Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 19 mom. 4 och § 34 mom. 2 värnpliktslagen den 17 september 1914

1917-04-27 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:340, Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 19 mom. 4 och § 34 mom. 2 värnpliktslagen den 17 september 1914

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. May.ts Nåd. Proposition Nr 340.

1

Nr 340.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag

till lag om ändrad lydelse av § 19 mom. 4 och § 34

mom. 2 värnpliktslagen den 17 september 1914; given

Stockholms slott den 27 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av § 19 mom. 4 och § 34 mom. 2 yärnpliktslagen

den 17 september 1914.

Härigenom förordnas, att § 19 mom. 4 och § 34 mom. 2 värnpliktslagen

skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 19-

4. Sjörullföringsbefälhavare må, även under den del av året, som

infaller emellan inskrivningsrevisions sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,

utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter

beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, vilken med laga

förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller

som haft fast anställning såsom sjökadett eller kustartillerikadett.

Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande

å sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom

sjökadett eller kustartillerikadett, utöva i mom. 3 omförmälda åligganden

och befogenheter.

Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare

i sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit

av inskrivningsnämnden prövat.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 293 käft. (Nr 340.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung}. May.ts Nåd. Proposition Nr 346.

§ 34.

2. I mom. 1 nämnd — — — — — — — reservtruppövning.

Har den fasta — — — — — — — — två år.

Marinen tilldelad vapenför värnpliktig, som varit anställd såsom

sjökadett eller kustartillerikadett under en tid av 75 dagar eller därutöver,

äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig

det antal dagar, han under sådan anställning genomgått militär utbildning.

Icke vapenför — — — — — anställd.

I vad mån — — — — — — — — — Konungen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

o

J. Åkerman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 340.

3

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden) hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 27 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Dahlberg.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet Åkerman,

följande:

»Uti underdånig skrivelse den 20 juli 1915 erinrade chefen för marinstaben

därom, att i § 34 värnpliktslagen vissa bestämmelser vore givna rörande

de förhållanden, under vilka värnpliktiga ägde att tillgodoräkna sig

stamanställning vid krigsmakten såsom fullgjord värnpliktstjänst, varjämte

följande allmänna bestämmelse vore införd, nämligen: ’I vad män fast

anställning vid krigsmakten i övriga fall må anses motsvara tjänstgöring

i beväringen, bestämmer Konungen.’ Det syntes i hög grad önskligt,

att, i den mån så ske kunde, med stöd av sistnämnda bestämmelse

allmänna föreskrifter bleve utfärdade för olika grupper av värnpliktiga

Chefens för

marinstaben

skrivelse den

20 juli 1915.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 340.

i berörda hänseende, på det att icke varje enskilt fall skulle behöva

dragas under Kungl. Maj:ts prövning.

En grupp värnpliktiga, för vilka sådana bestämmelser utan svårighet

kunde utfärdas, omfattade dem, som varit stamanställda vid marinens

kadettkår. För härens vidkommande vore denna fråga redan

reglerad, då härens officersaspiranter numera vore upptagna som värnpliktiga,

utbildades med övriga värnpliktiga studenter och sålunda,

för den händelse att utbildningen avbrötes, utan vidare ägde att tillgodoräkna

sig utbildningstiden som fullgjord värnpliktstjänst. Utbildningen

till sjöofficer droge enligt gällande bestämmelser ett års längre

tid än utbildningen till officer vid hären, och denna längre utbildningstid

kunde redan i många fall verka avskräckande på dem, som

önskade välja denna levnadsbana. Om härtill komme, att ingen del

av stamanställningstiden finge tillgodoräknas som fullgjord värnpliktstid,

utan att i stället av en f. d. sjökadett, vilken av en eller annan

anledning avbrutit utbildningen och exempelvis fullgjort omkring ett

års tjänst som stamanställd, fordrades, att han skulle fullgöra ytterligare

hela den för studenter m. fl. bestämda långa tjänstetiden av 500

dagar, kunde mycket allvarliga svårigheter uppstå för sjöofficerskårens

rekrytering. Det kunde nämligen icke undvikas, att det komme att betraktas

ej blott som en stor nackdel utan även som en uppenbar orättvisa,

att ej utbildningstiden i ena som i andra fallet finge tillgodoräknas, och

ett sådant förhållande kunde lätt väcka stora betänkligheter hos dem,

som eljest velat söka sig in på denna bana, men som ej hade råd att

rent av kasta bort ett helt år av sin ungdom.

Det vore därför i synnerligen hög grad önskvärt, att föreskrifter

utfärdades därom, att viss tids stamanställning vid marinens kadettkår

finge tillgodoräknas som fullgjord värnpliktstjänst, på det att eljest

säkerligen uppstående svårigheter för rekryteringen av sjöofficerskåren

måtte i god tid undanröjas. Som en lämplig gräns för den tid, som

sålunda borde få tillgodoräknas, syntes kunna sättas den tid, som beräknades

för genomgående av förberedande kurs i land eller omkring

tre månader.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts hemställde chefen för

marinstaben, att Kungl. Maj:t måtte med stöd av förenämnda bestämmelse

i § 34 mom. 2 värnpliktslagen utfärda nådig föreskrift i ämnet.

Marin- Marinförvaltningen, som anbefalldes inkomma med underdånigt ut
utlåtande

^den låtande över chefens för marinstaben framställning, infordrade i sin

2i Bppt. lois. ordning yttrande från chefen för kustartilleriet och t. f. chefen för sjö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

]£ungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 340. 5

krigsskolan. Båda dessa sistnämnda myndigheter tillstyrkte chefens för

marinstaben förslag, men föreslogo en minimistamanställningstid, den

förre av 6 månader och den senare av 8 månader. 1 eget utlåtande

den 21 september 1915 förklarade marinförvaltningen sig finna önskligt,

att värnpliktiga sjökadetter och kustartillerikadetter finge inom vissa

gränser såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig den tid,

de varit stamanställda vid marinens kadettkår. Den minsta stamanställningstid,

som borde fordras för ett dylikt tillgodoräknande, ansåg marinförvaltningen

med hänsjm till den olika utbildningstid, som gällde för

officerare vid flottan och kustartilleriet, jämte därmed sammanhängande

olika plan för kadetternas utbildning, böra bestämmas för kustartillerikadetterna

till 6 och för sjökadetterna till 8 månader.

Uti den 13 oktober 1915 avgivet yttrande framhöll befälhavaren

för generalstaben, att då föreskrifterna i inskrivningsförordningens § 114

redan torde på ett sätt, som fullt motsvarade behovet, fullständiga bestämmelserna

i värnpliktslagens § 34 beträffande f. d. stamanställdas

eventuella tjänstgöringsskyldighet såsom värnpliktiga, och då den åi gärd,

som chefen för marinstaben åsyftade för åvägabringande av undantagsbestämmelser

för f. d. marinkadetter uti ifrågavarande hänseende, syntes

kunna beträffande andra under ovan nämnda §§ innefattade värnpliktiga

framtvinga konsekvenser, vilka ej då kunde överblickas, det föreliggande

förslaget, i vad det avsåge berörda undantagsbestämmelser, ej

kunde av befälhavaren för generalstaben tillstyrkas.

Med anledning av vad vederbörande myndigheter i ärendet anfört

avgav chefen för marinstaben den 28 april 1916 förnyat yttrande

i ärendet samt anförde därvid i huvudsak följande:

Det avgivna förslaget om, att värnpliktiga, vilka varit stamanställda

vid marinens kadettkår, i vissa fall skulle få tillgodoräkna sig stamanställningstiden

såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring, hade i huvudsak

tillstyrkts av marinens myndigheter. Beträffande omfattningen av

den stamanställningstid, som sålunda finge tillgodoräknas, syntes nämnda

myndigheter vara ense om, att den ursprungligen föreslagna tiden av

minst 3 månader vore allt för kort, och olika förslag hade i detta hänseende

framställts. Chefen för marinstaben, som ej hade något att erinra

mot, att tiden något utsträcktes, men ansåge det lämpligt, att samma

bestämmelse komme att gälla för samtliga här åsyftade värnpliktiga,

anslöte sig till det av chefen för kustartilleriet avgivna förslaget beträffande

minsta tjänstetidens längd.

Befälhavarens

för generalstaben

yttrande

den 13 okt.

1915.

Chefens för

marinstaben

utlåtande den

28 april 1910.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Chefens för

marinstaben

skrivelse den

‘28 april 1916.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 340.

Med anledning av vad befälhavaren för generalstaben i ärendet

anfört, ansåge sig chefen för marinstaben böra, utöver vad han i

sin förra skrivelse redan andragit, ytterligare framhålla, att det med

gällande bestämmelser kunde inträffa, att en ung man såsom stamanställd

vid marinens kadettkår fullgjorde längre tjänstgöring än

värnpliktslagen av honom fordrade och därunder åtnjöte en vida ,

högre utbildning än den, som kunde komma honom till del som

värnpliktig, utan att han likväl finge tillgodoräkna sig en enda dag

därav såsom fullgjord värnpliktstjänst. Detta förhållande syntes fullkomligt

strida emot själva grundprincipen i den allmänna värnplikten,

vars huvudsyfte vore att meddela landets manliga befolkning

den militära utbildning, som krävdes för landets försvar. Statsmakterna

hade gemensamt fastställt omfånget av den utbildningstid,

som för detta ändamål skulle avses, och denna tid vore, särskilt för

den ungdom, som åtnjutit en högre allmän undervisning, så långvarig,

att värnpliktstjänstgöringen kunde betecknas som i avsevärd grad betungande.

Det syntes då vara i hög grad angeläget, att värnpliktsbestämmelserna

ej tillämpades på sådant sätt, att av den enskilde fordrades

offer, som vore uppenbart obilliga och därtill fullkomligt

onödiga, enär den utbildning, som vore avsedd att bibringas under

värnpliktstiden, redan tidigare hade bibringats under stamanställning.

När därtill komme, att rådande förhållanden medförde den konsekvensen,

att rekryteringen av två stora officerskårer allvarligt äventyrades,

funne sig chefen för marinstaben icke på grund av befälhavarnes

för generalstaben yttrande kunna ändra sin förutvarande uppfattning i

denna fråga, utan hemställde, att marinen tilldelad värnpliktig, som

varit stamanställd vid marinens kadettkår under en tid av 6 månader

eller därutöver, skulle äga att tillgodoräkna sig hela stamanställningstiden

såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring.

I skrivelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 28 april

1916 gjorde chefen för marinstaben ytterligare framställning i ärendet.

Av de år 1915 antagna sjökadetterna hade 5 entledigats från sin anställning

vid marinens kadettkår. Dessa unga män ägde enligt gällande

bestämmelser icke att i värnpliktshänseende tillgodoräkna sig någon

del av sin föregående stamanställningstid om sammanlagt ungefär 300

dagar, vadan ett helt utbildningsår kunde sägas vara för dem fullständigt

bortkastat, ett förhållande, som, när det bleve mera allmänt känt,

måste i avsevärd grad försvåra rekryteringen av flottans officerskår,

vadan det syntes synnerligen angeläget, att åtgärder vidtoges i den av

chefen för marinstaben förut angivna riktningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 340.

Chefen för marinstaben och chefen för sjökrigsskolan hava sedermera

vid olika tillfällen i underdåniga yttranden, avgivna över ansökningar

från värnpliktiga f. d. kadetter vid marinens kadettkår att få

tillgodoräkna sig sin stamanställning som värnpliktstjänstgöring, återkommit

med förnyad hemställan om, att kadetternas värnpliktsfråga

snarast möjligt måtte få en tillfredsställande lösning.

Sedan handlingarna i ärendet överlämnats till de den 22 juni 191G

utsedda sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av

förslag rörande landstormens användning m. m. ävensom angående vissa

ifrågasatta ändringar i gällande värnpliktslag — land stormskommittén

— för att tagas i övervägande vid fullgörande av det dem lämnade

uppdraget, anförde chefen för marinstaben uti en den 21 februari 1917

dagtecknad, till kommittén ingiven promemoria, att sjökrigsskolekommissionen,

bestående av chefen för marinstaben, inspektören av flottans

övningar till sjöss, chefen för sjökrigshögskolan och chefen för sjökrigsskolan,

i avgivet yttrande den 12 januari 1917 över ett av chefen

för sjökrigsskolan framställt förslag i fråga om åtgärder för att underlätta

rekryteringen av sjökadetterna framhållit den stora betydelsen av,

att kadetterna finge tillgodoräkna sig anställningstiden i marinens kadettkår

som fullgjord värnpliktstjänstgöring, samt föreslagit, att någon

viss minimitjänstetid såsom kadett ej därvid borde uppställas. Därigenom

skulle överensstämmelse med de för armén gällande föreskrifterna

ernås. I detta sjökrigsskolekommissionens förslag instämde numera

även chefen för kustartilleriet.

Uti en senare den 5 mars 1917 avgiven promemoria framlade chefen

för marinstaben förslag till erforderliga tillägg till värnpliktslagens §§

19 och 34, under förutsättning att sjökrigsskolekommissionens förslag

godtoges.

Landstormskommittén har den 16 april 1917 avgivit utlåtande över

här föreliggande fråga och därvid i huvudsak anfört följande:

Kommittén hade vid prövning av vad i ärendet förekommit funnit

sig böra ansluta sig till vad de marina myndigheterna anfört angående

det rättvisa och lämpliga däri, att sjökadett eller kustartillerikadett,

som entledigades från sin anställning, borde vid bestämmande av tiden

för den tjänstgöring, som skulle åligga honom såsom värnpliktig, få i

viss omfattning räkna sig till godo under anställningstiden genomgången

militärutbildning.

Under ärendets föregående behandling hade skiljaktigheter yppats

beträffande frågan, i vilken utsträckning ett sådant tillgodoräknande borde

Chefens för

marinstaben

promemorior

den ‘21

februari och

5 mars 1917

Landstormskommitténs

utlåtande den

16 april 1917.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 340.

äga rum. Medan de marina myndigheterna tidigare varit ense därom, att

för rätt att tillgodoräkna sig sådan tjänstgöring, varom här vore fråga,

skulle fordras stamauställning under en viss minimitid, 3 — 8 månader,

hade numera sjökrigsskolekommissionen i stället ansett, att någon

minimitjänstetid överhuvud icke borde fastställas.

För att emellertid undvika sådana fall, som skulle kunna inträffa,

att sjökadetter eller kustartillerikadetter, vilka efter att så tidigt som

vid resp. 17 och 16 år hava fullgjort eu helt kort tjänstgöring och sedan

avbrutit densamma samt påbörjat sin värnpliktstjänstgöring först vid

20 års ålder, vid dennas fullgörande skulle få tillgodoräkna sig den

ovannämnda, för flera år sedan fullgjorda korta utbildningsperioden,

hade kommittén ansett sig böra ansluta sig till det ursprungliga av

chefen för marinstaben framställda förslaget om en minimitid av 3 månader,

vilken synts kommittén vara väl avvägd, särskilt med hänsyn

därtill, att denna tid motsvarade siökadetternas första förberedande kurs

i land.

Ehuru, vad kustartillerikadetterna beträffade, icke någon motsvarande

förberedande kurs avslutades efter 3 månader, ansåge dock kommittén

att, för vinnande av enhetlighet och reda, likartade bestämmelser

härom för båda kategorierna borde fastställas.

Beträffande de bestämmelser, som i angivna syfte bleve erforderliga,

syntes de förut i ärendet hörda myndigheterna i allmänhet hava

varit av den uppfattningen, att dessa bestämmelser skulle kunna av

Kungl. Maj:t utfärdas, således utan ändring i värnpliktslagen. Kommittén,

som ej delade denna uppfattning, ansåge det nödvändigt att

för genomförande av föreliggande reform vidtaga ändring i sagda lag.

Då en sjökadett eller kustartillerikadett entledigades från sin anställning,

vore det tydligen för honom av största vikt att så snart som

möjligt få sitt värnpliktsförhållande ordnat, för att såmedelst kunna

utan längre avbrott, än vad som vore oundgängligen nödvändigt, få

tillfälle att undergå den utbildning, som för honom skulle återstå. Det

borde därför enligt kommitténs åsikt i samband med föreliggande

ärende tagas under omprövning, huruvida icke en sådan värnpliktig

borde tillerkännas en förmån, motsvarande den, som enligt § 19 mom. 4

värnpliktslagen tillkomme å sjömanshus inskriven värnpliktig, vilken

med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus,

nämligen den, att å tid, då inskrivningsnämnd eller inskrivningsrevision

icke sammanträdde, kunna få inskrivas direkt hos inskrivningsbefälhavare

eller sjörullföringsbefälhavare. Kommittén ville med

hänsyn härtill föreslå ett tillägg till sistnämnda paragraf.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 340.

På grund av det anförda hemställde kommittén,

att till § 19 värnpliktslagen måtte fogas ett nytt moment så lydande:

§ 19-

5. I fråga om inskrivning å tid, då inskrivningsnämnd eller inskrivningsrevision

icke sammanträder, av yngling, som haft. fast anställning

såsom sjökadett eller kustartillerikadett, må inskrivningsbefälhavare

eller sjörullföringsbefälhavare utöva de åligganden och befogenheter,

som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd. .

Beslut, som av inskrivningsbefälhavaren eller sjörullföringsbefälhavaren

i sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit

av inskrivningsrevisionen prövat,

samt att § 34 mom. 2 värnpliktslagen måtte erhålla följande

drade lydelse:

§ 34.

än
-

2. I mom. 1 nämnd---------reservtruppövning.

Har den fasta — — — — — — _—- — — — två år.

Marinen tilldelad vapenför värnpliktig, som varit anställd såsom

sjökadett eller kustartillerikadett under en tid av tre månader eller

därutöver, äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna

sig det antal dagar, han under sådan anställning genomgått militär

utbildning.

Icke vapenför — — — — — — — anställd.

I vad mån--------Konungen.

Uti ett över kommitténs förslag den 23 april 1917 avgivet yttrande

har chefen för generalstaben framhållit, att enligt § 114 inskrivningsförordningen

fast anställning vid krigsmakten tillgodoräknades, vapenför

värnpliktig såsom jämlikt § 27 värnpliktslagen fullgjord tjänstgöring

endast i det fall, att tiden för den fasta anställningen uppgått till

minst två år eller den värnpliktige under samma anställning undergått

rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar, en grundsats

som syntes allt framgent böra upprätthållas.

Att för vissa, vid marinens kadettkår förut anställda medgiva

undantag från nämnda grundsats kunde, såsom redan i befälhavarens

för generalstaben förenämnda, den 13 oktober 1915 avgivna yttrande

framhållits, ej från generalstabens sida tillstyrkas. Det skulle nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 293 käft. (Nr 340.) 2

Chefens för

generalstaben

yttrande den

23 april 1917.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 340.

vid bifall till den nu föreliggande framställningen säkerligen komma att

framträda som en oegentlighet, att en f. d. kadett vid marinen skulle

äga att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig en anställningstid

av allenast 90 dagar, medan t. ex. en f. d. volontär icke

ägde tillgodoräkna sig ens en dubbelt så lång fast anställning. Ett

sådant förhållande skulle kunna giva anledning till vittgående krav och

framkalla konsekvenser, vilka icke för närvarande kunde överblickas.

Chefens för Chefen för marinstaben har uti den 21 april 1917 avgivet yttyttrande

den rande, framhållit, att han fortfarande ansåge den lämpligaste lösningen

21 april 1917. av frågan vara den, att någon viss minimitjänstetid ej uppställdes, men

att han likväl ansåge sig kunna biträda landstonnskommitténs förslag

angående en minimitid av samma längd som sjökadetternas första förberedande

kurs i land eller, som den numera benämndes, rekrytkurs.

Da emellertid denna kurs endast påginge 2 V2 månader, borde minimitjänstgöringstiden

sättas till 75 dagar och ej, såsom kommittén föreslagit,

till 3 månader.

Vid . samråd i frågan med chefen för kustartilleriet och chefen

för sjökrigsskolan hade den senare anslutit sig till chefens för marinstaben

uppfattning, varemot chefen för kustartilleriet ansett, att omnämnda

minimitid borde sättas till 2 månader, vilken tid motsvarade

den för kustartillerikadettex- fastställda första kursen i rekrytskola, på

det att därigenom likställighet matte ernås mellan sjökadetter och

kustartillerikadetter.

DePchtefenntB A„v den '' ärendet förebragta utredningen synes mig tillfullo

framgå, att en ändring av nu gällande bestämmelser, åsyftande att bereda

värnpliktiga f. d. sjökadetter och kustartillerikadetter, vilka entledigats

från sin anställning efter kortare tjänstetid än två år, lindring

i deras värnpliktstjänstgöring, måste anses rättvis med hänsyn tagen

till motsvarande förhallanden beträffande arméns officersaspiranter. En

sådan ändring synes även med nödvändighet påkallad av omsorgen om

rekryteringen av marinens officerskårer, vilken rekrytering i annat fall

löper fara att allvarligt försvåras.

I detta avseende må erinras om, att den ifrågasatta lättnaden i

värnpliktshänseende icke gäller enstaka undantagsfall. Vid antagningen

till sjökadett fordras nämligen numera ingen föregående sjötid, och de

inträdessökande ynglingarna sakna också i allmänhet erfarenhet om sin

fallenhet för sjöyrket. Detta i förening med att sjöofficerens yrke är

ganska krävande och egenartat gör, att en avsevärd gallring måste äga

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 340.

11

rum bland de ynglingar, vilka vunnit anställning som sjökadetter. Avgången

är starkast vid slutet av rekrytkursen och förberedande kursen

ombord, d. v. s. efter 2''A, resp. 9 månaders tjänstgöring, och medför

för den avgångne enligt nu gällande bestämmelser i båda dessa fall

— beroende av den bestämda tidpunkten för början av honom åliggande

500 dagars fredstjänstgöring som värnpliktig — en tidsförlust

i värnpliktshänseende av 1 år.

Att utsikten till så lång tidsförlust måste verka avskräckande vid

val av levnadsbana är uppenbart och torde i sin mån hava bidragit till,

att antalet ynglingar, som sökt anställning vid marinens kadettkår,

under de senare åren varit otillräckligt.

Chefen för generalstaben har visserligen ansett sig icke kunna tillstyrka

förslaget, enär det vid bifall till detsamma skulle framträda som

en oegentlighet, att en f. d. kadett bleve i värnpliktshänseende gynnsammare

ställd än en f. d. volontär, vilket förhållande enligt hans åsikt

skulle kunna giva anledning till vittgående krav och framkalla konsekvenser,

vilka icke för närvarande kunna överblickas.

Jag beaktar tillfullo de synpunkter, chefen för generalstaben här

framhållit. Emellertid synes mig en rätt stor skillnad föreligga mellan

en f. d. kadett vid marinens kadettkår och en f. d. volontär. Den

förre har icke tagit anställning på bestämd tid, utan under vissa

villkor antagits till kadett för att, om han befinnes lämplig, utbildas

till officer på stat. Hans entledigande från kadettkåren efter kortare

anställningstid än 2 år sammanhänger som regel icke med hans uppförande

eller nit i tjänsten, utan beror av att han befunnits icke lämpa

sig för officersutbildningen. Beträffande en volontär, som före anställningstidens

utgång, d. v. s. efter mindre än 2 år, entledigas, är förhållandet

annorlunda, i det att han som regel avskedas på grund av

dåligt uppförande. Denna olikhet synes mig inverka på frågans bedömande

i så väsentlig grad, att jag icke anser chefens för generalstaben

avstyrkan böra hindra förslagets genomförande.

Jag biträder därför landstormskommitténs förslag, att en anställning

av minst så lång tid, som motsvarar sjökadetternas rekrytkurs

(förberedande kurs i land), bör medföra motsvarande avdrag i värnpliktstjänstgöringen.

Då emellertid, såsom chefen för marinstaben framhållit,

ifrågavarande kurs endast pågår 2 1 v månader, torde minimitjänstgöringstiden

på grund härav höra bestämmas till 75 dagar.

Det av landstormskommittén angivna syftet att värnpliktig, som haft

fast anställning såsom sjökadett eller kustartillerikadett, måtte även å

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 340.

tid, då inskrivningsnämnd eller inskrivningsrevision icke sammanträder,

få inskrivas direkt hos inskrivningsbefälhavare eller sjörullföringsbefällravare,

synes mig på ett enklare sätt än av kommittén föreslagits

kunna vinnas genom ändring av § 19 mom. 4 värnpliktslagen.»

Departementschefen uppläste härefter ett i överensstämmelse med

vad sålunda anförts uppgjort »Förslag till lag om ändrad lydelse av

§ 19 inom. 4 och § 34 mom. 2 värnpliktslagen den 17 september 1914»

samt hemställde, att detta förslag måtte genom nådig proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 3SLU 1917:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse av § 19 mom. 4 och § 34 mom. 2 värnpliktslagen den 17 september s. 4 i texten