Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse till lantförsvaret av de till Flyinge kungsgård hörande områdena Räfthagen och Kungsmarkerna i Malmöhus län in. in

1917-02-09 · 21 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:44, Angående överlåtelse till lantförsvaret av de till Flyinge kungsgård hörande områdena Räfthagen och Kungsmarkerna i Malmöhus län in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 44.

1

Nr 44.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

överlåtelse till lantförsvaret av de till Flyinge kungsgård

hörande områdena Räfthagen och Kungsmarkerna i

Malmöhus län in. in.; given Stockholms slott den 9 februari

1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att till lantförsvaret, för att tilläggas Södra skånska infanteriregementets

övningsfält, överlämnas:

dels den 14 mars 1917 de till Fljnnge kungsgård i Södra Sandby

socken av Malmöhus län hörande, under stuteriöverstyrelsens förvaltning

stående ängarna Räfthagen och Kungsmarkerna, jämväl benämnda Råby

ängar, däri inbegripna de å en vid statsrådsprotokollet fogad karta med

litt. b och d betecknade hagvaktarboställen samt det söder om järnvägen

Lund—Revinge belägna med litt. D betecknade område;

dels ock, mot den ersättning, Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter

motsvarande nedskrivning av statens domäners fond, den 14 mars 1918

den under domänstyrelsens förvaltning stående förra hospitalsegendomen

Hardeberga n:r 14, en äng, Koängen kallad, i Hardeberga socken av

Malmöhus län.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

II. B. E. Mörcke.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 36 käft. (Nr 44.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts

beslut den

21 juni 1907

angående

Södra skånska

infanteriregementets

förläggning

till

Lund.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Utdrag av protokollet över lan tför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 februari 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och jordbruksdepartementen

anhöll chefen för förstnämnda departement, statsrådet Mörcke,

att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om överlämnande

till lantförsvaret av vissa under stuteriöverstyrelsens och domänstyrelsens

förvaltning stående områden för att läggas till Södra skånska

infanteriregementets övningsfält samt anförde därvid följande:

»Efter i ärendet förutgången utredning förordnade Kungl. Maj:t den

21 juni 1907, att Södra skånska infanteriregementet skulle förläggas till

Lund, så snart kasernetablissemang för regementet blivit därstädes uppfört,

varjämte Kungl. Maj:t, med antagande av ett utav stadsfullmäktige

i Lund avgivet anbud i fråga om upplåtelse av mark till kasemtomtr

handexercisfält och skjutbana, bemyndigade arméförvaltningens fortifika
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj .it; Nåd. Proposition Nr 44.

tionsdepartement att i enlighet därmed sluta avtal med staden. Dylikt

avtal slöts den 15 och 22 november 1907.

I och för beredande av övningsfält för regementet inköpte Kungl.

Maj:t och kronan den 27 juni 1907 egendomen Arendala i Hardeberga

socken med en areal av omkring 223 hektar för ett belopp av 289,900

kronor.

Med anledning av riksdagens i skrivelse den 27 maj 1911 därom

gjorda framställning gjordes frågan om regementets förläggning ånyo

till föremål för utredning genom särskilda sakkunniga. Uti den 10

mars 1913 avgivet yttrande förklarade de sakkunniga — efter att hava

framställt vissa anmärkningar mot den för regementets skjutbana avsedda

platsen ävensom mot övningsfältets beskaffenhet — sig anse, att

därest ett av Malmö stadsfullmäktige den 15 november 1912 fattat beslut

att, för den händelse nämnda stad bleve förläggningsort för regementet,

bekosta anskaffandet av det för regementet erforderliga övningsfältet

intill ett belopp ej överstigande 600,000 kronor, vilket beslut dock

överklagats, bleve fastställt, regementets förläggning till Malmö vore

det för kronan och regementet fördelaktigaste. Då emellertid Lunds

stad oeftergivligen fordrat, att dess med kronan upprättade avtal om

regementets förläggning till denna stad skulle äga bestånd och därför

icke velat precisera några anspråk på ersättning i händelse av avtalets

hävande samt de sakkunniga för sin del icke ansåge olägenheterna med

regementets förläggning till Lund vara ur ren försvarssynpunkt av beskaffenhet,

att de icke kunde i huvudsak undanröjas, ansåge de sakkunniga

sig icke böra göra något vidare uttalande i ämnet.

Sedan förenämnda av stadsfullmäktige i Malmö den 15 november

1912 fattade beslut blivit, efter anförda besvär, genom Kungl. Maj:ts

utslag den 10 juni 1913 upphäft, samt verkställd undersökning givit

vid handen, att en förläggning av regementet till Malmö, med hänsyn

till faran för kasernetablissemangets beskjutning av fientliga sjöstridskrafter,

icke borde ifrågakomma, anbefalldes arméförvaltningens fortifikationsdepartement

genom nådig remiss den 22 april 1914 att skyndsamt

inkomma med fullständigt förslag till anläggande av skjutbana å det

för Södra skånska infanteriregementet avsedda området invid Lund med

hänsyn särskilt till undvikande av fara för angränsande områden samt

med beaktande i övrigt av vad i fråga om skjutbanans anläggning anförts

av förenämnda sakkunniga.

Förnyad utredning

angående

regementets

förläggning.

Utredning

rörande

förläggning av

regementets

skjutbana.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fråga om

förvärvande

av ytterligare

mark för

övningsfältet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Till åtlydnad härav överlämnade fortifikationsdepartementet med

underdånig'' skrivelse den 20 maj 1914 detaljerat förslag jämte ritningar

och kostnadsberäkning till skjutbana för regementet. Enligt detta förslag

skulle skjutbanan förläggas å viss Lunds stad tillhörig mark intill

Arendala ägor. För vinnande av erforderlig trygghet skulle ett

kultång uppföras till sådan höjd, att man kunde bortse från skott direkt

över detsamma. \ ad rikochetterande kulor angmge, syntes dessa

komma att helt och hållet falla inom Arendala ägor, dock så att gårdens

byggnader kunde anses utom fara. Arendala ägor norr om gårdskyggnaderna

kunde således icke användas för truppövningar eller eljest

beträdas under pågående skjutning, en väsentlig olägenhet ur övningssynpunkt.

Sedan chefen för första arméfördelningen härefter anbefallts att,

efter vederbörandes hörande, skyndsamt avgiva yttrande i fråga om användbarheten

av det till övningsfält för regementet avsedda området

under förutsättning av skjutbanans anläggning enligt det av fortifikationsdepartementet

uppgjorda förslaget, anförde arméfördelningschefen i

avgivet yttrande den 3 juni 1914, att därest skjutbanan förlädes enligt

nämnda förslag, omkring tre fjärdedelar av övningsfältet bleve under

pågående skjutning oanvändbart, varför förhållandena i berörda avseende

måste betecknas såsom synnerligen otillfredsställande.

Efter det med anledning av vad i ärendet sålunda förekommit

fråga väckts om beredande för regementet av ett sammanhängande och

lämpligt övningsfält genom förvärvande av ytterligare mark att tillläggas

de områden, som dels Lunds stad till kronan överlämnat, dels

för kronans räkning inköpts, anbefalldes fortifikationsdepartementet den

9 juni 1914 att i ärendet verkställa utredning samt därefter avgiva det

förslag, vartill omständigheterna kunde föranleda.

Till åtlydnad härav avgav fortifikationsdepartementet den 17 mars

1915 yttrande i ämnet samt anförde därvid, att departementet efter

verkställd undersökning å platsen funnit, att det ifrågavarande ändamålet

kunde vinnas genom ett markutbyte med staden sålunda, att kronan

skulle för erhållande av ett sammanhängande område bekomma den

staden tillhöriga marken emellan det avsedda kasernområdet och ägorna

till den av kronan förut inköpta gården Arendala, mot det att staden

av kronan erhölle mark till motsvarande värde av viss kronan tillhörig

under domänstyrelsens förvaltning ställd söder och sydost om staden

belägen indragen hospitals- eller boställsjord. Med anledning härav

hade särskilda förslag till markutbyte mellan kronan och staden blivit

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 44.

5

upprättade. Av dessa förslag förordade departementet för sin del ett

med nr 3 betecknat. Enligt detta förslag skulle staden till kronan avstå

de å stadens östra fälad belägna ägolotterna nr 76—97 om 104,7960

hektar jämte åbyggnader och planteringar å ägolotterna nr 78 och 96

samt utsocknefrälsehemmanet Lilla Råby nr 10 eller Nilstorp nr 2 och

skatteaugmentsängen Maskängen om tillhopa 27,0605 hektar, alltså sammanlagt

131,8565 hektar. I vederlag härför skulle staden av kronan erhålla

dels indragna hospitalshemmanet 3 s mantal Lilla Råby n:r 16

eller den s. k. Hospitalsgården i Lunds stadsförsamling, i areal 68,3250

hektar, med åbyggnader och trädgårdsanläggning, dels ock de norra,

västra och södra delarna av förra häradshövdingebostället 11/is mantal

Stora Råby nr 1, 2 och 26 samt förra hospitalslägenheten Stora Råby

nr 25 i Stora Råby socken, vilka delar omfattade 64,0350 hektar, jämte

ett stathus. Sammanlagda arealen av den mark, kronan skulle avstå

till staden, utgjorde således 132,4100 hektar.

Vad regementets skjutbana anginge, hade denna förut varit föreslagen

att förläggas till fäladslotterna, vårföre ock staden enligt 1907

års kontrakt överlåtit till kronan med äganderätt omkring 15 hektar

ännu icke till sina gränser definitivt bestämd mark. Emellertid hade

regementschefen uttalat, att enligt hans åsikt skjutbanan borde förläggas

till den under Flyinge stuteri hörande s. k. Kungsmarken, ett

område, som ej kunde begagnas annorledes än såsom en ej allt för god

betesmark och därför ej vore av större värde. Härigenom skulle ej blott

ett avsevärt område av den goda åkerjorden kunna besparas utan även

vinnas den fördelen, att själva övningsfältet ej bleve splittrat av skjutbanan

och kunde begagnas, utan att skjutövningarnas bedrivande å särskilda

tider skulle förhindra fältets utnyttjande till avsevärda områden.

Skjutbanans förläggande till Kungsmarken, vilken mark även kunde

begagnas för andra övningar, förutsatte emellertid, att regementet

skulle för att få ett sammanhängande område erhålla jämväl mellanliggande

ägor eller hemmanet Nilstorp nr 2 och Maskängen. Sedan

departementet genom sitt biträde i skjutbanefrågor verkställt undersökning,

varav framgått, att skjutbanan kunde förläggas till Kungsmarken,

hade departementet funnit sig böra biträda regementschefens därom uttalade

åsikt.

Sedan härefter fråga uppstått, huruvida icke regementet, därest

skjutbanan förlädes till Kungsmarken, kunde åtnöjas med staden tillhörande

mark av mindre omfattning, än i fortifikationsdepartementets

Förnyad

utredning om

behovet av

övningsfältet*

utvidgning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(> Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

skrivelse den 17 mars 1915 föreslagits, erhöll departementet under hand

anmodan att därom verkställa erforderlig utredning.

Efter verkställandet av den sålunda anbefallda utredningen, omfattande

jämväl förnyad undersökning av departementets skjutbaneofficer

om möjligheten av skjutbanans förläggning till Kungsmarken, meddelade

departementet uti underdånig skrivelse den 22 september 1915, att

verkställd undersökning givit vid handen, ej allenast att skjutbana

kunde anläggas å Kungsmarken, utan även att anläggningen därstädes

kunde ske för en kostnad inom det i allmänhet för en sådan anläggning

beräknade belopp, 36,000 kronor, under det att skjutbanans anläggande

å övningsområdet skulle betinga en kostnad av omkring

49,000 kronor. Skjutbanans anläggande å Kungsmarken förutsatte

emellertid, att förbindelse åstadkommes emellan det lantförsvaret nu

tillhöriga övningsområdet och Kungsmarken. Sådan förbindelse borde,

enligt regementschefens av departementet delade åsikt, åstadkommas

genom dels överflyttande till lantförsvaret av kronan tillhöriga lägenheterna

Koängen och Östra Tom nr 17, dels ock förvärvandet av skatteaugmentsängen

Maskängen och 1 -.2 mantal Lilla Råby nr 10, numera

Nilstorp nr 2, i Hardeberga socken, vilka sistnämnda fastigheter staden

Lund villkorligen inköpt för att överlämnas till lantförsvaret i sammanhang

med förut föreslaget markbyte. Överflyttandet av Koängen och

Östra Torn nr 17 syntes dock departementet kunna tillsvidare anstå.

Däremot ansåge departementet, att även om övningsfältet icke kunde

ökas till den omfattning, som förut ifrågasatts, det likväl vore av vikt,

att åtminstone den mellan vägen och Arendalaområdets nordvästra hörn

belägna marken, omfattande staden tillhöriga ägolotterna nr 81 och 82

å stadens östra fälad, förvärvades för övningsfältet. Därigenom kunde

övningar med trupperna efter deras avmarsch från kasernen fortare

vidtaga.

Därest till regementets förfogande dels ställdes en del av Kungsmarken

för att användas till skjutbana, dels ock från Lunds stad inköptes,

enligt ett mellan staden och fortifikationsdepartementet träffat

avtal, förberörda Maskängen och Nilstorp nr 2 samt ägolotterna nr 81

och 82, ansåge departementet regementets behov av övningsområde

bliva på nöjaktigt sätt tillgodosett. Dock borde i sinom tid även Koängen

och Östra Torn nr 17 överflyttas till lantförsvaret. Det kunde

ock framdeles ifrågakomma, att ändringar kunde bliva önskvärda vare

sig genom utbyte av mark, varmed departementet avsåge, att återstående

del av den ouppodlade Kungsmarken möjligen borde förvärvas

och i stället vissa delar av den inköpta odlade och fruktbara marken

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44. 7

försäljas, eller genom ytterligare markförvärv för fältets avrundande.

Vad Kungsmarken anginge, bleve tillfälle till prövning av denna fråga

under byggandet av kasernetablissemanget eller i sammanhang med

överflyttandet av den del därav, som nu vore närmast avsedd för skjutbana.

I sin helhet eller delvis kunde Kungsmarken, såsom kronan tillhörig,

när som helst genom statsmakternas beslut överflyttas till vård

och förvaltning av lantförsvaret; och förvärvandet av nyttjanderätt till

den del därav, som erfordrades för skjutbana, kunde utan svårignet

ordnas, helst som nyttjanderätten redan vore tillförsäkrad lautförsvaret.

Kungsmarken vore nämligen jämte Räfthagen av stuteriöverstyrelsen

enligt kontrakt den 1 november 1912 upplåten på arrende till arméförvaltningens

intendentsdepartement till den 30 september 1921, under

förbehåll likväl att icke Kungl. Magt funne skäligt annorledes disponera

nu ifrågavarande ängsmarker. Närmast förelåge emellertid frågan om

inköp av förberörda Lunds stad tillhöriga fastigheter, varom departementet

hemställde om nådigt bemyndigande.

Med bifall till fortifikationsdepartementets hemställan bemyndigade Kungi.

Kungl. Maj:t — som icke fann skäl att göra ändring i sitt den 21 oj^be/m^6

juni 1907 meddelade beslut om Södra skånska infanteriregementets förläggning

till Lund — den 16 oktober 1915 arméförvaltningens fortifikationsdepartement

att med staden Lund sluta avtal om inköp lör kronans

räkning av förutnämnda fastigheter, skatteaugmentsängen Maskängen

och Via mantal Lilla Råby nr 10 eller Nilstorp nr 2 i Hardeberga

socken samt fäladslotterna nr 81 och 82, på de villkor, om vilka

fortifikationsdepartementet och staden förut överenskommit.

Statens utgifter för ifrågavarande markförvärv hava uppgått till i

runt tal 41,000 kronor.

Sedan nyssnämnda beslut om markinköp från staden Lund fattats, Fri« r«ge^

erhöll regementschefen under hand i uppdrag att inkomma med förslag /“fordrat* utangående

markfrågans ordnande för erhållande av ett lämpligt övnings- utande,

fält och för bibehållande i möjligaste män av den förut inköpta bördiga

Arendalamarken såsom åker. Samtidigt erhöll departementets skjutbaneofficer

i uppdrag att bringa till slut utredningen angående anläggandet

av skjutbana för regementet å Kungsmarken.

Med skrivelse till fortifikationsdepartementet den 4 december 1915

överlämnade regementschefen en över ifrågavarande övningsfält upprättad

karta, vilken torde såsom bilaga få vidfogas statsrådsprotokollet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Å berörda karta hade utmärkts de områden, som enligt regementschefens

mening borde tillkomma regementet, ävensom de delar av Arendalaområdet,

som skulle kunna av regementet avstås.

Regementschefen, som synes hava antagit, att beslut redan fattats

därom, att Koängen jämte de från staden Lund inköpta fastigheterna

skulle överlämnas till lantförsvaret, anförde i sin nyssnämnda skrivelse,

att den utökning av Arendalaområdet såsom övningsterräng, som därigenom

vunnes, ingalunda vore tillräcklig. Endast genom överlämnande

till regementet av Ivungsmarken syntes frågan kunna vinna en tillfredsställande

lösning. Vid den tidpunkt, då regementets nya kasernetablissemang

bleve färdigt, måste övningsterrängen vara så ordnad, att även

regementsövningarna kunde där försiggå. Detta innebure — särskilt

med tanke på övningar i bataljons- och högre förband — dels att området

emellan Kungsmarken och Arendalaområdet erhölle sådan bredd,

att dessa områden bleve så att säga införlivade med varandra, dels att

den mark, som utgjordes av åkerjord, bleve gräsbesådd och vunne sådan

fasthet, att övningar å densamma kunde äga rum. Efter överlämnandet

till regementet av Maskängen med Kilstorp, Koängen samt fäladslotterna

nr 81 och 82 komme föreningslänken mellan Kungsmarken och

Arendalaområdet att utgöras av avståndet C—D å kartan eller en

sträcka av 350 meter, som uppenbarligen vore allt för ringa vid övningar

i större förband. En utökning av denna sträcka, så att Maskängen

med Kilstorp och Koängen komme till sitt fulla värde såsom övningsterräng,

vore därför av nöden och kunde ske därigenom, att till övningsområdet

lades dels norra delen, å kartan betecknad med K, av

kronohemmanet Hardeberga nr 5, varigenom sambandet mellan Kungsmarken

och Arendalaområdet ökades till 900 meter (avståndet B—D),

dels ock det triangelformiga, å kartan med M betecknade området, utgörande

biskopslönejord, norr om Koängen, varigenom sambandet ytterligare

ökades och utgjorde en sträcka av omkring 1,500 meter (avståndet

B—E).

Vad norra delen av Hardeberga nr 5, området K, beträffade, ville

regementschefen föreslå, att nuvarande arrendatorn av Hardeberga nr 5,

därest han icke på annat sätt kunde erhålla vederlag, erbjödes att mot

förhöjning av arrendeavgiften i stället övertaga södra delen, området H

å kartan, och, om så skulle erfordras, även sydöstra delen, området J,

av Arendalamarken. Dessa delar kunde nämligen utan allt för stor

olägenhet frånskiljas övningsfältet under förutsättning av vederlag genom

annan förut angiven mark. Förslaget innebure även den fördelen, att

Arendala med Hardeberga n:r 5 skulle fortfarande utgöra en arrende
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. May.ts Nåd. Proposition Nr 41.

9

gård och åbyggnaderna därstädes bibehålla ett visst värde, även om

någon del av dem bleve överflödig och kunde försäljas. Arrendatorn

kunde lämpligast bo vid Arendala, under det att Idardeberga, vars manbyggnad

kunde uthyras, betraktades såsom en utgärd.

Området M vore utarrenderat till två personer, som hade ungefär

hälften vardera. Regementschefen ansåge dispositionsrätten över detta

område enklast kunna förvärvas av kronan genom övertagande av arrendena

mot ersättning till arrendatorerna för avträdandet; och ville

regementschefen framhålla, att kronans dispositionsrätt till området jämväl

möjliggjorde ett avsevärt förkortande av väglängden från kasernetablissemanget

till den blivande skjutbanan, särskilt till dess bliudering

och platserna för de kortare skjutavstånden.

Genom nu angivna åtgärder ansåge regementschefen kronan icke

komma att lida någon förlust, särskilt med hänsyn till södra delens (H)

av Arendalaområdet högre värde ur jordbrukssynpunkt än norra delen

(K) av Hardeberga nr 5.

Vid ordnandet av berörda förhållanden borde tillses, att områdesgränserna

gjordes så raka som möjligt, och att skarpt utskjutande hörn

undvekes. I sådant avseende ansåge regementschefen det vara en stor

fördel, att ägoutbyten ägde rum sålunda, att sydöstra delen av Nilstorp

utbyttes mot nordvästra delen av Lilla Råby, så att kronans gräns bleve

linjen A—B å kartan, samt att nordvästra delen av fäladslotten nr 82

utbyttes mot sydöstra delen av lotten nr 80, varigenom kronans gräns

bleve linjen F—G. Skulle sistnämnda byte ej kunna ske, borde fäladslotten

nr 80 eller endast sydöstra delen av densamma inköpas av

kronan.

Vad regementschefen sålunda anfört och föreslagit, tillstyrktes av

chefen för första arméfördelningen.

Arméförvaltningens domäntjänsteman, som med anledning av regementschefens

framställning erhöll i uppdrag att besöka Lund och bese

ifrågavarande övningsfält, framhöll i den 16 mars 1916 avgivet tjänstememorial

vissa olägenheter, som vidlådde den för övningsfält avsedda

marken. Terrängens jämnhet, för stora jordvågor samt jordmånens

bördighet gjorde marken lös vid regnväder, så att den bleve svår att

beträda, vartill komme, att jorden fastnade på skodon och kläder samt

slete uniformen onödigt mycket. Vidare vore, på grund av den bördiga

jordmånen, all enskild mark däromkring odlad till åker och således nästan

omöjlig att få beträda, utan att ersättning fordrades. Därjämte vore

Bihang Ull riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 36 käft. (Nr 44.) 2

Arméfördelning6chefens

yttrande.

Yttrande av

arméförvaltningena

domäntjänsteman.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Regementschefens

underdåniga

skrivelse

den

13 juni 1916.

Arméförvaltningens

fortifikationsdepartements

skrivelse den

9 september

1916.

det ur nationalekonomisk synpunkt oriktigt att undandraga Sveriges

bästa åkerjord från jordbruket och använda den till övningsfält för

trupperna. Som regementschefens förslag skulle medföra en stor förbättring,

instämde domäntjänstemannen däri, dock med den skiljaktighet,

att domäntjänstemannen ansåge det föreslagna jordbytet i östra

kanten av området mellan Nilstorp och Lilla Råby obehövligt, enär

detta, då det föga inverkade på fältets bredd och ägaren till Lilla Råby

helt säkert komme att fordra avsevärd ersättning, onödigtvis invecklade

frågan.

I underdånig skrivelse den 13 juni 19IG angående anvisande av

medel för Kungsmarkens nivellering och upprättandet av nivelleringskarta

samt plan för markens gradvisa och med hänsyn till ändamålet

erforderliga dränering, har regementschefen anfört, att Kungsmarken

vore i och för sig ett lämpligt övningsområde och kunde genom skogsplanteringar

här och var framdeles bliva en utmärkt övningsterräng.

Uti underdånig skrivelse den 9 september 1916 gjorde härefter

armé förvaltningens fortifikationsdepartement framställning om överlämnande

till lantförsvaret av Kungsmarken och Koängen samt anförde

därvid följande:

Departementet ansåge för sin del det av regementschefen framställda

förslaget förtjänstfullt, ägnat som det vore att tillförsäkra regementet

en lämplig övningsplats, på samma gång som en avsevärd del

av den till övningsplats för regementet redan förvärvade, synnerligen

bördiga marken skulle bevaras för det ändamål, nämligen jordbruk, vartill

markens beskaffenhet i främsta rummet hänvisade. Departementet

vore dock icke nu berett att i alla delar underställa förslaget Kungl.

Maj:ts slutliga prövning. Närmare utredning tarvades nämligen angående

såväl den kamerala naturen av vissa utav de områden, som enligt

förslaget skulle till lantförsvaret överlämnas, som ock de villkor, på

vilka sådant överlämnande skulle kunna ske. Sålunda kunde departementet,

som inhämtat, att å arrendetiden till det å kartan med M betecknade

område, omfattande Ostra Torn nr 17, återstode omkring 10

år, icke nu avgiva förslag angående ägande- eller nyttj anderättens till

detta område förvärvande. Ej heller kunde departementet förr än efter

ytterligare utredning och underhandlingar med vederbörande ägare eller

arrendator^'' avgiva slutligt utlåtande angående den ifrågasatta omdaningen

av Arendalaområdet och kronoegendomen Hardeberga nr 5 eller

om de föreslagna ägoutbytena av delar utav hemmanet Nilstorp och fä
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

ladslotten nr 82. Sådan utredning med underhandlingar både emellertid

departementet igångsatt och komme att i sinom tid avgiva det underdånigt

förslag, vartill utredningen kunde föranleda, varvid departementet

icke komme att underlåta att i möjligaste mån tillgodose det av såväl

regementschefen som arméförvaltningens domän tjänsteman framhållna

jordbruksintresset.

Departementet ville därför nu inskränka sig till en framställning om

överlämnande till lantförsvaret av Kungsmarken och Koängen, vilka

egendomar, enligt departementets åsikt, vore under alla förhållanden,

oberoende av övrig i regementschefens skrivelse avhandlad mark, nödvändiga

för regementet.

Vad Kungsmarken anginge, ansåge sig departementet böra, utöver

vad förut anförts, ytterligare framhålla, att för regementets skjutbana

annan lämpligare plats ej funnes än sydvästra delen av Kungsmarken;

att departementet därför i annan underdånig skrivelse samma dag ansett

sig böra göra särskild framställning om nyttjanderättens övertagande

till denna del redan den 1 oktober 1916; samt att statsrådet och chefen

för ^^försvarsdepartementet redan i svar å eu under 1916 års riksdag

i andra kammaren framställd interpellation meddelat, att Kungsmarken

skulle komma att tagas i anspråk till skjutbana och övningsplats för

regementet.

Kungsmarken, omfattande ängarna Käfthagen och Kungsmarkerna

med en ägovidd av omkring 240 hektar, tillhörde den i Södra Sandby

socken belägna Flyinge kungsgård, som genom nådigt beslut den 11

oktober 1836 ställts till stuteriöverstyrelsens förfogande. Stuteriöverstyrelsen

hade emellertid enligt kontrakt den 1 november 1912 till arméförvaltningens

intendentsdepartement under liden från och med den 1

oktober 1912 till och med den 30 september 1921 mot eu. årlig avgift

av 6,711 kronor 34 öre överlåtit gräsbetet å Räfthagen och Kungsmarkema,

under förbehåll likväl, att icke Kungl. Maj:t funne skäligt annorledes

disponera över ifrågavarande ängsmarker, i vilket fall kontraktet

kunde före arrendetidens slut upphöra att gälla.

Koängens läge emellan den inköpta fäladslotten nr 81 i väster,

Arendalaområdet i söder samt Nilstorp och Kungsmarken i nordost

ådagalade enligt fortifikationsdepartementets åsikt till fullo, att regementet

måste förfoga över denna förra hospitalsegendom. Lägenheten

vore för närvarande och tdl den 14 mars 1918 utarrenderad mot eu

årlig avgift av 342 kronor 92 öre. Dess taxeringsvärde vore 11,000

kronor. Lägenheten, som i protokoll vid salu- och arrendevärdering

den 16 juli 1915 benämndes )''>en jordlott nr 6 vid Dalbyvägen, även

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

kallad Koängen och kronoängen Hardeberga nr 14» och enligt domänst

yreisens meddelande i gällande jordebok betecknats såsom »Hardeberga

nr 14, en äng. Koängen kallad» med uppgift i anteckningskolumnen:

»Lunds universitets», omfattade 12,5550 hektar eller enligt lantmätares

ägobeskri vning:

gårdsplan och tomt

trädgård.....................

åker ...........................

äng...............................

stenröse......................

............... 0,3310 hektar

.............. 0,0680 »

............. 12,1160 »

.............. 0,0180 »

.............. 0,0220 »

Summa 12,5550 hektar

Å lägenheten uppförda byggnader, ett boningshus och tre uthuslängor,

tillhörde arrendatorn. Lägenheten, vars jordområde genomskures

av väg från Lund till Södra Sandby, hade av förrättningsmännen saluvärderats

till 11,219 kronor 20 öre, avrundat till 11,220 kronor, samt

arrendevärderats till 450 kronor. Domänstyrelsen hade, enligt underdånigt

utlåtande den 3 december 1915, ansett anledning icke förefinnas

att i kronans ägo bibehålla lägenheten, för så vitt densamma icke erfordrades

för militära ändamål, och hade domänstyrelsen fördenskull,

under förutsättning att Kungl. Maj:t icke funne lägenheten böra så

disponeras, hemställt, att lägenheten måtte upplåtas enligt kungl. kungörelsen

den 1 i oktober 1913 angående grunder för upplåtande av

egnahemslägenhéter från vissa kronoegendomar samt kungl. brevet

samma dag i fråga om tillämpningen av nämnda grunder. Fortifikationsdepartementet

hade emellertid uti till Kungl. Maj:t i jordbruksdepartementet

avgivet utlåtande föreslagit, att ifrågavarande fastighet

icke måtte kronan avhändas.

I fråga om tiden för lägenhetens överlämnande till lantförsvaret

vore det väl önskvärt, att denna bleve bestämd till den 14 mars 1917,

föt att marken skulle kunna snarast möjligt beredas till övmngsmark.

Som emellertid arrendatorns avträdande av fastigheten före arrendetidens

slut skulle föranleda till avsevärda ersättningsanspråk för arrendemistning

och byggnader, ansåge fortifikationsdepartementet, att då arrendetiden

utginge så snart som den 14 mars 1918, med fastighetens

överlämnande kunde till nämnda tid anstå, helst som svårigheter icke

borde möta att å rimliga villkor träffa överenskommelse med arrendatorn

under sista arrendeåret om jordens beredande genom gräsfrösådd

m. m. för det med densamma avsedda ändamål.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

13

Vad åter Kungsmarken anginge, syntes fortifikationsdepartementet

hinder ej möta för dess överlämnande i dess helhet redan den 14 mars

1917. Väl kornme överlämnandet av marken till övningsfält att föranleda

därtill, att arméförvaltningens intendentsdepartement måste anskaffa

annan betesmark för remonter, vilket emellertid icke borde vara förenat

med någon svårighet. Såsom möjliga betesmarker hade under utredningstiden

förslagsvis nämnts ägor, tillhörande säteriegendomarna Trolleholm,

Vidtsköfle m. fl. i Skåne.

Fortifikationsdepartementet ville i avseende å nyttjanderättens till

Kungsmarken snara överlämnande till lantförsvaret ytteidigare framhålla,

att detta komme att i väsentlig mån spara och för jordbruk bevara den

till Arendala hörande bördiga åkerjorden. ^

På grund av vad sålunda anförts, hemställde fortifikationsdepartementet,

att Kungl. Maj:t måtte efter riksdagens medgivande, i den mån

sådant funnes erforderligt, förordna, att till lantförsvaret för att tilläggas

Södra skånska infanteriregementets övningsfält skulle överlämnas:

dels den 14 mars 1917 de till Flyinge kungsgård i Södra Sandby

socken och Malmöhus län samt stuteriöverstyrelsens förvaltning hörande,

nu till arméförvaltningens intendentsdepartement utarrenderade ängarna

Räfthagen och Kungsmarkerna, jämväl benämnda Råby ängar;

dels ock vid nu löpande arrendetids slut den 14 mars 1918 förra

hospitalsegendomen Hardeberga nr 14, en äng, Koängen kallad, i Hardeberga

socken och Malmöhus län.

Sedan stuteriöverstyrelsen härefter anbefallts att i ärendet avgiva

utlåtande, överlämnade styrelsen med underdånig skrivelse den 11 november

1916 ett av chefen för Flyinge hingstdepå i ämnet avgivet yttrande,

däri denne förklarade, att från hingstdepåns sida intet vore att

erinra emot överlämnandet till lantförsvaret av ifrågavarande områden,

under förutsättning att depån hölles skadeslös för de därigenom minskade

inkomsterna, samt att de för områdena utgående skatter och onera

övertoges av den nye innehavaren.

För egen del anförde stuteriöverstyrelsen följande:

Då ängarna Räfthagen och Kungsmarkerna numera icke vore behövliga

såsom betesmarker för Flyinge hingstdepå, hade stuteriöverstyrelsen

intet att erinra mot, att de hädanefter komme att användas

för annat statens behov. Om emellertid de i arméförvaltningens fortifikationsdepartements

skrivelse närmare angivna områdena skulle av

stuteriöverstyrelsen avträdas till lantförsvaret, borde med dessa områden

jämväl följa dels ett till Kungsmarkerna hörande, söder om Lund—

Yttrande av

chefen för

Flyinge

hingstdepå

samt stuteriöverstyrelsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Revinge järnväg beläget område om cirka 10,6 hektar — å den av

regementschefen överlämnade kartan betecknat med litt. D, — dels ock

två invid ifrågavarande ängsmarker belägna hagvaktarboställen, det ena

— å kartan betecknat med litt. d, nordost om Dammstorp — om 4

hektar 20 ar och det andra — å kartan utmärkt med litt. b invid

Räfthagens östra gräns — innefattande 16 hektar 38 ar.

Ifrågavarande områden vore för närvarande utarrenderade, det förstnämnda

för ett år i sänder mot en årlig avgäld av 175 kronor och de

båda sistnämnda enligt särskilda vid depåchefens skrivelse i avskrifter

bifogade kontrakt mot fullgörande från innehavarnas sida av vissa

arbetsprestationer. Intet hinder mötte för överlämnande till lantförsvaret

av området söder om Lund—Revinge järnväg redan den 14 mars 1917.

Vad beffäffade de båda hagvaktarboställena, kunde de utan särskild

ersättning till innehavarna få disponeras den 14 mars 1918, därest vederbörlig

uppsägning ägde rum före den 21 december 1916. Om emellertid

Räfthagen och Kungsmarkerna bleve den 14 mars 1917 avträdda till

arméförvaltningen, syntes lämpligast vara, att detta ämbetsverk samtidigt

övertoge stuteriöverstyrelsens på kontrakten med innehavarna av hagvaktarboställena

grundade rättigheter och skyldigheter och sedermera

efter omständigheterna förfogade över dessa områden.

Såsom av utredningen i ärendet inhämtades, åtnjöte stuteriöverstyrelsen

för närvarande en årlig arrendeinkomst för Räfthagen och

Kungsmarkerna av 6,711 kronot 34 öre. För området söder om Lund

—Revinge järnväg inflöte årligen 175 kronor. Arrendevärdet av hagvaktarboställena

utgjorde enligt samma beräkning, som legat till grund

för bestämmandet av arrendet för Räfthagen och Kungsmarkerna, 574

kronor. Samtliga områdena representerade alltså en årsinkomst av 7,460

kronor 34 öre.

Därvid vore emellertid att märka, att dessa avgälder efter nuvarande

förhållanden vore mycket lågt beräknade. Efter den 30 september 1921,

då nu gällande arrendekontrakt beträffande Räfthagen och Kungsmarkerna

upphörde att gälla, skulle utan tvivel en väsentligt högre arrendeinkomst

kunna påräknas och jämväl för hagvaktarboställena skulle utan

svårighet erhållas vida större avkomst än det nyss beräknade beloppet.

Då nu fråga vore att för all framtid avhända Flyinge hingstdepå dessa

områden, ansåge stuteriöverstyrelsen därför, att den årliga ersättningen

för desamma icke borde bestämmas lägre än till nyssnämnda summa,

7,460 kronor 34 öre med 10 % förhöjning eller 8,206 kronor 37 öre.

Stuteriöverstyrelsen ville alltså tillstyrka bifall till arméförvaltningens

fortifikationsdepartements nu ifrågavarande framställning, dock endast

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. l\Iaj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

under villkor dels att lantförsvaret övertogo icke blott de nu till arméförvaltningens

intendentsdepartement utarrenderade delarna av Räfthagen

och Kungsmarkerna utan även det därtill hörande området söder om

Lund—Revinge järnväg samt förutnämnda hagvaktarboställen, dels ock

att stuteriöverstyrelsen bereddes en årlig ersättning av 8,206 kronor 37

öre för dessa områden.

Domänstyrelsen har uti infordrat underdånigt utlåtande den 24

november 1916 anfört, att ämbetsverket, som icke hade att yttra sig

angående annan egendom än den under styrelsens förvaltning stående

förra hospitalslägenheten Hardeberga n:r 14, en äng — i styrelsens

handlingar benämnd »den Luuds före detta hospitalsgård förut tillhörande,

vid Dalbyvägen belägna jordlotten nr 6 Koängen kallad» — endast funne

sig böra åberopa innehållet i styrelsens förut omförmälda underdåniga

skrivelse den 3 december 1915 angående disposition av lägenheten efter

den 14 mars 1918.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har härefter den 2 december

1916 avgivit förnyat utlåtande i ärendet samt därvid anfört

följande:

Domänstyrelsen hade allenast åberopat innehållet i styrelsens underdåniga

skrivelse den 3 december 1915, och som däri förutsatts, att

Koängen skulle komma att erfordras för lantförsvarets behov och styrelsen

ej haft något att däremot anföra, syntes vidare yttrande om denna

fastighets överlämnande för angivet ändamål ej från fortifikationsdepartementets

sida erfordras.

Vidkommande åter de under stuteriöverstyrelsens förvaltning hörande

Räfthagen och Kungsmarkerna hade stuteriöverstyrelsen väl tillstyrkt

bifall till fortifikationsdepartementets framställning, dock endast under

villkor, dels att lantförsvaret finge övertaga icke blott de nu till intendentsdepartementet

utarrenderade delarna av nämnda fastigheter, utan

även ett därtill hörande område söder om Lund—Revinge järnväg samt

två hagvaktarboställen, dels ock att stuteriöverstyrelsen bereddes en

årlig ersättning av 8,206 kronor 37 öre för dessa områden.

Fortifikationsdepartementet, som vid avlåtande av förevarande framställning

haft den uppfattningen, att jämväl den söder om järnvägen

Lund—Revinge belägna del av Kungsmarken inginge i det av arméförvaltningens

intendentsdepartement arrenderade området, ansåge desto

angelägnare för Södra skånska infanteriregementet att komma i besittning

även av denna del, som utan sådan besittning sammanhanget

Domän styrelsens

yttrande.

Arméförvaltningens

fortifikationsdepartements

utlåtande den

2 december

1916.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. J\Iaj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

mellan det avsedda övningsfältets särskilda delar skulle på ett för fältets

utnyttjande synnerligen hinderligt sätt brytas.

Fortifikationsdepartementet hade givetvis ej heller något att erinra

däremot, att jämväl de av stuteriöverstyrelsen omförmälda liagvaktarboställena

överlämnades till lantförsvaret. Dessa boställen syntes nämligen

med hänsyn till sin ringa omfattning höra i statsförvaltningsavseende

fortfarande åtfölja Kungsmarken. Vid boställenas överlämnande

till lantförsvaret syntes dock ej de angående desamma nu gällande

nyttjanderättskontrakt vara från kronans synpunkt lämpliga. Fördenskull

ansåge fortifikationsdepartementet uppsägning av kontrakten böra ofördröjligen,

om möjligt före den 21 december 1916, verkställas av den

nu förvaltande statsmyndigheten, stuteriöverstyrelsen eller chefen för

Flyinge hingstdepå, som å kronans vägnar avslutat desamma. Åven

om boställena icke skulle komma att överlämnas till lantförsvaret, syntes

någon olägenhet för kronan, som otvivelaktigt kunde vid förnyat arrendeavtal

betinga sig väl så fördelaktiga villkor som de nu gällande, ej

kunna genom uppsägningen befaras.

Fortifikationsdepartementet ville i detta sammanhang anföra, att om

ock uppsägning genast verkställdes, ny ttj and erätten ej kunde upphöra

före den 14 mars 1918. Men som det vederlag, som för nvttjanderätten

betingats, vore av sådan beskaffenhet, att stuteriöverstyrelsen

ej därav kunde efter avträdandet av Kungsmarkerna och Räfthagen,

vilket förutsatts skola ske den 14 mars 1917, hava någon fördel, ansåge

fortifikationsdepartementet lämpligt, att tiden för överlämnandet till lantförsvaret

av omförmälda hagvaktarboställen bestämdes jämväl till sistnämnda

dag, den 14 mars 1917, varefter fortifikationsdepartementet

kunde med nyttjanderättsinnehavarna träffa överenskommelse i fråga om

vederlag, möjligen i annan form än den nu i kontrakten bestämda, för

det sista nyttjanderättsåret.

Vad slutligen anginge stuteriöverstyrelsens fordran på ersättning

för avståendet av ifrågavarande fastigheter till lantförsvaret, ansåge sig

fortifikationsdepartementet icke kunna tillstyrka bifall härtill utan hölle

före, att denna mark i likhet med domänstyrelsens mark borde utan

vederlag överlämnas. Stuteriöverstyrelsen hade för egen del ej fått

vidkännas några utgifter för marken, som åtföljt Flyinge kungsgård, då

denna på sin tid överlämnats till styrelsen; och besittningsrätten vore

icke ovillkorligt och för all framtid tillförsäkrad styrelsen, vilken syntes

icke kunna hava anspråk på några statens domäner i vidare mån, än

dessa vore behövliga lör styrelsens förvaltningsuppgift. Men att styrelsen

icke hade behov av nu ifrågavarande mark, framginge uppenbart

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 44. 17

av det förhållandet, att styrelsen till andra överlåtit nyttjanderätten till

densamma.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde fortifikationsdepartementet,

att Kungl. Maj:t måtte anbefalla stuteriöverstyrelsen att

snarast och om möjligt före den 21 december 1910 låta verkställa uppsägning

av de den 14 mars 1911 upprättade kontrakt, varigenom chefen

för Flyinge hingstdepå överlåtit nyttjanderätt dels till hagvaktaren Nils

Lundqvist av hagvaktarbostället vid Kungsmarkerna, å karta betecknat

med litt. b, om 16 hektar 38 ar med därå uppförda, kronan tillhöriga

byggnader, dels ock till lantbrukaren Bengt Larsson av ett på norra

sidan av Räfthagen beläget jordområde, å kartan betecknat med litt. d,

om 4 hektar 20 ar, ävensom förordna, att nämnda områden skulle jämte

ängarna Räfthagen och Kungsmarkerna, den söder om järnvägen Lund—

Revinge belägna delen, å förberörda karta betecknad med litt. D, däri

inbegripen, den 14 mars 1917 överlämnas till lantförsvaret för att tillläggas

Södra skånska infanteriregementets övningsfält.

Då riksdagen på sin tid anhöll om förnyad utredning angående Departementsvissa

infanteriregementens förläggning, var denna framställning, i vad chefenden

avsåg Södra skånska infanteriregementet, närmast föranledd av de

anmärkningar, som framkommit mot det för regementet avsedda övningsfältet

vid Arendala. Detta, vilket utgjordes av styv lerjord, ansågs

nämligen synnerligen olämpligt såsom övningsfält och skulle i varje fall

icke utan betydande kostnader kunna för ändamålet iordningställas.

Härtill komme, att avsevärda svårigheter mötte för ett tillfredsställande

ordnande av regementets skjutbana. Slutligen hade framhållits, att det

vore ur nationalekonomisk synpunkt olämpligt att till militärt övningsfält

utlägga ett så avsevärt område av Skånes bästa åkerjord, varom

det här vore fråga.

Sedan den med anledning av riksdagens framställning i ärendet

verkställda utredningen emellertid givit vid handen, att av de såsom

förläggningsplats för regementet ifrågasatta orterna — Lund, Revinge

hed och Malmö — Lund vore den ur militär synpunkt lämpligaste förläggningsorten;

att de svårigheter, som mött för anordnandet av regementets

skjutbana, kunde helt och hållet undanröjas, därest densamma

förlädes till den kronan tillhöriga, intill regementets blivande övningsfält

belägna ouppodlade ängsmarken Kungsmarken; att ett ur alla synpunkter

tillfredsställande övningsfält skulle kunna erhållas, därest Kungsmarken

i sin helhet för sådant ändamål upplätes till regementet, en

anordning som jämväl skulle möjliggöra, att en avsevärd del av egen
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 36 höft. (Nr 44.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

domen Arendala skulle kunna avskiljas från övningsfältet och fortfarande

bibehållas under kultur; samt att ett hävande av det med Lunds stad

träffade avtalet rörande regementets förläggning skulle för staten medföra

avsevärda kostnader Utöver de för förläggningen beräknade, fann

Kungl. Maj:t, såsom förut nämnts, den 16 oktober 1915 icke skäl göra

ändring i sitt den 21 juni 1907 meddelade beslut om Södra skånska

infanteriregementets förläggning till Lund.

Förutsättningarna för Kungl. Maj:ts i förläggnings frågan senast fattade

beslut hava alltså varit, dels att regementets skjutbana förlägges till

Kungsmarken, dels ock att åtgärder skola vidtagas för att bereda regementet

ett bättre övningsfält än det förut avsedda.

I sammanhang med överlämnande av förslag till anläggande av

skjutbana å Kungsmarken har nu arméförvaltningens fortifikationsdepartement

gjort framställning om vidtagande av åtgärder för lösande av

frågan angående regementets övningsfält. Enligt regementschefens av

vederbörande arméfördelningschef tillstyrkta förslag skulle för sådant

ändamål till regementet överlämnas dels den kronan tillhöriga Kungsmarken,

dels kronolägenheterna Koängen och Östra Torn nr 17, dels

ock viss del av kronohemmanet Hardeberga nr 5. Däremot skulle viss

del av Arendalaområdet avskiljas från övningsfältet och fortfarande

bibehållas under kultur tillsammans med återstoden av hemmanet Hardeberga

nr 5. Mot detta förslag har fortifikationsdepartementet icke haft

något att i princip erinra, men då frågan om överlämnandet till lantförsvaret

av lägenheten östra Torn nr 17 samt del av hemmanet Hardeberga

nr 5 ävensom vissa andra i samband därmed stående frågor

krävde ytterligare utredning, innan beslut därom kunde fattas, har fortifikationsdepartementet

funnit sig för närvarande endast böra framställa

förslag om överlämnande till lantförsvaret av Kungsmarken, däri inbegripna

de å kartan med litt. b, litt. d och litt. D betecknade områden,

samt lägenheten Koängen, såsom varande de områden, varav regementet

närmast är i behov.

Vad då först Kungsmarken beträffar, har stuteriöverstyrelsen meddelat,

att ifrågavarande till lantförsvaret redan utarrenderade område

icke erfordras för Flyinge hingstdepå. Vid sådant förhållande och då,

enligt vad utredningen giver vid handen, Södra skånska infanteriregementet

måste anses vara i oundgängligt behov av detsamma dels för

sin skjutbaneanläggning dels för erhållande av ett lämpligt övningsfält,

finner jag mig böra tillstyrka, att Kungsmarken i sin helhet — den

söder om Lund—Revinge järnväg belägna delen ävensom de båda förut

omförmälda, med litt. b och litt. d betecknade hagvaktarboställena således

inbegripna — överlämnas till lantförsvaret för att för framtiden

opaginerad Kontrollera mot PDF

1''.*

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

disponeras för övningsfältet för nyssnämnda regemente. Med hänsyn

till angelägenheten av, att regementet snarast möjligt må komma i besittning

av området, torde tidpunkten härför böra bestämmas till den

14 mars 1917. För att icke stuteriöverstyrelsen skall förlora den styrelsen

enligt gällande arrendekontrakt med arméförvaltningens intendentsdepartement

tillkommande arrendeinkomst, som förfaller till betalning

den 1 december 1917, torde dock nämnda kontrakt lämpligen få gälla

till den 14 mars 1918. Med hänsyn därtill att regementet skulle under

året 1917 — 1918 utöva arrenderätten med befogenhet att genast å området

utföra nödiga arbeten och anläggningar, bör emellertid den för

samma år utgående arrendeavgiften erläggas av regementet, för vilket

ändamål erforderliga medel torde av Kungl. Maj:t komma att anvisas.

Åven för området söder om Lund—Revinge järnväg och de båda hagvaktarboställena

torde för nämnda arrendeår ersättning för nyttjanderätten

böra från lantförsvaret utgå till stuteriöverstyrelsen.

Vad angår dispositionen av boställena, hava några åtgärder i och

för uppsägning av de beträffande dem gällande nyttjanderättskontrakten

icke blivit vidtagna. Frågan, huru med dessa lägenheter bör för framtiden

förfaras, torde lämpligen kunna ordnas, sedan desamma blivit till

lantförsvaret överlämnade.

Av skäl, som fortifikationsdepartementet anfört, torde någon annan

ersättning för Kungsmarkens avstående till lantförsvaret än gottgörelse

lör nyttj anderätten för tiden intill den 14 mars 1918 icke böra till stuteriöverstyrelsen

utgå från medel under fjärde huvudtiteln. Då emellertid

inkomsten genom Kungsmarkens utarrendering tagits i betraktande vid

avvägandet av det statsanslag, som stuteriöverstyrelsen behöver för sina

utgifter för hästavelns främjande, lärer det böra tagas under övervägande,

i vad mån sagda statsanslag till följd av bortfallandet av nyssnämnda

arrendeinkomst behöver höjas. Framställning härom ankommer

på jordbruksdepartementets föredragning. Då emellertid en dylik ökning

nu ej torde böra ifrågasättas å 1918 års stat, måste därmed anstå till

år 1918, då även kan å 1919 års stat begäras förskottsanslag för täckande

av den å 1''918 belöpande delen av ifrågavarande inkomstminskning.

Vad härefter angår den under domänstyrelsens förvaltning stående

lägenheten Koängen, har, såsom förut nämnts, styrelsen gjort framställning

om, att lägenheten måtte i vederbörlig ordning försäljas, för såvitt

densamma icke erfordrades för militära ändamål. Vid sådant förhållande

och då ifrågavarande lägenhet, såsom av den bifogade kartan närmare

framgår, erfordras för erhållande av nödig förbindelse mellan Arendalaområdet

och Kungsmarken, finner jag mig böra tillstyrka, att samma

lägenhet vid nu löpande arrendetids utgång den 14 mars 1918 över
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

lämnas till lantförsvaret för att tilläggas Södra skånska infanteriregementets

övningsfält. ■ överlämnandet torde böra ske mot den ersättning,

Kung!. Maj:t kan bestämma, eller efter motsvarande nedskrivning av statens

domäners fond.

Såsom förut nämnts, kommer genom Kungsmarkens överlämnande

till lantförsvaret en väsentlig och därtill den för jordbruksändamål bästa

delen av Arendalaområdet att kunna avskiljas från övningsfältet. I vilken

omfattning regementschefen ansett ett sådant avskiljande kunna äga

rum, framgår närmare av den i ärendet upprättade kartan. Med hänsyn

till önskvärdheten av att kunna i största möjliga mån fortfarande under

kultur bibehålla det bördiga Arendalaområdet synes det mig emellertid

under ärendets fortsatta behandling böra tagas under övervägande, huruvida

icke ett något större område än det av regementschefen ifrågasatta

bör kunna från övningsfältet avskiljas.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen medgiva,

att till lantförsvaret, för att tilläggas Södra skånska infanteriregementets

övningsfält, överlämnas:

dels den 14 mars 1917 de till Flyinge kungsgård i Södra Sandby

socken av Malmöhus län hörande, under stuteriöverstyrelsens förvaltning

stående ängarna Rättligen och Kungsmarkerna, jämväl benämnda Råby

ängar, däri inbegripna de å förenämnda vid statsrådsprotokollet fogade

karta med litt. b och d betecknade hagvaktarboställen samt det söder

om järnvägen Lund- Revinge belägna med litt. D betecknade område;

dels ock, mot den ersättning, Kungl. Maj:t kan bestämma, eller

efter motsvarande nedskrivning av statens domäners fond, den 14 mars

1918 den under domänstyrelsens förvaltning stående förra hospitalsegendomen

Hardeberga nr 14, eu äng, Koängen kallad, i Hardeberga socken

av Malmöhus län.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf B. v. Schwerin.

*

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr. 1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skala:

1:20000.

^/''ysjy Grustaf$Mll \ £

V7\ L inhehjarshu.

Räft£jz

\s I l a,n (l s fö rsjcrrm n g

BERGA

ENDALA HPL.

W1.7U1

ohelig

uLaht

J^\T ~%St.Rab\

Rå by torp ^

Gen. Stab. L:t. Anst.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:108 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående överlåtelse till lantförsvaret av de till Fly inge kungsgård körande områdena Räfthag s. 11 i texten
  2. JoU 1917:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Mag ds ''proposition angående överlåtelse till lantförsvaret av de till Flyinge kungsgård hörande områdetia Bäfthagen och Kungsm s. 1 i texten