Angående tjänstärsberäkning för professorn J. R. Kjellén med avseende å hans rätt till ålderstillägg
1917-01-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:48, Angående tjänstärsberäkning för professorn J. R. Kjellén med avseende å hans rätt till ålderstillägg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 48.
5
Nr 48.
Kungl. Maj:ts nådiga ''proposition till riksdagen angående tjänstärsberäkning
för professorn J. R. Kjellén med avseende å hans
rätt till ålderstillägg; given Stockholms slott den 20 januari
1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
att medgiva,
att professorn vid universitetet i Uppsala Johan Rudolf Kjellén må
för åtnjutande av ålderstillägg, att tidigast från och med år 1918 till honom
utgå, tillgodoräkna sig erforderlig del av sin föregående tjänstgöring
såsom professor vid Göteborgs högskola.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. G. Westman.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 48.
Ang.tjänstårsberäkning
för
professorn J.
E. Kjellén
med avseende
å hans rätt
till ålderstillägg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
januari 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Westman yttrade härefter:
I en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning har professorn i vältalighet
och statskunskap vid universitetet i Uppsala Johan Rudolf Kjellén gjort
framställning om rätt att för åtnjutande av ålderstillägg å den med befattningen
förenade lönen tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom
professor vid Göteborgs högskola, och har Kjellén i sådant avseende anfört:
Enligt ansökningen bifogat tjänstgöringsbetyg både Kjellén den 19 november 1901
av Göteborgs högskolas styrelse utsetts till professor i statskunskap med statistik, vilket
val den 16 december 1901 erhållit Kungl. Maj:ts stadfästelse. Kjellén både sedermera
i nämnda befattning tjänstgjort vid högskolan intill vårterminen 1916, då ban
den 18 februari efter underdånig anmälan av vederbörande patronus av Kungl. Maj:t
utnämnts till innehavare av skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap vid
Uppsala universitet. Visserligen avginge en del av tjänstgöringstiden vid högskolan
på grund av beviljade ledigheter; men, som tjänstgöringsbetyget visade, hade ledigheten
väsentligen åtnjutits för Fullgörande av riksdagsmannauppdrag, och enligt nådig kun
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 48.
Rörelse den 13 juni 1908 jämställdes i detta fall tjänstgöring i »offentligt uppdrag»
med bestridande av egen tjänst. För övrigt vore tjänstetiden, även om ledigheterna
avdroges, mer än tillräcklig för att uppfylla det mått, som erfordrades för att komma
1 åtnjutande av ålderstillägg.
På grund härav och då statsmakternas beslut år 1916 i ett ärende angående
ålderstillägg åt professorn L. V. A. Stavenow syntes i alla avseenden lända till ett
prejudikat härutinnan, anbölle Kjellén om utverkande hos riksdagen, att Iyjelléu måtte
för åtnjutande av ålderstillägg i sin tjänst vid Uppsala universitet, att tidigast från
och med år 1917 utgå, tillgodoräkna sig erforderlig del av sin föregående tjänstgöring
såsom professor vid Göteborgs högskola.
Jag bör här erinra, att avlöningen till professor vid någotdera av statsuniversiteten
eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet i regel utgår
med 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kommer ett ålderstillägg å 600 kronor.
Det vid Ivjelléns ansökning fogade, den 24 mars 1916 utfärdade
tjänstgöringsbetyget utvisade, att Kjellén, som vitsordats för utmärkt skicklighet
och berömvärt nit, under sin professorstid vid Göteborgs högskola,
utgörande omkring 14 år och 3 månader, åtnjutit tjänstledighet dels för
vetenskapligt arbete 3 månader, dels för vetenskapliga studieresor omkring
2 månader, dels ock för fullgörande av riksdagsinannauppdrag något
över 8 terminer.
Efter nådig remiss å denna ansökning har kanslern för rikets universitet
i ärendet hört drätselnämnden och det större konsistoriet vid universitetet
i Uppsala, vilka båda myndigheter tillstyrkt ansökningen.
Drätselnämnden har därvid erinrat, hurusom densamma i avgivet yttrande beträffande
ålderstillägg åt professorn Stavenow uttalat den mening, att eu förmån
av nu ifrågavarande slag endast borde få tillgodonjutas beträffande det antal år,
under vilka vederbörande vid Göteborgs högskola innehaft minst lika hög avlöning
som en professor vid statsuniversitet. Drätseluämnden har vidare till sitt protokoll i
förevarande ärende antecknat, att Kjellén såsom professor vid Göteborgs högskola åtnjutit
en årlig lön av 7,500 kronor — således lika med en universitetsprofessors avlöning.
Upplysningsvis kan jag här tillfoga, att vid Göteborgs högskola denna
professorsavlöning, vartill kommer ett ålderstillägg, bestämts i en den 6
februari 1913 fastställd stat. Under de föregående åren uppgick professorsavlöningen
med ålderstillägg till 7,500 kronor.
Med hänvisning till riksdagens beslut år 1916 rörande ålderstillägg åt
Stavenow har universitetskanslern i utlåtande den 20 maj 1916 tillstyrkt
Kjelléns ansökning.
Jämväl statskontoret har uti infordrat underdånigt utlåtande den 11
augusti 1916 tillstyrkt ansökningen, dock med den ändring, att ålderstilllägget
borde utgå tidigast från och med år 1918.
8
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 48.
I det föregående har erinrats om ett ärende rörande professorn Stavenows
rätt till tjänstårsberäkning. Då nu förevarande fråga är av samma
beskaffenhet som nämnda ärende, torde det vara lämpligt att här gorå eu
kort sammanfattning av detta ärendes behandling.
Efter att under en följd av år hava varit professor vid Göteborgs
högskola utnämndes Stavenow år 1914 till professor vid universitetet i
Uppsala. I februari 1915 gjorde han ansökning därom, att Kungl. Maj:t
måtte tillerkänna honom rätt att för vinnande av ålderstillägg å sin lön
i Uppsala räkna sig till godo den tid, han såsom professor tjänstgjort vid
Göteborgs högskola. Till stöd härför åberopade Stavenow innehållet i en
av Kungl. Maj:t, efter inhämtande av riksdagens bifall, den 25 maj 1900
utfärdad kungörelse, enligt vilken medgivits, att professor vid Göteborgs
högskola, som utnämndes till extra ordinarie professor vid något av rikets
universitet, finge för åtnjutande av ålderstillägg såsom sådan tillgodoräkna
sig sin tjänstgöring i egenskap av professor vid högskolan från och med
året näst efter det, då kallelse till professorsämbetet blivit av Kungl. Maj:t
fastställd.
Skillnaden mellan »extra ordinarie» och »ordinarie» professurer är
numera genom 1908 års lönereglering vid universiteten upphävd. Man
bär emellertid ej ansett, att bestämmelserna i 1900 års kungörelse utan
vidare kunde tillämpas, om en Göteborgsprofcssor överginge till en professur
vid statsuniversitet, men väl har man hållit före, att det funnes fog för att
genomföra en sådan tillämpning. Såsom jag erinrade i mitt anförande
till statsrådsprotokollet den 28 januari 1916 angående tjänstårsberäkning
för Stavenow med avseende å hans rätt till ålderstillägg, förhåller det sig
ju så, att grunden för bestämmelserna i 1900 års kungörelse — önskvärdheten
av lättat tillträde till universitetsprofessurerna för högskoleprofessorer
ägde samma giltighet för övergång till ordinarie professur vid
universitet som för öcergång till extra ordinarie sådan professur.
På grund härav hade ock löneregleringskommittén vid avgivande av
utlåtande i det Stavenowska ärendet ifrågasatt avlåtande till riksdagen av
en framställning av mera allmän omfattning, således ej blott rörande Stavenow.
I princip ense härom med kommittén ville jag likväl av skäl, som
angåvos i mitt omförmälda anförande, icke taga steget fullt ut och hemställa,
om förslag till riksdagen av allmän innebörd, men detta borde, efter
vad jag vidare anförde, icke hindra, att man i särskilda fall sökte förverkliga
syftet med ett sådant förslag.
Beträffande Stavenow ansåg jag giltiga skäl föreligga för att söka bereda
honom rätt till ålderstillägg tidigare än gällande avlöningsbestämmelser,
utfärdade i sammanhang med 1908 års ovannämnda lönereglering, med
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. lJropo.iiti<»i Nr 48.
gåve, dock, i enlighet med vad löneregleringskornmittén. erinrat, ej förr än
med ingången av år 1917. Jag tillstyrkte därför förslag till riksdagen
om medgivande, att Stavenow måtte för åtnjutande av ålderstillägg, att
tidigast från och med år 1917_ till honom utgå, tillgodoräkna sig erforderlig
del av sin föregående tjänstgöring såsom professor vid Göteborgs
högskola.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna framställning
(proposition nr 78) blev av riksdagen bifallen.
Såsom jag redan erinrat, är den nu föreliggande frågan av enahanda
beskaffenhet som det Stavenowska ärendet, och jag finner mig äga allt
skäl att söka medverka till att Kjellén, vars tjänstgöring vid Göteborgs
högskola tydligen bör kunna räknas honom till godo såsom motsvarande
ett tillräckligt antal tjänstår, medförande rätt till ålderstillägg, måkomma i
åtnjutande av samma förmån som Stavenow. Med beaktande av vad statskontoret
yttrat i avseende på tiden för Kjelléns tillträde till ålderstillägg
tillstyrker jag alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
medgiva,
att professorn vid universitetet i Uppsala Johan
Rudolf Kjellén må för åtnjutande av ålderstillägg, att
tidigast från och med år 1918 till honom utgå, tillgodoräkna
sig erforderlig del av sin föregående tjänstgöring
såsom professor vid Göteborgs högskola.
Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan
‘ av statsrådets övriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
C. Wilh. Hagman.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 39 höft. (Nr 47—48.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:40 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående tjänstår sker åkning för professorn J. R. Kjellén med avseende å hans rätt till ålder a1 i texten
- SU 1917:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående tjänstårsberäkning för professorn .J. R. Kjellén med avseende ä hans rätt till ålder stillägg. a1 i texten