Angående anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang av gemensam tvättinrättning för de till Skövde förlagda truppförbanden
16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:6, Angående anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang av gemensam tvättinrättning för de till Skövde förlagda truppförbanden
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.
I
Nr 6.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang
av gemensam tvättinrättning för de till Skövde
förlagda truppförbanden; given Stockholms slott den 30
december 1916.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen medgiva,
att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst
34,426 kronor må tagas i anspråk såsom bidrag till kostnaderna för
anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang av gemensam
tvättinrättning för de till Skövde förlagda truppförbanden.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
B. B. E. Mörcke.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 6 höft. (Nr 6.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Utdrag av ''protokollet över lantför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den SO december 1916.
N ärvar ande:
Hans excellens lierr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke, anhöll härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning ett av vederbörande myndigheter
framställt förslag om anordnande av gemensam tvättinrättning för de till
Skövde förlagda truppförbanden samt anförde därvid följande:
Civilkommissionens
framställning
den
3 oktober
1910.
»Uti underdånig skrivelse den 3 oktober 1910 anmälde civilkommissionen,
att kommissionen under resa till vissa truppförband inom
tredje arméfördelningen iakttagit, att tvättinrättning saknades för Göta
trängkår och Livregementets husarer och för de i Karlsborg förlagda
truppförbanden samt att till följd därav tvätten måste utföras av enskilda
entreprenörer från skilda orter såsom Alingsås och Jönköping.
För den tvätt, som sålunda försändes från truppförbanden i Skövde
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
och Karlsborg, torde redan förpacknings- och transportkostnaderna
uppgå till avsevärt belopp. Då kommissionen tillika erfarit, att för
Skaraborgs regemente förestode uppförande av tvättinrättning och badhus
i sammanhang med kasernbyggnad för regementet, både kommissionens
uppmärksamhet riktats på fördelarna av en gemensam tvättinrättning
för samtliga nu nämnda truppförband. Någon detaljerad utredning
av denna fråga både kommissionen givetvis icke kunnat åvägabringa.
Men det förefölle dock kommissionen som om såväl förpacknings-
och transportkostnaderna som utgifterna för själva tvättningen
skulle kunna nedbringas så betydligt, att anläggandet av en för dessa
truppförband gemensam tvättinrättning skulle vara att förorda redan ur
rent ekonomisk synpunkt. Kommissionen ansåge därför, att bär förelåge
ett verkligt behov att tillfredsställa. Någon olägenhet syntes heller
icke, enligt vad kommissionen inhämtat, kunna vållas därav, att uppförandet
av tvättinrättning och badhus för Skaraborgs regemente tillsvidare
uppskötes i avvaktan på ett avgörande av frågan om gemensam
tvättinrättning.
På grund därav hemställde kommissionen, att Kungl. Maj:t måtte
taga i övervägande, huruvida särskild utredning borde genom vederbörande
ämbetsverks försorg eller annorledes åvägabringas rörande
denna angelägenhet, och att därest därvid utröntes, att en gemensam
tvättinrättning för de truppförband, som nu vore eller framdeles
komme att bliva förlagda till Skövde, Karlsborg och andra närbelägna
orter medförde sådana ekonomiska fördelar, att utgifterna för anläggningen
därav väl uppvägdes, erforderliga åtgärder måtte snarast möjligt
vidtagas för att på lämpligaste sätt tillgodose truppförbandens nu
ifrågakomna behov.
I avseende å valet av ort för tvättinrättningen syntes det kommissionen,
som om alla skäl talade för dess anläggning inom Karlsborgs
fästnings område.
Sedan arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement
anbefallts att, efter verkställd utredning, i ärendet avgiva underdånigt
utlåtande, infordrade intendentsdepartementet, i avsikt att genom sakkunnig
person låta uppgöra förslag till en dylik tvättinrättning, från
chefen för tredje arméfördelningen utredning rörande lämpligaste sättet
för tillgodoseende av den ifrågasatta anläggningens behov av vatten
och avlopp, mängden i vikt av de klädespersedlar m. m., som inom den
nya inrättningen borde kunna undergå tvättning, ävensom övriga omständigheter,
som vid frågans utredning borde vinna beaktande. Med
Arméföivaltningens
fortifikations-
ock
intendentsdepartements
yttrande den
4 juli 1911.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
ledning av den sålunda från bemälde arméfördelningschef infordrade
utredningen utarbetades sedermera inom fortifikationsdepartementets
kasernbyggnadsavdelning specificerat kostnadsförslag till maskintvättanläggning
m. m. vid Karlsborg.
Med underdånig skrivelse den 4 juli 1911 överlämnade fortifikations-
och intendentsdepartementen det sålunda utarbetade förslaget samt
anförde därvid, att totalkostnaden för den ifrågasatta tvättinrättningen
komme att uppgå till 136,000 kronor.
Inrättningens storlek hade beräknats för tvätt av omkring 1,000
kilogram kläder dagligen, vilket mer än väl motsvarade behovet för de
tre i Skövde förlagda truppförbanden och samtliga truppförband och
skolor å Karlsborg.
Förläggandet av tvättinrättningen på den föreslagna platsen å
Karlsborg, vilken syntes vara den fördelaktigaste av dem, som kunde
ifrågakomma, medförde dock olägenheten av, dels att ytterligare en
eldfarlig inrättning förlädes inom fästningen, dels ock att antalet av
den civila personalen inom densamma ökades.
Enligt beräkning skulle vattnet tagas från Vättern, men, enligt
erfarenhet från ammunitionsfabriken å Karlsborg, komme därvid sand
och slam lätt upp i maskinerna, vadan en avsevärd olägenhet därmed
vore förenad. Då emellertid garnisonens vattenledning ingalunda vore
tillräckligt givande för att tillgodose behovet även för tvättinrättningen,
bleve det för undvikande av nämnda olägenhet nödvändigt att företaga
eu utvidgning av den nuvarande vattenledningen, en åtgärd, varigenom
dock betydligt högre kostnader för vattenbehovets fyllande, än de, som
nu beräknats, komme att uppstå.
Verkställandet av tvätt för flera truppförband i en gemensam tvättinrättning
komme alltid, stridande som det vore mot självhushållningsprincipen,
att medföra vissa olägenheter. Förväxling av kläder med
därav följande tidsutdräkt och ökade transportkostnader kunde knappast
undvikas, varjämte den sparsamhet och omvårdnad i detalj, vartill
arbete för egen räkning manade, ej kunde i samma grad påräknas
vid en gemensam tvättinrättning. Särskilt vid infanteriet, där jämförelsevis
bättre tillgång på arbetskraft funnes än vid specialvapnen, lede
det intet tvivel, att tvätten billigast kunde ombesörjas av truppförbanden
själva, blott tillräckligt antal icke vapenföra värnpliktiga därvid
användes.
Beträffande den ekonomiska sidan av saken hade i ärendet verkställd
utredning givit vid handen,
5
Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr G.
att tvätten vid den ifrågasatta gemensamma tvättinrättningen på
Karlsborg torde kunna, lågt räknat, utföras för omkring 9 öre för kilogram,
däri dock ej inbegripet amortering och ränta å samt underhåll
av anläggningen in. m.;
att tvätten för trupperna å Karlsborg för närvarande kunde
utföras vid Wetterns tvättinrättning i Jönköping för 12 öre för
kilogram;
att detta högre pris av 3 öre motsvarade ett belopp av 3,743
kronor om året, om hela den erforderliga tvättmängden för trupperna
på Karlsborg jämlikt arméfördelningschefens uppgift beräknades till
124,771 kilogram för år;
att det nuvarande tvättpriset för trupperna i Skövde visserligen
vore 17,4 öre för kilogram, då tvätten verkställdes i Alingsås, men att
tvätten kunde erhållas i Jönköping för 11,44 öre för kilogram, samt
att användandet av den föreslagna tvättinrättningen å Karlsborg skulle
medföra ett pris av 9,74 öre för kilogram, vilket med en erforderlig
tvättmängd, jämlikt arméfördelningschefens uppgift, av 86,779 kilogram
för år skulle, jämfört med kostnaden vid tvättinrättningen i
Jönköping, motsvara en minskning i den årliga kostnaden av 1,475
kronor; samt
att den beräknade tvättanläggningen å Karlsborg således skulle
komma att medföra en besparing av högst (3,743 + 1,475) = 5,218 kronor
om året, en summa, som dock ej kunde täcka kostnaderna för
amortering och ränta å samt underhåll m. m. av den till ett belopp av
136,000 kronor beräknade tvättanläggningen, vadan densamma måste
ur ekonomisk synpunkt anses ofördelaktig.
Då härtill komme de övriga olägenheter, som tvättinrättningen
ifråga, enligt vad ovan framhållits, skulle medföra, ansåge departementen
densamma ej böra komma till utförande, så mycket mer som volontärskolan
redan hade en egen tvättinrättning. Under antagande att
denna fortfarande komme att användas, varigenom tvättbehovet för
volontärskolan skulle komma att avgå från det för Karlsborgstrupperna
beräknade behovet, bleve den ovan för desamma angivna besparingen
genom den gemensamma tvättinrättningen minskad från 3,743 kronor
till 1,973 kronor. Besparingen i dess helhet komme således att uppgå
till endast (1,973 + 1,475) = 3,448 kronor, en summa, som, jämförd med
för kronan uppkommande utgifter, bleve allt för obetydlig.
Borde sålunda den ifrågasatta tvättinrättningen å Karlsborg ej
komma till utförande, återstode emellertid att taga i övervägande, huruvida
uppförandet av en tvättinrättning i Skövde för endast trupperna
6
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Civilkommissionens
skrivelse
den 20
oktober 1911.
därstädes vore fördelaktigt. Tvättpriset vid nämnda trupper borde,
som förut nämnts, beräknas till 11,44 öre för kilogram, vilket med omkring
1,44 öre kunde antagas överstiga kostnaden vid en kronans egen
tvättinrättning, varigenom med en beräkning av den tvättmängd, som
uppgivits, eller 86,779 kilogram, en egen tvättinrättning skulle kunna
inbespara 1,249 kronor om året i utgift för truppförbanden. Då denna
summa vore alltför ringa för att ersätta kronan för de årliga kostnader,
en egen tvättinrättning skulle medföra, syntes en sådan ej
böra ifrågakomma. Detta hindrade dock ej, att den för Skaraborgs
regemente ensamt tillämnade tvättinrättningen borde anordnas, enär
det särskilt vid infanteriet, där tillgång på egen arbetskraft funnes,,
ställde sig gynnsamt med egen tvättinrättning.
På grund av vad sålunda framhållits, ansåge fortifikations- och intendentsdepartementen
någon ändring i redan vidtagna åtgärder beträffande
tvättinrättningar för truppförbanden ifråga ej vara lämplig.
Departementen hemställde därför, att den av civilkommissionen väckta
frågan ej måtte till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.
Sedan civilkommissionen beretts tillfälle att i ärendet avgivå påminnelser,
anförde kommissionen i underdånig skrivelse den 20 oktober
1911, att kommissionen funnit alla skäl tala för den ifrågasatta tvättinrättningens
förläggning till Karlsborg. Häremot hade invänts, att
därmed ytterligare en eldfarlig inrättning skulle förläggas inom fästningen
samt att antalet av den civila personalen inom densamma skulle
ökas. Den förra invändningen syntes kommissionen icke behöva något
bemötande. Vad åter beträffade den senare invändningen, syntes det lätt
kunna förebyggas, att civil personal till antal av någon betydenhet
fördes inom fästningen, om vid fördelningen truppslagen emellan av
icke vapenföra värnpliktiga Karlsborgstrupperna erhölle en ökning i
antalet, tillräckligt stor för att tillgodose personalbehovet vid en tvättinrättning.
Beträffande vad arméförvaltningen anfört rörande erfarenheten från
ammunitionsfabriken i fråga om sand och slam i Vätterns vatten, så
torde de ömtåliga maskinerna vid denna fabrik ej böra jämföras med
apparater, avsedda för en tvättinrättning. Om det verkligen visade sig,
att tvättinrättningens tillbehör kunde taga skada av föroreningar i
vattnet, torde det ej möta oöverstigliga hinder att genom en tillräckligt
lång ledningstrumma taga vattnet längre från stranden och utanför det
område, där uppslamning kimde förekomma.
Förväxling av kläder torde i regel kunna undvikas genom en lämplig
fördelning truppförbanden emellan av tvättiderna.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.
7
Vidkommande den ekonomiska utredningen ville kommissionen till
en början framhålla, att för särskild tvättinrättning vid Skaraborgs regemente
icke anförts något hållbart skäl och att följaktligen kostnaderna
för sådan inrättning borde kunna undvikas, om kommissionens framställning
vunne bifall.
Sedan Kungl. Maj:t härefter anbefallt arméns kasernbyggnadsnämnd
att avgiva yttrande angående uppförande av en gemensam tvättinrättning
för garnisonen i Skövde, bestående av Skaraborgs regemente, Livregementets
husarer och Göta trängkår, anförde kasernbyggnadsnämnden
i underdånig skrivelse den 9 december 1911, att en inom nämnden
verkställd utredning givit till resultat, att de tre truppförbanden borde
hava en gemensam tvättinrättning, förlagd inom infanteriregementets område,
där en lämplig ångcentral funnes och där tillräckligt med folk kunde
erhållas för den hantlangning, som behövdes vid tvättens behandling.
Att förlägga anstalten vid något vattendrag syntes icke med tanken
på vattenkostnaden vara behövligt, och ur andra synpunkter bleve en
sådan placering givetvis dyrare. Så bleve transportkostnaderna för
infanteriregementets tvätt högre i och med det större avståndet, nya
byggnader måste uppföras med ledningar för vatten och avlopp, särskild
maskinpersonal anställas och i vissa fall ny tomt för anläggningen inköpas.
Vid infanteriregementets kaserntomt vore däremot vattenledning
framdragen till lämplig plats för en dylik byggnad, och för etablissemanget
i övrigt erfordrades avloppsledningar, vilka utan kostnad även
kunde användas av tvättanstalten. Maskinpersonal måste finnas för etablissemangets
övriga maskinella inrättningar och kunde med en ringa
ökning av kostnaden även användas vid tvättinrättningen. Som dessutom
tomten erhölles fritt, bleve således anläggningskostnaderna och
en del driftkostnader därstädes de minsta möjliga.
En fråga, som i detta fall uppstode, vore, huruvida byggnaden och
dess inredning, för den händelse hela garnisonen skulle få sin tvätt
behandlad där, behövde givas större dimensioner och omfattning än den
vid Upplands infanteriregementes etablissemang i Uppsala anlagda tvättinrättningen,
då kvantiteten tvätt här bleve rätt mycket större.
Härvid kunde följande uppskattning göras:
Tvättkvantitet per år:
från infanteriregementet .................... 50,000 kilogram
» husarregementet ........................... 30,000 »
» trängkåren ...................................... 20,000 »
eller minst 100,000 kilogram
Arméns
kasernbyggnadsnämnds
yttrande den
9 december
1911.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Den för Upplands infanteriregemente anlagda tvättinrättningens
kapacitet hade av leverantören och sakkunniga uppgivits till 500 å 600
kilogram tvätt per dag med 10 timmars arbetstid. För 200 dagars
användning per år motsvarade detta således 100,000 å 120,000 kilogram.
Vissa tider av året kunde dock en betydligt ökad kapacitet erfordras,
för att icke stockning och hinder för de olika truppförbanden skulle
uppstå, varför någon ökning av tvättapparaterna, eventuellt genom uppsättande
av reservapparater, och anordnande av något större lokaler
för tvättens förvaring m. m. efter allt att döma torde komma att erfordras.
Huru det hela för övrigt skulle ordnas beträffande fördelning
av personal, tid och kostnader för de olika truppförbanden, hade nämnden
icke ansett böra tillkomma den att söka utreda.
Nämnden ville i detta sammanhang anföra, att den trott sig finna
en god lösning vara, att infanteriregementets hela tvätt sköttes i tvättinrättningen
i fråga, och att framförallt den tyngre tvätten, bestående
av lakan, handdukar, madrassöverdrag, putvar och dylikt, eller den s. k.
kasernutredningen, från de övriga båda truppförbanden skickades till
denna centraltvättanstalt, men att antingen särskilda smärre handtvättinrättningar
anlades för husarregementet och trängkåren, där lättare
tvätt behandlades, eller ock denna lämnades bort till enskilda tvättanstalter,
enär densamma på så sätt i allmänhet torde bliva bättre behandlad
än vid maskintvättning och den sannolikt mycket besvärliga sorteringen
och förvaringen av kläderna underlättades. Den tyngre tvätten
lämpade sig nämligen bäst för massbehandling i maskiner och kunde
även sparas till lämpliga tider för tvättanstalten, under det att den
andra tvätten däremot tarvade eu hastigare behandling på kortare
mellantider och det därför kunde bliva svårare att få densamma i rätt
tid behandlad vid centraltvättinrättningen.
Av verkställda undersökningar framginge, att tvätten vid egen tvättanstalt
för truppförbanden under ovan gjorda förutsättningar borde
kunna utföras för 10 å 12 öre för kilogram, beroende på kvantiteten,
men att kostnaden för tvätt, utförd av entreprenör under liknande förhållanden,
uppginge till 16 å 18 öre för kilogram.
Då någon tvättinrättning med fullständiga tvättapparater av modern
typ icke funnes vid arméns etablissemang, kunde svårligen driftkostnaderna
med större säkerhet till sitt rätta värde beräknas, varför det
syntes vara lämpligast att vid den dåmera färdiga tvättinrättningen i Uppsala
verkställa noggranna undersökningar beträffande maskineriets kapacitet,
tvättkostnader m. m., samt att med ytterligare stöd härav upp
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
göra förslag och beräkningar för en eventuell anläggning i Skövde,
som därefter torde kunna iordningställas för användning samtidigt med
kasernetablissemanget för Skaraborgs regemente i övrigt.
Genom nådig remiss den 11 december 1911 anbefalldes arméförvaltningens
fortifikations- och intendentsdepartement att avgiva förnyat
yttrande i ärendet.
Sedan intendentsdepartementet med anledning bärav anmodat chefen
för tredje arméfördelningen att efter vederbörandes börande avgiva
yttrande i ämnet, framhöll arméfördelningscliefen i skrivelse den 27
mars 1912 — efter att bava ifrågasatt olika anordningar för tvättens
ombesörjande — såsom lämpligast att, i överensstämmelse med vad
kasernb}Tggnadsnämnden föreslagit, frågan om en gemensam tvättinrättning
för trupperna i Skövde tillsvidare lämnades oavgjord samt gjordes
beroende av det resultat, som under år 1912 vunnes vid den för Upplands
infanteriregemente anlagda tvättinrättningen i Uppsala.
Med underdånig skrivelse den 9 april 1912 överlämnade fortifikations-
och intendentsdepartementen samtliga handlingar i ärendet samt
anförde därvid för egen del, att då de förslag och omdömen, som beträffande
den föreliggande frågan blivit avgivna, i huvudsak grundade
sig endast på teoretiska beräkningar, men tillfälle numera gåves att
för frågans vidare bedömande få stöd av erfarenhet såväl vid Upplands
infanteriregemente som vid den å Rindön anlagda tvättinrättningen för
kustartilleriet och Vaxholms grenadjärregemente, departementen, med
anslutning till vad kasernbyggnadsnämnden och arméfördelningscliefen
uttalat, för sin del ville framhålla lämpligheten av att frågans avgörande
bleve beroende av den erfarenhet, som sålunda kunde vinnas.
Vad som härvid särskilt borde bliva föremål för utredning, syntes vara
frågan om de kostnader, som uppstode
a) då en för all tvätt vid samtliga truppförbanden i Skövde avsedd
tvättinrättning anlades och sålunda gåves så stor omfattning, att behovet
även under oktober och november månader kunde tillgodoses,
samt
b) då, till fördel för självhushållningsprincipen, en mindre tvättinrättning
anlades vid vartdera etablissemanget för Livregementets
husarer och Göta trängkår samt en större tvättinrättning för Skaraborgs
regemente, avsedd för såväl detta regementes tvätt i dess helhet
som de förstnämnda truppförbandens tvätt av filtar, handdukar, madrassvTar,
lakan och putvar, eller s. k. grövre tvätt.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 6 höft. (Nr 6.)
Arméförvaltningens
fortifikationaoch
intendentedepartements
yttrande
den 9
april 1912.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Framställning
av chefen för
tredje arméfördelningen
-
Arméförvaltningens
fortifikations-
och
intendentsdepartements
skrivelse den
27 februari
1914.
Arméns
kasernbyggnadsnämnds
yttrande den
16 juni 1916.
Uti skrivelse till statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet
den 8 december 1913 anmälde chefen för tredje arméfördelningen, att
chefen för Skaraborgs regemente, med anledning av en utav vederbörande
fördelningsläkare gjord framställning, framhållit önskvärdheten
av att regementet snarast måtte erhålla sin bad- och tvättinrättning.
Bristen på badinrättning vållade nämligen regementets skolor hygieniska
olägenheter, vilka vore särskilt kännbara sedan kylig väderlek inträtt
och det med hänsyn till risken för förkylning ej längre läte sig göra
att använda de i tvättrummen befintliga kallvattenduscharna.
Då den inom Livregementets husarers kasernetablissemang befintliga
badinrättningen vore allt för liten för att kunna bereda tillfälle till
badning jämväl för Skaraborgs regemente, hemställde arméfördelningschefen,
att den för sistnämnda regemente planerade bad- och tvättinrättningen
snarast måtte komma till stånd.
Uti underdånig skrivelse den 27 februari 1914 anmälde arméförvaltningens
fortifikations- och intendentsdepartement, att sedan dåmera
de i Uppsala och å Rindön för flera truppförbands gemensamma behov
anordnade tvättinrättningarna varit i verksamhet så länge, att ett fullt
tillförlitligt bedömande av deras ändamålsenlighet bort kunna vinnas,
intendentsdepartementet från chefen för Upplands infanteriregemente och
t. f. chefen för Vaxholms grenadjärregemente låtit infordra utredningar i
ämnet. Av dessa utredningar framginge, att en för Skövdegarnisonen
gemensam, för all vid truppförbanden förekommande tvätt avsedd tvättinrättning,
vore ur alla på frågan inverkande synpunkter fördelaktigast.
Med anledning därav och då det av många skäl vore önskligt, att
de till Skövde förlagda truppförbanden med det snaraste erhölle möjlighet
att själva verkställa tvätten av sina persedlar, hemställde departementen,
att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt arméns kasernbyggnadsnämnd, som
uppgjort plan till tvättinrättning för Skaraborgs regemente och ombesörjt
tvättinrättningen vid Upplands infanteriregemente, att låta uppgöra
slutligt förslag till anläggning av tvättinrättning vid Skaraborgs
regemente, avsedd för de i Skövde förlagda truppförbandens gemensamma
behov.
Genom nådig remiss den 22 juni 1915 anbefalldes arméns kasernbyggnadsnämnd
att inkomma med förslag till anordnande av tvättinrättningjämte
badhus för Skaraborgs regemente, tvättinrättningen avsedd
för de i Skövde förlagda truppförbandens gemensamma behov; och
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr (i.
11
borde därvid särskilt angivas, huru stor del av kostnaderna borde gäldas
av andra än de till kasernetablissemang för Skaraborgs regemente avsedda
medel.
Till åtlydnad härav har kasernbyggnadsnämnden med underdånig
skrivelse den 16 juni 1916 överlämnat ett i samråd med vederbörande militära
myndigheter uppgjort, av ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt
förslag till tvättinrättning för ifrågavarande truppförband samt därvid
anfört följande:
Byggnaden vore avsedd att förläggas inom Skaraborgs regementes
etablissemang å kaserngårdens östra sida invid gränsen till den öster
om etablissemanget belägna landsvägen från staden och uppföras med
murar av betong i tvenne våningar med vind och delvis utgrävd
källare.
Bottenvåningen inrymde regementets varmbadhus, omfattande avklädningsrum,
badstu och bassäng jämte dusch för manskap samt badrum
för officerare och underofficerare. Tvättinrättningen vore i huvudsak
förlagd till våningen 1 trappa upp, men disponerade även tvenne rum
i bottenvåningen, vilka avskilts till inlämningsrum för persedlar från
Livregementets husarer och från Göta trängkår. Tvättinrättningen i
våningen 1 trappa upp omfattade, förutom inlämningsrum för persedlar
från Skaraborgs regemente, tvättstuga med tvättapparater av olika
slag, torkrum med torkskåp, innehållande 21 st. s. k. torkhästar, kallmangel,
ångmangelrum, maskinrum och utlämningsrum.
Vinden innehölle en större torkvind, lagningsrum och personalrum.
Källaren inrymde varmkammare och en del förrådsrum.
Byggnaden vore så planerad, att helt och hållet skilda ingångar
anordnats till bad- och tvättavdelningarna, och så förlagd, att tillträde
till den sistnämnda avdelningen kunde erhållas såväl från kaserngården
för Skaraborgs regementes personal som från landsvägen utanför för
personal från övriga truppförband. Sistnämnda personal kunde sålunda
helt och hållet utestängas från kaserngården.
Tvättstugan vore avsedd att inredas, förutom ilied erforderligt antal
hoar för handtvätt, med apparater för maskintvätt, bestående av tvenne
tvättmaskiner, en sköljmaskin, en centrifug och en såplösningstunna.
Som kraftkälla skulle användas en ångmaskin, som dreves med högtrycksånga
från den inom etablissemanget redan uppförda ångcentralen.
Enligt nämndens förmenande vore tvenne tvättmaskiner fullt tillräckliga
för behovet. Uti tvättinrättningen vid etablissemanget för Upplands
infanteriregemente invid Uppsala, där tvättning jämväl verkställdes för
Upplands artilleriregemente och det i Uppsala förlagda detachementet
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
av Skånska husarregementet, funnes en tvättmaskin och en koktunna,
den senare betydligt underlägsen tvättmaskinen i kapacitet. Dessa
tvenne apparater hade dock visat sig tillräckliga, enligt uppgift komme
till och med koktunnan knappast till användning, varför nämnden med
stöd av dessa praktiska rön ansåge, att icke flera än tvenne tvättmaskiner
vore erforderliga för tvättinrättningen i Skövde. Plats funnes
dock reserverad för ytterligare en koktunna, som kunde anskaffas, därest
tvättbehovet i framtiden skulle stegras i avsevärdare mån.
Värmeledning med radiatorer för medeltrycksånga skulle anordnas
inom byggnaden. Ventilation av badstun skedde med varmluft från
värmekammare och av övriga lokaler dels genom kanaler, uppdragna
uti eller invid byggnadens mellanväggar, och dels genom fönstren.
Byggnaden vore föreslagen att förses med elektrisk belysning.
Redan i oktober 1915 hade nämnden upprättat ett första förslag
till byggnaden ifråga. Detta förslag (alternativ I) hade därefter förelagts
vederbörande fördelnings- och regementschefer, vilka begärt en del
förändringar och tillägg. Med iakttagande av dessa i huvudsak och i
den mån, som enligt nämndens uppfattning vore lämplig, hade det nu
föreliggande definitiva förslaget (alternativ II) utarbetats.
Mot byggnadens placering inom kaserntomten hade varken fördelningschefen
eller chefen för Skaraborgs regemente haft något att erinra.
På framställning av regementschefen hade nämnden anordnat
källarlokaler under byggnaden, dock icke till den omfattning, som begärts,
huvudsakligen på den grund, att källarlokaler under bassängen
samt de båda inlämningsrummen, vilkas golv läge på betydligt lägre
plan än övriga rum i bottenvåningen, skulle förutsätta särskilda anordningar
och förorsaka betydliga kostnader. Att låta utgräva källarlokaler
under badstun hade nämnden icke ansett lämpligt. Vid de förut för
andra etablissemang uppförda varmbad- och tvättinrättningarna hade
källarlokaler icke anordnats, men ansåge nämnden, vars ledamöter själva
vid besök å platsen iakttagit, att etablissemangets förråd slokaler redan
helt och hållet tagits i anspråk och att nya dylika vore erforderliga,
att de å ritningen angivna källarlokalerna borde komma till utförande,
enär därigenom för olika ändamål lämpade förrådslokaler erhölles för en
jämförelsevis ringa tilläggskostnad.
De av regementschefen framhållna önskemålen med avseende på
badstun, manskapets avklädningsrum samt officers- och underofficersbaden
komme självfallet att tillgodoses såsom tillhörande de allmänna
fordringarna på dylika lokalers inredning. På dennes begäran hade
uti det nya förslaget dessutom anordnats särskilt toalettrum, innehål
-
Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
13
lande urinoar- och klosettavdelning i samband med avklädningsrummen.
Vattenkastare med avloppstratt koinme likaledes på regementschefens
begäran att insättas i bassängrummet.
Efter de gjorda uttalandena från vederbörande chefer hade förläggningen
av tvättavdelningens lokaler omstuderats, varigenom bättre
anordningar och större följdriktighet vunnits med avseende på det
tvättade godsets behandling. Så hade torkhästarna ökats med cirka
en tredjedel eller från 10 st. av 2,7 meters längd (=27 meter) till 21
st. av i,75 meters längd (= 36,75 meter). Tillträde till rummet för hästarna
erhölles nu från ångmangelrummet och icke från maskinrummet
såsom i ursprungliga förslaget. Vidare hade torkrummet gjorts så
stort, att kallmangeln, som komme att drivas med maskinkraft, kunde
placeras i detsamma, varför regementschefens önskemål om direkt transport
av godset från torkhästarna till kallmangeln uppfylldes. Slutligen
hade ett tillräckligt utrymme för ångmangeln beretts invid tvättstugan.
Regementschefens förslag att placera ångmangeln å vinden syntes icke
böra beaktas, emedan i så fall hiss borde anordnas för transport av
tvättgodset till vinden.
Förutom att de framställda önskemålen i huvudsak tillgodosetts,
hade nämnden ändock kunnat bereda trupp förbanden fördelen av en
rymlig torkvind, efter de längre sidoväggarnas hela längd försedd med
spjäljalusier för luftväxlingens ökande. Likaså hade å vinden inretts
ett rum för personalen, vilket icke anordnats i tidigare uppförda dylika
byggnader.
Kostnaderna för tvättinrättningens anordnande enligt det föreliggande
förslaget hade beräknats till 113,890 kronor, sålunda fördelade;
Byggnadskostnader:
1.
Sckaktnings- och grundläggnings- arbeten ...................................................
kr.
6,970: —
2.
Cement-, betong-, asfalt- och puts- niugsarbeten.........................................
»
32,716: —
3.
Timmermansarbeten ...........................
»
4,150: —
4.
Fönster och dörrar med glas, beslag
och målning ..........................................
»
3,505: —
5.
Inredningsarbeten.................................
»
3,705: —
6.
Järn-, plåt- och taktäckningsarbeten
»
10,075: —
7.
Måleriarbeten ......................................
»
3,629: —
8.
Oförutsedda utgifter, kontroll m. in.
»
4,500: —
Transport kronor
69,250: —
69,250: —
14
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Inredning och maskinella anordningar
Transport kronor
........................... »
69,250
30,000
—
Värme- och ventilationsanordningar ......
............................ »
5,500
—
Vatten- och avloppsledningar....................
............................. »
5,000
—
Elektriska belysningsanordningar ............
............................. »
2,340
—
Planering, rännstenar och rörgravar .......
........................... »
1,800
—
Summa kronor
113,890
-—
Sedan nämnden hos vederbörande fördelningschef begärt uppgift
om tvättmängderna, hade denne med skrivelse den 1 juni 1916 översänt
från de olika truppförbanden i Skövde härom lämnade uppgifter,
varav framginge, att de årliga tvättmängderna för Skaraborgs regemente,
Livregementets husarer och Göta trängkår vore respektive cirka
94,000, 35,000 och 34,000 kilogram.
Under förutsättning att utgifterna för badinrättningen jämte
källarutrymmena påfördes ensamt de för Skaraborgs regementes etablissemang
avsedda byggnadskostnaderna och att kostnaderna för tvättinrättningen
med tillhörande inredning beräknades gäldas såväl av sistnämnda
medel som ock av annan utgiftstitel i proportion till de tvättmängder,
som för de olika truppförbanden var för sig årligen skulle avverkas
inom tvättinrättningen, skulle kostnaderna bliva
för Skaraborgs regemente............... kronor 79,464: —
» Livregementets husarer........... » 17,562: —
)) Göta trängkår ........................... » 16,864: —
Uti underdånig skrivelse den 7 oktober 1915 hade nämnden uppgivit
kostnaden för en varmbad- och tvättinrättning, utförd på liknande
sätt som vid övriga under nämndens vård uppförda kasernetablissemang
under normala byggnadsförhållanden, till 61,500 kronor, därav för själva
byggnaden 33,800 kronor, för inredning och maskinella anordningar
uti maskintvättinrättningen 17,000 kronor, för ledningar av olika slag
m. m. 6,200 kronor, samt för oförutsedda utgifter och kontroll m. m.
4,500 kronor.
De kostnader, vilka skulle gäldas av byggnadsmedlen för Skaraborgs
regementes kasernetablissemang, stege enligt nu föreliggande förslag
till 79,464 kronor eller till omkring 18,000 kronor högre belopp än som
ursprungligen beräknats för liknande byggnad för regementets behov.
Denna kostnadsstegring härledde sig såväl från tillkomna kostnader
dels för anordnande av källarlokaler under byggnaden och dels för
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
15
änclamålsenligare anordningar inom byggnadens olika avdelningar, som
ock från genom kriget stegrade material- och arbetskostnader.
På grund av vad sålunda anförts, ville nämnden förorda, att det
föreliggande förslaget (alternativ II) komme till utförande. Av hela
kostnaden för byggnaden, uppförd enligt detta alternativ, eller 113,890
kronor, borde 79,464 kronor påföras det extra ordinarie anslaget till
uppförande av kasernetablissemang för femton infanteriregementen och
34,426 kronor annan utgiftstitel än denna. Som Kungl. Maj:t tidigare
ställt 61,500 kronor till nämndens förfogande för uppförande av varmbad-
och tvättinrättning för Skaraborgs regemente, skulle omkring 18,000
kronor ytterligare erfordras för ändamålet att utgå av nyssberörda
extra ordinarie anslag till uppförande av kasernetablissemang för femton
infanteriregementen.
Enligt den för Skaraborgs regementes kasernetablissemang fastställda
byggnadsplanen skall därstädes, liksom vid övriga genom kasernbyggnadsnämndens
försorg uppförda etablissemang, uppföras en
särskild varmbad- och tvättinrättning. Ehuru kasernetablissemanget
sedan flera år tillbaka av truppförbandet tagits i bruk, har ifrågavarande
byggnad dock ännu icke kommit till utförande på grund av den
pågående utredningen om lämpligheten av att utbygga tvättinrättningen
i eu sådan omfattning, att därstädes kunde ombesörjas tvätt jämväl
för de båda andra till Skövde förlagda truppförbanden. Sedan
denna utredning numera slutförts, torde med frågans avgörande icke
böra vidare anstå, då, såsom vederbörande arméfördelningschef framhållit,
Skaraborgs regemente givetvis är i behov av att snarast möjligt
erhålla den för detsamma avsedda bad- och tvättinrättningen.
Enligt kasernbyggnadsnämndens nu föreliggande, i samråd med
vederbörande militärmyndigheter uppgjorda förslag skulle kostnaderna
för uppförande av en gemensam tvättinrättning belöpa sig till 113,890
kronor. Av detta belopp hava 34,426 kronor beräknats utgöra den
merkostnad, som föranledes av tvättinrättningens anordnande jämväl
för Livregementets husarers och Göta trängkårs behov. Enligt vad
kasernbyggnadsnämnden tidigare uppgivit beräknas kostnaden för
tvättens utförande vid egen tvättanstalt för truppförbanden understiga
kostnaden för tvättens utförande av entreprenör med 6 öre för kilogram.
Då den årliga tvättmängden vid sistnämnda båda truppförband
utgör tillhopa 69,000 kilogram, skulle således genom tvättens utförande
vid den gemensamma tvättinrättningen uppstå en årlig besparing av
4,410 kronor. Denna summa synes mer än väl räcka till för ränta och
Departements
chefen.
\
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
amortering av den ökade anläggningskostnaden. Vid sådant förhållande
och då de i Uppsala och å Rindön för flera truppförbands gemensamma
behov anordnade tvättinrättningarna visat sig i alla avseenden fördelaktiga,
finner jag mig böra tillstyrka, att den för Skaraborgs regemente
avsedda tvättinrättningen göres gemensam för samtliga till Skövde förlagda
truppförband.
Mot det av kasernbyggnadsnämnden framlagda förslaget, vilket utarbetats
med beaktande av alla på frågan inverkande omständigheter,
bar jag icke någon anmärkning att framställa. Ej heller giva de uppgjorda
kostnadsberäkningarna mig anledning till någon erinran.
Enligt vad kasernbyggnadsnämnden uppgivit komma de å Skaraborgs
regementes kasernetablissemang belöpande kostnaderna att med
omkring 18,000 kronor överstiga det belopp, som tidigare för ändamålet
beräknats. Då denna merkostnad har sin grund i vidtagandet
av förbättrade anordningar i byggnadens olika avdelningar samt beredande
av erforderliga ökade förrådslokaler för regementet ävensom i
de under senare tiden inträffade stegrade material- och arbetskostnaderna,
anser jag, i likhet med kasernbyggnadsnämnden, att berörda belopp
bör påföras kasernbyggnadsanslaget. De kostnader åter, som belöpa å
Livregementets husarer och Göta trängkår, eller 34,426 kronor, torde
lämpligen kunna utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar,
vilka tidigare tagits i anspråk för liknande ändamål och därtill lämna
tillgång.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst
34,426 kronor må tagas i anspråk såsom bidrag till kostnaderna för
anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang av gemensam
tvättinrättning för de till Skövde förlagda truppförbanden.»
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Stockliolm. K. L. Beckmans Boktr., 3 917.
Ur protokollet:
Axel Westin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:33 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang av gemensam tvättinrättning a1 i texten
- SU 1917:17 Statsutskottets utlåtande Nr 17 s. 1 i texten