Angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid universitetet i Uppsala m. m.f
1917-04-27 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:336, Angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid universitetet i Uppsala m. m.f
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 330.
1
Nr 336.
Kungl. Maj:ts nådig a proposition till riksdagen angående tillfälligt
lönetillägg åt skogvaktarna vid universitetet i Uppsala
m. m.f given Stockholms slott den 27 april 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
medgiva,
att ur universitetets i Uppsala reservfond må under år 1918 utgå dels
för beredande av tillfälligt lönetillägg för sagda år å 200 kronor åt en
var av universitetets skogvaktare ett belopp av 1,800 kronor, dels ock för
vinnande av ökade medel till dagarvoden under år 1918 åt nämnda skogvaktare
ett belopp av högst 2,700 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alexis Hammarström.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 289 Käft. (Nr 336.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 336.
Tillfälligt
lönetillägg åt
skogvaktarna
vid universitetet
i Uppsala
m. m.
Utdrag am protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 april
1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Swartz,
Statsråden: von Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Departementschefen, statsrådet Hammarström anförde härefter:
Från universitetet i Uppsala ingavs den 19 januari 1917 en underdånig
framställning, vilken, trots att den efter vederbörlig remiss först helt
nyss återkommit till ecklesiastikdepartementet och trots den redan långt
framskridna riksdagstiden, dock synes mig vara så behjärtansvärd, att den
förtjänar upptagas till omedelbart beaktande. Denna går ut på att genom
proposition till 1917 års riksdag söka utverka förbättrade avlöningsförmåner
för de å universitetets stat uppförda skogvaktarna.
Dessa äro nio till antalet och de avlönas enligt staten sålunda, att två
av dem åtnjuta kontant 800 kronor jämte bostad, medan de övriga innehava
boställsförmån, värderad i ett fall till 50 kronor, i ett fall till 60
kronor, i två fall till 70 kronor, i två fall till 75 kronor samt i ett fall till
3
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .''13 6.
85 kronor, vartill för en var kommer ett kontant penningbelopp, så avpassat,
att detsamma jämte boställsförraånens beräknade värde uppgår till 800
kronor. Var och en av de nio skogvaktarna har dessutom rätt till ett
ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring.
Till dagarvoden åt skogvaktarna är vidare i staten uppfört ett belopp
av högst 900 kronor. Beträffande dagarvodet är i punkt 6 av särskilda,
utav Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, hörande till staten för universitetet
i Uppsala, bestämt, att detsamma utgår med 2 kronor 50 öre för
förrättning enligt skogsförvaltarens order å skogstrakt, som ligger mer
än 10 kilometer i rak sträckning från skogvaktarens bostad, intill ett belopp
av högst 100 kronor för kalenderår för varje skogvaktare. Detta belopp
räcker sålunda till högst 40 dylika förrättningar.
Skogvaktarnas ovan angivna avlöning är till beloppet bestämd vid
1907 års riksdag, och man tog därvid hänsyn till de löneförmåner, som
då utgingo för kronojägare. År 1908 hade i statsverkspropositionen föreslagits
förbättrade avlöningsförmåner för dessa — ett förslag, som ock
vann riksdagens bifall. Vid samma års riksdag framlades förslag om
en omfattande lönereglering för befattningshavare vid universiteten. Det
hade ej saknats skäl att därvid ifrågasätta någon förbättring i avlöningen
för skogvaktarna vid universitetet i Uppsala, så att denna fortfarande
ställts i lämpligt förhållande till kronoj ägarn as. Så skedde likväl ej, tvivelsutan
på grund av den året förut vidtagna löneregleringen för skogvaktarna.
Den ändringen vidtogs emellertid, att deras avlöning, som år
1907 angavs såsom arvode, i staten upptogs såsom lön och tjänstgöringspenningar,
de sistnämnda utgörande 300 kronor. De blevo sålunda berättigade
till pension enligt 1907 års pensionslag för civila befattningshavare.
Ifrågavarande skogvaktare åtnjuta, såsom av det ovan anförda framgår,
relativt låga löneförmåner. Man har icke utan skäl jämfört dessa med
de avlöningar, som utgå till kronojägarna inom Stockholms, Uppsala och
Västmanlands län — de län inom vilka universitetets skogar åro belägna.
Dessa kronojägare uppbära enligt nu gällande stat i lön 600 kronor och i
tjänstgöringspenningar 500 kronor, vartill kommer bostadslägenhet eller hyresersättning
med 100 kronor. Tre ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, äro
dem vidare under vissa villkor tillförsäkrade. Begynnelse- och slutavlöningen
kan alltså beräknas till 1,200, respektive 1,500 kronor, medan för universitetets
skogvaktare motsvarande siffror äro 800 och 900 kronor. I respenningar
åtnjuta kronojägarna belopp, växlande mellan 50 och 200 kronor.
Såsom nämnt finnes till dagarvoden för samtliga skogvaktarna ett
belopp av högst 900 kronor upptaget i staten för universitetet.
4
Kungl. Maj:ts Nåd3 Proposition Nr 336.
Redan denna jämförelse visar, att skogvaktarna i ekonomiskt avseende
äro vida sämre ställda än krono] ägarna. Men härtill kommer vidare,
att denna skillnad i avlöningsförhållanden till kronojägarnas förmån skulle
bliva ännu större vid bifall till vad rörande kronojägarna föreslås i Kungl.
Maj:ts den 23 april 1917 till riksdagen avlåtna proposition angående driftkostnader
under år 1918 för statens skogsdomäner m. m. (nr 274); och
har sistberörda förhållande särskilt medverkat till min önskan att understödja
den ovan omförmälda framställningen från universitetet i Uppsala.
Nämnda framställning har sitt ursprung i en av universitetets skogsförvaltare
A. Hahr till dess drätselnämnd ingiven skrivelse. I denna yttras
till en början:
Då Uppsala universitets skogvaktare i fråga om arbetets art och omfattning
ansvar och i övrigt sociala förhallanden kunna fullt jämföras med de ordinarie kronojägarna
inom skogsstaten, synas de mig ock med allt skäl böra i fråga om avlöning
jämställas med dessa, för såvitt man skall kunna hava förhoppning att få bibehålla
den goda kår, som nu tjänstgör, och vid eventuella tjänstebyten kunna få lika goda
krafter i stället,
I all synnerhet bliver detta än mer nödvändigt nu, då det med varje år sig
ökande arbetet kommer att ställa allt större krav pa deras förmåga och omöjliggöra för
dem att genom bisysslor skaffa sig någon inkomst.
Hahr gör därefter en jämförelse mellan avlöningsförmånerna för de
båda omförmälda kategorierna av befattningshavare, ett ämne, för vilket
jag nyss redogjort. Han erinrar vidare därom, att i ett betänkande och
förslag, som av tillkallade sakkunniga avgivits angående de allmänna skogarna
i södra och mellersta delarna av Sverige, anförts, att arealen av
varje kronojägares bevakningstrakt i genomsnitt ej bör överstiga 2,500
hektar. »Det bör ihågkommas», yttra de sakkunniga, »att kronojägaren är
arbetsförmannen inom bevakningstrakten och såsom sådan skall vara personligen
närvarande vid verkställande av ett flertal skogsvårdsarbeten. Den
årligen medhunna mängden av dessa arbeten per ytenhet räknat blir därför
direkt beroende på bevakningstrakternas storlek. Vidare bör det framhållas,
att resultatet av de igångsatta skogsarbetena i väsentlig män blir beroende
av den tid och det intresse, kronojägaren hinner ägna åt desamma.»
De sakkunniga anse, att kronjägarnas reseersättningar böra utgå efter
andra grunder än nu. Hahr återger följande uttalande av dem i avseende
härå:
Jämväl kronojägarnas reseersättningar anse de sakkunniga böra utgå med dagarvoden
för förrättningsdagar på större avstånd än 5 km. från bostaden samt fasta anslag
till biljett- och skjutskostnader. Da dagtraktamenten avse att betäcka utgifterna
för kost och logi under bortvaro från hemmet, böra de utgå med så pass stort belopp,
att dessa kostnader verkligen bliva betäckta. Då vid flertalet resor inom södra Sve
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336. 5
rige kronojägarna såväl som jägmästarna nödgas för erhållande av kost och logi anlita
hotell och gästgivargårdar, torde det knappast kunna förutsättas, att de skola kunna
erhålla kost och logi för mindre än 4 kronor per dag, med vilket belopp dagarvodena
alltså böra utgå.
De fasta reseanslagen böra givetvis vara helt beroende av bevakningstrakternas
utsträckning.
För egen del yttrar Hahr härefter:
Vad sålunda av de sakkunniga sagts om kronojägarna finner jag i allt äga sin
tillämpning på universitetets skogvaktare.
Akademiskogarnas areal torde, efter numera gjorda inköp och efter vad uppmätningarna
giva vid handen, komma att uppgå till cirka 22,500 har, vadan således var och
en av de nu anställda 9 skogvaktarna skulle erhålla en bevakningstrakt av cirka 2,500
har. Autalet skogvaktare bör sålunda tills vidare bibehållas vid det nuvarande, om än
en reglering av respektive skogvaktares bevakningstrakter bör ske, dock vill jag erinra
om de stora skogsinköp, som årligen ske och som torde nödvändiggöra en ökning
av skogspersonalen inom en mycket snar framtid.
Under åberopande av vad sålunda anförts föreslår Hahr, att skogvaktarna
i avseende å lön, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg samt bostad eller hyresersättning
likställas med kronojägarna enligt nu gällande stat. I fast
reseanslag borde skogvaktare erhålla 100 kronor för år. Beträffande åter
dagarvoden för förrättningar på större avstånd än 5 km. från hemmet
borde sådana utgå med 4 kronor per dag i likhet med vad ovan omnämnda
sakkunniga föreslagit.
I anslutning härtill framlägger Hahr följande stat för skogvaktarpersonalen
vid universitetet:
9 skogvaktare: lön.......................................... kronor 5,400: —
tjänstgöringspenningar .......
» 4,500: — kronor 9.900: —
fasta reseanslag ..................
.............................. » 900: —
Summa kronor 10,800: —
Härtill komma dagarvoden, vilkas antal Hahr funnit vara omöjligt att nu exakt beräkna,
men vilka han, beräknade efter 4 kronor om dagen, anser komma att uppgå
till högst 4,000 kronor.
Hahr yttrar sig slutligen i skrivelsen om lämpligheten av att indraga
de boställslägenheter, som sju av skogvaktarna i enlighet med den nu
gällande staten för närvarande innehava. Han föreslår därvid, att de, med
undantag för bostadslägenhet med mindre täppa, utarrenderas för universitetets
räkning, samt beräknar, att de skulle inbringa en arrendesumma av
800 kronor årligen.
Efter det fråga blivit väckt, huruvida universitetet skulle kunna med
behållen inkomst från universitetets skogar bekosta den ifrågasatta löne
-
Universitets.
kanslern.
6 Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
förhöjningen, anförde Hahr i skrivelse till drätselnämnden, att det från
och med år 1913 igångsatta arbetet med taxeringen av universitetets skogstillgång
fortskridit så långt, att en avsevärd förhöjning i avkastningen från
universitetets skogar kunde påräknas, samt att med all säkerhet^den årliga
behållningen från skogarna därigenom bleve betydligt förökad.
På grund härav samt med hänsyn till årligen skeende inköp av betydliga
skogsvidder och till förhöjda virkespris uttalar Hahr såsom sin
bestämda åsikt, att det belopp, som enligt hans förslag erfordras för förhöjning
av skogvaktarnas avlöning, kan bestridas av den ökade behållningen.
Vid granskning av Hahrs utredning fann drätselnämnden densamma
giva vid handen, att den nuvarande avlöningen till universitetets skogvaktare
vore allt för låg, särskilt vid jämförelse med de avlöningsförmåner,
som utginge till kronojägarna. Drätselnämnden tillstyrkte därför Hahrs
förslag i fråga om förbättrade avlöningsvillkor för skogvaktarna och beräknade,
att detsamma — frånsett ålderstillägg — skulle komma att medföra
en ökad årlig kostnad av 6,385 kronor.
I enlighet med vad drätselnämnden sålunda tillstyrkt, avlät det större
akademiska konsistoriet i Uppsala skrivelse till kanslern för rikets universitet
dels med begäran om utverkande av framställning till 1917 års riksdag,
avseende att skogvaktarna skulle beredas de av Hahr föreslagna avlöningsförmånerna,
dels ock med hemställan, att såsom villkor för dessas åtnjutande
måtte stadgas skyldighet för skogvaktare att avstå från inne
havande skogvaktartorp, med undantag av bostadslägenhet och täppa,
samt att ingå på de ändrade pensionsbestämmelser för ifrågavarande befattningshavare,
som meddelats i lagen den 8 juli 1916 angående ändring
av lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension. Lika med drätselnämnden
ansåg konsistoriet, att det för genomförande av avlöningsförhöjningen
erforderliga beloppet, 6,385 kronor årligen, borde bestridas av den
behållna inkomsten å skogarnas konto, som därtill lämnade tillgång.
Med skrivelse den 12 januari 1917 överlämnade universitetskanslern
handlingarna i ärendet till Kungl. Maj:t.
I skrivelsen förklarar sig kanslern i det hela ej hava något att erinra
mot konsistoriets framställning. Det vore skäligt och lämpligt, att avlöningsförmånerna
för skogvaktarna reglerades så att de bleve överensstämmande
med de ordinarie kronoj ägarnas inom vederbörande län.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31)0.
Kanslern yttrar vidare:
Beträffande den gjorda framställningen, att, i enlighet med ett rörande kronojägarnas
avlöning väckt förslag, dagarvoden för förrättningar på större avstånd än 5
kilometer från hemmet skulle till skogvaktarna vid Uppsala universitet utgå med 4
kronor om dagen, vill jag emellertid erinra, att utredningen beträffande denna fråga,
så vitt angår^ kronojägarua, icke är avslutad. Enligt vad jag inhämtat, har dessutom
vid den pågående utredningen ifrågasatts ändrade avlöningsförmåner jämväl i övrigt
för krouojägarna i riket. Jag anser mig därför böra i underdånighet hemställa, att,
därest nämnda utredning jämte därav föranlett förslag kommer att föreläggas 1917
års riksdag samt för kronojägarna därvid föreslås höjda avlöningsförmåner i annau form
än vad konsistoriet ifrågasatt för universitetsskogvaktarna, Kungl. Maj:t täcktes till
nämuda riksdag avlåta nådig proposition om beredande åt Uppsala universitets skogvaktare
av avlöningsförmåner efter samma grunder, som komma att tillämpas vid bestämmande
av avlöningen för kronojägarna inom vederbörande tre län.
Skulle åter ärendet angående lönereglering för kronojägarna icke komma att
framläggas för 1917 års riksdag, anhåller jag uuderdånigst, att frågan om lönereglering
för skogvaktarna i allt fall måtte oberoende härav föranleda nådig proposition
till årets riksdag, och att därvid konsistoriets förslag angående avlöningsförmånerna
för ifrågavarande befattningshavare måtte läggas till grund för densamma.
Under förutsättning att lönereglering för skogvaktarna komme till
stånd, ger kanslern anvisning å de ändringar i universitetets såväl inkomstsom
utgiftsstat, som därvid syntes böra företagas. I sammanhang med
löneregleringen borde, enligt vad kanslern anmärker, vissa jämkningar
eller tillägg äga rum i de till universitetets stat hörande särskilda föreskrifterna.
Statskontoret har den 17 april 1917 avgivit infordrat underdånigt utlåtande
i ärendet och därvid instämt med universitetskanslern i fråga om
det befogade i den avsedda löneregleringen för skogvaktarna. Fördenskull
har statskontoret hemställt, att, därest förslag komme att föreläggas
riksdagen om höjning av kronojägarnas avlöningsförmåner i annan form än
vad från universitetets i Uppsala sida ifrågasatts för dess skogvaktare, Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att bereda avlöningsförmåner för de senare
efter samma grunder, som komme att tillämpas vid bestämmande av löneförmånerna
för kronojägarna inom Stockholms, Uppsala och Västmanlands
län.
Skulle ärendet om lönereglering för kronojägarna ej komma att framläggas
för 1917 års riksdag, tillstyrker statskontoret förslag till riksdagen
om lönereglering för skogvaktarna i väsentlig överensstämmelse med vad
universitetsmyndigbeterna föreslagit.
Jag har redan antytt, att Uppsala universitets skogvaktare enligl
min mening äro för svagt avlönade. Detta faller lätt i ögonen, om man sam
-
Statskonto
ret.
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
manställer deras avlöningsförmåner med dem, som är o tillagda de befattningshavare,
med vilka de synas närmast jämförliga, nämligen kronojägarna
i ovannämnda tre län. Jag har därför ansett starka skäl föreligga
för att nu föreslå åtgärder till förbättrande av ifrågavarande skog
OO
O CJ O
vaktares under nu rådande dyrtid tvivelsutan bekymmersamma ekonomiska
ställning.
Jag finner mig dock ej kunna, sedan riksdagens båda kamrar redan
behandlat den ordinarie staten för universitetet i Uppsala, nu ifrågasätta
en verklig lönereglering för universitetets skogvaktare. Därtill finner jag
för övrigt så mycket mindre fog, som utredningen i ämnet ännu icke i
alla delar torde vara fullt uttömmande. Förvisso lärer den dock vara tillräcklig
för att motivera det förslag om ett tillfälligt lönetillägg, som
jag nu anser mig böra framställa, jämte en hemställan avseende att möjliggöra
ökade dagarvoden för skogvaktarna m. m.
Ett starkt stöd för att nu inskränka sig till allenast ett tillfälligt lönetillägg
ligger uppenbarligen iden omständigheten, att Kungl. Maj :t i förutnämnda
proposition (nr 274) stannat vid att för kronojägarna föreslå endast
ett provisoriskt ordnande av lönefrågan. Spörsmålet om en ny lönereglering
för skogsstatens hela personal står visserligen på dagordningen men
är ännu ej färdigt till slutlig prövning. Men förslaget om ett tillfälligt
lönetillägg för kronojägarna synes mig å andra sidan också kraftigt tala
för en motsvarande åtgärd beträffande Uppsala universitets skogvaktare. I
det föregående har omnämnts, hurusom vid 1907 års lönereglering för
dessa senare hänsyn togs till de löneförmåner, som då gällde för kronojägarna.
Billigheten hade måhända fordrat, att 1908 års lönereglering för
kronojägarna fått öva inverkan på avlöningsförhållandena för universitetets
skogvaktare. I alla händelser synes det vara obilligt mot de sistnämnda,
om avståndet mellan de båda kategoriernas avlöningsförmåner skulle än
ytterligare ökas genom att blott kronojägarna erhölle tillfälligt lönetillägg.
Det tillfälliga lönetillägget för kronojägarna är i nyssnämnda proposition
föreslagit att utgå för år 1918 med 250 kronor, då befattningshavaren
uppbär hyresersättning, och med 200 kronor, då han innehar bostad in
natura. Med tillämpning härav anser jag, att man bör bereda skogvaktarna,
vilka ju samtliga hava bostad in natura, tillfällig löneförbättring för år
1918 med 200 kronor för en var. Den nu bestående skillnaden i avlöningsförmåner
mellan dem och kronojägarna skulle på detta sätt fortfarande
upprätthållas.
Den förutnämnda propositionen berör ytterligare en fråga, som är av
rätt stor betydelse för kronojägarnas ekonomi, nämligen sättet för beräknande
av rese- och traktamentsersättning för tjänsteförrättningar. De nu
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 330.
varande fasta resepenningarna anses böra försvinna; i stället skulle ett
system införas, innebärande ersättning enligt gällande resereglemente, dock
med vissa modifikationer. Kronojägarna skulle i regel äga uppbära traktamente
med 4 kronor för förrättningsdag, med de avvikelser, vilka bestämmas
av Kungl. Maj:t, som även skulle äga att fastställa grunder för utbekommande
av ersättning för resekostnader m. in.
Vad sålunda föreslagits om ändring i föreskrifterna rörande rese- och
traktamentsersättning till kronojägarna synes mig tala för att ändring nu
bör vidtagas även beträffande de för skogvaktarna bestämda dagarvodena.
De synas mig först och främst böra höjas från det nuvarande beloppet,
2 kronor 50 öre, till 4 kronor för dag. Med anledning därav och för
att dagarvoden må kunna utgå för ett höjt antal förrättningsdagar, böra
ökade medel för ändamålet beredas. Den växande arealen av universitetets
skogar och skogsskötselns alltmera uppdrivna intensitet synas göra
det från universitetets synpunkt högeligen önskvärt, att förrättningsdagarnas
antal ej må över hövan inskränkas av hänsyn till allt för knappt anslag
till bestridande av dagarvodena. Det nuvarande anslaget utgör, såsom
jag förut nämnt, högst 900 kronor, och därur har hittills en var
skogvaktare kunnat åtnjuta dagarvode för 40 dagar. Jag har ansett, att
man för år 1918 borde bereda ett tillskott av högst 2,700 kronor, tillhopa
sålunda för ändamålet en summa av högst 3,600 kronor. Därigenom skulle
en var skogvaktare kunna ur anslagsmedlen erhålla dagarvode av 4 kronor
under 100 dagar1), under förutsättning att man i övrigt iakttager nu
gällande bestämmelser rörande dagarvoden åt skogvaktarna. Därest Kungl.
Maj:ts förslag om reseersättning åt kronojägarna bifalles, lärer man, sedan
närmare bestämmelser om nämnda ersättning av Kungl. Maj:t utfärdats, böra
i sammanhang med en blivande lönereglering å ordinarie stat för skogvaktarna
vid Uppsala universitet tillse, om icke de närmare föreskrifterna
rörande skogvaktarnas dagarvoden lämpligen kunna avfattas med ledning
av vad härutinnan gäller för kronojägarna.
Vad jag nu anfört innebär krav dels på ett belopp av 1,800 kronor
för tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna, dels på ett belopp av högst 2,700
kronor till dagarvoden. Dessa belopp kunna bestridas ur universitetets reservfond.
Dit ingå nämligen behållningarna å skogsmedlen utöver det i inkomststaten
för universitetet upptagna beloppet av 7,000 kronor; och enligt
vad upplyst är lämna dessa behållna skogsmedel tillgång till att tillgodose
ett sålunda ökat årligt utgiftsbehov av tillhopa 4,500 kronor.
x) Till jämförelse vill jag nämna, att man i omförmälda proposition (nr 274) synes
hava för kronojägarna beräknat ett antal av omkring 225 förrättningsdagar.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 289 höft. (Nr 336.)
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.
Då jag ej nu ifrågasatt lönereglering å ordinarie stat för skogvaktarna,
måste jag lämna å sido vad som under förutsättning av en sådan reglering
föreslagits i fråga om skyldighet för skogvaktare att avstå från°innehavande
bostadslägenhet och täppa m. m.
Enär riksdagens medverkan lärer erfordras för åstadkommande av det
nu tillämnade tillfälliga lönetillägget för skogvaktarna samt beredande av
ökade medel till dagarvoden åt dem, tillstyrker jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att ur universitetets i Uppsala reservfond må under
år 1918 utgå dels för beredande av tillfälligt lönetilllägg
för sagda år å 200 kronor åt en var av universitetets
skogvaktare ett belopp av 1,800 kronor, dels ock
för vinnande av ökade medel till dagarvoden under år
1918 åt nämnda skogvaktare ett belopp av högst 2,700
kronor.
Till vad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan
av statsrådets övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
P. G:son Lönegren.
Stockholm 1917, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid universitetet i Uppsala m. in. a1 i texten
- SU 1917:168 Utlåtande, i anledning av Kungl Majtts proposition till riksdagen angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid, universitetet i Uppsala m. m. s. 1 i texten