Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november 1860 om skiftesverket i riket m. m

1917-01-26 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:36, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november 1860 om skiftesverket i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t* Nåd. Proposition Nr 36.

1

Nr 36.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den

9 november 1860 om skiftesverket i riket m. m.: given

Stockholms slott den 26 januari 1917.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november

1866 om skiftesverket i riket,

2) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om

hemmansklyvning, ägostyckning och jorda vsöndring, samt

3) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Kasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 29 höft. (Nr 36).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 36.

Förslag

Lag

om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 0 november

1866 om skiftes verket i riket.

Härigenom förordnas, att 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november

1866 om skiftes verket i riket skola erhålla följande ändrade lydelse:

52 §.

Kågångsbeskrivning bör upptaga gränsmärkenas beskaffenhet. Äro de

förfallna eller odugliga, men å ömse sidor för laga skillnad erkända, bör

lantmätaren, innan han slutar förrättningen, i vederbörandes och gode

männens närvaro, iståndsätta dem eller utsätta nya. I beskrivningen skall

jämväl noga antecknas gränsmärkes läge och avstånd från omkringliggande

fasta märken, såsom berg, jordfasta stenar, dälder, vatten, vägar

och broar samt annat sådant, som till gränspunktens bestämmande tjänar.

Aro fasta märken av gammalt för laga skillnad erkända, varde ock de

noga beskrivna.

Föreskrifter, huru gränsmärken skola vara beskaffade och ägogränser

utmärkas, meddelas av Konungen.

104 §.

När skiftet å kartan är fullbordat och alla skifteshandlingarna renskrivna,

skall skiftesmannen, efter förut lämnad underrättelse om dagen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:b Nåd. Proposition Nr 36.

i gode männens och delägarnas närvaro, å marken, enligt kartans visning,

utstaka den varje delägare tillfallna ägolott och utmärka gränserna mellan

lotterna på sätt särskilt är stadgat ävensom häröver upprätta fullständig

och noggrann beskrivning, i enlighet med vad i 52 § sägs.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer, då ock 12

kap. 1 och 2 §§ jordabalken skola upphöra att gälla.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, att 17 § i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring skall erhålla följande ändrade

lydelse:

*

Lantmätaren åligge att å marken utstaka de genom styckningen

tillkomna gränserna samt utmärka dem på sätt särskilt är stadgat ävensom

att häröver upprätta fullständig och noggrann beskrivning i enlighet

med vad i 52 § av skiftesstadgan sägs om rågångsbeskrivning.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj.ts Nåd. Proposition Nr

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse ay 12 k;tp. 11 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 12 kap. 11 § strafflagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Eiver, flyttar eller vrider man, i bedrägligt uppsåt, rå och rör eller

annat gränsmärke, märke av varaktig beskaffenhet, som blivit utsatt vid

plan- eller höjdmätning, eller märke, som till betecknande av bestämd

vattenhöjd satt är, dömes till straffarbete från och med sex månader till*

och med .fyra år.

Samma lag vare om den, som sådant märke falskeligen sätter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1917.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Magi Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 8 december 1916.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern HAMMARSKJÖLD,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Frhs,

Stenberg,

1 Linnér,

Mörcke, *

VÉNNERSTEN,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot följande:

»Uti 57 § i instruktionen för lantmäteristyrelsen och rikets lantmätare

den 23 oktober 1908 stadgades, att i särskild författning skulle meddelas

närmare bestämmelser angående kartors upprättande, verkställande av ägomätning,

avvägningar och arealuträkning, upprättande av beskrivningar

samt utstakning av ägoskillnader m. m., och bär detta författningsrum

bibehållits oförändrat i nu gällande nådiga instruktion av den 22 oktober

1909. Vid utfärdandet av båda dessa instruktioner har såsom övergångs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj: ts Nåd. Proposition, Nr 36.

stadgande förordnats, att, intill (less ovan omförmälda författning blivit

utfärdad, skulle beträffande här ovan angivna arbeten nu gällande föreskrifter

i tillämpliga delar komma till användning. Härmed avsågs artikel

V i lantmäteri instruktionen den 6 augusti 1864, som handlar om geometriska

mätningar och kartors författande samt deras uträkning och beskrivning

in. in.

Att häri inrymda bestämmelser, som till huvudsaklig del återfinnas

redan i 1725 års lantmäteriinstruktion, numera måste anses otidsenliga,

torde vara påtagligt utan vidare utredning, liksom att deras ersättande med

efter utvecklingens krav lämpade nya föreskrifter måste anses angeläget,

Kungl. Maj:t anbefallde också i samband med utfärdandet av 1908 års

instruktion lantmäteristyrelsen att uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till ovan omförmälda författning.

Den BO april 1913 avgav lantmäteristyrelsen bland annat förslag dels

till förordning angående ägomätning och kartläggning, arealuträkning samt

ägodelning och råskillnaders utmärkande in. m. dels ock till ändrad lydelse

av 12 kap. 11 § strafflagen. I anledning av yttranden, som till Kungl.

Maj:t inkommit över förslagen, har Kungl. Maj:t genom remiss den 28

april 1916 anbefallt lantmäteristyrelsen att ånyo avgiva underdånigt utlåtande

i ärendet. Sedan med anledning härav revision av det först avgivna

förslaget verkställts, föreligger numera, efter vad lantmäteristyrelsen

i underdånig skrivelse den 5 december 1916 meddelat, nytt förslag i ämnet,

förslag till förordning angående planmätning och höjdmätning samt kartors

upprättande, arealuträkning och ägogränsers utmärkande (mätningsförordning).

Då i det sålunda reviderade förslaget upptagits bestämmelser om ägogränsers

utmärkande och gränsmärkens beskaffenhet, överensstämmer detta

med den uppfattning, som vid pågående lagstiftningsarbeten gjort sig gällande.

I denna del tillåter jag mig erinra, att lagberedningen i dess år

1909 avgivna förslag till jordabalk (sid. 116) uttalat den mening, att bestämmelserna

i 12 kap. 1 och 2 §§ jordabalken angående gränsmärkenas

beskaffenhet lämpligen borde upptagas i skifteslagstiftningen, i den mån

stadganden därom ej kunde meddelas i administrativ ordning. I överensstämmelse

härmed har skiftesstadgekommittén i sitt år 1911 avgivna förslag

till lag om skifte av jord i fråga om rågångars utmärkande föreslagit

vissa allmänna stadganden, avseende att medföra större garanti för ett

tydligt och varaktigt markerande av viktiga punkter m. m., men i övrigt

ansett, att närmare föreskrifter om råmärkens beskaffenhet och rågångars

utmärkande borde meddelas i administrativ väg av Kungl. Maj:t (78 §).

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36.

Enahanda ståndpunkt synes hava intagits av 1916 års fastighetsregister-,

kommission i dess betänkande I med förslag till lag om fastighetsbildning

i stad in. m. (förslaget till lag om fastighetsbildning i stad 5 kap. 12 §

och motiven härför). För meddelande i administrativ väg av bestämmelser

om gränsmärkens beskaffenhet är givetvis upphävande av nyssberörda paragrafer

i 12 kap. jordabalken förutsättning.

Framhållas må, att bestämmelserna i dessa paragrafer måste anses

synnerligen otidsenliga. Sedan lång tid tillbaka har i praktiken använts

gränsmärken av annan beskaffenhet än i nämnda lagrum angives.

Emellertid innehålla även 52 och 104 *•§ i stadgan den 9 november

1866 om skiftesverket i riket bestämmelser angående råmärken och rågator.

Utfärdandet av en mätningsförordning, innefattande bestämmelser om gränsers

utmärkande och gränsmärkens beskaffenhet, torde till följd härav föranleda

något ändrad lydelse jämväl av sistberörda båda författningsrum.

Vid numerisk mätning (triangelmätning, mätning efter siffermetoden)

anordnas över hela mätningsområdet ett triangelnät, i vars triangelpunkter

mätningar enligt uppgjord plan och med på förhand fastställd noggrannhet

utföras. Triangelpunkterna markeras på varaktigt sätt. Beräkningen av dessa

mätningar, kompletterade med vissa andra geodetiska och astronomiska

observationer, lämna såsom resultat, i vad detta avser kartarbeten, samtliga

punkters koordinater, varmed förstås eu punkts avstånd från två mot varandra

vinkelräta grundlinjer på jordytan. Sedan triangelpunkter med en

allt efter skilda förhållanden olika täthet anordnats, inkopplas mellan dem

genom vägmätning ytterligare mätningspunkter s. k. polygonpunkter, likaledes

varaktigt markerade å marken. Dessa polygonpunkter sammanbindas

genom polygonlinjer. Därefter anordnas mellan polygonlinjerna så många

mätningslinjer, som erfordras för inmätning av alla detaljer, såsom gränser,

byggnader m. m. Detalj mätningen sker medelst direkta mått å marken

genom att avståndet från polygonlinjerna eller mätningslinjerna till råpunkter

och ägoskillnader, hörn av byggnader, torg och andra öppna platser samt

gator och vägar m. in. noggrant uppmätes med stålband eller mätstänger.

De erhållna måtten, brytningsvinklar m. m. antecknas och med ledning

av dessa anteckningar kan genom mätningar från triangel- eller polygonpunkter

t. ex. läget för ett försvunnet gränsmärke när som helst angivas.

Förutsättning för gränspunktens riktiga återfinnande är emellertid ätt

triangel- eller polygonpunkter na icke rubbats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr o (i.

Skiftesstadgekommittén har i sitt betänkande (sid. 130) såsom ett

önskemål betonat, att i blivande mätningsbestämmelser måtte inrymmas

föreskrifter, att mätningsresultaten även vid grafisk mätning borde införas

å kartorna genom anteckning ä dem av uppmätta längder och brytningsvinklar,

i den mån sådant erfordrades för ägoskillnadernas säkerställande

och framtida igenfinnande, och skulle enligt kommitténs mening helt visst *

en sådan bestämmelse bidraga att giva en grafisk karta större tillförlitlighet

på samma gång den gjorde kartmaterialet lättare användbart för allmänheten.

Det sålunda av skiftesstadgekoinmitten uttalade önskemålet har i det nu

föreliggande förslaget till mätningsförordning tillgodosetts särskilt genom

bestämmelserna i 25 och 47 §§■ I den förra av dessa paragrafer föreskrives,

att vid grafisk mätning skola, för att tjäna till ledning vid linjenätets

framtida återställande samt för kontroll å ägogränsens läge, på varaktigt

sätt markeras erforderligt antal stödpunkter, vartill företrädesvis

skola utväljas skärningspunkter mellan viktigare linjer i linjenätet, och uti

47 g bestämmes, qtt läget av ändpunkter och brytningspunkter för ägogräns

skall, därest de icke sammmanfalla med triangel- eller polygon- eller

stödpunkter, angivas i förhållande till dylika punkter med direkta mått

helst på sådant sätt, att kontroll erhålles. Genom dessa bestämmelser samt

genom föreskrift att samtliga förut nämnda punkter skola utmärkas å karta

och att denna skall förses med rutnät, som bland annat har till uppgift

att visa den förändring kartan kan hava undergått, vinnes, att kartans

förhållande till det område, som å densamma finnes utmärkt, städse är

fullt klart samt att läget av en ägogräns kan, när helst sådant påkallas,

med nöjaktig säkerhet bestämmas.

På sätt förut angivits avgav lantmäteristyrelsen i samband med sitt

första förslag till mätningsförordning även förslag till ändrad lydelse av

12 kap. 11g strafflagen. Ändamålet med detta förslag var att åt viktigare

märken, som utsättas vid ägomätning, bereda enahanda rättsskydd,

som redan givits åt gränsmärken samt märken, vilka utsatts för betecknande

av bestämd vattenhöjd. Vid ägomätning utsättas en del märken av

helt och hållet tillfällig natur. Att bereda dessa något rättsskydd av den

särskilda beskaffenhet, som här avses, erfordras emellertid icke. Däremot

finnas andra märken, vilkas skyddande väl vore gagneligt, men som emellertid

knappast torde böra inrymmas under så stränga straffbestämmelser,

som finnas uti förut berörda lagrum, varjämte det torde vara så gott som

uteslutet, att deras rubbande sker i bedrägligt syfte. Detta gäller emellerBihang

till riksdagens protokoll 1017. 1 sand. 29. höft. (Nr 36). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition, Nr 36.

tid icke triangel- och polygonpunkter samt stödpunkter, beträffande vilka

det på grund av vad förut anförts torde vara tydligt, att desamma för

betryggande av äganderätten hava minst lika stort värde som gränsmärken.

Det har därför synts påkallat, att åt sistberörda punkter beredes samma

rättsskydd, som redan tillkommer rå och rör eller annat gränsmärke, och

enahanda gäller om vissa märken, som utsättas vid höjdmätning. Enligt

det föreliggande förslaget till mätningsförordning skola alla viktigare märken,

som å marken utsättas såväl vid plan- som höjdmätning, markeras

på så vitt möjligt orubbligt och varaktigt sätt. Samtliga dessa märken

böra därför omfattas av nu ifrågavarande lagbud. Samma rättsskydd bör

givetvis tillkomma märken av nu ifrågavarande slag, utsatta vid redan

verkställda mätningar.

Lantmäteristyrelsen har i sin förut nämnda skrivelse den 5 december

1916 hemställt om åtgärds vidtagande för genomförande av nu omförmälda

lagändringar samt tillika överlämnat förslag i sådant hänseende.

De ifrågasatta ändringarna i skiftesstadgans 52 och 104 §§ torde påkalla

jamning av 17 § hemmansklyvningslagen.

Med hänsyn därtill att tidpunkten för utfärdandet av mätningsförordningen

ej nu kan närmare bestämmas samt ändringarna i skiftesstadgan och

hemmansklyvningslagen förutsätta att föreskrifter om gränsmärkens beskaffenhet

och gränsers utmärkande blivit meddelade, synes bestämmandet av tiden

för ikraftträdandet av nu nämnda ändringar böra överlämnas åt Kungl. Maj:t.»

Departementschefen uppläste härefter förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 no
vember

1866 om skiftes verket i riket,

2) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om

kemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring, samt

3) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen;

‘samt hemställde, att lagrådets utlåtande över förslagen, som voro av

den lydelse bilagor vid detta protokoll utvisa, måtte för det i § 87 regeringsformen

angivna ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes Hans Mai:t Konungen därtill lämna

bifall.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t* Nåd. Proposition. Nr JO''.

11

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november

1866 om skiftesverket i riket.

Härigenom förordnas, att 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november

1866 om skiftesverket i riket skola erhålla följande ändrade lydelse:

52 §.

Rågångsbeskrivning bör upptaga gränsmärkenas beskattenhet. Aro de

förfallna eller odugliga, men å ömse sidor för laga skillnad erkända, bör

lantmätaren, innan han slutar förrättningen, i vederbörandes och gode

männens närvaro, dem iståndsätta eller utsätta nya. I beskrivningen skall

jämväl noga antecknas gränsmärkenas läge och avstånd från omkringliggande

fasta märken, såsom berg, jordfasta stenar, dälder, vatten, vägar och broar

samt annat sådant, som till gränspunktens bestämmande tjänar. Aro fasta

märken av gammalt för laga skillnad erkända, varde ock de noga beskrivna.

Föreskrifter, huru gränsmärken skola vara beskattade och ägogränser

utmärkas, meddelas av Konungen.

104 §.

När skiftet å kartan är fullbordat och alla skifteshandlingarna renskrivna,

skall skiftesmannen, efter förut lämnad underrättelse om da
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36.

gen, i gode mänqpns och delägarnas närvaro, å marken, enligt kartans

visning, utstaka den varje delägare tillfallna ägolott och gränserna mellan

lotterna utmärka på sätt särskilt är stadgat ävensom häröver upprätta

fullständig och noggrann beskrivning, i enlighet med vad i 52 § sägs.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer, då ock 12

kap. 1 och 2 §§ jordabalken skola upphöra att gälla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36''.

13

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om liemmausklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring.

Härigenom för ordnas, att 17 § i lagen den 27 juni 1896 om kemmansklyvning,

ägostyckning ock jordavsöndring skall erkålla följande ändrade

lydelse:

Lantmätaren åligge att å marken utstaka gränserna samt utmärka

dem på sätt särskilt är stadgat ävensom att käröver upprätta fullständig

ock noggrann keskrivning i enligket med vad i 52 § av skiftesstadgan

sägs om rågångsbeskrivning.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 36.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse ay 12 kap. 11 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 12 kap. 11 § strafflagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Eiver, flyttar eller vrider man, i bedrägligt uppsåt, rå och rör eller

annat gränsmärke, märke av varaktig beskaffenhet, som blivit utsatt vid

plan- eller höjdmätning, eller märke, som till betecknande av bestämd vattenhöjd

satt är, dömes till straffarbete från och med sex månader till och

med fyra år.

Samma lag vare om den, som sådant märke falskeligen sätter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1917.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 36.

15

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd tisdagen den

.23 januari 1917.

Närvarande:

Justitieråden GULLSTRAND,

VON Seth,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-GyllenbåGA.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

8 december 1916, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november

1866 om skiftes verket i riket,

2) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om

hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring, samt

3) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av andre ledamoten å justitiedepartementets avdelning för lagärenden,

assessorn Gustaf Grefberg.

Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 36.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 26 januari 1917.

härvarande :

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WäLLF.nberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde efter

gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet lagrådets den

23 innevarande januari avgivna utlåtande över den 8 december 1916 till

lagrådet remitterade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 no
vember

1866 om skiftes verket i riket,

2) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni 1896 om

hemmansklyvning, ägostyckning och jorda vsöndring, samt

3) lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen.

Efter att hava erinrat, att lagrådet lämnat förslagen utan anmärkning,

ävensom anmält, att i desamma vidtagits ett par mindre formella

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 36.

jämkningar, uppläste departementschefen de sålunda jämkade förslagen samt

hemställde, att desamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 29 käft. (Nr 36).

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj\ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november 1866 om skifte s. 1 i texten
  2. LU 1917:44 Lagutskottets utlåtande Nr 44 a1 i texten
  3. JoU 1917:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan den 9 november 1866 om skiftesverket i rike a1 i texten