Sök i Ratio Lex

Angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs stalletablissemang i Stockholm

1917-04-27 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:323, Angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs stalletablissemang i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 823.

1

Nr 323.

Kungl. Maj ds uddig a proposition till riksdagen angående

inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs

stalletablissemang i Stockholm; given Stockholms

slott den 27 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att för inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs

stalletablissemang i Stockholm må av fjärde huvudtitelns allmänna

besparingar tagas i anspråk ett belopp av 56,600 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

o

J. Åkerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 276 höft. (Nr 323.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 323.

1915 ars riksdaga

beslut.

Utdrag av protokollet över lantför sv ar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swaetz,

Statsråden von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Åkerman, anhöll härefter att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om inlösen för statsverkets

räkning av generalstabens stalletablissemang i Stockholm samt anförde

därvid följande:

il sammanhang med beslutandet av ändrade grunder i fråga om

hästhållningen för officerare vid armén medgav 1915 års riksdag, att

för beredande av stallutrymme i Stockholm åt hästar, vilka tillhörde eller

vore ställda till förfogande för personal, som icke tjänstgjorde vid

truppförband, generalstabens stalletablissemang i Stockholm finge, därest

överenskommelse kunde med generalstabens officerare träffas, för statsverkets

räkning inlösas för ett belopp, motsvarande vad som återstode

oguldet å det samma officerare för etablissemangets uppförande bevil
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.

jado statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar

Unge tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande ändamål kunde komma

att erfordras.

Sedan Kungl. Maj:t med anledning härav genom brev den 18 juni

1915 anbefallt arméförvaltningens fortifikationsdepartement att söka

träffa överenskommelse med generalstabens officerare angående inlösen

för statsverkets räkning av generalstabens stalletablissemang pa det av

riksdagen angivna villkor, anmälde fortifikationsdepartementet i underdånig

skrivelse den 15 mars 1916, att vid do mellan departementet

och generalstabens officerskår förda underhandlingarna denna senare

förklarat sig icke hava skäl att ålägga sina medlemmar ersättningsskyldighet

för den förlust, som skulle uppstå, därest stalletablissemanget

överlätes till kronan mot ett belopp, motsvarande kårens å det

hos statskontoret erhållna byggnadslånet återstående skuld, som den 31

december 1915 utgjort 36,602 kronor 83 öre. Officerskåren hade framställt

anspråk å ersättning även för den skuld, som kåren därutöver

åsamkat sig för etablissemanget, utgörande i runt tal 25,000 kronor,

varav en stor del uppkommit för byggnadslånets amortering. Då enighet

sålunda icke kunnat vinnas om köp på de i brevet den 18 juni 1915

angivna villkor, hade man sökt åstadkomma överenskommelse på grundval

av upplåtelse under återstående tid av kårens arrenderätt till byggnadsplatsen

med tillhörande tomtområde eller till den 1 april 1929 av nytt*

janderätt, som vid densammas utgång skulle övergå till äganderätt utan

särskild gottgörelse. I fråga om den avgift, som kronan härför skulle

erlägga, hade beräknats i första rummet den årliga annuiteten å byggnadslånet,

utgörande för lånets inbetalande till fullo under nyttjanderättstiden

i det närmaste 3,600 kronor, och därefter gottgörelse för karens

återstående skuld, 25,000 kronor. Beträffande beloppet av sistnämnda

gottgörelse, fördelad på de 13 1 /h aren, som nyttjanderätten skulle omfatta,

hade man enats om, att den skulle årligen utgöra 1,500 kronor.

Vad av skulden icke därigenom täcktes, skulle kåren eller dess medlemmar

vidkännas. I överensstämmelse med nu angivna grunder hade

mellan departementet, å ena, samt officerskåren, å andra sidan, upprättats

förslag till kontrakt rörande överlåtelse till kronan av ifrågavarande

stalletablissemang, och hemställde departementet, att nämnda

kontraktsförslag måtte av Kungl. Maj:t godkännas.

Vid ärendets föredragning den 28 juli 1916 fann emellertid Kungl.

Maj:t det underställda förslaget icke vara av beskaffenhet att kunna av

Kungl. Maj:t godkännas.

Tidigare

förslag till

uppgörelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 323.

Infordrande

av förslag

rörande beredande

av

erforderligt

stallutrymme.

Då frågan om beredande av stallutrymme i Stockholm åt hästar

vilka tillhöra eller äro ställda till förfogande av personal, som icke

tjänstgör vid truppförband, således ännu icke erhållit sin lösning, men

övergången till den nya beridenheten för officerare vid armén redan

tagit sin början, anmodade dåvarande departementschefen den 28 november

1916 armé förvaltningens intendents- och förtid kationsdepartement

att inkomma med yttrande och förslag, huru dylikt stallutrymme

boide^ på för statsverket fördelaktigaste sätt beredas, ävensom huru

övei gången till den nya beridenhéten lör de personalgrupper, varom

här vore fråga, lämpligen borde ordnas, intill dess erforderligt stallutrymme

kunde bliva iordningställt.

nfnmen“n- Uti skrivelse den 21 april 1917 hava nu arméförvaltningens intendents-

och ^ och fortifikationsdepartement inkommit med yttrande och för
fortifikations-

slag i ämnet samt därvid anfört följande:

framställning. Såväl Kung], Maj:t som riksdagen hade funnit ändamålsenligt att

för frågans lösning inköpa generalstabens stalletablissemang med plats

löi omkring. 90 hästar samt därefter för beredandet av ytterligare plats

verkställa tillbyggnad av etablissemanget. Skulle icke nämnda etablissemang

kunna förvärvas, måste stallutrymme beredas genom förhyrning

eller inköp av annan eller andra stallbyggnader i Stockholm

eller ock genom nybyggnad. Något eller några stall med erforderligt

utrymme att hyra funnes icke. Däremot funnes till salu en tillräckligt

stor stallbyggnad, men betingade denna ett pris av omkring 850,000

kronor, vadan inköp av densamma för detta ändamål icke borde ifrågakomma,

om stallutrymme kunde för billigare pris erhållas. Därtill komme,

att antydda byggnad hade ett ofördelaktigt läge, nämligen i närheten

av Stockholms södra station. Återstode således nybyggnad. För

en sådan måste dock med nuvarande pris å byggnadsmaterialier beräknas

en kostnad av minst 1,250 kronor för varje spilta eller för en

stallbyggnad med 90 spiltor, motsvarande utrymmet i generalstabsstallet,

minst 112,500 kronor, vartill jämväl borde läggas byggnadskostnad^

för erforderliga bostäder för stallbefälet. Detta vore sålunda

ett jämiörelsetal att taga i beaktande vid prövning, huruvida nybyggnad.

borde företagas eller om det skulle vara för staten fördelaktigare

att inköpa generalstabens stalletablissemang, därest detta kunde erhållas

för skäligt, pris, vilket efter departementens uppfattning borde bedömas

efter etablissemangets verkliga värde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.

» 8,000

5,357

2,418

2,334

77,318:

För bedömandet härav hade departementen inhämtat, att ursprungliga

byggnadskostnaden utgjort ............. kronor 69,318: —

vartill kommit kompletteringsarbeten åren

1887—1890 för......................................

ombyggnad år 1907 av gamla vagnboden

tillbyggnad år 1909 av en sadel kammare

» » 1913 av bila stallet in. in.

målning, införandet av elektriskt ljus in. in.

år 1914........................................................

25

15

))

1,210:95 11,320:35

varav genom statsanslag guldits

tillhopa kronor 88,638: 35

............. )» 10,000: —

terstode kronor 78,638: 35

a

utgörande det belopp, som, utöver underhållskostnader, stallbyggnaden

kostat officerskåren. För gäldandet härav hade kåren upptagit

lån, varav från statskontoret 71,000 kronor.

Värdet av stalletablissemanget, som vore väl underhållet, syntes

med nu gällande pris å byggnadsmaterialier kunna antagas motsvara

byggnadskostnaden.

Vid förnyade underhandlingar med officerskåren hade denna förklarat

sig villig att försälja stalletablissemanget för ett pris av 56,600

kronor och mot villkor i övrigt, dels att kronan skulle övertaga furagering

och skötsel av samtliga i stallet uppställda tjänstehästar, tillhöriga

generalstabens officerare, dels ock att kronan skulle övertaga

officerskårens skyldigheter gent emot den av kåren anställda stallföreståndaren

och övrig hos kåren anställd personal, så att dessa icke utan

eget förvållande berövades den utkomst de haft, därest stallet fortfarande

varit i officerskårens ägo.

Stallföreståndaren, fanjunkaren G. Härdelin, hade av officerskåren

tillförsäkrats anställning mot ett årligt arvode, nu förhöjt till 1,500

kronor jämte förmån av fri bostad och ved samt s. k. spiltpengar, utgående

med 2 öre för spilta och dag, ävensom särskild ersättning för

rastridning. Till övrig personal hade kåren genom muntliga avtal bestämda

förbindelser. Den utgjordes av 14 hästskötare med avlöning

till en var, som för år uppginge till 1,400 å 1,800 kronor.

Fortifikations- och intendentsdepartementen ansåge dessa villkor

antagliga och för kronan synnerligen fördelaktiga. Jämförelse med

kostnaden för nybyggnad bestyrkte till fullo detta omdöme. Vidare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.

ansåge sig departementen till stöd härför böra erinra därom, att fråga

om inlösen av kårens stalletablissemang i sammanhang med inlösen av

ridhuset förevarit ar 1901 och att enighet då rått om priset, som

skulle utgöra 74,961 kronor 48 öre, motsvarande kårens dåvarande

skuld till statskontoret, varavy på ridhuset, som inlösts, beräknats och

betalts 20,843 kronor 2 öre. Återstående 54,118 kronor 46 öre skulle

sålunda vara köpeskillingen för stalletablissemanget, vars inlösen dock

med hänsyn till andra då föreliggande utgifter uppskjutits och därefter

av särskilda skäl ej kommit att fullföljas. Såsom ovan nämnts, hade

sedan år 1901 företagits om- och tillbyggnader för en kostnad av

11,320 kronor 35 öre. Under sådana förhållanden och då de fördelar,

kåren haft av stallet, icke, särskilt i jämförelse med andra beridna

officerares villkor, kunde anses i ekonomiskt värde motsvara ränta å

det angivna skuldbeloppet, måste det nu erbjudna priset anses billigare

än det, varom år 1901 överenskommits.

Vidkommande det erbjudna salupriset, bedömt efter den förut ensidigt

från kronans sida utan ägarnas hörande bestämda köpeskillingen,

finge väl antagas, att därvid förutsatts, att ägarna nu liksom år 1901

skulle vara villiga att avyttra sina byggnader för det belopp, som återstode

oguldet å de för byggnadernas uppförande erhållna statslån, och

att någon väsentlig skillnad å skuldbeloppet år 1901 och nu icke förefunnes.

Denna uppfattning vore i själva verket sakligt riktig. Ty,

ehuru lånet till statskontoret den 31 december 1915 — tillträdesdagen

för den tidigare föreslagna upplåtelsen av stalletablissemanget — nedgått

till 36,602 kronor 83 öre, innebure detta förhållande icke, att

skulden blivit gulden, utan endast, att densamma utbytts till annan

fordringsägare. För att kunna verkställa föreskrivna räntebetalningar

och amorteringar hade nämligen generalstabens officerare nödgats från

andra håll upplåna därför erforderliga medel. Sålunda hade officerskåren

erhållit försträckning hos Sveriges riksbank och å särskilda tider

hos hästförsäkrings föreningen ävensom hos enskild person. Nu hade

generalstabens officerskassa övertagit lånet och hade av officerskårens

medlemmar en fordran å 20,000 kronor, som, enligt vad departementen

inhämtat, utgjorde officerskassans kapital och icke, därest beloppet till

kassan inbetalades, kunde på något sätt uppdelas mellan förutvarande,

nuvarande eller blivande officerare vid generalstaben. Officerskårens

skuld för byggnaderna utgjorde sålunda 56,602 kronor 83 öre; och

utgjorde detta belopp tillika skuld å det ursprungliga lånet hos statskontoret,

ehuru skulden till ett belopp av 20,000 kronor överflyttats

till officerskassan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 823.

Skulle Kungl. Maj:t av formella skal anse sig icke kunna medgiva

inköp av stalletablissemanget, vore kåren villig att mot enahanda villkor

i övrigt och en årlig avgift, motsvarande årlig ränta efter 6 procent

och amortering under 12 år eller återstående tid för kårens nyttjanderätt

till byggnadsplatsen, utarrendera stalletahlisseinanget mot villkor,

att detsamma efter arrendetidens slut skulle bliva kronans egendom. I

varje fall skulle två kontrakt av den 1 mars 1909 om nyttjanderätt till

byggnadsplatsen av kåren överlåtas till kronan. Departementen ansåge

anbudet om upplåtelse av nyttjanderätt till stalletablissemanget mindre

fördelaktigt för kronan än försäljningsanbudet och ville endast i andra

hand tillstyrka detsamma.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde departementen, alt

det generalstabens officerskår tillhöriga stalletablissemanget i Stockholm

måtte inköpas för ett pris av 56,600 kronor samt mot villkor i övrigt,

att kronan övertoge dels officerskårens rättigheter och skyldigheter

enligt två kontrakt av den 1 mars 1909, varigenom Djurgårdsförvaltningen

till officerskåren mot en årlig avgift av 20 kronor till den 31

mars 1929 utarrenderat de områden, vara stalletablissemanget samt ridhus

och ett bostadshus vore uppförda, dels furagering och skötsel av

de i stallet uppställda, officerare vid generalstaben tillhöriga tjänstehästar

enligt de om officerares tjänstehästar härutinnan gällande bestämmelser,

dels ock officerskårens skyldigheter gent emot den av kåren nu

anställda stallföreståndaren och övrig hos kåren anställd personal.

Genom antagandet av detta förslag skulle erhållas stallutrymme

för minst 90 hästar. För återstående erforderligt hästantal föresloge

departementen, att stallutrymme måtte beredas genom tillbyggnad till

stalletablissemanget. Med hänsyn till nuvarande höga pris å byggnadsmaterialier

m. nr. borde emellertid med detta byggnadsarbete tillsvidare

anstå.

Vid bifall till förenämnda förslag syntes, i överensstämmelse med

vad riksdagen tidigare beslutat, köpeskillingen få gäldas av fjärde

huvudtitelns allmänna besparingar. Den årliga arrendeavgiften åter

syntes böra gäldas av anslaget till remontering in. m.

Skulle åter förslaget om inköp av stalletablissemanget icke bifallas,

tillstyrkte departementen, att detsamma måtte få arrenderas å ovanangivna

villkor.

Genom förverkligandet av det ena eller andra förslaget erhölles

för tillfället erforderligt stallutrymme, vadan vidare utredning och förslag

angående ordnandet av övergången till den nya beridenheten, till

dess stallutrymme iordningställts, icke torde erfordras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.

Slutligen ville departementen meddela, att generalstabens officerskår

uttryckt önskvärdheten därav, att uppgörelse om stalletablissemangets

överlämnande till kronan måtte snarast möjligt före den 1 nästkommande

augusti kunna ske.

Enligt beslut av 1915 års riksdag skola officerare och vederlikar,

som böra vara beridna å två hästar, själva anskaffa en tjänstehäst och

av staten tillhandahållas en stamhäst, dock med undantag för kavalleriets

fänrikar, vilka erhålla två stamhästar, samt officerare och vederlikar, som

böra vara beridna å allenast en häst, få denna, utom i vissa särskilda

undantagsfall, ställd till sitt förfogande av staten. Därjämte skall staten

mot nedsättning av lönetillägget för tjänstehäst från 400 kronor till

250 kronor om året och mot indragning av furageersättningen, 365

kronor om året, övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering

samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,

veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs

skötsel.

Jämlikt de nya bestämmelserna i fråga om hästhållningen för officerare

vid armén skall officer vid generalstaben, vilken hittills varit beriden

å två egna tjänstehästar, hädanefter vara beriden endast å en egen

tjänstehäst. Därjämte skall finnas en särskild för generalstabens officerare

avsedd reservgrupp stamhästar, av vilka eu del ständigt skall vara

fördelad på arméfördelnings- in. fl. staber för att göra där placerade

generalstabsofficerare beridna å två hästar och återstoden tillhöra generalstabens

huvudstation. I enlighet härmed skola efter genomförd härordning

vid generalstaben finnas 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga

stamhästar.

Såsom av det anförda framgår, vila de nya bestämmelserna om

hästhållningen för officerare bland annat på den förutsättningen, att

kronan skall övertaga tjänstehästarnas skötsel samt tillhandahålla erforderligt

stallrum. Då kronan icke i Stockholm disponerar något stallrum

för uppställandet av generalstabsofficerarnas vare sig tjänstehästar

eller stamhästar, har emellertid den nya ordningen för hästhållningen

med avseende å ifrågavarande officerare icke kunnat, såsom fallet är

beträffande övriga beridna officerare, börja tillämpas. Då det givetvis

är av vikt, att de nya bestämmelserna må kunna snarast möjligt börja

genomföras jämväl beträffande förevarande grupp av officerare, torde

frågan om beredande av erforderligt stallrum icke längre böra uppskjutas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HUS. •’

Enligt 1915 års riksdagsbeslut skulle dylikt stallrum beredas genom

inlösen av det generalstabens officerskår tillhöriga stalletablissemanget

för ett belopp, motsvarande vad som återstode oguldet av det statslån,

officerskåren erhållit för etablissemangets uppförande. Enligt vad den

föreliggande utredningen giver vid handen, belöper sig detta belopp

till 36,602 kronor 83 öre. Emellertid har officerskåren förklarat sig

icke kunna åtnöjas med detta belopp utan fordrat ersättning jämväl för

den skuld å 20,000 kronor, som kåren åsamkat sig för att kunna verkställa

föreskrivna räntebetalningar och amorteringar å det erhållna statslånet.

Den av kåren äskade lösensumman uppgår alltså i avjämnat tal

till 56,600 kronor. _ .

Med hänsyn till vad arméförvaltningens intendents- och fortifikationsdepartement

anfört rörande kostnaderna för anskaffande på annat

sätt av erforderligt stallutrymme ävensom angående värdet och beskaffenheten

av det till inlösen avsedda stalletablissemanget, anser jag

mig böra tillstyrka det av departementen förordade förslaget såsom det

ur alla synpunkter för statsverket fördelaktigaste. Det torde icke heller

vara mer än billigt, att generalstabens officerare, vilka för anskaffande

av stallrum och skötsel åt sina tjänstehästar hittills fatt vidkännas

avsevärt större kostnader än flertalet andra pa egna tjänstehästar beridna

officerare, erhålla en sådan ersättning för etablissemanget, att de

icke genom detsammas överlåtande till statsverket åsamkas någon direkt

förlust. Det för etablissemangets inlösen erforderliga beloppet torde

få utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka därtill

lämna tillgång.

Mot de för stalletablissemangets inlösen i övrigt överenskomna

villkor har jag icke någon anmärkning att framställa.. Jag tillåter mig

erinra därom, att uti den till grund för 1915 års riksdagsbeslut liggande

propositionen framhölls, att därest statsverket komme att övertaga

ifrågavarande stalletablissemang, billigheten syntes kräva, att

kronan jämväl övertoge de skyldigheter, vilka generalstabens officerare

iklätt sig gentemot den sedan ett flertal ar därstädes anställda, personalen,

ett uttalande, varemot från riksdagens sida icke någon erinran

framställdes. Intill dess särskilda medel för personalens avlönande

kunna varda i behörig ordning å riksstaten beräknade, torde härav föranledda

utgifter få av arméförvaltningen förskjutas för att sedermera

anmälas till ersättande.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 276 höft. (Nr 323.J 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.

att för inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs

stalletablissemang i Stockholm må av fjärde huvudtitelns allmänna

besparingar tagas i anspråk ett belopp av 56,600 kronor.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:225 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs stalletablissemang i s. 10 i texten
  2. SU 1917:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs stalletablissemang i Stockholm. a1 i texten