Sök i Ratio Lex

Angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid universitetet i Uppsala m. m.f

1917-04-27 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:336, Angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid universitetet i Uppsala m. m.f

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 330.

1

Nr 336.

Kungl. Maj:ts nådig a proposition till riksdagen angående tillfälligt

lönetillägg åt skogvaktarna vid universitetet i Uppsala

m. m.f given Stockholms slott den 27 april 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

medgiva,

att ur universitetets i Uppsala reservfond må under år 1918 utgå dels

för beredande av tillfälligt lönetillägg för sagda år å 200 kronor åt en

var av universitetets skogvaktare ett belopp av 1,800 kronor, dels ock för

vinnande av ökade medel till dagarvoden under år 1918 åt nämnda skogvaktare

ett belopp av högst 2,700 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alexis Hammarström.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 289 Käft. (Nr 336.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 336.

Tillfälligt

lönetillägg åt

skogvaktarna

vid universitetet

i Uppsala

m. m.

Utdrag am protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 april

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Hammarström anförde härefter:

Från universitetet i Uppsala ingavs den 19 januari 1917 en underdånig

framställning, vilken, trots att den efter vederbörlig remiss först helt

nyss återkommit till ecklesiastikdepartementet och trots den redan långt

framskridna riksdagstiden, dock synes mig vara så behjärtansvärd, att den

förtjänar upptagas till omedelbart beaktande. Denna går ut på att genom

proposition till 1917 års riksdag söka utverka förbättrade avlöningsförmåner

för de å universitetets stat uppförda skogvaktarna.

Dessa äro nio till antalet och de avlönas enligt staten sålunda, att två

av dem åtnjuta kontant 800 kronor jämte bostad, medan de övriga innehava

boställsförmån, värderad i ett fall till 50 kronor, i ett fall till 60

kronor, i två fall till 70 kronor, i två fall till 75 kronor samt i ett fall till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .''13 6.

85 kronor, vartill för en var kommer ett kontant penningbelopp, så avpassat,

att detsamma jämte boställsförraånens beräknade värde uppgår till 800

kronor. Var och en av de nio skogvaktarna har dessutom rätt till ett

ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring.

Till dagarvoden åt skogvaktarna är vidare i staten uppfört ett belopp

av högst 900 kronor. Beträffande dagarvodet är i punkt 6 av särskilda,

utav Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, hörande till staten för universitetet

i Uppsala, bestämt, att detsamma utgår med 2 kronor 50 öre för

förrättning enligt skogsförvaltarens order å skogstrakt, som ligger mer

än 10 kilometer i rak sträckning från skogvaktarens bostad, intill ett belopp

av högst 100 kronor för kalenderår för varje skogvaktare. Detta belopp

räcker sålunda till högst 40 dylika förrättningar.

Skogvaktarnas ovan angivna avlöning är till beloppet bestämd vid

1907 års riksdag, och man tog därvid hänsyn till de löneförmåner, som

då utgingo för kronojägare. År 1908 hade i statsverkspropositionen föreslagits

förbättrade avlöningsförmåner för dessa — ett förslag, som ock

vann riksdagens bifall. Vid samma års riksdag framlades förslag om

en omfattande lönereglering för befattningshavare vid universiteten. Det

hade ej saknats skäl att därvid ifrågasätta någon förbättring i avlöningen

för skogvaktarna vid universitetet i Uppsala, så att denna fortfarande

ställts i lämpligt förhållande till kronoj ägarn as. Så skedde likväl ej, tvivelsutan

på grund av den året förut vidtagna löneregleringen för skogvaktarna.

Den ändringen vidtogs emellertid, att deras avlöning, som år

1907 angavs såsom arvode, i staten upptogs såsom lön och tjänstgöringspenningar,

de sistnämnda utgörande 300 kronor. De blevo sålunda berättigade

till pension enligt 1907 års pensionslag för civila befattningshavare.

Ifrågavarande skogvaktare åtnjuta, såsom av det ovan anförda framgår,

relativt låga löneförmåner. Man har icke utan skäl jämfört dessa med

de avlöningar, som utgå till kronojägarna inom Stockholms, Uppsala och

Västmanlands län — de län inom vilka universitetets skogar åro belägna.

Dessa kronojägare uppbära enligt nu gällande stat i lön 600 kronor och i

tjänstgöringspenningar 500 kronor, vartill kommer bostadslägenhet eller hyresersättning

med 100 kronor. Tre ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, äro

dem vidare under vissa villkor tillförsäkrade. Begynnelse- och slutavlöningen

kan alltså beräknas till 1,200, respektive 1,500 kronor, medan för universitetets

skogvaktare motsvarande siffror äro 800 och 900 kronor. I respenningar

åtnjuta kronojägarna belopp, växlande mellan 50 och 200 kronor.

Såsom nämnt finnes till dagarvoden för samtliga skogvaktarna ett

belopp av högst 900 kronor upptaget i staten för universitetet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd3 Proposition Nr 336.

Redan denna jämförelse visar, att skogvaktarna i ekonomiskt avseende

äro vida sämre ställda än krono] ägarna. Men härtill kommer vidare,

att denna skillnad i avlöningsförhållanden till kronojägarnas förmån skulle

bliva ännu större vid bifall till vad rörande kronojägarna föreslås i Kungl.

Maj:ts den 23 april 1917 till riksdagen avlåtna proposition angående driftkostnader

under år 1918 för statens skogsdomäner m. m. (nr 274); och

har sistberörda förhållande särskilt medverkat till min önskan att understödja

den ovan omförmälda framställningen från universitetet i Uppsala.

Nämnda framställning har sitt ursprung i en av universitetets skogsförvaltare

A. Hahr till dess drätselnämnd ingiven skrivelse. I denna yttras

till en början:

Då Uppsala universitets skogvaktare i fråga om arbetets art och omfattning

ansvar och i övrigt sociala förhallanden kunna fullt jämföras med de ordinarie kronojägarna

inom skogsstaten, synas de mig ock med allt skäl böra i fråga om avlöning

jämställas med dessa, för såvitt man skall kunna hava förhoppning att få bibehålla

den goda kår, som nu tjänstgör, och vid eventuella tjänstebyten kunna få lika goda

krafter i stället,

I all synnerhet bliver detta än mer nödvändigt nu, då det med varje år sig

ökande arbetet kommer att ställa allt större krav pa deras förmåga och omöjliggöra för

dem att genom bisysslor skaffa sig någon inkomst.

Hahr gör därefter en jämförelse mellan avlöningsförmånerna för de

båda omförmälda kategorierna av befattningshavare, ett ämne, för vilket

jag nyss redogjort. Han erinrar vidare därom, att i ett betänkande och

förslag, som av tillkallade sakkunniga avgivits angående de allmänna skogarna

i södra och mellersta delarna av Sverige, anförts, att arealen av

varje kronojägares bevakningstrakt i genomsnitt ej bör överstiga 2,500

hektar. »Det bör ihågkommas», yttra de sakkunniga, »att kronojägaren är

arbetsförmannen inom bevakningstrakten och såsom sådan skall vara personligen

närvarande vid verkställande av ett flertal skogsvårdsarbeten. Den

årligen medhunna mängden av dessa arbeten per ytenhet räknat blir därför

direkt beroende på bevakningstrakternas storlek. Vidare bör det framhållas,

att resultatet av de igångsatta skogsarbetena i väsentlig män blir beroende

av den tid och det intresse, kronojägaren hinner ägna åt desamma.»

De sakkunniga anse, att kronjägarnas reseersättningar böra utgå efter

andra grunder än nu. Hahr återger följande uttalande av dem i avseende

härå:

Jämväl kronojägarnas reseersättningar anse de sakkunniga böra utgå med dagarvoden

för förrättningsdagar på större avstånd än 5 km. från bostaden samt fasta anslag

till biljett- och skjutskostnader. Da dagtraktamenten avse att betäcka utgifterna

för kost och logi under bortvaro från hemmet, böra de utgå med så pass stort belopp,

att dessa kostnader verkligen bliva betäckta. Då vid flertalet resor inom södra Sve
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336. 5

rige kronojägarna såväl som jägmästarna nödgas för erhållande av kost och logi anlita

hotell och gästgivargårdar, torde det knappast kunna förutsättas, att de skola kunna

erhålla kost och logi för mindre än 4 kronor per dag, med vilket belopp dagarvodena

alltså böra utgå.

De fasta reseanslagen böra givetvis vara helt beroende av bevakningstrakternas

utsträckning.

För egen del yttrar Hahr härefter:

Vad sålunda av de sakkunniga sagts om kronojägarna finner jag i allt äga sin

tillämpning på universitetets skogvaktare.

Akademiskogarnas areal torde, efter numera gjorda inköp och efter vad uppmätningarna

giva vid handen, komma att uppgå till cirka 22,500 har, vadan således var och

en av de nu anställda 9 skogvaktarna skulle erhålla en bevakningstrakt av cirka 2,500

har. Autalet skogvaktare bör sålunda tills vidare bibehållas vid det nuvarande, om än

en reglering av respektive skogvaktares bevakningstrakter bör ske, dock vill jag erinra

om de stora skogsinköp, som årligen ske och som torde nödvändiggöra en ökning

av skogspersonalen inom en mycket snar framtid.

Under åberopande av vad sålunda anförts föreslår Hahr, att skogvaktarna

i avseende å lön, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg samt bostad eller hyresersättning

likställas med kronojägarna enligt nu gällande stat. I fast

reseanslag borde skogvaktare erhålla 100 kronor för år. Beträffande åter

dagarvoden för förrättningar på större avstånd än 5 km. från hemmet

borde sådana utgå med 4 kronor per dag i likhet med vad ovan omnämnda

sakkunniga föreslagit.

I anslutning härtill framlägger Hahr följande stat för skogvaktarpersonalen

vid universitetet:

9 skogvaktare: lön.......................................... kronor 5,400: —

tjänstgöringspenningar .......

» 4,500: — kronor 9.900: —

fasta reseanslag ..................

.............................. » 900: —

Summa kronor 10,800: —

Härtill komma dagarvoden, vilkas antal Hahr funnit vara omöjligt att nu exakt beräkna,

men vilka han, beräknade efter 4 kronor om dagen, anser komma att uppgå

till högst 4,000 kronor.

Hahr yttrar sig slutligen i skrivelsen om lämpligheten av att indraga

de boställslägenheter, som sju av skogvaktarna i enlighet med den nu

gällande staten för närvarande innehava. Han föreslår därvid, att de, med

undantag för bostadslägenhet med mindre täppa, utarrenderas för universitetets

räkning, samt beräknar, att de skulle inbringa en arrendesumma av

800 kronor årligen.

Efter det fråga blivit väckt, huruvida universitetet skulle kunna med

behållen inkomst från universitetets skogar bekosta den ifrågasatta löne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Universitets.

kanslern.

6 Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.

förhöjningen, anförde Hahr i skrivelse till drätselnämnden, att det från

och med år 1913 igångsatta arbetet med taxeringen av universitetets skogstillgång

fortskridit så långt, att en avsevärd förhöjning i avkastningen från

universitetets skogar kunde påräknas, samt att med all säkerhet^den årliga

behållningen från skogarna därigenom bleve betydligt förökad.

På grund härav samt med hänsyn till årligen skeende inköp av betydliga

skogsvidder och till förhöjda virkespris uttalar Hahr såsom sin

bestämda åsikt, att det belopp, som enligt hans förslag erfordras för förhöjning

av skogvaktarnas avlöning, kan bestridas av den ökade behållningen.

Vid granskning av Hahrs utredning fann drätselnämnden densamma

giva vid handen, att den nuvarande avlöningen till universitetets skogvaktare

vore allt för låg, särskilt vid jämförelse med de avlöningsförmåner,

som utginge till kronojägarna. Drätselnämnden tillstyrkte därför Hahrs

förslag i fråga om förbättrade avlöningsvillkor för skogvaktarna och beräknade,

att detsamma — frånsett ålderstillägg — skulle komma att medföra

en ökad årlig kostnad av 6,385 kronor.

I enlighet med vad drätselnämnden sålunda tillstyrkt, avlät det större

akademiska konsistoriet i Uppsala skrivelse till kanslern för rikets universitet

dels med begäran om utverkande av framställning till 1917 års riksdag,

avseende att skogvaktarna skulle beredas de av Hahr föreslagna avlöningsförmånerna,

dels ock med hemställan, att såsom villkor för dessas åtnjutande

måtte stadgas skyldighet för skogvaktare att avstå från inne

havande skogvaktartorp, med undantag av bostadslägenhet och täppa,

samt att ingå på de ändrade pensionsbestämmelser för ifrågavarande befattningshavare,

som meddelats i lagen den 8 juli 1916 angående ändring

av lagen om civila tjänstinnehavares rätt till pension. Lika med drätselnämnden

ansåg konsistoriet, att det för genomförande av avlöningsförhöjningen

erforderliga beloppet, 6,385 kronor årligen, borde bestridas av den

behållna inkomsten å skogarnas konto, som därtill lämnade tillgång.

Med skrivelse den 12 januari 1917 överlämnade universitetskanslern

handlingarna i ärendet till Kungl. Maj:t.

I skrivelsen förklarar sig kanslern i det hela ej hava något att erinra

mot konsistoriets framställning. Det vore skäligt och lämpligt, att avlöningsförmånerna

för skogvaktarna reglerades så att de bleve överensstämmande

med de ordinarie kronoj ägarnas inom vederbörande län.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31)0.

Kanslern yttrar vidare:

Beträffande den gjorda framställningen, att, i enlighet med ett rörande kronojägarnas

avlöning väckt förslag, dagarvoden för förrättningar på större avstånd än 5

kilometer från hemmet skulle till skogvaktarna vid Uppsala universitet utgå med 4

kronor om dagen, vill jag emellertid erinra, att utredningen beträffande denna fråga,

så vitt angår^ kronojägarua, icke är avslutad. Enligt vad jag inhämtat, har dessutom

vid den pågående utredningen ifrågasatts ändrade avlöningsförmåner jämväl i övrigt

för krouojägarna i riket. Jag anser mig därför böra i underdånighet hemställa, att,

därest nämnda utredning jämte därav föranlett förslag kommer att föreläggas 1917

års riksdag samt för kronojägarna därvid föreslås höjda avlöningsförmåner i annau form

än vad konsistoriet ifrågasatt för universitetsskogvaktarna, Kungl. Maj:t täcktes till

nämuda riksdag avlåta nådig proposition om beredande åt Uppsala universitets skogvaktare

av avlöningsförmåner efter samma grunder, som komma att tillämpas vid bestämmande

av avlöningen för kronojägarna inom vederbörande tre län.

Skulle åter ärendet angående lönereglering för kronojägarna icke komma att

framläggas för 1917 års riksdag, anhåller jag uuderdånigst, att frågan om lönereglering

för skogvaktarna i allt fall måtte oberoende härav föranleda nådig proposition

till årets riksdag, och att därvid konsistoriets förslag angående avlöningsförmånerna

för ifrågavarande befattningshavare måtte läggas till grund för densamma.

Under förutsättning att lönereglering för skogvaktarna komme till

stånd, ger kanslern anvisning å de ändringar i universitetets såväl inkomstsom

utgiftsstat, som därvid syntes böra företagas. I sammanhang med

löneregleringen borde, enligt vad kanslern anmärker, vissa jämkningar

eller tillägg äga rum i de till universitetets stat hörande särskilda föreskrifterna.

Statskontoret har den 17 april 1917 avgivit infordrat underdånigt utlåtande

i ärendet och därvid instämt med universitetskanslern i fråga om

det befogade i den avsedda löneregleringen för skogvaktarna. Fördenskull

har statskontoret hemställt, att, därest förslag komme att föreläggas

riksdagen om höjning av kronojägarnas avlöningsförmåner i annan form än

vad från universitetets i Uppsala sida ifrågasatts för dess skogvaktare, Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att bereda avlöningsförmåner för de senare

efter samma grunder, som komme att tillämpas vid bestämmande av löneförmånerna

för kronojägarna inom Stockholms, Uppsala och Västmanlands

län.

Skulle ärendet om lönereglering för kronojägarna ej komma att framläggas

för 1917 års riksdag, tillstyrker statskontoret förslag till riksdagen

om lönereglering för skogvaktarna i väsentlig överensstämmelse med vad

universitetsmyndigbeterna föreslagit.

Jag har redan antytt, att Uppsala universitets skogvaktare enligl

min mening äro för svagt avlönade. Detta faller lätt i ögonen, om man sam
-

Statskonto
ret.

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.

manställer deras avlöningsförmåner med dem, som är o tillagda de befattningshavare,

med vilka de synas närmast jämförliga, nämligen kronojägarna

i ovannämnda tre län. Jag har därför ansett starka skäl föreligga

för att nu föreslå åtgärder till förbättrande av ifrågavarande skog
OO

O CJ O

vaktares under nu rådande dyrtid tvivelsutan bekymmersamma ekonomiska

ställning.

Jag finner mig dock ej kunna, sedan riksdagens båda kamrar redan

behandlat den ordinarie staten för universitetet i Uppsala, nu ifrågasätta

en verklig lönereglering för universitetets skogvaktare. Därtill finner jag

för övrigt så mycket mindre fog, som utredningen i ämnet ännu icke i

alla delar torde vara fullt uttömmande. Förvisso lärer den dock vara tillräcklig

för att motivera det förslag om ett tillfälligt lönetillägg, som

jag nu anser mig böra framställa, jämte en hemställan avseende att möjliggöra

ökade dagarvoden för skogvaktarna m. m.

Ett starkt stöd för att nu inskränka sig till allenast ett tillfälligt lönetillägg

ligger uppenbarligen iden omständigheten, att Kungl. Maj :t i förutnämnda

proposition (nr 274) stannat vid att för kronojägarna föreslå endast

ett provisoriskt ordnande av lönefrågan. Spörsmålet om en ny lönereglering

för skogsstatens hela personal står visserligen på dagordningen men

är ännu ej färdigt till slutlig prövning. Men förslaget om ett tillfälligt

lönetillägg för kronojägarna synes mig å andra sidan också kraftigt tala

för en motsvarande åtgärd beträffande Uppsala universitets skogvaktare. I

det föregående har omnämnts, hurusom vid 1907 års lönereglering för

dessa senare hänsyn togs till de löneförmåner, som då gällde för kronojägarna.

Billigheten hade måhända fordrat, att 1908 års lönereglering för

kronojägarna fått öva inverkan på avlöningsförhållandena för universitetets

skogvaktare. I alla händelser synes det vara obilligt mot de sistnämnda,

om avståndet mellan de båda kategoriernas avlöningsförmåner skulle än

ytterligare ökas genom att blott kronojägarna erhölle tillfälligt lönetillägg.

Det tillfälliga lönetillägget för kronojägarna är i nyssnämnda proposition

föreslagit att utgå för år 1918 med 250 kronor, då befattningshavaren

uppbär hyresersättning, och med 200 kronor, då han innehar bostad in

natura. Med tillämpning härav anser jag, att man bör bereda skogvaktarna,

vilka ju samtliga hava bostad in natura, tillfällig löneförbättring för år

1918 med 200 kronor för en var. Den nu bestående skillnaden i avlöningsförmåner

mellan dem och kronojägarna skulle på detta sätt fortfarande

upprätthållas.

Den förutnämnda propositionen berör ytterligare en fråga, som är av

rätt stor betydelse för kronojägarnas ekonomi, nämligen sättet för beräknande

av rese- och traktamentsersättning för tjänsteförrättningar. De nu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 330.

varande fasta resepenningarna anses böra försvinna; i stället skulle ett

system införas, innebärande ersättning enligt gällande resereglemente, dock

med vissa modifikationer. Kronojägarna skulle i regel äga uppbära traktamente

med 4 kronor för förrättningsdag, med de avvikelser, vilka bestämmas

av Kungl. Maj:t, som även skulle äga att fastställa grunder för utbekommande

av ersättning för resekostnader m. in.

Vad sålunda föreslagits om ändring i föreskrifterna rörande rese- och

traktamentsersättning till kronojägarna synes mig tala för att ändring nu

bör vidtagas även beträffande de för skogvaktarna bestämda dagarvodena.

De synas mig först och främst böra höjas från det nuvarande beloppet,

2 kronor 50 öre, till 4 kronor för dag. Med anledning därav och för

att dagarvoden må kunna utgå för ett höjt antal förrättningsdagar, böra

ökade medel för ändamålet beredas. Den växande arealen av universitetets

skogar och skogsskötselns alltmera uppdrivna intensitet synas göra

det från universitetets synpunkt högeligen önskvärt, att förrättningsdagarnas

antal ej må över hövan inskränkas av hänsyn till allt för knappt anslag

till bestridande av dagarvodena. Det nuvarande anslaget utgör, såsom

jag förut nämnt, högst 900 kronor, och därur har hittills en var

skogvaktare kunnat åtnjuta dagarvode för 40 dagar. Jag har ansett, att

man för år 1918 borde bereda ett tillskott av högst 2,700 kronor, tillhopa

sålunda för ändamålet en summa av högst 3,600 kronor. Därigenom skulle

en var skogvaktare kunna ur anslagsmedlen erhålla dagarvode av 4 kronor

under 100 dagar1), under förutsättning att man i övrigt iakttager nu

gällande bestämmelser rörande dagarvoden åt skogvaktarna. Därest Kungl.

Maj:ts förslag om reseersättning åt kronojägarna bifalles, lärer man, sedan

närmare bestämmelser om nämnda ersättning av Kungl. Maj:t utfärdats, böra

i sammanhang med en blivande lönereglering å ordinarie stat för skogvaktarna

vid Uppsala universitet tillse, om icke de närmare föreskrifterna

rörande skogvaktarnas dagarvoden lämpligen kunna avfattas med ledning

av vad härutinnan gäller för kronojägarna.

Vad jag nu anfört innebär krav dels på ett belopp av 1,800 kronor

för tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna, dels på ett belopp av högst 2,700

kronor till dagarvoden. Dessa belopp kunna bestridas ur universitetets reservfond.

Dit ingå nämligen behållningarna å skogsmedlen utöver det i inkomststaten

för universitetet upptagna beloppet av 7,000 kronor; och enligt

vad upplyst är lämna dessa behållna skogsmedel tillgång till att tillgodose

ett sålunda ökat årligt utgiftsbehov av tillhopa 4,500 kronor.

x) Till jämförelse vill jag nämna, att man i omförmälda proposition (nr 274) synes

hava för kronojägarna beräknat ett antal av omkring 225 förrättningsdagar.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 289 höft. (Nr 336.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 336.

Då jag ej nu ifrågasatt lönereglering å ordinarie stat för skogvaktarna,

måste jag lämna å sido vad som under förutsättning av en sådan reglering

föreslagits i fråga om skyldighet för skogvaktare att avstå från°innehavande

bostadslägenhet och täppa m. m.

Enär riksdagens medverkan lärer erfordras för åstadkommande av det

nu tillämnade tillfälliga lönetillägget för skogvaktarna samt beredande av

ökade medel till dagarvoden åt dem, tillstyrker jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att ur universitetets i Uppsala reservfond må under

år 1918 utgå dels för beredande av tillfälligt lönetilllägg

för sagda år å 200 kronor åt en var av universitetets

skogvaktare ett belopp av 1,800 kronor, dels ock

för vinnande av ökade medel till dagarvoden under år

1918 åt nämnda skogvaktare ett belopp av högst 2,700

kronor.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan

av statsrådets övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. G:son Lönegren.

Stockholm 1917, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid universitetet i Uppsala m. in. a1 i texten
  2. SU 1917:168 Utlåtande, i anledning av Kungl Majtts proposition till riksdagen angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid, universitetet i Uppsala m. m. s. 1 i texten