Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78
1917-02-23 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:78, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
1
Nr 78.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående beredande av
medel till bestridande av vissa kostnadsökningar för sjöförsvarets
ordnande in. in.; given Stockholms slott den 23
februari 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
l:o) att
a) medgiva att av de medel, tillhopa 45,232,000 kronor, som 1914
års senare riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till nyanskaffning
av krigsfartygsmateriel under åren 1915—1919, den del, 1,868,000 kronor,
om vars användande till anskaffning av viss fartygsmateriel riksdagen
ännu ej fattat beslut, må tagas i anspråk för bestridande av ökade
kostnader för den beslutade materielens anskaffande; och
b) för samma ändamål för år 1918 bevilja ett ytterligare anslag av
2,700,700 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t ätt redan under år 1917 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;
2:o) att till bestridande av kostnadsökning för den bärgningsmateriel
för undervattensbåtar, för vars anskaffande 1914 års senare riksdag beviljat
medel, och komplettering av samma materiel bevilja ett anslag för
år 1918 av 133,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;
3: o) att till bestridande av kostnadsökning för de ändringsarbeten å
vissa l:a klass pansarbåtar, för vilkas utförande 1914 års senare riksdag
beviljat medel, bevilja ett anslag för år 1918 av 150,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna beloppet;
4:o) att
a) medgiva att det av 1914 års senare riksdag för ombyggnad av
två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar beviljade anslaget,
385,000 kronor, må användas för omändring av pansarbåten Svea till
depåfartyg för undervattensbåtar och till verkstadsfartyg; och
b) härutöver för sistnämnda ändamål bevilja ett anslag för år 1918
av 335,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917
av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 63 käft. (Nr 78.) 1
2
Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 78.
5:o)_ att till anläggande av verkstad jämte flygbåtsskjul m. m. vid
Gustafsviks örlogsdepå bevilja ett anslag för år 1918 av 225,000 kronor
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna högst 100,000 kronor;
6: o) att till bestridande av ökade kostnader för genomförande av
1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande i vad angår kustfästningarnas
artilleribestyckning bevilja ett anslag av 2,430,000 kronor
samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 1,648,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp redan under år 1917 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna 932,000 kronor; samt
7.o) att till bestridande av ökade kostnader för genomförande av
1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande i vad angår kustfästningarnas
permanenta mineringar bevilja ett anslag för år 1918 av
1,404,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år
1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 200,000 kronor; ävensom
8:°) att besluta att de under l:o b), 2:o), 3:o), 4:o b), 5:o) 6:o) och
7:o) angivna belopp skola utgå av behållningen å värnskattefonden samt
i den män nämnda behållning icke därtill lämnar tillgång, av medel, som
särskilt beredas.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Dan. Broström.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
3
Utdrag ur protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 23 februari 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Efter gemensam beredning inom sjöförsvars- och finansdepartementen
anförde chefen för förstnämnda departement, statsrådet Broström,
följande.
Såsom framgår av 1914 års senare riksdags skrivelse nr 1 har
nämnda riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts till riksdagen avgivna
propositioner, nr 60 angående sjöförsvarets ordnande, nr 153 angående
riksdagens samtycke till antagande av ett utav Svenska pansarbåtsföreningen
gjort erbjudande av medel såsom bidrag till anskaffning av pansarbåtar
samt nr 156 angående engångskostnader för sjöförsvarets ordnande,
ävensom i ämnet väckta motioner, beslutat, bland annat,
beträffande flottan:
dels att för nyanskaffning under åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel
bevilja eller eljest ställa till Kungl. Maj:ts förfogande en summa
av 45,232,000 kronor, därav 3,302,000 kronor skulle utgå av vämskattemedel,
dels ock att därutöver bevilja, att likaledes utgå av vämskattemedel,
till anskaffning av bärgningsmateriel för u-båtar 250,000 kronor,
1914 års
senare riksdags
skrivelse
nr 1.
4
Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 78.
till ändringsarbeten å vissa l:a klass pansarbåtar 590,500 kronor,
till ombyggnad av två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar
385,000 kronor och
för anläggande av en örlogsdepå vid Hernösand 1,700,000 kronor; samt
beträffande kustartilleriet bevilja:
till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta
kustförsvaret, med undantag av Fårösunds kustposition, en summa av
13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel.
Sedan den tid då de planer, vilka legat till grund för här förut omnämnda
propositioner och riksdagens i anledning därav fattade beslut
beträffande anskaffningar, anläggningar eller andra åtgärder för sjöförsvarets
ordnande, uppgjordes, har på grund av mellankommande utomordentliga
förhållanden en mycket betydande stegring av arbets- och materialkostnader
inträffat, varjämte i några hänseenden, delvis med anledning
av erfarenheterna från det pågående kriget och flottans därunder
hållna neutralitetsvakt, nya synpunkter framkommit, vilka härutinnan böra
beaktas. Förhållandena hava härigenom blivit sådana, att de av riksdagen
beslutade åtgärderna, om ändamålet med desamma skall fullt vinnas,
numera icke kunna åvägabringas inom beviljade kostnadsbelopp. Jag anhåller
nu att få punkt för punkt redogöra för de uppkomna merkostnaderna.
I vissa delar äro föreliggande frågor av hemlig natur och får jag
rörande dessa delar hänvisa till de till ärendet hörande handlingarna,
vilka torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Nyanskaffning av krigsfartygsmateriel.
Den summa, 45,232,000 kronor, som 1914 års senare riksdag
ställde till Kungl. Maj:ts förfogande för nyanskaffning under åren 1915—
-—1919 av fartygsmateriel skulle, enligt riksdagens i sammanhang därmed
fattade beslut, användas på följande sätt:
till byggande av två pansarbåtar; enligt proposition
nr 60/1914 beräknades kostnaden till 12,750,000
kronor för vardera, eller sammanlagt..................... 25,500,000 kronor
» byggande av fyra jagare; enligt nyssnämnda
proposition beräknades kostnaden för vardera till
1,541,000 kronor, eller sammanlagt........................ 6,164,000 »
» byggande av undervattensbåtmateriel ..................... 9,750,000 »
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
till påbörjande eller byggande av ytterligare krigsfartygsmateriel
av slag, som kunde framdeles av
Konung och riksdag bestämmas, 3,818,000 kronor.
Enligt beslut av 1915 års riksdag skulle av sistnämnda
summa, 3,818,000 kronor, till nybyggnad
av ytterligare undervattensbåtmateriel användas
.............................................................................. 1,950,000 kronor
Av hela beloppet, 45,232,000 kronor, kvarstår således
nu såsom odisponerat ett belopp av 1,868,000 »
Summa 45,232,000 kronor.
Genom nådiga brev av nedannämnda dagar har marinförvaltningen erhållit
bemyndigande att avsluta kontrakt rörande beställning av sålunda
beslutad fartygsbyggnad, nämligen den 1 december 1914 samt den 18
juni och 16 juli 1915 angående de båda pansarbåtarna Gustaf V och
Drottning Victoria; den 9 juli 1915 angående två jagare (Wrangel och
Wachtmeister); den 22 januari 1915 angående undervattensbåtmateriel;
samt den 28 mars och 21 juni 1916 angående ytterligare undervattensbåtmateriel.
Av de fartyg, vilkas byggande blivit beslutat av 1914 och 1915
års riksdagar, hava på grund av inträffade merkostnader för genomförande
av nybyggnadsprogrammet två jagare ännu icke blivit beställda.
Marinförvaltningen inkom den 23 mars 1916 med skrivelse beträffande
de kostnader, som förutnämnda till nybyggnad beslutade fartyg
dåmera beräknades skola betinga. En sammanställning rörande dessa kostnader
giver följande resultat:
för två pansarbåtar (Gustaf V, Drottning Victoria) kronor 26,449,200: —
» )) jagare (Wrangel, Wachtmeister)..................... » 3,813,500: —
» undervattensbåtmateriel.......................................... » 6,063,850: —
» ytterligare undervattensbåtmateriel........................ 6,223,000: —
x> två jagare (ej beställda) .................... » 4,000,000: —
Summa kronor 46,549,550: —
Härav framgår, anför marinförvaltningen, att, även om det å ursprungligen
beviljade 45,232,000 kronor återstående beloppet, 1,868,000
kronor, om vars användande något beslut ännu icke blivit fattat, toges i
anspråk för programmets genomförande, härför erfordrades ytterligare
1,317,550 kronor. Sammanlagda merkostnaden för programmets genomförande
uppginge sålunda till 2,91 procent av det till fartygsbyggnad
för perioden 1915—1919 av riksdagen beviljade beloppet, 45,232,000
Nådiga bror
till marinförvaltningen
om avslutande
av kontrakt
rörande nyanskaffning
av
krigsfartygsmateriel.
Marinförvaltningens
skrivelse
den
23 mars 1916
Mariiifövvaltningens
skrivelse
den 20
ektober 1916.
6 Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
kronor. De högre prisen hade sin huvudsakliga grund i de ökade materialoch
arbetskostnaderna. Men även undra orsaker hade härtill bidragit i
irämsta rummet strävan att i möjligaste mån tillgodogöra sig senare
tiders erfarenheter och uppfinningar på ifrågavarande område. Beträffande
särskilt de senast till byggnad anbefallda u-båtarna framhåller
m ann förvaltningen, hurusom man ej kunnat undgå att något öka undervattensbåtarnas
storlek i förhållande till den ursprungligen beräknade.
Marinförvaltningen hemställer nu, att Kungl.Majrt täcktes utverka riksdagens
medgivande därtill, att byggnadsplanen måtte i avsedd utsträckning fullföljas
utan hinder därav att de därför ursprungligen beräknade kostnaderna
varda överskridna.
Sedan jag genom ämbetsskrivelse den 16 september 1916 anmodat
marinförvaltningen att inkomma med, bland annat, uppgift å kontraktsenlig
kostnad för beställda arbeten samt å dåmera beräknad
kostnad för övriga arbeten å under byggnad varande två pansarbåtar, två
jagare och undervattensbåtmateriel, har marinförvaltningen i skrivelse
den 20 oktober 1916 inkommit med ifrågavarande uppgifter, vilka kunna
sammanfattas sålunda:
Kostnad
för beställda
arbeten och
dåmera (20
oktober
1916) beräk- nad kostnad
för övriga
arbeten.
Beräknad
kostnad
enligt 1914
års propo- sisition.
Skillnad
mellan den
ursprungligen
och den numera
beräknade
kostnaden.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Pansarbåtarna Gustaf V och Drottning Victoria
Jagarna Wrangel och Wachtmeister...........................
Undervattensbåtmateriel
Ytterligare undervattensbåtmateriel
27,027,865
3,974,105
6,130,790
6,299,940
25,500,000
3.082.000
5.850.000
5,850,000
+• 1,527,865
+ 892,105
+ 280,790
+ 449,940
Summa
43,432,700
40,282,000 •
+ 3,150,700
Enligt den av 1914 och 1915 års liksdagar beslutade
nybyggnadsplanen skulle under åren 1915—1919
förutom de under byggnad varande fartygen byggas
ytterligare 2 jagare ............
4,500,000
3,082,000
+ 1,418,000
De olika kostnadsberäkningarna för ifrågavarande fartyg
ställa sig sålunda.........
47,932,700
43,364,000
+ 4,568,700
7
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 78.
Utöver det belopp, 1,868,000 kronor, som utgör skillnaden mellan
det för färdigställandet av fartygen ifråga ursprungligen beräknade beloppet,
43,364,000 kronor, och den för nyanskaffning av krigsfartyg-smateriel
under åren 1915—1919 avsedda totalsumma, 45,232,000 kronor,
erfordras sålunda ytterligare 2,700,700 kronor.
De sålunda angivna ökade kostnaderna, anför marinförvaltningen
vidare, äro huvudsakligen en följd av den betydliga stegringen i material - och arbetspriser, vilken ägt rum sedan början av år 1914, då de kostnadsberäkningar
uppgjordes, som legat till grund vid anslagens beviljande.
Denna stegring, vilken alltjämt fortgår, har nödvändiggjort, att marinförvaltningen
nu måste beräkna kostnaderna ännu högre än som skett
i den utredning, som avgavs i ämbetsverkets underdåniga skrivelse den
23 mars 1916 angående kostnaderna för fartygsbyggnader under tidsperioden
1915—1919.
I sammanhang härmed erinrar marinförvaltningen om, att ämbetsverket
i skrivelse den 29 september 1916 angående värnskattemedel
— med anmälan om ifrågavarande ökade kostnader för genomförandet
av 1914 års ^byggnadsplan för flottan — hemställt att Kungl. Maj:t
täcktes hos 1917 års riksdag göra framställning därom, att riksdagen
ville dels bestämma att av de medel a tillhopa 45,232,000 kronor, som
1914 års senare riksdag beviljat till nyanskaffning av krigsfartygsmateriel
under åren 1915—1919, eller vilkas disponerande för sådant ändamål
sistnämnda eller 1915 års riksdag medgivit, återstående delen, 1,868,000
kronor, skulle användas för bestridande av ökade kostnader för nybyggnad
av de fartyg, vilkas byggande av riksdagen beslutats, dels ock medgiva,
att härutöver måtte få till sagda ändamål av statsverkets värnskattefond
tagas i anspråk ett belopp av 2,700,700 kronor.
Sakkunniga för utredning rörande vissa marina försvarsbehov hava sakkunnigas
i sitt betänkande den 15 augusti 1916, i likhet med marinförvaltningen, för utredn!ng
chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar till sjöss, i vÄL
avgivna Adtranden över detta betänkande framhållit, att det belopp, föravarsbehov
1,868,000 kronor, om vars användande riksdagen ännu ej fattat beslut’ den*““augusti
av 1914 års senare riksdag otvivelaktigt varit avsett till nybyggnad av l?16- Marin‘
ytterligare krigsfartygsmateriel utöver då beslutade, och att beloppets an- JKÄL''
vändande för täckande av merkostnader skulle innebära en inskränkning ^september
i det antal fartyg, som 1914 beräknades komma att ingå i nybyggnads- ber m6°ch™- planen. Med ledning av riksdagens uttalande år 1915 kunde förutsättas, fe™ för marinatt
beloppet i fråga skulle komma att anlitas för byggande av under- inspektören»
vattensbåtmateriel, därest det ej toges i anspråk för täckande av mer- av flottans
kostnader. '' övningar till
bjöss yttrande
den 30 november
1916.
8
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 16
februari 1917.
Proposition
nr 73 1917.
Departements
chefens
yttrande.
I skrivelse den 16 februari 1917 hemställer marinförvaltningen om
bemyndigande att omedelbart få gå i författning om infordrande av anbud
å de två jagare, som återstå å 1914 års program. Ämbetsverket
finner det med hänsyn till nu rådande förhållanden synnerligen angeläget
att arbetena å dessa jagare med det snaraste bliva igångsatta. Därest
byggnadsarbetenas igångsättande längre uppskjutes, är det ej uteslutet,
att ytterligare svårigheter uppstå för jagarnas byggande inom rimlig tid.
För att ersätta den undervattensbåtmateriel som kan anses kvarstå
på 1914 års nybyggnadsprogram, äskas i proposition nr 73 år 1917, bland
annat, 2,100,000 kronor till nybyggnad av dylik materiel. Bifalles denna
framställning, kan meromnämnda belopp, 1,868,000 kronor, tagas i anspråk
för täckande av merkostnader utan att därigenom någon inskränkning
behöver ske i 1914 års nybyggnadsplan för flottan.
De av marinförvaltningen verkställda utredningarna rörande kostnader
för genomförande av 1914 års nybyggnadsplan för flottan visa,
att dessa kostnader numera måste beräknas till sammanlagt 47,932,700
kronor, medan nämnda byggnadsplans genomförande enligt 1914 års beräkningar
skulle draga en kostnad av 43,364,000 kronor. Härigenom uppkommer
således en brist av 4,568,700 kronor. Av den summa, 45,232,000
kronor, vilken av samma års riksdag beviljats till nybyggnad av fartyg,
återstår emellertid ännu ett icke disponerat belopp om 1,868,000 kronor.
Följaktligen skulle det ytterligare medelsbehovet komma att belöpa sig
till 2,700,700 kronor.
Orsakerna till merkostnaderna äro till allra största delen att finna i
de sedan tiden för uppgörandet av 1914 års plan väsentligen fördyrade
arbets- och materialpriserna. Till ringa del ligga de också däri, att vissa
erfarenheter från det pågående kriget ansetts böra tillgodogöras beträffande
de under byggnad varande fartygen. Till följd av de inträffade prisstegringarna
har beställning ännu icke kunnat göras å 2 jagare, som
återstå på 1914 års program.
Då omständigheterna sålunda förorsakat, att det av riksdagen år
1914 beslutade nybyggnadsprogrammet icke kan med beviljade medel
slutföras, och då det är angeläget, ej minst med hänsyn till rådande förhållanden
att de beslutade fartygen komma till utförande inom beräknad
tid, torde icke annan utväg återstå än att framställning göres därom, att
riksdagen ville dels för sin del bestämma att återstående ännu icke disponerat
belopp, 1,868,000 kronor, av den sammanlagda för nybyggnad av fartyg beviljade
summan, 45,232,000 kronor, måtte få användas för bestridande av
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
9
ökade kostnader för nybyggnad av de fartyg, vilka blivit av riksdagen
beslutade, dels ock härutöver för år 1918 bevilja ett belopp av 2,700,700
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 förfoga
över erforderliga belopp.
Bärgningsmateriel för undervattensbåtar.
För anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar beviljade
1914 års senare riksdag ett anslag av 250,000 kronor, att utgå av värnskattemedel.
Sedan marinförvaltningen genom nådigt brev den 17 september
1914 erhållit uppdrag att inkomma med förslag angående anskaffning
av dylik bärgningsmateriel, har ämbetsverket i skrivelse den 12 november
1915 ingivit förslagsritning och kostnadsberäkning, slutande å 250,000
kronor, för en dubbel bärgningsponton för u-båtar samt därvid anfört
följande. För utblåsning på tillräckligt kort tid av pontonernas barlasttankar
erfordrades en kraftigare tryckluftanläggriing än den å depåfartyget
Skäggald befintliga. Att å detta fartyg installera en för ändamålet
tillräckligt kraftig tryckluftsanläggning läte sig icke göra. Lämpligast
vore att härför anskaffa en pråm, utrustad med en motordriven
lågtryckskompressor av tillräcklig kapacitet till en beräknad kostnad av
75,000 kronor. Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj:t ville dels
bemyndiga ämbetsverket att gå i författning om anskaffning av en bärgningsponton
och dels hos riksdagen äska ett anslag av 75,000 kronor, att
utgå av värnskattemedel, för anskaffning av en pråm, försedd med tryckluftsanläggning
och bärgningsmateriel såsom kättingar, dykeriattiralj in. m.
Genom nådigt brev den 3 december 1915 har marinförvaltningen
bemyndigats gå i författning om anskaffande av en bärgningsponton, därvid
250,000 kronor för ändamålet ställdes till ämbetsverkets förfogande.
I skrivelse den 3 oktober 1916 meddelade därefter marinförvaltningen,
att varvschefen i Stockholm, som erhållit uppdrag att jämligt nådiga brevet
den 3 december 1915 anskaffa däri omförmäld bärgningsponton, anmält,
att medel utöver anvisade 250,000 kronor behövdes för anskaffningens
verkställande. Av skrivelsen framgår, att inom utsatt tid anbud avgivits
av Södra varvets aktiebolag och Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag,
under det att avböjande svar lämnats av övriga firmor, som blivit
anmodade att inkomma med anbud. Lägsta anbudet hade avgivits av
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 63 käft. (Nr 78.) 2
Skrivelsen nr
1 vid vid 1914
års senare
riksdag.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 12
november
1915.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 3
oktober 1916.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 29
september
1916.
Departementschefens
. yttrande.
Södra varvets aktiebolag, som begärt 182,000 kronor. Däri ingick emellertid
ej en del till byggnadsarbetet hörande materiel. Utgifterna för
anskaffning av i anbudet ej ingående materiel samt kostnaden för de
arbeten, som vore avsedda att utföras å flottans varv i Stockholm, belöpte
sig enligt numera uppgjord specifikation till 116,000 kronor, vadan slutsumman
för hela arbetet uppginge till 298,000 kronor. För bestridande
av kostnader för ritningar och materielens avprovning in. m. beräknade
mariuförvaltningen 10,000 kronor. Med hänsyn till de osäkra marknadspriserna
kunde anbudsgivarna ej länge hålla anbudet öppet. Enär anskaffningen
borde ske snarast möjligt, hemställde marin förvaltningen om
bemyndigande att för anskaffning av ifrågavarande bärgningsponton utöver
redan anvisade 250,000 kronor få använda ett belopp av högst
58,000 kronor, att av ämbetsverket med omhänderhavande medel förskjutas.
Genom nådigt brev den 13 oktober 1916 har Kungl. Maj:t lämnat
bifall till marinförvaltningens berörda framställning.
Under hänvisning’till ovan anförda skrivelser den 12 november 1915
och den 3 oktober 1916 hemställer nu marinförvaltningen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anskaffande av bärgningsmateriel
för u-båtar bevilja för år 1918 ett anslag av (75,000 + 58,000=) 133,000
kronor att utgå av värnskattefonden, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera
detta belopp redan år 1917.
Av utredningen framgår, att den tryckluftanläggning m. m., som
erfordras för bärgningspontonens användande, icke kan anordnas på
det för u-båtar apterade depåfartyget Skäggald. I annat sammanhang
kommer jag att i det följande föreslå att pansarbåten Svea måtte ändras
till depåfartyg för u-båtar, och det skulle därför möjligen kunna ifrågasättas
att å detta fartyg verkställa ifrågavarande installation. Härför
torde visserligen icke i och för sig möta något hinder, men det kan ej
anses lämpligt att skilja bärgningspontonen från det maskineri, som är
nödvändigt för pontonens användande, vilket kunde bliva fallet, om tryckluftanläggningen
in. in. uppställdes å ett depåfartyg. Bärgningsbehov
kan nämligen komma att uppstå under omständigheter, då det med
själva tryckluftalnläggningen utrustade depåfartyget är erforderligt för
helt andra uppgifter eller icke i tid kan komma tillstädes. Härtill kunna
komma andra omständigheter, som lägga hinder i vägen för depåfartygets
förflyttning till bärgningsplatsen. Jag finner på denna grund marinförvaltningens
förslag om byggande av eu särskild med tryckluftanlägg
-
11
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 78.
ning in. m. utrustad pråm, vilken alltid kan åtfölja bärgningspontonen,
vara välbetänkt. Den ökade kostnaden för själva pontonen finner sin
orsak i stegrade arbets- och materialpriser.
Med anledning av det anförda tillstyrker jag, att förslag avgives,
att riksdagen ville till bestridande av kostnadsökning för ifrågavarande
bärgningsmatenel för u-båtar och komplettering av samma materiel bevilja
för år 1918 ett anslag av (75,000 + 58,000=) 133,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp redan år 1917.
Ändringsarbeten å 1 klass pansarbåtar.
För omändringsarbeten å pansarbåtarna Oden, Thor, Niord, Dristigbeten,
Åran, Wasa, Manligheten och Oscar II beviljade 1914 års senare
riksdag ett anslag av 590,500 kronor, att utgå av värnskattemedel,
därav för år 1915 anvisades 297,000 kronor. Återstående 293,500 kronor
hava anvisats å 1916 års stat.
I skrivelse den 29 september 1916 anför marinförvaltningen
att ifrågavarande ändringsarbeten till följd av omständigheter, som
sammanhänga med pågående krig och flottans neutralitetsvakt, icke ännu
kunnat fullständigt slutföras. På grund av den betydliga stegring i
material- och arbetspriser, som ägt rum efter den tid, då kostnadsberäkningarna
för ifrågavarande arbeten blevo uppgjorda, kräves för deras
fullbordande ytterligare medelsanslag, beräknade till 150,000 kronor.
Marinförvaltningen hemställer alltså, att förslag måtte avlåtas till riksdagen
att för fullbordande av beslutade ändringsarbeten å 1. klass pansarbåtar
bevilja för år 1918 ett anslag av 150,000 kronor, att utgå av
värnskattemedel, med rätt för Kungl. Maj it att disponera beloppet redan
år 1917.
Då såsom av utredningen framgår den av 1914 års senare riksdag
beviljade summan, 590,500 kronor, för de av riksdagen beslutade ändringsarbetena
å 1 klass pansarbåtar numera till följd av stegrade arbetsoch
materialpriser ej förslår för ändamålet, lär annan utväg ej återstå
än att förslag avgives till riksdagen att för fullbordande av dessa arbeten
bevilja för år 1918 ett anslag av 150,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att disponera beloppet redan år 1917.
Skrivelsen nr
1 vid 1914 års
senare
riksdag.
Marinförvaltningens
skrivelse
den 29
september
1916.
Departements
chefens
yttrande.
12
Kung}. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 78.
Depåfartyg för undervattensbåtar.
SirivVidT9ni4 • För ombyggande av tva torpedkryssare till depåfartyg för u-båtar
"”års senare beviljade 1914 års senare riksdag ett anslag för år 1915 av 385,000
riksdag, kronor, att utgå av värnskattemedel.
dendii7bseev Grenom nådi&t brev den I7 september 1914 uppdrogs åt marinförtember
i9i4. v<titningen att inkomma med utredning och förslag till ombyggnad av
torpedkryssarna Claes Horn och Jacob Bagge till depåfartyg för u-båtar.
Marinförvait- . Den 11 januari 1916 överlämnade marinförvaltningen förslagsritveise
den ii ningj med tillhörande beskrivning och kostnadsberäkning rörande förjannari
1916. ändring av nämnda torpedkryssare, men anförde därvid tillika följande.
Sedan den i hemlig bilaga till proposition nr 60/1914 — angående sjöförsvarets
ordnande — framlagda utredningen angående behovet av depåfiirtyg
för undervattensbåtar uppgjorts, hade åtskilliga händelser under
det nu pågående kriget inträffat, som syntes böra vid nu föreliggande
frågas bedömande vinna beaktande. Så hade åt undervattensbåtarna
givits allt större aktionsradie, vilket i sin ordning medfört, att anordningar
måst vidtagas att göra dem mera än förr oberoende av å andra
fartyg medförda förråd — med andra ord: frågan om depåfartygs behövlighet,
i samma utsträckning som förr räknats med, syntes hava blivit
i flera avseenden omlagd. Givet vore, att — vad svenska undervattensbåtar
vidkomme — förråd av reservtorpeder och bränsle m. m.
borde finnas tillgängliga inom de operationsområden, där undervattensbåtarna
uppehålla sig, och att även reparationsmöjligheter, åtminstone i
begränsad utsträckning, borde där förefinnas. Inom vissa områden kunde
härför erfordras särskilda fartyg eller pråmar, inom andra måhända anstalter
i land. Å de nya undervattensbåtarna bleve beboeligheten större
än å de äldre. Behovet av depåfartyg för besättningarnas förläggning
syntes därför vara mindre för de förstnämnda än för de senare. En till
depåfartyg ombyggd torpedkryssare kunde emellertid icke tillgodose
nämnda behov för så många undervattensbåtar som år 1914 beräknats.
Då ett fullföljande av den uppgjorda planen för tillgodoseende av
behovet av depåfartyg för undervattensbåtar, knappast torde innebära en
tillfredsställande lösning av frågan, och då även i övrigt förhållandena
väsentligen ändrat sig sedan planen uppgjordes, syntes det marinförvaltningen,
som för sin del ansåge ny utredning i ärendet behövlig, att
frågan härom borde underställas chefen för marinstaben och högste befälhavaren
över kustflottan för yttrande, och att ärendet därefter borde
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
upptagas till fortsatt behandling, därvid jämväl frågan om verkstadsfartyg
borde utredas.
I infordrat utlåtande den 11 augusti 1916 anföra chefen för marinstaben
och högste befälhavaren över kustflottan beträffande frågorna om
depåfartyg och verkstadsfartyg följande. Erfarenheterna från det pågående
kriget hava visat moderna undervattensbåtars stora möjligheter
att under längre tid uppträda självständigt utan hjälp av depåfartyg.
Emellertid är beboeligheten å undervattensbåtarna ännu långt ifrån lika
god som å övervattensfartygen. Ju längre tid som besättningarna på
grund av undervattensbåtarnas utsträckta aktionsradie nödgas avvara
nödtorftig bekvämlighet, desto större blir behovet av vila efter återkomsten.
De förråd, som kunna medföras ombord, liksom möjligheterna
för reparationer och avhjälpande av uppkomna haverier äro dessutom å
undervattensbåtar ganska ringa. Därför föreligger alltjämt behovet av
lätt tillgängliga depåer eller baser för undervattensbåtar, varest förråd
och reparationsverkstäder samt bostadsanordningar för besättningarna
finnas.
För undervattensbåtar, som äro avsedda för en mera begränsad uppgift,
kan en enda inom dessas verksamhetsområde belägen fast operationsbas
vara tillfyllest. Om emellertid denna förutsättning ej är tillfinnandes,
är det nödvändigt antingen att upprätta ett antal framskjutna,
skyddade, fasta baser inom olika kustområden eller ock att såsom hittills
betjäna sig av rörliga baser, det vill med andra ord säga, av depåfartyg.
Anläggandet av ett tillräckligt antal fasta baser med samma
resurser som depåfartygens skulle sannolikt medföra högst betydande
kostnader, och dylika baser skulle likväl icke under alla omständigheter
göra samma nytta som depåfartygen.
Aven sedan undervattensbåtarna utvecklats att bliva mera beboeliga
och även om vid krigstillfälle sådana anordningar vidtoges, att reparationer
kunde verkställas och förråden kunde kompletteras utan användande
av depåfartyg, finnas dock många skäl, som tala för depåfartygens
bibehållande under fredstid, bland annat nödvändigheten av att
äga fartyg, som kunna förflyttas till olika för övningars rationella bedrivande
gynsamma skärgårdsområden och som lämpa sig att tjänstgöra
som mål vid torpedskjutningar samt att upptaga avskjutna torpeder,
ävensom erbjuda erforderliga lokaler för undervisning och förläggning
av till skolor och övningar kommenderade elever.
Behovet av depåfartyg" förefinnes därför alltjämt i lika hög grad
som hittills, ehuru de uppgifter, som tillkomma dessa fartyg och sålunda
Chefens för
marinstaben
och högste
befälhavarens
över kustflottan
utlåtande
den
11 augusti
1916.
14
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 78.
även de fordringar, som hittills ställts på dem, kunna och böra något
modifieras. Depåfartygens uppgifter under krig bliva numera huvudsakligen:
att utgöra en bevakad och försvarad bostad för u-båtsbesättningarna,
att bereda möjlighet för utförande av smärre reparationer samt
att tillhandahålla u-båtarna utredning m. m. Såsom fredsuppgifter tillkommer
för depåfartygen att lämna undervisnings- och övningslokaler
för besättningarna samt att tjänstgöra såsom mål vid undervattensbåtarnas
torpedskjutningar. Behovet av depåfartyg skulle bäst fyllas,
om nybyggnad kunde ifrågakomma. Den hastiga tekniska utveckling,
med ökad storlek och aktionsradie, som u-båtarna fortfarande undergå,
i förening med strävan efter bättre beboelighet och kravet på en ökning
av antalet u-båtar, föranleder dock betänkligheter i fråga om nyanskaffning
av depåfartyg, vartill ej minst komma de ekonomiska skälen.
Behovet bör därför så långt sig göra låter fyllas genom användande av
flottans egna äldre fartyg för ändamålet.
Enligt de planer för sjöförsvarets ordnande, som i propositionen nr
60 framlades för 1914 års senare riksdag och mot vilka riksdagen ej
hade något att erinra, beräknades behovet av depåfartyg för u-båtar
skola fyllas genom anlitande av depåfartyget Skäggal d samt torpedkryssarna
Claes Horn och Jacob Bagge jämte vissa kanonbåtar. Hittills
har av dessa fartyg endast Skäggald inretts som depåfartyg. Av marinförvaltningens
utredning framgår, att ombyggnad av torpedkryssarna icke
numera kan anses innebära en tillfredsställande lösning av frågan om tillgodoseende
av behovet utav u-båtsdepåfartyg. Då dessutom erfarenheterna
från nu pågående mobilisering visa att behov av ett stort antal
mindre fartyg föreligger, och att torpedkryssarna erfordras för en del
andra uppgifter, synes frågan om torpedkryssarnas ändring till depåfartyg
för u-båtar böra övergivas. Däremot skulle kunna ifrågakomma
att använda pansarbåten Svea, som enligt 1914 års plan avses att år
1917 utrangeras, ävensom den år 1874 byggda kanonbåten Blenda
— vilken enligt 1914 års planer avsågs att begagnas för Stockholms
varvs fredsbehov — till depåfartyg för u-båtar. Behovet av u-båtsdepåfartyg
år 1919 skulle på så sätt kunna fyllas genom omändring av
ytterligare Svea, Blenda och vissa kanonbåtar. Vad Svea beträffar förutsattes
dylik omändring kunna giva tillfredsställande resultat, men i fråga
om övriga nyssberörda fartyg kunna, i trots av de ifrågasatta ändringsarbetena,
nutida fordringar å u-båtsdepåfartyg tillfredsställas endast i
så måtto, att dessa fartyg nödtorftigt kunna tjäna till bostad för u-båtsbesättningarna
samt möjliggöra mindre reparationer.
15
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
Beträffande frågan om verkstadsfartyg hemställa myndigheterna,
att ett dylikt fartyg av större typ och ändamålsenligt inrett måtte anskaffas.
I utlåtande den 1 december 1916 biträder marinförvaltningen det
av chefen för marinstaben och högsta befälhavaren över kustflottan
gjorda uttalandet, att frågan om ändring av torpedkryssarna Claes Horn
och Jakob Bagge till depåfartyg för u-båtar bör övergivas samt anför
vidare följande. Enär behov av depåfartyg fortfarande kvarstår, böra de
för omändringen av torpedkryssarna anvisade medlen alltjämt avses för anskaffning
av depåfartyg. Vad beträffar förslaget att omändra Svea till
depåfartyg, så framgår av verkställd utredning, att Svea efter föreslagen
förändring skulle väl fylla de fordringar, som nu ställas på ett depåfartyg
för undervattensbåtar. Förslaget att härtill använda en utrangerad
pansarbåt, som vid försäljning säkerligen icke skulle tillnärmelsevis inbringa
ett så stort belopp, att ett nytt fartyg kunde därför anskaffas
även om ändringskostnaden för pansarbåten tillskjutes, synes välbetänkt.
Ämbetsverket finner således det vara lämpligt, att pansarbåten Svea ombygges
till depåfartyg. Det av ämbetsverket utarbetade förslaget till
omändring av Svea upptager tvenne alternativ. Det ena alternativet förutsätter
endast anläggandet av en mindre verkstad ombord å fartyget
samt utförandet av sådana övriga arbeten, som äro oundgängligen nödvändiga
för att fartyget skall bliva tjänligt för ifrågavarande ändamål.
Arbetena enligt detta alternativ beräknas kosta 600,000 kronor. Med
hänsyn till utrymmesmöjligheterna å sagda pansarbåt har i det andra
alternativet upptagits jämväl förslag om en utökad verkstadsanläggning.
Kostnaderna enligt det senare alternativet beräknas till sammanlagt
720,000 kronor. Ehuru en sådan utökning av verkstaden icke är nödvändig
för att göra fartyget lämpligt till depåfartyg, skänker den dock
så mycket större möjligheter att verkställa reparationer, att fördelarna
härav synas väl uppväga kostnaderna, särskilt som Svea efter dylik ändring
i vissa fall skulle kunna tjänstgöra såsom verkstadsfartyg, varav
flottan är i saknad. På grund av den höga kostnad, som ett särskilt
verkstadsfartyg under nuvarande förhållanden skulle betinga, finner sig
marinförvaltningen ej nu böra framlägga förslag om anskaffande av ett
sådant. Frågan härom torde, om den mera vittgående förändringen av
Svea vidtages, alltså kunna anstå.
Marinförvaltningen avstyrker däremot ifrågakomna ändringsarbeten
å övriga äldre, till användning såsom depåfartyg ifrågakomna fartyg,
Maiinforvaltningens
utlåtande
den
1 december
191C.
Chefens för
marinstaben
och högste
befälhavarens
över kustflottan
utlåtande
den
15 december
1916.
Departements
chefens
yttrande.
16 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 78.
huvudsakligen av den anledning att kostnaderna ej skulle motsvara
vinsten.
Därest den av riksdagen beslutade ändringen av torpedkryssarna
Claes Horn och Jacob Bagge icke kominer till stånd, synas de härför
anvisade medlen — 385,000 kronor — lämpligen böra tagas i anspråk
för pansarbåtens Sveas ändring. Under förutsättning att så får ske, erfordras
för ombyggnad av Svea''enligt det av myndigheterna förordade
förslaget ytterligare 335,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer marinförvaltningen, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att dels medgiva, att för
omändring av pansarbåten Svea till depåfartyg för u-båtar må användas
det av 1914 års senare riksdag för ändring av torpedkryssarna Claes
Horn och Jacob Bagge beviljade beloppet, 385,000 kronor, dels ock anvisa
ytterligare för Sveas ändring erforderliga 335,000 kronor med rätt
för Kungl. Maj:t att redan år 1917 disponera erforderligt belopp.
I utlåtandet den 15 december 1916 anföra chefen för marinstaben
och högste befälhavaren över kustflottan, att de finna de skäl, som av
marinförvaltningen förebragts emot ändringsarbeten å en del äldre fartygvara
giltiga, samt förutsätta, att dessa fartyg få såsom depåfartyg anlitas
i befintligt skick eller efter nödtorftiga reparationsarbeten, som
under alla omständigheter äro erforderliga.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har frågan om depåfartyg
för undervattensbåtar efterhand varit underkastad växlingar. Detta
finner sin förklaring å ena sidan däri, att själva u-båtarna undergått
en utveckling, som förorsakat ändrade krav på depåfartygen, samt å andra
sidan däri, att behovet av depåfartyg av kostnadshänsyn ansetts böra
fyllas, icke genom nybyggnad utan genom anlitande av äldre fartyg, som
blivit byggda för helt andra ändamål.
Av myndigheternas uttalanden framgår, att de anse behovet av depåfartyg
alltjämt kvarstå, även för freds- och övningsbruk. Jag delar
denna uppfattning. Med hänsyn till bland annat de stora reservförråd
av olika slag, som enligt vad krigets erfarenheter givit vid handen
numera måste av depåfartygen kunna tillhandahållas undervattensbåtarna,
är det uppenbart, att torpedkryssarna icke äro lämpliga för
ändamålet. Vid sådant förhållande och då därjämte dessa torpedkryssare
behöva anlitas för ett flertal uppgifter viika genom krigserfarenheterna
fått ökad vikt, såsom bevakning mot u-båtar, stödjande av mineringsdivisioner
m. in., anser jag att förslaget om meromnämnda torpedkryssares
omändring till depåfartyg bör frångås.
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
Myndigheternas förslag att för detta ändamål i stället använda den
till utrangering bestämda pansarbåten Svea synes mig vara välbetänkt.
Detta fartygs rymlighet, särskilt sedan dess enligt 1914 års planer för
annat ändamål avsedda svåra och medelsvåra kanoner borttagits, medgiver,
att detsamma kan användas som depåfartyg för ett större antal
n-båtar, än vad som kunnat ske med anlitande av de båda torpedkryssarna,
samt dessutom överhuvudtaget bättre tillgodose u-båtarnas behov
i förevarande hänseenden.
Årliga bemannings-, övnings- och underhållskostnader för två till
depåfartyg omändrade torpedkryssare skulle uppgå till 287,000 kronor.
Motsvarande kostnader för Svea, omändrad för enahanda ändamål, skulle
belöpa sig till 236,000 kronor. Skillnaden i årskostnader 51,000 kronor,
ställer sig således till förmån för Svea.
Myndigheterna hava vid flera tillfällen fäst uppmärksamheten på
behovet av ett verkstadsfartyg. På sätt marinförvaltningen föreslagit,
kan Svea efter vidtagen ändring och anläggande av utökad verkstad
jämväl tjänstgöra såsom verkstadsfartyg. Visserligen skulle ifrågavarande
ändring av Svea till depå- och verkstadsfartyg draga en kostnad, som
med 335,000 kronor överstiger den summa, 385,000 kronor, som 1914
års senare riksdag beviljade för omändring av ,två torpedkryssarc till
depåfartyg, men då härigenom vinnes dels att nämnda torpedkryssare
skulle kunna i lokalstyrkorna bibehållas för andra viktiga uppdrag, dels
att behovet av depåfartyg bliver fyllt för ett större antal u-båtar, dels att
detta behov bliver bättre tillgodosett och dels slutligen, att flottan erhåller
ett behövligt verkstadsfartyg anser jag mig böra förorda att förslag
i angiven riktning framlägges för riksdagen.
På grund härav får jag tillstyrka att förslag avgives, att riksdagen
ville dels medgiva, att för omändring av pansarbåten Svea till depåfartyg
för undervattensbåtar och till verkstadsfartyg må användas det av
1914 års senare riksdag för omändring av två torpedkryssare beviljade
beloppet 385,000 kronor, dels ock bevilja för år 1918 ytterligare för Sveas
ändring erforderligt belopp, 335,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att redan år 1917 disponera detta belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 63 höft. (Nr 78.)
3
18
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 78.
Skrivelsen
nr 1 vid 1914
års senare
riksdag.
Marin förvaltningens
skrivelse
den 22
november
1915.
Marinförvaltningen
b skrivelse
den 29
september
1916.
Örlogsdepå rid Härnösand.
För anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand beviljade 1914 års
senare riksdag ett anslag av 1,700,000 kronor att utgå av vämskattemedel,
och anvisades därav för år 1915 ett belopp av 100,000 kronor. I
sammanhang härmed gjorde riksdagen det uttalande, att anläggningarna
lör örlogsdepån, om den skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla
sitt ändamål, syntes böra redan från början omfatta jämväl en mindre
verkstadsanläggning, för vilken enligt inom vederbörande utskott verkställda
överslagsberäkningar kostnaden skulle uppgå till omkring 150,000
kronor. Av det beviljade anslaget har återstående delen, 1,600,000 kronor,
anvisats för åren 1916 och 1917.
Marinförvaltningen anmälde i skrivelse den 22 november 1915, att
kostnaden för depån m. m. enligt då gjord beräkning ställde sig sålunda:
depå
utom verkstadsanläggning ........................................ 1,760,000 kronor
verkstadsanläggning .............................................................. 142,000 »
ilygbätsskjul m. m............................................................... 18,000 »
Summa 1,920,000 kronor.
För själva depån bleve kostnaderna sålunda 60,000 kronor högre än
det av 1914 års senare riksdag beviljade beloppet, men för verkstadsanläggningen
8,000 kronor lägre än av samma riksdag Överslagsvis beräknat
belopp. Dessutom hade tillkommit förslag om anläggande av
flygbåtsskjul m. m. till en kostnad av 18,000 kronor. Utöver av riksdagen
beviljade 1,700,000 kronor vore alltså en summa av tillsammans
220,000 kronor erforderlig.
I skrivelse den 29 september 1916 anförde marinförvaltningen, att
till följd av alltjämt fortgående stegring av material- och arbetspriser
samt ökad kostnad för inlösen av visst markområde, som delvis måste
övertagas efter expropriation, bleve kostnaden för själva örlogsdepån
— Gustafsviks örlogsdepå — för vilken Kungl. Maj:t genom nådigt brev
den 19 maj 1916 godkänt plan, högre än som angivits i ämbetsverkets nyss
anförda skrivelse den 22 november 1915, eller 1,760,000 kronor. Ämbetsverket
kunde ej för det dåvarande angiva storleken av ytterligare erforderliga
medel, men skulle därom inkomma med anmälan, så fort bindande.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 78. 19
entreprenadanbud förelåge. Vad åter beträffade kostnaderna för verkstadsanläggningen
och flygbåtsskjul — för vilka någon plan ännu ej
blivit fastställd — så måste dessa kostnader, i ämbetsverkets skrivelse
den 22 november 1915 upptagna till sammanlagt 160,000 kronor, numera
beräknas till sammanlagt 225,000 kronor.
Marinförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till verkstadsanläggning jämte flygbåtsskjul m. m. för Gustafsviks
örlogsdepå för år 1918 bevilja ett anslag av 225,000 kronor
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 disponera högst
100,000 kronor.
I den plan för flygvapnets uppsättande, som numera framlagts i
propositionen nr 73/1917, förutsättes behovet av flygbåtskjul vid Gustafsviks
örlogsdepå bliva tillgodosett i samband med depåns upprättande.
Såsom framgår av marinförvaltningens skrivelse den 29 september
1916 förutsätter ämbetsverket, att till följd av stegrade material- och
arbetspriser kostnaderna för anläggandet av örlogsdepå vid Hernösand
bliva större än vad som beräknats ej blott år 1914, eller 1,700,000
kronor, utan även av ämbetsverket i dess skrivelse den 22 november
1915, eller 1,760,000 kronor. Några bindande entreprenadanbud beträffande
själva örlogsdepån hava ännu icke inkommit, och enligt vad jag
inhämtat äro dylika anbud ej heller inom den närmaste framtiden att
emotse.
I de planer, som lågo till grund för 1914 års senare riksdags beslut
beträffande sjöförsvarets ordnande, förutsättes, att en flygavdelning skulle
förläggas till Hernösand. För anläggande av härför erforderliga flygbåtsskjul
ävensom för den verkstadsanläggning, som av 1914 års riksdag
förordats, beräknas av marinförvaltningen numera en kostnad av tillsammans
225,000 kronor.
På grund av det anförda är jag icke i tillfälle att nu avgiva något
förslag rörande den merkostnad, som kan bliva erforderlig för anläggandet
av själva örlogsdepån, men anser jag mig böra förorda att till
riksdagen avgives förslag om beviljande för år 1918 till verkstadsanläggning
jämte flygbåtskjul för Gustafsviks örlogsdepå av ett anslag å 225,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 disponera
högst 100,000 kronor.
Proposition
nr 73/1917.
Departementschefens
yttrande.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
Riksdagens
beslut.
Kung]. Maj:ts
åtgärder.
Sakkunnigas
betänkande
den 15 augusti
1916.
Förstärkning av det fasta kustforsraret.
Till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta
kustförsvaret, med undantag av Fårösunds kustposition, beviljade 1914
års senare riksdag ett anslag av 13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel.
Av det sålunda beviljade anslaget har för vart och ett av
åren 1915—1917 anvisats ett belopp av 2,750,000 kronor eller tillhopa
en summa av 8,250,000 kronor. Dessutom har i årets statsverksproposition
begärts för år 1918 ett belopp av 2,750,000 kronor.
I förenämnda anslag av 13,748,690 kronor ingick bland annat ett belopp
av 147,000 kronor till permanenta mineringar vid kustbefästningar. Härtill
hava emellertid under perioden 1915—1919 avsetts även andra medel
än värnskattemedel. För ändring av de permanenta mineringarna i Vaxholms
och Karlskrona fästningar beviljade nämligen 1913 års riksdag
ett extra anslag av 600,000 kronor, beräknat att fördelas på fem år, och
efter framställning av Kungl. Maj:t medgav 1914 års senare riksdag, att
det sålunda beviljade anslaget Unge användas till permanenta mineringar
jämväl vid andra kustbefästningar. Av ifrågavarande anslag å 600,000
kronor har för vart och ett av åren 1914—1917 anvisats ett belopp av
120,000 kronor eller tillhopa en summa av 480,000 kronor, varjämte
återstående 120,000 kronor begärts å 1918 års stat.
Genom tid efter annan fattade nådiga beslut har Kungl. Maj:t av
de anslagsmedel, som enligt vad förut nämnts blivit anvisade dels till
nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaret,
dels till permananta mineringar vid kustbefästningarna, låtit utanordna
erforderliga belopp för verkställande av sådana anskaffningar
och arbeten m. m., för vilka anslagen varit beräknade. Härvid har
eftersträvats att, såvitt möjligt, undvika överskridande av de särskilda
anslagsposterna.
Förutnämnda inom sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga
för utredning rörande vissa marina försvarsbehov meddela i sitt betänkande
den 15 augusti 1916, att enligt vad då kunde beräknas det till
nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaret
beviljade anslaget å 13,748,690 kronor på grund av stegrade
material- och arbetspris utvisade en avsevärd brist. Sakkunniga, som
med ledning av erfarenheterna från det pågående världskriget funnit*
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7S.
att 1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande fortfarande måste
anses vara byggd på riktiga grunder och i övrigt väl avvägd, förutsätta,
att de belopp, till vilka merkostnaderna för genomförandet av
nämnda plan kunde komma att uppgå, skulle täckas på särskilt sätt.
I underdånig skrivelse den 29 september 1916 har sedermera marin- Mannförvaitförvaltningen
anmält, att för anskaffning av viss del av den enligt 1914 ”1e''if®nd8a®k"j
års plan för det fasta kustförsvarets ordnande till kustfästningarna avsedda september
artilleribestyckningen i följd av inträffade prisstegringar krävdes en ökad 1916’
kostnad av 2,430,000 kronor, samt hemställt, att härav måtte för år 1918
äskas ett belopp av 1,648,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av
sistnämnda summa redan under år 1917 disponera 932,000 kronor.
Vidare har marinförvaltningen i underdånig skrivelse den 31 januari Marinförvait
1917
anmält, att genomförandet av 1914 års plan för det fasta kustför- ”‘"9geendsen8k311
svarets ordnande, i vad angår de permanenta mineringarna vid kust- j anuari 1917.
befästningarna, krävde en merkostnad av 1,404,000 kronor, samt hemställt
om äskande av detta belopp på extra stat för år 1918, med rätt
för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 disponera 200,000
kronor.
På grund av förevarande ärendens hemliga natur kan jag icke nu Departement.^
lämna någon närmare redogörelse för desamma, utan anhåller få hänvisa yttrande,
till hithörande handlingar. Jag inskränker mig till att här framhålla
angelägenheten av att den av Kungl. Maj:t och riksdagen år 1914 godkända
planen för det fasta kustförsvarets ordnande utan rubbning fullföljes,
ävensom omnämna, att för vissa av här ifrågavarande anskaffningar,
för staten förmånliga anbud blivit gjorda redan i början av år 1915,
vilka anbud likväl icke äro bindande längre än till den 1 juli 1917.
Då jag icke funnit något att erinra mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar,
anser jag mig böra biträda ämbetsverkets ifrågavarande förslag
om äskande av dels ett anslag av 2,430,000 kronor till täckande av merkostnader
för genomförandet av 1914 års plan för det fasta kustförsvarets
ordnande, i vad angår kustfästningarnas artilleribestyckning, varav för år
1918 torde böra äskas ett belopp av 1,648,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att av sistnämnda summa redan under år 1917 disponera 932,000
kronor; dels ett anslag för år 1918 av 1,404,000 kronor för täckande
av merkostnader för genomförandet av 1914 års plan för det fasta kustförsvarets
ordnande, i vad angår permanenta mineringar vid kustbefästningarna,
med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 di
-
22
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 78.
spoliera 200,000 kronor. I detta sammanhang torde emellertid böra
nämnas att ytterligare anläggningar eller anskaffningar, tillhörande 1914
års plan, ännu återstå och att sålunda någon slutgiltig kostnad för fullföljande
i dess helhet av nämnda plan med hänsyn till nu rådande
ovissa prisförhållandena icke kan av mig angivas.
Rörande de belopp, som sålunda under åren 1917—1919 bliva erforderliga
för tillgodoseende av här ifrågavarande behov har jag i anslutning
till de av marinförvaltningen härutinnan gjorda förslag ansett
mig böra förorda följande fördelning:
År 1917.
År 1918.
År 1919.
Summa.
ökade kostnader för nybyggnad av fartyg enligt
1914 års plan.....................................
2,700,700
•
2,700,700
Ökade kostnader för bärgningsmateriel för
undervattensbåtar m. m.........................
133,000
133,000
Ökade kostnader för ändringsarbeten å vissa
l:a klass pansarbåtar..............................
150,000
150,000
Omändring av pansarbåten Svea till depå- fartyg för undervattensbåtar och till verk- stadsfartyg ...............
335,000
335,000
Anläggande av verkstad jämte flygbåtsskjul
m. m. för Gustafsviks örlogsdepå
100,000
125,000
225,000
Ökade kostnader för kustfästningarnas artilleri- bestyckning enligt 1914 års plan ...........
932,000
716,000
782,000
2,430,000
Ökade kostnader för kustfästningarnas perma- nenta mineringar enligt 1914 års plan......
200,000
1,204,000
1,404,000
Summa
4,550,700
2,045,000
782,000
7,377,700
Av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 30 december
1916, bilagt propositionen angående engångskostnader för försvaret den
13 sistlidne januari, framgår, att å vämskattefonden återstår odisponerat
ett belopp, som beräknats uppgå till 5,649,762 kronor och som avses att
utgöra en säkerhetsmarginal för mötande av inträffade prisstegringar
m. m. Rörande dessa överskottsmedels användande i berörda hänseende
och deras eventuella fördelning mellan lånt- och sjöförsvaret har jag
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 78.
23
haft överläggningar med eheferna för lantförsvars- och finansdepartementen-
Det har därvid befunnits lämpligt att ifrågavarande behållning
i sin helhet anlitas för täckande av de kostnadsökningar, som på grund
av prisstegringar m. m. uppstått för sjöförsvarets ordnande enligt den
av 1914 års senare riksdag godkända planen. Angående beredande av
medel för bestridande av den kostnadsökning i förevarande hänseende,
som icke kan täckas av behållningen å värnskattefonden, har chefen
för finansdepartementet för avsikt att framställa förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
l:o) att
a) medgiva att av de medel, tillhopa 45,232,000 kronor, som 1914
års senare riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till nyanskaffning
av krigsfartygsmateriel under åren 1915—1919, den del, 1,868,000 kronor,
om vars användande till anskaffning av viss fartygsmateriel riksdagen
ännu ej fattat beslut, må tagas i anspråk för bestridande av ökade
kostnader för den beslutade materielens anskaffande; och
b) för samma ändamål för år 1918 bevilja ett ytterligare anslag av
2,700,700 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;
2:o) att till bestridande av kostnadsökning för den bärgningsmateriel
för undervattensbåtar, för vars anskaffande 1914 års senare riksdag beviljat
medel, och komplettering av samma materiel bevilja ett anslag för
år 1918 av 133,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;
3:o) att till bestridande av kostnadsökning för de ändringsarbeten å
vissa l:a klass pansarbåtar, för vilkas utförande 1914 års senare riksdag
beviljat medel, bevilja ett anslag för år 1918 av 150,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel
förskottsvis utanordna beloppet;
4:o) att
a) medgiva att det av 1914 års senare riksdag för ombyggnad av
två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar beviljade anslaget,
385,000 kronor, må användas för omändring av pansarbåten Svea
till depåfartyg för undervattensbåtar och till verkstadsfartyg; och
b) härutöver för sistnämnda ändamål bevilja ett anslag för år 1918
av 335,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917
av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet;
opaginerad Kontrollera mot PDF
2-1
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 78.
5:o) att till anläggande av verkstad jämte flygbåtsskjul m. m. vid
Gustafsviks örlogsdepå bevilja ett anslag för år 1918 av 225,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under år 1917 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna högst 100,000 kronor;
6:o) att till bestridande av ökade kostnader för genomförande av
1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande i vad angår kustfästningarnas
artilleribestyckning bevilja ett anslag av 2,430,000 kronor
samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 1,648,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp redan under år 1917 av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna 932,000 kronor; samt
7:o) att till bestridande av ökade kostnader för genomförande av
1914 års plan för det fasta kustförsvarets ordnande i vad angår kustfästniugarnas
permanenta mineringar bevilja ett anslag för år 1918 av
1,404,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav redan under
år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 200,000 kronor;
ävensom
8:o) att besluta att de under l:o b), 2:o), 3:o), 4:o b), 5:o), 6:o) och
7:o) angivna belopp skola utgå av behållningen å värnskattefonden samt,
i den mån nämnda behållning icke därtill lämnar tillgång, av medel, som
särskilt beredas.
Till vad departementschefen sålunda hemställt täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition
till riksdagen avlåtas av den lydelse en vid detta protokoll
fogad bilaga utvisar.
Ur protokollet:
G. Stiernstedt.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av medel till bestridande av vissa kostnadsökningar för sjöförsvarets ordnan s. 1 i texten
- SU 1917:179 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av medel till bestridande av vissa kostnadsökningar för sjöförsvarets ordnande in. in. jäm s. 1 i texten