Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att begränsa inom landet tillgängligt kapitals användning för bolagsändamål

1918-10-25 · 30 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:24 (urtima riksdagen), Med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att begränsa inom landet tillgängligt kapitals användning för bolagsändamål

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 24.

1

Nr ii.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att begränsa

inom landet tillgängligt kapitals användning för bolagsändamål;

given Stockholms slott den 25 oktober 1918.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet föfda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag, innefattande vissa

bestämmelser i syfte att begränsa inom landet tillgängligt kapitals

användning för bolagsändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till urtima riksdagms protokoll 1918. 1 saml. 24 käft. (Nr 24.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

. Förslag

till

lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att begränsa inom landet

tillgängligt kapitals användning för bolagsändamål.

Med ändring av vad lag innehåller stridande mot nedanstående

bestämmelser förordnas som följer:

1 §•

Rörande aktiebolag, som icke driver bank- eller försäkringsrörelse

och vars aktiekapital skall kunna sättas till belopp, överstigande ett

hundra tusen kronor, må stiftelseurkund för det ändamål, varom i 9 §

lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag förmäles, icke av länsstyrelse

eller överståthållarämbetet mottagas, där ej det belopp, vartill aktiekapitalet

högst må uppgå, blivit bestämt i enlighet med särskilt av Konungen

lämnat tillstånd samt bevis härom finnes tecknat å stiftelseurkunden.

Har stiftelseurkunden blivit mottagen av länsstyrelse eller överståthållarämbetet

före ikraftträdandet av denna lag men har bolaget

icke dessförinnan blivit registrerat, må registrering icke ske, med mindre

Konungen lämnar tillstånd därtill.

2 §.

Tillstånd, varom i 1 § sägs, må beviljas allenast, därest, med hänsyn

till kapitalmarknadens läge och beskaffenheten av den verksamhet,

för vilken det kapitalbelopp, varom fråga är, skall användas, sagda belopp

finnes utan skada för det allmänna kunna på sådant sätt användas.

Har i fäll, som avses i 1 § andra stycket, stiftelseurkunden blivit

mottagen före den 30 oktober 1918, må dock, där avsevärda kostnader

redan blivit nedlagda å organisationen av bolagets verksamhet, tillstånd

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

icke vägras, såframt ej det ifrågavarande kapitalbeloppets användning

för bolagets verksamhet linnes bliva till synnerlig skada för det allmänna.

Lämnas tillstånd, må Konungen i sammanhang därmed meddela

de föreskrifter, som kunna anses erforderliga för betryggande av att

det kapitalbelopp, varom fråga är, varder för avsett ändamål använt.

Beträffande förhållande, som strider mot sådana föreskrifter, må registrering

icke ske.

3 §■

Vid prövning av ansökan om stadfästelse å bolagsordning för bankaktiebolag

eller solidariskt bankbolag eller för försäkringsaktiebolag, vars

aktiekapital skulle kunna bestämmas till belopp överstigande ett hundra

tusen kronor, eller å ändring i bolagsordning för sådant bankbolag eller

för försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital överstiger eller efter ändringen

skulle kunna överstiga nämnda belopp, skall, i den mån omständigheterna

därtill föranleda, vad i 2 § första och tredje stycket är stadgat

om tillstånd äga motsvarande tillämpning.

4 §.

Beslut om ökning av aktiebolags aktiekapital till belopp, som överstiger

ett hundra tusen kronor, eller av bankaktiebolags eller solidariskt

bankbolags grundfond, vare, såvida ej fråga är allenast om överföring

till aktiekapital eller grundfonden av besparade vinstmedel, icke giltigt,

med mindre det belopp, vartill aktiekapitalet eller grundfonden efter

ökningen skulle komma att uppgå, blivit bestämt i enlighet med särskilt

av Konungen meddelat tillstånd eller, då beslutet gäller försäkringsaktiebolag,

bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, i enlighet med föreskrift

i bolagsordningen, därå Konungen efter denna lags ikraftträdande

meddelat stadfästelse.

Har beslut om sådan ökning, som ovan avses, fattats före lagens

ikraftträdande, vare beslutet, där det ej blivit före den 30 oktober 1918

anmält för registrering eller kungjort i allmänna tidningarna, ogiltigt,

så framt ej Konungens tillstånd till ökningen sökes inom en månad

efter lagens ikraftträdande och denna ansökning varder bifallen.

5 §

I kommanditbolag må, sedan sammanlagda beloppet av kommanditdelägarnas

utfästa insatser uppgår till ett hundra tusen kronor eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

däröver, ytterligare insatser av sådana delägare ej utlastas eller göras

utan Konungens tillstånd.

Anmälan om utfästa eller gjorda insatser i strid mot vad sålunda

stadgats må ej registreras.

6 §.

Aktiebolag eller kommanditbolag må icke utfärda räntebärande

obligationer eller andra för särskilda delar av skuldbelopp gällande

löpande förskrivningar, som uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i

den allmänna rörelsen, med mindre Konungen lämnat särskilt tillstånd

därtill.

7 §■

Vad i 2 § första ocb tredje stycket är stadgat om tillstånd jämlikt

1 §, skall även lända till efterrättelse beträffande tillstånd, varom i 4—6

§§ sägs.

8 §•

Medverkar styrelseledamot i aktiebolag eller solidariskt bankbolag

i fall, då beslut om ökning av sådant bolags aktiekapital eller grundfond

jämlikt bestämmelsen i 4 § är ogiltigt, till att för verkställighet av beslutet

bevis om rätt att teckna aktier eller lotter utlämnas eller teckningslista

utfärdas eller mottager någon, som äger deltaga i förvaltningen av

kommanditbolags angelägenheter, insats i strid mot vad i 5 § stadgas

eller bryter styrelseledamot i aktiebolag eller någon, som äger deltaga

i förvaltningen av kommanditbolags angelägenheter, mot föreskriften i

6 § eller handlar person i sådan ställning som ovan sagts i strid med

föreskrifter, som av Konungen må hava jämlikt bestämmelserna i 2, 3

eller 7 § meddelats, dömes till böter från och med tjugufem till och

med tiotusen kronor eller till fängelse i högst sex månader.

§ 9.

Av böter, som ådömas enligt denna lag, tillfälle en tredjedel åklagaren

och återstoden kronan. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande,

skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling

och gäller till och med den 30 juni 1920, såvida ej Konungen förordnar,

att den dessförinnan skall upphöra att gälla. Beträffande under tiden

för lagens giltighet begången förseelse, som i 8 § avses, skall vad i

8 och 9 §§ är stadgat fortfarande äga tillämpning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

Utdrag av ''protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 oktober

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning- med chefen för justitiedepartementet yttrade

chefen för finansdepartementet statsrådet Thorsson:

Frågan om åtgärders vidtagande i syfte att motverka penningvärdets

pågående fall inom vårt land har vid upprepade tillfällen varit

föremål för Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Sålunda inrättades i september månad 1917 på förslag av dåvarande

chefen för finansdepartementet det s. k. finansrådet, vilket skulle

hava till huvudsaklig uppgift att söka åstadkomma en så vitt möjligt

tillfredsställande reglering av villkoren för betalning av svenska till utlandet

sålda varor samt att övervaka kreditgivningen till utlandet. Genom

att så vitt möjligt förhindra att svenskt realkapital ställdes till utlandets

förfogande utan att därvid utländskt realkapital samtidigt lämnades i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

utbyte, skulle den sålunda inrättade myndigheten motverka en faktor

vid prisnivåns höjning, vilken allmänt ansetts vara av stor betydelse.

För att erhålla utredning angående frågan, huruvida i syfte att

motverka penningvärdets fall, riksbanken borde berättigas att mot

ränta från allmänheten mottaga insättningar, uppdrog jag i januari 1918

åt den året förut tillsatta bankkommittén att omedelbart till behandlingupptaga

frågan om beredande av rätt för riksbanken att, därest detta på

grund av dåvarande exceptionella förhållanden kunde finnas påkallat, mot

räntegottgörelse mottaga penningar å depositionsräkning.

1 skrivelse den 10 april 1918 meddelade kommittén på anförda

skäl, att densamma icke fann påkallat att för ifrågavarande syfte bereda

riksbanken en tillfällig rätt till inlåning. I samma skrivelse anförde

emellertid kommittén följande:

»I detta sammanhang har kommittén ansett sig icke böra underlåta

att såsom sin mening framhålla, att, såsom förhållandena utvecklat sig,

riksbankens förmåga att reglera de företeelser på penningväsendets område,

som torde hava givit anledning till herr statsrådets ifrågavarande

skrivelse, numera blivit i väsentlig grad begränsad. Enligt kommitténs

mening hänföra sig de nuvarande svårigheterna på penningväsendets

område i stor utsträckning till den av kristiden orsakade utvecklingen

av våra ekonomiska förhållanden över huvud. Härvid torde statsåtgärder

av olika slag spela en ej oviktig roll. Det synes kommittén

vara uppenbart, att en utredning av dessa omfattande och komplicerade

frågor bör genom särskilda sakkunniga snarast möjligt komma till stånd.

Det torde då ock böra undersökas, huruvida icke den nuvarande utvecklingen

påkallar vidtagandet av särskilda åtgärder i syfte att åstadkomma,

att nödig återhållsamhet och planmässighet iakttages vid dispositionen

av landets kapitaltillgångar samt att därvid i första hand tillgodoses

allenast sådana ändamål, som för landet äro mest angelägna och nyttiga.»

Vid anmälan den 21 maj 1918 av fullmäktiges i riksbanken skrivelse

angående ökad sedelutgivningsrätt för riksbanken ansåg jag mig

böra ifrågasätta en undersökning genom särskilda sakkunniga, huruvida

genom åtgärder från det allmännas sida något kunde åtgöras mot

penningvärdets fortsatta sjunkande.

Den 14 juni 1918 bemyndigade mig därefter Eders Kungl. Maj:t

att tillkalla högst sju sakkunniga med uppgift

dels att klarlägga orsakssammanhanget mellan sedelcirkulationens

ökning och den allmänna prisnivåns stegring, varvid borde upptagas

frågorna om den inverkan på prisnivån och på näringslivet, som kunde

väntas bliva åstadkommen genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sakkunnige

ang. penningvärdets

reglering.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

höjning'' av riksbankens växeldiskonto;

rätt för riksbanken att inlåna medel å depositionsräkning mot

räntegottgörelse;

noggrannare reglering av kreditgivningen till utlandet;

dels och att framlägga förslag rörande de åtgärder i nu berörda

eller andra avseenden, som de sakkunniga ansåge lämpligen böra vidtagas

från det allmännas sida för penningvärdets reglering.

På grund därav utsågos till sakkunniga förste deputeraden. bland

fullmäktige i riksbanken Moll, professorerna D. Davidsson, K. AV icksell

och S. Brisman samt bankdirektörerna C. Frisk, H. Mannheimer och J.

Nachmanson.

De sakkunniga avgåvo den 30 juli 1918 sitt betänkande, däruti de

föreslogo — jämte vissa åtgärder i förevarande syfte, varom nu ej är fråga,

såsom ökad befogenhet för finansrådet och skärpta föreskrifter i avseende

å kreditgivningen till utlandet samt viss kontroll över varuimporten

efter krigets slut — införandet av »ransonering» av landets

kapitaltillgångar.

I denna del anförde de sakkunniga följande:

»Huvuduppgiften för de sakkunnigas överläggningar har varit att

klarlägga de medel, genom vilka den i vårt land fortgående prisstegringen

skulle kunna motverkas och en reglering av penningvärdet åstadkommas.

Vilken uppfattning man än hyser rörande orsakssammanhanget

mellan prisstegringen och sedelstockens tillväxt, torde det vara ostridigt,

att i den mån prisnivån skall kunna påverkas genom åtgärder på kreditväsendets

område, måste dessa hava till sylte att så vitt möjligt begränsa

beloppet av utelöpande sedlar.

För detta ändamåls vinnande är det enligt de sakkunnigas mening

av vikt, att storleken av riksbankens sedelutgivning i varje fall icke

göres beroende av andra krav än dem, som ställas pa densamma från

den allmänna rörelsens sida. Genom det nedan omnämnda kreditavtalet

har ett betydande steg tagits i denna riktning. Det är emellertid önskvärt,

att riksbanken även för framtiden avbördas från kreditgivrång till

staten, ävensom att i allmänhet dess direkta utlåning och sedelutgivning

så vitt möjligt inskränkes.

Sker'' detta, så kommer sedelstockens storlek att väsentligen bli

beroende av i vilken utsträckning bankerna komma att taga riksbanken

i anspråk. Det gäller sålunda att i möjligaste man inskränka dessas

krav på densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24. it

Om de möjligheter, som diskontopolitiken i detta avseende erbjm

der, hava de sakkunniga redan yttrat sig. Frågan blir då, i vad man

andra medel kunna anlitas för detta ändamåls vinnande.

Några åtgärder, varigenom kapitaltillgången kunde snabbt och

verksamt ökas, torde icke stå till buds. Återstår således att åvägabringa

den nödiga jämvikten genom att begränsa efterfrågan på kapital. Hand

i hand med åtgärder för detta ändamål bör gå eu noggrann granskning

av kapitalets användning. Kreditbehoven böra granskas och bedömas

efter sitt objektiva berättigande. Endast högst nödiga och nyttiga

kapitalbehov böra tillgodoses, mindre nödiga och nyttiga undanskjutas.

Genom eu dylik så att säga kvalitativ ransonering av landets kapitaltillgångar

skulle på samma gång garanti vinnas för att dessa funne en

ur det allmännas synpunkt möjligast nyttig användning.

Staten själv bör gå i spetsen för denna ransonering genom sträng

kapitalhushållning och gallring av ändamålen för kapitalanvändningen.

Angelägenheten av varje särskilt statens behov av kapital bör bedömas,

icke såsom en fristående fråga, utan i sammanhang med, i jämförelse

med andra statens kapitalbehov. Om staten själv förrycker jämvikten

på kapitalmarknaden genom densammas överansträngning, försvagas

härigenom i hög grad verkningarna av åtgärder för jämviktens återställande.

Kommunerna böra jämväl noggrant tillse, att kapital icke av

dem användes för andra ändamål än sådana, som äro absolut nödvändiga

och vilkas realiserande icke utan våda kan uppskjutas. Såsom eu

garanti mot olämplig kapitalanvändning från enskilda kommuners sida

böra direktiv givas till ledning vid granskningen av kommuns ansökning

om rätt att upptaga lån. Denna granskning, som hittills ofta

varit endast en tom formalitet, bör göras fullt effektiv, och tillstånd

till upptagande av lån medgivas endast för utgifter till ändamål, med

vilkas tillgodoseende icke utan olägenhet kan till en gynnsammare tidpunkt

anstå.

Bankerna# utlåning till allmänheten bör jämväl i görligaste mån

inskränkas. Från bankernas sida pågår ständigt en ransonering av

kreditgivningen därigenom att föreliggande kreditansökningar sovras.

Men denna sovring äger rum efter rätt skilda principer ej blott inom

olika banker utan även inom samma bank vid olika tider. Eu bank

förfär strängare än en annan, och samma bank kan vid olika tillfällen

vara mer eller mindre återhållsam, beroende på knapphet eller

överflöd på disponibla medel. I detta sammanhang bör emellertid påpekas,

att genom det mellan riksgäldskontoret och ett konsortium,

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. I samt. 24 käft. (Nr 24.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Katigt. Maj.ts nåd. proposition Nr 24.

bestående av 23 av landets privatbanker, avslutade kreditavtalet, varigenom

kommissionernas verksamhet hädanefter kommer att av dem

finansieras, dessa bankers medel sannolikt komma att under den närmaste

framtiden tagas i anspråk i så stor utsträckning, att en strängare gallring

av från allmänheten ingående kreditansökningar av sig själv framtvingas.

Något behov av utlåning endast för att finna räntebärande

användning av disponibla medel torde, så länge kreditavtalet består,

knappast komma att göra sig gällande för banker, tillhörande det konsortium,

med vilket avtalet träffats. Då samtliga landets större banker

tillhöra konsortiet, komma följderna av avtalet säkerligen att återverka

även på de utanför konsortiet stående mindre bankerna. Då tillfälle att

placera tillgängliga medel i riksgäldskontorets skattkammarväxlar icke

lärer komma att saknas för någon tid framåt, behöver icke heller dessa

mindre bankers utlåningspolitik bestämmas av angelägenheten att göra

disponibla medel räntebärande. *)

Privata företag och enskilda personer böra slutligen på det allvarligaste

tillhållas att iakttaga största möjliga sparsamhet vid användningav

kapital och detta vare sig kredit anlitas eller egna medel tagas i

anspråk.

Den allmänna ransonering av tillgängligt kapital, som sålunda torde

vara nödvändig, bör enligt sakkunnigas mening ställas under kontroll

för vinnande av klok hushållning med och för det allmänna möjligast

gagnelig användning av det inom landet tillgängliga kapitalet.

Denna kontroll torde lämpligen böra anförtros åt en delegation av

finansrådet, vars medgivande skulle fordras:

för uppläggande av obligationslån.samt för emission av obligationer

av alla slag, med undantag av statens,

för beviljande av kredit åt kommun,

för bildning av aktiebolag eller utvidgning av äldre sådant,

för emission av aktier såväl i nybildat som i äldre bolag med

undantag av gratisaktier (utgivning av sådana är eu bolagets inre angelägenhet

titan betydelse för nu ifrågavarande spörsmål),

för användning av eget eller upplånat kapital till nyanläggning

eller till utvidgning av i gång varande företag,

- för beviljande av nv förlagskredit eller ökning av äldre sådan med

undantag av kredit, som kan anses motsvara normal driftskredit för i

gång varande företag.

Med hänsyn dels därtill att hithörande frågor ofta kräva ett snabbt

!) Herrar Davidson, Brisntan och Wicksell ville rörande denna punkt hänvisa till sitt

gemensamma yttrande å sid. 28 i betilnkandet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proportion Av 24.

avgörande, varför det är av stor vikt, att handläggningen sker mod

hankinässig skyndsamhet, dels därtill att här ofta kan gälla omtäliga

kreditförhållanden bör ifrågavarande delegation bestå av högst fem personel-.

För lättande av arbetsbördan torde frågor rörande användningen

av belopp under viss gräns kunna ske utan delegationens hörande.

Sökande bör vara berättigad att själv eller genom omljud fä inför delegationen

föredraga ansökan.

Den av de sakkunniga sålunda föreslagna ransoneringen av landets

kapitaltillgångar avser såsom sagt även att trygga bästa möjliga användning

av dessa tillgångar. För att detta mål skall kunna nås, är det

dock ej nog med att staten, kommuner, banker och enskilda noggrant

tillse, att av dem utgivna eller mlånade medel användas till verkligt nyttiga

och angelägna ändamål. Fn oeftergivlig förutsättning för att vårt

land skall hava utsikt att utan allvarsam, kanske obotlig skada för sina

finansiella livsintressen kämpa sig igenom såväl de nuvarande svårigheterna

som de svårigheter, vilka förvisso vänta oss under den närmaste

framtiden, är att sträng sparsamhet, klok sparsamhet iakttages pa alla

håll och i alla riktningar. Och med sparandet får icke skjutas upp. till

dess att ingenting finns att spara. Sparsamheten måste genomföras så

att säga i förskott.»

Över de sakkunnigas betänkande hava infordrats utlåtanden från

fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor, kommerskollegium, bankinspektionen,

finansrådet, industrikommissionen, handelskommissioueu

och svenska stadsförbundets styrelse, som åberopat ett av stadsförbundets

finansråd gjort uttalande i ämnet. Av kommerskollegium hava

yttranden inhämtats från samtliga handelskammare i riket, Sveriges

allmänna exportförening, svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund.

Såsom framgår av redogörelsen för de sakkunnigas utlåtande, är

det närmaste syftet med den s. k. kapitalransoneringen dels att begränsa

den totala efterfrågan av kapital dels att för vinnande av detta

mål utgallra de under nuvarande svåra läge å penningmarknaden mindre

berättigade kapitalanspråken och tillgodose endast särskilt angelägna

kapitalbehov, även dessa allenast i den män landets kapitaltillgångar

det medgiva. De sakkunniga hava ansett, att man på denna väg skulle

kunna motverka den i vårt land fortgående prisstegringen. Kraven på

riksbankens utlåning och sedelutgivniug skulle nämligen genom den

föreslagna kapitalransoneringen begränsas. De betydande inskränk
-

Uttåtanden.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 24.

uingar i den enskilda företagsamheten, som de sakkunniga ansett sig

höra förorda, ha av dem betraktats såsom en hård nödvändighet, framkallad

av exceptionella förhållanden.

I de yttranden, som avgivits över de sakkunnigas betänkande,

har väl tanken på en s. k. kapitalransonering mångenstädes mött motstånd,

men de myndigheter, som närmast representera den finansiella

sakkunskapen, riksbanksfullmäktige, riksgäldsfullmäktige och finansrådet,

hava i huvudsak anslutit sig till de sakkunnigas förslag.

Åtgärder för inskränkande av kapitalan vänd n ingen ha ock redan

vidtagits av riksbanksledningen. Fullmäktige i riksbanken meddela

nämligen i sitt yttrande, att en uppmaning av dem riktats till landets

banker att vid all kreditgivning, särskilt vid sådan, som avser investering

av nytt kapital, iakttaga största möjliga återhållsamhet. Sedan

nämnda yttrande avgivits, ha ytterligare direktiv i denna riktning från

riksbanksfullmäktige utgått till bankerna i landet, varjämte anstalter

träffats för vinnande av kontroll däröver att bankerna ställa sig riksbankens

direktiv till efterrättelse.

Med hänsyn till det allvarliga läget å penningmarknaden och

penningvärdets alltjämt fortgående sjunkande, synas mig kraftiga åtgärder

nödvändiga för att begränsa kraven på riksbankens sedelutgivning.

Härvidlag torde, i vad på statsmakterna ankommer, i främsta

rummet komma i betraktande vissa ändringar i gällande lag, varigenom

möjlighet kunde beredas till kontroll över bolagsbildning eu, emission av

aktier i bestående bolag samt uppläggande av obligationslån. De kapitalanspråk,

som skulle granskas och sovras med hänsyn till nödvändigheten

av eu sträng sparsamhet, äro framför allt sådana, som uppträda

vid grundandet av nya företag eller utvidgning av äldre. Och då nybildningar

och utvidgningar av företag ofta förbindas med bolagsbildning,

aktieemission eller upptagande av obligationslån, synes man icke

böra underlåta att, såsom även de sakkunniga föreslagit, öva kontroll

på sådana åtgärder ur bär ifrågavarande synpunkt.

I åtskilliga bland de inkomna vttrandena bär önskvärdheten av

lagstiftning i detta syfte starkt understrukits. Fullmäktige i riksbanken

framhålla det påtagliga behovet av verksam kontroll över aktiebolags

bildande och utvidgning av äldre sådana och förorda införande, på lagstiftningens

väg av koncessioustvång för viss kortare tid. Fullmäktige

i riksgäldskontoret anse, att det starkt forcerade bolagsbildandet i

många fall medför ett stort slöseri med kapital och föreslå likaså koncessionstvång.

Finansrådet framhåller, att beträffande emissionen av

aktier effektiv kontroll torde kunna vinnas genom föreskrift för registre
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

l:(

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 24.

ringemyndigheten, svit aktieemission ej ma registreras, med mindre

kontrollmyndigheten lämnat sitt medgivande till densamma; beträffande

• ivriga angivna former för användning av kapital, som skalle underkastas

kontroll, borde även straffpåföljd för överträdelse stadgas. Svenska

bankföreningen uttalar, att under nuvarande förhållanden vid liera tillfällen

nya affärsföretag bildats, om vilka man kunnat säga ej blott att

de varit onödiga utan jämväl att de varit rent skadliga och vilkas tillkomst

således otvetydigt inneburit kapitalförstöring, och föreningen

föreslår, att under kristiden rätten att bilda nya aktiebolag måtte, i

likhet med vad som gällde före 1895 års aktiebolagslag, göras beroende

på tillstånd av Konungen. Aven derå handelskammare yttra sig

i samma riktning.

1 enlighet med denna även av mig delade mening bär jag låtit

inom finansdepartementet utarbeta ett lagförslag, innefattande koncessionstvång

för aktiebolag, vars aktiekapital överstiger 100,000 kronor, ävensom

skyldighet för bolag att inhämta Kungl. Maj:ts tillstånd till ökning

av aktiekapital utöver nyssnämnda belopp och till upptagande av obligationslån.

Åven bankaktiebolag, solidariska bankbolag, försäkringsaktiebolag

och kommanditbolag ha i vissa avseenden likställts med vanliga

aktiebolag. Patent- och registreringsverket bar över förslaget avgivit

infordrat yttrande, vilket föranlett vissa ändringar i detsamma. Med hänsyn

till frågans brådskande natur har jag ansett det nödvändigt, att

proposition avlåtes till den nu sammanträdande urtima riksdagen.

Jag anhåller få i detta sammanhang tillfoga, att Kungl. Maj:t

vid prövningen av dessa ytterst grannlaga ärenden torde böra inhämta

yttrande från eu för ändamålet inrättad, rådgivande instans. Uppenbart

är, att denna, såsom Stockholms handelskammare betonat, bör vara

sammansatt av personer, som med den största möjliga sakkunskap på

området förena, förmågan av ett fullt opartiskt och oegennyttigt bedömande

av föreliggande fallen. Då riksbanksledningen redan utövar

uppsikt över kapitalanvändningen, i den män denna förmedlas av bankerna,

och den ifrågasatta lagstiftningen är att betrakta såsom ett

komplement till riksbankens kapitalransonering, synes det mig självfallet,

att den särskilda kontrollen över bolagsbildning m. in. bör ske i

nära samförstånd med riksbankens ledning. Enligt vad jag inhämtat,

utövar riksbanksledningen sin kontroll över bankernas kreditgivning med

hjälp av en särskild nämnd, sammansatt av eu representant för riksbanksfullmäktige,

eu för Sveriges industriförbund, eu för Sveriges allmänna

exportförening och två representanter för svenska bankföreningen.

Denna nämnd, utökad med ett par av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Mgj.ts nåd. proposition Nr 24.

synes lämpligen kunna erhålla uppdrag att avgiva yttranden i de ärenden,

som enligt lagförslaget skola underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Föredragande departementschefen uppläste härefter ifrågavarande

lagförslag, av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, samt yttrade

beträffande förslagets särskilda paragrafer:

1 §•

1 förevarande paragraf föreslås såsom huvudregel att de, som vilja

bilda ett aktiebolag med högre maximikapital än 100,000 kronor, skola,

innan de uppvisa stiftelseurkunden för vederbörande länsstyrelse eller överståtliållarämbetet,

söka Konungens tillstånd till att aktiekapitalet må

få uppgå till det ifrågavarande beloppet. Erhålles sådant tillstånd och

linnes bevis därom teckuat å urkunden, mottages denna av länsstyrelsen

eller överståthållarämbetet. Eljest må den icke mottagas och följaktligen

kan bolaget icke bringas till stånd. Att avgörandet rörande aktiekapitalet,

förlägges till detta tidiga stadium av bolagsbildningen synes

mig vara av stor betydelse. Finge tillstånd sökas när som helst under

tiden innan bolagets registrering, kunde det tänkas, att de av bolagets

tillkomst intresserade, i förlitande på att tillstånd sedermera skulle

kunna erhållas, vidtoge omfattande förberedelser med avseende å den

tilltänkta verksamheten, vilka sedermera, om tillstånd ej erhölles, måhända

bleve onyttiga.

Att olägenheter både i nu nämnda och i andra avseenden kunna

uppstå, därest det ''allmänna på ett mera framskridet stadium av bolagets

bildande vägrar sin medverkan till bolagets bringande till stånd är

uppenbart. Denna omständighet anser jag emellertid icke utgöra tillräckligt

skäl för att icke söka inskrida jämväl mot sådana aktiebolag,

beträffande vilka vid tiden för lagens ikraftträdande stiftelseurkund

redan blivit mottagen av länsstyrelse eller överståthållareämbetet, men

vilka ej ännu blivit registrerade. Antalet av bolag, med vilka detta

kommer att vara förhållandet, är nämligen synnerligen stort, och värdet

av den ifrågasatta lagstiftningen skulle i väsentlig mån förminskas,

ifall landets kapitaltillgångar skulle behöva tagas i anspråk för alla

dessa bolag. Med anledning härav har jag beträffande bolag, tillhörande

denna kategori, ansett mig böra föreslå, att registrering av bolaget

icke må ske, såvida ej bolaget förvärvar sig tillstånd av Kungl. Maj:t

därtill. I 7 § föreslås ett stadgande, avseende att i fråga om bolag, å

vars organisation mera betydande kostnader blivit nedlagda, mildra verkningarna

av ifrågavarande föreskrift.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:tx nåd. proposition Xr 24.

15

Huvudregeln beträffande ökning av aktiebolags aktiekapital i sådan

omfattning att Kungl. Maj:ts tillstånd därtill erfordras ävensom beträffande

ökning av bankbolags grundfond synes mig böra, i nära överensstämmelse

med vad som gäller vid bildande av nya bolag, vara, alt

ökniugsbeslutet blir ogiltigt, så framt innan dess fattande vederbörligt

tillstånd till ökningen icke inhämtats. Har detta icke skett, får alltså

beslutet ej några rättsliga verkningar; aktieteckning, som anordnas på

grund av beslutet, är utan verkan och registrering angående beslutet

eller angående på grund av detsamma verkställd inbetalning å aktier

får ej ske.

Enligt gällande lag skall Kungl. Magt fastställa bolagsordning för

bankbolag och försäkringsaktiebolag. Därest ett av dylikt bolag fattat

beslut om ökning har stöd i bolagsordningen och bolagsordningen eller

i allt fall dess ifrågavarande bestämmelse blivit av Kungl. Maj:t stadlastad

efter det lagen trätt i kraft, är detta att likställa med att

särskilt tillstånd av Kungl. Magt till ökningen erhållits, hånligt 6 §

skall nämligen Kung]. Magt vid stadfästandet av bolagsordning för bankbolag

och försäkringsaktiebolag taga hänsyn till bland annat samma

omständigheter, som böra beaktas vid meddelande av tillstånd.

Att Kungl. Maj:ts samtycke bör erfordras till varje ökning av

aktiekapitalet, sa snart detta vare sig redan före ökningen överstiger

eller genom ökningen skulle komma att överstiga 100,000 kronor är tydligt.

Eljest kunde lagen kringgås därigenom att flera mindre ökningar efter

varandra företoges.

De föreslagna bestämmelserna böra naturligtvis ej gälla beträffande

sådan ökning av aktiekapital eller grundfond, som består i överföring

dit av besparade vinstmedel. Eu dylik ökning har ej något inflytande

på landets kapitalmarknad.

Att söka omintetgöra verkningarna av ökningsbeslut, fattade innan

ikraftträdandet av denna lag, torde med hänsj-n till de mångfaldiga förvecklingar,

som härigenom kunde komma att uppstå för vederbörande

bolags delägare, näppeligen vara tillrådligt. Till förhindrande av att

ökningsbeslut antedatera^ anser jag mig dock böra föreslå, att beslut,

som ej kungjorts före den 22 oktober 1918, då föreliggande förslag

antagligen nar offentligheten, böra bliva ogiltiga, om vederbörligt tillstånd

beträffande dem ej sökes inom viss kort tid och denna ansökning

bifälles.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ta nåd. proposition Nr 24.

3 §■

Då närmare föreskrifter om bildande av kommanditbolag och om

ökning av kommanditkapitalet i sådana bolag icke äro i lag givna, kunna

de erforderliga bestämmelserna icke tormas efter de i fråga om aktiebolag

föreslagna. Ett direkt förbud mot att, sa snart kommanditkapitalet

överstiger 100,000 kronor, utan Kungl. Maj:ts tillstånd mottaga ytteiligare

insatser av kommanditdelägare synes mig vara tillfyllest. Emottagas

insatser i strid mot förbudet, bör naturligtvis anmälan därom icke

få registreras.

4 §•

Kapitalanskaffning, som sker genom obligationslån, torde endast

i de fall, då låntagaren är ett aktiebolag eller kommanditbolag, vara av

sådan betydelse, att ett inskridande däremot är av nöden. Det föreslagna

stadgandet bär därför begränsats till dylika fall.

° På senare tid bär man börjat använda sig av vissa löpande förskrivningar,

som icke uttryckligen betecknas såsom obligationer, men

som äro utfärd fide för särskilda delar av ett skuldbelopp och uppenbarligen

avsedda att utsläppas i deri allmänna rörelsen. Ett lån mot

dylika förskrivningar, vilka enligt 8 § i kungl. förordningen deri 10

november 1914 angående stämpelavgiften äro att stämpelbelägga såsom

obligationer, torde böra jämställas med ett obligationslån.

5 §•

Då syftet med den ifrågasatta lagstiftningen är att söka förhindra

att vårt ekonomiska liv och därmed samhället i dess helhet tillskyndas skada

genom användning av kapital i allt för stor utsträckning och för mindre

nödiga ändamål, lärer, på sätt i förevarande paragraf föreslås, vid prövning

av ansökan om sådant tillstånd, som i 1—4 §§ avses, vara att

tillse, huruvida med hänsyn till dels kapitalmarknadens läge för tillfället

och dels beskaffenheten av den verksamhet, som skall tillföras det kapital,

varom fråga är, ansökningen kan utan skada för det allmänna bifallas.

En verksamhet, som finnes bliva till stor nytta, bör alltså äga rätt att

få större anspråk tillgodosedda än en aunan, vars gagn anses bliva

mindre. Därest en bolagsbildning icke tager i anspråk något nytt

kapital, såsom t. ex. förhållandet är, när en enskild affärsidkares rörelse

ombildas till aktiebolag endast för att underlätta en blivande stärbhusutreduing,

bör naturligtvis tillstånd utan vidare lämnas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Muj:ts nåd. proposition Nr 4-i.

När tillstäiui beviljas, torde det i allmänhet vara nödvändigt att

Kungl. Maj it i sammanhang därmed meddelar vissa föreskrifter för att

förhindra att det kapitalbelopp, som tillståndet gäller, blir använt på

annat sätt än som vid tillståndets beviljande avses. Sålunda lärer i

allmänhet böra i fråga om aktiebolag uppställas såsom villkor, att bolaget

icke efter tillståndets beviljande får utan Kungl. Majrts samtycke ändra

bolagsordningens bestämmelser om föremålet för bolagets verksamhet.

Och ifråga om bolag, vilka hava eu bolagsordning, vari uppgiften om

löremålet för bolagets verksamhet är hållen i allmänna ordalag, exempelvis

att bolaget bär till ändamål att idka handel och annan därmed förenlig

verksamhet, lärer det, när sådant bolag medgives att öka sitt aktiekapital,

i somliga fall vara av nöden att föreskriva, att det genom

ökningen undfängna kapitalet endast får användas på visst sätt. Vidare

torde det kunna ifrågakomma, att vid meddelande av tillstånd knytes

den betingelsen, att vederbörande bolag skall vara pliktigt underkasta

sig att Kungl. Maj:t genom därtill förordnad, för sådant grannlaga

uppdrag lämplig person äger taga del av bolagets böcker och räkenskaper

för att tillse att det ifrågavarande kapitalbeloppet användes på

avsett sätt. Med hänsyn till det sagda har jag i paragrafens andra

stycke föreslagit att åt Kungl. Maj:t överlämnas att meddela de föreskrifter,

som i förevarande avseende kunna vara erforderliga.

Det föreslagna förbudet mot registrering beträffande förhållande,

som strider mot de av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, avser närmast

det fall, att aktiebolag söker trots sådana föreskrifter få sin bolagsordning

ändrad, t. ex om ett bolag, som har till ändamål att uppföra

hus och som medgivits hava ett aktiekapital på eu miljon kronor med

föreskrift att föremålet för bolagets verksamhet icke får ändras, sedermera

söker registrering beträffande en ändring av bolagsordningen, enligt

vilken bolaget skall hava till ändamål att idka skeppsbyggeri. Jämväl

andra fall, då förbudet kan äga tillämplighet, kunna dock tänkas.

6 §•

\ id bildande av bankbolag och försäkringsaktiebolag förekommer

icke någon stiftelseurkund. Regeln i 1 § passar således ej in på dessa

bolag, utan torde beträffande dem en särskild bestämmelse erfordras.

Redan enligt gällande lag kräves emellertid, för att bankbolag eller försäkringsbolag

skall få bildas, Kungl. Maj:ts stadsfästelse å bolagsordningen.

Då denna måste innehålla bestämmelser om grundfondens respektive aktiekapitalets

storlek, bär Kungl. Maj:t rörande dessa slag av bolag i själva

verket redan för närvarande prövningsrätt ifråga om det. belopp, vartill

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918- 1 sand. 2-1 höft. (Nr 2-i.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 24.

grundfond respektive aktiekapital må nppg-å, och eu föreskrift om att

vid nämnda prövning hänsyn bör tagas till de i 5 § angivna omständigheter

torde alltså beträffande ifrågavarande bolag vara tillfyllest.

7 §•

Såsom av 1 § framgår hava samtliga aktiebolag, som vid lagens

ikraftträdande icke blivit registrerade, ansetts böra vara underkastade

lagens bestämmelser. Givet är att månget dylikt bolag redan hunnit

nedlägga betydande kostnader i och för sin blivande verksamhet. Dessa

kostnader bleve måhända, därest registrering vägras, onyttiga och stora

olägenheter komme därigenom att vållas dem, som tecknat aktier i bolaget.

Det torde för den skull vara skäligt att i fråga om dylika bolag

lagens bestämmelser mildras så tillvida, att prövningen, huruvida tillstånd

må beviljas, bör försiggå med mindre stränghet än i 5 § förutsattes.

Med anledning härav föreslås i förevarande paragraf, att under nyssnämnda

förutsättning tillstånd icke må vägras, utan så är att för åstadkommande

av bolagets aktiekapital så avsevärda kapitalbelopp skulle

komma att dragas ur marknaden att bolagets tillvaro, i betraktande

av beskaffenheten av dess verksamhet, måste anses bliva till synnerligskada

för det allmänna.

Den eftergift det föreslagna stadgandet innebär torde emellertid

endast böra åtnjutas av sådana bolag, vilkas bildande påbörjats medelst

ingivande av stiftelseurkund före den 22 oktober 1918, vid vilken tidpunkt

lagförslaget, såsom ovan nämnts, kan tänkas bliva bekant för allmänheten.

8 §•

Därest den i och för bildande av ett aktiebolag upprättade stiftelseurkunden

icke mottages av vederbörande länsstyrelse, torde härmed

frågan om bolagets bildande utan vidare vara förfallen. Verkningarna

av ett ökningsbeslut kunna måhända icke lika lätt tillintetgöras. Det

är nämligen icke omöjligt, att ett bolags styrelse, trots ett fattat beslut

om ökning är ogiltigt, söker att under åberopande av detsamma anordna

aktieteckning. Till förhindrande härav synes mig böra utsättas

straff för vissa åtgärder, som i berörda hänseende kunna tänkas ifrågakomma.

Vidare torde stadgandena i ?> och 4 §§ icke kunna göras effekti va

på annat sätt än att överträdelse av dem belägges med straff. Slutligen

torde, till vinnande av säkerhet för att de föreskrifter, Konungen jämlikt

5 § andra stycket kan komma att meddela, behörigen efterlevas, ohörsamhet

mot dem böra vara straffbar. De bestämmelser, som på grund härav äro

erforderliga, föreslås i denna paragraf.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kuitgl. MajUx nåd. proposition Nr 24.

Föredragande departementschefen hemställde härefter att lagrådets

utlåtande över förslaget måtte, för det ändamål § H7 regeringsformen

omförmäler, genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Magt Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

Bilaga.

Försina;

till

lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att begränsa inom landet

tillgängligt kapitals användning för bolagsändamftl.

Med ändring av vad lag innehåller stridande mot nedanstående

bestämmelser förordnas som följer:

1 §•

Rörande aktiebolag, vars aktiekapital skall kunna sättas till belopp,

överstigande ett hundra tusen kronor, må stiftelseurkund för det ändamål,

varom i 9 § lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag förmäles,

icke av länsstyrelse eller överståthållarämbetet mottagas, där ej det

belopp, vartill aktiekapitalet högst må uppgå, blivit bestämt i enlighet

med särskilt av Konungen lämnat tillstånd samt bevis härom finnes

tecknat å stiftelseurkunden.

Har beträffande bolag, varom ovan sägs, stiftelseurkund blivit av

länsstyrelse eller överståthållarämbetet mottagen före ikraftträdandet av

denna lag, men registrering ännu ej skett, må bolaget icke registreras,

med mindre Konungen lämnar tillstånd därtill.

I fråga om bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag galle i

stället för vad ovan stadgats bestämmelserna i 6 §.

Beslut om ökning av aktiebolags aktiekapital till belopp, som överstiger

ett hundra tusen kronor, eller av bankaktiebolags eller solidariskt

bankbolags grundfond, vare, såvida ej fråga är allenast om överföring till

aktiekapitalet eller grundfonden av besparade vinstmedel, icke giltigt,

med mindre det belopp, vartill aktiekapitalet eller grundfonden efter

ökningen skulle komma att uppgå, blivit bestämt i enlighet med särskilt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24. 21

av Konungen meddelat tillstånd eller, då beslutet gäller lorsäkringsa k tiebolag,

bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, i enlighet med föreskrift

i bolagsordningen, därå Konungen efter denna lags ikraftträdande

meddelat stadfästelse.

Ilar beslut om sådan ökning som ovan avses fattats före lagensikraftträdande,

vare beslutet, där det ej blivit i allmänna tidningarna

kungjort före den 22 oktober 1918, ogiltigt, så framt ej Konungens tillstånd

till ökningen sökes inom en månad efter lagens ikraftträdandeoch

denna ansökning varder bifallen.

3 §•

1 kommanditbolag må, sedan sammanlagda beloppet av konnnanditdelägarnas

insatser uppgår till ett hundra tusen kronor eller däröver,

ytterligare insatser av sådana delägare allenast mottagas, om Konuno-en,

lämnat särskilt tillstånd därtill.

Mottagas _ insatser i strid med vad sålunda stadgats, må anmälan

därom icke registreras.

4 §•

Aktiebolag eller kommanditbolag må icke upptaga lån emot räntebärande

obligationer eller andra för särskilda delar av skuldbelopp utfärdade

löpande förskrivningar, som uppenbarligen äro avsedda att utsläppas

i den allmänna rörelsen, med mindre Konungen lämnat särskilt

tillstånd därtill.

^ §•

1 löstand varom ovan sägs må beviljas allenast, därest, med hänsyn

till kapitalmarknadens läge och beskatfenheten av den verksamhet för

iilken det kapitalbelopp, varom fråga är, skall användas, sagda belopp

tinnes utan skada för det allmänna kunna på sådant sätt användas.

Lamnas tillstånd, må Konungen i sammanhang därmed meddela

de föreskrifter, som kunna anses erforderliga för betryggande av att

n! .iapjalb®. ,PP’ varom fråga är, varder för avsett ändamål använt,

beträffande förhållande, som strider mot sådana föreskrifter, må reo-istrenng

icke ske. &

6 §-

\ id provning av ansökan om stadfästelse å bankaktiebolags eller solidariskt

bankbolags bolagsordning, å ändring i dylikt bolags bolagsordning

a bolagsordning för försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital skall kunna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Knuff l. Maj ds nåd. proposition Nr a 4.

-bestämmas till belopp, överstigande ett hundra tusen kronor, eller å ändring

i bolagsordning för försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital överstiger

eller efter ändringen skulle kunna överstiga nämnda belopp, skall vad

i 5 § finnes stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

7 §■

Har före den 22 oktober 1918 stiftelseurkund rörande aktiebolag,

-som icke driver bank- eller försäkringsrörelse, blivit av länsstyrelse eller

-överståthållareämbetet för det ändamål, varom i 9 § lagen den 12 augusti

1910 om aktiebolag förmäles, mottagen men är bolaget vid tiden för lagens

ikraftträdande ännu icke registrerat, ma, där avsevärda kostnader ledan

blivit nedlagda å organisationen av bolagets verksamhet, tillstånd, var
.

. ~ . i .. Of______X mnA Ua-naxr-n fill j J

mm i 1 § förmäles, Icke vägras, såframt det icke med hänsyn till

angivna omständigheter skulle finnas bliva till synnerlig skada för det

-allmänna, i fall bolaget finge för sin verksamhet använda det belopp,

som utgör bolagets aktiekapital.

8 §•

Medverkar styrelseledamot i aktiebolag eller solidariskt bankbolag

4 fall, då beslut om ökning av sådant bolags aktiekapital eller grundfond

jämlikt bestämmelsen i 2 § är ogiltigt, till att för verkställighet av be-slutet

bevis om rätt att teckna aktier eller lotter utlämnas eller teckmngslista

utfärdas eller överträder någon, som äger deltaga i förvaltningen

av kommanditbolags angelägenheter, vad i 3 § stadgas eller bryter

styrelseledamot i aktiebolag eller någon, som äger deltaga i förvaltningen

av kommanditbolags angelägenheter, mot föreskriften i 4 §

■eller handlar person i sådan ställning som ovan sagts i strid med föreskrifter,

som av Konungen må hava jämlikt bestämmelserna i 5 eller Ö

§ meddelats, dömes till böter från och med tjugufem till och med tiotusen

kronor eller till fängelse i högst sex månader. 9

9 §•

Av böter, som ådömas enligt denna lag, tillfälle en tredjedel åklagaren

och återstoden kronan. Saknas tillgång till böternas fulla gäl-dande,

skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Katigt. Maj.is nåd. proposition AV 24.

der i k

Denna lag träder i kraft dagen efter den, dä lagen enligt dåra

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och

gällei till och med den 30 juni 1920, såvida ej Konungen dessförinnan

annorledes förordnar. Beträffande under tiden för lagens giltighet be
-

gången

fortfarande äga

O

förseelse, som i 8

tillämpning.

avses.

skall vad i 8 och 9 är stadgat

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Mapts nåd. proposition Nr 24.

Utdrag av protokollet, hållet i Kung!. Maj:ts lagråd torsdagen

den ,24 oktober HUS.

Närvarande:

Justitieråden Gullstrand.

von Seth.

Wedberg.

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

Enligt lagrådet tillhandakonimet utdrag av protokollet över finansärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 18 oktober

1918, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att begränsa inom

Jandet tillgängligt kapitals användning för bolagsändamål.

Förslaget, som tinnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av revisisionssekreteraren Nils Edvard Gadde.

Förslaget föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda

ledamöter.

• Lagförslaget i dess helhet.

Lagrådet:

Lagen skulle vinna i överskådlighet och reda genom någon omredigering.

Innehållet i 5 och 7 §§ borde lämpligen sättas såsom 2 §,

och ^föreskrifterna i 6 § skulle komma att utgöra 3 §. Därefter borde

följa nuvarande 2—4 §§ och sedermera genom en hänvisning till nya

2 § stadgas vad -som vid prövning av ansökan om tillstånd jämlikt

nyssnämnda tre paragrafer blir att iakttaga. Tillika borde, med utlämnande

av sista stycket i 1 §, avfattningen av denna paragrafs början

.något jämkas till överensstämmelse med början av nuvarande 7 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition AV 24.

1 §•

.) ustitierådet Wedberg:

Mot bestämmelsen i andra stycket av denna paragraf resa sig

allvarliga betänkligheter. I de fäll, som där avses, kan bolagets organisation

vara så gott som slutförd, dess verksamhet kan faktiskt hava

begynt och aktiekapitalet kan vara till fullo inbetalt. Den avvecklingav

förhållandena, som väl i de flesta fall bleve följden av att bolagets

ansökan om registrering lämnades utan bifall, skulle sålunda för visso

ofta möta betydande vanskligheter och giva anledning till svårlösta

tvister. Härtill kommer ännu eu omständighet av icke ringa vikt. Redan

nu lärer långsamheten i behandlingen av registreringsärenden vara ett

starkt överklagat missförhållande, menligt för det ekonomiska livets

normala fortgång. Uppställes nu för registrering av här ifrågavarande

bolag, som torde uppgå till åtskilliga hundratal, villkoret av Konungens

tillstånd, kommer detta att ytterligare avsevärt fördröja inträdandet av

den tidpunkt, då de vinna full rättskapacitet. Mot denna olägenhet

erbjuder 7 § ingen bot.

Med hänsyn till det nu sagda synes stadgandet i paragrafens andra

stycke kunna försvaras allenast under förutsättning, att knappheten av

landets kapitaltillgång med nödvändighet påkallar ett ingripande av den

retroaktiva karaktär, som stadgandet innefattar. Huruvida denna förutsättning

är till finnandes, tilltror jag mig icke att bedöma.

2 §•

Justitierådet von Setli:

Man synes icke kunna undgå att känna en viss betänksamhet inför

den skärpa, med vilken förslaget framgår även mot sådana emissioner,

för vilkas genomförande även andra åtgärder än själva det grundläggande

beslutet hunnit komma till stånd före lagens trädande i kraft. Särskilt

gäller detta med hänsyn till möjligheten, att en nyemission av det i

2 § avsedda slaget dessförinnan hunnit fortskrida så långt, att aktiebrev

redan i behörig ordning utsläppts i allmänna marknaden. För ett dylikt

fall lärer i varje händelse hänsynen till allmänheten kräva, att beslutet

lämnas oberört av nu ifrågavarande lag, oavsett när kungörandet i allmänna

tidningarna ägt rum.

Justitierådet Wedberg:

Föredragande departementschefen har med allt fog framhållit,

hurusom det näppeligen vore tillrådligt att söka omintetgöra verkninBihang

till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 24 höft. (Nr 24.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 24.

gärna av ökningsbeslut, fattade före lagens ikraftträdande. Att förslaget

ändock upptager en bestämmelse sådan som den i andra stycket av

förevarande paragraf har motiverats med angelägenheten av att förhindra,

det ökningsbeslut antedateras. Det syfte, man sålunda önskat

vinna, synes emellertid kunna nås utan uppställande av fullt så stränga

fordringar som bestämmelsen innebär. Har ökningsbeslut blivit fattat

omedelbart av bolagsstämman, ej redan av styrelsen, lärer nämligen anmälan

om beslutets registrering i regeln föregå kungörandet i allmänna

tidningarna, och anknytandet av den ifrågasatta bestämmelsen även till

sådan anmälan, ej ovillkorligen till kungörandet, skulle sålunda i större

utsträckning låta äldre ökningsbeslut bibehålla sin giltighet oförkränkt.

Lagrådet:

Enligt förslaget skall ett kungörande för att äga betydelse i fråga

om ett ökningsbesluts giltighet hava skett före den 22 oktober 1918.

Denna dag har, på sätt föredragande departementschefens yttrande giver

vid handen, valts såsom den, då. förslaget antagits nå offentligheten.

Såvitt för lagrådet är känt, har dock ännu någon redogörelse för förslagets

innehåll icke för allmänheten framlagts. Den avgörande tidpunkten

torde alltså böra sättas till en något senare dag. Vad sålunda

blivit erinrat äger sin tillämplighet även beträffande 7 §.

3 §■

Justitierådet Wedberg och regeringsrådet Planting-Gyllenbåga:

Till förtydligande och fullständigande av vad med denna paragraf

åsyftas torde genom någon jämkning i densammas avfattning böra bringas

till uttryck att, när det ''utfästa kommanditkapitalet uppgår till minst

100,000 kronor, insatser utöver sagda kapital ej må utfästas eller göras

utan Konungens tillstånd samt att förbudet mot registrering gäller anmälan

om utfästa eller gjorda insatser i strid mot vad sålunda stadgats.

Sker sådan omredigering, som nu blivit ifrågasatt, torde den mot

förevarande paragraf svarande straffbestämmelsen i 8 § böra uttryckligen

angivas avse mottagande av insats i strid mot vad i 3 § stadgats.

Justitierådet von Seth:

Enbart med det i paragrafen stadgade förbudet att mottaga ytterligare

insatser från kommanditdelägare lärer man näppeligen fullt vinna

vad man vill vinna. Kapital kan nämligen tillföras ett kommanditbolag

även genom en blott utfästelse att insätta det i bolaget. Ett förbud att

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

mottaga likvid för en sålunda utläst insats är skäligen betydelselöst, då

ju den kommanditdelägare, som utfäst insatsen, till följd av stadgandet

i 42 §, jämfört med vad som föreskrives i 19 §, av lagen om handelsbolag

och enkla bolag den 28 juni 1895 redan genom utfästelsen blir

med det utfästa beloppet ansvarig för bolagets förbindelser såsom för

egen skuld och beloppet således i varje fall kan omedelbart användas

för det med kapitalökningen avsedda ändamålet. En skärpning av paragrafens

bestämmelser lärer alltså vara erforderlig därhän, att utfästelse

av ytterligare insats från kommanditdelägares sida, .sedan sammanlagda

beloppet av kommanditdelägarnas insatser — naturligtvis de utfästa —

uppgår till etthundratusen kronor eller därutöver, blir utan verkan, åtminstone

under den tid lagen gäller, såvida ej Konungens tillstånd till

utfästelsens emottagande erhålles.

I fråga om andra stycket må erinras, att enligt bestämmelserna i

18 och 21 §§ av lagen angående handelsregister, firma och prokura den

13 juli 1887 det är beloppen av de insatser kommanditdelägarna utfäst,

icke beloppen av deras inbetalningar, som skola uppgivas till handelsregistret.

Till dessa föreskrifter, som finna sin förklaring i vad ovan

anförts, bör tagas hänsyn vid förevarande lagrums avfattning.

lakttages vad jag härovan först erinrat, lärer därav föranledas en

jämkning i avfattningen av 8 §. Det kan nämligen ej gärna ifrågasättas,

att även mottagandet av utfästelse om insats utan Konungens

tillstånd skulle kriminaliseras.

4 §•

Lagrådet:

Då ju meningen ej är att förhindra upptagande av lån mot andra

obligationer eller partialförskrivningar än sådana, som bolaget självt utfärdat,

lärer paragrafen böra underkastas någon redaktionell jämkning.

Promulgationsbestämmelsen.

Lagrådet:

Bestämmelsen angående lagens giltighetstid torde böra i så måtto

erhålla förändrad avfattning, att lagen förklaras skola äga tillämpning

till och med den 30 juni 1920, såvida Konungen ej förordnar, att den

dessförinnan skall upphöra att gälla.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 24.

''Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 oktober

1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anmälde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, lagrådets

utlåtande över det genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 innevarande

oktober till lagrådet remitterade förslaget till lag, innefattande vissa

bestämmelser i sylte att begränsa inom landet tillgängligt kapitals användning

för bolagsändamål.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll yttrade föredragande

departementschefen:

Med hänsyn till de betänkligheter en av lagrådets ledamöter ut
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:tu nåd. proposition Nr 24.

talat beträffande stadgandet i andra stycket av 1 § anser jag mig böra

erinra därom att vid förslagets utarbetande ingalunda lämnats obeaktat,

att ett avslag på ansökan om registrering skulle i många fall, då omfattande

åtgärder redan vidtagits i och för vederbörande bolags organisation,

kunna medföra betydande olägenheter. Därigenom att i förslaget

intagits föreskrifter om att en registreringsansökning under dylika

förhållanden skall prövas efter mindre stränga grunder än i övriga fall

synas mig emellertid billighetens fordringar vara uppfyllda. Någon

ytterligare eftergift i förevarande hänseende torde icke vara nödvändig.

1 det yttrande, vari ovannämnda betänkligheter uttalats, har ju icke

heller förnekats, att omständigheterna kunna rättfärdiga ett ingripande

av den art, varom här är fråga. Och att omständigheterna för närvarande

äro sådana, måste enligt mitt förmenande antagas.

Vad angår den vid 2 § utav en av lagrådets ledamöter gjorda

erinringen, att ett beslut om ökning av aktiebolags aktiekapital, vilket

fortskridit så långt, att aktiebrev redan utsläppts i allmänna marknaden,

borde lämnas oberört av ifrågavarande lag, oavsett när kungörandet

i allmänna tidningar skett, må framhållas, att då sådant kungörande

måste föregå utfärdandet av teckningslistor samt aktieägares företrädesrätt

till teckning av aktier får begagnas under minst fyra veckors tid

efter kungörandet, det knappast är antagligt, att ett ökningsbeslut, som

ännu i slutet av oktober 1918 icke blivit kungjort — och om andra

är här icke fråga — skulle kunna verkställas så snabbt, att breven på

de nya aktierna kunde vara utdelade före den tidpunkt, då lagen kan

förmodas träda i kraft. På grund härav har jag icke ansett det vara

nödigt att i anmärkta hänseendet göra någon ändring i förslaget.

Åvfattningen av 3 och 8 §§ har ändrats i överensstämmelse med

de av justitierådet Wedberg och regeringsrådet Planting-Gyllenbåga

gjorda anmärkningar. Härigenom synas mig bestämmelserna om kommanditbolag,

vilkas huvudsakliga syfte är att söka begränsa beloppet av

sådana bolags registrerade kommanditkapital, komma att erhålla en fullt

betryggande räckvidd, vadan de ytterligare ändringar, som av justitierådet

von Seth i denna del föreslagits, icke bliva erforderliga.

De övriga erinringar, som framställts mot förslaget, hava samtliga

iakttagits, varvid även vissa andra smärre formella jämkningar i detsamma

vidtagits.

Föredragande departementschefen uppläste härefter ''det i enlighet

med det avgivna yttrandet avfattade lagförslaget och hemställde, att

detsamma måtte föreläggas riksdagen till antagande.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 24 höft. (Nr 24.) 5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 24.

Denna hemställan, som biträddes av statsrådets

övriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Arfwidson.

STOCKHOLM, I8AAC MABCUS’ BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:28 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att begränsa inom landet til s. 1 i texten
  2. 2SärU 1918:3 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av dels Kungl.Majds proposition nr 24 med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att begränsa inom landet tillgängligt s. 1 i texten