Sök i Ratio Lex

Angående anslag till avelscentra för nötboskap

1918-02-19 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:101, Angående anslag till avelscentra för nötboskap

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis nåd. proposition Nr 101.

1

Nr 101.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till avelscentra för nötboskap; given Stockholms slott den

19 februari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbmksärenden för denna dag vill Kung]. Maj:t härmed föreslå riks
-

dagen

att å extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisa

dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra för

nötboskap .................................................................................... kronor 12,000,

dels och för bestridande av kostnaderna för förnyad

tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap ............ » 25,000,

eller tillhopa kronor 37,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 92 höft. (Nr 101.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 101.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

År 1902 begärde Knngl. Maj:t första gången hos riksdagen anslag

till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade

riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta

ändamål. Efter tävlan utsågos dylika avelscentra år 1906.

År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande

efter ny plan av förnyad tävlan för utseende av avelscentra.

Riksdagen anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid

dem utsedda avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren

1909—1915. Den 21 april 1911 utsågos avelscentra vid denna tävling.

År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande

av ytterligare tävling för utseende av avelscentra enligt plan,

som innefattade åtskilliga förändringar i förut gällande bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 101. *

Kostnaderna, ior denna tävling jämte upprätthållande av de vid densamma

utsedda avelscentra beräknades till 122,000 kronor, varav 27,000

kronor skulle tagas från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps-

och fåravelns förädling samt återstående 1)5,000 kronor beräknades

skola av riksdagen anvisas med 16,000 kronor för år 1914,

14,000 kronor för år 1915, 17,000 kronor för år 1916 samt 12,000

kronor för vart och ett av åren 1917—1920. Riksdagen har för varje

av åren 1914—1918 anvisat de sålunda beräknade beloppen.

Avelscentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i

fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga

om besättningar av fjällras.

Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 24 augusti 1917 gjort

framställning om anvisande av anslag för år 1919 å 12,000 kronoi

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för upprätthållande av de

sålunda utsedda avelscentra.

Därefter har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 5 december 1917,

vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 21 januari 1918, gjort

framställning om medels anvisande för anordnande av ny tävlan av

ifrågavarande slag.

Styrelsen har därvid till en början erinrat, hurusom enligt det

ursprungliga förslaget om inrättande av avelscentra avsetts med dylika

centra sådana på grund av tävlingar utsedda kreatursstammar, som till

följd av sina framstående egenskaper samt förmåga att överföra dem

på avkomman kunde anses komma att i väsentlig grad bidraga till förbättrandet

av kreatursaveln inom landet genom att från dem spriddes

goda, i avseende å typ, härstamning och bmksegenskaper utmärkta

avelsdjur. Vidare har styrelsen erinrat, att de två första avelscentertävlingarna

avsett de tre för vårt land viktigaste raserna, fjällras, ayrshireras

och svartbrokig låglandsras, men att den tredje tävlingen avsett endast

fjällras och ayrshireras.

Styrelsen har därefter lämnat en utförlig, med åtskilliga tabeller

försedd redogörelse för resultaten av de tre tävlingarna. Denna redogörelse

synes icke lämpligen böra här i sin helhet återgivas. Ur densamma

må anföras, att beträffande fjällrasen Trollsåsens avelscentrum

visat största ökningen i avkastning från första till sista tävlingen,

nämligen per individ med 672 kilogram mjölk, 0.2 9 procent fett och

29.5 6 kilogram smörfett på en ökad foderförbrukning av 456 foderenheter.

Beträffande ayrshirerasen yttras bland annat:

»Ett aktgivande på avkastningssiffrorna i tabellerna rörande avelscentra av ayrshireras

visar, att avkastningen från l:a till 3:e avelscentertävlingen ganska avsevärt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 101.

stegrats. Detta förhållande är så mycket märkligare, som under de senaste två tävlingsåren

svårigheterna att anskaffa kraftfoder samt den under somrarna 1914 och 1915

rådande intensiva torkan och därav minskad tillgång på bete och grönfoder i icke ringa

grad bidragit att minska avkastningsresultaten i jämförelse med vad de i motsatt fall

kunnat bliva. Därtill kommer, att skördarna av hö och delvis rotfrukter vid de flesta

egendomarna år 1914 varit betydligt mindre än under normala år, vilket i rätt

avsevärd mån inverkat på foderstaternas sammansättning och följaktligen haft menligt

inflytande på avkastningen. Endast två besättningar göra härifrån undantag.

Särskilt torde höra framhållas, att de vunna avkastningsresultaten inom Aranäs

avelscentrum under tiden emellan l:a och 3:e avelscentertävlingarna — eller under

10 år — visar en ökning av 610 kilogram mjölk, 0.50 procent fett och 39.73 kilogram

smörfett på en ökad foderförbrukning av endast 145 foderenheter.»

Styrelsen har vidare yttrat följande:

»Beträffande kroppsutvecklingens främjande inom besättningarna, så har denna

inom avelscentra av fjällras varit avsevärd, och densamma har vad denna ras angår

även varit jämn över hela kroppsbyggnaden. Djuren hava vunnit i djup och bredd,

bröstet har väsentligt vidgats, bredderna ökats, djupet blivit större och de betydelsefulla

omfångsmåtten ökats, utan att djurens höjd över manken undergått förändringar.

Vidkommande ayrshirerasen synes vad de i avelscentertävlingarna deltagande besättningarna

angår maximigränsen för skelettstorleken vara i stort sett uppnådd.

Såsom ovan visats har avkastningen inom avelscenterbesättningarna av båda

raserna i fråga under tävlingsåren i stort sett betydligt ökats. Om i vissa fall eu

nedgång ägt rum i siffrorna rörande utbyte av 100 foderenheter, så har detta väsentligen

berott på en under samma tid skedd förändring i sättet för beräknandet av

foderenheterna. Givetvis har avkastningen under samma tid ökats även inom andra

nötkreatursbesättningar, som varit underkastade kontroll. Det är dock tydligt, att

det är av synnerligen stor vikt, att de besättningar, som utmärkas såsom avelscentra

och från vilka avelsdjur äro avsedda att spridas inom landet, utmärka sig i detta

avseende, och då höjningen av avkastningen inom de särskilda besättningarna varit

konstant, måste detta hava sin grund- i det förhållandet, att besättningarnas värde

i produktionsavseende stegrats.

Emellertid är det även en annan egenskap hos dessa besättningar, vilken är

av högsta vikt för det med avelscentra avsedda ändamålet, nämligen likformigheten

såväl inom varje särskild besättning som emellan de olika besättningarna inom

vardera av de två ifrågavarande raserna med hänsyn till såväl typ som härstamning.

Härutinnan lämna avelscenterbesättningarna ej blott inom fjällrasen utan

även inom ayrshirerasen ännu mycket övrigt att önska. Den anmärkta olikformigheten

i dessa avseenden härleder sig från de växlande och i avelshänseende osäkra

inblandningar, som tidigare skett. .

För undanröjande av denna brist måste avelscentertävlingarna fortsättas.

Endast på denna väg lärer nämligen sagda likformighet stå att vinna, då endast

genom ifrågavarande åtgärder en verklig ledning kan givas åt avelsarbetet. Först

genom dessa åtgärder har också klarhet vunnits om sättet, varpå målet kan nås.

Att nu avbryta detta arbete vore att giva till spillo de redan genom tävlingarna

vunna resultaten och omöjliggöra att för framtiden vinna det mål, vartill avelscentertävlingarna

syfta, eller att bereda landet inhemska kreatursraser av verkligt

hög kvalitet.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 101. 5

För att visa i huru stor omfattning avelsdjur försålts trån avelscentra

har lantbruksstyrelsen meddelat åtskilliga tabeller. Dessa utvisa,

att från avelscentra av fjällras hade under tiden 7n 11)05 31/io 1910

sålts sammanlagt 722 djur, därav 370 tjurar. 1 medeltal pr ar hade

sålts under de fem första'' åren 44 djur, under de fem följande 74 djur

och under sista året 128 djur. Från avelscentra av ayrshireras hade

under tiden Va 1905—31/10 1917 sålts 2,277 djur, därav 1,357 tjurar.

Årsmedeltalet av försäljningen hade utgjort‘under de törsta lem åren

191 djur, under följande fem år 170, under det elfte året 220 och under

det tolfte 251. Dessa siffror ådagalade enligt styrelsens mening avelscentras

stora betydelse även för ayrshireaveln.

Det borde av vad sålunda visats med full tydlighet framgå, vilket

mäktigt inflytande avelscenterinstitutionen utövat, och vad den, om den

under än gynnsammare förhållanden fortfarande Ange vara verksam,

kunde uträtta för landets nötboskapsavel.

Därmed vore också enligt lantbruksstyrelsens åsikt vikten av att

en fjärde tävling komme till stånd nöjaktigt påvisad.

Då de nu gällande, genom kungörelse den 22 augusti 1913 meddelade

föreskrifter i fråga om bildande och upprätthållande av avelscentra

för nötboskap i allt väsentligt visat sig lämpliga, syntes samma

föreskrifter böra fortfarande i huvudsak tillämpas.

Lantbruksstyrelsen har därefter anfört följande:

»Vid beräkningen av de kostnader, don föreslagna nya tävlingen skulle komma

att kräva, har lantbruksstyrelsen förutsatt, att densamma, i likhet med de båda föregående

tävlingarna, skall fortgå under tva ar och alltså vara avslutad före utgången

av år 1920, vid vilken tid de år 1916 upprättade avelscentra upphöra att anses

såsom sådana, varefter från och med år 1921 nya avelscentra^skulle komma att

upprättas och fortfara under fem år eller under åren 1921—1925. _

Vidare har vid denna beräkning särskilt kostnadsförslag blivit uppgjort för

vardera av de båda i tävlingarna deltagande raserna, i vilka kostnadsförslag ingå

såväl de olika slagen av pris som kontrollkostnader och reseersättningar. Till de

sålunda erhållna kostnadssummorna har ytterligare blivit lågt ett belopp för diverse

utgifter, varmed skulle bekostas tryckning såväl av den vidlyftiga berättelsen över

tävlingarna och deras resultat som av journaler och tabeller, deras inbindning, anskaffande

av utensilier för kontroll och foderundersökningar m. m.

Slutligen har lantbruksstyrelsen ansett, att, för att avelscenterinstitutionen

skall verka hastigare och kraftigare, antalet avelscentra bör höjas. Det är nämligen

tydligt, att, då kreatursstocken inom landet har en mycket stor omfattning,

det är av vikt, att även ett stort antal goda avelsdjur finnes tillgängligt, om inflytandet

från de bästa stammarna skall tillräckligt göra sig gällande. Då allmänheten

vant sig vid att för inköp av avelsdjur vända sig till avelscentra, bör det

också tillses, att tillräckligt antal avelscentra må finnas. Av sådan anledning anser

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 101.

laatbruksstyrelsen, att antalet avelscentra bör ökas, vad angår fjällrasen med 10

eller från 15 till 25 och beträffande ayrshirerasen med 5 eller från 9 till 14.

Enligt lantbruksstyrelsens beräkning skulle kostnfaderna för avelscenterinstitutionen

under åren 1919—1925 uppgå till följande belopp.

Fjällras.

a) kostnaderna för avelseenternämndens samtliga resor, sammanträden, utarbetande

av berättelser och redogörelser jämte kostnader för överassistenterna och kon
-

trollen ....................................................

b) foderundersökningar ............................

................... kronor 57,260: o 4

.................... » 600: —

57,860: 0 4

Ayrshireras.

a) kostnaderna för avelseenternämndens samtliga resor, sammanträden,

utarbetandet av berättelser och redogörelser jämte kostnader för

överassistenterna och kontrollen............................ kronor 49,555: 14

b) foderundersökningar................................................ » 400: —

49,955:-14

A velscenterp ris :

för avelscentra av fjällras per år

10 st. å 500 ........................................

5 » > 400 ........................................

10 » » 300 .........................................

.. kronor 5,000: —

» 2,000: —

» 3,000: — 10.000: —

för 5 år utgör detta ...........................

50,000: -

Uppmuntr ing spris:

för fjällras

2 st.'' å 500 .........................................

2 » » 400 .........................................

2 » » 300 .........................................

... kronor 1,000: —

» 800: —

» 600:— 2,400:—,

för ayrshireras

1 st. å 800 ........................................

1 » » 600 .........................................

1 » » 400 ..........................................

..... kronor 800:

» 600:—

» 400: — 1,800: —

4,200: —

Diverse kostnader:

trycksaker..................................................

bokbinderi..................................................

kontrollförnödenheter (komplettering) .

utensilier för foderundersökniqgar..........

brännjärn ..................................................

kostnader för berättelsens utgivande .

..................... kronor 3,000: —

..................... » 2,500: —

...................... » 300: —

...................... » 200: —

...................... » 250: —

..................... » 5,000: —

11,250: —

Totalsumma kronor

173,265: i 8

Från dessa kostnader, kronor 173,265: is, böra emellertid frånräknas

följande poster:

a) beräknade besparingar på anslaget till avelscentertävlingarna

1913—1915 och kontrollkostnaderna

under avelscenteråren 1916—1920 ....................... kronor 8,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 101. 7

b) avelscenternämndernas resor till nuvarande avélscentra

1/u 1918—al/i0 1920, för vilka kostnaderna

även äro upptagna i föreliggande förslag ........... kronor 8,966: 2 4

c) överassistentens avlöning och resor under samma

period, jämväl upptagna i det nya förslaget ........ »_ 6,711:40 23,677:64

Det enligt förslaget erforderliga slutliga anslagsbeloppet utgör

sålunda ....................................................................................... kronor 149,587: 54.

I jämförelse med kostnaderna för föregående avelscentertävlingar är den föreslagna

höjningen i anslaget rätt obetydlig, då hänsyn tages till den väsentliga

ökningen av avelscentras antal, nämligen för fjällras med 10 avelscentra samt för

ayrshireras med 5 avelscentra.

Till bestridande av ovannämnda kostnader, kronor 149,587: 54, har lantbruksstyrelsen

beräknat, att 40,000 kronor kunna under åren 1921—1925 utgå av

avkastningen från fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling, vilkens

avkastning till och med år 1920 är avsedd att tagas i anspråk för dervarande

avelscentra — — —. Återstoden av kostnadssumman, kronor 109,587: 54, torde

böra av riksdagen äskas på sätt här nedan föreslås.»

Lantbruksstyrelsen har härefter framlagt en kalkyl över de å de

särskilda åren belöpande utgifterna samt erforderliga an slagsbeloppen.

Då emellertid denna kalkyl sedermera undergått ändringar, torde den

här kunna förbigås.

På grund av vad sålunda blivit anfört har lantbruksstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition, att riksdagen

må, såsom bidrag till förnyad tävling i huvudsaklig överensstämmelse

med av styrelsen angivna huvudgrunder för utseende av avelscentra

för nötboskap, bevilja ett belopp av 110,000 kronor, varav på

extra stat för år 1919 borde anvisas 15,000 kronor.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse var fogad en av kamreraren å

statskontorets fondbyrå den 10 december 1917 lämnad uppgift, att

fondens för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling tillgångar syntes

vid slutet av år 1917 komma att uppgå till omkring 186,500 kronor

och att de räntor, som vore att debitera å fonden för år 1917, uppginge

till i runt tal 8,600 kronor.

I skrivelse den 12 februari 1918 har därefter lantbruksstyrelsen —

med erinran att de i styrelsens härovan återgivna skrivelse förekommande

kostnadsberäkningarna uppgjorts med ledning av då gällande resereglemente

och järnvägstaxa — framhållit, att kungörelse angående förhöjda

provisoriska tilläggsavgifter m. m. å statens järnvägar utfärdats den 16

november 1917 och att i årets statsvcrksproposition intagits en beräkning

rörande höjda dagtraktamenten vid resor. På grund härav hade

styrelsen låtit uppgöra ny kostnadsberäkning, vari man utgått Irån till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 101.

tampning av den höjda järnvägstaxan under åren 1919—1920 och av

de höjda dagtraktamentena under hela perioden 1919—1925.

Av denna förändrade beräkning framgår, att de i styrelsens ovanintagna

kalkyl för fjällras och ayrshireras under a) upptagna utgifterna

borde höjas till respektive 69,397 kronor 4 öre och 64,712 kronor 64 öre.

Då övriga utgifter upptagits med oförändrade belopp, blir utgifternas

totalsumma höjd till 200,559 kronor 68 öre. Sedan avdrag skett med

enahanda belopp som i styrelsens föregående skrivelse eller tillhopa

23,677 kronor 64 öre, har behovet av medelsanvisningar visat sig uppgå

till 176,882 kronor 4 öre. Om härtill 40,000 kronor erhållas från

avkastningen av förenämnda fond, behöver såsom anslag anvisas i avjämnat

tal 137,000 kronor. Ökningen i jämförelse med lantbruksstyrelsens

föregående förslag är 27,000 kronor.

Vad avdragen beträffar borde visserligen de under b) och c) upptagna

nu beräknats högre än i den förra kalkylen, men då detta torde

hava bort medföra, att de under a) bland avdragen beräknade besparingarna

skulle minskats med motsvarande belopp, hade någon ändring

i avdragens slutsumma icke därav blivit följden.

På grundval av lantbruksstyrelsens i skrivelsen den 5 december

1917 framlagda beräkning över årskostnaderna och med iakttagande av

kostnadshöjningarna enligt den senare beräkningen har uppgjorts följande

kalkyl.

År

1919 för fjällras........................ kronor 19,404: 20

» ayrshireras ................ » 15,836: 32

diverse kostnader............ » 6,250: —

härifrån avgå för:

behållning ........................ kronor 8,000: —

förut beräknade resor .... » 4,483: 12

förut beräknad kontroll » 3,355: 70

1920

1921 för fjäilras.............

» ayrshireras.....

pris för fjällras...

uppmuntringspris .

härifrån avgå för:

medel ur fonden ..

kronor

7,238: 16

7,364: 52

10,000: —

4,200: —

Behövligt

anslag

40.990: 52

för fjällräf....................... kronor 14,402: 04

» ayrshireras ................ » 12,953: 72

härifrån avgå för:

förut beräknade resor . .. kronor 4,483: 12

förut beräknad kontroll » 3,355: 70

15.838: 8 2 25,151: 70 25,000:

27,355: 76

7,838:8 2 19,516:9 4 20,000:-

28,802: 6 8

kronor 8,000: —

20,802:6 8 20,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 101.

9

Behövligt

anslag

1922 kostnader ...................

.... kronor 14,602: 68

pris...............................

» 10,000: -

24,602: 6 8

härifrån avgå för:

medel från fonden

..................... kronor

8,000:

16,602: 6 8

18,000:

1923 kostnader och pris.....

...................... kronor

24,602: 6 8

härifrån avgå för:

medel från fonden

....................... »

8,000: -*■

16,602: 68

18,000: —

1924 kostnader och pris

...................... kronor

24,602: 6 8

härifrån avgå för:

medel från fonden

........................ »

8,000: —

16,602: 6 8

18,000: -

1925 kostnader och pris

..... kronor 24,602: 6 8

berättelse ...................

» 5,000: —

29,602: 6 8

härifrån avgå för:

medel från fonden ...

........................ kronor

8,000: —

21,602: 68

18,000: —

Summa kronor 136,882: 04 137,000: —.

Lantbruksstyrelsens framställning om anvisande för år 1919 av Departementdet

förut beräknade anslaget av 12,000 kronor till de nuvarande avels- thefen''

centra får jag biträda.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag det vara av vikt, att

förnyad tävling för utseende av avelscentra för nötboskap kommer till

stånd. Som resultat av de hållna tävlingarna har ovedersägligen framgått,

att desamma varit ett kraftigt och verksamt medel till förbättrande

av landets nötkreatursstam. Att de med utgången av nu pågående period

skulle hava fyllt hela sin uppgift, torde emellertid ej tå anses vara förhållandet.

Det synes mig därför icke tillrådligt att ännu lämna landets

nötkreatursavel utan det stöd vid förbättringsarbetet, som en förnyad

avelscentertävling samt den föreskrivna noggranna kontrollen och sakkunniga

ledningen av de till avelscentra utsedda besättningarna skänka,

Särskilt finner lag den påverkan i viss avelsriktning, som sker genom

tillhandahållande från avelscentra av framstående och ensartade avelsdjur,

ej ännu kunna avvaras utan men för förädlingsarbetet med vår

kreatursstam. Jag vill härvid framhålla den stora vikten av ökad likformighet

med hänsyn till typ och härstamning ej blott inom varje

särskild besättning utan ock emellan de olika besättningarna inom såväl

fjällrasen som inom ayrshirerasen. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit

är den ännu i ganska hög grad rådande olikformigheten i dessa

avseenden inom vårt lands nötkreatursbesättningar beroende på de växlande

och i avelsliänseende osäkra inblandningar, som tidigare skett.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 92 höft. (Nr 101.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungt. Maj:ts nåd. proposition Nr 101.

Jag- ansluter mig till styrelsens åsikt, att undanröjandet av denna olikformighet

kan bäst och säkrast ske genom den ledning, som fortgående

avelscentertävlingar giva åt avelsarbetet. Den av samma styrelse påvisade

starka ökningen i antalet salda avelsdjur från avelscentra visar, i huru

hög grad institutionen uppmärksammats av allmäuheten. Häri synes

mig ligga ett ytterligare skäl för tävlingarnas fortsättande.

Mot lantbruksstyrelsens förslag rörande de nya tävlingarnas anordnande

har jag icke något att erinra. Styrelsens förslag att öka

antalet avelscentra med 10 och 5 för respektive fjällrasen och avrshirerasen

synes mig välbetänkt.

Kostnaderna för avelscen ter institutionen under åren 1919—1925 —

däri inberäknade utgifterna för berättelsen över tävlingarna — hava av

1 antbruksstyrelsen numera uppskattats till 200,559 kronor 68 öre. Efter

avdrag dels för vissa kostnader för avelscenternämnderna och överassistenten

under tiden Vn 1918—31/io 1920, i den mån dessa kostnader kunna

utgå från medel, som anvisas på grund av anslag till den sista, år 1913

beslutade tävlingen, dels ock för vissa beräknade besparingar, vilka

poster sammanlagda utgöra 23,677 kronor 64 öre, uppgår återstående

beloppet till 176,882 kronor 4 öre. Sistnämnda belopp torde böra täckas

dels, liksom vid de närmast föregående tävlingarna, av medel från avkastningen

från fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling,

i vilket avseende beräknats för åren 1921—1925 tillhopa 40,000 kronor,

dels ock genom anslag av riksdagen å 137,000 kronor i avjämnat tal

enligt ovan angiven fördelning å de särskilda åren.

Dessa kostnader äro som synes väsentligt högre än dem, som föregående

liknande tävlingar krävt. Förnämsta anledningarna till ökningen

iiro dels de höjda järnvägstaxorna och de ökade dagtraktamenten, som

nu beräknats, och dels den omständigheten, att antalet avelscentra föreslås

ökat med inalles 15. I betraktande härav finner jag mig icke böra

göra någon erinran mot kostnadsberäkningen för den nya tävlingen.

I statsverkspropositionen beräknades ett anslag till avelscentra för

nötboskap å 27,000 kronor. Enligt vad jag nu tillstyrkt skulle behövas

dels till de nuvarande avelscentra 12,000 kronor och dels till den nya

tävlingen 25,000 kronor eller tillhopa 37,000 kronor. Chefen för finansdepartementet

har meddelat mig, att ur budgetens synpunkt hinder icke

synes böra möta för denna höjning i anslaget med 10,000 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisa

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj .in nåd. proposition Nr 101.

dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra för

nötboskap .................................................................;.....;....... kronor 12’0()0-

dels och för bestridande av kostnaderna för förnyad

tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap ............ .» 25,000.

eller tillhopa kronor 37,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Magt Konungen lämna bifall

och förordnade, att proposition i ämnet skulle avlåtas

till riksdagen av den lydelse, bil. — till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Tinne Tkygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1918:66 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 06 s. 1 i texten