Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till utförande av en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona

1917-03-02 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:76, Angående statsbidrag till utförande av en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 76.

5

Nr 76.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

statsbidrag till utförande av en brobyggnad över Saltösund

i Karlskrona; given Stockholms slott den 2 mars

1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar ett belopp av högst

52,600 kronor må användas såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för utförande av en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 76.

Framställning

av stadsfullmäktige

i

Karlskrona.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde efter gemensam

beredning med chefen för sjöförsvarsdepartementet:

Vid sammanträde den 14 september 1916 beslöto stadsfullmäktige

i Karlskrona, att en bro i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

stadens byggnadschef den 6 september 1916 upprättat förslag skulle

anordnas över Saltösund mellan Karlskrona stad och Saltö, under förutsättning

dock att statsbidrag kunde erhållas med två tredjedelar av den

för företaget beräknade kostnaden, 72,000 kronor, eller således med

48,000 kronor.

Uti underdånig skrivelse den 18 september 1916 hava stadsfullmäktige

sedermera gjort framställning om bidrag för ifrågavarande ändamål

enligt angiven grund.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 16

januari 1917 avgivit utlåtande över stadsfullmäktiges framställning, därvid

styrelsen tillika överlämnat yttranden i ärendet från Kungl. Maj:ts be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition Nr 7(i.

fallningshavande i Blekinge län och befälhavande amiralen i Karlskrona

ävensom från varvschefen samt cheferna för ingenjörs- och byggnadsdepartementen

vid stationen därstädes.

Saltö, vars läge framgår av en vid stadsfullmäktiges skrivelse fogad

karta, är inkorporerad med Karlskrona stad, men ingår icke i dess planlagda

område samt saknar för närvarande broförbindelse. Den beslutade

bron är avsedd att möjliggöra ett utnyttjande av Saltö såsom byggnadsplats,

varigenom särskilt skulle tillgodoses det ökade behov av bostäder

för arbetarpersonalen vid flottans varv i Karlskrona, som blivit en följd

av den utav 1916 års riksdag beslutade utvidgningen av varvet.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för ifrågavarande framställning,

ber jag att få beröra frågan om Karlskronavarvets utvidgning

i den mån detta här kan vara av intresse.

I skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens femte huvudtitel för år 1914 anhöll riksdagen, att

Kungl. Maj:t måtte föranstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona

örlogsvarvs utvidgning och modernisering, i syfte att å varvet

skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 2 april 1914 åt

en kommitté att verkställa sådan utredning.

Nämnda kommitté avgav den 23 mars 1915 utredning och förslag

i ämnet. Kommittén anförde därvid, bland annat, att kommittén tänkt

sig de erforderliga åtgärderna för verkstädernas utvidgning och den

maskinella utrustningens anskaffande fördelade i tre grupper samt arbetenas

och anskaffningens utförande verkställda successivt i tre skeden,

så att varje grupp av arbeten utfördes under motsvarande skede.

De anordningar, vilka enligt kommitterades förslag skulle verkställas

under l:a skedet, åsyftade att giva verkstäderna en modern utrustning för

fyllande av dittills å varvet ställda krav.

Under 2:a skedet skulle varvet sättas i stånd att vid sidan av dittills

utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar

eller två undervattensbåtar och en jagare.

Till 3:e skedet skulle höra de anstalter, som vore nödvändiga för att

samtidigt med de underhållsarbeten och nybyggnader, för vilka arbetena

under l:a och 2:a skedena vore avsedda, kunna på en rimlig tid bygga

eu l:a klass pansarbåt.

KarlBkronavarvete

utvidgning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 76.

Kommitterades utredning och förslag framlades för riksdagen i en

den 18 februari 1916 dagtecknad proposition, nr 74, vari Kungl. Maj:t

föreslog riksdagen att bevilja anslag till utvidgning och modernisering

av flottans varv i Karlskrona. Det begärda anslaget avsåg utförande av

de enligt kommitterades förslag till l:a och 2:a skedena hörande anordningar.

De till 3:e skedet hörande arbetena ansågos av Kungl. Maj:t

böra ställas på framtiden.

I skrivelse den 14 juni 1916, nr 5, angående regleringen av utgiftterna

under riksstatens femte huvudtitel, anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts berörda förslag. Riksdagen uttalade emellertid

därvid önskvärdheten av att det ifrågasatta 3:e byggnadsskedet realiserades

så snart det ur ekonomisk och teknisk synpunkt samt med hänsyn

till möjligheterna att ordna arbetarfrågan på lämpligt sätt befunnes

kunna ske.

I den för riksdagen framlagda kommittéutredningen rörande Karls-

kronavarvets utvidgning och modernisering ägnades även uppmärksam•heten

åt arbetarfrågan. Av denna utredning ber jag få återgiva följande.

I sitt betänkande framhöllo kommitterade, att nämnda fråga spelade

en synnerligen stor roll för en blivande utvidgning av varvets nybyggnadsverksamhet.

Under åren 1911—1913 hade arbetsstyrkan i medeltal

utgjort 717 man, varav omkring 122 man varit disponibla för nybyggnadsarbeten.

Därest den av kommitterade föreslagna nybyggnadsverksamheten

komme till stånd, skulle emellertid en ökning av varvets arbetarstam

bliva nödvändig. Kommitterade hade beräknat, att under det

föreslagna 2:a skedet av varvets utvidgning i den dåvarande arbetarstammen

skulle erfordras en ökning av omkring 150 man. Under det

av kommitterade föreslagna 3:e skedet av varvets utveckling skulle, under

förutsättning av vissa utav kommitterade föreslagna byggnadstider för krigsfartyg,

behövas en ytterligare ökning med omkring 400 man. För att anskaffa

den nödvändiga yrkeskunniga arbetskraften funnes enligt kommitterades

åsikt icke annan utväg än att varvet utbildade ej yrkeskunnigt folk till yrkesarbetare.

Då emellertid tiden för utbildningen icke kunde sättas lägre än

till 4 å 5 år, bleve följden därav den, att man redan under l:a utvecklingsskedet,

när varvets utvidgning bestämts och tillräckligt arbete kunde

anskaffas, måste börja successivt öka arbetarstammen för att hava tillräckligt

antal yrkeskunniga arbetare disponibelt vid 2:a skedets början.

Denna ökning borde sedermera gradvis fortgå under 2:a skedet för att

vid 3:e skedets början vara tillräcklig för den då planerade byggnadsverksamheten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung1. Maj:fn Nåd. Proposition Nr 76.

Kommittén hade jämväl verkställt utredning av möjligheterna att

erhålla arbetskraft för ifrågavarande ändamål och därvid kommit till den

åsikten, att arbetarstammen å varvet borde kunna successivt uppbringas

till erforderlig höjd utan allt för stora svårigheter och under förutsättning

att stadigvarande anställning kunde beredas arbetarna.

I detta sammanhang framhöllo kommitterade, att eu med rekryteringen

av arbetarstammen nära sammanhängande fråga vore bostadsfrågan.

Åven i detta hänseende hade kommitterade ansett sig böra

förebringa en utredning, avseende att visa möjligheterna för Karlskrona

stad att mottaga den ökning i invånarantal, som bleve en följd av varvsdriftens

utvidgning. Beträffande denna utredning anförde kommitterade

huvudsakligen följande.

För att visa, huru bostadsförhållandena för det dåvarande ställde sig,

hade på föranstall ande av kommitterade verkställts en undersökning med

ledning av det material, som inkommit genom den av socialstyrelsen

igångsatta bostadsundersökningen år 1913. Av denna undersökning,

som avsåge att få utrönt, huruvida något överskott på bostäder om

1—4 rum med eller utan kök vore att påräkna, hade framgått, att av

5,198 tillgängliga lägenheter av nämnda slag endast 9 varit outhyrda

under samma år. Därmed visades på ett slående sätt, att för det dåvarande

icke förefunnes någon möjlighet att emottaga en ökad arbetarbefolkning

utan att ytterligare öka en trångboddhet, som redan då i allt för

stor utsträckning vore för handen. För kommitterade hade det därför

stått klart att, om utvidgningen av varvsdriften med ty åtföljande ökning

av arbetsstyrkan beslutades, åtgärder måste vidtagas för att bereda

bostäder åt den nya arbetarstammen. Kommitterade hade även haft

under omprövning frågan, om kronan själv i egenskap av byggherre

skulle kunna eller böra bidraga till uppkomsten av nya arbetarbostäder

för varvets arbetare, men hade kommitterade av många skäl ej kunnat

tillstyrka eu sådan lösning.

För att undersöka möjligheterna av ökat bostadsutrymme, särskilt

avsett för varvets arbetare, hade kommitterade i första hand vänt sig

till drätselkammaren i Karlskrona med anhållan, att kammaren ville låta

verkställa utredning beträffande de åtgärder, som Karlskrona stad kunde

vara villig vidtaga för att genom beredande av lämpliga bostadslägenheter

befrämja inflyttningen dit av de för utvidgningen av varvet erforderliga

arbetarna. Följden av denna anmodan hade blivit, att stadsfullmäktige

i Karlskrona vid sammanträde den 28 maj 1914 förklarat, att

staden, som hade under utredning förslag att till bebyggande såväl med

slutet byggnadssätt som med s. k. egna hem upplåta nya områden av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 61 käft. (Nr 75—76.) 2

Bostads
frågan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 76.

staden tillhörig mark, vore villig att, om ökad byggnadsverksamhet å

varvet komme till stånd, tdlse, att i mån av behov å nämnda eller

annan stadens mark lämpliga arbetarbostäder, närmast avsedda till

uthyrning åt varvets arbetarpersonal, komme till uppförande för ett belopp

av intill 200,000 kronor, ävensom att, om så skulle visa sig erforderligt,

än ytterligare i rimlig omfattning vidtaga åtgärder för främjande

av uppkomsten därstädes av lämpliga arbetarbostäder, jämväl närmast

avsedda för omförmälda arbetarpersonal.

Enligt utsago av stadens drätselkammare kunde med det garanterade

beloppet av 200,000 kronor uppföras bostadshus, innehållande

tillsammans åtminstone 50 lägenheter om 1 rum och kök eller måhända

något mera. Huru långt detta försloge att täcka behovet av nya arbetarbostäder

hade kommitterade sökt utröna genom en utredning av

det antal bostäder av olika slag, som för det dåvarande innehades av varvets

personal. Denna utredning hade givit vid handen, att Karlskrona

stads utfästelse att anslå 200,000 kronor till arbetarbostäder icke skulle

fylla behovet. Då staden emellertid ställt i utsikt ytterligare åtgärder

från dess sida för främjande av uppkomsten av nya arbetarbostäder samt

verkställd undersökning givit vid handen, att även den privata företagsamheten

skulle kunna påräknas för frågans lösning, hade kommitterade

kommit till det omdömet, att tillgången på arbetarbostäder inom eu snar

framtid skulle vara tillräcklig även för mottagande av en ökad arbetarbefolkning.

Betydelsen av bostadsfrågan har jämväl beaktats av riksdagen,

som i sin förenämnda skrivelse särskilt framhållit, att det på grund av

de ökade krav, som efter en utvidgning komme att ställas på varvet, vore

av särskild vikt, att en skicklig och stadigvarande arbetarstam kunde påräknas

och att därför, bland annat, bostadsmöjligheter i tillräcklig utsträckning

bereddes.

I detta sammanhang ber jag få erinra, att Kungl. Maj:t den 21 juni

1916 uppdragit åt marinförvaltningen att, efter verkställd utredning, så

skyndsamt som möjligt avgiva yttrande rörande de åtgärder, som kunde

anses erforderliga och lämpliga för att i samband med utvidgning av

varvet i fråga rekrytera och bibehålla en efter varvsdriftens utveckling

lämpad, skicklig arbetarstam, därvid särskilt frågorna om arbetarnas avlöningsförhållanden

samt om beredande i tillräcklig utsträckning av bostadsmöjligheter

borde ägnas tillbörlig uppmärksamhet.

Den sålunda igångsatta utredningen har emellertid ännu icke blivit

slutförd.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 76.

Stadsfullmäktiges nu föreliggande beslut om anordnandet av eu broförbindelse

mellan staden och Saltö är närmast avsett att möjliggöra ett

infriande av stadens åtagande den 28 maj 1914 i fråga om uppförandet

av lämpliga bostadsbyggnader för kronovarvets arbetarpersonal.

I sin föreliggande skrivelse hava stadsfullmäktige framhållit, att

den beslutade utvidgningen av kronovarvets verksamhet och den i samband

därmed stående ökningen av varvets arbetarpersonal gjort det

nödvändigt för staden att vidtaga åtgärder för anskaffande av lämpliga

arbetarbostäder. Det första spörsmål, som uppkommit under behandlingen

av bostadsfrågan, hade varit anskaffning av lämplig mark för bebyggande.

Därvid hade det visat sig, att inom stadens planlagda område icke stode

att fiuna några lämpliga tomter för ifrågavarande ändamål. Det hade

därför varit nödvändigt att söka lämplig byggnadsrnark utom det planlagda

området, och hade undersökningen visat, att för ändamålet endast

kunde ifrågakomma antingen de delar av stadens mark, som vore belägna

norr om det s. k. Bergåsaområdet, eller ock Saltö. I valet mellan

dessa båda platser måste för stadens vidkommande platsen norr om

Bergåsaområdet, den s. k. Västra Mark, otvivelaktigt anses hava företräde,

då kostnaderna för detta områdes iordningsställande till byggnadsrnark

ställde sig betydligt billigare än för Saltö. A Bergåsaområdet funnes

nämligen redan nu vatten-, avlopps- och elektriska ledningar, som utan

särskild större kostnad kunde utvidgas över det nya området, under det

att dylika ledningar till Saltö skulle medföra avsevärda utgifter. Därtill

komme att, om Saltö skulle utnyttjas för bebyggande, en dyrbar broanläggning

över Saltö sund nöd va udi ggj or des. Emellertid hade man vid

valet mellan de olika platserna jämväl måst taga i betraktande, att de

nya byggnadsområdena i främsta hand skulle bidraga till förbättring av

kronovarvsarbetarnas bostadsförhållanden. Såge man frågan från denna

synpunkt, torde utan tvivel endast Saltö kunna ifrågakomma, då området

norr om Bergåsa läge på så betydande avstånd (omkring 3 å 4 km.)

från kronovarvet att, även om spårvägen användes såsom kommunikationsmedel,

stora olägenheter för nämnda arbetarpersonal därav skulle uppstå.

Stadsfullmäktige hade därför i anslutning till sitt beslut av den 28 maj

1914 ansett, att i förevarande fall Saltö borde givas företräde. En förutsättning

för att Saltö skulle kunna användas för bebyggande vore emellertid,

såsom nämnts, att en bro anbringades över Saltö sund, men kostnaden

för denna vore så avsevärd, att staden icke ansett sig kunna ensam

vidkännas densamma. Då Saltös upplåtelse, såsom framginge av

det sagda, uteslutande förestavats av omsorgen om kronovarvets arbetarpersonal,

hade stadsfullmäktige räknat med att bidrag av staten skulle

Skal för utförande

av

brobyggnaden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 KungJ. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 76.

kunna erhållas och därför gjort sitt anslag till brobyggnaden beroende

av dylikt bidrag.

öZZTdsZu ■■ Dc m7n(%heteri som uttalat sig i föreliggande fråga, hava samtliga

mäktiges fram- förordat bifall till stadsfullmäktiges framställning om statsbidrag för den

ställning, ifrågasätta brobyggnaden.

I sitt yttrande hava cheferna för ingenjörs- och byggnadsdepartementen

vid Karlskrona station anfört, att behovet av arbetarbostäder för

Karlskrona för närvarande vore trängande. Genom anläggandet av eu

bro över Saltö sund gjordes en avsevärd areal tomtmark möjlig att bebygga,

och vore denna areal belägen så nära intill flottans varv, att det

utan tvekan måste anses som en fördel för statsverket, om den så snart

som möjligt kunde användas till bostadsändamål. Bland de åtgärder,

som kunde ifrågakomma för att kunna rekrytera och bibehålla cn skicklig

arbetarstam vid varvet, vore beredande av goda bostäder för rimligt

pris en av de viktigaste, och detta kunde säkerligen icke åstadkommas

med ''fördel för varvet utan att Saltö gjordes möjlig att bebygga.

I detta uttalande har varvschefen i Karlskrona instämt.

Jämväl befälhavande amiralen har med hänsyn till vikten av att bostäder

för varvets arbetare komme att uppföras tillstyrkt framställningen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län har i sitt utlåtande

framhållit, att det med kännedom om de redan nu rådande mindre gynnsamma

bostadsförhållandena i Karlskrona kunde befaras, att en blivande utvidgning

av örlogsvarvet med ty åtföljande ökning av personal komme att medföra

betydande svårigheter i bostadshänseende, därest icke åtgärder i tid

vidtoges för att möta de ökade kraven. Kommunalmyndigheternas strävanden

i sådant syfte torde därför böra i möjligaste mån understödjas.

På grund av sin närbelägenhet till varvet syntes Saltö särdeles lämplig

att utnyttja till arbetarbostäder för varvspersonalen, men något bebyggande

av ön kunde givetvis icke komma till stånd utan ordnad förbindelse

med staden. Staten kunde således anses äga ett direkt intresse'' i

den föreslagna förbindelsens tillkomst.

Åven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande betonat

statens intresse i tillkomsten av ifrågavarande broförbindelse.

Plan för bro- Såsom jag redan förut nämnt, är den ifrågasatta bron avsedd att utföras i

och^*kostnads- Huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggnadschefen i Karlskrona den

beräkningar. 6 september 1916 upprättat förslag samt för en kostnad, som enligt i

stadens byggnadskontor uppgjord beräkning skulle uppgå till 72,000

kronor. Enligt nämnda förslag skulle bron, vars närmare utseende framgår

av vid stadsfullmäktiges skrivelse fogade ritningar, utföras med ett valv av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 76.

delvis armerad betong på landfästen av betong. Med hänsyn därtill, att

Salto sund är militärled och sålunda måste vara trafikabelt för vissa slag

av fartyg, har den segelfria höjden under bron beräknats till 5.10 meter

över havets högvattenyta, och har befälhavande amiralen i sitt utlåtande

funnit denna höjd tillfredsställande.

Väg- och vattenbyggnadstyrelsen har emellertid icke funnit det föreliggande

förslaget vara av beskaffenhet att i oförändrat skick kunna av

styrelsen förordas till utförande. Styrelsen har sålunda föreslagit, att

landfästenas sidor skulle stenbeklädas inom området för vattcnståndsvariationerna

till skydd mot åverkan genom isgång, vågsvall m. in. Därjämte

har styrelsen funnit en mindre omarbetning av förslaget böra utföras i syfte

att bättre tillgodose de krav, som med hänsyn till broställets belägenhet

inom stadsområdet ur skönhetssynpunkt syntes böra ställas på brons överbyggnad.

Med dessa ändringar samt med tillägg av kostnaden för erforderlig

kontroll på platsen under byggnadstiden har kostnaden för

brobyggnadens utförande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats

till 79,000 kronor.

På grund härav hemställer styrelsen, att statsbidrag måtte, för utförande

av ifrågavarande brobyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med

byggnadschefens förslag samt i enlighet med de konstruktions- och detaljritningar,

som kunde av styrelsen efter granskning godkännas, beviljas

med två tredjedelar av sistnämnda belopp eller således i runt tal 52,600

kronor.

I sitt utlåtande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, Anslagsfrågan,

att på grund av otillräckligheten av det utav riksdagen anvisade anslaget

till understödjande av bro- och hamnbyggnader in. in. hos styrelsen

måst i avvaktan på statsbidrag vila ett stort antal ansökningar om dylika

bidrag till brobyggnadsföretag, vilkas utförande med hänsyn till nyttan

för den allmänna samfärdseln måste anses vara mera av behovet påkallat

än den ifrågvarande brobyggnaden. Denna komme nämligen endast att tillgodose

ett statsintresse av rent lokal natur, nämligen beredande av bostäder

i närheten av varvet åt dess arbetare, men kunde i övrigt icke anses bliva

till någon avsevärd nytta för den allmänna samfärdseln. Av berörda

skäl ansåge styrelsen, att bidrag till ifrågavarande företag icke borde

utgå av förenämnda anslag, utan av andra medel, vilka vore eller för ändamålet

kunde varda ställda till Kungl. Maj:ts förfogande. I detta sammanhang

erinrar stryrelsen, att Kungl. Maj: t genom särskilda nådiga

brev den 22 och den 28 juli 1916 beviljat bidrag med sammanlagt belopp

av 538,300 kronor av 1917 års hamn- och brobyggnadsfond. Tillika upp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements

chefen.

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 76.

lyser styrelsen, att återstoden av fonden, 61,700 kronor, av styrelsen

reserverats till vissa bestämda företag, vilka styrelsen anser förtjänta av

statsbidrag och snarast möjligt böra komma till utförande.

Den föreliggande utredningen torde till fullo ådagalägga betydelsen

för Karlskronavarvets utveckling av att ökad tillgång till lämpliga bostäder

beredes varvets arbetarpersonal. Karlskrona stad bär också utfäst sig

att i viss omfattning låta uppföra arbetarbostäder i detta syfte. De obebyggda

områden, som för nämnda ändamål stå till stadens förfogande, äro

dels det område norr om staden, som benämnes Västra Mark, och dels Saltö.

För att i möjligaste män främja en god lösning av varvsarbetarnas bostadsfråga

hava stadsfullmäktige i valet mellan nämnda områden stannat vid

Saltö, som ligger i omedelbar närhet av varvet, och där gott utrymme f örefinnes

för tillgodoseende av behovet av bostäder, oaktat ett val av Västra

Mark, beläget på ett avstånd av mellan 3 och 4 kilometer, ur flera synpunkter

varit för staden mera fördelaktigt. Förutsättningen för att Saltö skall kunna

utnyttjas för byggnadsändamål är dock, att den ifrågasatta bron kommer

till utförande. Då för lösande av varvsarbetarnas bostadsfråga staten

måste anses äga ett direkt intresse av brons tillkomst, anser jag mig böra

tillstyrka, att staden för företaget beviljas bidrag av statsmedel.

De av stadsfullmäktige åberopade kostnadsberäkningarna för ifrågavarande

brobyggnad sluta å ett belopp av 72,000 kronor. Utöver nämnda

belopp tillkomma dock kostnaderna för genomförandet av vissa utav vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta ändringar i det föreliggande

förslaget samt för erforderlig kontroll. I sin helhet torde kostnaderna

för brobyggnaden därför böra beräknas till av styrelsen angivet belopp

eller 79,000 kronor. I detta sammanhang ber jag få nämna, att förslag

till en träbro av billigare konstruktion än den nu beslutade varit föremål

för stadsfullmäktiges prövning. Såväl ekonomiska som estetiska skäl hava

emellertid talat mot detta förslag.

I fråga om storleken av det begärda bidraget ber jag få erinra, att,

enligt gällande allmänna villkor och bestämmelser för tillgodonjutande av

statsbidrag till bro- och hamnbyggnader m. in., dylikt bidrag kan bestämmas

till i regel högst två tredjedelar av den beräknade kostnaden.

Jag har därför icke funnit anledning till erinran mot att bidragsbeloppet

i förevarande fall i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan

bestämmes till 52,600 kronor.

Uti innevarande års statsverksproposition hade jag anledning framhålla,

att de anslagsbelopp, som hittills av riksdagen ställts till Kungl.

Maj:ts förfogande till understödjande av bro- och hamnbyggnader m. m.,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung). May.ts Nåd. Proposition Nr 7(i. 15

icke kunnat motsvara de krav på bidrag till sådana företag, som framställts.

Ej heller det av Kungl. Maj:t på min hemställan för år 1918 för

ändamålet begärda, något förhöjda anslagsbeloppet torde vara tillräckligt att

tillgodose de sålunda framställda kraven. Nämnda anslag synes därför

icke böra belastas med bidrag till ifrågavarande broföretag, vilket, såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, är avsett att tillgodose ett

statsintresse av lokal natur, men i övrigt icke är ägnat att gagna den

allmänna samfärdseln. I stället torde lämpligen riksdagens medgivande

böra utverkas, att erforderligt belopp må för ändamålet tagas i anspråk

av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar, som härtill lämna tillgång.

För tillgodonjutande av det föreslagna bidraget torde böra gälla de

allmänna villkor och bestämmelser, som pläga stadgas i avseende å med

statsbidrag understödda allmänna arbeten.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar ett

belopp av högst 52,600 kronor må användas såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för utförande av

en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm Reuterswärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående statsbidrag till utförande av en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona. a1 i texten
  2. SU 1917:79 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till utförande av en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona. s. 3 i texten