Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder för sjöförsvarets stärkande

1917-02-23 · 88 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 79 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:73, Angående vissa åtgärder för sjöförsvarets stärkande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående vissa

åtgärder för sjöförsvarets stärkande; given Stockholms

slott den 23 februari 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
l:o)

att bevilja följande belopp, att utgå av medel, som särskilt

beredas, nämligen

a) till anskaffning av 4 jagare och av undervattensbåtmateriel ett

anslag av 15,200,000 kronor och därav för år 1918 anvisa ett belopp

av 9,930,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 3,850,000 kronor;

b) till anskaffning av materiel m. m. för marinens flygväsende ett

anslag av 2,418,000 kronor och därav för år 1918 anvisa 1,543,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 803,000 kronor;

c) till förstärkning av det fasta kustförsvaret ett anslag av 3,575,000

kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 2,325,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna 1,050,000 kronor;

d) till anskaffning av artilleriammunition för stridsfartygen ett anslag

för år 1918 av 945,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 315,000

kronor;

e) till anskaffning av minor för flottan ett anslag för år 1918 av

1,470,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna 600,000 kronor;

f) till anskaffning av minor för kustfästningama ett anslag för år

1918 av 190,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år

1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 90,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 59 käft. (Nr 73.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

g) till anskaffning av torpeder ett anslag av 1,050,000 kronor samt

därav för år 1918 anvisa ett belopp av 150,000 kronor;

h) till anläggning invid Jönköping av en torped verkstad jämte avdelning

för tillverkning av flygmotorer och flygplan m. m. ett anslag

för år 1918 av 1,732,152 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 732,152 kronor.

i) till anskaffning av materiel till handelsfartygs utrustning för

krigsbruk ett anslag för år 1918 av 1,000,000 kronor, med rätt för

Kung], Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 500,000 kronor;

j) till anläggning av brännoljecisterner i Karlskrona ett anslag av

600.000 kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 400,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 100,000 kronor;

k) till ändring av kanonbåtarna Rota och Disa till mindepåfartyg

ett anslag för år 1918 av 170,200 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

57.000 kronor; och

l) till upprensning av viss farled ett anslag för år 1918 av 165,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 förskottsvis

utanordna beloppet; samt

2:6) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkten

1) h) föreslagits, medgiva, att — för beredande av erforderligt tomtområde

för den nya torpedverkstaden genom markutbyte mellan Kungl. Maj:t

och kronan å ena, samt Jönköpings stad, å andra sidan — till sjöförsvaret

må, mot den ersättning, som Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter

motsvarande nedskrivning av statens domäners fond, den 14 mars 1918

överlämnas den del av de under domänstyrelsens förvaltning stående

kronolägenheterna Osterängen nr 2 och Mellanängen nr 1 i Ljungarums

socken av Jönköpings län, som för bytets verkställande kan bliva erforderlig

och befinnas stå till förfogande.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dart. Broström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

3

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1917.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena AV allenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning inom sjöförsvars-, finans- och joidbruksdepartementen

anförde chefen för förstnämnda departement, statsiadet

Broström, följande.

I propositionen nr 219 till 1916 års riksdag har Kungl. Maj:t fram- PrJ°fi9°m

hållit, att vissa anskaffningar och anläggningar för sjöförsvarets stär- n\916

kande blivit erforderliga dels såsom följd av den nedsättning i strids- riksdag.

värde, som flottan på grund av anbefalld mobilisering lidit genom förslitning

eller annorledes, dels med hänsyn till de erfarenheter, som det

pågående kriget givit. Kungl. Maj:ts sålunda gjorda framställning, vilken

i huvudsak var grundad på yttrande den 24 mars 1916 av marinförvaltningen,

chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar

till sjöss efter hörande av chefen för kustartilleriet, omfattade anskaffningar

och anläggningar för en sammanlagd kostnad av 12,229,050

kronor, att utgå under åren 1917—1919 enligt följande fördelning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

1

i

År 1917.

År 1918.

År 1919.

| Summa.

1

Krigsfartygsmateriel:

En jagare och undervattensbåtma-

teriel .............

700,000

1,700,000

1,600,000

4,000,000

—

! Artilleriammunition, minor, hand-

granater och bomber samt

torpeder:

Artilleriammunition för stridsfar-

tygen....................................

90,000

—

90,000

—

360,000

_

540,000

Artilleriammunition för kustfäst-

! ningarna ............

175,000

—

325,000

—

_

_

500,000

Minor jämte minförrådslokaler för

i flottan ................

270,000

—

540,000

—

—

—

810,000

_

| Minor jämte minförrådslokaler för

kustfästningarna . .

95,000

—

190,000

—

190,000

_

475,000

Handgranater och bomber för kust-

fästningarna...........................

25,000

—

25,000

—

—

_

50,000

___

Torpeder ........

85,000

—

85,000

—

680,000

_

850,000

_

Torpedverkstad jämte torpedför-

rådsbyggnad...........................

250,000

—

500,000

—

—

—

750,000

_

i Materiel m. m. för marinens flyg-

t väsende........................

120,100

—

403,000

—

315,000

—

838,100

—

Intendenturmateriel:

Intendenturmateriel för flottan jämte

ökat lokalutrymme för sådan ma-

teriel ....................................

160,000

—

328,250

—

_

_

488,250

i

Intendenturmateriel för kustartille-

riet.................

120,000

—

230,000

—

—

350,000

—

Förstärkning av det fasta kust-

försvaret .............................

695,000

—

730,000

—

730,000

2,155,000

Änspänningsmateriel för kustfäst-

ningarnas rörliga bestyckning..

45,000

—

25,000

—

70,000

Minberedskap vid Göteborgs ör-

logsdepd ..............

120,000

—

120,000

112,700

352,700

Summa kronor

2,950,100 |

5,291,250 |

-1

3,987,700 |

-II

12,229,050 |

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 73.

För beredande av medel till täckande av förenämnda 12,229,050

kronor ävensom vissa kostnader för lantförsvarets stärkande föreslog

Kungl. Maj:t uti en sedermera den 2 maj 191G avlåten proposition (nr

225) riksdagen att besluta en särskild krigsmaterielskatt, avsedd att under

åren 1917—1919 utgå av förmögenhet och högre inkomst.

I skrivelse nr 219 år 1916 har riksdagen i anledning av Kungl.

Maj:ts ovanberörda proposition uttalat, att riksdagen icke funnit sig

kunna ägna de framlagda förslagen i deras helhet en så ingående

prövning, som påkallades av deras omfattning och vikt, samt att en

ytterligare utredning i åtskilliga hänseenden funnits behövlig, därvid

även vissa andra försvarsangelägenheter, som icke ingått i propositionen,

men vilkas framläggande av Kungl. Maj:t förebådats, lämpligen kunde

komma i betraktande. För sådana av Kungl. Maj:t föreslagna materielanskaflfningar

och därmed sammanhängande anordningar, som riksdagen

funnit synnerligen behövliga till förstärkande av åtgärderna för vår

neutralitets tryggande och som kunde omedelbart vidtagas, beviljade

riksdagen emellertid, vad sjöförsvaret angick, en summa av 2,956,050

kronor, fördelad på följande sätt:

till anskaffning av artilleriammunition för kustfästningarna

........................................................... kronor

» anskaffning av minor och anordnande av erforderliga

minförrådslokaler för flottan......... »

d anskaffning av minor och anordnande av erforderliga

minförrådslokaler- för kustfästningarna

................................................................. »

» anskaffning av handgranater och bomber för

kustfästningarna ................................................... »

» anordnande av förvaringsskjul för flygbåtar

m. m....................................................................... »

» anskaffning av intendenturmateriel för flottan

och anordnande av ökat lokalutrymme för

sådan materiel...................................................... »

2> anskaffning av intendenturmateriel för kustartilleriet

....................................................... »

» anskaffning av anspänningsmateriel för kustfästningarnas

rörliga bestyckning .................. »

» anordnande av minberedskap vid Göteborgs

örlogsdepå ............................................................. »

500,000: —

810,000: —

285,000: —

50,000: —

120,100: —

418,250: —

350,000: —

70,000: —

352,700: —

Summa kronor 2,956,050: —

Riksdagens

skrivelse nr

219 år 1916.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

Tillkallandet

av Bakkunniga.

Med hänsyn till angelägenheten av att dessa åtgärder för neutralitetsskyddets

stärkande snarast möjligt komme till utförande medgav riksdagen,

att härför erforderliga medel gjordes tillgängliga för Kungl. Maj:t redan

under år 1916. Riksdagen ansåg, att de av riksdagen sålunda beviljade

anslagen icke för det dåvarande borde föranleda upptagandet av särskild

krigsmaterielskatt, utan att desamma kunde anvisas att tillsvidare utgå

av tillgängliga medel, dock att, när ifrågavarande belopp skulle täckas,

detta skedde genom beskattning som lades på de ekonomiskt bärkraftiga

samhällslagren.

Med anledning av riksdagens ovan återgivna uttalande har Kungl.

Maj:t den 14 juni 1916 bemyndigat mig, bland annat, att, för verkställande

av förnyade tekniska utredningar rörande de marina försvarsbehov,

som enligt vad krigets erfarenheter givit vid handen i främsta

rummet borde tillgodoses, tillkalla viceamiralen W. Dyrssen, kommendörkaptenerna

O. Lybeck och G. Unger, marindirektören J. Lindbeck samt

majoren K. Rönblom att såsom sakkunniga inom sjöförsvarsdepartementet

biträda med verkställande av ifrågavarande utredningar. De sålunda

tillkallade sakkunniga erhöllo därjämte av mig uppdrag att efter verkställda

utredningar inkomma med förslag till användande av den summa,

9,273,000 kronor, med vilken det av 1916 års riksdag för tillgodoseende

av vissa marina försvarsbehov beviljade beloppet, 2,956,050 kronor, understeg

den av Kungl. Maj:t hos samma riksdag för berörda ändamål

äskade summan, 12,229,050 kronor.

Sedan sakkunniga den 15 augusti 1916 inkommit med betänkande,

hava yttranden häröver avgivits, av marinförvaltningen den 6

november 1916, av chefen för marinstaben och inspektören av flottans

övningar till sjöss den 30 i samma månad samt, i vad angår det fasta

kustförsvaret, av chefen för kustartilleriet den 29 december 1916, av

chefen för fortifikationen den 4 januari 1917 och av chefen för generalstaben

den 17 i samma månad.

I sitt den 15 augusti 1916 avgivna betänkande hava sakkunniga,

efter en inledande redogörelse för tillkomsten och innebörden av

sitt uppdrag, till en början framlagt de allmänna erfarenheter beträffande

sjöförsvarets materiel, som syntes kunna hämtas från det nu pågående

kriget. Härpå övergå sakkunniga till en utredning angående

krigserfarenheterna tillämpade på svenska sjöförsvarets materiel. Betänkandet

innehåller vidare uppgifter, i vilken omfattning 1914 års senare

riksdags beslut angående sjöförsvarets ordnande hittills fullföljts. Ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73 .

särskilt kapitel ägna sakkunniga åt eu undersökning, i vad mån under

den tid flottan hållits rustad för tryggande av rikets neutralitet fartygsmaterielen

förslitits och sålunda behöver ersättas.

På grundvalen av berörda utredningar samt i anslutning till 1914

års plan för sjöförsvarets ordnande hava sakkunniga framlagt förslag

till vissa anskaffningar och anläggningar samt därjämte angivit, vilka

av ifrågavarande åtgärder sakkunniga ausett böra i främsta rummet vidtagas.

Sakkunniga framhålla, att förslaget givetvis icke innehåller något

tillfyllestgörande försvarsprogram, utan, som nämnt, allenast de åtgärder,

vilkas nödvändighet omedelbart framgår av erfarenheterna från kriget

och flottans därunder hållna neutralitetsvakt.

I vissa delar är såväl ovan omförmälda betänkande som myndigheternas

häröver avgivna yttranden av hemlig natur. Beträffande dessa

delar kan jag sålunda icke här lämna någon närmare redogörelse, utan

får jag rörande innehållet i desamma hänvisa till hemlig bilaga, vilken

torde få vidfogas detta protokoll och jämte de till ärendet hörande

handlingarna tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Med de inskränkningar, som betingas av vad nyss anförts, skall jag

i det följande redogöra för huvudsakliga innehållet av de sakkunnigas

betänkande och myndigheternas i ärendet avgivna yttranden.

Erfarenheter från det pågående kriget beträffande sjöförsvarets

materiel.

Rörande erfarenheterna från det pågående kriget med avseende å

sjöförsvarets materiel i allmänhet innehåller de sakkunnigas betänkande

i huvuddrag följande.

Krigets allmänna karaktär.

Med ledning av krigshändelserna kan redan nu fastslås, att befintligheten

av sjömakt visat sig hava ett avgörande inflytande såväl ur

politisk som ur strategisk _ synpunkt. Detta gäller ej blott strategiskt

offensiva utan även strategiskt defensiva flottor, vilka sistnämnda i allmänhet

förmått att med stöd av sina genom mineringar och befästningar

skyddade basområden trygga egna kuster mot anfall.

Att så kunnat ske beror givetvis även på andra omständigheter

Sakkunnigas

betänkande

den 16 augusti

1916.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

såsom det strategiska läget, landstridskrafternas gruppering i kustprovinserna,

befintligheten av planmässigt lagda förbindelser, men i första

hand på sjöstridskrafternas verksamhet, och i snart sagt dagliga strider

ha dessas betydelse blivit visad. Det faller av sig själft, att för en

underlägsen flotta måste dessa rörliga stridskrafter äga en rimlig styrka,

vara väl baserade, stöda sig på gynnsam operationsterräng samt vara

kraftigt och initiativrikt ledda för att kunna göra sig gällande.

Den överlägsna sjömaktens inflytande på tillförseln sjöledes till

fientligt land samt världskrigets i trots härav långvariga förlopp, i förening

med sjöstridernas intensitet och sjökrigets iitsträckning till snart

sagt alla hav, utgöra omständigheter, som ytterligare framhävt dels behovet

att vid ett krigs början äga stora förråd av alla för ett krig nödvändiga

effekter såsom ammunition och kol m. m. och dels nödvändigheten

av industrins mobilisering vid krigstilliälle.

I fråga om själva krigföringen äro att märka: de vidsträckta

mineringarna i öppna havet, de förändrade blockadbegreppen (närblockadens

utbytande mot fjärrblockad), den nya formen för handeisförstöring

(nämligen genom u-båtar) samt de ständigt återkommande överrumplingsföretagen

även mot obefästade kustorter.

Dessa förhållanden hava förorsakat, dels att större vikt än tillförene

lagts på vissa arter av sjökrigsmaterielen och dels att helt nya slag av

materiel kommit till användning. Sålunda hava mineringar i öppna

havet i form av minfält av förut icke använd storlek och mängd framkallat

utveckling och nyskapning på minsvepningsmaterielens område;

detta i sin ordning har medfört behovet av motåtgärder, gående ut på

att till minsvepningens försvårande söka dölja såväl plats som tid för

mineringarnas verkställande, och härigenom har uppstått kravet på att

kunna minera även från u-båtar, ett krav, som man tillgodosett genom

utveckling av u-båtskonstruktionen i sådan riktning. Närblockadens

utbytande mot ett slags blockad, utförd av långt ut till sjöss förlagda

spärrande sjöstyrkor och med syfte att fullständigt förhindra tillförseln

över havet till fientligt land (fjärrblockad), har föranlett krav på ökad

sjöduglighet och fart hos de fartyg, som fått till uppgift att häva eller

störa blockad. U-båtens utveckling har gjort densamma användbar

även för handeisförstöring, och huvudsakligen för detta ändamål har

u-båten försetts med artilleri.

I följd av de ökade krav, som sålunda blivit ställda på u-båtarna,

hava olika typer av dylika båtar framkommit: å ena sidan en minutläggaretyp,

å andra sidan en typ, huvudsakligen avsedd att utnyttja

artilleri och torped, och på allra sista tiden har u-båten jämväl gjort

sitt inträde i handelsflottan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73. 9

Genom u båtarnas utveckling och användning hava framtvingats

speciella skyddsåtgärder mot desamma, bestående — förutom i mineringar

samt utsändande i massa av bevärade trålare och andra lätta bevakningsfartyg

— mestadels i anordnande av u-båtsnät.

Slutligen bör framhållas, att flygvapnet nått en snabbare utveckling

och vidsträcktare användning än som före krigets utbrott beräknats.

De olika slag av sjökrigsmateriel, som före kriget ansetts böra

ingå i en modern flotta, hava enligt sakkunnigas uppfattning alla fått

effektiv användning.

Efter denna allmänna överblick av krigserfarenheterna övergå

sakkunniga till att ställa användningen av de särskilda slagen av sjökrigsmateriel

i belysning av erfarenheterna från det pågående kriget.

Större artillerifartyg.

Den maritima offensiven har nästan uteslutande utförts med stöd

av artillerifartyg och övervattenstorpedfartyg, och den maritima defensiven

har anlitat artillerifartyg i lika hög grad som u-båtar och övervattenstorpedfartyg,

varjämte de större artillerifartygen verkat på ett

mera medelbart sätt genom det stöd, de lämnat lätta kryssare och

torpedfartyg.

Monitorer.

För vissa mariner har efter krigsutbrottet anskaffats även mindre

artillerifartyg, monitorer. Dessa fartyg hava kommit till användning

för anfall” mot öppna kuster, sedan u-båtarnas verksamhet nödvändiggjort

ett försiktigare uppträdande av slagskeppen.

Lätta kryssare.

De i kriget deltagande sjömakterna hava alla varit i besittning av

lätta kryssare. De moderna klasserna av denna fartygstyp hava ett

deplacement om 3,000 å 5,000 ton, bestyckning av omkring 8 st. 10

å 15 cm. kanoner och bortåt 30 knops fart; de äro dessutom försedda

med torpeder och anordningar för minering. En sammanfattning rörande

dessa fartygs användning under kriget visar, att de haft följande

uppgifter: att ensamma eller stödjande torpedfartyg dels utföra spaning,

bevakning och rekognoscering och dels verkställa överrumplande anfall

mot kustorter; att stödja övervattenstorpedfartygen vid deras framsändande

för torpedanfall; att utföra operationer till skydd för egen eller

anfall mot fiendens sjöhandel; att kontrollera sjöfarten (fjärrblockad)

samt att verkställa offensiva mineringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 59 höft. (Nr 73.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Utvecklingen av ifrågavarande fartygstyp går i riktning av ökad

fart, förbättrade anordningar för minering samt införande av 15 cm.

kanoner som enhetspjäs.

Jagare oeh torpedbåtar.

Jagarens egenskap att vara ett lätthanterligt och snabbt men ändock

sjödugligt fartyg, i stånd att anfalla med såväl torped som artilleri,

har givit denna fartygstyp en mångsidig användning, nämligen för bevakningstjänst,

för spanings- och rekognosceringsuppdrag, för minutläggning

samt för anfall dels med torped och dels med artilleri, i sistnämnda

fall mot fientliga jagare och u-båtar samt till och med lätta kryssare.

Då det gällt att till skydd mot u-båtar utsända massor av fartyg, hava

— förutom kryssare, hjälpkryssare och trålare m. fl. — jämväl jagare

upprepade gånger tagits i anspråk.

En följd av jagarnas mångsidiga användning har blivit, att de

under kriget, jämte u-båtarna, torde varit det fartygsslag, som oftast

råkat i strid.

I fråga om själva fartygstypen visade sig redan före kriget en tendens

att öka så väl torped- som artilleribestyckningen, varav följt ökning

även av deplacementet. De moderna jagarna hålla sig på 900 å 1,300

ton, antalet tuber har ökats från 6 eller 8 till 12 och samtidigt har kanonkalibern

ökats från 75 mm. ända upp till 12 cm.

Nybyggnad av torpedbåtar — en större och en mindre typ — har

under kriget förekommit i vissa länder.

U-båtar samt åtgärder mot desamma.

Före det nu pågående kriget har uppfattningen om u-båtars verksamhetsförmåga

vilat nära nog uteslutande på teoretiska grunder och på

erfarenheter från fredsövningar. Efter förloppet av två krigsår stå numera

ett flertal erfarenhetsrön till förfogande för bedömande av u-båtens

värde och utvecklingsmöjligheter.

U-båtarnas uppträdande har försvårat eller hindrat närblockaden

och därmed även gynnat de underlägsna flottornas rörelsefrihet. I vissa

fall hava u-båtar bidragit till avvärjande av anfall mot egen kust, men

därjämte också över haven utfört offensiva företag emot motståndarens

kuster och där befintliga fartyg. I några fall hava därvid gjorts

direkta anfall mot land. En ny form för användning av u-båten under

dylika offensiva företag mot fiendekust har som förut nämnts blivit utläggning

av minor. Sin mest uppmärksammade insats har dock u-båten

gjort i handelskriget, därvid u-båtar anlitats å samtliga sjökrigsskåde
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 73.

platser. 1 de flesta fall hava handelsångarna sänkts förmedelst torped,

men även artillerield eller sprängladuingar hava anlitats. Under vissa

förhållanden, ehuru mera tillfälligt, hava u-båtar kunnat biträda i spanings-

och bevakningstjänsten. 1 allmänhet hava u-båtar, taktiskt sett,

företagit sina operationer på egen hand. För strategisk samverkan hava

dock i ett flertal fall u-båtar opererat tillsammans med artillerifartyg och

övervattenstorpedfartyg.

Särskilda åtgärder mot u-båtar hava anlitats i samma mån som

dylika båtar kommit i allt livligare verksamhet. För att undgå u-båtarna

användas hög fart, oförutsedda kursändringar samt förflyttningar nattetid,

för att upptäcka u-båtarna har tillgripits en omsorgsfull bevakning

av farvattnen, därvid massor av mindre fartyg, jagare, bevärade trålare

m. m. anlitats för patrulltjänst. Åven flygspaning har härvid kommit

till användning. Ett mycket effektivt skydd har också erhållits genom

användande av u-båtsnät och minlinjer. Vidare lära å vissa fartyg

särskilda anordningar hava vidtagits i syfte att skydda deras skrov mot

verkan av torpedträff. Upptäckta u-båtar förstöras medelst artillerield,

randning, torpeder eller sprängbomber.

U-båtens effektivitet torde numera blivit tillfullo visad, och de begränsningar

man spårat hos densamma hava väsentligen förminskats; dess

förmåga till uppträdande på egen hand, även långt ifrån egna operationsbaser,

dess möjligheter till stora förflyttningar äro anmärkningsvärda.

Sålunda hava u-båtarna infriat eller till och med överträffat de förväntningar,

som före kriget ställdes på dem, och de hava med detta krig

intagit sin givna plats bland flottornas övriga fartygstyper. Men deras

verkningsförmåga är i vissa hänseenden begränsad. De hava icke kunnat

förhindra överskeppningsexpeditioner, och till utförande av sammanhängande

sjökrigsoperationer äro de icke ensamma i stånd.

De moderna u-båtstypema utmärka sig för god sjövärdighet, tillfredsställande

beboelighet, pålitliga navigeringsanordningar, stor offensiv kraft

och stor aktionsradie, allt omständigheter, som gynna ett självständigt

uppträdande. De bliva därigenom alltmer oberoende av depåfartyg, om

också dylika äro erforderliga för en del ännu befintliga äldre u-båtar.

I fråga om torpedbestyckningen har för träffsannolikhetens ökande

uppstått krav på allt större antal tuber. För skydd mot bevakningsfartyg

samt för anfall mot handelsfartyg m. m. hava u-båtarna försetts med 2

till 3 ar till eri pjäser om 75, 76 eller 88 mm. kaliber; aktionsradien i marschläge

för u-båtar av omkring 500 tons storlek har ökats till 2,000 nautiska

mil, för större u-båtar ända upp till 4,000 nautiska mil eller därutöver.

U-båtarna förses numera alltid med gniststation. En följd av de stegrade

fordringarna på u-båten har blivit ökning av dess deplacement och fart.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Flygvapnet.

Sakkunnigas utredning i vad angår luftfarkoster har begränsats till

flygplanet och dess hittills konstaterade insats i världskriget. Efter utrustning

med de för utförande av vissa militära uppgifter erforderliga vapen

och instrument kunde flygplanet inrangeras bland de effektiva observationsoch

förstörelseredskapen. Sålunda blevo de militära flygplanen, samtidigt

som deras maskinfart och bärighet väsentligt ökades, försedda med eldvapen

(i början handgevär, sedermera automatiska kulsprutor Qch numera

ej sällan snabbskjutande kanoner av 30 å 40 mm. kaliber),

ävensom med bombkastningsanordningar. Och i regel har varje militärflygplan

— förutom optisk signalmateriel — gniststation för avgivande

av meddelanden.

Flygplanets betydelsefullaste insats under den gångna delen av kriget

torde otvivelaktigt vara att finna på spaningens och rekognosceringens

område. Flygvapnets spaningstjänst torde få en ökad betydelse

sedan även problemet rörande mottagning av gnistmeddelanden blivit

slutgiltigt löst. Härnäst i ordningen för flygvapnets uppgifter i krig

har kommit bombkastning. Dessutom har luftstriden blivit införd som

ett nytt moment i krigföringen. Slutligen har i enstaka fall förekommit

eldgivning mot trupper och fartyg från kulsprutbestyckade plan, liksom

flygbåtar till och med använts vid uppbringningsföretag mot fientliga handelsfartyg.

Minvapnet och mineringars undanröjande.

Miuvapnet, ännu för några tiotal år sedan betraktat som ett enbart

defensivt vapen till skydd för egna hamnar och inlopp, blev under ryskjapanska

kriget jämväl ett viktigt offensivvapen, vilket i denna egenskap

utnyttjades såväl i motståndarens kustfarvatten som i öppna sjön.

Under nu pågående krig hava nära nog alla olika slag av lättare örlogsfartyg

begagnats för minläggning. Jämväl u-båten har, som nämnts,''börjat

härför tagas i anspråk. Likaledes har för ändamålet också anlitats ett

stort antal av handelsflottornas mindre fartyg samt fiskefartyg.

Kriget påvisar sålunda otvetydigt en tendens till användning av

minor i allt större omfattning. I fråga om minornas konstruktion synes

kriget ej hava medfört förändring i annan mån, än att laddningarnas storlek

är på väg att ökas.

Det utsträckta minerandet i de farvatten, som berörts av kriget, har

framtvingat omfattande åtgärder för att undanröja minorna, för vilket

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 73.

ändamål ny materiel uppsatts och delvis nya metoder tillämpats. Inom

de flesta mariner har minsvepningstjänsten organiserats samt stora kostnader

och mycket arbete nedlagts på denna numera så viktiga del av

sjöförsvaret.

Det fasta kustförsvaret.

1 fråga om det fasta kustförsvaret framhålles, att under det pågående

kriget två mera betydande operationer mot kustbefästningar

kommit till utförande, och efter en redogörelse för dessa sammanfattas

krigserfarenheterna på förevarande område sålunda:

Huvudanfall mot kustfästningar, som äga ett någorlunda betryggande

försvar åt sjösidan, komma sannolikt att utföras från landsidan

och kustfästningar höra därför, då de lokala förhållandena det medgiva,

vara så anlagda, att de äga naturliga betingelser för ett ihärdigt försvar

emot anfall av landstridskrafter;

kustfästningar böra äga kraftigt svårt artilleri, dels för att med utsikt

till framgång kunna upptaga strid mot fientliga slagflottor, dels för

att, där så erfordras, vara i stånd att hindra bombardering från sjösidan

av bakomvarande skyddsföremål;

kustbefästningar, som äga tillräckligt kraftigt artilleri, erbjuda, i

förening med mineringar, ett verksamt hinder mot större fartygs forcering

av inlopp;

befästade inlopp, vilkas djup medgiver u-båtar att framgå i nedsänkt

läge, böra, för att dylika båtars inträngande må kunna hindras,

vara försedda med u-båtsnät;

åtminstone de viktigaste och för flyganfall sårbaraste försvarsanstalterna

inom kustfästningar böra vara försedda med särskilda s. k.

luftkanoner.

Ehuru förutom i ovanberörda två fall icke under det pågående kriget

förekommit några mera betydande anfall mot kustbefästningar, får dock

härav ingalunda dragas den slutsatsen, att kustbefästningar icke i övrigt

spelat någon roll under kriget. Krigsläget till sjöss för vissa makter

skulle säkerligen varit annorlunda, därest de saknat kustbefästningar, på

vilka deras underlägsna flottor vid behov kunnat stödja sig.

Av myndigheternas yttranden framgår, att desamma icke haft något

att erinra mot sakkunnigas betänkande i den del, föregående redogörelse

avser.

Myndigheternas

yttranden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Krigserfarenheterna, tillämpade på svenska sjöförsvarets

materiel.

Sakkunnigas Rörande krigserfarenheternas tillämpande på svenska sjöförsvarets

den iTaugusti materiel framhålla sakkunniga till en början att — under vissa, i

isis- betänkandet angivna förutsättningar — Sveriges marinpolitiska läge icke

torde komma undergå några förändringar, i följd varav den yttersta

grunden för hittills följd plan för sjöförsvarets ordnande icke synes hava

blivit rubbad.

Krigets erfarenheter visa med all önskvärd tydlighet, att alla inom

moderna flottor införda fartygstyper befunnits nödvändiga och kommit

i vidsträckt användning. Vår egen flottas sammansättning av fartygstyper,

sådan den för lång tid tillbaka grundats och sedermera systematiskt

fortsatts samt fått sitt uttryck i beslut av 1914 års senare riksdag,

anses, såvitt nu kan bedömas, vara riktig och böra i huvudsak bibehållas.

Pansarbåtar.

Vad angår pansarbåtarna torde tiden ännu icke vara inne att om

dem göra några uttalanden i annan mån än att 28 cm. kanonen väl

hävdat sin plats och att det visat sig välbetänkt att bestämma sig för

ett antal av minst fyra svåra kanoner å Sverigetypen, samt att kriget

också lämnat otvetydiga bevis på betydelsen av hög fart för dylika fartyg.

Lätta kryssare.

Den mångsidiga användning, som lätta kryssare — i vissa fall i

förening med jagare, u-båtar och flygbåtar — erhållit för såväl spaning

. och bevakning som utförande av offensiva företag såsom torpedanfall,

mineringar m. m. eller till skydd mot dylika företag, frammanar spörsmålet,

huruvida våra torpedfartyg, åtminstone övervattenstorpedfartygen,

äro i stånd att utföra dylika operationer utan stöd av lätta kryssare.

Torpedkryssarna kunna nämligen härvid icke komma i betraktande enär

de sakna erforderlig fart och därtill äro förslitna. För uppgifter av här

ifrågavarande art äro de typer, av vilka kustflottans övervattenstorpedfartyg

ännu för lång tid framåt kommer att till stor del bestå, synnerligen

svaga. Våra jagare kunna på grund av sitt jämförelsevis begränsade

deplacement icke erhålla så stark bestyckning som de nutida stora

jagarnas.

På grund härav är det en viktig angelägenhet att åt våra jagare

gives ett artilleristiskt stöd medelst fartyg, vilkas huvuduppgifter äro

att hålla en motståndares lätta kryssare på avstånd, driva undan hans

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 73. 15

jagare, giva utrymme och skydd åt torpedfartygen, verkställa mineringar

samt utföra den spaning, till vilken jagarna ej äro i stånd. Ifrågavarande

nya fartygstyp bör hava ett deplacement av minst 3,000 ton, vara

försedd med 4 å 6 st. 15 cm. kanoner jämte luftkanouer, torpedtuber

samt anordningar för minläggning. Farten bör, för att fartygen skola

kunna följa jagarna, vara minst 30 knop.

Jagare.

Beträffande jagare hava sakkunniga, i likhet med andra försvarsberedningen,

till prövning upptagit frågan, huruvida icke — med hänsyn till

det under kriget tydligt påvisade behovet av ett stort antal lätta fartyg

— det skulle vara lämpligt att i stället för nybyggnad av jagare upptaga

nybyggnad av torpedbåtar och såmedelst vinna ett större antal

enheter, varvid emellertid endast torpedbåtar av förbättrad typ kunde

komma i betraktande. I kostnadshänseende skulle ett dylikt program

ställa sig sålunda, att två torpedbåtar av förbättrad typ kunde erhållas i

stället för en jagare. Då emellertid fart och sjöduglighet spela en avgörande

roll för de uppdrag, som kunna anförtros åt övervattenstorpedfartygen,

då vidare dessa, enligt vad erfarenheten under kriget påvisat,

alltmer kommit till användning i artilleristrider och således hänsyn

måste tagas även till artilleribestyckning, då härtill kommer, att under

vår neutralitetsvakt jagaren visat sig mera användbar än torpedbåten,

hava sakkunniga — i likhet med andra försvarsberedningen, vars uppfattning

i denna fråga godkändes av 1914 års senare riksdag — kommit

till den uppfattningen, att valet obetingat bör stanna på jagaren.

Sakkunniga anse sålunda, att den av nämnda riksdag antagna, förbättrade

jagartypen (typ Wrangel: omkring 500 ton 4 st. 75 mm. kanoner,

2 kulsprutor, 6 torpedtuber, omkring 30 knops fart) bör i huvudsak

bibehållas samt att vad angår artilleribestyckningen, de i byggnadsprogrammet

för åren 1915—1919 ännu kvarstående två jagarna visserligen

böra erhålla enahanda bestyckning som Wrangel, men att för

byggandet av följande jagare bör tagas i övervägande, huruvida icke

grövre bestyckning bör införas.

U-båtar.

Förut är nämnt, hurusom u-båtens deplacement inom de stora marinerna

väsentligen ökats. Denna ökning medför emellertid vissa nackdelar

— såsom stort djupgående och sämre manöveregenskaper — vilka

utesluta deras användande i vissa farvatten, samt därtill och framförallt

ökade kostnader. I de fall, där kraven på aktionsradien kunnat ned
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

sättas, och där största hänsyn måste tagas till kostnaderna, äro de fullt

självständiga u-båtarna av mellanstorlek att förorda. Den typ av u-båt, som

är antagen till byggande för svenska flottan, synes i huvudsak lämplig.

Fartyg För minläggiiing.

Sakkunniga framhålla, hurusom den stegrade betydelsen av minvapnet

förorsakat en väsentlig utökning av antalet minläggande fartyg samt

att även för vår flottas vidkommande dylik utökning är erforderlig. I

detta syfte framlägga sakkunniga vissa förslag, och anmärka att kostnaderna

för dessas genomförande torde kunna rymmas inom beloppet

av årliga extraordinarie anslag.

Fartyg för minsvepning och bevakning mot u-bätar.

I de planer för flottans sammansättning, som lågo till grund för

propositionen nr 60 — angående sjöförsvarets ordnande — vid 1914

års senare riksdag och mot vilka riksdagen ej hade något att erinra,

upptogs visst antal vedettbåtar eller hjälpvedettbåtar i sjöstyrkorna.

Kriget påvisar emellertid för vårt sjöförsvars vidkommande behov

av ökat antal minsvepningsfartyg. Härtill kommer, att — särskilt å

västkusten — vedettbåtarna under hårt väder ej besitta tillräcklig sjövärdighet

för minsvepningsarbete.

Med hänsyn till behovet av ett ökat antal minsvepningsfartyg föreslå

sakkunniga, att ett för ändamålet tillfyllestgörande antal trålare måtte

vid krigstillfälle tagas i anspråk och erforderlig utrustning anskaffas.

Flygbåtar.

Med avseende på tillämpningen av krigserfarenheterna beträffande

flygväsendet anse sakkunniga, att gränser böra uppdragas mellan de

verksamhetsområden, som böra tillfalla å ena sidan arméns och å andra

sidan marinens flygväsende. Sådana uppgifter som i sig innefatta spaning

och bombardering fordra sin egen självständiga lösning inom vart och

ett av de båda vapnen, under det att bekämpande av fientliga luftfartyg

med speciella stridsplan i första hand torde böra uppdragas åt arméns

flygväsende, enär dylika stridsplan antingen äro så stora, att de av konstruktionsskäl

åtminstone ännu så länge ej lära lämpligen låta aptera

sig för sjöbruk eller ock måste förfoga över en hastighet och en stigförmåga,

väsentligen överstigande vad som under normala förhållanden

kan meddelas ett med relativt tunga flottörer utrustat vattenflygplan.

För marinen anses två flygbåtstyper vara erforderliga, nämligen en

tyngre, avsedd att huvudsakligen användas för spaning av strategisk

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

17

natur, och en lättare för den taktiska spaningen. Utan större olägenhet

bör man, i avsikt att begränsa marinens flygbåtstyper till enbart dessa

två, kunna anordna spaningsplanen så, att de vid behov jämväl kunna

medföra bomber.

Det fasta kustförsvaret.

I fråga om tillämpningen av krigserfarenheterna med avseende på

det fasta kustförsvaret i vårt land, finna sakkunniga, att den av Kungl.

Maj:t och riksdagen år 1914 godkända planen för det fasta kustförsvarets

ordnande fortfarande kan anses vara byggd på riktiga grunder och

i övrigt väl avvägd, men tillägga, att erfarenheterna från det pågående

kriget utvisa nödvändigheten av att avhjälpa vissa förefintliga bristfälligheter,

huvudsakligen genom anskaffande av ytterligare svårt artilleri

ävensom luftkanoner.

Förråd av artilleriammunition, minor, torpeder m. m.

Det pågående kriget har på ett oförtydbart sätt påvisat behovet av

ökade förråd för marinen av artilleriammunition, minor och minsvepningsmateriel

samt torpeder ävensom nödvändigheten av att vissa förberedelser

i fredstid för anskaffande av u-båtsnät och utrustning av

handelsfartyg för krigsbruk bliva vidtagna. I det efterföljande återkomma

de sakkunniga till ett närmare angivande av de krav, som med

anledning härav böra uppställas.

Torpedverkstad och flygmotorverkstad m. m.

En högst betydande åtgång av torpeder framstår som ett av världskrigets

mest kännetecknande drag. Till en övervägande del kan detta

förhållande otvivelaktigt tillskrivas u-båtens vidsträckta användning —

ej minst i handelskriget — men man har även under strider slagflottor

emellan fått bevittna upprepade jagaranfall i stor skala, varefter de anfallande

fartygen till största delen blivit i stånd att förnya sina förbrukade

torpedutredningar. Då anskaffning av torpeder från utlandet för

närvarande är utesluten och då den befintliga torpedverkstaden i Karlskrona

icke förslår att fylla det behov av torpeder, som föreligger, anse

Bakkunniga det vara nödvändigt, att eu ny torpedverkstad anlägges.

Sakkunniga anse jämväl, att lika bindande skäl tala för anordnandet av

en verkstad för tillverkning av flygmotorer för militära behov.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 59 käft. (Nr 73.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Marinförvaltningens

utlåtande

den 6

november

1916.

I vad beträffar sakkunnigas uttalande om krigserfarenheternas tilllämpande

på svenska sjöförsvarets materiel anföra de myndigheter, till

vilkas yttrande sakkunnigas betänkande ■ varit utställt, i huvudsak

följande.

Marinförvaltningen ansluter sig i stort sett till vad sakkunniga anfört

beträffande krigserfarenheternas tillämpande på svenska sjöförsvarets

materiel och anför. Vid upprepade tillfällen har ämbetsverket motiverat

och framhållit behovet av en lätt kryssartyp för vår flotta. I mån som

sjökriget hittills fortskridit och flottans neutralitetsvakt fortgått har allt

tydligare framträtt angelägenheten av, att 1914 års fartygsbyggnadsprogram

fullständigas med lätta kryssare, därvid den skiss å dylik kryssare,

som inom ämbetsverket blivit uppgjord, fortfarande kan läggas till

grund. Någon exakt kostnad ssiffra kan ej framläggas, med mindre anbud

infordras, men det är uppenbart, att under nu rådande förhållanden

den ursprungligen beräknade kostnaden, 6,700,000 kronor, icke kommer

att bliva tillfyllest, utan bör beräknas till minst 8,000,000 kronor per

fartyg.

Marinförvaltningen delar sakkunnigas uppfattning rörande typen för

kustflottans övervattenstorpedfartyg, såvitt angår den av 1914 års senare

riksdag godkända planen för sjöförsvarets ordnande för perioden 1915—

1919. För de jagare åter, som kunna komma att byggas utöver nämnda

byggnadsprogram, bör upptagas till prövning såväl möjligheten att erhålla

ökad fart och sjöduglighet, som ock frågan om ett utbytande av 4 st.

75 mm. kanoner mot 2 st. 10,5 cm. kanoner. Den kostnadsökning, som

en sålunda ytterligare utvecklad jagartyp kan komma att föranleda, låter

sig icke med säkerhet bestämmas utan infordrande av anbud, men den

torde belöpa sig till i runt tal 500,000 kronor, varigenom det pris,

2,250,000 kronor, som numera beräknas för en jagare enligt 1914 års

program, ökas till 2,750,000 kronor. Ehuru erfarenheterna från neutralitetsvakten

visat jagarens företräde framför torpedbåten, bör framtida

nybyggnad av torpedbåtar för lokalstyrkorna icke vara utesluten enbart

på grund av dessa erfarenheter, ty neutralitetsvakten har tvingat utomskärs

sådana torpedbåtar, vilka i krig huvudsakligen avsetts att finna

användning inomskärs.

Förande u-bdtar uttalar marinförvaltningen sin anslutning till sakkunnigas

yttrande, att anledning ej finnes att frångå den typ som gäller

för under byggnad varande u-båtar.

Marinförvaltningen anser det vara av vikt, att åtgärder, avsedda

att åstadkomma förbättrade möjligheter för minläggning bliva vidtagna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Sakkunnigas förslag, att ett antal tralnre jämte erforderlig utrustning

för min svepning avses att tagas i anspråk vid krigstillfälle, finner

sig ämbetsverket böra tillstyrka.

Ämbetsverket anser beträffande marinens flygbåtsmateriel, att densamma,

såsom sakkunniga föreslagit, tillsvidare kan begränsas till tvenne

krigsmässiga typer, den ena tung och den andra lätt.

Vad beträffar det fasta kustförsvaret har marinförvaltningen icke

något att erinra mot de av sakkunniga gjorda uttalandena.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

sjöss anföra i sitt utlåtande den 30 november 1916, att. den motivering

för den nya kryssartypen, som förebragts av sakkunniga, synes klart

ådagalägga nödvändigheten av att en dylik fartygstyp tillföres svenska

flottan och betona särskilt den ökade möjlighet, som genom införande

av en dylik typ beredes för utförande av offensiva mineringar.

Förbättrande av jagarnas egenskaper i vad angår sjöduglighet, fart

och stridsvärde anse myndigheterna önskvärd, men i betraktande av

vikten att antalet påräkneliga fartyg icke bliver för ringa, dela myndigheterna

sakkunnigas av marinförvaltningen biträdda åsikt att de till

1914 års program hörande jagarna böra vara lika med de nu under

byggnad varande.

Myndigheterna instämma i vad sakkunniga anfört angående u-båtar.

Mot den av sakkunniga förebragta utredningen, såvitt angår det

fasta kustförsvaret, förklarar sig chefen för kustartilleriet i yttrande den

29 december 1916 i stort sett icke hava något att erinra.

Härutöver framlägger emellertid bemälde chef ytterligare utredning

angående behovet av ökat antal luftkanoner och särskilda flygbåtar för

kustfästningarna ävensom av vedettbåtar.

I yttrande den 4 januari 1917 över sakkunnigas betänkande, såvitt

angår det fasta kustförsvaret, har chefen för fortifikationen förklarat sig

i huvudsak instämma i chefens för kustartilleriet yttrande.

Chefen för generalstaben anför i yttrande den 17 januari 1917, att

en bland erfarenheterna från världskriget torde vara den att det

numera är möjligt att genom automobilisering giva artilleri av ända upp

Chefens för

marinstaben

och inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss utlåtande

den BO november

1916.

Chefens för

kustartilleriet

yttrande den

29 december

1916.

Chefens för

fortifikationen

yttrande den

4 januari

1917.

Chefens för

generalstaben

yttrande den

17 januari

1917.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

till 30,5 cm. kaliber en stor rörlighet. Att denna omständighet även

vid det fasta kustförsvarets ordnande blir av betydelse synes generalstabschefen

troligt.

Nybyggnad av viss ytterligare undervattensbåtmateriel i anslutning

till riksdagens år 1914 och 1915 härom gjorda

uttalanden.

Sakkunnigas

betänkande

den 15 augusti

1916.

I sitt betänkande erinra sakkunniga, att enligt beslut av 1914

års senare riksdag skulle för nyanskaffning av krigsfartygsmateriél under

åren 1915—1919 användas ett sammanlagt belopp av 45,232,000 kronor,

fördelat sålunda:

för byggande av 2 pansarbåtar, 4 jagare och u-båts
materiel

.................................................................. 41,414,000 kronor,

samt till påbörjande eller byggande under perioden

1915—1919 av ytterligare krigsfartygsmateriél

av slag, som framdeles skulle bestämmas........... 3,818,000 »

Summa 45,232,000 kronor.

Sakkunniga anföra vidare, hurusom Kungl. Maj: t, efter vederbörande

myndigheters hörande, i proposition nr 130 år 1915 föreslagit

riksdagen, att den då ännu icke disponerade summan, 3,818,000 kronor,

finge användas till byggande av u-båtsmatériel, men att Kungl. Magt

samtidigt bringade till riksdagens kännedom, att det med hänsyn till

ändrade material- och arbetskostnader m. m. för det dåvarande ej kunde

med bestämdhet uppgivas, huruvida överskottet verkligen skulle komma

att uppgå till den beräknade storleken, riksdagen uttalade i skrivelse

nr 110 år 1915 som svar härå, att riksdagen i princip intet hade att

erinra mot att ytterligare belopp av de för åren 1911—1919 beviljade

medlen användes för undervattensbåtförsvaret, men då det icke syntes

uteslutet, att ytterligare erfarenhet på detta område kunde av det pågående

kriget erhållas, och då det enligt riksdagens mening därjämte

vore angeläget att undvika, att genom riksdagens beslut i förevarande

fråga den beräknade totalkostnaden för nyanskaffning av krigsfartvgsmateriel

under åren 1915—1919 om 45,232,000 kronor komme att överskridas,

ansåge sig riksdagen böra endast på det sätt bifalla Kungl.

Maj:ts framställning, att av ifrågavarande medel ett belopp av 1,950,000

kronor användes för byggande av undervattensbåtmateriel. Beträffande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 73.

användningen av återstoden syntes riksdagen böra sättas i tillfälle att

längre fram under byggnadsperioden fatta beslut.

Sakkunniga framhålla nu, att sedan den tid, då 1914 års senare

riksdag fattade beslut om nyanskaffning av krigsfartygsmateriel, kostnaderna

för dylik anskaffning så väsentligen ökats, att även om det

återstående av riksdagen ännu icke anvisade beloppet å nybyggnadsanslaget

för 1915—1919 eller 1,868,000 kronor i sin helhet toges i anspråk för

täckande av de merkostnader, som genomförandet av det vid 1914 års

senare riksdag beslutade byggnadsprogrammet kunde komma att föranleda,

ändock ett avsevärt belopp skulle härför ytterligare erfordras.

Men om det meromnämnda av riksdagen ännu icke anvisade beloppet,

1,868,000 kronor, toges i anspråk för att täcka en del av merkostnaderna,

så uppkomme en materielbrist i det program, som riksdagen år 1914

godtagit. Ty det var otvivelaktigt riksdagens mening år 1914, att flottan

under perioden 1915—1919 skulle tillföras ytterligare materiel för den

då icke disponerade överskottssumman av omkring 4 miljoner kronor.

Med ledning av riksdagens uttalande i skrivelse nr 110 år 1915 kunde

förutsättas, att sistnämnda belopp i sin helhet skulle kommit att användas

till byggandet av u-båtsmateriel.

Därest den till följd av merkostnaderna hittills icke beviljade u-båtsmaterielen

bleve anskaffad, skulle det totala nybyggnadsprogrammet för

1915 —1919, i anslutning till den av 1914 års senare riksdag godkända

nybyggaadsplanen och 1915 års riksdags uttalande i ämnet, komma att

omfatta 2 pansarbåtar, 4 jagare och ett ökat antal u-båtar.

I sitt utlåtande den 6 november 1916 erinrar marinförvaltningen

bland annat om ämbetsverkets skrivelse den 29 september 1916 angående

värnskattemedel, däri marinförvaltningen framhållit, att användning

av ifrågavarande belopp av 1,868,000 kronor för täckande av

ökade kostnader för de till nybyggnad redan beslutade fartygen skulle

innebära en inskränkning av det antal fartyg, som vid tiden för 1914 års

senare riksdags beslut ansågs kunna inrymmas inom den beviljade anslagssumman

av 45,232,000 kronor.

Jämväl chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar

till sjöss uttala i utlåtandet den 30 november 1916, att den föreslagna nybyggnaden

av u-båtsmateriel skulle innebära en komplettering av 1914

års byggnadsprogram, och då krigserfarenheten otvetydigt bestyrkt u-båtarnas

stora betydelse för försvaret, tillstyrka myndigheterna sakkunnigas

förslag.

Marinförvaltningens

utlåtande

den 6 november

1916.

Chefens för

marinataben

och inspektörens

av

flottans

övningar till

sjöss utlåtande

den

30 november

1916.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Sakkunnigas

betänkande

den 15 augusti

1916.

Fartygsmaterielens förslitning och clärav föranlett behov av

ersättning.

Sakkunniga anföra i sitt betänkande beträffande fartygsmaterielens

förslitning följande. De senast gångna två åren hava på det mest otvetydiga

sätt visat, att för ett land med Sveriges geografiska och militärpolitiska

läge neutralitetsvaktens utförande i väsentlig mån tillkommer

flottan. Fordringarna på flottans neutralitetsvakt hava också varit i ständigt

stigande. Kusternas längd jämte behovet av oavlåtlig vaktgöring hava

vållat, att det jämförelsevis ringa antal fartyg som stått till förfogande

under den tid flottan varit mobiliserad måst vara i nästan ständig verksamhet,

vilket förorsakat, att vissa delar av flottans materiel förslitits i

sådan grad att en tidigare överflyttning till lokalstyrka eller förläggning

i materielreserv, än vad som i 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande

bestämdes, bör äga rum. Som mobiliseringstillståndet ännu kan komma

att räcka länge, är än ytterligare förslitning att vänta. Det är tydligt,

att ersättning för den förslitna materielen måste lämnas, därest ej flottans

stridsvärde skall nedgå under det, som i nämnda plan avsågs.

Sakkunniga erinra om det yttrande, som marinförvaltningen, chefen

för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss avgivit

den 24 mars 1916 och vari bland annat uttalas, att såväl maskinerier

som skrov å vissa torpedkryssare och minfartyg m. fl. slitits betydligt

och att dessa fartyg knappast kunna anses vara i sådant tillstånd, att

de motsvara de fordringar, som böra ställas på dem såsom ingående i

kustHottan, samt att såväl maskiner som särskilt skroven å jagare och

torpedbåtar slitits i så hög grad att beträffande de äldre av dessa det

är ovisst, om de längre böra tjänstgöra i kustHottan.

Till frågans vidare belysande hava sakkunniga sedermera infordrat

uppgifter från varvscheferna i Karlskrona och Stockholm samt avdelningschefen

för Göteborgsavdelningen. Av de inkomna uppgifterna har

framgått, bland annat, att samtliga-jagare ävensom flertalet torpedbåtar

och u-båtar varit oavbrutet rustade sedan mobiliseringens början, alltså

i augusti 1916 under en tid av över två år.

Sakkunniga sammanfatta sina uttalanden om fartygens förslitning

på följande sätt. De förslitna fartygen kunna uppdelas i två grupper,

nämligen dels sådana, vilka över huvud taget alls icke längre böra kvarstå

i sjöstyrkorna utan omedelbart utgå ur dessa och ersättas, dels sådana,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

2a

som kunna kvarstå i lokalstyrkorna, om ock deras stridsvärde även i

dessa styrkor icke är sådant som blivit förutsatt.

Till den förstnämnda gruppen höra nio torpedbåtar, av vilka dock

två enligt av riksdagen 1914 godkänd plan avses att under alla förhållanden

år 1918 utgå ur sjöstyrkorna. Återstående sju torpedbåtar

böra utgå ur lokalstyrkorna och överföras till vedettbåtar eller läggas i

materielreserv samt ersättas med motsvarande överflyttning från kustflottan,

vilken i sin ordning bör erhålla ersättning genom nyanskaffning.

I de planer för flottans förnyande, som legat till grund för 1914 års

senare riksdags beslut, avsågs att för varje utrangering av tre torpedbåtar

skulle ersättning ske med en jagare. De sju förslitna torpedbåtarna

böra således ersättas med minst två jagare. Enär den totala årskostnaden

för två jagare uppgår till i det närmaste samma belopp som

den totala årskostnaden för sju torpedbåtar, förorsakar den föreslagna

omsättningen av fartygsmateriel icke ökade årskostnader, i följd varav

ramen för flottans utveckling enligt 1914 års beslut i detta fall icke

överskrides. Ytterligare fyra torpedbåtar äro, även de, så förslitna att

de rätteligen ävenledes böra utrangeras, men då de enligt beräknade livslängder

ej skola förrän år 1927 utgå ur sjöstyrkorna, bör man tillsvidare

räkna med deras kvarstående.

Till den andra gruppen fartyg, nämligen de som visserligen äro

förslitna men likväl, och särskilt med hänsyn till flottans ringa styrka,

böra tillsvidare kvarstå i lokalstyrkorna, räknas vissa torpedkryssare och

minfartyg ävensom två jagare, nyssnämnda fyra torpedbåtar järn te ytterligare

en torpedbåt samt viss u-båtsmateriel. Enär en del av dessa fartyg under

alla förhållanden avses att år 1919 tillföras lokalstyrkorna, bör ersättning

till kustflottan lämnas endast för återstoden. Denna ersättning beräknas

till två lätta kryssare och två nybyggda jagare. Enär de fartyg, som

enligt vad sålunda föreslagits skulle överflyttas till lokalstyrkorna, icke

komme att intaga sina platser därstädes i stället för motsvarande antal

utrangerade fartyg, innebär förslaget en utökning i 1914 års program.

En sådan utökning måste emellertid anses nödvändiggjord ej blott

genom förslitningen utan ock på grund av erfarenheterna från kriget

särskilt rörande behovet av lätta fartyg.

I sitt utlåtande den 6 november 1916 erinrar marin förvaltningen,

att ämbetsverket vid upprepade tillfällen framhållit, hurusom flottans

fartygsmateriel genom stark slitning under tjänstgöringen för neutralitetens

skyddande nedgått i stridsvärde hastigare än som i 1914 års orga
-

Marinförvaltningens

utlåtande

den

6 november

1916.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Chefens för

marinstaben

och inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss utlåtande

den

30 november

1916.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 73.

nisation beräknats. Någon minskning i flottans krigsberedskap kan för

närvarande icke antagas vara möjlig. Snarare komma kraven på krigsberedskapen

att ökas i mån som världskriget fortskrider, och en fortgående

stegrad förslitning av fartygsmaterielen och nedsättning av dess

stridsvärde är sålunda att vänta. Ersättning måste beredas för den

hastigare nedsättning av stridsvärdet, som örlogsflottan till följd av mobiliseringen

fått vidkännas. Sakkunnigas utredning understryker ytterligare

icke blott förslitningens alltmer ökade omfattning utan även behovet

av synnerligen kraftiga åtgärder för att genom ersättning av särskilt

torpedfartygsmaterielen motverka den betydande nedgången i stridsvärde.

Beträffande sakkunnigas förslag i vad det avser ersättande av förslitna

torpedbåtar genom nybyggnad av jagare anser ämbetsverket det

vara synnerligen betänkligt att, såsom i 1914 års plan förutsattes, beräkna

ersättning för tre torpedbåtar med endast en jagare. Åven om jagarna var

för sig kunna i ekonomiskt avseende ungefärligen jämställas med tre torpedbåtar,

torde, med hänsyn till såväl krigserfarenheterna som erfarenheterna

från neutralitetsvakten, inskränkningen i antalet övervattenstorpedfartyg

med en dylik beräkningsgrund bliva alltför stor. Ämbetsverket anser

sålunda, att ersättning bör lämnas för två torpedbåtar med en jagare.

Sakkunnigas förslag att låta vissa torpedbåtar, vilka enligt sakkunnigas

förklaring måste betraktas som så förslitna att de rätteligen böra såsom

sådana utgå ur lokalstyrkorna, likväl kvarstå där, kan ämbetsverket ej

biträda. Ämbetsverket anser nämligen, att även dessa torpedbåtar böra

överföras till vedettbåtar eller läggas i materielreserv. I enlighet med

vad sålunda anförts skulle ersättning för sammanlagt tolv torpedbåtar

lämnas genom sex jagare, vilkas nybyggande bör snarast igångsättas.

Ämbetsverket ansluter sig till såväl sakkunnigas uppfattning, att

vissa torpedkryssare och minfartyg ävensom två jagare och viss u-båtsmateriel

böra kvarstå i tjänst i lokalstyrkorna som ock sakkunnigas förslag

om ifrågavarande fartygs ersättande i kustflottan.

I sitt gemensamma utlåtande den 30 november 1916 yttra chefen

för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss beträffande

fartygsmaterielens förslitning och ersättning för densamma genom nybyggnad

följande. Den långa tid, som åtgår för krigsfartygsmaterielens

förnyande, utesluter uppskov med den förslitna materielens ersättning.

Myndigheterna dela marinförvaltningens uppfattning, att ersättning nu

bör lämnas för sammanlagt tolv torpedbåtar samt att denna ersättning

bör ske huvudsakligen i enlighet med 1914 års flottplan, sålunda i

s. 25 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

25

►

detta fall med fyra jagare. På detta sätt kommer byggandet av sammanlagt

sex jagare att erfordras för att inom kustflottan ersätta de förslitna

två jagarna samt en torpedbåtsflottilj. Den av sakkunniga föreslagna

anskaffningen av fyra jagare liksom den av marinförvaltningen förordade

omedelbara anskaffningen av sex jagare och den av myndigheterna nu

beräknade anskaffningen av likaledes sex jagare håller sig inom ramen för

den flottplan, som låg till grund för 1914 års senare riksdags beslut om

nybyggnader för perioden 1915—1919, varför densamma icke kan anses

innebära någon principiell avvikelse från nämnda plan utan endast utgöra

ett påskjmdande av planens genomförande.

Genom att överföra de tolv torpedbåtarna till vedettbåtar erhålles ett

ökat antal av sistnämnda båtslag, vilket erfordras för minerings- och

minsvepningstjänst. Detta utgör en ytterligare anledning att så snart

ske kan låta verkställa det ifrågasatta överförandet av torpedbåtar och

samtidigt därmed uppbringa antalet jagare i kustflottan till den i 1914

års flottplan angivna slutsiffran.

Förslag till nyanskaffningar och nyanläggningar.

Anskaffning av fartygsinateriel.

Sakkunniga sammanfatta på följande sätt sina uttalanden beträffande

anskaffning av fartygsmateriel.

Med den angivna förutsättning, att de merkostnader, som genomförandet

av 1914 års program kan till följd av ökade material- och arbetspriser

komma att medföra, bliva täckta genom särskilda medel, föreslå

sakkunniga, i anslutning till den av 1914 års senare riksdag godkända

nybyggnadsplanen och 1915 års riksdags uttalande angående u-båtsmateriel,

att ett belopp av 2,000,000 kronor avses för byggande av

u-båtsmateriel.

Sakkunniga föreslå vidare, att ett belopp av 4,000,000 kronor avses

till nybyggnad av två jagare, vilka skulle utgöra ersättning för sju förslitna

torpedbåtar.

Som ersättning i kustflottan för torpedkryssare och minfartyg ävensom

för två jagare, vilka fartyg anses böra överföras till lokalstyrkorna,

föreslå sakkunniga nybyggnad dels av två lätta kryssare till beräknad

sammanlagd kostnad av 13,400,000 kronor, dels av två jagare för en kostnad

av tillsammans 4,000,000 kronor.

Såsom nyanskaffning föreslå sakkunniga dessutom, och särskilt med

ledning av erfarenhetarna från kriget nybyggnad, av ytterligare u-båtsmateriel

till beräknad kostnad av 2,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 59 höft. (Nr 73.)

Sakkunnigas

betänkande

den 15

augusti 1916.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Marinförvaltningens

utlåtande

den

6 november

1916.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Sakkunniga föreslå alltså följande nyanskaffning av fartygsmateriel:

8

Kronor.

j 1. För t ullbord ande av 1914 års program ...

_

_

u-båtsiuateriel

2,000,000

1 2. Till ersättning för förslitna torpedbåtar...

—

2 jagare

—

4,000,000

Summa fartyg, icke fordrande årskost-

nåder utanför 1914 års program ...

—

2 jagare

u-båtsmateriel

6,000.000

B. Nyanskaffning, påkallad dels av krigets

omedelbara erfarenheter och dels av för-

slitning, samt fordrande årskostnader

utanför 1914 års program..................

2 lätta kryssare

—

—

13,400,000

samt .............................................

—

2 jagare

—

4,000,000

jämte.............................................

—

—

u-båtsmateriel

2,000,000

Summa

2 lätta kryssare

4 jagare

u-båtsmateriel

25,400,000

I sitt meromnämnda utlåtande den 6 november 1916 anför marinförvaltningen

följande. De anskaffningskostnader, med vilka sakkunniga

räknat, torde under nu rådande förhållanden i allmänhet vara för låga;

kostnaderna böra ökas, för angiven u-båtsmateriel med 200,000 kronor, för

varje jagare med 250,000 kronor samt för varje lätt kryssare med

1.300.000 kronor, alltså för det av sakkunniga uppställda programmet

med sammanlagt 3,800,000 kronor, varigenom den av de sakkunniga

beräknade anskaffningskostnaden skulle stiga från 25,400,000 kronor till

29.200.000 kronor.

Ämbetsverket ansluter sig till sakkunnigas förslag i vad beträffar

nybyggnad av u-båtsmateriel.

Ersättningen för förslitna torpedbåtar genom nybyggnad av jagare anser

ämbetsverket, såsom förut nämnts, icke kunna sättas lägre än till sex jagare i

stället för av sakkunniga föreslagna två jagare. Sistnämnda belopp,

29.200.000 kronor bör därför ökas med 9,000,000 kronor till 38,200,000

kronor. Därest emellertid den av ämbetsverket ifrågasatta utvecklingen av

jagartypen med hänsyn till sjöduglighet, fart och bestyckning skall äga

rum, bör kostnaden per jagare ökas med i runt tal 500,000 kronor eller

för av ämbetsverket föreslagna åtta jagare med 4,000,000 kronor, varigenom

totalkostnaden för nyanskaffningar av fartygsmateriel stiger till

42.200.000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

sjöss anse, som nämnt, att ersättning för förslitna torpedbåtar bör ske

med fyra jagare och för två förslitna jagare med två nybyggda jagare,

alltså med sex nybyggda jagare. Med de av marinförvaltningen beräk»

nade priserna och den ifrågasatta förbättringen å jagartypen skulle alltså

det av myndigheterna förordade nybyggnadsprogrammet draga en kostnad

av sammanlagt 36,700,000 kronor.

Nyanläggningar och nyanskaffningar för det fasta kustförsvaret.

I sitt betänkande anföra sakkunniga bland annat, att på grund av

finansiella skäl, som gjorde sig gällande vid framläggandet av 1914 års

plan, kustfästningarnas behov av kraftigt svårt artilleri endast delvis komme

att enligt nämnda plan tillgodoses. Sakkunniga anse med ledning av

krigserfarenheterna att ytterligare viss anskaffning av svårt artilleri för

det fasta kustförsvaret erfordras. Vidare framhålles behovet av luftkanoner

till skydd för vissa viktigare försvarsanstalter inom kustfästningarna.

För tillgodoseende av nämnda behov föreslå sakkunniga nyanläggningar

och nyanskaffningar för kustfästningarna till ett sammanlagt belopp av

2.155.000 kronor. I samband härmed erforderliga årskostnader beräknas

uppgå till omkring 55,000 kronor.

Marinförvaltningen förklarar i utlåtandet den 6 november 1916 sig

biträda sakkunnigas uttalanden och förslag i fråga om nyanläggningar

och nyanskaffningar för det fasta kustförsvaret, dock att sammanlagda

kostnaden härför till följd av prisstegringar måste beräknas uppgå till

3.575.000 kronor.

I sitt utlåtande den 30 november 1916 tillstyrka chefen för marinstaben

och inspektören av flottans övningar till sjöss de sakkunnigas

förslag beträffande nyanläggningar och nyanskaffningar för det fasta kustförsvaret.

Chefen för kustartilleriet har icke något att erinra mot sakkunnigas

förslag, såvitt angår det fasta kustförsvaret, men hemställer därutöver

om anskaffning av ytterligare luftkanoner och särskilda flygbåtar

för kustfästningarna ävensom av vedettbåtar.

Ej heller chefen för fortifikationen har något att erinra mot sakkunnigas

förslag i fråga om det fasta kustförsvarets stärkande.

Chefens för

marinataben

och inspektörena

av flottans*

övningar till

sjöaa utlåtande

den 30 november

1916

Sakkunnigas

betänkande

den 16 augusti

1916.

Mariuförvaltningens

utlåtande

den

6 november

1916.

Chefens för

marinstaben

och inspektörens

av flottans

övningar till

sjöss utlåtande

den 30 novem*

ber 1916.

Chefens för

kustartilleriet

yttrande den

29 december

1916.

Chefens för

fortifikationen

yttrande den

4 januari

1917.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Chefen* för

generalstaben

yttrande den

17 januari

1917.

Chefens för

marinstaben

skrivelse den

8 februari

1916, marinförvaltningens

utlåtande den

21 februari

1916 samt

marinförvaltningeus,

chefens för

marinstaben

och inspektörens

av flottans

övningar till

sjöss yttrande

den 24 mars

1916.

Proposition

nr 219 år

1916.

Riksdagens

skrivelse nr

219 år 1916.

Sakkunnigas

betänkande

den 15 augusti

1916.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

I sitt yttrande den 17 januari 1917 har chefen för generalstaben

icke haft något att erinra mot nu ifrågavarande förslag rörande det

fasta kustförsvarets stärkande, men i samband härmed framställt visst

förslag till ändring i 1914 års plan för det fasta kustförsvarets stärkande.

Nyanskaffning för marinens flygväsende.

I skrivelse den 8 februari 1916 framlade chefen för marinstaben

en uppsättningsplan för marinens flygväsende, i vilken avsågs, att detsamma

skulle uppbringas till visst antal flygbåtar, hälften tunga och

de övriga lätta. Därjämte borde uppföras vissa förvaringsskjul för flygbåtar

samt anskaffas motorbåtar och motorjollar för flygväsendet. - Häröver

avgav marinförvaltningen den 21 i samma månad utlåtande, däri

ämbetsverket förklarade sig icke hava något väsentligt att mot nämnda

plan erinra, men att, huvudsakligen med hänsyn till möjligheten av en

av pågående krig betingad typförändring, uppsättningen borde fördelas

på tre år. För planens genomförande erforderliga medel, i den

mån sådana icke redan funnes tillgängliga, hade beräknats till 973,100

kronor. I gemensamt yttrande den 24 mars 1916 uttalade marinförvaltningen,

chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

sjöss, att det vore synnerligen angeläget, att marinens flygväsende med

det snaraste bragtes i överensstämmelse med meromnämnda plan, men

att enahanda belopp, 135,000 kronor, som hos 1916 års riksdag för

flygbåtsmateriel äskats på extra stat för år 1917, borde även uppföras

på extra stat för år 1918, varigenom den återstående behovssumman

nedginge till (973,100—135,000 =) 838,100 kronor.

I proposition nr 219 år 1916 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

till anskaffande av materiel m. m. för marinens flygväsende bevilja ett

anslag av 838,100 kronor och därav för år 1917 anvisa ett belopp av

120,100 kronor. Sistnämnda belopp var avsett till anordnande av förvaringsskjul

för flygbåtar m. m.

Kungl. Maj:ts framställning vann, såsom framgår av riksdagens

skrivelse nr 219 år 1916, endast i så måtto riksdagens bifall, att ett

belopp av 120,100 kronor beviljades till anordnande av förvaringsskjul

för flygbåtar m. m.

Sakkunniga hava i sitt betänkande den 15 augusti 1916 beräknat

behovet av flygbåtar för marinens flygväsende till samma antal som i

chefens för marinstaben förut anmärkta skrivelse den 8 februari 1916.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78. 29

Behovet av nyanskaffning hava sakkunniga uppskattat med tagen hänsyn

till flygbåtars beräknade livslängd samt till förefintligheten redan nu

av visst antal mobiliseringsbara flygbåtar.

Erfarenheten från tjänstgöringen vid de av flottan sedan hösten

1914 bemannade flygstationerna har givit vid handen, att dessa nödvändigtvis

måste förfoga över sjövärdiga, relativt snabbgående motorbåtar.

Dessa båtars uppgift skulle i huvudsak bestå i att vid behov

bogsera flygbåten, att vid mindre haverier tillföra densamma sådana

i-eservdelar, som ej kunna medföras under flygningen, att å vissa förut

bestämda platser inom spaningsområdet möta med för komplettering av

förråden avsedda oljor och ammunition in. in. samt att vid allvarsammare

haverier av flygbåten hastigt och med minsta kostnader bärga

densamma.

Sakkunniga erinra om, att 1916 års riksdag anvisat 135,000 kronor

å extra stat för år 1917, och förutsätta, att även för år 1918 ett motsvarande

belopp eller 135,000 kronor bliver av 1917 års riksdag beviljat,

allt för byggande av flygbåtsmateriel (jämför statsverkspropositionen år

1917, femte huvudtiteln, sid. 110). Medelsbehovet utöver dessa 270,000

kronor beräknas uppgå till 643,000 kronor.

Från och med år 1919 skulle enligt denna plan en normal omsättning

av flygbåtsflottan med visst antal flygbåtar om året kunna taga

sin början; den härför erforderliga årliga anskaffningskostnaden beräknas

till 425,000 kronor. Den årliga underhållskostnaden beräknas uppgå

till 75,000 kronor, i vilken summa även underhållet av flygväsendets

motorbåtar bör kunna inrymmas. Sammanlagda årliga nyanskaffningsoch

underhållskostnaderna för flygväsendets materiel kommer på så sätt

från och med år 1919 att uppgå till 500,000 kronor.

Vad sedan angår behovet av förvaringsskjul för flygbåtsmaterielen,

så hava i Karlskrona och Göteborg redan, med anlitande av medel, som

för ändamålet stått till förfogande, fasta flygskjul uppförts, och vid

Gustafsviks örlogsdepå kommer i sammanhang med övriga anläggningar

därstädes att byggas dylika förvaringsskjul. Då det ur beredskapssynpunkt

måste betraktas som en stor fördel att hava ett visst antal flygbåtar

redan i fredstid* förlagda i omedelbar närhet av den plats, å vilken

de i händelse av mobilisering skola träda i tjänst, bör en fredsförläggning

till ovannämnda platser av visst antal båtar för vartdera stället

genomföras, varigenom jämväl vinnes den fördelen, att ytterligare tillbyggnad

av flygskjulen å Stockholms varv, utöver vad som av 1916

års riksdag beslutats, ej skulle bliva erforderlig.

Ett visst antal flygbåtar förutsättes skola tilldelas depåfartyget Skagul

med tillhörande tälthangar jämte pråmar. Därvid bör tagas i över
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

vägande, huruvida icke å detta fartyg anordningar kunna vidtagas

för möjliggörande av uppställning ombord av ett antal lätta flygbåtar.

Återstående flygbåtar beräknas kunna härbärgeras i redan befintliga

skjul i Stockholms skärgård och vid Öresund samt i ytterligare ett skjul,

som, enligt vad sakkunniga inhämtat, lärer på frivillighetens väg komma

att inom kort uppföras å Gottland.

Bemanningen för flygbåtarna torde till stor del kunna uttagas bland

värnpliktiga, som före fredstjänstgöringens inträde förvärvat sig härför

erforderliga grundläggande färdigheter, och som under sin tjänstgöring

vid flygväsendet sedermera erhållit fortsatt utbildning. Stambemanningen

kan härigenom begränsas i vad beträffar officerspersonalen till

den, som i hemliga bilagan till propositionen nr 60 år 1914 angavs såsom

behövlig, men antalet flygbåtsmaskinister behöver ökas med 2 utöver

vad som angivits i nyssnämnda bilaga. Årskostnaderna för dessa flygbåtsmaskinister

beräknas till omkring 2,450 kronor. Kostnaderna för

stampersonalens fredsövningar, vilka böra pågå året om, beräknas utgå

från ordinarie anslagen till krigsberedskap och övningar.

Marinförval t- Marinförvaltningen biträder i sitt utlåtande den 6 november 1916

låtande0 d^n G sakkunnigas förslag i vad rör nyanskaffning av flygbåtar och undernovember

hållet av flygmaterielen. Ifrågasatta anordningen å depåfartyget Skagul

lör uppställande av flygbåtar anser ämbetsverket däremot icke böra

komma till utförande.

Chefens för Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

och’ inspektö- 8jÖ8S tillstyrka i sitt utlåtande den 30 november 1916 den anskaffning

rens av flottana av flygbåtar, som föreslagits av sakkunniga, samt betona önskvärd''Tjös^uUå1

heten av en allsidig utredning angående luftvapnets uppgifter inom

tande den 30 riksförsvaret, på det att detta vapen må hastigast möjligt uppnå den

n°i9i6.er utveckling, som betingas av dess alltjämt växande betydelse för krigföringen.

chefens I utlåtandet den 29 december 1916 framställer chefen för kust
artilleriet

ut- artilleriet vissa särskilda krav angående flygmateriel, som bör avses att

utande den 29 medverka vid kustfästningarnas försvar, ävensom angående dylik matedöi9™6>er

riels bemanning. I övrigt har chefen för kustartilleriet icke haft något

att erinra mot sakkunnigas ifrågavarande förslag.

Marinför- Nu har emellertid marinförvaltningen i skrivelse den 17 januari

skrivelseden 1917 anmält, att, sedan ovan anförda planer för anskaffning av flyg17

januari båtsmateriel uppgjorts, en del omständigheter inträffat, som oavvisligen

kräva en omläggning av dessa planer i vad angår flygbåts
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73. 31

typerna, om deri för marinens flygvapen önskade effektiviteten verkligen

skall vinnas. Marinförvaltningens nämnda skrivelse är i huvudsak av

följande innehåll.

På den militära flygteknikens område *hava erfarenheterna tydligen

påvisat nödvändigheten av att övergå till flygbåtar av väsentligt större,

kraftigare och snabbare typ än vad för helt kort tid tillbaka ansågs

behövligt. Det är uppenbarligen av största vikt att vårt land ej på

ifrågavarande område från början kommer att intaga en efterhandsställning.

Det står nu klart, att de föreslagna båda typerna var för sig

böra göras kraftigare, snabbare och mera sj ovärdiga än vad i förutnämnda

planer på materielens dåvarande ståndpunkt ansågs behövligt, och detta

kan endast vinnas genom att väsentligt utöka motorstyrkan. Av denna

anledning uppställas för såväl den tunga som den lätta typen vissa krav,

som marinförvaltningen anser böra med nödvändighet tillgodoses.

Givetvis komma ifrågasatta förändringar av den till anskaffning

föreslagna materielen att förorsaka avsevärt ökade anskaffningskostnader,

icke minst på grund av de alltjämt stegrade materialpriserna. Uppsättningen

bör ske under loppet av tre år, varigenom flygbåtar, som

uppsättas i första omgången, efter tre år kunna överföras till övningsmateriel,

samtidigt som ersättning lämnas genom nybyggnad av motsvarande

antal.

De anslag, som för en lämplig fördelning av anskaffningen erfordras,

skulle för år 1917 belöpa sig till sammanlagt 938,000 kronor. Om

från denna summa dragés av 1916 års riksdag anvisat belopp å extra

stat för år 1917 för byggande av flygbåtsmateriel 135,000 kronor,

återstår ett anslagsbehov för år 1917 av 803,000 kronor. För år 1918

skulle erfordras tillhopa 875,000 kronor. Om från denna summa dragés

det av Kungl. Maj:t hos innevarande års riksdag äskade ännu ej beviljade

anslaget till flygbåtsmateriel för år 1918 eller 135,000 kronor,

återstår ett anslagsbehov för 1918 av 740,000 kronor. För år 1919

skulle erfordras tillhopa 875,000 kronor.

Den totala kostnaden för anskaffande av flygbåtsmateriel för marinen

under åren 1917—1919 skulle enligt detta förslag uppgå till

2,688,000 kronor, varav 135,000 kronor redan äro beviljade och 135,000

kronor av riksdagen äskade. Därefter skulle från och med år 1920

ske en årlig ersättning till en kostnad av 875,000 kronor. Underhållskostnaden

för nämnda flygbåtsmateriel torde tillsvidare och intill dess

praktisk erfarenhet vunnits kunna i överensstämmelse med sakkunnigas

förslag beräknas till sammanlagt 75,000 kronor per år.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Chefens för

marinstaben

yttrande den

2 februari

1917.

Marinförvaltningens

och

chefens för

marinstaben

skrivelse den

7 december

1916.

. Marinförvaltningens,

chefens för

marinstaben

och inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss yttrande

den 24 mars

1916.

Proposition nr

219 år 1916.

Kungl. Mäj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Marinförvaltningen hemställer, att vid uppgörande av plan för sjöförsvarets

stärkande den sålunda gjorda förnyade utredningen måtte

läggas till grund för beräknande av flygvapnets medelsbehov, utöver

för år 1917 beviljade och för år 1918 i statsverkspropositionen begärda

belopp, tillhopa 270,000 kronor.

I yttrande den 2 februari 1917 instämmer chefen för marinstaben

till fullo i den av marinförvaltningen uttalade åsikten, att det ej kan

anses tillrådligt att nu anskaffa flygplan, som ej stå på’höjdpunkten

av utveckling, samt tillstyrker det förslag till ökande av våra projekterade

flygbåtars stridsvärde, som av marinförvaltningen framställts.

Som marinförvaltningens förslag endast omfattar typfrågan, utan

att någon ökning av antalet flygbåtar utöver de i planerna upptagna

förutsättes, lärer personalbehovet ej härigenom undergå någon förändring.

Det av chefen för kustartilleriet framställda kravet angående flygbåtsmateriel,

som avses att medverka vid kustfästningarnas försvar, bör

kunna tillgodoses inom ramen av här ifrågavarande organisation av

marinens flygväsende.

Artilleriammunition för flottan.

I skrivelse den 7 december 1915 hava marinförvaltningen och

chefen för marinstaben med åberopande av erfarenheterna från det pågående

kriget framhållit nödvändigheten av ökad tillgång till reservammunition

samt beräknat kostnaderna för föreslagen ökning till sammanlagt

4,050,000 kronor.

Marinförvaltningen, chefen för marinstaben och inspektören av flottans

övningar till sjöss hava i yttrande den 24 mars 1916 anslutit sig till

nyss omförmälta, i skrivelse den 7 december 1915 framlagda beräkningar

och tillika anfört, att i första hand de nya pansarbåtarnas ammunitionstillgång

borde förstärkas med 1 4 utredning till beräknad kostnad av

540,000 kronor.

I proposition nr 219 år 1916 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

till anskaffande av artilleriammunition för stridsfartygen bevilja ett anslag

av 540,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73. 53

Såsom framgår av riksdagens skrivelse nr 219 år 1916 vann Kungl.

Maj:ts framställning i berörda hänseende för det dåvarande icke riksdagens

bifall.

Under erinran att riksdagen år 1916 icke funnit sig kunna bifalla

Kungl. Maj:ts framställning såvitt anginge anskaffande av artilleriammunition

för stridsfartygen, hemställa sakkunniga i sitt betänkande

den 15 augusti 1916, att ifrågavarande anskaffning måste åvägabringas,

på det att förråden skola kunna uppnå den storlek som av de sjömilitära

myndigheterna angivits. Bland de behov, som närmast böra fyllas,

upptaga sålunda också sakkunniga en anskaffning enligt myndigheternas

förslag till beräknad kostnad av 540,000 kronor.

Marinförvaltningen anför i sitt utlåtande den 6 november 1916, att

anskaffningen av artilleriammunition för fartygen alltjämt bör fortgå i

syfte att stärka förefintliga förråd. Med hänsyn till dels svårigheten

att i förväg beräkna åtgången av olika slags ammunition och de stora

kostnaderna, som ammunitionens anskaffning föranleder samt möjligheten

att vid ett krigsutbrott forcera tillverkningen av åtminstone

vissa slags ammunition dels nödvändigheten av att i största utsträckning

använda de medel, som kunna avses för flottan, till nybyggnad av

fartyg såsom ersättning för försliten materiel, finner ämbetsverket, att

närmast behövlig anskaffning av artilleriammunition för stridsfartyg bör

begränsas att omfatta den, som av sakkunniga avses. Beräknade

kostnaden härför bör emellertid på grund av prisstegringar ökas från

040,000 kronor med 75 procent till 945,000 kronor.

Artilleriammunition för kustfästningarna.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben upptaga i sin omnämnda

skrivelse den 7 december 1915 kostnaden för erforderlig anskaffning av artilleriammunition

för kustfästningarna till 5,018,000 kronor. Som emellertid

tillgängliga medel icke ansågos medgiva en dylik anskaffning, föreslogo

sedermera samma myndigheter i skrivelsen den 24 mars 1916 gemensamt

med inspektören av flottans övningar till sjöss och efter chefens för

kustartilleriets hörande, att till artilleriammunition för kustfästningarna

skulle avses ett belopp av 500,000 kronor. I

I Kungl. Maj:ts proposition nr 219 till 1916 års riksdag äskades

för berörda ändamål i överensstämmelse med myndigheternas förslag

500,000 kronor, som av riksdagen beviljades.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 59 käft. (Nr 73.)

Riksdagens

skrivelse nr

219 år 1916.

Sakkunnigas

betänkande

den 16 augusti

1916.

Marinforvaltningens

utlåtande

den 6 november

1916.

Marinförvaltningens

och

chefens för

marinstaben

skrivelse den

7 december

1915 samt

samma myndigheters

jämte inspektörens

av flottans

övningar

till sjöss skrivelse-

den 24

mars 1916.

Proposition nr

219 &r 1916

ochriksdagens

skrivelse nr

219 samma år.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Sakkunnigas

betänkande

den 15 augusti

1916.

Marinförvaltningens

och

chefens för

marinstaben

skrivelse den

7 december

1915 och

samma myndigheters

jämte inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss skrivelse

den 24 mars

1916.

Proposition nr

219 år 1916.

Riksdagens

skrivelse nr

219 år 1916.

Sakkunnigas

betänkande

den 15 augusti

1916.

Marinförvaltningens

utlåtande

den 6 november

1916.

Sakkunniga anföra i sitt betänkande den 15 augusti 1916, att de

icke haft anledning att föranstalta om ytterligare utredning i förevarande

ärende utan beräkna således det till anskaffning av artilleriammunition

för kustfästnin garna erforderliga beloppet till (5,018,000 — 500,000

=) 4,518,000 kronor. Ifrågavarande anskaffning upptages emellertid icke

bland de behov, som anses nu närmast böra tillgodoses.

Minor för flottan.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben anförde dels i skrivelse

den 7 december 1915 dels i skrivelse gemensamt med inspektören

av flottans övningar till sjöss den 24 mars 1916, att ett behov av minor

för flottan förelåge till beräknad kostnad av 3,270,000 kronor.

Den anskaffning, som i första hand ansåges erforderlig, beräknades till

eu kostnad av 810,000 kronor, däri inbegripna vissa kostnader för minförrådshus.

I proposition nr 219 år 1916 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

till anskaffande av minor och anordnande av erforderliga minförrådslokaler

för flottan bevilja ett belopp av 810,000 kronor.

Såsom framgår av riksdagens skrivelse nr 219 år 1916 vann Kungl.

Maj:ts framställning i berörda hänseende riksdagens bifall.

Sakkunniga hemställa i sitt betänkande den 15 augusti 1916, att

återstående anskaffningar av minor måtte åvägabringas, på det att förråden

skola kunna uppnå den storlek, som av de sjömilitära myndigheterna

angivits såsom behövlig. I

I sitt utlåtande den 6 november 1916 yttrar marinförvaltningen,

att kostnaden för anskaffning av minor numera måste till följd av dels

ökade materialkostnader och dels planlagda nytillkomna mineringar sättas

högre än till det av sakkunniga förordade beloppet, 3,270,000 kronor.

Ämbetsverket påvisar vikten av en snar anskaffning av minor och

hänvisar för övrigt till sin gemensamt med chefen för marinstaben

samma den 6 november 1916 avgivna särskilda utredning i ärendet (so

nedan).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till Chef.w «r

■sjöss tillstyrka i sitt utlåtande den 30 november 1916 de av sakkunniga 00j, in8pekfiöreslagna

anskalfningarna av minor för flottan samt instämma med p)™"8

ämbetsverket i dess yrkande om snar dylik anskaffning. ningar till

sjöss utlåtande

den 30

november

1916.

Marinförvaltningens och chefens för marinstaben nyss åberopade

särskilda utredning den 6 november 1916 innehaller detaljerad beräkning chefens för

över såväl tillgången som behovet därutöver av minor för flottan. Kost- nJ^“£bd«

naden för sålunda förslagen nyanskaffning beräknas uppgå till samman- 6 november

lågt 4,370,000 kronor, däri inberäknat ett mindre belopp för anskaffning i9ie.

av reservdelar. Anskaffningen föreslås av ämbetsverket att uppdelas på

tre omgångar (år), därvid kostnaderna för de olika omgångarna skulle

bliva 1,470,000, 1,450,000 och 1,450,000 kronor.

Minor för kustfästningarna.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben upptaga i skrivelse MaUnförvan.

flen 7 december 1915 kostnaden för erforderlig anskaffning av minor för chefena för

kustfästningarna till 1,100,000 kronor. Som emellertid tillgängliga medel

icke ansågos medgiva en dylik anskaffning, föreslogo samma myndig- 7 december

heter sedermera i skrivelse den 24 mars 1916 gemensamt med inspek- ^n_

tören av flottans övningar till sjöss och efter chefens för kustartilleriet dighetera

hörande, att till minor jämte minförrådslokaler för kustfästningarna skulle i^tejn.pek
avses

ett belopp av 475,000 kronor. flottans öv
ningar

till

sjöss skrivelse

den 24 mars

• 1916.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 219 till 1916 års riksdag äskades proposition

för berörda ändamål i överensstämmelse med myndigheternas förslag riksdagens

475,000 kronor. Härav beviljade riksdagen emellertid endast en del, skrivelse nr

nämligen 285,000 kronor.

Sakkunniga anföra i sitt betänkande den 15 augusti 1916, att de Sakkunnigas

icke haft anledning att föranstalta om ytterligare utredning i förevarande den 15 augusti

ärende utan beräkna det till anskaffning av minor för kustfästningarna ms.

•erforderliga beloppet till (1,100,000 — 285,000 =) 815,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Myndigheter- Mot sakkunnigas ifrågavarande förslag hava myndigheterna icke
nas

yttranden. haft något att erinj.a

Minsvepiiiiigsmateriel.

Sakkunnigas . Sakkunniga anföra i sitt betänkande beträffande minsvepningsmaden

15°augusti feriel, att det utexperimenterade nya svepet synes vara lämpligt och att

i9i6. således materielfrågan i vad som rör konstruktionen är tillfredsställande

löst. Framhållande vikten av fortsatt anskaffning av minsvep, anse sig

sakkunniga icke för närvarande böra göra några vidare framställningar i

ärendet.

Murmforvait- I sitt utlåtande den 6 november 1916 uttalar marinförvaltningen,

tåiXden^no- att materiel för minors undanröjande snarast möjligt bör i erforderlig

sember 1916. utsträckning göras tillgänglig, och föreslår med hänvisning till förutnämnda

underdåniga skrivelse den 29 september 1916 anskaffning av det

antal minsvep, som anses nödvändigt förv behovets fyllande.

Chefens för

marlnstaben

och inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss utlåtande

den 30 november

1916.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

sjöss ansluta sig i sitt gemensamma utlåtande den 30 november 1916

till de av marinförvaltningen gjorda uttalanden.

Torpeder.

nrTig^ä? 1 proposition nr 219 år 1916 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, att

“''me/1 anskaffning av torpeder bevilja ett anslag av 850,000 kronor.

skrivelse6nr Såsom framgår av riksdagens skrivelse nr 219 år 1916 vann Kung!.

9’&r 86gi*6. Maj:ts framställning för det dåvarande icke riksdagens bifall.

betänkande'' Sakkunnigas betänkande den 15 augusti 1916 innehåller en detaldeniT

augusti jerad utredning rörande torped förrådens storlek och behovet av desammas

i9i6. utökning. Kostnaden för den av sakkunniga föreslagna nyanskaffning

beräknas till sammanlagt 2,781,000 kronor.

niuriennsnu&’ Marinförvaltningen anför i sitt utlåtande den 6 november 1916, att

t ande den 6 de av sakkunniga utförda beräkningarna angående behovet av torpeder

™bet överensstämma med de beräkningar, som framlagts i marinförvaltningens

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

37

och chefens för marinstaben gemensamma underdåniga utlåtande den 7

december 1915. Med erinran hurusom särskilt tillkallade sakkunniga

för utredande av frågan angående anläggning av eu torpedverkstad inne

i landet (här nedan benämnda verkstadssakkunnigci) utgått från en annan

beräkningsgrund vid bestämmandet av det behövliga antalet torpeder,

förklarar ämbetsverket sig skola framdeles avgiva särskilt utlåtande över

de olika beräkningsgrunderna men anför emellertid, att erfarenheterna

från nu pågående krig tydligtvis peka mot ett långt större behov av

torpeder än man förut räknat med.

De genom nådiga breven den 21 januari och 10 mars 1916 tillkallade

sakkunniga, verkstadskunniga, göra i sitt den 14 juli 1916

avgivna betänkande en - beräkning över det antal 45 cm. torpeder,

som intill år 1920 bör anskaffas, men följa härvid andra grunder än såväl

de, vilka föreligga i flottans torpedutredningsreglemente, efter vars fastställande

torpeden fått en långt vidsträcktare användning än tillförene,

som ock de, vilka tillämpats av marinförvaltningen och chefen för marinetaben

i deras nyss åberopade skrivelse den 7 december 1915. Verkstadssakkunnigas

betänkande innehåller detaljerad beräkning över det

antal torpeder, som för varje fartygstyp bör ingå i en utredning,

ävensom det antal utredningar av mobiliserings- och reservtorpeder som

bör förefinnas för de olika fartygstyperna. Med ledning härav och med

hänsyn tagen till sannolik förlustprocent under övningsskjutningar m. m.

uppskatta verkstadssakkunniga det antal torpeder, som intill år 1920

bör enligt deras beräkningsgrunder vara — utöver befintligt förråd —

anskaffat, till en siffra, som med inemot 50 % överstiger det antal som

i sådant hänseende beräknats av marinförvaltningen och chefen för marinstaben

i deras meromnämnda skrivelse den 7 december 1915. I

I särskilt utlåtande den 17 januari 1917 över verkstadssakkunnigas

betänkande ansluter sig marinförvaltningen helt och hållet till verkstadssakkunnigas

uttalanden. Visserligen, anför marinförvaltningen, hava verkstadssakkunniga

intill 1920 års ingång beräknat större behov av torpeder

än som av marinförvaltningen och chefen för marinstaben beräknats

i meromnämnda skrivelse den 7 december 1915, men marinförvaltningen

har intet att erinra mot verkstadssakkunnigas beräkningsgrunder, särskilt

som förbrukningen av torpeder antagligen blir betydligt större än

vad som hittills beräknats.

Genom nådiga

breven den

21 januari och

10 mars 1916

tillkallade

sakkunnigas

betänkande

den 14 juli

1916 (verkstadssakkunniga).

Marinförvaltningens

utlåtande den

17 januari

1917.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

chefens för I utlåtande den 22 januari 1917 biträder chefen för marinstaben de

utlåtande1''<fen av verkstadssakkunniga gjorda uttalandena och yttrar, att med hänsyn

22 januari till den betydande omsättning av torpeder, som karaktäriserar det pågående

sjökriget, utredning redan nu bör igångsättas av den i arbete

varande krigsmaterielkommissionen rörande åtgärder för torpedtillverkningens

ytterligare uppdrivande efter krigsutbrott.

1917

Torpedverkstad in. in.

chefens för I en den 25 november 1915 dagtecknad skrivelse har chefen för

BkUveUe aTn marin staben framhållit, att torpedverkstaden i Karlskrona har ett alltför

25 november utsatt läge samt att verkstadens till ver kningsmöjligheter oavsett nämnda

1916, förhållande icke torde kunna fylla de anspråk, som med nuvarande torpedfartyg

böra under krig ställas på verkstaden.

Marmförvait- I underdånig skrivelse den 7 december 1915 anmälde marinförvalt
«krivefse"den

11 mgen behovet av en ny torpedverkstad och angav kostnaden för en så7

december dan anläggning till 750,000 kronor. Ämbetsverket erinrar härvid, att

1915, medel finnas beviljade för visst antal torpeder men att härutöver fordras

intill utgången av år 1919 en nyanskaffning, vilken icke av torped verkstaden

i Karlskrona kan till nyssnämnda tid åvägabringas, i följd varav

• särskilda åtgärder måste för ändamålet vidtagas.

Marinförval t- I utlåtande den 16 december 1915 över chefens för marinstaben

utlåtande''d«n nyssnämnda skrivelse den 25 november samma år uttalar marinförvalt16

december ningen, att det är av största vikt att en ny torpedverkstad bliver

1915 anlagd samt hemställer om tillkallande av sakkunniga för frågans

lösande.

Nådigt beslut Närmast med föranledande av nämnda skrivelser bemyndigade

dea“.2119i1a6nu" lvungl. Maj:t genom nådigt beslut den 21 januari 1916 chefen för sjöförsvarsdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga personer för att

verkställa utredning och uppgöra förslag rörande anläggning av ny torpedverkstad

jämte torpedförrådsbyggnad, förutom den vid flottans station

i Karlskrona befintliga.

I anledning härav tillkallade jag kommendörkaptenerna J. G. Ekelund

och C. C. A. Fallenius, stationsingenjören C. A. Holmgren samt

torpedingenjören E. F. Elmqvist att verkställa förenämnda arbete.

Nådigt beslut Genom nådigt beslut den 10 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt

den me™"*8 nyssnämnda sakkunniga att därjämte vei’kställa utredning, huruvida

staten borde övertaga tillverkningen av för arméns och marinens flyg
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

39

väsende erforderliga flygmotorer samt huruvida i så fall med denna tillverkning

borde förenas tillverkning jämväl av flygplan för militärt ändamål;

samtidigt bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla

ytterligare två personer för att biträda vid fullgörandet av sakkunnigas

sålunda utvidgade uppdrag.

På grund härav tillkallade jag majoren vid fortifikationen K. A. B.

Amundson och kommendörkaptenen G. Unger att deltaga i omförmälta

utredning.

I förutnämnda skrivelse den 24 mars 1916 framhöllo marinförvaltningen,

chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss

nödvändigheten av att åtgärder vidtoges för åstadkommande inom landet av

ökad tillverkuing av torpeder samt föreslogo, under erinran om den pågående

utredningen, att för detta ändamål måtte avses ett belopp av

750,000 kronor.

I proposition nr 219 år 1916 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

till anläggning av en torpedverkstad jämte torpedförrådsbyggnad bevilja

ett anslag av 750,000 kronor. I skrivelse nr 219 år 1916 anförde riksdagen,

att den av Kungl. Maj:t igångsatta utredningen i frågan ännu

icke var slutförd, samt upptog icke beloppet bland de anslag, som riksdagen

för det dåvarande ansåg sig böra bevilja.

De genom nådiga besluten den 21 januari och 10 mars 1916 tillkallade

sakkunniga, verkstadssakkunniga, hava i sitt den 14 juli 1916 avgivna

betänkande lämnat dels utredning och förslag beträffande anläggning

av en ny torpedverkstad och torped förrådsbyggnad och dels utredning

och förslag beträffande statens upptagande av egen flygmotor- och

flygplantillverkning.

För att erhålla en tillförlitlig utgångspunkt för beräknande av omfånget

av förestående torpedanskaffningar samt för erforderliga verkstads-

och förrådsanläggningar verkställa dessa sakkunniga till en början

en beräkning över antalet vid 1919 års slut behövliga 45 cm. torpeder,

samt anföra därefter bland annat följande. För fyllandet av det utav verkstadssakkunnige

såsom behövligt ansedda antalet torpeder kan någon anskaffning

från utlandet icke ifrågakomma så länge kriget varar, och även

därefter torde anskaffningen utifrån bliva förenad med svårigheter. Dess
-

Marinförvaltningens,

chefens för

marinstaben

och inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss skrivelse

den 24

mars 1916.

Kungl. Majrts

proposition

nr 219 år 1916

samt riksdagens

skrivelse

nr 219

samma år.

Genom nådiga

beslut den 21

januari och

10 mars 1916

tillkallade

sakkunnigas

betänkande

den 14 juli

1916 (verkstadssakkunniga).

Verkstadssakkunnigas

utredning och

förslag beträffande

anläggande

av en

ny torpedverkstad

och

torpedförrådsbyggnad.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Ktmgl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 73.

utom bliver tillverkning inom landet långt billigare än leverans från utlandet.

Erfarenheterna från torped fabriken i Karlskrona visa, att besparingen

uppgår till omkring 4,000 kronor per torped. Av såväl militära

som ekonomiska skäl är det därför ej tillrådligt att bygga någon

torpedanskaffning på leveranser från utlandet.

Vad beträffar det antal torpeder, som från och med år 1920 kan

bliva erforderligt att anskaffa, har verkställts en ungefärlig beräkning,

grundad på det fartygsbyggnadsprogram, som för perioderna 1920—

1934 omnämnas i Kungl. Maj:ts proposition nr 60 till 1914 års senare

riksdag, därvid tillika tagits vederbörlig hänsyn dels till erforderlig förlustprocent

och dels till en med anledning av torpedernas begränsade livslängd

nödvändig omsättning av förråden. Därest ny torpedverkstad kommer

till stånd, bör den utrustas så att den kan tillverka även torpedtuber.

Vid beräkning av erforderligt förrådsutrymme för förvaring av torpeder

bör hänsyn tagas till gällande övningsplan, då nämligen rustade

fartyg skola hava sina torpedutredningar ombord. Behovet av förrådsbyggnader

bör tillgodoses endast i mån detsamma framträder, och beräkningen

bör således gälla allenast det antal torpeder, som vid 1920

års ingång bör förefinnas, minskat med det antal torpeder, som skall

förvaras ombord.

Följande alternativ kunna för fullt tillgodoseende av torpedbehovet

tagas under omprövning.

I. Utvidgning av torpedverkstaden i Karlskrona genom tillbyggnad.

På grund av fabrikens utsatta läge blir det nödvändigt att vid krigstillfälle

flytta maskiner och verktyg m. m. till skyddad plats inne i

landet, där torpedtillverkningen under kriget kan fortgå och där även

torpedförråd jämte skjutbro bör ordnas. Anläggningskostnaderna beräknas

uppgå till 1,200,800 kronor, och tillverkningskostnaden per torped

med före kriget gällande materialpris till respektive 7,674 och 8,853

kronor, beroende på om amorterings- och räntekostnader undantagas eller

medräknas. Med de i juli 1916 gällande materialpriser ökas kostnaden

i båda fallen med omkring 3,000 kronor.

II. Utvidgning av verkstaden vid Stockholms torpeddepartement i sådan

omfattning, att fullständig torpedtillverkning där kan bedrivas. Gjorda

undersökningar visa, att å varvets nuvarande område erforderlig plats

icke kan avses för en sådan utvidgning. Visserligen är frågan om utvidgning

eller förflyttning av Stockholms varv ännu icke avgjord, men

platsen för varvet i Stockholms närhet torde härvid icke i avsevärd

grad komma att inverka på kostnadsberäkningarna för anordnande av

ifrågavarande torpedtillverkning. Till grund för beräkningarna läggas

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

41

emellertid kostnaderna för den utvidgning av torpeddepartementets föreslagna

anläggningar, som erfordras för den meromnämnda torpedtillverkningen,

därest varvet förlägges till Kaknäs. Anläggningskostnaderna,

innefattande jämväl kostnader för torpedskjutstation och torpedförrådsbyggnad

(å Karlsborg), beräknas uppgå till 1,609,880 kronor, och

kostnaden per torped, oberäknat amorterings- och räntekostnader till 8,389

kronor och inräknat dessa kostnader till 10,130 kronor, i båda fallen

med de före kriget gällande materialpriser. Efter de i juli 1916 gällande

materialpriser ökas kostnaden med omkring 3,000 kronor.

Ett förslag att inskränka utvidgningen av verkstaden i Stockholm

till sådan omfattning, att endast vissa torpeddelar där kunde tillverkas,

medan luftkärl, stjärtstycken m. m. skulle erhållas från privatindustrin,

har måst övergivas, då det visat sig omöjligt att med enskilda verkstäder

komma till antaglig uppgörelse.

III. Fullständig torpedtillverkning vid privatverkstad. En enda firma

har reflekterat på förslaget att upptaga fullständig torpedtillverkning

samt under vissa förutsättningar och garantier lämnat anbud på torpeder,

varigenom kostnaden för staten per torped skulle bliva, med de

före kriget gällande priser, oräknat amorterings- och räntekostnader för

inskjutningsstation och torpedförrådsbyggnad, 11,650 kronor vid leverans

av 200 torpeder, 10,350 kronor vid leverans av 500 torpeder och

9,950 kronor vid leverans av 1,000 torpeder. Inräknat amorterings- och

räntekostnader stiga prisen till 11,784, 10,484 och 10,084 kronor.

Med i juli 1916 gällande materialpris ökas dessa kostnader i varje fall

med 4,000 kronor.

IV. Anläggande för statens räkning å lämplig plats i det inre av

landet av torpedverkstad för fullständig tillverkning av torpeder, jämte torpedinskjutning

sstation och förrådsbyggnad.

I såväl marinförvaltningens och chefens för marinstaben gemensamma

skrivelse den 7 december 1915 som marinförvaltningens underdåniga

utlåtande den 16 samma månad framhållas starka betänkligheter

mot en dylik verkstads förläggande till någon av flottans stationer eller

över huvud taget till någon plats i närheten av kusten, i det att verkstaden

då lätt utsättes för bombardering såväl av fientliga fartyg som av

flygmaskiner.

Ett villkor för att en nyanlagd verkstad skall kunna utnyttjas är,

att en torpedinskjutningsstation med lämplig skjutbana finnes i närheten.

En dylik bana bör hava en längd av 10,000 meter, minsta bredd av

400 å 500 meter samt ett djup av minst 7 meter och högst det djup,

på vilket dykare kan nedgå. På grund av dessa förhållanden är man

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 59 haft. (Nr 73.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

hänvisad till någon plats vid Vänerns eller Vätterns stränder. Ett ytterligare

villkor är, att platsen har tillgång till elektrisk kraft och gas

ävensom lämpliga arbetarbostäder jämte goda kommunikationer. Undersökningar

hava visat, att lämplig plats ej finnes vid Vänern. Vid Vättern

kunna endast Jönköping, Huskvarna och Motala ifrågakomma, därvid

Jönköping besitter avgjorda företräden framför övriga platser.

Av verkstadssakkunniga inledda underhandlingar med stadsfullmäktige

i Jönköping hava lett till att Jönköpings stad i skrivelse till verkstadssakkunniga

den 26 juni 1916 erbjudit sig att till staten överlåta, antingen

genom byte mot vederlag i mark av den kronan tillhöriga egendomen österängen

eller mot kontant ersättning efter ett pris av högst omkring 2 kr. 25

öre per kvm., ett angivet område om 40,354.84 kvm. ävensom kostnadsfritt

upplåta viss strandremsa och i övrigt lämnat anbud beträffande leverans

av vatten, gas och elektricitet, framdragande av järnvägsspår m. m.

Eventuellt byte av mark hava stadsfullmäktige i berörda skrivelse föreslagit

skola ske enligt grunder som borde bestämmas av tre gode män,

utsedda, en av Kungl. Maj:t och Kronan, eu av Jönköpings stad och

en av Kungl. Maj:ts Befallningshavande i länet.

Anläggningskostnaderna beräknas till 1,454,310 kronor, häri ej inbegripen

eventuell kontant kostnad för markförvärv. Tillverkningskostnaden

per torped beräknas enligt de före kriget gällande materialpris

till 8,067 eller 9,754 kronor, beroende på om amorterings- och räntekostnader

undantagas eller medräknas. Med i juli 1916 gällande materialpris

ökas kostnaden i båda fallen med 3,000 kronor.

En jämförelse mellan de fyra alternativen visar, att alternativ I (utvidgning

av Karlskrona torpedverkstad) visserligen ställer sig ekonomiskt

fördelaktigast, men då de militära skälen avgjort tala mot detsamma,

anse verkstadssakkunniga, att det icke bör komma till utförande.

De militära skäl, som gjorde alternativ I olämpligt, föreligga även,

ehuru i mindre grad, beträffande alternativet II (utvidgning av torpeddepartementet

i Stockholm), och då detta alternativ dessutom ställer sig

dyrare än alternativ IV, synes detsamma icke kunna förordas.

Alternativ III (tillverkning vid privatverkstad) är behäftat med flera

brister och olägenheter av teknisk och ekonomisk art, bland annat, att

anbudet är baserat på vissa vid dess avgivande gällande arbetslöner och

materialpriser, vilka kunna komma att höjas. Det kan ej undvikas, att

med tiden nya uppfinningar och förbättringar kunna förorsaka större

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

eller mindre konstruktionsändringar å torpederna, då givotvis bolaget

kommer att begära särskilda, förut icke bestämbara ersättningar. Det

torde för övrigt ligga en svaghet däri att staten för anskaflande av så

viktig krigsmateriel som torpeder ställer sig beroende av privat firma.

Med stöd av det anförda anse sig verkstadssakkunniga böra förorda

alternativet IV (anläggande för statens räkning av egen torpedverkstad)

och hemställa, att staten på villkor, som angivas i stadsfullmäktiges

i Jönköping omförmälda skrivelse den 26 juni 1916, ej mindre

förvärvar de härför erforderliga, staden tillhörande områden jämte dispositionsrätten

över den i skrivelsen nämnda strandremsan, än även

träffar avtal med staden rörande övriga för samma ändamål i meromnämnda

skrivelse gjorda erbjudanden, samt att å berörda område

uppföres torpedverkstad med tillhörande anläggningar, torpedinskjutningsstation,

torpedförråd, stridskonförråd och stridsspetskällare för en

beräknad kostnad av tillsammans 1,454,310 kronor.

Då det är önskvärt, att den privata flygmaskinindustrin inom landet

upprätthålles och även i erforderlig grad stödes genom beställningar

för statens räkning, bör statens ifrågasatta upptagande av tillverkningen

av flygmotorer och flygplan ej givas en så stor omfattning, att utvecklingen

av den inhemska privata industrin på detta område omöjliggöres.

Ett upptagande av ifrågavarande tillverkning vid statens egna verkstäder

i begränsad omfattning medför dock väsentliga fördelar, ej minst

därutinnan att vunna erfarenheter kunna omedelbart och utan onödig

inblick av utomstående tillämpas vid anskaffning av flygmateriel och att

staten genom egen fabrikation kan kontrollera och reglera privatverkstädernas

priser m. m.

Vad angår framställande vid- statens egna verkstäder av flygmotorer

å ena sidan och flygplan å den andra torde emellertid olika förutsättningar

föreligga. För en tillverkning av flygmotorer finnes en naturlig

utgångspunkt i flottans torped fabrikation medan i fråga om en flygplantillverkning

å statsverkstad för närvarande icke här i landet stått till

buds annan erfarenhet än som vunnits vid de befintliga reparationsverkstäderna

för flygplan å Stockholms varv och vid Malmslätt.

Förutsättningarna för en tillfredsställande flygmotortillverkning sammanfalla

i de flesta avseenden med förutsättningarna för torpedtillverkning,

och då denna sistnämnda sedan över fem år tillbaka såväl tekniskt

som ekonomiskt med stor framgång bedrivits vid torpeddepartementet

Verk stad ssakkunnigas

utredning

och

förslag beträffande

statens

upptagande

av egen flygmotor-

och

flygplantillverkning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

i Karlskrona, synes allt tala för, att upptagande av även flygmotortillverkning

vid den nya torpedverkstaden skall komma att leda till

ett tillfredsställande resultat. Då härtill kommer, att den privata

flygmotorindustrin i vårt land ännu icke nått en sådan utveckling, att

vi på detta område kunna anse oss oberoende av den utländska marknaden,

tveka verkstadssakkunniga ej att tillstyrka, det staten, i samband med

anläggande av ännu en torpedverkstad, däri inrymmer jämväl en avdelning

för framställande av en del av de flygmotorer, som må befinnas

vara erforderliga för tillgodoseende av det militära flygväsendets behov.

Erforderligt utrymme för här ifrågasatt tillverkning av flygmotorer

erhålles genom att förlänga maskinverkstad, smedja, kontorsbyggnad och

gjuteri vid den föreslagna torpedverkstaden i Jönköping, vilkens anläggningskostnad

därmed skulle ökas med 235,842 kronor.

Vad å andra sidan angår flygplantillverkning synas flera skäl tala

för att huvudsakligen lita till privatindustrin, som på detta område har

utsikt att hålla erforderlig kontakt med utvecklingen i andra länder och

som har behov av statens stöd i form av beställningar för att hålla sina

flygskolor i gång. Detta utesluter dock ej, att för marinens behov en

flygplanverkstad bör uppföras i samband med flygmotorverkstaden i Jönköping,

varest utmärkta möjligheter för vattenflygningar å Vättern finnas.

Erforderliga reparations- och underhållsarbeten böra här kunna utföras

ävensom tillverkning av ett fåtal flygplan för kontroll och reglering

av privatindustrins tillverkning och priser. Anläggningskostnaden

för flygplanverkstaden beräknas uppgå till 42,000 kronor.

Verkstadssakkunniga föreslå alltså:

att i samband med den nya torped verkstaden vid Jönköping anordnas

dels en särskild avdelning för tillverkning av flygmotorer till beräknad

anläggningskostnad av 235,842 kronor och dels verkstad för reparation,

underhåll och en årlig tillverkning av ett fåtal flygplan samt

förvaringsskjul för ett mindre antal fullt monterade flygplan ävensom

flygbåtsslip för en beräknad kostnad av tillhopa 42,000 kronor.

Den sammanlagda anläggningskostnaden för torpedverkstad med

tillhörande anläggningar, torpedinskjutningsstation, torpedförråd, stridskonförråd

och stridsspetskällare jämte avdelning för tillverkning av flygmotorer

samt verkstad för reparation, underhåll och en årlig tillverkning

av ett fåtal flygplan samt förvaringsskjul för ett mindre antal fullt monterade

flygplan ävensom flytbåtsslip beräknas sålunda uppgå till

(1,454,310 + 235,842 + 42,000=) 1,732,152 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 78.

I sitt betänkande av den 15 augusti 1916 hava sakkunniga för utredning

av vissa marina försvarsbehov upptagit; verkstadssakkunnigas

förslag om anläggning av torpedverkstad vid Jönköping. Verkstadens

anläggande framhålles därvid såsom ett av de behov, vilka böra i allra

första hand tillgodoses, och detta ehuruväl kostnaderna ökats till angivna

belopp av 1,732,152 kronor. Med hänsyn därtill att fabrikationen

av flygmotorer förutsattes komma jämväl armén tillgodo syntes

emellertid naturligt att fjärde huvudtiteln bidroge med så stor del av

anläggningskostnaden för flygmotorverkstaden, som motsvarades av verkstadens

beräknade årliga motorleverans till arméns flygväsende eller i runt

tal 2 :s, beräknat till en summa av 157,228 kronor, varigenom för marinens

andel återstode en anläggningskostnad av i avrundat tal 1,575,000 kronor.

I infordrat yttrande uttala sakkunniga för verkställande av förnyade

tekniska utredningar rörande vissa lantförsvarsbehov, att anläggandet av

en statens flygmotorverkstad otvivelaktigt skulle vara fördelaktigt med

hänsyn till den därigenom ökade möjligheten att tillgodose krigsmaktens

behov av flygmotorer, varjämte tillvaron av en dylik verkstad skulle i

hög grad bidraga till motorfabrikationens inom riket iitveckling samt

till prislägets inom marknadens reglering. Sakkunniga ställa sig däremot

mycket tveksamma inför förslaget att fjärde huvudtiteln skulle

med 2/s bidraga till anläggningskostnaderna för verkstaden, och anse,

att dessa böra bestridas av medel från femte huvudtiteln, men att tillfälle

bör beredas arméns flygvapen att vid verkstaden göra beställningar

av motorer eller få reparationer verkställda mot någon vinst för verkstaden.

Skulle fjärde huvudtiteln komma att bidraga till anläggningskostnaderna,

bör en målsman för arméns flygväsende erhålla en viss medbestämmanderätt

i ledningen av motorverkstaden i fråga.

I utlåtande den 17 januari 1917 beträffande verkstadssakkunnigas

förslag till anläggande i Jönköping av torpedverkstad med tillhörande

anläggningar m. m. ansluter sig marinförvaltningen helt och hållet till

verkstadssakkunnigas uttalanden. Visserligen hava — anför marinförvaltningen

— verkstadssakkunniga till 1920 års ingång beräknat ett

större behov av torpeder i förråd än vad marinförvaltningen och

chefen för marinstaben framställt i skrivelse den 7 december 1915

samt härigenom, även som till följd av vissa andra något avvikande

beräkningsgrunder, kommit till en större siffra för det antal torpeder,

för vilkas anskaffande särskilda anordningar måste vidtagas, men marinförvaltningen

har intet att erinra mot sakkunnigas beräkningsgrunder.

I skrivelse den 7 december 1915 angav ämbetsverket, att anläggningskostnaden

för eu ny torpedverkstad jämte förrådsbyggnad skulle

Sakkunnigas

betänkande

den 15 augusti

1916.

Sakkunnigas

för verkställande

av förnyade

tekniska

utredningar

rörande

vissa lantförsvarsbehov

yttrande rörande

flygmotorverkstad

den 2 september

1916.

Marinförvaltningens

utlåtande

den

17 januari

1917.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Chefens för

marinstaben

utlåtande den

22 januari

1917.

Sakkunnigas

betänkande

den 16 augusti

1916.

Nådigt brev

den 29 september

1916.

Marinförvaltningens

utlåtande

den

6 november

1916.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

bliva 750,000 kronor, en summa, som betydligt understiger verkstadssakkunnigas

beräknade anläggningskostnad 1,454,310 kronor. Orsaken

till den betydande skillnaden ligger bland annat däri, att ämbetsverket,

som saknat tid och arbetskrafter att i detalj undersöka alla

hithörande krav och kostnader, lagt som grund för beräkningarna endast

de kostnader, som anläggningen av torpedverkstaden i Karlskrona

på sin tid betingade med tillägg av viss procent. Dessutom hade ämbetsverket

ej medräknat anläggning av skjutbro. Marinförvaltningen

ansluter sig emellertid numera helt och hållet till verkstadssakkunnigas

förslag och kostnadsberäkningar.

Beträffande den föreslagna fördelningen av anläggningskostnaden

för avdelningen för tillverkning av flygmotorer mellan fjärde och femte

huvudtitlarna med 157,228 kronor från den förra, anser ämbetsverket

synnerlig vikt ligga däruppå, att ett samarbete mellan marinen och armén

äger rum vid de materielanskaffningar, vilka kunna anses vara gemensamma,

och att därför den föreslagna flygmotorverkstaden bör utnyttjas

genom regelbundet återkommande beställningar från såväl marinen som

armén.

I utlåtande den 22 januari 1917 tillstyrker chefen för marinstaben

anläggandet av torpedverkstad med avdelning för tillverkning av flygmotorer

m. m. vid Jönköping. Vid planläggning av rikets försvar mot

luftanfall bör särskild uppmärksamhet fästas å Jönköping. Då en

fastare anknytning mellan representanterna för arméns flygväsende och

motorverkstaden skulle vinnas, om fjärde huvudtiteln deltagit i verkstadens

uppbyggande, ansluter sig chefen för marinstaben till sakkunnigas

förslag om fördelningen av anläggningskostnaderna på försvarshuvudtitlarna.

U-båtsnät.

Sakkunniga uttala i sitt betänkande den 15 augusti 1916, att det

synes vara erforderligt, att för flottans räkning försök med u-båtsnät

påbörjas och att materiel anskaffas, samt föreslå härför ett belopp av

100,000 kronor.

Genom nådigt brev den 29 september 1916 har Kungl. Maj:t uppdragit

åt marintörvaltningen att i samråd med chefen för marinstaben

verkställa utredning i fråga om anskaffning av lämplig materiel till flytande

stängsel och undervattensbåtsnät. I

I sitt utlåtande den 6 november 1916 biträder marin förvaltningen

sakkunnigas uttalande rörande anskaffningen av materiel för u-båtsnät

samt hänvisar till inom ämbetsverket pågående utredning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

sjöss tillstyrka i sitt utlåtande den 30 november 1910 sakkunnigas förslag

rörande anskaffning av u-båtsnät.

Utrustning av handelsfartyg för krigsbruk.

Sakkunniga erinra i sitt betänkande, att departementschefen till

statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 (propositon nr 60 till nämnde års

senare riksdag) anmält, att ett belopp av 793,495 kronor erfordrades för

utrustning av handelsfartyg för krigsbruk, men att genom anlitande av

materiel från utrangerade äldre fartyg detta behov dock kunde så väsentligt

reduceras, att återstoden borde kunna rymmas inom de årligen

återkommande extra ordinarie anslagen. —

Handelsfartyg hava emellertid numera, yttra sakkunniga, fått mycket

större användning i försvarets tjänst än förut och det är därav tydligt,

att de beräknade beloppen icke längre äro tillfyllest. Skall därjämte

utrustningsmateriel för trålare anskaffas, fordrar säkerheten, att för ändamålet

upptages ett till 1,000,000 kronor avrundat belopp.

I sitt utlåtande den 6 november 1916 framhåller marinförvaltningen,

hurusom en överslagsberäkning giver vid handen, att anskaffning av

erforderlig utrustningsmateriel för förhyrda handelsfartyg skulle draga

en kostnad av 1,400,000 kronor och att härav åtminstone 1,000,000

kronor borde avses för i första hand erforderliga anskaffningar. Ämbetsverket

har för avsikt att underställa Kungl. Maj:t fullständig utredning

angående erforderliga anskaffningsbehov till fullständigande av utrustningen

för de handelsfartyg, vilka äro avsedda att upptagas för krigsbruk.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

sjöss tillstyrka sakkunnigas ifrågavarande förslag och påyrka snar anskaffning

av erforderlig materiel. I

I detta sammanhang må erinras därom, att 1916 års riksdag med

anledning av Kungl. Maj:ts förslag beviljat ett anslag av 283,500

kronor för anskaffande av lätta artilleripjäser jämte ammunition till förhyrda

båtar för tjänstgöring såsom vedettbåtar vid flottan och kust
-

Chefen» för

marinstaben

och inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss utlåtande

den 30 november

1916.

Sakkunnigas

betänkande

den IB augusti

1916.

Marinförvaltningens

utlåtande

den

6 november

1916.

Chefens för

raarinstaben

och ''inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss utlåtande

den

30 november

1916.

Statsverkspropositionerna

till 1916

och 1917 års

riksdagar

m. m.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Marinförvaltningens

skrivelse

den

29 november

1916:

artilleriet. Härav anvisades på extra stat för år 1917 ett belopp av

94,500 kronor. I skrivelse den 29 september 1916 har märinförvaltningen

erinrat om sin pågående nyss omförmälda utredning samt hemställt,

att för det dåvarande måtte allenast göras framställning till riksdagen

om anvisande av ytterligare 94,500 kronor å det beviljade anslaget

om 283,500 kronor. Härom har ock Kungl. Maj:t aviåtit förslag

till innevarande års riksdag (se statsverkspropositionen 1917, 5

huvudtiteln sid. 259).

Under den tid flottan för skyddande av rikets neutralitet varit rustad

har dessutom en mindre del av den för förhyrda handelsfartyg erforderliga

utrustningen anskaffats för medel, som stått till marinförvaltningens

förfogande.

I skrivelse den 29 november 1916 lämnar marin förvaltningen ovan omnämnda

fullständiga utredning angående den bestyckning och utrustningsmateriel

i övrigt, som för ifrågavarande ändamål återstår att anskaffa.

Erfarenheterna från såväl nu pågående krig som härav föranledd

rustning av svenska sjöstridskrafter för skyddande av rikets neutralitet,

yttrar marinförvaltningen vidare, hava påvisat betydelsen och nödvändigheten

av att vid krigsutbrott eller krigsfara omedelbart hava tillgång

till ett stort antal för bevakning m. m. utrustade handelsfartyg. Särskilt

torde, med hänsyn till det i förhållande till kustens längd ringa

antalet lätta fartyg, varöver svenska flottan förfogar, det vara av särskild

vikt, att örlogsfartyg icke behöva avses till fyllande av sådana

uppgifter, för vilka förhyrda, lämpligt utrustade handelsfartyg med fördel

kunna användas.

Beträffande artillerimateriel till ifrågavarande fartyg återstår enligt

den gjorda utredningen ett behov av 48 st. artilleripjeser, vilka böra

vara av 57 m/m kaliber, kort typ.

Då kostnaden för en dylik kanon jämte ammunition samt kostnad

för anskjutning och besiktning ävensom för tillverkning av erforderliga

uppställningsanordningar ombord beräknas till 25,000 kronor, uppstår

ett sammanlagt anslagsbehov av 1,200,000 kronor (av vilken summa ett

belopp av 7 75,<)00 kronor kommer på sjöstyrkorna och 425,000 kronor

på kustfästningarna).

För förhyrda handelsfartyg föreligger ett ytterligare anskaffningsbehov

av karbiner med bajonetter till en beräknad kostnad av 21,600

kronor, strålkastare till en beräknad kostnad av 118,000 kronor, signaloch

bevakningsmateriel för 18,050 kronor, skeppar- och styrmansinventarier

för 259,400 kronor samt gnistmateriel för 171,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73. 49

Det sammanlagda anslagsbehovet för utrustning av handelsfartyg

för krigsbruk uppgår sålunda till 1,788,000 kronor.

Då det är nödvändigt att snarast möjligt påbörja anskaffningen av

ifrågavarande materiel, hemställer marinförvaltningen, att ett belopp av

1,000,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande, så att anskaffningen

omedelbart kan taga sin början, samt att resterande beloppet,

788,000 kronor, måtte upptagas bland kostnaderna för i första

hand erforderliga anskaffningar.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

sjöss tillstyrka den av marinförvaltningen sålunda gjorda framställningen,

men erinra tillika, att chefen för marinstaben den 8 november IDIG

framlagt förslag till organisationsplan för flottan för år 1919, i vilken

plan upptages ett större antal handelsfartyg för krigsbruk än som legat

till grund för marinförvaltningens beräkningar.

I utlåtande den 31 januari 1917 har marinförvaltningen förklarat att

ämbetsverket icke har något att erinra mot de principer, på vilka chefens

för marinstaben organisationsplan av den 8 november 1916 vilade.

Det i organisationsplanen erforderliga antalet handelsfartyg för

krigsbruk, för vilka utrustning bör finnas tillgänglig år 1919, innebär

en ökning från det autal, som för närvarande är fastställt och med vilket

marinförvaltningen räknat. Ett bifall till chefens för marinstaben

förslag kräver till anskaffning av utrustningsmateriel, däri inräknat

minsvep, utöver förut beräknade 1,788,000 kronor ett belopp av 1,300,000

kronor.

Intcmlenturbeliov för flottan.

I skrivelse den 7 december 1915 uttala marinförvaltningen och

chefen för marinstaben, att världskriget även beträffande beklädnad,

proviant och förbrukningsartiklar i övrigt tillhörande intendenturen visade

angelägenheten av att redan i fredstid vida större mängder hölles i förråd,

än man hittills ansett erfordras. Marinförvaltningen anmälde, att

utredning i ärendet påginge inom ämbetsverket. I

I yttrande den 24 mars 1916 anmälde marinförvaltningen, chefen

för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjös, efter föredragning

av chefen för marinförvaltningens intendentavdelning, att

nedanstående intendenturbehov för flottan förelågo:

1. Uppförande av en byggnad för beklädnadsverkstäder

och beklädnadsförråd m. m. vid flottans

station i Karlskrona ............................................. 300,800 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 59 käft. (Nr 37.) 7

Chefens för

marinetaben

och inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss yttrande

den 21 december

1916.

Marinförvaltningens

utlåtande

den 31

januari 1917.

Marinförvaltningens

och

chefens för

marinstaben

skrivelse den

7 december

1916.

Marinförvaltningens,

chefens

för marinstaben

och

inspektörens

av flottans

övningar till

sjöss yttrande

den 24 mara

1916.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionerna

nr 1 och nr

219 år 1916.

Riksdagens

skrivelser nr

5 och nr 219

år 1916 och

statsverkspropositionen

1917.

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Transport

300,800

kronor

2.

Dito i Stockholm (300,800 — 59,350 =) ...............

Anskaffning av intendenturmateriel för flottan

241,450

»

3.

m. m. (beklädnad åt sjöbeväringen och bere- dande av ökat lokalutrymme för beklädnads- förrådet i Stockholm)..............................................

488,250

»

4.

Anskaffning av två tankpråmar för oljetrans-

porter............................................................................

110,000

b

5.

Anläggande av brännoljecisterner i Karlskrona ...

116,100

B

6.

Ombyggnad och modernisering av kronokvarnen

m. m. i Karlskrona ..................................

325,000

B

7.

Anläggande av tvätt- och badinrättning i Karls-

krona fästning...........................................................

368,840

B

Summa kronor

1,950,440

I propositionerna nr 1 och nr 219 till 1916 års riksdag föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att bevilja dels ett belopp av 300,800 kronor till

uppförande av beklädnadsverkstäder m. m. i Karlskrona, dels ett belopp

av 488,250 kronor till anskaffning av intendenturmateriel för flottan

m. m., samt dels ett belopp av 110,000 kronor till anskaffning av två

tankpråmar för oljetransport.

Till följd av inträdda prisstegringar har marinförvaltningen hemställt

om ett ytterligare belopp om 72,080 kronor för anskaffande av de

båda tankpråmarna för oljetransport, vilket ock blivit av Kungl. Maj:t

äskat vid innevarande års riksdag (se statsverkspropositionen 1917

sid. 117).

Av riksdagens skrivelser nr 5 och nr 219 år 1916 framgår, att

riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts nyssnämnda framställningar i vad beträffar

anskaffning av intendenturmateriel för flottan m. m. samt anskaffning

av två tankpråmar för oljetransport.

Beträffande frågan om uppförande av beklädnadsverkstäder m. m.

i Karlskrona uttalar riksdagen i skrivelsen nr 5 år 1916, att inom riksdagen

fråga uppstått, huruvida det icke kunde ur ekonomisk synpunkt vara fördelaktigt

att inrätta en centralverkstad för att tillgodose marinens beklädnadsbehov

och att utredning i detta avseende borde förebringas,

innan ärendet av riksdagen avgjordes.

Såsom framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

(femte huvudtiteln sid. 126), har sådan utredning blivit satt i verket,

varjämte Kungl. Maj:t, i avvaktan på resultatet av denna utredning

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

och den proposition, som därav kan föranledas, föreslagit riksdagen,

att bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för ar 1918 beräkna

ett belopp av 250,000 kronor, utgörande omkring hälften av den anläggningskostnad,

som den centrala boklädnadsverkstaden preliminärt

beräknades draga. Frågan om uppförande av beklädnadsverkstäder m. m.

i Karlskrona och Stockholm har sålunda uppgått i frågan om uppförande

av en central beklädnadsverkstad för marinen, och då denna fråga,

såsom framgår av det förutnämnda, upptagits i statsverkspropositionen

innevarande år, kan densamma här lämnas åsido.

Under erinran, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposi-’ Sakkunnig»

tion i ärendet beviljat vissa belopp till anskaffande av intendenturmateriel den 15 augusti

m. m. för flottan, hemställa sakkunniga, att återstoden av de krav, som 1916- av marin förvaltningen och chefen för marinstaben framlagts, i vad angår

intendenturmateriel för flottan, måtte fyllas.

Sakkunniga beräkna kostnaderna för erforderlig anskaffning av intendenturmateriel

för flottan och kustartilleriet gemensamt till 660,000

kronor, motsvarande ungefärliga skillnaden mellan den summa, 1,500,000

kronor, som av marinförvaltningen och chefen för marinstaben angivits

i skrivelse den 7 december 1915 och den summa, 838,250 kronor, som

1916 års riksdag beviljat för ifrågavarande ändamål.

Marinförvaltningen anför, att någon utredning beträffande de erfa- Murinförvaitrenheter

kriget givit i avseende på intendenturväsendet inom marinen tande den 6

icke blivit av sakkunniga förebragt och att dylik utredning är behövlig, november

Iiiteiidenturbeliov för kustartilleriet.

Marinförvaltningen, chefen för marinstaben och inspektören av flottans Mannforövningar

till sjöss föreslogo i yttrande den 24 mars 1916, efter chefens för chefen för

kustartilleriet ''hörande, att för komplettering av beklädnaden för kust- ™ri“*boe“

artilleriets värnpliktiga samt för anskaffning av utrustningspersedlar för törens av

kustartilleriets stammanskap och värnpliktiga upptoges ett belopp av flottans »v350,

000 kronor. Frågan rörande vissa andra intendenturbehov för kust ejögg yttrande

artilleriet vore icke så utredd, att myndigheterna ansåge sig kunna av- de» ^4 mars

giva förslag angående dessa behovs tillgodoseende.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 219 till 1916 års riksdag äskades Propositionen

i överensstämmelse med myndigheternas förslag till intendenturmateriel riksdagens

för kustartilleriet ett belopp'' av 350,000 kronor, vilket av riksdagen beviljades.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Sakkunnigai

betänkande

den 16 augusti

1916.

Marinförvaltningens

yttrande

den 6

november

1916.

Sakkunnigas

betänkande

den 16 augusti

1916.

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Sakkunniga beräkna såsom förut nämnts, i sitt betänkande den 15

augusti 1916 kostnaderna för erforderlig anskaffning av intendenturmateriel

för flottan och kustartilleriet gemensamt till 660,000 kronor.

I sitt yttrande den 6 november 1916 anför marinförvaltningen, som

nämnt, att någon utredning beträffande de erfarenheter kriget givit i avseende

på intendenturväsendet inom marinen icke blivit av sakkunniga

förebragt men att sådan utredning är behövlig.

Sammanfattning.

Sakkunniga sammanfatta sin utredning rörande kostnaderna för de

av dem föreslagna anskaffningarna m. m. sålunda:

1. Anskaffande av u-båt.smateriel till komplettering

av 1914 års program .. .. kr. 2,000,000: —

2. Ersättning för försliten materiel » 4,000,000: —

alltså för krigsfartygsmateriel, som

icke fordrar årskostnader utöver

vadi 1914 års program förutsattes kr. 6,000,000: —

3. Nyanskaffningar:

för flottan, orsakade dels av förslitning

dels av krigets omedelbara

erfarenheter och fordrande årskostnader

utanför 1914 års program

............................................... » 19,400,000: —

Krigsfartygsmateriel tillhopa ........ kr. 25,400,000:— 25,400,000: —

för det fasta kustförsvaret, orsakade av krigets omedelbara

erfarenheter och fordrande årskostnader utanför

1914 års program..................................................... 2,155,000: —

för flygväsendet, orsakade av krigets omedelbara erfarenheter

och fordrande årskostnader utanför 1914

års program ................................................................... 643,000: —

i. Artillenammunition, torpeder, minor

m. in.:

artilleriammunition för stridsfartyg kr. 4,050,000: —

artilleriammunition för kustfästningarna

...................................... » 4,518,000: —

Transport kr. 8,568,000: — 28,198,000: —

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.9.

53

Transport

minor för flottan ............................

minor för kustfästningarna............

torpeder ...............................................

torped- och motorverkstad ...........

utrustningBmateriel för handelsfartyg.

...........................................

u-båtsnät .............................................

intendenturmateriel för flottan och

kustartilleriet, omkring...............

Summa

kr. 8,508,000:— 28,198,000: —

b 3,270,000: —

» 815,000: —

b 2,781,000: —

» 1,575,000: —

x> 1,000,000: —

i» 100,000: —

b 660,000: -

kr. 18,769,000:— 18,769,000:-

Summa summarum kr. 46,967,000: —

I sitt utlåtande den 6 november 1916 anför marinförvaltningen,

att någon tillförlitlig beräkning över kostnaderna för genomförandet av

de av sakkunniga förordade anskaffningar m in. icke kan nu uppgöras,

beroende detta på i första hand de ovissa ekonomiska förhållandena, men

att en höjning av samma belopp torde böra verkställas med 30 å 40

procent. f

Förslag till i första hand erforderliga anskaffningar.

På anmodan av chefen för sjöförsvarsdepartementet framlägga sakkunniga

slutligen förslag till användande av den summa om 9,273,000

kronor, med vilken det av riksdagen år 1916 beviljade beloppet om

2.956.050 kronor för tillgodoseende av vissa marina försvarsbehov

understeg den av Kungl. Maj:t för samma ändamål äskade summan,

12.229.050 kronor, alltså förslag till de anskaffningar, som i första hand

böra komma till utförande.

Till en början anföra sakkunniga, hurusom för dem framstått vikten

av, att 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande varder fullföljd, och

föreslå på den grund, att till anskaffning av u-båtsmateriel måtte avses

2,000,000 kronor.

Därefter upptaga sakkunniga frågan om den slitning, som flottans

torpedfartyg under den pågående tjänstgöringen i och för neutralitetsvaktens

fullgörande undergått. Sakkunniga föreslå sålunda, att till ersättning

för 7 till ^rangering under perioden 1915—1919 föreslagna

torpedbåtar skulle byggas 2 jagare och att- härför bör avses ett belopp

av 4,000,000 kronor, vilka medel synas böra gäldas från de anslag,

med vilka neutralitetskostnaderna i övrigt bestridas.

Marinförvaltningens

utlåtande

den 6

november

1916.

Sakkunnigas

betänkande

den 15

augusti 1916.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Då sakkunniga härpå övergå till en granskning rörande de nyuppsättningar

i 1914 års planer, som närmast böra ifrågakomma, har

särskilt framträtt behovet att tillgodose marinens flygväsende för att

detta må bliva i stånd att fylla de uppgifter, som, enligt vad krigserfarenheterna

visa, kunde och borde läggas på detsamma, På grund

härav föreslås, att till anskaffning av materiel för marinens flygväsende

avses ett belopp av 643,000 kronor.

Innan sakkunniga därefter övergått till frågan om behövliga nyuppsättningar

för flottan och det fasta kustförsvaret, har uppmärksammats

nödvändigheten av att säkerställa tillverkning av torpeder inom landet.

De nya utredningar, som blivit verkställda rörande anläggningen av

torpedverkstad med torpedförrådsbyggnad jämte en avdelning för tillverkning

av flygmotorer, visa en betydande höjning av anläggningskostnaderna

mot vad som förutsattes i propositionen nr 219 till 1916 års

riksdag, men sakkunniga anse, att detta icke bör lägga hinder i vägen

för torpedverkstadens anläggande, även om härigenom icke kan undvikas,

att med den begränsning av engångskostnaderna i deras helhet,

som departementschefen angivit, det i nyssnämnda proposition förutsatta

anslaget för tillverkning av torpeder måste högst- väsentligt minskas.

Sakkunniga föreslå alltså, att för anläggning av torpedverkstad med en

avdelning för tillverkning av flygmotorer jämte reparationsverkstad för

flygplan avses ett belopp av 1,575,000 kronor.

Då det gäller att föreslå nyanskaffning för flottan, bör bland de

förut angivna behoven sådan fartygsmateriel utväljas, som helt kan

färdigställas inom förutsatt kostnadsram. Därvid kan det endast bliva

fråga om nybyggnad av jagare eller u-båtar. Då emellertid 2 jagare

återstå att bygga inom 1914 års program och då dessutom 2 jagare av

sakkunniga föreslås till nybyggnad såsom ersättning för torpedbåtar,

skulle flottans jagarmateriel bliva jämförelsevis bättre tillgodosedd än dess

u-båtsmateriel. Ytterligare en jagare kan för övrigt icke bilda division

eller grupp med nu befintliga eller under byggnad varande eller till

byggnad föreslagna jagare. På grund härav föreslås nybyggnad av

u-båtsmateriel för 2,000,000 kronor.

För det fästa kustförsvaret föreslå sakkunniga nyanläggningar och

nyanskaffningar för ett sammanlagt belopp av 2,155,000 kronor.

Bland förenämnda behov av medel för vissa materielanskaffningar

anse sakkunniga, att med den begränsning av kostnadsramen, som för

dem angivits, följande behov böra i första hand tillgodoses, nämligen:

anskaffning av artilleriammunition till stridsfartygen för 540,000 kronor,

anskaffning av minor till kustfästningarna för 190,000 kronor samt

anskaffning av torpeder för 170,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 73.

55

Under förutsättning, att de merkostnader, som kunna uppkomma

för genomförandet av 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande, täckas

på särskilt sätt ävensom att 4,000,000 kronor avses för nybyggnad av

2 jagare och att jämväl detta belopp uttages på särskilt sätt, förslagsvis

av de medel, från vilka kostnaderna för neutralitetsrustningarna bestridas,

föreslås alltså i sammanfattning följande: I

År 1917.

År 1918.

År 1919.

Summa.

Anskaffande av u-båtsmateriel till kom- plettering av 1914 ftrs program .........

350,000

850,000

800,000

2,000,000

Nyanskaffningar:

för flottan u-båtsmateriel...........................

350,000

850,000

800,000

2,000,000

för det fasta kustförsvaret..........................

695,000

730,000

730,000

2,155,000

för marinens flygväsende ...........................

353,000

290,000

—

643,000

Ammunitionsanskaffning m. m.

artilleriammunition för stridslartygen............

90,000

90,000

360,000

540,000

minor för kustfästningarna ........................

—

—

190,000

190000

torpeder.................................................

—

—

170,000

170,000

torpedverkstad jämte flygmotorverkstad m. m.

575,000

1,000,000

—

1,575,000

Summa kronor

2,413,000

3,810,000

3,050,000

9,273,000

I sitt utlåtande den 6 november 1916 anför marinförvaltningen, att

de av sakkunniga föreslagna anskaffningarna icke kunna med nu gällande

prislägen inrymmas inom de angivna beloppen utan att kostnaderna

i stället böra upptagas ökade

för 2 jagare med................................................................... 500,000 kronor

för u-båtsmaterielen med ..................................................... 200,000 »

för det fasta kustförsvaret med .......................................... 1,420,000 »

och för artilleriammunition till stridsfartygen med 405,000 »

Summa 2,525,000 kronor,

varigenom kostnaderna för de i första hand erforderliga anskaffningarna

ökas från (4,000,000 + 9,273,000=) 13,273,000 kronor till 15,798,000

kronor. Skulle de båda jagarna göras av något förstorad typ, ökas

summan med ytterligare 1,000,000 kronor.

Av den utredning, som sakkunniga i sitt betänkande lämna i fråga

om erfarenheterna från det pågående kriget och från flottans neutralitets
-

Marinförvaltningens

utlåtande

den 6

november

1916.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73

vakt, framgår klart och tydligt, huru utomordentligt viktigt det är för

vårt land att sjöförsvaret hålles starkt och väl krigsberett. Inom den

begränsning av kostnaderna för i första hand erforderliga anskaffningar

som angivits till ledning för sakkunnigas förslag är det enligt marinförvaltningens

åsikt icke möjligt att fylla de mest trängande och starkast

framträdande behoven för sjöförsvarets upprätthållande. Ämbetsverket

framhåller såsom nödvändigt att skyndsamma åtgärder vidtagas

för att ersätta den fartygsmateriel, som redan är försliten.

Torpedfartygsmaterielen har slitits därhän, att ersättning måste

ofördröjligen anskaffas, och detta kan icke ske .med mindre i första hand

medel till omkring 6 jagare utöver 1914 års program anvisas. Då dessa

6 jagare böra byggas av utvecklad jagartyp, bör byggnadskostnaden

beräknas till sammanlagt 16,500,000 kronor.

Erfarenheterna från kriget giva vid handen, hurusom det är av

allra största vikt att minanskaffningen får fortgå, och härför bör avses

förut angivet belopp av 1,470,000 kronor.

Det är även av allra största vikt att behövlig utrustningsmateriel

för handels- och fiskefartyg, vilka tagas i anspråk för krigsbruk, finnes

tillgänglig. Marinförvaltningen håller före, att härför åtminstone det i

sakkunnigas betänkande angivna beloppet, 1,000,000 kronor, bör inrymmas

inom de kostnader, som upptagas för i första hand erforderliga

anskaffningar

De i första hand erforderliga anskaffningar och anläggningar jämte

kostnaderna härför anser sålunda ämbetsverket vara:

Nybyggnad av 6 jagare (ersättningsmateriel).........

Nybyggnad av u-båtsmateriel, delvis tillhörande

1914 års program ...................................................

Nyanskaffning för det fasta kustförsvaret ...........

Nyanskaffning för marinens flygväsende..................

Anskaffning av artilleriammunition för stridsfartyg^»

.............;............................................................

Anskaffning av minor för flottan................................

Anskaffning av minor för kustfästningarna ............

Anskaffning av torpeder ...........................................

Anläggning av torped verkstad jämte flygmotorverkstad

m. m.........................................................

Anskaffande av utrustningsmateriel för handelsfartyg

kronor 16,500,000:

»

»

D

»

3)

»

D

»

))

4.200.000

3.575.000

643.000

945.000

1.470.000

190.000

170.000

1.575.000

1,000,000

Summa kronor 30,268,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

57

Marinförvaltningen framhåller dessutom, att det likväl är angeläget

att även andra i det föregående upptagna behov bliva så snart ske kan

fyllda och att sålunda medel härför beredas.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss Chefens för

sammanfatta sitt yttrande om de åtgärder, som de anse snarast möjligt

böra vidtagas, sålunda: tören»

byggande av 6 jagare och viss u-båtsmateriel utöver det av 1914 ®°“a"ra

och 1915 års riksdagar beslutade nybyggnadsprogram för perioden sjöss utl&tan1915

— 1919; ‘ de den SO no
uppgörande

av förslag till kryssartyp för svenska flottan;

ordnande av frågan om flygväsendets organisation samt anskaffning

av flygbåtar enligt sakkunnigas förslag;

viss anskaffning för det fasta kustförsvaret samt

anskaffning i erforderlig utsträckning av ammunition och andra

krigsförnödenheter.

Vissa åtgärder, som icke upptagas i sakkunnigas betänkande

den 15 augusti 1916.

I samband med de anskaffningar och åtgärder, varom här är fråga,

stå även frågorna om anläggande av brännoljecisterner och omändring

av kanonbåtar till mindepåfartyg samt upprensning av viss farled. Utredning

rörande dessa frågor har efter det att sakkunniga avgivit sitt

betänkande blivit slutförd, varför jag ansett mig böra upptaga dem i

sammanhang med övriga frågor rörande marina försvarsbehov.

Anläggande av brännoljecisterner vid flottans station i Karlskrona.

I skrivelse den 11 november 1915 hemställde marinförvaltningen Marinförvaitom

äskande av anslag för anläggande av två brännoljecisterner vid ningenB 8kri
Tv

, , , ° 00 •’ valee den 11

Karlskrona station. november I

I yttrande den 24 mars 1916 upptogo marinförvaltningen, chefen

för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss bland de

behov, som för flottans intendenturväsende borde tillgodoses, anläggande

av brännoljecisterner i Karlskrona till beräknad kostnad av

116,100 kronor.

Beträffande dessa cisterner har ytterligare utredning synts erforderlig,

och har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 21 juni 1916 anbefallt

marinförvaltningen att inkomma med dylik utredning.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 59 höft. (Nr 73.)

1916.

Marinförvaltningens,

chefens

för marinstaben

och inspektörens

av

flottans övningar

till

sjöss yttrande

den 24 mars

1916.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 22

december

1916.

Marinförvaltningen har nu i skrivelse den 22 december 1916 inkommit

med den anbefallda utredningen och därvid anfört följande.

Utredningen har blivit verkställd på föranstaltande av varvschefen vid

flottans station i Karlskrona, vilken härvidlag såsom egna förslag till

ämbetsverket överlämnat chefernas för ingenjördepartementet och byggnadsdepartementet

vid flottans varv i Karlskrona yttranden i ärendet.

Den erforderliga kvantiteten brännolja förutsättes skola fördelas på

två cisterner, vilka skulle anläggas å en holme i närheten av Karlskrona.

Det har varit nödvändigt att söka upp holmens högsta punkt för att

erhålla nödigt skydd genom nedsprängning.

Tre alternativ hava uppgjorts för cisternernas anläggande.

Alternativ I förutsätter att oljan skall förvaras i helgjutna betongcisterner,

varvid den fullständiga tätheten åstadkommes genom en ingjuten

cistern om 2 mm. plåttjocklek och med svetsade plåtskarvar.

Anläggningskostnaden beräknas till 576,000 kronor.

Alternativ II upptager vanliga plåtcisterner med nitade plåtskarvar

till en anläggningskostnad av 662,000 kronor.

Alternativ III innefattar en betongcistern och en plåtcistern till beräknad

anläggningskostnad av 619,000 kronor.

Vid granskning av de föreliggande alternativen har marinförvaltningen

biträtts av ingenjören G. Bremberg såsom specialist å anordnande

av oljecisterner. Denne har för sin del framhållit, att en oljecistern,

avsedd att äga verkligt betryggande täthet och varaktighet för

en längre tid framåt, måste vara så anordnad, att alla dess ytor såväl

utvändigt som invändigt äro i möjligaste mån åtkomliga för eftersyn och

alla plåtskarvar med tillhörande naglar tillgängliga för behörig tätning, om

så skulle påfordras, ävensom uttalat, att han näppeligen kunde tillstyrka

utförandet enligt annat byggnadssätt, än som angåves uti alternativ

II, nämligen fristående plåtcisterner med nitade skarvar och uppställda

på ett flertal smärre betongfundament.

Ur kostnadssynpunkt anser ingenjör Bremberg det vara fördelaktigare

att göra cisternerna omkring 2 meter högre men i diameter omkring

3,5 meter mindre än som varvsmyndigheterna föreslagit, samt utföra det

grova betongtaket i valvbågeform, varigenom också vunnes större styrka

och större utrymme därunder. Med dessa modifikationer skulle kostnaderna

kunna nedbringas till 600,000 kronor.

Marinförvaltningen anför för egen del, att den utsträckta användning,

brännoljan erhållit, nödvändiggör anordnandet av cisterner för

Karlskrona station. Då olika slags olja måste användas för exempelvis

undervattensbåtar och andra fartyg, kan man ej begränsa anläggningen

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 73.

till blott en cistern, vilket skulle ställa sig ekonomiskt mest fördelaktigt.

Någon inskränkning i det föreslagna totalutrymmet anser marinförvaltningen

ej tillrådlig. Vid sådant förhållande föreslår marinförvaltningen,

att cisternerna måtte utföras enligt alternativ II med de av ingenjör

Bremberg angivna modifikationerna, och hemställer, att för ändamålet

måtte av riksdagen på extra stat för år 1918 äskas ett anslag av 600,000

kronor.

I utlåtande den 17 januari 1917 anför chefen för marinstaben, att

han intet har att erinra mot det av marinförvaltningen framlagda förslaget

i vad det avser cisternernas förläggning och anordnande ur

militär synpunkt.

Omändriug av kanonbåtarna Rota och Disa till mindepåfartyg.

Med anledning av en från chefen för sjökarteverket inkommen skrivelse

angående fyllande av sjökarteverkets behov av sjömätningsfartyg

anföra marinförvaltningen och chefen för marinstaben i yttrande den 6

april 1916, att något överlämnande av kanonbåtarna Rota och Disa till

sjökarteverket, på sätt 1914 års planer förutsatt, icke kunnat äga rum

och ej heller under några förhållanden kan komma att äga rum, så

länge nu pågående neutralitetsvakt varar. Då fartygen numera äro erforderliga

såsom mindepåfartyg, bör tanken på deras överflyttande till

sjökarteverket övergivas.

Redan i skrivelse den 28 februari 1916 hade chefen för marinstaben

föreslagit, att kanonbåtarna Rota och Disa måtte snarast möjligt underkastas

erforderliga förändringar för att de skola bliva fullt användbara

såsom mindepåfartyg.

I infordrat yttrande den 1 december 1916 hemställer marintörvaltningen,

att kanonbåtarna Rota och Disa måtte ändras på av chefen för

marinstaben föreslaget sätt så skyndsamt som möjligt. Kostnaden för

de anordningar, marinförvaltningen förordat, beräknas för Rota till 81,350

kronor och för Disa, som måste förses med ångturbindynamo m. m.,

till 88,850 kronor, eller således till sammanlagt 170,200 kronor.

Högste befälhavaren över kustflottan har icke något att erinra beträffande

de ifrågasatta ändringsarbetena, vilka han anser böra vidtagas

så snart omständigheterna det medgiva.

Chefens för

marinstaben

utlåtande den

17 januari

1917.

MarinfÖrvaltningens

och

chefens för

marinstaben

yttrande den

6 april 1916.

Chefens för

marin staben

skrivelse den

28 februari

1916.

Marinförvaltningens

yttrande den

1 december

1916.

Högste befälhavarens

över

kustflottan

yttrande den

8 december

1916.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föregående

uttalanden.

Departe
ments
chefen.

*30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Upprensning av viss farled.

1 skrivelse den 26 februari 1916 har förutvarande chefen för marinstaben

framhållit behovet av att åtgärder vidtagas för beredande av

tryggad genomfart för pansarbåtar av Sverige-typ i viss för flottans operationer

viktig farled i Stockholms skärgård. Såsom framgått av de föredragningar

som på sin tid höllos inför andra försvarsberedningen vore befarandet

av farleden i fråga även med de nuvarande pansarbåtarna under

vissa omständigheter förenat med risk. I yttrande den 21 november

1916 framhåller inspektören av flottans övningar till sjöss vikten av att

de ifrågakomna arbetena snarast igångsättas. Den 28 december 1916

har chefen för marinstaben inkommit med ett av A. B. skånska cementgjuteriet

ingiVet anbud å dessa farledsarbeten till en beräknad sammanlagd

kostnad av 245,000 kronor. Över detta anbud har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

yttrat sig. Slutligen har chefen för marinstaben i

förnyat yttrande den 8 februari 1917 hemställt att arbetena måtte utföras

av byggnadsdepartementet vid flottans varv i Stockholm och med anlitande

av personal och materiel från flottan, i vilket fall kostnaden kunde,

enligt beräkningar av stationsingenjören, begränsas_till 165,000 kronor.

Ytterligare utredning i frågan förekommer i förutnämnda hemliga

bilaga till detta protokoll.

innan jag går att på grundvalen av sakkunnigas och myndigheters

förut åberopade uttalanden hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville till

riksdagen avgiva förslag om tillgodoseende av vissa viktiga marina försvarsbehov,

skall jag tillåta mig att i korthet återföra i minnet, huru

frågan om sjöförsvarets stärkande utvecklat sig från år 1914.

I särskilda propositioner nr 60 och nr 156 till nämnda års senare

riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till sjöförsvarets ordnande, vilka

förslag avsågo att tillgodose närmast föreliggande behov av flottans och

kustfästningarnas stärkande. I sistnämnda proposition upptogos sådana

utgifter, vilka ansågos böra hänföras till engångskostnader och bestridas

av värnskattemedel.

I skrivelse nr 1 samma år anmälde riksdagen sina med anledning

av omförmälda propositioner fattade beslut, genom vilka den plan för

sjöförsvarets ordnande, som alltjämt följes och som bland annat innefattade

ett far tygsbyggnad sprogram för perioden 1915—1919, blev godkänd.

Det sedermera utbrutna världskriget tvingade även för vårt vidkommande

till utomordentliga åtgärder, däribland till flottans mobilise
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kung!.. Maj ds Nåd. Proposition Nr 73.

rande för neutralitetsvaktens utövande. Det var givet, att under dylika

förhållanden måste sådana krav nogsamt beaktas, vilka i anslutning till

1914 års plan borde i första band tillgodoses för att sjöförsvarets krigsberedskap

skulle motsvara de fordringar, som efter de vunna erfarenheterna

måste ställas på densamma. I detta syfte framlade Kungl. Maj:t

i proposition nr- 219 till 1916 års riksdag förslag till vissa anskaffningar

och anläggningar för sjöförsvaret till en sammanlagd kostnadssumma av

12,229,050 kronor att utgå av medel, som skulle särskilt beredas.

Genom skrivelse nr 219 sistnämnda år har riksdagen meddelat, att

riksdagen icke kunnat ägna de framlagda förslagen i deras helhet en

så ingående prövning, som påkallades av deras omfattning och vikt,

varför en ytterligare utredning i åtskilliga hänseenden funnits nödig.

För tillgodoseende av de behov, som riksdagen funnit synnerligen viktiga

för neutralitetsskyddets stärkande, ansåg sig emellertid riksdagen

för det dåvarande böra bevilja en summa av 2,956,000 kronor.

Med anledning av riksdagens anförda uttalande erhöll jag bemyndigandet

att tillkalla sakkunniga för verkställande av förnyade tekniska

utredningar rörande vissa marina försvarsbehov. Sakkunnigas arbeten

togo snarast sin början och voro avslutade den 15 augusti 1916. För

innehållet i såväl dessa sakkunnigas betänkande som myndigheternas i

anledning därav avgivna yttranden har förut lämnats en kortfattad

redogörelse, av vilken torde framgå, att i allt väsentligt föreligger fullständig

överensstämmelse mellan gjorda uttalanden.

Utredningen av* en särskild hithörande fråga, nämligen om anläggandet

av en torpedverkstad, var anförtrodd åt andra sakkunniga, de

s. k. verkstadssakkunniga. Dessas i betänkande av den 14 juli 1916

framlagda förslag har upptagits av de förstnämnda sakkunniga och jämväl

vunnit myndigheternas tillstyrkande.

I de förslag, som jag här nedan kommer att framlägga, har jag

sökt att i huvudsak iakttaga och följa 1914 års plan för sjöförsvarets

ordnande och därvid ansett, att endast sådana jämkningar eller tillägg

böra ifrågakomma, vilkas nödvändighet synes omedelbart framgå ur

erfarenheterna från kriget och vår därunder hållna neutralitetsvakt. Med

fasthållande härvid och med tagen hänsyn även till vikten av att sjöförsvarets

materiel må kunna hållas vid makt, oaktat den snabbare förslitningen

under flottans fortsatta tjänstgöring för neutralitetsvaktens

utövande, har jag ansett det icke vara möjligt att nu begränsa kostnaderna

till den summa av 9,273,000 kronor, med vilken det av riksdagen

år 1916 beviljade beloppet om 2,956,050 kronor understeg den av

Kungl. Maj:t för samma ändamål då äskade summan av 12,229,050

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 73.

kronor. De omständigheter, som härvid måste tagas i betraktande och

vilka synts mig avgörande, äro i första hand krigserfarenheterna, vilka

numera äro väsentligt rikare och mera vägledande än för ett år sedan,

men även den fortsatta förslitning, för vilken flottans materiel under

neutralitetsrustningen varit och alltjämt är utsatt, samt den fortsatta stegringen

av arbets- och materialpriser.

Fartygstyper.

Till sakkunnigas av myndigheterna i huvudsak biträdda uttalanden

om erfarenheterna från det pågående kriget beträffande sjöförsvarets

materiel i allmänhet samt dessa krigserfarenheters tillämpande på svenska

sjöförsvarets materiel, för vilka uttalanden förut är redogjort, kan jag

helt ansluta mig.

Lätta kryssare.

Den vid 1914 års senare riksdag antagna byggnadsplanen för flottan

under perioden 1915 —1919 avsåg tre fartygsslag, nämligen pansarbåtar,

jagare och undervattensbåtar. Uppmärksamheten var emellertid redan

då fästad vid frågan om behovet såväl av särskilda för spaningstjänst

lämpade fartyg i kustflottan som ock av minfartyg i kustflottan. Riksdagen

ansåg emellertid frågan om byggandet av särskilda, för spaningstjänst

lämpade fartyg böra tillsvidare lämnas öppen, och rörande minfärtyg

gjorde riksdagen det uttalande, att då byggandet av dylika

fartyg icke ifrågasatts för perioden 1915—1919, riksdagen saknade anledning

att avgiva något yttrande i detta avseende.

I samma mån som inom de flesta mariner anordningar för minutläggning

numera i allmänhet införas å de för spaningstjänst avsedda

fartygen kan frågan om spanare och minfartyg för vårt vidkommande

anses hava övergått till spörsmålet om införande av typen lätt kryssare

bland flottans fartygsslag. Såsom framgår av proposition nr 219 till

1916 års riksdag både de sjömilitära myndigheterna redan då upptagit

denna fråga. Nu hava såväl sakkunniga som nämnda myndigheter med

övertygande skäl förordat typens införande såsom ersättning för torpedkryssare

och äldre minfartyg, då dessa utgå ur kustflottan. I anslutning

till vad jag yttrat till statsrådsprotokollet, bifogat nyssnämnda proposition

n:r 219 år 1916, är jag av den uppfattningen att lätta kryssare

erfordras för vår flotta, särskilt för att jagare och u-båtar skola komma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73. (53

till sin rätt, och jag finner på den grund giltiga orsaker föreligga för

införande av kryssartypen. Att jag detta oaktat icke ansett mig böra

för närvarande förorda anskaffande av dylika fartyg beror av andra

orsaker. Det kan nämligen icke undvikas, att färdigställandet av fartyg

av eu typ, som förut icke varit använd i vårt land, kommer att kräva

lång tid, särskilt som av denna typ i vissa hänseenden, såsom beträffande

farten, måste fordras utomordentliga egenskaper. Och det

torde å andra sidan vara av vikt att den nybyggnad för flottan, för

vilken skeppsvarven nu tagas i anspråk, är av sådan art, att den snarast

må kunna slutföras för att eventuellt komma neutralitetsskyddet till

godo. Jag anser det för övrigt vara viktigt att i första hand dels anskaffa

jagare till ersättning för förslitna torpedbåtar och dels stärka

undervattensbåtförsvaret.

Då det gäller att uppgöra fartygsbyggnadsprogram för period från

och med år 1920, torde emellertid frågan om lätta kryssare ånyo böra upptagas.

Marinförvaltningen har fördenskull redan nu erhållit uppdrag att

uppgöra förslag till kryssartyp för svenska flottan på grundvalen av de

huvudsakliga data för sådan fartygstyp, vilka av sakkunniga angivits.

Jagartyp.

Den typ för jagare, som upptogs i 1914 års plan för sjöförsvarets

ordnande, innebar i förhållande till närmast föregående jagare vissa förbättringar

med avseende å sjöduglighet och torpedbestyckning. Av denna

förbättrade typ byggas för närvarande två jagare, och de återstående två

jagare, som skulle byggas under perioden 1915—1919, böra enligt såväl

sakkunnigas som myndigheternas uppfattning, vilken jag delar, vara av

enahanda typ. Till följd av ökade priser betingar emellertid en dylik

jagare enligt marinförvaltningens uppgift numera en kostnad av 2,250,000

kronor. Med anledning av uttalande av högste befälhavaren över kustflottan

har nu marinförvaltningen med instämmande av chefen för marinstaben

och inspektören av flottans övningar till sjöss anfört, att typen

för de jagare, som ytterligare kunna komma att byggas utöver de

förut nämnda, bör vidare utvecklas med avseende på sjöduglighet samt

dessutom givas bättre fart och kraftigare kanoner, varvid dock hänsyn

även bör tagas till att kostnaderna icke bliva så stora, att antalet påräkneliga

fartyg blir alltför ringa. Marinförvaltningen beräknar, att en

dylik utveckling kommer att öka kostnaden per jagare med i runt tal

500,000 kronor, varigenom kostnaden för en jagare stiger till 2,750,000

kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Kriget visar, att jagaren kommit till en synnerligen mångsidig användning

förnämligast för torpedanfall, men även för spaning och bevakning

samt minläggning, därvid artilleristrider med motståndarens

lätta fartyg oupphörligt förekommit. Betydelsen av hög fart och kraftig

artilleribestyckning ligger härvid i öppen dag. Det krav på ytterligare

tillgodoseende av sjödugligheten, som nu blivit uppställt, stöder sig på

erfarenheterna från en rustningsperiod, som varat över två och ett halvt

år, under vilken tid jagarna varit i oavbruten tjänst både sommar och

vinter, ofta under hårt väder och isgång, och det är givet, att erfarenheterna

från denna tjänstgöring måste beaktas. På dessa grunder anser

jag klokheten bjuda, att, i enlighet med marinförvaltningens förslag, för

de jagare, som till ersättning för förslitna torpedbåtar kunna komma att

byggas utöver 1914 års program, ett ytterligare kostnadsbelopp per

jagare om 500,000 kronor beräknas för att typen må kunna utvecklas

i angiven riktning.

U-båtstyp.

Beträffande u-batar uttala sakkunniga, med myndigheternas instämmande,

att den typ, som för närvarande antagits till byggande för

svenska flottan, är lämplig, men att till följd av stegrade material- och

arbetspriser kostnaden för varje u-båt bör ökas med visst belopp. Jag

har lagt denna ökade kostnad till grund för mina förslag i vad angår

u-båtar.

Anskaffning av krigsfartygsinateriel.

Jagare.

En fråga, som jag för närvarande finner för sjöförsvarets vidkommande

vara av synnerlig vikt, är den om ersättning för fartygsmateriel,

som förslitits under neutralitetsvakten. Till följd av Sveriges geografiska

och militärpolitiska läge har neutralitetsvakten i väsentlig mån vilat på

flottan. Också hava fordringarna på denna vaktgöring varit i ständigt

stigande. Såväl sakkunniga som myndigheterna framhålla med styrka,

att ersättning genom nybyggnader måste lämnas, ty i motsatt fall

komme flottan, vad antalet användbara fartyg beträffar, att så nedgå

i stridsvärde, att den icke bleve i stånd att fylla sina uppgifter. Riktigheten

av denna uppfattning finner jag vara påtaglig.

De verkställda utredningarna visa, att förslitningen — förutom i vad

angår u-båtar, varom jag sedermera får tillfälle att uttala mig — i

första hand gått ut över vissa torpedbåtar men även träffat torpedkryssare

och minfartyg samt jagarna Mode och Magne. Jag har tidigare

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.5.

65

uttalat, att till år 1919 frågan om torpedkryssares och minfartygs ersättande

i kustflottan med lätta kryssare torde böra upptagas. Sakkunniga

och myndigheterna föreslå, att jagarna Mode och Magne skola i kustflottan

ersättas genom nybyggnad av 2 jagare och att de förslitna

torpedbåtarna likaledes skola ersättas genom nybyggnad av jagare.

Vid beräkning av ersättningsbehovet för torpedbåtar utgå sakkunniga

efter noggranna undersökningar från, att 7 dylika båtar på grund av förslitning

måste överföras till vedettbåtar och att ersättning i enlighet med

1914 års plan bör lämnas med 1 jagare för varje utrangering av 3

torpedbåtar, alltså nu med minst 2 jagare, samt att ytterligare 5 torpedbåtar

äro så förslitna, att de rätteligen böra avföras från kustflottan

eller utrangeras. Ersättningen för de 7 torpedbåtarna anse sakkunniga

böra ställas i främsta rummet, men härtill kommer frågan om ersättning

för Mode och Magne. Sålunda uppstår ett sammanlagt nybyggnadsbehov

av 4 jagare.

Marinförvaltningen anser, att samtliga ifrågakomna tolv torpedbåtar

böra ersättas, och att ersättningen, med hänsyn till såväl krigserfarenheterna

som erfarenheterna från neutralitetsvakten i fråga om behovet

av ett stort antal lätta fartyg, bör ske med en jagare för varannan utrangerad

torpedbåt, alltså med sammanlagt 6 jagare, vilkas byggande

omedelbart bör sättas i verket. Därtill kommer ytterligare ersättningen

för Mode och Magne med 2 jagare.

Chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till

sjöss anse ävenledes, att alla tolv meromnämnda torpedbåtar böra utrangeras,

men att ersättningen i allmänhet kan ske enligt regeln en

jagare mot tre torpedbåtar, alltså i detta fall med 4 jagare. Nämnda

myndigheter anse, att därjämte ersättning nu bör lämnas för Mode och

Magne, vadan sammanlagt 6 jagare borde byggas.

För mig framstår det såsom oundgängligt att flottan beredes ersättning

för den förslitning, som neutralitetsvakten vållat. Flottans stridsvärde

måste givetvis uppehållas. Neutralitetsvakten har, som nämnts,

oavbrutet pågått under en tid av över två och ett hälft år och alltjämt

är det ovisst, huru länge den måste fortsättas. Ytterligare dylik förslitning

måste således befaras.

Jag anser på dessa grunder, att de tolv meromnämnda torpedbåtarna

böra överföras till vedettbåtar och läggas i materielreserv. Härför tala

vid sidan av anförda orsaker även andra omständigheter, nämligen att

genom denna överföring dels bortrangeras största delen av de numera

omoderna 38 cm. torpederna och dels uppnås det av chefen för marinstaben

såsom erforderligt för minerings- och minsvepningstjänstens ordnande

angivna autalet vedettbåtar.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 59 höft. (Nr 73.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 73.

Ersättning för dessa tolv torpedbåtar anser jag för närvarande böra i

enlighet med 1914 års grunder ske med en jagare för tre torpedbåtar, alltså

med 4 jagare. Enär sammanlagda bemannings-, övnings- och underhållskostnaderna

för tolv torpedbåtar ungefärligen motsvara samma kostnader

för 4 jagare, förorsakar den föreslagna omsättningen av fartygsmateriel

icke ökade årskostnader. Det sammanlagda antal jagare, som sålunda

skulle uppkomma, håller sig även inom ramen för flottans utveckling

enligt 1914 års beslut. Åtgärderna innebära icke någon principiell avvikelse

från planen, men väl ett påskyndande av densammas genomförande.

Den nu ifrågavarande ersättningen av försliten fartygsmateriel anser

jag vara sjöförsvarets för närvarande viktigaste fråga, och jag tvekar

på den grund icke att förorda, att en summa av 11,000,000 kronor

äskas av riksdagen för nybyggnad av 4 jagare, var och en beräknad

till en anskaffningskostnad av 2,750,000 kronor.

Att redan nu utrangera jagarna Mode och Magne torde icke vara

nödvändigt, utan synas de tillsvidare kunna kvarstå i sjöstyrkorna.

Frågan om deras ersättande med nya fartyg finner jag sålunda icke behöva

i detta sammanhang upptagas.

U-båtsmateriel.

Såsom framgår såväl av mitt yttrande till statsrådsprotokollet den

28 april 1916, bifogat Kungl. Maj:ts proposition nr 219 samma år, som

ock av sakkunnigas av myndigheterna biträdda uttalande i fråga om

anskaffande av u-båtar, kan till följd av de inträdda prisstegringarna en

materielbrist anses hava uppkommit i den nybyggnadsplan för flottan,

för vilken 1914 års senare riksdag beviljade tillhopa 45,232,000 kronor,

därav 41,414,000 kronor bestämdes till vissa angivna fartygsanskaffningar,

medan återstoden 3,818,000 kronor tillsvidare reserverades. Det

var nämligen otvivelaktigt riksdagens mening, att flottan under perioden

1915—1919 skulle tillföras ytterligare materiel för detta sistnämnda

belopp och med ledning av riksdagens uttalande i skrivelse nr 110 år

1915, däri 1,950,000 kronor av beloppet anvisades för byggande av

u-båtsmateriel, torde kunna förutsättas, att även sista återstoden, 1,868,000

kronor, skulle komma att användas för enahanda ändamål, därest den

ej toges i anspråk för täckande av merkostnader.

Det måste anses synnerligen viktigt att oaktat inträdda prisstegringar

flottan icke går miste om den ökning i stridskraft, som år 1914

förutsattes. Vid sådant förhållande och då Eders Kungl. Maj:t torde

hava för avsikt att i särskild proposition föreslå riksdagen, att för täckande

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

av de merkostnader, som, till följd av ökade material- och aroctspriser,

genomförandet av 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande i vad beträffar

såväl flottan som kustartilleriet kan komma att förorsaka, anlita

— förutom medel som särskilt beredas — jämväl sistnämnda belopp,

1,868,000 kronor, anser jag mig böra biträda sakkunnigas och myndigheternas

förslag, att den u-båtsmateriel, som enligt vad nyss anförts,

skulle kunna anses kvarstå på 1914 års program, måtte i stället komma

till utförande för medel, som särskilt beredas.

Med ledning av krigserfarenheterna föreslå sakkunniga, med instämmande

av myndigheterna, att härutöver ytterligare u-båtsmateriel måtte

byggas. Jag anser mig böra biträda även detta förslag. År 1914 kunde

icke förutses, att u-båtar skulle få en så omfattande användning i

sjökriget, som sedermera visat sig vara fallet. Med hänsyn till rådande

förhållanden anser jag det således vara av vikt att 1914 års plan utökas

med nybyggnad av ytterligare u-båtsmateriel. Redan nu är viss

u-båtsmateriel efter den långa rustningstiden så försliten att densamma

rätteligen bör läggas i materielreserv. Till den tid då den nu till nybyggnad

föreslagna u-båtsmaterielen kan bliva färdigställd, är detta

säkerligen fallet med ytterligare materiel av ifrågavarande slag. På

dessa grunder torde några ökade årskostnader ej behöva tagas i betraktande

för de nu förordade nybyggnaderna.

På grund av det anförda ansluter jag mig till sakkunnigas och

myndigheternas förslag och förordar, att en summa av 4,200,000 kronor

avses för byggande av u-båtsmateriel.

Fartyg för minläggning.

Sakkunnigas av myndigheterna biträdda förslag beträffande vissa

anordningar för minläggning anser jag mig böra tillstyrka. Då kostnaderna

härför torde, allt efter som behoven framträda, kunna tillgodoses

inom ramen av de årliga extra ordinarie utgifterna, upptages denna fråga

icke vidare i detta sammanhang.

Flygväsendet.

Till en början torde få erinras, att det program för luftflottans utbyggande,

som av förutvarande chefen för marinstaben framlades i skrivelse

den 8 februari 1916, sedermera huvudsakligen legat till grund för

såväl propositionen nr 219 till 1916 års riksdag som ock sakkunnigas

den 15 augusti 1916 avgivna betänkande, ävensom förut omnämnda, av

chefen för marinstaben den 8 november 1916 avgivna organisationsplan.

Marinförvaltningens senast inkomna skrivelse den 17 januari 1917

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

rörande flygväsendet, för vilken förut lämnats redogörelse, rubbar icke

själva organisationsplanen, men till följd av de betydligt dyrare flygbåtstyper,

som nu föreslås, ställa sig kostnadsberäkningarna helt annorlunda.

För mig står det fullkomligt klart, att de typer, som marinförvaltningen

på grundval av krigserfarenheterna och med instämmande av

chefen för marinstaben nu föreslår, böra läggas till grund för anskaffningen,

ty att vid en så omfattande nyuppsättning av marinens flygväsende

som den, varom nu är fråga, anskaffa typer, som icke längre

motsvara tidens fordringar, låter sig icke ur någon synpunkt försvaras.

Då det är att vänta, att inom kort tid nya krav komma att framställas

på en materiel, som befinner sig under så hastig utveckling som

Q-herielen, är det givetvis riktigt att fördela en planerad anskaffning

på åtminstone tre år, och således i första omgången beställa endast en

tredjedel av hela det avsedda antalet.

Pen. /^reslagna uppsättningen av flygbåtar är förvisso betydande,

särskilt i jämförelse med det antal flygbåtar för marinen, som på sin tid

förutsattes av andra försvarsberedningen och som vann riksdagens gillande

ar 1914. Men det får icke förbises, att sistnämnda år hade man ingen

erfarenhet från föregående krig att stödja sig på. Flygvapnets stora

betydelse har först under det nu pågående kriget blivit tillfullo ådagalagd.

De erfarenheter, som härunder vunnits, äro så påtagliga, att fullt

talande skäl föreligga för en anskaffning nära fyra gånger så stor som

den, vilken upptogs i 1914 års plan för sjöförsvarets ordnande.

Flygbåtarnas lämplighet för den strategiska spaningen sammanhänger

med deras stora rörlighet. Lättheten att ovanifrån göra iakttagelser

mot jord- eller vattenyta skänker åt flygbåtarna de bästa förutsättningar

för den taktiska spaningen, däri även kan inräknas spaning efter u-båtar

i underyattensläge och minor. Lika viktiga som dessa uppgifter torde

emellertid vara flygbåtarnas uppgift att medelst bombkastning skada och

oroa fientliga fartyg, särskilt transportfartyg, som kunna komma i närheten

av våra kuster, och att i luftstrid driva undan fientliga luftfartyg,

som komma oss nära.

Det av chefen för kustartilleriet framställda kravet på flygbåtsmateriel,

avsedd att medverka vid kusttästningarnas försvar, anser jag i

likhet med chefen för marinstaben kunna tillgodoses inom ramen av den

för marinens flygväsende här förordade organisationen.

Såväl sakkunniga som chefen för marinstaben förutsätta, att bemanningen

å flygbåtarna skulle till största delen uttagas bland värnpliktiga,

vilka före fredstjänstgöringens inträde förvärvat härför erforderliga

grundläggande färdigheter, varigenom stambemanningen för flygväsendet

kunde, trots dess föreslagna, betydande utvidgning, bibehållas

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

69

vid den numerär, som i 1914 års planer förutsattes, dock att antalet flygmaskinister

borde ökas med två. — Visserligen innebär det, ej minst ur

kostnadssynpunkt, stora fördelar att i försvarets tjänst använda flyg- eller

motorkunnig personal bland de värnpliktiga, men att i så hög grad, som

sakkunniga och chefen för marinstaben förutsatt, bygga organisationen

på anlitande av värnpliktiga, synes mig knappast tillrådligt. Då emellertid

kännedomen om motsvarande bemanningsförhållanden i andra länder, i

all synnerhet de krigförande, är mycket ringa, samt erfarenheterna från

vårt eget flygväsende ännu icke givit erforderlig ledning för ett säkert

bedömande av frågan, är jag icke i tillfälle att nu framlägga något definitivt

förslag till eventuell ändring av flygväsendets personalorganisation

i vad beträffar förhållandet mellan antalet stamanställda och värnpliktiga.

Emellertid anser jag att frågan bör underkastas en ingående prövning,

så att eventuellt förslag må kunna framläggas för nästa års riksdag. Ett

dylikt uppskov medför inga olägenheter, enär det antal mobiliseringsbara

flygbåtar, som jämlikt nybyggnadsplanen skulle under nästkommande år

bliva tillgängliga för tjänstebruk, under alla förhållanden kan bemannas

med då förefintlig, i flygtjänst utbildad stampersonal och i dylik tjänst

redan utbildade värnpliktiga, varför någon ökning av stampersonaien å

1918 års stat ej är för detta ändamål erforderlig.

Ett ytterligare skäl för frågans uppskjutande ligger däri, att den utredning

angående flygpersonalens avlöning, varom marinförvaltningen

och chefen för marinstaben den 21 juni 1916 erhållit nådigt uppdrag,

ännu icke blivit slutförd.

Ehuru jag är tveksam, huruvida den årliga underhållskostnaden kan

begränsas till det av marinförvaltningen angivna beloppet, anser jag mig

dock kunna utgå från ämbetsverkets uppgifter i berörda hänseende.

Den totala anskaffningskostnaden för marinens flygväsende beräknas

till 2,688,000 kronor. Om den summa av 135,000 kronor som 1916

års riksdag anvisade för flygväsendet å extra stat för år 1917 frånräknas

och om riksdagen enligt Kungl. Maj:ts förslag beviljar enahanda

summa å extra stat för år 1918 och även denna frånräknas, återstår

ett medelsbehov av 2,418,000 kronor, som marinförvaltningen föreslagit

till fördelning med 803,000 kronor för år 1917, 740,000 kronor

för år 1918 och 875,000 kronor för år 1919.

Årskostnaderna från och med 1920 skulle belöpa sig till:

för årlig nyanskaffning av flygbåtar ............................ kronor 875,000: —

underhållskostnad ................................................................ »_75,000: —

Summa kronor 950,000: —

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Du krigserfarenheterna redan bekräftat nödvändigheten av att vid

försvarets ordnande utnyttja den försvarskraft, som det nutida flygväsendet

besitter, och då det vidare är av vikt att vi i detta hänseende

stå väl rustade, har jag ansett mig böra tillstyrka, att denna

utvidgade plan för marinens flygväsende framlägges med förslag att

riksdagen måtte godkänna densamma.

Nyanläggningar och nyanskaffningar för det fasta kustförsvaret.

Såsom av förut lämnade redogörelse framgår hava sakkunnigas

uttalanden angående krigserfarenheterna och deras tillämpning, vad det

fasta kustförsvaret beträffar, föranlett vissa erinringar från några av de

myndigheter, till vilkas yttrande sakkunnigas betänkande varit utställt.

I den män myndigheternas erinringar icke beröra det förslag till nyanläggningar

och nyanskaffningar för det fasta kustförsvaret, som jag

har för avsikt att nu förorda, torde emellertid ifrågavarande erinringar

kunna i detta sammanhang lämnas å sido.

Sakkunnigas med ledning av krigserfarenheterna framställda förslag

till det fasta- kustförsvarets stärkande omfattar, såsom förut nämnts, viss

nyanskaffning av ytterligare svårt artilleri och, till skydd för vissa

viktigare försvarsanstalter, av luftkanoner, ävensom för ifrågavarande

materiel erforderliga nyanläggningar. Mot detta förslag har ingen av

myndigheterna halt något att erinra. Chefen för kustartilleriet har

emellertid utöver sakkunnigas förslag förordat vissa ytterligare åtgärder

till stärkande av det fasta kustförsvaret. Vidare har chefen för generalstaben

i sitt yttrande över sakkunnigas betänkande framställt förslag

därom att i 1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande skulle

vidtagas viss ändring, stående i samband med nu ifrågasatta nyanläggningar

och nyanskaffningar.

För egen del har jag kommit till den bestämda uppfattningen att

här förevarande, av sakkunniga framlagda och av myndigheterna biträdda

förslag till det fasta kustförsvarets stärkande måste med ledning av

krigserfarenheterna anses vara av sådan betydelse att det snarast möjligt

bör förverkligas. Jag finner mig sålunda böra förorda detta förslag.

De ytterligare krav beträffande det fasta kustförsvaret, som chefen för

kustartilleriet framställt, kan jag däremot av finansiella skäl för närvarande

icke biträda. Vad vidare angår nyssberörda av chefen för generalstaben

förordade ändring i 1914 års plan för det fasta kustförsvarets

ordnande, skulle denna ändring, såsom framgår av den till detta protokoll

hörande hemliga bilagan, förorsaka högst betydande merkostnader.

Med hänsyn härtill kan jag ej biträda nämnda förslag.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Nu förordade nyanläggningar och nyanskaffningar för det fasta

kustförsvaret skulle enligt marinförvaltningens beräkningar kräva engångskostnader,

uppgående till 3,575,000 kronor, och årliga kostnader utgörande

omkring 55,000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke

funnit något att erinra. Några årskostnader bliva emellertid ej erforderliga

för år 1918.

Artilleriammunition för flottan.

Sakkunniga och myndigheterna hava som närmast föreliggande behov

av artilleriammunition för flottan angivit anskaffningen av lU utredning

för de nya pansarbåtarna till en kostnad, som numera av marinförvaltningen

beräknas till 945,000 kronor.

I likhet med vad jag yttrat till statsrådsprotokollet, bilagt Kungl.

Maj:ts proposition nr 219 till 1916 års riksdag, anser jag fortfarande

den föreslagna anskaffningen erforderlig, och föreslår således, att ett anslag

å nyssnämnda belopp måtte av riksdagen äskas.

I samband härmed torde få erinras, att riksdagen år 1916 på

framställning av Kungl. Maj:t beviljat medel till anskaffning av en

andra utredning moderna 15 cm. projektiler för pansarbåten Oscar II.

Då för denna utredning på grund av vissa orsaker behövdes anvisande av

ytterligare medel, har Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag gjort

framställning om beviljande av erforderliga fyllnadsbelopp; därjämte

föreslår Kungl. Maj:t riksdagen att bevilja medel till två utredningar

moderna 15 cm. projektiler till pansarkryssaren Fylgia (statsverkspropositionen

till 1917 års riksdag, femte huvudtiteln, sid. 172 och 175).

Dessa anskaffningar minska i viss mån det av myndigheterna år 1915

såsom erforderligt uppställda totalbeloppet av 4,050,000 kronor för

anskaffning av artilleriammunition för stridsfartygen, dock icke i hela

den omfattning, som motsvarar förenämnda utredningar för pansarbåten

Oscar II och pansarkryssaren Fylgia, då nämligen dessa fartygs äldre

utredningar av 15 cm. projektiler till stor del överförts till kustfästningarna.

Anskaffningarna hava däremot icke något samband med den

nu ifrågavarande anskaffningen av 1U utredning för de nya pansarbåtarna.

Minor för flottan.

En av de mest påtagliga erfarenheterna från det pågående kriget

torde vara den om minvapnets ökade betydelse och användbarhet. Minor

hava tjänat såväl offensiva som defensiva ändamål och i båda fallen

använts i en utsträckning, som tidigare knappast varit tänkt. Särskilt

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 73.

har minvapnet blivit av betydelse för de underlägsna flottorna, vilkas

förnämsta uppgift är att skydda de egna kusterna.

Våra skärgårdars betydelse för den svenska kustens försvar kan

väsentligen ökas genom ett klokt användande av minvapnet.

Jag finner på dessa grunder — i likhet med vad jag uttalat till statsrådsprotokollet,

bifogat propositionen 219 år 1916 — att det måste betraktas

som synnerligen angeläget att flottans minförråd uppbringas till

större omfattning än vad som tidigare varit avsett. Den tillgång av

minor, med vilken marinförvaltningen på sätt förut anförts räknar, förutsätter,

att såväl den summa om 876,400 kronor, som upptogs i en av

marinförvaltningen tidigare uppgjord anskaffningsplan, och av vilken

summa Kungl. Maj:t av innevarande års riksdag äskat sista återstoden

om 167,000 kronor (femte huvudtiteln sid. 193), som ock det av 1916

års riksdag jämlikt dess skrivelse nr 219 beviljade beloppet om 810,000

kronor utnyttjats till anskaffning av minor. Då jag icke har något

att erinra mot den av marinförvaltningen och chefen för marinstaben

uPPg''jorda planen för minförsvarets anordnande, anser jag mig böra tillstyrka

anskaffning av minor till den utsträckning myndigheterna enligt

samma plan angivit såsom erforderlig. Andra trängande behov medgiva

emellertid icke, att hela den angivna kostnaden, 4,370,000 kronor, för

anskaffning av minor inrymmes inom den summa, som nu äskas för tillgodoseende

av vissa marina försvarsbehov. Jag nödgas därigenom inskränka

mitt förslag allenast till den anskaffning, som av myndigheterna

föreslås i första omgången, alltså till ett beräknat belopp av 1,470,000

kronor, därav 20,000 kronor avses till anskaffande av reservdelar.

Minor för kustfästningarna.

I överensstämmelse med sakkunnigas av myndigheterna biträdda

förslag anser jag, att till fortsatt anskaffning av minor för kustfästningarna

erfordras ett belopp av 190,000 kronor.

Minsvepningsinateriel.

1 statsverkspropositionen till 1917 års riksdag (femte huvudtiteln

sid. 196) har jag tillstyrkt framställning till riksdagen om beviljande av

det av marinförvaltningen i dess skrivelse den 29 september 1916 såsom

erforderligt angivna beloppet, 456,000 kronor, för anskaffande av kontraminmateriel

(minsvep), därav på extra stat för år 1918 ett belopp

av 152,000 kronor. I följd härav torde frågan om anskaffande av

minsvepningsmateriel i detta sammanhang icke erfordra något vidare

uttalande från min sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

7 a

Torpeder.

Det torde vara etällt utom allt tvivel, att förbrukningen av torpeder

under det pågående kriget varit långt större än vad som tillförene

beräknats. Detta förhållande kan tillskrivas bland annat u-båtarnas

vidgade verksamhet. En och samma u-båt har efter hand förbrukat

flera utredningar, och även jagarna torde i många fall vid upprepade

tillfällen ha varit nödsakade att ombordtaga nya torpedförråd i stället

för de bortskjutna.

Krigserfarenheterna påvisa sålunda med all tydlighet behovet av

att torpedförråden äro väl tillgodosedda, allra helst som nytillverkningen

av torpeder kräver lång tid. De genom nådiga breven den 21 januari

och den 10 mars 1916 tillkallade sakkunnigas förslag härutinnan,

vilket blivit tillstyrkt av marinförvaltningen och chefen för marinstaben,

synes mig vara väl avvägt och ägnat att säkerställa torpedvapnets effektivitet

i vad beträffar tillgången på torpeder. Jag anser, att detta förslag

bör läggas till grund för anslagsäskandena.

Riksdagen har vid olika tillfällen beviljat medel till anskaffning av

torpeder, bland annat år 1915 dels ett belopp av 200,000 kronor till

anskaffande av torpeder i reserv, varav 100,000 kronor redan anvisats

och 50,000 kronor innevarande år föreslås att bliva anvisade för år 1918

(statsverkspropositionen 1917, femte huvudtiteln sid. 181), och dels ett

belopp av 204,000 kronor till komplettering av torpedutredning å 4

jagare. I de till nyanskaffning av krigsfartygsmateriel beviljade anslagen

ingå därjämte vissa belopp för anskaffande av torpeder till de beviljade

fartygen.

Det behov av torpeder, som härutöver bör fyllas till och med år

1919, beräknas draga en anskaffningskostnad av 4,798,500 kronor. Tillgodoseendet

av detta behov är tydligen av mycket stor vikt. Men då

någon beställning utrikes ej för närvarande, och sannolikt ej heller under

de närmaste åren efter kriget, lärer kunna ske, måste anskaffningen begränsas

till vad som kan tillverkas inom landet. Torpedverkstaden i

Karlskrona är emellertid fullt upptagen under detta och nästkommande

år med tillverkning av torpeder, för vilka medel finnas beviljade. Vid

sådant förhållande framträder än tydligare angelägenheten av att en ny

torpedverkstad — därom jag ock i det följande kommer att avgiva

förslag — bliver uppförd.

Då omständigheterna alltså för närvarande tvinga till begränsning

av torpedtillverkningen, anser jag mig nu böra förorda anskaffning i

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 59 höft. (Nr 73.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

endast sådan omfattning, att den nya torpedverkstaden omedelbart efter

sitt färdigställande kan vara tillförsäkrad tillverkning. Jag anser mig

på dessa grunder böra förorda, att för tillverkning av torpeder äskas ett

anslag av 1,050,000 kronor, motsvarande, med tagen hänsyn till verkstadens

kapacitet, ett års arbete för densamma.

Torpedverkstad in. in.

Det av sakkunniga och myndigheter förordade förslaget om anläggande

inne i landet av en torpedverkstad har synts mig böra granskas

ur följande synpunkter. Den första är den, huruvida överhuvudtaget

anordningar behöva vidtagas lör att möjliggöra en anskaffning av torpeder

utöver dem, som kunna framställas vid Karlskrona torpedverkstadVid

tiden för anläggandet av denna verkstad förelågo närmast krigserfarenheter

från rysk-japanska kriget 1904—1905, då torpeden spelade

en jämförelsevis underordnad roll. Med hänsyn till dessa och dylika

förhållanden gavs åt verkstaden i Karlskrona en kapacitet, som, även

under förutsättning av forcerat arbete, icke på långt när fyller det

numera förefintliga behovet. Lika avgörande är härvid den omständigheten

att verkstaden ligger i en kustort, som tillika är fästning. \ id krigstillfälle,

då torpedtillverkningen måste uppdrivas till den högsta möjliga,

kan denna sålunda helt och hållet äventyras. I överensstämmelse med

vad jag yttrat till statsrådsprotokollet den 28 april 1916, bilagt samma

års proposition nr 219, anser jag det därför vara en både viktig och brådskande

angelägenhet att anstalter träffas för att möjliggöra anskaffandet

av torpeder utöver den myckenhet, som kan tillverkas i Karlskrona.

Förut har jag i annat sammanhang berört frågan huruvida denna

ytterligare torpedanskaffning kan grundas på leveranser från utlandet.

Oberoende av den därvid anförda omständigheten att, en dylik anskaffning

för närvarande, och sannolikt för lång tid efter det pågående krigets

upphörande, måste anses utesluten, är en dylik utväg ej att anbefalla

redan av det skäl att anskaffningen skulle kunna avbrytas just när den

som bäst behövs, nämligen under krig. Härtill kommer, att kostnaden

per torped ställer sig väsentligt dyrare vid utländsk leverans än Od inrikes

tillverkning.

Av verkstadssakkunnigas utredning framgår, att av inhemska privatverkstäder

endast en reflekterar på tillverkning av fullständiga torpeder.

Redan denna omständighet visar olämpligheten av att bygga torpedanskaffningen

på den inhemska privatindustrin, vartill kommer att betiyggande

uppgörelser i förväg om tider och kostnader för leveranser eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73. 7f>

om kronans rätt att göra nödiga ändringar i konstruktion, detaljer in. in.

svårligen kunna åvägabringas. Då dessutom kostnaden per torped ställer

sig större vid tillverkning å privat än å en statens verkstad, tala alla

skäl emot att grunda torpedanskaffningen på tillverkning å privatverkstad.

På grund av det anförda synes uppenbart att nödig torpedanskaffning

bör betryggas genom tillverkning å statsverkstad.

Av redan förut åberopade militära skäl anser jag, att under inga

förhållanden frågan kan finna en lämplig lösning genom vare sig utvidgning

av torpedverkstaden i Karlskrona eller någon ny, självständig

anläggning därstädes. Enahanda militära skäl gälla även, om också i

mindre grad, beträffande Stockholm, vare sig nu verkstaden tänktes förlagd

till flottans nuvarande varvsområde eller till dess närhet eller till

Kaknäs eller till annan plats i grannskapet av Stockholm. Men lika

avgörande för frågan om Stockholms lämplighet eller ej för anläggningav

en torpedverkstad är att tillräckligt lång inskjutningsbana för nytillverkade

torpeder ej kan anordnas innanför befästningsjinjen, och att

utanför denna vattendjupen bliva för stora.

Utredningen giver vid handen, att den nya verkstaden bör läggas

inne i landet, och de skäl, som verkstadssakkunniga härutinnan anfört

till förmån för Jönköping, synas mig vara för frågan avgörande. Synnerligen

viktig är härvid den omständigheten att tillgången till dugliga

verkstadsarbetare lätt torde kunna säkerställas å denna ort och att boställsanordningar

för arbetarstammen kunna sägas redan vara förefintliga.

Att anläggandet av ny torpedverkstad förenas med anskaffandet av

ett centralt torpedförråd anser jag så mycket mer erforderligt som de

befintliga förrådsbyggnaderna icke kunna inrymma det antal torpeder,

som vid 1919 års utgång bör, upplagt i land, finnas i förråd. Verkstadssakkunnigas

beräkningar över det antal moderna torpeder, som

kunna inrymmas i torpedförrådet å Stockholms varv, grundas på den

förutsättningen, att den tillbyggnad av sten, vars uppförande Kungl.

Maj:t föreslår i innevarande års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

sid. 141) anslag bliver av riksdagen beviljat.

Kostnaden för den föreslagna torpedverkstaden med torpedförråd

och torpedinskjutningsstation m. m. beräknas av verkstadssakkunniga till

1,454,310 kronor, en summa, som väsentligt överstiger den, vilken var

grundad på marinförvaltningens överslagsberäkningar och som upptogs i

proposition nr 219 till 1916 års riksdag. I likhet med vad sakkunniga

för avgivande av förslag beträffande vissa marina försvarsbehov anfört i

sitt betänkande den 15 augusti 1916 anser jag dock frågan vara av den

vikt att de ökade kostnaderna icke böra lägga hinder i vägen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

7(5

• Kungl. Maj:s Nåd. Proposition Nr 73.

verkstadens anläggande, och jag vill särskilt betona, att den inskränkning

i erforderliga anslagssummor för tillverkning av torpeder, som jag

i det föregående förordat, är nära förbunden med den synpunkten att

det i allra första hand är viktigt att säkerställa själva möjligheten av

torpedtillverkning, innan medel beviljas till torpederna.

Jag har i annat sammanhang förordat en högst avsevärd utvidgning

av den plan för marinens flygväsende, som — på sin tid förordad av

andra försvarsberedningen — upptogs i 1914 års program för sjöförsvarets

ordnande, och mitt förslag har jag grundat på krigets omedelbara

och påtagliga lärdomar. Bliver denna utvidgade plan antagen, ökas i

betydande mån det årliga behovet av flygmotorer. Anskaffning från utlandet

är härvid av enahanda skäl som anförts beträffande torpeder i hög grad

försvårad. Däremot ställer sig leverans av flygmotorer från inhemska

privata verkstäder annorlunda än vad angår dylik leverans av torpeder,

ty de förra kunna icke i samma mån som de senare betraktas såsom

specialartiklar, och motorindustrien i Sverige är allaredan ganska högt

uppdriven. Härvid framträder dock, såsom verkstadssakkunniga också

framhålla, den stora lördelen av att staten genom egen fabrikation kan

kontrollera och reglera privatindustrins tillverkning och priser. Dessutom

är det av betydelse att staten vid egen fabrik kan låta verkställa

erforderliga försök och prov, vilket alltid ställer sig dyrbart vid

enskilda verkstäder. För den erforderliga anskaffningen av flygplan bör

däremot, på de skäl som verkstadssakkuniga anfört, uteslutande kunna

anlitas inhemska privatverkstäder, men även härutinnan bör staten på

enahanda sätt som beträffande flygmotorer, nämligen genom egen tillverkning,

dock begränsad till ett fåtal flygplan, äga möjlighet att kontrollera

och reglera privatindustrins tillverkning och priser. Jag anser

mig på dessa grunder böra förorda, att torpedverkstaden erhåller en

särskild avdelning för tillverkning av flygmotorer till beräknad anläggningskostnad

av 235,842 kronor ävensom verkstad för reparation, underhåll

och en årlig tillverkning av ett fåtal flygplan samt förvaringsskjul

lör ett mindre antal fullt monterade flygplan ävensom flygbåtsslip för en

beräknad kostnad av 42,000 kronor.

Sakkunniga för avgivande av förslag beträffande vissa marina försvarsbehov

hava förutsatt, att fjärde huvudtiteln skulle med 8/s av anläggningskostnaden

för flygmotorverkstaden eller med 157,228 kronor

bidraga till dess anläggande. Mot detta förslag åter hava sakkunniga för

avgivande av förslag beträffande vissa lantmilitära försvarsbehov ställt

sig avvisande. — Det synes vara en fråga av underordnad betydelse,

å vilken av försvarshuvudtitlarna medlen för verkstadens anläggande

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73. 77

äskas och redovisas, och då vissa svårigheter beträffande ledningen av

verkstaden kunna uppstå, därest den skall anses vara anlagd av både

marinen och armén, har jag efter samråd med statsrådet och chefen för

^^försvarsdepartementet kommit till den uppfattningen, att kostnaden

i dess helhet bör äskas under femte huvudtiteln, som lämnar medel till

den huvudsakliga anläggningen, nämligen torpedverkstaden. Flygmotorverkstaden

avses under alla förhållanden skola upptaga beställningar från

armén.

Vad beträffar personal till de föreslagna anläggningarna, äro kostnaderna

för densamma inräknade i de priser, som tillverkade torpeder m. m.

skulle komma att betinga. I samma priser äro inräknade jämväl kostnaderna

för avlöning av en föreståndare och en torpedingenjör. Marinförvaltningen

anför i sitt yttrande den 17 januari 1917, att en ökning

av torpedtillverkningen måste medföra en ökning i mariningenjörkårens stat

med en torpedingenjör, förutom den ökning med en torpedingenjör, varom

ämbetsverket tidigare gjort framställning. Beträffande denna sistnämnda

befattning har Kungl. Maj:t avgivit förslag i statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag (5 huvudtiteln sid. 44). Chefen för marinstaben

anför i sitt yttrande den 22 januari 1917, att om fabrikation av flygmotorer

kommer till stånd, det blir nödvändigt att anställa även en flygingenjör.

De ifrågasatta anläggningarna föranleda, om de komma till

utförande, behov av en flygingenjör och ytterligare en torpedingenjör,

men torde riksdagens beslut i anläggningningsfrågan böra avvaktas, innan

förslag framlägges rörande nämnda två befattningar. I varje fall torde

icke härför någon avlöning å stat bliva erforderlig före år 1919.

Vad slutligen angår förvärv av det för anläggningarna i fråga

erforderliga markområdet tillåter jag mig erinra därom, att i propositionen

till innevarande års riksdag rörande vissa åtgärder för lantförsvarets

stärkande föreslås, av vederbörande departementschef, att

erforderliga områden för i propositionen föreslagen anläggning vid

Jönköping av ny ammunitionsfabrik och nytt krutbruk skulle förvärvas

genom byte med Jönköpings stad, därvid såsom Amderlag för

områdena skulle lämnas mark tillhörande här förut omnämnda, under

domänstyrelsens förvaltning ställda kronoegendomen Österängen (Österängen

nr 2 och Mellanängen nr 1 i Ljungarums socken); och skulle

nuvarande arrendatorn av kronoegendomen avstå densamma i dess helhet

den 14 mars 1918 mot ersättning, avsedd att utgå av tillgängliga medel.

Under sådana förhållanden bör också det för anläggningen av ifrågavarande

torpedverkstad m. m. för marinens behov erforderliga området

om 40,354,84 kvadratmeter, förvärvas mot vederlag av mark, tillhörig

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

meromnämnda kronoegendom, för vilket ändamål torde till sjöförsvaret

böra överlämnas sålunda erforderlig del av egendomen mot den ersättning,

Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter motsvarande nedskrivningi

statens domäners fond. Från domänstyrelsen bar jag under band

inbämtat, att i fråga om föreslagna markbytet för marinens del icke

något är att från styrelsens sida erinra. Skulle emellertid det område

av kronoegendomen, som återstår, sedan erforderliga delar för lantförsvarets

nyss angivna behov tagits i anspråk, icke förslå som vederlag

mot den för torpedverkstaden erforderliga marken, måste återstoden av

vederlaget gäldas kontant. Stadsfullmäktige hava i sådant hänseende

begärt ett pris av högst omkring 2 kronor 25 öre kvadratmetern.

Eventuellt härför erforderligt belopp torde lämpligen kunna gäldas av

medel, som stå till Kungl. Maj:ts disposition.

På anförda grunder har jag ansett mig böra förorda, att Kungl.

Maj:t och kronan — för anläggande i Jönköping av torpedverkstad med

tillhörande anläggningar, torpedinskjutningsstation, torpedförråd, stridskonförråd

och stridsspetskällare jämte särskild avdelning för tillverkning

av flygmotorer samt verkstad för reparation, underhåll och årlig tillverkning

av ett fåtal flygplan samt förvaringsskjul för ett mindre antal

fullt monterade flygplan ävensom flygbåtsslip — på de huvudsakliga

villkor, som angivas i stadsfullmäktiges i Jönköping förut omnämnda

skrivelse den 26 juni 1916, ej mindre förvärvar äganderätten till det

för ändamålet erforderliga, staden tillhörande området om 40,354,84

kvadratmeter jämte dispositionsrätten över i skrivelsen omnämnd strandremsa,

än även träffar avtal med staden rörande övriga för samma

ändamål i meromnämnda skrivelse gjorda erbjudanden.

Anläggningskostnaderna hava, såsom av det förutnämnda framgår,

av verkstadssakkunniga beräknats till sammanlagt 1,732,152 kronor.

Vid granskning av de uppgjorda specialräkningarna har jag icke funnit

anledning till någon erinran. Nämnda belopp torde alltså nu böra av

riksdagen äskas.

U-båtsnät.

Med hänsyn till vikten av att kunna utestänga u-båtar från vissa

farvatten hava sakkunniga föreslagit att medel måtte avses för verkställande

av försök med u-båtsnät. Genom nådigt brev den 29 september

1916 har marinförvaltningen erhållit uppdrag att verkställa utredning i

frågan. Då denna utredning ännu icke blivit slutförd, kan jag för närvarande

icke avgiva förslag i ärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73

70

Utrustning ar handelsfartyg för krigsbruk.

Under det pågående kriget hava saväl offensiva som defensiva minfalt

blivit lagda, ej blott å de krigförandes egna kustfarvatten utan

även långt ute till sjöss. Om dessa förhållanden, när det gäller tilllämpandet

av krigserfarenheterna på vårt sjöförsvar, å ena sidan mana

till kraftiga åtgärder för anskaffning av minmateriel, så tvinga de å andra

sidan även till lika kraftiga åtgärder för anskaffande av materiel till

mineringars und au röj ande, tv vidtoges ej dylika åtgärder, bleve vid kngstillfälle

ej blott våra sjöstridskrafter utan även handelsflottans fartyg

utsatta för de mest vittgående risker och förluster, ej endast i närheten

av våra egna kuster utan jämväl ute på haven.

Som följd av dessa förhållanden erfordras numera även ett betydligt

ökat antal vedettbåtar (bogserb&tar m. in.) för minsvepningstjänstens

utförande. Det har därför blivit nödvändigt att, efter förberedande undersökningar

beträffande olika rederiers tillgång på lämpliga ångare eller

bogserbåtar, betydligt öka det antal fartyg, som avses för mineringseller

minsvepningstjänst.

En annan erfarenhet från kriget är den, att de krigförande i betydlig

utsträckning och med fördel använda tralare och andra mindre handelsfartyg

såsom bevaknings fartyg, särskilt mot u-båtar. På grund härav

har undersökning för utrönande av tillgången i vårt land på lämpliga

fartyg av nämnda slag blivit gjord, och ett antal av dessa avses att

tagas i anspråk för krigsbruk. Sedan det visat sig, att motorbåtar av

de slag, som i allmänhet finnas inom Sveriges frivilliga motorbåtskår,

med fördel kunna användas för bevakningsändamål m. m., har även ett

antal dylika båtar avsetts att tagas i anspråk.

Marinförvaltningens beräkningar rörande behovet av den utrustningsmateriel,

som återstår att fylla för de fartyg, som lör närvarande

avses för krigsbruk, utvisa, att härlör skulle krävas en anslagssumma av

1,788,000 kronor. Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra om, att

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagit

att för anskaffande av kontramina!ateriel för flottan måtte beviljas

ett anslag av 456,000 kronor hän mbegnpen kostnad för anskaffning

av minsvep för handelsfartyg. Med dessa belopp skulle behovet

av utrustningsmateriel för handelsfartyg enligt nu gällande mobilise
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 73.

ringstabell kunna fyllas. Men den organisationsplan för flottan, som

chefen för marinstaben den 8 november 1916 framlagt och som

bland annat innehåller plan lör minerings- och minsvepningstjänstens

ordnande till år 1919, förutsätter en avsevärd ökning av antalet handelsfartyg

för krigsbruk i lörhållande till vad som för närvarande är bestämt.

De nytillkommande fartygen avses i första hand för minerings- och

minsvepningstjänsten. Marinförvaltningen, som i princip gillar chefens för

marinstaben förslag, beräknar, att för fyllande av behovet av utrustningsmateriel

för dessa nytillkommande fartyg, däri inbegripet ytterligare erforderlig

minsvepningsmateriel, skulle krävas en anslagssumma av 1,300,000

kronor. Sammanlagt skulle sålunda till år 1919 fordras en anslagssumma

för ifrågavarande ändamål av (1,788,000 + 1,300,000 =) 3,088,000

kronor.

Krigserfarenheterna påvisa oförtydbart ett ökat behov av handelsfartyg

för krigsbruk. Den nytta och tjänst, som handelsfartygen överhuvud

avses att kunna lämna, beror helt och hållet av att de äro vederbörligen bestyckade

och utrustade. Vid sådant förhållande anser jag, att den nu föreslagna

utrustningen, krävande enligt numera uppgjorda beräkningar en anskaffningssumma

av i runt tal 3,000,000 kronor, är erforderlig samt att det

är av vikt att ifrågavarande anskaffning oförtövat igångsättes. Då

medelstil Igången med hänsyn till andra viktiga krav ej tillåter, att hela

det såsom erforderligt angivna beloppet nu äskas, har jag ansett mig

böra förorda, att anskaffningen uppdelas i tre omgångar och att förslag

nu avgives till riksdagen om beviljande av medel för en tredjedel av den

sammanlagda anskaffningen, alltså till belopp av 1,000,000 kronor.

Intendenturbehov för flottan.

Av de behov utav intendenturmateriel för flottan, som av marinförvaltningen,

chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar

till sjöss . enligt förut lämnad redogörelse angå vos den 24 mars 1916

(jämför sid. 49—50), återstå i detta sammanhang till behandling följande

poster:

anläggande av brännoljecisterner i Karlskrona,

ombyggnad och modernisering av kronokvarnen därstädes samt

anläggande av en tvätt- och badinrättning i Karlskrona fästning.

Sedan numera oljeeldning i enlighet med beslut av 1914 års senare

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 73.

81

riksdag börjat införas jämväl å pansarbåtar, anser jag anläggandet av

de ifrågasatta brännoljecisternerna vara av sådan betydelse, att förslag

härom bör nn framläggas för riksdagen. Till denna fråga återkommer

jag alltså i det följande. Vad sedan beträffar förslagen rörande kronokvarnen

samt anläggande av tvätt- och badinrättning i Karlskrona håller

jag före, att dessa krav icke äro av sådan art, att de böra tillgodoses

med särskilda medel.

Intendenturbehov för kustartilleriet.

Med avseende på intendenturmateriel för kustartilleriet hava varken

sakkunniga eller myndigheterna framställt några krav, som ansetts vara

av beskaffenhet att böra för närvarande tillgodoses. På grund härav

och med hänsyn till att vissa åt marinförvaltningen och chefen för

kustartilleriet anförtrodda utredningar rörande kustartilleriets intendenturmateriel

ännu icke blivit slutförda, saknar jag anledning att i detta

sammanhang framställa något förslag rörande ifrågavarande materiel.

Anläggande av brännoljecisterner vid flottans station i Karlskrona.

Genom beslut av 1914 års senare riksdag bestämdes, att anordningar

för oljeeldning skulle införas å pansarbåtarna Oscar II, Manligheten, Åran,

Wasa och Dristigheten, varjämte även Tapperheten förutsattes skola

förses med dylik anordning. Med anledning härav hava oljeeldningsanordningar

blivit anbragta å några av nämnda fartyg, och å de

övriga skall dylik installation verkställas allteftersom tillfälle gives.

I planen för nybyggnad av pansarbåten Sverige samt de av 1914

års senare riksdag till byggande beslutade två pansarbåtarna och

fyra jagarna ingå jämväl anordningar för oljeeldning. Å de färdigbyggda

jagarna äro redan anstalter vidtagna för partiell oljeeldning

och avsett är, att fullständiga oljeeldningsanordningar skola med anlitande

av för ändamålet tillgängliga medel anbringas å alla jagare. Till alla

dessa fartyg komma slutligen undervattensbåtarna.

I samma mån oljeeldning sålunda redan kommit eller i en nära

framtid kommer till användning å flottans stridsfartyg måste givetvis

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 59 käft. (Nr 73.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 73.

särskilda åtgärder vidtagas för att på ändamålsenligt sätt tillhandahålla

fartygen erforderligt förråd av brännolja. I detta syfte har riksdagen

år 1916 bifallit Kungl. Maj:ts framställning samma år om anskaffande

av 2 motordrivna tankpråmar för oljetransport, en för Stockholms och

en för Karlskrona station. Men härutöver måste anordningar å varven

vidtagas för förrådsuppläggningen, vilken varken ur förvariugssynpunkt

eller med hänsyn till fartygens förseende med olja lämpligen kan ske

enbart genom uppstapling av fyllda oljekärl. Cisterner för förvaring av

brännolja måste därför förefinnas såväl å Stockholms som å Karlskrona

station.

Vad beträffar cisternerna å Stockholms station torde jag få erinra

om mitt uttalande under punkt 30 till statsrådsprotokollet, bifogat statsverkspropositionen

till 1916 års riksdag, att spörsmålet om lämplig plats

för desamma omedelbart sammanhänger med frågan om varvets och

stationens eventuella förflyttning. Då denna fråga icke ännu vunnit sin

lösning, bör något avgörande icke nu träffas rörande oljecisterner vid

flottans station i Stockholm. Jag tillåter mig emellertid erinra därom,

att marinförvaltningen i sitt den 8 oktober 1915 avgivna förslag ansåg

cisternerna i Stockholm icke vara i behov av betongskydd. Anläggningskostnaderna

skulle således här ställa sig väsentligt lägre än för

cisternerna i Karlskrona. Genom att använda kanonbåten Rotas kasserade

pannor till oljecisterner har i Stockholm ett tillfälligt förråd för mindre

kvantiteter olja kunnat beredas.

De av marinförvaltningen verkställda undersökningar ifråga om anläggande

av brännoljecisterner i Karlskrona synas mig lämna tillförlitlig

ledning för bedömande av dessa cisterners lämpliga storlek samt det

skydd för beskjutning och därav uppkommande eldfara in. m., som åt

dem bör beredas.

Det synes mig vara riktigt att beräkna oljeutredningarnas storlek

på sätt myndigheterna föreslagit. Nedsprängningen av cisternerna och

deras skyddande medelst betonggjutning förorsaka visserligen kostnader,

vida överstigande dem, som cisternernas anskaffande i och för sig föranleda,

men dessa åtgöranden måste anses nödvändiga för cisternernas

skyddande mot beskjutning och luftanfall.

Då jag icke i övrigt har något att erinra mot marinförvaltningens

beräkningar, anser jag mig böra förorda anläggande av brännoljecisterner

vid flottans station i Karlskrona, i enlighet med marinförvaltningens

förslag (alt. II med de av ingenjör Bremberg föreslagna modifikationerna),

till en beräknad kostnad av 600,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.9.

83

Omändring av kanonbåtarna Rota och Disa till mindepåfartyg.

Såsom av myndigheternas uttalanden framgår, avsågos kanonbåtarna

Kota och Disa enligt 1914 års planer för sjöförsvarets ordnande att

överlämnas till sjökarteverket. Innan dessa planer i vad beträffar de

nämnda fartygen kunnat sättas i verket, har flottans mobilisering för

neutralitetsvakten förorsakat, att de båda fartygen måst användas för

andra uppdrag, Rota såsom mindepåfartyg samt Disa som depåfartyg i

kustflottan och senast som kasernfartyg för minberedskap. Sedan år

1914 hava å dessa fartyg endast vidtagits erforderliga underhållsarbeten,

varjämte Rota erhållit de pannor, som tillhörde den förolyckade kanonbåten

Urd.

Jag har i det föregående fått tillfälle uttala, hurusom jag ansett,

att minvapnets ökade betydelse bör för vårt vidkommande uppmärksammas

och att de tjänster, som detta vapen numera befunnits kunna

lämna försvaret, böra tillfullo utnyttjas. Bland de åtgärder, som i detta

syfte äro erforderliga, ingår utrustning av vedettbåtar, f. d. torpedbåtar

eller förhyrda bogserbåtar, och jag har i annat sammanhang förordat

såväl att ett ytterligare antal till sin ursprungliga tjänst numera ej

brukbara torpedbåtar överföras till vedettbåtar som ock att fortsatt anskaffning

av utrustningsmateriel för förhyrda vedettbåtar måtte äga rum.

Emellertid måste mineringsbåtarna åtföljas av depåfartyg, vilka tillhandahålla

dem erforderligt antal minor och utredning. Skulle dessutom

depåfartygen komma i gynnsamt tillfälle att själva verkställa minering,

böra de ej sakna möjlighet härtill; de böra därför förses med minläggningsanordningar.

Då andra lämpliga fartyg för detta ändamål icke

förefinnas och då mineringstjänsten är av sådan vikt, att dess krav bör

snarast tillgodoses, ansluter jag mig till myndigheternas förslag i förevarande

hänseende. Visserligen undandrages sjökarteverket härigenom

den ökning av för sjömätningar avsedd fartygsmateriel, som förutsattes

år 1914, men för närvarande måste de rent militära fordringarna ställas

.främst. Dessutom torde få erinras, att sjömätningsfartyget Ejdern

under år 1916 blivit färdigställt samt att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag under punkt 94 föreslagit, att

ångfartyget Rån måtte ändras till sjömätningsfartyg. Därjämte torde,

såsom chefen för sjökarteverket i förslag till arbetsplan för år 1917

omnämner, civil mätningspersonal liksom föregående år kunna anlitas

och förläggas i land.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

På dessa grunder har jag ansett mig böra förorda, att förslag avgives

till riksdagen om beviljande av ett belopp om 81,350 kronor för

omändring av kanonbåten Rota till mindepåfartyg samt ett belopp av

88,850 kronor för enahanda omändring av kanonbåten Disa, eller

således sammanlagt 170,200 kronor.

Upprensning av viss farled.

Med hänvisning till hemliga bilagan till detta protokoll tillstyrker

jag, att förslag avgives till riksdagen om beviljande av 165,000 kronor

för upprensning av viss farled. Då det är av vikt att arbetena kunna

igångsättas redan innevarande års sommar, bör Kungl. Maj:t berättigas

att redan år 1917 disponera beloppet.

Sammanfattning.

Såsom av det föregående framgår, avse de av mig förordade anslagsbeloppen

bestridande av engångskostnader för vissa anskaffningar eller

åtgärder för tillgodoseende av marina försvarsbehov.

Då dessa förslag i vissa fall utgöra ett upprepande av de förslag,

som framställdes i proposition nr 219 till 1916 års riksdag, har jag trott

det kunna vara vägledande att här göra följande sammanställning

rörande de båda förslagen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 73.

85

Vid 1916 års riksdag

Föreslås

icke be-

att äskas

Den väsentliga orsaken

Marina fiirsvarsbehov.

äskades

beviljades

viljat av

av 1917

till kostnadsökning

i propo-

jämlikt

i proposi-

års

eller nya behov

sition

skrivelsen

tion 219

riksdag.

219

219

gjorda

äskanden

Krigsfartygsmateriel:

Jagare ..............................

)

i

11,000,000

| Krigserfarenheter.

Undervattensbåtsmateriel ............

J4,000,000

4,000,000-j

4,200,000

< Fortsatt förslitning.

| Prisstegringar.

Artilleriammunition, minor,

handgranater och bomber

samt torpeder:

Artilleriammunition för stridsfar-

tygen...................................

540,000

—

540,000

945,000

Prisstegringar.

D:o för kustfästningarna ............

Minor jämte minförrådslokaler för

500,000

500,000

—

—

flottan .................................

810,000

810,000

—

1,470,000

Krigserfarenheterna.

D:o d:o för kustfästningarna.........

Handgranater och bomber för kust-

475,000

285,000

190,000

190,000

fästningarna...........................

50,000

50,000

—

—

Torpeder ................................

Torpedverkstad m. m...............

850,000

—

850,000

1,050,000

Krigserfarenheterna.

[Slutförd utredning. Pris-

750,000

750,000

1,732,152

J stegringar. Tillkom- | mer flygmotorverk- * stad m. m.

Materiel m. m. för marinens flyg-

sende....................................

838,100

120,100

718,000

2,418,000

Dyrare typer. Krigs-

erfarenheterna.

Intendenturmateriel:

|(Dessa 70,000 kr. bevil-

För flottan ..........................

488,250

418,250

70,000

—

1 jades på extra stat

| enligt riksdagens skri-

För kustartilleriet .....................

350,000

350,000

—

—

( velse 5/1916.)

Förstärkning av fasta kustför-

svaret .................................

2,155,000

—

2,155,000

3,575,000

Prisstegringar.

Anspänningsmateriel för kust-

fästningarnas rörliga bestyck-

ning ....................................

70,000

70,000

—

—

Minberedskap vid Göteborg.........

352,700

352,700

—

—

Utrustning för handelsfartyg......

—

—

—

1,000,000

Krigserfarenheterna.

Brännoljecisterner....................

Ändring av kanonbdtarna Rota och

—

—

—

600,000

Införandet av oljeeldning.

Disa..................................

—

—

—

170,200

Krigserfarenheterna.

Upprensning av viss farled.........

—

-

—

165,000

Slutförd utredning.

Summa

12,229,050

2,956,050

9,273,000|28,515,352

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

Den 15 innevarande februari anmodade jag marinförvaltningen att

inkomma med yttrande rörande den fördelning på åren 1917, 1918 och

1919 av de för ovan angivna anskaffningar eller åtgärder upptagna

belopp, som med hänsyn till desammas beskaffenhet samt det större

eller mindre behovet av deras snabba verkställande kunde finnas lämpligt

och har ämbetsverket i anledning härav framlagt följande förslag

till sådan fördelning.

År 1917.

År 1918.

År 1919.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Krigsfartygsmateriel:

fyra jagare .......................................

2,800,000

4,400,000

3,800,000

11,000,000

undervattensbåtmateriel........................

1,050,000

1,680,000

1,470,000

4,200,000

Materiel för marinens flygväsende ............

803,000

740,000

875,000

2,418,000

Förstärkning av det fasta kustförsvaret......

1,050,000

1,275,000

1,250,000

3,575,000

Artilleriammunition, minor och torpeder:

artilleriammunition för stridsfartygen ....

315,000

630,000

—

945,000

minor för flottan.................................

600,000

870,000

—

1,470,000

minor för kustfästningarna ..........

- 90,000

100,000

—

190,000

torpeder .........................

—

150,000

900,000

1,050,000

Anläggande av torpedverkstad m. m..........

732,152

1,000,000

—

1,732,152

Utrustning för handelsfartyg ..................

500,000

500,000

—

1,000,000

Anläggande av brännoljecisterner i Karls-

krona ...........................

100,000

300,000

200,000

600,000

Ändring av kanonbåtarna Rota och Disa

till mindepåfartyg...............

57,000

113,200

—

170,200

Upprensning av viss farled.....................

165,000

—

—

165,000

» Summa kronor

8,262,152

11,758,200

8,495,000

28,515,352

Mot detta förslag till fördelning har jag ej något att erinra.

Om beredande av särskilda medel för täckande av ifrågavarande

kostnader, tillhopa 28,515,352 kronor, ävensom vissa kostnader för lantförsvarets

stärkande har chefen för finansdepartementet för avsikt att

denna dag framställa förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

l:o) att bevilja följande belopp, att utgå av medel, som särskilt

beredas, nämligen

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

87

a) till anskaffning av 4 jagare och av undervattensbåtmateriel ett

anslag av 15,200,000 kronor och därav för år 1918 anvisa ett belopp

av 9,930,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 3,850,000 kronor;

b) till anskaffning av materiel m. m. för marinens flygväsende ett

anslag av 2,418,000 kronor och därav för år 1918 anvisa 1,543,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 803,000 kronor;

c) till förstärkning av det fasta kustförsvaret ett anslag av 3,575,000

kronor samt därav för år 1918 anvisa ett helopp av 2,325,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna 1,050,000 kronor;

d) till anskaffning av artilleriammunition för stridsfartygen ett anslag

för år 1918 av 945,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 315,000

kronor;

e) till anskaffning av minor för flottan ett anslag för år 1918 av

1.470.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj;t att redan under år 1917 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna 600,000 kronor;

f) till anskaffning av minor för kustfästningarna ett anslag för år

1918 av 190,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj.-t att redan under år

1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 90,000 kronor;

g) till anskaffning av torpeder ett anslag av 1,050,000 kronor samt

därav för år 1918 anvisa ett belopp av 150,000 kronor;

h) till anläggning invid Jönköping av en torpedverkstad jämte avdelning

för tillverkning av flygmotorer och flygplan m. m., ett anslag

för år 1918 av 1,732,152 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 732,152 kronor;

i) till anskaffning av materiel för handelsfartygs utrustning för

krigsbruk ett anslag för år 1918 av 1,000,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 500,000 kronor;

j) till anläggning av brännoljecisterner i Karlskrona ett anslag av

600.000 kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 400,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 100,000 kronor;

k) till ändring av kanonbåtarna Rota och Disa till mindepåfartyg

ett anslag för år 1918 av 170,200 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

57.000 kronor; och

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

1) till upprensning av viss farled ett anslag för år 1918 av 165,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 ^ av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna beloppet; samt

2:o) att, under förutsättning av bifall till vad ovan under punkten

1) h) föreslagits, medgiva, att — för beredande av erforderligt tomtområde

för den nya torpedverkstaden genom markutbyte mellan Kungl. Maj.t

och kronan å ena, samt Jönköpings stad, å andra sidan — till sjöförsvaret

må, mot den ersättning, som Kungl. Maj:t kan bestämma, eller efter

motsvarande nedskrivning av statens domäners fond, den 14 mars 1918

överlämnas den del av de under domänstyrelsens förvaltning stående

kronolägenheterna Österängen n:r 2 och Mellanängen n:r 1 i Ljungarums

socken av Jönköpings län, som för bytets verkställande kan bliva erforderlig

och befinnas stå till förfogande.

Till vad departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Maj :t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid

detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

W. G. Stiernstedt.

Stockholm, K. L. Beckmans boktryckeri, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för sjöförsvarets stärkande. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1917:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för sjöförsvarets stärkande. a1 i texten
  3. SU 1917:191 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande vissa åtgärder för sjöförsvarets stärkande. s. 8 i texten
  4. JoU 1917:118 Memorial i anledning av kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för sjöförsvarets stärkande ävensom en i ämne s. 1 i texten
  5. Rskr. 1917:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 73 under mom. l:o) l) gjorda framställning rörande upprensning av viss farled. a1 i texten

Visa alla 7