYRkCAMTETi

Mcnrjs

Bilaga. 12.

Tillhör preliminärt avtal av flen 12

mars 1917» mellan koinmlttérade för utredning

av frågan om flottstation i Stockholms

skärgård och Stockholms stads underhandlare.

Gen. Stad. Lit. Anst. Stockh

opaginerad Kontrollera mot PDF

U I l_ L_

VÄNTAN

Bilaga. 13.

T

UiOiNGÖBRO VÄRDSHUS

ULLA HUNDUDol

- 1 Hl

mmmå

KAKNÄS 5KJUTBAINOR

Tillhör preliminärt avtal av den 12

mars 1917, mellan kommitterade för utredning

av frågan om flottstation i Stockholms

skärgård och Stockholms stads underhandlare

.

SKALA 1/500

M. lOO so O IOO eoo

-.-I. ... i.

_Gen. Stab. Lit. anst. Stockh

störa

HUNDUDDEN

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av flottans station i Stockholm in. rn.; jämte i ämnet väckta motioner. t s. 9 i texten