Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri
1917-03-09 · 35 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 31 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:99, Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
1
Nr 99.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg
eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot
förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel
däri; given Stockholms slott den 9 mars 1917.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om förbud i vissa fall mot
o O O C'' ö
överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock
mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.
Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Berndt Hasselrot.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 82 käft. (Nr 99.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
Förslag
till
Lag
om förbud i vissa fal! mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse
av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den mån
så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare förordna, att överlåtelse, upplåtelse
eller aktieteckning som nedan sägs ej må ske utan förut givet lov
av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigar:
1. överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri till utlänning eller
till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller till
annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar
till mer än en tredjedel är i utländsk ägo;
2. upplåtelse till utlänning av svenskt fartyg, till nyttjande eller genom
tidsbefraktning, för obestämd tid eller längre tid än sex månader eller tid,
som tillsammans med den, under vilken fartyget efter den 6 mars 1916
varit av utlänning nyttjat eller tidsbefraktat, överstiger sex månader,
så ock överlåtelse till utlänning av sådan nyttjanderätt till svenskt
fartyg eller sådan rätt på grund av tidsbefraktning därav;
3. teckning för utlänning eller svenskt aktiebolag, som under 1 är
nämnt, av aktie i svenskt aktiebolag, som har till föremål för sin verksamhet
att idka rederirörelse eller som, utan att dess verksamhet har sådant
föremål, äger fartyg, vars bruttodräktighet uppgår till etthundra
registerton eller därutöver, eller andel i sådant fartyg,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 99.
a
så ock överlåtelse av dylik aktie till utlänning eller svenskt aktiebolag,
som under 1 är nämnt.
2 §•
Förordnande, varom i 1 § stadgas, medföre ej inskränkning i rätt
som nedan sägs:
rätten för utlänning att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan
aktie, som vid den tid, från vilken förordnandet äger tillämpning, är i
utlännings ägo, eller sådan nyttjanderätt till fartyg eller rätt på grund
av tidsbefraktning, som vid samma tid tillkommer utlänning,
rätten att teckna eller överlåta aktie i aktiebolag, vars aktiebrev må
ställas till innehavaren,
aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier
i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,
den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som vid den tid, från
vilken förordnandet äger tillämpning, enligt bolagsordningen må tillkomma
aktieägare, eller som, där någon under tiden för förordnandets giltighet
annorledes än genom teckning eller överlåtelse bekommit aktie, vid tiden
härför enligt bolagsordningen var förenad med aktien.
do o
3 §•
Utfärdas under tid, då förordnande enligt 1 § gäller, teckningslista
för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt förordnandet ej må tecknas
av eller överlåtas till utlänning eller annan, som i 1 § 1 är nämnd, skall
teckningslistan innehålla erinran härom.
Lag samma vare, där under sagda tid aktiekapitalet i sådant bolag
ökas medelst ny aktieteckning och teckningsrätt därvid tillkommer annan
än aktieägare.
4 §■
Sker i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats, överlåtelse,
upplåtelse eller aktieteckning, vare det utan verkan.
Utgives efter sådan aktieteckning aktiebrev till obehörig tecknare,
medföre brevet, så länge det är i hans eller annan obehörig innehavares
hand, icke rätt i bolaget.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
5 §•
Har, i strid mot förordnande enligt 1 §, överlåtelse skett av fartyg,
andel däri eller aktie, eller fartyg upplåtits till nyttjande eller genom
tidsbefraktning, eller överlåtelse skett av nyttjanderätt eller rätt på grund
av tidsbefraktning, straffes överlåtaren eller upplåtaren, där han insett eller
bort inse att överlåtelsen eller upplåtelsen var jämlikt förordnandet förbjuden,
med böter från och med fem till och med tjugutusen kronor eller
fängelse från och med en månad till och med ett år.
Avsåg överlåtelsen fartyg eller andel däri, skall den överlåtna egendomen
tagas i beslag, om så kan ske, och dömas förbruten. Kan beslag
ej äga rum, eller gällde överlåtelsen aktie, skall överlåtaren förpliktas utgiva
ett belopp motsvarande egendomens värde. Den, som eljest förbrutit
sig som i första stycket sägs, varde dömd att utgiva betingat vederlag.
Sker överlåtelse av aktie genom köp eller byte och har överlåtaren
därvid anlitat sådan fondhandlare, som avses i bestämmelserna om särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, äge vad i denna §
är stadgat om överlåtare i stället tillämpning å fondhandlaren. År andre
kontrahenten fondhandlare, straffes ock han enligt vad i första stycket
om överlåtare sägs.
6 §•
Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista,
varde stiftare eller, där fråga är om ökning av aktiekapital, ledamot i
bolagets styrelse dömd till böter från och med fem till och med femhundra
kronor.
Utgives på grund av aktieteckning, som skett i strid mot förordnande
enligt 1 §, aktiebrev till utlänning eller annan, som i 1 § 1 är nämnd,
varde styrelseledamot, med vars begivande aktiebrevet utgivits och som
insett eller bort inse att teckningen jämlikt förordnandet var förbjuden,
straffad med böter från och med fem till och med tvåtusen kronor eller
fängelse från och med en månad till och med ett år.
7 §•
Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.
Av böter, som enligt denna lag ådömas, så ock av vad den brottslige
enligt samma lag förbryter eller förpliktas utgiva tillfälle en tredjedel,
dock högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmänna strafflagen.
Katigt. Maj du nåd. proposition nr 90.
5
Denna lag träder i kraft den 1 april 1917 och gäller till och med
den 30 april 1918. Förordnande, som meddelas enligt denna lag, må ej
äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga om
sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i 5 eller 6
§ sägs, skall vad i lagen är stadgat fortfarande gälla.
Har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen den 6 mars 1916
angående förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel
däri samt mot tidsbefraktning av fartyg, slutits efter den 8 januari men
före den 7 mars samma år, eller har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen
den 8 juli 1916 ajpg ående förbud i vissa fall mot avtal om nyttjanderätt
åt utlänning till svenskt fartyg, slutits efter den 8 januari men
löre den 19 juli samma år, och varder på grund av dylikt avtal, som ej
av Konungen godkänts, fartyg efter denna lags ikraftträdande avlämnat
till utlänning, äge vad i 5 § av denna lag stadgas motsvarande tillämpning,
och skall vad i 7 § av lagen är stadgat i tillämpliga delar gälla.
Varder förordnande om sådant förbud, som avses i 1 § 2 av denna
lag, vid lagens utfärdande meddelat, må Konungen jämväl föreskriva,
att där teckning eller överlåtelse, som enligt förordnandet ej må äga rum,
skett före lagens ikraftträdande men efter ingången av februari månad
1917, teckningen eller överlåtelsen skall vara utan verkan, om ej Konungens
godkännande därå sökes inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft,
och det sökta godkännandet varder av Konungen beviljat.
6
Kuugl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den
26 januari 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen statsrådet Vennersten anförde efter gemensam
beredning med chefen för justitiedepartementet:
»Den för vårt land så viktiga sjöfartsnäringen har ej undgått att
röna inflytande av det alltjämt pågående världskriget, och det har befunnits
angeläget att i möjligaste mån söka förebygga den ur flera synpunkter
betänkliga minskning av den svenska handelsflottan, som under den
rådande kristiden ägt rum. I anförande till statsrådsprotokollet den 28
januari 1916 upptog jag till närmare behandling frågan om åtgärder för
åstadkommande av provisoriskt förbud mot överlåtelser av svenska fartyg
till utlandet samt tillåter mig här hänvisa till vad därvid förekom och
som finnes återgivet i nådiga propositionen nr 43 av den 8 februari 1916
med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning
av svenskt fartyg eller andel däri.
Efter frågans behandling jämväl av lagrådet och riksdagen utfärdades
den 6 mars 1916 lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av
svenskt fartyg eller andel däri samt mot tidsbefraktning av fartyg. Med
7
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
stöd av denna lag utfärdades samma dag nådig förordning angående förbud
i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri samt mot
tidsbefraktning av fartyg.
Av hänsyn särskilt till behovet att kunna åt staten inrymma ett
bestämmande inflytande å själva fraktfarten, såsom jag haft tillfälle närmare
utveckla i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 april 1916,
intaget i nådiga propositionen nr 186 av den 25 april 1916, utfärdades
vidare den 8 juli 1916 dels två av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna
lagar, den ena om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt
fartyg mellan utrikes orter och den andra om utsträckt tillämpning av
nämnda lag av den 6 mars 1916, dels ock, med stöd av de den 8 juli
1916 utfärdade lagarna, nådiga förordningar i dessa ämnen.
Då giltighetstiden för nu omförmälda lagar utgår den 31 mars 1917,
har frågan, huruvida förhållandena fortfarande påkalla lagstiftning i berörda
ämnen, måst komma under övervägande, något som dock beträffande
den förstnämnda lagen av den 8 juli 1916 sker i annat sammanhang.
Vad då vidkommer frågan om lagstiftningsåtgärder till förekommande
av svenska fartygs överlåtande till utlandet, må till en början rörande
de förändringar, den svenska handelsflottans storlek under år 1916
undergått, härmed åberopas följande, från kommerskollegii fartygsregistreringsavdelning
inhämtade uppgifter:
Ångfartyg.
Motorfartyg.
Segelfartyg.
Tillkommit:
Antal.
Brutto-
ton.
Netto-
ton.
Antal.
Brutto-
ton.
Netto-
ton.
Antal.
Brutto-
ton.
Netto-
ton.
Nybyggda i riket ....
21
17,813-34
11,939-65
19
2,559-02
1,732-18
4
470-47
390-91
Förvärvade från utrikes ort
16
15,713-69
10,528-88
4
3,545-71
3,058-89
17
6,410-88
5,601-79
Summa
37
83,527-03
22,468-53
23
6,104-73
4,791 07
21
6,881 -35
5,992-70
Avgått:
Förolyckade .....
41
45,817-14
32,707-95
8
594-65
428-09
51
17,991-29
16,070-14
Kondemnerade eller slopade
5
1,960-96
1,341-67
—
—
—
22
4,398-91
3,955-53
Prisdömda.......
—
—
—
—
—
—
2
1,463-16
1,329-13
Övergångna i utländsk ägo
28
38,962-01
28,591-67
2
136-82
65-85
24
2,145-81
1,656-74
Summa
74
86,740-11
62,641-29
10
731-47
493 94
99
25,999-17
23,01154
Ängfartygen tutta mimhats med 37 stycken, 53,213''os bruttoton och 40.172 76
nettoton.
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
Motorfartygen hava ökats med 13 stycken, 5,373''26 bruttoton och 4,297-i3 nettoton.
Segelfartygen hava minskats med 78 stycken, 19,117"82 bruttoton och 17,018''84
nettoton.
För fartyg sbestånd et i dess helhet uppkommer sålunda en minskning av 102 fartyg,
66,957''64 bruttoton och 52,894‘4 7 nettoton.
Det torde bemärkas, att i antalet fartyg, som enligt dessa uppgifter
övergått i utländsk ägo (däribland 28 ångfartyg om tillhopa 38,962''oi bruttoton
och 24 segelfartyg om tillhopa 2,145‘si bruttoton), ingår flertalet av
de i mitt nämnda anförande till statsrådsprotokollet den 28 januari 1916 om- •
förmälda fartyg, rörande vilka under den då förflutna korta tiden efter 1916
års ingång till fartygsregistret gjorts anmälninger om deras försäljning
till utlandet, nämligen 22 ångfartyg om tillhopa 30,692''o4 bruttoton och
8 segelfartyg om tillhopa 1,393‘75 bruttoton.
Det svenska fartygsbeståndet under år 1916 har i allt fall icke,
absolut taget, undergått fullt så stor minskning som under år 1915, under
vilket sistnämnda år vår handelsflotta minskades med 123 fartyg om sammanlagt
80,529''i5 bruttoton och 56,219''70 nettoton. Att minskningen
under år 1916 genom övergång i utländsk ägo blivit, efter de ovannämnda
försäljningarna i årets början, så obetydlig, torde väsentligen
kunna tillskrivas verkningarna av den hittills genomförda lagstiftningen
mot överlåtelser av svenska fartyg till utlandet, vilken, enligt vad jag tror
mig kunna påstå, blivit tillämpad med skärpa och således i överensstämmelse
med riksdagens härutinnan på sin tid uttryckta förväntningar.
Efter utfärdandet av ovannämnda lag och nådiga förordning av den
6 mars 1916 hava intill utgången av år 1916 avgjorts cirka 160 framställningar
om lov att till utlandet försälja svenska fartyg eller om godkännande
av försäljningsavtal, slutna under tiden mellan den 8 januari
och den 7 mars 1916. Under år 1916 har Kung]. Maj:t lämnat tillstånd
till försäljning till utlänning av cirka 60 fartyg om sammanlagt cirka 11,500
bruttoton, därav 45 fiskefartyg med en sammanlagd bruttodräktighet av
cirka 2,700 ton, och avslagit framställningar om dylikt tillstånd i fråga
om cirka 100 fartyg om tillhopa nära 17,700 bruttoton, därav 47 fiskefartyg
med en sammanlagd bruttodräktighet av omkring. 2,800 ton. De
fartyg, angående vilka tillstånd beviljats, äro nästan alla av mindre storlek.
I dessa siffror ingå icke vid svenska varv beställda nybyggnader.
Beträffande sådana har endast i ett fåtal fall dylikt tillstånd sökts.
Någon framställning om sådant tillstånd i fråga om andel i fartyg
har ej förekommit.
Över ansökningarna har kommerskollegium hörts,toch Kungl. Maj:t har
i allmänhet fattat sitt beslut i överensstämmelse med kollegii utlåtanden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 99.
9.1
Tillstånd till försäljning av fartyg, som varit av verkligt värde för
vår fraktfart, har icke beviljats utom dels i ett par fall, där fartygen vid
själva krigsutbrottet befunnit sig i utländsk hamn och på grund av rådande
förhållanden eller till följd av förbud icke kunnat återföras till
Sverige, dels ock i ett fall, där försäljningen gjorts beroende av förvärv
från utlandet av vida värdefullare tonnage. I regeln har såsom villkor för
försäljning till utlandet av egentliga fraktfartyg stadgats, att sökanden
skulle förbinda sig att för köpeskillingen anskaffa annat fartygstonnage i
det försålda fartygets ställe genom inköp från utlandet eller genom nybyggnad,
varför jämväl garanti måst ställas.
Beträffande fartygsbeställningar för utländsk räkning vid svenska
varv hava i sju fall, därav fyra gällde mindre motorfartyg, de gjorda framställningarna
beviljats, därvid hänsyn tagits, förutom givetvis till den svenska
varvsindustriens intresse, till att staten icke bör tvinga svenska varvsägare
att bryta sina byggnadskontrakt, så länge detta icke nödvändigt påkallas
av extraordinär brist å svenskt tonnage.
De omförmälda fiskefartygen voro samtliga hemmahörande i bohuslänska
skärgården, där såväl fiskeflottan som segelflottan i allmänhet torde
vara synnerligen talrik.
Tillstånd eller medgivande av undantag med hänsyn till de i lagen
den 6 mars 1916 och lagen om utsträckt tillämpning därav den 8 juli
1916 stadgade förbud mot tidsbefraktning och mot upplåtande av nyttjanderätt
till fartyg meddelas i regel, jämlikt nådig skrivelse den 8 juli 1916,
av statens handelskominission (närmast dess fartygsavdelning), som enligt
samma skrivelse äger meddela undantag jämväl från de i den andra lagen
av den 8 juli 1916 stadgade förbud mot fortskaffande av gods med svenskt
fartyg mellan utrikes orter samt mot viss tidsbefraktning.och upplåtande
av visst nyttjande av fartyg. Enligt vad jag inhämtat från nämnda kommission,
äro under år 1916 av nämnda kommission licenser beviljade rörande
tidsbefraktning för 39 ångfartyg och 1 segelfartyg samt beträffande fraktfart
mellan utrikes orter för 718 enkla resor och dessutom för 37 ångfartyg för vissa
tider, medan under år 1916 ansökningar om licenser i fråga om tidsbefraktning
eller fraktfart mellan utrikes orter avslagits beträffande tillhopa 138 fartyg i
allmän fraktfart. Någon licens angående nyttjande har ej ifrågakomma.
Någon ändring till det bättre i de av kriget föranledda missförhållandena
i fråga om tonnagebeståndet synes icke vara att förvänta inom
den närmaste framtiden, och de skäl, som förut förefunnos för ett ingripande
från statsmakternas sida i förevarande avseenden, kunna fortfarande
med samma styrka åberopas för ett bibehållande av den gällande
lagstiftningen mot överlåtelser till utlandet av fartyg och lotter i fartyg
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 82 käft. (Nr 99). 2
10
Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 9 ti.
ävensom mot sådana upplåtelser av fartyg till utlänning för tidsbefraktning
eller nyttjande, som avses i lagen den 6 mars 1916 och lagen den
8 juli 1916 om utsträckt tillämpning av den förra.
I det ursprungliga, inom departementet utarbetade förslaget till lagen
av den 6 mars 1916 hade intagits förbud jämväl mot överlåtelse utan
Kungl. Maj:ts tillstånd av fartyg eller fartygsandel till vissa svenska aktiebolag,
beträffande vilka — med hänsyn därtill, att aktiebreven finge ställas
till innehavaren, eller att aktierna till en avsevärd del vore i utländsk ägo
— ansågs föreligga särskild fara för ett övervägande utländskt inflytande.
Nämnda lagförslag innehöll även bestämmelse därom, att aktie i aktiebolag,
som ägde fartyg eller andel däri, icke finge utan Kungl. Maj:ts tillstånd genom
teckning eller överlåtelse förvärvas av utlänning eller av sådant svenskt
bolag, som nyss nämnts.
Lagrådet framhöll i sitt utlåtande över ifrågavarande lagförslag, bland
annat, att farhågorna för att utlänningar skulle medelst förvärv av aktier
i svenska fartygsägande aktiebolag förskaffa sig det bestämmande inflytandet
i samma bolag torde vara överdrivna. Bolaget skulle i allt fall hava
svensk styrelse med säte i Sverige, och fartyget vore fortfarande underkastat
svensk lagstiftning och förfoganden i övrigt från de svenska statsmyndigheternas
sida. En utsträckning av förbudet på sätt i förslaget
skett skulle därjämte medföra svårigheter och olägenheter för det inhemska
affärslivet. Förbudet skulle sålunda drabba en mängd bolag, som
hade sin huvudsakliga verksamhet föriagd till helt andra områden än det,
varom här vore fråga. Härjämte påpekade lagrådet, att då enligt förslaget
de aktier, som förbudet skulle avse, icke skulle förses med någon påskrift
härom, det vid fråga om förvärv av aktie mången gång skulle möta stora
svårigheter att åvgöra, huruvida aktien vore underkastad förbudet eller ej.
Förbudet syntes således åtminstone för det dåvarande icke böra avse överlåtelse
av aktie och beträffande fartyg eller fartygsandel icke gälla överlåtelse
till annan än utlänning. Skulle framdeles behov yppas att utsträcka
förbudet, borde givetvis denna fråga då upptagas till förnyad omprövning.
På grund av dessa utav lagrådet uttalade betänkligheter mot den
föreslagna utsträckningen av förbudet kom den nådiga propositionen i
ämnet icke att innehålla förbud jämväl mot försäljning av, bland annat,
aktier i bolag, som äger fartyg eller andel däri.
I sin skrivelse till Kungl. Maj:t i anledning av propositionen
uttalade riksdagen, att frågan om förbud jämväl mot försäljning till utlänning
av aktier i bolag, som äger fartyg eller andel däri, vore värd sorgfälligt
beaktande. Enligt riksdagens mening talade vissa skäl med ej
ringa styrka till förmån för överlåtelseförbudets utsträckande åtminstone
Kungl. Maj:ts nåd. projiosition nr 99.
11
till aktier i verkliga rederibolag. Emellertid skulle ett upptagande för det
dåvarande av denna ingalunda lättlösta fråga säkerligen verka fördröjande
å lagförslagets behandling i övrigt, och hade riksdagen redan av denna
anledning måst avstå från att söka i detta sammanhang åstadkomma ett
fullständigande av lagförslaget i antydd riktning. Riksdagen ville dock
giva uttryck åt sin förhoppning, att Kungl. Maj:t koinme att oavlåtligt
uppmärksamma hithörande förhållanden och taga det initiativ, vartill omständigheterna
kunde föranleda.
Med anledning härav må nämnas, alt de förhållanden på sjöfartsnäringens
område, vilka beröra denna fråga, alltjämt varit föremål för
synnerlig uppmärksamhet från statsmyndigheternas sida.
I en till Kungl. Maj:t den 16 oktober 1916 inkommen, den 12
oktober 1916 dagtecknad framställning anförde statens handelskommission
härom:
Till statens handelskommissions kännedom har kommit, hurusom å senare
tid aktiemajoriteter i svenska fartygsägande bolag i avsevärd utsträckning försålts
till utlandet; sådana försäljningar synas för övrigt alltjämt äga rum eller planeras.
I norska tidningar förekomma allt som oftast annonser, där inbjudan sker till
aktieteckning i bolag, som skola från Sverige förvärva tonnage, och i åtskilliga
fall framhålles därjämte såsom en med delägareskapet i det blivande bolaget förenad
särskild förmån, att fartygen fortfarande skola segla under svensk flagg.
Visserligen innehåller gällande lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse
av svenskt fartyg eller andel däri samt mot tids befraktning av fartyg icke förbud
för utlänning att förvärva aktier i svenska fartygsägande bolag. Men det torde
vara uppenbart, att nämnda lags syfte varder förfelat genom transaktioner av
här angivet slag.
Efter att hava berört vad vid denna frågas behandling inför Kungl.
Maj:t, hos lagrådet och i riksdagen förekommit yttrade handelskommissionen
vidare:
Enligt kommissionens mening synas förhållandena, sådana de utvecklat sig,
göra behovet trängande av åtgärder från det allmännas sida, varigenom förhindras,
att den faktiska äganderätten till fartyg på sätt här framhållits övergår i utländsk
ägo.
I gällande lagstiftning rörande förbud mot fortskaffande av gods med svenskt
fartyg mellan utrikes orter samt mot svenskt fartygs tidsbefraktning av och upplåtande
med nyttjanderätt åt utlänning har man visserligen ett medel, varigenom
ett i utländsk ägo övergånget eller under utländskt inflytande kommet maskindrivet
fartyg, ägande en bruttodräktighet av tvåhundra registerton eller däröver,
i allt fall icke undandrages fraktfart, som berör Sverige.
Den befogenhet, som sålunda tillkommer svensk statsmyndighet att reglera
under svensk flagg bedriven sjöfart, torde emellertid icke vara tillfyllest för att
verksamt förhindra ett tillvägagångssätt av ovan antydd art och detta så mycket
mindre, som man tillsvidare saknar möjlighet att utöva en verksam kontroll över
12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
att i sistnämnda förbudslagar stadgade bestämmelser efterlevas, en omständighet,
som föranlett kommissionen att i särskild skrivelse den 5 innevarande oktober
hos Eders Kung]. Maj:t anhålla om vissa författningsbestämmelser rörande sådan
kontroll.
Kommissionen får med anledning härav och under åberopande av vad ovan
anförts framhålla den synnerliga vikten av att förhållandena på ifrågavarande
område göras till föremål för en ytterligare reglering.
På grund av nådig remiss har kommerskollegium över denna framställning
avgivit underdånigt utlåtande av den 29 november 1916, därvid
kollegium förmälte sig hava funnit anledning att på samma gång något
behandla vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Detta kommerskollegii utlåtande är av följande lydelse:
Den gällande lagstiftningen mot fartygsöverlåtelser till utlandet samt mot
användning av svenska fartyg i fraktfart mellan utländska hamnar torde bava
haft ett tvåfaldigt syfte, nämligen dels att med avseende å möjligen uppkommande
behov av handelsflottans fartyg för statsändamål förhindra, det svenskt
fartygstonnage må kunna undandragas de svenska statsmyndigheternas förfoganden,
dels ock att i den svenska sjöfartsnäringens intresse trygga handelsflottans bibehållande
i svensk ägo. Såvitt det genom lagstiftning av ifrågavarande slag överhuvud
varit möjligt, torde av dessa syften det förstnämnda hittills kunna anses
uppnått, och jämväl det sistnämnda syftet synes i övervägande grad vara vunnet.
Kollegium har emellertid i likhet med handelskommissionen varit i tillfälle
att iakttaga, huruledes svenska fartyg i särskilda fall bragts under utländskt inflytande
under omständigheter, som icke medgivit tillämpning av lagen om förbud
i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri samt mot tidsbefraktning
av fartyg den 6 mars 1916 samt lagen den 8 juli 1916 om utsträckt
tillämpning av nämnda lag, jämte de med stöd av dessa lagar utfärdade nådiga
förordningarna av den 6 mars och den 8 juli 1916.
Sålunda hava utlänningar förvärvat aktiemajoritet i svenska fartygsägande
aktiebolag och därigenom skaffat sig den med äganderätten förbundna förfoganderätten
över bolagens fartyg, ehuru i formellt hänseende dessa fartyg fortfarande
kvarbliva i svensk ägo och bibehålla rätten att föra svensk flagga. Detta förfärande
låter sig nämligen förena med 1 § sjölagen, men innebär uppenbarligen
ett kringgående av den åsyftade lagstiftningen, såvitt med densamma avsetts att
i den svenska sjöfartsnäringens intresse bibehålla det nationella tonnaget i svensk
ägo. Å andra sidan medgiver avfattningen av 1 § sjölagen, att åt ett utländskt
fartyg kan genom överlåtelse till ett svenskt aktiebolag, vars aktier nästan fullständigt
ägas av utlänningar, beredas möjlighet att föra svensk flagga med rättighet
till det skydd och de förmåner, som tillkomma svenskt fartyg, utan att
således därför ens kunde behövas mera än att en enda aktie i bolaget innehades
av svensk undersåte, något som väl också får anses vara ett missförhållande.
Härvid bör emellertid ej lämnas oanmärkt, att i dessa med rätten att föra svensk
flagga förbundna fall fartygen ingalunda undandragas ett sådant förfogande från
svenska statsmyndigheters sida, som avses med ovanberörda lagar och förordningar
av den 6 mars och den 8 juli 1916.
Ett annat tillvägagående, varigenom utlänning — visserligen på ett sätt,
13
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr i)i).
Som förutsätter en överträdelse av omförmälda förbud, men som lätt undgår upptäckt
och därigenom laga beivran — förvärvat bestämmanderätt över svenskt tonnage
med möjlighet att fortfarande, om ock obehörigen, kunna nyttja detsamma
under den svenska flaggans skydd, har bestått däri, att utlänning vid förvärv
genom överlåtelse av svenskt fartyg med överlåtaren eller annan svensk undersåte
träffat överenskommelse, att denne skulle, trots överlåtelsen, i den utländske ägarens
ställe utgiva sig såsom ägare av fartyget. Det har ävenledes förekommit,
att avtal ingatts, varigenom äganderätten till utländskt fartyg endast skenbart
övergått till svensk undersåte, som varit villig att utgiva sig såsom fartygets
ägare. Angående förändring i äganderätten till fartyget göres i de förra fallen
antingen alls ingen anmälan till fartygsregistret eller ock en medvetet oriktig
sådan, i de senare fallen en medvetet oriktig anmälan. Fartyget får i varje händelse
åtnjuta förmånen att segla under svensk flagga, på samma gång som möjlighet
förefinnes för dess nyttjande i rent utländska, törhända mot Sveriges intressen
stridande, syften. Om transaktioner av nu nämnda slag lagligen beivras,
är, såvitt angår den svenske överlåtaren, denne otvivelaktigt förfallen till straff
enligt gällande lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel
däri samt mot tidsbefraktning av fartyg. Beträffande åter den, som på sätt ovan
anförts falskeligen uppträder såsom ägare av till utlänning överlåtet eller utlänning
i verkligheten fortfarande tillhörigt fartyg, torde under vanliga omständigheter
handlingen icke fälla under strafflagens bestämmelser, och den uti resp. § 34
eller § 35 i nådiga förordningen angående registrering av svenska fartyg den 18
oktober 1901 stadgade påföljd för underlåten eller medvetet oriktig anmälan till
fartygsregistret är alltför lindrig för att kunna anses utgöra ett tillräckligt verksamt
hinder mot ett dylikt förfärande.
Vidkommande frågan om utlänningars förvärv av aktier i svenska fartygsägande
aktiebolag synas ifrågavarande förhållanden kunna regleras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad det inom finansdepartementet utarbetade, av lagrådet
sedermera granskade förslag till lag om förbud i vissa fäll mot förvärv av fartyg
eller andel däri eller av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, i
sådant avseende innehåller. Dock föreställer sig kollegium det vara tillräckligt,
att förbudet begränsas till att avse allenast sådana aktiebolag, som bedriva verklig
rederirörelse, och att alltså förbudet icke må bliva tillämpligt å aktiebolag,
vilka hava helt annat föremål för sin verksamhet, men ändock för verksamhetens
bedrivande äro i behov av ett eller flera fartyg. Vid utarbetande av erforderliga
detaljbestämmelser, såsom föreskrifter rörande påskrift å aktiebrev in. in., torde
lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva
eller aktier i vissa bolag den 30 maj 1916 kunna lämpligen tjäna såsom förebild.
Vad den andra gruppen av ovan omförmälda missförhållanden beträffar,
torde desamma icke kunna på ett verksamt sätt stävjas, med mindre för här
åsyftade fäll såväl underlåtenhet att till fartygsregistret anmäla förändring i
äganderätten till fartyg som ock medvetet lämnande av oriktig uppgift i dylik
anmälan göras till föremål för en verkligt effektiv strafflagstiftning.
I detta samband må även såsom ett missförhållande ä ifrågavarande område
framhållas, att den i senare punkten av 1 § sjölagen uppställda fordran, att »huvudredare»
skall alltid vara bosatt här i riket, kan göras gällande blott i fråga
om fartyg tillhörigt partrederi och således ej beträffande fartyg, som tillhör en
ensam, visserligen svensk, men i utlandet boende och således törhända för utländ
-
14
Kung!,. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
ska, till och med mot Sveriges egna stridande, intressen verkande, fysisk person.
Exempel på dylikt missförhållande hava kommit till synes. En ändring härutinnan
torde även av andra grunder vara påkallad, åtminstone därhän, att ensam
ägare av svenskt fartyg, vilken icke är bosatt här i riket, skall hava ett i riket
bosatt ombud, som är svensk undersåte.
Ett annat missförhållande kan ock anses bestå däri, att enligt svensk lag
hinder icke möter för fartygsägande handelsbolag att hava prokurist, som är utländsk
medborgare.
Kollegium hemställer om åtgärders vidtagande därhän, att ovan antydda
missförhållanden varda, i den mån sig göra låter, undanröjda genom ytterligare
lagstiftning. Därvid torde tillika förtjäna att tagas under övervägande, huruvida
ej den i 1 § sjölagen beträffande partrederi fastslagna principen om delaktighet
för utlänningar i svenskt fartyg till högst en tredjedel därav må medelst
ändring av sagda lagrum och med lämpliga övergångsbestämmelser genomföras
även i avseende å ägandet av aktier i aktiebolag, som är ensam ägare till fartyg
eller ägor lott i fartyg.
Åt den nya lagstiftningen bör — frånsett ifrågasatt förbud för utlänning
att över huvud taget förvärva aktie i aktiebolag, vilka här avses — förlänas eu
mera stadigvarande karaktär, helst som ovan berörda missförhållanden äro, med
nyssnämnda undantag, av beskaffenhet att kunna göra sig kännbara icke blott
vid krig eller krigsfara, vari riket må befinna sig, eller eljest under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden utan även under normala tider.
Slutligen torde det även kunna ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligt
att åt stadgandena mot lagstridigt förfarande i åsyftade fall vid överlåtelse
av fartyg, fartygslotter och aktier i aktiebolag av angivna slag, även åt de i
nämnda lagar av den 6 mars och den 8 juli 1916 intagna stadganden, bereda
ökad effektivitet genom införande av rätt för åklagare och angivare till andel i
böter och förbrutet gods eller utdömd ersättning för sådant gods. Dock synes
med hänsyn till de stora värden, varom här merendels är fråga, andelen av förbrutet
gods eller ersättning därför ej böra sättas högre än till en mindre kvotdel
och i varje fall ej överstiga en viss utsatt maximigräns.
Enligt vad jag under hand inhämtat, har kommerskollegium fäst
justitiekanslersämbetets uppmärksamhet särskilt å tre fall, då utlänningar
skulle åtkommit svenska fartyg medelst någon form av aktieförvärv.
I ett av dessa fall har det efter verkställd undersökning synts justitiekanslersämbetet
framgå, att åtgärder vidtagits i ändamål att kringgå bestämmelserna
i lagen om förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt
fartyg eller andel däri samt mot tidsbefraktning av fartyg den 6 mars
1916 och därmed sammanhängande författningar, men har justitiekanslersämbetet
ansett vad som förekommit icke kunna enligt nu gällande lagstiftning
medföra ansvar. I fråga om det andra fallet har, sedan —
synbarligen med anledning av de på justitiekanslersämbetets föranstaltande
igångsatta undersökningarna — betänkligheter rörande lagligheten av den
ifrågasatta överlåtelsen uppstått, avtalet återgått och ärendet på grund
härav ej föranlett åtgärd. Det tredje fallet har däremot lett till åtal,
15
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr i)!).
men hav första instansens i dagarna meddelade utslag utfallit i för svaranden
friande riktning.
Det sagda torde vara tillräckligt för att framhålla den synnerliga
angelägenheten av att åtgärder med det snaraste vidtagas till förhindrande,
att genom transaktioner med aktier den svenska handelsflottan i ännu
större utsträckning, än som redan skett, bringas under utländskt inflytande.
I sitt nyss återgivna utlåtande har kommerskollegium tillika fäst uppmärksamheten
å en del andra sjöfartsnäringen berörande missförhållanden,
vilka kommit till synes i synnerhet under det rådande krigstillståndet
och därmed sammanhängande omständigheter. Dessa missförhållanden hava
möjliggjorts därigenom, att den gällande lagstiftningen icke lägger tillräckligt
verksamma hinder i vägen för utlänningar att med eller utan medverkan
av svenska medborgare skaffa sig inflytande över svenskt tonnage,
och synas över huvud taget vara av så allvarlig art, att frågan om ett
ingripande från statsmakternas sida mot desamma väl förtjänar att övervägas.
En fullt verksam lagstiftning till stävjande av nyssberörda missförhållanden
torde emellertid ej kunna genomföras utan en föregående, rätt
grundlig utredning. Med hänsyn till den knappa tid, som för närvarande
står till buds för verkställande av en dylik utredning, ävensom därtill,
att ändringar i sjölagen på grund av denna lags i allmänhet internationellt-skandinaviska
karaktär helst torde böra vidtagas i samverkan med de
båda övriga skandinaviska länderna, har jag ansett lämpligast att med åtgärder
med hänsyn till den av kollegium i nu antydda avseenden ifrågasatta
lagstiftning må tills vidare anstå.
I enlighet med nu uttalade synpunkter har jag låtit inom departementet
utarbeta ett förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv
av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri; och torde nämnda
förslag få såsom bilaga fogas till detta protokoll.
Den nya lagen skulle ersätta nämnda lag av den 6 mars 1916 och
lagen av den 8 juli 1916 om utsträckt tillämpning av den förra lagen.»
Sedan departementschefen redogjort för förslagets innehåll, anförde
han vidare:
»Såsom motivering särskilt för vissa delar av förslaget, som icke
överensstämma med den föregående lagstiftningen på området, må följande
framhållas.
I åtskilliga delar har lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag den 30 maj 1916
tjänat som förebild.
Det har funnits säkrast att'', såsom skett i 1916 års ursprungliga,
16
Kungl. Majtis nåd. proposition nr 99. f]
inom finansdepartementet utarbetade förslag till lag om förbud i vissa fall
mot förvärv av fartyg m. m., utsträcka förbudet till att omfatta även överlåtelse
av fartyg eller fartygsandel till sådana svenska rättssubjekt, i avseende
å vilka förelinnes särskild fara för utländskt inflytande.
Då, beträffande aktier i här åsyftade svenska aktiebolag, det torde
vara omöjligt att finna en fullt exakt formulering, varigenom endast verkliga
rederibolag träffades av förbudet, har i stället använts den avfattning,
som återfinnes i 1 § 2, därvid iakttagits, att aktiebolag, som icke har till
föremål för sin verksamhet att idka rederirörelse, skulle hänföras under
bestämmelsen endast såsom ägare till någorlunda avsevärt fartyg eller till
andel däri; och har en minimigräns av 100 registertons bruttodräktighet
härvid funnits skäligt avvägd.
Att införa bestämmelser om att de aktiebrev, som genom meddelat
förordnande äro underkastade inskränkning i förfoganderätten till desamma,
skola förses med påskrift härom, har icke ansetts lämpligt. Då förevarande
lagstiftning endast är av tillfällig natur, skulle dylik påskrift få giltighet
sannolikt blott för någon kortare tid, och det skulle vid dennas utgång
bliva förenat med vissa svårigheter att få dylika aktiebrev försedda med
anteckning om inskränkningens upphörande.
Enligt sista stycket i 1 § skulle Konungen äga bemyndiga annan
att under den tid, förordnandet gäller, giva lov ej blott till upplåtelse av
fartyg till nyttjande eller genom tidsbefraktning utan även i fråga om överlåtelse
av fartyg, andel däri och av aktie samt till teckning av aktie.
Detta har föreslagits med hänsyn till den ökade arbetsbörda, som den
ifrågasatta utsträckningen av förbudet skulle komma att medföra.
Kommerskollegii hemställan om andel i böter in. in. åt åklagare och
angivare har så till vida beaktats, att sådan andel skulle tillfalla akfagaren.
Bestämmelsen härom har enahanda innehåll som motsvarande stadgande i
lagen angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor
m. in. den 17 april 1916.»
Föredraganden hemställde härefter, att ärendet måtte för vidare behandling
överlämnas till justitiedepartementet.
Härutinnan instämde statsrådets övriga ledamöter,
och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lämna bifall.
Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
17
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse
av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den mån
så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare förordna,
1. att svenskt fartyg eller andel däri ej må överlåtas till utlänning
eller till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller
till annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar
till mer än en tredjedel är i utländsk ägo,
2. att aktie i svenskt aktiebolag, som har till föremål för sin verksamhet
att idka rederirörelse eller som, utan att dess verksamhet har sådant
föremål, äger fartyg, vars bruttodräktighet uppgår till etthundra registerton
eller därutöver, eller andel i sådant fartyg, ej må genom teckning eller
överlåtelse förvärvas av utlänning eller av svenskt aktiebolag, som under
1 är nämnt, samt
3. att avtal, varigenom utlänning erhåller nyttjanderätt till svenskt
fartyg eller sådant fartyg tidsbefraktas av utlänning, ej må slutas för
obestämd tid eller för längre tid än sex månader eller för tid, som tillsammans
med den, under vilken fartyget efter den 6 mars 1916 varit av
utlänning nyttjat eller tidsbefraktat, överstiger sex månader, och att där
svenskt fartyg efter den 6 mars 1916 varit på grund av ett eller flera
avtal under sex månader nyttjat eller tidsbefraktat av utlänning, fartyget
ej vidare må till nyttjande eller genom tidsbefraktning åt utlänning upplåtas.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 82 käft. (''Nr 99.)
3
18
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
Till överlåtelse, teckning eller upplåtelse, som ovan sägs må dock
under tid, då sådant förordnande gäller, Konungen eller den Konungen
därtill bemyndigar förut giva lov.
2 §•
Förordnande, varom i 1 § stadgas, medföre ej inskränkning i rätt,
som nedan i denna § sägs:
rätten att överlåta sådan andel i fartyg, som vid den tid, från vilken
förordnandet äger tillämpning, är i utlännings ägo, eller aktie, som vid
samma tid tillhör utlänning,
rätten för utlänning, som vid nämnda tid har nyttjanderätt till
fartyg eller är tidsbefraktare därav, att överlåta den honom sålunda tillkommande
rätt,
rätten att teckna eller överlåta aktie i aktiebolag, vars aktiebrev må
ställas till innehavaren,
aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier
i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,
den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som vid den tid, från
vilken förordnandet äger tillämpning, enligt bolagsordningen må tillkomma
aktieägare, eller som, där någon under tiden för förordnandets giltighet
annorledes än genom teckning eller överlåtelse bekommit'' aktie, vid tiden
härför enligt bolagsordningen var förenad med aktien.
O CD CD
3 §•
Utfärdas under tid, då förordnande enligt 1 § gäller, teckningslista
för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt förordnandet ej må genom
teckning eller överlåtelse förvärvas av utlänning eller annan, som i 1 § 1
är nämnd, skall teckningslistan innehålla erinran härom.
Lag samma vare, där under sngda tid aktiekapitalet i sådant bolag
ökas medelst nj^ aktieteckning och teckningsrätt därvid tillkommer annan
än aktieägare.
4 §•
Sker i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats, överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller teckning eller överlåtelse av aktie, eller
slutes i strid mot sådant förordnande avtal, varigenom utlänning erhåller
Kungt. Maj:t» nåd. proposition nr 99. 19
nyttjanderätt till fartyg eller fartyg tidsbefraktas av utlänning, vare det,
utan verkan.
5 §.
Har, enligt vad i 4 § sägs, fartyg eller andel däri överlåtits eller
avtal slutits, varigenom utlänning erhållit nyttjanderätt till fartyg eller
fartyg tidsbefraktats av utlänning, straffes överlåtaren eller den, som med
utlänningen slutit avtalet, med böter från och med fem till och med tjugutusen
kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.
Till samma straff vare ock vid överlåtelse av aktie, enligt vad i 4 §
är nämnt, överlåtaren förfallen, där överlåtelsen gällt aktie i aktiebolag,
som enligt bolagsordningen har till föremål för sin verksamhet att idka
rederirörelse, eller överlåtaren vetat eller bort veta att överlåtelsen eljest
ägt rum i strid mot det meddelade förordnandet. Sker överlåtelse av
aktie genom köp eller byte, och är sådant fäll för handen, att enligt bestämmelserna
om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
annan än överlåtare skall upprätta avräkningsnota utan att dock skyldigheten
härtill åligger köpare, äge vad i denna § stadgas om överlåtare tilllämpning
beträffande den, som det enligt nämnda bestämmelser åligger
att upprätta dylik nota.
Överlåten egendom skall, om så ske kan, tagas i beslag och dömas
förbruten. Kan beslag ej äga rum, varde överlåtaren förpliktad att utgiva
ett belopp, motsvarande egendomens värde. Den, som med utlänning slutit
avtal varom i första stycket sägs, varde dömd att utgiva betingat vederlag.
6 §•
Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista,
varde stiftare eller, där fråga är om ökning av aktiekapital, ledamot i
bolagets styrelse dömd till böter från och med fem till och med femhundra
kronor.
7 §•
Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.
Av böter, som enligt denna lag ådöinas, så ock av vad den brottslige
enligt samma lag förbryter eller förpliktas utgiva tillfälle eu tredjedel,
dock högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.
Saknas tillgäng till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmänna strafflagen.
20
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1917 och gäller till och med
den 30 april 1918. Förordnande, som meddelas enligt denna lag, må ej
äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga om
sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i 5 och 6
§§ sägs, skall vad där och i 7 § är stadgat fortfarande gälla.
Har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen den 6 mars 1916
angående förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel
däri samt mot tidsbefraktning av fartyg, slutits efter den 8 januari men
före den 7 mars samma år, eller har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen
den 8 juli 1916 angående förbud i vissa fall mot avtal om nyttjanderätt
åt utlänning till svenskt fartyg, slutits efter den 8 januari men
före den 19 juli samma år, och varder på grund av dylikt avtal, som ej
av Konungen godkänts, fartyg efter denna lags ikraftträdande avlämnat
till utlänning, äge vad i 5 § av denna lag stadgas motsvarande tillämpning,
och skall vad i 7 § av lagen är stadgat i tillämpliga delar gälla.
Varder förordnande om sådant förbud, som avtfes i 1 § 2 av denna
lag, vid lagens utfärdande meddelat, må Konungen jämväl föreskriva,
att där teckning eller överlåtelse, som enligt förordnandet ej må äga rum,
skett före lagens ikraftträdande men efter ingången av februari månad
1917, teckningen eller överlåtelsen skall vara utan verkan, om ej Konungens
godkännande därå sökes inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft,
och det sökta godkännandet varder av Konungen beviljat.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
21
Utdrag av protokollet över justitiedeparternentsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 26 januari 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Frijs,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde, efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, ett inom sistnämnda
departement utarbetat och, enligt Kungl. Maj:ts beslut denna dag,
för vidare behandling till justitiedepartementet överlämnat förslag till lag
om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse
av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri; och hemställde departementschefen, att lagrådets
utlåtande över nämnda förslag, som var av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen angivna ändamål
inhämtas. genom utdrag av protokollet samt att utdrag av finansdepartementets
i ärendet hållna protokoll måtte få åtfölja remissen till lagrådet.
22
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter bitrådda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall.
Ur protokollet:
Israel Myrberg.
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 99.
23
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse
av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den mån
så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare förordna,
1. att svenskt fartyg eller andel däri ej må överlåtas till utlänning
eller till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller
till annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar
till mer än en tredjedel är i utländsk ägo,
2. att aktie i svenskt aktiebolag, som har till föremål för sin verksamhet
att idka rederirörelse eller som, utan att dess verksamhet har
sådant föremål, äger fartyg, vars bruttodräktighet uppgår till etthundra
registerton eller därutöver, eller andel i sådant fartyg, ej må genom teckning
eller överlåtelse förvärvas av utlänning eller av svenskt aktiebolag,
som under 1 är nämnt, samt
3. att avtal, varigenom utlänning erhåller nyttjanderätt till svenskt
fartyg eller sådant fartyg tidsbefraktas av utlänning, ej må slutas för
obestämd tid eller för längre tid än sex månader eller för tid, som tillsammans
med den, under vilken fartyget efter den 6 mars 1916 varit av
utlänning nyttjat eller tidsbefraktat, överstiger sex månader, och att där
svenskt fartyg efter den 6 mars 1916 varit på grund av ett eller flera
avtal under sex månader nyttjat eller tidsbefraktat av utlänning, fartyget
ej vidare må till nyttjande eller genom tidsbefraktning åt utlänning upplåtas.
24
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
Till överlåtelse, teckning eller upplåtelse, som ovan sägs, må dock
under tid, då sådant förordnande gäller, Konungen eller den Konungen
därtill bemyndigar förut giva lov.
2 §•
Förordnande, varom i 1 § stadgas, medföre ej inskränkning i rätt’
som nedan i denna § sägs:
rätten att överlåta sådan andel i fartyg, som vid den tid, från vilken
förordnandet äger tillämpning,’ är i utlännings ägo, eller aktie, som vid
samma tid tillhör utlänning,
rätten för utlänning, som vid nämnda tid har nyttjanderätt till
fartyg eller är tidsbefraktare därav, att överlåta den honom sålunda tillkommande
rätt,
rätten att teckna eller överlåta aktie i aktiebolag, vars aktiebrev må
ställas till innehavaren,
aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier
i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,
den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som vid den tid, från
vilken förordnandet äger tillämpning, enligt bolagsordningen må tillkomma
aktieägare, eller som, där någon under tiden för förordnandets giltighet
annorledes än genom teckning eller överlåtelse bekommit aktie, vid tiden
härför enligt bolagsordningen var förenad med aktien.
3 §.
Utfärdas under tid, då förordnande enligt 1 § gäller, teckningslista
för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt förordnandet ej må genom
teckning eller överlåtelse förvärvas av utlänning eller annan, som i 1 § 1
är nämnd, skall teckningslistan innehålla erinran härom.
Lag samma vare, där under sagda tid aktiekapitalet i sådant bolagökas
medelst ny aktieteckning och teckningsrätt därvid tillkommer annan
än aktieägare.
4 §•
Sker i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats, överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller teckning eller överlåtelse av aktie, eller
slutes i strid mot sådant förordnande avtal, varigenom utlänning erhåller
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99. 25
nyttjanderätt till fart}"" eller fartyg tidsbefraktas av utlänning, vare det
utan verkan.
5 §.
H*r, enligt vad i 4 § sägs, fartyg eller andel däri överlåtits eller
avtal slutits, varigenom utlänning erhållit nyttjanderätt till fartyg eller
fartyg tidsbefraktats av utlänning, straffes överlåtaren eller den, som med
utlänningen slutit avtalet, med böter från och med fem till och med tjugutusen
kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.
Till samma straff vare ock vid överlåtelse av aktie, enligt vad i
4 § är nämnt, öveilåtaren förfallen, där överlåtelsen gällt aktie i aktiebolag,
som enligt bolagsordningen har till föremål för sin verksamhet att
idka rederirörelse, eller överlåt aren vetat eller bort veta att överlåtelsen
eljest ägt rum i strid mot det meddelade förordnandet. Sker överlåtelse
av aktie genom köp eller byte, och är sådant fall för handen, att enligt
bestämmelserna om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
annan än överlåtare skall upprätta avräkningsnota utan att dock skyldigheten
härtill åligger köpare, äge vad i denna § stadgas om överlåtare
tillämpning beträffande den, som det enligt nämnda bestämmelser åligger
att upprätta dylik nota.
Överlåten egendom skall, om så ske kan, tagas i beslag och dömas
förbruten. Kan beslag ej äga rum, varde överlåtaren förpliktad att utgiva
ett belopp, motsvarande egendomens värde. Den, som med utlänning slutit
avtal varom i första stycket sägs, varde dömd att utgiva betingat vederlag''
6 §•
Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista,
varde stiftare eller, där fråga är om ökning av aktiekapital, ledamot i
bolagets styrelse dömd till böter från och med fem till och med femhundra
krouor.
7 §•
Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.
Av böter, som enligt denna lag ådömas, så ock av vad den brottslige
enligt samma lag förbryter eller förpliktas utgiva tillfälle eu tredjedel,
dock högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmänna straftiagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 82 käft. (Nr 99.)
4
26
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1917 och gäller till och med
den 30 april 1918. Förordnande, som meddelas enligt denna lag, må ej
äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga om
sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i 5 och 6
§§ sägs, skall vad där och i 7 § är stadgat fortfarande gälla.
Har avtal, som ej är tillåtet eldigt förordningen den 6 mars 1916
angående förbud i vissa fall mot överlåtelse av svenskt fartyg eller andel
däri samt mot tidsbefraktning av fartyg, slutits efter den 8 januari men
före den 7 mars samma år, eller har avtal, som ej är tillåtet enligt förordningen
den 8 juli 1916 angående förbud i vissa fall mot avtal om nyttjanderätt
åt utlänning till svenskt fartyg, slutits efter den 8 januari men
före den 19 juli samma år, och varder på grund av dylikt avtal, som ej
av Konungen godkänts, fartyg efter denna lags ikraftträdande avlämnat
till utlänning, äge vad i 5 § av denna lag stadgas motsvarande tillämpning,
och skall vad i 7 § av lagen är stadgat i tillämpliga delar gälla.
Varder förordnande om sådant förbud, som avses i 1 § 2 av denna
lag, vid lagens utfärdande meddelat, må Konungen jämväl föreskriva,
att där teckning eller överlåtelse, som enligt förordnandet ej må äga rum,
skett före lagens ikraftträdande men efter ingången av februari månad
1917, teckningen eller överlåtelsen skall vara utan verkan, om ej Konungens
godkännande därå sökes inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft,
och det sökta godkännandet varder av Konungen beviljat.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr ÖB.
27
Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd lördagen den
3 mars 1917.
Närvarande:
Justitieråden Gullstrand,
von Setii,
Wedberg,
Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga .
o O
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
26 januari 1917, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över
upprättat förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg
eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i
aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.
Tillika hade till lagrådet överlämnats utdrag av protokollet över
linansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet berörda den
26 januari uti ifrågavarande ärende.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet
föredragits av kommerserådet Carl Malmén.
Förslaget föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda
ledamöter:
1 §-
Lagrådet:
Sista styckets innehåll torde böra upptagas i början af §:n, i samband
varmed dennas avfattning borde jämkas till likhet med upoställningen av
2 §. Härigenom bleve riktigare utsagt vad Konungens förordnande må
innefatta, och tillika vunnes att, i överensstämmelse med vad i 4 § skett,
28
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
redan själva aktieteckningen och överlåtelsen av aktie komme att angivas
såsom icke tillåtna. Iakttages vad sålunda blivit erinrat, torde någon
jämkning böra ske även i 3 §.
Vad konungen äger förbjuda angives beträffande fartyg eller andel
däri såsom överlåtelse, men såvitt angår nyttjanderätt till fartyg eller tidsbefraktning
därav såsom avtal. I överensstämmelse härmed äro även 4 och
5 §§ avfattade, medan den mot sistnämnda båda §§ svarande bestämmelsen
i lagen den 6 mars 1916 jämväl i fråga om fartyg eller andel däri begagnar
uttrycket avtal. När detta ord i förslaget undvikits, lärer det skett
för att även gåva av fartyg eller fartygsandel må träffas av lagens stadganden.
Emellertid synes förslagets avfattning kunna giva anledning till
den föreställningen att ett olovligt förfarande skulle, då det gäller fartygs
nyttjande eller befraktning därav, bliva straffbart på ett tidigare stadium
än då fråga är om äganderätten till fartyg eller fartygsandel. Då härtill
kommer att en upplåtelse eller överlåtelse utan vederlag låter tänka sig
även i fråga om nyttjanderätt eller rätt på grund av tidsbefraktning, torde
det vara lämpligt att lagtexten, såväl i nu förevarande § som i förslaget i
övrigt, beträffande dessa rättigheter använder i stället för avtal uttrycken
upplåtelse och överlåtelse.
Sista ledet i 1 § 3 synes såsom överflödigt och vilseledande böra
utgå. Det innefattar icke bemyndigande för Konungen att förbjuda något,
som ej redan är i första ledet utsagt, och kan genom sin formulering föranleda
den tolkning att en överlåtelse under de angivna omständigheterna
icke finge förbjudas.
2 §■
Lagrådet:
Ett. förordnande jämlikt lagen den 6 mars 1916 får, enligt dess 1 §
första stycket, ej utgöra hinder mot överlåtelse av »utlänning tillhörig
andel i fartyg.» Utlänning har således ovillkorlig rätt att överlåta sin
andel i svenskt fartyg, även om andelen var i svensk ägo då förordnande
jämlikt sagda lag trädde i tillämpning, medan svensk ägare till andel i
fartyg ej ens i det fall må fritt överlåta andelen, att den vid nämnda tid
tillhörde utlänning. I båda dessa avseenden är förslaget byggt på andra
grunder. Utlänning skall äga överlåta blott sådan fartygsandel, som var i
utlännings ägo redan vid den tid, då förordnande jämlikt 1 § vinner tilllämpning,
men å andra sidan skall dylik fartygsandel kunna fritt överlåtas
även av svensk ägare, som efter nämnda tid förvärvat densamma.
Mot den skärpning, som en lagstiftning i överensstämmmelse med förslaget
skulle i förra avseendet medföra, synes intet vara att erinra. Ett från
-
29
Kun yl. Maj:ts nåd proposition nr 99.
gående av gällande lags ståndpunkt, såvitt den innebär att överlåtelse
från svensk till utlänning städse faller under förbudet, torde däremot icke
vara att tillråda. Den ovillkorliga rätt till överlåtelse av fartygsandel, som
förslHget för visst fall tillerkänner svensk ägare, strider mot och skulle
möjliggöra ett kringgående av den även i förslaget upprätthållna regeln
att helt fartyg, vilket under förbudstiden övergått från utländsk till svensk
ägo, icke må åter överlatas till utlänning. Det hemställes alltså och då
anledning att behandla överlåtelse av aktie annorlunda än överlåtelse av
fartygsandel icke lärer förefinnas, att den rätt att överlåta, varom främst
talas i 2 §, måtte, till likhet med vad samma § stadgar om överlåtelse av
nyttjanderätt m. in., inskränkas till en rätt för utlänning.
Enligt förslaget skall utlänning endast i det. fall äga att överlåta sin
nyttjanderätt till fartyg eller sin rätt på grund av tidsbefraktning, att berörda
rätt tillkom just honom redan vid den tid, då förordnande jämlikt
1 § träder i tillämpning. Har rätten efter samma tid bytt ägare, är alltså
befogenheten att överlåta utesluten, även om rätten allijämt befunnit sig
i utlännings hand. Denna begränsning, som avviker ej blott från gällande
rätt utan även från vad som är föreslaget beträffande överlåtelse av fartygsandel,
synes vara snävare än skäligen kan anses påkallat. Anmärkas
må ock att förslagets ordalag inbjuda till den säkerligen ej avsedda tydning
att en nyttjanderätt eller rätt på grund av tidsbefraktning, som väl
är vid nyss omförmälta tid utlänning tillförsäkrad, men först senare må
av honom utövas, icke skulle få av utlänning överlåtas fritt.
4 §•
Justitieråden von Seth och Wedberg samt regeringsrådet PlantingGyllenbåga:
Enligt
förevarande § skall aktieteckning, som sker i strid mot ett
enligt 1 § meddelat förordnande, vara utan verkan. Det kan emellertid
tänkas, att det oaktat aktiebrev kan komma att utgivas till obehörig tecknare,
antingen till följd därav att vederbörande vid tiden för aktiebrevets
utgivande saknar kännedom om tecknarens obehörighet eller rent av i
trots av förordnandet, och det synes vara en brist hos förslaget, att detsamma
icke innehåller någon bestämmelse om verkan därav. Nära till
hands ligger väl antagandet, att förslaget utgått ifrån såsom självklart,
att även sålunda utfärdade aktiebrev skola vara utan verkan, men då
borde också förslaget hava upptagit bestämmelser till beredande av trygghet,
att ett dylikt förhållande komme till synes i de upplysningar om
30
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 99.
aktiekapitalets storlek och antalet aktier, som skola finnas tillgängliga hos
vederbörande registreringsmyndighet. Nu kan emellertid ifrågasättas, om
överhuvudtaget sådana bestämmelser kunna göras fullt betryggande. Särskilt
vanskligt skulle det säkerligen bliva att på denna väg avvärja följderna
av en brottslig samverkan mellan en bolagsstyrelse och obehöriga
tecknare. En mindre betänklig utväg att i förevarande hänseende trygga
lagens effektivitet vore det säkerligen, om det stadgades, att ett sålunda
utgivet aktiebrev icke finge medföra någon rätt i bolaget, så länge detsamma
fortfarande vore i den obehörige tecknarens eller annan obehörig
innehavares hand, men aktiebrevets giltighet i övrigt lämnades oförkränkt.
Förutom att sålunda aktiekapitalets storlek och antalet aktier bleve oberörda
av det inträffade skulle man härigenom vinna den dubbla fördelen
att dels kraftigare afskräcka obehöriga tecknare, då dem ju skulle berövas
varje utsikt att från vederbörande bolag återfå vad de inbetalt å av dem
tecknade aktier, och dels undgå den osäkerhet i aktiehandeln, som skulle
bliva en följd därav att verkningslösa aktier kunde komma ut i rörelsen.
Justitierådet von Setli:
Ehuru otvivelaktigt avsett framgår det ej med full tydlighet av
§:ns lydelse, att även överlåtelse, upplåtelse eller aktieteckning, som sker
med åsidosättande av villkor, vilket föreskrivits vid meddelande av sådant
lov, som omtalas i 1 §, skall träffas av §:ns stadgande. Det lärer emellertid
kunna ifrågasättas, om ej en jämkning borde företagas i avfattningen till
undvikande av nämnda otydlighet. Företages en sådan jämkning i förevarande
§, lärer detta böra inverka även på avfattningen av följande §§.
5 §‘
Lagrådet:
Enligt förevarande § skall den, som i strid mot förordnande jämlikt
1 § överlåtit aktie i annat bolag än rederibolag, allenast i det fall straffas,
att han vetat eller bort veta det överlåtelsen ägt rum i strid mot förordnandet.
Då detta villkor för straffbarhet ej uppställts i fråga om överlåtelse
av fartyg, fartygsandel eller aktie i rederibolag, ligger det antagande
nära att förslaget, trots sin avfattning, icke åsyftar vetskap om annat
än att aktien var sådan, att den ej fick fritt överlåtas, och således lämnar
därhän vad överlåtaren haft eller bort hava sig bekant om förvärvarens
behörighet. Huruvida aktiekapitalet i ett svenskt bolag är, enligt vad
aktieboken utvisar, till mer än en tredjedel i utländsk ägo, är dock ett
vanskligt spörsmål. Ett misstag om förvärvarens nationalitet torde även
31
Kungl. Maj-.ta nåd. proposition nr 99.
stundom kunna vara fullt ursäktligt. En enhetlig regel beträffande all
överlåtelse och upplåtelse lärer därför böra givas och §:ns båda första
punkter i följd därav sammanslås till en. Med hänsyn särskilt till de
stränga påföljderna för den brottslige är det måhända icke olämpligt att
göra straff barheten beroende av att överlåtaren eller upplåtaren insett eller
bort inse det överlåtelsen eller upplåtelsen var jämlikt förordnandet förbjuden.
I varje fall torde hänvisningarna till 4 §, för vars tillämpning
vetskapen om åtgärdens otillåtlighet ju är fullständigt betydelselös, böra
utbytas mot ett angivande av att åtgärden skett i strid mot förordnande
enligt 1 §.
»Justitieråden von Seth och Wedberg samt regeringsrådet PlantinqGyllenhägn:
Vid
köp eller byte av aktie lärer överlåtaren i de flesta fall anlita
fondhandlare. Då denne måste antagas regelmässigt vara bättre än överlåtaren
i stånd att bedöma, om överlåtelsen är förbjuden eller ej, synes
det vara i sin ordning att ansvaret för överlåtelsen drabbar fondhandlaren.
Så till vida torde alltså stadgandet i andra punkten av andra stycket vila
på en riktig tanke. Genom det sätt, varpå stadgandet anknutits till de
bestämmelser om avräkningsnotas upprättande, som innefattas i förordningen
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, har stadgandet
emellertid blivit i hög grad dunkelt och svårtillämpligt och torde
såväl vid köp som vid byte kunna leda till resultat, som ej är lyckligt
och ej heller varit vid förslagets uppgörande avsett. Det hemställes fördenskull
att stadgandet måtte utbytas mot en föreskrift av innehåll, att
där överlåtelse av aktie skett genom köp eller byte och överlåta ren anlitat
sådan fondhandlare, som avses i nyssnämnda förordning, denne skall träda
i överlåtarens ställe i fråga om såväl ansvaret som den ytterligare påföljden.
Tillika synes kunna ifrågasättas om ej, där andre kontrahenten
är fondhandlare, han bör vara underkastad samma ansvar som överlåtare.
Slutligen må erinras att nu ifrågavarande bestämmelse lämpligen bör
avsluta §:n.
Justitierådet Gullstrand:
Den överlåtare av aktie i förevarande § under vissa fall medgivna
befrielse från ansvar och betalningsskyldighet torde böra omfatta jämväl
det fall, då avräkningsnota skall upprättas såväl av köpare som av annan
än säljare och köpare. I nämnda fall, som föreligger, då fondhandlare
köper för»,^gen räkning och säljaren företrädes av annan kommissionär än
32
Kungl. Maj:ts nåd proposition nr 99.
fondhandlare, lära ansvaret och betalningsskyldigheten böra drabba den,
som jämte köparen har skyldighet att upprätta avräkningsnota.
Justitierådet von Setli:
Stadgandet i sista stycket av förevarande §, att obehörigen överlåten
egendom, om så ske kan, d. v. s. om den ännu är åtkomlig för
svensk myndighet, skall tagas i beslag och dömas förbruten, är hämtat
från 2 § i lagen den 6 mars 1916. Därigenom att i förslaget intagits
även förbud mot vi»sa överlåtelser av aktier, skulle emellertid nämnda
stadgande komma att få en räckvidd, som måste väcka allvarliga betänkligheter.
Till följd av den större lätthet, med vilken aktier omsättas i
jämförelse med fartyg och fartygsandelar, kan det lätt komma att inträffa,
att en aktie, som en gång varit överlåten å obehörig förvärvare, innan
detta förhållande kommer till vederbörandes kännedom, hunnit växla ägare
mer än en gång, och till följd av det sätt, på vilket aktiecirkulationen
ofta äger rum, med blankoöverlåtelser, som ej ifyllas förrän det blir fråga
om införande i aktieboken eller att eljest göra gällande någon rätt på grund
av aktien, kan det komma att möta oöverstigliga svårigheter för en senare
förvärvare att även med bästa vilja vinna visshet, att icke hans fång föregåtts
av någon överlåtelse, som gör, att aktien i hans hand kan bliva
föremål för beslag. Att införa ett dylikt osäkerhetstilistånd i handeln
med aktier kan medföra oberäkneliga skador, helst som beslagsrätten ju
skulle komma att kvarstå även efter det lagen i allmänhet och med stöd
av densamma utfärdat förordnande upphört att gälla. En ändring i förslaget
i förevarande hänseende synes därför nödvändig.
I vilken riktning detta bör ske, kan däremot vara föremål för olika
meningar.
Ett sätt vore att helt undantaga aktier från beslagsrätten och i
stället stadga omedelbar skyldighet för den, som på grund av otillåten
överlåtelse av aktie gjort sig skyldig till ansvar enligt förevarande §, att utgiva
den överlåtna aktiens värde.
Ett annat sätt vore att begränsa beslagsrätten till att gälla allenast
så länjje den obehörigen överlåtna aktien fortfarande vore i den brottsliges
eller obehörig innehavares hand. Med anlitande av denna utväg vunnes,
att man icke uppoffrade den utsikt beslagsrätten giver att avhålla obehöriga
köpare från försök till förvärv, som förslaget avser att hindra.
Det kan till och med ifrågasättas, om icke en dylik inskränkning i
beslagsrätten borde införas för alla i förslaget avsedda fall av egendomsöverlåtelser.
Härför talar det förhållandet, att det överhuvudtaget förefaller
föga tilltalande och från synpunkten av det ändamål, förslaget avser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:tu nåd. proposition nr 99.
SH
att förverkliga, onödigt att verkställa beslag, som här avses, sedan den
överlåtna egendomen ånyo kommit i sådan ägares hand, som enligt förslaget
skulle vara behörig att förvärva densamma.
Justitieråden Gullstrand och Wedberg samt regeringsrådet Plant ing - Gyllenbåga:
Åv de skäl justitierådet von Seth anfört torde vad förevarande
§ innehåller om beslag icke kunna få gälla beträffande aktie. Bäst synes
vara att ej i något fall låta aktie beslagtagas, utan stadga omedelbar skyldighet
att utgiva aktiens värde.
6 §■
Justitieråden von Seth och Wedberg samt regeringsrådet Planting - Gyllenbåga:
Såsom redan framhållits vid tal om förslagets 4 § kan det tänkas
att, ehuru aktieteckning enligt samma § är ogiltig, aktiebrev kan komma
att utgivas till den obehörige tecknaren. I den mån sådant sker under
förhållanden, som göra, att utgivaren måste anses hava insett eller bort
inse åtgärdens otillåtlighet, torde skäl saknas att, på sätt förslaget gör,
lämna densamma ostraffad. Däremot lärer, särskilt med hänsyn till bestämmelserna
i 26 § av gällande lag om aktiebolag angående undertecknande
av aktiebrev, straffhotet icke rimligen böra riktas mot annan än
styrelseledamot, med vars begivande aktiebrevet utgivits.
Vad angår straffet torde omständigheterna tala för ett något mildare
bedömande av den förseelse, varom här är fråga, än av förseelse, som avses
i 5 §. En straffskala av böter från och med 5 till och med 2 000 kronor
eller fängelse från och med en månad till och med ett år lärer i nu förevarande
hänseende kunna anses lämplig.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 82 käft. (Nr 99.)
5
34
Kungl. Maj:t.s nåd. proposition nr 99.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 9 mars 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmälde
chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot lagrådets den 3
innevarande mars avgivna utlåtande över det den 26 sistlidna januari till
lagrådet remitterade förslaget till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot
förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.
Sedan föredragande departementschefen redogjort för utlåtandets innehåll,
anförde han följande.
»De av lagrådet eller dess flesta ledamöter ifrågasatta ändringarna i
det remitterade förslaget hava på skäl, som inom lagrådet angivits, synts
även mig lämpliga, och jag har därför låtit förslaget omarbetas i överensstämmelse
med vad sålunda inom lagrådet förordats.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr Hi).
;55
Föredragande departementschefen uppläste härefter det jämkade lagförslaget
och hemställde, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition, av
den lydelse bilaga vid detta prokoll utvisar.
Ur protokollet
Nils Berlin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1917:48 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall '' mot överlåtelse av fartyg eller andel däri ell s. 2 i texten
- LU 1917:19 Utlåtande i anledning av Kangl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fa s. 1 i texten