Sök i Ratio Lex

Angående anslag för anordnande av spannmålslag erhus och fryshus

1917-05-11 · 47 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:370, Angående anslag för anordnande av spannmålslag erhus och fryshus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 370.

1

Nr 370.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

för anordnande av spannmålslag erhus och fryshus; given

Stockholms slott den 22 maj 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för anordnande av spannmålslagerhus och fryshus anvisa å

1918° års riksstat ett förslagsanslag, högst 8 miljoner kronor, att utgå

lånemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att för ändamålet låta under

ar 1917 av tillgängliga medel förskottsvis härav utanordna erforderligt

belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 323 höft. (Nr 370.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 370.

Lagerhus•eh

kyihussakkunnigas

skrivelse den

“/* 1917-

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

maj 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern SWARTZ,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena LlNDMAN,

Statsråden: VON SYDOW,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet Dahlberg anförde:

I en till mig ställd skrivelse den 11 maj 1917 hava de jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juli 1916 tillkallade sakkunniga för

utredning av frågorna om inrättande i vårt land av spanumålslagerhus

och kylhus in. m. — den s. k. lagerhus- och kylhuskommittén — frarmagt

förslag till omedelbart inrättande av lokaler för lagring av spannmål och

kött i sådan omfattning, som enligt de sakkunnigas mening vore nödvändig

för att möta behovet under instundande vinterperiod. De sakkunnigas

skrivelse torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll, och

anhåller jag få hänvisa till densamma, särskilt beträffande framställningen

av behovet i vårt land av dylika lokaler, framför allt under nu rådande

kristid. I fråga om själva förslagens innebörd torde jag få framhålla

följande huvudpunkter.

Vad beträffar lokaler för lagring av spannmål har beräkningen

utgått från en inhemsk skörd av vete och rng av omkring 830,000 ton.

Det har ansetts, att härav omkring 235,000 ton gå till producenternas

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 370.

egen konsumtion och att omkring 50,000 ton omedelbart användas till

sådd. Återstoden, 545,000 ton, har beräknats skola för rensning, sortering

och framför allt torkning mottagas av centrala lagerhus, vilka antagas

kunna under tröskningstiden omsätta sin lagringskapacitet sex gånger,

vadan för dem skulle härtill krävas eu total kapacitet av omkring

90,000 ton. Dessutom måste lagringslokaler finnas, som kunde rymma

den inhemska årsproduktionens lagringsbehov utöver vad som stannat

hos producenterna och vad som kunde lagras i de centrala lagerhusen

vid sista omsättningen i dessa. Härtill ägnade sig spannmålshandlares

och kvarnars magasin samt tillfälligtvis en del bryggerilokalcr. De sakkunniga

hava uträknat den inhemska brödsädsproduktionens lagringsbehov

vid den tid på året, då detta antagits vara störst, till inalles 210,000

ton utöver de 90,000 ton, som beräknats få rum i de nya centrallagerhusen.

För landets egen skörd skulle alltså krävas 300,000 tons lagring,

vilket, då i medeltal omkring en femtedel av lagringslokalernas

utrymme måste vara obelagt för möjliggörande av lutning, ansetts

motsvara en lagringskapacitet av omkring 375,000 ton. Något lagringsutrymme

för övrig spannmål — korn, havre, trindsäd — har icke beräknats

i dessa lokaler.

De sakkunniga hava genom anställda undersökningar funnit, att

redan befintliga lagringslokaler (magasin, kvarnar, bryggerier) med mer

än 1,000 tons lagringskapacitet kunna anses motsvara eu dylik kapacitet

av tillhopa omkring 240,000 ton. Om även de små men ofta olämpliga

lokalerna av 201—1,000 tons kapacitet medräknades, kunde lagringskapaciteten

beräknas ökad till 315,000 ton.

De sakkunniga hava på grund härav och då något lagerutrymme

för annan säd än vete och råg icke härvid beräknats, funnit det uppenbart,

att brödsäden icke kunde som sig bör skyddas mot förstörelse

och att till nästa skörd nya lagerlokaler borde inrättas. I sådant syfte

hava de föreslagit anordnandet av nödigt antal centrallagerhus, så att

den för dessa förutsatta kapaciteten av ungefär 90,000 ton måtte kunna

uppnås. Efter beräkning av tillgången å redan befintliga, eventuellt

efter ändringar härtill användbara lokaler, vilka synas hava antagits

rymma 13,000 å 14,000 ton, samt behovet av dylika lokaler i de olika

landsdelarna hava de sakkunniga kommit till det resultat, att för närvarande

behövdes omedelbar nybyggnad av 27 centrallagerhus med en

sammanlagd lagringskapacitet av 77,000 ton.

Därjämte syntes enligt deras mening förberedande åtgärder böra

vidtagas för anläggandet av ett förråd slager hus med 25,000 tons lagringskapacitet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 370.

Kostnaden för centrallag er husen har, såvitt angår tomt och byggnader,

beräknats till 45 kronor för ton lagringskapacitet. De sakkunniga

hava uppgivit, att de därvid räknat med nuvarande priser. Den maskinella

utrustningen har med ledning av preliminärt anbud från en tysk

firma beräknats till 25 kronor för ton lagringskapacitet. Totalkostnaden

bleve alltså 70 kronor för dylik ton. För 77,000 ton bleve summan 5,390,000

kronor, vilket belopp genom tillägg av omkring 20 procent för oförutsedda

svårigheter höjts till i runt tal 6,500,000 kronor.

För det eventuellt föreslagna förrådslagerhuset, vilket ansetts kunna

byggas efter annat system, har kostnaden beräknats till 1,400,000 kronor,

motsvarande 56 kronor för ton.

I fråga om lagring och bevaring av kött har förslaget, vad angår

det påräkneliga behovet instundande höst, endast avsett lokaler för frysning

av nötkött och utgått från att fläsket då borde saltas, vartill tillräckliga

möjligheter funnes vid slakterier och hos charkuteri ster. En

uppskattning av den köttmängd, som i olika situationer kunde behöva

infrysas instundande höst, angåve intill omkring 37,000 ton nötkött.

Att med ledning härav beräkna den erforderliga kapaciteten hos fryshusen

vore dock svårt. De sakkunniga hade valt att föreslå fryshusens

omedelbara inrättande med hänsyn till vad som i varje fall kunde väntas

bliva behövligt i fredstid. På grund härav föresloge de sakkunniga

inrättande av två centrala fryshus, ett i Hässleholm och ett i Hallsberg,

med tillhopa omkring 7,000 tons kapacitet. Dessutom borde för att med

minsta möjliga kostnader möta en eventuell masslakt fryshus inrättas vid

de större slakthusen, nämligen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Linköping.

Om hela det nuvarande kylmaskineriet vid dessa slakthus under

frvsningstiden arbetade för infrysning och i övrigt tillgängligt kylmaskineri

installerades, skulle frysningskapaciteten vid dessa slakthus bli 3,640

ton. Tillhopa med de bägge centrala fryshusen bleve kapaciteten omkring

10,700 ton, motsvarande 43,000 nötkreatur under perioden september—december.

Ifall det i höst skulle visa sig, att farhågorna för

större total slakt besannades, kunde man företaga tillbyggnad av centralfryshusen,

så att dessas kapacitet uppdreves med omkring 3,800 ton.

Ökningen skulle motsvara omkring 15,000 nötkreatur och alltså i detta

fall köttet av inalles 58,000 nötkreatur kunna infrysas, men slakten

skulle då behöva utsträckas till in i januari månad. Medelvikten av

köttet per nötkreatur synes vara beräknad till omkring 250 kilogram.

Kostnaderna för de bägge centralfryshusen, vilka föreslagits lika

stora, hava beräknats tillhopa till 1,900,000 kronor för tomt och byggnad,

1,900,000 kronor för kylmaskineri m. m. och 300,000 kronor för ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma)ds Nåd. Proposition Nr 370. 5

rustning- för köttets hängning, eller tillhopa till 4,100,000 kronor. För

anordnandet av fryshus vid förenämnda fyra slakthus har beräknats

inalles 850,000 kronor för byggnadsarbeten, 575,000 kronor för kylmaskmeri

och frysrummens inredning samt 140,000 kronor för utrustning

för köttets hängning, eller sammanlagt 1,565,000 kronor. Totala

kostnaden skulle alltså bliva 5,665,000 kronor eller, med omkring 10

procents förhöjning för oförutsedda lokala svårigheter, i runt tal 6

miljoner kronor. Kostnaderna för kylmaskineri m. in. hava beräknats

enligt pieliminärt kostnadsförslag från Ludvigsbergs verkstads aktiebolag.

. . sakkunniga hava anfört, att även möjligheten att anordna

frysning i slakthusens nuvarande kylrum övervägts men att en sådan

anordning befunnits mindre lämplig. Därav skulle föranledas dyrbara

omändringsarbeten, och de vidtagna ändringarna skulle behöva avlägsnas

när slakthusen ånyo skulle skötas på vanligt sätt. Om frysningslokalerna

anordnades särskilt, skulle de även under fredsförhållanden bliva till

största nytta för möjliggörande av en ordnad kötthandel samt för tillvaratagande

på bästa sätt av landets fisk-, ägg-, frukt- och smörproduktion.

. I fråga om. både spannmålslagerhusen och fryshusen hava de sakkunniga

framhållit, att de beräknats av sådan typ och med sådant läge, att

staten, som nu måste anlägga dem, borde efter krisen kunna påräkna

köpare till desamma.

Krigsberedskapskommissionen har den 16 maj 1917 avgivit ettså &*,*«*- lydande yttrande i fra^an t skapskommis
sionen.

... i*Y.aA. beträffar spannmålslagerhus, synes gagnet av sådana för krigstidens

brödsädshushållning otvivelaktigt. Erfarenheterna under det pågående kriget

hava visat, att, ehuru Sverige självt ej varit inblandat i kriget, och ehuru livsmedelsimporten

åtminstone ej fullständigt varit avspärrad, brödsädsförbrukningen

dock måste ordnas genom statlig reglering. I händelse av krig skulle regleringsbehovet

säkerligen ytterligare skärpas. Ett huvudvillkor för att en sådan reglering

skail kunna med framgång genomföras blir emellertid alltid, att staten verkligen

kan få tillräckligt av landets förråd av spannmål i sin hand. Ett sädesförråd, som

kvariigger en längre tid hos producenterna, är nämligen i trots av utfodringsförbud

beslag, inventering etc. ständigt utsatt för faran att på ena eller andra sättet undandragas

konsumtionsregleringen. Ett fullt effektivt förfogande över en konsumtionsvara

förutsätter alltså, att staten disponerar över utrymme för varans uddlaggande

och förvaring. 1

Att nämnda förutsättning icke är för handen i vårt land beträffande brödsadsspannmålen,

är ett känt förhållande och skall närmare belysas med några siffermassiga

beräkmngar beträffande lagringsbehovet. För genomförandet av den först

taliampade ransonermgsplanen, som synes kunna genomföras vid ungefärligen normal

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 370.

skörd, med 250 gram mjöl per dag till icke jordbrukare jämte behövliga påbrödskort

samt 12 kilogram ''brödsäd per månad till jordbrukare, har inom folkhushållningskommissionen

beräknats en årlig brödsädsåtgång av cirka 730,000 ton inklusive

som brödsäd använt korn, varvid spannmål för tillverkning av gryn, flingor och

dylikt ej medräknats. Lagringen av angivna kvantitet synes böra ordnas så, att

hos jordbrukarna kvarlämnas deras tillmätta del, medan återstoden överföres till

de i lagerhus- och kylhuskommitténs ovanberörda förslag omnämnda centrala lagerhusen,

allt eftersom tröskningen avslutas. De jordbruksidkande självhushållen

kunna enligt uppgift från folkhushållningskommissionens statistiker, förste aktuarien

E. Höijer, beräknas omfatta cirka 2.i miljoner människor. Efter 12 kilogram per

person och månad kommer på dessa en årlig brödsädsförbrukning av i runt tal

300.000 ton, som alltså skulle komma att lagras hos förbrukarne. För lagring av

återstående vid ett års ransonering behövliga 430,000 ton säd synes man vara hänvisad

till särskilda lagerhus. .

Ifrågavarande lagerhus torde vid ransoneringen även behöva tagas i anspråk

för lagring av korn och havre för gryntillverkningen. Sammanlagda kvantiteten

korn och havre, som normalt förbrukas vid sagda tillverkning, kan uppskattas till

omkring 100,000 ton årligen; och för den händelse gryn och dylikt kommer att

höga under ransonering, bör givetvis även råvaran ställas till statens, säkra disposition

genom inläggning i lagerhus, i den mån det icke gäller de jordbruksidkande självhushållens

förbrukning. Sistberörda förbrukning kan ungefärligen uppskattas till

40.000 ton årligen, varför den kvantitet grynsäd, för vilken utrymme i lagerhusen

sålunda torde böra beräknas, kan anslås till cirka 60,000 ton.

För ransoneringsplanens genomförande erfordras enligt ovanstående överslagsberäkning,

att sammanlagt 400,000 ton spannmål lagras för statens direkta disposition.

Enär tröskningen kan anses pågå under 6 månader från och med oktober

och framåt, blir det följaktligen, under förutsättning av att tröskningen är någorlunda

jämnt fördelad över de 6 månaderna, ett månatligt lagringsbehov av VB av

totalmängden eller 81.700 ton bröd- och grynsäd, medan avgången för konsumtionen

per månad belöper sig till V,, av det hela, det vill säga i medeltal 40,800 ton.

Ifrågavarande lagringsförhållanden belysas genom följande uppställning.

Oktober ...........

Tillförseln i

lagerhusen

Ton

......... 81,700

Avgång till

konsumtionen

Ton

40,800

Lagerbestånd vid

månadens slut

Ton

40,900

November ........

......... 81,700

40.800

81,800

December .......

......... 81,700

40,800

122,700

Januari ............

......... 81,700

40,800

163,600

Februari............

......... 81,700

40,800

204,500

Mars ...............

......... 81,700

40,800

245,400

April ..............

Maj ...................

—

40,800

204,600

—

40,800

163,800

Juni...................

—

40,800

123,000

Juli...............

—

40,800

82,200

Augusti ...........

......... —

40,800

41,400

September .......

......... —

40.800

—

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung/,. Mapts Nåd. Proposition Nr 1170. 7

Statens lör ransoneringen erforderliga spannmålslager når sitt maximum vid

mars månads utgång, då det beräknats böra uppgå till cirka 245,000 ton, vilken

kvantitet alltså får tagas till utgångspunkt vid beräkningen av det för bröd- och

grynsädsransonermgen nödiga lagringsutrymmet. Då minst ''/- av ifrågavarande utrymme

måste användas för spannmålens kittning och Övriga vård, erfordras alltså

tor den angivna mängden en total lagringskapacitet för lägst cirka it>6,000 ton.

Lagerhus- och kylhuskommitténs meranämnda förslag beträffande centrala

lagerhus kalkylerar med möjligheten av en omsättning i dessa av ända till 1 gång

per månad. Detta betyder, att de 490,000 ton spannmål, varmed ovan räknats,

skulle erfordra centrala lagerhus med en effektiv lagringskapacitet av cirka 82,000

ton för att kunna passera genom lagerhusen under de 6 månader, varunder tröskningen

pågar.

...... Att märka är emellertid, att om berörda lagringsprogram skall kunna fullföljas,

förutsätter detta tillräcklig tillgång på den art av lagerlokaler, som av lagerhus-

och kylhuskommittén benämnes förrådslagerhus, och vilka skola hava till

huvuduppgift att mottaga spannmålen, då den genomgått förädlingsproceduren i

centrallagerhus. Krigsberedskapskommissionen finner sig därför böra fästa herr

statsrådets uppmärksamhet på att frågan om beredandet av tillgång på sådana förrådslagerhus

kräver sm lösning jämsides med frågan om inrättandet av centrallagerhus.

Vid slutet av mars månad exempelvis fordras för ransoneringens genomförande

oo Påvifats’ effektivt lagringsutrymme för cirka 245,000 ton spannmål. Om

82,000 ton härav ligga i central!agerlius, återstå 163,000 ton, vilka vid nämnda tid

skola hava passerat centrallagerhusen och förpassats till förrådslagerhus.

Härovan har lagringsfrågan beträffande bröd- och grynsäd betraktats uteslutande

i samband med genomförandet av ransonering. Även för andra med krigsberedskapen

sammanhängande syften förefinnes emellertid stort behov av utsträckta

lagrmgsmöjlighetei. Det är sålunda för det första av utomordentlig vikt för säkerställandet

av utsädestillgången, att utsäde kan tillhandahållas från lagerhusen. Särskilt

gäller detta om höstsäden, och en lämplig kvantitet brödsäd, förslagsvis 50,000

ton, torde böra hållas i beredskap för höstsådden, varigenom behovet av lagerutrymme

växer med nämnda kvantitet. Vidare bör vid lagerutrymmets beräknande

hänsyn tagas dels därtill, att ransoneringen, vad armén beträffar, icke torde kunna

inskränkas till en mjölkvantitet av 25o gram, dels till att havrebehovet för den

mobiliserade arméns hästar måste i möjligaste mån tryggas. Det härigenom uppstående

okade behovet av lagerutrymme torde böra beräknas för 25,000 ton brödsäd

och 50,000 ton havre.

Slutligen borde tagas under övervägande, i vilken utsträckning härutöver

lagerutrymme för krigsberedskapens stärkande bör beredas i och för uppläggande

av reservförråd av brödsäd och havre.

På de fördelar av olika slag, som i övrigt stå att vinna genom skapandet av

ökade och förbättrade möjligheter för spannmålens rationella lagring, har krigsberedskapskommissionen

ej för avsikt att här ingå.

Lagerhus- och kylhuskommittén har även framlagt förslag beträffande anstnlPr

för frysning ock lagring av kött vid en eventuellt behövlig större nedslagning

instundande höst. Då krigsberedskapskommissionen verkställt en del utredningar,

som beröra nedslaktningsfrågan, finner den sig böra framlägga några preliminära

resultat för dess belysande. Om en reducering av husdj ursbeståndet blir

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 370.

nödvändig, kommer detta givetvis att äga sin grund i bristande fodertillgång.

Redan under närvarande förhållanden har tillgången på foder, särskilt kraftfoder,

till följd av importsvårigheter starkt minskats, och det är att antaga, att ställningen

härutinnan under den närmaste framtiden ej kommer att förändras till det

bättre. Det är framför allt kobeståndet, som drabbas av ifrågavarande knapphet,

enär kraftfodret normalt användes företrädesvis som kofoder. Följande beräkningar

skola närmare belysa förhållandena ifråga om kofoder vid avspärrning.

Sveriges kobestånd, 1,872,000 djur, förbrukar normalt efter 5.5 foderenheter

per djur och dag årligen c:a 3,758 millioner foderenheter med 400,000 ton äggvita.

Ifrågavarande fodermassa kan beräknas fördela sig på olika slag av fodermedel en
-

Smältbar

Mill.

Äggvita per

äggvita

foder-

foderenhet

Ton

enheter

Gram

K raft foder

129,000

922

140

Rotfrukter och annat saftfoder

14,800

351

42

Hö.....................................

136,800

1,303

105

Halm.......................................

11,200

280

40

Bete, grönfoder, blast...............

108,000

902

120

Summa

399,800

3,758

106

Det gäller nu att se, vilka reduktioner som kunna anses inträda i denna

fodertillgång till följd av avspärrningen. I huvudsak torde de bli följande:

1) Hela importen av oljekakor, glutenfoder och dylikt uteblir, varigenom en

minskning av fodertillgången för korna uppstår med omkring 225 millioner foderenheter

och 61,000 ton äggvita.

2) Kliimportens upphörande samt minskad tillgång på inhemskt kli till följd

av brödsädens ökade utmålning. Rågkli kommer att helt saknas, enär rågen redan

nu utmales till 98 procent. Vetet utmales till 80 procent (75 procent finmjöl och

5 procent eftermjöl, som inblandas i rågmjöl). Av landets som brödsäd använda

veteskörd, cirka 200,000 ton, bör alltså, efter bortrakning av 3 procent för avdamning,

erhållas 17 procent eller 34,000 ton vetekli. Av denna mängd torde

25,000 ton kunna disponeras som kofoder. Dessutom har man att för korna räkna

med någon tillgång på korn- och havrekli — cirka 15,000 ton — vadan alltså hela

den disponibla klimängden skulle vara att anslå till sammanlagt 40,000 ton. Normalt

har kornas kliförbrukning beräknats omfatta 153.000 ton kli, motsvarande 124

miljoner foderenheter och 15,500 ton äggvita. Man har alltså här att räkna med en

foderminskning av 113,000 ton kli, d. v. s. 94 miljoner foderenheter och 11,800 ton

3) Det torde vara ofrånkomligt att minska utfodringen av spannmål till korna.

I vilken utsträckning minskningen måste ske, beror på med vilken framgång brödsädsransoneringen

kan genomföras. Äger man tillgång på tillräckliga lagerutrymmen,

bör ifrågavarande ransonering så gott som fullständigt kunna byggas^ på den inhemska

brödsädsskörden jämte den del av kornskörden, som normalt går till brödföda,

och behovet av foderspannmåls överförande till direkt männisKoföda synes

under sådana förhållanden ej bli av större räckvidd. Försiktigheten bjuder emellertid,

att man här räknar med en någorlunda rundlig marginal. Det må därför an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 370. 9

tägäs, att komas spannmålsförbrukning, vilken normalt kan anslås till c:a 670 000

o^odbehovets tillgodoseende vid avspärrning måste reduceras med låt’ oss

'' ton sPannmäl- Nämnda kvantitet betecknar 174 miljoner foderenheter

och 15,900 ton äggvita.

. . 4) Tillgången på vissa saftiga fodermedel minskas. Inskränkning till ett

minimum av bryggning och brännvinsbränning medför, att tillgången på drav och

drank tor kornas utfodring starkt reduceras. Även beträffande potatis torde utfodringen

till kor få i huvudsak inställas. Det bär beräknats, att komas ifrågavarande

förbrukning normalt omfattar:

Drank.

Drav .

Potatis

H-5 miljoner foderenheter och 1,040 ton äggvita

............. 7-6 » » » 1,340 » »

........-• Sb.u_____ »____»_ 590 » »

Summa 56.o miljoner foderenheter och 2,970 ton äggvita.

Denna iodermedelstillgång blir vid avspärrningstillfälle starkt reducerad —

det må antagas till 25 procent av normal tillgången. En minskning av kofodret

skulle alltså här uppstå med omkring 40 miljoner foderenheter och 2,200 ton äggvita.

En sammanfattning av de ovan beräknade reduktionerna i kofodertill gången

under avspärrningen ger följande resultat:

Oljekakor, glutenfoder o. d.

Kli och fodermjöl ...............

Spannmål ..............................

Saftföder ..............................

Miljoner

Äggvita

foderenlieter

ton

............. 225

61,000

............. 94

11,800

............. 174

15,900

............ 40

2,200

Summa 533

90,900

•• a ÄVo !! a a .,norma]a, kofodermassan återstår efter avdrag av ovannämnda

mängder 3,22o miljonrrfoderenheter och 308,900 ton äggvita. Antalet foderenheter

har alltså minskats med cirka 14.2 procent och disponibla äggvitemängden med 22 7

procent. I genomsnitt kommer fodret efter reduktionen att innehålla 96 gram äggvita

per foderenhet. 6 öö

, , Ovanstående beräkning av foderminskningen för korna kan möjligen vara för

nog beträffande spannmål, nämligen under den förutsättningen att ransoneringen av

den egentliga brödsäden kan genomföras med full effektivitet, enär då behovet av

brodsadstillgångens förstärkande med foderspannmål naturligen blir mindre. Lagerhusii

ägans lösning såsom ett huvudvillkor för ransoneringens framgång har alltså

indirekt betydelse även för ställningen beträffande kreatursfoder,

i .. t T-^kgt är emellertid, att avspärrningen medför en mycket betydande inskränkning

i kofoder i lllgången, och denna inskränkning bör lämpligen följas av en

reducering av djurantalet. Det skulle nämligen vara sämre ekonomi att hålla flera

djur med svaltutfodring än färre med någorlunda tillfredsställande utfodring. Att

man dock ej kan gå så långt med reduceringen, som ovanstående beräkning rörande

foderminsknmgen kunde anses motivera, d. v. s. slakta c:a I t procent av kobeståndet

ligger i öppen dag. En medelväg får här sökas, byggd på omsorgsfullare tillvaraBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 323 käft. (Nr 370.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Lantbrukssty

relsen.

10 jKung1». Majds Nåd. Proposition Nr 370.

tagande av fodret och någon minskning av fodergivan å ena sidan samt en måttlig

nedslagning å den andra. , , _ , .... r „ , , .

Den normala utfodringen har per djur och dag beräknats till 5.5 toderenheter.

Under avspärrningen synes denna fodergiva utan våda för svårare produktionsminskning

kunna sänkas med Vo foderenhet eller omkring 9 procent till 5 foderenheter

per ko och dag. Den ovan beräknade reducerade fodermängden, 3,225 miljoner

foderenheter, skulle på detta sätt räcka för årsutfodring av 1,767,000 kor d. v. s.

105,000 stycken eller 5.6 procent mindre än det beräknade normalantalet. Genom

förbättrat tillvaratagande av fodret torde behovet av nedslaktning ytterligare kunna

nedpressas något, möjligen till 5 procent av normalbeståndet eller cirka 90,00.0 djur.

En sådan nedslaktning skulle ge omkring 17,000 ton kött och 3,000 lön slaktavfall.

Jämte koma drabbas särskilt svinen av den minskade kraftfodertillgången.

Minskningen torde här främst verka minskad svinuppfödning men därjämte i någon

mån forcerad slaktning. Över storleken av det extra tillskott av fläsk, som härigenom

kan väntas uppkomma, och som möjligen behöver lagras, är dock särdeles

vanskligt att verkställa någon kalkyl. .

Frånsett koma och svinen torde husdjuren ej behöva undergå mera ingripande

reducering till följd av avspärrningen. Beträffande hästar och övriga dragare kan

med hänsyn till deras nödvändighet för körslorna någon sådan ej företagas, och

beträffande de djur, som med fördel kunna utfodras så gott som uteslutande med

stråfoder o. d., såsom ungnöt och får, är en minskning i stort sett obehövlig

Behovet av frys- och kylhus kan alltså beräknas komma att huvudsakligen

göra sig gällande beträffande det kött, som uppkommer vid en sannolikt behövlig

extraordinär nedslaktning av kor. Ifrågavarande behov är desto mera trängande,

som redan den normala avslaktningen tillgodoser den löpande köttförbruknmgen, på

grund varav en extra nedslaktning skulle komma att medföra stora förluster för

folknäringen, därest ej frysnings- och lagringsmöjligheter vore för handen. I detta

sammanhang kan även betonas, att det för arméns regelbundna förseende med kött

är av utomordentlig vikt, att fryshus finnas att tillgå.

De i det föregående anförda beräkningarna över omfattningen av den sannolikt

behövligii. extra nedslaktningen av kor torde, ehuru de på grund av sin natur

endast göra anspråk på mycket ungefärlig riktighet, kunna tjäna som ett bestyrkande

av att behövligheten av utvidgade frysningsmöjligheter är ofrånkomlig, och att de

av lagerhus- och kylhuskom mitten föreslagna ny inrättningarna på området åtminstone

icke äro för stort tilltagna, . „ ,, . , , m „ 8 , r .

Enligt krigsberedskapskommissionens uppfattning synes det alltså ofrånkomligt,

att de av lagerhus- och kylhuskommittén ifrågasatta nybyggnaderna för lagring un

såväl spannmål som kött omedelbart sättas i verket.»

Infordrade utlåtanden över de sakkunnigas framställning hava

vidare avgivits den 18 maj av lantbruksstyrelsen samt flen 19 maj av

dels kommerskollegiet, dels livsmedelskommissionen och dels folkhushallningskommissionen.

Lantbruksstyrelsen anför:

»Under den korta tid, som stått till lantbruksstyrelsens förfogande för avgivandet

av det infordrade yttrandet, har lantbruksstyrelsen icke varit i tillfälle att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 370.

underkasta det remitterade förslaget den ingående granskning, som synts styrelsen

önskvärd på grund av den föreliggande frågans vikt och betydelse med hänsyn till

vad som såväl för närvarande som för framtiden avses att med de föreslagna anläggningarna

vinnas. Den endast ofullständiga granskning, som sålunda kunnat av styrelsen

företagas, har emellertid givit anledning till följande anmärkningar.

Vad behovet av utrymme i de centrala lagerhusen angär, synes det, som om

detta vore val högt beräknat för normala förhållanden. Utav skörden av vete och

råg, 880,000 ton, stannar under nämnda förhållanden hos producenterna själva omkring

500,000 ton. Till en jordbruksbefolkning av något över 2 miljoner åtgår

nämligen omkring 850,000 ton, vartill kommer all slösäd, som producenterna givetvis

behålla, jämte hela utsädeskvantiteten 100,000 ton. Åven om endast 50,000 ton

omedelbart användas till utsäde, vilket antagligen är en minimisiffra, då i södra

delarna av landet, där största delen av brödsädsodlingen äger rum, i allmänhet till

utsäde användes årets skörd, kan alltid beräknas, att hela den övriga utsädesmängden

ej kommer att översändas till lagerhusen. I den kvantitet, som stannar hos producenterna,

är icke inräknad den, som av landsbygdens övriga befolkning inköpes direkt

och sålunda under normala förhållanden icke kommer att levereras till lagerhusen. Av

skörden kunna sålunda endast omkring 350,000 ton beräknas komma att levereras till

de centrala lagerhusen i stället för beräknade 545,000 ton, varför i enlighet med det

av kommittén använda beräkningssättet för lagerhusen skulle erfordras en sammanlagd

lagringskapacitet av 50,000 ton1 i stället för 90,000. Under de exceptionella

förhållanden, som nu råda, måste dock större lagringsutrymme beräknas än nämnda

50,000 ton,1 i all synnerhet som utrymme torde behöva beredas även för viss del

av kornskörden.

Rörande såväl sättet för byggnadernas åstadkommande som driften av lagerhusen

saknas närmare utredning.

I fråga om fryshusen torde vissa svårigheter komma att uppstå för att förse

desamma med kött för frysning. Den på grund av foderbrist beräknade slakten

kommer givetvis att fördelas på hela landet och det är knappast troligt, att ens

någon betydligare del av denna kommer att försiggå vid de 4 offentliga slakthus,

som äro avsedda att förses med frysinrättningar. Svårigheter torde ock föreligga

att ordna tillförseln till de centrala fryshusen, där inga slakthus finnas, såvida icke

provisoriska sådana där uppföras eller tillräckligt antal järnvägskylvagnar finnas

att tillgå.

Beträffande kommitténs förslag att använda de 4 kommunala slakthusens

kylhusmaskineri under september månad torde böra framhållas, att det i kylrummen

mider denna tid upphängda köttet icke lär kunna utan avkylning förvaras därstädes

i så stor myckenhet, som i allmänhet förekommer.

Även i fråga om fryshusen saknas närmare utredning rörande sättet för

desammas uppförande och driften.

Då emellertid uppförandet genom statens försorg av såväl spannmålslagerhus

som fryshus under nuvarande förhållanden är av stor vikt och då dessa anläggningar

tvivelsutan även framdeles komma att bliva av varaktigt värde och betydelse

såväl för folkhushållningen som för jordbruket och ett ändamålsenligt tillvaratagande

av de viktigaste alstren av dess produktion, synes det lantbruksstyrelsen

1 ö50,000 ton kräva med 6-faldig omsättning ett lagerutrymme av ungefär 58,000 ton.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 370.

synnerligen önskvärt, att dylika anläggningar komma till stånd. På grund härav

får lantbruksstyrelsen hemställa, att av lagerhus- och kylhuskommittén föreslagna

åtgärder med det snaraste bliva vidtagna.»

Kommerskollegiet liar yttrat:

Kommers- »Vad beträffar kostnadsberäkningarna för byggnadernas uppförande in. m.

kollegiet. öynas desamma under nuvarande förhållanden icke orimliga. Det torde dock, så

osäker som prisutvecklingen nu är, icke vara möjligt att med högre grad av tillförlitlighet

på förhand beräkna kostnaderna för uppförande av byggnader och anskaffande

av maskiner av den omfattning, varom fråga är.

Kommittén har icke framlagt någon beräkning över driftkostnaderna vid

ifrågavarande anläggningar och icke heller givit några antydningar om den tilltänkta

organisationen av verksamheten vare sig i fråga om byggandet eller driften. Förslagets

värde är vid sådant förhållande givetvis icke fullt möjligt att bedöma.

I likhet med kommittén finner kollegium under nuvarande förhållanden lämpligast,

att staten uppför byggnader och sedermera överlåter desamma åt kommuner

eller enskilda.

Kollegium har i övrigt under den korta tid, som stått till förfogande för

ärendets granskning, icke funnit anledning till erinran mot vad som i kommitténs

föreliggande förslag framkommit.»

statens livs- Livsmedelskommissionen bär, under framhållande att kommissionen

kommission, icke hatt tillfälle att närmare ingå på detaljerad prövning av de i skrivelsen

gjorda kalkyler och utredningar, förklarat sig icke hava något

att erinra mot, att åtgärder vidtagas i det syfte, som betänkandet avser.

Kommissionen har därför hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för anskaffande

av i betänkandet omnämnda kapital att — sedan närmare utredningar

verkställts i ärendet — användas i huvudsaklig överensstämmelse

med det upprättade förslaget.

Folkhushållningskommissionens utlåtande är av följande lydelse:

Folkhushåll- »I likhet med kommitterade finner kommissionen tillrådligt, att centrala

ningskommis■ lagerhus uppföras i vissa delar av landet, ehuru endast i sådana, varest de vid de

Honen. större kvarnarna förefintliga moderna lagringsanordningarna icke äro för ändamålet

till fylles. De landsdelar, i vilka, enligt vad erfarenheten givit vid handen, svårigheter

plägat yppa sig att bereda erforderligt utrymme för spannmålens lagring och

skötsel, äro södra Östergötland, Skåne och Västergötland ävensom Göteborg. Vad

Östergötland och Skåne beträffa!’ förorsakas dessa svårigheter dels därav, att dessa

trakter äro i särskilt hög grad spannmålsproducerande, dels ock, synnerligast vad

angår Skåne, därav, att tröskningen verkställas jämförelsevis snabbt, så att betydande

mängder spannmål framkomma mom eu ganska kort tidsperiod. För Västergötlands

del åter utgöra, förutom den rika produktionen, transportsvårigheterna en

väsentlig orsak till att behovet av lagerutrymme där är framträdande. De smalspåriga

järnvägar, som i sistnämnda landskap talrikt förekomma, göra omlastningar

nödvändiga, varigenom spannmålens snabba vidareförande försvåras. Av angivna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 370.

orsak böra de lagerhus, som bär komma till utförande, lämpligen förläggas till vissa

av de knutpunkter, i vilka smalspåriga banor sammanlöpa med bredspåriga. Överhuvud

är det av största vikt, att bestämmandet av platserna för de nya centrallagerhusen

sker med den största omsikt och efter föregången sorgfällig prövning

av olika möjligheter.

Utöver vad nu sagts föreligger enligt kommissionens mening för närvarande

näppeligen något oundgängligt behov av centrallagerhusanordningar. Det är i detta

sam maxill ang av vikt att icke förbise det förhållandet, att i de mellersta delarna av

landet tröskning i större utsträckning av spannmålsskörden kan äga rum först

sent under konsumtionsåret; i följd härav kan alltså icke något samtidigt anspråk

på lagerutrymme för en väsentlig del av landets totalskörd ifrågakomma. Den betydande

förmalningskapaciteten hos landets kvarnar gör det för övrigt alltid möjligt

att i fall av behov igångsätta en snabb förmalning av den inkommande höstsäden.

Vad Norrland angår tillgodoses dess behov av brödsäd från de södra och

mellersta delarna av landet genom försäljning under hösten av där producerad eller

dit importerad spannmål och mjölets transporterande till och upplagring i konsumtionsorterna.

Om alltså behovet under normala förhållanden av ökat spannmålslagerutrymnre

icke torde gå utöver vad ovan angivits, kan emellertid den frågan uppställas, huruvida

icke det säregna läge, som skapats av världskrisen, påkallar särskilda och

längre gående åtgärder. Såvitt kommissionen från sakkunnigt håll inhämtat, lärer

emellertid så knappast vara förhållandet. Utsikterna såväl för import av synnerligt

betydande kvantiteter spannmål som för en riklig spannmålsskörd äro tyvärr icke

sådana, att icke förefintliga lagringsmöjligheter, utökade på sätt förut angivits,

kunna förväntas bliva tillfyllest, även om det mot förmodan skulle visa sig möjligt

att upplägga ett mera betydande reservlager. Utöver lagringsbehovet för brödsädsskörden

torde visserligen ett dylikt behov kunna komma att i viss utsträckninggöra

sig gällande beträffande foderspannmålen, i händelse, såsom kan förutses, innevarande

års vårsäd måste i viss utsträckning omhändertagas för tryggande av fodertillgången

.för vissa i detta avseende ogynnsamt ställda jordbrukare ävensom förandra

näringars behov av foder till dragarna. Emellertid synes lagerutrymme för

sådant ändamål ävensom för lagring av mjöl kunna för jämförelsevis ringa kostnad

beredas genom anlitande av de nu mångenstädes till följd av rådande varuknapphet

tomma lagerlokaler, vilka hittills tillgodosett andra behov. Det synes påkallat, att

en undersökning omedelbart verkställes rörande omfattningen av de möjligheter,

vilka i sådant avseende stå till buds.

Behovet av utökning av det för armén disponibla lagerutrymmet är enligt

vad kommissionen inhämtat föremål för särskild utredning. Emellertid torde det

vara önskvärt, att de av kommitterade till uppförande längre fram förordade förrådslagerhusen,

i den män de finnas böra komma till utförande, där så lämpligen kan

ske, uppföras å militära förläggningsplatser; härigenom kunde samtidigt en ökad

möjlighet beredas för en lämplig utökning av arméns magasinsutrymme, något som

särskilt i händelse av mobilisering kunde bliva av stor betydelse. Det närmare

utarbetandet av planerna rörande anordnande av förrådslagerhus torde därför böra

äga rum under samråd med de militära myndigheterna.

Av synnerlig vikt är givetvis, att torkningsanordningar i största möjliga utsträckning

komma till utförande. Att så måste bliva förhållandet vid de nya

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 370.

centrallagerhusen är ju utan vidare klart. Emellertid är det enligt kommissionens

mening jämväl och icke minst ur kostnadssynpunkt förtjänt att undersökas, huruvida

och i vilken utsträckning dylika anordningar lämpligen kunna genom ingripande

och tilläventyrs medverkan från statens sida vidtagas i samband med redan befintliga

lagerhus, som nu sakna dylika anordningar, vilkas värde för en rationell spannmälsvård

härigenom skulle kunna väsentligen ökas.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden vore det givetvis till gagn, om

något eller några av de förrådslagerhus, som, enligt vad ovan förutsatts, för tillgodoseende

jämväl av arméns mobiliseringsbehov kunna komma till utförande, bleve

försedda med moderna anordningar för spannmålens fullt ändamålsenliga skötsel.

Med en sammanfattning av vad ovan anförts får kommissionen alltså uttala,

att centrallagerhus till antal och utrymmeskapacitet, som torde göras till

föremål för särskild utredning, böra uppföras i södra Östergötland, Skåne, Västergötland

och möjligen Göteborg, men att behov av anordnande av sådana lagerhus

i andra delar av landet icke för närvarande torde förefinnas,

att anordningar för spannmålens torkning och skötsel i övrigt böra förbindas

såväl med de nyanlagda lagerhusen som, i lämplig utsträckning, med redan befintliga

lagerutrymmen,

att därest förrådslagerhus komma att anordnas, dessa i lämplig utsträckning

böra uppföras å militär förläggningsort, samt

att utredning bör verkställas rörande förefintlig tillgång till annat lagerutrymme,

som vid behov kan tagas i anspråk för lagring av spannmål, särskilt

vårsäd samt mjöl.

Kommissionen, som utgått från att dess utlåtande påkallats väsentligen med

avseende å nu avhandlade spörsmål, får slutligen rörande det andra ämnet för den

föreliggande skrivelsen uttala, att kommissionen finner anordnandet i lämplig utsträckning

av kylhus synnerligen önskvärt av hänsyn särskilt därtill, att knapphet

i fodertillgången och därav betingade ökad kreatursnedslaktning under nästa konsumtionsår

torde kunna befaras inträda, därest nu rådande förhållanden då fortsätta.»

Malmöhus läns

hushållningssällskap.

Jag har vidare att omförmäla, att Malmöhus läns hushållningssällskap

i telegram hemställt, att, därest proposition om kylhus komme

att framläggas för riksdagen i huvudsaklig överensstämmelse med de

sakkunnigas förslag, möjlighet jämväl måtte beredas bolag fuller föreningar

att erhålla statslån för uppförande av kylhus, vilka lån borde

åtnjutas räntefrit.t under två år samt därefter mot vanlig statsränta och

tjugu års amortering, allt under förutsättning att de nyuppförda kylhusen

kunde tagas i bruk före utgången av innevarande år.

Departements- De frågor, som berörts i förenämnda skrivelse från spannmåls
thefen.

]agerhus- och kylhussakkunniga och yttrandena däröver, äro av synnerligen

stor betydelse för vår folknäring. Under vissa förhållanden kan

möjligheten att bereda landets invånare en någorlunda tillfredsställande

tillgång på livsmedel vara beroende på, huru dessa frågor blivit lösta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 370.

Oaktat den nuvarande sena tidpunkten och det icke fullt utredda skick,

vari ärendet föreligger, kan jag därför icke taga på mitt ansvar att

icke framställning till riksdagen nu göres om anvisande av nödiga

medel för ändamålet.

\ad först angår frågan om lagerhus, är den även under normala

förhållanden av stor vikt ur både producenternas och konsumenternas

synpunkt. För närvarande är det emellertid nödigt att betrakta frågan

först och främst i dess sammanhang med den nuvarande kristidens

krav. Då det gäller att så vitt möjligt säkerställa landets tillgång till

erforderlig mängd brödsäd av användbar beskaffenhet, måste man söka

tillse, att detta mål kan uppnås även under ogynnsamma situationer, om

man än må kunna hoppa'''', att. dessa icke skola i verkligheten bliva så

svåra, som jag anser mig i detta sammanhang böra förutsätta.

Om man da utgår från, att tillförseln av brödsäd från utlandet

blir under nästa konsumtionsår praktiskt taget stängd och att landets

egen skörd av brödsäd — som redan nu inom vidsträckta delar av

landet giver anledning till farhågor på grund av dålig övervintring

och den ogynnsamma väderleken under våren — blir utsatt för dåligt

väder under bärgningen, visar sig genast behovet av goda föranstaltningar

för rationell behandling och förvaring av den brödsädstillgång,

som kommer att finnas. Detta behov blir ännu uppenbarare, om det

tillika förutsättes, att — såsom åtminstone under nyssnämnda eventualiteter

torde vara ofrånkomligt — staten måste taga landets brödsädsskörd

i beslag och föranstalta om ransonering därav. Genom impoitens

uteblivande har landet då icke såsom i vanliga fall tillgång till

torr utländsk spannmål av hög kvalitet för att blanda med den inhemska.

Om denna därtill är skadad i bärgningen, kan icke utan särskilda

åtgärder ett gott mjöl framställas av densamma. .Redan förut

har det ofta klagats över, att vårt land saknat tillräckliga torknings - anordningar för säd, som varit fuktig. Detta kan nu bliva ödesdigert.

Lantmännen hava sökt i någon mån befordra sädens torkning genom

att låta den kvarlig^a rätt länge otröskad, varvid den torkat i halmen,

och genom att efter tröskningen förvara den utbredd i mycket tunt

lager samt sköta den omsorgsfullt och lufta den så mycket som möjligt.

Då. staten lägger beslag på brödsäden, bortfaller en del av det

privata intresse, som förmått producenterna till sagda förfaringssätt,

vilket kräver både tid, arbete och kostnader. Det synes då vara för hela

landet av största vikt, att staten kan åtminstone så snart som möjligt

efter tröskningen övertaga spannmålen och torka den samt i övrigt ägna

densamma den bästa och omsorgsfullaste vård. Detta kan endast ske i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Moj-.ts Nåd. Proposition Nr 370.

härtill avsedda och med erforderliga maskinerier och inrättningar försedda

lagerhus. Av sådana finnes emellertid i vårt land endast ett —

i Landskrona — varjämte någorlunda tillfredsställande anordniugar anses

kunna även annorstädes träffas i viss omfattning. I övrigt måste dylika

lagerhus nyskapas.

Jag vill särskilt framhålla, att dessa nya lagerhus icke skulle hava

till sin förnämsta uppgift att lagra eller förvara spannmålen utan i stället

att rensa» sortera och framför allt torka densamma. Sedan detta skett,

kan den överföras till förvaring i de lokaler överallt i landet, som redan

nu användas för dylikt ändamål men som sakna eller i allt fall icke i

erforderlig mån besitta de nyss antydda möjligheterna för spannmålens

behandling.

De sakkunniga hava räknat med en behövlig lagringskapacitet hos

centrallagerhusen av 90,000 ton, varav emellertid nybyggnad endast

skulle behöva ske för 77,000 ton för en till 0,500,000 kronor beräknad kostnad.

1 de avgivna yttrandena hava andra beräkningar framlagts, slutande

på mindre belopp. Åven mig synes de sakkunnigas beräkning

giva ett alltför stort tal och ytterligare utredning är här av nöden. I

betraktande av de stora kostnader det i detta fall, särdeles under nuvarande

byggnadstider, rör sig om, synes det i varje händelse nödvändigt

att framgå med försiktighet. Jag anser mig i ärendets nuvarande

skick icke kunna bestämt tillstyrka vare sig viss total lagringskapacitet

för de avsedda nybyggnaderna eller viss anslagssumma, men håller före,

att större belopp än 2 å 3 miljoner kronor icke för närvarande bör

beräknas. Efter en kostnad av 84 kronor per ton (70 kronor med 20

procents tillägg) skulle härför kunna erhållas lagerhus för 24,000 å

36,000 ton.

Jag vill meddela, att för mig uppgivits, att större delen av den

maskinella utrustningen skulle kunna tillverkas i Sverige.

Det närmare utformandet av organisationen m. m. torde få bliva

beroende på ytterligare utredning och förslag.

Några medel för anläggande av förrådslagerhus torde icke nu böra

tagas i beräkning.

Vad därefter vidkommer frågan om anordningar för frysning och

lagring av kött och fläsk, vill jag erinra, att det på sin tid antogs, att

till följd av besluten den 15 februari 1917 om beslag å vårsäd samt om

förbud mot utfodring av potatis en särskilt stor nedslagning av nötkreatur

och svin skulle äga rum under eftervintern år 1917. På

grund härav hemställde statens livsmedelskommission, att ett belopp av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 370.

7.500.000 kronor måtte anvisas för uppköp av fläsk till lagring och salt

därtill samt lör bestridande av övriga med lagringen förbundna kostnader.

Spannmålslagerhus- och kylhussakkunniga förordade i utlåtande

häröver anordningar för infrysning av 3,600 ton, vilket beräknades medföra

en anläggningskostnad av 600,000 kronor. Dessa framställningar

omförmäldes av min företrädare vid motiverande av behovet av rörelsekapital

å tillhopa 150 miljoner kronor för statens verksamhet för tillhandahållande

av livsförnödenheter. Emellertid visade det sig, att den

befarade nedslaktningen av svin icke tog så stor omfattning, att de av

livsmedelskommissionen ifrågasatta åtgärderna måste tillgripas. Sedan

nämnda kommission den 14 april 1917 bemyndigats att för högst

1.250.000 kronor inköpa de kvantiteter fläsk, som då lågo upplagrade

hos exportslakterierna, har kommissionen anmält, att några ytterligare

åtgärder för lagring icke numera av berörda anledning vore av nöden.

De sakkunnigas nu ifrågavarande framställning avser anläggandet

av fryshus, närmast för att möta behovet under instundande höst. Av

särskilda i deras skrivelse angivna och av krigsberedskapskommissionen

ytterligare utvecklade skäl synes det nämligen finnas anledning att

räkna med möjligheten, att instundande höst en större nedslaktning än

vanligt kommer att äga rum. I fråga om fläsket synes saltning kunna

användas för dess bevarande, men denna metod är icke lika användbar

och förmånlig i fråga om nötkött. Ifall icke andra förvaringsmöjhgheter

i erforderlig utsträckning då förefinnas, varigenom köttet kan bevaras

för tillgodoseende av den inhemska konsumtionen under vintern, torde

det knappast kunna undvikas, att viss export av färskt kött, som icke

kan genast konsumeras inom landet, måste tillåtas för att hindra alltför

stor förlust. Men det bör vara tydligt, att under nuvarande förhållanden

de livsmedel, landet framalstrar, böra i första hand användas till näringåt

landets egen befolkning. Härigenom visar sig nödvändigheten att i

tid sörja för befintligheten av dylika förvaringsmöjhgheter. För själva

uppköpen kan förenämnda rörelsekapital anlitas.

I viss mån finnas dylika förvaringsmöjhgheter redan nu, i synnerhet

vid slakthusen. Av utredningen i ärendet framgår emellertid, att dessa

möjligheter ingalunda äro tillräckliga, i synnerhet icke vid en eventuell

masslakt. De avse för övrigt icke egentlig frysning, vilken metod dock

efter vad erfarenheten visat är den effektivaste och bästa.

Ehuru de sakkunniga ansett en blivande nedslaktning kunna få

så stor omfattning, att ända till 37,000 ton nötkött skulle behöva infrysas,

motsvarande efter den av dem antagna medelvikten av 250

kilogram per djur icke mindre än 148,000 nötkreatur, hava de stannat

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 323 käft. (Nr 370.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 370.

vid att föreslå anordningar för infrysning av 10,700 å 1-1,500 ton, motsvarande

43,000 å 58,000 djur. Det vill synas, som om försiktigheten

bjöde att i varje fall räkna med en synnerligen avsevärd kvantitet,

därest man vill åstadkomma ett resultat, som kan utöva verklig inverkan

till folknäringens tryggande.

Förslaget innefattar, att två centrala fryshus om tillhopa omkring

7,000 å 10,800 tons frysningskapacitet skulle inrättas, och hava såsom

platser för dessa föreslagits Hässleholm och Hallsberg. Åven jag anser

det innebära betydelsefulla fördelar, att sådana centrala fryshus anläggas,

och vill framhålla, att de kunna fylla en stor uppgift såsom lagringslokaler

för kött, som slaktats och tilläventyrs även kylts i de mindre slakthusen

och sTakteriinrättningarna samt ditfraktas på järnväg för att framdeles

distribueras till olika delar av landet. Järnvägsförbindelserna äro därför

för dessa centralfryshus av största betydelse. Emellertid vill jag icke

för närvarande uttala någon bestämd mening om vare sig fryshusens

antal, deras lämpliga storlek eller deras förläggning. De av Jantbruksstyrelsen

anförda synpunkterna böra vid frågans vidare behandling röna

tillbörligt beaktande.

Vidare har föreslagits, att vid de fyra större slakthusen i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Linköping skulle inrättas särskilda fryshus,

för vilka skulle tagas i anspråk slakthusens kylmaskineri. Detta är en

anordning, som icke kan undgå att i viss mån inverka ofördelaktigt på

den övriga rörelsen vid dessa slakthus, men som är föreslagen ur synpunkten

av kostnadsbesparing. Den omständigheten, att staten skulle

bygga fryshus i förbindelse med kommunala institutioner och baserade

på dessas maskineri, kan även vara ägnad att vålla betänkligheter.

Överhuvud synas organisationsformerna för dessa anläggningar böra

underkastas närmare utredning, varvid torde böra övervägas såväl den

av Malmöhus läns hushållningssällskap ifrågasatta formen av lån som

möjligheten att på annat sätt genom frivillig överenskommelse genomföra

de avsedda anordningarna. I sista hand har staten möjlighet att

använda förfoganderättslagen. I varje fall anser jag det rådlig! att nu

räkna med att staten bör å dylika fryshus nedlägga avsevärda kostnader.

De sakkunniga hava beräknat kostnaden för de av dem föreslagna

fryshusanläggningarna till inalles 6,000,000 kronor, varvid dock endast

den mindre utbyggnaden av de centrala fryshusen åsyftats. Möjligen

kan en närmare undersökning utvisa, att dessa kostnader kunna i större

eller mindre mån nedbringas.

Jag anser i vilket fall som helst, att för såväl spannmålslager hus

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 370. 19

som fryshus icke nu bör beräknas högre statsanslag än sammanlagt 8

miljoner kronor.

Till dessa kostnaders bestridande kunna icke lämpligen användas

några av riksdagen redan anvisade eller eljest till Kungl. Maj:ts förfogande

ställda medel. Nytt anslag måste'' därför härtill begäras av

riksdagen. Med hänsyn därtill att slutlig utredning angående ordningen

och sättet för åvägabringande av de anläggningar, varom fråga är, icke

medhunnits, torde det vara nödvändigt, att Kungl. Maj:ts befogenhet

med avseende å anslagets användande icke nu bindes genom detaljerade

föreskrifter.

Handel synes ej böra möta att lata anslaget utgå av lånemedel,

enna utväg till medlens anskaffande synes så mycket naturligare, då i

betraktande tages dels möjligheten av att de anläggningar, som kunna

komma att utföras för statens egen räkning, bliva framdeles, då tidsförhållandena

det medgiva, föryttrade, dels även möjligheten av att en

del av anslaget kan komma att disponeras i form av försträckningar åt

korporationer eller andra, som vilja åtaga sig dvlika anläggningars

utförande.

På grund^ av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av spannmålslagerhus och fryshus anvisa å

1918 års riksstat ett förslagsanslag, högst 8 miljoner kronor, att utgå

av lånemedel,_ med rätt för Kungl. Maj:t att för ändamålet låta under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis härav utanordna erforderligt

belopp.

dill denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

LAGERHUS- OCH

KYLH U S KOM MITTÉN S

SKRIVELSE

DEN 11 MAJ

19 17

STOCKHOLM 1917

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

opaginerad Kontrollera mot PDF

;y,\ A

i 11) O

i 11 M

! i, i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

»

Till herr statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartementet.

Inför herr statsrådet får lagerhus- och kylhuskommittén vördsamt

framlägga nedanstående förslag till omedelbart inrättande av under

instundande vinterperiod nödvändiga lokaler för lagring av spannmål

och kött.

Närmaste orsaken till att kommittén redan nu framlägger bilagda

förslag, innan dess arbete i sin helhet avslutats, är dels de erfarenheter,

som gjordes i Tyskland och Österrike av de kommittéledamöter, som

på Kungl. Maj:ts uppdrag studerade dessa frågor under sistlidna januari,

februari och mars månader, dels förhållandenas utveckling i Sverige

med alltjämt växande livsmedelssvårigheter.

I. Spannmälslagerhus.

För spannmålens förvaring och behandling har i nämnda länder

framför ^ allt i Tyskland under kriget dels nyuppförts talrika lagerhus,

dels i så, gott som samtliga förut befintliga medelstora lagerhus för

uppsamling från producenterna inrättats särskilda torkningsanordningar.

Genom dessa anordningar har möjliggjorts att även en under ogynnsamma

omständigheter bärgad skörd kan bringas i gott skick och

förvaras med minsta möjliga förluster genom försämring under förvaringstiden.

I

I Sverige möta samma problem ehuru i än högre grad skärpta,

då Sveriges brödsädesimport under normala år utgör större procent av

konsumtionen än t. ex. den tyska. Kommer så härtill, att Sveriges

spannmålslagringslokaler icke tillnärmelsevis hava den lagringskapacitet,

som de tyska redan före kriget besutto i förhållande till den tyska

Åtgärder i

de krigförande

länderna.

Förhållandena

i

Sverige.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagerhusens

ekonomi.

produktionen, framgår, att i Sverige i än högre grad möter nödvändigheten

att anordna nya lagerhus samt att inrätta dessa för spannmålens

behandling på bästa sätt.

Risken för landet, om instundande brödsädesskörd bleve felslagen

eller till avsevärd del fördärvad, vore utomordentligt stor. Den största

faran härvid är, om dåligt bärgningsväder skulle giva en mer än vanligt

mjuk spannmål, som grodde, unknade eller eljest toge skada, så att

den bleve oduglig till människoföda. Detta kan till väsentlig del förekommas,

om säden på konstgjord väg torkas. Härför saknas emellertid

för närvarande tillräckliga anstalter inom landet. Samtidigt med vidtagande

av anordningar härför måste emellertid också inrättas tillhörande

spannmålslagerhus, enär en industrimässigt skött torkning i stor

skala icke kan ske utan dylika av lämplig storlek och anordning,

vilket även för närvarande saknas.

Utom dessa för landet viktiga synpunkter tala även direkta

ekonomiska skäl för samma åtgärder.

Genom statens beslagläggande av spannmålen har det blivit en

direkt statens egen angelägenhet såsom spannmålshandlare att på ett

ekonomiskt sätt genomföra spannmålens behandling och lagring. För

att kunna bedöma ekonomien i angivna åtgärder måste först uppskattas

de förluster staten lider genom de nuvarande lagringsförhållandena med

den beslagtagna spannmålen i stor utsträckning kvarliggande hos lantmännen

i deras olämpliga lokaler, vilka förluster torde förekommas

genom lämplig behandling och lagring. Däremot måste ställas kostnaderna

för nyanläggning av lagerhus med deras maskinella utrustning.

De förluster staten för närvarande lider genom spannmålens

olämpliga skötsel på de över allt kringspridda smärre förvaringsställena

torde vara mycket betydande, även om man bortser från den spannmål,

som förkommer tack vare omöjligheten att skydda alla dessa lager

från tillgrepp. Enligt av diplomingenjör R. Stetefeld, Berlin-Pankow

gjord undersökning (se Våra Livsmedel januari 1917), baserad å professor

J. F. Hoffmanns »Das Getreidekorn» kan värdeförsämringen beräknas

vara omkring 8 procent vid ordinärt skött spannmål, förvarad i lagerhus

utan moderna behandlingsanordningar med torkning. Vid olämplig

lagring och skötsel av spannmålen torde denna värdeförsämring vida

överskridas.

Dessa förluster kunna så gott som helt förekommas i ett förstklassigt

inrättat lagerhus med sakkunnig skötsel. Vissa förluster uppstå

även i dessa, främst om skötseln är försumlig, men de är o försvinnande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

vid sidan av de ovan icke i betraktande tagna förlusterna genom

okunnig eller försumlig skötsel i små dåligt inrättade lagerlokaler.

Sättes värdet per ton spannmål för närvarande till 250 kronor,

bliver den genom förstklassig lagring förebyggda förlusten omkring 8

procent eller 20 kronor per ton.

Byggnadskostnaden per ton behandlad spannmål är beroende dels

på omsättningen i spannmålslagerhuset, dels på byggnadskostnaden per

ton lagringskapacitet.

Omsättningen i ett spannmålslagerhus avsett för uppsamling från

producenterna bliver beroende på tröskningstidens längd samt spannmålens

vidare sändning till kvarnarna eller centrala spannmålslagerhus.

Under normala förhållanden torde dessa omständigheter hos oss medföra

en omsättning av omkring 10 till 15 gånger per år i små uppsamlingslagerhus

(500 till 1,500 ton) samt omkring 3 till 6 gånger i

större centrala lagerhus (2,000 till 4,000 ton). Denna omsättning

sker framför allt under tröskningstiden, d. v. s. under tiden oktober

—mars. Skulle staten nu bygga dylika större magasin (2,000 till 4,000

ton), skulle desamma delvis —-framför allt tiden april—september —

behövas till långvarigare lagring. På grund härav, och för att ställa

kalkylen å säkra sidan, antages vid ekonomiberäkningen den lägre

omsättningen av 3 gånger. Sedan spannmålen i dylika förstklassigt

inrättade lagerhus rensats, sorterats och torkats, kan den fördelas till

förvaring å de bättre av de redan tillgängliga något så när stora

lagerlokalerna hos kvarnar och spannmålshandlare. Endast de små

och särskilt dåligt inrättade lagerlokalerna böra helt slopas. Sista

omgången vid de centrala lagerhusen mottagen spannmål kan där kvarligga

lagrad till nästa skörd. Vid detta arbetssätt kan omsättningen

i lagerhusen beräknas till trefaldig och vinsten per ton lagringskapacitet

till 60 kronor.

Byggnadskostnaden inklusive nödigt maskineri per ton lagringskapacitet

bliver vid smärre lagerhus något ökad mot vid större. Vid

lagringskapacitet omkring 2,000 ton och däröver är kostnaden per ton

så gott som konstant och kan med nuvarande pris (se nedan) beräknas

till 70 kronor.

Driftkostnaden per år för ett magasin om 4,000 ton med 3-faldig

omsättning är omkring 40,000 kronor eller 10 kronor per ton lagringskapacitet.

Vinsten per ton lagringskapacitet, 60 kronor, minskad med

driftkostnaden, 10 kronor, giver således 50 kronor i netto per år.

Häremot står byggnadskostnaden vid nu rådande priser, 70 kronor.

Nödvändigheten att på 1 till 2 år amortera den nuvarande merkost
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

naden för byggnaden bliver härigenom tillgodosedd, ty redan efter ett

och ett halvt års användning har, rent ekonomiskt sett, lagerhuset helt

kunnat amorteras genom förebyggda förluster. De för närvarande

abnormt höga byggnadskostnaderna behöva därför icke utgöra något

hinder för omedelbart byggande. Så mycket mindre bör detta hindra,

som utom den ekonomiska vinsten tillkommer nödvändigheten att på

alla sätt trygga folkets näringsbehov.

Visserligen skulle måhända kunna invändas, att staten för närvarande

har monopol å spannmålshandeln och kan taga samma pris

för varan, om denna är bättre eller sämre, och att således ingen penningvinst

skulle uppstå motsvarande den faktiskt inträdda värdeökningen.

Å andra sidan torde intet hindra staten att höja mjölpriset med omkring

1.5 öre per kilogram och därmed på två år göra sig betald för

vidtagna åtgärder och möjliggöra leverans av förstklassig vara.

Den här gjorda ekonomiska kalkylen per ton lagringskapacitet

gäller oförändrad för hela komplexet av lagerhus.

Den omfattning, till vilken för närvarande spannmålslagerhus böra

uppföras, är beroende på behovet av spannmålslagringslokaler samt av

tillgången på dylika.

Spannmåls- Den svenska spannmålsproduktionen var under senaste år om
Ptionen.

'' kring 830,000 ton vete och råg, varav 100,000 ton utsäde, omkring

330.000 ton korn samt omkring 1,600,000 ton havre och blandsäd, eller

tillsammans 2,760,000 ton.

^oiita^siag'' Det system av lagerhus, som bör finnas för mottagande av denna

skörd, granskas här i första hand ur synpunkt av förhållandena i fredstid.

Fredsbehovet kräver för sädens uppsamling direkt från producenterna

ett antal små och medelstora uppsamlingslagerhus (500 ton

till 1,500 ton kapacitet) fördelade över produktionsorterna och lämpligen

förlagda ett vid varje järnvägsstation i jordbruksbygd. Förmånligast

är, om spannmålen direkt efter skörden kan tröskas och föras

till ett sådant lagerhus för att där grovsorteras och omedelbart sändas

vidare. Frånsorterad vara går därvid tillbaka till producenten att

brukas till kreatursfoder. Resten går till centrala lagerhus (2,000 till

4.000 ton kapacitet), där noggrann sortering samt torkning sker.

Dessa båda slag av lagerhus bilda den del av lagerhussystemet, som

framför allt företräder producenternas intresse, vilket nu mer än någonsin

sammanfaller med hela folkets. Från dessa centrala lagerhus går

spannmålen omedelbart efter skedd rensning, sortering och torkning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

till kvarnarnas och spannmålshandlarnas magasiner eller till stora förrådslagerhus.

I detta led av lagerhus bör spannmålens sortering, rensning och

torkning ske ju förr ju bättre. Helst borde den ske redan i de första

små uppsamlingslokalerna, men, då detta skulle vålla stora driftkostnader,

torde vara nödvändigt att förlägga den egentliga sorteringen

och torkningen till de centrala lagerhusen. Från dessa kan sedan

spannmålen utsläppas såsom sorterad vara. Den del, som icke passerat

välordnade centrala lagerhus, måste behandlas vid kvarnarna eller vid

förrådslagerhusen.

Dylika små och medelstora uppsamlingslagerhus ute på landsbygden

saknas i vårt land nästan alldeles.

Att nu omedelbart bygga små uppsamlingslagerhus är dels ogörligt,

dels vållar den stora omsättningen i desamma, att deras lagringskapacitet

icke får större betydelse. Som därtill kostnaden per ton

lagringskapacitet i dylika små magasin är stor och deras ekonomi

därför känslig, finnes icke något skäl att i detta sammanhang närmare

ingå på frågan om storleken av behovet av dylika magasin.

Erforderliga kapaciteten hos de centrala lagerhusen bleve bestämd

därav, att all den spannmål, som från producenterna skall gå till handeln,

kvarnar eller förrådslagerhus, först bör passera dessa centrala

uppsamlingslagerhus.

I närvarande situation har därvid brödsäden det främsta intresset.

Av skörden, 830,000 ton, gå nu omkring 235,000 ton till

självhushåll för konsumtion och omkring 50,000 ton användas omedelbart

till sådd. Motsvarande kvantitet kan även i fredstid beräknas

stanna hos producenterna och berör således icke centrala lagerhusen.

Återstoden, 545,000 ton, måste mottagas av dem. Beräknas att vetet

och rågen till följd av en illa bärgad skörd måste i samma mån som

tröskningen sker omsorgsfullt skötas och att omsättningen vid forcerad

drift uppdrives under 6 månaders tröskningstid oktober—mars till 6

gånger totala kapaciteten, skulle 545,000 ton råg och vete kräva centrala

lagerhus om sammanlagt omkring 90,000 ton kapacitet.

Under normala tider måste dessa magasin även mottaga en betydande

mängd korn och havre. Dessutom vore det ur synpunkten

av spannmålens rätta skötsel i hög grad förmånligt, om även den hos

producenterna förbrukade brödsäden i största möjliga utsträckning förädlades

i centrala lagerhusen. På denna grund, och enär omsättningen

Spannmålens

skötsel.

Behovet av

centrala

spannmålslagerhus.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

FOrr&dslagexhus

och

kvarnarnas

magasin.

Importens

lagrings
behov.

Eeservförråd

Totalbehov

av lagerlokaler

för

brödsäd.

6 gånger på ett halvt år torde vara hög, äro ovan funna 90,000 ton

att betrakta som minimivärde.

Förrådslagerhusen samt spannmålshandlarnas och kvarnarnas

magasin måste kunna rymma dels årsproduktionens lagringsbehov utöver

vad som stannat hos producenterna och vad som kan lagras i de centrala

lagerhusen, dels importens lagringsbehov och dels sådana lager, som

skola ligga i reserv.

Tages även vid beräkning av lagerhusens totala kapacitet hänsyn

endast till brödsäden, kan beräknas, att största lagringsbehovet för

densamma inträder omkring 1 april, då tröskningen är avslutad. Vad

som då icke redan är konsumerat bör kunna fackmässigt lagras, d. v s.

hälften av konsumtionen + halva utsädet eller omkring 415,000 ton.

Av dessa kan halva konsumtionen i självhushållen, omkring 115,000

ton, beräknas lagrade hos dessa. Resten, 300,000 ton, bör lagras i

lämpliga lokaler. Härvid har icke hänsyn tagits till den del av kornoch

havreskörden, som nu måste användas som brödsäd.

Importens lagringsbehov under normala tider beräknas dels med

hänsyn till dess storlek, omkring 300- till 500,000 ton, dels med hänsyn

till att densamma anländer jämförelsevis väl fördelad under året. Omsättningen

beräknas härav till omkring 15-faldig eller 20- till 30,000

ton erforderlig lagringskapacitet. Skulle för närvarande plötsligt en

större import möjliggöras, kräver den motsvarande lagerutrymme.

Behovet av reservförråd har under nuvarande tider visat sig vara

avsevärt. Beräknas detsamma till minst ett normalt års importbehov

(300,000 ton), kan verkan av en felslagen skörd neutraliseras, även om

samtidigt importen utebliver, då konsumtionsreglering emellertid förutsättes

vidtagen. Dessa reservförråd böra i varje fall förläggas till stora

örrådslagerhus, då kostnaden för deras tillsyn minskas.

De lagerlokaler, som i varje fall behövas för brödsäden inom landet,

äro således för landets skörd tillsammans 300,000 ton, fördelade sålunda:

I centrala lagerhus minst .................................... 90,000 ton lagrad vara,

vid kvarnar och dylikt samt förrådslagerhus 210,000 » »__>

Summa 300,000 ton lagrad vara.

Dessutom tillkomma för import (20,000 ton)

och reservförråd (300,000 ton)............... 320,000 >___>>_____»

Summa 620,000 ton lagrad vara.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Nämnda 300,000 ton lagrad vara motsvara i total lagringskapacitet

375,000 ton, enär i medeltal omkring en femtedel av utrymmet måste

vara obelagt för möjliggörande av luftning. 620,000 ton motsvara på

samma sätt 775,000 ton total lagringskapacitet.

Härvid äro endast civila behov beaktade. Arméns behov av Arméns

magasin tillkommer dessutom. behov.

Av svar å från kungl. jordbruksdepartementet utsända rälcne- Tillgänglig*

kort om svenska spannmålshandelns lagringslokaler framgår, att i lager,okalerlandet

förefintliga lagerlokaler hos spannmålshandlare och kvarnar äro

ett stort antal smärre, vilka alls icke kunna utnyttjas för den här avsedda

lagringen. Dessutom finnas ett mindretal medelstora och större

lagerlokaler. Av dessa hava de största och några av de medelstora

erforderliga elevatorer och andra transportanordningar. Endast ett

fåtal hava lämpliga sorterings- och rensningsanordningar, och av dessa

hava några få torkningsanordningar.

A nedanstående tabell:) är gjort ett preliminärt sammandrag av

lagringskapaciteten hos lagerhus och kvarnar av olika storlekar över

200 ton kapacitet inom de viktigaste sädesproducerande länen. Vid

icke undersökta landsdelar har ett streck ifyllts. Speciellt hava Malmöhus

och Kristianstads län fullständigt undersökts, enär man i dessa har

erfarenhet av centrallagerhus och tillnärmelsevis känner behovet av

nya, vilket (se bland annat Wohlin »Svenska jordbrukets inrikes avsättningsförhållanden»)

kan uppskattas till 4 till 5 stycken. Detta har

begagnats som kontroll å undersökningsresultatet.

I tabellen har skilts på lagerhus om kapacitet 201—1,000 ton,

1,001 2,000 ton och över 2,000 ton. De senare företräda de centrala

lagerhusen, ehuru de som regel på intet sätt äro utrustade så, som

ett dylikt bör vara. Spannmålshandlarnas lagerhus om 201 —1,000

ton torde som regel vara så pass illa utrustade, att de endast till

mindre del ägna sig ens att förvara den i centralhusen skötta säden.

Slutsumman för dem, 60,000 ton, är uppskattad genom jämförelse med

de helt undersökta länen och på samma sätt slutsumman för kvarnarna

201—1,000 ton, 15,000 ton.

Sammanlagda lagringskapaciteten i lokaler över 1,000 ton är nu

239,300 ton av de 375,000 ton för brödsäden utom kornet behövliga.

Tillgripas även de små lokalerna om 201 — 1,000 ton, kan lagringskapaciteten

uppdrivas till omkring 315,000 ton. I sådant fall har

man emellertid måst använda många små och olämpliga lokaler.

x) Se sid. tl.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagerlokalerna

otillräckliga

fölbrödsäden.

Omedelbara

åtgärder med

tanken fäst

å framtida

behovet.

Centrala

uppsatnlingsmagasin

byt-gas i

första hand.

Centrala

lagerhusens

fördelning:

över landets

brödprodueerasde

delar.

Bristen skulle då likväl bliva 60,000 ton. Härvid har kornets och

havrens behov av lagringslokaler helt lämnats ur räkningen.

Alldeles uppenbart är av ovanstående, att brödsäden icke kan

som sig bör skyddas mot förstörelse och att till nästa skörd nya lagerlokaler

böra inrättas.

Mot bakgrunden av det behov, som för framtiden föreligger,

böra de åtgärder, som eventuellt omedelbart genomföras, läggas så, att

de nu mest trängande behoven tillgodoses och att de låta sig inpassas

i det system man för framtiden behöver.

De nu mest trängande behoven äro lokaler för uppsamling och

skötsel av brödsäden. På grund härav böra i första hand, där så ske

kan, de centrala lagerhusen utföras.

Till samma resultat kommer man genom att beakta kravet, att

de nuvarande över hela landet spridda lagerlokalerna hos spannmalshandlarna

böra så långt sig göra låter användas till förvaring av i

centrala lagerhusen sorterad och torkad spannmål. För att icke

transportsvårigheterna skola omöjliggöra detta, måste dessa centrala

lagerhus vara så väl fördelade som möjligt, vilket just lämpligen bliver

fallet med centrala lagerhus om 2,000 till 4,000 tons kapacitet.

Fördelningen över landet bliver genom dessa synpunkter också

bestämd så, att sammanlagda kapaciteten av förefintliga och nu byggda

centrallagerhus bör för varje landsdel vara direkt proportionell mot

vete- och rågproduktionen i respektive landsdelar. I enlighet härmed

skulle å de olika länen vid fördelning av 90,000 ton total kapacitet

å centrallagerhus komma i tabellen angiven lagringskapacitet, beräknad

enligt 1916 års skörd. Skillnaden mellan dessa värden och redan förefintliga

centrala lagerhus giver behövlig nybyggnad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Förefintliga lagerlokaler med över 200 ton lagringskapacitet samt behövlig

nybyggnad av centrallagerhus. Ton.

1

;

Lagerhus

Kvarnar

Bryg-

geri

Behövlig

kapaci- tet i

centrala

lagerhus

201—

j 1,000

'' 1,001—

2,000

1 ••

1 Över

2,000

i

201—

1,000

Över

. 1,000

Över

200

Föreslagen

nybyggnad

!

Malmöhus län

, 7,100

14,000

18,700

2,100

38.500

7,000

15,900

Kristianstads län.........

3,400

4,900

2,500

—

5,700

1,500

9,600

jl)4å

4,000

Stockholms stad och län

i _

1,000

6,800

—

26,300

4,400

2,000

i

■) 0

Uppsala län ...

0

0

2.400

2,000

!

Södermanlands län.....

—

0

0

—

0

—

4,200

2 å

2,0001

Östergötlands

» ......

—

0

4,500

—

8,000

-•

6,300

i å

3,000i

Jönköpings

» ......

—

0

0

—

0

—

3,400

* „

Kronobergs

» ......

—

0

0

—

0

--

2,800

; 3 å

>

2,000

Kalmar

»

—

0

2,500

—

21,500

—

7,000

2 å

3,000

Gottlands

» ......

—

3,200

0

—

0

—

2,200

1 å

3,000

Blekinge

» ......

—

0

0

0

—

3,200

1 å

3,000

Hallands

» ------

7,000

4,000

0

—

19,000

—

5,500

2 å

3,000

Göteborgs och

Bohus

län ............

—

2,100

0

—

28,000

- |

2,300

^ 9 a

)

Alvsborgs

län......

—

3,000 1

2,300

—

0

__

3,800

3,000

Skaraborgs

» ......

—

3,800 !

0

—

- i

9,400

3 å

3,000|

Örebro

* ..... i

1,600

1,200 j

2,500

- !

2,600

1 å

3,000

Värmlands

» ;.....!

—

— j

—

- 1

—

_

4,200

2 å

2,000

Västmanlands

»......

—

—

—

— 1

—

— i

2,700

1 å

3,000

Kopparbergs

».......

_ |

— |

—

— 1

—

— 1

l,6d0

1 å

2,000

Summa

(60,000)

37,200 |

37,300

(15,000) 151,900

12,900

90,700 !

27 å 77,000!

X) För Skäne bliver behovet av nybyggnader beroende av hur stor del av den 18,700 ton

stora lagringskapaciteten i lagerhus över 2,000 ton, som kan räknas till centrala lagerhus i egentlig

mening. Härvid har befunnits, att Silos i Landskrona, 5,100 ton, är ett dylikt samt möjligen dessutom

sammanlagt omkring 5,000 ton skulle kunna kompletteras att bliva sådana eller tillsammans

10,000 ton. Resten av behovet, 15,000 ton, behöver fyllas genom nybyggnad.

2) För Stockholms och Uppsala län har ansetts, att de i och invid Stockholm belägna med

torkerier försedda kvarnarna och bryggerierna kunna ersätta centrala lagerhus.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Centrallagerhusens

förläggning.

Behovet av

förrådslager - hus.

Lagerhusens

konstruk
tion.

Dessa centrallagerhus böra förläggas vid järnväg och i orter med

i övrigt goda kommunikationer, helst invid vattenväg.

Platsen bör därför i regel vara i en stad, välbelägen inom tillhörande

produktionsområde, eller vid närmaste station utanför densamma,

om tomtförhållandena vid järnvägsstationen i staden vålla

svårigheter.

Om dessa lagerhus komma till stånd, skulle behovet av övriga

lagerlokaler i första hand fyllas genom de redan förefintliga. I betraktande

av dessas ofta olämpliga anordning och knappa lagringsförmåga

finnes skäl att även inrätta nya förradslagerhus. Detta är

emellertid icke av samma brådskande natur som centrallagerhusens

inrättande. De senare kräva en väsentligt mera omfattande maskinell

inredning, vilken är tidsödande i anskaffning. Förrådslagerhusen jehova

— om de föregås av centrallagerhus — endast elevatorer, vilka

snabbare kunna anordnas. Dessutom kunna förrådslagerhusen ■ om

spannmålen först torkas i centrallagerhusen — byggas med silos, vilket

medgiver mycket snabbt utförande. Med inrättande av förradslagerhus

kan därför lämpligen tillsvidare anstå, och kan detta e\ entuellt

igångsättas, sedan skörden i höst låter sig beräkna.

Något nämnvärt överskott för uppläggning i reservförråd kan

knappast påräknas under närmaste åren. Skulle en osedvanligt rik

skörd eller oväntad import giva möjlighet härtill, böra förrådslagerhus

inrättas och kan, av skäl som ovan påpekats, detta ske förhållandevis

snabbt. Denna fråga bör emellertid i tid förberedas, varför kommittén

särskilt utreder densamma. Redan nu kan emellertid sägas, att möjligheten

av en på en gång skeende import skulle motivera medels begärande

för anordnande av förradslagerhus för dess tillvaratagande.

Beräknas ett dylikt förrådslagerhus för i första hand 25,000 tons utbyggnad,

bliver dess ungefärliga kostnad 1,400,000 kronor. Detsammas

lämpligaste förläggning behandlas i kommitténs pågående utredning.

Lagerhusen äro föreslagna utförda med bottnar och bestå av det

egentliga lagerhuset av kvadratisk grundplan om 20.o meters sida.

Utom bottenvåning rymmer byggnaden sex fullständiga bottnar om

400 kvadratmeter. "Vid sidan om själva lagerhuset och skilt från detsamma

genom en brandmur ligger maskinhuset. Yåningshöjden är

föreslagen till 3.2 meter och lasten per kvadratmeter golvyta till

1,550 kilogram. Beläggas samtliga bjälklag samt halva bottenvåningen

med spannmål, bliver totala lagringskapaciteten 4,000 ton. Som en

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

del i sänder måste stå tom för att möjliggöra spannmålens luftning,

bliver samtidigt inneliggande kvantitet högst 3,500 ton.

Siloskonstruktioner skulle visserligen även kunna begagnas, men

omdömena om dessas lämplighet vid förvaring av svensk spannmål,

innan den torkats, växla så avsevärt, att försiktigheten bjuder att tills

vidare vänta med deras användning.

Lagerhuset förlägges med sin ena fasad längs ett järnvägsspår,

eventuellt samtidigt kaj spår, och den motsatta försedd med tillfartsväg.

Bottenvåningens golv förlägges omkring 1.2 meter över räls överkant

och över landsvägens plan.

Materialet i spannmålslagerhus kan ur teknisk synpunkt väljas

till vilket som helst av järn, armerad betong eller trä. Härvid erbjuder

trä vissa fördelar, då fråga är om lagring å bottnar. Som träet

dessutom möjliggör det snabba utförande, som i detta sammanhang

kräves, och för närvarande finnes till överflöd inom landet samt giver

billigare byggnader, vilkas beständighet vid användning för dessa ändamål

är praktiskt taget fullständig, tala alla skäl för användning av

magasin med träbottnar.

Som ytterväggar och tak vid dessa magasin icke behöva isoleras

mot köld eller hetta, utan endast mot väta, kunna desamma utföras

på enklaste vis. Dä i rådande situation anläggningskostnaderna framför

allt måste nedbringas, har därför föreslagits tak av antingen tegel

på läkt, invändigt fogstruket (en taktyp som med fördel begagnats å

ett av kommitténs studieresande besiktigat lagerhus i Cassel), eller av

papp eller annan lämplig beläggning å brädpanel. Väggarna äro föreslagna

av 1 tums späntade horisontella bräder, spikade å utsidan av vertikala

plankor, vilka dimensionerats för trycket vid spannmål fylld till

hela våningshöjden.

Den yttre arkitekturen av lagerhuset kan framdeles utformas.

Någon ändring i plananordningen, som helt dikterats av maskinella

hänsyn, kan icke ske på grund av estetiska krav. Däremot medgiver

det föreslagna byggnadssättet, som på billigaste sätt helt befriar ytterskalet

från spannmålens sidotryck, full frihet att framdeles, då byggnadskostnaderna

sjunka, antingen på lämpligt sätt dekorera brädväggarna

eller ock uppmura ett tunt skal av tegel runt byggnaden,

förankrat i dess stomme samt med nödig arkitektonisk utformning.

De maskinella anordningarna äro föreslagna bestå dels av tran- Maskinell utsportanordningar

inom magasinet och dels av förädlingsanordningar rustmn£- uppställda i en sidobyggnad. Transportanordningen består av en central

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

i

Byggnadskostnad

=

45 kronor per

ton lagringskapacitet.

elevator med sidotransporter i vind och bottenvåning genom lutande

rör. Materialet, som gått upp i elevatorn, kan genom dessa lutande

rör föras ut till vilken punkt som helst å översta botten samt sedan

antingen fortsätta genom vertikala trummor ned till önskad botten

eller fördelas över viss area av översta botten för att där förvaras till

viss tid. In i sidobyggnaden leder ett särskilt lutande rör och likaså

från densamma till elevatorns nedersta punkt. All transport inom

magasinet sker sålunda med maskin. En enda man kan sålunda ombestyra

spannmålens skötsel.

Spannmålens luftning sker genom att låta den duscha från botten

till botten genom omkring 1.5 tums hål i bottnarna, omkring 4 stycken

per kvadratmeter golv. Hålen öppnas och stängas radvis genom bräder.

Vågning och sackning sker genom apparater härför, placerade i

bottenvåningen under de vertikala trummorna.

Sidobyggnaden för den maskinella utrustningen rymmer rensningsoch

sorteringsmaskiner samt torkeri. Det senare är föreslaget av sådan

kapacitet, att det på 6 månader — trösknings tiden — kan torka 4

gånger lagerhusets kapacitet, d. v. s. 4/''c av den skörd, som skall passera

lagerhuset. lU av skörden kvarligger i centrallagerhuset och kan torkas

under sommarens lopp, och endast Ve förutsättes vara så pass välbärgad,

att den icke behöver torkas.

Kostnaden för ett dylikt magasin om 4,000 ton ställer sig enligt

nedanstående, varvid förutsättes något så när plan terräng i nivå med

järnvägsspåret samt medelmåttig byggnadsgrund.

Använda å-priser: Trä (6.6 tum till 1.5 tum—5 tum) inlagt i

konstruktionen 2.90—3.40 kronor per kubikfot. Bult 800 kronor per

ton, betong 50 kronor per kubikmeter, formar 4 kronor per kvadratmeter,

schakt 4 kronor per kubikmeter.

Tomt ...................................................

Byggnad: Tillfartsvägar och dylikt

Stomme ...............................

Ytterväggar .......................

Tak .....................................

Golv i bottenvåningen ....

Kajer .................................

Maskinhus .......................

Oförutsett och diverse.....

5,000

80,550

16,300

6,950

3.200

2.200

15,000

40,800

• Summa 180,000 kronor.

kronor

10,000 kronor

170,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnädskostnaden per ton lagringskapacitet bliver härav 42.5 0

kronor. Tomtkostnaden är beräknad till 10,000 kronor, vilket giver

totalkostnad per ton lagringskapacitet 45 kronor.

Kostnaden för maskinella utrustningen beräknas enligt preliminärt

anbud från firman Amme, Giesecke och Koenen i Braunschweig

till 25 kronor per ton lagringskapacitet.

De anordningar, som enligt ovanstående nu omedelbart böra vidtagas

för att nödtorftigt trygga tillvaratagandet av kommande brödsädesskörd,

äro uppförande på lämpliga platser inom landet av även

i fredstid behövliga 27 stycken lagerhus om sammanlagt 77,000 ton

kapacitet och försedda med maskinella inrättningar för spannmålens

sortering och torkning — kommittén är även sysselsatt med utredning,

varest dessa lagerhus lämpligen böra förläggas. Sammanlagda

kostnaden härför beräknas vid en totalkostnad av 70 kronor per ton

kapacitet till 5,390,000 kronor eller med omkring 20 procent pålägg för

oförutsedda svårigheter å de olika platserna till 6,500,000 kronor.

Dessutom bör eventuellt 1,400,000 kronor begäras till ett förrådslagerhus

om 25,000 ton kapacitet.

De nuvarande abnorma förhållandena å spannmålsmarknaden inom

landet kunna bliva relativt långvariga, men möjligen kan krisen bliva

av kortare längd. På grund härav har i den ekonomiska kalkylen

ovan räknats med en fullständig amortering av nyanläggningarna under

ett och ett halvt år. I varje fall äro likväl dessa lagerhus föreslagna

av sådan typ och med sådan fördelning, att de tillgodose ett behov,

som var trängande och. allmänt erkänt redan före kriget och som icke

kommer att vara mindre kännbart efter detsamma. Staten torde således

kunna med säkerhet påräkna köpare till dem, då spannmålshandeln

frigives. På många håll torde sammanslutningar bland jordbrukarna

önska inköpa dem. Eu betydande del av byggnadskostnaden

kan sålunda återvinnas, vilket bliver vinst, då byggnaderna kunna

amorteras genom de värdeförluster de förhindrat under krisen med dess

abnorma förhållanden.

Kostnad för

maskinell utrustning

=

25 kronor per

ton lagringskapacitet.

Åtgärder och

kostnader.

Användning

efter krisen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

2. Fryshus för bevaring av kött och fläsk.

Bevaring genom

saltning

eller frysning.

Åtgärder :

de krigförande

länderna.

För bevaring av kött och fläsk i stort användes för närvarande i

huvudsak saltning eller frysning. Den förra metoden har fördelen att

kunna tillämpas omedelbart, utan att speciellt för ändamålet inrättade

byggnader finnas tillgängliga. Den har däremot den betydande olägenheten,

att stor risk finnes för avsevärd försämring av den saltade varan,

speciellt av nötkött. Skall saltning ske i mycket stor utsträckning, så

att oskolad arbetskraft och därigenom även olämpliga metoder behöva

befaras, är risken stor för mycket stora förluster genom fördärvad vara.

Därtill kommer att visserligen hitintills salttillgången inom landet varit

god, men att man icke kan med visshet veta, huruvida så alltfort bliver

förhållandet.

I Tyskland och Österrike funnos redan vid krigsutbrottet betydande

tillgång å kyllokaler, vilka i stor utsträckning kunde apteras

till fryshus. Dessutom har under kriget i båda länderna avsevärda

nybyggnader av fryshus skett lör det civilas och armens behov. Såvitt

kunde utrönas under kommitteledamöternas studieresa i dessa länder

användes för närvarande icke saltning, där frysning på något sätt kunde

anordnas.

Tillgripes frysning, erfordras härför särskilt inrättade lokaler, men

man får i stället möjlighet att bevara köttet utan värdeförminskning.

Nötkött kan sålunda bevaras intill två till tre år, fläsk i 6 till 9

månader. o

För kylans frambringande kräves kraft, vjlken kan bliva svår att

erhålla, om koltillgången minskas, men landets inhemska tillgång på

elektrisk kraft och bränsle tryggar mer än väl det relativt mycket

ringa kraftbehovet för erforderliga fryshus.

Ekonomien Vid saltning inträder en viss värdeförsämring av köttet. Detta

vid infrys- är mera fanet med nötkött än med fläsk. Vid infrysning inträder väl

nimeiä“dÖrt en viktminskning till följd av vattenavdunstning från köttets yta, men

saltning, någon minskning i näringsvärdet — annat än vid uppenbar vanskötsel

— inträder icke. Jämföres ekonomien vid saltning och vid infrysning

av fläsk, får man den för saltningen mest förmånliga jämförelsen.

Statens livsmedelskommission beräknar den ersättning, som bör lämnas

charkuterister per kilogram saltat och förvarat fläsk som ersättning

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

för förvaringskostnader och förlust genom skämning under sex månader,

till omkring 35 öre per kilogram. Härtill kommer den minskning i

näringsvärde fläsket undergår genom saltning.

Härmed må jämföras kostnaden under nuvarande höga priser

vid fryshuset i Wien, i ett för allt 37 heller (27 öre) per kilogram,

då en enskild person, under garanti från fryshusets sida för varans

oskadade skick, låter infrysa, förvara i 6 månader och upptöa samt fä

åter utlämnat 100 kilogram fläsk, som då är i den färska varans skick.

Vid fryshusen bör, liksom vid spannmålslagerhusen, beaktas att

utom penningvinsten vinnes den förhindrade värdeminskningen av ett

för folknäringen viktigt födoämne.

t

Det frusna köttet har på många håll felbehandlats vid upptöningen,

vaiugenom dess yta blivit våt och köttet därigenom tagit skada

och metoden fått minskad användning. Senare års undersökningar hava

visat, att detta med lätthet låter sig förekomma genom att upptöa

köttet i kylning där luften hålles relativt torr. Så behandlat kött

bliver fullt likvärdigt med färskt i fråga om behandling i detaljhandeln.

Infrysningsmetoden har härigenom nått den fulländning, att man

för framtiden äger möjlighet till en ordnad kötthandel, som förmår

magasinera en tillfällig överproduktion och fördela densamma, så att

den kommer konsumtionen till godo endast i den mån behovet kräver.

Kostnaden för sådan magasinering av kött ställer sig vid en månads

medeltid för lagringen högst 10 öre per kilogram (jämför = nuvarande

pris vid Wiens fryshus) och kommer icke att märkas på försäljningspriset

i annan mån, än att detsamma blir jämnt och oberoende av

tillfälliga fluktuationer. De krav på lagringsmöjligheter i fryshus, som

efter normala förhållandens återinträdande kunna beräknas förefintliga,

äro svåra att närmare beräkna i det nuvarande stadiet av kommitténs

arbete. Att dessa krav äro betydande har emellertid redan framgått

av hittills gjorda undersökningar. Till belysande av detta må nämnas,

att ett i fryshus magasinerat köttförråd om en halv till en hel månads

konsumtion beräknas i respektive den redan under kriget utförda delen

och det i sin helhet utbyggda fryshuset i Wien.

Utom som magasin mellan produktion och konsumtion hava fryshusen

visat sig lösa den svåra köttransportfrågan å järnvägarna. För

närvarande vållar längre transport av färskt kött stora svårigheter vid

våra järnvägar. Kyl vagnar kunna som regel icke tillhandahållas för

3

Frysning som

förvaringsmetod

under

normala förhållanden.

.Reglering av

köttmarknaden

under

fredstid.

Järnvägs
transporter.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nuvarande

behov.

Fryshusens

kapacitet.

de smärre partier, som inlämnas, och det är omöjligt att vänta med

transporten, tills en vagnslast hunnit samlas. Uppsamlas åter köttet i

ett fryshus placerat i närheten av produktionsorten, kan dels en vagnslast

enkelt ihopsamlas, dels kan transport av fruset kött utan olägenhet

ske i vanliga täckta godsvagnar. Transporttiden får därvid uppgå till

omkring 5 dygn. Det svårlösta kylvagnsproblemet bliver sålunda löst

till sina väsentliga delar genom fryshus’ inrättande i närheten av produktionsorten.

Utom åt dessa fredsbehov måste även all omtanke ägnas åt de

nuvarande abnorma förhållandena.

Kraven på regleringsmöjligheter mellan produktion och konsumtion

äro nu ytterligare skärpta jämfört med fredsförhållanden. Dessutom

tillkommer faran, att en dålig skörd med samtidigt utebliven

fodermedelsimport kan framtvinga masslakt av svin och nötkreatur.

Hur stor köttmängd, som i olika situationer kan behöva infrysas, är

helt beroende på beskaffenheten av den då tillgängliga skörden. Uppskattningen

härav angiver intill omkring 37,000 ton nöttkött. Dessutom

måste svin slaktas. Som landets svinstam redan är väsentligt

reducerad, kan man påräkna, att saltningsmöjligheterna i andelsslakterier

och hos charkuterister skola vara tillräckliga för fläsket, som

bättre än nötkött lämpar sig för saltning.

Att med ledning härav beräkna erforderlig kapacitet ä fryshus

är svårt. Kommittén har därför valt att föreslå fryshusens omedelbara

inrättande med hänsyn till vad som i varje fall kan väntas bliva behövligt

i fredstid. Härvid har beaktats, att om — mot all sannolikhet —

reglering av köttmarknaden i fredstid icke skulle kräva hela det föreslagna

utrymmet, detsamma kan användas till förvaring av fisk, ägg,

frukt, smör o. s. v., varför det i varje fall bliver en viktig förutsättning

för ordnad livsmedelshandel. Enligt dessa synpunkter har kommittén

föreslagit inrättande av centrala fryshus om sammanlagt omkring

7,000 tons lagringskapacitet. Vid förläggningen av dessa måste hänsyn

tagas dels till produktionsorterna, dels till järnvägstransporterna och dels

till försvarskraven. Ur dessa synpunkter hava Hässleholm och Hallsberg

befunnits lämpligen kunna ifrågakomma och har därför föreslagits ett

centralhus å vardera av dessa platser. Kapaciteten har föreslagits lika

för båda. Visserligen kunde skäl tala för att göra det i Hässleholm

större, men utjämning av risken vid eventuell invasion talar för lika

fördelning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

För att med minsta möjliga kostnader kunna möta även de ökade Fryshus vid

kraven vid en eventuell masslakt till hösten böra utom dessa centrala slakthusflnfryshus

dylika inrättas vid våra större slakthus med utnyttjande av

deras förefintliga maskineri. Som eventuellt inträdande masslakt

kommer att infalla på hösten, då endast en mindre del av kylmaskineriet

kräves för slakthusdriften, kan påräknas att kunna använda

dettas hela kapacitet för infrysning. Det till omedelbar konsumtion

nedslaktade köttet behandlas i så fall endast medelst avsvalning

genom fläkt.

Förutsättes sålunda hela kylmaskineriet arbeta för infrysning och

installeras dessutom på ena eller andra platsen — nedan förslagsvis

insatt i Göteborg — redan förefintligt tillgängligt kylmaskineri (omkring

90,000 kalorier), erhålles för fryshus apterat kylmaskineri

i slakthus i Stockholm ................. 240,000 kalorier

Göteborg ...................... 190,000 >

Malmö.......................... 200,000 »

Linköping ................... 60,000 »

Dessa kapaciteter medgiva inrättande av fryshus om respektive

1,330 ton, 900 ton, 1,080 ton och 330 ton lagringskapacitet i vardera

(se nedan).

Sammanlagda kapaciteten å fryshusen skulle bliva:

Centrala fryshus......................................... 7,060 ton

Vid slakthusen.................................................. 3,640 >

Summa 10,700 ton

Infrysning av omkring 10,500 ton nötkött skulle sålunda

kunna ske.

Snabbheten, med vilken infrysning kan ske, bestämmes därav att infrysningsett

ton kött kan infrysas per timme medelst maskineri om 80,000 °<förmlgånS''

kalorier. Samtidigt behövas ytterligare omkring 20,000 kalorier att hos fryshus,

täcka kylförluster genom väggar, golv och tak, vilka förluster fortfara,

sedan infrysningen är skedd. Maximiförvaringskapacitet bliver härigenom

fem gånger maximi infrysningsförmågan.

Under infrysningen hänges köttet fritt till en myckenhet av 300

kilogram per kvadratmeter golvarea. Sedan det är fruset, staplas det

Total kapacitet

å

fryshusen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tiden för

byggnadernas

utförande

och

infrysningsmöjligheter

instundande

höst.

i travar intill 1,000 kilogram per kvadratmeter. I samma mån som

fryshuset fylles minskas dess infrysningsförmåga, dels genom att arean

för köttets hängning minskas, dels genom att kylmaskineriet sysselsattes

med att täcka kylförlusterna för redan infruset kött. Båda

dessa begränsningar måste beaktas. Disponerar ett fryshus 100,000

kalorier, kan det vid forcerad drift av 20 timmar per dygn och 6 dygn

i veckan första veckan infrysa 120 ton, varvid nyttiga arean måste

vara minst 400 kvadratmeter. Pågår infrysningen sålunda i 10 veckor,

kunna 530 ton infrysas och erforderliga nyttiga arean måste vara

minst 560 kvadratmeter. Sålunda är nedan i tabeller angiven infrysningskapaciteten

per vecka under 10 veckor för föreslagna fryshus.

Behovet av dessa fryshus inträder sannolikt, då betet upphör instundande

höst. Frågan bliver då att avgöra, när de kunna vara färdiga

till bruk. Den mest tidskrävande delen är kylhusmaskineriet.

Densamma torde taga minst 5 till 6 månader i anspråk efter skedd

beställning. De centrala fryshusen kunna därför icke beräknas färdiga

till bruk förr än i november månad. Fryshusen vid slakthusen kunna

däremot snabbare färdigställas, och kunna, om beslut i frågan fattas

inom närmaste tiden, vara färdiga i september.

Möjligheten till infrysning per vecka av kött skulle, under förutsättning

att slakthusens hela kylmaskineri användes härtill och centralfryshusen

vid sitt färdigblivande omedelbart igångsattes, instundande

höst ställa sig i ton räknat ungefärligen enligt nedanstående.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Stockholm

Göteborg

M al mö

Linköping

Central-

fryshusen

Summa per

månad in- fruset kött

eller fläsk

Nyttig area kvm..........

1,400

960

1,120

350

8,000

Kalorier ...............

240,000

190,000

200,000

60,000

1,800,000

Sept. 3 veckan ............

300 t.

200

240

75

»4 *

240 540

160 360

192 432

60 135

1,467 t. ;

Old. 1 »

190

130

156

45

»2 >

150

104

125

35

» 3 » ........

120

83

100

30

> 4 » ..........

0,r* 555

383

80 461

135

1,534

Nov. 1 »

80

53

64

20

» 2 » ............

65

43

52

16

» 3 » ............

50

34

41

12

2,400

» 4 » ............

40 235

27 157

32 189

10 58

1,680 4.08O

4,719

Dec. 1 » ............

1,180

»2 »

;

820

» 3 » ...........

580

» 4 » ............

1

400 2,980

2.980

Summa

1,330

900

1,082

328

7,060

10,700 t.

I enlighet med denna tablå skulle således en siaktning utöver

konsumtionen av omkring 6,000 nötkreatur kunna ske i september,

6,000 stycken i oktober samt 19,000 stycken i november och 12,000

stycken i december eller inalles 43,000 stycken.

Bäst vore att kunna verkställa denna slakt till större del under

september—oktober, men då detta genom brist på kylmaskineri icke

låter sig göra, måste man uppskjuta en del av slakten till november—

december. De ovan angivna 43,000 stycken nötkreaturen motsvara ur

foderbesparingssynpunkt 30,000 stycken nedslaktade i september. Skulle

farhågorna om större total slakt besanna sig, bör tillbyggnad ske vid

centralfryshusen. Klarhet härom bör hava vunnits av årsskörden i september

och erforderliga tillbyggnader vid centralfryshusen kunna då

igångsättas.

Utan att öka det tidskrävande kylmaskineriet kan sålunda genom

tillbyggnad av omkring 3,500 kvadratmeter nyttig golvarea vinnas

nedanstående totala kapacitet hos centralfryshusen.

Ökad slakt

med infrysning

i

nov.—jan. i

stället för

saltning i

september.

Tillbyggnad

av centralfryshusen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Central fryshusen •

I anspråk tagen till-

infruset

byggd area

ton

kvm.

Nov. 3 veckan ............

2,400

i

1

» 4 » ............

b920 4,320

soo

Dec. 1 » ■■■•.......

1,560

220

» 2 » ............

1,250

610

» 3 ............

1,000

500

» 4 » ............

4,610

400

Jan. 1 » ............

640

» 2 » ...........

520

» B

410

930

i » 4 » ............

320 1,890

Summa

10,820

3,460

En ökning på 3,760 ton kapacitet till inalles 14,460 ton kan

således ske, möjliggörande nedslaktning av ytterligare omkring 15,000

stycken kreatur eller tillsammans 58,000 stycken.

Beräknas vinterfodringen till 8 månader oktober maj ock reduceras

dessa 58,000 stycken kreatur till det antal som, slaktade i september,

givit samma foderbesparing, befinnes detsamma vara 41,000

stycken. I stället för att slakta 41,000 stycken djur i september ock

eventuellt salta ned dem, kan man således med samma foderbesparing

slakta 58,000 stycken under tiden september—januari och frysa in

dem. Skillnaden, omkring 17,000 stycken, torde.icke betyda något

för nötkreatursstammen ock skadan å densamma bliver därför så gott

som ingen vid sidan av vinsten att köttet bliver bevarat i oskadat

skick och färskt tillstånd och kan så bevaras under 2 till 3 år. Intet

skäl finnes därför att avstå från frysningsmetoden därför att anordningar

för densamma icke i önskvärd utsträckning kunna vara vidtagna

redan vid höstens inbrott.

Skulle beräknade behövliga septemberslakten övergå 41,000 stycken,

måste återstoden på ett eller annat sätt tillvaratagas. Kommittén har

för sin del icke ansett lämpligt att föreslå byggande av fryshus för

större kapacitet än som kan väntas behövligt i fredstid. Skulle krigsberedskapskravet

framtvinga ytterligare åtgärder, torde vara lämpligast

att i första hand anskaffa de tidskrävande kylmaskinerierna samt om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

bestyra lämpliga byggnadsplatser. Med själva byggnadernas påbörjande

kan något anstå.

De fryshus, som ovan äro föreslagna att utföras vid de större Fryshusen

slakthusen, äro avsedda att drivas med dessas kylmaskineri. Detta

förhållande är en nödfallsåtgärd, som hindrar den kylning av köttet,

vilken tillhör slakthusdriften. Så snart de abnorma förhållandena

upphöra, måste därför antingen de vid slakthusen uppförda fryshusen

försättas ur funktion eller också nytt maskineri anskaffas för dem.

Sådan erfarenhet bör vid kristidens slut hava vunnits om fryshusens

förmåga att fylla sin uppgift som regulatorer på kötthandeln, att därav

kan bedömas, om även de vid slakthusen inrättade böra bibehållas

eller ej. Skulle de mot all sannolikhet — befinnas överflödiga som

fryshus, kunna de dock finna användning som magasin för olika slag

av varor,

meter och sin goda isolering väl ägna sig.

Möjligheten att anordna frysningen i de förefintliga kylrummen

vid slakthusen har övervägts men befunnits mindre lämplig. Densamma

skulle vålla omändringsarbeten, vilka vore förhållandevis dyrbara. Dessutom

skulle dessa ändringar behöva avlägsnas efter krisen, då slakthusdriften

måste skötas på vanligt sått. Kostnaden för frysanordningarna

vore därmed till god del bortkastad, ty även om man funnit frysningsmöjligheten

av högsta värde, måste den slopas.

Vid samtliga föreslagna frysanläggningar vid slakthus finnas, såvitt

preliminärt kunnat utrönas, möjligheter att nära intill nuvarande kylhusets

maskinrum på obegagnat tomtområde, vilken icke behöves för

slakthusdrilten, uppföra fryshus.

Hur en eventuell samverkan mellan staten och vederbörande

kommun skall ske för att på enklaste och snabbaste vis möjliggöra

sakens ordnande, bliver helt beroende på de lokala myndigheternas

intresse för saken. Där dessa själva arbeta i samma riktning med

tanke på den enskilda kommunens behov, bör det för staten vara lätt

att genom bidrag få anordningarna utvidgade till ovan angiven omfattning,

vilken nödvändiggöres av omtanke om hela landets intresse

av saken.

Tomtförhållandena vid Hallsbergs och Hässleholms bangårdar äro Centraifryspreliminärt

undersökta. Härvid har befunnits, att intet hinder synes iusenmöta

att finna till bangård sförhållandena passande platser för centralfryshus.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fryshusens

anordning

och. konstruktion.

Maskinell

utrustning.

Av de föreslagna fryshusen har det i Linköping tänkts anordnat

i en våning med vind för emballage och diverse. I Stockholm, Göteborg

och Malmö hava fryshusen tänkts anordnade i tre våningar med vind

samt de centrala fryshusen i fem våningar och vind.

För möjliggörande av kontroll över ut- och ingående varor hava

i bottenvåningen anordnats två centrala ingångar med var sitt vindfång

i motsatta ändar av en passage tvärs igenom byggnaden. Från denna

passage leda en trappa samt en eller två hissar upp till övre våningarna

och vinden. . ...

Där så ske kan leder ena ingången från en lastkaj med järnvägsspår

och den andra från en kaj för fordon. . .

Vinkelrätt mot ingången leder i centralfryshusen långs mittlinjen

en bred korridor, som samtidigt är avsedd till förkylrum. På samma

sätt ligger en korridor i vardera våningen, vilka dessutom äro indelade

vardera i 4 frysrum. . ..

Vid central fryshusen hava lokaler anordnats för kontor, veterinär,

personal samt maskinistbostad.

Vid centralfryshusens ena gavel ligger maskinhallen.

Byggnaderna äro föreslagna konstruerade av trästommar med

plank^olv. Väggarna äro dubbla brädväggar med mellanrum av 300

till 600 millimeter, fyllt med koksaska eller torvströ, samt isolerade

utåt och inåt med isoleringspapp. I golven användes samma fyllning

av omkring 300 millimeters tjocklek. Kan korksten anskaffas till

isolering, bör så ske, trots de därmed förenade högre kostnaderna.

Koksaskan och torvströet äro nämligen hygroskopiska och förlora sin

isoleringsförmåga i samma mån de uppsuga vatten. Dessutom uppträder

gärna ohyra i torvströet, och båda fyllningsmedlen vilja gärna

så småningom packa ihop sig.

Genom det föreslagna konstruktionssättet vinnes, att anläggningarna

kunna vara färdiga i tid och att materialen för byggnad och

isolering för närvarande stå att få inom landet i tillräcklig myckenhet.

Byggnadssättet giver dessutom en permanent konstruktion, som om

isoleringsskiftet tillses och eventuellt framdeles utbytes mot korksten

eller lämplig fyllning — kan bestå i träbyggnaders normala tid och

giver minsta möjliga anläggningskostnad och årliga kostnad.

Vid beräkningen av fryshusens maskinella utrustning är utgångspunkten''

för de fryshus, som utföras vid slakthusen, att därvarande

kylmaskineri med tillhörande, befintliga luftkylare tagas i bruk för

fryshuset under den tid infrysningen av köttet pågår, varvid erforderliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

zr,

komplcttei intill, omfattande särskilda lejd batterier för frysrummen med

tillbehör, utföras.

Stockholms städs slakthus är det beräknade kylbehovet

240,000 kalorier per timme. Nuvarande luftkylare användes''för minst

tre ijardedelar av detta kylbehov, varvid luftkanaler utföras från luftkylaren

till frysrummen.

för Göteborgs stads slakthus är det beräknade kylbehovet 190 000

kalorier per timme. Nya kompressorer med tillhörande kondensatoroch

generatorer måste insättas, motsvarande vid den för frysningen

erforderliga förgasningstemperaturen eu kapacitet av omkring 100,000

kalorier. Befintliga luftkylare användas även, varvid erforderliga luftkanaler

utföras.

För Malmö stads slakthus är det beräknade kylbehovet 200 000

kalorier per timme. ^ Såväl de gamla som de i år installerade kompressorerna

användas. Fn mindre kompressor på omkring 35,000 kalorier

maste installeras, om angivna kaloriantal skall kunna erhållas. Nuvarande

luftkylare användas, varvid erforderliga luftkanaler utföras.

För Linköpings stads slakthus är det beräknade kylbehovet 60 000

kalorier per timme. Det nuvarande kyImaskineriet med tillhörande

lultkylare bliver tillräckligt, varvid lufttrummor utföras till frysrummen,

ör. att dock på ett effektivt sätt kunna nedkyla frysrummet föreslås

att i desamma inbygga en del kylbatterier av släta rör med tillräckligt

stor kylyta. &

För de båda planerade fryshusen å sammanlagt 1,800,000 kalorier

per timme erfordras ny fullständig kylmaskinell utrustning, vars förnämsta

delar äro tre stycken tvillingkompressorer, varje å 300,000

kalorier per timme, en översilningskondensator å 900,000 kalorier’per

timme och sex stycken dykgeneratorer, varje å 150,000 kalorier per timme.

Med användning av samma enhetspriser för byggnaderna som vid

spannmålslager hus erhållas nedanstående kostnader. Korkisoleringen

är beräknad enligt dagsnoteringarna.

Byggnadskostnad för fryshus om 4,000 kvadratmeter nyttig area

(exklusive maskineri och specialinredning).

Tomt ...................................

Tillfartsvägar m. in........

Stomme ...............................

Väggar (utan isolering) .

Kronor Kronor

30.000

40.000

150,000

50.000

ByggnacU
kostnader.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kostnad för

»laskineri.

Tak............................................

Dörrar och dylikt....................

Kajer, golv i bottenvåningen

Kontorshus och dylikt............

Hissar, vågar och dylikt

Maskinhus .................................

Isolering med korksten

Oförutsett och diverse ......

Kronor

Kronor

.......... 20,000

........ 15,000

......... 35,000

......... 20,000

.......... 35,000

.......... 50,000

415,000

275,000

230,000

Summa kronor

950,000

Byggnadskostnad för fryshus om 1,400 kvadratmeter nyttig area

vid slakthus med användande av dess maskineri och ekonomibyggnader.

Kronor Kronor

Stomme .................................................................. 55,000

Väggar.............................................................. 20,000

Tak.................................................................... 15,000

Dörrar och dylikt.................................................. 5,000

Kajer, golv och dylikt .................................... 25,000

Hissar, vågar och dylikt............................... 30,000

Isolering med koksaska mellan dubbla väggar och tak

Oförutsett och diverse.....................................................

150,000

85.000

65.000

Summa kronor 800,000

Byggnadskostnaden ställer sig i enlighet härmed sålunda:

2 centrala fryshus å 950,000 kronor

1 fryshus å 1,400 kvadratmeter i Stockholm

1 » » 1,120 » i Malmö ......

1 » > 960 » i Göteborg...

1 » » 850 » i Linköping

Kronor

1,900,000

300.000

250.000

210.000

90,000

Summa kronor 2,750,000

Enligt preliminärt kostnadsförslag från Ludvigsbergs verkstads

aktiebolag bliva kostnaderna för kylmaskineriet (inklusive inredning i

frysrummen) nedanstående. Dessutom upptages nedan erforderlig utrustning

för köttets hängning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kyimaskineri

Kronor

Stockholm.

Göteborg...

Malmö ......

Linköping.

2 stycken

.................... 80,000

....................... 215,000

......................... 250,000

30,000 575,000

centralfryshus 1,900,000

U mistning

för köttets

Summa

hängning

Kronor

Kronor

50,000

40,000

40,000

10,000 140,000

715,000

300,000

2,200,000

Summa kronor

2,915,000

De anordningar, som enligt ovanstående utredning nu böra vidtagas

för att möjliggöra tillvaratagande av köttet vid eventuell massslakt

instundande höst, äro således dels anordnande av frysningsmöjligheter

vid slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Linköping med

användande av dessas förefintliga maskinerier för en sammanlagd kostnad

av kronor 1,565,000, dels omedelbart anläggande av tvenne centrala

fryshus, ett i Hallsberg och ett i Hässleholm, för eu sammanlagd kostnad

av 4,100,000 kronor. Totala kostnaden för frysningsmöjligheters

anordnande uppgår härigenom till kronor 5,665,000 eller med omkring

10 procent pålagt för oförutsedda lokala svårigheter till kronor 6,000,000.

Fryshusen föreslås för närvarande till byggnad främst med tanke

på möjligheten att i största möjliga utsträckning inom landet kunna

tillvarataga höstens väntade masslakt och minska den eljest nödvändiga

exporten till ett minimum. De föreslagna åtgärderna äro emellertid

icke av större omfattning än att de, sedan fredsförhållandena återinträtt,

bliva av högsta nytta och nödvändiga för möjliggörande av en ordnad

kötthandel samt för tillvaratagande av landets fisk-, ägg-, frukt- och

smöi produktion på bästa möjliga sätt. Denna rörelse har stora förutsättningar

att bliva vinstgivande och centrala fryshusens placering ett

i vartdera av våra främsta produktionsdistrikt, Skåne och Östergötland

Västergötland Närike, främjar denna användning. Den enskilda

företagsamheten borde därför eventuellt kunna tagas i anspråk för

dessa centralhus anläggande. Då den nu förestående användningen

som magasin för fruset kött, medan slakten alltjämt förser konsumtionen,

är ganska olika mot den vanliga kylhusdriften, har kommittén

emellertid ansett det förmånligast, om staten nu bygger anläggningarna

för att framdeles försälja dem till enskilda.

Åtgärder

och totalkostnader.

Användning

efter

krisen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kommittén har i överensstämmelse med det kommittén den 5

oktober 1916 givna åliggandet hos krigsberedskapskommissionen anhållit,

att den ville uttala sig om behovet av de i föregående förslagavsedda

åtgärderna, och kommer kommissionen enligt vad kommittén

erfarit att under närmaste dagarna gorå sitt uttalande.

Stockholm den 11 maj 1917.

För lagerhus- och kylhuskommittén

NILS TROLLE.

Ordförande.

Thor Andersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:352 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för anordnande av spannmålslagerhus och fryshus. s. 13 i texten
  2. JoU 1917:114 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 114 s. 1 i texten