Sök i Ratio Lex

Angående anslag till lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruksoch mejeriinstitutet vid Alnarp

1917-04-16 · 31 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:304, Angående anslag till lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruksoch mejeriinstitutet vid Alnarp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Krnigl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

1

Nr 304.

, Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp; given Stockholms slott den

16 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslagen till stater för lantbruksinstitutet vid Ultuna samt för lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp, att tillämpas från och med år 1918,

ävensom de av honom föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i dessa stater för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1918

tillträder ordinarie befattning å någon av dessa stater, skall vara pliktig

att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande fastställda

villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattning

vid något av instituten, vilken icke före den 1 december 1917 anmäler,

att han vill övergå till den nya staten och underkasta sig de för

åtnjutande av avlöningsförmåner enligt densamma stadgade villkor och

bestämmelser, och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall

varda bibehållen vid de enligt dittills gällande. ordinarie stat honom

tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja ej mindre det under

anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och lautmannanäringar

under nionde huvudtiteln upptagna anslag till lantbruksinstitutet vid

anhang till riksdagens ''protokoll 1917. 1 samt. 261 höft. (Nr 304.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Ultima från 74,300 kronor med 18,050 kronor till 92,350 kronor än

även det under samma anslagstitel upptagna anslag till lantbruks- och

''mejeriinstitutet vid Alnarp från 86,900 kronor med 25,400 kronor till

112,300 kronor,

dels ock å extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln såsom

förslagsanslag, högst, anvisa för bestridande av vissa kostnader för bränsle

m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 3,700 kronor samt för enahanda

ändamål vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp 7,550 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström, ''

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:

Uti den del av den under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie

anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»,

som är av bestämt anslags natur, upptagas anslag till lantbruksinstitutet

vid Ultuna med 74,300 kronor samt till lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp med 86,900 kronor, tillhopa 161,200 kronor.

Min företrädare i ämbetet anmälde den 13 januari 1917, att med

anledning av inkomna framställningar om lönereglering för lärarna vid

dessa institut och om vissa andra ändringar i institutens stater dessa

frågor vore under utredning genom löneregleringskommittén. Från

kommittén hade han under hand erhållit uppgift å ungefärliga beloppen

av de anslag, vilka, så vitt då kunde bedömas, syntes bliva erforderliga,

och hade han med ledning härav funnit, att för bägge instituten borde

beräknas ordinarie anslagsbelopp å tillhopa 215,000 kronor samt anslag

å extra stat för år 1918 å 12,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

f

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

I enlighet med hans hemställan har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition angående

anslag till lantbruksinstitutet vid Ultuna samt till lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta

till riksdagen, för dessa institut beräkna dels en förhöjning i de ordinarie

anslagen till dessa institut från 161,200 kronor med 53,800 kronor

till 215,000 kronor dels ock å extra stat för år 1918 ett belopp av 12,000

kronor.

Till följd härav har i bestämda anslaget under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» beräknats enahanda

förhöjning som å institutens ordinarie anslag eller 53,800 kronor.

Efter det löneregleringskommittén numera avgivit det förväntade

utlåtandet, dagtecknat den 12 april 1917, anhåller jag få anmäla detta

ärende.

Nu gällande stater för ifrågavarande bägge institut antogos av

1911 års riksdag samt hava undergått jämkningar vid 1913 års riksdag,

1914 års förra riksdag och 1915 års riksdag. Med iakttagande

härav äro dessa stater av följande utseende:

Stat för lantbruksinstitutet rid Ultuna.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

Avlöning: »

2,000

4,000

2,600

18,200

1,400

9.800

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr., efter

10 år med ytterligare 500

kr., efter 15 år med ytter- ligare 500 kr. och efter

20 år med än ytterligare

500 kr.

28,000

9,250

1 bibliotekarie ...........................

_

_

_

300

—

Avlöning, summa kronor

Till institutets övriara utgifter ......

—

-I -

-

43,550

34,750

—

Summa kronor

78,300

—

Anmärkningen:

a) Så länge rektor och Övriga lektorer åtnjuta fri bostad, avdragas å lönen 500 kronor årligen.

b) Av vart och ett av lektorernas ålderstillägg räknas 350 kronor tillhöra lönen och 150

kronor tjänstgöringspenningarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj ds Nåd. Proposition Nr 304.

Stat för lantbruk»- och mcjerilnstltutot rid Alnarp.

5

Tjänst-

Lön

gö rings

•

Summa

penningar

Avlöning:

1 rektor, arvode ........................

—

—

—

—

2,000

—

1 lektor ....................................

2,600

1,400

_

4,000

_

7 lektorer ...........................

18,200

—

0,800

—

28,000

—

1 adjunkt...................................

2,000

—

1,000

—

3,000

—

1 dito ....................................

2,000

—

1,000

—-

3,000

—

Extra lärare, arvoden ...............

_

_

_

8,950

_

1 bibliotekarie ..........................

—

—

—

_

300

—

Avlöning, summa kronor

-

—

49,250

—

Till betäckande av möjligen uppkommande förlust å mejeri-

rörelsen ................................

5,000

—

Till institutets övriga utgifter ......

37,150

—

Summa kronor

91,400

—

Anmärkningar:

( Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr., efter

10 år med ytterligare 600

kr., efter 15 år med ytter

ligare 500 kr. och efter

20 år med än ytterligare

500 kr.

a) Så länge rektor, övriga lektorer samt adjunkter åtnjuta fri bostad, avdragas å lönen

500 kronor årligen.

I1 ,*f! b) Av vart och ett av lektorernas och adjunkternas ålderstillägg räknas 350 kronor tillhöra

lönen och 150 kronor tjänstgöringspenningarna.

På grund av bostadsavdragen hava anslagen till dessa institut

icke behövt upptagas till samma belopp som staternas slutsummor utan

till ovan angivna lägre belopp av respektive 74,300 och 86,900 kronor.

Sedan styrelserna för lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruksocb

mejeriinstitutet vid Alnarp i särskilda skrivelser i juni 1913 anhållit

att, för så vitt hinder kunde anses möta för definitiv reglering av

institutslärarnas avlöningar till likhet med universitetsprofessorernas,

Kungl. Maj:t måtte utverka tillfällig löneförbättring för samtliga ordinarie

institutslärare med visst angivet belopp, avgav lantbruksstyrelsen

den 11 oktober 1913 utlåtande över berörda framställningar och hemställde

därvid om framställning till riksdagen rörande anvisande av medel

till provisorisk löneförhöjning för de ordinarie lärarna vid instituten.

I skrivelser i september 1915 förnyade institutens styrelser sina

omförmälda framställningar om förbättrande av de ordinarie lärarnas

avlöningsförmåner; och i utlåtande däröver den 19 november 1915

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

åberopade lantbruksstyrelsen vad den i sitt utlåtande den 11 oktober

1913 föreslagit samt hemställde om bifall till sin då gjorda framställning.

Löneregleringskommittén avgav därefter den 11 mars 1916 utlåtande

i ärendet. I detta utlåtande anförde kommittén, att enligt dess

uppfattning en uppflyttning i lönehänseende av de ifrågavarande befattningshavarna

snart nog borde ske och frågan om en ny definitiv lönereglering

göras till föremål för en noggrann och allsidig utredning, så

snart det statsfinansiella läget gåve utsikt till dess genomförande. På

anförda skäl ansåg kommittén sig emellertid icke kunna tillstyrka, att

framställning gjordes hos 1916 års riksdag om tillfällig avlöningsförbättring

för ordinarie lärare vid de nämnda instituten.

Vid föredragning av ärendet den 24 mars 1916 fann Kungl. Maj:t

de gjorda framställningarna ej föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare

åtgärd.

Den 27 juli 1916 anbefalldes sedermera lantbruksstyrelsen att, med

anledning av vad löneregleringskommittén i sitt utlåtande den 11 mars

1916 anfört, skyndsamt uppgöra förslag till definitiv lönereglering för

de på ordinarie stat vid de bägge ifrågavarande instituten anställda

lärare samt därmed till Kungl. Maj:t inkomma.

1 skrivelse den 25 september 1916 har därpå lantbruksstyrelsen

framlagt förslag till nya stater för instituten ävensom förslag till avlöningsvillkor.

Styrelserna för instituten hava ytterligare i skrivelser den 3 resp.

den 11 augusti 1916 gjort framställningar i ämnet; och har lantbruksstyrelsen

i särskilda utlåtanden i anledning av sistberörda framställningar

åberopat eller hänvisat till sitt yttrande i den ovanberörda skrivelsen

den 25 september 1916.

Vidare hava styrelserna för instituten var för sig i underdånig

skrivelse av resp. den 9 september och den 3 oktober 1916 gjort

framställning i fråga om höjning av det i vederbörande instituts stat

upptagna ordinarie anslaget »till institutets övriga utgifter» ävensom

styrelsen för Alnarps institut i fråga om beviljande jämväl av medel

å extra stat, och har lantbruksstyrelsen i särskilda utlåtanden den 24

november 1916 yttrat sig över dessa framställningar.

Slutligen bär styrelsen för institutet vid Alnarp i skrivelse den

8 december 1916 anhållit om vidtagande av åtgärd för att, i samband

med en blivande löneförbättring för institutets ordinarie lärare, de båda

adjunkturerna vid institutet måtte så vitt möjligt förändras sålunda, att

i avseende å tjänstegrad och avlöningsförmåner dels innehavaren av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304. 7

adjunkturen i mejerikemi och bakteriologi jämställdes med de lärare vid

institutet, som för närvarande vore lektorer, och dels innehavaren av

adjunkturen i anatomi och fysiologi jämställdes med laborator och

observator vid rikets universitet. Den 14 december 1916 har lantbruksstyrelsen

yttrat sig över nämnda anhållan.

Samtliga dessa efter Kungl. Maj:ts beslut den 24 mars 1916 inkomna

förslag och framställningar hava remitterats till löneregleringskommittén.

Då löneregleringskommittén den 11 mars 1916 avgav utlåtande

rörande den då föreliggande frågan om provisorisk löneförhöjning för

de båda lantbruksinstitutens ordinarie lärare, yttrade kommittén bland

annat följande.»

Kommittén hade — i likhet med institutens styrelser och lantbruksstyrelsen

— hven för sin del trott sig finna, att det med dåmera inträdda förhållanden näppeligen

läte sig försvaras att — fortfarande såsom dittills skeft — likställa lärarna

vid lantbruksinstituten med lärarna vid de allmänna läroverken. Icke minst med

hänsyn till angelägenheten av att fullt lämpliga lärarkrafter måtte kunna vinnas

för instituten och bibehållas vid desamma, syntes man snart nog få skrida till att

uppföra lärarna vid instituten i fråga på ett något högre plan.

Rörande omfattningen av denna uppflyttning hade emellertid institutens

styrelser och lantbruksstyrelsen stannat i olika meningar såtillvida, att de förstnämnda

styrelserna velat jämställa lektorerna vid lantbruksinstituten med professorerna

vid universiteten, under det att lantbruksstyrelsen föreslagit, att de skulle

likställas med professorer, för vilka den lägre avlöningstyp tillämpas, som är gällande

vid, bland annat, Chalmers tekniska läroanstalt.

Efter det löneregleringskommittén härpå lämnat en redogörelse för tillkomsten

och tillämpningen av de båda avlöningstyper för professorsbeställningar, till vilka

hänvisning sålunda skett, förklarade kommittén, att den icke ansåge sig böra på

grund av de då föreliggande kungl. remisserna ingå i prövning därav, huruvida

någondera av dessa avlöningstyper, eller eventuellt vilkendera, borde komma till

användning vid en blivande definitiv lönereglering för lantbruksinstituten.

En uppflyttning i lönehänseende av de ifrågavarande befattningshavarna syntes

emellertid icke utan verklig olägenhet kunna anstå alltför länge. Frågan om en

ny definitiv lönereglering borde därför, så snart det statsfinansiella läget gåve utsikt

till dess. genomförande, göras till föremål för en noggrann och allsidig utredning.

Vid sådant förhållande och av ytterligare anförda grunder syntes löneregleringskommittén

näppeligen skäl vara för handen att medgiva en tillfällig löneförbättring;

och ansåg sig sålunda kommittén icke kunna tillstyrka framställning

hos 1916 års riksdag om dylik avlöningsförbättring för de avsedda befattningshavarna.

Löneregleringskommittén

11/. 1916.

I förenämnda skrivelse den 25 september 1916 har av lantbruks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Lantbruksstyrelsen

2S/» 1916.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

styrelsen till stöd för dess statförslag, så vitt nu är i fråga, andragits

huvudsakligen följande.

Vad först anginge lärarnas vid lantbruksinstituten likställighet i fråga om

lön in. m. med lärarna i samma grad vid de allmänna läroverken, ansåge sig

styrelsen böra erinra, att denna likställighet av Kungl. Maj:t och riksdagen godkänts

vid omorganisationen av lantbruksinstitutet vid Ultuna år 1891. Vid denna

tidpunkt och även sedermera vid de närmast följande löneregleringarna för lantbruksinstituten

syntes också skäl hava förelegat att i förevarande avseende likställa

instituten med de allmänna läroverken, i det att sistnämnda läroanstalter då voro

de, med vilka instituten därutinnan närmast kunde jämföras.

Härvid vore dock att märka, att avsevärd skillnad redan då förefanns såväl

mellan undervisningen vid dessa båda olika slag av läroanstalter som ock i fråga

om mogenheten hos anstalternas elever, vilken skillnad ställde större fordringar på

institutlärarnas än på elementarlärarnas kompetens, särskilt i fråga om en viss

specialisering i en del ämnen samt praktisk kunskap och erfarenhet i andra. Vid

instituten meddelades nämligen då och meddelades jämväl fortfarande undervisning

icke såsom vid elementarläroverken i fastställda kurser utan i form av föreläsningar

och tentamina samt laborationer och andra praktiska övningar i full överensstämmelse

med vad fallet vore vid alla andra högre fackskolor, och lärjungarna vore i fråga

om ålder och förkunskaper — därvid särskilt förtjänade framhållas en för alla

erforderlig grundlig praktisk utbildning — närmast jämförliga med högre fackskolornas

men däremot icke med allmänna läroverkens lärjungar. Därtill komme ock

— såsom lärarrådet vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp redan år 1904

med rätta framhöll — att institutslärarna i så måtto vore underkastade ogynnsammare

villkor än elementarlärarna, att de såsom boende på landet dels måste

från städerna hämta största delen av sina förnödenheter, vilket fördyrade dessa

genom frakter och resor, dels för barnens skolgång och uppfostran i övrigt hade

att bära betydligt större omkostnader än städernas invånare och dels slutligen icke

hade tillfälle till extra förtjänst genom bisysselsättningar, vilka städse erbjöde sig

i städerna.

Vidare syntes böra erinras, att, då vid 1905 års riksdag senaste lönereglering

vid instituten ägde rum, lektorernas vid Chalmerska läroanstalten avlöningsförmåner

voro lägre än lektorernas vid de allmänna läroverken, i det att till bådas grundlön

å 4,000 kronor kommo för de förra endast två men för de senare fyra ålderstillägg,

vart och ett å 500 kronor. I underdånig skrivelse den 16 maj 1905 hemställde

emellertid läroanstaltens styrelse, att lektorerna måtte i lönehänseende bliva likställda

med tekniska högskolans professorer, vilkas avlöningsförmåner då utgjorde 6,000

kronor med två ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor.

Om sålunda redan vid föregående lönereglering befogade erinringar kunnat

riktas mot institutslärarnas likställighet i lönehänseende med lärarna vid de allmänna

läroverken, syntes numera ett fortsatt fasthållande vid nämnda likställighet icke

kunna försvaras. Från och med år 1912 hade till instituten blivit förlagda fortsättningskurser

för lantbrukslärare och konsulenter, vid vilka undervisningen ålåge

institutslärarna, något som haft till följd ej endast att deras undervisningsskyldighet

ytterligare ökats utan ock att ännu större fordringar måst ställas på deras utbildning

än tillförne varit fallet. Och då instituten i viss män på grund härav vid besättandet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 304.

uv nyu lärarplatser hade att tävla icke såsom förr huvudsakligen med de allmänna

läroverken utan med andra, instituten närstående institutioner såsom centralanstalten

för jordbruksförsök samt veterinär- och skogshögskolorna, vilka kunde erbjuda sina

motsvarande tjänstemän samma löneförmåner som universitetsprofessorerna, intoge

instituten i fråga om lärarnas löneförmåner en så ofördelaktig ställning, att — såsom

även löneregleringskommittén uttalat — eu uppflyttning i löneliänseende av ifrågavarande

befattningshavare snarast måste ske och därmed icke utan verklig olägenhet

kunde alltför länge anstå.

Under sådana förhållanden och dä de båda lantbruksinstituten vore landets

högsta undervisningsanstalter på jordbrukets område, kunde det ligga nära till hands

att, vid en definitiv lönereglering, i fråga om avlöningsförmånerna jämnställa institutslärarna

med lärarna vid motsvarande högskolor veterinärhögskolan och skogshögskolan

samt med tjänstemännen vid centralanstalten för jordbruksförsök.

Då emellertid frågan om den högre lantbruksundervisningens ordnande fortfarande

vore oavgjord, hade lantbruksstyrelsen, på de i styrelsens utlåtande den 11

oktober 1913 anförda skäl, ansett sig jämväl nu vid genomförande av en definitiv''

lönereglering höra tillsvidare vidhålla sin i sistnämnda utlåtande uttalade uppfattning,

att lektorerna i löneliänseende borde likställas med professorerna vid Chalmers

tekniska institut. Då nu vore fråga om definitiv lönereglering, följde emellertid givetvis

därav, att institutslärarnas löneförmåner borde även i vad det gällde begynnelselön

och alderstillägg bringas i full överensstämmelse med den för dessa professorer

fastslagna lönetypen och sålunda bestämmas till 6,400 kronor med ett ålderstillägg

av 600 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring.

Vid förordandet av denna avlöning till dåvarande lektorer vid Chalmerska

läroanstalten hade föredragande departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet

den 11 mars 1911 framhållit att, om han stannade därvid, skulle vid

bifall därtill en ny lektorslönetyp fastställas, högre än någon hittillsvarande. Han

ville på grund härav gå ett steg längre och förorda, att samtliga lektorer vid anstalten,

i likhet med vad redan då vore fallet med dess föreståndare, tilldelades

benämningen professor; de förde ju ock sina elever till ett betydligt högre stadium

än som vitsordades genom studentexamen.

Med stöd av sålunda anförda skäl och då de båda lantbruksinstitutens betydelse

i arbetet på främjandet av landets jordbruk nogsamt torde vara både känd och

erkänd, syntes det lantbruksstyrelsen att, i samband med löneregleringens genomförande,

åt institutens samtliga lektorer borde tillerkännas titeln professor.

Vad anginge förbättringen i adjunkternas vid institutet vid Alnarp löneförmåner

erinrade lantbruksstyrelsen, hurusom den i sitt utlåtande den 11 oktober 1913 föreslagit,

att dem måtte beredas samma löneförhöjning i procent räknat, som föreslagits

för lektorerna, eller med omkring 37 procent av den fastställda begynnelselönen;

lönetillägget för adjunkterna skulle härigenom komma att uppgå till 1,100 kronor.

Då en sålunda beräknad provisorisk löneförbättring icke syntes kunna tillämpas vid

en definitiv lönereglering och då i gällande stat för Chalmers tekniska institut funnes

upptagna s. k. andre lärare, vilka syntes i det närmaste kunna likställas med omförmälda.

adjunkter, hade lantbruksstyrelsen ansett vägande skäl föreligga att för

dessa adjunkter föreslå samma löneförmåner, som de nämnda andre lärarna åtnjöte,

eller 4,000 kronor med 2 ålderstillägg, vartdera å 500 kronor. I samband med vad

lantbruksstyrelsen sålunda uttalat i fråga om de skäliga avlöningsförmånerna för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 261 höft. (Nr 304.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

adjunkt utvecklade styrelsen närmare, huru under en antagen tjänstetid om 35 år

den ifrågasatta adjunktsavlöningen skulle komma att ställa sig i jämförelse med

den för närvarande utgående avlöningen för adjunkt.

Beträffande såväl de nuvarande lektors- som de nuvarande adjunktsbeställningarna

anförde lantbruksstyrelsen jämväl, att det syntes få anses självfallet att,

vid bifall till de av styrelsen föreslagna löneförhöjningarna, de nya professorerna

och andre lärarna borde för erhållande av ålderstillägg få räkna sig tillgodo den tid

de vid instituten innehaft sina nuvarande respektive tjänstebefattningar.

I nu gällande stater för instituten funnes, framhålles det vidare, upptaget ett

arvode å 2,000 kronor till rektor. Detta belopp syntes böra bibehållas oförändrat.

I nämnda stater vore även föreskrivet att, så länge rektor, övriga lektorer samt

adjunkterna åtnjöte fri bostad, å lönen skulle avdragas 500 kronor årligen. En

höjning i detta avdrag syntes i samband med löneregleringen böra för professorerna

äga rum. Enligt den vid 1915 års riksdag fastställda staten för skogshögskolan

vore motsvarande avdrag för fri bostad för professorerna med en begynnelselön av

7,500 kronor bestämt till 900 kronor och för lektorerna med en begynnelselön av

4,000 kronor till 500 kronor, i båda fallen omkring 12 procent av lönen. Samma

beräkningsgrund syntes böra tillämpas jämväl i fråga om avdraget för respektive

institutslärares fria bostad, i vilket fall detta avdrag komme att höjas till 750 kronor

för professorerna och att för andra lärarna utgå med samma belopp som hittills

eller 500 kronor.

Slutligen erinrar lantbruksstyrelsen, hurusom i gällande stater för lantbruksinstituten

avlöningarna till vaktmästarna icke, såsom i regel plägade vara fallet,

vore särskilt upptagna utan utginge med belopp, som vederbörande institutsstyrelse

bestämde, från det i staten upptagna anslaget »till institutets övriga utgifter». För

det dåvarande funnes vid vartdera av de båda instituten anställda två vaktmästare,

vid Ultuna avlönade med respektive 900 och 850 kronor, i vilket sistnämnda belopp

emellertid inginge ett arvode av 75 kronor för skötseln av en telefonväxel — ett

arbete som emellertid ombesörjdes av familjen och sålunda ej syntes böra inberäknas

i vaktmästarlönen — samt vid Alnarp med 1,000 och 900 kronor. Till dessa

kontanta lönebelopp komme för samtliga vaktmästare fri bostad med vedbrand.

Aven för dessa vaktmästare syntes en löneförbättring vara av behovet påkallad,

därvid avlöningsförmånerna, enligt vad lantbruksstyrelsen hölle före, borde

bestämmas till de vid andra statens verk och inrättningar fastställda samt uppföras

i den ordinarie staten. Vid förfrågningar under hand hade båda institutsstyrelserna

meddelat, att någon skillnad icke syntes dem böra göras i respektive vaktmästares

tjänstegrad samt att vaktmästarna i lönehänseende borde likställas med andre vaktmästare

och sålunda komma i åtnjutande av den för dessa bestämda avlöningen eller

1,050 kronor med två ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, med vanligt avdrag

— 100 kronor årligen •— för fri bostad och bränsle. Då samtliga fyra vaktmästare

syntes böra tillerkännas rätt att för åtnjutande av ålderstillägg räkna sig till godo

den tid de före den av styrelsen föreslagna löneregleringens trädande i kraft varit

anställda såsom vaktmästare vid vederbörande institut, och då båda vaktmästarna

vid Ultuna samt den högst avlönade vid Alnarp innehaft sina tjänster över 10 år,

skulle dessa vid bifall härtill från början komma att uppbära båda ålderstilläggen.

Såsom lantbruksstyrelsen omförmält, utginge avlöningarna till vaktmästarna

från det i respektive stater under rubriken »Till institutets övriga utgifter» upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 304. 11

tågna anslaget. Under förutsättning av bifall till styrelsens förslag om dessa avlöningars

upptagande i staterna, syntes nämnda anslagspost böra minskas med motsvarande

belopp eller för Ultunainstitutet med 900 -f 775 = 1,675 kronor och för

Alnarpsinstitutet med 1,000 -f- 900 = 1,900 kronor.

• j vad utav lantbruksstyrelsen sålunda anförts, framlade styrelsen

i dess skrivelse den 25 september 1916 nedanstående förslag till stater för lantbruksinstitutet

vid Ultuna och för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

nämligen: r

Stat för lantbruksinstitutet rid Ultuna.

—

—

—

—

Tjänst

Lön

görings-

Summa

penningar

Avlöning:

i professor ............................

4,400

—

2,000

—

6,400

—

1 Efter fem år kan lönen

7 professorer ..............................

30,800

—

14,000

—

44,800

_

(höjas med 600 kronor.

Arvode åt en professor såsom in-

stitutets rektor ........................

—

—

—

_

2,000

_

Extra lärare, arvoden ..................

—

—

—

_

9,250

_

1 bibliotekarie .......................

—

—

— .

—

300

—

1 vaktmästare.....................

700

350

f Efter fem år kan lönen

1 jUoU

(höjas med 100 kronor och

1 » ...................

700

—

350

—

1,050

—

| efter ytterligare fem år

[med likaledes 100 kronor.

Avlöningar, summa kronor

—

_|

_

_

64,850

_

Till institutets övriga utgifter .......

33,075

—

Summa kronor

97,925

—

Anmärkningar:

a) Så länge rektor och övriga professorer åtnjuta fri bostad, skall å lönen avdragas 750

kronor årligen.

b) Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Adjunktsbefattningar

vid Alnarp.

12 . Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Stat för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

1

Tjänst-

|

t

Lön

görings

Summa

penningar

Avlöning:

I

1 professor.................................

7 professorer ..............................

4,400

—

2,000

—

6,400!

—

\ Efter fem år kan lönen

30,800

—

14,000

—

44,800!

—

/böjas med 600 kronor.

Arvode åt en professor såsom in-

stitutets rektor ........................

—

—

—

—

2,000

( Efter fem år kan lönen

1 andre lärare ...........................

2,400

—

1,600

—

4,000

—

J böjas med 500 kronor och

1 » » ...........................

2,400

—

1,600

—

4,OCX)

—

j efter ytterligare fem år

[med likaledes 500 kronor.

Extra lärare, arvoden ..................

—

—

—

—

8,950

—

1 bibliotekarie ...........................

—

—

—

300

1,050

—

f Efter fem år kan lönen

1 vaktmästare ...........................

700

—

350

—

) liöjas med 100 kronor och

1 » ...........................

700

_

350

~~

1,050

-

\ efter ytterligare fem år

Imed likaledes 100 kronor.

Avlöning, summa kronor

| —

72,550

Till betäckande av möjligen uppkommande brist å mejeri-

rörelsen ................................

5,000

-

'' Till institutets övriga utgifter .....

| 35,250

Summa kronor

| 112,800

—

;

1 i

Anm ärkningar:

a) Så länge rektor, övriga professorer och andre lärare åtnjuta fri bostad, skall å lönen

avdragas för rektor och professor 750 kronor och för andre lärare 500 kronor årligen.

b) Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Vid dessa statförslag var fogat förslag till villkor och bestämmelser att gälla

i fråga om åtnjutande av de i statförslagen förordade avlöningar. Dessa villkor och

bestämmelser vore, enligt vad lantbruksstyrelsen framhåller, avfattade i väsentlig

överensstämmelse med vad som enligt kungörelsen den 16 juni 1905 gäller för nuvarande

ordinarie befattningshavare vid instituten samt med behörig hänsyn därjämte till de

bestämmelser, som vid senare årens riksdagar antagits i avseende å åtskilliga då

beslutade löneregleringar.

På sätt härovan omförmälts, har styrelsen för institutet vid Alnarp

i skrivelse den 8 december 1916 gjort framställning om vissa förändringar

beträffande tjänstegrad och avlöning för de båda nuvarande

adjunktsbeställningarna vid institutet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

I skrivelsen lämnar styrelsen en redogörelse för de båda adjunkternas

tjänstgöring och för de fordringar, som måste ställas på deras

kompetens, samt uttalar sig rörande vilken tjänsteställning rättvisligen,

enligt styrelsens mening, borde tillkomma dessa beställningars innehavare.

Beträffande adjunkturen i mejerikemi (mejerilära) och bakteriologi

anföres av styrelsen i nyssberörda hänseenden väsentligen följande.

På mejerihanteringens område hade under senare tid de tillämpade naturvetenskaperna

vunnit allt större betydelse. Mejeri tekniken, som förr vilade mest

på erfarenhetsrön, hade i kemien och bakteriologien fått en fastare grund att bygga

på och hade i samband med dessa vetenskapers utveckling och tillämpning på detta

speciella område på mångahanda sätt förbättrats. Detta hade även haft till följd,

att undervisningen i mejerilära utvidgats och att mera vikt lades på en grundlig

kännedom om de delar av kemien och bakteriologien, som vore av betydelse för

mejerihanteringen, — något som framför allt gällde de kurser, där mejeriläran vore

huvudämne, såsom fallet vore i högsta kursen, mejerikonsulentavdelningen.

Vid fördelningen av undervisningen mellan de båda vid institutet anställda

ordinarie lärarna i mejerilära och bakteriologi, lektorn och adjunkten i dessa ämnen,

hade det befunnits mest ändamålsenligt, att fördelningen gjordes så, att den ene

huvudsakligen skötte undervisningen i kemi och bakteriologi och den andre huvudsakligen

i mejeriteknik. Yarderas av dessa lärare undervisningsskyldighet framginge

av en utav styrelsen i skrivelsen meddelad sammanställning, så lydande:

»Lektorn.

1. Föreläsningar i konsulentkursen (mejeriteknik, maskin- och

byggnadslära) ............................................................................... c:a 120 timmar

2. D:o i mejeriskolan ............................................................................ » 145 »

3. Har som föreståndare för mejeriet att hela året där utöva

högsta ledningen.

Adjunkten.

1. Föreläsningar i konsulentkursen (kemi och bakteriologi)............ » 50 »

2. Föreläsningar i agronomkursen (mejerilära)- ............................... » 50 »

3. Föreläsningar i lantbruksskolan (mjölkhushållning) .................... » 15 »

4. Laborationer med konsulentkursen, 85 dagar med minst 3 tim
mars

tjänstgöring ...................................................................... » 255 »

5. Biträde vid arbetsledningen i mejeriet halva året.»

Båda de ifrågavarande lärarna hade således en undervisningsskyldighet, som

till sitt omfång mer än väl svarade mot övriga lektorers, samt dessutom den både

ansvarsfulla och mycket tidskrävande tjänstgöringen i mejeriet.

Den kompetens, som fordrades av dessa lärare, vore fullt lika hög som för

övriga institutets lektorer. Med nödvändighet måste av dem fordras:

1. Kunskaper i allmän kemi, svarande mot högsta universitetsexamen, samt

därutöver speciella kunskaper i de delar, som beröra mejerihanteringen;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

2. Kunskaper i bakteriologi (allmän bakteriologi, bakteriologisk teknik, speciell

mejeribakteriologi); dessa måste förvärvas vid sidan om universitetsstudierna,

enär detta ämne vid universitetet studerades endast inom medicinska fakulteten och

kurserna däri voro ordnade huvudsakligen med hänsyn till läkarens blivande verksamhet;
3.

Erfarenhet i praktisk mejerihantering.

Båda de ifrågavarande lärarna måste äga kompetens inom de tre nu nämnda

kunskapsområdena, ehuru naturligen med den olikhet, att för den ene huvudvikten

lades på momenten 1 och 2, för den andre åter på moment 3.

Då alltså både tjänstgöring och kompetensfordringar för dessa båda tjänstinnehavare

nu och för framtiden måste anses likvärda såväl sins emellan som med

övriga lektorers, ansåge styrelsen, att de i fråga om tjänsteställning och avlöning

borde jämställas sinsemellan och med övriga lektorer.

Vidkommande därefter adjukturen i anatomi och fysiologi anför

styrelsen vidare:

Enligt institutets stadgar ålåge det denne lärare att i enlighet med den fördelning

av undervisningsskyldigheten mellan honom och lektorn i hästskötsel och

hovbeslagslära, som utav styrelsen bestämdes, undervisa och leda övningarna i husdjurens

anatomi, fysiologi och sjukvård; att å institutets anatomisal l#da dissektionsövningarna;

att för eleverna i stall och ladugård m. m. redogöra för sjuka djurs

behandling samt att biträda lektorn i hästskötsel m. m. vid husdjursvården å Alnarps

egendom.

Den ordinarie undervisningstiden för innehavaren av ifrågavarande adjunktsbefattning

hade under senare år i runt tal utgjort:

vid institutets agronomkurs:

1. föreläsningar i anatomi och fysilogi.................... 60 timmar

2. dissektionsövningar i anatomi................................ 60 »

3. föreläsningar i hälsovård....................................... 45 »

vid institutets konsulentkurser:

1. föreläsningar i anatomi ........................................ 10 »

2. dissektionsövningar i anatomi................................ 10 »

3. föreläsningar i hälsovårdslära................................ 15 »

vid lantbruks- och mejeriskolan:

föreläsningar och övningar i anatomi, fysiologi och

hälsovårdslära........................................................... 75

Undervisningen vore alltså till omfånget fullt jämförlig med den, som övriga

vid institutet anställda ordinarie lärare hade att meddela, samt vore till övervägande

delen av grundläggande art (i anatomi och fysiologi) och utgjordes till omkring en

tredjedel av övningar (dissektioner).

För erhållande av lärare, lämplig för ifrågavarande tjänst, syntes man vara

i främsta rummet hänvisad till personer med veterinärutbildning, vilka därutöver

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 304. 15

visa! speciella studier och insikter i husdjurens anatomi och fysiologi. Då nu dels

brist på veterinärer vore rådande och dels (de enskilt praktiserande) veterinärernas

inkomster ställde sig avgjort gynnsammare än de, som från institutets sida under

nuvarande förhållanden bjödes, syntes enligt styrelsens uppfattning utsikt att vid

institutet kunna binda väl kvalificerad person vid ifrågavarande befattning endast

förefinnas, om löneförmånerna vid samma befattning avsevärt förbättrades.

Med hänsyn härtill och jämväl till den befattningshavaren åliggande tjänstgöringen

ansåge styrelsen eu uppflyttning för honom till samma grad och avlöning,

som tillkomme laborator eller observator vid universiteten, vara befogad.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande den 14 december 1916 över

institutsstyrelsens nu refererade skrivelse förklarat sig icke hava något

att erinra mot bifall till de i skrivelsen innehållna framställningarna.

Löneregleringskommittén har för egen del anfört huvudsaklig-en

följande:

»Vid behandling av det föreliggande ärendet, vilket ej allenast avser en lönereglering

för de ifrågavarande båda institutens ordinarie lärare, utan jämväl omfattar

vissa organisationsförändringar och en revision av institutens ordinarie stater i deras

helhet, hänledes uppmärksamheten omedelbart på det förhållandet, att frågan om

den högre lantbruksundervisningens ordnande befinner sig under utredning.

Lantbruksstyrelsen, som i sina båda förutberörda utlåtanden den 11 oktober

1913 och den 25 september 1916 erinrat om detta förhållande, har funnit detsamma

icke innefatta hinder vare sig för en lönereglerings provisoriska eller definitiva

genomförande eller för åsyftade ändringar i organisation eller stater. Styrelsen har

nämligen i sina nämnda utlåtanden utgått från den förutsättningen, att även om den

högre — och högsta — lantbruksundervisningen i landet komme att erhålla en från

instituten fristående ställning utan närmare direkt samband med dem, instituten

dock alltid skulle komma att bibehålla sin natur av högre fackskolor. Och med

utgångspunkt i detta antagande syntes det omförmälda förhållandet uppenbarligen

icke innebära hinder mot beslut i löne-, organisations- och andra frågor i avseende

å staterna för instituten.

Kommittén har i föreliggande förehållanden, såvitt kommittén äger kännedom

därom, icke funnit någon omständighet av beskaffenhet att jäva hållbarheten av

nyssberörda, utav lantbruksstyrelsen antagna förutsättning. J betraktande härav

anser jämväl kommittén, att uppkomna spörsmål rörande omdaning av den högre

lantbruksundervisningen, vilka ännu ej nått sitt slutliga avgörande, icke böra anses

utgöra hinder för att nu vidtaga en revision av de ordinarie staterna för instituten

såväl i avseende å de där anställda lärarnas avlöningar som i andra delar.

Innan kommittén övergår till frågan om de skäliga avlöningsförmånerna för

de ordinarie lärarna vid instituten, torde det organisationsspörsmål, som bragts å

bane genom styrelsens för institutet vid Alnarp särskilda framställning rörande de

båda adjunkturerna därstädes, böra upptagas till bedömande.

Härvid får kommittén till en början meddela, att, sedan fyra av kommitténs

Lönercgle
ringskommit
tén.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

ledamöter efter vederbörligt medgivande i december 1916 företagit en resa till institutet

vid Alnarp och under besöket därstädes sökt inhämta kännedom bland annat

om förhållandena beträffande ifrågavarande två adjunkturer, kommittén varit i tillfälle

att vid bedömandet av de i nyssnämnda framställning framförda önskemål

hämta ledning jämväl av de under berörda besök gjorda iakttagelserna i ämnet.

I fråga först om adjunkturen i mejerilära och bakteriologi kan kommittén i

korthet uttala, att den finner de uti institutsstyrelsens framställning åberopade skäl

för denna adjunkturs likställande med lektoraten vid institutet äga full giltighet.

Såsom institutsstyrelsen framhållit, torde varken den undervisningsskyldighet eller

de förpliktelser i övrigt, som äro förenade med ifrågavarande befattning, till omfattning

eller betydelse kunna sättas efter dem, som tillhöra lektoratet i samma ämnen

eller övriga lektorat. Även fordringarna på befattningsinnehavarens kompetens

måste anses motsvara dem, som uppställas för lektorstjänsterna. Och vid beaktande

av den stora betydelse, som enligt förhållandenas utveckling med rätta tillägges och

säkerligen jämväl för framtiden måste tilläggas mejeriundervisningen vid Älnarp,

torde framtida minskning av befattningsinnehavarens tjänsteplikter eller i kraven

på hans kompetens få anses utesluten. Vid dessa förhållanden synas rättvis uppskattning

och tillbörlig konsekvens påkalla, att innehavaren av ifrågavarande adjunktur

likställes med innehavarna av lektorstjänsterna vid institutet.

Kommittén får alltså förorda, att dylik likställighet för framtiden genomföres.

Beträffande därefter adjunkturen i anatomi och fysiologi delar kommittén

likaledes den av styrelsen för institutet och lantbruksstyrelsen omfattade meningen,

att en höjning erfordras av de med denna befattning förenade kontanta löneförmånerna,

—--.

Det av institutsstyrelsen i nämnda avseende uti dess förevarande framställning

åberopade särskilda skäl torde till sin riktighet vara bestyrkt av erfarenhet

och eljest kända förhållanden. Sedan under hösten 1916 dåvarande innehavaren av

befattningen avgått, synas, efter vad kommittén erfarit, vissa svårigheter att finna

sökande med ådagalagd kompetens för befattningen hava yppat sig.

I fråga om storleken av den påkallade löneförbättringen får kommittén tillfälle

att härnedan i annat sammanhang uttala sig.

Kommittén har förut erinrat, hurusom kommittén i sitt utlåtande den 11

mars 1916 på anförda grunder uttalat, att en uppflyttning i lönehänseende av, bland

andra,--- — lektorerna icke syntes kunna utan verklig olägenhet anstå allt
för

länge.

Denna uppfattning har kommittén ingalunda haft anledning att frånträda.

Kommittén anser sålunda den avsedda löneförhöjningen alltjämt vara utav förhållandena

med starkt fog påkallad, och kommittén stöder denna sin mening såväl

på vad utav lantbruksstyrelsen och institutens styrelser vid olika tillfällen under

senare år andragits rörande behovet av löneförbättring för de ordinarie institutslärarna

som ock på i övrigt för kommittén tillgängliga upplysningar av betydelse

för här förevarande spörsmål. I detta sammanhang får kommittén särskilt meddela,

att fem av dess ledamöter varit i tillfälle att, likaledes under december 1916, företaga

en resa till institutet vid Ultuna för inhämtande av närmare kännedom rörande

olika förhållanden i avseende å institutets verksamhet och personal m. m.

I sitt utlåtande den 11 mars 1916 förklarade kommittén, såsom förut erinrats,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung). Mu-j:ts Nåd. Proposition Nr 304. 17

;itt den ansåge sig ej då höra ingå i prövning, huruvida någon eller eventuellt

vilkendera av de båda avlöningstyperna för professorsbe,ställningar borde vinna

tillämpning vid en definitiv lönereglering för lantbruksinstituten. Då förslag till en

dylik reglering nu föreligger till kommitténs yttrande, bär kommittén sålunda att

taga ställning till spörsmålet om den erforderliga avlöningsförhöjningens storlek och

formen för densamma.

Därutinnan finner kommittén ledning uti den karaktär, som, enligt vad

kommittén lika med lantbruksstyrelsen förutsätter, skall allt framgent tillkomma

ifrågavarande institut, sålunda även efter en eventuell nydaning av den högre eller

högsta lantbruksundervisningen, nämligen karaktären av högre fackskolor. Med

denna deras egenskap är det tydligen överensstämmande och konsekvent, att lantbruksinstitutens

ordinarie lärare tillerkännas enahanda avlöningsförmåner och ställning

i övrigt, som godkänts för motsvarande lärare vid läroanstalter, vilka inom

andi a områden äro att anse såsom högre fackskolor, såsom fallet får anses vara i

fråga om Chalmers tekniska institut. Något skäl att för lantbruksinstitutens de!

avvika från vad av ett dylikt likställande betingas har kommittén icke funnit.

Da de lärare vid lantbruksinstituten, vilka för närvarande benämnas lektorer,

motsvara professorerna vid Chalmers tekniska institut, får kommittén alltså lika

med lantbruksstyrelsen tillstyrka, dels att nämnda lektorer måtte tilläggas benämningen

professorer och dels att deras kontanta avlöningsförmåner måtte fastställas

till 4,400 kronor i lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar, vartill må kunna

komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem år.

Med hänvisning till vad kommittén tidigare bär ovan anfört i fråga om den

nuvarande adjunkturen i mejerilära och bakteriologi vid institutet vid Alnarp får

kommittén vidare förorda, att denna befattning förändras till professur med avlöning

enligt vad nyss angivits.

I fråga om den avlöningsförhöjning, som enligt kommitténs härovan uttalade

uppfattning bör tillerkännas innehavaren av befattningen såsom adjunkt i anatomi

och fysiologi vid institutet vid Alnarp, liar institutets styrelse hemställt, att nämnde

befattningshavare måtte jämställas med laborator eller observator vid rikets universitet.

Mot bifall till denna hemställan har lantbruksstyrelsen förklarat sig ej hava

något att erinra.

I anledning härav må först erinras, hurusom de laboratorer och observatörer

samt annan med dem nära jämförlig befattningshavare vid universiteten, vilka innehava

ordinarie —- och^ således ej med allenast arvode avlönad — tjänst, ej alla

åtnjuta lika avlöning. Sålunda utgår till laboratorerna i experimentell patologi och

patologisk anatomi samt i experimentell fysiologi och medicinsk fysik vid Uppsala

universitet, till prosektorn inom samma universitets medicinska fakultet samt till

laboratorerna i fysiologi och i bakteriologi vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet

avlöning med 5,600 kronor, därav 2,000 kronor utgöra tjänstgöringspenningar, till

vilken avlöning kunna komma två ålderstillägg å 500 kronor efter 5 och 10 år.

Avlöningen åter för laboratorn i experimentell fysik och observatorn i astronomi

vid Uppsala universitet samt för laboratorn i kemi och observatorn i astronomi vid

universitetet i Lund utgår med 4,500 kronor, varav 1,500 kronor i tjänstgöringspenmngar,

jämte två ålderstillägg å 500 kronor efter 5 och 10 år.

Med beaktande därav, att den av kommittén förordade kontanta avlöningen

för de föreslagna professorerna vid lantbruksinstituten tillhör den lägre av omförBihang

till riksdagens protokoll 7.977. 1 samt. 261 höft. (Nr 304.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung[. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

mälda avlöningstyper för professorsbeställningar, och vid övervägande av övriga förhållanden

i avseende å den löneförhöjning, varom nu är fråga, har kommittén

stannat därvid att för innehavare av den åsyftade befattningen vid Alnarpsinstitutet

föreslå enahanda avlöningsförmåner, som äro tillagda de ovan sist nämnda laboratorerna

ävensom observatörerna i astronomi vid universiteten.

I samband med genomförandet av en dylik löneförhöjning synes den ifrågavarande

befattningshavarens benämning böra förändras till laborator.

På sätt tidigare anmärkts, innefatta de gällande staterna för instituten föreskrift,

att, så länge lektor åtnjuter fri bostad, avdrag å lönen skall ske med 500

kronor för år.

Lantbruksstyrelsen har nu föreslagit, att detta avdrag skulle bestämmås till

750 kronor, vilken summa stode i ungefär samma proportion till begynnelseavlöningen

för de föreslagna professorerna vid lantbruksinstituten, som det för professorerna

vid skogshögskolan fastställda årsavdraget, 900 kronor för fri bostad, till

dessas begynnelseavlöning, 7,500 kronor.

Kommittén har icke någon erinran att framställa mot det sålunda ifrågasatta

avdragsbeloppet.

Beträffande motsvarande avdrag för den befattningshavare vid institutet vid

Alnarp, för vilken kommittén föreslagit benämningen laborator, anser kommittén

samma avdrag kunna, även vid bifall till de av kommittén för denne tjänstinnehavare

förordade förhöjda avlöningsförmånerna, skäligen bibehållas vid nu gällande

belopp, 500 kronor. i

Väl har, vad angår institutet vid Alnarp, det icke undgått kommittén, hurusom

— på sätt ledamöter av kommittén varit i tillfälle att iakttaga under sitt förut

omnämnda besök vid institutet — de till lärare upplåtna bostäderna kunna vara av

inbördes olika beskaffenhet och värde såsom bostad. I ett och annat fall synas

dessa bostäder på grund av tillämpat byggnadssätt och brister i bostadsbyggnadens

utförande knappast kunna anses i tillbörlig grad bereda skydd mot starkare köld

eller eljest svårare väderleksförhållanden eller med avseende å sin belägenhet i förhållande

till vissa institutioner vid institutet i önskvärd mån motsvara befogade

hygieniska krav. Men då det, enligt vad kommittén håller före, torde vara uppenbart,

att dylika ojämnheter skilda bostadslägenheter emellan icke gärna höra medföra

olikhet i bostadsavdragets belopp för befattningshavare, som i avlöningshänseende

äro likställda, har kommittén här såsom eljest i motsvarande fall förordat

ett för dylika befattningshavare städse lika avdrag. Det lärer nämligen, dår anmärkningar

i här antydda riktning kunna med fog göras, böra anses tillhöra vederbörande

ledning att med för ändamålet tillgängliga medel draga försorg om förefintliga

bristers behöriga avhjälpande.

På sätt ovanintagna redogörelse för lantbruksstyrelsens utlåtande den 25

september 1916 utvisar, har det synts styrelsen självfallet, att, vid bifall till de

utav styrelsen förordade löneförhöjningarna, de nya professorerna likasom ock de i

styrelsens förslag upptagna två andre lärarna (motsvarande de båda nuvarande adjunkterna

vid institutet vid Alnarp), borde för erhållande av ålderstillägg få räkna

sig till godo den tid, de vid instituten innehaft sina nuvarande respektiv^ tjänster.

Hemställan om motsvarande rätt innehålles jämväl i vardera institutsstyrelsens

förut omförmälda skrivelse av respektive den 3 och den 11 augusti 1916.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304,

Beträffande det sålunda framförda spörsmålet får kommittén — under hänvisning

till sitt förslag om förändring av den nuvarande adjunkturen i mejerilära

och bakteriologi vid institutet vid Alnarp till en professur i samma ämnen därstädes

~ till en början anföra, att, därest kommitténs nu berörda förslag godkännes

och till innehavare av den nya professuren utnämnes innehavaren av nämnda adjunktsbefattning,

denne — vilken såsom utnämnd till befattningen under år 1908

ännu intjänat allenast ett av de fyra medgivna ålderstilläggen till sin begynnelseavlöning

— komme att genom erhållande av den för professor förordade begynnelseavlöningen

vinna en synnerligen avsevärd löneförbättring. Med hänsyn härtill anser

sig kommittén icke kunna föreslå medgivande att tillgodoräkna honom tjänstetid i

hans nuvarande befattning för erhållande av ålderstillägg vid professorsbeställningen.

Vidkommande adjunktsbefattningen i anatomi och fysiologi vid Alnarp har

densamma, efter det vakans därå uppkom under hösten 1916, icke, såvitt kommittén

känner, ännu blivit besatt med ordinarie innehavare. I följd därav och under

antagande, att de nya staterna för instituten vinna tillämpning med ingången av

år 1918, synes fråga om rätt för denna befattnings eventuelle innehavare att, därest

han varder utnämnd till den av kommittén i samma befattnings ställe föreslagna

laboratorstjänsten, räkna sin tjänstetid i den förra befattningen till godo för vinnande

av ålderstillägg nu sakna betydelse.

Beträffande medgivande av sådan rätt, varom här är fråga, för de nuvarande

lektorer vid instituten, vilka omedelbart övergå å de föreslagna professorsbefattningarna,

kommer även den för samma befattningar förordade begynnelseavlöningen

att innebära en löneförbättring. Denna bliver emellertid tydligen mindre, ju flera

ålderstillägg å lektorsavlöningen, som hunnit intjänas. I detta hänseende får kommittén

ineddela, att utav de 15 nuvarande lektorerna vid instituten — en lektorstjänst

vid Alnarp är vakant — äro för närvarande 5 i åtnjutande av samtliga medgivna

eller således 4 ålderstillägg, 1 av 3, 5 av 2 och återstående 4 av 1 ålderstillägg.

^

Efter övervägande av dessa och andra förhållanden, som synas äga betydelse

lör föreliggande fråga beträffande nuvarande lektorer, har kommittén funnit sig

böra stanna vid att förorda medgivande, att lektor, som utnämnes att från och med

de nya staternas ikraftträdande vara professor vid någotdera institutet, må för erhållande

av ålderstillägg till lönen tillgodoräkna sin tjänstetid såsom lektor, i vad

denna må överstiga 10 år.

Kommittén har härvid icke förbisett, hurusom den med tillträde av professorsbefattning

å de nya staterna förbundna skyldigheten att tillhöra civilstatens

änke- och pupillkassa medför förpliktelse att till kassan erlägga befordringsavgift

till belopp, som särskilt för de äldre bland de nya professorerna kan bliva avsevärt.

Och må det i detta sammanhang meddelas, att utav de tio före ingången av

år 1908 utnämnda lektorerna — för vilka alltså, i motsats till de efter berörda

tidpunkt utnämnda, skyldighet att vara delägare i nämnda kassa icke förelegat —

allenast, efter vad för kommittén upplysts, en begagnat sig av den under vissa villkor

medgivna rätten att frivilligt inträda i kassan.

Den omständighet, varom nu erinrats, har emellertid, i enlighet med synpunkter,

som tidigare gjort sig gällande i fall, vilka kunna anses erbjuda likhet med

det nu föreliggande, icke av kommittén ansetts vara av beskaffenhet, att på grund

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kutig!. Majds Nåd. Proposition Nr 304.

därav ett vidsträcktare medgivande att tillgodoräkna föregående tjänstetid för ålderstilläggs

erhållande borde tillstyrkas än som av andra hänsyn syntes lämpligt och

skäligt.

i den för vartdera av ifrågavarande institut gällande staten finnas upptagna

vissa poster, avsedda till bestridande av särskilda arvoden, nämligen dels till den

av lektorerna, som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är institutets rektor, 2,000

kronor, dels till en bibliotekarie 300 kronor, dels ock till extra lärare, vid Ultuna

''9,250 kronor och vid Alnarp 8,950 kronor.

Beträffande intetdera av dessa arvodesbelopp har i detta ärende någon ändring

ifrågasatts.

Kommittén har för sin del ej funnit anledning till annat yttrande i fråga om

dem, än att det belopp, som i staterna upptages såsom avsett för »en bibliotekarie»,

lämpligare synes böra betecknas såsom avsett »för bestridande av bibliotekariegöromål».

Vid vartdera av de båda instituten finnas sedan flere år anställda två vaktmästare.

De antagas av rektor och avlönas från den i vederbörande instituts stat

upptagna anslagsposten »till institutets övriga utgifter» med belopp, som bestämmas

av institutets styrelse, varjämte de åtnjuta fri bostad med bränsle. Deras befattningar

äro således icke specifikt upptagna i staterna.

Lantbruksstyrelsen har nu i sitt utlåtande med förslag till nya stater för

instituten förordat, att de nämnda vaktmästarbefattningarna, två för vartdera institutet,

måtte uppföras såsom ordinarie tjänster i institutens stater och förenas med

avlöningsförmåner, lika med dem, som i allmänhet tillkomme annan vaktmästare än

förste vaktmästare vid statens verk och inrättningar utom huvudstaden.

I anledning härav får kommittén till en början erinra, att frågan om dessa

vaktmästareänsters uppförande å ordinarie stat varit föremål för riksdagens behandling.

I en vid 1916 års riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 179) framhölls,

hurusom det syntes lämpligast, att vaktmästarna vid instituten vid Ultuna

och Alnarp uppfördes på ordinarie stat och att deras löner m. m. reglerades samtidigt

med genomförandet av den motsedda löneregleringen för vaktmästarna vid de

centrala ämbetsverken och andra statsinstitutioner. De förres arbetsförhållanden och

villkor vore nämligen fullt jämförbara med de senares. Tillika anfördes, att övervägas

borde, om icke även lantbruksinstitutens vaktmästare borde beviljas någon

tids semester.

Jordbruksutskottet, till vars behandling motionen hänskjutits, yttrade i avgivet

utlåtande (nr 25) med avseende å de ifrågavarande vaktmästarnas uppförande

å ordinarie stat och lönereglering för dem, att dessa befattningshavare, enligt vad

utskottet hade sig bekant, såväl med avseende å arten av deras arbete, årliga tjänstgöringstid

m. m. som ock i fråga om möjligheten att bereda sig extra arbetsförtjänst

intoge en särställning i förhållande till vaktmästarna inom andra statsinstitutioner.

Vid sådant förhållande ansåge sig utskottet icke kunna biträda vad i motionen i

berörda avseenden ifrågasatts.

Uti en vid utlåtandet fogad reservation uttalade emellertid en av utskottets

ledamöter, att de ifrågavarande vaktmästarnas ställning ej torde synnerligen mycket

skilja sig från den, som intoges av t. ex. veterinärhögskolans vaktmästarkår. Skäl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mapts Nåd. Proposition Nr 304. iil

syntes därför förefinnas att till prövning upptaga frågan om de avsedda vaktmästarnas

ordinarieblivande. Några större lönetekniska svårigheter syntes det ej

möta att vid en eventuell lönereglering ordna lönefrågan så, att behörig hänsyn

toges till möjliga extra inkomster och befattningshavarnas tjänstgöringsförhållanden

] övrigt. Reservantens uppfattning vore alltså deri, att starka skål kunde anföras

för att göra vaktmästarna i fråga till ordinarie.

Riksdagens beslut utföll i enlighet med den av utskottets majoritet omfattade

meningen.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit inom riksdagen var det kommittén

angeläget att söka vinna närmare kännedom om de ifrågavarande vaktmästarnas

tjänstgörings- och andra förhållanden. I sådant avseende hava upplysningar inhämtats

särskilt vid de förut omförmälda besök, som av ledamöter i kommittén avlagts

vid de båda instituten. Utav vad kommittén härutinnan erfarit torde böra här

omnämnas följande.

Utav de båda vaktmästarna vid vartdera institutet upptoges den ene huvudsakligen

av tjänstgöring vid institutets laboratorium. Denna tjänstgöring vore av

enahanda beskaffenhet som laboratorievaktmästarens vid t. ex. kemiska laboratoriet

vid universitetet i Lund. Dessutom hade han att i mån av tid och omständigheter

i övrigt fullgöra allehanda andra göromål. Sålunda hade laboratorievaktmästaren

vid Ultuna att under sommarhalvåret utöva förmanskapet vid agronomiska försöksfältet

därstädes och i sådan egenskap övervaka eller verkställa sådd, plantering och

ordningshållning därå; vidare ålåge honom motsvarande uppgifter vid den botaniska

trädgården o. s. v.

Den andre av de båda vaktmästarna hade att fullgöra de mera allmänna vaktmästargöromålen

för institutets behov. Särskilt toges han i sådant avseende i anspråk

för förhållandena inom den byggnad, där elevernas bostäder vore inrymda;

för renhållnings- och ordningsarbeten inom institutets museum och andra samlingar

och över huvud för tillsyn och upprätthållande av snygghet inom institutets byggnader

i allmänhet med undantag för laboratoriebyggnaden; för ombesörjande av post och

andra fördelnings- och hämtningsärenden m. m.

I fråga om tiden för vaktmästarnas tjänstgöring har meddelats, att tjänstgöringen

fortginge utan begränsning till visst antal timmar för dag, ungefär lika

hela året om. I detta avseende har framhållits, hurusom ett ej ringa antal elever,

bland dem särskilt eleverna i konsulentkurserna, städse brukade även under sommarferierna

kvarstanna vid institutet för fortsättande av sina arbeten. Någon rätt till

kostnadsfri ledighet vore ej vaktmästarna tillförsäkrad, men brukade dock sådan

ledighet beviljas envar av dem för ungefär åtta dagar om året. Under dylik ledighet

hade emellertid en del vaktmästarbefattningen tillhörande göromål plägat utföras av

andra medlemmar av den semesterlediges familj.

Beträffande möjligheterna för vaktmästarna att förvärva inkomst utom tjänsten,

extra arbetsförtjänst, vore dessa ganska inskränkta. Av härutinnan meddelade uppgifter

synes framgå, att dylika extra inkomster icke för någon av vaktmästarna

torde för år stiga till högre belopp än omkring 200 kronor, och att ett par av dem

knappast kunna sägas hava att i regel påräkna någon sådan inkomst.

I kontant avlöning utgingo, enligt uppgifter för år 1915 och utan att, så vitt

kommittén erfarit, någon ändring därutinnan sedermera ägt rum, till laboratorie
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 304.

vaktmästaren vid Ultima 900 kronor och vid Alnarp 1,000 kronor samt till den andre

vaktmästaren vid Ultuna 850 kronor och vid Alnarp 900 kronor. Därjämte åtnjuta,

såsom förut nämnts, alla vaktmästarna fri bostad och fritt bränsle.

Vid övervägande av vad kommittén sålunda och i övrigt erfarit beträffande

de ifrågavarande vaktmästarnas arbetsuppgifter och ställning i andra avseenden har

kommittén vunnit den uppfattningen, att dessa vaktmästarbefattningar såväl äro för

framtiden behövliga för institutens verksamhet som ock, med avseende å dem tillhörande

göromåls beskaffenhet och omfattning, kunna jämföras med och anses motsvara

vad som därutinnan i allmänhet gäller för vanliga vaktmästartjänster vid

statens verk. Kommittén får på grund härav förorda dels, lika med lantbruksstyrelsen,

att å vartdera institutets stat uppföras två vaktmästarbefattningar, dels

ock, under hänvisning till vad kommittén i sitt betänkande den 14 november 1916

(delen LI) angående reglering av löneförhållanden in. in. för vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare föreslagit, att de kontanta årliga avlöningsförmånerna

vid envar av ifrågavarande befattningar bestämmas till 1,150 kronor, varav

700 kronor i lön och 450 kronor i tjänstgöringspeiiningar, jämte tre ålderstillägg

till lönen å 100 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år.

Vidare hemställer kommittén, att föreskrift i enlighet med de i nämnda betänkande

framlagda förslag måtte meddelas i fråga om avdrag å lönen in. m. för

vaktmästare, åt vilken bostad med bränsle eller med bränsle och lyse tillhandahålles

av institutet.

Beträffande frågan, huruvida innehavare av vaktmästarbefattnmg å de nya

staterna skulle för ålderstillägg få räknas föregående tjänstgöring till godo, har

lantbruksstyrelsen hemställt, att vaktmästare måtte få tillgodoräknas den tid, han

före den nya statens ikraftträdande varit anställd såsom vaktmästare vid vederbörande

institut.

I anslutning härtill tillstyrker kommittén, att den, vilken antages att från

och med tiden för de nya staternas tillämpning vara vaktmästare å dylik stat, må

för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas tid, varunder han omedelbart före

nämnda tidpunkt innehaft stadig anställning såsom vaktmästare vid ettdera institutet.

Motsvarande medgivande lämnades vid den lönereglering, som vid 1913 års

riksdag beslöts för befattningshavare vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet.

Slutligen får kommittén ytterligare hemställa, att, i överensstämmelse med

vad numera i fråga om vaktmästare i statens tjänst är regel, envar av de här

åsyftade vaktmästarna måtte tillerkännas rätt till semester under femton dagar årligen,

där det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång. Skulle vaktmästargöromålen

under semester någon gång icke kunna utan kostnad för institutet

uppehållas av någon den lediges familjemedlem eller i annan ordning, utan vikarie

erfordras, torde ersättningen till denne böra utgå från anslagsposten till institutets

övriga utgifter.

I nuvarande stat för institutet vid Alnarp förekommer en anslagspost å

5,000 kronor till betäckande av möjligen uppkommande förlust å mejerirörelsen.

Beträffande denna post, vilken naturligen icke äger motsvarighet å Ultuna-institutets

stat, har någon ändring icke blivit i detta ärende ifrågasatt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.tu Nåd. Proposition Nr 304. 23

I staten för vartdera av ifrågavarande institut ingår en särskild anslagspost

»till institutets övriga utgifter». Denna posts belopp utgör för närvarande för

institutet vid Ultuna 34,750 kronor och för Alnarpsinstitutet 37,150 kronor. Båda

institutsstyrelsema hava nu var för sig i underdånig skrivelse gjort framställning

om beviljande av ökade medel för bestridande av de utgifter, som äro avsedda att

täckas från respektive anslagspost.

Styrelsen för institutet vid Ultuna har i förut omnämnda skrivelse den 3

oktober 1916 hemställt om höjning av ifrågavarande anslagspost för institutet

med 4,700 kronor. Utav detta belopp vore 500 kronor avsedda till löneförbättring

för de båda personer, vilka vore anställda i vaktmästarbefattning vid institutet,

likaledes 500 kronor till dylik förbättring för institutets övriga tjänare, 200 kronor

för mötande av ökning i utgifter för bränsle åt tjänare samt återstående 3,500

kronor för ökning å utgifterna för bränsle och lyse för institutets egna behov.

I utlåtande den 24 november 1916 över nyssberörda skrivelse har lantbruksstyrelsen

i avseende å det till löneförbättring för vaktmästarna avsedda beloppet

erinrat om sitt förut omförmälda utlåtande den 25 september 1916, däri styrelsen

hemställt om de. båda vaktmästarbefattningarnas uppförande såsom särskilda tjänster

å institutets ordinarie stat. Beträffande de återstående tre nu ifrågavarande beloppen

har styrelsen förklarat sig ej hava annat att invända än, såvitt anginge de två

för ökning i bränsle- och lyseutgifter beräknade beloppen, att, enär möjligheten av

en återgång till mera normala bränslepriser icke vore utesluten, sistnämnda två belopp

syntes böra beviljas allenast å extra stat.

På grund av vad lantbruksstyrelsen i utlåtandet anfört, hemställde styrelsen

om proposition till 1917 års riksdag med förslag dels att höja den i staten för

institutet vid Ultuna upptagna anslagsposten till övriga utgifter med 500 kronor,

dels ock att å extra stat för år 1918 bevilja ett belopp av 3,700 kronor.

Styrelsen för institutet vid Alnarp har i sin, likaledes härovan omförmälda

skrivelse av den 9 september 1916 gjort framställning, att de för »övriga utgifter»

vid institutet bestämda medlen måtte ökas med tillhopa 11,500 kronor, därav dock

3,000 kronor begärdes endast på extra stat för år 1918. Anslagsposten till nämnda

utgifter å institutets ordinarie stat skulle alltså behöva ökas med 8,500 kronor.

Av beloppet 11,500 kronor vore, enligt vad styrelsen närmare utvecklade,

särskilda summor, tillhopa utgörande nämnda belopp, avsedda till mötande av ökning

i utgifterna för olika angivna ändamål, nämligen: 4,800 kronor till bränsle, 1,200

kronor till renhållning, 250 kronor till löner åt tjänare (andra än vaktmästare), 850

kronor till dagsverken, körsbär och maskinarbeten, 2,500 kronor till underhåll av

byggnader, 1,200 kronor till biblioteket och studieresor (för elever) samt 700 kronor

till kost för frielever.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 24 november 1916 över nu förevarande

framställning förklarat sig finna samtliga de nu omförmälda särskilda summorna

påkallade av ökade motsvarande behov. Härvid har styrelsen emellertid tilllika

anfört, att endast de till underhåll av byggnader, löner åt tjänare samt biblioteket

och studieresor avsedda särskilda summorna syntes motsvaras av behov utav

den beskaffenhet, att de erfordrades oberoende av de rådande dyrtidsprisen. De

övriga särskilda summornas erforderlighet vore däremot, enligt vad styrelsen hölle

före, betingad av berörda prisförhållanden, och syntes dessa summor lämpligast böra

beviljas endast på extra stat för år 1918.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

På grund av vad styrelsen i utlåtandet andragit, hemställde styrelsen om avlåtande

av proposition med förslag, att riksdagen måtte dels höja anslagsposten till

övriga utgifter å institutets ordinarie stat med 3,950 kronor, dels och till bestridande

av kostnader för bränsle m. m. vid institutet på extra stat för år 1918 anvisa

tillhopa 7,550 kronor. .

Med avseende å de olika behov, för vilkas tillgodoseende, enligt vad nu blivit

anfört, ökning med särskilda belopp av de för dem avsedda medlen blivit begärd,

får kommittén uttala, att ett flertal av dessa behov torde finnas vara av den art,

att en undersökning i detalj av deras omfattning och mer eller mindre trängande

beskaffenhet näppeligen synes hava varit avsedd att inbegripas i det kommittén i

ärendet givna uppdrag. Vid sådant förhållande har kommittén ej tilltrott sig att

framföra någon erinran mot vad lantbruksstyrelsen för mötande av nämnda grupp

av behov förordat.

Beträffande övriga bland ifrågakomna behov har kommittén ej funnit anledning

att ifrågasätta ändring i vad utav lantbruksstyrelsen i avseende å deras tillgodoseende

förordats.

Emellertid får kommittén härvid erinra, att från det belopp, vartill etter av

lantbruksstyrelsen tillstyrkt höjning anslagsposten till »övriga utgifter» å institutens

stater skulle uppgå, torde böra frånräknas de nu utgående kontanta avlöningarna

till institutens vaktmästare. I enlighet med vad lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande

den 25 september 1916 också framhållit, bör sålunda dylikt avdrag göras för institutets

vid Ultuna del med 1,675 kronor och för Alnarpsinstitutets vidkommande

med 1,900 kronor.»

Under åberopande av vad kommittén sålunda anfört har kommittén

framlagt förslag till stater för de bada ifrågavarande instituten, slutande,

vad institutet vid Ultima beträffar, å 98,62o kronor samt, vad beträffa!

institutet vid Alnarp, å 119,850 kronor. Kommittén har vidare anfört.

»I jämförelse med nu gällande staterna för instituten utvisa de framlagda

statförslagens slutsummor en ökning för institutet vid Alnarp med 28,450 kronor

och för institutet vid Ultuna med 20,325 kronor.

Beaktas må emellertid härvid, att vid beräkning av anslagsbehoven för instituten

avdrag från nämnda slutsummor böra, på sätt hittills skett, göras med belopp,

motsvarande avdragen för bostad, som åtnjutes av professor, laborator och vaktmästare.

För den händelse bostad är upplåten åt samtliga dessa befattningshavare,

kommer på grund av förhöjningar i bostadsavdragen att från slutsummorna avgå

ett sammanlagt avsevärt högre belopp än under hittillsvarande förhållanden skett.

Utöver de medel, vilka vid ett godkännande av ovan upptagna statförslag

komme att anslås för institutens verksamhet, skulle, vid bifall till vad utav låntbruksstyrelsen

föreslagits i fråga jämväl om anvisande av medel på extra stat föi

nämnda verksamhet, på sådan stat för år 1918 ytterligare erfordras:

till förstärkande av den å ordinarie stat för institutet vid Alnarp

uppförda anslagsposten till institutets övriga utgifter ........_...... kronor 7,550: —

till förstärkande av motsvarande post å ordinarie staten för institutet

vid Ultuna.......................................................................................* 3,700:

Summa kronor 11,250: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 304. 25

Uti lantbruksstyrelsens utlåtande den 25 september 1916 med förslag till nya

stater för de ifrågavarande båda instituten upptages jämväl förslag till villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de uti de tillämnade nya staterna upptagna avlöningsförmånerna

— — —.

Uti de av styrelsen sålunda föreslagna villkor och bestämmelser äro vissa

jämkningar påkallade med hänsyn därtill, att kommittén — delvis på grund av

framställningar i förevarande ärende, som gjorts efter det styrelsens ifrågavarande

utlåtande avgavs — föreslagit avvikelse från de utav styrelsen framlagda statförslagen.

Därjämte har kommittén ansett ändamålsenligt att på här åsyftade villkor

och bestämmelser bringa i tillämpning de grundsatser för omgruppering och sammanförande

under särskilda rubriker, som uti kommitténs betänkande den 15 februari

1917 (delen L III) angående reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen

iakttagits i avseende å motsvarande föreskrifter vid de i betänkandet föreslagna

nya staterna för statsdepartementen.

Med bortseende från de av nu berörda anledningar föranledda avvikelserna

upptager kommitténs efterföljande förslag till villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i nya stater för ifrågavarande institut fastställda avlöningsförmånerna

i huvudsak de förslag i ämnet, som framlagts av lantbruksstyrelsen.»

Kommittén har härefter framlagt formulerat förslag till avlöningsvillkor

samt till bestämmelser rörande nuvarande befattningshavares

övergång å ny stat.

Med hänsyn till de i förenämnda framställningar och utlåtanden

anförda skäl finner jag det angeläget, att en lönereglering för lantbruksinstitutens

ordinarie personal nu äger rum. I likhet med samtliga dem,

som yttrat sig i frågan, anser jag det ännu ej tillräckligt utredda spörsmålet

om eventuellt inrättande av en lantbrukshögskola icke böra utgöra

hinder för omedelbart tillerkännande åt institutens lärare av förhöjda

löner, vilka kunna anses skäliga i förhållande till de uppgifter, som

måste åligga dem, även efter det tilläventyrs en högsta lantbruksundervisningsanstalt

tillkommit.

I fråga, om sättet för denna lönereglerings genomförande kan jag

inskränka mig till att i allo instämma med löneregleringskommittén.

Jag tillstyrker alltså, att lektorsbefattningarna må förändras till professurer

med föreslagen avlöning, att den ena adjunkturen vid Alnarp

förvandlas till professur och den andra till en laboratorsbefattning med

föreslagen avlöning, att vaktmästarbefattningarna uppföras i staten med

ordinarie avlöning enligt kommitténs förslag, att bostad savdragen bestämmas

till föreslagna belopp samt att avlöningsvillkor och övergångsbestämmelser

beslutas i enlighet med vad kommittén föreslagit. Mot

de föreslagna ökningarna i de å institutens stater upptagna anslagsBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 261 höft. (Nr 304.) 4

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

posterna till övriga utgifter finner jag någon erinran icke skäligen

kunna göras men vill föreslå, att vad institutet vid Ultuna angår denna

anslagspost för slutsummans avjämnande Ilöjes med 25 kronor till

33,600 kronor. Jag vill även tillstyrka, att anslag å extra stat för år

1918 begäras med de av lantbruksstyrelsen förordade beloppen.

Jag får alltså framlägga följande förslag till stater för ifrågavarande

bägge institut, att tillämpas från och med år 1918:

Förslag

till

stat för lantbruksinstitutet vid Ultnna.

Tjänst-

Lön

görings

Summa

penningar

Avlöningsstat.

Rektor, arvode...........................

—

—

—

—

2,000

—

1 professor ..............................

4,400

—

2,000

—

6,400

—

7 professorer..............................

30,800

—

14,000

—

44,800

—

1 vaktmästare ...........................

700

—

450

—

1,150

—

1 vaktmästare ...........................

700

—

450

1,150

—

Extra lärare, arvoden..................

—

—

—

9,250

—

För bestridande av bibliotekarie-

göromål.................................

—

—

—

—

300

—

Avlöning, summa kronor

—

_

—

—

65,050

—

Till institutets övriga utgifter......

33,600

—

Summa kronor

9.3,650

_

1 Efter 5 år kan lönen

/höjas med 600 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kr., efter

10 år med ytterligare 100

kr. och efter 15 år med

än ytterligare 100 kr.

Anm. 1. För bostad, som upplåtes åt professor, skall avdrag å lönen ske med 750 kronor.

Anm. 2. För bostad med bränsle eller med bränsle och lyse, vilken anvisas åt vaktmäsfhre,

skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 150 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 175 kronor. Åtnjutes lyse, åligger det vaktmästaren att själv bekosta armatur och lampor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 804.

27

Förslag

till

stat för lantbruks- och mojeriinstitutet vid Alnarp.

Lön

Tjänsfc-

görings-

penningar

Summa

Avlöningsstat.

Rektor, arvode...........................

—

—

—

2,000

—

i 1 professor ..............................

4,400

—

2,000

—

6,400

—

'' 8 professorer.............................

35,200

—

16,000

—

51,200

-

1 laborator ..............................

3,000

-

1,500

4,500

—

. 1 vaktmästare ...........................

700

450

1,150

! 1 vaktmästare ...........................

700

450

—

1,150

—

i Extra lärare, arvoden..................

_

_

_

8,950

_

t För bestridande av bibliotekarie- göromål................................

_

-

300

j

Avlöning, summa kronor

_

-

-

75,650

—

Till täckande av möjligen uppkommande förlust å mejeri- rörelsen ..................................................................

5,000

_

Till institutets övriga utgifter......

39,200

|

Summa kronor

119,850

\ Efter 5 år kan lönen

plöjas med 600 kr.

f Efter p år kan lönen

j höjas med 500 kr. och

1 efter 10 år med ytterligare

ij>00 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kr., efter

10 år med ytterligare 100

kr. och efter 15 år med

än ytterligare 100 kr.

Anm. 1. För bostad, som upplåtes åt professor eller laborator, skall avdrag å lönen ske

med 750 kronor för professor och med 500 kronor för laborator.

Anm. 2. För bostad med bränsle eller med bränsle och lyse, vilken anvisas åt vaktmästare,

skall han av sin lön o avslå för bostad med bränsle 150 kronor samt för bostad med

bränsle och lyse 175 kronor. Atnjutes lyse, åligger det vaktmästaren att själv bekosta armatur

och lampor.

För åtnjutande av de i dessa stater för ordinarie befattningshavare

upptagna avlöningar torde böra i enlighet med löneregleringskommitténs

förslag fastställas följande villkor och bestämmelser:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

1 fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förening av tjänster in. m. :

att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändring i institutens organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende följaktligen vara pliktig att, med bibehållande

av den tjänsteställning och den avlöning han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid institut icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institut ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag

det vara må, så framt ej, vad angår professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare

av annan befattning, institutets styrelse uppå därom gjord framställning och

efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen kunna

få mottagas och tillsvidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller därmed jämförlig

ledighet, men för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till

den, som förordnats att uppehålla befattningen, där ej, vad arvode beträffar, annorlunda

varder av Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller fullgörande av särskilda uppdrag, eller i behörig ordning

avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han avhållit

sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte

tagetf, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära

något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta sig,

efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstbefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller

dödsfall själva lönen skall utgå till månadens slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt innehavande av befattning

i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

opaginerad Kontrollera mot PDF

2‘>

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda fördröjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig

ledighet eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem år, på

samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år,

ävenledes på samma villkor,

under iakttagande vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att

den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst efter

det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att i avseende ä löneförhöjnings intjänande vidare skall iakttagas, att professor,

vilken utnämnts att innehava sådan befattning från och med de nya avlöningsstaternas

trädande i tillämpning, må tillgodoräknas tid, varunder han omedelbart

före nämnda tidpunkt innehaft lektorstjänst vid någotdera institutet, i vad

denna tid överstiger tio år, samt att den, som antagits att från och med samma

staters trädande i tillämpning vara vaktmästare, må tillgodoräknas den tid, han

omedelbart före berörda tidpunkt innehaft stadig anställning såsom vaktmästare vid

någotdera institutet;

att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,

redan uppnått den levnadsålder,'' vid vilken han enligt bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från

tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att argå från tjänsten och pensionsrätt:

att vaktmästare årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt

till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för de nya avlöningsstaternas ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare

av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat.

I fråga om de behövliga anslagsbeloppen är att märka, att avdrag

för fri bostad m. m. bör göras vad institutet vid Ultima vidkommer

med 750 kronor för en var av 8 professorer och med 150 kronor för

vardera vaktmästaren eller tillhopa med 6,300 kronor. Vad institutet

vid Alnarp angår vill jag erinra, .att 1915 års riksdag på Kungl. Maj:ts

förslag höjde anslaget till detta institut med 500 kronor, enär den

bostadslägennet, som förut begagnats av adjunkten i anatomi och fysiologi,

behövde tagas i anspråk lör andra ändamål, och adjunktens bostadsavdrag

på grund därav skulle upphöra. För den å den nu föreslagna nya

staten upptagne laboratorn, vilken motsvarar nyssnämnde adjunkt, bör

alltså icke bostadsavdrag nu beräknas. Avdrag bör däremot ske med enahanda

belopp som vid Ultima för 9 professorer och 2 vaktmästare eller

inalles med 7,050 kronor. De behövliga anslagen bliva då för Ultima

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

92,350 kronor och för Alnarp 112,800 kronor, utvisande ökningar å

respektive 18,050 kronor och 25,900 kronor eller tillhopa 43,950 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av mig framlagda förslagen till stater för lantbruksinstitutet

vid Ultuna samt för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp, att tillämpas från och med år 1918, ävensom de av mig föreslagna

viilkor och bestämmelser för åtnjutande av de i dessa stater för

ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1918

tillträder ordinarie befattning å någon av dessa stater, skall vara pliktig

att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande fastställda

villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattning

vid något av instituten, vilken icke före den 1 december 191/ anmäler,

att han vill övergå till den nya staten och underkasta sig de för åtnjutande

av avlöningsförmåner enligt densamma stadgade villkor och

bestämmelser, och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall

varda bibehållen vid de enligt dittills gällande ordinarie stat honom

tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja ej mindre det

under anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

under nionde huvudtiteln upptagna anslag till lantbruksinstitutet

vid Ultuna från 74,300 kronor med 18,050 kronor till 92,350 kronor

än även det under samma anslagstitel upptagna anslag till lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp från 86,900 kronor med 25,900 kronor

till 112,800 kronor;

dels ock å extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln såsom

förslagsanslag, högst, anvisa för bestridande av vissa kostnader för bränsle

m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 3,700 kronor samt för enahanda

ändamål vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp 7,550 kronor.

I det i anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

ingående bestämda anslaget, för innevarande år upptaget

till 437,750 kronor, hava riksdagens bägge kamrar i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag beslutat dels eu förhöjning med 12,000 kronor

till en trädgårdsskola å Experimentalfältet och dels en minskning med

100,000 kronor på grund av att ett däri ingående anslag förändrats till

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 304. 31

iörslagsanslag. Vid bifall till vad nu föreslagits kommer denna anslagsni

att ökas med ytterligare 43,950 kronor och alltså inalles uppgå till

393,700 kronor. Anslagstiteln i sin helhet kommer att erhålla följande

uppställning:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten in. in............................................. kronor 393,700:_

Förslagsanslag:

Till understöd åt lantmannaskolor kronor 200,000: —

» » » lanthushållsskolor... » 60,000: —

» » elever vid lägre lant
bruksunder

visnings anstalter.................. » 100,000: — 360 000-—

tillhopa kronor 753,700:—.

dill vad departementschefen sålunda tillstyrkt,

däruti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade

Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

... till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olle Åkerberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1917:104 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 104 s. 6 i texten