Angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs stalletablissemang i Stockholm
1917-04-27 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:323, Angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs stalletablissemang i Stockholm
Dokumentets text
Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 823.
1
Nr 323.
Kungl. Maj ds uddig a proposition till riksdagen angående
inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs
stalletablissemang i Stockholm; given Stockholms
slott den 27 april 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att för inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs
stalletablissemang i Stockholm må av fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar tagas i anspråk ett belopp av 56,600 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
o
J. Åkerman.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 276 höft. (Nr 323.)
1
2
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 323.
1915 ars riksdaga
beslut.
Utdrag av protokollet över lantför sv ar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27
april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swaetz,
Statsråden von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet Åkerman, anhöll härefter att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om inlösen för statsverkets
räkning av generalstabens stalletablissemang i Stockholm samt anförde
därvid följande:
il sammanhang med beslutandet av ändrade grunder i fråga om
hästhållningen för officerare vid armén medgav 1915 års riksdag, att
för beredande av stallutrymme i Stockholm åt hästar, vilka tillhörde eller
vore ställda till förfogande för personal, som icke tjänstgjorde vid
truppförband, generalstabens stalletablissemang i Stockholm finge, därest
överenskommelse kunde med generalstabens officerare träffas, för statsverkets
räkning inlösas för ett belopp, motsvarande vad som återstode
oguldet å det samma officerare för etablissemangets uppförande bevil
-
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.
jado statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar
Unge tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande ändamål kunde komma
att erfordras.
Sedan Kungl. Maj:t med anledning härav genom brev den 18 juni
1915 anbefallt arméförvaltningens fortifikationsdepartement att söka
träffa överenskommelse med generalstabens officerare angående inlösen
för statsverkets räkning av generalstabens stalletablissemang pa det av
riksdagen angivna villkor, anmälde fortifikationsdepartementet i underdånig
skrivelse den 15 mars 1916, att vid do mellan departementet
och generalstabens officerskår förda underhandlingarna denna senare
förklarat sig icke hava skäl att ålägga sina medlemmar ersättningsskyldighet
för den förlust, som skulle uppstå, därest stalletablissemanget
överlätes till kronan mot ett belopp, motsvarande kårens å det
hos statskontoret erhållna byggnadslånet återstående skuld, som den 31
december 1915 utgjort 36,602 kronor 83 öre. Officerskåren hade framställt
anspråk å ersättning även för den skuld, som kåren därutöver
åsamkat sig för etablissemanget, utgörande i runt tal 25,000 kronor,
varav en stor del uppkommit för byggnadslånets amortering. Då enighet
sålunda icke kunnat vinnas om köp på de i brevet den 18 juni 1915
angivna villkor, hade man sökt åstadkomma överenskommelse på grundval
av upplåtelse under återstående tid av kårens arrenderätt till byggnadsplatsen
med tillhörande tomtområde eller till den 1 april 1929 av nytt*
janderätt, som vid densammas utgång skulle övergå till äganderätt utan
särskild gottgörelse. I fråga om den avgift, som kronan härför skulle
erlägga, hade beräknats i första rummet den årliga annuiteten å byggnadslånet,
utgörande för lånets inbetalande till fullo under nyttjanderättstiden
i det närmaste 3,600 kronor, och därefter gottgörelse för karens
återstående skuld, 25,000 kronor. Beträffande beloppet av sistnämnda
gottgörelse, fördelad på de 13 1 /h aren, som nyttjanderätten skulle omfatta,
hade man enats om, att den skulle årligen utgöra 1,500 kronor.
Vad av skulden icke därigenom täcktes, skulle kåren eller dess medlemmar
vidkännas. I överensstämmelse med nu angivna grunder hade
mellan departementet, å ena, samt officerskåren, å andra sidan, upprättats
förslag till kontrakt rörande överlåtelse till kronan av ifrågavarande
stalletablissemang, och hemställde departementet, att nämnda
kontraktsförslag måtte av Kungl. Maj:t godkännas.
Vid ärendets föredragning den 28 juli 1916 fann emellertid Kungl.
Maj:t det underställda förslaget icke vara av beskaffenhet att kunna av
Kungl. Maj:t godkännas.
Tidigare
förslag till
uppgörelse.
4
Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 323.
Infordrande
av förslag
rörande beredande
av
erforderligt
stallutrymme.
Då frågan om beredande av stallutrymme i Stockholm åt hästar
vilka tillhöra eller äro ställda till förfogande av personal, som icke
tjänstgör vid truppförband, således ännu icke erhållit sin lösning, men
övergången till den nya beridenheten för officerare vid armén redan
tagit sin början, anmodade dåvarande departementschefen den 28 november
1916 armé förvaltningens intendents- och förtid kationsdepartement
att inkomma med yttrande och förslag, huru dylikt stallutrymme
boide^ på för statsverket fördelaktigaste sätt beredas, ävensom huru
övei gången till den nya beridenhéten lör de personalgrupper, varom
här vore fråga, lämpligen borde ordnas, intill dess erforderligt stallutrymme
kunde bliva iordningställt.
nfnmen“n- Uti skrivelse den 21 april 1917 hava nu arméförvaltningens intendents-
och ^ och fortifikationsdepartement inkommit med yttrande och för
fortifikations-
slag i ämnet samt därvid anfört följande:
framställning. Såväl Kung], Maj:t som riksdagen hade funnit ändamålsenligt att
för frågans lösning inköpa generalstabens stalletablissemang med plats
löi omkring. 90 hästar samt därefter för beredandet av ytterligare plats
verkställa tillbyggnad av etablissemanget. Skulle icke nämnda etablissemang
kunna förvärvas, måste stallutrymme beredas genom förhyrning
eller inköp av annan eller andra stallbyggnader i Stockholm
eller ock genom nybyggnad. Något eller några stall med erforderligt
utrymme att hyra funnes icke. Däremot funnes till salu en tillräckligt
stor stallbyggnad, men betingade denna ett pris av omkring 850,000
kronor, vadan inköp av densamma för detta ändamål icke borde ifrågakomma,
om stallutrymme kunde för billigare pris erhållas. Därtill komme,
att antydda byggnad hade ett ofördelaktigt läge, nämligen i närheten
av Stockholms södra station. Återstode således nybyggnad. För
en sådan måste dock med nuvarande pris å byggnadsmaterialier beräknas
en kostnad av minst 1,250 kronor för varje spilta eller för en
stallbyggnad med 90 spiltor, motsvarande utrymmet i generalstabsstallet,
minst 112,500 kronor, vartill jämväl borde läggas byggnadskostnad^
för erforderliga bostäder för stallbefälet. Detta vore sålunda
ett jämiörelsetal att taga i beaktande vid prövning, huruvida nybyggnad.
borde företagas eller om det skulle vara för staten fördelaktigare
att inköpa generalstabens stalletablissemang, därest detta kunde erhållas
för skäligt, pris, vilket efter departementens uppfattning borde bedömas
efter etablissemangets verkliga värde.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.
» 8,000
5,357
2,418
2,334
77,318:
För bedömandet härav hade departementen inhämtat, att ursprungliga
byggnadskostnaden utgjort ............. kronor 69,318: —
vartill kommit kompletteringsarbeten åren
1887—1890 för......................................
ombyggnad år 1907 av gamla vagnboden
tillbyggnad år 1909 av en sadel kammare
» » 1913 av bila stallet in. in.
målning, införandet av elektriskt ljus in. in.
år 1914........................................................
25
15
))
1,210:95 11,320:35
varav genom statsanslag guldits
tillhopa kronor 88,638: 35
............. )» 10,000: —
terstode kronor 78,638: 35
a
utgörande det belopp, som, utöver underhållskostnader, stallbyggnaden
kostat officerskåren. För gäldandet härav hade kåren upptagit
lån, varav från statskontoret 71,000 kronor.
Värdet av stalletablissemanget, som vore väl underhållet, syntes
med nu gällande pris å byggnadsmaterialier kunna antagas motsvara
byggnadskostnaden.
Vid förnyade underhandlingar med officerskåren hade denna förklarat
sig villig att försälja stalletablissemanget för ett pris av 56,600
kronor och mot villkor i övrigt, dels att kronan skulle övertaga furagering
och skötsel av samtliga i stallet uppställda tjänstehästar, tillhöriga
generalstabens officerare, dels ock att kronan skulle övertaga
officerskårens skyldigheter gent emot den av kåren anställda stallföreståndaren
och övrig hos kåren anställd personal, så att dessa icke utan
eget förvållande berövades den utkomst de haft, därest stallet fortfarande
varit i officerskårens ägo.
Stallföreståndaren, fanjunkaren G. Härdelin, hade av officerskåren
tillförsäkrats anställning mot ett årligt arvode, nu förhöjt till 1,500
kronor jämte förmån av fri bostad och ved samt s. k. spiltpengar, utgående
med 2 öre för spilta och dag, ävensom särskild ersättning för
rastridning. Till övrig personal hade kåren genom muntliga avtal bestämda
förbindelser. Den utgjordes av 14 hästskötare med avlöning
till en var, som för år uppginge till 1,400 å 1,800 kronor.
Fortifikations- och intendentsdepartementen ansåge dessa villkor
antagliga och för kronan synnerligen fördelaktiga. Jämförelse med
kostnaden för nybyggnad bestyrkte till fullo detta omdöme. Vidare
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.
ansåge sig departementen till stöd härför böra erinra därom, att fråga
om inlösen av kårens stalletablissemang i sammanhang med inlösen av
ridhuset förevarit ar 1901 och att enighet då rått om priset, som
skulle utgöra 74,961 kronor 48 öre, motsvarande kårens dåvarande
skuld till statskontoret, varavy på ridhuset, som inlösts, beräknats och
betalts 20,843 kronor 2 öre. Återstående 54,118 kronor 46 öre skulle
sålunda vara köpeskillingen för stalletablissemanget, vars inlösen dock
med hänsyn till andra då föreliggande utgifter uppskjutits och därefter
av särskilda skäl ej kommit att fullföljas. Såsom ovan nämnts, hade
sedan år 1901 företagits om- och tillbyggnader för en kostnad av
11,320 kronor 35 öre. Under sådana förhållanden och då de fördelar,
kåren haft av stallet, icke, särskilt i jämförelse med andra beridna
officerares villkor, kunde anses i ekonomiskt värde motsvara ränta å
det angivna skuldbeloppet, måste det nu erbjudna priset anses billigare
än det, varom år 1901 överenskommits.
Vidkommande det erbjudna salupriset, bedömt efter den förut ensidigt
från kronans sida utan ägarnas hörande bestämda köpeskillingen,
finge väl antagas, att därvid förutsatts, att ägarna nu liksom år 1901
skulle vara villiga att avyttra sina byggnader för det belopp, som återstode
oguldet å de för byggnadernas uppförande erhållna statslån, och
att någon väsentlig skillnad å skuldbeloppet år 1901 och nu icke förefunnes.
Denna uppfattning vore i själva verket sakligt riktig. Ty,
ehuru lånet till statskontoret den 31 december 1915 — tillträdesdagen
för den tidigare föreslagna upplåtelsen av stalletablissemanget — nedgått
till 36,602 kronor 83 öre, innebure detta förhållande icke, att
skulden blivit gulden, utan endast, att densamma utbytts till annan
fordringsägare. För att kunna verkställa föreskrivna räntebetalningar
och amorteringar hade nämligen generalstabens officerare nödgats från
andra håll upplåna därför erforderliga medel. Sålunda hade officerskåren
erhållit försträckning hos Sveriges riksbank och å särskilda tider
hos hästförsäkrings föreningen ävensom hos enskild person. Nu hade
generalstabens officerskassa övertagit lånet och hade av officerskårens
medlemmar en fordran å 20,000 kronor, som, enligt vad departementen
inhämtat, utgjorde officerskassans kapital och icke, därest beloppet till
kassan inbetalades, kunde på något sätt uppdelas mellan förutvarande,
nuvarande eller blivande officerare vid generalstaben. Officerskårens
skuld för byggnaderna utgjorde sålunda 56,602 kronor 83 öre; och
utgjorde detta belopp tillika skuld å det ursprungliga lånet hos statskontoret,
ehuru skulden till ett belopp av 20,000 kronor överflyttats
till officerskassan.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 823.
Skulle Kungl. Maj:t av formella skal anse sig icke kunna medgiva
inköp av stalletablissemanget, vore kåren villig att mot enahanda villkor
i övrigt och en årlig avgift, motsvarande årlig ränta efter 6 procent
och amortering under 12 år eller återstående tid för kårens nyttjanderätt
till byggnadsplatsen, utarrendera stalletahlisseinanget mot villkor,
att detsamma efter arrendetidens slut skulle bliva kronans egendom. I
varje fall skulle två kontrakt av den 1 mars 1909 om nyttjanderätt till
byggnadsplatsen av kåren överlåtas till kronan. Departementen ansåge
anbudet om upplåtelse av nyttjanderätt till stalletablissemanget mindre
fördelaktigt för kronan än försäljningsanbudet och ville endast i andra
hand tillstyrka detsamma.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde departementen, alt
det generalstabens officerskår tillhöriga stalletablissemanget i Stockholm
måtte inköpas för ett pris av 56,600 kronor samt mot villkor i övrigt,
att kronan övertoge dels officerskårens rättigheter och skyldigheter
enligt två kontrakt av den 1 mars 1909, varigenom Djurgårdsförvaltningen
till officerskåren mot en årlig avgift av 20 kronor till den 31
mars 1929 utarrenderat de områden, vara stalletablissemanget samt ridhus
och ett bostadshus vore uppförda, dels furagering och skötsel av
de i stallet uppställda, officerare vid generalstaben tillhöriga tjänstehästar
enligt de om officerares tjänstehästar härutinnan gällande bestämmelser,
dels ock officerskårens skyldigheter gent emot den av kåren nu
anställda stallföreståndaren och övrig hos kåren anställd personal.
Genom antagandet av detta förslag skulle erhållas stallutrymme
för minst 90 hästar. För återstående erforderligt hästantal föresloge
departementen, att stallutrymme måtte beredas genom tillbyggnad till
stalletablissemanget. Med hänsyn till nuvarande höga pris å byggnadsmaterialier
m. nr. borde emellertid med detta byggnadsarbete tillsvidare
anstå.
Vid bifall till förenämnda förslag syntes, i överensstämmelse med
vad riksdagen tidigare beslutat, köpeskillingen få gäldas av fjärde
huvudtitelns allmänna besparingar. Den årliga arrendeavgiften åter
syntes böra gäldas av anslaget till remontering in. m.
Skulle åter förslaget om inköp av stalletablissemanget icke bifallas,
tillstyrkte departementen, att detsamma måtte få arrenderas å ovanangivna
villkor.
Genom förverkligandet av det ena eller andra förslaget erhölles
för tillfället erforderligt stallutrymme, vadan vidare utredning och förslag
angående ordnandet av övergången till den nya beridenheten, till
dess stallutrymme iordningställts, icke torde erfordras.
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.
Slutligen ville departementen meddela, att generalstabens officerskår
uttryckt önskvärdheten därav, att uppgörelse om stalletablissemangets
överlämnande till kronan måtte snarast möjligt före den 1 nästkommande
augusti kunna ske.
Enligt beslut av 1915 års riksdag skola officerare och vederlikar,
som böra vara beridna å två hästar, själva anskaffa en tjänstehäst och
av staten tillhandahållas en stamhäst, dock med undantag för kavalleriets
fänrikar, vilka erhålla två stamhästar, samt officerare och vederlikar, som
böra vara beridna å allenast en häst, få denna, utom i vissa särskilda
undantagsfall, ställd till sitt förfogande av staten. Därjämte skall staten
mot nedsättning av lönetillägget för tjänstehäst från 400 kronor till
250 kronor om året och mot indragning av furageersättningen, 365
kronor om året, övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering
samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,
veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs
skötsel.
Jämlikt de nya bestämmelserna i fråga om hästhållningen för officerare
vid armén skall officer vid generalstaben, vilken hittills varit beriden
å två egna tjänstehästar, hädanefter vara beriden endast å en egen
tjänstehäst. Därjämte skall finnas en särskild för generalstabens officerare
avsedd reservgrupp stamhästar, av vilka eu del ständigt skall vara
fördelad på arméfördelnings- in. fl. staber för att göra där placerade
generalstabsofficerare beridna å två hästar och återstoden tillhöra generalstabens
huvudstation. I enlighet härmed skola efter genomförd härordning
vid generalstaben finnas 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga
stamhästar.
Såsom av det anförda framgår, vila de nya bestämmelserna om
hästhållningen för officerare bland annat på den förutsättningen, att
kronan skall övertaga tjänstehästarnas skötsel samt tillhandahålla erforderligt
stallrum. Då kronan icke i Stockholm disponerar något stallrum
för uppställandet av generalstabsofficerarnas vare sig tjänstehästar
eller stamhästar, har emellertid den nya ordningen för hästhållningen
med avseende å ifrågavarande officerare icke kunnat, såsom fallet är
beträffande övriga beridna officerare, börja tillämpas. Då det givetvis
är av vikt, att de nya bestämmelserna må kunna snarast möjligt börja
genomföras jämväl beträffande förevarande grupp av officerare, torde
frågan om beredande av erforderligt stallrum icke längre böra uppskjutas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HUS. •’
Enligt 1915 års riksdagsbeslut skulle dylikt stallrum beredas genom
inlösen av det generalstabens officerskår tillhöriga stalletablissemanget
för ett belopp, motsvarande vad som återstode oguldet av det statslån,
officerskåren erhållit för etablissemangets uppförande. Enligt vad den
föreliggande utredningen giver vid handen, belöper sig detta belopp
till 36,602 kronor 83 öre. Emellertid har officerskåren förklarat sig
icke kunna åtnöjas med detta belopp utan fordrat ersättning jämväl för
den skuld å 20,000 kronor, som kåren åsamkat sig för att kunna verkställa
föreskrivna räntebetalningar och amorteringar å det erhållna statslånet.
Den av kåren äskade lösensumman uppgår alltså i avjämnat tal
till 56,600 kronor. _ .
Med hänsyn till vad arméförvaltningens intendents- och fortifikationsdepartement
anfört rörande kostnaderna för anskaffande på annat
sätt av erforderligt stallutrymme ävensom angående värdet och beskaffenheten
av det till inlösen avsedda stalletablissemanget, anser jag
mig böra tillstyrka det av departementen förordade förslaget såsom det
ur alla synpunkter för statsverket fördelaktigaste. Det torde icke heller
vara mer än billigt, att generalstabens officerare, vilka för anskaffande
av stallrum och skötsel åt sina tjänstehästar hittills fatt vidkännas
avsevärt större kostnader än flertalet andra pa egna tjänstehästar beridna
officerare, erhålla en sådan ersättning för etablissemanget, att de
icke genom detsammas överlåtande till statsverket åsamkas någon direkt
förlust. Det för etablissemangets inlösen erforderliga beloppet torde
få utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka därtill
lämna tillgång.
Mot de för stalletablissemangets inlösen i övrigt överenskomna
villkor har jag icke någon anmärkning att framställa.. Jag tillåter mig
erinra därom, att uti den till grund för 1915 års riksdagsbeslut liggande
propositionen framhölls, att därest statsverket komme att övertaga
ifrågavarande stalletablissemang, billigheten syntes kräva, att
kronan jämväl övertoge de skyldigheter, vilka generalstabens officerare
iklätt sig gentemot den sedan ett flertal ar därstädes anställda, personalen,
ett uttalande, varemot från riksdagens sida icke någon erinran
framställdes. Intill dess särskilda medel för personalens avlönande
kunna varda i behörig ordning å riksstaten beräknade, torde härav föranledda
utgifter få av arméförvaltningen förskjutas för att sedermera
anmälas till ersättande.
På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 276 höft. (Nr 323.J 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 323.
att för inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs
stalletablissemang i Stockholm må av fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar tagas i anspråk ett belopp av 56,600 kronor.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erik von Horn.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:225 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs stalletablissemang i s. 10 i texten
- SU 1917:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens officerskårs stalletablissemang i Stockholm. a1 i texten