Sök i Ratio Lex

Angående ärliga understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:5, Angående ärliga understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 5.

1

Nr 5.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

ärliga understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket;

given Stockholms slott den 13 januari 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att envar av tillförordnade telegrafkommissarien Alma Christina Sofia

Eliaeson, född Lundström, och extra telefonreparatören Lave Jonsson

Sihlander må från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande

entledigas från anställning vid telegrafverket, dock ej tidigare

än från och med år 1918, av telegrafverkets medel under sin återstående

livstid uppbära årligt understöd till belopp av, Eliaeson 1,200 kronor

och Sihlander 600 kronor, att utbetalas i den ordning, som gäller för

fyllnadspensioner från telegrafverket.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 5 haft. (Nr 5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Telegraf
styrelsen.

Understöd åt

tillförordnade

telegrafkommissarien

Alma Christina

Sofia

Eliaeson,

f. Lundström.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

13 januari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

1 skrivelse den 22 september 1916 har telegrafstyrelsen gjort framställning

om understöd åt två befattningshavare vid telegrafverket.

Styrelsen har därvid anfört följande:

»Tillförordnade telegrajkommissarien i Karlsborg Alma Christina Sofia

Eliaeson, född Lundström, är född den 24 januari 1845, antogs till extra ordinarie

assistent i telegrafverket den 28 september 1865, befordrades till ordinarie telegrafist

den 9 april 1866 samt tjänstgjorde såsom stationsföreståndare i Skara

under tiden 7 mars 1872—1 juni 1885. Under sistnämnda månad erhöll hon be
färt

avsked från telegrafverket på grund därav att hon inträtt i äktenskap. Sedan

lliaeson den 19 juli 1888 blivit änka, antogs hon den 17 augusti samma år till

extra ordinarie telegrafist samt innehade under de följande åren förordnande

dels såsom biträdande telegrafist och dels såsom stationsföreståndare å skilda

stationer under tillsammans något över åtta år, till dess hon den 16 oktober 1897

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts Nåd. Proposition Nr 5. 3

förordnades att förestå Karlsborgs station, vilket förordnande hon, även sedan

nämnda befattning år 1908 förändrats till en kommissarietjänst av sjätte lönegraden,

allt fortfarande innehar. Eliaesons avlöningsförmåner utgöras för närvarande av

lägsta lönen till kommissarie av sjätte lönegraden, 1,050 kronor, samt uppbördsprovision,

uppgående under år 1915 till 955 kronor, och 300 kronors hyresbidrag

eller tillhopa 2,305 kronor, vartill kommer provision å inlämnade telegram med

omkring 100 kronor. Enligt vad telegrafstyrelsen inhämtat, uppbär Eliaeson änkepension

å omkring 600 kronor för år efter sin avlidne make, vilken var läroverkslärare

i Skövde, men har efter eventuellt avskedstagande i övrigt ingen annan

inkomst och äger ej heller någon förmögenhet. Vederbörande telegrafinspektör

har lämnat henne det vitsord, att hon skött sin tjänst på fullt tillfredsställande

sätt samt visat sig nitisk och intresserad i tjänsten.

Då Eliaeson nu är över 71 år gammal, torde den tid ej vara avlägsen, då

hon kan behöva begära sitt avsked, och har telegrafstyrelsen därför ansett sig

böra utverka rätt för henne att efter avskedstagande! uppbära årligt understöd

av telegrafverkets medel. Såsom av ovan angivna data framgår, har Eliaeson,

därest hon erhåller avsked med utgången av år 1917, varit i telegrafverkets tjänst

anställd -— med frånräknande av tiden 19 juni 1885—17 augusti 1888 — under

något mer än 49 år, därav mer än 19 år i ordinarie befattning, under vilken

sistnämnda tidrymd hon, allt sedan bildandet av telegrafverkets pensionsinrättning

den 1 januari 1875 till sitt inträde i äktenskap, erlagt pensionsavgifter,

vilkas sammanlagda belopp uppgått till 755 kronor 80 öre. Med hänsyn härtill

och då kommissarie av sjätte lönegraden vid uppnådda sextio levnads- och

trettio tjänstår undfår pension till belopp av 1,600 kronor, anser telegrafstyrelsen,

att det årliga understödet till Eliaeson bör sättas till samma belopp.

Allt sedan enskilda telefonnätet i Sölvesborg år 1890 inköpts för telegrafverkets

räkning har extra telefonreparatören Lave Jonsson Sihlander medelst personligt

kontrakt varit anställd i telegrafverkets tjänst med avlöningsförmåner, som

på senare tid uppgått till 960 kronor årligen. Sihlander, som är född år 1850,

trädde i det enskilda telefonbolagets tjänst år 1888. Då Sihlander numera, enligt

vad vederbörande linjedirektör meddelat, på grund av sin ålder icke kan uppfylla

de alltjämt stegrade anspråk, vilka måste ställas på innehavaren av ifrågavarande

befattning, tara betydelse framgår därav, att densamma är avsedd att ombildas

till ordinarie, synes Sihlander böra beredas tillfälle att avgå från sin tjänst med

uppbärande av lämpligt årligt understöd.

Sihlander torde i pensionshänseende böra jämställas med reparatör, vilken

vid 60 levnads- och 35 tjänstår undfår pension å 1,200 kronor. Därest Sihlander

skulle erhålla avsked från sin anställning med utgången av år 1917, skulle han

då hava uppnått 67 levnads- och 29 tjänstår, och skulle följaktligen kunna

tillerkännas ett årligt understöd, motsvarande i9/S5 av 1,200 kronor, utgörande

994 kronor 30 öre eller i avrundat tal 1,000 kronor, från vilket belopp emellertid,

med hänsyn till vad i proposition nr 5 till 1916 års riksdag (sid. 5) anförts

beträffande understöd åt extra telefonreparatören Per Olsson i Örnsköldsvik, ett

mindre avdrag borde göras på grund därav, att Sihlander ej haft att erlägga

pensionsavgifter för egen pensionering. I överenstämmelse med den beräkning,

som beträffande Olsson i sådant avseende kom till användning, skulle understödet

till Sihlander böra bestämmas till 975 kronor, men då Sihlanders av
-

Understöd åt

extra telefonreparatören

Lave Jonsson

s. 4 Kontrollera mot PDF

Stats kontor el.

4 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

löningsförmåner endast uppgått till 960 kronor, torde av denna anledning en

ytterligare minskning till 900 kronor böra ske.»

På grund av vad styrelsen sålunda anfört, har styrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att tillförordnade

telegrafkommissarien Alma Christina Sofia Eliaeson, född Lundström,

och extra telefonreparatören Lave Jonsson Sihlander må från och med

månaden näst efter den, under vilken vederbörande entledigas från anställning

vid telegrafverket, av telegrafverkets medel under sin återstående

livstid uppbära årligt understöd till belopp av, Eliaeson 1,600 och

Sihlander 900 kronor, att utbetalas i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner

från telegrafverket.

Till följd av remiss har statskontoret den 10 november 1916 avgivit

utlåtande över telegrafstyrelsens förevarande framställning och

därvid anfört följande:

»På grund av vad telegrafstyrelsen i sin förevarande underdåniga skrivelse

meddelat anser statskontoret goda skäl föreligga att söka genom framställning

till riksdagen bereda årliga understöd av telegrafverkets medel åt såväl tillförordnade

telegrafkommissarien Eliaeson som extra telefonreparatören Sihlander.

Yad beträffar de belopp, som i sådant avseende synas böra ifrågakomma,

måste statskontoret framhålla, att enligt gällande pensionslagar pensionsbeloppen

avpassas efter den avlöning, som den från tjänsten avgående innehar, samt att i

framställningar till riksdagen om beredande av pension i särskilda fall, då rätt

till sådan förmån icke är genom författning bestämd, plägar tillses, att det föreslagna

pensionsbeloppet åtminstone icke överstiger vad i pension skulle hava

utgått efter den i civila pensionslagen fastställda grunden för beräkningen av

pensionsunderlaget. Enligt nämnda lag är stadgat, att pensionsunderlaget skall,

där jämte lönen åtnjutes tjänstgöringspenningar eller ortstillägg, motsvara hela

lönen, men i annat fall två tredjedelar av lönen.

Yad då först beträffar tillförordnade telegraf kommissarien Eliaeson synes

det, som om henne tillkommande uppbördsprovision, som hon i händelse av

tjänstledighet icke äger åtnjuta, måste betraktas såsom tjänstgöringspenningar och

hyresbidraget såsom ortstillägg, så att endast den egentliga lönen 1,050 kronor

torde böra komma i betraktande vid avpassande av pensionsbeloppet. Det har

framhållits, att, då ordinarie kommissarie av sjätte lönegraden efter avgång vid

60 levnads- och 30 tjänstår erhåller 1,600 kronor i pension, samma belopp i detta

fall borde utgå till Eliaeson, som alltsedan år 1908 uppehållit sådan tjänst.

Emellertid synes berörda pensionsbelopp vara avpassat efter den icke obetydligt

högre slutlön, som tillkommer sådan kommissarie, under det att Eliaeson åtnjutit

endast begynnelselönen för tjänsten. Med hänsyn härtill och då den omständigheten,

att Eliaeson såsom änka efter lärare vid allmänt läroverk åtnjuter pension

å omkring 600 kronor från med statsmedel understödd änke- och pupillkassa, om

än icke av egentlig betydelse vid bedömande av nu förevarande pensionsfråga,

dock åtminstone torde böra föranleda, att billighetsskäl icke kunna anses föreligga

till förhöjning av eljest såsom skäligt ansett belopp, vill det synas stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

kontoret, som om pensionen åt Eliaeson icke bör överstiga hennes nuvarande

fasta lon eller 1,050 kronor.

Beträffande därefter frågan om pensionsbeloppet för extra telefonreparatören

bildander bär anförts, att pensionen till ordinarie reparatör efter avgång vid uppnådda

60 levnads- och 35 tjänstår utgjorde 1,200 kronor; och då någon reduktion

av detta belopp borde för Sililanders vidkommande ske med hänsyn till hans

kortare tjänstetid och frihet från erläggande av pensionsavgifter, har för honom

föreslagits ett belopp av 000 kronor. Det är tillika upplyst, att Sililanders avlöning

på senare tid uppgått till 960 kronor om året. Med hänsyn till denna

avlöning och Sililanders till 30 år icke uppgående tjänstetid, skulle med tillämpning

av förutnämnda grunder pensionsbeloppet för Sihlander synas höra bestämmas

till omkring 600 kronor. Den av telegrafstyrelsen omnämnda extra

telefonreparatören Per Olsson, vilken enligt 1916 års riksdags beslut erhöll årligt

understöd å 975 kronor, hade en inkomst från telegrafverket av 1,800 å 1,900

kronor för år eller dubbelt så stor avlöning som Sihlander. Berörda fall kan

darfor enligt statskontorets mening icke tjäna såsom stöd för det åt Sihlander

föreslagna pensionsbeloppet.»

I likhet med telegrafstyrelsen och statskontoret finner jag billigheten

fordra, att ifrågavarande personer, vilka ägnat en avsevärt lång

tid åt telegrafverkets tjänst och nu på grund av uppnådd hög ålder äro

nödsakade att inom den närmaste framtiden därur avgå, på ålderdomen

beredas skäligt understöd.

Av vad styrelsen meddelat framgår visserligen, att tillförordnade

kommissarien Eliaeson allt sedan år 1008 uppehållit en kommissarietjänst

av sjätte lönegraden samt na innehar den levnadsålder och det antal

tjänstår, som berättiga ordinarie innehavare av dylik tjänst till pension

med det av styrelsen för Eliaeson föreslagna understödsbeloppet 1,600

kronor. Hennes fasta lön utgår emellertid för närvarande med endast

1,050 kronor, motsvarande dylik kommissaries begynnelseavlöning. Vid

sådant förhållande anser jag lika med statskontoret, att en nedsättning

av det utav styrelsen lör henne föreslagna understödsbeloppet bör äga

rum. Då emellertid pensionen för telegrafverkets provisionsberättigade

tjänstemän i regel utgår med något högre belopp än lönen, synes Eliaesons

understöd skäligen böra bestämmas till något högre belopp än statskontoret

förordat eller förslagsvis till 1,200 kronor.

Jämväl beträffande det av telegrafstyrelsen i fråga om extra telefonreparatören

Sihlander föreslagna understödsbeloppet torde en reduceringböra

ske, och synes hans understöd, i enlighet med vad statskontoret föreslagit,

böra bestämmas till 600 kronor. Enligt de av statskontoret tilllämpade

grunderna skulle visserligen understödsbeloppet komma närmare

500 än 600 kronor, men hänsyn torde även böra tagas därtill, att jämväl

ordinarie reparatörs pension något överstiger hans lön.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 5 käft. (Nr 5.) 2

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att envar av tillförordnade telegrafkommissarien

Alma Christina Sofia Eliaeson, född Lundström, och

extra telefonreparatören Lave Jonsson Sihlander må

från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande entledigas från anställning vid telegrafverket,

dock ej tidigare än från och med år 1918, av

telegrafverkets medel under sin återstående livstid uppbära

årligt understöd till belopp av, Eliaeson 1,200

kronor och Sihlander 600 kronor, att utbetalas i den

ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenbei''g.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1917*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:32 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående årliga understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket. a1 i texten
  2. BU 1917:14 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående årliga understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket. s. 4 i texten