Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78

1917-02-23 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:78, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

1

Nr 78.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående beredande av

medel till bestridande av vissa kostnadsökningar för sjöförsvarets

ordnande in. in.; given Stockholms slott den 23

februari 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

l:o) att

a) medgiva att av de medel, tillhopa 45,232,000 kronor, som 1914

års senare riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till nyanskaffning

av krigsfartygsmateriel under åren 1915—1919, den del, 1,868,000 kronor,

om vars användande till anskaffning av viss fartygsmateriel riksdagen

ännu ej fattat beslut, må tagas i anspråk för bestridande av ökade

kostnader för den beslutade materielens anskaffande; och

b) för samma ändamål för år 1918 bevilja ett ytterligare anslag av

2,700,700 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t ätt redan under år 1917 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;

2:o) att till bestridande av kostnadsökning för den bärgningsmateriel

för undervattensbåtar, för vars anskaffande 1914 års senare riksdag beviljat

medel, och komplettering av samma materiel bevilja ett anslag för

år 1918 av 133,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;

3: o) att till bestridande av kostnadsökning för de ändringsarbeten å

vissa l:a klass pansarbåtar, för vilkas utförande 1914 års senare riksdag

beviljat medel, bevilja ett anslag för år 1918 av 150,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna beloppet;

4:o) att

a) medgiva att det av 1914 års senare riksdag för ombyggnad av

två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar beviljade anslaget,

385,000 kronor, må användas för omändring av pansarbåten Svea till

depåfartyg för undervattensbåtar och till verkstadsfartyg; och

b) härutöver för sistnämnda ändamål bevilja ett anslag för år 1918

av 335,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 63 käft. (Nr 78.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 78.

5:o)_ att till anläggande av verkstad jämte flygbåtsskjul m. m. vid

Gustafsviks örlogsdepå bevilja ett anslag för år 1918 av 225,000 kronor

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna högst 100,000 kronor;

6: o) att till bestridande av ökade kostnader för genomförande av

1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande i vad angår kustfästningarnas

artilleribestyckning bevilja ett anslag av 2,430,000 kronor

samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 1,648,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp redan under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 932,000 kronor; samt

7.o) att till bestridande av ökade kostnader för genomförande av

1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande i vad angår kustfästningarnas

permanenta mineringar bevilja ett anslag för år 1918 av

1,404,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år

1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 200,000 kronor; ävensom

8:°) att besluta att de under l:o b), 2:o), 3:o), 4:o b), 5:o) 6:o) och

7:o) angivna belopp skola utgå av behållningen å värnskattefonden samt

i den män nämnda behållning icke därtill lämnar tillgång, av medel, som

särskilt beredas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

3

Utdrag ur protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning inom sjöförsvars- och finansdepartementen

anförde chefen för förstnämnda departement, statsrådet Broström,

följande.

Såsom framgår av 1914 års senare riksdags skrivelse nr 1 har

nämnda riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts till riksdagen avgivna

propositioner, nr 60 angående sjöförsvarets ordnande, nr 153 angående

riksdagens samtycke till antagande av ett utav Svenska pansarbåtsföreningen

gjort erbjudande av medel såsom bidrag till anskaffning av pansarbåtar

samt nr 156 angående engångskostnader för sjöförsvarets ordnande,

ävensom i ämnet väckta motioner, beslutat, bland annat,

beträffande flottan:

dels att för nyanskaffning under åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel

bevilja eller eljest ställa till Kungl. Maj:ts förfogande en summa

av 45,232,000 kronor, därav 3,302,000 kronor skulle utgå av vämskattemedel,

dels ock att därutöver bevilja, att likaledes utgå av vämskattemedel,

till anskaffning av bärgningsmateriel för u-båtar 250,000 kronor,

1914 års

senare riksdags

skrivelse

nr 1.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 78.

till ändringsarbeten å vissa l:a klass pansarbåtar 590,500 kronor,

till ombyggnad av två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar

385,000 kronor och

för anläggande av en örlogsdepå vid Hernösand 1,700,000 kronor; samt

beträffande kustartilleriet bevilja:

till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta

kustförsvaret, med undantag av Fårösunds kustposition, en summa av

13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel.

Sedan den tid då de planer, vilka legat till grund för här förut omnämnda

propositioner och riksdagens i anledning därav fattade beslut

beträffande anskaffningar, anläggningar eller andra åtgärder för sjöförsvarets

ordnande, uppgjordes, har på grund av mellankommande utomordentliga

förhållanden en mycket betydande stegring av arbets- och materialkostnader

inträffat, varjämte i några hänseenden, delvis med anledning

av erfarenheterna från det pågående kriget och flottans därunder

hållna neutralitetsvakt, nya synpunkter framkommit, vilka härutinnan böra

beaktas. Förhållandena hava härigenom blivit sådana, att de av riksdagen

beslutade åtgärderna, om ändamålet med desamma skall fullt vinnas,

numera icke kunna åvägabringas inom beviljade kostnadsbelopp. Jag anhåller

nu att få punkt för punkt redogöra för de uppkomna merkostnaderna.

I vissa delar äro föreliggande frågor av hemlig natur och får jag

rörande dessa delar hänvisa till de till ärendet hörande handlingarna,

vilka torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Nyanskaffning av krigsfartygsmateriel.

Den summa, 45,232,000 kronor, som 1914 års senare riksdag

ställde till Kungl. Maj:ts förfogande för nyanskaffning under åren 1915—

-—1919 av fartygsmateriel skulle, enligt riksdagens i sammanhang därmed

fattade beslut, användas på följande sätt:

till byggande av två pansarbåtar; enligt proposition

nr 60/1914 beräknades kostnaden till 12,750,000

kronor för vardera, eller sammanlagt..................... 25,500,000 kronor

» byggande av fyra jagare; enligt nyssnämnda

proposition beräknades kostnaden för vardera till

1,541,000 kronor, eller sammanlagt........................ 6,164,000 »

» byggande av undervattensbåtmateriel ..................... 9,750,000 »

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

till påbörjande eller byggande av ytterligare krigsfartygsmateriel

av slag, som kunde framdeles av

Konung och riksdag bestämmas, 3,818,000 kronor.

Enligt beslut av 1915 års riksdag skulle av sistnämnda

summa, 3,818,000 kronor, till nybyggnad

av ytterligare undervattensbåtmateriel användas

.............................................................................. 1,950,000 kronor

Av hela beloppet, 45,232,000 kronor, kvarstår således

nu såsom odisponerat ett belopp av 1,868,000 »

Summa 45,232,000 kronor.

Genom nådiga brev av nedannämnda dagar har marinförvaltningen erhållit

bemyndigande att avsluta kontrakt rörande beställning av sålunda

beslutad fartygsbyggnad, nämligen den 1 december 1914 samt den 18

juni och 16 juli 1915 angående de båda pansarbåtarna Gustaf V och

Drottning Victoria; den 9 juli 1915 angående två jagare (Wrangel och

Wachtmeister); den 22 januari 1915 angående undervattensbåtmateriel;

samt den 28 mars och 21 juni 1916 angående ytterligare undervattensbåtmateriel.

Av de fartyg, vilkas byggande blivit beslutat av 1914 och 1915

års riksdagar, hava på grund av inträffade merkostnader för genomförande

av nybyggnadsprogrammet två jagare ännu icke blivit beställda.

Marinförvaltningen inkom den 23 mars 1916 med skrivelse beträffande

de kostnader, som förutnämnda till nybyggnad beslutade fartyg

dåmera beräknades skola betinga. En sammanställning rörande dessa kostnader

giver följande resultat:

för två pansarbåtar (Gustaf V, Drottning Victoria) kronor 26,449,200: —

» )) jagare (Wrangel, Wachtmeister)..................... » 3,813,500: —

» undervattensbåtmateriel.......................................... » 6,063,850: —

» ytterligare undervattensbåtmateriel........................ 6,223,000: —

x> två jagare (ej beställda) .................... » 4,000,000: —

Summa kronor 46,549,550: —

Härav framgår, anför marinförvaltningen, att, även om det å ursprungligen

beviljade 45,232,000 kronor återstående beloppet, 1,868,000

kronor, om vars användande något beslut ännu icke blivit fattat, toges i

anspråk för programmets genomförande, härför erfordrades ytterligare

1,317,550 kronor. Sammanlagda merkostnaden för programmets genomförande

uppginge sålunda till 2,91 procent av det till fartygsbyggnad

för perioden 1915—1919 av riksdagen beviljade beloppet, 45,232,000

Nådiga bror

till marinförvaltningen

om avslutande

av kontrakt

rörande nyanskaffning

av

krigsfartygsmateriel.

Marinförvaltningens

skrivelse

den

23 mars 1916

s. 6 Kontrollera mot PDF

Mariiifövvaltningens

skrivelse

den 20

ektober 1916.

6 Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

kronor. De högre prisen hade sin huvudsakliga grund i de ökade materialoch

arbetskostnaderna. Men även undra orsaker hade härtill bidragit i

irämsta rummet strävan att i möjligaste mån tillgodogöra sig senare

tiders erfarenheter och uppfinningar på ifrågavarande område. Beträffande

särskilt de senast till byggnad anbefallda u-båtarna framhåller

m ann förvaltningen, hurusom man ej kunnat undgå att något öka undervattensbåtarnas

storlek i förhållande till den ursprungligen beräknade.

Marinförvaltningen hemställer nu, att Kungl.Majrt täcktes utverka riksdagens

medgivande därtill, att byggnadsplanen måtte i avsedd utsträckning fullföljas

utan hinder därav att de därför ursprungligen beräknade kostnaderna

varda överskridna.

Sedan jag genom ämbetsskrivelse den 16 september 1916 anmodat

marinförvaltningen att inkomma med, bland annat, uppgift å kontraktsenlig

kostnad för beställda arbeten samt å dåmera beräknad

kostnad för övriga arbeten å under byggnad varande två pansarbåtar, två

jagare och undervattensbåtmateriel, har marinförvaltningen i skrivelse

den 20 oktober 1916 inkommit med ifrågavarande uppgifter, vilka kunna

sammanfattas sålunda:

Kostnad

för beställda

arbeten och

dåmera (20

oktober

1916) beräk- nad kostnad

för övriga

arbeten.

Beräknad

kostnad

enligt 1914

års propo- sisition.

Skillnad

mellan den

ursprungligen

och den numera

beräknade

kostnaden.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Pansarbåtarna Gustaf V och Drottning Victoria

Jagarna Wrangel och Wachtmeister...........................

Undervattensbåtmateriel

Ytterligare undervattensbåtmateriel

27,027,865

3,974,105

6,130,790

6,299,940

25,500,000

3.082.000

5.850.000

5,850,000

+• 1,527,865

+ 892,105

+ 280,790

+ 449,940

Summa

43,432,700

40,282,000 •

+ 3,150,700

Enligt den av 1914 och 1915 års liksdagar beslutade

nybyggnadsplanen skulle under åren 1915—1919

förutom de under byggnad varande fartygen byggas

ytterligare 2 jagare ............

4,500,000

3,082,000

+ 1,418,000

De olika kostnadsberäkningarna för ifrågavarande fartyg

ställa sig sålunda.........

47,932,700

43,364,000

+ 4,568,700

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 78.

Utöver det belopp, 1,868,000 kronor, som utgör skillnaden mellan

det för färdigställandet av fartygen ifråga ursprungligen beräknade beloppet,

43,364,000 kronor, och den för nyanskaffning av krigsfartyg-smateriel

under åren 1915—1919 avsedda totalsumma, 45,232,000 kronor,

erfordras sålunda ytterligare 2,700,700 kronor.

De sålunda angivna ökade kostnaderna, anför marinförvaltningen

vidare, äro huvudsakligen en följd av den betydliga stegringen i material - och arbetspriser, vilken ägt rum sedan början av år 1914, då de kostnadsberäkningar

uppgjordes, som legat till grund vid anslagens beviljande.

Denna stegring, vilken alltjämt fortgår, har nödvändiggjort, att marinförvaltningen

nu måste beräkna kostnaderna ännu högre än som skett

i den utredning, som avgavs i ämbetsverkets underdåniga skrivelse den

23 mars 1916 angående kostnaderna för fartygsbyggnader under tidsperioden

1915—1919.

I sammanhang härmed erinrar marinförvaltningen om, att ämbetsverket

i skrivelse den 29 september 1916 angående värnskattemedel

— med anmälan om ifrågavarande ökade kostnader för genomförandet

av 1914 års ^byggnadsplan för flottan — hemställt att Kungl. Maj:t

täcktes hos 1917 års riksdag göra framställning därom, att riksdagen

ville dels bestämma att av de medel a tillhopa 45,232,000 kronor, som

1914 års senare riksdag beviljat till nyanskaffning av krigsfartygsmateriel

under åren 1915—1919, eller vilkas disponerande för sådant ändamål

sistnämnda eller 1915 års riksdag medgivit, återstående delen, 1,868,000

kronor, skulle användas för bestridande av ökade kostnader för nybyggnad

av de fartyg, vilkas byggande av riksdagen beslutats, dels ock medgiva,

att härutöver måtte få till sagda ändamål av statsverkets värnskattefond

tagas i anspråk ett belopp av 2,700,700 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande vissa marina försvarsbehov hava sakkunnigas

i sitt betänkande den 15 augusti 1916, i likhet med marinförvaltningen, för utredn!ng

chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss, i vÄL

avgivna Adtranden över detta betänkande framhållit, att det belopp, föravarsbehov

1,868,000 kronor, om vars användande riksdagen ännu ej fattat beslut’ den*““augusti

av 1914 års senare riksdag otvivelaktigt varit avsett till nybyggnad av l?16- Marin‘

ytterligare krigsfartygsmateriel utöver då beslutade, och att beloppets an- JKÄL''

vändande för täckande av merkostnader skulle innebära en inskränkning ^september

i det antal fartyg, som 1914 beräknades komma att ingå i nybyggnads- ber m6°ch™- planen. Med ledning av riksdagens uttalande år 1915 kunde förutsättas, fe™ för marinatt

beloppet i fråga skulle komma att anlitas för byggande av under- inspektören»

vattensbåtmateriel, därest det ej toges i anspråk för täckande av mer- av flottans

kostnader. '' övningar till

bjöss yttrande

den 30 november

1916.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 16

februari 1917.

Proposition

nr 73 1917.

Departements

chefens

yttrande.

I skrivelse den 16 februari 1917 hemställer marinförvaltningen om

bemyndigande att omedelbart få gå i författning om infordrande av anbud

å de två jagare, som återstå å 1914 års program. Ämbetsverket

finner det med hänsyn till nu rådande förhållanden synnerligen angeläget

att arbetena å dessa jagare med det snaraste bliva igångsatta. Därest

byggnadsarbetenas igångsättande längre uppskjutes, är det ej uteslutet,

att ytterligare svårigheter uppstå för jagarnas byggande inom rimlig tid.

För att ersätta den undervattensbåtmateriel som kan anses kvarstå

på 1914 års nybyggnadsprogram, äskas i proposition nr 73 år 1917, bland

annat, 2,100,000 kronor till nybyggnad av dylik materiel. Bifalles denna

framställning, kan meromnämnda belopp, 1,868,000 kronor, tagas i anspråk

för täckande av merkostnader utan att därigenom någon inskränkning

behöver ske i 1914 års nybyggnadsplan för flottan.

De av marinförvaltningen verkställda utredningarna rörande kostnader

för genomförande av 1914 års nybyggnadsplan för flottan visa,

att dessa kostnader numera måste beräknas till sammanlagt 47,932,700

kronor, medan nämnda byggnadsplans genomförande enligt 1914 års beräkningar

skulle draga en kostnad av 43,364,000 kronor. Härigenom uppkommer

således en brist av 4,568,700 kronor. Av den summa, 45,232,000

kronor, vilken av samma års riksdag beviljats till nybyggnad av fartyg,

återstår emellertid ännu ett icke disponerat belopp om 1,868,000 kronor.

Följaktligen skulle det ytterligare medelsbehovet komma att belöpa sig

till 2,700,700 kronor.

Orsakerna till merkostnaderna äro till allra största delen att finna i

de sedan tiden för uppgörandet av 1914 års plan väsentligen fördyrade

arbets- och materialpriserna. Till ringa del ligga de också däri, att vissa

erfarenheter från det pågående kriget ansetts böra tillgodogöras beträffande

de under byggnad varande fartygen. Till följd av de inträffade prisstegringarna

har beställning ännu icke kunnat göras å 2 jagare, som

återstå på 1914 års program.

Då omständigheterna sålunda förorsakat, att det av riksdagen år

1914 beslutade nybyggnadsprogrammet icke kan med beviljade medel

slutföras, och då det är angeläget, ej minst med hänsyn till rådande förhållanden

att de beslutade fartygen komma till utförande inom beräknad

tid, torde icke annan utväg återstå än att framställning göres därom, att

riksdagen ville dels för sin del bestämma att återstående ännu icke disponerat

belopp, 1,868,000 kronor, av den sammanlagda för nybyggnad av fartyg beviljade

summan, 45,232,000 kronor, måtte få användas för bestridande av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

9

ökade kostnader för nybyggnad av de fartyg, vilka blivit av riksdagen

beslutade, dels ock härutöver för år 1918 bevilja ett belopp av 2,700,700

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 förfoga

över erforderliga belopp.

Bärgningsmateriel för undervattensbåtar.

För anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar beviljade

1914 års senare riksdag ett anslag av 250,000 kronor, att utgå av värnskattemedel.

Sedan marinförvaltningen genom nådigt brev den 17 september

1914 erhållit uppdrag att inkomma med förslag angående anskaffning

av dylik bärgningsmateriel, har ämbetsverket i skrivelse den 12 november

1915 ingivit förslagsritning och kostnadsberäkning, slutande å 250,000

kronor, för en dubbel bärgningsponton för u-båtar samt därvid anfört

följande. För utblåsning på tillräckligt kort tid av pontonernas barlasttankar

erfordrades en kraftigare tryckluftanläggriing än den å depåfartyget

Skäggald befintliga. Att å detta fartyg installera en för ändamålet

tillräckligt kraftig tryckluftsanläggning läte sig icke göra. Lämpligast

vore att härför anskaffa en pråm, utrustad med en motordriven

lågtryckskompressor av tillräcklig kapacitet till en beräknad kostnad av

75,000 kronor. Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj:t ville dels

bemyndiga ämbetsverket att gå i författning om anskaffning av en bärgningsponton

och dels hos riksdagen äska ett anslag av 75,000 kronor, att

utgå av värnskattemedel, för anskaffning av en pråm, försedd med tryckluftsanläggning

och bärgningsmateriel såsom kättingar, dykeriattiralj in. m.

Genom nådigt brev den 3 december 1915 har marinförvaltningen

bemyndigats gå i författning om anskaffande av en bärgningsponton, därvid

250,000 kronor för ändamålet ställdes till ämbetsverkets förfogande.

I skrivelse den 3 oktober 1916 meddelade därefter marinförvaltningen,

att varvschefen i Stockholm, som erhållit uppdrag att jämligt nådiga brevet

den 3 december 1915 anskaffa däri omförmäld bärgningsponton, anmält,

att medel utöver anvisade 250,000 kronor behövdes för anskaffningens

verkställande. Av skrivelsen framgår, att inom utsatt tid anbud avgivits

av Södra varvets aktiebolag och Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag,

under det att avböjande svar lämnats av övriga firmor, som blivit

anmodade att inkomma med anbud. Lägsta anbudet hade avgivits av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 63 käft. (Nr 78.) 2

Skrivelsen nr

1 vid vid 1914

års senare

riksdag.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 12

november

1915.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 3

oktober 1916.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 29

september

1916.

Departementschefens

. yttrande.

Södra varvets aktiebolag, som begärt 182,000 kronor. Däri ingick emellertid

ej en del till byggnadsarbetet hörande materiel. Utgifterna för

anskaffning av i anbudet ej ingående materiel samt kostnaden för de

arbeten, som vore avsedda att utföras å flottans varv i Stockholm, belöpte

sig enligt numera uppgjord specifikation till 116,000 kronor, vadan slutsumman

för hela arbetet uppginge till 298,000 kronor. För bestridande

av kostnader för ritningar och materielens avprovning in. m. beräknade

mariuförvaltningen 10,000 kronor. Med hänsyn till de osäkra marknadspriserna

kunde anbudsgivarna ej länge hålla anbudet öppet. Enär anskaffningen

borde ske snarast möjligt, hemställde marin förvaltningen om

bemyndigande att för anskaffning av ifrågavarande bärgningsponton utöver

redan anvisade 250,000 kronor få använda ett belopp av högst

58,000 kronor, att av ämbetsverket med omhänderhavande medel förskjutas.

Genom nådigt brev den 13 oktober 1916 har Kungl. Maj:t lämnat

bifall till marinförvaltningens berörda framställning.

Under hänvisning’till ovan anförda skrivelser den 12 november 1915

och den 3 oktober 1916 hemställer nu marinförvaltningen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anskaffande av bärgningsmateriel

för u-båtar bevilja för år 1918 ett anslag av (75,000 + 58,000=) 133,000

kronor att utgå av värnskattefonden, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera

detta belopp redan år 1917.

Av utredningen framgår, att den tryckluftanläggning m. m., som

erfordras för bärgningspontonens användande, icke kan anordnas på

det för u-båtar apterade depåfartyget Skäggald. I annat sammanhang

kommer jag att i det följande föreslå att pansarbåten Svea måtte ändras

till depåfartyg för u-båtar, och det skulle därför möjligen kunna ifrågasättas

att å detta fartyg verkställa ifrågavarande installation. Härför

torde visserligen icke i och för sig möta något hinder, men det kan ej

anses lämpligt att skilja bärgningspontonen från det maskineri, som är

nödvändigt för pontonens användande, vilket kunde bliva fallet, om tryckluftanläggningen

in. in. uppställdes å ett depåfartyg. Bärgningsbehov

kan nämligen komma att uppstå under omständigheter, då det med

själva tryckluftalnläggningen utrustade depåfartyget är erforderligt för

helt andra uppgifter eller icke i tid kan komma tillstädes. Härtill kunna

komma andra omständigheter, som lägga hinder i vägen för depåfartygets

förflyttning till bärgningsplatsen. Jag finner på denna grund marinförvaltningens

förslag om byggande av eu särskild med tryckluftanlägg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 78.

ning in. m. utrustad pråm, vilken alltid kan åtfölja bärgningspontonen,

vara välbetänkt. Den ökade kostnaden för själva pontonen finner sin

orsak i stegrade arbets- och materialpriser.

Med anledning av det anförda tillstyrker jag, att förslag avgives,

att riksdagen ville till bestridande av kostnadsökning för ifrågavarande

bärgningsmatenel för u-båtar och komplettering av samma materiel bevilja

för år 1918 ett anslag av (75,000 + 58,000=) 133,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp redan år 1917.

Ändringsarbeten å 1 klass pansarbåtar.

För omändringsarbeten å pansarbåtarna Oden, Thor, Niord, Dristigbeten,

Åran, Wasa, Manligheten och Oscar II beviljade 1914 års senare

riksdag ett anslag av 590,500 kronor, att utgå av värnskattemedel,

därav för år 1915 anvisades 297,000 kronor. Återstående 293,500 kronor

hava anvisats å 1916 års stat.

I skrivelse den 29 september 1916 anför marinförvaltningen

att ifrågavarande ändringsarbeten till följd av omständigheter, som

sammanhänga med pågående krig och flottans neutralitetsvakt, icke ännu

kunnat fullständigt slutföras. På grund av den betydliga stegring i

material- och arbetspriser, som ägt rum efter den tid, då kostnadsberäkningarna

för ifrågavarande arbeten blevo uppgjorda, kräves för deras

fullbordande ytterligare medelsanslag, beräknade till 150,000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer alltså, att förslag måtte avlåtas till riksdagen

att för fullbordande av beslutade ändringsarbeten å 1. klass pansarbåtar

bevilja för år 1918 ett anslag av 150,000 kronor, att utgå av

värnskattemedel, med rätt för Kungl. Maj it att disponera beloppet redan

år 1917.

Då såsom av utredningen framgår den av 1914 års senare riksdag

beviljade summan, 590,500 kronor, för de av riksdagen beslutade ändringsarbetena

å 1 klass pansarbåtar numera till följd av stegrade arbetsoch

materialpriser ej förslår för ändamålet, lär annan utväg ej återstå

än att förslag avgives till riksdagen att för fullbordande av dessa arbeten

bevilja för år 1918 ett anslag av 150,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att disponera beloppet redan år 1917.

Skrivelsen nr

1 vid 1914 års

senare

riksdag.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 29

september

1916.

Departements
chefens
yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung}. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 78.

Depåfartyg för undervattensbåtar.

SirivVidT9ni4 • För ombyggande av tva torpedkryssare till depåfartyg för u-båtar

"”års senare beviljade 1914 års senare riksdag ett anslag för år 1915 av 385,000

riksdag, kronor, att utgå av värnskattemedel.

dendii7bseev Grenom nådi&t brev den I7 september 1914 uppdrogs åt marinförtember

i9i4. v<titningen att inkomma med utredning och förslag till ombyggnad av

torpedkryssarna Claes Horn och Jacob Bagge till depåfartyg för u-båtar.

Marinförvait- . Den 11 januari 1916 överlämnade marinförvaltningen förslagsritveise

den ii ningj med tillhörande beskrivning och kostnadsberäkning rörande förjannari

1916. ändring av nämnda torpedkryssare, men anförde därvid tillika följande.

Sedan den i hemlig bilaga till proposition nr 60/1914 — angående sjöförsvarets

ordnande — framlagda utredningen angående behovet av depåfiirtyg

för undervattensbåtar uppgjorts, hade åtskilliga händelser under

det nu pågående kriget inträffat, som syntes böra vid nu föreliggande

frågas bedömande vinna beaktande. Så hade åt undervattensbåtarna

givits allt större aktionsradie, vilket i sin ordning medfört, att anordningar

måst vidtagas att göra dem mera än förr oberoende av å andra

fartyg medförda förråd — med andra ord: frågan om depåfartygs behövlighet,

i samma utsträckning som förr räknats med, syntes hava blivit

i flera avseenden omlagd. Givet vore, att — vad svenska undervattensbåtar

vidkomme — förråd av reservtorpeder och bränsle m. m.

borde finnas tillgängliga inom de operationsområden, där undervattensbåtarna

uppehålla sig, och att även reparationsmöjligheter, åtminstone i

begränsad utsträckning, borde där förefinnas. Inom vissa områden kunde

härför erfordras särskilda fartyg eller pråmar, inom andra måhända anstalter

i land. Å de nya undervattensbåtarna bleve beboeligheten större

än å de äldre. Behovet av depåfartyg för besättningarnas förläggning

syntes därför vara mindre för de förstnämnda än för de senare. En till

depåfartyg ombyggd torpedkryssare kunde emellertid icke tillgodose

nämnda behov för så många undervattensbåtar som år 1914 beräknats.

Då ett fullföljande av den uppgjorda planen för tillgodoseende av

behovet av depåfartyg för undervattensbåtar, knappast torde innebära en

tillfredsställande lösning av frågan, och då även i övrigt förhållandena

väsentligen ändrat sig sedan planen uppgjordes, syntes det marinförvaltningen,

som för sin del ansåge ny utredning i ärendet behövlig, att

frågan härom borde underställas chefen för marinstaben och högste befälhavaren

över kustflottan för yttrande, och att ärendet därefter borde

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

upptagas till fortsatt behandling, därvid jämväl frågan om verkstadsfartyg

borde utredas.

I infordrat utlåtande den 11 augusti 1916 anföra chefen för marinstaben

och högste befälhavaren över kustflottan beträffande frågorna om

depåfartyg och verkstadsfartyg följande. Erfarenheterna från det pågående

kriget hava visat moderna undervattensbåtars stora möjligheter

att under längre tid uppträda självständigt utan hjälp av depåfartyg.

Emellertid är beboeligheten å undervattensbåtarna ännu långt ifrån lika

god som å övervattensfartygen. Ju längre tid som besättningarna på

grund av undervattensbåtarnas utsträckta aktionsradie nödgas avvara

nödtorftig bekvämlighet, desto större blir behovet av vila efter återkomsten.

De förråd, som kunna medföras ombord, liksom möjligheterna

för reparationer och avhjälpande av uppkomna haverier äro dessutom å

undervattensbåtar ganska ringa. Därför föreligger alltjämt behovet av

lätt tillgängliga depåer eller baser för undervattensbåtar, varest förråd

och reparationsverkstäder samt bostadsanordningar för besättningarna

finnas.

För undervattensbåtar, som äro avsedda för en mera begränsad uppgift,

kan en enda inom dessas verksamhetsområde belägen fast operationsbas

vara tillfyllest. Om emellertid denna förutsättning ej är tillfinnandes,

är det nödvändigt antingen att upprätta ett antal framskjutna,

skyddade, fasta baser inom olika kustområden eller ock att såsom hittills

betjäna sig av rörliga baser, det vill med andra ord säga, av depåfartyg.

Anläggandet av ett tillräckligt antal fasta baser med samma

resurser som depåfartygens skulle sannolikt medföra högst betydande

kostnader, och dylika baser skulle likväl icke under alla omständigheter

göra samma nytta som depåfartygen.

Aven sedan undervattensbåtarna utvecklats att bliva mera beboeliga

och även om vid krigstillfälle sådana anordningar vidtoges, att reparationer

kunde verkställas och förråden kunde kompletteras utan användande

av depåfartyg, finnas dock många skäl, som tala för depåfartygens

bibehållande under fredstid, bland annat nödvändigheten av att

äga fartyg, som kunna förflyttas till olika för övningars rationella bedrivande

gynsamma skärgårdsområden och som lämpa sig att tjänstgöra

som mål vid torpedskjutningar samt att upptaga avskjutna torpeder,

ävensom erbjuda erforderliga lokaler för undervisning och förläggning

av till skolor och övningar kommenderade elever.

Behovet av depåfartyg" förefinnes därför alltjämt i lika hög grad

som hittills, ehuru de uppgifter, som tillkomma dessa fartyg och sålunda

Chefens för

marinstaben

och högste

befälhavarens

över kustflottan

utlåtande

den

11 augusti

1916.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 78.

även de fordringar, som hittills ställts på dem, kunna och böra något

modifieras. Depåfartygens uppgifter under krig bliva numera huvudsakligen:

att utgöra en bevakad och försvarad bostad för u-båtsbesättningarna,

att bereda möjlighet för utförande av smärre reparationer samt

att tillhandahålla u-båtarna utredning m. m. Såsom fredsuppgifter tillkommer

för depåfartygen att lämna undervisnings- och övningslokaler

för besättningarna samt att tjänstgöra såsom mål vid undervattensbåtarnas

torpedskjutningar. Behovet av depåfartyg skulle bäst fyllas,

om nybyggnad kunde ifrågakomma. Den hastiga tekniska utveckling,

med ökad storlek och aktionsradie, som u-båtarna fortfarande undergå,

i förening med strävan efter bättre beboelighet och kravet på en ökning

av antalet u-båtar, föranleder dock betänkligheter i fråga om nyanskaffning

av depåfartyg, vartill ej minst komma de ekonomiska skälen.

Behovet bör därför så långt sig göra låter fyllas genom användande av

flottans egna äldre fartyg för ändamålet.

Enligt de planer för sjöförsvarets ordnande, som i propositionen nr

60 framlades för 1914 års senare riksdag och mot vilka riksdagen ej

hade något att erinra, beräknades behovet av depåfartyg för u-båtar

skola fyllas genom anlitande av depåfartyget Skäggal d samt torpedkryssarna

Claes Horn och Jacob Bagge jämte vissa kanonbåtar. Hittills

har av dessa fartyg endast Skäggald inretts som depåfartyg. Av marinförvaltningens

utredning framgår, att ombyggnad av torpedkryssarna icke

numera kan anses innebära en tillfredsställande lösning av frågan om tillgodoseende

av behovet utav u-båtsdepåfartyg. Då dessutom erfarenheterna

från nu pågående mobilisering visa att behov av ett stort antal

mindre fartyg föreligger, och att torpedkryssarna erfordras för en del

andra uppgifter, synes frågan om torpedkryssarnas ändring till depåfartyg

för u-båtar böra övergivas. Däremot skulle kunna ifrågakomma

att använda pansarbåten Svea, som enligt 1914 års plan avses att år

1917 utrangeras, ävensom den år 1874 byggda kanonbåten Blenda

— vilken enligt 1914 års planer avsågs att begagnas för Stockholms

varvs fredsbehov — till depåfartyg för u-båtar. Behovet av u-båtsdepåfartyg

år 1919 skulle på så sätt kunna fyllas genom omändring av

ytterligare Svea, Blenda och vissa kanonbåtar. Vad Svea beträffar förutsattes

dylik omändring kunna giva tillfredsställande resultat, men i fråga

om övriga nyssberörda fartyg kunna, i trots av de ifrågasatta ändringsarbetena,

nutida fordringar å u-båtsdepåfartyg tillfredsställas endast i

så måtto, att dessa fartyg nödtorftigt kunna tjäna till bostad för u-båtsbesättningarna

samt möjliggöra mindre reparationer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

Beträffande frågan om verkstadsfartyg hemställa myndigheterna,

att ett dylikt fartyg av större typ och ändamålsenligt inrett måtte anskaffas.

I utlåtande den 1 december 1916 biträder marinförvaltningen det

av chefen för marinstaben och högsta befälhavaren över kustflottan

gjorda uttalandet, att frågan om ändring av torpedkryssarna Claes Horn

och Jakob Bagge till depåfartyg för u-båtar bör övergivas samt anför

vidare följande. Enär behov av depåfartyg fortfarande kvarstår, böra de

för omändringen av torpedkryssarna anvisade medlen alltjämt avses för anskaffning

av depåfartyg. Vad beträffar förslaget att omändra Svea till

depåfartyg, så framgår av verkställd utredning, att Svea efter föreslagen

förändring skulle väl fylla de fordringar, som nu ställas på ett depåfartyg

för undervattensbåtar. Förslaget att härtill använda en utrangerad

pansarbåt, som vid försäljning säkerligen icke skulle tillnärmelsevis inbringa

ett så stort belopp, att ett nytt fartyg kunde därför anskaffas

även om ändringskostnaden för pansarbåten tillskjutes, synes välbetänkt.

Ämbetsverket finner således det vara lämpligt, att pansarbåten Svea ombygges

till depåfartyg. Det av ämbetsverket utarbetade förslaget till

omändring av Svea upptager tvenne alternativ. Det ena alternativet förutsätter

endast anläggandet av en mindre verkstad ombord å fartyget

samt utförandet av sådana övriga arbeten, som äro oundgängligen nödvändiga

för att fartyget skall bliva tjänligt för ifrågavarande ändamål.

Arbetena enligt detta alternativ beräknas kosta 600,000 kronor. Med

hänsyn till utrymmesmöjligheterna å sagda pansarbåt har i det andra

alternativet upptagits jämväl förslag om en utökad verkstadsanläggning.

Kostnaderna enligt det senare alternativet beräknas till sammanlagt

720,000 kronor. Ehuru en sådan utökning av verkstaden icke är nödvändig

för att göra fartyget lämpligt till depåfartyg, skänker den dock

så mycket större möjligheter att verkställa reparationer, att fördelarna

härav synas väl uppväga kostnaderna, särskilt som Svea efter dylik ändring

i vissa fall skulle kunna tjänstgöra såsom verkstadsfartyg, varav

flottan är i saknad. På grund av den höga kostnad, som ett särskilt

verkstadsfartyg under nuvarande förhållanden skulle betinga, finner sig

marinförvaltningen ej nu böra framlägga förslag om anskaffande av ett

sådant. Frågan härom torde, om den mera vittgående förändringen av

Svea vidtages, alltså kunna anstå.

Marinförvaltningen avstyrker däremot ifrågakomna ändringsarbeten

å övriga äldre, till användning såsom depåfartyg ifrågakomna fartyg,

Maiinforvaltningens

utlåtande

den

1 december

191C.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Chefens för

marinstaben

och högste

befälhavarens

över kustflottan

utlåtande

den

15 december

1916.

Departements
chefens
yttrande.

16 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 78.

huvudsakligen av den anledning att kostnaderna ej skulle motsvara

vinsten.

Därest den av riksdagen beslutade ändringen av torpedkryssarna

Claes Horn och Jacob Bagge icke kominer till stånd, synas de härför

anvisade medlen — 385,000 kronor — lämpligen böra tagas i anspråk

för pansarbåtens Sveas ändring. Under förutsättning att så får ske, erfordras

för ombyggnad av Svea''enligt det av myndigheterna förordade

förslaget ytterligare 335,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer marinförvaltningen, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att dels medgiva, att för

omändring av pansarbåten Svea till depåfartyg för u-båtar må användas

det av 1914 års senare riksdag för ändring av torpedkryssarna Claes

Horn och Jacob Bagge beviljade beloppet, 385,000 kronor, dels ock anvisa

ytterligare för Sveas ändring erforderliga 335,000 kronor med rätt

för Kungl. Maj:t att redan år 1917 disponera erforderligt belopp.

I utlåtandet den 15 december 1916 anföra chefen för marinstaben

och högste befälhavaren över kustflottan, att de finna de skäl, som av

marinförvaltningen förebragts emot ändringsarbeten å en del äldre fartygvara

giltiga, samt förutsätta, att dessa fartyg få såsom depåfartyg anlitas

i befintligt skick eller efter nödtorftiga reparationsarbeten, som

under alla omständigheter äro erforderliga.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har frågan om depåfartyg

för undervattensbåtar efterhand varit underkastad växlingar. Detta

finner sin förklaring å ena sidan däri, att själva u-båtarna undergått

en utveckling, som förorsakat ändrade krav på depåfartygen, samt å andra

sidan däri, att behovet av depåfartyg av kostnadshänsyn ansetts böra

fyllas, icke genom nybyggnad utan genom anlitande av äldre fartyg, som

blivit byggda för helt andra ändamål.

Av myndigheternas uttalanden framgår, att de anse behovet av depåfartyg

alltjämt kvarstå, även för freds- och övningsbruk. Jag delar

denna uppfattning. Med hänsyn till bland annat de stora reservförråd

av olika slag, som enligt vad krigets erfarenheter givit vid handen

numera måste av depåfartygen kunna tillhandahållas undervattensbåtarna,

är det uppenbart, att torpedkryssarna icke äro lämpliga för

ändamålet. Vid sådant förhållande och då därjämte dessa torpedkryssare

behöva anlitas för ett flertal uppgifter viika genom krigserfarenheterna

fått ökad vikt, såsom bevakning mot u-båtar, stödjande av mineringsdivisioner

m. in., anser jag att förslaget om meromnämnda torpedkryssares

omändring till depåfartyg bör frångås.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

Myndigheternas förslag att för detta ändamål i stället använda den

till utrangering bestämda pansarbåten Svea synes mig vara välbetänkt.

Detta fartygs rymlighet, särskilt sedan dess enligt 1914 års planer för

annat ändamål avsedda svåra och medelsvåra kanoner borttagits, medgiver,

att detsamma kan användas som depåfartyg för ett större antal

n-båtar, än vad som kunnat ske med anlitande av de båda torpedkryssarna,

samt dessutom överhuvudtaget bättre tillgodose u-båtarnas behov

i förevarande hänseenden.

Årliga bemannings-, övnings- och underhållskostnader för två till

depåfartyg omändrade torpedkryssare skulle uppgå till 287,000 kronor.

Motsvarande kostnader för Svea, omändrad för enahanda ändamål, skulle

belöpa sig till 236,000 kronor. Skillnaden i årskostnader 51,000 kronor,

ställer sig således till förmån för Svea.

Myndigheterna hava vid flera tillfällen fäst uppmärksamheten på

behovet av ett verkstadsfartyg. På sätt marinförvaltningen föreslagit,

kan Svea efter vidtagen ändring och anläggande av utökad verkstad

jämväl tjänstgöra såsom verkstadsfartyg. Visserligen skulle ifrågavarande

ändring av Svea till depå- och verkstadsfartyg draga en kostnad, som

med 335,000 kronor överstiger den summa, 385,000 kronor, som 1914

års senare riksdag beviljade för omändring av ,två torpedkryssarc till

depåfartyg, men då härigenom vinnes dels att nämnda torpedkryssare

skulle kunna i lokalstyrkorna bibehållas för andra viktiga uppdrag, dels

att behovet av depåfartyg bliver fyllt för ett större antal u-båtar, dels att

detta behov bliver bättre tillgodosett och dels slutligen, att flottan erhåller

ett behövligt verkstadsfartyg anser jag mig böra förorda att förslag

i angiven riktning framlägges för riksdagen.

På grund härav får jag tillstyrka att förslag avgives, att riksdagen

ville dels medgiva, att för omändring av pansarbåten Svea till depåfartyg

för undervattensbåtar och till verkstadsfartyg må användas det av

1914 års senare riksdag för omändring av två torpedkryssare beviljade

beloppet 385,000 kronor, dels ock bevilja för år 1918 ytterligare för Sveas

ändring erforderligt belopp, 335,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att redan år 1917 disponera detta belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 63 höft. (Nr 78.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 78.

Skrivelsen

nr 1 vid 1914

års senare

riksdag.

Marin förvaltningens

skrivelse

den 22

november

1915.

Marinförvaltningen

b skrivelse

den 29

september

1916.

Örlogsdepå rid Härnösand.

För anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand beviljade 1914 års

senare riksdag ett anslag av 1,700,000 kronor att utgå av vämskattemedel,

och anvisades därav för år 1915 ett belopp av 100,000 kronor. I

sammanhang härmed gjorde riksdagen det uttalande, att anläggningarna

lör örlogsdepån, om den skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla

sitt ändamål, syntes böra redan från början omfatta jämväl en mindre

verkstadsanläggning, för vilken enligt inom vederbörande utskott verkställda

överslagsberäkningar kostnaden skulle uppgå till omkring 150,000

kronor. Av det beviljade anslaget har återstående delen, 1,600,000 kronor,

anvisats för åren 1916 och 1917.

Marinförvaltningen anmälde i skrivelse den 22 november 1915, att

kostnaden för depån m. m. enligt då gjord beräkning ställde sig sålunda:
depå

utom verkstadsanläggning ........................................ 1,760,000 kronor

verkstadsanläggning .............................................................. 142,000 »

ilygbätsskjul m. m............................................................... 18,000 »

Summa 1,920,000 kronor.

För själva depån bleve kostnaderna sålunda 60,000 kronor högre än

det av 1914 års senare riksdag beviljade beloppet, men för verkstadsanläggningen

8,000 kronor lägre än av samma riksdag Överslagsvis beräknat

belopp. Dessutom hade tillkommit förslag om anläggande av

flygbåtsskjul m. m. till en kostnad av 18,000 kronor. Utöver av riksdagen

beviljade 1,700,000 kronor vore alltså en summa av tillsammans

220,000 kronor erforderlig.

I skrivelse den 29 september 1916 anförde marinförvaltningen, att

till följd av alltjämt fortgående stegring av material- och arbetspriser

samt ökad kostnad för inlösen av visst markområde, som delvis måste

övertagas efter expropriation, bleve kostnaden för själva örlogsdepån

— Gustafsviks örlogsdepå — för vilken Kungl. Maj:t genom nådigt brev

den 19 maj 1916 godkänt plan, högre än som angivits i ämbetsverkets nyss

anförda skrivelse den 22 november 1915, eller 1,760,000 kronor. Ämbetsverket

kunde ej för det dåvarande angiva storleken av ytterligare erforderliga

medel, men skulle därom inkomma med anmälan, så fort bindande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 78. 19

entreprenadanbud förelåge. Vad åter beträffade kostnaderna för verkstadsanläggningen

och flygbåtsskjul — för vilka någon plan ännu ej

blivit fastställd — så måste dessa kostnader, i ämbetsverkets skrivelse

den 22 november 1915 upptagna till sammanlagt 160,000 kronor, numera

beräknas till sammanlagt 225,000 kronor.

Marinförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till verkstadsanläggning jämte flygbåtsskjul m. m. för Gustafsviks

örlogsdepå för år 1918 bevilja ett anslag av 225,000 kronor

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 disponera högst

100,000 kronor.

I den plan för flygvapnets uppsättande, som numera framlagts i

propositionen nr 73/1917, förutsättes behovet av flygbåtskjul vid Gustafsviks

örlogsdepå bliva tillgodosett i samband med depåns upprättande.

Såsom framgår av marinförvaltningens skrivelse den 29 september

1916 förutsätter ämbetsverket, att till följd av stegrade material- och

arbetspriser kostnaderna för anläggandet av örlogsdepå vid Hernösand

bliva större än vad som beräknats ej blott år 1914, eller 1,700,000

kronor, utan även av ämbetsverket i dess skrivelse den 22 november

1915, eller 1,760,000 kronor. Några bindande entreprenadanbud beträffande

själva örlogsdepån hava ännu icke inkommit, och enligt vad jag

inhämtat äro dylika anbud ej heller inom den närmaste framtiden att

emotse.

I de planer, som lågo till grund för 1914 års senare riksdags beslut

beträffande sjöförsvarets ordnande, förutsättes, att en flygavdelning skulle

förläggas till Hernösand. För anläggande av härför erforderliga flygbåtsskjul

ävensom för den verkstadsanläggning, som av 1914 års riksdag

förordats, beräknas av marinförvaltningen numera en kostnad av tillsammans

225,000 kronor.

På grund av det anförda är jag icke i tillfälle att nu avgiva något

förslag rörande den merkostnad, som kan bliva erforderlig för anläggandet

av själva örlogsdepån, men anser jag mig böra förorda att till

riksdagen avgives förslag om beviljande för år 1918 till verkstadsanläggning

jämte flygbåtskjul för Gustafsviks örlogsdepå av ett anslag å 225,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 disponera

högst 100,000 kronor.

Proposition

nr 73/1917.

Departementschefens

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

Riksdagens

beslut.

Kung]. Maj:ts

åtgärder.

Sakkunnigas

betänkande

den 15 augusti

1916.

Förstärkning av det fasta kustforsraret.

Till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta

kustförsvaret, med undantag av Fårösunds kustposition, beviljade 1914

års senare riksdag ett anslag av 13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel.

Av det sålunda beviljade anslaget har för vart och ett av

åren 1915—1917 anvisats ett belopp av 2,750,000 kronor eller tillhopa

en summa av 8,250,000 kronor. Dessutom har i årets statsverksproposition

begärts för år 1918 ett belopp av 2,750,000 kronor.

I förenämnda anslag av 13,748,690 kronor ingick bland annat ett belopp

av 147,000 kronor till permanenta mineringar vid kustbefästningar. Härtill

hava emellertid under perioden 1915—1919 avsetts även andra medel

än värnskattemedel. För ändring av de permanenta mineringarna i Vaxholms

och Karlskrona fästningar beviljade nämligen 1913 års riksdag

ett extra anslag av 600,000 kronor, beräknat att fördelas på fem år, och

efter framställning av Kungl. Maj:t medgav 1914 års senare riksdag, att

det sålunda beviljade anslaget Unge användas till permanenta mineringar

jämväl vid andra kustbefästningar. Av ifrågavarande anslag å 600,000

kronor har för vart och ett av åren 1914—1917 anvisats ett belopp av

120,000 kronor eller tillhopa en summa av 480,000 kronor, varjämte

återstående 120,000 kronor begärts å 1918 års stat.

Genom tid efter annan fattade nådiga beslut har Kungl. Maj:t av

de anslagsmedel, som enligt vad förut nämnts blivit anvisade dels till

nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaret,

dels till permananta mineringar vid kustbefästningarna, låtit utanordna

erforderliga belopp för verkställande av sådana anskaffningar

och arbeten m. m., för vilka anslagen varit beräknade. Härvid har

eftersträvats att, såvitt möjligt, undvika överskridande av de särskilda

anslagsposterna.

Förutnämnda inom sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga

för utredning rörande vissa marina försvarsbehov meddela i sitt betänkande

den 15 augusti 1916, att enligt vad då kunde beräknas det till

nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaret

beviljade anslaget å 13,748,690 kronor på grund av stegrade

material- och arbetspris utvisade en avsevärd brist. Sakkunniga, som

med ledning av erfarenheterna från det pågående världskriget funnit*

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7S.

att 1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande fortfarande måste

anses vara byggd på riktiga grunder och i övrigt väl avvägd, förutsätta,

att de belopp, till vilka merkostnaderna för genomförandet av

nämnda plan kunde komma att uppgå, skulle täckas på särskilt sätt.

I underdånig skrivelse den 29 september 1916 har sedermera marin- Mannförvaitförvaltningen

anmält, att för anskaffning av viss del av den enligt 1914 ”1e''if®nd8a®k"j

års plan för det fasta kustförsvarets ordnande till kustfästningarna avsedda september

artilleribestyckningen i följd av inträffade prisstegringar krävdes en ökad 1916’

kostnad av 2,430,000 kronor, samt hemställt, att härav måtte för år 1918

äskas ett belopp av 1,648,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av

sistnämnda summa redan under år 1917 disponera 932,000 kronor.

Vidare har marinförvaltningen i underdånig skrivelse den 31 januari Marinförvait
1917

anmält, att genomförandet av 1914 års plan för det fasta kustför- ”‘"9geendsen8k311

svarets ordnande, i vad angår de permanenta mineringarna vid kust- j anuari 1917.

befästningarna, krävde en merkostnad av 1,404,000 kronor, samt hemställt

om äskande av detta belopp på extra stat för år 1918, med rätt

för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 disponera 200,000

kronor.

På grund av förevarande ärendens hemliga natur kan jag icke nu Departement.^

lämna någon närmare redogörelse för desamma, utan anhåller få hänvisa yttrande,

till hithörande handlingar. Jag inskränker mig till att här framhålla

angelägenheten av att den av Kungl. Maj:t och riksdagen år 1914 godkända

planen för det fasta kustförsvarets ordnande utan rubbning fullföljes,

ävensom omnämna, att för vissa av här ifrågavarande anskaffningar,

för staten förmånliga anbud blivit gjorda redan i början av år 1915,

vilka anbud likväl icke äro bindande längre än till den 1 juli 1917.

Då jag icke funnit något att erinra mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar,

anser jag mig böra biträda ämbetsverkets ifrågavarande förslag

om äskande av dels ett anslag av 2,430,000 kronor till täckande av merkostnader

för genomförandet av 1914 års plan för det fasta kustförsvarets

ordnande, i vad angår kustfästningarnas artilleribestyckning, varav för år

1918 torde böra äskas ett belopp av 1,648,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att av sistnämnda summa redan under år 1917 disponera 932,000

kronor; dels ett anslag för år 1918 av 1,404,000 kronor för täckande

av merkostnader för genomförandet av 1914 års plan för det fasta kustförsvarets

ordnande, i vad angår permanenta mineringar vid kustbefästningarna,

med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 di
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.

spoliera 200,000 kronor. I detta sammanhang torde emellertid böra

nämnas att ytterligare anläggningar eller anskaffningar, tillhörande 1914

års plan, ännu återstå och att sålunda någon slutgiltig kostnad för fullföljande

i dess helhet av nämnda plan med hänsyn till nu rådande

ovissa prisförhållandena icke kan av mig angivas.

Rörande de belopp, som sålunda under åren 1917—1919 bliva erforderliga

för tillgodoseende av här ifrågavarande behov har jag i anslutning

till de av marinförvaltningen härutinnan gjorda förslag ansett

mig böra förorda följande fördelning:

År 1917.

År 1918.

År 1919.

Summa.

ökade kostnader för nybyggnad av fartyg enligt

1914 års plan.....................................

2,700,700

•

2,700,700

Ökade kostnader för bärgningsmateriel för

undervattensbåtar m. m.........................

133,000

133,000

Ökade kostnader för ändringsarbeten å vissa

l:a klass pansarbåtar..............................

150,000

150,000

Omändring av pansarbåten Svea till depå- fartyg för undervattensbåtar och till verk- stadsfartyg ...............

335,000

335,000

Anläggande av verkstad jämte flygbåtsskjul

m. m. för Gustafsviks örlogsdepå

100,000

125,000

225,000

Ökade kostnader för kustfästningarnas artilleri- bestyckning enligt 1914 års plan ...........

932,000

716,000

782,000

2,430,000

Ökade kostnader för kustfästningarnas perma- nenta mineringar enligt 1914 års plan......

200,000

1,204,000

1,404,000

Summa

4,550,700

2,045,000

782,000

7,377,700

Av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 30 december

1916, bilagt propositionen angående engångskostnader för försvaret den

13 sistlidne januari, framgår, att å vämskattefonden återstår odisponerat

ett belopp, som beräknats uppgå till 5,649,762 kronor och som avses att

utgöra en säkerhetsmarginal för mötande av inträffade prisstegringar

m. m. Rörande dessa överskottsmedels användande i berörda hänseende

och deras eventuella fördelning mellan lånt- och sjöförsvaret har jag

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 78.

23

haft överläggningar med eheferna för lantförsvars- och finansdepartementen-

Det har därvid befunnits lämpligt att ifrågavarande behållning

i sin helhet anlitas för täckande av de kostnadsökningar, som på grund

av prisstegringar m. m. uppstått för sjöförsvarets ordnande enligt den

av 1914 års senare riksdag godkända planen. Angående beredande av

medel för bestridande av den kostnadsökning i förevarande hänseende,

som icke kan täckas av behållningen å värnskattefonden, har chefen

för finansdepartementet för avsikt att framställa förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

l:o) att

a) medgiva att av de medel, tillhopa 45,232,000 kronor, som 1914

års senare riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till nyanskaffning

av krigsfartygsmateriel under åren 1915—1919, den del, 1,868,000 kronor,

om vars användande till anskaffning av viss fartygsmateriel riksdagen

ännu ej fattat beslut, må tagas i anspråk för bestridande av ökade

kostnader för den beslutade materielens anskaffande; och

b) för samma ändamål för år 1918 bevilja ett ytterligare anslag av

2,700,700 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;

2:o) att till bestridande av kostnadsökning för den bärgningsmateriel

för undervattensbåtar, för vars anskaffande 1914 års senare riksdag beviljat

medel, och komplettering av samma materiel bevilja ett anslag för

år 1918 av 133,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;

3:o) att till bestridande av kostnadsökning för de ändringsarbeten å

vissa l:a klass pansarbåtar, för vilkas utförande 1914 års senare riksdag

beviljat medel, bevilja ett anslag för år 1918 av 150,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna beloppet;

4:o) att

a) medgiva att det av 1914 års senare riksdag för ombyggnad av

två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar beviljade anslaget,

385,000 kronor, må användas för omändring av pansarbåten Svea

till depåfartyg för undervattensbåtar och till verkstadsfartyg; och

b) härutöver för sistnämnda ändamål bevilja ett anslag för år 1918

av 335,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

2-1

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 78.

5:o) att till anläggande av verkstad jämte flygbåtsskjul m. m. vid

Gustafsviks örlogsdepå bevilja ett anslag för år 1918 av 225,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna högst 100,000 kronor;

6:o) att till bestridande av ökade kostnader för genomförande av

1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande i vad angår kustfästningarnas

artilleribestyckning bevilja ett anslag av 2,430,000 kronor

samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 1,648,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp redan under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 932,000 kronor; samt

7:o) att till bestridande av ökade kostnader för genomförande av

1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande i vad angår kustfästniugarnas

permanenta mineringar bevilja ett anslag för år 1918 av

1,404,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 200,000 kronor;

ävensom

8:o) att besluta att de under l:o b), 2:o), 3:o), 4:o b), 5:o), 6:o) och

7:o) angivna belopp skola utgå av behållningen å värnskattefonden samt,

i den mån nämnda behållning icke därtill lämnar tillgång, av medel, som

särskilt beredas.

Till vad departementschefen sålunda hemställt täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse en vid detta protokoll

fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

G. Stiernstedt.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av medel till bestridande av vissa kostnadsökningar för sjöförsvarets ordnan s. 1 i texten
  2. SU 1917:179 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av medel till bestridande av vissa kostnadsökningar för sjöförsvarets ordnande in. in. jäm s. 1 i texten