Sök i Ratio Lex

Angående extra krigstidstillågg för senare halvåret av 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

1918-10-25 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:2 (urtima riksdagen), Angående extra krigstidstillågg för senare halvåret av 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående extra

krigstidstillågg för senare halvåret av 1918 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst; given Stockholms slott

den 25 oktober 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

a) för beredande av extra krigstidstillågg för tiden från och med

den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sådana f. d. befattningshavare,

som avses i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars

1918 (Svensk författningssamling nr 139) angående krigstidstillågg

under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, å extra tilläggsstat

för år 1918 under tionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag å............................................................kronor 1,365,000: —

b) förklara, att det extra krigstidstillägget skall till vederbörande

f. d. befattningshavare eller, om han efter juni månads utgång avlidit,

till hans stärbhusdelägare utgå med en tredjedel av vad å 1918 års

senare hälft belöper av den pension eller det årliga understöd, varå

krigstidstillågg beräknas enligt ovannämnda kungörelse av den 22 mars

1918, med iakttagande dock att det extra krigstidstillägget icke må

överstiga 250 kronor; och.

c) besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget skall i övrigt

i tillämpliga delar gälla vad i nyssberörda kungörelse finnes ifråga

om krigstidstillågg stadgat; dock med iakttagande

att något avdrag å det extra krigstidstillägget icke skall ske för

krigstidstillägg, som befattningshavare i denna sin egenskap må hava

åtnjutit tidigare under året; samt

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl Maj:ts nåd. proposition Nr 2.

att den, som efter utgången av juni månad 1918 avgått med pension,

å denna erhåller extra krigstids tillägg med ett belopp, motsvarande

vad han i sådant avseende skolat uppbära, om han den 1 juli

1918 redan varit pensionerad, minskat med det extra krigstidstillägg,

han såsom befattningshavare efter sistnämnda dag åtnjutit.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med

all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 2.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konung en i statsrådet å Stockholms slott den 25 oktober

1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande.

Förut denna dag har jag för Eders Kungl. Maj:t anmält uppkommen

fråga om beredande av extra krigstidstillägg för senare halvåret 1918 samt

tills vidare under år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst. Jag erinrade

därvid om det yttrande, varmed jag den 18 innevarande oktober

motiverat min hemställan om sammankallande av urtima riksdag för

beredande av ökade krigstidstillägg, och vari även berördes vissa framkomna

yrkanden om åtgärder för lättande av f. d. befattninghavares

ekonomiska bekymmer i anledning av den alltjämt fortgående prisstegringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1916 års

riksdag.

Departementschefens

yttrande

år 1917.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 2.

I det jag nu för Eders Kungl. Maj:t anmäler denna sistnämnda

fråga, tillåter jag mig till en början lämna en kortfattad redogörelse

för riksdagens tidigare beslut i ämnet.

Vid 1916 års riksdag hemställde enskilda motionärer, »att riksdagen

måtte besluta, att ett krigstidstillägg må utgå för år 1916 (eventuellt

först för 1917) jämväl till de f. d. statstjänare, som åtnjuta pension

eller understöd, vars sammanlagda belopp icke överstiger 800 kronor

per år.» Motionärerna angåvo tillika vissa grunder för beräknande av

krigstidstilläggets storlek.

Riksdagen ansåg sig emellertid på anförda skäl icke kunna tillmötesgå

motionärernas framställning i vidare mån, än att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni 1916 anhöll, det täcktes Kungl.

Maj:t låta utreda, huruvida och i vad mån någon höjning av pensionsbeloppen

för sådana pensionstagare, som uppbure iåga pensioner och

styrkte sig vara i behövande omständigheter, kunde anses av rådande

förhållanden betingad, samt därefter till riksdagen, om möjligt redan

år 1917, framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Vid föredragning den 21 juni 1916 av riksdagens berörda skrivelse

fann Kungl. Maj:t gott anbefalla löneregleringskommittén att verkställa

ifrågavarande utredning samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag,

vartill densamma kunde giva anledning.

Sedan löneregleringskommittén inkommit med utlåtande i frågan, föredrogs

ärendet i statsrådet den 16 april 1917, därvid dåvarande chefen

för finansdepartementet framhöll, bland annat:

Den statstjänare, som vid avgången från sin tjänst kommit i åtnjutande

av pension till belopp, som författningsenligt skulle utgå, kunde

icke anses hava något som helst befogat anspråk på ytterligare underhåll

från staten. Vid denna princip syntes det vara av vikt att framdeles

som hittills fasthålla, i all synnerhet som ett motsatt förfaringssätt

skulle betänkligt rubba den vid alla på senare tiden genomförda

löneregleringar tillämpade regeln, att befattningshavare själva skulle till

viss del betala kostnaden för sin pensionering. Sålunda uttalade betänkligheter

mot en stadigvarande förhöjning av utgående pensioner borde

emellertid icke hindra, att staten trädde hjälpande emellan för att genom

en tillfällig pensionsföxdiöjning i någon mån stödja de mest behövande

bland dem, som ägnat sina krafter åt dess tjänst. Visserligen hade

staten, såsom löneregleringskommittén erinrat, redan på åtskilliga sätt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 2. 5

exempelvis genom tillhandahållande av livsmedel till nedsatt pris samt

genom skattelindringar, sökt hjälpa de mindre bemedlade att komma

över dyrtidens hårdaste verkningar, men det vore uppenbart, att dessa

åtgärder i endast ringa mån kunnat motväga den under senaste tiden

inträffade oerhörda stegringen i priset på allt vad till livets nödtorft

hörde. Då statsverket alltså torde böra i någon mån söka lindra de av

dyrtiden förorsakade svårigheterna jämväl för statens i behövande omständigheter

varande pensionstagare, gällde det att taga ståndpunkt i

fråga om understödets belopp och de begränsningar, som för dess utbetalande

borde uppdragas.

Sedan dåvarande departementschefen därefter utvecklat de grundlinjer,

enligt vilka, efter hans förmenande, krigstidshjälp borde tilldelas

f. d. befattningshavare i statens tjänst, beslöt Kungl. Maj:t att avlåta

proposition i ämnet till 1917 års riksdag i enlighet med en av departementschefen

gjord hemställan.

I propositionen, som betecknades med nr 264, föreslogs, bland Kungi. Maj:ts

annat, att krigstidshjälpen skulle utgå till varje dylik f. d. befattningshavare

med 100 kronor, under iakttagande, dels att hans ifrågavarande riksdag.

krigstidshjälp samt pensions- och understödsförmåner icke finge överstiga

tillhopa 1,300 kronor för år räknat och dels att från åtnjutande

av dylik hjälp undantoges ej mindre f. d. befattningshavare, som under

år 1917 hade att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högre

belopp än 1,200 kronor, hustrus taxering däri inberäknad, än även gift

kvinnlig f. d. befattningshavare, vars man levde.

Första särskilda utskottet vid 1917 års riksdag, som hade att be- igi7 d

handla ifrågavarande proposition, yttrade, att, ehuruväl, såsom i proposi- . riksdag.

tionen framhållits, den statstjänare, som vid avgången från sin tjänst

kommit i åtnjutande av pension till författningsenligt belopp, icke kunde

hava befogat anspråk på jffterligare underhåll från staten, hade utskottet

dock, i likhet med Kungl. Maj:t, ansett, att staten borde med häns}m

till den av kriget förorsakade oerhörda stegringen i kostnaderna för livsuppehället,

träda hjälpande emellan för att genom en tillfällig pensionsförhöjning

i någon mån stödja de mest behövande bland dem, som

ägnat sina krafter åt dess tjänst.

Sedan utskottet erinrat om innehållet av Kungl. Maj:ts proposition,

anförde utskottet vidare, bland annat:

Utskottet hade ansett de av Kungl. Maj:t angivna begränsningarna

vara väl snäva och därför föreslagit,, att beloppet av ifrågavarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 2.

krigstidshjälp måtte höjas till 150 kronor för en var f. d. befattningshavare,

under iakttagande, dels att hans pensions- och understödsförmåner

icke finge tillhopa överstiga 1,500 kronor för år räknat och dels

att från åtnjutande av dylik hjälp skulle undantagas f. d. befattningshavare,

som under år 1917 hade att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt

för högre belopp än 1,400 kronor, äkta makars taxeringar

sammanräknade. Att från åtnjutande av krigstidshjälp undantaga gift

kvinnlig f. d. befattningshavare ansåge utskottet icke lämpligt. En inom

riksdagen väckt motion om beredande av någon krigstidshjälp åt pensionerade

båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

underhållstagare, vilka ej inbegripits i Kungl. Maj:ts proposition, syntes

utskottet synnerligen behjärtans''värd. Dem tillkommande understöd vore

bestämda med hänsyn till före kriget rådande förhållanden, och det vore

uppenbart, att den av krisen föranledda stegringen i levnadskostnaderna

drabbat dem synnerligen hårt. Utskottet ansåge sig böra i huvudsak

tillstyrka bifall till ifrågavarande motion.

I övrigt hade utskottet ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förslag.

Sedan riksdagen bifallit en av utskottet i anslutning till ovan angivna

grunder gjord hemställan, utfärdade Kungl. Maj:t den 19 juni 1917

kungörelse (Svensk författningssamling nr 367) innefattande föreskrifter

i ämnet i enlighet med riksdagens beslut.

Kunyi. Maj.ts Vid 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t en den 18

^j^i 1918 dagtecknad proposition nr 11 angående krigstidstillägg

riksdag, under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst.

Enligt propositionen — som ej avsåg avskedade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, rörande

vilka särskild proposition förelädes riksdagen — skulle krigstidstillägg

för år 1918 till varje f. d. befattningshavare utgå med 150 kronor

jämte 30 procent av pensions och understöds årsbelopp, dock tillhopa

med högst 600 kronor.

Då jag nyssberörda den 18 januari 1918 anmälde nämnda ärende

inför Eders Kungl. Maj:t, erinrade jag, hurusom staten ansetts icke

hava någon skyldighet att höja de pensioner, som tillerkänts f. d. statstjänare

och till vilka dessa själva i stor utsträckning efter vissa fastställda

grunder lämnat bidrag, men att detta emellertid ingalunda uteslöte, att

staten av billighetsskäl borde göra något i syfte att förekomma, att

dess uttjänta befattningshavares pensioner i följd av levnadskostnadernas

alltjämt fortgående stegring bleve otillräckliga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 2.

Sedan jag därefter redogjort för levnadskostnadernas stegring, anförde

jag vidare till stöd för ovannämnda förslag.

»I första hand böra uppenbarligen de med låga pensioner avskedade

befattningshavarna hjälpas. Men dyrtiden har nu varat så länge och- sträckt

sina verkningar så långt, att även de med jämförelsevis högre pensioner

avgångna befattningshavarna i allmänhet torde vara i stort behov av

statens stöd i den ojämna striden. Att härvidlag draga en godtycklig

gräns, vid vilken delaktighet i dyrtidstillägget skulle bortfalla,'' synes

mig föga tilltalande; och om ett dylikt streck, på sätt förra gången

skedde, sattes vid skyldighet att för visst belopp betala inkomst- och

förmögenhetsskatt, skulle sådant i någon mån motverka pensionärernas

villighet att genom arbete bidraga till sitt uppehälle. Då det emellertid

är uppenbart, att de med låga pensioner utrustade pensionärerna i stort

sett hava svårast att reda sig i dyrtiden, har jag tänkt mig, att dessa

skulle jämförelsevis bättre tillgodoses samt att tillägget för de med

högre pensioner försedda skulle bliva relativt mindre än för de förra.»

Efter hemställan av dess särskilda utskott (utlåtandet nr 4) beslöt

1918 års riksdag att bevilja krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare med

än högre belopp, än av Kungl. Maj: t föreslagits. Därjämte företogos vissa

ändringar i fråga om de rörande krigstidstillägget i övrigt föreslagna

bestämmelserna.

Den 22 mars 1918 utfärdade därefter Kungl. Maj:t kungörelse

(Svensk författningssamling nr 139) angående krigstidstillägg under år

1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst. 1 denna kungörelse

fastställdes, i överensstämmelse med riksdagens beslut, följande

Allmänna grunder för krigstidstilläggets utgående:

§ !■

Krigstidstillägg tillkommer f. d. befattningshavare i statens tjänst

— avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare därunder icke inbegripna — vilka vid ingången

av år 1918 voro berättigade till pension eller därmed jämförligt årligt

understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts eller eljest

utgår efter av riksdagen prövade grunder.

§ 2-

Krigstidstillägget utgår till varje dylik f. d. befattningshavare med

200 kronor jämte en tredjedel av ovanberörda pensions och understöds

årsbelopp, dock tillhopa högst med 700 kronor.

1918 års

riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 2.

Framställningar

om

Okat krigstidstillägg.

§ 3.

Pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst, vilka under

år 1917 haft att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högre belopp

än 1,400 kronor och fördenskull gått miste om dem eljest enligt

kungl. kungörelsen den 19 juni 1917 tillkommande krigstidshjälp, må

— om de under år 1918 icke hava att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt

för högre belopp än 1,400 kronor, äkta makars taxeringar

sammanräknade — uppbära, utöver det krigstidstillägg, som må tillkomma

dem enligt § 2 här ovan, ett så stort belopp, som skulle hava

såsom krigstidshjälp under år 1917 tillfallit dem, om de under sistnämnda

år haft att erlägga dylik skatt för högst 1,400 kronor.

§ 4-

Befattningshavare, som efter ingången av år 1918 avgått med

pension, erhåller krigstidstillägg med ett belopp, motsvarande vad han

enligt § 2 skolat uppbära, om han vid årets början varit pensionerad,

minskat med det krigstidstillägg han såsom befattningshavare under

året åtnjutit.

§ 5.

Till f. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pensioner

från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig

pensionsinrättning likställas i här ifrågavarande avseende med

pension av i § 1 angivet slag.

§ 6.

Om till krigstidstillägg av nu ifrågavarande slag berättigad f. d.

befattningshavare under år 1917 eller 1918 avlidit, inträder stärbhuset

i den avlidnes rätt.

§ 7‘

Krigstidstillägget utbetalas på eu gång i den ordning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes.

Såsom jag ovan omnämnt, hava till Kungl. Maj:t inkommit framställningar,

åsyftande en höjning av det till f. d. befattningshavare

utgående krigstidstillägget. Därvid har framhållits, hurusom många f. d.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj ds nåd. proposition Nr 2. 9

befattningshavare till följd av de alltjämt stegrade levnadskostnaderna

råkat i formlig nöd.

Pensionärernas svåra ställning har beaktats'' jämväl i framställningar

från andra än pensionärerna själva. Sålunda har den under

slutet av nästlidne september månad bär i Stockholm hållna tjänstemannakongressen,

representerande ett flertal sammanslutningar av statstjänstemän,

gjort hemställan om ^anordnande av ett extra dyr tid stillägg

redan för innevarande år åt f. d. befattningshavare i statens tjänst.

1 mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 18 innevarande oktober

angående sammankallande av en urtima riksdag framhöll jag, att behovet

av skyndsamma åtgärder för en höjning av nu utgående krigstidstillägg

gjorde sig gällande ej blott för befattningshavare i statens

tjänst, utan även för f. d. befattningshavare, som avgått med pension.

Vid övervägande av frågan om de personer, åt vilka dylikt ökat tilläggbör

beredas, och de närmare villkoren därför torde det av skäl, som

jag förut i dag vid anmälan av frågan om extra krigstidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst andragit, vara lämpligast att ej avvika

från de grunder, som i förenämnda hänseenden antagits av årets lagtima

riksdag.

Vad åter angår spörsmålet om det extra krigstidstilläggets storlek

och om den tid, för vilken detsamma bör utgå, har Kungl. Maj:t i

fråga om nuvarande befattningshavare i statens tjänst, med utgångspunkt

från det nu utgående procentuella krigstidstillägget, beslutit att

till grund för den proposition, som skall föreläggas den sammanträdande

urtima riksdagen, lägga den principen, att dessa befattningshavare må

för senare halvåret 1918 erhålla ett procentuellt lika stort extra krigstidstillägg'',

som för nämnda halvår förut tillkommit dem. Givetvis bör

motsvarande princip följas, då det gäller att i förevarande fall bestämma

det extra krigstidstilläggets storlek och tidpunkten, från vilken detsamma

må utgå. I nyssnämnda proposition har därjämte föreslagits,

att extra krigstidstillägg skulle få i förskott utbetalas under år 1919

intill dess, efter beslut av 1919 års riksdag, kungörelse om sådant krigstidstillägg

utfärdats och trätt i kraft. Enär emellertid årets lagtima

riksdag — som medgivit befattningshavare i statens tjänst att under

år 1919 uppbära visst förskott i avräkning å det krigstidstillägg, vilket

sedermera kunde varda dem beviljat för år 1919 — icke ansett något

dylikt förskott böra ifrågakomma beträffande f. d. befattningshavare,

torde jag icke heller beträffande det extra krigstidstillägget åt denna

kategori höra ifrågasätta någon dylik utbetalning i förskott. Jag erinrar

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 2.

också om att pension och därmed jämförligt understöd brukar utbetalas

i efterskott kvartalsvis sålunda, att första utbetalningen under året i

allmänhet infaller först efter mars månads ingång. Vid nämnda tidpunkt

lärer emellertid riksdagens beslut i frågan rörande krigstidstillägg

under år 1919 vara, om ej redan meddelat, likväl så nära förestående,

att tidsvinsten för vederbörande pensionärer ej bleve avsevärd. Däremot

skulle en dylik utbetalning — vilken givetvis ej kunde avse

längre tid än till dess 1919 års riksdag hunnit taga ståndpunkt till

frågan — med avseende å tillämpningen vålla avsevärda svårigheter.

I fråga om de närmare villkoren för det extra krigstidstilläggets

utgående lärer, som ovan nämnts, de av årets lagtima riksdag antagna

grunderna böra vinna tillämpning. Dock torde ett tillägg eller förtydligande

i visst avseende vara av behovet påkallad. Enligt § 4 i ovannämnda

kungörelse den 22 mars 1918 skall befattningshavare, som efter

ingången av år 1918 avgått med pension, erhålla krigstidstillägg med

ett belopp, motsvarande vad han skolat uppbära, om häri vid årets

början varit pensionerad, minskat med det krigstidstillägg, han såsom

befattningshavare under året åtnjutit.

Därest denna bestämmelse skulle vinna tillämpning jämväl i fråga

om det extra krigstidstillägget, skulle följden bliva den, att befattningshavare,

som avgått t. ex. under mitten av året, i regel icke skulle

komma i åtnjutande av något som helst extra krigstidstillägg. Det är

emellertid icke överensstämmande med vare sig rättvisa eller billighet,

att någon av denna orsak uteslutes från ett extra krigstidstillägg, som

eljest ansetts böra komma alla dem till godo, vilka förut tillerkänts

krigstidstillägg eller krigstidshjälp. Det synes mig därför vara riktigast,

att ovannämnda bestämmelses tillämpning inskränkes att avse

allenast det fall, att någon i egenskap av befattningshavare tillerkänts

extra krigstidstillägg.

Vad angår kostnaden för det ifrågasatta extra krigstidstillägget

till f. d. befattningshavare, så torde densamma kunna beräknas på följande

sätt: Det särskilda utskottet vid 1918 års lagtima riksdag uppskattade

kostnaden för det av riksdagen sedermera beviljade krigstidstillägget

till 4,300,000 kronor. Antalet pensionärer beräknades samtidigt

till 7,864. Då av nyssnämnda summa skulle till en var av pensionärerna

utbetalas ett engångsbelopp av 200 kronor, belöper sig alltså

kostnaden för den efter viss procent av pension eller understöd utgående

delen av krigstidstillägget i runt tal till 2,730,000 kronor för hela året

och till 1,365.000 kronor för halvt år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 2.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med

den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sådana f. d. befattningshavare,

som avses i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars

1918 (Svensk författningssamling nr 139) angående krigstidstillägg under

år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, å extra tilläggsstat för

år 1918 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

å ............................................................................... kronor 1,365,000;

b) förklara, att det extra krigstidstillägget skall till vederbörande

f. d. befattningshavare eller, om han efter juni månads utgång avlidit,

till hans stärbhusdelägare utgå med en tredjedel av vad å 1918 års

senare hälft belöper av den pension eller det årliga understöd, varå

krigstidstillägg beräknas enligt ovannämnda kungörelse av den 22 mars

1918, med iakttagande dock att det extra krigstidstillägget icke må

överstiga 250 kronor; och

c) besluta, att ifråga om det extra krigstidstillägget skall i övrigt

i tillämpliga delar gälla vad i nyssberörda kungörelse finnes ifråga om

krigstidstillägg stadgat; dock med iakttagande

att något avdrag å det extra krigstidstillägget icke skall ske för

krigstidstillägg, som befattningshavare i denna sin egenskap må hava

åtnjutit tidigare under året; samt

att den, som efter utgången av juni månad 1918 avgått med pension,

å denna erhåller extra krigstidstillägg med ett belopp, motsvarande

vad han i sådant avseende skolat uppbära, om han den 1 juli 1918

redan varit pensionerad, minskat med det extra krigstidstillägg, han

såsom befattningshavare efter sistnämnda dag åtnjutit.

1 förevarande hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen biföll vad statsrådet sålunda

hemställt; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilagan litt. . . . vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Arfwidson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:3 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 åt f. d. befattningshavare i staten a1 i texten
  2. 1SärU 1918:2 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst jämte a1 i texten