Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande

1917-02-23 · 120 sidor, varav 110 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 110 av 120 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:72, Angående vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kring], Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

1

Nr 72.

Kungl. Mnj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande; given Stockholms

slott den 23 februari 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen

l:o) att bevilja följande belopp, att utgå av medel, som särskilt

beredas, nämligen:

a) för uppsättande i överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

närmare angivna grunder av ett nytt tungt artilleriregemente, benämnt

Andra tunga artilleriregementet, såsom engångskostnader ett anslag av

18.168.000 kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av

11.405.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 5,485,000 kronor;

b) för anskaffande av viss artillerimateriel ett anslag för år 1918

av 14,661,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år

1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 2,900,000 kronor;

c) för omorganisation i överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

närmare angivna grunder av arméns flygvapen till en särskild flygbataljon

såsom engångskostnader ett anslag av 8,779,100 kronor samt

därav för år 1918 anvisa ett belopp av 6,231,100 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 3,064,000 kronor;

d) för anskaffande av viss fortifikationsmateriel m. m. ett anslag

för år 1918 av 5,596,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,100,000 kronor;

e) för anskaffande av viss intendentunnateriel ett anslag för år 1918

av 8,781,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,750,000 kronor;

f) för anskaffande av viss sjukvårds- och veterinärmateriel ett anslag

för år 1918 av 990,300 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 200,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Nr 72.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 72.

g) för uppförande av en ny ammunitionsfabrik i Jönköping ett anslag

av 6,995,000 kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av

5,447,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,100,000 kronor; samt
li)

för uppförande av ett nytt krutbruk invid Jönköping ett anslag för

år 1918 av 6,375,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 2,500,000 kronor;

2:o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkten

l:o) a) föreslagits,

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat

för Andra tunga artilleriregementet år 1918;

dels medgiva, att medel, som besparas till följd av vakanser i

volontärbeställningar vid övriga artilleritruppförband, må användas för

anställning och avlöning ej mindre under tiden den 1 november—den

31 december 1917 av i Andra tunga artilleriregementets stat för år 1918

upptaget fast anställt manskap än även under tiden den 1 november—

den 31 december 1918 av sådant manskap, som enligt plan är avsett

att vid regementet tillkomma för år 1919;

dels ock medgiva, att, utöver den personal, som tinnes upptagen i

det uti innevarande års statsverksproposition framlagda förslag till stat

för intendenturkåren år 1918, må vid samma kår för år 1918 tillkomma

1 kapten av andra klassen och 1 förvaltare;

3:o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkten

l:o) c) föreslagits,

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat

för Flygbataljonen år 1918;

dels medgiva, att medel, som besparas till följd av vakanser i volontärbeställningar

vid ingenjörtrupperna, må användas för anställning

och avlöning ej mindre under tiden den 1 november—den 31 december

1917 av i Flygbataljonens stat för år 1918 upptaget fast anställt manskap

än även under tiden den 1 november—den 31 december 1918 av sådant

manskap, som enligt plan är avsett att vid bataljonen tillkomma för år 1919;

dels medgiva, att från Flygbataljonens övnings- och underhållsmedel

må till flygpersonalen utbetalas flygpremier, utbildningspremier, spanararvoden

och ekiperingsbidrag enligt i statsrådsprotokollet angivna, av

arméförvaltningen föreslagna grunder;

dels ock godkänna, i stället för de uti innevarande års statsverksproposition

framlagda, de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater

för fortifikationen och Fälttelegrafkåren år 1918;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kuttgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

3

4:o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkterna

2:o) och 3:o) föreslagits,

dels öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning och rekrytering m. m.

för år 1918 med, utöver vad i årets statsverksproposition äskats, 373,078

kronor;

dels öka ordinarie anslaget till intendentur kåren för år 1918 med,

utöver vad i årets statsverksproposition äskats, 5,973 kronor;

dels för bestridande av vissa ordinarie kostnader för Andra tunga

artilleriregementet å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av

266,300 kronor;

dels ock för bestridande av vissa ordinarie kostnader för Flygbataljonen

å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 762,560

kronor; samt

5:o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkten

l:o) g) och h) föreslagits, medgiva, att — för beredande av erforderliga

tomtområden för den nya ammunitionsfabriken och det nya krutbruket

genom markutbyte mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Jönköpings

stad, å andra sidan, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

arméförvaltningens artilleridepartement härutinnan föreslagit — till lantförsvaret

må, mot den ersättning, Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter

motsvarande nedskrivning av statens domäners fond, den 14 mars 1918

överlämnas för markutbytets verkställande erforderliga delar av de under

domänstyrelsens förvaltning stående kronolägenheterna Osterängen nr 2

och Mellanängen nr 1 i Ljungarums socken av Jönköpings län.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

B. B. E. Mörcke.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. 3Iaj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Kungl. Maj:ts

propositioner

nr 220 och

225 vid 1916

års riksdag.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1,917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och jordbruksdepartementen

anhöll chefen för förstnämnda departement, statsrådet

Mörcke, att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om vidtagande

av vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande samt anförde därvid följande:

»Innan jag ingår på de förslag, som härutinnan nu blivit framställda,

anhåller jag att i korthet få erinra om innebörden av de utav Kungl. Maj:t

vid 1916 års riksdag föreslagna åtgärder för lantförsvarets stärkande.

Det av Kungl. Maj:t för 1914 års senare riksdag framlagda förslaget

till lantförsvarets ordnande var uppgjort med hänsyn till den

kännedom, man vid tiden för förslagets uppgörande hade om bristerna

i vårt försvarsväsende, och med beaktande av de krav, som vid nämnda

tidpunkt ansågos oundgängligen böra tillgodoses. Erfarenheterna från

det ännu pågående världskriget gåvo emellertid snart vid handen, att

arméns behov av materiel av olika slag måste tillgodoses i avsevärt

större utsträckning, än man år 1914 beräknat, ävensom att vissa grenar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

av försvarsorganisationen måste utvecklas och förstärkas lör att kunna

motsvara sitt ändamål.

Med anledning härav och under framhållande av nödvändigheten

att stärka arméns krigsberedskap gjorde vederbörande myndigheter

under loppet av år 1915 och början av år 1916 åtskilliga framställningar

om anvisande av medel dels för anskaffande av viss för armén

ytterligare erforderlig materiel, dels för vidtagande av åtskilliga

andra försvarsanordningar. Sålunda föreslogo arméförvaltningens

vederbörande departement, att medel måtte anvisas för anskaffning av

viss artillerimateriel, för komplettering av viss ingen]örmateriel, för

fyllande av bristerna i arméns intendenturutrustning, för anskaffning av

råvaror in. in. för tillverkning av krigsmateriel samt för utvidgning av

statens ammunitionsfabrik, Karl Gustafs stads gevärsfaktori och Åkers

krutbruk. Vidare gjorde chefen för generalstaben framställning angående

omorganisation av arméns flygvapen, angående vidtagande av vissa

befästningsanordningar, angående vidtagande av åtgärder för tryggande

i krigstid av trafiken å vissa järnvägslinjer samt angående anskaffning

och uppläggande i förråd av vissa verktyg och materialier. An vidare

föreslogo vissa av lantförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga, att

medel måtte anvisas för anskaffning av utrustning och förrådslokaler åt

landstormen. Slutligen gjorde generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet framställning om uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente.

Att bereda tillgångar till täckande av de högst avsevärda kostnader,

ett bifall till de gjorda framställningarna skulle medföra, ansågs

emellertid under dåvarande förhållanden icke möjligt. Huru angeläget

det än vore att för stärkande av landets försvarskraft kunna tillgodose

flertalet av de framställda kraven, måste man därför söka begränsa sig

till fyllande av sådana oundgängliga behov, vartill medel kunde beredas.

På grund härav och sedan statsrådet och chefen för finansdepartementet

meddelat, att anledning funnes att antaga, att för lantförsvarets extra

ordinarie behov icke under de närmaste åren kunde påräknas högre

belopp än 40,000,000 kronor, anmodade jag chefen för generalstaben att,

efter samråd med generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,

chefen för fortifikationen, generalintendenten samt ordföranden i den

av Kungl. Maj:t den 26 juli 1915 tillsatta krigsmaterielkommissionen,

under nämnda förutsättning avgiva yttrande, vilka lantförsvarets behov

syntes vara av beskaffenhet att böra tillgodoses inom ramen av ett till

40,000,000 kronor begränsat anslag till extra ordinarie utgifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 72.

Sedan chefen för generalstaben till åtlydnad härav uti skrivelse den

24 mars 1916 avgivit förslag i ämnet, anmäldes ärendet inför Kungl.

Maj:t den 28 april 1916. Därvid yttrade jag till statsrådsprotokollet

bland annat, att med hänsyn till angelägenheten av att kunna tillgodose

det trängande behovet av en förstärkning av härens tunga artilleri med

fattande av beslut rörande den föreslagna utvidgningen av arméns fabriker

syntes böra anstå till ett kommande år; att då de medel, som för det dåvarande

kunde beredas för tillgodoseendet av lantförsvarets behov, i första

hand borde avses för stärkandet av det rörliga försvaret, medel icke

heller kunde beräknas för vissa föreslagna provisoriska befästningsarbeten;

samt att, därest kravet på en förstärkning av det tunga artilleriet

skulle kunna tillgodoses inom ramen av det beräknade 40-miljonersanslaget,

med den föreslagna omorganisationen av flygvapnet borde tillsvidare

anstå, särskilt som det kunde ifrågasättas, huruvida den lämpliga

tidpunkten redan vore inne att med ledning av erfarenheterna från

kriget skrida till en definitiv organisation av detta vapen.

Beträffande de framställda förslagen i övrigt ansåg jag mig böra

tillstyrka äskande av anslag med följande belopp, nämligen:

till artillerimateriel ..................................................... kronor 12,170,800: —

t> fortifikationsmateriel ................................................ » 2,534,300: —

» intendenturmateriel............................................... » 14,980,800: —

» engångskostnader för uppsättande av ett nytt

tungt artilleriregemente .................................... » 10,614,892: —

Summa kronor 40,300,792: —

Förenämnda belopp, 40,300,792 kronor, vilket var avsett att utgå

av medel, som särskilt bereddes, ansågs böra enligt en viss närmare

angiven plan fördelas på åren 1917, 1918 och 1919.

Därjämte fann jag mig böra tillstyrka, att för uppförande av landstormsförråd

äskades ett anslag av 365,589 kronor, att utgå av tomtförsäljningsmedel.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, föreslog Kungl. Maj:t

uti avlåten proposition (nr 220) riksdagen:

dels att bevilja följande belopp, att utgå av medel, som särskilt

bereddes, nämligen:

l:o) lör anskaffande av viss artillerimateriel ett anslag av 12,170,800

kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 3,050,000 kronor;

2:o) för anskaffande av viss fortifikationsmateriel ett anslag av

2,534,300 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 653,000

kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

7

3:o) för anskaffande av viss intendenturmateriel ett anslag av

14,980,800 kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 2,400,000

kronor; samt

4:o) för uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente i överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet närmare angivna grunder såsom

engångskostnader ett anslag av 10,614,892 kronor samt därav för år

1917 anvisa ett belopp av 4,107,442 kronor;

dels ock att för uppförande av landstormsförråd bevilja, utöver förut

av riksdagen anvisade medel, ett anslag av 365,589 kronor, att av

Kungl. Maj:t utav omhänderhavande medel förskottsvis utanordnas för

att sedermera ersättas av lantförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål eller annan fond, dit köpeskillingarna för till lantförsvaret

anslagna fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försåldes,

kunde komma att inflyta.

För beredande av medel till täckande av förenämnda 40,300,792

kronor ävensom vissa kostnader för sjöförsvarets stärkande föreslog

Kungl. Maj:t uti en sedermera den 2 maj 1916 avlåten proposition (nr

225) riksdagen att besluta eu särskild krigsmaterielskatt, avsedd att

under åren 1917—1919 utgå av högre inkomst.

Uti skrivelse den 13 juni 1916 (nr 219) anförde riksdagen, att den

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förevarande propositioner funnit sig

icke kunna ägna de framlagda förslagen i deras helhet en så ingående

prövning, som påkallades av deras omfattning och vikt. En ytterligare

utredning hade nämligen i åtskilliga hänseenden funnits behövlig. Det

torde emellertid ankomma på Kungl. Maj:t att så anordna en dylik utredning,

att den icke behövde kräva någon längre tid. Riksdagen ville

ifrågasätta, om icke i detta sammanhang även vissa försvarsangelägenheter,

som icke inginge i de förevarande propositionerna, men vilkas

framläggande av Kungl. Maj:t förebådats, lämpligen kunde komma i

beaktande.

Emellertid hade riksdagen ansett det vara av stor vikt, att sådana

av Kungl. Maj:t föreslagna materielanskaffningar och därmed sammanhängande

anordningar, vilka riksdagen funnit synnerligen behövliga till

förstärkande av åtgärderna för vår neutralitets tryggande, och som kunde

omedelbart vidtagas, av riksdagen godkändes utan avvaktande av den

förnyade utredningen rörande övriga delar av propositionerna. Riksdagen

hade alltså bifallit vissa äskanden av sådan natur. Med hänsyn till

angelägenheten av, att dessa åtgärder för neutralitetsskyddets stärkande

snarast möjligt komme till utförande, hade riksdagen medgivit, att här
-

Riksdagens

skrivelse den

13 juni 191 C.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 72.

för behövliga medel gjordes tillgängliga för Kungl. Maj:t redan under

år 1916.

Riksdagen hade ansett, att de av riksdagen beviljade anslagen icke

för det dåvarande borde föranleda upptagandet av en särskild krigsmaterielskatt,

utan att desamma kunde anvisas att tillsvidare utgå av tillgängliga

medel, dock att, när ifrågavarande belopp skulle täckas, detta

skedde genom beskattning, som lades på de ekonomiskt bärkraftiga

samhällslagren.

Beträffande de av Kungl. Maj:t äskade anslagen hade riksdagen,

vad lantförsvaret anginge, ansett medel böra beviljas för följande ända
-

mål, nämligen:

till anskaffande av viss artillerimateriel............................. 2,100,000 kronor

» anskaffande av viss fortifikationsmateriel .................. 350,000 »

» anskaffande av intendenturmateriel för landstormen 2,400,000 »

» uppförande av landstormsförråd................................... 240,000 »

Summa 5,090,000 kronor

1 anslutning till vad riksdagen tidigare uttalat och beslutat i fråga om

beredande av medel för fullbordande av de utav 1906 års riksdag beslutade

kasernetablissemangen för 15 infanteriregementen ävensom rörande förplägnadsanstalten

i Hässleholm, hade riksdagen ansett, att de till uppförande

av landstormens förråd avsedda medel, 240,000 kronor, icke

borde utgå av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål

utan på annat sätt beredas, och hade riksdagen beslutat, att

beloppet ifråga skulle utgå på samma sätt som övriga här ovan omförmälda

anslag.

1 anslutning till vad sålunda anförts, anmälde riksdagen, att densamma
dels

beviljat

1) för anskaffande av viss artillerimateriel ett anslag av 2,100,000

kronor;

2) för anskaffande av viss fortifikationsmateriel ett anslag av 350,000

kronor;

3) för anskaffande av intendenturmateriel för landstormen ett anslagav

2,400,000 kronor; samt

4) för uppförande av landstormsförråd, utöver förut av riksdagen

anvisade medel, ett anslag av 240,000 kronor;

dels ock beslutat, att de för bestridande av omförmälda utgifter erforderliga

belopp finge av Kungl. Maj:t redan under år 1916 av tillgängliga

medel förskjutas för att framdeles hos riksdagen anmälas till ersättande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

9

Med hänsyn till det läge, vari frågan om lantfö revarets stärkande

på grund av riksdagens förenämnda beslut kommit, ansågs den närmaste

omsorgen vara att skyndsamt låta verkställa förnyade tekniska utredningar

angående de lånt för svar sbehov, som, enligt vad krigets erfarenheter

givit vid handen, i främsta rummet borde tillgodoses. Vid verkställande

av dessa utredningar syntes av praktiska skäl lrågan om ökad möjlighet

till ammunitionstillverkning böra särskilt behandlas.

I enlighet härmed bemyndigade Kungl. Maj:t den 14 juni 1910

statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla generallöjtnanten

i generalitetets reserv A. F. von Matern, generalmajoren i

generalitetets reserv H. E. Hult, översten och chefen för Smålands artilleriregemente

P. A. L. R. Hammarskiöld, översten vid intendenturkåren

K. E. W. Söderhielm samt majoren vid fortifikationen K. A. B.

Amundson för att inom lantförsvarsdepartementet biträda med verkställande

av ifrågavarande utredningar, utom vad anginge frågan om beredande

av ökad möjlighet till ammunitionsti 11 verka ing.

Därjämte bemyndigades statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet

att tillkalla ytterligare högst fem sakkunniga för att inom departementet

biträda vid utredning av sistberörda fråga. För verkställande

av denna utredning tillkallades sedermera ledamoten av riksdagens första

kammare friherre O. H. A. Fleming, överingenjören S. Nauckhoff, verkstadsdirektören

K. Weman, kaptenen vid kustartilleriet S. E. Swensson

samt kaptenen vid Smålands artilleriregemente N. E. D. Brehmer.

Med särskilda skrivelser den 21 september, den 31 oktober och den 18 december

1916 hava förenämnda sakkunniga för verkställande av förnyade tekniska

utredningar rörande vissa lantförsvarsbehov avgivit förslag i ärendet.

Vidare hava förenämnda sakkunniga för verkställande av utredning

angående frågan om beredande av ökad möjlighet till ammunitionstillverkning

med särskilda skrivelser den 14 november och den 19 december

1916 överlämnat förslag i nyssnämnda fråga.

över de sålunda avgivna förslagen har arméförvaltningen den 23

november och den 7 och 8 december 1916 samt den 8 och 15 januari

1917 avgivit särskilda underdåniga utlåtanden.

Jag övergår nu till att redogöra för de sakkunnigas förslag. Med

hänsyn till ärendets natur torde emellertid denna redogörelse endast

böra omfatta huvuddragen av samma förslag. De närmare upplysningar,

som erfordras för de ifrågasatta åtgärdernas bedömande, torde riksdagens

vederbörande utskott erhålla genom de handlingar, som komma att tillhandahållas

utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Nr 72.)

Tillkallande

av sakkunniga

för verkställande

av ytterligare

utredningar

angående

lantförsvareta

stärkande.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

I.

Förslag av sakkunniga för verkställande av förnyade tekniska

utredningar rörande vissa lantförsvarsbeliov.

Allmänna synpunkter.

Uti sitt den 21 september 1916 avgivna yttrande hava de sakkunniga

till en början framhållit, att det sedan hösten 1914 pågående kriget

i en mångfald avseenden lämnat erfarenheter, vilka de sakkunniga

vid verkställandet av sitt -uppdrag tagit under övervägande. I vissa

fall syntes erfarenheterna från kriget redan nn så påtagliga, att faran

av misstag vid deras utnyttjande syntes vara ringa. Så vore exempelvis

förhållandet beträffande utvecklingen av det tunga artilleriet och

flygväsendet. I andra fall däremot vore erfarenheterna från kriget ännu

så motsägande och understundom så föga kända, att de sakkunniga icke

ansett sig med stöd därav kunna göra något uttalande. Så vore exempelvis

förhållandet beträffande det permanenta fasta försvaret, vilken gren

av försvarsväsendet därför icke av de sakkunniga kunnat göras till föremål

för utredning.

De viktigaste erfarenheter kriget lämnat inom områden, som berördes

av de sakkunnigas utredning, kunde hänföras dels till den moderna

krigföringen och dess villkor, sådana dessa framträtt på de olika krigsskådeplatserna,

dels till krigstillståndets direkta återverkningar på förhållandena

i vårt land.

Beträffande den moderna krigföringen och dess villkor hade det pågående

kriget mer än något föregående visat tillämpningen av satsen

»folket i vapen». Den allmänna värnpliktens konsekvenser torde aldrig

tillförne hava dragits så hänsynslöst ej blott så, att allt värnpliktigt

manskap tagits i användning, utan även så, att värnplikten, då så ansetts

nödigt, utvidgats att omfatta årsklasser, som ännu ej inträtt i eller redan

lämnat vämpliktsåldern. Användningen av frivilliga hade ävenledes

haft stor utsträckning. I samband med denna vidsträckta tillämpning

av den allmänna värnplikten hade gränserna mellan de olika uppbåden

mer och mer utplånats. Linje och reserv hade uppträtt jämsides med

varandra, och även landstormstrupper hade i synnerligen stor utsträckning

använts sida vid sida med linje- och reservtrupper. Vidare hade

nödvändigheten att i möjligaste män öka härarnas numerär verkat därhän,

att man icke nöjt sig med organiserandet av de trupper, som upptagits

i vederbörliga mobiliseringsplaner, utan omedelbart efter dessas

ställande på krigsfot gripit sig an med organiserandet av nya improviserade

arméer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung). Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. 11

Behovet av krigsmateriel hade under inflytande av dessa faktorer

icke inskränkts till vissa planlagda organisationer^ behov, utan praktiskt

taget beräknats för hela den krigsdngliga befolkningens användning för

krigsändamål. I och med det att trupper ur samtliga uppbåd använts

under i stort sett samma betingelser vid fronten, hade de militära anledningarna

bortfallit att tilldela något uppbåd krigsmateriel till mindre

omfattning än de övriga. Då ekonomiska synpunkter framtvungit eu

inknappning uti tilldelandet av krigsmateriel på alla de håll, där så

utan fara kunnat ske, hade det icke varit en mer eller mindre konstlad

uppbådsindelning, som angivit, var gränsen mellan det fullständiga och

det mindre fullständiga tilldelandet av krigsmateriel skulle dragas, utan

endast hänsynen till, om vederbörlig truppavdelning använts vid fronten

eller bakom densamma. _ _

Härarnas stora numerär, krigets långvarighet, stridernas väldighet

och förlusternas storlek hade åt ersättningstjänsten givit en omfattning,

som förut icke förekommit. På grund härav samt till följd av de störa

nyorganisationsarbetena hade depåerna och verksamheten i desamma fått

en långt större betydelse, än man förut varit benägen tillmäta desamma.

Ingen av de krigförande makterna hade givetvis redan vid krigets

utbrott haft i förråd krigsmateriel till den omfattning, som angåves av

ovan anförda synpunkter. Detta torde för övrigt icke legat inom det

ekonomiskt tänkbaras ram. Den oerhörda kraftutveckling, som följt efter

den första mobiliseringen, syntes allestädes hava fört med sig nödvändigheten

att tillgodogöra sig allt, vad man haft att tillgå av äldre användbar

krigsmateriel av olika slag. Dessutom hade nytillverkning av krigsmateriel

i alla länder bedrivits i mycket stor omfattning. De svårigheter,

som därvid mött den omedelbart efter krigsutbrottet nödvändiga

kompletteringen av krigsmaterielen, hade riktat uppmärksamheten på

nödvändigheten att redan i fred vidtaga åtgärder i syfte att trygga råvarutillgången

vid krigsutbrott och att förbereda inhemsk tillverkning,

respektive import, av erforderlig krigsmateriel. Åven om sådana, åtgärder

vore vidtagna, åtginge dock en viss tid, innan landets industri hunne

omläggas i avsedd riktning och importen komme igång. Förbrukningen

av materielen måste emellertid beräknas redan från det densamma utlämnats

i bruk. Den materiella krigsberedskapen vore sålunda icke tryggad

blott därigenom, att det för den första utrustningen erforderliga

behovet vore tillgodosett och åtgärder vidtagna för förberedandet av ny - tillverkning eller import. I förråd måste dessutom finnas viss krigsmateriel

i en myckenhet, som motsvarade dels förbrukningen av den

utlämnade materielen, dels vad som erfordrades för tillgodoseendet av

utgående ersättningskontingenters behov av krigsmateriel, allt för den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

tid, som förflöte mellan mobiliseringen och den tidpunkt, då nytillverkad

krigsmateriel kunde beräknas inflyta i förråden.

I många avseenden hade krigserfarenheterna påkallat förändringar

såväl av det före kriget beräknade behovet av krigsmateriel som i den

då använda utrustningens beskaffenhet. Kriget hade sålunda påvisat behövligheten

att öka utrustningen med en del föremål, som nu icke inginge

i densamma. Vissa av dessa utrustningsföremål, vilka vore att i allmänhet

hänföra till ställningskriget, borde till bestämda mängder uppläggas

i för armén i dess helhet beräknade förråd. Andra åter borde

tilläggas fältutrustuingslistorna. Vidare hade kriget ådagalagt, att av

viss redan nu befintlig materiel borde finnas betydligt större mängder,

än för närvarande vore fallet. Slutligen hade kriget visat, att viss nu

använd eller för anskaffning avsedd utrustning borde utbytas mot utrustning

av ändrad modell och beskaffenhet.

Krigstillståndets direkta återverkningar på förhållandena i vårt land

hade gjort sig kännbara dels i militärt hänseende därutinnan, att åtgärder

för neutralitetens skyddande måst vidtagas och övergången till 1914

års härordning påskyndats, dels på det ekonomiska området.

Den ökade tjänstgöring, som varit förenad med neutralitetsskyddet,

hade medfört en ökad slitning av materielen, som under inflytandet av

höjda anskaffningskostnader och i vissa fall mindre slitstyrka hos materielen

tenderade att minska den under truppernas förvaltning liggandematerieltillgången

eller i bästa fall hindra densammas förkovran. Å andra

sidan hade den särskilda befäls- och underbefälsutbildning, som bedrivits

i samband med inkallelserna till tjänstgöring för rikets försvar, möjliggjort

en betydligt hastigare utveckling av reservorganisationen än

den, varmed man år 1914 räknat, liksom densamma i någon män kimde

anses hava ökat hela härorganisationens militära användbarhet. Av 1914

års härordningsproposition samt riksdagens beslut framginge, dels att

man avsett att genom härordningen tillgodogöra sig hela manskapstillgången

i beväringen, dels att man tänkt sig, att de reservtrupper, som

uppsattes av andra uppbådet, skulle användas och följaktligen i viss mån

utrustas på annat sätt än de, som uppsattes av första uppbådet, dels

slutligen att man antagit, att reservorganisationen i sin helhet icke skulle

kunna genomföras förrän under åren 1922—1924. Detta innebure, att

man vid den tidpunkt, då befälstillgången medgåve organisationens genomförande,

även måste vara beredd på att utrusta en styrka motsvarande

beväringens hela manskapstillgång. Vad angiuge tanken att de ur andra

uppbådet organiserade reservtrupperna skulle användas huvudsakligen för

lokala uppgifter, medan första uppbådets skulle få samma användning

som linjen, så hade kriget visat, att en sådan åtskillnad numera icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 7''d.

läte sig upprätthålla. Den manskapsnumerär, varmed ett nutida krig

fördes, vore så oerhört stor, att det allra minst för ett litet folk voro

tillrådligt att avsäga sig möjligheten att göra fälthären så stark, som

tillgången av för ändamålet lämpat manskap tilläte. I fråga om utrustningen

medförde detta, att hela reserven borde, så långt ske kunde,

utrustas efter samma grunder som linjen. Vad slutligen tidpunkten för

reservorganisationens genomförande anginge, så hade, som förut nämnts,

den särskilda befälsutbildningen möjliggjort ett betydligt hastigare genomförande

än år 1914 beräknats.

Beträffande krigstillståndets direkta återverkningar på de ekonomiska

förhållandena i vårt land, hade detsamma medfört en allmän prisförhöjning,

som gjort, att många av de till grand för 1914 års beräkningar

liggande grundpriserna icke längre vore giltiga. Vidare hade importsvårigheter

i vissa fall omöjliggjort anskaffningen i avsedd utsträckning, i

andra fall vållat avsevärt försenade leveranser. Svårigheter av detta

slag hade i vissa fall nödvändiggjort användning av råvarumaterialier

av lägre kvalitet än de under vanliga förhållanden använda.

De sakkunniga ville slutligen i detta sammanhang såsom sin åsikt

framhålla, dels att det ingalunda kunde betraktas såsom alldeles givet, att

ett krig inom vårt land finge samma karaktär av stillastående och uthållighetskamp

som det nu på kontinenten ''pågående, ehuruväl man givetvis

måste vara beredd därpå, dels att nu rådande förhållanden icke

utan vidare kunde tagas till måttstock för bedömandet av de svårigheter

för ordnande av tillförseln utifrån, som skulle mota, om Sverige invecklades

i krig. Vad som däremot med all säkerhet framginge av det förut

anförda, vore, att de kostnadsberäkningar, som år 1914 uppgjorts för de

av den nya härordningen betingade materielanskaffningarna, icke längre

kunde godtagas. Än tydligare bleve detta, om man besinnade, att hela

den forcerade anskaffning, som av kriget framtvingats, måst ske under

en världskris, som drivit materielprisen till en förut oanad höjd.

De lantförsvarsbehov, vilka av de sakkunniga gjorts till föremål

för behandling, hava i utredningen sammanförts under huvudrubrikerna

artilleribehov, fortifikationsbehov, intendenturbehov samt sjukvårds- och

veterinärbehov. Då i de sakkunnigas uppdrag icke angivits någon begränsning

med avseende å de belopp, varmed de vid verkställandet av

sina tekniska utredningar hade att räkna, hava de sakkunniga ansett sig

böra upptaga alla de lantförsvarsbehov, som synts dem, enligt vad krigets

erfarenheter givit vid handen, böra i främsta rummet tillgodoses.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Generalfälttygmästarens

och inspektörens

för

artilleriet

framställning

den 31 mars

1916.

A. Artilleribeliov.

Uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente.

Uti särskild underdånig skrivelse den 31 mars 1916 framhöll generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, att det pågående världskriget

beträffande artilleriet lämnat många lärdomar, som man redan nu

kunde förutse komma att bliva beståndande för avsevärd tid framåt och

vilka det vore av vikt att snarast möjligt tillgodogöra sig, därest man

i händelse av krig skulle kunna hava utsikt att utan onödiga människooffer

vinna framgång. Den kanske viktigaste av dessa lärdomar vore

den, som vunnits beträffande fälthärens förseende med tungt artilleri.

Det hade nämligen med oemotsäglig tydlighet framgått, att fälthären

måste förses med ett talrikt tungt artilleri, att uti ifrågavarande artilleri

borde ingå dels, och huvudsakligen, kastpjäser, såväl 15 cm. pjäser

som dylika av grövre kaliber, dels ock långskjutande tunga fältkanoner,

samt att äldre för andra ändamål avsedda tyngre pjäser måst i stor utsträckning

tagas i anspråk för fälthärens behov, detta jämväl i de länder,

vilka vid krigsutbrottet varit i besittning av ett talrikt och med moderna

pjäser försett tungt fältartilleri.

Av en jämförelse mellan förhållandena vid vår armé och förhållandena

vid de krigförande makternas härar framginge, att det tunga artilleriet

inom vår armé borde utgöras av tre regementen av samma styrka

som det nuvarande Positionsartilleriregementet. En stor trygghet skulle

vinnas, om det betydande tillskott i värnkraft, som en sådan ökning

av fälthärens tunga artilleri skulle medföra, kunde komma armén till

godo. Saknaden av en tidsenlig materiel utgjorde emellertid ett svårt

hinder för organisationens snara genomförande. Detta syntes dock ej

få utgöra något hinder för en i övrigt nödvändig utökning av vapnet.

Utom den tunga artillerimateriel, som vore tilldelad Gottlands artillerikår,

Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Positionsartilleriregementet,

funnes ett antal äldre pjäser, som, ehuru de för närvarande vore avsedda

för andra ändamål, dock med säkerhet kunde förutses skola komma

att i händelse av krig användas åtminstone i ställningskriget. Under

avvaktan på att en ny tidsenlig materiel hunne anskaffas och för att,

då densamma anskaffats, hava för materielens handhavande användbar

kader och utbildade värnpliktiga att tillgå, syntes det vara lämpligt och

även nödvändigt att snarast möjligt och såsom ett första steg organisera

ett nytt tungt artilleriregemente. Att samtidigt uppsätta båda de som

erforderliga framhållna regementena syntes under nuvarande förhållanden

knappast vara möjligt, enär artilleriets hela officers- och underofficersstyrka

ännu icke tilläte däremot svarande tillfällig minskning av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

nuvarande kadrer och svårigheter syntes möta att därvid säkerställa

rekrytering och remontering samt på ett tillfredsställande sätt ordna

förläggningen.

De pjäser, som borde ingå i arméns båda tunga artilleriregementen,

syntes böra vara 15 cm. haubitser och 10,5 cm. kanoner. Nämnda

pjäser ägde i avseende på rörlighet, skottvidd och verkan tillfredsställande

egenskaper och syntes, särskilt 15 cm. haubitserna, i samtliga

de krigförande makternas härar utgöra huvudmassan av det tunga artilleriet.

Vad fredsorganisationen beträffade, borde vartdera av de båda tunga

artilleriregementena organiseras på regementsstab, två tunga haubitsdivisioner,

vardera bestående av divisionsstab och två tunga haubitsbatterier

om fyra pjäser, samt en tung kanondivision, bestående av divisionsstab

och två tunga kanonbatterier om fyra pjäser.

Den fast anställda personalen vid det nya regementet borde beräknas

till samma styrka som vid Positionsartilleriregementet efter genomförd

härordning, dock med tillägg av en regementspastor och med undantag

för musikpersonalen, som tillsvidare och intill dess frågan angående

musikpersonalen vid armén bleve slutligt avgjord, borde beräknas till

samma styrka som för närvarande vid Positionsartilleriregementet enligt

för år 1916 gällande stat. Det nya regementets personal skulle alltså

utgöras av följande, med fasta avlöningsförmåner anställda:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

6 kaptener av första klassen,

4 kaptener av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen,

5 löjtnanter av andra klassen,

3 underlöjtnanter och

3 fänrikar.

Underofficerare:

12 styckjunkare,

12 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Manskap:

10 furirer av första klassen,

20 furirer av andra klassen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

24 konstaplar,

96 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av andra klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av andra klassen,

2 ho vslagarkon staplar och

3 hovslagarartillerister.

Musikpersonal:

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen,

2 musiksergeanter av andra klassen,

1 musikfurir av andra klassen, / ''

1 musikkonstapel,

2 musikvicekonstaplar och

2 trumpetare.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare och

1 batalj onsveterinär.

Som regementet borde hava egna tygverkstäder i likhet med de

flesta övriga artilleriregementen, erfordrades en ökning av staten för

artilleriets fabriker och tygstater med

1 tygförvaltare av andra klassen,

1 tygverkmästare och

4 tyghantverkare.

Intendenturpersonal borde beräknas till samma antal som vid Positionsartilleriregementet,

varför intendenturkären borde ökas med

1 kapten av första klassen och

1 förvaltare.

Den värnpliktiga personalen borde slutligen efter samma beräkningsgrund

utgöra 250 vapenföra vid första tjänstgöringen.

För rättsväsendet tillkomme vissa kostnader, vilka dock ej här kunde

beräknas och som borde bestridas från medel under andra huvudtiteln.

Antalet stamhästar borde beräknas till samma antal som vid Posi
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

tionsartilleriregem entet efter genomförd härordning, eller till 1 tjänstehäst

och 184 kronan tillhöriga nummerhästar.

Behovet av lejda hästar borde på samma sätt, enligt de efter genomförd

härordning gällande grunder, beräknas till 13,104 hästlejningsdagar,

nämligen för G batterier å 52 hästar i 42 dagar.

Med hänsyn till nödvändigheten att snarast möjligt, utan att avvakta

uppförandet av ett nytt kasernetablissemang, kunna verkställa

regementets uppsättande måste detsamma under de första åren erhålla

en provisorisk förläggning. Av flera skäl, såväl ekonomiska som militära,

borde emellertid de nödvändiga artilleriförråden ej uppföras å den provisoriska

förläggningsorten, utan å den ordinarie (mobiliseringsorten). Ett

snart bestämmande av denna senare vore därför önskvärt. Uti förslaget

hade upptagits kostnaderna för ny kasern med tillhörande förråd och

tygverkstäder. Däremot hade några kostnader icke upptagits för inköp

av erforderlig kaserntomt, enär dessa icke ens närmelsevis kunde angivas,

innan den slutliga förläggningsplatsen blivit bestämd. Därest

denna valdes så, att redan befintliga övnings- och skjutfält kunde utnyttjas,

syntes, med undantag för eventuella nödvändiga utvidgningar

av dessa, särskilda kostnader ej erfordras för tillgodoseendet av regementets

behov av övnings- och skjutplatser.

I samband med genomförandet av den nya organisationen syntes

böra tagas under övervägande, huruvida icke i vår armé namnet »Positionsartilleri»

borde utbytas mot »Tungt fältartilleri», enär den förra

benämningen ej längre vore tidsenlig eller stode i samklang med materielens

beskaffenhet och användning. Regementena i fråga borde därefter

benämnas »Tunga artilleriregementen».

Enligt inom arméförvaltningen verkställda kostnadsberäkningar skulle

engångs- och årliga kostnaderna för det tunga fältartilleriets utökande

med ett nytt regemente och omorganisation enligt förut angiven plan,

med undantag för vissa extra övergångskostnader, ställa sig sålunda:

A. Engångskostnader.

1. Artilleribehov:

a) Handeldvapen................. kr. 288,000: —

b) Artilleripjäser m. m....... » 8,939,850: — pr_ 9 227,850:_

2. Fortifikationsbehov:

a) Kasernbyggnad, befäls
boställen,

stallar, förråd

m. m............................. » 2,730,000: —

b) Tygverkstäder m. in. » 500,000: — , 3,230,000: —

Transport kr. 12,457,850: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Nr 72.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

3. Intendenturbehov:

a) Munderingsutrustning'' ..

b) Kaseminventarier..........

c) Stamhästar.......................

4. Sjukvårdsbehov:

a) Sjukvårdsmateriel..........

b) Veterinärmateriel............

Transport kr. 12,457,850: —

kr. 698,907: —

5 50,000: —

» 156,400: — avjämnat » 905,000: —

» 13,660: —

» 4,041b —_t> 17,705: —

Summa kronor 13,380,555: —

B. Årliga kostnader.

1. Anslag under artilleridepartementets förvaltning:

Ordinarie vapenanslaget ..................................................... kronor 151,615: —

2. Anslag under fortifikationsdepartementets förvaltning:
Ordinarie

byggnadsanslaget (de närmaste 4 åren efter

nybyggnad) ..................................................................... » 15,000: —

3. Anslag under intendentsdepartementets för
valtning:
Vederbörande

ordinarie underhållsanslag:

a) Stamanställda åkr. 1,11 i 365 dagar kr. 70,901: 25

b) Stamhästar » » 1,13»365 » » 75,890:80

c) Lejda hästar )) » 4,63» 42 » ,_60^7L52 avjämnat kr. 210,000: -

✓

4. Anslag under sjukvårdsstyrelsens förvaltning:

Ordinarie sjukvårdsanslaget................................................. » 3,970:03

5. Anslag under civila departementets förvaltning:

a) Avlöningsanslaget ........................ kronor 266,935: —

b) Anställnings- och avskedspremier

c) Hyra, expenser m. m. vid trupp
förbanden

...................................

d) Intendenturkåren ..........................

e) Inkvarteringskostnader..................

f) Ålderstillägg....................................

» 3,800: —

))

1,500: —

D

5,972: 50

)>

13,400:.—

»

1,150: —

» 292,757:50

Summa kronor 673,342: 53

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Beträffande övergången till den nya organisationen ansåge generalfälttygmästaren

ocli inspektören för artilleriet, att det nya regementets

uppsättning borde taga sin början redan under år IDIG så tidigt och

till en sådan omfattning, att en första årsklass värnpliktiga kunde överföras

från infanteriet och utbildas från och med den 1 november 1916.

Därigenom vunnes, att den redan belintliga äldre artillerimateriel, vilken

vore avsedd att tagas i anspråk, intill dess ny tidsenlig materiel hunne

anskaffas,- kunde vid behov börja krigsorganiseras redan under år 1917

och att vid den nya materielens utdelning, vilken syntes kunna taga sin

början under år 1918, såväl erforderlig kader som ett visst antal utbildade

värnpliktiga funnes att tillgå. Med regementets uppsättning till

fulltalig styrka, i vad anginge fast anställd personal och hästar, borde

därför ej heller dröja längre, än vad förhållandena krävde, och syntes

denna uppsättning kunna förväntas vara genomförd från och med den

1 januari 1918, i vad personalen anginge. Under övergångstiden den

1 november 1916—den 31 december 1917 kunde regementet lämpligen

organiseras som en division om stab samt två haubits- och ett kanonbatteri,

vartdera om fyra pjäser.

I enlighet med vad sålunda anförts, hade utarbetats förslag till

övergångsplan, innefattande bestämmelser angående den fast anställda

personal, som under övergångsåret 1917 borde uppföras å regementets

stat, sättet för personalens uppsättning, uttagning av värnpliktiga, uppsättning

av stamhästar m. m.

Enligt denna övergångsplan borde under år 1917 å regementets

stat uppföras följande fast anställda personal, nämligen

officerare: 1 överstelöjtnant (chef), 1 major (divisionschef), 3 kaptener

av första klassen, 2 kaptener av andra klassen, 4 löjtnanter av första

klassen, 3 löjtnanter av andra klassen, 6 underlöjtnanter och fänrikar;

underofficerare: 7 styckjunkare, 7 sergeanter av första klassen, 7

sergeanter av andra klassen;

manskap: 6 furirer av första klassen, 12 furirer av andra klassen, 9

konstaplar, 48 volontärer, 1 sjukvårds furir av andra klassen, 1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist, 1 hantverksfurir av andra klassen, 1 hantverkskonstapei,

1 hantverksartillerist, 1 hovslagarfurir av andra klassen,

1 hovslagarkonstapel, 1 hovslagarartillerist;

musikpersonal: 1 musikstyckjunkare, 1 musiksergeant av första

klassen, 1 musiksergeant av andra klassen, 1 musikfurir av andra klassen,

1 musikvicekonstapel, 1 trumpetare;

civilmilitär personal: 1 regementsläkare och 1 bataljons veterinär.

Dessutom borde under år 1917 tillkomma å intendenturkårens stat

1 kapten av första klassen och 1 förvaltare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

För fyllande av manskapsbeställningarna borde regementet under

tiden den 1 november—den 31 december 1916 och den 1 november—

den 31 december 1917 disponera erforderliga löner från övriga artilleritruppförband.

Enär det antal vakanser, som därigenom uppkomme vid

dessa, i regeln alltid förefunnes under årets båda sista månader och ej brukade

kunna fyllas förrän efter årsskiftet, bleve olägenheterna av den föreslagna

anordningen med vissa manskapslöner i verkligheten ganska obetydliga.

Det nya regementet kunde på detta sätt, utan att staterna överskredes,

anställa underbefäl av manskapet och verkställa rekrytering i

vanlig ordning, varigenom möjlighet förefunnes att börja de värnpliktigas

utbildning redan den 1 november 1916 och att verkligen fylla de

planlagda staterna till den 1 januari 1917.

Samma mål syntes jämväl kunna vinnas, om riksdagen medgåve,

att medel, som besparats genom volontärvakanser vare sig vid artilleriet

eller vid andra truppslag, finge för ändamålet disponeras.

Värnpliktiga borde år 1916 tilldelas regementet till ett antal av

250, i den mån så erfordrades genom överföring från infanteriets truppförband.

Från och med år 1917 borde uttagningen till positionsartilleriet

ökas med nämnda antal värnpliktiga.

Av å den slutliga staten upptagna 180 för batterierna avsedda

stamhästar syntes till den 1 januari 1917 lämpligen, om hänsyn toges

till den dubbla beväringskontingenten å batterierna 1917, böra uppsättas

90 och till den 1 januari 1918 ytterligare 30, däri ej inräknade regementsofficerares

tjänstehästar eller dem eventuellt tilldelade nummerhästar.

Med fyllandet av återstående hästnummer borde anstå, tills

regementet i samband med förläggningsfrågans slutliga lösning erhölle

tillräckligt stallutrymme. Att bestämma den erforderliga övergångstidens

längd läte sig därför för det dåvarande ej göra.

Av förut nämnda 90 nummerhästar syntes lämpligen 69 — utgörande

1 per batteri av nuvarande fältartilleriregementen — böra

överflyttas från dessa truppförband till den 1 januari 1917, varefter

återstående behov, 21 hästar till nämnda tid och 30 hästar till den 1

januari 1918, borde fyllas genom inköp av äldre hästar.

Lejda hästar borde enligt gällande grunder beräknas under 1917

för 3 batterier med 52 hästar i 42 dagar per batteri, det vill säga 6,552

hästlejningsdagar.

Såsom platser för regementets provisoriska förläggning, intill dess nytt

kasernetablissemang hunne uppföras å ordinarie förläggningsort, kunde

endast ifrågakomma etablissemangen å Rommehed, Axvall och Fristad

hed, etablissemanget vid före detta volontärskolan i Norrköping samt

slutligen Malmöhus slott i Malmö. De tre förstnämnda platserna, av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

vilka endast Rommehed erbjöde vinterbonade förläggningslokaler, nödvändiggjorde

samtliga avsevärda nybyggnader, ej blott av stallar, förrådshus

och dylikt, utan jämväl av officers- och underofficersbostäder.

De stora svårigheter för eu tillfredsställande rekrytering, som eu förläggning

å dessa platser skulle medföra, syntes vidare bliva av en sådan

art, att regementets hela uppsättande äventyrades. Dessa platser syntes

därför ej böra ifrågakomma. Vad Norrköping anginge, medgåve där

befintliga lokaler förläggning av blott 200 man, vilket vore alldeles

otillräckligt, varjämte stallar, förråd, övningsfält m. m. samt utvecklingsmöjligheter

saknades. Denna plats kunde därför ej utan avsevärda

kostnader tillgodogöras för här avsett ändamål.

I Malmö syntes däremot en provisorisk förläggning utan allt för

stora kostnader jämförelsevis lätt kunna ordnas, ehuru platsen på grund

av sitt läge vid kusten ej gärna borde ifrågakomma som permanent förläggningsort.

Det å den s. k. Slottsholmen därstädes belägna, kronan

tillhöriga Malmöhus slott och en del i senare tider uppförda byggnader

hade intill år 1914 disponerats av Malmö centralfängelse, som emellertid

nämnda år inflyttat i nya lokaler. Själva slottet, som delvis torde komma

att repareras genom överintendentsämbetets försorg, vore avsett till

lokal för Malmö stads museum, varemot staden förbundit sig att nedriva

övriga å holmen befintliga byggnader. Enligt vad drätselnämnden

meddelat, vore emellertid staden på vissa villkor villig såväl att, tillsvidare

kostnadsfritt låta kronan under fem år disponera ifrågavarande

byggnader å Slottsholmen som även att uthyra vissa andra mellan de

inre och yttre vallgravarna belägna områden och byggnader, som erfordrades

för förläggningen. Ur rekryteringssynpunkt syntes slutligen

platsen lämna de bästa möjliga garantier för ett snart och säkert uppsättande

av regementet.

De till disposition stående lokalerna erbjöde rum för erforderliga

expeditioner, logement för manskapet, kök, matsal, bostäder för flertalet

underofficerare, förrådslokaler för sex batteriers materiel enligt falttjänstsammansättning

m. m. Förråd för övrig materiel borde, i den man behovet

framträdde, nybyggas å den utsedda framtida förläggnings- och

mobiliseringsplatsen.

Vinterstallar för omkring 130 stamhästar kunde vidare för jämförelsevis

ringa kostnad anordnas, plats för uppförande av sommarstallar

funnes, och tvenne övningsfält erbjöde sig, nämligen det tätt bredvid

slottet belägna mindre s. k. Limhamns fältet samt det mer avlägsna,

men större s. k. Bulltoftafältet, båda använda av Kronprinsens husarregemente.

Enligt vad under hand hos chefen för nämnda regemente

inhämtats, syntes dess exercishus och hovsmedja kunna till en viss ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

sträckning få påräknas, ävensom ridhuslokal, för den händelse nämnda

regementes ansökan om uppbyggande av ett ridhus bifölles.

För skarpskjutningar med artilleripjäser under den tid, regementet

vore provisoriskt förlagt i Malmö, syntes i första hand förhyrd mark

höra tagas i anspråk. Vid behov kunde därjämte Skillingaryds och,

intill dess tidsenlig materiel bleve utdelad, även Rinkaby skjutfält användas.

De extra engångskostnader, som övergångsplanens genomförande betingade,

hade inom arméförvaltningen beräknats sålunda:

Under artilleridepartementets förvaltning: för den

äldre artillerimaterielens iståndsättande................ kronor 237,500: —

Under fortifikationsdepartementets förvaltning: för

ordnande av den provisoriska förläggningen...... » 203,540: —

Under intendentsdepartementets förvaltning: för oförutsedda

utgifter på grund av den provisoriska

förläggningen................................................................ » 10,000: —

Under civila departementets förvaltning: för dagtraktamenten,

reseersättningar och dylikt ....... » 13,297: —

Summa kronor 464,337: —

Att märka vore, att förenänmda 237,500 kronor för den äldre artillerimaterielens

iståndsättande vore under alla förhållanden erforderliga

för anskaffning av fordon och skjututredning m. m. för att möjliggöra,

att ifrågavarande äldre materiel skulle vid behov kunna användas vid

fälthären, något som med säkerhet syntes under alla omständigheter erfordras

i händelse av krig.

För bestridande av ordinarie årliga underhållskostnader under övergångstiden

erfordrades för år 1916 icke anvisande av några särskilda

medel. Däremot behövdes för år 1917 en höjning av de ordinarie anslagen

med sammanlagt 378,804 kronor 52 öre.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställde generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet,

att Kungl. Maj:t måtte till 1916 års riksdag avlåta proposition om

uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente i överensstämmelse med

förut angivna principer,

att för ändamålet måtte anslås 13,844,892 kronor, att utgå med

4,107,442 kronor under år 1916, med 5,656,157 kronor under år 1917

ock med 4,081,293 kronor efter den 1 januari 1918, utgörande erforderliga

engångskostnader, samt

att de ordinarie årliga anslagen måtte höjas för år 1917 med sam
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. -Proposition Nr 72.

23

manlagt 378,804 kronor 52 öre, att fördelas å arméförvaltningens olika

departement och de särskilda anslagen enligt skrivelsen bifogade bilagor.

Uti den 1 april 1916 avgivet yttrande förklarade arméförvaltningen

sig icke hava något att erinra mot de gjorda kostnadsberäkningarna

samt tillstyrkte bifall till den av generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet gjorda framställningen.

Chefen för generalstaben anförde uti den 4 april 1916 avgivet

utlåtande, att det tunga artilleriet i det nu pågående kriget visat sig

äga en mångdubbelt större betydelse än förr. Vid ett flertal tillfällen

hade tillgången på ett tillräckligt talrikt tungt artilleri rent av utgjort

förutsättningen för anfallets lyckliga genomförande. Exempel saknades

ej heller på det tunga artilleriets avgörande betydelse gentemot fientliga

landstigningar, något som för vårt vidkommande särskilt vore att beakta.

Slutligen syntes ej heller böra förbises, att ett talrikt tungt artilleri

, verksamt kunde bidraga till att minska egna förluster under såväl försvar

som anfall.

Enär vår fälthär vore i behov av en betydande ökning av tungt artilleri,

ansåge sig chefen för generalstaben böra på det allra bestämdaste

tillstyrka det föreliggande, väl avvägda förslaget till omedelbar ökning

av det tunga artilleriet.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 28 april 1916 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, bland annat, följande:

»Bland de många erfarenheter, som det pågående världskriget lämnat,

torde väl knappast någon vara mera påtaglig än den stora betydelsen

av, att fälthären äger tillräcklig tillgång på tungt artilleri. Uti såväl

officiella rapporter som berättelser, avgivna av fackmän, vilka varit

i tillfälle att närmare studera krigföringen, har näppeligen någon sak

blivit med större styrka framhållen. Det måste under sådan förhållanden

givetvis ligga vikt uppå att, så långt möjligt är, för vår försvarsorganisation

tillgodogöra sig denna erfarenhet. Åven för en större allmänhet

såväl i de krigförande som i neutrala länder har det tunga artilleriets

stora betydelse i den moderna krigföringen börjat att framstå fullt

tydligt.

Enligt 1914 års härordning utgöres vår fälthärs tunga artilleri av

endast ett enda regemente, nämligen Positionsartilleriregementet, vilket

efter genomförd härordning skall, utom reservformationer, bestå av två

tunga haubitsdivisioner om två batterier å fyra pjäser och en tung kanondivision

om två batterier å fyra pjäser. Vid den för Gottlands strids
-

Arméförvalt
ningens
yttrande.

Chefens för

generalstaben

yttrande.

Departementschefens

yttrande

till

statsrådsprotokollet

den 28 april

1916.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

krafter avsedda Gottlands artillerikår, vilken för närvarande består av

tre fältkanonbatterier och ett positionsbatteri, skall enligt den nya härordningen

ett av fältkanonbatterierna förses med haubitsmateriel. Beträffande

materielen är att märka, att medan de haubitser, som finnas,

äro av fullt modern typ, den tunga kanonmaterielen utgöres av äldre

pjäser, vilka icke motsvara de fordringar, som numera måste uppställas

å dylik materiel.

Det torde icke närmare behöva påvisas, huru svagt det tunga artilleriet

är inom vår armé företrätt, i jämförelse med vad förhållandena numera

anses oundgängligen fordra. Redan före kriget kunde det tunga

artilleriet i vår armé anses fåtaligt, såsom också omnämndes i 1914 års

härordningsproposition. Med hänsyn tagen till de under kriget gjorda

erfarenheterna borde detta vapen, enligt vad generalfälttygmästaren och

inspektören för artilleriet framhållit, utgöras av tre regementen av samma

styrka som det nuvarande Positionsartilleriregementet.

Med hänsyn till angelägenheten av att snarast möjligt bereda vår

armé det krafttillskott av tungt artilleri, varav densamma är i oundgängligt

behov, har nu generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet

föreslagit uppsättandet av ett nytt tungt artilleriregemente, vilket

skulle liksom Positionsartilleriregementet i fredstid organiseras på regementsstab,

två tunga haubitsdivisioner, bestående av divisionsstab och

två tunga haubitsbatterier om fyra pjäser, samt en tung kanondivision,

bestående av divisionsstab och två tunga kanonbatterier om fyra pjäser.

Materielen för båda regementena skulle utgöras av 15 cm. haubitser och

10,5 cm. kanoner. I avvaktan på att tidsenlig materiel hunne anskaffas

och för att, då sådan blivit färdigställd, hava för materielens handhavande

användbar kader och utbildade värnpliktiga att tillgå, skulle för det

nya regementet iordningställas en del äldre materiel, vilken under alla

omständigheter med säkerhet kunde förutses skola komma att i händelse

av krig användas åtminstone i ställningskriget.

Då jag, i likhet med vederbörande myndigheter, hyser den bestämda

uppfattningen, att en förstärkning av det tunga artilleriet inom vår armé

är att hänföra till de krav, som på grund av världskrigets lärdomar

oundgängligen måste tillgodoses, och då jag vid prövning av det föreliggande

förslaget funnit detsamma i såväl huvudsak som detaljer väl

avvägt och ägnat att tillföra armén ett avsevärt krafttillskott, tvekar jag

icke att tillstyrka detsamma. Att låta med besluts fattande i förevarande

fråga anstå, till dess erfarenheterna från kriget föreligga mera samlade,

anser jag så mycket mindre tillrådligt, som i varje fall en avsevärd tid

kommer att förflyta, innan den nya organisationen hinner genomföras

och ny materiel anskaffas. Det torde i detta sammanhang böra särskilt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. 25

framhållas, att även om det tunga artilleriet ökas, någon motsvarande

minskning icke kan äga rum av det lätta fältartilleriet.»

1 anslutning till vad jag sålunda och i övrigt anfört, avläts proposition

till riksdagen om uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente.

Såsom förut nämnts, blev emellertid denna framställning icke av riksdagen

bifallen.

Beträffande behovet av att öka det tunga artilleriet hava de sak- Do

kunniga anfört, att de allra senaste krigserfarenheterna icke jävat utan 15118

endast bestyrkt riktigheten av de uttalanden, för vilka jag i det föregående

redogjort.

Emellertid hava de såsom sin uppfattning framhållit, att man vid

nyanskaffning av medelgrova kastpjäser för det ifrågasatta nya artilleriregementet

borde söka erhålla en ännu kraftigare pjäs än den 15 cm.

haubits, som enligt propositionen till 1916 års riksdag borde ingå i

regementets beväpning. Vid början av kriget hade 15 cm. haubitsen

varit erkänd såsom den lämpligaste pjästypen inom fälthärens tunga

artilleri. Dylika pjäser hade också allt fortfarande stor användning i

kriget, särskilt mot sådana befästningar, som ej utbyggts till högsta

grad av fullkomning, och utgjorde nog ännu huvudmassan av det tunga

artilleriet i de krigförande makternas härar. Utvecklingen i de krigförande

länderna hade emellertid gått i riktning mot en pjästyp med

större skottvidd och större verkan av det enskilda skottet. Det oaktat

hade framkomligheten genom vissa tekniska anordningar kunnat bibehållas

ungefär som förut. Vid nu angivna förhållanden syntes starka

skäl tala för, att vid nyanskaffning av tungt artilleri hänsyn toges till

de fördelar, som stode att vinna genom ökad kaliber. Man borde därför

inom den viktsbegränsning, som betingades av, att pjäsen skulle kunna

framföras med hästar, eftersträva så stor verkan och skottvidd som möjligt

hos pjäserna; därigenom skulle också största möjliga valuta kunna

dragas av de kostnader, som materielanskaffningen medförde. Detta

syntes på teknikens nuvarande ståndpunkt kunna ske vid en kaliber,

som vore större än 15 cm. Den sålunda ifrågasatta ökningen av kalibern

hos de medelgrova kastpjäser, som av vederbörande militära myndigheter

föreslagits till nyanskaffning, beräknades av de sakkunniga komma

att medföra en ökad kostnad av 1,600,000 kronor.

De sakkunniga hade funnit, att de allra senaste krigserfarenheterna

givit ytterligare stöd åt kravet på uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente,

men ansåge, på grund av åberopade krigserfarenheter,

vilka i huvudsak kunde sägas hava tillkommit efter den tidpunkt, då

propositionen till 1916 års riksdag avgavs, att den medelgrova kastpjäs,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.) 4

sakkunnig

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Armé
förvaltningens
yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

som vore föreslagen till nyanskaffning, borde göras så kraftig, som vore

förenligt med kravet på, att fordonsvikten bleve ungefär lika med 15

cm. haubitsens. Beträffande den med hänsyn härtill lämpligaste kalibern

gjorde de sakkunniga ej något uttalande.

Uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente till i propostion

till 1916 års riksdag angiven omfattning men med den ändring, som

framhållits såsom önskvärd beträffande kalibern hos kastpjäserna, måste

enligt de sakkunnigas mening med nödvändighet hänföras till de lantförvarsbehov,

som, enligt vad krigets erfarenheter givit vid handen,

borde i främsta rummet tillgodoses.

Kostnaderna för det nya regementet syntes de sakkunniga böra beräknas

i enlighet med det av generalfälttygmästaren avgivna förslaget

med tillägg av 1,600,000 kronor för kaliberökningen.

Uti sitt över de sakkunnigas utredning avgivna yttrande har arméförvaltningen,

med stöd av på senare tiden ingångna meddelanden angående

erfarenheter från kriget, anslutit sig till de sakkunnigas mening,

att det nya tunga artilleriregementet borde erhålla en haubitstyp av

större eldverkan och skottvidd än 15 cm. haubitsen. Den kostnadsökning,

som skulle bliva följden av införandet vid det nya regementet av

pjäser av större kaliber, hade av de sakkunniga beräknats till 1,600,000

kronor. Emellertid hade, sedan kostnaderna för artillerimateriel till det

nya tunga regementet beräknats, en prisstegring å samtliga pjäser inträtt.

Med anledning därav hade arméförvaltningen låtit göra en omräkning

av engångskostnaderna beträffande artillerimaterielen. Denna omräkning

-— vid vilken hänsyn tagits även till den föreslagna kaliberökningen

— hade givit till resultat, att ifrågavarande kostnader borde

beräknas 4,226,000 kronor högre än som skett i propositionen till 1916

års riksdag.

Då det under nu rådande förhållanden syntes vara av största vikt,

att regementets organisation tidigast möjligt igångsattes, ansåge arméförvaltningen,

att organisationen borde räknas från och med den 1 november

1917 på sätt i generalfälttygmästarens och inspektörens för artilleriet

den 31 mars 1916 avgivna framställning föreslagits vad anginge

samma organisations ikraftträdande under år 1916.'' För att hålla öppen

möjligheten till provisorisk förläggning i Malmö, såsom för organisationen

av regementet under år 1916 i nämnda förslag blivit ifrågasatt, hade

generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, uppå förfrågan i

ärendet vid drätselnämnden i Malmö, erhållit meddelande, att Malmö

stads gjorda anbud, som läge till grund för förslaget om den proviso
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 72.

riska förläggningen därstädes, med säkerhet kunde antagas bliva bestående,

för den händelse det planlagda uppsättandet av regementet komme

att äga rum under hösten 1917.

De sammanlagda kostnadernas fördelning på åren 1917, 1918 och

de följande åren framginge av följande vid arméförvaltningens utlåtande

fogade tabell.

År 1917

År 1918

År 1919

Summa

i

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

A. Extra engångskostnader.

i Under artilleridepartementets förvaltning

137,500

—

100,000

—

—

—

237,500

—

» fortifikationsdepitets »

203,540

—

—

—

—

—

203,540

—

» intendentsdep:tets »

10,000

—

—

—

—

—

10,000

—

» civila departementets »

13,297

—

—

—

—

—

13,297

—

Summa

334,337

—

100,000

—

—

—

464,337

—

B. Ordinarie engångskostnader.

Under artilleridepartementets förvaltning

5,000,000

—

5,000,000

—

3,453,850

—

13,453,850

—

» fortifikationsdep-.tets »

—

1,080,000

—

‘)2,150,000

—

2)3,230,000

—

» intendentsdep.tets »

115,000

-

712,107

—

77,893

—

905,000

» sjukvårdsstyrelsens »

17,705

—

—

—

—

—

17,705

-

Summa

5,132,705

—

6,792,107

—

5,681,743

-

17,606,555

-

Summa engångskostnader.....................

5,497,042

—

6,892,107

-

5,681,743

—

18,070,892

—

C. Årliga kostnader.

Under artilleridepartementets förvaltning

-

—

93,595

—

4) 151,615

—

—

—

» fortifikationsdep:tets »

—

—

13,000

—

s) 15,000

—

—

—

» intendentsdep:tets »

—

—

105,894

06

210,000

—

—

—

» sjukvårdsstyrelsens \ »

—

—

1,959

46

3,970

03

—

—

» eivila departementets »

—

—

164,356

—

292,757

50

—

—

Summa

—

378,804

52

673,342

53

—

—

Summa kostnader för år 1917 och 1918

5,497,042

7,270,911

52

—

—

—

—

*) Att fördelas på åren 1919—1921.

*) Häri ingå ej kostnader för inköp av kasemtomt och eventuellt kostnader för övningsoch

skjutfält, vilka först i samband med en fullständig utredning av förläggningsfrågan kunna

beräknas.

s) Avser underhållskostnaderna efter färdigbyggt ordinarie kasernetablissemang.

4) År 1919 och följande år.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Såsom jag uti mitt till statsrådsprotokollet den 28 april 1916 avgivna

yttrande framhöll, hyser jag, i likhet med vederbörande myndigheter,

den bestämda uppfattningen, att en förstärkning av det tunga

artilleriet inom vår armé är att hänföra till de krav, som på grund av

världskrigets lärdomar oundgängligen måste tillgodoses. Denna min uppfattning

tinner jag ytterligare bestyrkt genom de sakkunnigas uttalanden.

Vid sådant förhållande och då jag alltjämt anser, att det av generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet framlagda förslaget är i allt

väsentligt val avvägt och ägnat att tillföra armén ett avsevärt krafttillskott,

finner jag mig böra tillstyrka, att förnyad framställning göres

till riksdagen om uppsättande av ett nytt tungt artilleriregemente i

huvudsaklig överensstämmelse med samma förslag.

Vad det nya regementets personal angår, har denna föreslagits skola

erhålla samma styrka som vid Positionsartilleriregementet efter genomförd

härordning, dock med tillägg av en regementspastor. I avvaktan

på att frågan rörande omorganisationen av arméns musik bleve slutligt

avgjord, borde regementets musikpersonal bestämmas till samma styrka

som vid Positionsartilleriregementet enligt 1916 års stat. Mot vad sålunda

föreslagits, har jag icke annat att erinra, än att den fast anställda

musikpersonalen vid det nya regementet torde böra utgöras av samma

antal, som kan varda bestämt i fråga om Positionsartilleriregementet.

På grund av det nya regementets tillkomst erfordras en ökning av

den fast anställda personalen vid artilleriets fabriker och tyganstalter

ävensom vid intendenturkåren. Mot vad förslaget härutinnan innebär,

har jag icke något annat att erinra, än att med hänsyn till den nuvarande

proportionen mellan kaptensbeställningar av första och andra klassen

vid intendenturkåren den nya kaptensbeställningen synes böra vara av

andra klassen. Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter torde alltså

böra ökas med 1 tygförvaltare av andra klassen, 1 tygverkmästare och

4 tyghantverkare samt staten för intendenturkåren med 1 kapten av

andra klassen och 1 förvaltare.

Antalet hästar vid regementet torde i enlighet med förslaget böra upptagas

till 1 tjänstehäst för chefen och 184 kronan tillhöriga stamhästar.

Då de skäl, som förebragts för det nya regementets förseende med

haubitser av grövre kaliber än 15 cm., synas mig övertygande, finner

jag mig böra tillstyrka vad de sakkunniga och arméförvaltningen härutinnan

föreslagit.

Intill dess regementets blivande förläggningsort blivit bestämd och

kasernetablissemang därstädes uppförts, skulle detsamma enligt förslaget

förläggas till Malmö, varest provisoriska lokaler skulle iordningställas

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl- Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

uti det kronan tillhöriga Malmöhus slott ävensom i några Malmö stad

tillhöriga, å den s. k. Slottsholmen och därintill belägna byggnader. Ehuru

en dylik förläggning givetvis är förenad med vissa olägenheter, torde

dock förslaget härutinnan böra godkännas med hänsyn till de avsevärt

större kostnader, en förläggning till någon av de övriga såsom provisoriska

förläggningsorter ifrågasatta platserna uppgivits medföra.

De årliga kostnaderna för det nya regementet efter genomförd organisation

hava nu likasom löregaende ar beräknats till sammanlagt

673,342 kronor 53 öre. Då beräkningarna äro uppgjorda i enlighet

med hittills tillämpade grunder, har jag icke något att mot desamma

erinra.

Enligt den för 1916 års riksdag framlagda propositionen beräknades

engångskostnaderna för regementets uppsättning till sammanlagt

13,844,892 kronor, därav 13,380,555 kronor ordinarie engångskostnader

och 464,337 kronor extra engångskostnader. Mot dessa beräkningar

har nu från de sakkunnigas och armé förvaltningens sida icke framställts

annan erinran, än att till de ordinarie engångskostnaderna borde läggas

det belopp, som betingades av den numera föreslagna ökningen av de

för regementet avsedda haubitsernas kaliber samt av de stegrade priserna

för artillerimateriel. Då detta belopp enligt arméförvaltningens

beräkning uppgår till 4,226,000 kronor, skulle de ordinarie engångskostnaderna

alltså komma att belöpa sig till sammanlagt 17,606,o55

kronor.

Uti förenämnda beräkningar torde emellertid vissa jämkningar höra

vidtagas. Vad då först de ordinarie engångskostnaderna angår, äro däri

inräknade dels 905,000 kronor för anskaffning av munderingsutrustning,

kaserninventarier och stamhästar, dels ock 3,230,000 kronor för uppförande

av kasernbyggnad, befälsboställen, stallar, förråd och tygverkstäder

m. m. Med hänsyn till den under senare tiden inträdda prisstegringen

å intendenturmateriel och hästar torde emellertid, enligt vad

jag från armé förvaltningens intendentsdepartement inhämtat, förstnämnda

belopp böra höjas med tillhopa 212,327 kronor. En liknande höjning av

de beräknade byggnadskostnaderna borde givetvis på grund av stegrade

material- och arbetspriser vidtagas, därest kasernetablissemang för regementet

skulle under nuvarande förhållanden uppföras. Emellertid är,

enligt vad jag inhämtat, beskaffenheten av den för regementet föreslagna

provisoriska förläggningen i Malmö sådan, att man utan större olägenhet

torde kunna låta anstå med uppförandet av det nya etablissemanget, till

dess mera normala förhållanden å byggnadsmarknaden åter inträtt. Jag

anser mig därför icke böra föreslå något tillägg till de beräknade bygg
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

nadskostnaderna. De av regementets uppsättning föranledda ordinarie

engångskostnaderna, mot vilkas beräkning jag i övrigt icke har något

att erinra, torde alltså böra upptagas till (17,606,555 + 212,327

17,818,882 kronor. ''

Vad de extra engångskostnaderna beträffar, äro dessa huvudsakligen

avsedda för iståndsättande av en del äldre artillerimateriel och för

den provisoriska förläggningens ordnande. Uti de beräknade kostnaderna,

464.337 kronor, ingå för det förra ändamålet ett belopp av 237,500

kronor och för det senare under intendentsdepartementets förvaltning

ett belopp av 10,000 kronor. Av förenämnda för ändring av äldre artillerimateriel

beräknade belopp torde emellertid här endast böra upptagas

117,500 kronor. A andra sidan torde däremot på grund av inträdda prisstegringar

förenämnda 10,000 kronor, enligt vad jag inhämtat, böra höjas

med 5,000 kronor. De beräknade extra engångskostnaderna torde alltså

böra å ena sidan minskas med (237,500— 117,500==) 120,000 kronor

och å andra sidan ökas med 5,000 kronor samt följaktligen upptagas

med 349,337 kronor.

De av det föreslagna nya regementets uppsättning föranledda engångskostnaderna

skulle alltså belöpa sig till sammanlagt (17,818,882 +

349.337 =) 18,168,219 kronor eller i jämnt tal 18,168,000 kronor.

Uti den till nästlidet års riksdag i ämnet avlåtna propositionen

förutsattes, att de lör uppförande av kasernetablissemang för det nya

regementet beräknade kostnaderna, 3,230,000 kronor, skulle av tillgängliga

medel förskjutas och sedermera ersättas av inflytande tomtförsäljnysmedel.

Denna utväg synes emellertid icke nu böra ifrågasättas. Framställning

torde i stället böra göras till riksdagen om beviljande av anslag

för bestridande av samtliga med det nya regementets uppsättning

förenade engångskostnader.

Enligt arméförvaltningens förslag skulle engångskostnaderna för det

nya regementets uppsättning fördelas å åren 1917, 1918 samt 1919 och

följande år. Med iakttagande av förenämnda av mig föreslagna jämkningar

skulle sålunda utgå i jämna tal

under år 1917 ............................. kronor 5,485,000: —

» » 1918 .............. » 7,000,000: —

» » 1919 och följande år .. » 5,683,000: —

Summa kronor 18,168,000: —

Därest, såsom i det följande föreslås, regementets uppsättning skall

vara genomförd Irån och med den 1 januari 1919, måste givetvis medel

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

för ändamålet redan under innevarande år ställas till förfogande. Mot

den för år 1917 beräknade posten har jag därför icke något att erinra.

Uti den för år 1918 beräknade summan ingår emellertid ett belopp av

1.080.000 kronor, avsett för påbörjande av kasernetablissemang m. m.

Då, såsom jag förut framhållit, med uppförandet av kasernetablissemang

synes böra anstå, tills mera normala förhållanden å byggnadsmarknaden

inträtt, torde det för år 1918 erforderliga beloppet kunna nedsättas till

5.920.000 kronor. För år 1918 torde alltså av anslaget böra anvisas

tillhopa (5,485,000 4 5,920,000 =) 11,405,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under innevarande år förskottsvis utanordna 5,485,000

kronor.

Vad beträffar övergången till den nya organisationen, föreslog generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet uti sin skrivelse den

31 mars 1916, att regementets uppsättning skulle taga sin början den

1 november samma år samt vara genomförd från och med den 1 januari

1918. År 1917 skulle följaktligen vara övergångsår. Med anledning av

de betydande svårigheter, en dylik anordning skulle medföra, ansåg jag

mig vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 28 april 1916 icke

kunna förorda en så hastig uppsättning utan föreslog, att år 1918 i stället

bestämdes såsom övergångsår och att de för år 1916 planerade åtgärderna

skulle uppskjutas till innevarande år. Då emellertid de väsentligaste

av mig då antydda svårigheterna för en så hastig uppsättning,

som föreslagits, numera icke längre föreligga, i det att förberedande åtgärder

vidtagits, som möjliggöra uttagandet av erforderligt antal värnpliktiga

redan vid 1917 års inskrivningsförrättningar, finner jag mig böra

tillstyrka arméförvaltningens nu framställda förslag, att regementets uppsättning

skall påbörjas redan den 1 november innevarande år och vara

genomförd från och med den 1 januari 1919.

Mot det föreliggande förslaget till övergångsplan har jag icke något

att i huvudsak erinra. Jag har därför i överensstämmelse med nämnda

plan låtit uppgöra förslag till stat för år 1918 för det nya regementet

(se bil. 1), och slutar denna å ett belopp av 144,403 kronor 50 öre. För

underlättande och tryggande av regementets snabba uppsättning torde

böra utverkas riksdagens medgivande, att medel, som besparas till följd

av vakanser i volontärbeställningar vid övriga artilleritruppförband, må

användas för anställning och avlöning dels under tiden den 1 november

—den 31 december innevarande år av i det njm regementets stat för år

1918 upptaget fast anställt manskap, dels ock under tiden den 1 november—den

31 december 1918 av sådant manskap, som enligt plan är avsett

att tillkomma för år 1919.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

I enlighet med vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet

ifrågasatt, torde i samband med det nya regementets uppsättande

benämningen »Positionsartilleri» böra utbytas mot »Tungt fältartilleri)).

I överensstämmelse härmed torde Positionsartilleriregementet böra benämnas

Första tunga artilleriregementet och det nu föreslagna Andra

tunga artilleriregementet.

Jämlikt planen för övergången torde vid intendenturkåren för år

1918 böra tillkomma 1 kapten av andra klassen och 1 förvaltare.

Enligt de av arméförvaltningen uppgjorda beräkningarna skulle de

ordinarie kostnaderna för det nya regementet under år 1918 uppgå till

sammanlagt 378,804 kronor 52 öre. Detta belopp fördelar sig sålunda:

kr. 145,853:50

» 500: —

Anslag under civila departementets förvaltning:

Avlöningoch rekryteringm. m.(144,403:50

+ 1,450=).............................................

Anställnings- och avskedspremier ............

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden

.....:.....................................................

Intendenturkåren...........................................

Inkvarteringskostnader.................................

Ålderstillägg .................................................

1,500

5,972

10,380

150

50

kr. 164,356:

Anslag under artilleridepartementets förvaltning:

Ammunition och övningar m. m.......................................

» 93,595:

Anslag under fortifikationsdepartementets förvaltning:

Underhåll och reparationer ....................... kr. 8,000: —

Hyresavgift till Malmö stad....................... » 5,000: — }

Anslag under intendentsdepartementets förvaltning:

Bränsle och lyse åt underofficerare

Stamanställda (naturaunderbåll) .....

Stambästar (underhåll) .......................

Lejda hästar (lega och underhåll)

kr. 2,770: —

» 34,842: 90

» 37,945:40

» 30,335: 76

Anslag under sjukvårdsstyrelsens förvaltning:

Sjuk- och veterinärvård.................................................

»

13,000: —

105,894: 06

1,959:46

Summa kronor 378,804: 52

s. 33 Kontrollera mot PDF

KungJ. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72. 33

Mot ifrågavarande beräkningar, vilka äro uppgjorda enligt hittills

tillämpade grunder för beräknandet av vederbörande ordinarie anslag, bär

jag icke annat att erinra, än att do under intendentsdepartementets förvaltning

upptagna posterna.torde jämlikt de i innevarande års statsverksproposition

på grund av rådande dyrtid tillämpade beräkningsgrunderna böra

höjas med tillhopa 37,834 kronor 57 öre. Hela deri ordinarie kostnaden för

år 1918 skulle alltså uppgå till sammanlagt (378,804: 52 + 37,834: 57 =)

416,639 kronor 9 öre.

Av förenämnda belopp torde vad som erfordras för bestridande av

den nytillkommande personalens avlöningsförmåner enligt stat böra beräknas

under vederbörliga ordinarie anslag för år 1918. Utöver vad

som i årets statsverksproposition beräknats, bör alltså anslaget till avlöning

och rekrytering m. m. ökas med 144,403 kronor 50 öre och anslaget

till intendenturkåren med 5,972 ki-onor 50 öre. Med hänsyn därtill, att

förslag till de ordinarie anslagens beräkning för år 1918 redan blivit

för riksdagen framlagt, torde däremot det för bestridande av kostnaderna

för regementet under år 1918 i övrigt erforderliga beloppet eller i jämnt

tal [416,639: 09 — (144,403: 50 + 5,972: 50)=]266,300 kronor böra å

riksstaten lör år 1918 uppföras såsom ett extra förslagsanslag.

Artilleri materie!.

Uti sin förutnämnda skrivelse den 24 mars 1916 beräknade chefen

för generalstaben för tillgodoseende av vissa artilleribehov ett belopp av

24,325,800 kronor. Härav voro 10,625,000 kronor avsedda för utvidgning

av arméns fabriker och 13,700,800 kronor för anskaffning av viss

artillerimateriel av olika slag.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 28 april 1916 anförde

jag till statsrådsprotokollet, att jag mot beräkningen av sistnämnda post

icke hade annat att erinra, än att densamma, med hänsyn till nödvändigheten

att tillgodose vissa andra krav, syntes böra nedsättas med

1.530.000 kronor. I överensstämmelse härmed äskades av 1916 års

riksdag för anskaffande av viss artillerimateriel ett anslag av 12,170,800

kronor.

Härav beviljade riksdagen, såsom förut nämnts, ett belopp av

2.100.000 kronor.

Under framhållande av nödvändigheten att tillgodose arméns behov

av artillerimateriel av olika slag hava de sakkunniga uti sin

den 21 september 1916 överlämnade utredning föreslagit anskalfandet

av viss artillerimateriel av olika slag för ett belopp av sammanlagt

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 58 höft. (Nr 72.) 5

De sakkunniga*

förslag.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

9,091,150 kronor. Den till anskaffning föreslagna materielen är i huvudsak

densamma, vartill medel av 1916 års riksdag äskades, men vartill

sådana då icke beviljades.

Uti sitt över de sakkunnigas förslag avgivna utlåtande har arméförvaltningen

tillstyrkt vad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit,

men ansett, dels att vissa av de sakkunniga beräknade belopp borde på

grund av inträffade prisstegringar ökas, dels ock att viss ytterligare

anskaffning, utöver vad de sakkunniga ifrågasatt, borde verkställas. I

enlighet härmed beräknade arméförvaltningen — under förutsättning att

en av ämbetsverket i dess underdåniga skrivelse den 30 september 1916

angående lantförsvarets medelsbehov för år 1918 gjord framställning om

beviljande för anskaffning av viss artillerimateriel av ett anslag om

4,708,000 kronor, därav 2,108,000 kronor borde anvisas för år 1918,

vunne bifall — för anskaffning av erforderlig artillerimateriel ett belopp av

9,060,200 kronor.

I förenämnda av 1916 års riksdag äskade anslag, 12,170,800 kronor,

ingick visst av de sakkunniga i deras nyssnämnda förslag jämväl

upptaget belopp för anskaffning av kulsprutemateriel, avsett att,

utan ändring av gällande fredsorganisation, i viss utsträckning tillgodose

behovet av kulsprutor vid infanteriets reservorganisationer.

Enligt 1914 års organisationsplan skulle som bekant vid varje

infanteriregemente uppsättas ett kulsprutekompani om tre troppar (6 kulsprutor),

viika alla borde organiseras under repetitionsövningarna. I

skrivelse den 19 juli 1916 framhöll emellertid inspektören för infanteriet

nödvändigheten av en utökning av infanteriets kulspruteorganisation

samt av en ökad anskaffning av kulsprutemateriel. I anledning

härav och då vissa rapporter från officerare, som haft tillfälle att bedriva

studier å olika krigsskådeplatser, syntes giva vid handen, att en betydande

utveckling av kulspruteorganisationen vid infanteriet vore nödvändig,

uppdrog Kungl. Maj:t den 25 augusti 1916 åt inspektören för

infanteriet att verkställa en utredning om sättet för den infanteristiska

kulspruteorganisationens vidare utveckling och kostnaderna härför.

Uti skrivelse den 9 november 1916 inkom inspektören för infanteriet

med den sålunda begärda utredningen samt anförde därvid beträffande kulsprutevapnets

fredsorganisation i huvudsak följande: Under hela året

borde vid varje infanteriregemente finnas ett fullständigt kulsprutekompani,

bestående av: 1 kompanichef, 1 kompaniadjutant, 1 ammunitionsunderofficer,

3 plutonchefer, 6 halvtroppchefer, 12 volontärer och 1 hovslagarbeställningsman.

Till varje kulsprutekompani skulle årligen uttagas

90 värnpliktiga, varjämte vid varje kompani skulle finnas 6 ridhästar

och 33 drag-, pack- och reservhästar, samtliga tillhörande kronan.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr, 72.

Under regementsövning skulle uppsättas 3 fullständiga kulsprutekompanier

samt för ändamålet lejas 66 eller eventuellt 78 hästar. De årliga

kostnaderna vid fullbordad organisation beräknade inspektören till

3,105,000 kronor. Övergången till den nya organisationen ansåg inspektören

höra göras så hastig som möjligt, och föreslog han, att densamma borde

verkställas under två perioder, den ena om 3 och den andra om 2 år.

Uti över inspektörens för infanteriet utredning avgivet utlåtande

framhöll arméförvaltningen, att erfarenheterna från det pågående kriget

ådagalagt kulsprutevapnets stora betydelse samt att det därföre vore av

största vikt, att kulsprutematerielen, särskilt i fråga om kulsprutepjäser,

snarast möjligt erhölle den största möjliga ökning.

De sakkunniga hava uti sin den 18 december 1916 avgivna utredning

framhållit, att kulsprutorna under kriget befunnits allt mera oumbärliga.

Särskilt hade så varit förhållandet vid försvaret, och hade de

då möjliggjort hållandet av stora fronter med relativt tå trupper. Aven

vid det taktiska anfallet hade kulsprutorna visat sig vara av den största

betydelse. Slutligen hade inom de krigförande arméerna tilldelandet av

ett stort antal kulsprutor visat sig utgöra ett mycket verksamt medel

att höja stridsvärdet hos trupper, som måst användas vid fronten, innan

de erhållit så lång utbildning, som man eljest ansett nödvändigt för bibringande

av nödig fasthet. Särskilt för vårt infanteri syntes kulsprutorna

således vara av den allra största betydelse. På grund härav funne de

sakkunniga, att en omedelbar anskaffning av ett mycket betydande antal

kulsprutor för vårt infanteri vore, i enlighet med erfarenheterna från

kriget, oundgängligen nödvändig.

Inspektörens för infanteriet förslag till kulsprutevapnets utveckling

utgjordes av ett fullständigt organisationsförslag med motsvarande materielanskaffningsplan.

De sakkunniga ansåge emellertid, att tillräckliga

krigserfarenheter ännu icke förelåge, som möjliggjorde ett slutgiltigt ståndpunkttagande

i avseende på frågan om kulsprutevapnets organiserande.

Om frågan begränsades till den omfattning, som blivit ifrågasatt i den

till 1916 års riksdag avlåtna propositionen, syntes dem dock krigserfarenheterna

för närvarande icke giva anledning att frångå den nyligen

i vårt land införda organisationen för kulsprutevapnet vid infanteriet.

De sakkunniga funne sig därför böra förorda en utveckling av kulsprutevapnet

i överensstämmelse med vad som föreslagits inom nänmda

propositions ram.

Vad anginge frågan om organisationens ytterligare utveckling, borde

denna enligt de sakkunnigas mening ännu lämnas öppen, till dess fastare

hållpunkter för densammas avgörande förelåge. I enlighet härmed ansåge

de sakkunniga sig ej kunna göra något tillförlitligt uttalande beträffande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

kulsprutevapnets lämpligaste organisation i samband med vapnets mera

betydande utveckling. Däremot syntes krigserfarenheterna enstämmigt

giva vid handen, att ett betydligt ökat behov av kulsprutor förelåge, oavsett

organisationsformen. Med stöd härav och i likhet med vad arméförvaltningen

1 ramhållit, hade de sakkunniga funnit, att anskaffning av

kulsprutemateriel, särskilt i fråga om kulsprutepjäser, vore det för närvarande

viktigaste i kulsprutevapnets utveckling. Med ytterligare utveckling

av kulsprutevapnets organisation borde något anstå, men under

inga förhållanden kunde detta äga rum beträffande anskaffning av kulsprutemateriel.

Då de sakkunniga på närmare angivna skäl ansåge den kulspruteanskaffning,

som inspektören för infanteriet föreslagit böra ske under

det i hans utredning föreslagna första övergångsåret, vara att hänföra

till de lantförsvarsbehov, som enligt vad krigets erfarenheter gåve vid

handen borde i främsta rummet tillgodoses, funne de sakkunniga sig

höra föreslå, att för anskaffning av kulsprutemateriel beräknades, utöver

det i propositionen till 1916 års riksdag äskade och av de sakkunniga

i deras förut avgivna utredning upptagna, ett ytterligare belopp av

3,438,400 kronor.

Uti över de sakkunnigas sistnämnda förslag infordrat utlåtande har

arméförvaltningen framhållit, att tillgodoseendet av det behov, som i propositionen

till 1916 års riksdag avsetts, ej utgjorde någon slutgiltig lösning

av frågan om arméns kulspruteorganisation, ehuruväl densamma därigenom

erhölD ett avsevärt och väl behövligt krafttillskott. Beträffande kulspruteanskaffningens

omfattning ansåge arméförvaltningen, att det av de sakkunniga

föreslagna antalet kulsprutor borde anskaffas. Anskaffningskostnaderna

borde dock beräknas något högre än de sakkunniga föreslagit,

varjämte borde tillkomma viss materiel, som ej upptagits i de

sakkunnigas förslag. Slutligen borde förrådsbyggnader för kulsprutematerielen

i god tid uppföras i tillräcklig utsträckning, och beräknades

kostnaderna härför till 306,000 kronor. I enlighet härmed beräknade

arméförvaltningen kostnaderna för nu ifrågavarande ändamål 575,000

kronor högre än de sakkunniga.

Uti det för anskaffning av artillerimateriel av 1916 års riksdag äskade

anslaget ingick även visst belopp för att möjliggöra en ombeväpning av

ett fältkanonbatteri per fältartilleriregemente med fälthaubitser. Erfarenheterna

från kriget hade nämligen oförtvdbart givit vid handen, att antalet

fälthaubitser måste ökas i förhållande till antalet fältkanoner.

. -^e sakkunniga hava nu framhållit, att den allra senaste tidens

krigserfarenheter ytterligare bestyrkt haubitsens ökade betydelse. I

de krigförande ländernä syntes man vara av den meningen, att fält
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Kr 72.

37

liaubitsor borde förefinna» till minst lika stort antal som fältkanoner.

För att uppnå denna proportion, vilket på grund av krigserfarenheterna

syntes önskvärt, erfordrades nyanskaffning av fälthaubitsmateriel i betydlig

omfattning. Under vissa närmare angivna förutsättningar hava

emellertid de sakkunniga ansett, att för tillgodoseende av ifrågavarande

behov kostnaderna åtminstone tillsvidare kunde begränsas till det vid

1916 års riksdag av Kungl. Magt äskade beloppet.

Jämväl arméförvaltningen har vitsordat, att erfarenheterna från kriget,

särskilt under senare tiden, med tydlighet ådagalagt önskvärdheten av

att på föreslaget sätt erhålla ökad haubitsmateriel vid artilleriet. Med

hänsyn till för närvarande gällande priser komme emellertid anskaffningen

att medföra 612,000 kronor högre kostnad än förut beräknats.

Vad först angår förslaget om ytterligare kulspruteanskaffning, hava Departementaerfarenhoterna

från kriget otvetydigt givit vid handen, att kulsprutevap- chefennet

måste tillmätas en avsevärt större betydelse än förut antagits. Särskilt

har det visat sig som ett utmärkt medel för den numeriskt eller i

utbildningshänseende svagare att utjämna denna underlägsenhet. Vid

sådant förhållande och med hänsyn till angelägenheten för ett litet land

med begränsade resurser att så långt möjligt är utnyttja den moderna

vapen teknikens framsteg, anser jag det vara av synnerlig vikt, att eu

betydande anskaffning av kulsprutor kommer till stånd. Vad de sakkunniga

i förevarande hänseende föreslagit utgör ett minimibehov, vilket

ofördröjligen torde böra fyllas. Beträffande organisationsfrågan håller

jag i likhet med de sakkunniga före, att därmed bör tillsvidare anstå,

till dess ytterligare erfarenheter härutinnan vunnits. Vad slutligen angår

de av arméförvaltningen förordade förrådsbyggnaderna för kulsprutematerielen,

äro sådana säkerligen av behovet påkallade. I avvaktan

på den slutgiltiga lösningen av frågan om kulsprutevapnets organisation

och med hänsyn till andra mera trängande krav anser jag

emellertid några särskilda medel för dylika förrådsbyggnader icke nu

böra beräknas, utan torde man tillsvidare få åtnöjas med provisoriska

anordningar.

Då jag i likhet med de sakkunniga och arméförvaltningen anser

en anskaffning av fälthaubitsmateriel i föreslagen utsträckning vara av

behovet synnerligen påkallad och då jag icke har något att erinra vare

sig mot de av de sakkunniga förordade anskaffriingsgrunderna eller ''mot

arméförvaltningens beräkningar, finner jag mig böra tillstyrka, att härför

erforderliga medel nu beräknas i enlighet med arméförvaltningens förslag.

Beträffande fältartilleriregementenas organisation har arméförvaltningen

föreslagit, att därest medel för nämnda ombeväpning beviljades,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

dylikt regementes fredsorganisation borde bliva: regementsstab, 2 fältkanondivisioner

om divisionsstab och 3 fältkanonbatterier, 1 fältkanondivision

om divisionsstab och 2 fältkanonbatterier, samt 1 fälthaubitsdivision

om divisionsstab och 3 fälthanbitsbatterier. För underlättande

av organisationens genomförande torde det emellertid, såsom i förra årets

proposition framhölls, vara lämpligare att beträffande fältartilleriregementenas

fredsorganisation tillsvidare endast bestämmes, att deras åkande

formation er skola vara formerade på fyra divisioner med tillsammans

elva batterier.

Beträffande den övriga av de sakkunniga till anskaffning föreslagna

artillerimaterielen utgöres denna, såsom förut nämnts, av sådan materiel,

som i förra årets proposition föreslogs till anskaffning. Mot vad

de sakkunniga härutinnan föreslagit har jag icke annan erinran att

framställa än att på grund av redan verkställdahnedelsanordningar en utav

posterna bör utgå och eu annan, med hänsyn tagen även till arméförvaltningens

förberörda, i skrivelsen den 30 september 1916 gjorda framställning,

minskas med 292,000 kronor.

På grund av vad jag nu anfört, torde för anskaffning av artillerimateriel

böra beräknas ett belopp av sammanlagt 12,361,150 kronor.

Såsom uti mitt till statsrådsprotokollet den 30 december 1916 vid

anmälan av frågan om anvisande av medel för bestridande av vissa engångskostnader

för lantförsvarets ordnande närmare omförmäles, beräknade

1914 års senare riksdag nämnda kostnader till sammanlagt

57,995,238 lyonor. Av ifrågavarande belopp skulle huvuddelen bestridas

av värnskattemedel och en mindre del av medel under fjärde huvudtiteln.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade

sålunda riksdagen å 1915 års riksstat under fjärde huvudtiteln för anskaffande

av viss intendentur- och artillerimateriel tillhopa 1,020,000

kronor, varjämte riksdagen, i anslutning till vad Kungl. Maj:t föreslagit,

beräknade, att ett belopp av sammanlagt 5,800,000 kronor skulle under åren

1916 —1922 bliva under samma huvudtitel disponibelt för nyanskaffningar.

Under fjärde huvudtiteln hava några medel hittills icke kunnat beredas

för täckande av förenämnda för engångskostnadernas bestridande

beräknade 5,800,000 kronor. Då emellertid den av 1914 års senare riksdag

beräknade materielanskaffningen på grund av rådande förhållanden måst,

likasom ock övergången till den nya härordningen, väsentligen påskyndas,

föreligger redan nu behov av anvisande av ifrågavarande 5,800,000 kronor.

Enligt vad mitt förutnämnda yttrande till statsrådsprotokollet den

30 december 1916 utvisar, har arméförvaltningen uti underdånig skrivelse

den 30 september 1916 anmält, att berörda 5,800,000 kronor borde

avses för anskaffande av dels artillerimateriel, dels intendenturmateriel.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. 39

För det förra ändamålet borde beräknas i runt tal 2,300,000 kronor och

för det senare i jämnt tal 3,500,000 kronor.

Mot den sålunda föreslagna uppdelningen av ifrågavarande lör bestridande

av engångskostnaderna för lantförsvarets ordnande beräknade

5,800,000 kronor bar jag icke något att erinra.

Med hänsyn till angelägenheten av, att den utav 1914 års senare

riksdag beräknade materielanskaffningen snarast möjligt må kunna äga

rum, torde framställning i detta sammanhang böra göras till riksdagen

om anvisande av förenämnda 2,300,000 kronor för artillerimateriel.

För anskaffning av artillerimateriel torde alltså nu böra av riksdagen

äskas ett belopp av sammanlagt (12,361,150 + 2,300,000=) 14,661,150

kronor eller i jämnt tal 14,661,000 kronor. Detta belopp torde höra anvisas

för år 1918, med rätt för Kung]. Maj:t att redan under innevarande år

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna en femtedel eller i jämnt

tal 2,900,000 kronor.

B. Fortifikationsbeliov.

Utveckling av arméns flygvapen.

Enligt 1914 års härordning är arméns flygvapen organiserat såsom ett

Fälttelegrafkåren tillhörande flygmaskiuskompani. Kompaniets organisation

skall enligt plan med innevarande år slutföras. Som av motiveringen

till 1914 års härordningsproposition framgår, avsågs med detsamma

att avhjälpa den förefintliga bristen på formationer för luftspaning vid

armén.

Under framhållande av att flygvapnets betydelse för den nutida

krigföringen visat sig långt överträffa de förväntningar, man vågat

ställa på detta före världskrigets utbrott knappast allvarligt prövade

vapen, samt att det därför vore för vårt land en bjudande nödvändighet

att snarast söka tillgodogöra sig den vunna erfarenheten och

tillföra armén det tillskott i förs var skraft, som ett i fred väl utbildat

och för utvecklingsmöjligheter vid mobilisering organiserat flygvapen

gåve, framlade chefen för generalstaben uti underdånig skrivelse den 10

januari 1916 ävensom i särskild skrivelse av samma dag, efter samråd

med chefen för fortifikationen, förslag till omorganisation av arméns

flygvapen.

Enligt detta förslag skulle flygvapnet organiseras som en självständig

kår under egen chef samt tillsvidare fortfarande vara underställt

chefen för fortifikationen. Organisationen av kåren borde komma till

stånd genom nyuppsättning och den nu för flygmaskinskompaniet av
-

Nuvarande

organisation.

Chefens för

generalstaben

förslag den 10

januari 1916.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Arméförvalt
ningens
yttrande.

Kung1. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 72.

sedda, särdeles knappt tilltagna personalen fortfarande ingå i Fälttelegrafkåren

för tillgodoseende av dess alltjämt ökade personalbehov. Kåren

borde tillsvidare organiseras på stab, jämväl innefattande tygstat,

samt 2 kompanier med all personal, undantagandes spaningsolficerare,

å kårens stat. Dessa senare borde tillsvidare såsom hittills uttagas

bland kompaniofficerare vid de övriga vapenslagen. Detta nödvändiggjorde

emellertid eu ökning av officerskadern vid dessa, i den mån det

ökade behovet gjorde sig gällande. För materielens besiktning och

vård borde organiseras en särskild tygstat. De erforderliga verkstäderna

borde jämväl vara ordnade med hänsyn till de krav, som vid

krigstillfälle kunde göra sig gällande beträffande materielreparationer

m. m. I tygstaten borde ingå en tygofficer, en tygingenjör samt nödigt

antal tygverkmästare och hantverkare. Ett flygmaskinskompani

borde givas en, i förhållande till den nu planlagda organisationen,

något utökad personal. Tillsvidare borde två kompanier organiseras

för att kunna fylla det oundgäfigliga mobiliseringsbehovet av flygmaskinsavdelningar.

Hästar syntes tillsvidare i fred ej böra tilldelas flygvapnet.

I enlighet med vad sålunda anförts, hade uppgjorts förslag till stat

för flygkåren under tiden 1917—1918, slutande staten å 249,747 kronor

50 öre för år 1917 och å 296,548 kronor 50 öre för år 1918.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts, hemställde

generalstabschefen, att åtgärder omedelbart måtte vidtagas för flygvapnets

organiserande från och med år 1917 som en fristående, chefen för

fortifikationen underställd kår, med den stat, som i upprättat förslag

angåves, samt att för år 1916 medel måtte anvisas för utbildning av

personal och anskaffning av materiel i sådan utsträckning, att denna organisation

vid nämnda tid möjliggjordes.

1 anledning av förslaget avgav arméförvaltningen den 29 mars

1916 infordrat underdånigt utlåtande angående kostnaderna för den

föreslagna organisationen. Enligt verkställda beräkningar skulle de årliga

kostnaderna komma att belöpa sig till 1,100,310 kronor, sålunda

fördelade,

å anslag under artilleridepartementets förvaltning kronor

» » » fortifikationsdepartementets » »

» » » intendentsdepartementets » »

» » )> civila departementets » »

» » » sjukvårdsstyrelsens » »

20,000

772,200

31,000

276,562

548

Summa kronor 1,100,310

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

Engångskostnaderna för

Artilleribehov.............................

kårens uppsättning beräknades sålunda

........................................ kronor 400,000

F ortifikationsbehov....................

......................................... » 5,764,000

—

Intendenturbehov....................

........................................ » 300,000

—

Sjukvårdsbehov.........................

........................................ » 11,657

—

. Summa kronor 6,475,657

—

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 28 april 1916 yttrade Departements

jag till statsrådsprotokollet följande: yttrande

i)Med hänsyn till den snabba utveckling, som flygvapnet under de till etatsr&dssistförflutna

åren undergått, och i betraktande av den synnerligen stora ae™*8°lprii

betydelse, som numera måste tillmätas detsamma, anser även jag, att en 1916.

omorganisation av vår armés flygvapen i den riktning, cliefen för generalstaben

föreslagit, är icke blott önskvärd utan jämväl av behovet påkallad.

Emellertid finner jag mig icke kunna i detta sammanhang tillstyrka,

att medel för ifrågavarande ändamål beräknas. De medel, som

nu kunna avses för stärkande av vårt försvarsväsende, synas mig, vad

angår åtgärder utom ramen för 1914 års organisation, i första hand

böra tagas i anspråk för tillgodoseende av sådana försvarsbehov, vilka

äro av beskaffenhet att icke kunna utan våda uppskjutas. Till dessa

behov hör i främsta rummet en förstärkning av det tunga artilleriet.

Därest detta krav skall kunna tillgodoses inom ramen av det beräknade

40-miljonersanslaget, måste med andra krav, huru viktiga de än i och

för sig äro, tillsvidare anstå. Det torde jämväl kunna ifrågasättas,

huruvida den lämpliga tidpunkten redan nu är inne att med ledning av

erfarenheterna från kriget skrida till en definitiv organisation av flygvapnet.

»

I enlighet med vad sålunda anförts, avläts icke till 1916 års riksdag

någon framställning rörande utvecklingen av arméns flygvapen.

Uti sin den 21 september 1916 avgivna utredning hava de sakkun- De sakniga

till behandling upptagit frågan om flygvapnets utveckling samt

därvid anfört huvudsakligen följande:

Under kriget hade flygvapnet grundligt prövats och genomgått en <0 Allmänna

storartad utveckling. Man torde kunna säga, att detsamma just under s>''Dpunkterkriget

haft sin huvudsakliga utveckling till vad det nu vore med avseende

på materiel och användbarhet. Dess vikt och betydelse hade

under krigets lopp allt mer framträtt på skilda områden. De förefintliga

bristerna hos vårt luftförsvar innebure därför den allvarligaste fara

för vårt försvar.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Nr 72.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

Före kriget hade spaningen ansetts vara flygningens nära nog enda

uppgift. Man hade då strävat efter att åstadkomma en enda flygplanstyp,

som skulle motsvara alla fordringar. Därigenom skulle stora fördelar

ernås i utbildnings-, användnings-, tillverknings- och reparationshänseende.

Under kriget hade emellertid flygningen kommit till användning

ej blott vid spaning utan även vid artillerieldledning, strid i

luften och bombkastning, och mati hade då funnit, att liksom olika fartygstyper

erfordrades för olika ändamål, krävde olika flyguppgifter olika

typer av flygplan, dock inom snävast möjliga gränser.

Vårt nuvarande flygvapen vore varken kvantitativt eller kvalitativt

tillräckligt för lösandet av de uppgifter, som i krig komme att tillfalla

detsamma, vare sig dessa utgjordes av spanings-, artillerieldlednings-,

strids- eller bombkastningsuppgifter. Vid tillkomsten av 1914 års härordning

hade flygvapnet överallt befunnit sig på försöksstadiet, och

särskilt i vårt land hade tillräcklig praktisk kännedom om detsamma

saknats. Det flygvapen, som genom 1914 års härordning skulle uppsättas,

måste redan efter dåvarande förhållanden anses mycket knappt

tillmätt.

Faran av att i fråga om flygmateriel vara helt och hållet beroende

av den utländska industrien hade under kriget tydligt framträtt. Att

beakta vore även, att flygmaterielen måste betraktas såsom förbrukningsmateriel

i detta ords vidsträcktaste betydelse. Åtgången och förslitningen

av flygmaterielen torde överstiga all annan krigsmateriels, och i

detta avseende syntes vårt flygvapen vara att anse såsom sämre lottat

än de flesta andra länders, beroende på vår terrängbeklädnads beskaffenhet

samt på våra för flygning jämförelsevis ogynnsamma geografiska,

klimatiska och meteorologiska förhållanden. Det vore därför- oriktigt

att beräkna, att eu flygavdelning ständigt hade alla sina flygplan

samtidigt tjänstbara, även om de vore nya och i övrigt lämpliga.

Detta vore så långt ifrån fallet, att en reserv om 35—50 procent ansåges

erforderlig.

I materielfrågan syntes införandet av flygplan för offensiva ändamål

vara mest trängande. Krigets erfarenheter visade, hurusom utförandet

av egen spaning samt förhindrandet av fiendens ofta framtvunge strid

i luften. Lufteskadrars bombanfall mot orter eller anläggningar av militär

betydelse, såsom fabriker, varv, förråd, järnvägsbroar eller dylikt,

kunde ej helt förhindras utan möjlighet till strid i luften; luftstrider

hade under krigets lopp blivit allt vanligare. Åven måste

flygvapnet givas möjlighet till utförande av bombanfall av ovan

nämnda slag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

4 3

Om -förhållandena tydligt ådagalagt, att i flygmaterielhänseende ingen

improvisation vore möjlig vid ett krigsutbrott, så gällde detsamma

i minst lika hög grad i fråga om personalen. För utbildning av en verkligt

duglig fältflygare krävdes minst nio månader. Avgången på flygare

i krig vore även större, än man förut beräknat, och antalet disponibla

flygare måste därför väsentligen ökas; sammalunda vore förhållandet med

spanarna.

Fn brist bos vårt flygväsende, som sträckte sina verkningar till

hela armén, vore den, att tillförandet av flygare till flygvapnet förorsakade

brist på officerare vid andra truppförband. Då, i enlighet med

vad förut framhållits, flygarnas antal måste ökas, vore det givetvis av

betydelse, att nämnda stora olägenhet avlägsnades. Flygarnas uppförande

på egen stat vore därför en nödvändig åtgärd. I sammanhang

därmed syntes också en revision av den flygande personalens avlöningsvillkor

böra företagas, om möjligt i samband med ordnandet

av frågan om liv- och olycksfallsersättning för denna personalkategori.

Slutligen ville de sakkunniga framhålla, att nuvarande förläggningsoch

flygplats för flygkompaniet icke tillgodosåge de fordringar, som man

ur utbildningssynpunkt måste ställa på densamma.

De nu framhållna bristerna hos vårt luftförsvar hade synts de sakkunniga

nödvändiggöra vidtagandet av omfattande åtgärder till vårt luftförsvars

stärkande.

Det av chefen för generalstaben avgivna förslaget till omorganisation

av arméns flygväsen hade icke avsett en slutlig organisation av

flygvapnet. Statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet hade

även uti sitt förenämnda yttrande till statsrådsprotokollet den 28 april

1916 ifrågasatt, huruvida den lämpliga tidpunkten då vore inne att

skrida till en definitiv organisation av flygvapnet. Förvisso befunne sig

flygväsendet fortfarande i snabb utveckling, och ej obetydliga förändringar

hade under krigets lopp, även under den allra senaste tiden, vidtagits

inom de krigförande staternas flygvapen, såväl beträffande organisationen

som materielens beskaffenhet. En omorganisation av vårt flygväsende

borde därför för närvarande icke avse andra åtgärder än sådana,

rörande vilkas nödvändighet och lämplighet, såväl i och för sig som

med hänsyn till en fortsatt utveckling av flygväsendet, man ansåge sig

vara fullt övertygad. I enlighet härmed borde den nu nödvändiga omorganisationen

av flygvapnet bygga på och utveckla det bestående till

en mera fristående ställning med bättre utvecklingsmöjligheter och gynnsammare

utbildningsförhållanden. Organisationen borde utgå från krigets

krav, möjliggöra en stor krigsberedskap och snabb mobilisering

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

b) Grunder för

organisationen.

samt underlätta uppsättandet av nya formationer vid krigstillfälle, allt

efter då inträffande förhållanden. Åtminstone under sin närmaste utvecklingsperiod

borde flygvapnet befrias från sådan utbildning, som med

fördel kunde givas på annat håll, men utan att vare sig bindas till främmande

trupp eller isoleras till att bliva ett obetydligt truppförband, som

endast med svårighet kunde självständigt existera.

Genom de sakkunnigas försorg hade, grundat på mobiliseringsbehovet

av personal, utarbetats ett förslag till flygtruppens ungefärliga sammansättning

i fred. Nämnda förslag grundade sig på det av chefen för

generalstaben i samråd med chefen för fortifikationen uppgjorda

förslaget. Vissa ändringar hade dock vidtagits uti ifrågavarande förslag.

Flygtruppens personal i fred hade sålunda, på grund av det större

mobiliseringsbehovet, något utökats. Fn ökning hade även synts nödvändig

beträffande Fälttelegrafkårens parkkompani, som fortfarande syntes

böra lämna för flygtruppen erforderligt parkmanskap, rid- och draghästar,

varjämte med hänsyn till den ökade materielens redovisning,

vård och förvaring tillkommit en särskild fortifikationskassör och förrådsförvaltare.

I enlighet med chefens för generalstaben förenämnda

förslag borde organisationen av flygtruppen ske genom nyuppsättning.

Med hänsyn till flygutbildningens rätta bedrivande syntes det nödvändigt

att såsom chef för flygtruppförbandet och närmaste målsman

för arméns flygvapen uppföra en regementsofficer. Till flygvapnets

egen fördel och hjälp syntes flygtruppen tillsvidare böra bibehålla ett

nära samband med Fälttelegrafkåren och sidoordnad med denna ingå i

ett gemensamt truppförband under särskild chef. Ifrågavarande organisation

krävde icke någon ökning av antalet regementsofficerare vid

Fälttelegraf k åren. Denna skulle nämligen enligt plan erhålla två regementsofficerare,

och flygtruppen måste i varje fall tilldelas eu regementsofficer.

En av dessa tre regementsofficerare skulle sålunda bliva chef

för truppförbandet i dess helhet, under det att de båda andra erhölle

chefskapet över var sin av telegraftruppen och flygtruppen.

Fn dylik organisation syntes särskilt under flygvapnets närmaste

utvecklingsperiod vara fördelaktig för flygtruppen. Chefen för Fälttelegrafkåren

hade uti ett den 31 december 1915 avgivet förslag framhållit

de fördelar, som ur kostnads- och utbildningssynpunkt vore förenade

med bibehållandet av ett nära samband mellan flygtrupp och fälttelegraftrupp.

Vid vapnets organisation som en fullt självständig kår hade

sålunda ansetts nödvändigt, att flygkåren erhölle egen regementsintendent

och förrådsförvaltare samt en särskild underofficer i kassaförvalt
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

ningen ävensom läkare och veterinär samt framför allt ett eget paikkompani

med 1 kompanichef, 1 subalternofficer, 1 kompaniadjutant,

1 sergeant samt ett 80-tal manskap, därav större delen värnpliktiga.

Organiserades däremot vapnet som en flygkår eller flygbataljon, vilken fortfarande

skulle ansluta sig till fälttelegraftruppen, skulle förenämnda personal

vara obehövlig, med undantag av erforderlig utökning av Fälttelegrafkårens

parkkompani. Det för flygtruppförbandet avsedda kasernutrymmesbehovet

kunde enligt detta alternativ minskas med lokal för

kassaförvaltning, kompaniadjutantsbostad, lokaler för ett helt kompani

med expedition, skollokaler o. s. v. samt med ett stort stall, ridhus

m. in.

Beträffande flygtruppens plats inom härordningen hade chefen för

Fälttelegrafkåren framhållit, att många skäl talade för ett fortsatt bibehållande

av sambandet mellan en blivande flygtrupp och fälttelegraftruppen.

Genom en dylik organisation skulle flygtruppen befrias från

viss utbildning, exempelvis radiotelegraftjänst, chaufförtjänst, signaltjänst

och annan fackutbildning, vilken utbildning utan svårighet kunde bibringas

vid fälttelegraftruppen. Ifrågasättas kunde även, om den lilla

flygtruppen ens vid en dylik organisation borde betungas med vanlig

rekrytutbildning. Åven underofficersutbildningen syntes vid en självständig

flygkår böra äga rum i samband med underofficersutbildningen

vid Fälttelegrafkåren. Flygtruppförbandet borde ej heller betungas med

utbildning i ridning och körning av det parkmanskap, som vid mobilisering

skulle handhava flygvapnets rullande materiel. Fälttelegrafkårens

parkkompani, vars utbildning redan förut tillgodosåge jämväl flygformationernas

krav, kunde även framdeles bliva gemensamt för fälttelegraftruppen

och flygtruppen. Om flygtruppen allt framgent inneslötes i

samma förband som fälttelegraftruppen, skulle vidare flygformationer och

flygskolor, såsom redan nu vore fallet, erhålla ett välbehövligt stöd,

exempelvis med avseende på mathållning, förläggning, vakt och handräckning

m. in., uti å vederbörliga orter förlagd fälttelegraftrupp.

Chefens för''Fälttelegrafkåren uttalanden ansåge de sakkunniga äga

giltighet vid den nu föreslagna omorganisationen. Skulle flygtruppen

organiseras fullständigt fristående, syntes den böra göras avsevärt större,

än vad av de sakkunniga föreslagits, samt förses med självständig förvaltning,

civilmilitär personal, egen parkformation o. s. v._ Flygvapnets

natur kunde visserligen icke anses direkt påkalla samhörighet med ingen]

örtrupperna. Sammalunda vore ock förhållandet med fälttelegrafväsendet.

Flygväsendet och fälttelegrafväsendet hade det gemensamt,

att de båda vore ledningens, högre kvarters och stabers organ samt att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

c) Flyg truppens

förläggning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

båda vilade på en teknisk grund, som särskilt tryckte sin prägel på det

i snabb utveckling varande flygväsendet. För båda funnes, som förut

framhållits, en del gemensamma utbildningsgrenar. I vissa utländska

armeei bildade fälttelegraf-, radiotelegraf-, ballong- och flygtrupp tillsammans

ett särskilt truppslag under egen överinspektör, och hadenämnda

organisation, där den införts, visat sig lämplig. Såsom en utveckling

av den nuvarande organisationen i nämnda riktning syntes

den föreslagna organisationen kunna betraktas. Någon ytterligare utveckling

av densamma syntes dock ej böra ifrågakomma, förrän krigserfarenheterna

givit vid handen, i vilken riktning utvecklingen av flygvapnet

borde gå.

Uppsättandet av en särskild flygkår i enlighet med ovan angivna

grunder måste, enligt de sakkunnigas mening, med nödvändighet hänföras

till de lantförsvarsbehov, som, enligt vad krigets erfarenheter givit

vid handen, borde i främsta rummet tillgodoses.

I samband med uppsättandet av en särskild flygtrupp måste truppens

förläggnings fråga lösas. Enligt nu gällande plan skulle flygmaskinskompaniet

vid Fälttelegrafkåren, vilken i sin helhet skulle förläggas till

Lilla Frösunda å Järvafältet, erhålla sin flygövningsplats å nämnda fält.

De sakkunniga ansåge för närvarande icke tillräckligt vägande skäl föreligga

för flygtruppens förläggande till annan plats än den för flygmaskinskompaniet

nu bestämda övningsplatsen. Den flygövningsplats, som genom

flygvapnets förläggande till Järvafältet skulle stå till flygvapnets

förfogande, erbjöde, i högre grad än någon annan i hela landet, möjligheter

till samövning mellan flygtrupp och annan trupp av skilda truppslag,

vilket särskilt för flygspanarnas utbildning vore av synnerligen

stor betydelse. Ifrågavarande flygövningsplats uppfyllde även det nödvändiga

villkoret att medgiva övningar med vattenflygplan. En förläggning

av flygtruppen till trakten av Stockholm vore även att förorda

ur den synpunkten, att flygvapnet därigenom skulle komma i åtnjutande

av de fördelar, som en förläggning till rikets största garnisonsstad och

till landets militära och tekniska centrum medförde, ett förhållande av

särskild vikt för flygvapnet, som i så väsentlig grad, i likhet med fälttelegraf-

och ballongväsendet, vore ett hjälpvapen till övriga truppslag,

kvarter och staber.

Vid bedömande av förläggningsfrågan ur kostnadssynpunkt vore att

beakta, att staten redan ägde för de nödiga byggnadernas uppförande

erforderlig mark. Närheten till fälttelegraftruppen vore ur utbildningssynpunkt

av stor betydelse och gemensamheten i vissa avseenden med

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

Fälttelegrafkåren gjorde en förläggning av flygtruppen med dess föreslagna

organisation till närheten av nämnda kår till en mycket stor fördel.

Mot flygtruppens förläggning till trakten av Stockholm talade endast

det jämförelsevis utsatta läget. Flygvapnet vore dock lätt och hastigt

mobiliserat, och större delen av materielen, särskilt dess rullande del,.

kunde utan olägenhet redan i fred uppställas å annan lämplig plats

längre in i landet.

För flygutbildning i fredstid ävensom för flygningar under krig

vore det en tvingande nödvändighet att till förfogande inom landet hava

ett tillräckligt stort antal flygplatser, å vilka flygplans start och landning

kunde äga rum. Då emellertid denna fråga vore föremål för utredning

inom fortifikationen, ansåge de sakkunniga sig ej böra närmare

ingå på densamma utan endast framhålla nödvändigheten av dess snara

lösning.''

I enlighet med nu angivna grunder för flygvapnets organisation,

hade de sakkunniga låtit uppgöra förslag till ungefärlig stat för flygvapnet.

Enligt detta förslag skulle flygtruppen i fred bestå av kårstab

och två flygkompanier samt hava följande fast anställda personal,

nämligen

Officerare:

1 major och chef,

2 kaptener av första klassen,

2 kaptener av andra klassen,

16 -löjtnanter av första klassen och

15 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

3 fanjunkare,

6 sergeanter av första klassen,

6 sergeanter av andra''; klassen.

Manskap:

2 furirer av första klassen,

4 furirer av andra klassen,

12 korpraler,

16 vicekorpraler,

44 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

d) Förelag till

fredsorgan

•ation.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

4 hantverksfurirer av första klassen,

8 hantverksfurirer av andra klassen,

14 hantverkskorpraler,

18 hantverks vicekorpraler,

1 gevärshantverkarvicekorpral och

1 gevärshantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral och

2 musikvolontärer.

Tygpersonal:

1 tygingenjör,

1 fortifikationskassör,

3 flygverkmästare av första klassen,

3 flygverkmästare av andra klassen,

2 flyghantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

kronor

De sakkunniga beräknade följande arvoden för flygpersonal m. m.,

nämligen:

för kårchef, som personligen icke deltoge i flygning,.

flygarvode för kårchef ...:....................................................

» » 4 kaptener å 1,500 kr..........................

» » 31 subalternofficerare å 1,500 kr........

)) )) 12 värnpliktiga å 1,500 kr....................

arvode åt 20 mekaniker å 900 kr..................................

» » 3 lärare i teknik och taktik.........................

500

1,500

6,000

46,500

18,000

18,000

1,500

Beträffande Fälttelegrafkårens parkkompani föresloge de sakkunniga

i samband med flygvapnets omorganisation en ökning med: 1 löjtnant

av andra klassen, 1 sergeant av andra klassen, 1 furir av första klassen,

4 korpraler, 4 vicekorpraler, 1 hovslagarvicekorpral och 7 volontärer.

Därjämte skulle antalet stamhästar vid kompaniet ökas med 12.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72,

Deri årliga uttagningen av värnpliktiga skulle för fiygtrnppen utgöra

192 man. Uttagningen av värnpliktiga till Fälttelegrafkårens parkkompani

skulle ökas med 72 man.

I sammanhang härmed frarnhölle de sakkunniga, att då spanarna

såsom hittills borde uttagas från övriga truppslag, officerskadern vid

dessa borde något ökas. Avgivandet av förslag därutinnan syntes dock

ligga utom området för de sakkunnigas uppdrag.

Med avseende å kostnaderna för uppsättandet av den särskilda flygtruppen

hade de sakkunniga låtit uppgöra en ungefärlig beräkning.

Denna grundade sig på nyss omförmälda förslag till stat samt på arméförvaltningens

förutnämnda den 29 mars 1916 i ärendet avgivna utlåtande.

Enligt denna beräkning skulle engångskostnaderna uppgå till

6,822,800 kronor och de årliga kostnaderna, inbegripet ökningen av

Fälttelegrafkårens parkkompani, till 1,273,950 kronor, sålunda fördelade:

A. Engångskostnader.

a)

b)

c)

a)

b)

a)

b)

a)

b)

1. Artilleribehov:

Kulsprutor ......................................... kronor 500,000: —

Handeldvapen.................................... » 67,500: —

Ammunition...................................... » 712,300: — 1,279,800: —

2. Fortifikationsbehov:

Mobiliseringsmateriel........................ kronor 4,300,000: —

övningsmateriel ............................. » 720,000: — 5,020,000: —

3. Intendenturbehov:

Intendenturmateriel ........................ kronor 500,000: —-

(inberäknad Ing. 3:s parkkomp.)

Stamhästar för Ing. 3:s parkkomp. » 10,000: — 510,000: —

4. Sjukvårdsbehov:

Sjukvårdsmateriel........................... kronor 9,500: —

Veterinärmateriel............................. » _3,500: — 13,000: —

Summa kronor 6,822,800: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 58 höft. (Nr 72.) 7

e) Kostnaderna.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

f) Uttalande

angående

kavalleriets

spaningsuppgift.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

B. Årliga kostnader.

1. Anslag under artilleridepartementets förvaltning.

Ordinarie vapenanslaget ............................................... kronor

2. Anslag under fortifikationsdepartementets förvaltning.

a) Övningsmedel ..................................... kronor 211,400: —

b) Flygtillägg m. m.............................. » 66,300: —

c) Underhållsmedel ............................... » 558,700: —

3. Anslag under intendentsdepartementets förvaltning.

a) Bränsle och lyse till underofficerare .............................

b) Underhåll av manskap .....................................................

c) Underhåll av hästar.........................................................

56,700: —

836,400:

55,000: —

4. Anslag under sjukvårdsstyrelsens förvaltning.

Sjuk- och veterinärvård....................................................

1,500:

a)

b)

c)

d)

e)

f)

5. Anslag under civila departementets fort

ältning.

Avlöningsanslaget .............................

kronor

297,000: —

Rekry teringsanslaget..........................

2,250: —

Anställnings- och avskedspremier

»

4,000: —

Hyra, expenser m. m. vid trupp-

förbanden.........................................

»

1,500: —

Inkvarteringskostnader .....................

»

16,600: —

Ålderstillägg.........................................

»

3,000: —

324,350:

Summa kronor

1,273,950:

Uti engångskostnaderna inginge icke kostnaderna för uppförande av

kasernetablissemang m. m. samt iordningställande av flygfält. Dessa

kostnader beräknades av de sakkunniga till 2,046,000 kronor.

Organisationen avsåges att vara genomförd från och med år 1919.

En omorganisation av vårt flygvapen, i enlighet med det uppgjorda

förslaget, skulle, yttrade de sakkunniga, jämte flera andra stora fördelar

medföra, att den egna spaningen underlättades. Då spaningen hittills

huvudsakligen tillkommit kavalleriet, läge det nära till hands att antaga,

att en minskning av vårt kavalleris styrka, motsvarande det tillskott,

som flygvapnet tillförde armén genom spaningens underlättande, vore

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

51

möjlig. Du de sakkunniga funnit nämnda spörsmål i viss mån sammanhänga

med det dem tilldelade uppdraget, hade de ansett sig böra undersöka,

huruvida detta antagande vunne stöd av krigserfarenheterna.

Av till de sakkunnigas förfogande stående uppgifter från kriget hade

framgått, att flygvapnet kunnat på ett utmärkt sätt lösa en mängd

spaningsuppdrag, men samma uppgifter hade å andra sidan givit vid

handen, att flygvapnet såsom spaningsorgan understundom mötts av

oövervinneliga svårigheter. Under mörker, storm, dimma och snöfall

hade flygspaningen icke kunnat fungera. Ej heller hade flygvapnet i

allmänhet kunnat utspana vad som funnits inuti skogar och bebyggda

orter. Att ständigt bibehålla den genom spaning vunna känningen med

fienden hade ej heller för flygvapnet varit möjligt.

I enlighet med erfarenheterna från kriget kunde flvgspaning således

icke under alla förhållanden lämna tillfredsställande resultat. De tillfällen,

då flygspaningen icke kunde fungera, måste dessutom i vårt land

beräknas bliva icke så sällan förekommande och understundom av ganska

lång varaktighet på grund av våra terrängbeklädnadsförhållanden samt

våra geografiska, klimatiska och meteorologiska förhållanden. Vi måste

således, även efter tillkomsten av ett tidsenligt flygvapen, vara beredda

på att vid vissa tillfällen utföra all spaning på samma sätt som före

flygvapnets tillkomst. Spaningen komme vid nyssnämnda tillfällen att,

till samma omfattning som före flygvapnets tillkomst, åligga kavalleriet,

och detta truppslags styrka borde följaktligen bestämmas under hänsyn

tagen härtill.

Flygvapnets tillkomst hade sålunda, att döma av hittills tillgängliga

uppgifter från kriget, icke förtagit kavalleriét dess värde såsom spaningsorgan.

Kavalleriet hade dessutom, såsom nogsamt framginge av krigserfarenheterna,

andra viktiga uppgifter att fylla.

Visserligen hade under ställningskriget utrymme helt naturligt i

regel saknats för kavalleriets verksamhet i större omfattning. Men man

hade dock bevittnat, huruledes detta truppslag, då det gällt att intill

infanteriets ankomst hålla viktiga terränglinjer, genom seg uthållighetskam})

ådagalagt sin mångsidiga användbarhet. Härtill komme, såsom

förut framhållits, att det ingalunda kunde betraktas såsom alldeles givet,

att ett krig inom vårt land finge samma stillastående karaktär — ehuruväl

man givetvis måste vara beredd därpå — som det nu på kontinenten

pågående. Slutligen torde böra erinras om de värnpliktigas vid det

svenska kavalleriet jämförelsevis korta utbildning samt bristen hos oss

på dresserade ridhästar, vilka förhållanden i hög grad försvårade och

fördröjde reservformationers bildande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Arméför
Taltningeng
yttrande.

Personalen»

fördelning på

löneklasser.

Avlöningsför
hållandena.

Någon minskning av vårt kavalleri knnde därför icke med stöd av

krigserfarenheterna av de sakkunniga förordas, vare sig i samband med

flygvapnets utveckling eller i annat sammanhang. Även om krigserfarenheterna

skulle efter fredsslutet föranleda eu minskning av kavalleriet

inom vissa av de krigförande makterna, kunde därför icke det svenska

kavalleriet minskas, då "detta kunde sägas redan hava undergått en relativ

förminskning, i det att dess styrka ej på långt när kunnat följa infanteriets

utveckling.

I sitt över de sakkunnigas förslag avgivna yttrande har arméförvaltningen

till en början framhållit, att ämbetsverket ansett sig böra begränsa

sin granskning av förslaget till frågorna om den till uppförande

å flygtruppens stat föreslagna personalens fördelning på olika löneklasser,

om den avlöning samt den olycksfallsersättning, som borde tillkomma

såväl personal vid flygtruppen som den för utbildning till flygare eller

flygspanare eller för tjänstgöring i sistnämnda egenskap dit kommenderade

personal, samt om beräkningen av de för de olika ändamålen uppkommande

kostnaderna.

Beträffande personalens fördelning på löneklasser föresloge arméförvaltningen,

att för tillgodoseendet av befördringsförhållandena följande

ändringar måtte vidtagas i de sakkunnigas förslag beträffande proportionen

mellan beställningarna i underofficers- och manskapsgraderna. I

stället för 3 fanjunkare samt 6 sergeanter i vardera löneklassen för sergeanter

borde upptagas 5 beställningar i en var av de tre löneklasserna.

Vidare borde de 78 underbefäls- och volontärbeställningarna i stället

fördelas sålunda, nämligen på 3 furirer av första klassen, G furirer av

andra klassen, 10 korpraler, 9 vicekorpraler samt 50 volontärer. Enligt

det vid arméförvaltningens yttrande fogade förslaget till stat borde motsvarande

förändringar vidtagas beträffande hantverksbeställningsmännen.

b ör chefen för flygtruppen hade, utöver vanliga avlöningsförmåner

såsom major, föreslagits ett särskilt arvode av 500 kronor, att utgå för

den händelse han icke deltoge i flygning. Ehuru detta innebure en avvikelse

från de allmänna grunderna för avlöning till personal, som allenast

uppehälle den befattning, som motsvarade dess beställning, ansåge

armeförvaltningen sig dock ej böra avstyrka förslaget i denna del, enär

nämnde chef, även om flygkåren komme att ingå i Fälttelegrafkåren, i

befordringshänseende komme att intaga en särställning’ i huvudsak liknande

den, som innehades av kårcheferna vid trängen, vilka för närvarande

redan åtnjöte särskilda chefsarvoden.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

J

Enligt statförslaget hade avlöningen till eu tygingenjör upptagits

allenast såsom lön med G,000 kronor med rätt för tjänstens innehavare

att därutöver komma i åtnjutande av två ålderstillägg, vartdera å 1,000

kronor. Därmed torde hava avsetts att genom relativt hög begynnelseavlöning

möjliggöra beställningens besättande med fullt kompetent person.

Då emellertid ifrågavarande beställning borde avlönas efter vanliga militära

avlöningsprinciper, kunde arméförvaltningen icke tillstyrka förslaget

i nu förevarande avseende. Arméförvaltningen hemställde, att avlöningen

för den föreslagna tygingenjören i stället måtte bestämmas antingen

såsom för major med lön 4,000 kronor, dagavlöning 1,825 kronor och

inkvarterings- och servisbidrag 1,000 kronor, med rätt till ålderstillägg

för beställningshavaren enligt de sakkunnigas hemställan, eller i enlighet

med vad som uti innevarande års statsverksproposition föreslagits ifråga

om de å staten för artilleriets fabriker och tygstater uppförda tyg- och

fabriksingenjörerna. 1 sistnämnda fall borde för beställningen i staten

upptagas lön 3,400 kronor samt dagavlöning efter 4 kronor med 1,460

kronor jämte rätt för innehavaren att komma i åtnjutande av tre ålderstilllägg

å 500 kronor. Därjämte borde inkvarterings- och servisbidrag med för

kapten stadgat belopp eller 500 kronor tillkomma beställningens innehavare.

1 statförslaget hade för flyghantverkare lönen upptagits allenast till

belopp av 780 kronor eller motsvarande den för sergeant av andra

klassen bestämda. Då emellertid övriga hantverkare vid armén vore

likställda med sergeanter av första klassen, syntes så även böra vara

fallet med ifrågavarande beställningshavare.

I statförslaget hade icke angivits, att förmån av ålderstillägg skulle

tillkomma flygverkmästare och flyghantverkare. Då sådana beställningshavare

syntes böra vara likställda med övriga motsvarande befattningshavare,

borde denna förmån angivas i staten.

Då de sakkunnigas förslag om flygtruppens organisation och särskilt

bestämmelserna om avlönings- med flera förmåner åt den del av

personalen, som vore avsedd att deltaga i flygning, ävensom kostnadsberäkningarna

icke synts armé förvaltningen vara tillräckligt fullständiga,

för att ämbetsverket skulle kunna avgiva något utlåtande om, huru

nämnda förmåner lämpligen borde avvägas, hade arméförvaltningen

under hand lämnat chefen för Fälttelegrafkåren tillfälle att inkomma

med en i samråd med arméförvaltningen utarbetad närmare utredning i

nämnda hänseenden. Av nämnda utredning framginge bland annat, att

officerspersonalen vid flygtruppen vore avsedd att rekryteras därigenom,

att officerare på stat eller i reserv vid andra truppförband skulle transporteras

till beställning på flygtruppens stat för att efter vissa år återgå

till andra truppförband, ävensom att det av de sakkunniga föreslagna

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

anställandet av 12 frivilliga värnpliktiga såsom flygmaskinsförare, vid

brist på sådana värnpliktiga, vore ämnat att ersättas genom att i stället

på kortare tid efter frivilligt åtagande inbeordra officerare i reserv.

I sammanhang med att arméförvaltningen behandlat de sakkunnigas

förslag och den nämnda utredningen i ämnet, hade arméförvaltningen

även tagit hänsyn till det uppdrag, Kungl. Maj:t den 21 juni 1916

lämnat ämbetsverkets fortifikations- och civila departement att avgiva

yttrande över ett av riksdagen i punkt 42 av dess skrivelse den 13 i

samma månad angående regleringen av utgifterna under riksstatens

fjärde huvudtitel gjort uttalande rörande den förmån av s. k. flygtillägg,

vilken på grund av nådiga brev den 21 november 1914 och den 11

juni 1915 nu tillkomme flygpersonalen vid armén. I nämnda skrivelse

hade nämligen riksdagen anfört, att det enligt riksdagens mening kunde

ifrågasättas, huruvida flygtillägg vore den rätta formen för den tilläggsförmån,

man velat bereda, eller om icke, åtminstone alternativt, tillförsäkrande

av ersättningsbelopp i händelse av olycksfall i stället borde

förekomma. Riksdagen hade också funnit det möjligt, att de belopp,

vartill flygtilläggen blivit bestämda, kunde tåla någon jämkning.

Enligt de motiv, som legat till grund för införandet av det nuvarande

flygtillägget, hade detsamma till viss del varit avsett att utgöra

en löneförmån åt flygpersonalen och sålunda en ersättning för dess säregna

tjänstgöring och för anskaffande och underhåll av särskilda flygkläder

in. m. I övrigt hade tillkomsten av flygtillägget betingats av de stora

olycksfallsrisker, flygtjänsten medförde för personalen. Densamma torde

följaktligen hava ansetts böra tilldelas ett särskilt bidrag för täckande

av kostnaderna för olycksfallsförsäkring.

I överensstämmelse med riksdagens berörda yttrande hade de sakkunniga

uttalat, att all arméns flygpersonal syntes utöver de särskilda

löneförmåner, som borde tillkomma densamma, böra tillförsäkras olycksfallsersättning

genom statens försorg. Häri ansåge sig arméförvaltningen

böra instämma, enär en säker rekrytering av flygpersonalen icke

syntes kunna påräknas, om icke densamma, för egen del och, i händelse

av inträffat dödsfall, för efterlevande, bleve tillförsäkrad ersättningar att

möta följderna av inträffat olycksfall vid flygning.

Med hänsyn till de grunder, vilka arméförvaltningen komrae att

föreslå för olycksfallsersättningarna, hade arméförvaltningen ansett sig

böra enligt riksdagens uttalande taga under övervägande, dels huruvida

de genom de nuvarande flygtilläggen flygpersonalen tillerkända tilläggsförmånerna

över huvud taget borde bibehållas, dels ock i vad mån desamma,

såsom de sakkunniga föreslagit, för den fast anställda flygper
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

55

sonalen och såsom flygmaskinsförare frivilligt tjänstgörande värnpliktiga

borde utbytas mot andra förmåner.

I det stora hela hade arméförvaltningen därvid kommit till den uppfattningen,

att, oberoende av de ifrågasatta olycksfallsersättningarna, några

nedsättningar i de kontanta till äggsförmåner, som utöver gällande bestämmelser

om .tillfällig avlönings utgående i vissa fall redan nu tillkomme

flygpersonalen, icke kunde ske, om flygvapnet skulle kunna erhålla

den omfattning och organisation, som de sakkunniga funnit vara

oundgängligen behövlig.

I fråga om de såsom flygelever från andra truppförband för utbildning

kommenderade officerare på stat eller i reserv ävensom de värnpliktiga,

som anmälde sig till sådan utbildning, hade arméförvaltningen

dock ansett sig kunna föreslå flygtilläggets fullständiga bortfallande,

under förutsättning att kronan under utbildningstiden liölle flygeleverna

med behövliga flygkläder.

För övrig flygpersonal ville arméförvaltningen, i huvudsaklig anslutning

till vad som anförts i chefens för Fälttelegrafkåren förut omnämnda

utredning, föreslå flygtilläggets ersättande i viss mån med andra

förmåner.

De särskilda tilläggsförmånerna borde enligt armé förvaltningens

uppfattning utgå jämlikt följande för olika personalgrupper upprättade

förslag:

I. Flygmaskinsförare.

a) Officer på stat eller i reserv, som, efter vunnet internationellt flygcertifikat,

er Rölle transport till beställning på stat vid flygtruppen:

1) Ekiperingshjälp till belopp av 400 kronor för flygkläders anskaffning

vid tillträde av beställning på stat;

2) Arvode, avsett att utgöra eu tilläggsförmån för flygtjänstens

särskilda natur, för underhåll av flygkläder m. no. enligt de sakkunnigas

förslag till stat efter ett belopp av 1,500 kronor för år;

3) Flygpremie, avsedd att innebära en sporre till personalen att

företaga längre flygningar, att utgå till sådana flygmaskinsförare, vilka

fullgjort fordringarna för tjänst såsom fältflygare, med 8 kronor för

flygtimme, dock högst med 160 kronor för en och samma kalendermånad,

samt till annan flygmaskinsförare med 5 kronor för flygtimme,

dock högst med 100 kronor för en och samma kalendermånad.

Utöver dessa förmåner, av vilka arvodena borde uppföras på flygtruppens

stat, men de övriga beräknas under flygtruppens övningsanslag,

ansåge arméförvaltningen det böra ytterligare ifrågasättas, att, i likhet

med vad som gällde beträffande officerare, som för passagesystemets

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

tillämpning vid generalstaben transporterades till eller från staben,

riksdagens medgivande inhämtades därtill, att officer, som to ge transport

till flygtruppen eller efter anställning därstädes åter transporterades

till annat truppförband, måtte för i anledning bär av företagen flyttning

från en förläggningsort till en annan tillerkännas flyttningshjälp från

därför avsett anslag, ehuru transporten skedde frivilligt och enligt ansökan.

b) Officer i reserven, som efter erhållet fly g certifikat inbeordrades till

flygtruppen under tid, då brist uppstått i antalet värnpliktiga:

1) Tillfällig avlöning enligt avlöningsreglementet för resor mellan

hemvistet och tjänstgöringsorten, vid kommenderingens början och avslutande;
2)

Flygkläder in natura på statens bekostnad;

3) Lön och dagavlöning liksom vid trupptjänstgöring enligt

reservbefälsförordningen. Då för sådant ändamål inga medel torde kunna

göras tillgängliga, med mindre de särskilt beräknades, borde erforderligt

belopp för t. ex. 3 löner och dagavlöningar upptagas i flygtruppens stat;

4) Arvode, lika med officer på flygtruppens stat;

5) Flyg premie ävenledes lika med officer på flygtruppens stat.

Beträffande inkallande till tjänstgöring såsom flygmaskinsförare av

officer i reserven borde stadgas, att sådant endast finge ske, i den mån

de i staten enligt punkt 3 beräknade medlen därtill lämnade tillgång

eller vakans förefunnes i någon av de i flygtruppens stat uppförda beställningarna.

Under sistnämnda förutsättning borde vidare gälla, att

ovannämnda lön, dagavlöning och arvode till sålunda inbeordrad officer

i reserven skulle bestridas av genom vakans på staten besparade avlöningsmedel.

c) Värnpliktiga, som erhållit fly g certifikat:

1) Flygkläder in natura på statens bekostnad;

2) Arvode och 3) flygpremier, lika med officer på flygtruppens

stat, att utöver dem enligt värnpliktslagen tillkommande avlönings- med

flera förmåner bestridas från de för nämnda båda ändamål under respektive

flygtruppens stat och övningsanslaget beräknade medlen.

För all den under b) och c) angivna personal, som icke genom

flygtruppens försorg erhållit den utbildning, som erfordrades för erhållande

av det internationella flygcertifikatet, utan skaffat sig sådan utbildning

på egen bekostnad, borde slutligen tillkomma en särskild ersättning

härför {utbildningspremie) med 1,000 kronor, för vilket ändamål

särskilda medel borde beräknas under övningsanslaget. Lägre ersättning

än nämnda premiebelopp kunde ej ifrågasättas, enär statens kostnader

för en flygmaskinsförares utbildning väsentligt överstege samma belopp.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

II. Elever, som vid flygtruppen utbildades till flygmaskinsförare.

a) Officer på stat:

1) Flygkläder in natura på statens bekostnad;

2) Tillfällig avlöning enligt fredsavlöningsreglementet för resor

till och från utbildningsorten samt under utbildningstiden i de fall, då

utbildningen skedde å annan ort än vederbörande elevs förläggningsort.

Kostnaderna för nämnda förmån borde beräknas under flygtruppens

övningsanslag.

b) Officer i reserven:

1) Tillfällig avlöning enligt avlöningsreglementet för resor mellan

hemvistet och utbildningsorten vid kommenderingens början och slut;

2) Flygkläder in natura på statens bekostnad;

3) Lön och dagavlöning liksom vid trupptjänstgöring enligt

reservbefälsförordningen, dock endast i de fall, då sådana förmåner enligt

vad under I b) sagts, kunde beredas från besparingar å de medel, som

i staten beräknats för såsom flygmaskinsförare förordnade reservofficerare

eller genom officers i reserven förordnande i vakans på flygtruppens stat.

c) Värnpliktiga.

Ingen annan förmån än den, som utginge för vanlig värnpliktstjänstgöring,

dock att kronan jämväl borde tillhandahålla flygkläder in

natura.

III. Flygspanare.

Allenast officer på stat beräknades ifrågakomma till kommendering

för utbildning eller tjänstgöring såsom spanare.

Förmånerna för sådan officer borde vara:

1) Flygkläder in natura på statens bekostnad;

2) Tillfällig avlöning enligt fredsavlöningsreglementet för resor

till och från utbildnings- eller tjänstgöringsort samt under utbildning

eller tjänstgöring, i de fall då utbildningen eller tjänstgöringen skulle

ske utom vederbörandes förläggningsort;

3) Spanararvode med 8 kronor för varje flygdag under den tid

utbildning eller tjänstgöring påginge.

Kostnaderna för nämnda tillfälliga avlöning och spanararvode borde

beräknas under flygtruppens övningsanslag.

IV. Flygm ekaniker.

Arméförvaltningen instämde i de sakkunnigas förslag, att i staten

för flygtruppen borde för 20 av de för densamma avsedda hantverksbeställningsmännen

beräknas särskilda arvoden.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 58 käft. (Nr 72.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Olycksfalls
ersättning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Då nämnda beställningsmän komme att deltaga i flygningar endast

för avprovning av maskiner och sålunda i begränsad omfattning, hade

arméförvaltningen emellertid funnit sig böra ifrågasätta, att arvodesbeloppen

beräknades endast efter 2 kronor för dag, eller alltså till 730

kronor för år, i stället för det av de sakkunniga upptagna belopp av

900 kronor.

Såsom redan framhållits, ansåge arméförvaltningen nödvändigt, att

all flygpersonal, förutom de avlöningsförmåner arméförvaltningen föreslagit

borde fastställas för de särskilda personalkategorierna, tillförsäkrades

viss gottgörelse, i händelse personalen vid utövande av sin riskfyllda

tjänst drabbades av olycksfall. Denna gottgörelse ansåge arméförvaltningen

böra omfatta följande förmåner, nämligen

dels vid i anledning av olycksfall uppkommet behov av sjukhusvistelse

viss kontant sjukhjälp att utgå såsom bidrag till sådana kostnader

för den skadades underhåll på sjukvårdsinrättning samt för läkarvård

jämte läkemedel och andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel,

vilka icke enligt eljest gällande bestämmelser kostnadsfritt tillhandahölles

den skadade,

dels vid sådant olycksfall i tjänsten, då den skadade blivit för framtiden

oförmögen till militär tjänstgöring och, om han vore anställd på

aktiv stat, enligt gällande bestämmelser bleve skyldig avgå från tjänsten,

viss särskild årlig livränta,

dels ock, i de fall då olycksfallet medförde döden, särskilt bestämd

begravningshjälp samt årliga livräntor till den avlidnes efterlevande.

De av arméförvaltningen sålunda ifrågasatta ersättningarna hade

ämbetsverket funnit lämpligen böra bestämmas på sådant sätt, att alla

flygmaskinsförare vid arméns flygtrupp och all dit för utbildning till

sådan befattning eller såsom spanare kommenderad personal bleve likställda

i avseende å de utgående förmånerna, oberoende om personalen

vore fast anställd vid armén eller om den fullgjorde sin värnplikt och,

vad fast anställd personal anginge, jämväl utan hänsyn till den olika

tjänstegrad, den kunde innehava.

Arméförvaltningen förutsatte emellertid, att vid uttagande av

värnpliktiga till utbildning eller tjänstgöring såsom flygmaskinsförare,

därest särskilda skäl till undantag icke förelåge, endast skulle ifrågakomma

ogifta.

De till det fast anställda manskapet hörande flygmekaniker, för

vilka, enligt vad förut sagts, beräknats särskilda årsarvoden för skyldigheten

att i vissa fall deltaga i flygning för avprovning av maskiner,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:t.s Nåd. Proposition Nr 72.

borde däremot i fråga om olycksfallsersättningens belopp hänföras till

en grupp för sig, för vilken förmånerna kunde sättas förhållandevis

lägre än för den övriga, förut omnämnda personalen. Att så kunde

ske, finge anses grundat på såväl olikheten i mekanikernas sociala ställning

i jämförelse med flygmaskinsförarnas och flygspanarnas, som därpå,

att de förstnämndas deltagande i flygning endast torde komma att sättas

i fråga i begränsad omfattning.

I överensstämmelse med dessa grundsatser föresloge arméförvaltningen,

som särskilt funne sig böra framhålla, att förmånerna i fråga

givetvis icke finge bestämmas alltför obetydliga, om arméns behov av

flygpersonal skulle kunna säkerställas, följande grunder för olycksfallsersättningen.

A. Flygmaskinsförare, flygelever och flygspanare.

I. Sjukhjälp.

Till en var genom olycksfall under flygstjänstgöring i någon av

nämnda egenskaper skadad person borde utbetalas sjukhjälp med 10

kronor för varje dag, den skadade i anledning av olycksfallet vårdades

å staten eller kommun tillhörigt sjukhus eller å enskild sjukvårdsinrättning,

som kunde vara likställd med dylikt sjukhus.

Rätt till sjukhjälp borde icke i något fall medföra minskning i sådan

förmån av fri sjukvård, vartill den skadade enligt eljest gällande bestämmelser

kunde vara berättigad, eller beträffande den förmån att under

sjukdom få bibehålla dagavlöning eller annan avlöningsförmån, som

författningsenligt kunde vara medgiven.

II. Särskild årlig livränta till personal, som genom iråkat olycksfall

vore för framtiden oförmögen till krigstjänst.

Livränta borde utom för visst, i det följande nämnt fall tillkomma

en var av ifrågavarande personal, som av under I nämnd orsak, enligt behörigt

läkarintyg, blivit för framtiden oförmögen till militär tjänstgöring

och, om han varit fast anställd, blivit skyldig avgå från tjänsten.

Livräntan borde, med iakttagande av i det följande för vissa fall

stadgade avdrag, i varje fall utgå med ett årligt belopp, som motsvarade

den pension och fyllnadspension, som vid avgång efter uppnådd

pensionsålder enligt gällande pensionsbestämmelser tillkomme major,

eller sålunda, enligt vad nu vore stadgat, med 3,200 kronor.

Livräntan borde utgå från och med månaden näst efter den, i vilken

fast anställd personal erhållit avsked eller, vad värnpliktig beträf
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72

fade, i vilken han på grund av läkares intyg förklarats till vidare krigstjänst

oförmögen.

Skulle någon, som enligt förenämnda bestämmelser vore berättigad

till livränta, redan enligt gällande pensioneringsgrunder på grund av

olycksfallet vara berättigad till pension och fyllnadspension till högre

belopp än livräntan, borde den senare i sin helhet innehållas.

Skulle den skadade, såsom officer på stat, vara, oberoende av förut

nämnda bestämmelser, på grund av olycksfallet berättigad att enligt

gällande pensionsbestämmelser åtnjuta pension och fyllnadspension till

belopp, motsvarande hela beloppet av förut åtnjuten lön, borde vid livräntans

utbetalning avdrag ske för pensionsbelopp.

Skulle den skadade däremot vara värnpliktig, borde livräntan utgå

med hela sitt belopp, men under det villkor, att den livränta, vartill

den skadade enligt gällande förordning om ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, kunde vara berättigad,

samtidigt icke finge åtnjutas.

III. Begravningshjälp.

I varje fall, då olycksfall medfört döden, borde utgå begravningshjälp

med ett belopp av 300 kronor, dock under villkor att samtidigt

med denna förmån icke finge utgå sådan begravningshjälp, varom förmäldes

i förut nämnda förordning angående ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

IV. Livräntor till efterlevande.

Skulle olycksfall, varom här vore fråga, hava medfört döden, borde

livräntor från dödsfallet tillkomma den avlidnes änka till belopp av

1,500 kronor, så länge hon levde ogift, samt varje den avlidnes minderåriga

barn med 300 kronor, till dess barnet fyllt 21 år eller ingått

äktenskap.

Vid utbetalning av nämnda livräntor borde i varje fall göras avdrag

för pension eller pupilltillägg, som enligt gällande pensionsbestämmelser

borde vara tillerkända änka eller barn efter delägare i arméns änkeoch

pupillkassa.

Jämte nu föreslagna livräntor borde till änka eller barn efter värnpliktig

dylika livräntor icke utgå enligt bestämmelserna i förordningen

angående ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

61

V. Sättet för gäldandet av olycksfallsersättning åt jlygmaskinsförare,

flygelever och flygspanare.

I fråga om sättet för gäldandet av de ersättningsbelopp, som kunde

uppstå vid tillämpandet av de under avdelningarna 1—IV angivna grunder,

kunde enligt arméförvaltningens mening endast ifrågakomma en av

de två möjligheterna, antingen att statsverket genom erläggande av försäkringsavgifter

till riksförsäkringsanstalten eller enskild försäkringsinrättning

försäkrade ifrågavarande flygpersonal för skador till följd av

olycksfall i flygtjänsten, med rätt för personalen att på grund av försäkringen

utbekomma de föreslagna ersättningarna, eller att dylika ersättningar

vid inträffande olycksfall omedelbart utbetalades av statsmedel.

I förra fallet syntes för försäkringsavgifternas bestridande böra i

riksstaten uppföras ett för varje år i huvudsak konstant utgående belopp.

Om dettas storlek kunde arméförvaltningen emellertid icke avgiva

något yttrande, enär för försäkringsavgifternas beräknande erforderlig

sakkunskap icke stode ämbetsverket till buds. Arméförvaltningen

antoge emellertid, att, därest föreliggande fråga ansåges böra lösas på

angivet sätt, yttrande från riksförsäkringsanstalten komme att infordras.

Skulle det däremot befinnas lämpligare, att ifrågavarande ersättningsbelopp,

utan att flygpersonalen försäkrades, omedelbart bestriddes

av statsmedel, hemställde arméförvaltningen, att ett särskilt förslagsanslag

för ändamålet äskades under fjärde huvudtiteln. Detta anslag,

från vilket utgifterna åtminstone till en början komme att bliva i hög

grad växlande, allt efter antalet inträffande olycksfall, synfes emellertid

från början av flygtruppens organiserande och innan några betydligare

belopp för livräntors bestridande därifrån kunde ifrågakomma, kunna

upptagas till ett belopp av exempelvis 10,000 kronor.

B. Flygmekaniker.

Skulle å flygtruppens stat anställd hantverksbeställningsman av

manskapet under flygning, vari han beordrats deltaga, drabbas av olycksfall,

borde i anledning av detsamma till sådan beställningsman eller, vid

dödsfall, till hans efterlevande utgå ersättning enligt de grunder, som

stadgades i förordningen angående ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring. Häri syntes, med hänsyn till

förut anförda skäl och för uppbringande av olycksfallsersättningen för

ifrågavarande personal till belopp, som kunde anses skäliga, icke behöva

ifrågasättas annan ändring, än att de i förordningen bestämda beloppen

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kostnadsbe
räkningarna.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 72.

för sjukpenning och livränta till den skadade eller, vid dödsfall, begravningshjälp

och livräntor till efterlevande i varje fall borde utgå med

dubbla värdet.

Härav betingade ökade utgifter syntes i likhet med övrig ersättning,

som enligt nämnda förordning tillkomme volontär vid hären, kunna

utgå från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.

På grund av de särskilda förändringar arméförvaltningen föreslagit

beträffande flygtruppens stat borde den i staten upptagna årskostnaden

beräknas till 289,936 kronor 95 öre, eller 2,647 kronor 50 öre högre,

än de sakkunnigas förslag utvisade.

Den av de sakkunniga verkställda beräkningen av anslaget till

ålderstillägg borde med hänsyn till de föreslagna ändringarna i staten

beräknas till 3,500 kronor.

För beräkning av flygtruppens årliga övningskostnader ansåge

arméförvaltningen, att de grunder kunde i huvudsak följas, vilka tilllämpats

i chefens för Fälttelegrafkåren utredning. Till de däri upptagna

beloppen (54,000 kronor + 11,820 kronor) borde emellertid läggas dels

kostnaden för beredande av dagtraktamente åt de för utbildning till

flygmaskinsförare inbeordrade officerare på stat eller i reserv, dels kostnaden

för rese- och traktamentsersättning för resor till och från tjänstgöringsort

åt officerare (på stat eller i reserv), kommenderade till flygutbildning,

eller officerare i reserv, kommenderade till tjänstgöring såsom

flygmaskinsförare i stället för värnpliktiga, ävensom åt officerare, kommenderade

till utbildning eller tjänstgöring såsom spanare. Förstnämnda

kostnad syntes, under antagande att årligen 6 elever komme att undergå

utbildning i förslagsvis två månader, böra beräknas till 1,320

kronor. Kostnaden för sistnämnda äudamål borde åter med hänsyn till

uppgifterna i chefens för Fälttelegrafkåren utredning beräknas till 1,950

kronor. Sammanlagda kostnaden för här ifrågavarande ändamål borde

alltså _ upptagas till (54,000 + 11,820 + 1,320 + 1,950)= 69,090 kronor

eller i jämnt tal 69,100 kronor.

Något särskilt belopp syntes icke behöva beräknas för tilldelande

av flyttningshjälp åt officerare vid transport till eller från flygtruppen.

Då det för sådant ändamål avsedda anslaget vore av förslagsanslags

natur, syntes detsamma icke behöva höjas allenast av här nämnd anledning.

I chefens för Fälttelegrafkåren utredning både framhållits, att bland

intendentsdepartementets engångskostnader borde upptagas 15,000 kronor

för första anskaffning av 60 omgångar flygkläder och under samma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuni/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

03

departements årliga kostnader 4,400 kronor för underhåll av flygkläder.

Mot de sålunda uppgjorda beräkningarna hade arméförvaltningen intet

att erinra. Då det emellertid enligt arméförvaltningens uppfattning måste

vara riktigare, att upphandlingen och vården av flygkläderna skedde i

samma ordning som beträffande flygmaskinsmaterielen, hemställde arméförvaltningen,

att nämnda engångs- och underhållskostnader upptoges

bland övriga kostnader för nämnda till fortifikationsdepartementets förvaltningsområde

hörande materiel.

Såsom förut nämnts, framhöll jag uti mitt till statsrådsprotokollet

den 28 april 1916 avgivna yttrande, att med hänsyn till den snabba

utveckling, som flygvapnet under de sistförflutna åren undergått, och i

betraktande av den synnerligen stora betydelse, som numera måste tillmätas

detsamma, en omorganisation av vår armés flygvapen i den riktning,

chefen för generalstaben då föreslagit, vore icke blott önskvärd

utan jämväl av behovet påkallad. Under den tid, som därefter förflutit,

har flygvapnets betydelse för krigföringen än ytterligare fastslagits, på

samma gång som dess krigsorganisation inom de olika krigförande arméerna

vunnit ökad stadga och utveckling. Visserligen torde, såsom de sak

kunniga jämväl framhållit, flygvapnet ännu befinna sig i så kraftigt framåtskridande,

att tidpunkten ännu icke kan anses vara inne att definitivt fastslå

dess framtida fredsorganisation. Men å andra sidan skulle det just med

hänsyn till denna kraftiga utveckling innebära en allvarlig fara för vårt

försvarsväsendes effektivitet, om man längre uppsköte vidtagandet av

sådana åtgärder, som, utan att lägga hinder i vägen för en fortsatt utveckling,

kunna anses nödiga för att bringa flygvapnet inom vår armé

upp till en styrka och användbarhet, som erfordras, för att det må kunna

tillfredsställande lösa de mångahanda uppgifter, vilka i händelse av krig

måste av härens ledning påläggas detsamma. I likhet med de sakkunniga

anser även jag, att den nu nödvändiga omorganisationen av flygvapnet

bör avse att giva det redan befintliga en mera fristående ställning med

bättre utvecklingsmöjligheter och gynnsammare utbildningsförhållanden.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget till omorganisation av

arméns flygvapen vilar i huvudsak på samma grunder som det av chefen

för generalstaben i samråd med chefen för fortifikationen den 10 januari

1916 avgivna förslaget. De väsentliga skiljaktigheterna bestå dels däri,

att de sakkunniga förordat bibehållandet tillsvidare av en viss samhörighet

med Fälttelegrafkåren, medan chefen för generalstaben föreslagit, att

flygvapnet skulle bilda ett fristående, direkt under chefen för fortifikationen

lydande förband, dels däri, att de sakkunniga på grund av erfaren
-

Doparte
inents*
chefen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

heterna från kriget funnit nödvändigt att något öka vapnets styrka beträffande

såväl personal som materiel utöver vad chefen för generalstaben

föreslagit.

Ehuru jag hyser den principiella uppfattningen, att flygvapnet bör

för framtiden avskiljas från Fälttelegraf kår en, möjligen även från ingenjörtrupperna,

synes mig dock något mera framträdande behov

härav icke för närvarande föreligga. Vid sådant förhållande och då,

såsom de sakkunniga framhållit, vissa bestämda fördelar, ej minst ur

ekonomisk synpunkt, stå att vinna genom att tillsvidare bibehålla

samhörigheten med Fälttelegrafkåren, anser jag, att arméns flygvapen

för vinnande av erforderligt stöd under den närmaste utvecklingsperioden

för närvarande bör organiseras såsom en under chefen för nämnda

kår lydande flygbataljon.

De sakkunnigas förslag att giva flygtruppen en något större styrka,

än chefen för generalstaben föreslagit, ävensom att öka personalen vid

Fälttelegrafkårens parkkompani, finner jag väl motiverat av senaste

erfarenheter från kriget, och har jag icke något att erinra mot de grunder,

efter vilka ökningen beräknats. Med hänsyn till flygvapnets utpräglat

tekniska natur torde det icke kunna undvikas, att dess personal i avsevärt

större utsträckning än vid flertalet andra truppslag måste utgöras

av fast anställda. Jag finner mig därför böra tillstyrka den av de sakkunniga

föreslagna sammansättningen av flygbataljonens stat, med iakttagande

av de utav arméförvaltningen förordade jämkningarna, ävensom

den föreslagna ökningen av Fälttelegrafkårens parkkompani.

Såväl chefen för generalstaben som de sakkunniga hava föreslagit,

att flygtruppen skulle organiseras genom nyuppsättning. I den mån

detta skulle innebära ett bibehållande vid fortifikationen och Fälttelegrafkåren

av de beställningar, varmed dessas stater enligt 1914 års härordning

ökats för tillgodoseende av flygväsendets behov, kan jag emellertid

icke biträda förslaget. Visserligen skulle fortifikationen och Fälttelegrafkåren

därigenom tillföras en välbehövlig kaderförstärkning, men

å andra sidan torde icke skäl föreligga att i detta sammanhang vidtaga

någon ändring av de beräkningar, som legat till grund för 1914 års

härordningsbeslut. Därest flygvapnet varder på föreslaget sätt omorganiserat,

torde alltså de å fortifikationens stat enligt genomförd härordning

upptagna beställningarna böra minskas med 1 kapten av första

klassen, 1 löjtnant av första klassen, 1 löjtnant av andra klassen, 1

underlöjtnant (fänrik), 1 fanjunkare, 1 sergeant av andra klassen och 3

tyghantverkare samt de å Fälttelegraf kårens stat enligt genomförd härordning

uppförda beställningarna med 10 volontärer, 1 sjukvårdsvice
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI. Maj ds Nåd. Proposition Nr 72.

(55

korpral, 1 hantverks furir av första ldassen, 1 hantverksfurir av andra

klassen, 2 hantverks korpraler och 4 hantverksvicekorpraler. Å andra

sidan böra, med anledning av ökningen av personalen vid Fälttelegrafkårens

parkkompani, å fortifikationens stat tillkomma 1 löjtnant av

andra klassen och 1 sergeant av andra klassen samt å Fälttelegrafkårens

stat 1 furir av första klassen, 4 korpraler, 4 vicekorpraler, 1 hovslagarvicekorpral

och 7 volontärer.

Beträffande den å flygbataljonens stat uppförda personalens ordinarie

avlöningsförmåner finner jag mig böra tillstyrka vad arméförvaltningen

därutinnan föreslagit. Till tygingenjören torde böra utgå

enahanda avlöningsförmåner, som uti årets statsverksproposition föreslagits

för de å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter uppförda

tyg- och fabriksingenjörerna.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser utgår under vissa villkor

till flygpersonalen ett särskilt s. k. flygtillägg. Detta utgör för

fly gm askins förare It) kronor för dag, för spaningsofficer 8 kronor för

dag och för mekaniker 3 kronor för dag. Såsom förut nämnts, har

riksdagen ifrågasatt, dels huruvida flygtillägg vore den rätta formen för

den'' tilläggsförmån, man velat bereda, eller om icke, åtminstone alternativt,

tillförsäkrande av ersättningsbelopp i händelse av olycksfall borde

förekomma, dels huruvida icke de belopp, vartill flygtilläggen blivit bestämda,

kunde tåla någon jämkning.

Med anledning härav och i anslutning till vad de sakkunniga därom

uti sitt yttrande anfört, har nu arméförvaltningen föreslagit, att särskilda

flygarvoden tilldelas flygmaskinsförare (även värnpliktiga), som

erhållit flygcertifikat, med 1,500 kronor och flygmekaniker med 730

kronor. Dessa arvoden skulle uppföras å truppförbandets stat. Vidare

har arméförvaltningen hemställt, att flygmaskinsförare skulle under vissa

villkor erhålla flygpremier intill ett belopp av högst 160, respektive 100

kronor för en och samma kalendermånad samt, så vitt de vore officerare

på flygtruppens stat, ekiperingshjälp med 400 kronor men eljest flygkläder

in natura. I vissa fall skulle även utgå en särskild utbildningspremie

om 1,000 kronor. Flygelever skulle av här ifrågavarande förmåner

endast erhålla flygkläder in natura. Sådana skulle jämväl tillhandahållas

flygspanare, vilka därjämte skulle äga uppbära ett särskilt

spanararvode om 8 kronor för varje flygdag under den tid utbildning

eller tjänstgöring påginge. Såväl flygpremier som utbildningspremier,

spanararvoden och kostnader för flygkläder skulle utgå från flygbataljonens

övnings- och underhållsanslag. Slutligen har arméförvaltningen

föreslagit, att all flygpersonal borde efter vissa närmare angivna grunder

tillförsäkras ersättning för under tjänstgöringen inträffande olycksfall.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Nr 72.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Ktmgl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 72.

Med hänsyn till flygpersonalens säregna tjänstgöring och de därmed

förenade stora riskerna finner jag, i likhet med de sakkunniga och

arméförvaltningen, oundgängligen erforderligt, att ifrågavarande personal

kommer i åtnjutande av särskild av nyssnämnda förhållanden betingad

ersättning utöver de ordinarie avlöningsförmånerna. Därest dylik ersättning

icke beredes personalen, kommer icke blott en hämsko att

läggas på flygvapnets utveckling utan hela organisationen att äventyras.

Att hittills icke större svårigheter mött för flygpersonalens rekrytering,

har givetvis till stor del berott på det intresse, som denna nya tjänstegren

kunnat i och för sig erbjuda, men det torde ligga i öppen dag,

att man icke kan bygga en försvarsorganisation av den natur, varom

här är fråga, enbart på förefintligheten av ett dylikt intresse. Skall

flygvapnet kunna på ett betryggande sätt rekryteras samt dugliga och

sina krävande uppgifter vuxna flygare kunna utbildas, är det nödvändigt,

att flygtjänsten förenas med sådana ekonomiska förmåner, som

verka lockande till anställning vid vapnet och sporrande till ansträngningar

i utbildningsarbetet. Vid nu angivna förhållanden och då de av

arméförvaltningen föreslagna flygarvoden, flygpremier, utbildningspremier,

spanararvoden och ekiperingsbidrag synas mig väl avvägda och för sitt

ändamål lämpliga, finner jag mig böra tillstyrka vad arméförvaltningen

härutinnan föreslagit.

Med de sakkunniga och arméförvaltningen är jag även ense därom,

att flygpersonalen bör komma i åtnjutande av ersättning för under tjänsten

inträffande olycksfall. För närvarande anser jag mig emellertid icke

kunna göra något närmare uttalande rörande det av arméförvaltningen

härutinnan framställda förslaget. Innan denna fråga underställes riksdagens

prövning, torde ytterligare utredning angående grunderna för

olycksfallsersättningens beräknande böra verkställas. Intill dess saken

blivit slutgiltigt ordnad, torde, såsom hittills skett, böra ankomma på

Kungl. Magt att besluta efter i varje särskilt fall föreliggande omständigheter.

Såsom förut nämnts, hava de årliga kostnaderna för flygvapnet efter

den nya organisationens genomförande av de sakkunniga beräknats till

sammanlagt 1,273,950 kronor. Med hänsyn till de av arméförvaltningen

föreslagna och av mig biträdda jämkningarna i flygbataljonens stat böra

emellertid dessa kostnader höjas med de av armé förvaltningen angivna

beloppen eller 2,647 kronor 50 öre under avlöningsanslaget och 500

kronor under anslaget till ålderstillägg. Vidare böra de uti de sakkunnigas

beräkningar under rubriken »Anslag under fortifikationsdepartementets

förvaltning» upptagna posterna flygtillägg m. m. samt under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(»7

Kungl Mny.ts Nåd. Proposition Nr 72.

hållsmedel på grund av arméförvaltningens av mig jämväl härutinnan

biträdda förslag höjas den förra med (69,100 — 66,300 =) 2,800 kronor

och den senare med 4,400 kronor för underhåll av flygkläder. De arliga

kostnaderna, däri inbegripna utgifterna för parkkompaniets vid Fälttelegrafkåren

utökning, skulle alltså uppgå till sammanlagt (1,273,950 +

2,647: 50 + 500 + 2,800 + 4,400 =) 1,284,297 kronor 50 öre.

Hela detta belopp utgör emellertid icke en ökad kostnad för försvaret.

Från detsamma böra nämligen dragas de nuvarande årliga kostnaderna

för flygväsendet. Dessa utgöras i första rummet av kostnaderna

för den å fortifikationens och Fälttelegrafkårens stater för närvarande

upptagna personalen, som i och med flygbataljonens uppsättande är avsedd

att indragas. Dessa kostnader belöpa sig enligt verkställd beräkning

till sammanlagt 40,041 kronor. Härtill komma kostnaderna för

flygvapnets övningar och flygmaterielens underhåll, uti innevarande års

statsverksproposition beräknade till sammanlagt 211,600 kronor, därav

84,505 kronor under titel III och titel IV av ordinarie vapenanslaget och

127,095 kronor å extra stat. Slutligen böra härtill läggas de å förskottstitel

för närvarande utgående kostnaderna för flygtillägg m. m.,

för år 1918 beräknade till omkring 100,000 kronor. Sammanlagda årliga

kostnaderna för flygvapnet enligt dess nuvarande organisation kunna

alltså beräknas till i runt tal 352,000 kronor. Dragés detta belopp från

de förutnämnda beräknade kostnaderna för flygvapnet enligt den föreslagna

nya organisationen, skulle alltså statsverkets härav föranledda

ökade årliga utgifter uppgå till i jämnt tal 932,500 kronor.

Vad engångskostnaderna angår, skulle dessa enligt de sakkunnigas

beräkning belöpa sig till 6,822,800 kronor. Härtill skulle komma

2,046,000 kronor för uppförande av kasernetablissemang m. m. samt

för iordningställande av flygfält. Sammanlagda kostnaden skulle alltså

uppgå till 8,868,800 kronor. Uti de sålunda beräknade kostnaderna

torde emellertid vissa jämkningar böra vidtagas. Sålunda torde

det av de sakkunniga under artilleribehov upptagna beloppet böra

minskas med 562,300 kronor, utgörande kostnad för anskaffning av

mobiliseringsammunition åt kulsprutor och handvapen. För anskaffande

av erforderlig handvapenammunition i allmänhet kommer jag nämligen

längre fram att föreslå särskilda åtgärder. Då arbetet med uppförande

av kasernetablissemanget måste snarast möjligt taga sin början,

torde, med hänsyn till de alltjämt stegrade materialpriserna, kostnaderna

för detsamma böra höjas till i runt tal 2,500,000 kronor. Vidare

bör till de under fortifikationsbehov beräknade kostnaderna läggas

det av arméförvaltningen angivna beloppet av 15,000 kronor för an
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

skaffande av flygkläder. Slutligen torde på grund av de för närvarande

rådande höga hästpriserna det härför under intendenturbehov upptagna

beloppet böra ökas med 3,600 kronor. De av den nya organisationen

föranledda engångskostnaderna torde därför böra upptagas sålunda:

Artilleribehov..........................(1,279,800 — 562,300=) kronor 717,500: —

Fortifikationsbehov (5,020,000+2,500,000+15,000=) » 7,535,000: —

Intendenturbehov .......................... (510,000 + 3,600=) » 513,600: —

Sjukvårdsbehov ............................................................... » 13,000:_

Summa kronor 8,779,100: —

I enlighet med vad jag förut anfört, torde den föreslagna utvecklingen

av flygvapnet böra ske så hastigt, omständigheterna det medgiva.

Uppsättningen torde sålunda böra taga sin början med år 1918 och vara

genomförd från och med år 1919. Med hänsyn härtill torde de för

uppsättningen beräknade engångskostnaderna böra fördelas på åren

1917 —1919 sålunda:

I

1

År 1917.

År 1918.

År 1919.

Summa

kronor.

Artilleribehov......

650,000

67,500

717,500

Fortifikationsbehov.................

1,957,500

—

3,029,500

—

2,548,000

—

7,535,000

_

Intendenturbehov .................

450,000

—

63,600

—

—

—

513,600

_

Sjukvårdsbehov..............

6,500

—

6,500

—

—

—

13,000

—

3,064,000

—

3,167,100

—

2,548,000

8,779,100

—

Framställning torde alltså böra göras till riksdagen om beviljande

av ett anslag av 8,779,100 kronor för bestridande av engångskostnader

för omorganisation av arméns flygvapen enligt förut angivna grunder.

Av anslaget torde böra för år 1918 äskas ett belopp av (3,064,000 +

3,167,100=) 6,231,100 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under innevarande år förskottsvis utanordna 3,064,000 kronor.

I enlighet med vad nyss nämnts, kommer år 1918 att bliva övergångsår.

I överensstämmelse härmed har jag låtit uppgöra förslag till

stat för flygbataljonen år 1918 (se bil. 2), och slutar denna å ett belopp

av 247,546 kronor 95 öre.

I överensstämmelse med vad i fråga om det nya tunga artilleriregementet

föreslagits, torde för underlättande och tryggande av flygbataljonens

snabba uppsättning böra utverkas riksdagens medgivande, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

(ii)

medel, som besparas till följd av vakanser i volontärbeställningar vid

ingen]örtrupperna, må användas för anställning och avlöning dels under

tiden den 1 november—den 31 december innevarande år av i flygbataljonens

stat för år 1918 upptaget fast anställt manskap, dels ock

under tiden den 1 november—den 31 december 1918 av sådant manskap,

som enligt plan är avsett att tillkomma för år 1919.

Såsom förut nämnts, böra i och med den nya flygbataljonens uppsättning

indragas sådana beställningar vid fortifikationen, som beräknats

för flygvapnet enligt dess nuvarande organisation. Därjämte bör vid

Fälttelegrafkåren dels av enahanda skäl indragas vissa beställningar,

dels ock till följd av parkkompaniets utökning på föreslaget sätt tillkomma

vissa beställningar. Med anledning härav har jag låtit uppgöra

förslag till nya stater för år 1918 för fortifikationen och Fälttelegrafkåren

(se bil. 3 och 4). Dessa medföra en minskning i fortifikationens

stat av 16,272 kronor 50 öre och i Fälttelegrafkårens stat av 2,000

kronor 50 öre. Dessa förslagsstater torde böra föreläggas riksdagen

till godkännande i stället för de uti årets statsverksproposition framlagda

statförslagen.

Kostnaderna för den nya organisationen under år 1918, i vad de

avse personalens avlöningsförmåner enligt stat, skulle alltså uppgå till

[247,546: 95 — (16,272: 50 + 2,000: 50)=] 229,273 kronor 95 öre. Detta

belopp torde böra beräknas under ordinarie anslaget till avlöning och

rekrytering m. m. för år 1918.

Övriga av den nya organisationen under år 1918 föranledda kostnader

komma, med iakttagande av de uti årets statsverksproposition beträffande

underhållsanslagen tillämpade beräkningsgrunder, att uppgå till

följande belopp:

Anslag under civila departementets förvaltning:

Rekrytering .................................... kr. 1,550: —

Anställnings- och avskedspremier » 2,700: —

Hyra, expenser m. m...................... » 1,500: —

Inkvarteringskostnader ................. » 17,260: — kronor 23 010-_

Anslag under artilleridepartementets förvaltning:

Ammunition................................................................. x> 56,700: —

Anslag under fortifikationsdepartementets förvaltning:

Övningsmedel ............................... kr. 211,400: —

Flygtillägg m. m.......................... » 66,300: —

Underhållsmedel............................. x- 558,700:— 836,400:

Transport kronor 916,110: —

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung1. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 72.

Transport kronor 916,110: —

Anslag under intendentsdepartementets förvaltning:

Bränsle och lyse åt underofficerare kr. .1,060: —

Stamanställda (naturaunderhåll)... » 48,626:21

Stamhästar (underhåll) .................. » 6,854: 70

avjämnat » 56,550: —

Anslag under sjukvårdsstyrelsens förvaltning:

Sjuk- och veterinärvård ............................................. » 1,500: —

Summa kronor 974,160: —

Då, såsom förut nämnts, uti årets statsverksproposition för flygövningar

och underhåll av flygmateriel under år 1918 beräknats ett belopp

av 211,600 kronor, bör emellertid nyssnämnda belopp minskas till

(974,160 — 211,600=) 762,560 kronor. Då vederbörande anslag för år

1918 redan blivit beräknade, torde ifrågavarande belopp böra å riksstaten

för år 1918 uppföras såsom extra förslagsanslag.

I samband med avgivande av förslag till utveckling av flygvapnet

hava de sakkunniga undersökt, huruvida icke en minskning av kavalleriet

kunde vidtagas. Då emellertid erfarenheterna från kriget bekräftat

kavalleriets oumbärlighet, hava de sakkunniga icke ansett sig kunna förorda

en minskning av detsamma vare sig i samband med flygvapnets utveckling

eller i annat sammanhang. Härutinnan anser jag mig kunna i

allo instämma med de sakkunniga.

Fortiflkationsmateriel in. ni.

Förslag vid För tillgodoseende av vissa fortifikationsbehov beräknade chefen för

1916 dtg nkS generalstaben i sin skrivelse den 24 mars 1916 tillhopa 2,617,000 kronor,

sålunda fördelat

för verkställande av vissa provisoriska befästningsarbeten.

.......................................................................... kronor 1,181,000: —

d anskaffning av vissa verktygs- och materialförråd.

............................................................................. » 1,400,000: —

» komplettering av viss ingenjörmateriel.............. » 36,000: —

Summa kronor 2,617,000: —

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 28 april 1916 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, att jag icke hade något att erinra mot de

för anskaffning av vissa verktygs- och materialförråd samt för komplet
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. ''Majds Nåd. Proposition Nr 72.

tering av viss ingenjörmateriel beräknade beloppen. De behov, varom

här vore fråga, vore nämligen av beskaffenhet att oundgängligen böra

tillgodoses. Vad de ifrågasatta befästningsarbetena däremot anginge,

vore dessa visserligen av behovet påkallade, men ansåge jag mig

dock icke kunna i detta sammanhang tillstyrka, att anslag härför

beräknades. De medel, som kunde beredas för tillgodoseendet av lantförsvarets

behov, borde enligt min mening i första hand avses för stärkandet

av det rörliga försvaret.

I sin berörda skrivelse hade chefen för generalstaben jämväl föreslagit,

att ett belopp av 1,886,200 kronor måtte beräknas för tillgodoseende

av vissa »andra behov». Ehuru jag ansåg det vara synnerligen

önskvärt, därest medel för tillgodoseende av samtliga ifrågavarande, till

fortifikationsbehov närmast hänförliga krav kunde beredas, fann jag mig

dock, med hänsyn till nödvändigheten att behörigen sörja för andra viktigare

försvarskrav, icke kunna i dåvarande sammanhang tillstyrka, att

för de ändamål, varom här vore fråga, beräknades högre belopp än 1,098,300

kronor.

För anskaffning av fortifikationsmateriel syntes alltså böra beräknas

ett belopp av sammanlagt (1,400,000 + 36,000 + 1,098,300=) 2,534,300

kronor.

I enlighet härmed äskades i den till riksdagen avlåtna propositionen

för anskaffning av fortifikationsmateriel ett belopp av 2,534,300 kronor.

Härav beviljade emellertid riksdagen endast 350,000 kronor.

De sakkunniga hava nu uti sina den 21 september och den 31 oktober De eakkunni1916

avgivna utredningar ävensom uti ett sedermera den 15 december gas fora,ag''

1916 avgivet särskilt yttrande föreslagit, att för tillgodoseende av vissa

närmare angivna fortifikationsbehov måtte beräknas ett belopp av sammanlagt

6,797,260 kronor, sålunda fördelat

för anskaffning av vissa verktygs- och material förråd ... kr. 1,140,000: —

» komplettering av viss ingenjörmateriel...................... 3) 154,387: —

» vissa andra behov.............................................................. » 3,772,000: —

» anskaffning av viss teknisk utrustning för ställningskriget

.............................................................................. 3) 1,730,873: —

Summa kronor 6,797,260: —

Beträffande det under rubriken »vissa andra behov» upptagna beloppet

hava de sakkunniga dock ifrågasatt, huruvida icke 1,975,800

kronor av detta belopp borde utgå från medel under annan huvudtitel

än fjärde.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Arméförvaltningens

yttrande.

Departementschefen.

Intendenturutru

stning

åt

linjen och

reserven.

Förslag

vid 1916 års

riksdag.

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Mot vad sålunda beräknats bär arméförvaltningen förklarat sig icke

hava något att erinra.

Då den av de sakkunniga föreslagna anskaffningen av vissa verktyg8-

och materialförråd ävensom kompletteringen av viss ingenjörmateriel

äro av beskaffenhet att snarast böra verkställas och då jag icke

har något att mot de följda beräkningsgrunderna erinra, finner jag mig

böra tillstyrka vad de sakkunniga härutinnan föreslagit.

Med. hänsyn till redan beslutad anskaffning av teknisk utrustning

för ställningskriget torde för detta ändamål nu endast böra beräknas ett

belopp av 530,104 kronor.

Vad beträffar den under rubriken »vissa andra behov» upptagna

posten, avser densamma dels anskaffning av viss materiel, dels vidtagande

av vissa för försvaret synnerligen viktiga anordningar. Det är

kostnaderna för dessa senare, som de sakkunniga, i likhet med vad

chefen för generalstaben tidigare föreslagit, ifrågasatt böra delvis bestridas

av medel under aunan huvudtitel. Då emellertid ifrågavarande anordningar

i främsta rummet påkallas ur försvarssynpunkt, torde de för

ändamålet erforderliga medlen böra i sin helhet äskas i detta sammanhang.

Mot postens beräkning i övrigt har jag icke något att erinra.

För anskaffning av fortifikationsmateriel m. m. torde alltså böra av

riksdagen äskas ett anslag av i jämnt tal 5,596,500 kronor. Anslaget

torde böra anvisas för år 1918, med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande

år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna en femtedel eller

i jämnt tal 1,100,000 kronor.

C. IntendenturbehoY.

Uti sin skrivelse den 24 mars 1916 meddelade chefen för generalstaben,

att arméförvaltningens intendentsdepartement på därom framställd

förfrågan uppgivit, att ett belopp av 11,400,000 kronor jämte

vad som återstode att bevilja av redan beräknade värnskattemedel avsåge

den yttersta gräns för under den närmaste tiden erforderliga anskaffningar

av intendenturmateriel, som departementet kunde tillstyrka.

Ifrågavarande belopp vore avsett för komplettering av linjens och reservens

munderingsutrustning. För egen del ansåge sig generalstabschefen

böra tillstyrka intendentsdepartementets förslag. För att förevarande

post skulle kunna inpassas i det ifrågasatta anslaget å 40,000,000

kronor, ansåge generalstabschefen sig dock böra föreslå, att beloppet

begränsades till 11,171,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

73

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 28 april 1916 fann

jag mig med hänsyn till angelägenheten av att snarast möjligt komplettera

förefintliga brister i arméns intendenturutrustning böra tillstyrka,

att för anskaffande av munderingsutrustning åt linjen och reserven beräknades

det av intendentsdepartementet föreslagna beloppet eller

11,400,000 kronor.

I enlighet härmed föreslogs uti den till riksdagen avlåtna propositionen,

att för anskaffning av intendenturmateriel måtte beviljas bland

annat nyssnämnda belopp. Denna framställning blev icke av riksdagen

bifallen. Däremot anvisade riksdagen i annat sammanhang för anskaffning

av intendenturutrustning åt linjen, inbegripet linjereservbataljonerna,

ett belopp av 2,911,887 kronor, att utgå av värnskattemedel.

Beträffande intendenturmaterielen hava de sakkunniga grundat sin De sakknnutredning

på behovet enligt nu gällande krigsorganisation och på nisa
den

tillgång, som förefanns den 1 mars 1916. Vid beräkningen av

kostnaderna för bristernas fyllande hava de använt de av arméförvaltningens

intendentsdepartement den 1 februari 1916 beräknade

å-prisen. Med hänsyn till storleken av de förefintliga bristerna hava

de sakkunniga ansett sig böra i varje punkt undersöka, i vad mån man

tillsvidare skulle kunna nedsätta fordringarna på utrustningens fullständighet.

Därvid hava de till en början såsom en av de senaste krigserfarenheterna

framhållit, att uppbådsindelningen icke i och för sig kan

läggas till grund för några gradationer beträffande intendenturutrustningens

fullständighet. Därest det för möjliggörande av anskaffningskostnadernas

fördelning på flera år skulle visa sig önskvärt att tillsvidare

göra inskränkningar i vissa truppers intendenturutrustning, borde

därför eventuella inskränkningar, med bortseende från uppbådsindelningen,

bestämmas med hänsyn uteslutande till de förhållanden, varunder

vederbörande avdelningar vore avsedda att uppträda i krig.

De sakkunniga ansåge sålunda möjligt att utan större fara för krigsberedskapen

till inträffande mobilisering uppskjuta anskaffning av s. k.

småpersedlar, vilka uteslutits redan i 1914 års beräkningar. Med hänsyn

till andra ännu viktigare krav kunde vidare för vissa särskilt angivna

avdelningar munderingsutrustningen tillsvidare beräknas mindre fullständig,

än gällande föreskrifter stadgade. Åven fyllandet av vissa

brister i intendenturutrustningen i övrigt syntes kunna uppskjutas till

krigstillfalle. Den sålunda undanskjutna anskaffningen borde dock äga

rum, så snart omständigheterna det medgåve.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Nr 72.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung!. May.ts Nåd, Proposition Nr 72.

Arméförvalt
ningens
yttrande.

Då anskaffningen av vissa persedelslag i erforderlig omfattning

under nuvarande krigstillstånd mötte oöverkomliga svårigheter, ansåge

de sakkunniga, att därutinnan förefintliga bristers fyllande icke kunde

upptagas bland de krav, som i främsta rummet borde tillgodoses. Medel

för anskaffande av ifrågavarande persedelslag borde emellertid beräknas,

så snart anskaffningsmöjligheterna förbättrats.

Slutligen ansåge de sakkunniga, att bristernas beräknade värde

borde minskas dels med värdet av vissa persedlar, som vid tidpunkten

för materieltillgångens uppgivande varit av trupp förbanden beställda för

leverans under år 1916, dels med det belopp, som 1916 års riksdag för

intendenturmateriel beviljat att utgå av värnskattemedel. Sedan motsvarande

belopp avdragits, uppginge enligt de sakkunnigas beräkning

den brist i fråga om utrustningsbehovet för linje- och reservtrupperna,

som i främsta rummet borde tillgodoses, till ett värde av 5,045,500

kronor.

Uti sitt över de sakkunnigas förslag avgivna yttrande har arméförvaltningen

framhållit, att kravet på, att arméns intendenturutrustning

skulle motsvara krigsberedskapens behov, icke kunde eftergivas. Framför

allt i vårt land med dess under större delen av året hårda klimat vore

det en nödvändighet, att beklädnadsutrustningen redan i fredstid vore

fullt tillgodosedd. Åven sådana avdelningar, för vilka vissa inskränkningar

beträffande annan materiel möjligen kunde medgivas, måste i fråga

om munderingsutrustningen vara fullt krigsberedda.

Beträffande de av de sakkunniga ifrågasatta inskränkningarna av

munderingsutrustningens fullständighet förklarade arméförvaltningen sig,

om ock med tvekan, kunna biträda förslaget att ur beräkningen utesluta

kostnaderna för anskaffning av de s. k. småpersedlarna. I övrigt ansåge

arméförvaltningen, att minskning av munderingsutrustningens fullständighet

icke kunde medgivas i den utsträckning, som de sakkunniga

förutsatt. Gentemot de sakkunnigas uttalande, att kostnaderna för anskaffning

av vissa persedelslag med hänsyn till de svårigheter, som under

nuvarande förhållanden mötte för sådan anskaffning, icke nu borde

upptagas bland de krav, som i främsta rummet borde tillgodoses, ville

arméförvaltningen inlägga en bestämd gensaga. Arméförvaltningen ansåge

det icke heller möjligt att biträda de sakkunnigas mening, att

de beräknade kostnaderna för fyllande av bristerna i intendenturutrustningen

skulle minskas med värdet av vissa sådana persedlar, som blivit

beställda för leverans under år 1916.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. 75

Beträffande övrig intendenturutrustning m. in. förklarade sig arméförvaltningen

kunna biträda de sakkunnigas mening, att anskaffning av

viss sådan utrustning för linje- och reservtrupperna kunde som en nödfallsutväg

undanskjutas till krigstillfälle.

Av såväl de sakkunnigas utredning som arméförvaltningens ytt- Departements

rande framgår, att betydande brister förefinnas i linje- och reservtrup- che,en''

pernas intendenturutrustning. På frågan, i vilken omfattning medel nu

böra beräknas för dessa bristers fyllande, anlägga emellertid de sakkunniga

och arméförvaltningen i mycket olika synpunkter. Medan de

förra anse, att man för närvarande bör kunna begränsa sig till ett belopp av

5,045,500 kronor, har arméförvaltningen uti sina beräkningar kommit till

en avsevärt högre summa. Huru önskvärt det än vore att redan nu

kunna i full utsträckning tillgodose samtliga de påvisade behoven, torde

detta emellertid icke låta sig göra. Med hänsyn till de betydande kostnader,

som fyllandet av de inom olika områden förefintliga bristerna i

arméns utrustning kommer att medföra, och i avvaktan på de ytterligare

erfarenheter, som det pågående kriget kan komma att lämna, torde

bland de krav, för vilkas tillgodoseende medel nu böra av riksdagen

äskas, endast sådana böra upptagas, vilkas undanskjutande skulle medföra

fara för arméns krigsberedskap och för vilkas fyllande inom den

närmaste tiden möjlighet föreligger. Då av de sakkunnigas utredning

framgår, att dessa synpunkter även varit för dem bestämmande, och då

det av de sakkunniga beräknade beloppet icke torde kunna utan allvarlig

risk ytterligare nedsättas, finner jag mig böra tillstyrka, att för

fidlständigande av linje- och reservtruppernas intendenturutrustning beräknas

ett belopp av 5,045,500 kronor.

Beträffande landstormens förseende med utrustning avgåvo särskilda intendeninom

lantförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga den 1 november Mnj°g”åt

1915 utredning och förslag. Enligt nämnda utredning beräknades kost- ^land-^

naderna för den utrustning, som borde för statsmedel anskaffas ut- ^andirtormsöver

vad som avsetts med det av 1915 års riksdag till anskaffande av sakkunnigas

viss intendenturmateriel anvisade belopp av 3,362,000 kronor, till förslag.

15,313,254 kronor 93 öre. Detta belopp borde enligt de sakkunnigas

mening fördelas på tre särskilda perioder, nämligen

lista perioden, omfattande år 1916 kronor 6,244,802: 67

2-dra » )) åren 1917—1920............... » 6,856,102:26

3:dje » » » 1921—1924.............. » 2,212,350: —

Summa kronor 15,313,254: 93

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Förslag till

1916 års

riksdag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

För bestridande av kostnaderna under första perioden, 6,244,802

kronor 67 öre, kunde i första hand påräknas ett av 1914 års senare

riksdag för intendenturutrustning åt landstormen av värnskattemedel beräknat

belopp av 2,089,000 kronor. Framställning borde därför göras

hos riksdagen om, att detta belopp finge disponeras redan under år

1916. Vidare funnes att tillgå besparingar å de av 1915 års riksdag

av värnskattemedel beviljade 3,362,000 kronor för anskaffande av viss

intendenturmateriel, vilka besparingar förslagsvis kunde beräknas komma

att uppgå till 575,000 kronor. Med frånräknande av ifrågavarande båda

belopp, tillhopa 2,664,000 kronor, skulle således återstå 3,580,802 kronor

67 öre. Detta belopp borde äskas av 1916 års riksdag, med rätt

för Kungl. Maj:t att utbetala detsamma redan under nämnda år.

De å andra perioden fallande kostnaderna, 6,856,102 kronor 26 öre,

borde med lika belopp fördelas på vart och ett av de fyra år, perioden

omfattade, samt i form av årligt extra anslag av 1,714,026 kronor äskas

av riksdagen.

Kostnaderna under tredje perioden, 2,212,350 kronor, borde jämväl

med lika belopp eller i runt tal 553,088 kronor fördelas på de särskilda

år, perioden omfattade, samt i form av extra anslag äskas av riksdagen.

Uti den 19 november 1915 avgivet yttrande förklarade arméförvaltningens

intendentsdepartement sig anse de sakkunnigas förslag innebära

en god lösning av frågan om landstormens beklädnad och förseende med

annan intendenturutrustning. Att den framlagda utrustningsplanen sedermera

måste utvidgas och kompletteras, vore givet, men därest förslaget

antoges, hade dock eu fast grund för materielanskaffningen vunnits samt

klara och bestämda riktningar angivits för den följande utvecklingen.

Uti- mitt förutnämnda anförande till statsrådsprotokollet den 28 april

1916 yttrade jag beträffande landstormens förseende med erforderlig utrustning

bland annat följande:

»Att frågan om landstormens förseende med en ändamålsenlig och

med hänsyn till dess uppgifter anpassad utrustning är av mycket stor

betydelse, torde icke närmare behöva påvisas. Den år 1914 företagna

landstormsmobiliseringen har härutinnan lämnat åtskilliga lärdomar.

Den viktigaste torde vara, att därest landstormen skall på ett fullt effektivt

sätt kunna tagas i anspråk för landets försvar, man icke med någon

större säkerhet kan räkna på, att landstormsmännen själva i allmänhet

skola kunna medföra erforderlig munderingsutrustning. I samma mån

som landstormen tillämnas mera viktiga uppgifter i händelse av krig,

blir det mera betydelsefullt, att dess utrustning blir sådan, att landstorms
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 12.

77

männen skola med minsta möjliga umbäranden kunna övervinna fältlivets

svårigheter. Det torde under sådana förhållanden vara högeligen

önskvärt, att staten för landstormen anskaffar beklädnadsutrustning, som

med avseende å beskaffenheten i det väsentligaste sammanfaller med

linjens och som beträffande fullständigheten i huvudsak lämpas efter

arten av den tjänstgöring, som enligt uppgjorda planer åligger de olika

landstormskategorierna.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget avser ett fullföljande av

den plan för landstormens utrustning, som de sakkunniga framlade i

särskild skrivelse den 30 mars 1915 rörande en första komplettering

under den närmaste framtiden av landstormens intendenturmateriel och

mot vilken plan 1915 års riksdag icke hade något att i sak erinra.

Med hänsyn till vad jag förut anfört och då den verkställda utredningen

icke giver mig anledning till någon erinran, finner jag mig böra tillstyrka,

vad de sakkunniga föreslagit beträffande såväl intendenturmateriel

för de särskilda landstormskategorierna som de persedelslag, vilka i första

hand böra ingå i denna utrustning, likasom ock i fråga om grunderna

för dessas anskaffning. Att landstormens persedlar böra vara av samma

modell och beskaffenhet som de för armén avsedda, är nödvändigt, för

att de skola kunna omsättas genom användning vid armén.»

I anslutning till vad sålunda anförts, äskades uti den till riksdagen

avlåtna propositionen för anskaffande av intendenturutrustning åt landstormen

3,580,800 kronor, utgörande det av de sakkunniga för första

perioden beräknade ytterligare erforderliga beloppet. Härav beviljade

emellertid riksdagen endast 2,400,000 kronor.

Med utgångspunkt från landstormens persedeltillgång den 1 januari

1916 hava de sakkunniga beräknat det behov av intendenturutrustning

för landstormen, som i främsta rummet borde tillgodoses, till ett värde av

19,530,970 kronor. I likhet med 1915 års sakkunniga hava de sakkunniga

härvid utgått från, att all landstorm borde erhålla fullständig militär

uniform, om möjligt av samma beskaffenhet som fälthärens stridande

avdelningar, övrig munderingsutrustning borde med vissa inskränkningar

beräknas på i huvudsak samma sätt som för reservens stridande

avdelningar.

Från nyssnämnda belopp, 19,530,970 kronor, borde emellertid dragas

dels värdet av vissa persedelslag, som för närvarande ej i någon

större utsträckning kunde anskaffas, dels värdet av vissa äldre persedlar,

vilka kunde beräknas överförda från linjen till landstormen, dels

slutligen vad 1916 års riksdag beviljat för landstormens utrustning. För

De sakkunnigas

förslag.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

Arméförvaltningens

yttrande.

Departements
chefen.

tillgodoseende av de krav i fråga om landstormens intendenturuRustning,

som borde i främsta rummet tillgodoses, borde alltså, enligt de sakkunnigas

mening, upptagas ett belopp av 9,061,875 kronor. Hela detta

belopp vore avsett för fullständigande av landstormens munderingsutrustning

enligt vissa av de sakkunniga närmare angivna grunder.

Arméförvaltningen har uti sitt i ärendet avgivna yttrande förklarat

sig kunna instämma i de sakkunnigas förslag.

Med hänsyn å ena sidan till förefintliga bristers storlek och å andra

sidan till det av krigets erfarenheter påvisade behovet att göra hela landstormen

ur utrustningssynpunkt militärt användbar, hava de sakkuhniga

uti sin utredning förklarat sig anse, att det krav beträffande landstormens

munderingsutrustning, som i främsta rummet måste tillgodoses, vore,

att samtliga landstormsmän snarast möjligt erhölle sådan munderingsutrustning,

att de bleve för marsch, förläggning och strid användbara

soldater. Uti detta de sakkunnigas yttrande anser jag mig med

krigets erfarenheter för ögonen kunna till fullo instämma. Vid sådant

förhållande och då jag icke har något att erinra mot de uti de sakkunnigas

utredning följda beräkningsgrunderna, finner jag mig böra

tillstyrka, att för fullständigande av landstormens intendenturuRustning

beräknas ett belopp av 9,061,875 kronor.

Med frågan om landstormens förseende med utrustning sammanhänger

på det närmaste frågan om anskaffande av härför erforderliga

förrådsutrymmen. Beträffande denna sak hava förutnämnda inom lantförsvarsdepartementet

tillkallade landstormssakkunniga jämväl avgivit

yttrande. Enligt denna utredning skulle kostnaderna för landstormsförrådens

ordnande uppgå till ett belopp av 1,126,300 kronor.

Anvisandet av dessa medel borde i huvudsak följa den ordning, de sakkunniga

föreslagit för materielanskaffningen. Hela den föreslagna nyeller

tillbyggnaden på ett och samma ställe borde utföras på en gång

och icke fördelas på de olika perioderna. Under den första perioden

måste i anledning därav förrådsutrymme beredas för större styrka än

den, för vilken utrustningen anskaffades eller fullständigades under samma

period.

Under dessa förutsättningar beräknade de sakkunniga för ordnande

av landstormsförråd under första perioden ett belopp av 559,300 kronor.

Då emellertid redan funnes tillgängliga dels ett av 1914 och 1915 års

riksdagar för uppförande av landstormsförråd anvisat belopp av 150,100

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

kronor, dels besparingar å förut anvisade anslag, uppgående till 43,611

kronor, skulle av riksdagen behöva äskas ett belopp av 365,589 kronor.

Återstoden, 567,000 kronor, borde äskas för perioden 1917 —1920.

I anslutning till vad sålunda föreslagits, äskades av 1916 års riksdag

för uppförande av landstormsförråd ett belopp av 365,589 kronor.

Härav beviljade riksdagen 240,000 kronor.

De sakkunniga hava ansett, att landstormens förrådsfråga bör lösas

i sammanhang med arméns förrådsfråga i dess helhet, vilken vore föremål

för särskild, ännu ej avslutad utredning. Då möjlighet torde finnas

att tillsvidare provisoriskt ordna förvaringen av landstormens utrustning,

ansåge de sakkunniga ifrågavarande behov icke tillhöra dem, som

i främsta rummet borde tillgodoses.

Härutinnan anser jag mig kunna instämma med de sakkunniga.

Kostnaderna för de intendenturmaterielbehov, vilka i främsta rummet

böra tillgodoses, torde alltså böra beräknas sålunda:

för fullständigande av linjens och reservens munde
ringsutrustning.

........................................................ kronor 5,045,500: —

för fullständigande av landstormens munderings
utrustning

................................................................. » 9,061,875: —

Summa kronor 14,107,375: —

Detta belopp torde emellertid böra minskas med 5,326,423 kronor,

utgörande det belopp, som i årets statsverksproposition äskats för anskaffning

av intendenturmateriel och som är avsett att utgå av värnskattemedel.

Det belopp, som i detta sammanhang bör av riksdagen äskas,

utgör således (14,107,375—5,326,423=) 8,780,952 kronor eller i jämnt tal

8,781,000 kronor.

Såsom förut under rubriken artilleribehov nämnts, skulle för täckande

av de utav 1914 års senare riksdag beräknade engångskostnaderna för

intendenturmateriel erfordras ett ytterligare belopp av 3,500,000 kronor,

avsett att utgå från medel under fjärde huvudtiteln. Med de här följda

grunderna för beräkningen av ytterligare erforderlig intendenturmateriel,

ingår emellertid nyssnämnda belopp uti berörda 8,781,000 kronor.

Någon anvisning för täckande av nyssnämnda år 1914 beräknade engångskostnadsbelopp

erfordras alltså icke.

Med hänsyn till angelägenheten av, att anskaffningen snarast möjligt

kommer till stånd, torde hela det för ifrågavarande ändamål beräk
-

Samman
fattniny.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

nade anslaget höra utgå under år 1918, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna en

femtedel eller i jämnt tal 1,750,000 kronor.

D. Sjukvårds- och veterinärbeliov.

Med underdånig skrivelse den 10 mars 1916 överlämnade arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse approximativa uppgifter dels å förefintliga brister

i utrustningsbehoven av sjukvårds- och veterinärmateriel, som icke kunde

täckas med till styrelsens förfogande ställda medel, dels ock å de beräknade

kostnaderna för anskaffning av ifrågavarande materiel. Styrelsen

beräknade dessa kostnader till sammanlagt 985,446 kronor.

De sakkunniga hava ansett ifrågavarande materielanskaffning med

nödvändighet böra hänföras till de lantförsvarsbehov, som borde i främsta

rummet tillgodoses. 1 särskilt yttrande den 15 december 1916 hava

de dessutom framhållit, att ytterligare ett belopp av 4,820 kronor för

anskaffande av sjukvårdsmateriel för vissa avdelningar vore att hänföra

till behov av samma beskaffenhet.

Arméförvaltningen har för sin del tillstyrkt bifall till vad de sakkunniga

härutinnan föreslagit.

Då det är av synnerlig vikt, att ifrågavarande brister i sjukvårdsoch

veterinärmaterielen snarast bliva avhjälpta, och då jag icke har något

att erinra mot de uppgjorda beräkningarna, torde för anskaffning av

sjukvårds- och veterinärmateriel böra äskas ett belopp av (985,446 +

4,820=) 990,266 kronor eller i jämnt tal 990,300 kronor. Detta belopp

torde böra anvisas för år 1918, med rätt för Kungl. Majrt att redan

under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna en

femtedel eller i jämnt tal 200,000 kronor.

II.

Förslag av sakkunniga för verkställande av utredning angående

frågan om beredande av ökad ammunitionstillverkning.

Arméns fabriker utgöras av ammunitionsfabriken, vars verksamhet

bedrives å två avdelningar, den ena vid Marieberg i Stockholm och den

andra å Karlsborg, Karl Gustafs stads gevärsfaktori och Åkers krutbruk.

Enligt 1914 års härordningsbeslut skall ammunitionsfabrikens Mariebergsavdelning

förflyttas till Karlsborg, och hava kostnaderna härför av riksdagen

beräknats till 950,000 kronor, att förskottsvis utgå av statsver
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

81

keta värnskattefond och sedermera ersättas av lantförsvarets fond för

byggnader och andra försvarsändamål eller annan fond, dit köpeskillingarna

för nu till lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka med riksdagens

samtycke försäljas, kunna komma att inflyta.

Uti särskild skrivelse den 16 februari 1916 föreslog arméförvaltningens

artilleridepartement, dels att en helt ny ammunitionsfabrik måtte

upprättas invid Jönköping för eu beräknad kostnad av 10,000,000 kronor,

däri inberäknade de av 1914 års senare riksdag för Mariebergsavdelningens

flyttning avsedda 950,000 kronor, dels att för säkerställande av

arméns behov av handvapen det nuvarande gevärsfaktoriet måtte utvidgas

för eu kostnad av i runt tal 1,000,000 kronor, dels ock att för

säkerställande av arméns krutbehov ett nytt krutbruk måtte anläggas

invid Jönköping för en beräknad kostnad av 2,750,000 kronor. I anslutning

härtill hemställde departementet, att till dess förfogande måtte

för angivna ändamål ställas ett belopp av 13,750,000 kronor.

Uti den 24 mars 1916 avgivet yttrande tillstyrkte chefen för generalstaben,

att för utvidgning av gevärsfaktoriet och anläggningen av det

nya krutbruket måtte anvisas de av artilleridepartementet beräknade beloppen.

Då det för den nya ammunitionsfabriken erforderliga beloppet

däremot icke kunde, även med frånräknande av förutnämnda 950,000

kronor, inpassas inom ramen av det då ifrågasatta 40-miljonersanslaget,

borde ur planen för detsamma utbrytas vissa avdelningar, representerande

en sammanlagd anläggningskostnad av 2,175,000 kronor. För arméns

fabriker borde alltså beräknas följande belopp, nämligen

för utvidgning av gevärsfaktoriet .............................. kronor 1,000,000: —

)> anläggning av nytt krutbruk................................ » 2,750,000: —

» » » ny ammunitionsfabrik................. » 6,875,000: -

eller tillhopa kronor 10,625,000: —

1 överensstämmelse med vad dåvarande chefen för lånt försvarsdepartementet

uttalat till statsrådsprotokollet den 10 juli 1914 vid anmälan av

frågan om anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén,

borde ifrågavarande kostnader, enligt chefens för generalstaben uppfattning,

utgå ur lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Vid ärendets anmälan inför Kuugl. Maj:t den 28 april 1916 yttrade

jag till statsrådsprotokollet, att jag, i likhet med vederbörande myndigheter,

ansåge det vara av synnerlig vikt för arméns krigsberedskap, att

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Nr 72.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Arméförvaltningens

artillcridepartements

framställning

den 10

februari

1916.

a) Allmänna

synpunkter.

arméns fabriker utvidgades. Med hänsyn till angelägenheten av att

kunna tillgodose det trängande behovet av en förstärkning av härens

tunga artilleri, fann jag mig dock icke kunna tillstyrka, att medel i dåvarande

sammanhang beräknades för åtgärder till fabrikernas utvidgande.

I likhet med chefen för generalstaben liölle jag före, att kostnaderna för

sådana åtgärder borde, i överensstämmelse med vad 1914 års senare

riksdag besluta i fråga om kostnaderna för byggnader i samband med

den nya härordningen, utgå av tomtförsäljningsmedel. Med fattande av

beslut rörande ifrågavarande anläggningar syntes böra anstå till ett

kommande år. Innan ärendet förelädes riksdagen, syntes ytterligare

utredning i vissa avseenden vara erforderlig.

De sakkunniga för verkställande av utredning angående frågan om

beredande av ökad ammunitionstillverkning hava nu föreslagit uppförande

av dels en ny ammunitionsfabrik, dels ock ett nytt krutbruk.

Jag övergår nu till att närmare redogöra för dessa förslag.

Ny ammunitionsfabrik.

Under erinran om de åtgärder, som på grund av rådande förhållanden

vidtagits för höjandet av landets krigsberedskap, framhöll arméförvaltningens

artilleridepartement uti sin förenämnda särskilda skrivelse den

16 februari 1916 angelägenheten av, att tillverkningsförmågan vid arméns

fabriker avsevärt utökades. Vad ammunitionsfabriken anginge, vore denna

icke tillräcklig för säkerställande av arméns ammunitionsbehov i händelse

av krig. Vid bedömandet av den för ifrågavarande fabrik nödvändiga

storleken borde hänsyn tagas dels till mobiliseringsbehovet av ammunition,

dels det ersättningsbehov av ammunition, som beräknades gorå sig

gällande under ett krig, dels ock de tillverkningskrav, som ställdes på fabriken

för tillhandahållande av ammunition för fredsförbrukning. Samtliga

dessa synpunkter borde ses mot möjligheten av att i tillräcklig

mängd och till antagliga priser kunna erhålla ammunition från enskilda

tillverkare inom landet. För närvarande funnes inom landet endast en

firma, som tillverkade fullständiga skarpa patroner för 6,5 mm. vapen

till sådan myckenhet, att kraftdrivna maskiner användes, men denna

firmas kapacitet vore ändock så ringa, att dess befintlighet ej nämnvärt

inverkade på förevarande fråga, vartill komme, att därstädes tillverkad

vara betingade för staten oförmånliga priser.

En närmare undersökning av förenämnda på ammunitionsfabrikens

storlek inverkande olika faktorer ledde till det resultatet, att en betyd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. H;5

lig utvidgning av ammunitionsfabriken vore ur såväl krigs- som fredssynpunkt

nödvändig.

Såsom förut nämnts, vore ammunitionsfabriken enligt 1914 års härordningsbeslut

avsedd att i sin helhet förläggas till Karlsborg. Detta

beslut grundade sig på en av försvarsberedningarna verkställd utredning.

Beredningarna hade nämligen ansett, att å Karlsborg funnes invid därvarande

fabrik utrymme för utvidgning av fabriksetablissemanget och att

genom ett sammanförande av de båda fabriksavdelningarna på en plats

till en enda fabrik besparingar kunde göras beträffande förvaltning, maskinella

anordningar och förråd samt att dessa besparingar komme att

uppväga de ökade transportkostnader, som skulle uppstå vid distribuering

av fabrikens tillverkningar ensamt från Karlsborg.

Därest det, såsom försvarsberedningarna och 1914 års riksdag syntes

hava menat, endast gällde att till Karlsborg förflytta den nuvarande

Mariebergsavdelningen, skulle det vid fästningen avsedda utrymmet

kanske vara tillräckligt. Men som, enligt den verkställda utredningen,

en högst avsevärd utvidgning måste kombineras med förflyttningen,

räckte icke området till för det avsedda ändamålet. Redan av detta,

enligt departementets åsikt, avgörande skäl borde en förflyttning till

Karlsborgs fästningsområde icke ifrågakomma. Denna ändring av 1914 års

riksdagsbeslut vore således en naturlig följd av de utredningar beträffande

ammunitionsbehovet, som världskriget föranlett. Härtill komme en annan

erfarenhet beträffande Karlsborg, som jämväl gjorts under året. Det hade

visat sig möta mycket stora svårigheter att anskaffa den för forcering

av driften erforderliga arbetskraften, och särskilda åtgärder i byggnadsväg

hade därför måst vidtagas. Dessa erfarenheter finge icke underskattas,

och syntes det departementet, som om svårigheterna att å Karlsborg

anskaffa, förlägga och underhålla det stora antal arbetare och arbeterskor,

som en fabrik av här föreslagen storlek med nödvändighet

erfordrade, i synnerhet i krigstid, utgjorde ett starkt hinder för en förflyttning

dit av hela driften. Slutligen ville departementet bestämt framhålla

olägenheten av att på eu enda plats koncentrera så gott som all

tillverkning av handgevärsammunition. Den utveckling, som luftkriget

tagit under nu pågående krigs förvecklingar, talade härvid ett språk, som

vore allvarligt nog. En centralisering av ammunitionstillverkningen till

Karlsborg kunde därför även ur denna synpunkt icke förordas.

Av sist anförda skäl borde emellertid icke heller ett nedläggande

av Karlsborgsavdelningen ifrågakomma, därest beslut fattades om en ny

fabriks anläggande på annat håll. Däremot talade jämväl den omstän
-

b) Animunitionsfabrikens

förläggnin g.

s. 84 Kontrollera mot PDF

c)Kostnaderna

in. in.

84 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

digheten, att Karlsborgsanläggningen, såväl vad byggnader som maskiner

anginge, vore i ett modernt och fullgott skick. De genom eventuell

minskning av administrations- m. 11. kostnader möjliga besparingarna

syntes därjämte bliva mycket obetydliga. Slutligen ville departementet

framhålla, att den nuvarande Mariebergsavdelningen svårligen i

annat än vissa delar kunde utnyttjas vid den nya fabriken. Dels vore

flertalet maskiner av ganska gammalmodig konstruktion, dels vågade

departementet under nuvarande förhållanden icke tillråda verksamhetens

nedläggande därstädes ens för en jämförelsevis kort tidsperiod. Mariebergsavdelningen

borde därför kvarstå, tills den nya fabriken kunde

igångsättas, då den förras drift, om de politiska förhållandena det medgåve,

kunde avvecklas och dess äldre maskiner uppställas som en välbehövlig

reserv.

Såsom lämplig ort för den nya ammunitionsfabrikens förläggningville

departementet efter samråd med chefen för generalstaben föreslå

Jönköping, vars belägenhet syntes jämförelsevis skyddad även mot luftanfall.

Förutom övriga lämpliga förhållanden i denna stad syntes frågan

om arbetspersonal och bostäder där jämförelsevis lätt kunna ordnas.

Aktiebolaget Jönköping—Vulcan hade därjämte inom staden stora fabriksanläggningar

för tillverkning av tändstickor, vilka nästan uteslutande

ginge på export, och väntade bolaget, att exporten vid ett krigsfall

komme att till största delen upphöra. För den händelse driften vid

ammunitions fabriken måste forceras, syntes därför inom denna ort riklig

såväl manlig som kvinnlig arbetskraft stå till förfogande.

På grund av vad sålunda anförts, ville artilleridepartemeutet beträffande

ammunitionsfabrikens förläggande föreslå,

dels att en helt ny fabrik upprättades i Jönköping med viss närmare

angiven kapacitet,

dels att avdelningen å Karlsborg efter pågående mindre komplettering

kvarstode oförändrad,

dels ock att något beslut om Mariebergsavdelningens framtida avveckling

ej fattades, förrän frågan om ammunitionsfabrikens utökning

blivit löst och ny fabriksavdelning trätt i verksamhet.

Utgående från vad förut anförts beträffande kapacitet och förläggningsplats

hade artilleridepartementet låtit utarbeta plan och kostnadsberäkningar

för en ny ammunitionsfabrik, förlagd till det s. k. llosenlundsområdet

vid Jönköping.

Enligt nämnda beräkningar skulle sammanlagda kostnaden enligt

då gällande priser uppgå till 10,000,000 kronor, sålunda fördelade:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj\ts Nåd.

Proposition Nr 72.

K5

för

byggnader ...................................

.............. kronor

2,650,000

—

»

inventarier ........................................

....................... >’

155,000

—

))

maskiner...........................................

....................... »

2,757,000

—

))

elektrisk utrustning.......................

....................... »

520,000

—

»

reservkraftcentral ................

........................ )>

270,000

—

))

yttre arbeten......................................

järnväg till fabriksområdet...........

........................ B

850,000

_

....................... ))

ioo''ooo

—

»

bostäder .............................................

...................... »

700,000

—

ångkök med matsal och tvätt

........................ ))

260,000

—

gjuteri och valsverk

........................ )>

1,350,000

—

»

diverse utgifter ...............................

....................... )J

388,000

—

Summa kronor

10,000,000

—

I nämnda summa inginge jämväl de 950,000 kronor, som vore

beräknade i och för Mariebergsavdelningens förflyttning.

Kostnadsberäkningarna för byggnader, bostäder, vägar, planteringar

och yttre anordningar, invändiga gas-, vatten- och avloppsledningar samt

ångkök och tvättinrättning, värme- och ventilationsanordningar hade

underkastats granskning av särskilda för ändamålet anlitade sakkunniga

personer. Någon dylik granskning hade däremot ej ägt rum beträffande

kostnaderna för de elektriska anläggningarna, enär beräkningarna uppgjorts

i samarbete med Allmänna Svenska Elektriska aktiebolaget.

Då erfarenheten utvisat, att det för ammunitionsfabriken skulle vara

synnerligen fördelaktigt att göra sig oberoende av nuvarande leverantörer

och själv tillverka sitt behov av såväl hyls- och kulmantelämnen

som'' mässingsbult, hade mässingsverk med gjuteri och valsverk ansetts

böra ingå i den nya anläggningen.

Bostäder hade beräknats endast för befäl och underbefäl till ett

antal av 30 hushåll. För beredande av egna hem åt arbetsförmän och

arbetare vore viss del av fabriksområdet avsedd att upplåtas.

Enligt av stadsfullmäktige i Jönköping fattat beslut hade staden

förbundit sig att framdraga vatten- oclE gasledningar till ammunitionsfabriken

samt leverera vatten och gas enligt gällande taxa. Däremot

hade staden icke ansett sig kunna lämna elektrisk energi. Sådan kunde

emellertid erhållas från Trollhätte kraftverk.

Jönköpings stad hade även förklarat sig villig att anlägga sådan

spårväg till ammunitionsfabrikens område, att på den kunde transporteras

järnvägsvagnar av kraftigaste typ, samt att draga spårvägen fram till

Jönköpings Strands omlastningsstation och förbinda den med statens

»

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

d) Erforderlig

personalökning.

järnvägsspår under villkor, dels att staten bidroge till kostnaderna med

100,000 kronor, dels att medgivande lämnades att på det sålunda anlagda

spårvägsspåret transportera ej blott de järnvägsvagnar, som vore

avsedda för ammunitionsfabriken utan jämväl vagnar till annan industri,

som redan funnes vid linjen eller framdeles därstädes kunde

uppstå.

Det för fabriksanläggningen avsedda området vore beläget öster om

staden invid sjön Vättern och hade tillgång till goda förbindelser med

staden och statens järnvägar samt vore strategiskt väl skyddat. Området,

vilket hade en areal av omkring 75 hektar, tillhörde Jönköpings stad,

men hade staden förklarat sig villig att avstå detsamma antingen mot

en ersättning av 4,000 kronor för hektar eller hellre mot erhållande i

utbyte av lika stor areal av de i områdets närhet belägna, kronan tillhöriga

lägenheterna Österängen nr 2 och Mellanängen nr 1 i Ljungarums

socken. Artilleridepartementet funne sig böra tillstyrka, att området

förvärvades genom det av staden ifrågasatta markbytet.

Beträffande sättet för gäldandet av kostnaderna för den nya ammunitionsfabriken

ansåge sig departementet böra föreslå, att dessa i första

hand täcktes genom de medel, som en framtida försäljning av Mariebergsområdet

i Stockholm kunde komma att tillföra statsverket.

Den föreslagna nya ammunitionsfabriken medförde, yttrade artilleridepartementet,

givetvis en ökning av befäls- och förvaltningspersonalen.

Flertalet djdik personal kunde emellertid, i likhet med vad fallet vore

med själva arbetarna, anskaffas på inom industrien vanligt sätt och avlöningarna

påläggas tillverkningskostnaderna. Däremot erfordrades en

viss ökning av den fast anställda personalen, beroende på den nya fabrikens

i jämförelse med den nuvarande Mariebergsavdelningen avsevärt

större omfattning. För denna personal — ingenjörer, verkmästare, förvaltare

m. fl. — måste särskilda avlöningsförmåner uppföras å stat.

Behovet av ökad besiktningspersonal medförde jämväl, att större krav

måste ställas på artilleriregementenas förmåga att utan men för trupptjänsten

avstå för besiktning och kontroll nödigt antal officerare.

Den personal, för vilken särskilda löneförmåner borde upptagas å

staten för artilleriets fabriker och tyganstalter eller som måste ställas

till disposition av artilleritruppförbanden, utgjordes av

1 arbetsofficer (artilleriofficer),

1 besiktningsofficer (artilleriofficer),

1 överingenjör,

1 ingenjör vid fabriken,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. May.ts Nåd. Proposition Nr 72. K7

1 ingenjör vid gjuteriet och valsverket,

12 verkmästare vid fabriken,

2 verkmästare vid gjuteriet och valsverket,

1 förvaltningschef,

1 förvaltare,

1 registrator och

2 fabriksskrivare.

Enär behovet av denna personal ej framträdde förrän i samband

med fabrikens igångsättande och själva anläggandet toge avsevärd tid

samt dessutom ytterligare utredningar beträffande personalfrågan syntes

önskvärda, ansåge departementet sig för närvarande icke böra härutinnan

göra någon framställning.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställde artilleridepartementet,

dels att för anläggning av en ny ammunitionsfabrik i Jönköping

måtte ställas till departementets förfogande ett belopp av 10,000,000

kronor, att utgå under åren 1916—1918,

dels ock att departementet måtte bemyndigas att med Jönköpings stad

träffa avtal rörande det för fabriksanläggningen erforderliga markbvtet.

Uti sitt den 19 december 1916 avgivna underdåniga yttrande hava

de sakkunniga framlagt förslag för det framtida ordnandet av tillverkningen

inom landet av det beräknade behovet av ammunition för eldhandvapen.

De sakkunniga hava därvid till en början framhållit vissa allmänna

synpunkter angående lämpligheten av statsdrift. Såsom motivering för

den av artilleridepartementet föreslagna nya statsfabriken hade departementet

anfört bland annat, att tillverkningen vid en statsdriven ammunitionsfabrik

ställde sig för kronan ekonomiskt fördelaktig, i det att merkostnaden

för varje patron, som inköptes från enskilda tillverkare, kunde

sättas till minst 3 öre. Av de sakkunniga verkställda beräkningar utvisade

även, att vid väl skött statsdrift en besparing för staten komme

att uppstå. Alla de faktorer, som vid en dylik beräkning borde tagas

med i räkningen, hade dock ej kunnat värdesättas, enär vissa kostnader

för framställning av i hylsorna ingående legeringar ej vore kända annat

än genom inköpspriset. Av de verkställda beräkningarna framginge

dock, att besparingen vid statsdrift komme att utgöra minst 2 öre för

e) Artilleridepartementets

hemställan.

De sakkunnigas

förslag.

a) Allmänna

synpunkter.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

patronhylsa. Åven tillverkning av kulor och tändhattar ställde sig ekonomiskt

fördelaktigare vid statens fabriker. De sakkunniga ansåge därför,

att den av artilleridepartementet beräknade besparingen pr patron (utan

krut) eller 3 öre säkerligen komme att överensstämma med verkliga förhållandet.

Skillnaden mellan det nettopris (ränta, amortering m. in. ej

beräknade å fabrikens anläggningskostnad), till vilket tillverkningen

kunde ske vid statens fabriker, och inköpspriset från enskilda tillverkare

syntes kunna sättas till 4 å 5 öre. Ur anslagssynpunkt ställde sig

således statsdriften ännu mycket gynnsammare.

Redan 2 öres vinst pr patron vore emellertid betydlig, då det gällde

masstillverkning i den skala, varom här vore fråga. De sakkunniga

hade därför för att vara på den säkra sidan ansett sig böra utgå från denna

siffra såsom grundvärde vid beräkningarna av statsdriftens ekonomiska

fördelar. En beräkning rörande de ekonomiska förhållanden, som skulle

inträda, därest handvapensammunitionstillverkningen, i den mån denna

icke kunde jämlikt 1914 års härordningsbeslut bedrivas endast vid Karlsborg,

lades på den privata industrien i stället för till fabriker under statsdrift,

gåve vid handen, att staten efter 15 år skulle, såsom nedanstående

tabell utvisade, få vidkännas avsevärda merkostnader i jämförelse med

kostnaderna för tillverkning vid en tillräckligt stor statsfabrik.

Statens kostnader

efter 15 år för

anläggning av

statsfabrik för c:a

10 miljoner kronors

anläggningskostnad.

Kronor.

Statens kostnader efter 15 år, därest

viss engångskostnad göres för upprät- tandet av enskild fabrik ock merkost- naden vid beställningar räknas till

3 öre pr patron

Kronor.

2 öre pr patron

Kronor.

21.418,380

|

38,567,700 |—

28,090,700

Åven om en engångskostnad av 10,000,000 kronor för en ny statsfabrik

syntes hög, visade det sig således, att den mer än val betalade

sig, och att dessutom eu avsevärd besparing uppstode, därest tillräckligt

stor tillverkning vid fabriken komme till stånd.

För att ytterligare belysa de ekonomiska förhållandena vid tillverkning

av handvapensammunition genom statsdrift och enskild drift hade

de sakkunniga utfört eu undersökning härom under den förutsättningen,

att nu befintliga ammunitionsfabriker under statsdrift tillsvidare bibehölles

och att endast den såsom nödvändig beräknade handvapensammunition,

som ej vid desamma kunde tillverkas, anskaffades vid en nybyggd

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

89

statens ammunitionsfabrik eller alternativt från enskild fabrikant. Kostnaderna

enligt denna beräkning framginge av följande tablå:

Statens kostnader

efter 15 år för

anläggning av

statsfabrik för c:a

7,2 miljoners

anläggningskostnad.

Kronor.

Statens kostnader efter 15 år, därest

viss engångskostnad göres för upprät- tandet av enskild fabrik och merkost- naden vid beställningar räknas till

3 öre pr patron

Kronor.

2 öre pr patron

Kronor.

14,822,900

21,266,600

15,752,000

De sakkunniga funne det således vara klart, att en väl skött statsdrift

av handvapensammunitionstillverkning ställde sig för staten synnerligen

ekonomisk, och ur denna synpunkt vore därför uppförandet av en

ny statsfabrik att förorda.

Vid bedömandet av statsdrift eller enskild drift borde ytterligare

följande synpunkter beaktas.

Framställning av handvapensammunition vore en special tillverkning,

och för närvarande funnes inom landet icke någon enskild firma, som

jämte laddning av patroner kunde tillverka alla däri ingående delar.

Så t. ex. utförde den enda firma, som i fråga om handvapensammunition

bedreve tillverkning i nämnvärd skala, nämligen aktiebolaget Svenska

Metallverken i Västerås, laddning av patroner samt tillverkade hylsor

och kulor, men ej krut och tändhattar. Tillverkningskapaciteten utgjorde

endast omkring 600,000 hylsor och kulor pr månad utan forcering.

Enbart kulor tillverkades i ringa utsträckning av ett par fabrikanter;

omladdning av patroner verkställdes av några firmor; moderna maskiner

med större avverkningsförmåga innehades dock icke av dessa firmor.

Någon enskild industri att utveckla i fråga om tillverkning av handvapensammunition

funnes således icke, om nyssnämnda aktiebolag undantoges.

Genom beslut vid 1913 års riksdag hade införts principen, att låta

en del av anslaget till skytterörelsen utgå i form av patroner. Därigenom

hade ett visst avbräck vållats för de firmor, som försett det

frivillig-a skytteväsendet med ammunition. Staten hade dock hittills

såsom ersättning för den till skytterörelsen överlämnade ammunitionen

ej tillfört vederbörligt anslag fulla värdet av de överlämnade patronerna,

men torde ändring därutinnan komma att ske. Erhölles ersättning till

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 58 höft. (Nr 72.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

b) Den nya

ammnnitionsfabrikens

storlek

och omfattning,

byggnadskostnader,

byggnadstid

m. m.

fulla värdet, vunnes den stora fördelen, att statens mobiliseringslager

av ammunition kunde på ett lämpligt sätt omsättas. Med hänsyn därtill

syntes skäl ej föreligga att frångå skytterörelsens understödjande genom

utdelning av skarpa patroner ur statens förråd, och det vore olämpligt

att under sådana förhållanden ånyo uppamma en privatindustri för att

efter några års lagring i statens förråd eventuellt till skytterörelsen

överlåta äldre ammunition, som från enskild firma inköpts till pris, som

överstege statens egen tillverkningskostnad. Denna senare syntes nämligen

böra bestämma försäljningspriset för samtlig till skytterörelsen

överlåten ammunition.

Att beakta vore vidare, att enligt 1914 års härordningsbeslut ammunitionsfabrikens

Mariebergsavdelning skulle förflyttas till Karlsborg. Att

utvidga ammunitionsfabriken därstädes i nämnvärd grad ansåge de sakkunniga

emellertid icke lämpligt av de skäl artilleridepartementet anfört.

Redan av denna orsak syntes det bliva nödvändigt att för fullföljandet

av beslutet om förflyttning av Mariebergsavdelningen uppföra en ny

ammunitionsfabrik å lämplig plats.

Den nuvarande organisationen av ammunitionsfabriken måste anses

synnerligen olämplig. Att fördela tillverkningen på flera avdelningar

vore för minskande av riskerna under ett eventuellt krig att förorda,

men endast under den förutsättningen att, oavsett avdelningarnas mer

eller mindre lämpliga strategiska läga, tillverkningen vid desamma avsåge

färdig produkt. Så vore dock ej nu förhållandet vid ammunitionsfabrikens

avdelningar. En radikal omläggning och förenkling av driften

vid ammunitionsfabriken vore sålunda nödvändig, och syntes detta även

bäst ske genom uppförande av en ny större statsfabrik för tillverkning

av handvapensammunition.

Efter att härpå hava redogjort för det sätt, varpå tillverkningen

av handvapensammunition lämpligast borde inom landet ordnas, intill

dess den nya statsfabriken komme till stånd, hava de sakkunniga till

behandling upptagit frågan angående den nya statsfabrikens storlek och

omfattning, byggnadskostnader, byggnadstid m. m. samt därvid anfört

huvudsakligen följande:

Enligt det av arméförvaltningens artilleridepartement framlagda

förslaget skulle den nya ammunitionsfabriken omfatta bland annat dels

gjuteri och valsverk, dels verkstäder för framställning av visst antal

handvapenspatroner i månaden, dels ock avdelningar för tillverkning av

brandrör till artilleriammunition, lös ammunition m. m.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

91

De sakkunniga ansåge, att anläggandet av ett eget statens gjuteri

ocli valsverk, varigenom staten bleve oberoende av privata lirmor för

framställning av halvfabrikat för handvapensammunition, vore välbetänkt,

enär staten därigenom komme att göra stora besparingar vid tillverkning

av dylik ammunition. Dessutom både det visat sig, att de två

metallverk, som för närvarande försåge statens ammunitionsfabrik med

halvfabrikat, redan nu blott med svårighet kunde leverera för forcerad

tillverkning tillräckliga mängder halvfabrikat. Åven om förslag ej förelåge

till uppförande av en ny statens ammunitionsfabrik, funnes således

talande skäl för att redan nu för säkerställande av driften vid befintliga

ammunitionsfabriker och minskandet av därmed förenade kostnader taga

i övervägande lämpligheten av att uppföra ett statens eget metallgjuteri

och valsverk.

Den av artilleridepartementet beräknade tillverkningsförmågan för

själva ammunitionsfabriken funne de sakkunniga väl avvägd med hänsyn

till såväl freds- som mobiliseringsbehovet.

Att till den nya ammunitionsfabriken förlägga tillverkning och

aptering av rör till artilleriprojektiler ansåge de sakkunniga vara välbetänkt.

Den av arméförvaltningens artilleridepartement föreslagna platsen

för den nya ammunitionsfabriken i Jönköping hade av de sakkunniga

besiktigats och befunnits synnerligen lämplig för det föreslagna ändamålet.

Beträffande gäldandet av de med den nya ammunitionsfabrikens

uppförande förenade kostnaderna ville de sakkunniga erinra därom, att

enligt den uti propositionen nr 230 till 1914 års senare riksdag lämnade

utredningen angående värdet av vissa under lantförsvaret hörande fastigheter

i Stockholm ett betydligt överskott skulle förefinnas, sedan ifrågavarande

fastigheter avyttrats och av försäljningsmedlen erforderliga

medel använts för nödiga byggnader, samt att det s. k. Mariebergsområdet,

där bland annat en avdelning av ammunitionsfabriken vore belägen,

åsatts ett värde av 7,000,000 kronor. Dessa medel syntes kunna

användas för ersättande av för nyanläggningen i Jönköping eventuellt

förskotterade belopp. De 950,000 kronor, som 1914 års senare riksdag

beräknat för förflyttning av ammunitionsfabrikens nuvarande Mariebergsavdelning

till Karlsborg, borde i stället användas till bestridande av

kostnaderna för samma avdelnings förflyttning till Jönköping, vilken

förflyttning alltså borde ingå som ett led i byggnadsplanen för den

föreslagna nya fabriken.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Beträffande uppförandet av den nja ammunitionsfabriken ansåge de

sakkunniga vidare, att samtliga under anskaffning varande ammunitionsmaskiner

slutligen borde uppställas i densamma. Härför anvisade medel

borde därför frånräknas den summa, den nya fabriken beräknades komma

att kosta, Det belopp, som med anledning bärav borde frånräknas, utgjorde

2,087,325 kronor eller ungefär lika med den summa, 2,055,000

kronor, som beräknats för motsvarande maskiner i artilleridepartementets

kostnadsberäkning.

Därest den av artilleridepartementet beräknade totala anläggningskostnaden,

10,000,000 kronor, fortfarande trots inträffade prisstegringar

skulle visa sig räcka för den nya fabrikens uppförande, erfordrades således

ytterligare för ändamålet [10,000,000—(2,055,000 + 950,000)=]

6,995,000 kronor, en summa som i det närmaste motsvarade det värde,

som åsatts Mariebergsområdet.

Beträffande uppförandet av den föreslagna ammunitionsfabriken

ville de sakkunniga vidare såsom sin mening uttala,

att byggnadstiden, som givetvis måste komma att omfatta flera år,

kunde indelas i lämpliga perioder, så avpassade, att fabriken under byggnadstiden

kunde användas för fabrikation med successivt ökad omfattning,

att byggnadstiden lämpligen kunde indelas i fyra perioder om vartdera

ett år med första byggnadsåret 1917,

att fabriken beträffande bandvapensammunition borde uppföras med

från början en tillverkningsförmåga med normal drift av bälften mot

den av artilleridepartementet föreslagna samt att denna kapacitet borde

kunna uppnås redan efter första byggnadsperiodens slut,

att den nuvarande Mariebergsavdelningen sedermera för särskilt

beräknade medel borde förflyttas till den nya fabriken,

att denna förflyttning lämpligen syntes kunna äga rum tidigast

under tredje byggnadsåret, enär sådan förflyttning under nuvarande förhållanden

ej vore lämplig och ej borde ske, förrän driften vid den nya

fabriken kunnat igångsättas,

att det föreslagna metallverkets uppförande borde förläggas redan

till första byggnadsperioden, enär detsamma vore önskvärt redan för nu

befintliga avdelningars drift samt utgjorde en väsentlig faktor för det

direkta nedbringandet av statens kostnader vid ammunitionstillverkning

och således omedelbart borde komma till stånd för att snarast möjliggöra

en ekonomiskt gynnsam uppökning av mobiliseringslagren för krigsberedskapens

tillgodoseende,

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

att artilleridepartementets kostnadsberäkning med tillagda belopp för

oförutsedda utgifter och dyrtidstillägg syntes fortfarande böra läggas till

grund för fabrikens uppförande, då byggnadstiden i sin helhet satts så

lång som fyra år och det nu vore omöjligt att förutsäga de ekonomiska

konjunkturerna under byggnadstidens senare perioder, samt

att av det för fabrikens uppförande ytterligare erforderliga beloppet

eller 6,995,000 kronor, därav 1,925,300 kronor för dyrtidstillägg och

oförutsedda kostnader, kunde utgå förslagsvis

under år 1917

» » 1918

» » 1919

» » 1920

kronor 4,100,000

» 1,347,000

»

y>

725,000

823,000

Med stöd av vad sålunda anförts, hemställde de sakkunniga, bland c) De §akkunannat,

att Kungl. Maj:t måtte mftäiian.m"

dels i proposition till innevarande års riksdag föreslå åtgärder för uppförandet

av en ny statens ammunitionsfabrik i Jönköping i huvudsak

enligt armé förvaltningens artilleridepartements förslag och i övrigt med

hänsyn tagen till de sakkunnigas ovan uttalade synpunkter,

dels ock i samband med nämnda proposition föreslå, att 1914 års senare

riksdags beslut angående ammunitionsfabrikens Mariebergsavdelnings

förflyttning till Karlsborg ändrades därhän, att därför beräknade medel

finge användas till enahanda förflyttning till Jönköping.

Två av de sakkunniga (friherre Fleming och överingenjören Nauckhoff)

hava uti ett särskilt yttrande framhållit, att ehuru enligt deras

förmenande vissa anmärkningar kunde göras mot de sakkunnigas beräkningar

angående det ekonomiska resultatet av statsdrift i jämförelse med

enskild drift och anläggandet av en ny ammunitionsfabrik icke skulle

för staten medföra så stor besparing, som de sakkunnigas majoritet beräknat,

de likväl funne alla skäl tala för uppförandet av en dylik fabrik.

Med avseende å dennas storlek hade reservanterna i huvudsak icke

något att erinra mot det uppgjorda förslaget, men ansåge sig böra

framhålla, att det föreslagna metallgjuteriet och valsverket med hänsyn

enbart till krigsberedskapens tillgodoseende icke kunde anses nödvändigt.

För fyllande av fredsbehovet samt mobiliseringsförrådens ökande syntes

våra befintliga metallverk besitta tillräcklig kapacitet, och för krigsbehovet

torde järn komma till användning i stället för mässing. I likhet

med majoriteten ansåge reservanterna dock ''gjuteriet och valsverket ur

d) Särskilt

yttrande.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Armé•

förvaltningens

artilleridepartements

yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

flera synpunkter önskvärt, särskilt med hänsyn till erhållande av billigare

material till såväl patronhylsor som brandrör.

Beträffande kostnaderna för den nya fabriken ansåge reservanterna

det synnerligen önskvärt, om dessa kunde täckas av de medel, som beräknades

inflyta vid en blivande försäljning av Mariebergsområdet, och

hela anläggningssumman på en gång beviljas. Skulle emellertid detta icke

låta sig göra och på grund av andra icke mindre viktiga försvarskrav

hela summan icke nu kunna äskas, syntes det dock för krigsberedskapens

tillgodoseende nödvändigt, att den nya fabriken så fort som möjligt och

utan tidsutdräkt utbyggdes för ungefär halva den föreslagna kapaciteten.

Därvid borde även laboratorium för aptering av brandrör komma till utförande.

Kostnaderna härför kunde, efter avdrag för beställda maskiner,

beräknas till omkring 3,233,000 kronor utan gjuteri och valsverk samt,

om detta medräknades, till 4,633,000 kronor.

Över de sakkunnigas förslag har arméförvaltningens artilleridepartement

den 8 januari 1917 avgivit infordrat underdånigt utlåtande samt

därvid funnit sig böra till alla delar tillstyrka de sakkunnigas förslag

om uppförande av en ny statens ammunitionsfabrik med metallgjuterioch

valsverk m. m. Beträffande den nya fabriken har departementet

anfört följande:

Driften vid ammunitionsfabriken med nuvarande uppdelning på avdelningar

förlagda till olika orter vore svår att få fullt rationell. Den

nya labriken syntes därför snarast böra komma till stånd för fullt beräknad

kapacitet, varjämte särskilt de avdelningar, som avsåge laborering

av rör för artilleriprojektiler, borde snarast inrättas, om krigsberedskapen

i berört avseende skulle kunna anses i första hand tillgodosedd.

Behovet av ett eget statens gjuteri och valsverk för framställning

av halvfabrikat för tillverkning av handvapensammunition och av rör och

laddningshylsor för artilleriammunition både allt mer och mer framträtt,

i det att de två privata metallverk, som funnes och anlitades, för närvarande

endast med svårighet kunde fullgöra åtagna leveranser av dylika

halvfabrikat och vid förnyade uppgörelser sökte betinga sig villkor, som

för kronan bleve allt mer ofördelaktiga i ekonomiskt avseende. Gjorda

beräkningar utvisade, att ett metallverk av föreslagen storlek, förlagt till

statens nya ammunitionsfabrik, väl torde förränta sig och tillföra staten

vinst, därest tillräckligt stor ammunitionstillverkning för statens räkning

komme att äga rum, och ansåge departementet därför, att metallverket

borde omedelbart komma till stånd, även om av någon orsak den nva

ammunitionsfabrikens anläggande skulle delvis uppskjutas.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

95

Beträffande gäldandet av med ammunitionsfabrikens anläggning

förenade engångskostnader ansåge departementet i likhet med de sakkunniga,

att vid försäljningen av Mariebergsområdet inflytande medel

borde användas till bestridande därav.

Elektrisk kraft för drivandet av den nya fabriken i Jönköping kunde

erhållas från nu i orten befintligt eller under anläggning varande kraftnät,

varjämte ifrågasatts att till nämnda stad framdraga ledning från

Trollbätte kraftverk. Ammunitionsfabrikens reservkraftanläggning syntes

böra förläggas till det föreslagna nya krutbrukets kraft- och ångcentral,

därest krutbruket komme till utförande.

Uti sin skrivelse den 16 februari 1916 både departementet angivit

den personal, som med anledning av den nya fabrikens tillkomst borde

upptagas med löneförmåner å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter

eller som måste ställas till disposition av artilleritruppförbanden.

Enär de löneförmåner, som för tekniska befattningshavare uppfördes å

nyssnämnda stat, vore synnerligen små i jämförelse med de löner motsvarande

personal erhölle i den privata industriens tjänst och det sålunda

visat sig svårt att erhålla kvalificerad personal, ansåge sig departementet

böra frångå sitt ursprungliga förslag angående de löner, som borde

uppföras å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter för den nya

ammunitionsfabriken och ej föreslå uppförande å denna av löneförmåner

för ytterligare rent teknisk personal. Däremot skulle departementet äga

rätt att av de anslag, som bestrede tillverkningskostnaderna för ammunition,

utbetala arvoden och arbetslöner av tillräcklig storlek. För den

nya ammunitionsfabriken skulle således. erfordras följande personal att

ytterligare ställas till disposition av artilleritruppförbanden eller för vilken

nya löner borde uppföras å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter,

nämligen

1 arbetsofficer (artilleriofficer),

1 besiktningsofficer ( d ),

1 förvaltningschef (kontorschef),

1 förvaltare och

3 fabriksskrivare, därav 1 registrator.

Plan för de nya lönernas uppförande å vederbörliga stater syntes

dock ej böra göras, förr än byggnadsplanen för den nya fabriken vore

fastställd. Ingen fast lön syntes behöva uppföras förr än för år 1919.

Beträffande det särskilda yttrande, som avgivits av friherre Fleming

och överingenjören Nauckhoff, har departementet, efter att hava ingående

bemött de anmärkningar, som reservanterna ansett kunna göras mot de

sakkunnigas beräkning av det ekonomiska resultatet av statsdrift i järn
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr opposition Nr 72.

Domän
styrelsens
yttrande.

förelse med enskild drift, framhållit, att mot de kostnadsberäkningar,

som av reservanterna uppgjorts för den del av ammunitionsfabriken, som

av dem föreslagits till omedelbart uppförande, åtskilliga anmärkningar

kunde göras, utvisande att den beräknade summan borde höjas med omkring

600,000 kronor. Beräkningarna vore för knappa med hänsyn till,

att området för den mindre fabriken ej kunde minskas, då fabriken vore

avsedd att senare utvidgas, varjämte en inskränkning i förrådsutrymmet

ej till föreslagen grad kunde göras, därest utvidgningen ställdes på framtiden.

På grund av vad sålunda anförts och då frågans lösning vore av

utomordentlig vikt, hemställde artilleridepartementet, att Kungl. Maj:t

måtte

dels uti proposition till innevarande års riksdag föreslå uppförandet av

en ny statens ammunitionsfabrik i Jönköping för en kostnad av 6,995,000

kronor, därav för år 1918 borde anvisas 5,447,000 kronor med rätt för

Kunsd. Makt att därav under år 1917 av tillgängliga medel förskjuta

4,100,000 kronor,

dels ock föreslå riksdagen besluta, att ammunitionsfabrikens Mariebergsavdelning

skulle förflyttas till Jönköping i stället för till Karlsborg och

att denna förflyttning skulle äga rum tidigast år 1919.

Såsom förut nämnts, skulle enligt artilleridepartementets förslag den

nya ammunitionsfabriken förläggas till det Jönköpings stad tillhöriga

s. k. Rosenlundsområdet öster om staden, av vilket område omkring 75

hektar skulle till kronan överlämnas, mot det att staden i vederlag erhölle

en lika areal av de kronan tillhöriga lägenheterna Österängen nr 2

och Mellanängen nr 1. Med anledning härav och då, såsom längre

fram närmare omförmäles, erforderligt tomtområde för uppförande av ett

nytt krutbruk invid Jönköping föreslagits skola på enahanda sätt förvärvas,

anmodade jag den 27 januari 1917 domänstyrelsen att inkomma

med yttrande i ämnet.

Med anledning härav har domänstyrelsen, med överlämnande av i

ärendet infordrade yttranden av stadsfullmäktige i Jönköping, arrendatorn

av ifrågavarande kronoegendomar, vederbörande domänintendent och

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jönköpings län, den 9 februari 1917

avgivit utlåtande i ämnet samt därvid anfört följande:

Kronoegendomarna Österängen nr 2 och Mellanängen nr 1 vore

av styrelsen genom kontrakt den 3 augusti 1906 upplåtna under gemensamt

arrende på 20 år från den 14 mars 1908 till den 14 mars 1928

mot en årlig arrendeavgift av 4,830 kronor på villkor, bland annat,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72. 97

enligt arrendekontraktets 15:de punkt, att arrendatorn vore skyldig att,

där sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordrades, avstå

egendomen tillhörig mark ävensom inkomstgivande lägenhet mot åtnjutande

av minskning i arrendeavgiften, motsvarande den förlust honom

tillskyndades. Egendomen, som voro den största jordbruksegendom,

som kronan hade inom länet, innehölle i sin helhet enligt av förste

lantmätaren Yngve Ostwald år 1904 upprättad karta jämte beskrivning

— oberäknat till statens järnvägar och Jönköping—Gripenbergs järnväg

upplåten mark — 167,696 hektar, därav 114,78 hektar tomt, åker och

dylikt, 5,479 hektar äng, 43,379 hektar betesmark samt 4,058 hektar impediment.

Då enligt artilleridepartementets framställning härifrån skulle

fråntagas arrendatorn minst omkring 75 hektar, därav ej mindre än omkring

70 hektar tomt och åker, å vilket område tillika, på sätt domänintendenten

framhållit, egendomens huvudbyggnad vore belägen, syntes

med fullt fog kunna sägas, att den väsentligaste delen av egendomen

vore avsedd att frångå arrendatorn. Då på grund av förenämnda kontraktsstadgande

arrendatorn emellertid ej kunde vara skyldig att avträda

så stor del av området, som sålunda avsåges, och expropriationsförfattningen

ej vore tillämplig å kronans jord dess olika ändamål emellan,

torde det i förevarande fall på arrendatorn ensam ankomma att bestämma

villkoren för arrendets frånträdande före arrendetidens slut. V id

sådant förhållande syntes det styrelsen, efter övervägande av de ersättningsanspråk

arrendatorn framställt för olika fall, det vara för kronan

fördelaktigast, att arrendatorn frånträdde hela egendomen med rätt till

skadestånd på sätt han ifrågasatt av 3,000 kronor för år av återstående

arrendetiden, dock syntes böra med arrendatorn överenskommas om

skadeståndets utbetalande årligen. Tiden för överflyttandet från domänfonden

syntes lämpligen böra bestämmas till den 14 mars, då arrendeår

utlöpte, och tidigast år 1918.

Under förutsättning att det vore för lantförsvaret nödigt att oförtövat

förfoga över ifrågavarande egendom eller del därav på sätt ifrågasatts

och att arrendatorns berättigade intressen ej träddes för nära, ville

styrelsen alltså förorda uppgörelse med arrendatorn om avträdande av

arrendet i dess helhet och att till lantförsvaret överlämnades vad för

ifrågavarande ändamål erfordrades mot ersättning till domänfonden enligt

de grunder, som Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma i fråga om

marköverlåtelser av förevarande slag.

Beträffande dispositionen av den del av egendomen, som icke komme

att erfordras för ifrågavarande markutbyte, ansåge styrelsen, att densamma

borde fortfarande tillhöra domänfonden samt för dess räkning

försäljas eller ånyo utarrenderas.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Nr 72.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Departe
ments
chefen.

Med hänsyn till den stora ammunitionsförbrukning, som, enligt vad

erfarenheterna från det pågående kriget givit vid handen, utmärker den

moderna krigföringen, torde det vara oundgängligen nödvändigt att vidtaga

erforderliga åtgärder dels för mobiliseringsförrådens uppbringande

till den storlek förhållandena påkalla, dels ock för säkerställande av

ammunitionstillverkningen under fortgången av ett eventuellt krig. I

betraktande av den nuvarande ammunitionsfabrikens tillverkningskapacitet

och de begränsade möjligheter, den privata industrien i förevarande hänseende

erbjuder, skulle ett uppskov med vidtagande av dylika åtgärder

innebära vådor av allvarligaste natur. Vid sådant förhållande och då

jag vid en granskning av den utav artilleridepartementet och de sakkunniga

i ärendet förebragta utredningen kommit till den uppfattningen,

att anläggandet av en ny större ammunitionsfäbrik måste anses oundgängligen

erforderligt, tinner jag mig böra tillstyrka det härutinnan

framställda förslaget och detta så mycket mera, som kostnaderna för

den erforderliga ammunitionens anskaffande därigenom torde komma att

avsevärt nedbringas.

Med avseende å den nya fabrikens storlek ansluter jag mig till det

av de sakkunnigas majoritet och artilleridepartementet framställda förslaget.

Fabriken torde således böra omfatta jämväl metallgjuteri och

valsverk. Visserligen torde, såsom reservanterna bland de sakkunniga

jämväl framhållit, denna del av anläggningen icke kunna anses vara

enbart ur krigsberedskapens synpunkt oundgängligen erforderlig, men å

andra sidan har erfarenheten givit vid handen, att den privata industrien,

som lätt sammansluter sig vid leveranser till staten, kan påtvinga

staten ofördelaktiga villkor vid avtal angående tillverkning av för staten

oundgängligen nödvändig art.

Mot den av artilleridepartementet föreslagna platsen för den nya

ammunitionsfabriken har jag icke något att erinra, då densamma synes

vara vald med behörigt beaktande av alla på frågare inverkande omständigheter.

. Det för fabrikens uppförande erforderliga området synes, på

sätt artilleridepartementet föreslagit, lämpligen böra förvärvas genom

markutbyte med Jönköpings stad. I sådant syfte torde, i enlighet med

vad domänstyrelsen förordat, n överenskommelse böra träffas med arrendatorn

av kronoegendomarna Osterängen nr 2 och Mellanängen nr 1 om

avträdande den 14 mars 1918 av arrendet i dess helhet, mot den av

honom fordrade ersättningen av 3,000 kronor för vart och ett av de

återstående tio arrendeåren, samt från nämnda dag, mot den ersättning,

Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter motsvarande nedskriv
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

K mull. May.ts Nåd. Proposition Nr 72. 99

ning av statens domäners fond, till lantförsvaret överlämnas de delar av

egendomarna, som för markutbytets verkställande erfordras. Den till

arrendatorn utgående ersättningen torde lämpligen kunna bestridas av

under Kungl. Maj:ts disposition stående medel.

Det för den nya fabrikens anläggning erforderliga beloppet bar av

de sakkunniga beräknats till 6,995,000 kronor, därav 1,925,300 kronor

för dyrtidstillägg och oförutsedda utgifter. Då jag vid granskning av

de uppgjorda specialberäkningaraa icke funnit anledning till någon

erinran, torde förenämnda belopp nu böra av riksdagen äskas.

Beträffande sättet för ifrågavarande kostnaders gäldande hava såväl

artilleridepartementet som de sakkunniga föreslagit, att dessa skulle bestridas

genom de medel, som komme att inflyta vid en framtida försäljning

av det s. k. Mariebergsområdet i Stockholm, vilket för närvarande

delvis upptages av ammunitionsfabriken. Kostnaderna skulle således

tillsvidare bestridas av förskottsmedel. Denna utväg synes emellertid

icke böra anlitas, utan torde i stället anslag i vanlig ordning

böra för ändamålet av riksdagen begäras.

Enligt de sakkunnigas, av artilleridepartementet biträdda förslag

skulle byggnadstiden indelas i fyra perioder om vartdera ett år med

första byggnadsåret 1917 och i anslutning härtill kostnaderna fördelas

att utgå med förslagsvis 4,100,000 kronor under år 1917, 1,347,000

kronor under år 1918, 725,000 kronor under år 1919 och 823,000 kronor

under år 1920. I enlighet härmed har artilleridepartementet hemställt,

att för år 1918 måtte anvisas 5,447,000 kronor med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 4,100,000 kronor. Mot vad sålunda föreslagits har

jag icke något annat att erinra än att det belopp, som skulle för ändamålet

förskjutas, synes böra begränsas till en femtedel eller i jämnt tal

1,100,000 kronor.

Enligt den föreliggande planen för ammunitionstillverkningens ordnande

skulle den nuvarande Mariebergsavdelningen icke, såsom förut avsetts,

förflyttas till Karlsborg utan i stället till Jönköping och där ingå

såsom en avdelning av den nya fabriken. I anslutning härtill hava de

sakkunniga och artilleridepartementet föreslagit, att framställning måtte

göras till riksdagen om fattande av beslut i förevarande hänseende.

Då emellertid den föreslagna förflyttningen till Jönköping, mot vilken

jag icke har något att erinra, icke beräknats kunna äga rum förr än

tidigast år 1919, torde med fattande av beslut i denna del av ämnet

kunna anstå, till dess riksdagen tagit ståndpunkt till frågan om den

föreslagna nya ammunitionsfabrikens uppförande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 72.

Av artilleridepartementets utredning i ärendet framgår, att anläggandet

av en ny ammunitionsfabrik kommer att medföra en ökning

av den vid artilleriets fabriker för närvarande anställda befäls- och förvaltningspersonalen.

Enligt departementets sist i ärendet avgivna utlåtande

skulle emellertid endast en del av den ytterligare erforderliga

personalen uppföras med fasta avlöningsförmåner å stat, under det att

den rent tekniska personalen skulle åtnjuta arvoden från vederbörliga

anslag för ammunitionstillverkningen. Beträffande lämpligheten av denna

senare avlöningsform anser jag mig icke nu kunna göra något uttalande,

då den i ärendet härutinnan förebragta utredningen icke är av beskaffenhet,

att på densamma kan grundas något bestämt omdöme. Då något

förslag om personalökning för år 1918 icke föreligger, anser jag mig

kunna för närvarande inskränka mig till det uttalandet, att den av

artilleridepartementet beräknade personalökningen måste betraktas som

ett maximum, vilket icke bör få överskridas.

Nytt krutbruk.

Arméförvaltningens

artilleridepartements

framställning

den 16 februari

1916.

Såsom förut nämnts, gjorde arméförvaltningens artilleridepartement

i sin underdåniga skrivelse den 16 februari 1916 jämväl framställning

om anläggandet av ett nytt statens krutbruk i och för krigsberedskåpens

säkerställande.

Efter att till en början hava redogjort för mobiliserings- och ersättningsbehovet

av krut vid armén ävensom för den årliga fredsförbrukningen,

anförde departementet i nämnda skrivelse, att som tillverkningskapaciteten

vid statens krutbruk vid Åker icke motsvarade behovet av krut,

departementet under senare tiden måst i stor utsträckning anlita enskilda

fabrikanter. Priset hade därvid ställt sig ytterst oförmånligt, i det att

omkring dubbla priset, jämfört med kostnaderna vid statens fabrik, måst

erläggas. Redan med hänsyn till fredsbehovets fyllande borde därför

av ekonomiska skäl ytterligare möjligheter beredas att vid statens egen

fabrik tillverka krut. Då varje från enskilt verk inköpt kilogram krut

droge en merkostnad av minst 3 kronor, skulle därigenom högst avsevärda

besparingar kunna göras. Under krig måste givetvis än större

mängder krut anskaffas. Detta kunde endast ske genom att höja tillverkningsmöjligheterna

vid statens egen fabrik och genom en under

kriget småningom skeende utökning av tillverkningsförmågan vid samtliga

krutbruk, såväl statens som enskilda. Att öka tillverkningsmöjligheterna

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

genom ytterligare utvidgning av Åker hade emellertid visat sig olämpligt

eller omöjligt, enär dels en decentralisation av tillverkningen vore

önskvärd under krig, dels i sådant fall särskilda nybyggnader för arbetarpersonalen

vid den utvidgade fabriken måste uppföras, dels oek arbetspersonal

vid forcerad drift vore svårare att anskaffa på landet än

i stad.

På grund härav hade artilleridepartementet genom styresmannen för

Åkers krutbruk låtit uppgöra förslag till anläggandet av ett nytt statens

krutbruk, och hade kostnaderna därför beräknats sålunda:

Byggnad skostnader ..........................................................

Maskin- eller apparatkostnader.......................................

Hör och rördelar................................................................

Transmissioner in. m........................................................

Elektrisk utrustning............................................................

Lösa inventarier ..............................................................

Frakter och transporter ..................................................

Oförutsedda utgifter, resor, arvoden m. m................

vartill komme, om för vissa byggnader användes

sten i stället för trä, ett tillägg av...................

kronor 800,523: —

b .1,111,512: —

» 127,044: —

» 39,751: —

» 187,440: —

» 68,353: —

» 10,000: —

» 355,377: -

kronor 2,700,000: —

» 50,000: —

Summa kronor 2,750,000: —

Då vissa byggnaders uppförande av trä sålunda visat sig medföra

ringa kostnadsbesparingar, borde desamma, i enlighet med vad styresmannen

ock uttalat, uppföras av sten, enär underhållskostnaderna därigenom

säkerligen i längden bleve avsevärt lägre.

Det nya krutbruket hade planlagts huvudsakligen som ett mobiliseringsverk.

Boställsbyggnader o. d. hade därför inskränkts till minsta

möjliga antal, vilket jämväl kunnat ske, genom att bruket vore avsett

att förläggas i närheten av stad. Behovet av krut under de närmaste

åren ställde emellertid så stora krav på kruttillverkningen i landet, att

brukets kontinuerliga hållande i gång även under fredstid bleve nödvändigt

en följd av år framåt. En åtminstone partiell tillverkning av

krut torde även sedermera vara att påräkna.

Enligt verkställda utredningar kunde eu lämplig, av chefen för

generalstaben godkänd plats för det nya krutbruket erhållas vid den

Jönköpings stad tillhöriga egendomen Eklundshov nordväst om Jönköping.

Belägenheten invid Vättern och i närheten av den föreslagna

nya ammunitionsfabriken samt å en strategiskt jämförelsevis väl skyd
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. ''

dad plats vore gynnsam. Staden hade förklarat sig villig att till ett

pris av 4,000 kronor för hektar samt särskild ersättning för byggnaderna

å Eklundshov enligt gode mäns värdering till kronan upplåta dels

av egendomen Eklundshov det område, som läge mellan den genom

egendomen ledande allmänna vägen samt sjön Vättern, och dels av egendomen

Kortebo det område, som läge emellan järnvägsspåret och Vättern,

med undantag dock av byggnadstomter och trädgård å denna egendom.

Skulle emellertid kronan hellre vilja lämna vederlag i mark och byggnader

å förutnämnda, kronan tillhöriga lägenheterna Österängen nr 2

och Mellanängen nr 1, vore kronan därtill berättigad; och skulle byte av

mark och byggnader i så fall ske enligt grunder, som bestämdes av

gode män.

Beträffande den personalökning, som bleve en följd av det nya

krutbrukets anläggning, åberopade artilleridepartementet vad därom anförts

i fråga om personalökningen på grund av den föreslagna nya

ammunitionsfabriken. Den nya personal, för vilken särskilda löneförmåner

borde upptagas i staten för artilleriets fabriker och tyganstalter

eller som måste ställas till disposition av artilleritruppförbanden, utgjordes

av

1 avdelningschef (artilleriofficer),

1 besiktningsofficer ( » ),

1 besiktningsbiträde (artillerntnderbefäl),

1 fabriksingenjör,

1 fabriksförvaltare,

1 fabriks- och tygskrivare,

1 förste verkmästare och

2 andre verkmästare.

Behovet av denna personal framträdde emellertid icke förrän i samband

med krutbrukets igångsättande. På grund härav och då ytterligare

utredning av personalfrågan vore önskvärd, komme departementet

att framdeles göra den framställning härutinnan, som av behovet påkallades.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde artilleridepartementet,

dels att till departementets förfogande måtte ställas ett belopp av

2,750,000 kronor i och för anläggande av ett nytt krutbruk invid Jönköping,

dels ock att departementet måtte bemyndigas att med Jönköpings

stad träffa avtal rörande erforderligt ägobyte i enlighet med förutnämnda

förslag.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. 103

De sakkunniga hava uti sitt den 14 november 1910 avgivna ytt- I,e sakkunmrande

anfört, att det förslag till säkerställande av kruttillverkningen BUB yttra,ldeinom

landet, som av artilleridepartementet avgivits, enligt verkställda

utredningar icke kunde, såsom förhållandena utvecklat sig, anses tillfyllestgörande.

Ännu kraftigare åtgärder måste nämligen vidtagas, för

att icke försvarsberedskapen skulle äventyras.

Efter att härefter hava redogjort för de behovssififror, som borde

läggas till grund för den erforderliga kruttillverkningen, framhöllo de

sakkunniga, att det ej vore lämpligt att ensidigt bygga på en utveckling

av statens egna fabriker lika litet som på utvidgning enbart av nu befintlig

privat krutindustri, att det med hänsyn till nedbringandet av

riskerna vid tillverkning och till möjliggörandet av en ytterligare utvidgning

av befintlig kapacitet efter mobilisering vore fördelaktigt att

hava tillverkningen från början delad på flera händer, samt att en utökning

av tillverkningsmöjligheterna vid statens krutbruk vore förmånlig,

enär tillverkning för fredsleverans ställde sig ekonomiskt fördelaktig

vid av staten drivet krutbruk. Av nu angivna skäl borde, för

kruttillverkningens säkerställande, dels statens egen tillverkningskapacitet

utökas, dels överenskommelse träffas med vissa enskilda firmor rörande

ökning av tillverkningsförmågan vid deras respektive anläggningar.

Då de sakkunniga i likhet med artilleridepartementet funne en utvidgning

av statens krutbruk vid Åker av flera skäl olämplig, ansåge

de sakkunniga sig böra biträda departementets förslag om anläggande

av ett nytt krutbruk. På grund av det ökade krutbehovet borde dock

detta beräknas för väsentligt större kapacitet än den av artilleridepartementet

ursprungligen föreslagna.

Den av artilleridepartementet föreslagna platsen vid Jönköping hade

av de sakkunniga undersökts och befunnits i alla avseenden för ändamålet

lämplig.

De sakkunniga funne sig därför böra föreslå, att åtgärder måtte

vidtagas för uppförande av ett nytt statens krutbruk invid Jönköping

med viss närmare angiven kapacitet. Såsom förberedande åtgärd härför

borde omedelbart ställas till artilleridepartementets förfogande ett belopp

av 1,600,000 kronor för anskaffning snarast möjligt av erforderliga maskiner

för det nya krutbruket. Därjämte borde artilleridepartementet

anbefallas att snarast inkomma med fullständig plan och kostnadsberäkning

för den nya anläggningen.

Slutligen hemställde de sakkunniga, att åtgärder måtte vidtagas för

träffande av överenskommelse med vissa angivna firmor angående ut
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

Artilleridepartementeta

yttrande över

de sakkunnigas

förslag.

Kostnadsberäkningar

för nytt

krutbruk.

vidgningar vid respektive fabriksanläggningar för ökning av befintlig

kapacitet för kruttillverkning.

Uti den 18 november 1916 avgivet yttrande har arméförvaltningens

artilleridepartement funnit sig böra kraftigt förorda, att alla de åtgärder,

som de sakkunniga föreslagit till ökad möjlighet för kruttillverkning

inom landet, måtte komma till utförande.

Beträffande det nya statskrutbruket anslöte sig departementet helt

och hållet till de sakkunnigas förslag, i vad detsamma anginge krutbrukets

nödvändighet, storlek, förläggning o. s. v. Däremot ansåge departementet,

att den av de sakkunniga föreslagna anskaffningen av erforderliga

maskiner borde i vissa avseenden ökas, föranledande en kostnad av ytterligare

1,200,000 kronor.

Artilleridepartementet hemställde därför bland annat, att åtgärder

måtte vidtagas för uppförande av ett nytt statens krutbruk enligt den

plan och de kostnadsberäkningar, departementet inom närmaste tiden

komme att insända, samt att för krutbruket snarast möjligt måtte till

departementets förfogande ställas 1,600,000 kronor för anskaffning av vissa

specialmaskiner för kruttillverkning enligt de sakkunnigas förslag och

därutöver ytterligare för statens krutbruk 1,200,000 kronor för anskaffning

av ångcentral och elektrisk utrustning m. m.

Med särskild skrivelse den 7 december 1916 har artilleridepartementet

härefter överlämnat genom styresmannens vid Åkers krutbruk

försorg upprättade kostnadsberäkningar för ett nytt krutbruk av den

kapacitet, de sakkunniga föreslagit. Enligt dessa beräkningar skulle

kostnaderna belöpa sig till sammanlagt 5,789,773 kronor, sålunda specificerade:
-

Byggnadskostnad ................................

Maskiner och apparater ...................

Transportanordningar.........................

Vatten-, ån g- och avloppsledningar

Transmissioner ......................................

Elektrisk utrustning...........................

Frakter och transporter......................

Planeringar ...........................................

Kraft- och ångcentral..........................

Skjutbana ..............................................

Lösa inventarier ................................

............. kronor

1,478,483

—

.............. »

1,894,645

—

.............. .»

87,175

—

............. »

464,930

—

.............. »

111,475

—

........... »

430,000

-—

.............. »

15,000

—

............. »

10,000

—

.............. »

1,200,000

—

.............. »

15,000

—

............. »

83,065

—

Summa kronor

5,789,773

—

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

105

Till den sålunda beräknade kostnaden borde enligt artilleridepartementets

uppfattning läggas omkring 10 procent för bestridande av oförutsedda

utgifter. Den sammanlagda kostnaden för det nya krutbruket

komme alltså att uppgå till i avrundat tal 6,375,000 kronor.

Det nya krutbruket vore avsett att förläggas å det förut föreslagna

området av de Jönköpings stad tillhöriga egendomarna Eklundshov och

Kortebo. På grund av den nu planerade fabrikens ökade storlek erfordrades

dock något ökat markutrymme, och hade underhandlingar härom

blivit med Jönköpings stad inledda.

Då av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att statens

nuvarande krutbruk vid Åker icke är i stånd att tillverka den krutmängd,

som erfordras för tillgodoseende av arméns krutbehov under fred, och då

anlitande av enskild tillverkning icke kan anses tillräckligt för säkerställandet

av det på grund av erfarenheterna från det pågående kriget ofantligt

stegrade behovet vid inträffande mobilisering och under fortgången av

ett krig, måste det givetvis framstå såsom en försvarsangelägenhet av

största vikt att snarast möjligt vidtaga åtgärder för tillgodoseende av

arméns krutbehov. Vidtagandet av nödiga åtgärder härutinnan är otvivelaktigt

att hänföra till de försvarsbehov, vilka på grund av krigets lärdomar

måste i främsta rummet tillgodoses.

För säkerställandet av arméns krutbehov har nu arméförvaltningens

artilleridepartement föreslagit uppförande invid Jönköping av ett nytt

statens krutbruk. De sakkunniga hava härutinnan anslutit sig till artilleridepartementet

men ansett, att det nya krutbruket borde hava en väsentligt

större tillverkningskapacitet, än departementet beräknat, varförutom överenskommelser

borde träffas med enskilda firmor, som bedriva kruttillverkning,

angående ökning av tillverkningsförmågan vid deras anläggningar.

Verkställda utredningar hade nämligen givit vid handen, att arméns krutbehov

vore väsentligt större än förut beräknats.

Vid en granskning av de behovssiffror, som ligga till grund för de

sakkunnigas förslag, har även jag kommit till den bestämda övertygelsen,

att en utökning av statens egen kruttillverkning i den av de sakkunniga

föreslagna omfattningen måste anses oundgängligen erforderlig.

Då jag i likhet med artilleridepartementet och de sakkunniga anser en

utvidgning av Åkers krutbruk såväl ur säkerhetssynpunkt som i ekonomiskt

hänseende olämplig, finner jag mig böra tillstyrka uppförandet av

ett nytt krutbruk med den tillverkningskapacitet de sakkunniga föreslagit.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 58 käft. (Nr 72.)

Departements
chefen.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kung1. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 72.

Enligt förslaget skulle det nya krutbruket förläggas nordväst om

staden Jönköping invid Vättern å de staden tillhöriga egendomarna Eklundshov

och Kortebo, där erforderligt tomtområde kunde erhållas antingen

genom köp eller genom utbyte av mark från förutnämnda, kronan

tdlhöriga österängen nr 2 och Mellanängen nr 1. Då den sålunda föreslagna

platsen synes i alla avseenden för ändamålet lämplig, särskilt

med hänsyn till närheten av den'' föreslagna nya ammunitionsfabriken,

har jag icke något att mot densamma erinra. Det erforderliga området

synes, på sätt artilleridepartementet föreslagit och i enlighet med vad

jag beträffande förvärvande av tomtområde för den n}ra ammunitionsfabriken

förordat, lämpligen böra förvärvas genom markutbyte med Jönköpings

stad.

Vad kostnaderna för det nya krutbruket angår, hava dessa av artilleridepartementet

beräknats uppgå till sammanlagt 6,375,000 kronor.

Då jag vid granskning av de uppgjorda specialberäkningarna icke funnit

anledning till någon anmärkning, torde framställning böra göras till

riksdagen om beviljande av nämnda belopp.

Då det, enligt vad artilleridepartementet uti skrivelse den 7 februari

1917 meddelat, är av allra största vikt för krigsberedskapen, att det

nya krutbruket snarast möjligt uppföres, och då utsikt finnes att få detsamma

i sin helhet färdigt redan under år 1918, torde hela det för anläggningen

erforderliga anslaget böra beviljas för år 1918, med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under innevarande år av tillgängliga medel förskjuta

2,500,000 kronor.

Till följd av det nya krutbrukets anläggning måste givetvis den å

staten för artilleriets fabriker och tyganstalter för närvarande upptagna

personalen ökas, likasom ock vissa nya beställningar torde böra tillkomma

vid artilleritruppförbanden. Då emellertid behovet av den nya

personalen icke framträder, förr än det nya krutbruket blivit färdigställt,

och personalfrågan dessutom, såsom artilleridepartementet framhållit,

torde erfordra ytterligare utredning, innan förslag därutinnan för riksdagen

framlägges, anser jag mig för närvarande icke behöva närmare

ingå på denna del av ämnet.

Ifrågasatt utvidgning av Karl Gustafs stads gevärsfaktori.

Såsom förut nämnts, föreslog arméförvaltningens artilleridepartement

uti sin underdåniga skrivelse den 16 februari 1916, att för säkerställande

av arméns behov av handvapen Karl Gustafs stads gevärsfaktori måtte

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 72. 107

utvidgas för en beräknad kostnad av 985,000 kronor eller i runt tal

1,01)0,000 kronor.

Uti särskild underdånig skrivelse den 8 december 1916 anmälde

emellertid artilleridepartementet, att efter avlåtandet av förenämnda framställning

vissa andra åtgärder måst vidtagas för tillgodoseende av behovet

av viss vapentillverkning. Därvid hade det visat sig lämpligt att

härför disponera den byggnadsplats, som ursprungligen avsetts för utökning

av gevärsverkstaden. På grund härav och då det ur många synpunkter

syntes vara mindre lämpligt att på en gång utföra utvidgning

både för gevärs- och för annan tillverkning, ansåge sig departementet

böra föreslå, att de omedelbara åtgärderna för ökning av gevärstillverkningen

i första hand inriktades på viss närmare angiven materielanskaffning.

När denna kommit till stånd, borde departementet beredas tillfälle

att inkomma med förnyat förslag till gevärslaktoriets utvidgning.

Med hänsyn till vad artilleridepartementet sålunda anfört, torde den

föreslagna utvidgningen av Karl Gustafs stads gevärsfaktori icke vara

att hänföra till sådana lantförsvarsbehov, vilka med hänsyn till krigets

erfarenheter böra i främsta rummet tillgodoses.

in.

Sammanfattning.

Såsom av det föregående framgår, avse de av mig förordade anslagsbelöppen

dels bestridande av engångskostnader för anskaffning av

materiel av olika slag samt för verkställande av vissa byggnadsföretag,

dels bestridande av ordinarie kostnader under år 1918 för det nya tunga

artilleriregementet och för flygbataljonen.

Sammanfattas de för engångskostnadernas bestridande erforderliga

anslagsbeloppen, blir resultatet följande:

Artilleribehov:

1. Nytt tungt artilleriregemente kr. 18,168,000: —

2. Artillerimateriel » 14,661,000: — kronor 32,829,000: —

F ortifik ationsbeh ov:

1. Utveckling av arméns flyg
vapen.

..................................... »'' 8,779,100: —

2. Fortifikationsmateriel m. m. d 5,596,500: — j, 14,375,600: —

Transport kronor 47,204,600: —

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Intendenturbehov.........................

Sjukvårds- och veterinärbehov

Ny ammunitionsfabrik..............

Nytt krutbruk...........................

Transport kronor 47,204,600: —

................. D

8,781,000: —

.................. »

990,300: —

»

6,995,000: —

................. »

6,375,000: —

Summa kronor

70,345,900: —

Detta belopp skulle fördelas på vart och ett av åren 1917, 1918,

1919 och 1920 sålunda:

Materiel och byggnader

År 1917.

Kronor.

År 1918.

Kronor.

År 1919.

Kronor.

År 1920.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Nytt tungt artilleriregemente.....................

5,485,000

5,920,000

3,533,000

3,230,000

18,168,000

Artillerimateriel ......................................

2,900,000

11,761,000

—

- 1

14,661,000

Utveckling av arméns flygvapen..................

3,064,000

3,167,100

2,548,000

8,779,100

Fortifikationsmateriel m. m........................

1,100,000

4,496,500

—

_

5,596,500

Intendenturmateriel .................................

1,750,000

7,031,000

—

—

8,781,000

Sjukvårds- och veterinärmateriel..................

200,000

790,300

—

_

990,300

Ny ammunitionsfabrik ..............................

1,100,000

4,347,000

725,000

823,000

6,995,000

Nytt krutbruk..........................................

2,500,000

3,875,000

—

—

6,375,000

Summa

18,099,000

41,387,900

6,806,000

4,053,000

70,345,900

*) Eventuellt under senare år.

Såsom förut nämnts, skulle de till utgående under år 1917 upptagna

beloppen, tillsammans 18,099,000 kronor, anvisas för år 1918 men

av tillgängliga medel redan under innevarande år förskottsvis utanordnas.

Det torde här böra framhållas, att uti förenämnda engångskostnader,

70.345.900 kronor, ingå 5,800,000 kronor, som redan av 1914 års senare

riksdag beräknades erforderliga för vissa nyanskaffningar. Kostnaderna

för de lantförsvarsbehov, vilka på grund av krigets erfarenheter

nu skulle tillgodoses, belöpa sig alltså till (70,345,900 — 5,800,000=)

64.545.900 kronor. Härav avses 45,445,900 kronor för materielanskaffningar

och 19,100,000 kronor för vissa byggnadsföretag. Därest de av

1914 års senare riksdag godkända grunderna för finansiering av byggnadsföretag

vid armén tillämpats, skulle sistnämnda belopp hava bestritts

av tomtförsäljningsmedel. Då beloppet emellertid nu föreslås till

anvisande i annan ordning, kommer motsvarande belopp av blivande

tomtförsäljningsmedel att bliva tillgängligt för andra ändamål.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

109

Om beredande av särskilda medel för täckande av förenämnda

engångskostnader, tillhopa 70,345,900 kronor, ävensom vissa kostnader

för sjöförsvarets stärkande har chefen för finansdepartementet för avsikt

att senare i dag framställa förslag.

Såsom förut nämnts, skulle för bestridande av de ordinarie kostnaderna

under år 1918 för det nya tunga artilleriregementet erfordras

dels en ökning av anslaget till avlöning och rekrytering m. m. med

144,403 kronor 50 öre, dels en ökning av anslaget till intendenturkåren

med 5,972 kronor 50 öre, dels ock för bestridande av övriga kostnader

ett extra anslag av 266,300 kronor. Den föreslagna omorganisationen

av flygvapnet skulle för samma år kräva dels en ökning av avlöningsanslaget

med 229,273 kronor 95 öre, dels ock ett extra anslag av

762,560 kronor. Sammanlagda kostnaden för år 1918 skulle alltså uppgå

till 1,408,509 kronor 95 öre. För täckande av ifrågavarande kostnader

har i årets statsverksproposition under punkten 66 av fjärde huvudtiteln

beräknats ett belopp av 1,500,000 kronor.

Framställning torde alltså böra göras till riksdagen om, att ordinarie

anslagen till avlöning och rekrytering m. m. samt till intendenturkåren

måtte för år 1918 ökas med, utöver vad i årets statsverksproposition

äskats, det förra (144,403:50 + 229,273:95=) 373,677 kronor

45 öre eller i jämnt krontal 373,678 kronor och det senare i jämnt

krontal 5,973 kronor. Därjämte torde å extra stat böra äskas förenämnda

för övriga kostnaders bestridande erforderliga båda anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

Do) att bevilja följande belopp, att utgå av medel, som särskilt

beredas, nämligen:

a) för uppsättande i överensstämmelse med ovan närmare angivna

grunder av ett nytt tungt artilleriregemente, benämnt Andra tunga artilleriregementet,

såsom engångskostnader ett anslag av 18,168,000 kronor

samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 11,405,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 5,485,000 kronor;

b) för anskaffande av viss artillerimateriel ett anslag för år 1918 av

14,661,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 2,900,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

c) för omorganisation i överensstämmelse med ovan närmare angivna

grunder av arméns flygvapen till en särskild flygbataljon såsom engångskostnader

ett anslag av 8,779,100 kronor samt därav för år 1918 anvisa

ett belopp av 6,231,100 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 3,064,000

kronor;

d) för anskaffande av viss fortifikationsmateriel m. m. ett anslag

för år 1918 av 5,596,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,100,000

kronor;

e) för anskaffande av viss intendenturmateriel ett anslag för år

1918 av 8,781,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,750,000 kronor;

f) för anskaffande av viss sjukvårds- och veterinärmateriel ett anslag

för år 1918 av 990,300 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 200,000

kronor;

g) för uppförande av en ny ammunitionsfabrik i Jönköping ett

anslag av 6,995,000 kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp

av 5,447,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,100,000 kronor; samt

h) för uppförande av ett nytt krutbruk invid Jönköping ett anslag

för år 1918 av 6,375,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 2,500,000

kronor;

2:o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkten

l:o) a) föreslagits,

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till

stat för Andra tunga artilleriregementet år 1918 (bil. 1);

dels medgiva, att medel, som besparas till följd av vakanser i volontärbeställningar

vid övriga artilleritruppförband, må användas för anställning

och avlöning ej mindre under tiden den 1 november—den 31

december 1917 av i Andra tunga artilleriregementets stat för år 1918

upptaget fast anställt manskap än även under tiden den 1 november—

den 31 december 1918 av sådant manskap, som enligt plan är avsett

att vid regementet tillkomma för år 1919;

dels ock medgiva, att, utöver den personal, som finnes upptagen i

det uti innevarande års statsverksproposition framlagda förslag till stat

för intendenturkåren år 1918, må vid samma kår för år 1918 tillkomma

1 kapten av andra klassen och 1 förvaltare;

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. 111

3:o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkten

l:o) c) föreslagits,

dds godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat

för Flygbataljonen år 1918 (bil. 2);

dels medgiva, att medel, som besparas till följd av vakanser i

volontärbeställningar vid ingenjörtrupperna, må användas för anställning

och avlöning ej mindre under tiden den 1 november- -den 31 december

1917 av i Flygbataljonens stat för år 1918 upptaget fäst anställt manskap

än även under tiden den 1 november—den 31 december 1918 av

sådant manskap, som enligt plan är avsett att vid bataljonen tillkomma

för år 1919;

dels medgiva, att från Flygbataljonens övnings- och underhållsmedel

må till flygpersonalen utbetalas flygpremier, utbildningspremier, spanararvoden

och ekiperingsbidrag enligt ovan angivna, av arméförvaltningen

föreslagna grunder;

dels ock godkänna, i stället för de uti innevarande års statsverksproposition

framlagda, de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till

stater för fortifikationen och Fälttelegrafkåren år 1918 (bil. 3 och 4);

4:o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkterna

2:o) och 3:o) föreslagits,

dels öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning och rekrytering

m. m. för år 1918 med, utöver vad i årets statsverksproposition äskats,

373,678 kronor;

dels öka ordinarie anslaget till intendenturkåren för år 1918 med,

utöver vad i årets statsverksproposition äskats, 5,973 kronor;

dels för bestridande av vissa ordinarie kostnader för Andra tunga

artilleriregementet å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av

266,300 kronor;

dels ock för bestridande av vissa ordinarie kostnader för Flygbataljonen

å extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 762,560

kronor; samt

5: o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkten

l:o) g) och h) föreslagits, medgiva, att — för beredande av erforderliga

tomtområden för den nya ammunitionsfabriken och det nya krutbruket

genom markutbyte mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Jönköpings

stad, å andra sidan, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

arméförvaltningens artilleridepaiflement härutinnan föreslagit — till lantförsvaret

må, mot den ersättning, Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter

motsvarande nedskrivning av statens domäners fond, den 14 mars 1918

överlämnas för markutbytets verkställande erforderliga delar av de under

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

domänstyrelsens

och Mellanängen

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 72.

förvaltning stående kronolägenheterna österängen nr 2

nr 1 i Ljungarums socken av Jönköpings län.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle i enlighet härmed till riksdagen avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

E. H. Odencrants.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj.ts Nåd. Proposition Kr 72.

113

Bil. I.

Stat

för Andra tunga artilleriregementet år 1918.

E

Lön,

arvode.

Krön or.

n h e

Di

a kr.

pr dag.

; s k o s t n a

igavlöning

da- ,

kronor.

gar. ;

,

Summa

kronor.

|

Antal.

Kronor.

Summa |

kronor.

Officerare.

4 500

—

5

—

365

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnant och chef . . .

i

6 325

—

4 000

—

5

—

365

1825

—

5 825

—

Major ............

i

5 825

—

3 400

—

4

—

365

1460

—

4 860

—

Kaptener av första klassen . .

3

14 580

—

2 400

—

4

—

365

1460

—

3 860

—

Kaptener av andra klassen . .

2

7 720

—

1500

—

3

—

365

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av första klassen . .

4

10 380

—

1020

—

3

365

1095

—

2115

—

Löjtnanter av andra klassen . .

3

6 345

—

720

—

3

365

1095

—

1815

—

Underlöjtnanter och fänrikar

6

10 890

-

62 065

—

Underofficerare.

1200

_

2

50

365

912

50

2 112

50

Styckjunkare.........

7

14 787 50

900

—

2

—

365

730

1630

—

Sergeanter av första klassen . .

7

11 410

780

—

2

—

365

730

_

1510

—

Sergeanter av andra klassen . .

7

10 570

36 767

50 i

Manskap.

600

_

_

50

365

182

50

782

50

Purirer av första klassen . . .

6

4 695

—

360

—

—

50

365

182150

542

50

Furirer av andra klassen . . .

12

6 510

—

300

—

—

40

365

146

446

—

Konstaplar..........

9

4 014

—

180

—

—

20

365

73 —

253

—

Yolontärer..........

48

12 144

—

360

—

—

50

365

182 50

542

50

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

542

50

300

—

—

40

365! 146

—

446

—

Sjukvårdskonstapel......

1

446

—

180

—

_

30

365

109150

289

50

Sjukvårdsartillerist......

1

289

50

360

—

—

50

365

182

50

542

50

Hantverksfurir av andra klassen

1

542

50

300

—

—

40

365

146

—

446

—

Hantverkskonstapel......

1

446

—

180

—

—

30

365

10S

50

289

50

Hantverksartillerist......

1

289

50

360

—

—

50

365

182

50

542

50

Hovslagarfurir av andra klassen

1

542

50

300

—

—

40

3651 146

—

446

—

Hovslagarkonstapel......

1

446

—

180

—

—

30

365

109 50

289

50

Hovslagarartillerist......

1

289

50

31197

1-

1

|

Transport

1 —

i -

—

130,029

;50

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 58 käft. (Kr 72.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 72.

E

n h

e

t s k o s t n

a

d.

Dagavlöning

>

P

Kronor

Summa j

Lön,

Summa

kronor.

arvode.

å kr.

i da-

kronor.

kronor.

Kronor.

pr aag. gar.

Transport

—

—

130,029

50

- Musikpersonal.

1200

—

2

50

365

912

50

2112

50

Musikstyekjunkare......

i

2112

50

900

—

2

—

365

730

—

1630

—

Musiksergeant av första klassen

i

1630

—

780

—

2

—

365

730

—

1510

—

Musiksergeant av andra klassen

i

1510

—

360

—

—

50

365

182

50

542

50

Musikfurir av andra klassen . .

i

542

50

240

—

—

30

365

109

50

349

50

Musikvicekonstapel......

i

349

50

180

—

—

30

365

109

50

289

50

Trumpetare..........

i

289

50

6 434

_

•

Civilmilitär personal.

4 000

—

5

—

365

1825

—

5 825

—

Regementsläkare.......

i

5 825

—

1020

—

3

—

365

1095

—

2115

—

Bataljonsveterinär.......

i

2115

—

7 940

Summa högst kronor

—

—

—

144 408 50

Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontärs avlöningsförmåner

jämte tillägg för befäl sbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid

volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.

Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande

antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå

för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.

Anm- 3. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.

Anm. 4. Offlcersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.

Anm. 5. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den

vakanta beställningen underställas Kungi. Maj:ts prövning.

Anm. 6. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran eljest

närmast stående underlöjtnant(-er) icke genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom vakansen

besparade medel uppbära underlöjtnant på stat anvisade avlöningsförmåner.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kunc/l. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

115

Bil. nr 2.

Stat

för Flygbataljonen år 1918.

E

n h

e

s k

0 s t n

a

d.

•

Lön,

Dagavlöning

Summa

Antal.

Kronor.

Summa

kronor.

arvode.

i da-

kronor.

a kr.

kronor.

Kronor.

pr dag.

gar.

i

Officerare.

i

4 000

_

5

_

365

1825

—

5 825

—

Major och chef....... . .

i

5 825

—

3 400

—

4

—

365

1460

—

4 860

—

Kaptener av första klassen . .

2

9 720

—

2 400

__

4

—

365

1460

—

3 860

—

Kaptener av andra klassen . .

2

7 720

—

1500

_

3

—

365

1095

2 595

—

Löjtnanter av första klassen . .

15

38 925

—

1020

—

3

—

365

1095

_

2115

—

Löjtnanter av andra klassen . .

14

29 610

—

91 800

—

Underofficerare.

1

1200

_

2

50

365

912

50

2112

50

Fanjunkare..........

3

6 337

50

.

900

—

2

—

365

730

—

1630

—

Sergeanter av första klassen . .

4

6 520

—

780

—

2

—

365

730

—

1 510

—

Sergeanter av andra klassen . .

4

6 040

—

18 897

50

Manskap.

600

_

_

50

365

182

50

782

50

Furir av första klassen ....

1

782

50

360

_

_

50

365

182

50

542

50

Furirer av andra klassen . . .

2

1085

—

300

_

—

40

365

146

—

446

—

Korpraler...........

4

1784

—

240

_

—

30

365

109150

349

50

Vicekorpraler.........

6

2 097

—

180

_

—

20

365

731-

253

—

Volontärer..........

40

10 120

—

300

_

—

40

365

146

446

—

Sj ukvårdskorpral.......

1

446

—

240

—

—

30

365

109150

349

50

Sjukvårdsvieekorpral.....

1

349

50

180

—

—

30

365

109 5o

289

5 0

Sjukvårdssoldater.......

2

579

—

600

_

_

50

365

182 so

782

50

Hantverksfurirer avförstaklassen

3

2 347

50

360

_

_

50

365

182 so

542

50

Hantverksfurirer av andra klassen

6

3 255

—

300

_

__

40

365

146

—

446

—

Hantverkskorpraler......

12

5 352

—

240

_

—

30

365

109

50

349

50

Hantverksvicekorpraler ....

15

5 242

50

240

—

—

30

365

109

50

349

50

Gevärshantverkarvicekorpral . .

1

349

50

180

—

—

30

365

109

50

289

50

Gevärsliantverkarsoldat ....

1

289

50

34 079

—

Musikmanskap.

300

_

_

40

365

146

446

—

Musikkorpral.........

1

446

—

240

—

—

30

365

109150

349

50

Musikvicekorpral.......

1

349

50

180

—

—

30

365

109 so

289

50

Musikvolontärer........

2

579

—

1374

50

1

Transport

—

—

146,151

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11(1

Kinigl. 31aj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

E

n h

e

t s

r o s t n a

d.

Dagavlöning

1

3

Kronor.

Summa

Lön,

Summa

kronor. j

arvode.

å kr.

i da-

kronor.

Kronär

pr dag.

gar.

Transport

—

—

146,151

Tygpersonal.

8 400

—

4

365

1 460

—

4 860

—

Tygingenjör1).........

i

4 860

_

1500

—

3

—

365

1095

—

2 595

—

Fortifikationskassör2).....

i

2 595

_

1 200

—

2

50

365

912

50

2112

50

Flygverkmästare av första kl. s)

i

2112

50

900

—

2

—

365

730

—

1630

—

Flygverkmästare av andra kl. *)

2

3 260

900

—

2

—

365

730

—

1630

—

Flyghantverkare 6).......

2

3 260

_

°) 980

95

—

50

365

182

50

1 163

45

Förrådsvaktmästare......

1

1 163

45

17 250

951

Ersättning åt officerare i re-

serven, frivilligt tjänst-

görande såsom flyg-

maskinsförare.

1020

—

3

—

365

1095

—

2 115

—

Löjtnant eller underlöjtnant, för-

1

slagsvis...........

3

6 345

—

6 345

|

Arvoden till flygpersonalen

in. in. (förslagsvis).

1500

—

—

—

—

—

—

—

—

Kårchef, som personligen delta-

ger i flygning (eljest 500) . .

1

1500

—

1 500

—

—

—

—

—

—

—

—

Kaptener av första klassen (flyg-

maskinsförare) ........

2

3 000

1500

—

—

—

-

—

—

—

—

Kaptener av andra klassen

2

3 000

_

1500

—

—

—

—

—

—

—

Subalternofficerare......

29

43 500

_

1500

—

—

—

—

__

—

—

—

Värnpliktiga, frivilligt tjänstgö-

rande såsom flygmaskinsförare

(vid behov ersatta av

rare i reserven) .......

12

18 000

iöU

—

—

—

—

—

—

—

—

Mekaniker, deltagande i flygning

för avprovning av maskiner .

10

7 300

500

—

—

—

—

—

—

—,

Förste lärare i teknik .

1

500

_

400

—

—

—

—

—

—

—

—

Andre lärare i teknik . . .

1

400

_

600

—

—

—

—

—

—!

—

—1

Lärare i taktik.....

1

600

—

77 800

—!

Summa högst kronor ;

—

-1

247 546

961

'') Åtnjuter 3 ålderstillägg & lönen å 500 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 ocli det tredje

efter 15 års väl vitsordad tjänst.

Åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 500 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vitsordad

tjänst.

s) -,-tnjuter 1 ålderstillägg å lönen å 500 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.

4) Åtnjuta 1 ålderstillägg å lönen å 300 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

6) Åtnjuta 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 års vill vitsordad

tjänst.

e) Därav 80.95 kronor i ersättning för ved, lyse m. in. Åtnjuter dessutom fri bostad.

Anm. 1. Vid vakans i officersbeställning mft därav uppkommande besparing å staten användas för tilldelande

av lön och dagavlöning såsom vid tjänstgöring i trupp enligt reservbefälsförordningen åt

underlöjtnant eller löjtnant i reserven, som enligt frivilligt åtagande tjänstgör såsom flygmaskinsförare

eller undergår för sådan tjänstgöring erforderlig utbildning. De i staten beräknade

medel till- lön och dagavlöning för 3 officerare i reserven utgå endast i den mån antalet såsom

flygmaskinsförare tjänstgörande värnpliktiga icke uppgår till 12.

Anm. 2. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontär avlöningsförmåner

jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibehålies vid

volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.

Anm. S. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande

antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen

utgå för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.

Anm. 4. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.

Anm. 5. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den

vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.

Bil. nr 3.

Stat

för Fortifikationen år 1918.

E

n h

e

t s k o s t n

a

d.

Lön och

arvode.

Dagavlöning

Summa

Antal

Kronor.

Summa

kronor.

i da-

kronor.

a sr.

kronor.

Kronor.

pr dag.

gar.

Officerare.

6 000

—

6

—

365

2190

—

8190

—

Överstar...........

2

16 380

_

4 500

—

5

—

365

1825

—

6 325

—

Överstelöjtnanter.......

4

25 300

—

4 000

—

5

—

365

1825

—

5 825

—

Majorer............

10

58 250

_

3 400

—

4

—

365

1460

—

4 860

Kaptener av första klassen

33

160 380

—

2 400

—

4

—

365

1460

—

. 3 860

Kaptener av andra klassen

20

77 200

—

1500

—

3

—

365

1095

—

2 595

—

Löjtnanter av första klassen .

35

90 825

—

1020

—

3

—

365

1095

—

2115

—

Löjtnanter av andra klassen .

26

54 990

—

720

—

3

365

1095

—

1 815! —

Underlöjtnanter och fänrikar

24

43 560

—

526 885

Underofficerare.

1 200

—

2

50

365

912

50

2112(60

Fanjunkare..........

44

92 950

—

900

—

2

—

365

730

—

1 630i—

Sergeanter av första klassen .

44

71 720

—

780

—

2

—

365

730

—

1 510 —

Sergeanter av andra klassen . .

43

64 930

—

229 600

Musikpersonal.

1200

—

2

50

365

912

50

2112

50

Musikfanjunkare.......

3

6 337

50

900

—

2

—

365

730

—

1630

—

Musiksergeanter av första kassen

5

8150

—

780

2

—

365

730

—

1510

Musiksergeanter av andra klassen

6

9 060

-

23 547

50!

Civilinilitär personal.

1000

—

—

—

—

—

1000

—

Regementspastorer, arvode . .

3

3 000

_

4 000

—

5

—

365

1825

—

5 825

—

Regementsläkare .......

2

11650

—

2 400

—

4

—

365

1 460

—

3 860

—

Bataljonsläkare........

1

3 860

—

1020

—

3

—

365

1095

—

2115

—

Bataljonsveterinärer......

3

6 345

—

1500

—

3

—

365

1095

—

2 595

—

Fortifikationskassörer2)

11

28 545

—

1500

—

O

—

365

1095

—

2 595

—

Departementsskrivare2) . . .

5

12 975

—

900

—

2

—

365

730

—

1630

—

G-evärshantverkare 3)......

5

8150

—

1200

—

2

50

365

912 50

2112

50

Tygverkmästare 4).......

6

12 675

—

900

—

2

—

365

730

—

1630

—

Tyghantverkare 3)......

24

39 120

—

780

—

2

—

365

730

—

1510

—

Radiotelegrafister.....

9

13 590

—

'') 980

95

—

50

365

182 so

1163

45

Förrådsvaktmästare......

5

5 817

25

145 727

25

Transport

—

—

_!

925,759

7 51

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 72.

119

Enke

tskostna

d.

Lön och

Dagavlöning

Summa

Kronor.

å kr.

pr dag.

i da-l

kronor.

gar. j

kronor.

Antal.

Kronor.

Summa

kronor.

_

— !—

925,759

75

i

1 100

3

2 400 —

10

6 ooo;—

1600-

10 000

—

1 —

_ !—

936 859 75

1100

800

600

Civil personal.

1 100— Förste vaktmästare . .

Arvoden till stabsofficerare

in. fl.

800 — Avdelningschefer....... 3

600t— Stabsofficerare......

Gratifikationer till biträden å

Summa högst kronor : —

'') Därav 80,95 kronor i ersättning för ved och lyse m. m. Åtnjuta dessutom fri bostad.

2) Åtnjuta 2 ålderstillägg å lönen å 500 kronor, det ene efter 5, det andra efter 10 års väl vits
ordad

tjänst.

8) Åtnjuta 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 års väl vits
ordad

tjänst.

4) Åtnjuta 1 ålderstillägg å lönen å 500 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänst.

Ännu 1. Fortifikationskassörer och departementsskrivare åtnjuta dessutom inkvarterings- och servisbidrag

enligt författningarna samt äga, för åtnjutande av ålderstillägg, rätt att tillgodoräkna sig den

tid, de dessförinnan tjänstgjort i någondera beställningen.

Anm. 2. Löntagare, som tillförsäkrats andra än de för honom ovan angivna avlöningsförmåner, bibehålies

vid sina förutvarande avlöningsförmåner, därest han icke själv önskar övergå till de i denna

stat för honom upptagna.

Anm. 3. Officersaspiranter, som utexamineras från krigsskolan, utnämnas till fänrikar.

Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av

den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 5. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas till följd därav, att till befordran eljest

närmast stående underlöjtnant(-er) icke genomgått för sådan befordran fastställd utbildning, må

under tiden för sådan vakans surnumerär underlöjtnant eller fänrik från de genom vakansen

besparade medel uppbära underlöjnant på stat anvisade avlöningsförmåner.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kung1. Maj-.ts Nåd. Proposition Kr 72.

Bil. nr 4.

Stat

för Fälttelegrafkåren år 1918.

i

E

ii h

e

t S 1

o s t n

a

d.

|-

Daffavlöninar

Kronor

Summa |

Summa

p

kronor. 1

Lön.

kronor.

a kr.

i da-

kronor.

Kronor.

pr dag.

gar.

Manskap.

600

—

—

50

365

182

50

782 50

Furirer av första klassen . . .

9

7 042

50!

360

—

_

50

365

182

50

542 so

Furirer av andra klassen . . .

16

8 680

—j

300

—

—

40

365

146

—

446

—

Korpraler ..........

26

11596

—1

240

—

—

30

365

109

50

349150

Vicekorpraler.........

27

9 436

5 0 j

180

—

—

20

365

73

—

253

—

Volontärer..........

122

30 866

—: 1

600

—

—

50

365

182

50

782

50

Hantverksfurir av första klassen

1

782

50

360

—

—

50

365

182

50

542

50

Hantverksfurirer av andra klassen

2

1085

—!

300

—

_

40

365

146

—

446

—

Hantverkskorpraler......

9

4 014

_i

240

—

—

30

365

109

50

349

50

Hantverksvioekorpraler ....

12

4194

— 1

300

—

—

40

365

146

—

446

—

Gevärshantverkarkorpral . . .

1

446

—|

240

—

—

30

365

109

50

349

50

Gevärshantverkarvicekorpral . .

1

349

501

180

—

—

30

365

109

50

289

50

Gevärshantverkarsoldat ....

1

289

5 0 i

360

—

—

50

365

182

50

542

50

Sjukvårdsfurir av andra klassen

1

542

5 01

300

—

—

40

365

146

—

446

—

Sjukvårdskorpral.......

1

446

—1

240

—

—

30

365

109

50

349

50

Sjukvårdsvicekorpral.....

1

349

5 0 j

180

—

—

30

365

109

50

289

50

Sjukvårdssoldat........

1

289

50

300

—

—

40

365

146

—

446

—

Hovslagarkorpral.......

1

446

—

240

—

—

30

365

109

50

349

50

Hovslagarvicekorpraler ....

2

699

—1

180

—

—

30

365

109

50

289

50

Hovslagarsoldat........

1

28915o S 81843 50

.

Musikmanskap.

1

300

—

—

40

365

146

—

446

—

Musikkorpral.........

1

446

— i

240

—

—

30

365

109

50

349| so

Musikvicekorpral.......

1

349 so

180

—

30

365

109

50

389150

Trumpetare..........

2

579

1374150

!

Summa högst kronor

—

—

- 83218 —

Anm. 1. Den för underbefäl av manskapet upptagna avlöningen utgöres av menig volontär avlöningsförmåner

jämte tillägg för befälsbeställningen, vadan avgående sådant underbefäl bibebålles vid

volontärbeställningen, med dess å stat upptagna förmåner, till dess det jämväl därifrån skiljes.

Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärnummer må under tiden till motsvarande

antal meniga volontärer eller till underbefäl av lägre grad än den vakanta beställningen utgå

för dessa i stat anvisade avlöningsförmåner.

Anm. 3. Allt manskap åtnjuter utöver i staten upptagna avlöningsförmåner jämväl underhåll in natura.

Anm. 4. Vid inträffande avgång i beställning inom musikpersonalen skall frågan om återbesättande av den ■

vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr.. 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande. s. 6 i texten
  2. Rskr. 1917:340 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande. s. 1 i texten
  3. SU 1917:190 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande. s. 1 i texten
  4. JoU 1917:119 Memorial i anledning av kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för lantför sv arets stärkande ävensom en i ä s. 4 i texten
  5. SU 1917:185 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten

Visa alla 6