Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri

1917-03-09 · 35 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:99, Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

1

Nr 99.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg

eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot

förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel

däri; given Stockholms slott den 9 mars 1917.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om förbud i vissa fall mot

o O O C'' ö

överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock

mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 82 käft. (Nr 99.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fal! mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse

av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg

eller andel däri.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den mån

så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare förordna, att överlåtelse, upplåtelse

eller aktieteckning som nedan sägs ej må ske utan förut givet lov

av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigar:

1. överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri till utlänning eller

till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller till

annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar

till mer än en tredjedel är i utländsk ägo;

2. upplåtelse till utlänning av svenskt fartyg, till nyttjande eller genom

tidsbefraktning, för obestämd tid eller längre tid än sex månader eller tid,

som tillsammans med den, under vilken fartyget efter den 6 mars 1916

varit av utlänning nyttjat eller tidsbefraktat, överstiger sex månader,

så ock överlåtelse till utlänning av sådan nyttjanderätt till svenskt

fartyg eller sådan rätt på grund av tidsbefraktning därav;

3. teckning för utlänning eller svenskt aktiebolag, som under 1 är

nämnt, av aktie i svenskt aktiebolag, som har till föremål för sin verksamhet

att idka rederirörelse eller som, utan att dess verksamhet har sådant

föremål, äger fartyg, vars bruttodräktighet uppgår till etthundra

registerton eller därutöver, eller andel i sådant fartyg,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 99.

a

så ock överlåtelse av dylik aktie till utlänning eller svenskt aktiebolag,

som under 1 är nämnt.

2 §•

Förordnande, varom i 1 § stadgas, medföre ej inskränkning i rätt

som nedan sägs:

rätten för utlänning att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan

aktie, som vid den tid, från vilken förordnandet äger tillämpning, är i

utlännings ägo, eller sådan nyttjanderätt till fartyg eller rätt på grund

av tidsbefraktning, som vid samma tid tillkommer utlänning,

rätten att teckna eller överlåta aktie i aktiebolag, vars aktiebrev må

ställas till innehavaren,

aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier

i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som vid den tid, från

vilken förordnandet äger tillämpning, enligt bolagsordningen må tillkomma

aktieägare, eller som, där någon under tiden för förordnandets giltighet

annorledes än genom teckning eller överlåtelse bekommit aktie, vid tiden

härför enligt bolagsordningen var förenad med aktien.

do o

3 §•

Utfärdas under tid, då förordnande enligt 1 § gäller, teckningslista

för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt förordnandet ej må tecknas

av eller överlåtas till utlänning eller annan, som i 1 § 1 är nämnd, skall

teckningslistan innehålla erinran härom.

Lag samma vare, där under sagda tid aktiekapitalet i sådant bolag

ökas medelst ny aktieteckning och teckningsrätt därvid tillkommer annan

än aktieägare.

4 §■

Sker i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats, överlåtelse,

upplåtelse eller aktieteckning, vare det utan verkan.

Utgives efter sådan aktieteckning aktiebrev till obehörig tecknare,

medföre brevet, så länge det är i hans eller annan obehörig innehavares

hand, icke rätt i bolaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

5 §•

Har, i strid mot förordnande enligt 1 §, överlåtelse skett av fartyg,

andel däri eller aktie, eller fartyg upplåtits till nyttjande eller genom

tidsbefraktning, eller överlåtelse skett av nyttjanderätt eller rätt på grund

av tidsbefraktning, straffes överlåtaren eller upplåtaren, där han insett eller

bort inse att överlåtelsen eller upplåtelsen var jämlikt förordnandet förbjuden,

med böter från och med fem till och med tjugutusen kronor eller

fängelse från och med en månad till och med ett år.

Avsåg överlåtelsen fartyg eller andel däri, skall den överlåtna egendomen

tagas i beslag, om så kan ske, och dömas förbruten. Kan beslag

ej äga rum, eller gällde överlåtelsen aktie, skall överlåtaren förpliktas utgiva

ett belopp motsvarande egendomens värde. Den, som eljest förbrutit

sig som i första stycket sägs, varde dömd att utgiva betingat vederlag.

Sker överlåtelse av aktie genom köp eller byte och har överlåtaren

därvid anlitat sådan fondhandlare, som avses i bestämmelserna om särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, äge vad i denna §

är stadgat om överlåtare i stället tillämpning å fondhandlaren. År andre

kontrahenten fondhandlare, straffes ock han enligt vad i första stycket

om överlåtare sägs.

6 §•

Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista,

varde stiftare eller, där fråga är om ökning av aktiekapital, ledamot i

bolagets styrelse dömd till böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

Utgives på grund av aktieteckning, som skett i strid mot förordnande

enligt 1 §, aktiebrev till utlänning eller annan, som i 1 § 1 är nämnd,

varde styrelseledamot, med vars begivande aktiebrevet utgivits och som

insett eller bort inse att teckningen jämlikt förordnandet var förbjuden,

straffad med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor eller

fängelse från och med en månad till och med ett år.

7 §•

Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.

Av böter, som enligt denna lag ådömas, så ock av vad den brottslige

enligt samma lag förbryter eller förpliktas utgiva tillfälle en tredjedel,

dock högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj du nåd. proposition nr 90.

5

Denna lag träder i kraft den 1 april 1917 och gäller till och med

den 30 april 1918. Förordnande, som meddelas enligt denna lag, må ej

äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga om

sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i 5 eller 6

§ sägs, skall vad i lagen är stadgat fortfarande gälla.

Har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen den 6 mars 1916

angående förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel

däri samt mot tidsbefraktning av fartyg, slutits efter den 8 januari men

före den 7 mars samma år, eller har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen

den 8 juli 1916 ajpg ående förbud i vissa fall mot avtal om nyttjanderätt

åt utlänning till svenskt fartyg, slutits efter den 8 januari men

löre den 19 juli samma år, och varder på grund av dylikt avtal, som ej

av Konungen godkänts, fartyg efter denna lags ikraftträdande avlämnat

till utlänning, äge vad i 5 § av denna lag stadgas motsvarande tillämpning,

och skall vad i 7 § av lagen är stadgat i tillämpliga delar gälla.

Varder förordnande om sådant förbud, som avses i 1 § 2 av denna

lag, vid lagens utfärdande meddelat, må Konungen jämväl föreskriva,

att där teckning eller överlåtelse, som enligt förordnandet ej må äga rum,

skett före lagens ikraftträdande men efter ingången av februari månad

1917, teckningen eller överlåtelsen skall vara utan verkan, om ej Konungens

godkännande därå sökes inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft,

och det sökta godkännandet varder av Konungen beviljat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den

26 januari 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen statsrådet Vennersten anförde efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet:

»Den för vårt land så viktiga sjöfartsnäringen har ej undgått att

röna inflytande av det alltjämt pågående världskriget, och det har befunnits

angeläget att i möjligaste mån söka förebygga den ur flera synpunkter

betänkliga minskning av den svenska handelsflottan, som under den

rådande kristiden ägt rum. I anförande till statsrådsprotokollet den 28

januari 1916 upptog jag till närmare behandling frågan om åtgärder för

åstadkommande av provisoriskt förbud mot överlåtelser av svenska fartyg

till utlandet samt tillåter mig här hänvisa till vad därvid förekom och

som finnes återgivet i nådiga propositionen nr 43 av den 8 februari 1916

med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning

av svenskt fartyg eller andel däri.

Efter frågans behandling jämväl av lagrådet och riksdagen utfärdades

den 6 mars 1916 lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av

svenskt fartyg eller andel däri samt mot tidsbefraktning av fartyg. Med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

stöd av denna lag utfärdades samma dag nådig förordning angående förbud

i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri samt mot

tidsbefraktning av fartyg.

Av hänsyn särskilt till behovet att kunna åt staten inrymma ett

bestämmande inflytande å själva fraktfarten, såsom jag haft tillfälle närmare

utveckla i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 april 1916,

intaget i nådiga propositionen nr 186 av den 25 april 1916, utfärdades

vidare den 8 juli 1916 dels två av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna

lagar, den ena om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt

fartyg mellan utrikes orter och den andra om utsträckt tillämpning av

nämnda lag av den 6 mars 1916, dels ock, med stöd av de den 8 juli

1916 utfärdade lagarna, nådiga förordningar i dessa ämnen.

Då giltighetstiden för nu omförmälda lagar utgår den 31 mars 1917,

har frågan, huruvida förhållandena fortfarande påkalla lagstiftning i berörda

ämnen, måst komma under övervägande, något som dock beträffande

den förstnämnda lagen av den 8 juli 1916 sker i annat sammanhang.

Vad då vidkommer frågan om lagstiftningsåtgärder till förekommande

av svenska fartygs överlåtande till utlandet, må till en början rörande

de förändringar, den svenska handelsflottans storlek under år 1916

undergått, härmed åberopas följande, från kommerskollegii fartygsregistreringsavdelning

inhämtade uppgifter:

Ångfartyg.

Motorfartyg.

Segelfartyg.

Tillkommit:

Antal.

Brutto-

ton.

Netto-

ton.

Antal.

Brutto-

ton.

Netto-

ton.

Antal.

Brutto-

ton.

Netto-

ton.

Nybyggda i riket ....

21

17,813-34

11,939-65

19

2,559-02

1,732-18

4

470-47

390-91

Förvärvade från utrikes ort

16

15,713-69

10,528-88

4

3,545-71

3,058-89

17

6,410-88

5,601-79

Summa

37

83,527-03

22,468-53

23

6,104-73

4,791 07

21

6,881 -35

5,992-70

Avgått:

Förolyckade .....

41

45,817-14

32,707-95

8

594-65

428-09

51

17,991-29

16,070-14

Kondemnerade eller slopade

5

1,960-96

1,341-67

—

—

—

22

4,398-91

3,955-53

Prisdömda.......

—

—

—

—

—

—

2

1,463-16

1,329-13

Övergångna i utländsk ägo

28

38,962-01

28,591-67

2

136-82

65-85

24

2,145-81

1,656-74

Summa

74

86,740-11

62,641-29

10

731-47

493 94

99

25,999-17

23,01154

Ängfartygen tutta mimhats med 37 stycken, 53,213''os bruttoton och 40.172 76

nettoton.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

Motorfartygen hava ökats med 13 stycken, 5,373''26 bruttoton och 4,297-i3 nettoton.

Segelfartygen hava minskats med 78 stycken, 19,117"82 bruttoton och 17,018''84

nettoton.

För fartyg sbestånd et i dess helhet uppkommer sålunda en minskning av 102 fartyg,

66,957''64 bruttoton och 52,894‘4 7 nettoton.

Det torde bemärkas, att i antalet fartyg, som enligt dessa uppgifter

övergått i utländsk ägo (däribland 28 ångfartyg om tillhopa 38,962''oi bruttoton

och 24 segelfartyg om tillhopa 2,145‘si bruttoton), ingår flertalet av

de i mitt nämnda anförande till statsrådsprotokollet den 28 januari 1916 om- •

förmälda fartyg, rörande vilka under den då förflutna korta tiden efter 1916

års ingång till fartygsregistret gjorts anmälninger om deras försäljning

till utlandet, nämligen 22 ångfartyg om tillhopa 30,692''o4 bruttoton och

8 segelfartyg om tillhopa 1,393‘75 bruttoton.

Det svenska fartygsbeståndet under år 1916 har i allt fall icke,

absolut taget, undergått fullt så stor minskning som under år 1915, under

vilket sistnämnda år vår handelsflotta minskades med 123 fartyg om sammanlagt

80,529''i5 bruttoton och 56,219''70 nettoton. Att minskningen

under år 1916 genom övergång i utländsk ägo blivit, efter de ovannämnda

försäljningarna i årets början, så obetydlig, torde väsentligen

kunna tillskrivas verkningarna av den hittills genomförda lagstiftningen

mot överlåtelser av svenska fartyg till utlandet, vilken, enligt vad jag tror

mig kunna påstå, blivit tillämpad med skärpa och således i överensstämmelse

med riksdagens härutinnan på sin tid uttryckta förväntningar.

Efter utfärdandet av ovannämnda lag och nådiga förordning av den

6 mars 1916 hava intill utgången av år 1916 avgjorts cirka 160 framställningar

om lov att till utlandet försälja svenska fartyg eller om godkännande

av försäljningsavtal, slutna under tiden mellan den 8 januari

och den 7 mars 1916. Under år 1916 har Kung]. Maj:t lämnat tillstånd

till försäljning till utlänning av cirka 60 fartyg om sammanlagt cirka 11,500

bruttoton, därav 45 fiskefartyg med en sammanlagd bruttodräktighet av

cirka 2,700 ton, och avslagit framställningar om dylikt tillstånd i fråga

om cirka 100 fartyg om tillhopa nära 17,700 bruttoton, därav 47 fiskefartyg

med en sammanlagd bruttodräktighet av omkring. 2,800 ton. De

fartyg, angående vilka tillstånd beviljats, äro nästan alla av mindre storlek.

I dessa siffror ingå icke vid svenska varv beställda nybyggnader.

Beträffande sådana har endast i ett fåtal fall dylikt tillstånd sökts.

Någon framställning om sådant tillstånd i fråga om andel i fartyg

har ej förekommit.

Över ansökningarna har kommerskollegium hörts,toch Kungl. Maj:t har

i allmänhet fattat sitt beslut i överensstämmelse med kollegii utlåtanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 99.

9.1

Tillstånd till försäljning av fartyg, som varit av verkligt värde för

vår fraktfart, har icke beviljats utom dels i ett par fall, där fartygen vid

själva krigsutbrottet befunnit sig i utländsk hamn och på grund av rådande

förhållanden eller till följd av förbud icke kunnat återföras till

Sverige, dels ock i ett fall, där försäljningen gjorts beroende av förvärv

från utlandet av vida värdefullare tonnage. I regeln har såsom villkor för

försäljning till utlandet av egentliga fraktfartyg stadgats, att sökanden

skulle förbinda sig att för köpeskillingen anskaffa annat fartygstonnage i

det försålda fartygets ställe genom inköp från utlandet eller genom nybyggnad,

varför jämväl garanti måst ställas.

Beträffande fartygsbeställningar för utländsk räkning vid svenska

varv hava i sju fall, därav fyra gällde mindre motorfartyg, de gjorda framställningarna

beviljats, därvid hänsyn tagits, förutom givetvis till den svenska

varvsindustriens intresse, till att staten icke bör tvinga svenska varvsägare

att bryta sina byggnadskontrakt, så länge detta icke nödvändigt påkallas

av extraordinär brist å svenskt tonnage.

De omförmälda fiskefartygen voro samtliga hemmahörande i bohuslänska

skärgården, där såväl fiskeflottan som segelflottan i allmänhet torde

vara synnerligen talrik.

Tillstånd eller medgivande av undantag med hänsyn till de i lagen

den 6 mars 1916 och lagen om utsträckt tillämpning därav den 8 juli

1916 stadgade förbud mot tidsbefraktning och mot upplåtande av nyttjanderätt

till fartyg meddelas i regel, jämlikt nådig skrivelse den 8 juli 1916,

av statens handelskominission (närmast dess fartygsavdelning), som enligt

samma skrivelse äger meddela undantag jämväl från de i den andra lagen

av den 8 juli 1916 stadgade förbud mot fortskaffande av gods med svenskt

fartyg mellan utrikes orter samt mot viss tidsbefraktning.och upplåtande

av visst nyttjande av fartyg. Enligt vad jag inhämtat från nämnda kommission,

äro under år 1916 av nämnda kommission licenser beviljade rörande

tidsbefraktning för 39 ångfartyg och 1 segelfartyg samt beträffande fraktfart

mellan utrikes orter för 718 enkla resor och dessutom för 37 ångfartyg för vissa

tider, medan under år 1916 ansökningar om licenser i fråga om tidsbefraktning

eller fraktfart mellan utrikes orter avslagits beträffande tillhopa 138 fartyg i

allmän fraktfart. Någon licens angående nyttjande har ej ifrågakomma.

Någon ändring till det bättre i de av kriget föranledda missförhållandena

i fråga om tonnagebeståndet synes icke vara att förvänta inom

den närmaste framtiden, och de skäl, som förut förefunnos för ett ingripande

från statsmakternas sida i förevarande avseenden, kunna fortfarande

med samma styrka åberopas för ett bibehållande av den gällande

lagstiftningen mot överlåtelser till utlandet av fartyg och lotter i fartyg

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 82 käft. (Nr 99). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 9 ti.

ävensom mot sådana upplåtelser av fartyg till utlänning för tidsbefraktning

eller nyttjande, som avses i lagen den 6 mars 1916 och lagen den

8 juli 1916 om utsträckt tillämpning av den förra.

I det ursprungliga, inom departementet utarbetade förslaget till lagen

av den 6 mars 1916 hade intagits förbud jämväl mot överlåtelse utan

Kungl. Maj:ts tillstånd av fartyg eller fartygsandel till vissa svenska aktiebolag,

beträffande vilka — med hänsyn därtill, att aktiebreven finge ställas

till innehavaren, eller att aktierna till en avsevärd del vore i utländsk ägo

— ansågs föreligga särskild fara för ett övervägande utländskt inflytande.

Nämnda lagförslag innehöll även bestämmelse därom, att aktie i aktiebolag,

som ägde fartyg eller andel däri, icke finge utan Kungl. Maj:ts tillstånd genom

teckning eller överlåtelse förvärvas av utlänning eller av sådant svenskt

bolag, som nyss nämnts.

Lagrådet framhöll i sitt utlåtande över ifrågavarande lagförslag, bland

annat, att farhågorna för att utlänningar skulle medelst förvärv av aktier

i svenska fartygsägande aktiebolag förskaffa sig det bestämmande inflytandet

i samma bolag torde vara överdrivna. Bolaget skulle i allt fall hava

svensk styrelse med säte i Sverige, och fartyget vore fortfarande underkastat

svensk lagstiftning och förfoganden i övrigt från de svenska statsmyndigheternas

sida. En utsträckning av förbudet på sätt i förslaget

skett skulle därjämte medföra svårigheter och olägenheter för det inhemska

affärslivet. Förbudet skulle sålunda drabba en mängd bolag, som

hade sin huvudsakliga verksamhet föriagd till helt andra områden än det,

varom här vore fråga. Härjämte påpekade lagrådet, att då enligt förslaget

de aktier, som förbudet skulle avse, icke skulle förses med någon påskrift

härom, det vid fråga om förvärv av aktie mången gång skulle möta stora

svårigheter att åvgöra, huruvida aktien vore underkastad förbudet eller ej.

Förbudet syntes således åtminstone för det dåvarande icke böra avse överlåtelse

av aktie och beträffande fartyg eller fartygsandel icke gälla överlåtelse

till annan än utlänning. Skulle framdeles behov yppas att utsträcka

förbudet, borde givetvis denna fråga då upptagas till förnyad omprövning.

På grund av dessa utav lagrådet uttalade betänkligheter mot den

föreslagna utsträckningen av förbudet kom den nådiga propositionen i

ämnet icke att innehålla förbud jämväl mot försäljning av, bland annat,

aktier i bolag, som äger fartyg eller andel däri.

I sin skrivelse till Kungl. Maj:t i anledning av propositionen

uttalade riksdagen, att frågan om förbud jämväl mot försäljning till utlänning

av aktier i bolag, som äger fartyg eller andel däri, vore värd sorgfälligt

beaktande. Enligt riksdagens mening talade vissa skäl med ej

ringa styrka till förmån för överlåtelseförbudets utsträckande åtminstone

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. projiosition nr 99.

11

till aktier i verkliga rederibolag. Emellertid skulle ett upptagande för det

dåvarande av denna ingalunda lättlösta fråga säkerligen verka fördröjande

å lagförslagets behandling i övrigt, och hade riksdagen redan av denna

anledning måst avstå från att söka i detta sammanhang åstadkomma ett

fullständigande av lagförslaget i antydd riktning. Riksdagen ville dock

giva uttryck åt sin förhoppning, att Kungl. Maj:t koinme att oavlåtligt

uppmärksamma hithörande förhållanden och taga det initiativ, vartill omständigheterna

kunde föranleda.

Med anledning härav må nämnas, alt de förhållanden på sjöfartsnäringens

område, vilka beröra denna fråga, alltjämt varit föremål för

synnerlig uppmärksamhet från statsmyndigheternas sida.

I en till Kungl. Maj:t den 16 oktober 1916 inkommen, den 12

oktober 1916 dagtecknad framställning anförde statens handelskommission

härom:

Till statens handelskommissions kännedom har kommit, hurusom å senare

tid aktiemajoriteter i svenska fartygsägande bolag i avsevärd utsträckning försålts

till utlandet; sådana försäljningar synas för övrigt alltjämt äga rum eller planeras.

I norska tidningar förekomma allt som oftast annonser, där inbjudan sker till

aktieteckning i bolag, som skola från Sverige förvärva tonnage, och i åtskilliga

fall framhålles därjämte såsom en med delägareskapet i det blivande bolaget förenad

särskild förmån, att fartygen fortfarande skola segla under svensk flagg.

Visserligen innehåller gällande lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse

av svenskt fartyg eller andel däri samt mot tids befraktning av fartyg icke förbud

för utlänning att förvärva aktier i svenska fartygsägande bolag. Men det torde

vara uppenbart, att nämnda lags syfte varder förfelat genom transaktioner av

här angivet slag.

Efter att hava berört vad vid denna frågas behandling inför Kungl.

Maj:t, hos lagrådet och i riksdagen förekommit yttrade handelskommissionen

vidare:

Enligt kommissionens mening synas förhållandena, sådana de utvecklat sig,

göra behovet trängande av åtgärder från det allmännas sida, varigenom förhindras,

att den faktiska äganderätten till fartyg på sätt här framhållits övergår i utländsk

ägo.

I gällande lagstiftning rörande förbud mot fortskaffande av gods med svenskt

fartyg mellan utrikes orter samt mot svenskt fartygs tidsbefraktning av och upplåtande

med nyttjanderätt åt utlänning har man visserligen ett medel, varigenom

ett i utländsk ägo övergånget eller under utländskt inflytande kommet maskindrivet

fartyg, ägande en bruttodräktighet av tvåhundra registerton eller däröver,

i allt fall icke undandrages fraktfart, som berör Sverige.

Den befogenhet, som sålunda tillkommer svensk statsmyndighet att reglera

under svensk flagg bedriven sjöfart, torde emellertid icke vara tillfyllest för att

verksamt förhindra ett tillvägagångssätt av ovan antydd art och detta så mycket

mindre, som man tillsvidare saknar möjlighet att utöva en verksam kontroll över

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

att i sistnämnda förbudslagar stadgade bestämmelser efterlevas, en omständighet,

som föranlett kommissionen att i särskild skrivelse den 5 innevarande oktober

hos Eders Kung]. Maj:t anhålla om vissa författningsbestämmelser rörande sådan

kontroll.

Kommissionen får med anledning härav och under åberopande av vad ovan

anförts framhålla den synnerliga vikten av att förhållandena på ifrågavarande

område göras till föremål för en ytterligare reglering.

På grund av nådig remiss har kommerskollegium över denna framställning

avgivit underdånigt utlåtande av den 29 november 1916, därvid

kollegium förmälte sig hava funnit anledning att på samma gång något

behandla vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Detta kommerskollegii utlåtande är av följande lydelse:

Den gällande lagstiftningen mot fartygsöverlåtelser till utlandet samt mot

användning av svenska fartyg i fraktfart mellan utländska hamnar torde bava

haft ett tvåfaldigt syfte, nämligen dels att med avseende å möjligen uppkommande

behov av handelsflottans fartyg för statsändamål förhindra, det svenskt

fartygstonnage må kunna undandragas de svenska statsmyndigheternas förfoganden,

dels ock att i den svenska sjöfartsnäringens intresse trygga handelsflottans bibehållande

i svensk ägo. Såvitt det genom lagstiftning av ifrågavarande slag överhuvud

varit möjligt, torde av dessa syften det förstnämnda hittills kunna anses

uppnått, och jämväl det sistnämnda syftet synes i övervägande grad vara vunnet.

Kollegium har emellertid i likhet med handelskommissionen varit i tillfälle

att iakttaga, huruledes svenska fartyg i särskilda fall bragts under utländskt inflytande

under omständigheter, som icke medgivit tillämpning av lagen om förbud

i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri samt mot tidsbefraktning

av fartyg den 6 mars 1916 samt lagen den 8 juli 1916 om utsträckt

tillämpning av nämnda lag, jämte de med stöd av dessa lagar utfärdade nådiga

förordningarna av den 6 mars och den 8 juli 1916.

Sålunda hava utlänningar förvärvat aktiemajoritet i svenska fartygsägande

aktiebolag och därigenom skaffat sig den med äganderätten förbundna förfoganderätten

över bolagens fartyg, ehuru i formellt hänseende dessa fartyg fortfarande

kvarbliva i svensk ägo och bibehålla rätten att föra svensk flagga. Detta förfärande

låter sig nämligen förena med 1 § sjölagen, men innebär uppenbarligen

ett kringgående av den åsyftade lagstiftningen, såvitt med densamma avsetts att

i den svenska sjöfartsnäringens intresse bibehålla det nationella tonnaget i svensk

ägo. Å andra sidan medgiver avfattningen av 1 § sjölagen, att åt ett utländskt

fartyg kan genom överlåtelse till ett svenskt aktiebolag, vars aktier nästan fullständigt

ägas av utlänningar, beredas möjlighet att föra svensk flagga med rättighet

till det skydd och de förmåner, som tillkomma svenskt fartyg, utan att

således därför ens kunde behövas mera än att en enda aktie i bolaget innehades

av svensk undersåte, något som väl också får anses vara ett missförhållande.

Härvid bör emellertid ej lämnas oanmärkt, att i dessa med rätten att föra svensk

flagga förbundna fall fartygen ingalunda undandragas ett sådant förfogande från

svenska statsmyndigheters sida, som avses med ovanberörda lagar och förordningar

av den 6 mars och den 8 juli 1916.

Ett annat tillvägagående, varigenom utlänning — visserligen på ett sätt,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr i)i).

Som förutsätter en överträdelse av omförmälda förbud, men som lätt undgår upptäckt

och därigenom laga beivran — förvärvat bestämmanderätt över svenskt tonnage

med möjlighet att fortfarande, om ock obehörigen, kunna nyttja detsamma

under den svenska flaggans skydd, har bestått däri, att utlänning vid förvärv

genom överlåtelse av svenskt fartyg med överlåtaren eller annan svensk undersåte

träffat överenskommelse, att denne skulle, trots överlåtelsen, i den utländske ägarens

ställe utgiva sig såsom ägare av fartyget. Det har ävenledes förekommit,

att avtal ingatts, varigenom äganderätten till utländskt fartyg endast skenbart

övergått till svensk undersåte, som varit villig att utgiva sig såsom fartygets

ägare. Angående förändring i äganderätten till fartyget göres i de förra fallen

antingen alls ingen anmälan till fartygsregistret eller ock en medvetet oriktig

sådan, i de senare fallen en medvetet oriktig anmälan. Fartyget får i varje händelse

åtnjuta förmånen att segla under svensk flagga, på samma gång som möjlighet

förefinnes för dess nyttjande i rent utländska, törhända mot Sveriges intressen

stridande, syften. Om transaktioner av nu nämnda slag lagligen beivras,

är, såvitt angår den svenske överlåtaren, denne otvivelaktigt förfallen till straff

enligt gällande lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel

däri samt mot tidsbefraktning av fartyg. Beträffande åter den, som på sätt ovan

anförts falskeligen uppträder såsom ägare av till utlänning överlåtet eller utlänning

i verkligheten fortfarande tillhörigt fartyg, torde under vanliga omständigheter

handlingen icke fälla under strafflagens bestämmelser, och den uti resp. § 34

eller § 35 i nådiga förordningen angående registrering av svenska fartyg den 18

oktober 1901 stadgade påföljd för underlåten eller medvetet oriktig anmälan till

fartygsregistret är alltför lindrig för att kunna anses utgöra ett tillräckligt verksamt

hinder mot ett dylikt förfärande.

Vidkommande frågan om utlänningars förvärv av aktier i svenska fartygsägande

aktiebolag synas ifrågavarande förhållanden kunna regleras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad det inom finansdepartementet utarbetade, av lagrådet

sedermera granskade förslag till lag om förbud i vissa fäll mot förvärv av fartyg

eller andel däri eller av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, i

sådant avseende innehåller. Dock föreställer sig kollegium det vara tillräckligt,

att förbudet begränsas till att avse allenast sådana aktiebolag, som bedriva verklig

rederirörelse, och att alltså förbudet icke må bliva tillämpligt å aktiebolag,

vilka hava helt annat föremål för sin verksamhet, men ändock för verksamhetens

bedrivande äro i behov av ett eller flera fartyg. Vid utarbetande av erforderliga

detaljbestämmelser, såsom föreskrifter rörande påskrift å aktiebrev in. in., torde

lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag den 30 maj 1916 kunna lämpligen tjäna såsom förebild.

Vad den andra gruppen av ovan omförmälda missförhållanden beträffar,

torde desamma icke kunna på ett verksamt sätt stävjas, med mindre för här

åsyftade fäll såväl underlåtenhet att till fartygsregistret anmäla förändring i

äganderätten till fartyg som ock medvetet lämnande av oriktig uppgift i dylik

anmälan göras till föremål för en verkligt effektiv strafflagstiftning.

I detta samband må även såsom ett missförhållande ä ifrågavarande område

framhållas, att den i senare punkten av 1 § sjölagen uppställda fordran, att »huvudredare»

skall alltid vara bosatt här i riket, kan göras gällande blott i fråga

om fartyg tillhörigt partrederi och således ej beträffande fartyg, som tillhör en

ensam, visserligen svensk, men i utlandet boende och således törhända för utländ
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

ska, till och med mot Sveriges egna stridande, intressen verkande, fysisk person.

Exempel på dylikt missförhållande hava kommit till synes. En ändring härutinnan

torde även av andra grunder vara påkallad, åtminstone därhän, att ensam

ägare av svenskt fartyg, vilken icke är bosatt här i riket, skall hava ett i riket

bosatt ombud, som är svensk undersåte.

Ett annat missförhållande kan ock anses bestå däri, att enligt svensk lag

hinder icke möter för fartygsägande handelsbolag att hava prokurist, som är utländsk

medborgare.

Kollegium hemställer om åtgärders vidtagande därhän, att ovan antydda

missförhållanden varda, i den mån sig göra låter, undanröjda genom ytterligare

lagstiftning. Därvid torde tillika förtjäna att tagas under övervägande, huruvida

ej den i 1 § sjölagen beträffande partrederi fastslagna principen om delaktighet

för utlänningar i svenskt fartyg till högst en tredjedel därav må medelst

ändring av sagda lagrum och med lämpliga övergångsbestämmelser genomföras

även i avseende å ägandet av aktier i aktiebolag, som är ensam ägare till fartyg

eller ägor lott i fartyg.

Åt den nya lagstiftningen bör — frånsett ifrågasatt förbud för utlänning

att över huvud taget förvärva aktie i aktiebolag, vilka här avses — förlänas eu

mera stadigvarande karaktär, helst som ovan berörda missförhållanden äro, med

nyssnämnda undantag, av beskaffenhet att kunna göra sig kännbara icke blott

vid krig eller krigsfara, vari riket må befinna sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden utan även under normala tider.

Slutligen torde det även kunna ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligt

att åt stadgandena mot lagstridigt förfarande i åsyftade fall vid överlåtelse

av fartyg, fartygslotter och aktier i aktiebolag av angivna slag, även åt de i

nämnda lagar av den 6 mars och den 8 juli 1916 intagna stadganden, bereda

ökad effektivitet genom införande av rätt för åklagare och angivare till andel i

böter och förbrutet gods eller utdömd ersättning för sådant gods. Dock synes

med hänsyn till de stora värden, varom här merendels är fråga, andelen av förbrutet

gods eller ersättning därför ej böra sättas högre än till en mindre kvotdel

och i varje fall ej överstiga en viss utsatt maximigräns.

Enligt vad jag under hand inhämtat, har kommerskollegium fäst

justitiekanslersämbetets uppmärksamhet särskilt å tre fall, då utlänningar

skulle åtkommit svenska fartyg medelst någon form av aktieförvärv.

I ett av dessa fall har det efter verkställd undersökning synts justitiekanslersämbetet

framgå, att åtgärder vidtagits i ändamål att kringgå bestämmelserna

i lagen om förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt

fartyg eller andel däri samt mot tidsbefraktning av fartyg den 6 mars

1916 och därmed sammanhängande författningar, men har justitiekanslersämbetet

ansett vad som förekommit icke kunna enligt nu gällande lagstiftning

medföra ansvar. I fråga om det andra fallet har, sedan —

synbarligen med anledning av de på justitiekanslersämbetets föranstaltande

igångsatta undersökningarna — betänkligheter rörande lagligheten av den

ifrågasatta överlåtelsen uppstått, avtalet återgått och ärendet på grund

härav ej föranlett åtgärd. Det tredje fallet har däremot lett till åtal,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr i)!).

men hav första instansens i dagarna meddelade utslag utfallit i för svaranden

friande riktning.

Det sagda torde vara tillräckligt för att framhålla den synnerliga

angelägenheten av att åtgärder med det snaraste vidtagas till förhindrande,

att genom transaktioner med aktier den svenska handelsflottan i ännu

större utsträckning, än som redan skett, bringas under utländskt inflytande.

I sitt nyss återgivna utlåtande har kommerskollegium tillika fäst uppmärksamheten

å en del andra sjöfartsnäringen berörande missförhållanden,

vilka kommit till synes i synnerhet under det rådande krigstillståndet

och därmed sammanhängande omständigheter. Dessa missförhållanden hava

möjliggjorts därigenom, att den gällande lagstiftningen icke lägger tillräckligt

verksamma hinder i vägen för utlänningar att med eller utan medverkan

av svenska medborgare skaffa sig inflytande över svenskt tonnage,

och synas över huvud taget vara av så allvarlig art, att frågan om ett

ingripande från statsmakternas sida mot desamma väl förtjänar att övervägas.

En fullt verksam lagstiftning till stävjande av nyssberörda missförhållanden

torde emellertid ej kunna genomföras utan en föregående, rätt

grundlig utredning. Med hänsyn till den knappa tid, som för närvarande

står till buds för verkställande av en dylik utredning, ävensom därtill,

att ändringar i sjölagen på grund av denna lags i allmänhet internationellt-skandinaviska

karaktär helst torde böra vidtagas i samverkan med de

båda övriga skandinaviska länderna, har jag ansett lämpligast att med åtgärder

med hänsyn till den av kollegium i nu antydda avseenden ifrågasatta

lagstiftning må tills vidare anstå.

I enlighet med nu uttalade synpunkter har jag låtit inom departementet

utarbeta ett förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse

av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv

av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri; och torde nämnda

förslag få såsom bilaga fogas till detta protokoll.

Den nya lagen skulle ersätta nämnda lag av den 6 mars 1916 och

lagen av den 8 juli 1916 om utsträckt tillämpning av den förra lagen.»

Sedan departementschefen redogjort för förslagets innehåll, anförde

han vidare:

»Såsom motivering särskilt för vissa delar av förslaget, som icke

överensstämma med den föregående lagstiftningen på området, må följande

framhållas.

I åtskilliga delar har lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva

fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag den 30 maj 1916

tjänat som förebild.

Det har funnits säkrast att'', såsom skett i 1916 års ursprungliga,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majtis nåd. proposition nr 99. f]

inom finansdepartementet utarbetade förslag till lag om förbud i vissa fall

mot förvärv av fartyg m. m., utsträcka förbudet till att omfatta även överlåtelse

av fartyg eller fartygsandel till sådana svenska rättssubjekt, i avseende

å vilka förelinnes särskild fara för utländskt inflytande.

Då, beträffande aktier i här åsyftade svenska aktiebolag, det torde

vara omöjligt att finna en fullt exakt formulering, varigenom endast verkliga

rederibolag träffades av förbudet, har i stället använts den avfattning,

som återfinnes i 1 § 2, därvid iakttagits, att aktiebolag, som icke har till

föremål för sin verksamhet att idka rederirörelse, skulle hänföras under

bestämmelsen endast såsom ägare till någorlunda avsevärt fartyg eller till

andel däri; och har en minimigräns av 100 registertons bruttodräktighet

härvid funnits skäligt avvägd.

Att införa bestämmelser om att de aktiebrev, som genom meddelat

förordnande äro underkastade inskränkning i förfoganderätten till desamma,

skola förses med påskrift härom, har icke ansetts lämpligt. Då förevarande

lagstiftning endast är av tillfällig natur, skulle dylik påskrift få giltighet

sannolikt blott för någon kortare tid, och det skulle vid dennas utgång

bliva förenat med vissa svårigheter att få dylika aktiebrev försedda med

anteckning om inskränkningens upphörande.

Enligt sista stycket i 1 § skulle Konungen äga bemyndiga annan

att under den tid, förordnandet gäller, giva lov ej blott till upplåtelse av

fartyg till nyttjande eller genom tidsbefraktning utan även i fråga om överlåtelse

av fartyg, andel däri och av aktie samt till teckning av aktie.

Detta har föreslagits med hänsyn till den ökade arbetsbörda, som den

ifrågasatta utsträckningen av förbudet skulle komma att medföra.

Kommerskollegii hemställan om andel i böter in. in. åt åklagare och

angivare har så till vida beaktats, att sådan andel skulle tillfalla akfagaren.

Bestämmelsen härom har enahanda innehåll som motsvarande stadgande i

lagen angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor

m. in. den 17 april 1916.»

Föredraganden hemställde härefter, att ärendet måtte för vidare behandling

överlämnas till justitiedepartementet.

Härutinnan instämde statsrådets övriga ledamöter,

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lämna bifall.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

17

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse

av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg

eller andel däri.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den mån

så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare förordna,

1. att svenskt fartyg eller andel däri ej må överlåtas till utlänning

eller till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller

till annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar

till mer än en tredjedel är i utländsk ägo,

2. att aktie i svenskt aktiebolag, som har till föremål för sin verksamhet

att idka rederirörelse eller som, utan att dess verksamhet har sådant

föremål, äger fartyg, vars bruttodräktighet uppgår till etthundra registerton

eller därutöver, eller andel i sådant fartyg, ej må genom teckning eller

överlåtelse förvärvas av utlänning eller av svenskt aktiebolag, som under

1 är nämnt, samt

3. att avtal, varigenom utlänning erhåller nyttjanderätt till svenskt

fartyg eller sådant fartyg tidsbefraktas av utlänning, ej må slutas för

obestämd tid eller för längre tid än sex månader eller för tid, som tillsammans

med den, under vilken fartyget efter den 6 mars 1916 varit av

utlänning nyttjat eller tidsbefraktat, överstiger sex månader, och att där

svenskt fartyg efter den 6 mars 1916 varit på grund av ett eller flera

avtal under sex månader nyttjat eller tidsbefraktat av utlänning, fartyget

ej vidare må till nyttjande eller genom tidsbefraktning åt utlänning upplåtas.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 82 käft. (''Nr 99.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

Till överlåtelse, teckning eller upplåtelse, som ovan sägs må dock

under tid, då sådant förordnande gäller, Konungen eller den Konungen

därtill bemyndigar förut giva lov.

2 §•

Förordnande, varom i 1 § stadgas, medföre ej inskränkning i rätt,

som nedan i denna § sägs:

rätten att överlåta sådan andel i fartyg, som vid den tid, från vilken

förordnandet äger tillämpning, är i utlännings ägo, eller aktie, som vid

samma tid tillhör utlänning,

rätten för utlänning, som vid nämnda tid har nyttjanderätt till

fartyg eller är tidsbefraktare därav, att överlåta den honom sålunda tillkommande

rätt,

rätten att teckna eller överlåta aktie i aktiebolag, vars aktiebrev må

ställas till innehavaren,

aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier

i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som vid den tid, från

vilken förordnandet äger tillämpning, enligt bolagsordningen må tillkomma

aktieägare, eller som, där någon under tiden för förordnandets giltighet

annorledes än genom teckning eller överlåtelse bekommit'' aktie, vid tiden

härför enligt bolagsordningen var förenad med aktien.

O CD CD

3 §•

Utfärdas under tid, då förordnande enligt 1 § gäller, teckningslista

för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt förordnandet ej må genom

teckning eller överlåtelse förvärvas av utlänning eller annan, som i 1 § 1

är nämnd, skall teckningslistan innehålla erinran härom.

Lag samma vare, där under sngda tid aktiekapitalet i sådant bolag

ökas medelst nj^ aktieteckning och teckningsrätt därvid tillkommer annan

än aktieägare.

4 §•

Sker i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats, överlåtelse

av fartyg eller andel däri eller teckning eller överlåtelse av aktie, eller

slutes i strid mot sådant förordnande avtal, varigenom utlänning erhåller

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:t» nåd. proposition nr 99. 19

nyttjanderätt till fartyg eller fartyg tidsbefraktas av utlänning, vare det,

utan verkan.

5 §.

Har, enligt vad i 4 § sägs, fartyg eller andel däri överlåtits eller

avtal slutits, varigenom utlänning erhållit nyttjanderätt till fartyg eller

fartyg tidsbefraktats av utlänning, straffes överlåtaren eller den, som med

utlänningen slutit avtalet, med böter från och med fem till och med tjugutusen

kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.

Till samma straff vare ock vid överlåtelse av aktie, enligt vad i 4 §

är nämnt, överlåtaren förfallen, där överlåtelsen gällt aktie i aktiebolag,

som enligt bolagsordningen har till föremål för sin verksamhet att idka

rederirörelse, eller överlåtaren vetat eller bort veta att överlåtelsen eljest

ägt rum i strid mot det meddelade förordnandet. Sker överlåtelse av

aktie genom köp eller byte, och är sådant fäll för handen, att enligt bestämmelserna

om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

annan än överlåtare skall upprätta avräkningsnota utan att dock skyldigheten

härtill åligger köpare, äge vad i denna § stadgas om överlåtare tilllämpning

beträffande den, som det enligt nämnda bestämmelser åligger

att upprätta dylik nota.

Överlåten egendom skall, om så ske kan, tagas i beslag och dömas

förbruten. Kan beslag ej äga rum, varde överlåtaren förpliktad att utgiva

ett belopp, motsvarande egendomens värde. Den, som med utlänning slutit

avtal varom i första stycket sägs, varde dömd att utgiva betingat vederlag.

6 §•

Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista,

varde stiftare eller, där fråga är om ökning av aktiekapital, ledamot i

bolagets styrelse dömd till böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

7 §•

Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.

Av böter, som enligt denna lag ådöinas, så ock av vad den brottslige

enligt samma lag förbryter eller förpliktas utgiva tillfälle eu tredjedel,

dock högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.

Saknas tillgäng till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1917 och gäller till och med

den 30 april 1918. Förordnande, som meddelas enligt denna lag, må ej

äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga om

sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i 5 och 6

§§ sägs, skall vad där och i 7 § är stadgat fortfarande gälla.

Har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen den 6 mars 1916

angående förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel

däri samt mot tidsbefraktning av fartyg, slutits efter den 8 januari men

före den 7 mars samma år, eller har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen

den 8 juli 1916 angående förbud i vissa fall mot avtal om nyttjanderätt

åt utlänning till svenskt fartyg, slutits efter den 8 januari men

före den 19 juli samma år, och varder på grund av dylikt avtal, som ej

av Konungen godkänts, fartyg efter denna lags ikraftträdande avlämnat

till utlänning, äge vad i 5 § av denna lag stadgas motsvarande tillämpning,

och skall vad i 7 § av lagen är stadgat i tillämpliga delar gälla.

Varder förordnande om sådant förbud, som avtfes i 1 § 2 av denna

lag, vid lagens utfärdande meddelat, må Konungen jämväl föreskriva,

att där teckning eller överlåtelse, som enligt förordnandet ej må äga rum,

skett före lagens ikraftträdande men efter ingången av februari månad

1917, teckningen eller överlåtelsen skall vara utan verkan, om ej Konungens

godkännande därå sökes inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft,

och det sökta godkännandet varder av Konungen beviljat.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

21

Utdrag av protokollet över justitiedeparternentsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 26 januari 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Frijs,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde, efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, ett inom sistnämnda

departement utarbetat och, enligt Kungl. Maj:ts beslut denna dag,

för vidare behandling till justitiedepartementet överlämnat förslag till lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse

av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg

eller andel däri; och hemställde departementschefen, att lagrådets

utlåtande över nämnda förslag, som var av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen angivna ändamål

inhämtas. genom utdrag av protokollet samt att utdrag av finansdepartementets

i ärendet hållna protokoll måtte få åtfölja remissen till lagrådet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter bitrådda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 99.

23

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse

av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg

eller andel däri.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den mån

så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare förordna,

1. att svenskt fartyg eller andel däri ej må överlåtas till utlänning

eller till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller

till annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar

till mer än en tredjedel är i utländsk ägo,

2. att aktie i svenskt aktiebolag, som har till föremål för sin verksamhet

att idka rederirörelse eller som, utan att dess verksamhet har

sådant föremål, äger fartyg, vars bruttodräktighet uppgår till etthundra

registerton eller därutöver, eller andel i sådant fartyg, ej må genom teckning

eller överlåtelse förvärvas av utlänning eller av svenskt aktiebolag,

som under 1 är nämnt, samt

3. att avtal, varigenom utlänning erhåller nyttjanderätt till svenskt

fartyg eller sådant fartyg tidsbefraktas av utlänning, ej må slutas för

obestämd tid eller för längre tid än sex månader eller för tid, som tillsammans

med den, under vilken fartyget efter den 6 mars 1916 varit av

utlänning nyttjat eller tidsbefraktat, överstiger sex månader, och att där

svenskt fartyg efter den 6 mars 1916 varit på grund av ett eller flera

avtal under sex månader nyttjat eller tidsbefraktat av utlänning, fartyget

ej vidare må till nyttjande eller genom tidsbefraktning åt utlänning upplåtas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

Till överlåtelse, teckning eller upplåtelse, som ovan sägs, må dock

under tid, då sådant förordnande gäller, Konungen eller den Konungen

därtill bemyndigar förut giva lov.

2 §•

Förordnande, varom i 1 § stadgas, medföre ej inskränkning i rätt’

som nedan i denna § sägs:

rätten att överlåta sådan andel i fartyg, som vid den tid, från vilken

förordnandet äger tillämpning,’ är i utlännings ägo, eller aktie, som vid

samma tid tillhör utlänning,

rätten för utlänning, som vid nämnda tid har nyttjanderätt till

fartyg eller är tidsbefraktare därav, att överlåta den honom sålunda tillkommande

rätt,

rätten att teckna eller överlåta aktie i aktiebolag, vars aktiebrev må

ställas till innehavaren,

aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier

i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som vid den tid, från

vilken förordnandet äger tillämpning, enligt bolagsordningen må tillkomma

aktieägare, eller som, där någon under tiden för förordnandets giltighet

annorledes än genom teckning eller överlåtelse bekommit aktie, vid tiden

härför enligt bolagsordningen var förenad med aktien.

3 §.

Utfärdas under tid, då förordnande enligt 1 § gäller, teckningslista

för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt förordnandet ej må genom

teckning eller överlåtelse förvärvas av utlänning eller annan, som i 1 § 1

är nämnd, skall teckningslistan innehålla erinran härom.

Lag samma vare, där under sagda tid aktiekapitalet i sådant bolagökas

medelst ny aktieteckning och teckningsrätt därvid tillkommer annan

än aktieägare.

4 §•

Sker i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats, överlåtelse

av fartyg eller andel däri eller teckning eller överlåtelse av aktie, eller

slutes i strid mot sådant förordnande avtal, varigenom utlänning erhåller

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99. 25

nyttjanderätt till fart}"" eller fartyg tidsbefraktas av utlänning, vare det

utan verkan.

5 §.

H*r, enligt vad i 4 § sägs, fartyg eller andel däri överlåtits eller

avtal slutits, varigenom utlänning erhållit nyttjanderätt till fartyg eller

fartyg tidsbefraktats av utlänning, straffes överlåtaren eller den, som med

utlänningen slutit avtalet, med böter från och med fem till och med tjugutusen

kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.

Till samma straff vare ock vid överlåtelse av aktie, enligt vad i

4 § är nämnt, öveilåtaren förfallen, där överlåtelsen gällt aktie i aktiebolag,

som enligt bolagsordningen har till föremål för sin verksamhet att

idka rederirörelse, eller överlåt aren vetat eller bort veta att överlåtelsen

eljest ägt rum i strid mot det meddelade förordnandet. Sker överlåtelse

av aktie genom köp eller byte, och är sådant fall för handen, att enligt

bestämmelserna om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

annan än överlåtare skall upprätta avräkningsnota utan att dock skyldigheten

härtill åligger köpare, äge vad i denna § stadgas om överlåtare

tillämpning beträffande den, som det enligt nämnda bestämmelser åligger

att upprätta dylik nota.

Överlåten egendom skall, om så ske kan, tagas i beslag och dömas

förbruten. Kan beslag ej äga rum, varde överlåtaren förpliktad att utgiva

ett belopp, motsvarande egendomens värde. Den, som med utlänning slutit

avtal varom i första stycket sägs, varde dömd att utgiva betingat vederlag''

6 §•

Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista,

varde stiftare eller, där fråga är om ökning av aktiekapital, ledamot i

bolagets styrelse dömd till böter från och med fem till och med femhundra

krouor.

7 §•

Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.

Av böter, som enligt denna lag ådömas, så ock av vad den brottslige

enligt samma lag förbryter eller förpliktas utgiva tillfälle eu tredjedel,

dock högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmänna straftiagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 82 käft. (Nr 99.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1917 och gäller till och med

den 30 april 1918. Förordnande, som meddelas enligt denna lag, må ej

äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga om

sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i 5 och 6

§§ sägs, skall vad där och i 7 § är stadgat fortfarande gälla.

Har avtal, som ej är tillåtet eldigt förordningen den 6 mars 1916

angående förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel

däri samt mot tidsbefraktning av fartyg, slutits efter den 8 januari men

före den 7 mars samma år, eller har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen

den 8 juli 1916 angående förbud i vissa fall mot avtal om nyttjanderätt

åt utlänning till svenskt fartyg, slutits efter den 8 januari men

före den 19 juli samma år, och varder på grund av dylikt avtal, som ej

av Konungen godkänts, fartyg efter denna lags ikraftträdande avlämnat

till utlänning, äge vad i 5 § av denna lag stadgas motsvarande tillämpning,

och skall vad i 7 § av lagen är stadgat i tillämpliga delar gälla.

Varder förordnande om sådant förbud, som avses i 1 § 2 av denna

lag, vid lagens utfärdande meddelat, må Konungen jämväl föreskriva,

att där teckning eller överlåtelse, som enligt förordnandet ej må äga rum,

skett före lagens ikraftträdande men efter ingången av februari månad

1917, teckningen eller överlåtelsen skall vara utan verkan, om ej Konungens

godkännande därå sökes inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft,

och det sökta godkännandet varder av Konungen beviljat.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ÖB.

27

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd lördagen den

3 mars 1917.

Närvarande:

Justitieråden Gullstrand,

von Setii,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga .

o O

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

26 januari 1917, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg

eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i

aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.

Tillika hade till lagrådet överlämnats utdrag av protokollet över

linansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet berörda den

26 januari uti ifrågavarande ärende.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av kommerserådet Carl Malmén.

Förslaget föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda

ledamöter:

1 §-

Lagrådet:

Sista styckets innehåll torde böra upptagas i början af §:n, i samband

varmed dennas avfattning borde jämkas till likhet med upoställningen av

2 §. Härigenom bleve riktigare utsagt vad Konungens förordnande må

innefatta, och tillika vunnes att, i överensstämmelse med vad i 4 § skett,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

redan själva aktieteckningen och överlåtelsen av aktie komme att angivas

såsom icke tillåtna. Iakttages vad sålunda blivit erinrat, torde någon

jämkning böra ske även i 3 §.

Vad konungen äger förbjuda angives beträffande fartyg eller andel

däri såsom överlåtelse, men såvitt angår nyttjanderätt till fartyg eller tidsbefraktning

därav såsom avtal. I överensstämmelse härmed äro även 4 och

5 §§ avfattade, medan den mot sistnämnda båda §§ svarande bestämmelsen

i lagen den 6 mars 1916 jämväl i fråga om fartyg eller andel däri begagnar

uttrycket avtal. När detta ord i förslaget undvikits, lärer det skett

för att även gåva av fartyg eller fartygsandel må träffas av lagens stadganden.

Emellertid synes förslagets avfattning kunna giva anledning till

den föreställningen att ett olovligt förfarande skulle, då det gäller fartygs

nyttjande eller befraktning därav, bliva straffbart på ett tidigare stadium

än då fråga är om äganderätten till fartyg eller fartygsandel. Då härtill

kommer att en upplåtelse eller överlåtelse utan vederlag låter tänka sig

även i fråga om nyttjanderätt eller rätt på grund av tidsbefraktning, torde

det vara lämpligt att lagtexten, såväl i nu förevarande § som i förslaget i

övrigt, beträffande dessa rättigheter använder i stället för avtal uttrycken

upplåtelse och överlåtelse.

Sista ledet i 1 § 3 synes såsom överflödigt och vilseledande böra

utgå. Det innefattar icke bemyndigande för Konungen att förbjuda något,

som ej redan är i första ledet utsagt, och kan genom sin formulering föranleda

den tolkning att en överlåtelse under de angivna omständigheterna

icke finge förbjudas.

2 §■

Lagrådet:

Ett. förordnande jämlikt lagen den 6 mars 1916 får, enligt dess 1 §

första stycket, ej utgöra hinder mot överlåtelse av »utlänning tillhörig

andel i fartyg.» Utlänning har således ovillkorlig rätt att överlåta sin

andel i svenskt fartyg, även om andelen var i svensk ägo då förordnande

jämlikt sagda lag trädde i tillämpning, medan svensk ägare till andel i

fartyg ej ens i det fall må fritt överlåta andelen, att den vid nämnda tid

tillhörde utlänning. I båda dessa avseenden är förslaget byggt på andra

grunder. Utlänning skall äga överlåta blott sådan fartygsandel, som var i

utlännings ägo redan vid den tid, då förordnande jämlikt 1 § vinner tilllämpning,

men å andra sidan skall dylik fartygsandel kunna fritt överlåtas

även av svensk ägare, som efter nämnda tid förvärvat densamma.

Mot den skärpning, som en lagstiftning i överensstämmmelse med förslaget

skulle i förra avseendet medföra, synes intet vara att erinra. Ett från
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kun yl. Maj:ts nåd proposition nr 99.

gående av gällande lags ståndpunkt, såvitt den innebär att överlåtelse

från svensk till utlänning städse faller under förbudet, torde däremot icke

vara att tillråda. Den ovillkorliga rätt till överlåtelse av fartygsandel, som

förslHget för visst fall tillerkänner svensk ägare, strider mot och skulle

möjliggöra ett kringgående av den även i förslaget upprätthållna regeln

att helt fartyg, vilket under förbudstiden övergått från utländsk till svensk

ägo, icke må åter överlatas till utlänning. Det hemställes alltså och då

anledning att behandla överlåtelse av aktie annorlunda än överlåtelse av

fartygsandel icke lärer förefinnas, att den rätt att överlåta, varom främst

talas i 2 §, måtte, till likhet med vad samma § stadgar om överlåtelse av

nyttjanderätt m. in., inskränkas till en rätt för utlänning.

Enligt förslaget skall utlänning endast i det. fall äga att överlåta sin

nyttjanderätt till fartyg eller sin rätt på grund av tidsbefraktning, att berörda

rätt tillkom just honom redan vid den tid, då förordnande jämlikt

1 § träder i tillämpning. Har rätten efter samma tid bytt ägare, är alltså

befogenheten att överlåta utesluten, även om rätten allijämt befunnit sig

i utlännings hand. Denna begränsning, som avviker ej blott från gällande

rätt utan även från vad som är föreslaget beträffande överlåtelse av fartygsandel,

synes vara snävare än skäligen kan anses påkallat. Anmärkas

må ock att förslagets ordalag inbjuda till den säkerligen ej avsedda tydning

att en nyttjanderätt eller rätt på grund av tidsbefraktning, som väl

är vid nyss omförmälta tid utlänning tillförsäkrad, men först senare må

av honom utövas, icke skulle få av utlänning överlåtas fritt.

4 §•

Justitieråden von Seth och Wedberg samt regeringsrådet PlantingGyllenbåga:
Enligt

förevarande § skall aktieteckning, som sker i strid mot ett

enligt 1 § meddelat förordnande, vara utan verkan. Det kan emellertid

tänkas, att det oaktat aktiebrev kan komma att utgivas till obehörig tecknare,

antingen till följd därav att vederbörande vid tiden för aktiebrevets

utgivande saknar kännedom om tecknarens obehörighet eller rent av i

trots av förordnandet, och det synes vara en brist hos förslaget, att detsamma

icke innehåller någon bestämmelse om verkan därav. Nära till

hands ligger väl antagandet, att förslaget utgått ifrån såsom självklart,

att även sålunda utfärdade aktiebrev skola vara utan verkan, men då

borde också förslaget hava upptagit bestämmelser till beredande av trygghet,

att ett dylikt förhållande komme till synes i de upplysningar om

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.

aktiekapitalets storlek och antalet aktier, som skola finnas tillgängliga hos

vederbörande registreringsmyndighet. Nu kan emellertid ifrågasättas, om

överhuvudtaget sådana bestämmelser kunna göras fullt betryggande. Särskilt

vanskligt skulle det säkerligen bliva att på denna väg avvärja följderna

av en brottslig samverkan mellan en bolagsstyrelse och obehöriga

tecknare. En mindre betänklig utväg att i förevarande hänseende trygga

lagens effektivitet vore det säkerligen, om det stadgades, att ett sålunda

utgivet aktiebrev icke finge medföra någon rätt i bolaget, så länge detsamma

fortfarande vore i den obehörige tecknarens eller annan obehörig

innehavares hand, men aktiebrevets giltighet i övrigt lämnades oförkränkt.

Förutom att sålunda aktiekapitalets storlek och antalet aktier bleve oberörda

av det inträffade skulle man härigenom vinna den dubbla fördelen

att dels kraftigare afskräcka obehöriga tecknare, då dem ju skulle berövas

varje utsikt att från vederbörande bolag återfå vad de inbetalt å av dem

tecknade aktier, och dels undgå den osäkerhet i aktiehandeln, som skulle

bliva en följd därav att verkningslösa aktier kunde komma ut i rörelsen.

Justitierådet von Setli:

Ehuru otvivelaktigt avsett framgår det ej med full tydlighet av

§:ns lydelse, att även överlåtelse, upplåtelse eller aktieteckning, som sker

med åsidosättande av villkor, vilket föreskrivits vid meddelande av sådant

lov, som omtalas i 1 §, skall träffas av §:ns stadgande. Det lärer emellertid

kunna ifrågasättas, om ej en jämkning borde företagas i avfattningen till

undvikande av nämnda otydlighet. Företages en sådan jämkning i förevarande

§, lärer detta böra inverka även på avfattningen av följande §§.

5 §‘

Lagrådet:

Enligt förevarande § skall den, som i strid mot förordnande jämlikt

1 § överlåtit aktie i annat bolag än rederibolag, allenast i det fall straffas,

att han vetat eller bort veta det överlåtelsen ägt rum i strid mot förordnandet.

Då detta villkor för straffbarhet ej uppställts i fråga om överlåtelse

av fartyg, fartygsandel eller aktie i rederibolag, ligger det antagande

nära att förslaget, trots sin avfattning, icke åsyftar vetskap om annat

än att aktien var sådan, att den ej fick fritt överlåtas, och således lämnar

därhän vad överlåtaren haft eller bort hava sig bekant om förvärvarens

behörighet. Huruvida aktiekapitalet i ett svenskt bolag är, enligt vad

aktieboken utvisar, till mer än en tredjedel i utländsk ägo, är dock ett

vanskligt spörsmål. Ett misstag om förvärvarens nationalitet torde även

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj-.ta nåd. proposition nr 99.

stundom kunna vara fullt ursäktligt. En enhetlig regel beträffande all

överlåtelse och upplåtelse lärer därför böra givas och §:ns båda första

punkter i följd därav sammanslås till en. Med hänsyn särskilt till de

stränga påföljderna för den brottslige är det måhända icke olämpligt att

göra straff barheten beroende av att överlåtaren eller upplåtaren insett eller

bort inse det överlåtelsen eller upplåtelsen var jämlikt förordnandet förbjuden.

I varje fall torde hänvisningarna till 4 §, för vars tillämpning

vetskapen om åtgärdens otillåtlighet ju är fullständigt betydelselös, böra

utbytas mot ett angivande av att åtgärden skett i strid mot förordnande

enligt 1 §.

»Justitieråden von Seth och Wedberg samt regeringsrådet PlantinqGyllenhägn:
Vid

köp eller byte av aktie lärer överlåtaren i de flesta fall anlita

fondhandlare. Då denne måste antagas regelmässigt vara bättre än överlåtaren

i stånd att bedöma, om överlåtelsen är förbjuden eller ej, synes

det vara i sin ordning att ansvaret för överlåtelsen drabbar fondhandlaren.

Så till vida torde alltså stadgandet i andra punkten av andra stycket vila

på en riktig tanke. Genom det sätt, varpå stadgandet anknutits till de

bestämmelser om avräkningsnotas upprättande, som innefattas i förordningen

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, har stadgandet

emellertid blivit i hög grad dunkelt och svårtillämpligt och torde

såväl vid köp som vid byte kunna leda till resultat, som ej är lyckligt

och ej heller varit vid förslagets uppgörande avsett. Det hemställes fördenskull

att stadgandet måtte utbytas mot en föreskrift av innehåll, att

där överlåtelse av aktie skett genom köp eller byte och överlåta ren anlitat

sådan fondhandlare, som avses i nyssnämnda förordning, denne skall träda

i överlåtarens ställe i fråga om såväl ansvaret som den ytterligare påföljden.

Tillika synes kunna ifrågasättas om ej, där andre kontrahenten

är fondhandlare, han bör vara underkastad samma ansvar som överlåtare.

Slutligen må erinras att nu ifrågavarande bestämmelse lämpligen bör

avsluta §:n.

Justitierådet Gullstrand:

Den överlåtare av aktie i förevarande § under vissa fall medgivna

befrielse från ansvar och betalningsskyldighet torde böra omfatta jämväl

det fall, då avräkningsnota skall upprättas såväl av köpare som av annan

än säljare och köpare. I nämnda fall, som föreligger, då fondhandlare

köper för»,^gen räkning och säljaren företrädes av annan kommissionär än

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd proposition nr 99.

fondhandlare, lära ansvaret och betalningsskyldigheten böra drabba den,

som jämte köparen har skyldighet att upprätta avräkningsnota.

Justitierådet von Setli:

Stadgandet i sista stycket av förevarande §, att obehörigen överlåten

egendom, om så ske kan, d. v. s. om den ännu är åtkomlig för

svensk myndighet, skall tagas i beslag och dömas förbruten, är hämtat

från 2 § i lagen den 6 mars 1916. Därigenom att i förslaget intagits

även förbud mot vi»sa överlåtelser av aktier, skulle emellertid nämnda

stadgande komma att få en räckvidd, som måste väcka allvarliga betänkligheter.

Till följd av den större lätthet, med vilken aktier omsättas i

jämförelse med fartyg och fartygsandelar, kan det lätt komma att inträffa,

att en aktie, som en gång varit överlåten å obehörig förvärvare, innan

detta förhållande kommer till vederbörandes kännedom, hunnit växla ägare

mer än en gång, och till följd av det sätt, på vilket aktiecirkulationen

ofta äger rum, med blankoöverlåtelser, som ej ifyllas förrän det blir fråga

om införande i aktieboken eller att eljest göra gällande någon rätt på grund

av aktien, kan det komma att möta oöverstigliga svårigheter för en senare

förvärvare att även med bästa vilja vinna visshet, att icke hans fång föregåtts

av någon överlåtelse, som gör, att aktien i hans hand kan bliva

föremål för beslag. Att införa ett dylikt osäkerhetstilistånd i handeln

med aktier kan medföra oberäkneliga skador, helst som beslagsrätten ju

skulle komma att kvarstå även efter det lagen i allmänhet och med stöd

av densamma utfärdat förordnande upphört att gälla. En ändring i förslaget

i förevarande hänseende synes därför nödvändig.

I vilken riktning detta bör ske, kan däremot vara föremål för olika

meningar.

Ett sätt vore att helt undantaga aktier från beslagsrätten och i

stället stadga omedelbar skyldighet för den, som på grund av otillåten

överlåtelse av aktie gjort sig skyldig till ansvar enligt förevarande §, att utgiva

den överlåtna aktiens värde.

Ett annat sätt vore att begränsa beslagsrätten till att gälla allenast

så länjje den obehörigen överlåtna aktien fortfarande vore i den brottsliges

eller obehörig innehavares hand. Med anlitande av denna utväg vunnes,

att man icke uppoffrade den utsikt beslagsrätten giver att avhålla obehöriga

köpare från försök till förvärv, som förslaget avser att hindra.

Det kan till och med ifrågasättas, om icke en dylik inskränkning i

beslagsrätten borde införas för alla i förslaget avsedda fall av egendomsöverlåtelser.

Härför talar det förhållandet, att det överhuvudtaget förefaller

föga tilltalande och från synpunkten av det ändamål, förslaget avser

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu nåd. proposition nr 99.

SH

att förverkliga, onödigt att verkställa beslag, som här avses, sedan den

överlåtna egendomen ånyo kommit i sådan ägares hand, som enligt förslaget

skulle vara behörig att förvärva densamma.

Justitieråden Gullstrand och Wedberg samt regeringsrådet Plant ing - Gyllenbåga:

Åv de skäl justitierådet von Seth anfört torde vad förevarande

§ innehåller om beslag icke kunna få gälla beträffande aktie. Bäst synes

vara att ej i något fall låta aktie beslagtagas, utan stadga omedelbar skyldighet

att utgiva aktiens värde.

6 §■

Justitieråden von Seth och Wedberg samt regeringsrådet Planting - Gyllenbåga:

Såsom redan framhållits vid tal om förslagets 4 § kan det tänkas

att, ehuru aktieteckning enligt samma § är ogiltig, aktiebrev kan komma

att utgivas till den obehörige tecknaren. I den mån sådant sker under

förhållanden, som göra, att utgivaren måste anses hava insett eller bort

inse åtgärdens otillåtlighet, torde skäl saknas att, på sätt förslaget gör,

lämna densamma ostraffad. Däremot lärer, särskilt med hänsyn till bestämmelserna

i 26 § av gällande lag om aktiebolag angående undertecknande

av aktiebrev, straffhotet icke rimligen böra riktas mot annan än

styrelseledamot, med vars begivande aktiebrevet utgivits.

Vad angår straffet torde omständigheterna tala för ett något mildare

bedömande av den förseelse, varom här är fråga, än av förseelse, som avses

i 5 §. En straffskala av böter från och med 5 till och med 2 000 kronor

eller fängelse från och med en månad till och med ett år lärer i nu förevarande

hänseende kunna anses lämplig.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 82 käft. (Nr 99.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:t.s nåd. proposition nr 99.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 9 mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmälde

chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot lagrådets den 3

innevarande mars avgivna utlåtande över det den 26 sistlidna januari till

lagrådet remitterade förslaget till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse

av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot

förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.

Sedan föredragande departementschefen redogjort för utlåtandets innehåll,

anförde han följande.

»De av lagrådet eller dess flesta ledamöter ifrågasatta ändringarna i

det remitterade förslaget hava på skäl, som inom lagrådet angivits, synts

även mig lämpliga, och jag har därför låtit förslaget omarbetas i överensstämmelse

med vad sålunda inom lagrådet förordats.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr Hi).

;55

Föredragande departementschefen uppläste härefter det jämkade lagförslaget

och hemställde, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition, av

den lydelse bilaga vid detta prokoll utvisar.

Ur protokollet

Nils Berlin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:48 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall '' mot överlåtelse av fartyg eller andel däri ell s. 2 i texten
  2. LU 1917:19 Utlåtande i anledning av Kangl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fa s. 1 i texten