Sök i Ratio Lex

Angående inlösen av besittningsrätten till kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län

1917-04-23 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:306, Angående inlösen av besittningsrätten till kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maja» Nåd. Proposition Nr 306.

1

Nr 306.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående inlösen

av besittningsrätten till kronoegendomen Bergshamra nr 1

i Stockholms stad och län; given Stockholms slott den

23 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att för återförvärvande åt kronan av besittningsrätten till kronoegendomen

1 mantal Bergshamra nr 1 i Stockholms stad samt Solna

socken av Stockholms län med tillhörande lägenheter m. m. ävensom

inlösen av hus å den till egendomen hörande lägenheten Johanneberg

enligt två i statsrådsprotokollet intagna, därom träffade avtal må av de

till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen

av ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna avsedda

medel av Kungl. Maj:t användas högst 507,600 kronor jämte 6 procent

årlig ränta å 515,000 kronor från den 14 mars 1917, tills betalning sker.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

\

K. Dahlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 263 käft. (Nr 306.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd, Proposition Nr 306.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson, ''

Hans Ericson,

Dahlberg. •

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlberg anförde

efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet:

I riksdagens revisorers berättelse den 30 november 1909 angående

verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1908 fäste revisorerna uppmärksamheten

på förhållandena beträffande den delvis inom Stockholms

stads område och i övrigt invid stadens gräns i Solna socken av Stockholms

län belägna kronoegendomen Bergshamra. Revisorerna hade av

domänstyrelsens arrendeliggare inhämtat, att 1 mantal Bergshamra nr 1

med torpet och kvarnen Ålkistan i Solna socken genom Kungl. Maj:ts

brev den 1 oktober 1707 överlåtits på arrende under 12 år till sekreteraren

Samuel Barck mot erläggande av 300 daler kopparmynt i årligt

arrende, vilket arrende genom Kungl. Maj:ts brev den 4 augusti 1711

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kunijl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

och den 8 september 1719 prolongera för statssekreteraren friherre

Samuel Barek. Genom Kungl. Maj:ts brev den 18 augusti 1775 hade

arrendet konfirmerats för bemälde Samuel Barcks son, hovkanslern o-reve

Nils Barck och hans barn samt genom Kungl. Maj:ts brev den 13 januari

1783 och den 10 januari 1797 medgivits, att greve Nils Barcks äldste

son samt hans efterkommande, son efter son och dotter efter dotter,

skulle äga besittningsrätten till Bergshamra emot arrendets utgörande.

Vidare anförde revisorerna, hurusom av rikets ständers skrivelse

till Konungen den 15 april 1818 inhämtades, att ständerna, beträffande

arrendet av Bergshamra, förklarat, att bemälda beständiga arrende, såsom

en utan ständernas tillstyrkan eller åtgärd tillkommen nådebevisning,

väl finge fortfarande begagnas av grevliga Barckska familjen, men att

arrendeavgiften till statsverket borde i stället för 33 riksdaler 16 skillingar

uträknas och bestämmas så, att den år 1707 fastställda arrendesumman,

300 daler kopparmynt, reducerades till tunnor spannmål efter samma

års markegång och att denna spannmål erlades efter årligt markegångspris

i länet. På grund av denna bestämmelse och enligt Kungl. Majrts

brev den 30 juni 1820 samt kammarkollegiets skrivelse den 20 februari

1821 hade årliga arrendet bestämts att utgå med 23 tunnor 2 6/ls kappar

spannmål. Denna lösen hade utgjort under åren 1905—1908 omkring

300 kronor.

Revisorerna yttrade slutligen, att, då det arrende statsverket åtnjöte

från. ifrågavarande synnerligen välbelägna egendom numera ej stode i

rimligt förhållande till egendomens värde och då arrendets tillvaro syntes

utgöra hinder för ett fördelaktigt utnyttjande av fastigheten, de ville

ifrågasätta, huruvida ej, för så vitt arrendatorns besittningsrätt befunnes

lagligen grundad, skäl skulle föreligga att söka få till stånd en överenskommelse,

varigenom ett i ekonomiskt hänseende fördelaktigare utnyttjande

av fastigheten skulle kunna åvägabringas.

Den 13 januari 1910 avgav domänstyrelsen yttrande över revisorernas

berörda framställning. Därvid anförde styrelsen, att styrelsen

sedan länge haft sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande arrende;

att styrelsen emellertid funnit sig icke kunna betvivla, att grevliga

familjen Barcks besittningsrätt vore lagligen grundad, helst rikets

ständer år 1818 konfirmerat densamma; att av Kungl. Maj:ts brev den

1 oktober 1707, däri villkoren för arrendeupplåtelsen vore angivna,

framginge, att innehavaren av besittningsrätten ägde att få »skog till

vedbrand, hägnad och stängsel eller annan nödvändighet till gårdens

underhållande»; att styrelsen genom resolution den 16 mars 1899 fastställt

skogshushållningsplan för hemmanet för en tid av 20 år, räknade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

från den 14 mars 1899, med föreskrift tillika, att all avverkning finge

ske endast efter utsyning av vederbörande jägmästare och med iakttagande

av de närmare bestämmelser, som av honom meddelades; att

nuvarande innehavaren av besittningsrätten, greve Nils Ivan Joachim Barck,

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 mars 1902 hemställt, huruvida från

Kungl. Maj:ts sida hinder mötte för honom eller dem, till vilka viss

del av egendomen upplåtits på arrende, att fritt disponera egendomen

eller upplåten del därav jämväl för uppförande av byggnader och anläggande

av trädgårdar, även i skogsmarken; att domänstyrelsen i häröver

avgivet yttrande, däri kammarkollegiet instämt, förklarat sig anse,

att § 5 av 8 kapitlet byggningabalken vore tillämplig på upplåtelsen av

Bergshamra samt att följaktligen innehavare ej ägde att utan Kungl.

Maj:ts tillstånd låta annan nyttja och bruka någon av hemmanets ägor;

att enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 maj 1904 denna greve-Barcks

framställning icke föranlett till något Kungl. Maj:ts yttrande; att vid

den besiktning, som på grund av styrelsens uppdrag den 24 och den

30 november 1908 hållits å egendomen av domänintendenten i länet

med biträde av jägmästaren i Stockholms revir, befunnits, att upplåtelser

av lägenheter å skogsmarken skett och att avverkning utöver den

fastställda planen ägt rum; att styrelsen, då det icke syntes kunna bestridas,

ätt genom anmärkta förhållandena greve Barck överskridit den

rätt till hemmanet, som tillkomme honom på grund av donationsbrevens

innehåll, uppdragit åt sin ombudsman och fiskal att vid vederbörlig

domstol föra talan mot greve Barck angående ansvar för det han överskridit

sin nyttjanderätt m. m., samt att styrelsen ansåge, att i avvaktan

på utgången härav åtgärder för det dåvarande icke borde vidtagas i det

av revisorerna angivna syfte.

Under framhållande att domänstyrelseu upplyst, att förevarande

nyttjanderättsfråga vore föremål för styrelsens uppmärksamhet, hemställde

1910 års statsutskott, att riksdagen måtte för det dåvarande låta bero

vid vad i ärendet förekommit, och fattade riksdagen beslut i enlighet

härmed.

Det bör här anmärkas, att hovkanslern greve Nils Barcks son,

för vilken genom förenävnnda brev den 10 januari 1797 stadfästelse å

besittningsrätten till Bergshamra meddelades, var dåvarande statssekreteraren,

sedermera presidenten greve Nils Barck samt att genom ovan

omförmälda brev den 30 juni 1820 stadgats, att denne skulle äga för

si o- och efterkommande, son efter son och, i händelse av den manliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306. 5

linjens utgång, dotter efter dotter, tillgodonjuta samma besittningsrätt

mot utgörande av arrende, beräknat på sätt rikets ständer år 1818

angivit.

Södra Roslags häradsrätt, dit domänstyrelsens ombudsman och fiskal

på grund av berörda, honom av styrelsen meddelade uppdrag å Kungl. Majds

och kronans vägnar instämt greve Barck med yrkande om ansvar för vad

han låtit komma sig till last i de i domänstyrelsens förenämnda utlåtande

angivna avseenden och om ersättning för å egendomen olovligen avverkade

träd, fann emellertid enligt utslag den 8 maj 1911, vilket vnnnit

laga kraft, att svaranden visserligen icke varit berättigad vare sig att,

efter det hushållningsplan för skogen å egendomen fastställts och delgivits

hans ombud, annorledes än i enlighet med densamma avverka

skog å egendomen eller att mot stadgandet i 8 kapitlet 5 § byggningabalken

låta annan utan jordägarens lov nyttja och bruka något av gårdens

ägor, men som mot svarandens bestridande icke vore ådagalagt,

att den i målet omförmälda avverkning av skog å egendomen, som ägt

rum inom tio år från stämningsdagen den 11 maj 1910, skett på hans

föranstaltande eller med hans begivande, samt straffet för det svaranden

olovligen till annan upplåtit från egendomen avsöndrade lägenheter måste,

då samtliga upplåtelserna skett mer än fem år före stämningsdagen den

11 maj 1910, anses jämlikt 5 kapitlet 14 §, jämförd med 24 kapitlet

7 § strafflagen, vara förfallet, funne häradsrätten kärandens yrkande om

ansvar å svaranden för åverkan och annan överträdelse av nyttjanderätt

samt om skadestånd för åverkan icke kunna bifallas.

Med anmälan härom hemställde domänstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 29 mars 1912 om bemyndigande att med nuvarande

innehavare av besittningsrätten till ifrågavarande egendom söka träffa

preliminär överenskommelse om besittningsrättens upphörande mot lämpligersättning

i form av penningfideikommiss.

Det må här omförmälas, att, sedan nuvarande innehavaren av

besittningsrätten till Bergshamra, förbemälde greve Nils I. J. Barck anmält

sig till erhållande av skatteköp å hemmanet samt Kungl. Maj ds befallningshavande

i Stockholms län gehom resolution den 12 maj 1910 förklarat

framställningen icke kunna föranleda någon dess åtgärd, kammarkollegiet,

varest greve Barck besvärade sig, i utslag den 17 november

1910 utlät sig, att enär hemmanet Bergshamra icke av klaganden innehades

med sådan rätt, att detsamma finge till skatte köpas, kollegiet

funne besvären ej kunna verka ändring i Kungl. Maj ds befallningshavan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kumjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

des resolution. Efter besvär av greve Barck fastställdes kammarkollegiets

utslag av regeringsrätten den 1 februari 1912.

Greve Nils I. J. Barck gjorde därefter under år 1912 framställningar

att under vissa förutsättningar få förvärva äganderätten till

Bergshamra. Över dessa framställningar samt över domänstyrelsens

förenämnda skrivelse den 29 mars 1912 infordrades yttrande av bland

andra justitiekanslersämbetet. I sitt med anledning härav avgivna utlåtande

den 20 februari 1913 verkställde justitiekanslersämbetet en utredning

angående den tolkning, som domstolarna sannolikt skulle tilllämpa

beträffande förenämnda i Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1820

förekommande bestämmelse, att presidenten greve Nils Barck skulle äga

att för sig och efterkommande, son efter son, och, i händelse av den

manliga linjens utgång, dotter efter dotter, tillgodonjuta besittningsrätten,

samt framhöll vidare, att någon utsikt, att besittningsrätten inom en

överskådlig framtid skulle återgå till kronan på grund av brist å besittningsberättigade

avkomlingar till presidenten greve Nils Barck icke

kunde anses föreligga. Vidare anförde nämnda ämbete, att då 8 kap.

5 § byggningabalken fortfarande vore tillämplig på nu ifrågavarande

besittningsrätt, men greve Nils I. J. Barck det oaktat, jämte det han

utarrenderat jordbruket vid gården, genom särskilda kontrakt mot avgäld

upplåtit på viss tid 24 områden till olika personer för bebyggande,

dessa upplåtelser icke vore förbindande för kronan såsom jordägare och

att kronan följaktligen vore berättigad alt få innehavarna av dessa

områden avhysta. Därest orimliga eller obilliga fordringar uppställdes

mot kronan, borde kronan begagna sig av sagda rätt. Om kronan

begagnade sig av rätten att vägra upplåtelser från hemmanet, skulle

uppenbarligen värdet av besittningsrätten i hög grad nedbringas.

Den 10 oktober 1913 fann Kungl. Maj:t greve Nils I. J. Barcks

nyssnämnda framställningar att få förvärva äganderätten till Bergshamra

icke föranleda vidare åtgärd samt lämnade domän styrelsen det begärda

bemyndigandet till underhandlingars inledande för träffande av preliminär

överenskommelse om besittningsrättens upphörande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 april 1916 anmälde därefter domänstyrelsen,

att förbemälde greve Nils I. J. Barck genom sitt ombud vice häradshövdingen

Levin Olbers förklarat sig villig att avstå från besittningsrätten i

hela dess omfattning, under villkor att för honom och hans efterkommande

samt övriga blivande besittningsberättigade avsattes en fond av en miljon

kronor samt att kronan inlöste de greve Barck tillhöriga, å egendomen

uppförda byggnader, vilka ej vore uppförda till eller kunde användas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HOG.

för jordbruket; att under därefter förda förhandling,''ir i ämnet styrelsen

förklarat sig villig att hos Kung!. Maj:t till antagande förorda en överenskommelse

i frågan av innehåll, att ersättningen för besittningsrättens

upphörande skulle utgå med i ett för allt 500,000 kronor i form av

penninglideikommiss, samt att vice häradshövdingen Olbers sedermera

framställt det förslag, att staten, mot det att grave Barck avstode från

sin ifrågavarande besittningsrätt, tillhandahölle honom ett kapital av

500,000 kronor för bildande av ett penninglideikommiss och lämnade

honom avgiftsfri nyttjanderätt under 50 år till de egendomen tillhörande

lägenheterna Sofielund och Fridhem.

Enär såväl den åvägabragta utredningen befanns ofullständig som

ock greve Barcks ombud icke tillräckligt styrkt sin behörighet att å

dennes vägnar ingå bindande avtal av nu ifrågavarande slag, fann Kungl.

Maj:t den 28 april 1916 domänstyrelsens sistnämnda framställning ej

föranleda annan åtgärd, än att styrelsen anbefalldes och bemyndigades

att, därest besittningsrättens innehavare fortfarande vore villig att träffa

överenskommelse angående besittningsrättens upphörande mot lämplig

ersättning i form av penningfideikommiss med eller utan nyttjanderätt

under viss tid till någon mindre del av egendomens område, verkställa

ytterligare utredning i ärendet samt med besittningsrättens innehavare

eller vederbörligen befullmäktiga! ombud för denne träffa avtal om sådant

upphörande, avfattat i form av skriftligt, fullständigt köpeavtal, å besittningsrättsinnehavarens

sida stående fast minst till den 1 juli 1917 samt

å kronans sida ingånget under förbehåll dels om Kungl. Maj:ts godkännande

dels ock därom, att nödiga medel av riksdagen ställdes till

Kungl. Maj:ts förfogande.

Med stöd av berörda bemyndigande bär numera mellan domänstyrelsen

för Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt greve Barck, å andra

sidan, under förbehåll, som nyss är sagt, träffats dels ett avtal, varigenom

greve ‘Barck för egen del och å den år 1822 avlidne presidenten

greve Nils Barcks övriga efterkommandes vägnar till Kungl. Maj:t och

kronan avstått besittningsrätten till kronohemmanet Bergshamra med

tillhörande lägenheter med allt vad till denna besittningsrätt lagligen

hör eller tilläggas kan — däribland även vissa för egendomen i statskontoret

nedsatta expropriationsmedel — mot en ersättning av 500,000

kronor att avsättas till ett penningfideikommiss samt avgiftsfri nyttjanderätt

till omförmälda lägenheter Sofielund och Fridhém, dels ock ett

under förutsättning av att nyssnämnda avtal kommer till stånd träffat

avtal om inlösen för 15,01)0 kronor av byggnaderna å lägenheten

Johanneberg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

Dessa avtal, som domänstyrelsen överlämnat med skrivelse den

23 februari 1917, äro av följande lydelse:

■»Avtal.

Mellan kungl. domänstyrelsen för Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad kungl.

styrelsen, å ena, samt undertecknad greve Nils I. J. Barek, nedan kallad greve

Barck, å andra sidan, är följande avtal träffat.

1) Greve Barck, som för närvarande enligt Kungl. Maj:ts i bestyrkt avskrift

detta avtal bilagda dom den 11 december 1891 innehar besittningsrätten till det

uti samma dom närmare angivna hemmanet Bergshamra nr 1 ett mantal i Solna

socken — sedan slutet av 1860-talet delvis införlivat med Stockholms stad — med

tillhörande lägenheter, avstår för egen del och å den år 1822 avlidne presidenten,

greve Nils Barcks övriga efterkommandes vägnar till Kungl. Maj:t och

kronan denna besittningsrätt med allt vad till densamma lagligen hör eller tilläggas

kan — däribland även de för egendomen i kungl. statskontoret nedsatta expropriationsmedel.

2) Alla å egendomen befintliga greve Barck tillhöriga hus och anläggningar

skola vid besittningsrättens övergående utan ersättning tillfalla Kungl. Maj:t och

kronan.

Härifrån undantagas dock dels byggnaderna å lägenheten Johanneberg, om

vilka särskild, såsom villkor för detta avtals uppfyllande gällande överenskommelse

är träffad, och dels byggnaderna å lägenheten Sofielund, varom här nedan vidare

förmäles.

3) Greve Barck och hans rättsinnehavare förbehållas rätt att under femtio

år, räknat från den dag Kungl. Maj:t och kronan enligt detta avtal tillträder besittningsrätten,

avgiftsfritt nyttja, lägenheterna Sofielund och Fridhem eller den del av

egendomen, som är belägen söder om Ålkistekanalen och väster om Stockholm —

Rimbo järnväg samt å bifogade kartskiss är utmärkt med röda gränslinjer. Vid

besittniiigstidens slut återfalla dessa lägenheter jämte därå då befintliga hus och

anläggningar till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning.

Å dessa lägenheter växande träd få icke av greve Barck eller hans rättsinnehavare

fällas, med mindre de äro döda eller deras borttagande finnes nödigt för

beredande av plats för nybyggnad; ett dylikt fällande av träd skall alltid föregås

av en anmälan därom till kungl. styrelsen, som äger om trädens tillgodogörande för

statsverkets räkning förordna.

4) Det mellan framlidne greve Casimir Lewenhaupt och greve Barck den 23

april 1898 ingångna, den 14 mars 1919 utlöpande arrendekontraktet angående viss

del av Bergshamra skall, i vad det avser tiden intill nyss nämnda dag, av Kungl.

Ma,j:t och kronan övertagas.

5) I ersättning för vad greve Barck för egen och framtida rättsinnehavares

del enligt förestående punkter avstår betalar Kungl. Maj:t och kronan 500,000 kronor

att avsättas till ett penningfideikommiss att förvaltas enligt grunder, som må

bliva vederbörligen bestämda. .

Det åligger greve Barck att ofördröjligen i vederbörlig ordning söka tillstånd

till fideikommissrättens överflyttande å sagda penningefideikommiss ävensom begära

föreskrifter över fideikommisskapitalets förvaltning för dylikt fall. Skulle sådana föreskrifter

ännu icke vara meddelade vid tiden för ifrågavarande belopps gäldande, må

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 306. 9

kronan äga deponera detsamma för vederbörande rättshavares räkning i bank, där

det sedermera får 1 enlighet, med sedermera behörigen givna föreskrifter lyftas.

Donna ersättning bär av Kungl. Maj:t och kronan erläggas eller deponeras

i-m J ™ars 1917, och skall Kungl. Maj:t och kronan, som sagda dag skall äga att

tillträda besittningsrätten, utgöra alla därefter för egendomen förfallande utskylder

7) Skulle ersättningsbeloppet bliva av Kungl. Maj:t och kronan erlagt eller

deponerat först etter nämnda den 14 mars, och dess tillträde till besittningsrätten i

följd därav bliva framflyttad — tillträdet skall nämligen ske samtidigt med ersättningens

erläggande — skall avtalet icke desto mindre gälla, men Kungl. Makt och

kronan vara skyldig å ersättningsbelopet gälda ränta efter sex för hundrade om året

man samma 14 mars, tills likviden skett; och skall greve Barck vara pliktig till

Kung!. och kronan redovisa vad av egendomen influtit efter samma dag.

8) Detta avtal är för greve Barck oryggligt gällande till den 1 juli 1917.

9) Detta avtal är från kungl. styrelsens sida ingånget under förbehåll dels

i-n v-Un i godkännande, dels ock därom att nödiga medel av riksdagen ställas

111 Kung Mapts förfogande. Skulle Kung!. Maj:ts godkännande ej lämnas före den

1 juli 1917, är avtalet att anse såsom förfallet.

t 10) öreve Barck befullmäktigar genom detta avtal vice häradshövdingen

L. Öl hers att med för greve Barck bindande verkan å hans vägnar mottaga i detta

avtal avsedda meddelanden och likvid.

För Kungl. Maj:t och kronan:

Karl Fredenberg.

Nils I. J. Bard-.

(Sigill.;

S. I. Abergsson.

Greve Nils Barcks egenhändiga namnteckning bevittnas av undertecknade

en gång närvarande vittnen:

Augustin Beck-Friis. stig Råhmb.

Legationsråd vid Kungl. Maj:ts Militärattaché vid Kungl. Mai:ts

beskickning i Paris. beskickning i Paris.»

»Mellan kungl domänstyrelsen för Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt

greve Nils I. J. Barck, å andra sidan, är följande avtal träffat.

•u Byggnaderna å lägenheten Johanneberg under kronoegendomen Bergshamra,

vilka undertecknad greve Barck tillöst sig först hösten 1915 och således ei ingått

eller kunnat ingå i de beräkningar, som legat till grund för kungl. domänstyrelsens

erbjudande den 3 oktober 1914 i fråga om avstående av besittningsrätten till

namnda kronoegendom, överlåtas härigenom å Kungl. Maj:t och kronan mot en

köpeskilling av 15,000 kronor att till undertecknad greve Barck eller hans befullmaktigade

ombud erläggas jämte sex procent ränta för år räknat från den 14 mars

lyl/, sa snart Kungl. Maj:t därtill anvisar nödiga medel.

Detta avtal är å ömse sidor ingånget under förutsättning att kronan i enlighet

med samtidigt härmed upprättat avtal inlöser omförmälda besittningsrätt;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 263 höft. (Nr 306.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 306.

skulle ej sådan inlösen komma till stånd, förfaller alltså detta avtal till all kraft

och verkan.

För Kungl. Maj:t och kronan:

Karl Fredenberg.

S. I■ Abergsson.

Nils I. J. Barett.

(Sigill.)

Greve Nils Barcks egenhändiga namnteckning bevittnas av undertecknade på

en gång närvarande vittnen:

Augustin Beck-Friis. Stig Ralamb.

Legationsråd vid Kung! Majrts Militärattaché vid Kung! Maj:ts

beskickning i Paris. '' beskickning i Paus.»

För egen del har domänstyrelsen anfört följande:

»Kronohemmanet ett mantal Bergshamra''nr 1 är beläget dels inom Solna

socken och dels inom Stockholms stad mellan Brunnsviken, Värtan och Stocksundet

med gräns i norr mot Ulriksdals kungsgård och kronolägenheten Sveden och med

Ålkistans station vid Stockholm—Djursholms järnväg å ägorna.

Enligt en av vice kommissionslantmätaren Konrad Jansson år 1908 upprättad

karta med beskrivning över kronohemmanet Bergshamra omfattar egendomen

en areal av 127 hektar 40 ar, därav 67 hektar 50 ar inrösningsjord, 54 hektar

24.60 ar avrösningsjord och 5 hektar 65.40 ar impediment. 4 hektar 69.30 ar såsom

impediment redovisad mark utgöres av till vägar och till Stockholm Rimoo

järnväg upplåtna områden. Av den i beskrivningen redovisade inrösningsjorden

utgöra 15.io ar och av avrösningsjorden 10.4o ar till samma järnväg upplåten mark.

Till järnväg och vägar upplåten mark oberäknat, utgör sålunda totalarealen 122

höktär 45 20 är.

Egendomens taxeringsvärde utgör 150,000 kronor. Den är av nuvarande

besittningsrättsinnehavaren disponerad på det sätt, att huvudgården upplåtits på

arrende till den 14 mars 1919 mot en årlig avgäld av 2,500 kronor. Den del av

egendomen, som benämnes Bergshamra Tivoli, är utarrenderad för samma tid för

3,000 kronor om året. — — — Å egendomen finnas dessutom följande 22 villalägenheter:

Aminne, Montebello, Anneberg, Fredriksberg, Betty berg, Johanneberg,

Lugnet, Bockholmen, Fridhem, Sofielund, Solbrännan nr 1, Solbrännan nr 2 och

Solbrännan nr 3, Gotthem, Carlsro, Skogsbacken, Krontorp, Ista, Udden, Lilla Bergshamra,

Klinten och Skogshyddan. Enligt uppgift av vice häradshövdingen Olbers

lämna dessa 22 lägenheter numera arrendatorn en årlig inkomst av sammanlagt

10,730 kronor. Dessutom erlägger en av lägenhetsinnehavarna 20 kronor om året

för rätten att hava ett tvätthus utom villaområdet. Skogsavkastningen oberäknad

skulle sålunda inkomsterna från Bergshamra för närvarande belöpa sig till 16,250

kronor. .

Under år 1909 verkställde dåvarande domänintendenten Oscar lamm och

godsägaren Emil Yasseur utredning angående värdet av egendomen, och hava dessa

i gemensamt utlåtande av den 13 februari samma år anfört följande: På grund av

närheten till Stockholm och belägenheten i övrigt samt markens beskaffenhet lämpar

sig egendomen i sin helhet synnerligen väl för uppdelande till tomtområden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Majds Nåd. Proposition Nr 306. 11

Vid uppskattning av egendomens värde måste detta följaktligen uteslutande beräknas

efter egendomens användbarhet för dylikt ändamål, och med anledning härav

anse vi, med ledning av i grannskapet gällande tomtvärden och med hänsyn såväl

till den areal, som måste frånräkna» till erforderliga vägar, som till den kostnad,

som bör beräknas för dessas anläggande och övriga omkostnader, som åtfölja egendomens

utförsäljning i mindre tomtområden, att dess nuvarande försäljningsvärde

kan, under förutsättning att egendomen skulle kunna fritt disponeras, uppskattas

till 2 miljoner kronor.’

Under nästlidna och innevarande år har värdering ä egendomen verkställts

av nuvarande domänintendenten i länet friherre Johan Stjernstedt jämte biträdande

uppskattningsmän ävensom på grund av särskilt förordnande kaptenen i väg- och

vattenbyggnadskåren C. Meurling. Värderingsmännen hava därvid beräknat värdet

av å egendomen befintliga byggnader, vilka enligt huvudavtalet skulle tillfalla

kronan, till 93,000 kronor, av byggnaderna å Johanneberg, vilka enligt särskilt

avtal skulle lösas av kronan, till 29,500 kronor, samt av den egendomen tillhörande

marken — under förutsättning att Sofielund och Fridhem med en areal av sammanlagt

4 hektar (>3.7 o ar ej finge av kronan disponeras förrän efter 50 år —

till 1,525,000 kronor. Enligt ett av jägmästaren i reviret den 15 februari 1917

uppgjort värderingsinstrument har ståndskogen å egendomen beräknats äga ett värde

av 99,568 kronor 50 öre. Egendomens värde skulle sålunda enligt nu gjorda beräkningar

utgöra 1,747,068 kronor 50 öre eller med frånräknande av värdet av

byggnaderna å Johanneberg 1,717,568 kronor 50 öre.

I fråga om äganderätten till den inom hemmanet belägna sfi kallade Ålkistekanalen

inhämtas av Kungl. Maj:ts dom den 11 februari 1914 mellan greve

Nils I. J. Barck, å ena, samt Stockholms stad, å andra sidan, ömsom sökande och

svarande, angående dispositionsrätten till kanalen jämte ett område av 12 fots

bredd å ömse sidor om kanalen, räknat från övre doseringskanten, att sedan kommitterade

för utförande av ovan nämnda kanalanläggning hos Kungl. Magt anhållit

att få i enlighet med förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov till sig lösa den för ändamålet erforderliga å upprättad

karta angivna mark och Kungl. Maj:t genom resolution den 13 oktober 1876 bifallit

ansökningen, Nils Ludvig Ferdinand Barck, såsom innehavare av besittningsrätten

till Bergshamra, i en den 5 mars 1877 utfärdad handling förklarat, att han

emot ersättning, därom överenskommelse träffats, medgåve och uppläte åt stadsfullmäktige

att fritt disponera på vardera sidan om kanalen det å omförmälda karta

angivna, här ifrågakomna jordområde: att Kungl. Maj:t genom resolution den 25

januari 1878 förpliktat Stockholms stad att övertaga vården av kanalen och bron

samt att för underhållet därav ansvara, så länge staden ägde att fritt förfoga över

berörda från kronohemmanet av dess dåvarande innehavare upplåtna område, med

rätt för staden att uppbära de avgifter, som komme att av Kungl. Maj:t bestämmas

för genomfart av kanalen, samt att Kungl. Maj:t, då berörda förfogande över

kanalen och jordområdet utmed densamma vore förbindande jämväl för efterkommande

innehavare av besittningsrätten, genom sin berörda dom i allo ogillat greve

Nils I. J. Barcks i huvudsaken förda talan, att staden måtte förklaras sakna rätt

att disponera över ifrågavarande kanal och område samt förpliktas att till honom

ej mindre avträda kanalen och området, det senare fritt från vad av byggnader

eller annat därå uppförts under den tid. staden förfogat över området, än även ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 306.

betala de avgifter'' för kanalens begagnande, som till staden influtit och komme att:

inflyta från och med år 1900.

För mark, som exproprierats från Bergshamra för framdragande av Stockholm

—Rimbo järnväg, har utbetalts ersättning med sammanlagt 7,142 kronor 53 öre.

Enligt nådigt brev den 8 juli 1887 bär Kungl. Maj:t förordnat, att de för Bergshamra

inbetalda expropriationsmedlen skulle, sedan de inlevererats till statskontoret,

därstädes upptagas under depositionstitel och av bemälda ämbetsverk, med iakttagande

av föreskrifterna i kungl. brevet den 31 augusti 1877 angående förvaltningen

av de under statskontorets vård ställda fonder och kassor, göras fruktbärande,

och att ränta å dessa medel skulle till vederbörande innehavare av Bergshamra

utgå med det belopp, som för varje år kunde erhållas för de utlånade medlen, och

vilket belopp skulle av statskontoret, efter det årsräkenskapen avslutats, vederbörande

tillhandahållas. Enligt meddelande från statskontoret uppgår denna fond

numera ..till ett belopp av 7,436 kronor 14 öre.

O ver den del av Bergshamra ägor, som ligger söder om Alkistekanalen, har

enligt mellan överintendentsämbetet och greve Barck träffad överenskommelse framdragits

en avloppsledning, avsedd att bortföra spillvatten från skogshögskolans och

skogsförsöksanstaltens byggnader, Experimentalfältet med centralanstalten för försöksväsendet

på jordbrukets område, naturhistoriska riksmuseets, vetenskapsakademiens

och Sveriges geologiska undersöknings byggnader med mera. Enligt berörda överenskommelse

har greve Barck rätt att på egen bekostnad efter anvisning av överintendentsämbetet

till denna avloppsledning inkoppla avlopps- och kloakledningar

från Bergshamra.

Av bifogade avskrift utav Svea hovrätts laga kraftvunna dom den 21 juli

1916 i mål emellan greve Nils I. J. Barck, kärande, samt Stocksunds köping, svarande,

angående borttagande av vattenledning, framgår, att Stocksunds köping vid

anordnande av vattenledning för sitt behov nedlagt en ledningen tillhörande sträcka

av huvudrör i Bergshamra egendoms skogsmark, och att detta skett under förbehåll

om rätt för ägarna till villor, som redan funnes eller som komme att uppföras på

Bergshamra ägor, att medelst biledningar ansluta sig till huvudledningen mot betalning

för vattnet efter pris, som gällde i Stocksund.

Därjämte anser sig styrelsen böra meddela, att arméförvaltningens fortiiikationsdepartement

— med förmälan att för anordnande av avlopp för de blivande kasernetablissemangen

ä övningsfältet vid Järva och Frösundavik förslag blivit väckt, att

en avloppsledning skulle, på sätt skrivelsen bilagd karta utvisade, framdragas från

nämnda etablissemang över, bland annat, kronohemmanet Bergshamra till Lilla

Värtan, ävensom att vid förhandlingar angående tillstånd för kronan att framdraga

ifrågavarande ledning greve Barcks ombud förklarat, att, då underhandlingar angående

kronans lösande av besittningsrätten till hemmanet för närvarande påginge.

han ansåge sig icke kunna utan domänstyrelsens medgivande träffa avtal om ledningens

framdragande — hos styrelsen anhållit om meddelande, huruvida styrelsen

hade något att erinra däremot, att en avloppsledning, på sätt ovannämnda karta

utvisade, framdroges över Bergshamra egendom och finge kvarligga därstädes, samt

att styrelsen i anledning härav i skrivelse den 9 innevarande februari meddelat

arméförvaltningen, att styrelsen under pågående förhandlingar om inlösen av besittningsrätten

till egendomen icke ansåge sig hava befogenhet att lämna tillstånd till

ledningens framdragande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kuugl. Majds Nåd. Proposition Nr d()t>.

Slutligen fär styrelsen i fråga om antagligheten från kronans sida av de nu förebragta

avtalen i underdånighet anföra följande. Såsom ovan meddelats lämnar Bergshamra

i närvarande stund besittningsrättsinnehavaren eu årlig arrendeinkomst av

16,250 kronor. Lägges härtill värdet ä den årliga virkesavkastningen, som, nödigt

husbehovsvirke oberäknat, torde kunna uppskattas till 1,200 kronor, ävensom årliga

räntan å förberörda i statskontoret deponerade belopp, vilket efter en räntefot av

fem procent skulle utgöra 372 kronor, lämnar fastigheten i närvarande stund en

avkastning av 17,822 kronor. 1 kronans hand skulle dock avkastningen minskas

med beloppet av de avgälder, sammanlagt 3,050 kronor, som erläggas för villalägenheterna

Fridhem och Sofielund, och sålunda utgöra endast 14,772 kronor eller

ej fullt tre procent å den föreslagna inlösningssumman, men härvid bör tagas i

beaktande, dels att avkomsten av fastigheten kan väsentligt höjas genom nya tomtupplåtelser,

dels ock att fastighetens värde med hänsyn till nu gällande tomtpriser

och det synnerligen förmånliga och natursköna läge, Bergshamra äger, måste anses

uppgå till ett betydligt högre belopp än vid senaste uppskattningsförrättning beräknats.

Därtill kommer, att Bergshamras belägenhet intill den så kallade Vetenskapsstaden

och i närheten av de blivande kasernetablissemangen å övningsfältet vid Järva och

Frösundavik medför, att det ur flera synpunkter måste anses tjänligt, att fastigheten

kommer i kronans besittning. Styrelsen tvekar alltså ej att för sin del i

underdånighet|förorda godkännande av förevarande två med greve Barck avslutade

preliminära] avtal, och får styrelsen därför i underdånighet tillstyrka, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta nådig proposition om anvisande av för

ändamålet nödiga medel.»

Till följ cl av remiss har justitiekanslersämbetet den 14 april 1917

yttrat sig i ärendet, sådant det numera föreligger, och har nämnda

ämbete därvid åberopat sitt förenämnda utlåtande den 20 februari 1913

samt därjämte anfört följande:

»Utöver vad justitiekanslersämbetet i sagda utlåtande anfört, lärer justitiekanslersämbetet

nu endast hava att yttra sig i frågan, huruvida det av greve Barck

gjorda och av domänstyrelsen godkända anbudet att till kronan överlåta besittningsrätten

till kronohemmanet Bergshamra, sådant detta anbud kommit till uttryck i

de förslagsvis upprättade skriftliga avtalen, är från kronans sida antagligt.

För bedömandet av denna fråga bär justitiekanslersämbetet ansett nödigt

taga del, förutom av de remitterade handlingarna, jämväl av de utav greve Barck

eller hans subarrendator greve Lewehhaupt upprättade avhandlingar, genom vilka

områden av kronohemmanet upplåtits till skilda personer; dessa avhandlingar hava

på begäran tillhandahållits justitiekanslersämbetet och med muntliga uppgifter fullständigats

av greve Barcks ombud vice häradshövdingen Levin Olbers. Över

innehållet i samma avhandlingar och uppgifter har justitiekanslersämbetet upprättat

närslutna tablå.

Av denna tablå framgår, att de av greve Barck gjorda upplåtelserna lämna honom

en årlig inkomst av 12,480 kronor; arrendebeloppen för de lägenheter, greve Lewenhaupt

upplåtit, eller 7,870 kronor, så ock värdet av den årliga virkesavkastningen.

som av domänstyrelsen uppskattats till 1,200 kronor, ävensom räntan å de nedsatta

expropriationsmedlen, 372 kronor, tillkomma greve Lewenhaupt, så länge hans kon
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departement*

akcfen

14 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 306.

trakt med greve Barck gäller eller till den 14 mars 1919. Greve Barcks inkomster

av fideikommisset utgöra således för närvarande: 12,480 kronor.

Då kontraktet emellan grevarne Barck och Lewenhaupt den 14 mars 1919

utgår, kommer det av greve Lewenhaupt utfästa arrendet av 5,000 kronor att upphöra,

men i stället bör greve Barck bliva berättigad tillgodogöra sig arrendena för

de av greve Lewenhaupt gjorda upplåtelserna, 7,870 kronor, värdet av den årliga

virkesavkastningen, 1,200 kronor, och räntan å expropriationsmedlen, 372 kronor, eller

tillsammans 9,442 kronor; greve Barcks inkomster av fideikommisset skulle således

ökas med 4,442 kronor eller till 16,922 kronor.

Även om kronan skulle respektera redan gjorda upplåtelser, fastän de, såsom

justitiekanslersämbetet i sitt förra utlåtande framhållit, skett i strid med lag, finnes

icke någon anledning för kronan att för framtiden medgiva vederbörande rätt att

göra ytterligare upplåtelser. Greve Barck, som är bunden av de redan gjorda upplåtelserna,

av vilka åtskilliga gälla för tiden till åren 1928, 1929, 1939 eller 1953,

kan således icke beräkna att under sagda tid få nämnvärt högre inkomst av fideikommisset

än 16,922 kronor.

Enär enligt de träffade avtalen greve Barck skulle erhålla rätt att under o0

år begagna lägenheterna Sofielund och Eridhem samt dessutom att för besittningsrätten"

till Bergshamra uppbära en löseskilling av 500,000 kronor, varå räntan, även

om beloppet placeras i statsobligationer, skulle uppgå till 25,000 kronor om året,

är o de träffade avtalen synnerligen fördelaktiga för greve Barck.

Därest de förslagsvis upprättade avtalen godkännas, skulle kronans inkomst

av Bergshamra utgöra för tiden till den 14 mars 1919 12,480 kronor och för tiden

efter nämnda dag. då kontraktet mellan grevarne Barck och Lewenhaupt upphör

att gälla. 16,922 kronor, i båda fallen med avdrag av arrendena för lägenheterna

Sofielund och Fridhem, 2,150 kronor, eller således respektive 10,330 kronor och

14,772 kronor.

Sistnämnda belopp utgör ej fullt tre procent å löseskillingen, 500,000 kronor.

Då kronan ej är bunden av de redan gjorda upplåtelserna och således är

oförhindrad höja de för dessa utgående arrendena, samt kronan jämväl är oförhindrad

göra nya tomtupplåtelser, bör avkastningen av Bergshamra i kronans hand kunna

väsentligt ökas.

Med hänsyn härtill och då. såsom domänstyrelsen även framhållit, Bergshamras

belägenhet intill den så kallade Yetenskapsstaden och i närheten av de blivande

kasernetablissemangen å övningsfältet vid Järva och Frösundavik medför, att det ur

flera synpunkter måste anses tjänligt, att fastigheten kommer i kronans besittning,

anser justitiekanslersämbetet för sin del de ifrågavarande båda preliminära avtalen

med greve Barck icke vara oantagliga å kronans sida.»

Jag anser synnerligen önskvärt, att det nuvarande ålderdomliga

besittningsrättsförhållandet till ifrågavarande kronoegendom må upphöra

och egendomen återvinnas till kronans fria disposition. Dess närbelägenhet

till huvudstaden gör densamma icke blott värdefull för tomtupplåtelser

och liknande ändamål utan kan möjligen även göra densamma

användbar för speciella statsändamål.

Då, såsom justitiekanslersämbetet framhållit, föga sannolikhet fin
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung). Maj ds Nåd. Proposition AV 306. 15

nes, att, med hänsyn till de av Kungl. Maj:t år 1820 meddelade bestämmelser

angående successionen i besittningsrätten denna rätt skall inom överskådlig

tid återfalla till kronan på grund av brist på berättigade besittningsrättsbavare

och det icke heller kan förutsättas, att besittningsrätten skall

av annan anledning, utan innehavarens medgivande, återgå till kronan,

anser jag det ändamålsenligt och välbetänkt att genom frivillig överenskommelse

nu återvinna sagda rätt.

Det förslag i detta hänseende, som- efter ganska långvariga förhandlingar

nu föreligger, synes mig från kronans sida antagligt. Även

om genom detsamma väsentliga fördelar beredas besittningsrättshavaren,

såsom j-ustitiekanslersämbetet närmare utvecklat, bör det, såsom ämbetet

i likhet med domän styrelsen ock framhåller, ej förbises, att de fördelar

kronan erhåller också äro stora. De komma att med säkerhet i framtiden

te sig ännu mer betydande. För närvarande utgör ju kronans

arrende av egendomen endast omkring 300 kronor.

I avtalsvillkoren ingår, att kronan skall erlägga 500,000 kronor

för besittningsrättens återförvärvande samt 15,000 kronor för vissa byggnader

å lägenheten Johanneberg jämte 6 procent ränta å dessa belopp

från den 14 mars 1917, tills betalning sker. Då i köpet skola inbegripas

i statskontoret innestående expropriationsmedel till belopp av något

mer än 7,400 kronor, blir kronans nettoutgift allenast 507,600 kronor,

i avjämnat tal. Det torde under vanliga förhållanden hava varit naturligast,

att, då utgivandet a#'' detta belopp icke lärer kunna anses såsom

en vanlig driftkostnad för statens domäner, särskilt anslag till dessa utgifter

begärts av riksdagen. I betraktande av de mycket stora krav,

som nu för olika ändamål ställas på statskassan, har jag emellertid ansett

detta böra om möjligt undvikas. Jag har då fäst min uppmärksamhet

vid att, därest efter besittningsrättens återförvärvande försäljningar av

mark från egendomen komma att äga rum, de inflytande köpeskillingarna

skola liksom andra försäljningsmedel för till statens domäners fond

hörande egendomar användas till inköp av skogsmark m. m. Det synes

då ligga rätt nära till hands, att löseskillingen för besittningsrätten m. m.

må utgå av de medel, som nu finnas disponibla för sistnämnda ändamål

och vilka lämua tillgång därtill. Då här icke direkt är fråga om förvärv

av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, bör emellertid

riksdagens medgivande inhämtas till en dylik användning av dessa medel.

Jag får därför nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att för återförvärvande åt kronan av besittningsrätten till kronoegendomen

1 mantal Bergshamra nr 1 i Stockholms stad samt Solna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 306.

socken av Stockholms län med tillhörande lägenheter m. m. ävensom

inlösen av hus å den till egendomen- hörande lägenheten Johanneberg

enligt förenämnda, därom träffade två avtal må av de till inköp av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen av ströängar

å kronoparkerna i Norrland och Dalarna avsedda medel av Kungl.

Maj:t användas högst 507,600 kronor jämte 6 procent årlig ränta å

515,000 kronor från den 14 mars 1917, tills betalning sker.

•

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet ''

av den lydelse, bilnga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inlösen av besittningsrätten till kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och s. 1 i texten
  2. JoU 1917:81 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående inlösen av besittningsrätten till Jcronoegendomen Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län. s. 1 i texten