Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

1917-05-04 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:352, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

1

Nr 352.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 11

oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension; given Stockholms slott den 4 maj 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga bilagda förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917, 1 samt. 305 käft. (Nr 352.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 5 och 7 §§ i lagen den 11 oktobor 1907

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension skola erhålla följande

ändrade lydelse:

5 §■

Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:

för .manlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextiosju levnadsår och

t rettio fem tj äns tår;

för kvinnlig tjänstinnehavare vid uppnådda sextio levnadsår och

trettio tjänstår; dock att sådan rätt inträder:

a) för ämneslärarinna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarierna samt blindundervisningsanstalterna: vid

femtiofem levnads- och tjugufem tjänstår;

b) för yrkesinspektris: vid sextio levnads- och tjugu tjänstår;

c) för tjänsteman, som varit anställd vid beskickning eller konsulat

i Ostasien eller Brasilien minst fem år, samt för mästerlots och lots:

vid sextio levnads- och trettio tjänstår;

d) för provinsialläkare: vid sextiotvå levnads- och tjugu tjänstår;

e) för fyringenjör och verkmästare vid lotsstyrelsen, befälhavare å

lotsverkets ångfartyg Vega, å lotsverkets ångfartyg anställd maskinist

och uppbördsman, å fyrskepp anställd fyrmästare eller reservfyrmästare, fyrvaktare

och befälhavare eller reservfyrvaktare, fyrvaktare samt fyrbiträde,

övermontör, stationsmästare, maskinist och montör samt sluss-, bro-,

kanal- och hamnvakter vid statens vattenfallsverk, betjänte vid tullverkets

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kunijl. Maj:t,s Nåd. Proposition Nr 352.

kust- och gränsbevakning, gymnastiklärare, de vid blindundervisningsanstalterna

anställda lärare ävensom beridare vid hingstdepå: vid sextiotvå

levnads- och trettio tjänstår;

f) för förste provinsialläkare: vid sextiofem levnads- och tjugutre

tjänstår;

g) för tjänstemän vid statens vattenfallsverk, anställda såsom överingenjör

vid kanalverk och driftingenjör vid kraftverk, för yrkesinspektör

och assistent åt yrkesinspektör ävensom underinspektör, för lärare vid

universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan,

gymnastiska centralinstitutet, farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet,

undervisningsanstalterna för barnmorskor, veterinärinstitutet, Chalmers

tekniska institut, fria konsternas akademi, musikaliska akademiens konservatorium,

skogshögskolan samt lantbruksinstitutet vid Ultuna och

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, för folkskolinspektör, för föreståndare

och överassistenter vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet, för avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt

ävensom för statskonsulenter i olika grenar av lanthushållningen

samt länsveterinärer: vid sextiofem levnads- och tjugufem tjänstår;

h) för läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuka: vid sextiofem

levnads- och trettiotre tjänstår;

i) för bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna, lotskapten,

lotslöjtnant, överlots, å fast fyr anställd fyrmästare, uppbördsfyrvaktare,

fyrvaktare och fyrbiträde, postvaktbetjäute, följande till statens vattenfallsverk

hörande tjänstemän, nämligen överingenjörsassistent, distriktsingenjör,

kanalingenjör, kanalinspektor, driftverkmästare, instrumentmakare,

reparationsmästare, förman och maskinskötare, länspolismästare

och landsfiskal, betjänte vid tullverkets lokalförvaltning, skogsförvaltare

och skogvaktare vid universitetet i Uppsala, andra ämnes- och övningslärare

vid statens läroverk än de under e) och g) särskilt angivna ävensom

statsgeologer, lantbruksingenjörer och distriktslantmätare, förvaltande

och bevakande personal vid skogsstaten samt föreståndare och

skogsrättare vid statens skogsskolor, distriktschefer och distriktsingenjörer

i väg- och vattenbyggnadsdistrikten ävensom observatörer, geodeter,

kartografer, manliga ritare och gravörer vid rikets allmänna

kartverk samt aktuarie, manliga ritare och gravörer vid sjökarteverket:

vid sextiofem levnads- och trettiofem tjänstår;

k) för chefen för lantbruksstyrelsen: vid sextiosju levnads-och tio

tjänstår såsom chef för nämnda styrelse;

l) för byråchefen för lantbruksärenden i lantbruksstyrelsen och

lantbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i sty
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

relsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och

ordförande i anstaltens nämnd: vid sextiosju levnads- och tjugufem

tjänstår.

7 §.

Vid avgång från tjänst av anledning, som i 6 § d) sägs, utgår

hel pension med enahanda belopp, som det vid tiden för olycksfallet

för tjänstinnehavaren gällande pensionsunderlag.

Har tjänstinnehavare, som avgår på grund av någon av övriga i

6 § intagna bestämmelser, uppnått det i 5 § för rätt till hel pension

stadgade antal tjänstår, utgår till den tjänstinnehavare hel pension; i

annat fall vare han, därest tjänstårens antal icke understiger tio, berättigad

erhålla pension till avkortat belopp i förhållande till det mindre

antalet tjänstår; dock att vid avgång från tjänst av anledning, som i

6 § c) sägs, pensionen icke i något fall må understiga sjuttiofem procent

av hel pension.

Tjänstinnehavare, som vid uppnåendet av den i 5 § stadgade

levnadsålder icke kan räkna tio tjänstår och alltså icke då är berättigad

till erhållande av pension, må icke heller sedermera komma i åtnjutande

av sådan, även om han på grund av stadgandet i 6 § b) tillätes

att kvarstå i tjänsten efter nämnda levnadsålders inträde.

Om den, som är berättigad till pension enligt denna lag, tillika

är berättigad till pension på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen

jämlikt föreskrift i reglemente för kassa för pensionering av i statens

tjänst anställd icke ordinarie personal, räknas sistnämnda pension som

del av den honom enligt denna lag tillkommande pension, vilken alltså

skall minskas med det pensionsbelopp, som pensionstagaren sålunda

äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

maj 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: VON Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet

anmälde chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson uppkomna

frågor om ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension samt anförde därvid:

I den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, punkten 69, föreslagit sådan

ändring i avlönings- och omkostnadsstaten för yrkesinspektionen, att från

och med år 1918 skulle däri upptagas ett antal nya ordinarie befattningar,

nämligen 9 assistenter åt yrkesinspektörerna och 18 underinspektörer.

Denna framställning har, med en mindre jämnkning, bifallits av

riksdagens kamrar.

I ett den 30 september 1916 i nämnda ärende avgivet utlåtande

bär socialstyrelsen föreslagit, att pensionsrätten för dessa nya befatt
-

Pensionsrätten

för

assistenter åt

yrkesinspektörerna

samt

för underinspektörer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

ningshavare skulle, i likhet med vad som för närvarande gäller för yrkesinspektörerna,

inträda vid uppnådda 65 levnads- och 25 tjänstår.

Då jag icke har något att erinra emot vad socialstyrelsen härutinnan

föreslagit, hemställer jag, att assistenter åt yrkesinspektörerna

och underinspektörer upptagas bland de i mom. g) av 5 § i pensionslagen

uppräknade befattningshavare.

Pensions- Enligt det inför Kungl. Makt av chefen för civildepartementet fram
ration

fj!» O CD i

länspoiismäs- lagda förslaget till omorganisation av fögderiförvaltningen skulle kronotare

och fogdetjänsterna indragas och administrationen å landsbygden — jämte

landsfiskaler. p0Stverket omhändertoge kronoskattens upphämtande —- komma att,

under Kungl. Maj:ts befallningshavande, vila huvudsakligen på tre

funktionärer, nämligen:

dels en länspolismästare, i regel en för varje län, med uppgift att

närmast under länsstyrelsen hava inseende över polis- och åklagarväsendet

och i vissa fall omedelbart personligen däri ingripa, biträda

vid kontrollen över exekutionsväsendets handhavande, genom inspektion

och inventering hos landsfiskalerna (de förutvarande länsmännen) utöva

det inseende över deras allmänna verksamhet, som hittills ålegat kronofogden,

samt när en utredning erfordrades, som berörde större områden

av länet eller eljest icke ansåges böra överlämnas åt landsfiskal, efter

förordnande av Kungl. Maj:ts befallningshavande verkställa sådan utredning

och i övrigt biträda Kunpl. Maj:ts befallningshavande med de

göromål, som lämpligen kunde polismästaren anförtros;

dels i varje fögderi en häradsskrivare med huvudsakligen samma

åligganden som hittills;

och dels i varje länsmans- eller landsfiskalsdistrikt en landsfiskal,

som, jämte det han övertoge de länsmannen enligt lag och praxis

åliggande bestyr, skulle på eget ansvar vara utmätningsman utom i

vissa fall samt äga förrätta borgerlig vigsel och dessutom erhålla åtskilliga

andra åligganden, som hittills vilat på kronofogden.

Den föreslagna omorganisationen torde bland annat beträffande

de av länspolismästarna och landsfiskalerna beklädda nya tjänsterna

påkalla bestämmelser i avseende å deras rätt till pension.

1912 års fog. De sakkunniga, vilka allt sedan 1912 inom civildepartementet bi
J

f if/iri-g/j. 0 7 J
ningsak-

tratt med beredande av frågan om fögderiförvaltningens omorganisation

kunniga, och därunder bland annat uppgjort förslag till de av omorganisationen

betingade författningsändringarna, hava i ett den 16 januari 1914

avgivet utlåtande yttrat:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352. 7

Rätt att komma i åtnjutande av pension inträder enligt 5 § i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober 1907 för länsman vid uppnådda

67 levnadsår och 35 tjänstår. Även under nuvarande förhållanden torde i

fråga om polisväsendet å landsbygden en ålder av 67 år få anses väl hög för

en polisman; och skulle Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen en organisation i huvudsaklig

överensstämmelse med den plan, som 1912 framlagts, enligt vilken kronofogdetjänsten

komme att indragas och länsmannen under närmaste förmanskap av en

för länet tillsatt polischef bleve i stort sett ensam polisföreståndare inom sitt distrikt,

komme enligt vår uppfattning olägenheterna av en så hög ålder för pensionsrättens

inträdande att verka än mera menligt. Med hänsyn till de krav staten måste ställa

på länsmannens kroppsliga vigör och då det i allmänhet icke kan påräknas, att han

efter uppnådda 65 års ålder skall vidare förmå att uthärda ansträngningen av de

ofta förekommande resorna eller med erforderlig kraft verka såsom polisman, har

det synts oss nödigt, att staten berättigar kronolänsman till pension vid 65 levnadsoch

30 tjänstår. För de sannolikt icke mångtaliga undantagsfall, att en länsman

efter uppnådda 65 levnadsår befinnes kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna, står det Kungl. Maj:ts befallningshavande öppet, enligt 6 § i

lagen, att låta med avskedet anstå tillsvidare inom den åldersgräns, som i sagda

lagrum är bestämd. I större städer, där anspråken på polismännens kraft och rörlighet

av lätt insedda skäl ställas vida högre än vad man i allmänhet på landsbygden

fordrar, har pensionsåldern satts lägre än vi nu tillåtit oss ifrågaställa för länsmännen.

1 sådant avseende få vi erinra, att, enligt det av Kungl. Maj:t den 28

november 1912 fastställda reglementet angående polispersonalens i Stockholm pensionering,

polisman i allmänhet är skyldig att avgå från tjänsten, kommissarie vid

fyllda 60 år och konstapel av alla grader vid fyllda 55 år; överståthållareämbetet

likväl obetaget att, därest polisman prövas kunna på ett tillfredsställande sätt förrätta

tjänsten, låta med avskedet anstå för ett år i sänder, dock högst i fem år

efter pensionsålderns inträdande.

I sammanhang härmed lärer en ändring av ifrågavarande lag bliva av nöden

även i syfte att införa bestämmelse om tiden för inträde i pensionsrätt beträffande

den tjänsteman, som är avsedd att tillsättas såsom polischef och överåklagare inom

varje län, i händelse kronofogdetjänsten indrages. Även om honom lär i allmänhet

gälla vad nu är sagt om länsmannen; dock att, som hans inträde i tjänst antagligen

sker senare än länsmännen i regel vinna befordran till sin tjänst, kravet på uppnådda

tjänsteår torde sättas något lägre än som för länsmännen ställas i fråga.

Med anledning härav har statskontoret yttrat i utlåtande den 4

februari 1914:

För en stor del av nuvarande tjänstemännen vid fögderiförvaltningen äro i

fråga om pensionsrätt bestämmelserna i nådiga brevet den 1 juni 1877 ännu gällande.

Enligt dessa bestämmelser inträder rätt att komma i åtnjutande av pension vid

uppnådda 65 levnads- och 85 tjänstår; varemot föreskrift saknas om skyldighet för

dessa tjänstemän att vid viss levnadsålder avgå från tjänsten. Den fögderitjänsteman,

som utnämnts efter den 31 mars 1900, är emellertid redan nu underkastad

bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension; och om ej annat särskilt föreskrives, komma lagens allmänna stadganden

att bliva gällande för alla dem, som ingå på staten för en omorganiserad fögderi
-

Statekontont.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

förvaltning. Enligt nämnda lag inträder för tjänsteman vid landsstaten, liksom i

regeln för manliga tjänstinnehavare i allmänhet, skyldighet att från tjänsten avgå

vid uppnådd ålder av 67 år, varvid han, om antalet tjänstår uppgår till 35, erhåller

hel pension, men i annat fall och under förutsättning, att tjänstårens antal

icke understiger 10, bekommer avkortad pension i förhållande till antalet tjänstår.

1 sammanhang med att avgångsåldern sålunda bestämdes att inträda vid uppnådd

ålder av 67 år, blev emellertid tillika i nämnda lag, 6 § sista stycket, stadgat bland

annat, att, om tjänstinnehavare uppnått 65 års ålder och befinnes vara av sjukdom

eller minskad arbetsförmåga urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra

sina tjänståligganden, sådan tjänstinnehavare kan av Kungl. Maj:t på vederbörande

myndighets anmälan förklaras skyldig att från tjänsten avgå. På grund härav och

särskilt med hänsyn till sistnämnda stadgande anser visserligen statskontoret för

sin del i någon män tvivelaktigt, huruvida något undantag från regeln att rätt till

hel pension inträder vid uppnådda 67 levnads- och 35 tjänstår är av behovet pakallat

i fråga om innehavare av tjänst vid en omorganiserad fögderiförvaltning.

Men även om skäl måhända skulle kunna anses föreligga för att i sammanhang med

omorganisationen av fögderiförvaltningen bestämma avgångsåldern och sålunda även

pensionsåldern för landsadvokat (länspolismästare) och länsman (landsfiskal) till 65

år i stället för 67 år, så synes dock kravet på 35 tjänstår för hel pension kunna

utan olägenhet vidhållas. Detta antal tjänstår synes nämligen i allmänhet kunna

vid 65 års åldern uppnås av ifrågavarande tjänstinnehavare, vilka i regel torde inträda

i statens tjänst tidigare än vid 30 års ålder.

Statskontoret anser alltså, att, om någon undantagsbestämmelse i förevarande

avseende befinnes erforderlig, densamma må inskränkas därtill, att nämnda landsstatstjänstemän

upptagas bland de i pensionslagens 5 § i), sådan denna paragraf

lyder i lagen den 15 augusti 1913, angivna tjänstinnehavare, för vilka rätt att

komma i åtnjutande av hel pension inträder vid 65 levnads- och 35 tjänstår.

De skäl, som de sakkunniga i sitt utlåtande anfört till stöd för

sin åsikt, att pensionsåldern för såväl länspolismästare som landsfiskal

bör sättas till 65 år, har jag efter överläggning med chefen för civildepartementet

funnit övertygande. Tjänsternas art gör det nödvändigt att

ställa stora anspråk på innehavarnas såväl kroppsliga som andliga vigör,

och då dessa tjänster med sin mångfald olikartade göromål, vilka vid

åtskilliga tillfällen torde förorsaka en mycket krävande anhopning av

arbetet, och med sina ständigt återkommande slitande tjänsteresor säkerligen

i högre grad än många andra befattningar skola taga sina innehavares

krafter och hälsa i anspråk, synes det ur såväl statens som

tjänstinnehavarnas synpunkt lämpligt, att pensionsåldern inträder något

tidigare än i normala fall.

Däremot anser jag, i likhet med vad statskontoret anfört, att 35

tjänstår torde kunna uppställas såsom villkor för rätt till åtnjutande av

hel pension icke blott för landsfiskalerna utan också för länspolismästarna.

Att härutinnan beträffande landsfiskalerna göra någon ändring i vad

hittills gällt länsmännen synes icke av behovet påkallat. Och även

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 352.

om länspolismästaren i allmänhet skulle komma att tillträda sin ordinarie

tjänst vid senare år än landsfiskalen tillträder sin, torde länspolismästaren

likaväl Bom landsfiskalen i de flesta fall hava kommit i statens tjänst

redan tidigare än vid 30 års ålder.

Jag tillåter mig därför föreslå, att såväl länspolismästarna som

landsfiskalerna må erhålla rätt att komma i åtnjutande av hel pension

vid uppnådda 65 levnads- och 35 tjänstår. De i G § i lagen stadgade

bestämmelserna angående skyldighet att irån tjänsten avgå torde i tilllämpliga

delar utan vidare bliva gällande även för nu ifrågavarande

tjänstemän.

I en den 4 april 1917 till riksdagen avlåten proposition, nr 222,

bär Kungl. Maj:t framlagt förslag till bestämmelser angående rätt till

pension för vissa å extra stat upptagna befattningshavare vid statens

järnvägar, telegrafverket och statens vattenfallsverk.

De föreslagna pensionerna skulle enligt utfärdade reglementen utgå

från för varje verk inrättade pensionskassor. Därest extra belattningshavare

avginge i förtid utan pension, skulle han förlora sin pensionsrätt enligt

vederbörande pensionsreglemente, men enligt angivna grunder erhålla

rätt att från folkpensionsfonden komma i åtnjutande av pension enligt

lagen om allmän pensionsförsäkring.

För den händelse emellertid innehavandet av extra tjänst upphörde

till följd av befordran till ordinarie befattning, skulle den ordinarie befattningshavaren

kunna erhålla pension såväl enligt den civila pensionslagen

som enligt den allmänna pensionsförsäkringslagen, men pensionen

enligt den förra lagen skulle minskas med det pensionsbelopp, som

pensionstagaren skulle äga utbekomma från pensionslörsäkringslonden.

Såsom närmare framgår av det vid berörda proposition fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden, har chefen för civildepartementet

funnit lämpligast, att ett tillägg fogades till 7 § i den

civila pensionslagen av huvudsakligen nyssnämnda innebörd, och för

egen del är jag av samma uppfattning. Tillägget torde böra givas

samma lydelse, som av chefen för civildepartementet givits åt ett tillägg

i samma ämne till 8 § i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension

för tjänstemän vid statens järnvägar.

Samtliga de av mig förordade ändringarna i pensionslagen torde

böra träda i tillämpning från och med den 1 januari 1918.

Sedan departementschefen härefter uppläst ett i enlighet med ovan

angivna grunder avfattat förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 7

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 305 höft. (Nr 352.)

Pensionsrätter!

i visst

fall för befattningshavare

vid

statens järnvägar

m. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas

av den lydelse, bil. litt.---vid detta proto
koll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1917:365 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civ s. 1 i texten