Sök i Ratio Lex

Angående upphörande av Badelunda pastorats prebendenatur

1917-02-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:58, Angående upphörande av Badelunda pastorats prebendenatur

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.

1

Nr 58.

Kungl. Mnj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upphörande

av Badelunda pastorats prebendenatur; given

Stockholms slott den 16 februari 1917.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att Badelunda pastorat i Västerås stift må upphöra att

vara prebende åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Västerås,

dels ock för beredande av lönefyllnad åt bemälde lektor, efter det

Badelunda pastorats prebendenatur upphört, höja reservationsanslaget till

de allmänna läroverken med ett belopp av 1,732 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 48 käft. (Nr 58—59.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.

Ang. upphörande

av

Badelunda

pastorats prebendenatnr.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

februari 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Westman yttrade härefter:

Då jag den 14 januari 1916 inför Kungl. Maj:t anmälde de frågor,

som tillhörde regleringen av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1917,

förekom bland dessa ett ärende angående indragning av ett av de då återstående

fyra lektorsprebendena. Detta ärende gällde Häggdångers pastorat,

vilket var såsom prebende förenat med en lektorsbefattning vid högre

allmänna läroverket i Härnösand. I förbigående anmärkte iajr därvid, att

i avseende å ett annat av nämnda fyra lektorsprebenden, nämligen Badelunda

pastorat, framställning gjorts om upphörande av dess prebendeegenskap

och att denna framställning utiemitterats för vederbörandes

hörande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.

1 anledning av min hemställan föreslog Kungl. Maj:t 1916 års riksdag

att, medgiva, att Håggdångers pastorat måtte upphöra att vara prebende

åt vederbörande lektor, och riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag.

Ärendet angående Badelunda pastorats upphörande såsom prebende

har sedermera varit föremål för beredning, och då jag den 13 januari

1917 i underdånighet anmälde anslagsbehoven under riksstatens åttonde

huvudtitel för år 1918, var detta ärende i det skick, att jag fann mig

kunna tillstyrka Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition

om indragning av Badelunda prebendepastorat, till lönefyllnad åt

teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Västerås beräkna en höjning

av reservationsanslaget till de allmänna läroverken med ett jämnat

belopp av 1,732 kronor. Framställning härom inflöt ock i statsverkspropositionen

(åttonde huvudtiteln, punkt 143).

Sedan ärendet numera färdigberetts, anhåller jag att få lämna en

redogörelse för detsamma samt göra den Hemställan, vartill det föranleder.

Badelunda pastorat, som tillhör Västerås stift och består av Badelunda

församling, är, såsom av det nyss anförda framgår, prebende för teologie

lektorn vid högre allmänna läroverket i Västerås. Enligt tillgängliga uppgifter

hade pastoratet vid 1915 års utgång en folkmängd av 992 personer;

dess areal i land utgör 44,59 kvadratkilometer. I pastoratet är utom

kyrkoherde anställd komminister. Genom den för prästerskapet i pastoratet

den 24 mars 1871 fastställda löneregleringen, vilken gäller till och

med den 30 april 1921, föreskrevs, att därest under den tid, löneregleringen

vore gällande, pastoratet upphörde att vara prebende, komministerstjänsten

skulle efter dåvarande innehavarens avgång indragas och det med tjänsten

förenade bostället i författningsenlig ordning utarrenderas, med rättighet för

kyrkoherden att åtnjuta avkomsten därav jämte alla från församlingen

utgående löningsmedel. De prästerliga lönerna i pastoratet äro vid den

nuvarande regleringen beräknade till 2,710 kronor för kyrkoherden och

1,360 kronor för komministern samt hava enligt prästlöneregleringskommitténs

tabeller för ecklesiastikåret 1896—1897 uppgått till 2,755 kronor

och 1,411 kronor, däri ingått boställsavkastning med 975 kronor och 500

kronor samt för kyrkoherden jämväl 27 kronor 70 öre skogsmedel. Den nuvarande

innehavaren av komministerstjänsten i pastoratet åtnjuter jämlikt

särskilda Kungl. Maj:ts beslut lönetillskott från kyrkofonden å tillhopa

1,000 kronor. — Avkomsten av pastoratet finnes i riksstateu för oinförinälde

teologie lektor upptagen med ett belopp av 1,731 kronor

52 öre.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.

Prästlöneregleringskommittén har i sitt den 20 december 1900 avgivna

betänkande och förslag rörande den kyrkliga indelningen och organisationen

uttalat sig för att Badelunda pastorat måtte förenas med det

angränsande Irsta pastorat, där jämväl kyrkoherde och komminister äro

anställda, och i sådant avseende föreslagit, att, med indragning av kyrkoherdebefattningen

i Badelunda och av komminisierstjänsterna i såväl Badelunda

som Irsta, Badelunda pastorat måtte sammanslås med Irsta pastorat

till ett pastorat med endast kyrkoherde, som borde bo i Irsta.

Den nu föreliggande, av teologie lektorn vid ovannämnda läroverk

Johannes Yiotti väckta frågan om indragning av prebendepastoratet har

föregåtts av särskilda av församlingen gjorda framställningar i enahanda

sylte. Dessa framställningar, vilka vid sin behandling kommit att ses i

samband med frågan om sammanslagning av Badelunda och Irsta pastorat,

fann Kungl. Maj:t enligt beslut den 3 mars 1911 för det dåvarande

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Det torde i väsentlig

mån hava varit sammanställandet av de båda frågorna om prebendets indragning

och de båda pastoratens förening till ett — vilket senare förslag

mötte motstånd från pastoratens sida — som låg till grund för Kungl.

Maj:ts nyssberörda beslut i ärendet.

Viottis framställning i ämnet är av följande innehåll:

Vid upprepade tillfällen både fråga väckts om uppkörande av Badelunda pastorats

egenskap av prebende till teologie lektorn vid Västerås högre allmänna läroverk.

Badelunda församling hade i underdåniga framställningar uttalat sig för önskvärdheten

av prebendets upphörande, och vederbörande myndigheter hade tillstyrkt åtgärd

i detta syfte. Frågans lösning hade emellertid fördröjts genom dess sammanförande

med frågan om att Badelunda skulle sammanslås medl Irsta till ett pastorat. Badelunda

församling hade bestämt motsatt sig en sådan sammanslagning och hemställt

att fortfarande få förbliva ett självständigt pastorat med egen kyrkoherde.

Det syntes, som om de båda frågorna, den om prebendet och den, huruvida

Badelunda skulle bilda eget pastorat eller ej, borde kunna avgöras var för sig. Det

vore tvivelsutan en fördel för såväl församlingen som lektorn, om prebendefrågan

snarast möjligt bleve löst. Frånsett de olägenheter, som över huvud taget vore förenade

med prebendeinstitutionen, tillkomme i detta fall särskilda omständigheter.

Det vore naturligt, att, alldenstund teologie lektorn vore upptagen av sin tjänst vid

läroverket, vice pastor måste finnas i prebendet. Då församlingens komminister, som

ju närmast borde ifrågakomma vid förordnandet av vice pastor, på grund av svårartad

sjukdom åtnjöte ständig tjänstledighet, hade sedan lång tid tillbaka annan präst

mast för ändamålet anlitas. Tidvis både ordinarie präst i någon grannförsamling förordnats

att. jämte egen tjänst uppehålla kommiuistraturen och pastoral vård en i Badelunda,

tidvis hade samma förordnande tilldelats en extra ordinarie präst. Den förra

anordningen hade haft den olägenheten med sig, att de vanliga gudstjänsttidema

opaginerad Kontrollera mot PDF

i)

Kanyl. Haj.ls Nåd. Proposition Nr 58.

måst rubbas och att församlingen under veckaus lopp varit så gott som utau präst

med undantag av de tillfällen, dä pastorsexpeditionen hållits öppen. Under den tid,

extra ordinarie präst skött de båda tjänsterna, vilket varit fallet under de senaste

åren, hade dessa olägenheter kunnat undvikas. Denna senare anordning, som för församlingen

givetvis varit den bästa, medförde emellertid numera svårigheter med hänsyn till

vice pastorns avlöning. Enligt den nya lagen för det extra ordinarie prästerskapets

avlöning, som tillämpades från och med ecklesiastikåret 1915—1916, korame sannolikt

den summa, som lektor skulle i vicepastorsarvode inbetala till kyrkofonden, att med

ett icke ringa belopp överstiga vad han såsom prebendeinnebavare erhölle utöver sin

ordinarie lektorslön. I riksstaten vore avkomsten av prebendepastoratet upptagen

med ett belopp av 1,731 kronor 52 öre. Den verkliga inkomsten, avkomsten av bostället

däri inberäknad, uppginge för närvarande till omkring 3,100 kronor, något

växlande för olika år. Härtill komme inkomst av skogsmedel, som under de fem år,

Viotti innehaft prebendet, utfallit två gånger och med en sammanlagd summa av 611

kronor 78 öre, eller för år räknat 122 kronor 36 öre. Skillnaden mellan den i riksstaten

upptagna inkomsten och den verkliga torde ej uppgå till en för avlöning enligt

lag av vice pastor tillräckligt stor summa. Prebendeinnehavaren måste under sådana

förhållanden, om, såsom önskvärt vore, församlingen skulle åtnjuta förmånen av präst

på platsen, vidkännas utgifter, som nedbringade hans verkliga lön till ett belopp,

understigande det för lektor bestämda.

På grund av det anförda syntes det nödvändigt, att någon ändring i berörda

fall med det snaraste inträdde. Såväl församling som lektor torde vara bäst betjänta

genom prebendets omedelbara upphörande. Sattes kyrkoherdetjänsten på vakans, till

dess ny reglering genomförts, erbjödes församlingen tillfälle att erhålla stadigvarande,

inom pastoratet boende präst, som då hade att uppbära hela den lön, som nu tillfölle

prebendeinnehavaren.

Yiotti hemställde därför, att Badelunda pastorat måtte upphöra att vara prebende

till teologie lektorn i Västerås och att den senares avlöning måtte till hela sitt

belopp bestridas genom statsverket.

Viottis ansökning, som av domkapitlet i Västerås med tillstyrkande

utlåtande av den 17 november 1915 överlämnades till Kungl. Maj:t, remitterades

till kammarkollegium med befallning att efter vederbörandes hörande

avgiva utlåtande i ärendet.

På föranstaltande av kollegium hördes Badelunda församling å extra

kyrkostämma den 20 december 1915. Med vidhållande av sina vid föregående

tillfällen gjorda uttalanden, i vad de anginge upphävande av pastoratets

prebendeegenskap, beslöt kyrkostämman tillstyrka bifall till Viottis

ansökning.

Jämväl Kungl. Maj-.ts be fållning skärande i Västmanlands län tillstyrkte

densamma i underdånigt utlåtande den 28 januari 1916.

Kammarkollegium har i underdånigt den 22 augusti 1916 avgivet

utlåtande anfört:

Vad anginge önskvärdheten av det ifrågavarande prebendets upphörande, i vilket

hänseende kollegiet tidigare avgivit tillstyrkande utlåtande, hade kollegium icke funnit

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen
-

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.

anledning att frångå sin förut uttalade mening. För kyrkoherdetjänstens vakanssättning

intill den 1 maj 192!, då tideu för gällande lönereglering i såväl Badelunda

pastorat som Irsta pastorat ginge till ända, borde så mycket mindre möta något

hinder, som församlingen numera icke haft något att erinra mot en dylik anordning.

Kollegium hemställde därför i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes dels vidtaga

åtgärder i syfte att Badelunda pastorats prebendeegenskap måtte upphöra och

för sådant ändamål i främsta rummet hos riksdagen utverka lönefyllnad åt innehavaren

av ifrågavarande lektorstjänst, dels ock förordna, att, sedan pastoratets prebendeegenskap

upphört, med åtgärder för tillsättande av kyrkoherdetjänsten skulle tills vidare

anstå ävensom att den vikarie, som förordnades att uppehålla tjänsten, skulle äga

uppbära de med densamma enligt gällande löneregleringsresolution förenade löneförmåner.

Kollegium har tillika föreslagit vissa bestämmelser beträffande dispositionen av

kyrkoherdebostället i Badelunda pastorat, för den händelse att pastoratets prebendeegenskap

upphörde och kyrkoherdebefattningen tills vidare skulle uppehållas genom

vikarie.

Instämmande med kammarkollegium har statskontoret i infordrat utlåtande

den 9 januari 1917 hemställt om framställning till riksdagen dels

om upphörande av Badelunda pastorats prebendeegenskap, dels ock om

beredande av lönefyllnad åt vederbörande teologie lektor, för vilket ändamål

erfordrades en höjning av reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med 1,731 kronor 52 öre.

I denna statskontorets hemställan har lär ov erksöv er styrelsen, som den

24 januari 1917 avgivit infordrat utlåtande i ärendet, förenat sig.

Frågan om Badelunda prebendepastorats indragning befinner sig nu

så till vida i ett annat läge, än då densamma år 1911 anmäldes för

Kungl. Maj:t, att tidpunkten för ny lönereglerings genomförande i pastoratet

är nära. Det är synnerligen önskligt, att i de fall, då så kan ske, vederbörande

pastorat lösgöres från sin prebendeegenskap, innan den nya löneregleringen

fastställes. I förevarande fall överensstämmer en sådan av

samtliga hörda myndigheter tillstyrkt åtgärd med både pastoratets och

prebendariens önskan. Om prebendet indrages, lärer kyrkoherdetjänsten

tills vidare intill löneregleringsperiodens utgång böra uppehållas genom

vikarie. Ordnas vikariens avlöningsförhållanden på sätt kammarkollegium

föreslagit, kan pastoratet ej ur ekonomisk synpunkt hava något att invända

mot kyrkoherdetjänstens vakanssättning för denna korta tid. Vad

prebendarien angår har han givit giltiga skäl för sin uppfattning om

lämpligheten av prebendeegenskapens upphörande.

För egen del hade jag tillfälle att, då jag år 1916 inför Kungl. Maj:t

anmälde frågan om upphörande av Häggdångers pastorats prebendeegen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 58.

skap, framlägga min åsikt om prebendeinstitutionen vid de allmänna läroverken.

Vad jag då uttalade, nämligen att denna institution vållade olägenheter

utan att medföra fördelar, som kunde uppväga olägenheterna,

torde innebära en allmänt omfattad mening.

Jag anser fördenskull, att Kungl. Maj:t bör vidtaga erforderliga åtgärder

i det syfte, som lektorn Viottis ansökning avser. På sätt jag erinrade

i fråga om Häggdångers prebendepastorats indragning, erfordras numera

icke, att kyrkomötet lämnar sitt bifall till indragning av de särskilda lektorsprebendena.

Ett av kyrkomötet år 1898 under visst villkor lämnat allmänt

medgivande därtill gör tillfyllest. Villkoret avsåg, att för kompetens till

teologie lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken skulle fordras, att

sökanden inför teologisk fakultet avlagt teologisk examen eller teologiskt

disputationsprov, och detta villkor är nu uppfyllt genom den ändring i

läroverksstadgan, §§ 177 och 180, som vidtogs genom nådig kungörelse

den 1 november 1907.

Däremot måste framställning göras till riksdagen för utverkande av

dess medgivande till lektoratets skiljande från prebendet och för erhållande

i sammanhang därmed av medel till den lönefyllnad åt lektorn,

som påkallas av berörda anordning. Det erforderliga beloppet utgör i

jämnat tal 1,732 kronor.

Sedan riksdagens medgivande i berörda hänseende lämnats, möter ej

hinder för att skrida till att skilja lektoratet från prebendet. Detta torde

lämpligen kunna ske från och med den 1 maj 1918. Erforderliga bestämmelser

rörande uppehållandet av kyrkoherdetjänsten i pastoratet under

tiden, intill dess den nya löneregleringsperioden tager sin början, ävensom

beträffande avlöningsförmånerna för vikarien böra framdeles av

Kungl. Maj:t meddelas.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att Badelunda pastorat i Västerås

stift må upphöra att vara prebende åt teologie lektorn

vid högre allmänna läroverket i Västerås,

dels ock för beredande av lönefyllnad åt bemälde

lektor, efter det Badelunda pastorats prebendenatur

upphört, höja reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med ett belopp av 1,732 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 58.

statsrådets övriga ledamöter, gilla; och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Torsten Burén.

I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1917:39 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upphörande av Badelunda pastorats prebendenatur. a1 i texten