Angående tjänstårsberäkning för vissa folkskolinspektörer
1917-01-20 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:60, Angående tjänstårsberäkning för vissa folkskolinspektörer
Dokumentets text
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 60.
1
Nr 60.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående tjänstårsberäkning
för vissa folkskolinspektörer; given Stockholms
slott den 20 januari 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att folkskolinspektörerna Teodor Torbiörnsson, Karl Vitalis Karnell,
Anders Teodor Lindqvist och Anders Joel Eucharius Olsson-Garpe må
för uppflyttning i högre lönegrad från och med år 1917 räkna sig till
godo jämväl den tid, de före år 1915 på grund av Kungl. Maj:ts förordnande
tjänstgjort såsom folkskolinspektörer.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
K. G. Westman.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 49 höft. (Nr 60—61.)
1
2
Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 60.
Tjänstårsberäkninp
för
Tissa folkskolinspektörer.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 januari 1917.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hassf.lrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke, '' 1
W ESTMAN,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Westman anförde:
Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr 145, till 1914 års
senare riksdag avlåtna framställning angående omreglering av folkskolinspektionen
beslöt riksdagen, att till folkskolinspektör skulle från och med
år 1915 utgå lön i tre lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3)
3,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar å respektive 1,300 kronor, 1,450
kronor och 1,600 kronor och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde
innefattade Stockholms stad, därest han vore där bosatt, samt
till folkskolinspektör, vars inspektionsområde huvudsakligen vore förlagt
till Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län och som vore där bosatt,
ortstillägg å 500 kronor. Vidare medgav riksdagen, att folkskolinspektörsbefattning
finge av Kungl. Maj:t tillsättas medelst konstitutorial eller genom
förordnande för viss tid, dock att i sistnämnda fall den del av avlöningen,
som motsvarade lönen, skulle minskas med 100 kronor. Före omregleringen
innehade alla inspektörerna allenast förordnanden för viss tid.
Riksdagen godkände jämväl vissa villkor och bestämmelser för åtnjutande
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 60.
3
av avlöningsförmånerna för de omreglerade befattningarna, i vilket hänseende
skulle gälla, bland annat, att uppflyttning från lägre till högre lönegrad
Ange äga rum efter förloppet av fem år, under villkor att tjänstinnehavaren
under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordrades
för att vinna nämnda uppflyttning, med gott vitsord bestritt sin egen befattning,
vare sig såsom ordinarie innehavare eller på grund av förordnande,
eller ock, på grund av förordnande, bestritt annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, under iakttagande av att vid uppflyttning
till högre lönegrad den högre avlöningen ej finge tillträdas förr
än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjånståldern blivit uppnådd; och skulle i fråga om tjänstårsberäkning för
uppflyttning till högre lönegrad gälla, bland annat, att i tjänst varande
statens folkskolinspektör, vilken innehaft sin befattning såsom huvudsyssla,
finge vid övergång till den nya lönestaten äga tillgodoräkna sig den tid,
under vilken han innehaft förordnande såsom statens folkskolinspektör.
I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdades kungörelse
i ämnet den 9 oktober 1914.
Riksdagens beslut angående rätt för folkskolinspektör att vid övergång
till den nya lönestaten få för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring innebar en viss begränsning av vad Kungl.
Maj:t i detta hänseende ifrågasatt. 1 nyssnämnda proposition (nr 145)
både nämligen Kungl. Maj:t föreslagit, att det skulle bero på Kungl. Maj:ts
prövning, om och i vad mån i tjänst varande statens folkskolinspektör vid
övergång till den nya lönestaten skulle äga tillgodoräkna sig den tid, under
vilken han innehaft förordnande såsom statens folkskolinspektör. I det till
ifrågavarande proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet den 29 maj
1914 motiverade jag detta förslag därmed, att sådana omständigheter kunde
komma att föreligga, att icke blott inspektör, som innehaft inspektörsuppdraget
som huvudsyssla, utan i vissa fall även inspektör, vilken utövat
inspektionsuppdraget vid sidan av annan tjänst, borde för uppflyttning i
högre lönegrad få räkna sig till godo föregående tjänstgöring som statens
folkskolinspektör. Av vad jag i detta hänseende yttrade må här följande
anföras:
Skillnaden mellan de inspektörer, 13 till autalet, som pläga räknas till sistnämnda
grupp (statsinspektörer, vilka innehaft sitt uppdrag såsom huvudsyssla) och
vilka uppbära de högsta arvodesbeloppen, samt några bland de övriga inspektörerna
torde kunna anses tämligen godtycklig. Eu eller annan inspektör, vilken ansetts innehava
sitt iuspektörsuppdrag såsom bisyssla, har nämligen haft sig tilldelat ett inspektionsområde
av ungefär samma omfattning och lika krävande som liera bland de områden,
vilkas innehavare betraktats såsom inspektörer med uppdraget som huvudsyssla,
4
Kung!.. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 60.
och har därför ock måst ägna ungefär lika mycken tid och kraft åt inspektionsverksamheten
som de sistnämnda, även om det varit honom möjligt att vid sidan därav
bestrida någon annan befattning. Därest en sådan inspektör skulle önska och befinnas
lämplig att fortfarande tjänstgöra som inspektör, kan det knappast anses överensstämmande
med billighet och rättvisa, att hans föregående tjänstgöring såsom inspektör
icke på något sätt skulle komma honom till godo för uppflytning i högre lönegrad.
Att uppställa några allmänna regler för en utvidgning av rätten till lönetursberäkning
i den riktning, jag nu angivit, torde likväl icke vara möjligt; de få fall, varom
det här kunde bliva fråga, böra tydligen individuellt prövas och avgöras.
Vad Kung]. Maj:t sålunda föreslagit vann emellertid, såsom av det
föregående framgår, riksdagens bifall endast i den mån det avsåg sådan
inspektör, som förut innehaft sin inspektörsbefattning såsom huvudsyssla.
Härom yttrade riksdagen i skrivelse den 11 augusti 1914, nr 135, punkt 14:
I fråga om bestämmelserna beträffande uppflyttning i högre lönegrad har riksdagen
ej kunnat helt godtaga den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, att det
skulle överlämnas till Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån i tjänst varande
statens folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må för åtnjutande av
ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring
som statens inspektör, utan har riksdagen ansett sagda bestämmelse endast böra gälla
de inspektörer, vilka innehaft sin befattning som huvudsyssla. För tydlighetens skull
torde detta även böra angivas i avlöningsvillkoren.
Såsom förut nämnts, har stadgande i överensstämmelse med riksdagens
beslut intagits i förberörda nådiga kungörelse den 9 oktober 1914.
I underdåniga av folkskolöverstyrelsen överlämnade skrivelser hava nu
folkskolinspektörerna Teodor Torbiörnsson, Karl Vitalis Karnell, Anders
Teodor Lindqvist och Anders Joel Eucharius Olsson-Garpe anhållit att för
uppflyttning i högre lönegrad få räkna sig till godo även sådana tjänstår
såsom folkskolinspektörer, under vilka de icke utövat inspektörsbefattning
såsom huvudsyssla. Innan jag närmare redogör för dessa ansökningar,
torde jag höra beträffande sökandenas förhållanden förutskicka några
uppgifter, som kunna vara av betydelse för bedömandet av den föreliggande
frågan.
Torbiörnsson har tjänstgjort såsom statens folkskolinspektör från och med den
1 juli 1907. Till utgången av år 1914 utgjordes hans inspektionsområde av Göteborgs
och Bohus län. Under denna tid uppbar han, utom resekostnads- och traktamentsersättning
för tjänsteförrättningar, i årsarvode för inspektörsbefattningen 1,600 kronor,
flan innehade därjämte befattning såsom brukspredikant vid Jonsered och lärare
vid dåvarande folk.-kola. Under åren 1915 och 1916 tjänstgjorde han på grund av
Kungl. Maj:ts förordnande såsom folkskolinspektör i Bohusläns inspektionsområde, som
omfattar skoldistrikt tillhörande församlingarna i Älvsyssels norra, Orusts och Tjörns,
Yikornas södra och Vikornas norra kontrakt inom Göteborgs stift ävensom följande
samma stift tillhörande skoldistrikt: Kungälv, Rödbo, Ytterby, Kareby, Romelanda,
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (>0.
Torsby, Ha vestal!, Lycke, Marstrand, Solbana, Jörlnnda, Halta, Spekeröd. Ucklum,
Hjärtum och Västerlanda. Genom Klinik M»j:ts beslut den 10 november 1916 konstituerades
han att från och med den 1 januari 1917 vara folkskolinspektör i samma inspektionsområde.
Karuell har tjänstgjort såsom statens folkskolinspektör från och med år 1902.
Till utgången av år 1914 utgjordes hans inspektionsområde av Gällivare, .)iieka-järvi
och Karesuando pastorat inom Luleå stift. Utom resekostnads- och traktamentsersättning
för tjänsteförrättningar uppbar han i årligt arvode för i n pell tö rshe fatt n i n gen
500 kronor under åren 1902- 1907, 300 kiouor under åren 1908—1913 och 1,000
kronor under år 1914. Såsom huvudsyssla innehade han kyrkoheidebefatti.ingen i Karesuando
pastorat. Under åren 1915 och 1916 har Lamell enligt Kungl. Maj:ts förordnande
innehaft folkskolinspektörstjänsten i Norrbottens östra inspektionsområde, som
omfattar skoldistrikt tillhörande församlingarna i Norrbottens norra kontrakt inom
Luleå stift ävensom följande samma stift tillhörande skoldistrikt: Neder-Kalix, Tore
och Eåneå. Genom Kungl. Majrts beslut den 10 november 1916 konstituerades han att
från och med den 1 januari 1917 vara folkskolinspektör i samma inspektionsområde.
Sedan det emellertid befunnits nödigt att åt en särskild nomadskoliuspektör uppdraga
övervakandet av det nya nomadskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, har Kamel! förordnats att, med ledighet från folkskolinspektörstjänsten,
under åren 1917 och 1918 vara nomadskolinspektör, i vilken egenskap han i årligt
arvode åtnjuter ett belopp, som med 500 kronor överstiger stadgad avlöning för folkskolinspektör
i högsta lönegraden inom rikets nordligaste inspektionsområden.
Lindqvist har tjänstgjort såsom statens folkskolinspektör från och nied år 1911.
Under åren 1911—1914 omfattade hans inspektionsområde den dtl av Älvsborgs län,
som tillhör Göteborgs stift. Hans årsarvode såsom inspektör utgick under denna tid
med 740 kronor, varjämte han uppbar resekostnads- och traktamentsersättning för
tjänsteförrättningar. Han innehade tillika befattning såsom skolpräst vid Lilla Fdet
och regementspastor vid Bohusläns regemente. Under åren 1915 och 1916 har Lindqvist
enligt Kung!. Maj:ts förordnande tjänstgjort såsom folkskolinspektör i Västergötlands
södra inspektionsområde, vilket omfattar skoldistrikt tillhörande församlingarna
i domprosteriets .södra och domprosteriets norra kontrakt inom Göteborgs stift
ävensom följande samma stift tillhörande skoldistrikt: Torslanda, Öckerö, _>äve, Backa,
Björlanda, Viken, Sätila, Hyssna, Seglora, Frisla, Kinnarumma, Skepphult, Örby, Rinna,
Berghem, Hajom, Surteby och Kattunga, Fotskäl, Tostared, Bollebygd, Björketorp,
Töllesjö, Tölö, Lindome, Ålvsåker, Vallda, Släp, Onsala, Kungsbacka. Ilanhals, Fjärås,
Förlanda, Ölmevalla, Landa. Frillesås, Gällinge och Idala. Genom Kungl. Maj:ts beslut
den 10 november 1916 konstituerades Lindqvist att från och med den 1 januari
1917 vara folkskolinspektör i sistnämnda inspektionsområde.
Olsson-Garpe har tjänstgjort såsom statens folkskolinspektör från och med år
1905. Under åren 1905—1914 utgjordes hans inspektionsonnåde av Norrbärke, Västerdals
och Stora Tuna kontrakt inom Västerås stift. För sin inspektörsbefattning uppbar
han ett årligt arvode av 500 kronor jämte resekostnads- och traktamentsersättning för
tjänsteförrättningar. Såsom huvudsyssla innehade han under tiden till och med den
30 april 1908 lärarbefattning vid Vansbro folkskola iuom Järna skoldistrikt i Kopparbergs
län, varjämte han tjänstgjorde såsom pastorsadjunkt i Järua församling. Den 1
maj 1908 lämnade han dessa befattningar och tillträdde i stället kapellpredikantsbefattningen
i Mcckfjärd, vilken han, enligt vad jag inhämtat, innehade till utgången av
år 1914. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 december 1914 konstituerades han att
6
Kungl. Majds Nåd. "Proposition Nr 60.
från och med den 1 januari 1915 vara folkskolinspektör i Västmanlands inspektionsområde,
som omfattar skoldistrikt tillhörande församlingarna i domprosteriets, Munktorps,
Köpings, Arboga, Fellingsbro och Nora kontrakt inom Västerås stift ävensom
följande samma stift tillhörande skoldistrikt: Västanfors, Romfartuna och Haraker.
Jag övergår nu till de förut omnämnda ansökningarna och skall då
först återgiva det viktigaste av vad sökandena själva anfört till stöd för
sina framställningar.
Torbiörnsson:
Före den 1 januari 1915 hade Göteborgs och Bohus län varit rikets ojämförligt
största inspektionsområde i fråga om antal skolor och lärare. Det hade ock nu blivit
minskat med ej mindre än 19 skoldistrikt.
Enligt statistiska uppgifter för år 1913 hade i Göteborgs och Bohus läns
inspektionsområde den 31 december 1913 varit anställda 1,352 lärare och lärarinnor i
läsämnen. Av dessa hade ej mindre än 777 tillhört de 19 distrikt, som Torbiörnsson
nu lämnat, och 575 de 75 distrikt, som fortfarande tillhörde hans inspektionsområde.
Att skötseln av ett så stort distrikt med så många skolor och lärare hade åstadkommit
mycken expedition och mycket skrivarbete vore tydligt. Men att Torbiörnsson
trots detta och iunehavandet av annan tjänst ej försummat att besöka skolorna, framginge
av antalet resdagar, som i medeltal varit 157 per år.
Karnell:
Då Karnell avgått från kyrkoherdebefattningen i Karesuando, hade han avstått
från en större inkomst för eu mindre. Karnells inkomst i Karesuando skulle med inräknande
av personligt lönetillägg hava blivit 6,000 kronor utom förmånen av boställe.
Nu vore Karnells inkomst som folkskolinspektör 4,500 kronor i ett för allt.
Men Karnell hade ansett sig böra avgå från sin förutvarande befattning efter att ha
tjänstgjort under 16 år i landets mest avsides liggande församlingar, dels för sin hustrus
skull, vilken icke längre kunnat stå ut med det hårda klimatet och den stora ensamheten,
dels för sina barns skull, vilka måst komma till andra skolor än dem, Karesuando
bestode. Härtill hade kommit såsom ett för Karnell mycket viktigt skål, att
han varit livligt intresserad för sitt arbete såsom folkskolinspektör och icke gärna velat
lämna detta. Karnell ansåge sig ock före mången sitta inne med den erfarenhet av
skolväsendet och undervisningen i finn- och gränsbygden, som kunde för denna bliva
till nytta. Och, så vitt Karnell kunde se, komme han, därest hans förordnande förnyades,
att ägna sitt återstående liv åt detta arbete.
Av omständigheternas makt hade Karnells förra inspektörsbefattning kommit att
bliva mera eu huvud- än en bisyssla.
Under Karnells föregående tjänstetid som inspektör hade avlöningen varit ganska
liten: under åren 1902 — 1907 500 kronor, under åren 1908—1913 700 kronor och först år
1914 1,000 kronor för år. Av reseersättningarna hade det icke varit möjligt att avsätta
något att tala om, och ej heller inom nuvarande område torde det vara möjligt att
avsälta många kronor, beroende på oordnad skjutshållning till större delen av byarna
och lägenheterna samt mycket dyr skjutslega, när man vore hänvisad till folkets godtycke.
I Haparanda, där Karnell skulle bo, vore hyrorna och livsförnödenheterna, oavsett
kristiden, mycket höga.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 60.
7
Lindqvist:
Under åren 1911—1914 hade Lindqvist innehaft förordnande som folkskolinspektör
inom Ålvsborgs länsdel av Göteborgs stift. Detta inspektionsområde innefattade
79 skoldistrikt, med en sammanlagd areal av omkring 5,000 kvkm. och hade vid slutet
av år 1913 315 skolor med tillsammans 369 lärare.
Av dessa skolor besöktes av Lindqvist år 1911 190, år 1912 240, år 1913 265
och år 1914 260 och användes härtill respektive 125, 135, 135 och 154 resdagar. Resorna
hade med hänsyn till de ofta långa avstånden och obekväma kommunikationerna
varit synnerligen krävande. Inspektiousarbetet kunde sägas i regel hava upptagit 5
dagar i veckan under lästerminerna.
Till jämförelse borde nämnas, att Västergötlands södra inspektionsområde, där
Lindqvist nu hade förordnande, både en areal av cirka 3,500 kvkm. och innefattade
68 skoldistrikt med 350 skolor och 556 lärare.
För fullgörande av inspektionsuppdraget hade Lindqvist under ovan sagda tid
haft full tjänstledighet från sin befattning som folkskollärare samt endast uppehållit
den därmed förenade prä-terliga tjänstgöringen, som blott omfattade predikoskylrlighet
varannan söndag. Lindqvists tjänstgöring som regementspastor hade enbart fallit på
sön- och helgdagar under tiden för militärövningarna. .Härvid hade Lindqvist dock
under seuaste åren ofta betjänat sig av vikarie.
Av det nu anförda torde framgå, att Lindqvist ägnat sin mesta tid och kraft åt
inspektionssysslan. Slutligen ville Lindqvist ock framhålla, att han som folkskolinspektör
hade skyldighet att vara bosatt i Göteborg, där hans utgifter för bostad belöpte
sig till 1,200 kronor.
Olsson-Garpe:
Om också den förutvarande inspektörsbefattningen till namnet varit en bisyssla,
hade den dock i själva verket varit Olsmn-Garpes huvudverksamhet, som till allra
största delen tagit tid och krafter i anspråk. Av bifogat intyg frumginge, att OlssonGarpe
för befattningens nöjaktiga bestridande åtnjutit fullständig tjänstledighet från
sin lärarbefattning vid Vansbro folkskola under tiden från den 1 januari 1905 till den
1 maj 1908. Sistnämnda dag hade Olsson-Garpe tillträtt kapellpredikantsbefattningen
i Mockljärd, vilken han trots minskning i fastställda löneinkomster på ungefär 1.000
kronor sökt för att erhålla en lättskött prästerlig tjänst, som kunde bereda honom
tillfälle att utan dpn olägenhet, som medföljde tjänstledighet från innehavande befattning,
kunna på nöjaktigt sätt uppehålla inspektörstjänsten.
Under de 10 åren hade inspektionsdagarnas antal varit: år 1905 116, år 1906 126,
år 1907 118, år 1908 114. år 1909 121. år 1910 125, år 1911 106 (lågt antal på grund av sjukdom
i familjen), år 1912 116, år 1913 133 och år 1914 168; alltså i medeltal 124 dagar per år.
Dä härtill komme allt det arbete,, som folie utom inspektionsrestiden, torde arbetet i sin
helhet ej hava varit väsentligt mindre än deras, som haft befattningen som huvudsyssla.
Ej heller komme den samlade lön, Olsson-Garpe åtnjutit, om inspektinnsarvodet,
500 kronor, lädes till den prästerliga befattningens avlöningsförmåner, 2,000 å 2.300
kronor, att överstiga deu lön, som de folkskolinspektörer åtnjutit, vilka innehaft sin
befattning som huvudsyssla.
Vid Karnells ansökning voro fogade ett av domkapitlet i Luleå den
12 februari 1915 utfärdat betyg över Karnells tjänstgöring såsom folk
-
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 60.
skolinspektör samt ett av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens
län den 20 februari 1915 avgivet yttrande med anledning av sagda ansökning.
Domkapitlets tjänstgöringsbetyg var av följande lydelse:
Hos domkapitlet har folkskolinspektören K. Y. Karnell anhållit om utfärdande
för honom av tjänstgöringsbetyg; och tär domkapitlet i sadant hänseende vitsorda, att
Karnell, vilken från och med den 1 januari 1902 till och med den 31 december 1914 bestritt
inspektörsbefattning i Gällivare, Juckasjärvi och Karesuando lappmarksförsamlingar
och under denna sin tjänstgöring förvärvat en ingående och för det allmänna
synnerligen värdefull erfarenhet beträffande de säregna anordningarna för folkundervisningen
bland finnar och lappar i Sveriges nordligaste trakter, i sin egenskap av folkskolinspektör
ådagalagt utmärkt skicklighet samt utmärkt nit och intresse, varförutom
han i sin vandel sig väl och hedrande förhållit.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har i sitt ovannämnda yttrande tillstyrkt
bifall till ansökningen och därvid anfört bland annat:
Det vore för Konungens befallningshavande, vars ämbetsutövning givetvis icke
kunnat undgå att beröras av det arbete, kyrkoherden Karnell nedlagt såsom folkskolinspektör
i länets nordligaste lappmarker, ett nöje att vitsorda, det bau, såvitt Konungens
befallningshavande kunde döma, under sin in«pektörstid åstadkommit ett synnerligen
träget, intresserat och framgångsrikt arbete för höjandet av det förut på en ganska
låg ståndpunkt stående skolväsendet i sistnämnda distrikt, ett arbete så mycket
mera erkännausvärt, som det mast utföras mot en jämförelsevis ringa avlöning under
personliga uppoffr ingar och mycket mödosamma resor i de som oftast svårframkomliga
trakter, varom här vore fråga.
Sitt inspektorat hade kyrkoherden Karnell visserligen måst sköta vid sidan av
sin befattning såsom församlingsföreståndare, men med den framstående förmåga och
det ovanliga intresse för saken, han visat sig äga, både denna omständighet icke hindrat
honom fråu att såsom inspektör uträtta vad som rimligen kunnat fordras även av
en person, som haft iuspektörstjänsten sä-mm sin huvudsyssla. Den av Karnell önskade
förmånen skulle enligt Konungens befällningshavandes mening innebära allenast ett
rättvist erkännande av det hängivna arbete, Karnell under de gångna åren utfört såsom
folkskolinspektör.
Över samtliga nu nämnda ansökningar har folkskolöverstyrelsen den
30 september 1915 avgivit underdånigt utlåtande och därvid hemställt
om förslag till riksdagen, att förenämnda folkskoliuspektörer måtte för uppflyttning
i högre lönegrad från och med år 1916 få räkna sig till godo
jämväl den tid, de före år 1915 tjänstgjort som folkskolinspektörer, överstyrelsen
har därvid anfört:
Överstyrelsen hade givetvis icke kunnat dölja för sig, att det kunde fiunas betänkligheter
att redan nu efter blott tvä år göra framställning till riksdagen om ändring
i ett fattat beslut.
Det syntes emellertid överstyrelsen, som om frågan angående lönetursrätt för folkskolinspektör,
vilken förut iunehaft sin inspektörsbefattning som bisyssla, numera kommit
i ett något ändrat läge, i det att förutsättningarna för riksdagen att pröva den
-
9
Kuutjl. Maj:ts A''Ad. Proposition AV 60.
samma blivit helt andra. Från och med den 1 januari 1915 vore den förändrade anordningen
av folkskoliinspektionen genomförd, och man visste sålunda nu både huru många
och vilka personer, som kunde tänkas böra bliva tillerkända den ifrågavarande förmånen,
varför det numera vore möjligt att reellt granska varje särskilt fall med hänsyn till
de skål, som kunde anföras för eller emot ett beviljande av den ifrågasatta förmånen.
De nu föreliggande fallen syntes om än i olika grad bekräfta vad vederbörande
departementschef yttrat om den jämförelsevis obetydliga skillnad, som ibland kunde
förefinnas mellan tjänstgöringens omfattning för sådan inspektör, som haft sin befattning
som huvudsyssla, och sådan, som utövat sitt uppdrag vid sidan av en annan tjänst.
Tydligen hade det varit svårt för inspektörer av den senare kategorien, vilka måste ägna
en del av sitt intresse och sina krafter åt annan verksamhet, att kunna utöva inspektionsverksamheten
med samma effektivitet. Men dä de inspektörer, om vilka det här
vore fråga, nu befunnits lämpliga att fortfarande tjänstgöra som inspektörer, syntes
den omständigheten, att de förut måst i visst avseende utföra en tjänst under svårare
förhållanden, böra tala för att de icke i ekonomiskt avseende bleve mindre gynnsamt
ställda än de bland sina kamrater, som förut utövat inspektörstjänst som huvudsyssla,
såvida vid en prövning av omfattningen utav deras föregående verksamhet som inspektörer
för övrigt eu likställighet i förmåner visade sig vara betingad av billighet och rättvisa.
Då nu överstyrelsen till närmare skärskådande upptoge vart och ett av de särskilda
fall, som här vore i fråga, hade överstyrelsen i ill grund för jämförelser med
avseende på antal skolor och lärare, som tillhört eller tillhörde olika inspektionsområden,
måst lägga uppgifter från år 1912. De gjorda jämförelserna torde dock giva tillräcklig
vägledning i den angelägenhet, det här gällde.
Beträffande Torbiörnss.m, som varit förorduad som folkskolinspektör från och med
den 1 juli 1907 till och med utgången av år 1914, vore först och främst att märka
det förhållandet, att han som inspektör med tjänsten som bisyssla haft ett betydligt
större inspektionsområde än nu, då han bestrede sin befattning som huvudsyssla. År
1912 hade i hans gamla område funnits 791 skolor och 1 307 lärare eller, om Göteborg
frånräknades, 610 skolor och 787 lärare, men i de skoldistrikt, som inginge i hans
nuvarande område, funnes blott 479 skolor och 561 lärare. För att kunna någorlunda
hinna med inspektionen inom sitt stora område hade han varit tjänstledig frän sin
lärarbefattniug vid folkskola och utövat blott sin prästerliga tjänstgöring, vilken huvudsakligen
upptagit hans tid nästan endast under sön- och helgdagar. Då han enligt
i ansökningen lämnade uppgifter i medeltal auvänt 157 dagar om året till inspektionsresor
och därutöver haft att ombesörja den omfattande expedition, som skolväsendet
inom ett så stort område maste medföra, torde man med fog kunna säga, att inspektionen
för honom varit den huvudsakliga verksamheten.
Samma omdöme torde även kunna fallas om Karuell intill år 1915. Denne hade
visserligen under den tid, han innehaft inspektörsbefattniug som bisyssla, eller under
åren 1902 — 1914 skött sin kyrkoherdebefattuing i Karesuando, men det vore intet tvivel
uuderkastat, att hans tid och krafter framför allt ägnats åt inspektörsuppdraget.
Det omfattande och betydelsefulla arbete för folkskoleväsendets organisation och utveckling
inom de nordligaste delarna av vårt land bland såväl den svensktalande som
den finsktalaude och lapska befolkningen, Karnell under svära yttre förhållanden baft
att utföra, torde ådagalägga, att inspektiousarbetet för honom varit en huvuduppgift,
och då han nu, när han ställts inför valet mellan kyrkoherdetjänsten och inspektörsbefattningen,
valt den senare, syntes det vara rimligt, att han i ekonomiskt hänseende
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 49 käft. (Nr 60 — 61.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 60.
likställdes med dem bland sina kolleger, som förut innehaft sin tjänst som huvudsyssla.
Visserligen hade hans förra inspektionsområde, vad antalet skolor och lärare anginge,
mindre omfattning än det område, han nu innehade: enligt 1912 års uppgifter 12.J skolor
och 193 lärare mot respektive 245 och 272. Antalet lärare i hans forna område
utgjorde alltså omkring 71 % av lärarantalet i hans nuvarande distrikt. Men det vore
att märka, att det förstnämnda distriktet haft betydligt större omfattning till arealen
än det sistnämnda, varvid såväl skolor som lärare varit spridda över ett vida större
område, en omständighet, som måste i hög grad försvåra inspektionsarbetet.
Äveu för Lindqvist kunde ett liknande förhållande, som nu senast angivits, påvisas.
Det område, som han under åren 1911—1914 innehaft, hade visserligen år 1912
innefattat blott 317 skolor och 357 lärare mot ej mindre än 557 skolor och 1,037 lärare
i hans nuvarande distrikt, däri inberäknade skolorna och lärarpersonalen i Göteborg.
Enär denna stad, utom vad anginge granskning av statsbidragsrekvisitioner,
blivit undantagen från statsinspektion, borde dessa skolor och lärare ej medtagas vid
förevarande beräkning. Därvid erhölles 376 skolor och 517 lärare mot respektive 317
och 357 år 1912. I procent utgjorde de senare av de förra respektive 84 och 69 %.
Emellertid innefattade Lindqvists nuvarande inspektionsområde de tätt bebyggda trakterna
runt om Göteborg, under det hans förra distrikt till stor del utgjorts av det jämförelsevis
glest befolkade södra Yästergötlaud med dess svårare kommunikationsförhållanden.
Också hade det sistnämnda området, såsom Lindqvist i sin ansökan uppgåve,
omfattat omkring 5,000 kvkm. mot 3.500 kvkm. i hans nuvarande område. Åven Lindqvist
hade liksom Torbiörnsyn varit ledig frän sin tjänst som lärare vid folkskola och
endast vid sidan av inspektörsuppdraget utövat en begränsad prästerlig tjänstgöring,
vilken icke hindrat honom att i allmänhet använda söckendagarna för inspektionsverksamheten.
Vad Olsson-Garpe anginge, hade jämväl han, som innehaft inspektörsuppdraget såsom
bisyssla frän och med år 1905 till och med år 1914, varit ledig från sin ordinarie
befattning vid folkskola, så länge han innehaft sådan befattning jämte folkskolinspektörstjänsten,
och den prästerliga befattning, till vilken han sedan övergått, hade
tillätit även honom att huvudsakligen ägna sin tid och sina krafter åt inspektörsuppdraget.
En jämförelse mellan hans förra och hans nuvarande område gåve vid handen,
att antalet skolor i det förra utgjorde 64 °/„ och antalet lärare 62 % av motsvarande
antal i det senare. Talen vore 305 och 406 mot 476 och 651. Det borde härvid anmärkas,
att Olsson-Garpes nuvarande område innefattade Västmanland men att det
distrikt, han förut innehaft, vant beläget i det mera glest betolkade västra Dalarna.
Av vad förut anförts framginge, att sökandena innehaft förordnande som folkskolinspektörer
före ingången av år 1915, Torbiörnsson 7 1/2 år, Karnell 13 år, Lindqvist
4 år och Olsson-Garpe 10 år.
1 avseende å tidpunkten för tillämpningen av eventuellt medgivande att räkna
sig till godo ifrågavarande föregående tjänstgöring hide Karnell i sin ansökan hemställt
om rätt till uppflyttning i högre lönegrad redan från och med den 1 januari
1915. Det torde dock icke kunna ifrågasättas, att den utsträckta rätten till lönetursberäkning,
därest den av riksdagen beviljades, skulle kunna få så utsträckt retroaktiv
verkan, att ålderstillägg finge beräknas frän och med år 1915.
Däremot syntes det över.-tvrelsen rimligt, att på nu ifrågasatt medgivande
grundad sådan uppflyttning finge äga rum från ingången av år 1916, och att de inspektörer,
varom här vore fråga, alltså icke behövde vänta på uppflyttning i högre
lönegrad två år längre än sina mera gynnsamt ställda kamrater.
11
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 60.
Ifrågavarande ansökningar föranledde icke något förslag i ämnet till
1916 års riksdag.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 30 september 1916 erinrat
om sagda ansökningar och såsom sin uppfattning uttalat, att någon
höjning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöning in. in. åt folkskolinspektörer
för år 1918 icke syntes vara erforderlig, även om Kungl. Maj:t
skulle finna skäl att till förnyad prövning upptaga omförmäla framställningar
och med anledning därav finna sig föranlåten att i detta ärende
göra hemställan till 1917 års riksdag.
Såsom folkskolöverstyrelsen erinrat, befinner sig frågan om lönetursrätt
för de folkskolinspektörer, vilka före år 1915 innehaft sina inspektörsbefattningar
såsom bisysslor, numera, sedan vid folkskolinspektioriens
omreglering samtliga inspektörstjänster blivit tillsatta, så till vida i ett
nytt läge, som det nu är möjligt att fullt överblicka nämnda fråga i dess
helhet. Av alla nuvarande inspektörer är det endast de förutnämnda sökandena,
på vilka en bestämmelse om rätt till sådan tjänstårsberäkning
för lönetur som den av dem ifrågasatta skulle kunna bava tillämpning.
Med ingången av år 1915 trädde den nya inspektion sorganisationen i
kraft. Av sökandena tillträdde Olsson-Garpe då, såsom förut nämnts, ordinarie
inspektörstjänst inom Västmanlands inspektionsområde. De tre övriga
erhöllo förordnande såsom folkskolinspektörer för åren 1915 och 1916
— Torbiörnsson inom Bohusläns, Karnell inom Norrbottens östra och Lindqvist
inom Västergötlands södra inspektionsområde — varefter de med ingången
av år 1917 konstituerats att vara folkskolinspektörer inom respektiva
områden.
Före år 1915 hade ifrågavarande fyra inspektörer innehaft förordnande
såsom folkskolinspektörer, Torbiörnsson 7 1/2 år, Karnell 13 år, Lindqvist
4 år och Olsson-Garpe 10 år. Om dem alla gäller, att de även
då innehaft jämförelsevis stora inspektionsområden och ägnat en betydande
del av sin arbetskraft åt inspektionen; det torde kunna sägas, att inspektörsbefattningen
i verkligheten, om än icke till namnet, för dessa inspektörer
varit huvudsyssla. Under sådana förhållanden torde det vara överensstämmande
med billighet och rättvisa, att de för uppflyttning i högre
lönegrad få räkna sig till godo även den tid, de före år 1915 varit förordnade
såsom folkskolinspektörer. Denna rätt till tjänstårsberäkning synes
lämpligen böra få tillkomma dem från och med år 1917.
Förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer visade för år
1915 ett överskott av 4,525 kronor 98 öre; medgivande av nyssnämnda
rätt torde således icke för närvarande kräva någon ökning av sagda anslag.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 60.
I överensstämmelse med det nu anförda hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att folkskolinspektörerna Teodor Torbiörnsson, Karl
Vitalis Karnell, Anders Teodor Lindqvist och Anders
Joel Eucharius Olsson-Garpe må för uppflyttning i
högre lönegrad från och med år 1917 räkna sig till
godo jämväl den tid, de före år 1915 på grund av
Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgjort såsom folkskolinspektörer.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
• C. Wilh. Hagman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1917:82 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tjänstårsberäkning för vissa folkskolinspektörer. a1 i texten