Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av ett lån för restaurering av Vadstena klosterkyrka

1917-05-04 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:351, Angående avskrivning av ett lån för restaurering av Vadstena klosterkyrka

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tx Nåd. Proposition Nr 351.

1

Nr 351.

Kung/. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående avskrivning

av ett lån för restaurering av Vadstena klosterkyrka;

given Stockholms slott den 4 maj 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att det räntefria lån från riksgäldskontoret å 16,000 kronor, som enligt

beslut av 1898 års riksdag beviljats Vadstena och S:t Pers församlingar

till fullbordan av Vadstena klosterkyrkas restaurering, må avskrivas, sedan

församlingarna på sätt, som av Kungl. Maj:t godkännes, styrkt, att lånet

blivit i sin helhet använt för därmed avsett ändamål.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alexis Hammarström.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 304 höft. (Nr 351.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.

Avskrivning

av ett lån för

restaurering

av Vadstena

klosterkyrka.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj :t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 maj 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Hammarström anförde:

Vadstena och S:t Pers församlingar hava, jämlikt beslut å kyrkostämma

den 3 april 1917, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till 1917 års riksdag

avlåta proposition om avskrivning av ett för restaurering av Vadstena

klosterkyrka av riksdagen år 1898 församlingarna beviljat räntefritt lån

från riksgäldskontoret å 16,000 kronor.

Innan jag närmare redogör för framställningen, anhåller jag få lämna

följande upplysningar rörande frågans förhistoria.

Då den gamla stadskyrkan i Vadstena vid början av 1800-talet befann

sig i ytterst bristfälligt skick, mottogs Vadstena klosterkyrka, som

sedan reformationen varit svenska statens egendom, genom kontrakt år

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

KungL M«j:ts Nätt. Proposition Nr 351.

1825 för evärdlig tid i befintligt skick av Vadstena och S:t Pers församlingar

med skyldighet för församlingarna att mot vissa mindre förmåner,

däribland ett kontant bidrag av 5,000 riksdaler banko, iståndsätta klosterkyrkan

och sedermera sorgfälligt vårda och underhålla densamma. Kyrkan

användes sedan för församlingarnas gudstjänster. Vid en ar 1881 verkställd

besiktning visade det sig emellertid, att församlingarna endast ofullständigt

förmått fullgöra sina i avseende & kyrkan åtagna förbindelser, i

det å'' byggnaden befunnos så betydande bristfälligheter, att en omfattande

restaurering ansågs nödvändig. ...

I anledning härav gjorde församlingarna, som enligt lämnad uppgift

för kyrkans underhåll under åren 1830—1883 utgivit tillsammans 35,118

kronor 57 öre, underdånig framställning först om statsbidrag till restaureringen

samt därefter om befrielse från skyldigheten att underhålla kyrkan,

^på det församlingarna måtte komma i tillfälle att i stället uppföra

en till storlek efter deras relativt låga folkmängd avpassad kyrka.

Beträffande dessa framställningar uttalade dåvarande departementschefen

till det vid 1891 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 12 januari 1891, punkten 25,

att det måste erkännas, att framställningarna vilade på grunder, vilkas

betydelse ej kunde annat än behjärtas. Tvivelsutan innebar församlingarnas

åtagande i avseende å klosterkyrkan vida större tunga än någon av kontrahenterna

förutsatte, och det understöd, som lämnats församlingarna av staten,

måste anses ringa i förhållande till den åtagna förpliktelsens omfattning,

vartill såsom ett synnerligen bevekande skäl komme hänsynen till deras betryckta

ekonomiska förhållanden. På departementschefens framställning

föreslog också Kungl. Maj:t 1891 års riksdag att till restaurering av Vadstena

klosterkyrka i huvudsaklig enlighet med därför uppgjord plan samt

under den tillsyn och kontroll, Kungl. Maj:t bestämde, bevilja ett anslag

av 100,000 kronor, med villkor att församlingarna tillsköte det belopp, som

utöver sagda anslag för restaureringsarbetet erfordrades. Denna framställning

bifölls av riksdagen.

Efter det församlingarna förklarat sig ingå på det av riksdagen vid

anslaget fästade villkor, tog restaureringsarbetet sin början år 1892 och

utfördes av kyrkorådet genom eu av detsamma utsedd byggmästare och

under överintendentsämbetets kontroll. Den ursprungliga restaurenngsplanen,

som beräknades kräva en kostnad av 150,000 kronor, undergick

sedermera med medgivande av 1894 års riksdag vissa förenklingar.

Som det emellertid enligt sedermera verkställd utredning visade sig,

att utöver för ändamålet tillgängliga medel ett belopp av 16,058 kronor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!» Maj:t.s Nåd. Proposition Nr 351.

85 öre erfordrades för restaureringsarbetets förande till slut, auhöllo församlingarna,

under hänvisning, bland annat, till sin oförmåga att överskrida

det bidrag av 46,510 kronor, de enligt berörda utredning redan

lämnat, om utverkande hos 1898 års riksdag av ett ytterligare anslag å

16,058 kronor 85 öre, på det att kyrkans restaurering inåtte kunna bringas

till fullbordan. Sedan överintendentsämbetet tillstyrkt berörda framställning

under anförande, bland annat, att de redan utförda arbetena blivit

verkställda med synnerlig noggrannhet och sakkunskap samt under iakttagande

av all den sparsamhet, som varit förenlig med strävandet att erhålla

ett i varje avseende fullgott arbete, samt att de arbeten, till vilkas

verkställande medel saknades, uppenbarligen vore av beskaffenhet att varken

kunna undanskjutas eller ens i någon nämnvärd mån förenklas, ävensom

att de för samma arbeten beräknade omkostnader från ämbetets sida icke

givit anledning till anmärkning, föreslog Kungl. Maj:t i 1898 års statsverksproposition,

punkten 99, riksdagen att till fullbordande av Vadstena

klosterkyrkas restaurering på extra stat för år 1899 bevilja ett belopp av

16,000 kronor.

I anledning härav uttalade riksdagen, att då 1891 års riksdag vid beviljande

av förenämnda anslag å 100,000 kronor fäst det villkor,°att församlingarna

skulle tillskjuta det belopp, som utöver sagda anslag för ifrågavarande

restaureringsarbete erfordrades, samt riksdagen funne°det vara

av vikt, att ett dylikt vid anslags beviljande av riksdagen uppställt villkor

icke eftergåves, helst ett sådant eftergivande sedermera skulle kunna åberopas

till stöd för anspråk av liknande art som det nu framställda, riksdagen

ansett något ytterligare statsanslag för ändamålet icke böra beviljas.

För att emellertid bereda församlingarna möjlighet att fullborda restaureringsarbetet

hade riksdagen ansett sig böra medgiva, att Vadstena och

S:t Pers församlingar finge, till fullbordan av Vadstena klosterkyrkas restaurering,

såsom räntefritt lån, att av riksgäldskontoret utbetalas, bek ömma

ett belopp av 16,000 kronor med skyldighet för församlingarna att senast

från och med det elfte året efter länets utbetalande årligen återgälda

minst en tiondel av lånebeloppet.

Sedan församlingarna, under åberopande att amorteringen av ifrågavarande

lan skulle börja år 1908, anhållit om avlåtande av proposition till

riksdagen därom, att, i händelse lånet icke kunde få helt och hållet avskrivas,

amorteringen måtte få uppskjutas ytterligare tio år, föreslog Kungl.

Maj:t i särskild proposition den 31 januari 1908, nr 26, att återbetalningen

av lånet finge verkställas med minst en tiondel av lånebeloppet

årligen senast från och med år 1918, vilket också av riksdagen bifölls.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I)

Kung!. Mnj:ts Säd. Proposition

Nr iföl.

Efter det församlingarna, uti underdånig ansökning, varom beslut fat

tats å kyrkostämmor den 22 augusti 1916 och den 20 januari 191i och varöver

tillstyrkande yttranden avgivits av domkapitlet i Linköping och Kungl.

Mai-ts befallningshavande i Östergötlands län, gjort framställning om utverkande

av riksdagens tillstånd till ifrågavarande Iåns förlängning under

ytterligare tio år, hava församlingarna nu, enligt vad jag redan omnämnt,

jämlikt beslut å kyrkostämma den 3 april 1917 anhållit, att Kungl. Maj:t

''måtte till 1917 års riksdag avlåta proposition om avskrivning av samma

lån. Till stöd härför anföres följande:

Vadstena klosterkyrka, vars restaurering medfört eu sammanlagd kostnad av 189,000

kronor, hade år 1898 åter öppnats för offentlig gudstjänst. Kyrkan ''''ore fört aranc e

svenska statens egendom och ett av vårt folks värdefullaste fornminnen och det torde

därför ej synas obilligt, att staten fortfarande bidroge till hennes under banande.

Församlingarna värderade visserligen högt sin kyrka men hade dock funnit henne

rätt olämplig såsom gudstjänstlokal, då hon på grund av sin ansenliga storlek ej utan en

kostnad, som överstege församlingarnas krafter, kunde under vintertiden uppvarmas, vada

under denna årstid andra lokaler måste användas för gudstjänsterna.

Församlingarnas ekonomiska ställning framgmge av följande uppgiftem Vadstena

stad hade vfö 1915 års slut en skuldsumma av 431,712 kronor 23 oie och S.t Fers

socken vid samma tid en skuld av 7,500 kronor ^mt båda församlingarna gemensamt

skuld för kyrkan av 54,750 kronor och for skolan av <4,343 kronor 80 ore. De kom

murkla utskylderna utgjordes under år 1917 inom Vadstena stad med 6 kronor 80 ore

per 100 kronors inkomst och inom S:t Per med 7 kronor 8 ore per 100 kionors inkomst.

I ärendet hava företetts vederbörliga intyg rörande församlingarnas

ekonomi, vilka intyg bestyrka de i förevarande hänseende i ansökningen

lämnade uppgifter.

Uti infordrade underdåniga utlåtanden, dagtecknade respektive den 18

och den 27 april 1917, hava domkapitlet och Kungl. Maj:ts befallningshavande

tillstyrkt bifall till sist omförmälda ansökning.

Vidare hava fullmäktige i riksgäldskontor, efter anmodan, till ecklesiastikdepartementet

inkommit med yttrande av den 3 maj 1917, däri jämväl

fullmäktige förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till församlingarnas

ansökan om avskrivning av ifrågavarande lån.

In o-en tvekan föreligger därom, att skyldigheten att underhålla Vadstena

klosterkvrka kontraktsenligt åligger Vadstena och S:t Pers församlingar.

Då staten det oaktat för kyrkans restaurering lämnat dels ett anslag

å 100,000 kronor, dels ock ett räntefritt lån å 16,000 kronor, kan det

ju lyckas att därmed från statens sida visats allt det tillmötesgående, som

skäligen kan begäras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 357.

Vid frågans bedömande torde emellertid det största avseende böra

fästas vid den särställning, som Vadstena klosterkyrka intager såsom ett

av vårt lands största och mest intressanta historiska minnesmärken _ en

omständighet, som synes mig väl motivera även mycket långt gående uppoffringar

från statens sida, i synnerhet som kyrkan alltjämt måste anses

vara statens egendom och endast nyttjanderätten till densamma upplåtits

till församlingarna. Det bör även framhållas, att församlingarna i förhållande

till sin bärkraft lämnat ingalunda obetydliga bidrag till kyrkans

restaurering och underhåll. Av ovan lämnade redogörelse framgår vidare,

att församlingarna tryckas av skulder till betydande belopp, varför en

amortering av lånet otvivelaktigt skulle för församlingarna medföra stora

svårigheter. Såsom framgår av ovan lämnade redogörelse har ansöknino-en

om avskrivning av lånet också rönt understöd av samtliga de i ärendet

hörda myndigheterna.

Med hänsyn till dessa omständigheter har jag ansett mig kunna förorda

den gjorda framställningen om lånets efterskänkande. Församlingarna

torde emellertid, innan avskrivning sker, böra på sätt, som av Kungl.

Maj:t godkännes, styrka, att lånet blivit i sin helhet använt för det dermed

avsedda ändamålet.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att det räntefria lån från riksgäldskontoret å 16,000

kronor, som enligt beslut av 1898 års riksdag beviljats

Vadstena och S:t Pers församlingar till fullbordan av

Vadstena klosterkyrkas restaurering, må avskrivas, sedan

församlingarna på sätt, som av Kungl. Maj:t godkännes,

styrkt, att lånet blivit i sin helhet använt för därmed

avsett ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. Wilh. Hagm,an.

Stockholm, Ivar Hmggströms Boktryckeri A. B., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:187 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av ett lån för restaurering av Vadstena klosterkyrka. a1 i texten