Angående upphörande av Badelunda pastorats prebendenatur
1917-02-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:58, Angående upphörande av Badelunda pastorats prebendenatur
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.
1
Nr 58.
Kungl. Mnj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upphörande
av Badelunda pastorats prebendenatur; given
Stockholms slott den 16 februari 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att
dels medgiva, att Badelunda pastorat i Västerås stift må upphöra att
vara prebende åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Västerås,
dels ock för beredande av lönefyllnad åt bemälde lektor, efter det
Badelunda pastorats prebendenatur upphört, höja reservationsanslaget till
de allmänna läroverken med ett belopp av 1,732 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. G. Westman.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 48 käft. (Nr 58—59.)
1
2
Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.
Ang. upphörande
av
Badelunda
pastorats prebendenatnr.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
februari 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Westman yttrade härefter:
Då jag den 14 januari 1916 inför Kungl. Maj:t anmälde de frågor,
som tillhörde regleringen av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1917,
förekom bland dessa ett ärende angående indragning av ett av de då återstående
fyra lektorsprebendena. Detta ärende gällde Häggdångers pastorat,
vilket var såsom prebende förenat med en lektorsbefattning vid högre
allmänna läroverket i Härnösand. I förbigående anmärkte iajr därvid, att
i avseende å ett annat av nämnda fyra lektorsprebenden, nämligen Badelunda
pastorat, framställning gjorts om upphörande av dess prebendeegenskap
och att denna framställning utiemitterats för vederbörandes
hörande.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.
1 anledning av min hemställan föreslog Kungl. Maj:t 1916 års riksdag
att, medgiva, att Håggdångers pastorat måtte upphöra att vara prebende
åt vederbörande lektor, och riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag.
Ärendet angående Badelunda pastorats upphörande såsom prebende
har sedermera varit föremål för beredning, och då jag den 13 januari
1917 i underdånighet anmälde anslagsbehoven under riksstatens åttonde
huvudtitel för år 1918, var detta ärende i det skick, att jag fann mig
kunna tillstyrka Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition
om indragning av Badelunda prebendepastorat, till lönefyllnad åt
teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Västerås beräkna en höjning
av reservationsanslaget till de allmänna läroverken med ett jämnat
belopp av 1,732 kronor. Framställning härom inflöt ock i statsverkspropositionen
(åttonde huvudtiteln, punkt 143).
Sedan ärendet numera färdigberetts, anhåller jag att få lämna en
redogörelse för detsamma samt göra den Hemställan, vartill det föranleder.
Badelunda pastorat, som tillhör Västerås stift och består av Badelunda
församling, är, såsom av det nyss anförda framgår, prebende för teologie
lektorn vid högre allmänna läroverket i Västerås. Enligt tillgängliga uppgifter
hade pastoratet vid 1915 års utgång en folkmängd av 992 personer;
dess areal i land utgör 44,59 kvadratkilometer. I pastoratet är utom
kyrkoherde anställd komminister. Genom den för prästerskapet i pastoratet
den 24 mars 1871 fastställda löneregleringen, vilken gäller till och
med den 30 april 1921, föreskrevs, att därest under den tid, löneregleringen
vore gällande, pastoratet upphörde att vara prebende, komministerstjänsten
skulle efter dåvarande innehavarens avgång indragas och det med tjänsten
förenade bostället i författningsenlig ordning utarrenderas, med rättighet för
kyrkoherden att åtnjuta avkomsten därav jämte alla från församlingen
utgående löningsmedel. De prästerliga lönerna i pastoratet äro vid den
nuvarande regleringen beräknade till 2,710 kronor för kyrkoherden och
1,360 kronor för komministern samt hava enligt prästlöneregleringskommitténs
tabeller för ecklesiastikåret 1896—1897 uppgått till 2,755 kronor
och 1,411 kronor, däri ingått boställsavkastning med 975 kronor och 500
kronor samt för kyrkoherden jämväl 27 kronor 70 öre skogsmedel. Den nuvarande
innehavaren av komministerstjänsten i pastoratet åtnjuter jämlikt
särskilda Kungl. Maj:ts beslut lönetillskott från kyrkofonden å tillhopa
1,000 kronor. — Avkomsten av pastoratet finnes i riksstateu för oinförinälde
teologie lektor upptagen med ett belopp av 1,731 kronor
52 öre.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.
Prästlöneregleringskommittén har i sitt den 20 december 1900 avgivna
betänkande och förslag rörande den kyrkliga indelningen och organisationen
uttalat sig för att Badelunda pastorat måtte förenas med det
angränsande Irsta pastorat, där jämväl kyrkoherde och komminister äro
anställda, och i sådant avseende föreslagit, att, med indragning av kyrkoherdebefattningen
i Badelunda och av komminisierstjänsterna i såväl Badelunda
som Irsta, Badelunda pastorat måtte sammanslås med Irsta pastorat
till ett pastorat med endast kyrkoherde, som borde bo i Irsta.
Den nu föreliggande, av teologie lektorn vid ovannämnda läroverk
Johannes Yiotti väckta frågan om indragning av prebendepastoratet har
föregåtts av särskilda av församlingen gjorda framställningar i enahanda
sylte. Dessa framställningar, vilka vid sin behandling kommit att ses i
samband med frågan om sammanslagning av Badelunda och Irsta pastorat,
fann Kungl. Maj:t enligt beslut den 3 mars 1911 för det dåvarande
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Det torde i väsentlig
mån hava varit sammanställandet av de båda frågorna om prebendets indragning
och de båda pastoratens förening till ett — vilket senare förslag
mötte motstånd från pastoratens sida — som låg till grund för Kungl.
Maj:ts nyssberörda beslut i ärendet.
Viottis framställning i ämnet är av följande innehåll:
Vid upprepade tillfällen både fråga väckts om uppkörande av Badelunda pastorats
egenskap av prebende till teologie lektorn vid Västerås högre allmänna läroverk.
Badelunda församling hade i underdåniga framställningar uttalat sig för önskvärdheten
av prebendets upphörande, och vederbörande myndigheter hade tillstyrkt åtgärd
i detta syfte. Frågans lösning hade emellertid fördröjts genom dess sammanförande
med frågan om att Badelunda skulle sammanslås medl Irsta till ett pastorat. Badelunda
församling hade bestämt motsatt sig en sådan sammanslagning och hemställt
att fortfarande få förbliva ett självständigt pastorat med egen kyrkoherde.
Det syntes, som om de båda frågorna, den om prebendet och den, huruvida
Badelunda skulle bilda eget pastorat eller ej, borde kunna avgöras var för sig. Det
vore tvivelsutan en fördel för såväl församlingen som lektorn, om prebendefrågan
snarast möjligt bleve löst. Frånsett de olägenheter, som över huvud taget vore förenade
med prebendeinstitutionen, tillkomme i detta fall särskilda omständigheter.
Det vore naturligt, att, alldenstund teologie lektorn vore upptagen av sin tjänst vid
läroverket, vice pastor måste finnas i prebendet. Då församlingens komminister, som
ju närmast borde ifrågakomma vid förordnandet av vice pastor, på grund av svårartad
sjukdom åtnjöte ständig tjänstledighet, hade sedan lång tid tillbaka annan präst
mast för ändamålet anlitas. Tidvis både ordinarie präst i någon grannförsamling förordnats
att. jämte egen tjänst uppehålla kommiuistraturen och pastoral vård en i Badelunda,
tidvis hade samma förordnande tilldelats en extra ordinarie präst. Den förra
anordningen hade haft den olägenheten med sig, att de vanliga gudstjänsttidema
opaginerad Kontrollera mot PDF
i)
Kanyl. Haj.ls Nåd. Proposition Nr 58.
måst rubbas och att församlingen under veckaus lopp varit så gott som utau präst
med undantag av de tillfällen, dä pastorsexpeditionen hållits öppen. Under den tid,
extra ordinarie präst skött de båda tjänsterna, vilket varit fallet under de senaste
åren, hade dessa olägenheter kunnat undvikas. Denna senare anordning, som för församlingen
givetvis varit den bästa, medförde emellertid numera svårigheter med hänsyn till
vice pastorns avlöning. Enligt den nya lagen för det extra ordinarie prästerskapets
avlöning, som tillämpades från och med ecklesiastikåret 1915—1916, korame sannolikt
den summa, som lektor skulle i vicepastorsarvode inbetala till kyrkofonden, att med
ett icke ringa belopp överstiga vad han såsom prebendeinnebavare erhölle utöver sin
ordinarie lektorslön. I riksstaten vore avkomsten av prebendepastoratet upptagen
med ett belopp av 1,731 kronor 52 öre. Den verkliga inkomsten, avkomsten av bostället
däri inberäknad, uppginge för närvarande till omkring 3,100 kronor, något
växlande för olika år. Härtill komme inkomst av skogsmedel, som under de fem år,
Viotti innehaft prebendet, utfallit två gånger och med en sammanlagd summa av 611
kronor 78 öre, eller för år räknat 122 kronor 36 öre. Skillnaden mellan den i riksstaten
upptagna inkomsten och den verkliga torde ej uppgå till en för avlöning enligt
lag av vice pastor tillräckligt stor summa. Prebendeinnehavaren måste under sådana
förhållanden, om, såsom önskvärt vore, församlingen skulle åtnjuta förmånen av präst
på platsen, vidkännas utgifter, som nedbringade hans verkliga lön till ett belopp,
understigande det för lektor bestämda.
På grund av det anförda syntes det nödvändigt, att någon ändring i berörda
fall med det snaraste inträdde. Såväl församling som lektor torde vara bäst betjänta
genom prebendets omedelbara upphörande. Sattes kyrkoherdetjänsten på vakans, till
dess ny reglering genomförts, erbjödes församlingen tillfälle att erhålla stadigvarande,
inom pastoratet boende präst, som då hade att uppbära hela den lön, som nu tillfölle
prebendeinnehavaren.
Yiotti hemställde därför, att Badelunda pastorat måtte upphöra att vara prebende
till teologie lektorn i Västerås och att den senares avlöning måtte till hela sitt
belopp bestridas genom statsverket.
Viottis ansökning, som av domkapitlet i Västerås med tillstyrkande
utlåtande av den 17 november 1915 överlämnades till Kungl. Maj:t, remitterades
till kammarkollegium med befallning att efter vederbörandes hörande
avgiva utlåtande i ärendet.
På föranstaltande av kollegium hördes Badelunda församling å extra
kyrkostämma den 20 december 1915. Med vidhållande av sina vid föregående
tillfällen gjorda uttalanden, i vad de anginge upphävande av pastoratets
prebendeegenskap, beslöt kyrkostämman tillstyrka bifall till Viottis
ansökning.
Jämväl Kungl. Maj-.ts be fållning skärande i Västmanlands län tillstyrkte
densamma i underdånigt utlåtande den 28 januari 1916.
Kammarkollegium har i underdånigt den 22 augusti 1916 avgivet
utlåtande anfört:
Vad anginge önskvärdheten av det ifrågavarande prebendets upphörande, i vilket
hänseende kollegiet tidigare avgivit tillstyrkande utlåtande, hade kollegium icke funnit
Departe
mentschefen
-
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.
anledning att frångå sin förut uttalade mening. För kyrkoherdetjänstens vakanssättning
intill den 1 maj 192!, då tideu för gällande lönereglering i såväl Badelunda
pastorat som Irsta pastorat ginge till ända, borde så mycket mindre möta något
hinder, som församlingen numera icke haft något att erinra mot en dylik anordning.
Kollegium hemställde därför i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes dels vidtaga
åtgärder i syfte att Badelunda pastorats prebendeegenskap måtte upphöra och
för sådant ändamål i främsta rummet hos riksdagen utverka lönefyllnad åt innehavaren
av ifrågavarande lektorstjänst, dels ock förordna, att, sedan pastoratets prebendeegenskap
upphört, med åtgärder för tillsättande av kyrkoherdetjänsten skulle tills vidare
anstå ävensom att den vikarie, som förordnades att uppehålla tjänsten, skulle äga
uppbära de med densamma enligt gällande löneregleringsresolution förenade löneförmåner.
Kollegium har tillika föreslagit vissa bestämmelser beträffande dispositionen av
kyrkoherdebostället i Badelunda pastorat, för den händelse att pastoratets prebendeegenskap
upphörde och kyrkoherdebefattningen tills vidare skulle uppehållas genom
vikarie.
Instämmande med kammarkollegium har statskontoret i infordrat utlåtande
den 9 januari 1917 hemställt om framställning till riksdagen dels
om upphörande av Badelunda pastorats prebendeegenskap, dels ock om
beredande av lönefyllnad åt vederbörande teologie lektor, för vilket ändamål
erfordrades en höjning av reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 1,731 kronor 52 öre.
I denna statskontorets hemställan har lär ov erksöv er styrelsen, som den
24 januari 1917 avgivit infordrat utlåtande i ärendet, förenat sig.
Frågan om Badelunda prebendepastorats indragning befinner sig nu
så till vida i ett annat läge, än då densamma år 1911 anmäldes för
Kungl. Maj:t, att tidpunkten för ny lönereglerings genomförande i pastoratet
är nära. Det är synnerligen önskligt, att i de fall, då så kan ske, vederbörande
pastorat lösgöres från sin prebendeegenskap, innan den nya löneregleringen
fastställes. I förevarande fall överensstämmer en sådan av
samtliga hörda myndigheter tillstyrkt åtgärd med både pastoratets och
prebendariens önskan. Om prebendet indrages, lärer kyrkoherdetjänsten
tills vidare intill löneregleringsperiodens utgång böra uppehållas genom
vikarie. Ordnas vikariens avlöningsförhållanden på sätt kammarkollegium
föreslagit, kan pastoratet ej ur ekonomisk synpunkt hava något att invända
mot kyrkoherdetjänstens vakanssättning för denna korta tid. Vad
prebendarien angår har han givit giltiga skäl för sin uppfattning om
lämpligheten av prebendeegenskapens upphörande.
För egen del hade jag tillfälle att, då jag år 1916 inför Kungl. Maj:t
anmälde frågan om upphörande av Häggdångers pastorats prebendeegen
-
7
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 58.
skap, framlägga min åsikt om prebendeinstitutionen vid de allmänna läroverken.
Vad jag då uttalade, nämligen att denna institution vållade olägenheter
utan att medföra fördelar, som kunde uppväga olägenheterna,
torde innebära en allmänt omfattad mening.
Jag anser fördenskull, att Kungl. Maj:t bör vidtaga erforderliga åtgärder
i det syfte, som lektorn Viottis ansökning avser. På sätt jag erinrade
i fråga om Häggdångers prebendepastorats indragning, erfordras numera
icke, att kyrkomötet lämnar sitt bifall till indragning av de särskilda lektorsprebendena.
Ett av kyrkomötet år 1898 under visst villkor lämnat allmänt
medgivande därtill gör tillfyllest. Villkoret avsåg, att för kompetens till
teologie lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken skulle fordras, att
sökanden inför teologisk fakultet avlagt teologisk examen eller teologiskt
disputationsprov, och detta villkor är nu uppfyllt genom den ändring i
läroverksstadgan, §§ 177 och 180, som vidtogs genom nådig kungörelse
den 1 november 1907.
Däremot måste framställning göras till riksdagen för utverkande av
dess medgivande till lektoratets skiljande från prebendet och för erhållande
i sammanhang därmed av medel till den lönefyllnad åt lektorn,
som påkallas av berörda anordning. Det erforderliga beloppet utgör i
jämnat tal 1,732 kronor.
Sedan riksdagens medgivande i berörda hänseende lämnats, möter ej
hinder för att skrida till att skilja lektoratet från prebendet. Detta torde
lämpligen kunna ske från och med den 1 maj 1918. Erforderliga bestämmelser
rörande uppehållandet av kyrkoherdetjänsten i pastoratet under
tiden, intill dess den nya löneregleringsperioden tager sin början, ävensom
beträffande avlöningsförmånerna för vikarien böra framdeles av
Kungl. Maj:t meddelas.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att
dels medgiva, att Badelunda pastorat i Västerås
stift må upphöra att vara prebende åt teologie lektorn
vid högre allmänna läroverket i Västerås,
dels ock för beredande av lönefyllnad åt bemälde
lektor, efter det Badelunda pastorats prebendenatur
upphört, höja reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med ett belopp av 1,732 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.
statsrådets övriga ledamöter, gilla; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Torsten Burén.
I
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1917:39 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upphörande av Badelunda pastorats prebendenatur. a1 i texten