Sök i Ratio Lex

Angående understöd för utgivande av tidskriften Biblioteksbladet

1918-03-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:119, Angående understöd för utgivande av tidskriften Biblioteksbladet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående understöd

för utgivande av tidskriften Biblioteksbladet; given

Stockholms slott den 1 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Biblioteksbladet

må från det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt

folkbibliotek under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, från

och med år 1918 tills vidare till Sveriges allmänna biblioteksförening utgå

ett belopp av 2,000 kronor för år.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 108 höft. (Nr 119—120.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.‘t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek.

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

• Undén,

Thorsson.

Understöd för

utgivande av

tidskriften

Biblioteksbladet.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:

Till understödjande av folkbiblioteksväsendet beviljade 1912 års riksdag

på ordinarie stat ett förslagsanslag av 170,000 kronor, av vilket anslag

skulle på vissa närmare angivna villkor utgå understöd till folk- och skolbibliotek,

till riksförbund för biblioteksverksamhet, till förmedlingsanstalter

för vandringsbibliotek och till bokförmedlingsanstalter samt till arvoden

åt två bibliotekskonsulenter med 9,500 kronor, därav 5,600 kronor till en

förste konsulent och 3,900 kronor till en andre konsulent. Vidare medgav

n

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Muj.-lx \<h/. Proposition AV ll‘J.

1916 års riksdag på förslag av Kungl. Magt, att från nämnda anslag finge

tills vidare utgå ett belopp av högst 2,500 kronor årligen för utgivande

av årliga tillägg till grundkatalogen över för folk- och skolbibliotek lämplig

litteratur. Slutligen har riksdagen år 1917, likaledes på kungl. Maj:ts

förslag, dels på folkskolöverstyrelsens ordinarie stat uppfört förste bibliotekskonsulentbefattningen,

dels ock medgivit, att från anslaget till understöd

åt folkbibliotek finge till avlönande av erforderligt biträde vid expeditions-

och skrivarbetet hos bibliotekskonsulenterna från och med år

1918 tills vidare utgå ett belopp av högst 1,200 kronor årligen.

I skrivelse den 27 september 1917 har nu Sveriges allmänna biblioteksförening

genom sin ordförande, förste bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek

J. M. Hulth anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen medgiva, att av omförmälda förslagsanslag till understöd åt

folkbibliotek finge tillsvidare utgå ett årligt belopp av 2,000 kronor till

understöd för utgivande av föreningens tidskrift Biblioteksbladet.

I skrivelsen redogöres till en början för föreningens ändamål och

karaktär, i vilket avseende skrivelsen innehåller följande:

Genom stiftandet av Sveriges allmänna biblioteksförening år 1915 fylldes ett sedan

länge inom olika bibliotekskretsar i vårt land känt behov.

Under diskuterandet av planerna på en bibliotekssammauslutning hade det efterhand

blivit klart, att en dylik skulle få största betydelse, om den ej begränsades till

ett visst slag av bibliotek utan liksom den amerikanska och den norska bleve allmän.

Inom samma förening borde mötas representanter för såväl de vetenskapliga biblioteken

som skol- och folkbibliotekeu. De svagare utrustade institutionerna behövde väl det

stöd, som låg i samverkan med de större, av stat och enskilda rikligare tillgodosedda.

Sammanförandet i eu enda stor förening av yrkesbibliotekarier och personer, för vilka

biblioteksarbetet endast kan bli en bisyssla, skulle också, kunde man hoppas, hos dessa

senare skapa en starkare känsla för biblioteksarbetets betydelse. Detta blev också

den bärande principen i den nya föreningen. Enligt dennas stadgar kan varje person

med intresse för bibliotekssaken bli medlem av densamma, om också rösträtten i föreningens

angelägenheter är förbehållen tjänstgörande eller förutvarande biblioteksfunktionärer

och ombud för biblioteksinstitutioner, varvid ingen skillnad göres mellan

olika slag av bibliotek.

Föreningens karaktär av att vara en sammanslutning av alla slags bibliotek har

fått ett tydligt uttryck i sammansättningen av dess styrelse, som för närvarande består

av förste bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek J. M. Hulth, bibliotekarien

vid svenska akademiens Nobelbibliotek C. Grönblad, överbibliotekarien vid Göteborgs

stadsbibliotek L. Wåhlin, amauueusen vid Lunds universitetsbibliotek G. Wetterberg,

bibliotekarien vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm, adjunkten A. F.

W. Lindvall, bibliotekarien vid Falu folkskoleseminarium, adjunkten Anna Sörensen,

bibliotekarien vid Oskarsskolan i Stockholm Malin Geijer, distriksstudieledaren i Goodtemplarorden,

folkskolläraren G. A. Ljungberg, Riddarhyttan, bibliotekarien vid Arbetarbiblioteket

i Stockholm F. Nilsson, bibliotekarien vid Gustav Yasa församlingsbibliotek

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

i Stockholm Hildur Lundberg, föreståndaren för Borås folkbibliotek D. Hellmér och

förste bibliotekskonsulenten F. Hjelmqvist.

Rörande tillkomsten av ifrågavarande tidskrift samt dennas finansiering,

ledning och uppgift anföres i skrivelsen:

Förverkligandet av planerna på eu svensk biblioteksförening förde även med

nödvändighet fram tanken på en svensk bibliotekstidskrift, så lagd, att den kunde nå

även de många, som arbeta i de mindre biblioteken i vårt land. På föreningens första

årsmöte framhölls med styrka, att ett eget tidskriftsorgau vore en nödvändig* förutsättning

för att föreningen skulle kunna med hopp om framgång arbeta för sina uppgifter.

Endast så skulle den samhörighetskänsla kunna skapas och det utbyte av

erfarenheter ske, utan vilka föreningen aldrig skulle kunna bli till verkligt gagn för

sina medlemmar landet runt.

Biblioteksföreningeiis styrelse gjorde med anledning av årsmötets uttalande en

undersökning, om någon av de bestående tidskrifterna, som behandlade biblioteksväsendet

eller folkbildningsarbetet, skulle kunna lämpa sig som organ för Sveriges

allmänna biblioteksförening. Då det emellertid visade sig omöjligt att på

denna väg erhålla en prisbillig, populärt lagd bibliotekstidskrift, beslöt föreningens

styrelse att göra ett försök med en egen tidskrift, Biblioteksbladet, och lyckades

för år 1916 träffa sådan överenskommelse med förlagsfirman P. A. Norstedt & Söner,

att det blev möjligt att låta varje medlem av biblioteksföreningen erhålla tidskriften

utan någon särskild avgift utöver årsavgiften, som var bestämd till 2 kronor. Föreningen

ombesörjde redigeringsarbetet, under det att förlaget åtog sig tryckningen,

varefter föreningen inköpte erforderligt antal exemplar och distribuerade dessa till

medlemmarna. Till redaktörer för Biblioteksbladet utsågos de båda bibliotekskonsulenterna

i folkskolöverstyrelsen fil. d:r F. Hjelmqvist och fil. lic. K. Tyuell.

Biblioteksbladet har under de snart tvä ar, som tidskriften utgivits, vid sidan av

sin uppgift att vara ett organ för Sveriges allmänna biblioteksförening, framför allt

lagt vikt vid sådana frågor, som kunnat vara av intresse och till nytta för städs- och

folkbiblioteken, för läroverkens, seminariernas, folkhögskolornas och folkskolornas bibliotek.

Olika sidor av bok- och biblioteksväsendet ha belysts i populärt hållna uppsatser,

och kortfattade redogörelser ha lämnats för bibliotek och biblioteksverksamhet i inoch

utlandet. För att underlätta bokurvalet för bibliotekens styrelser och föreståndare

har Biblioteksbladet i sin litteraturavdelning lämnat upplysande notiser angående ett

större antal nyutkomna arbeten, första året omkring 400.

Bekräftande behovet av understöd för tidskriften yttrar biblioteksföreningen

följande:

Tidskriftens prenumerantantal utgjorde år 1916 omkring 850 och år 1917 bortåt

1,000. Trots denna för en tidskrift av detta slag synnerligen goda början har dock antalet

prenumeranter ej vant tillräckligt, för att förlagsfirman skulle få sina tryckningskostnader

betäckta, allra minst under närvarande starkt stigande pappers- och arbetspriser. Förlagsfirman

förnyade visserligen kontraktet för år 1917, men för år 1918 ansåg den

sig ej längre kunna fortsätta utgivningen på de hittills varande villkoren, utan inköpspriset

per exemplar har höjts, vilket medfört, att också föreningen tvvärr sett sig nödsakad

att fr. o. m. ar 1918 höja årsavgiften till 3 kronor, en höjning, som säkerligen

ej'' är alldeles betydelselös för de många mindre bibliotek, som anslutit sig till biblioteksfÖreningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

Åt tidskriftens reduktion har ej lämnats någon ersättning, däremot har föreningen

— tack vare det att den under sitt första verksam!)etsar, innan den börjat utgiva

Biblioteksbladet, hade jämförelsevis små utgifter — kunnat för år 1916 giva ett obetydligt

honorar till de i tidskriften medverkande författarna. Bidrag frän enskilt håll

torde göra det möjligt att på samma sätt honorera de införda uppsatserna även under

år 1917. Att dylikt, understöd skall kunna påräknas också för framtiden är emellertid

föga troligt. Den nyss nämnda ökningen i årsavgiften åtgår så gott som helt

och hållet till betäckande av det stegrade pris, som föreningen maste erlägga till förlaget

för tidskriftsexemplaren. Da det emellertid i längden torde bli omöjligt att

uppehålla tidskriften utan att ersätta medarbetare eller redaktion, blir det därför förmodligen

för föreningen förr eller senare nödvändigt att upphöra med detta för svenskt

biblioteksarbete så värdefulla företag, om ej staten träder stödjande emellan.

Genom den av 1912 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutade starka

höjningen av statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet har grunden lagts till en kraftig

utveckling av denna viktiga gren av det svenska folkbildningsarbetet. För varje är

har sedan dess antalet tolk- och skolbibliotek samt till statsunderstödda riksförbund

anslutna studiecirkelbibliotek stigit. Det är dessa många ute i bygderna spridda

bibliotek, för vilka Biblioteksbladet i främsta rummet behöves och till vilka det i särskild

grad vänder sig. Det vill anvisa dem metoder att göra biblioteksarbetet mera

effektivt även med små resurser och vill gira en fylligare översikt över den nya litteraturen

än som kan meddelas i statens grundkatalog.

Då det syfte, för vilket tidskriften arbetar, sålunda utgör ett betydelsefnllt led i

de senare årens strävan att giva eu starkare utveckling och fastare grund åt vårt

lands folk- och skolbiblioteksväsen, torde det kunna anses väl motiverat, att ur det

under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till folk biblioteksväsen det en summa

finge utgå även till understöd av Biblioteksbladet, varjämte det givetvis vore synnerligen

önskvärt, att detta understöd sattes sä högt, att härigenom möjliggjordes, att

tidskriften kunde tillhandahållas åtminstone de mindre biblioteken till samma pris som

tidigare, eller 2 kronor per årgång.

Såsom ett villkor för understödets beviljande föreslår föreningen, att

Biblioteksbladet skulle lämnas till ett nedsatt pris av 2 kronor för år till

alla statsunderstödda folk- och studiecirkelbibliotek samt till alla under läroverks-

och folskolöverstyrelserna stående undervisningsanstalters bibliotek.

Vid ansökningen var fogat ett exemplar av gällande stadgar för

Sveriges allmänna biblioteksförening.

över ifrågavarande ansökning hava infordrade underdåniga utlåtanden

avgivits den 1 december 1917 av folkskolöverstyrelsen, som i ärendet

inhämtat yttrande av riksbibliotekarien, och den 7 januari 1918 av statskontoret.

Riksbibliotekarien har på det livligaste förordat bifall till ansökningen

och som skäl härför anfört bland annat:

Sveriges allmänna biblioteksförening har under de få år den ägt bestånd visat

sig vara till stort gagn särskilt för den sidan av svenskt biblioteksväsen, som tager

befattning med den i vårt land för närvarande i allt större omfång bedrivna folkbiblioteksverksamheten.

Om denna rörelses betydelse för folkbildningsarbetet i allmänhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

kan icke mer än en mening råda. Men verksamheten inom de mindre biblioteken,

såväl folkbiblioteken i egentlig mening som även folkskolornas, seminariernas, folkhögskolornas

och liknande bibliotek, är av den art, att den otvivelaktigt behöver sättas i

system och bibringas största möjliga enhetlighet. Sker icke detta, är det fara värt,

att de frikostiga anslag, som från statens sida beviljats vissa kategorier av bibliotek

såsom ett led i det allmänna folkbildningsarbetet, icke utnyttjas eller göras fruktbringande

i den grad, som fallet skulle bliva, om ett enande och vägledande orgau

funnes. Detta hava de i folkskolöverstyrelsen anställda bibliotekskonsulenterna insett,

när huvudsakligen pa deras initiativ Sveriges allmänna biblioteksförening bildades.

Denna förening synes, vilket också dess hittillsvarande verksamhet utvisar, vara i alldeles

särskild grad skickad att bliva den erforderliga medelpunkten för den svenska

folkbiblioteksverksamheten. Genom bibliotekskonsulenterna star föreningen i förbindelse

med de statsunderstödda folkbiblioteken; å andra sidan har föreningen även

kontakt med representanter för folkbildningsarbetet i övrigt och för föreläsningsrörelsen

samt med de större vetenskapliga biblioteken, av vilkas tjänstemän Hera ingått

som medlemmar i föreningen och äveu bekläda poster inom densammas styrelse.

Bland de uppgifter, som i främsta rummet böra omhändertagas av Sveriges allmänna

biblioteksförening såsom medelpunkt för vårt lands folkbiblioteksväseu, kunna

nämnas: utarbetandet av gemensamma katalogiseringsregler, uppsättandet av schemata

för böckers uppställning och klassificering, meddelandet av råd och förslag vid inköp

av böcker med mera. Men föreningens verksamhet bör även vara av rent pedagogisk

art; den^ bör meddela undervisning i skötsel av bibliotek och härigenom ersätta

bristen pa biblioteksskolor. Men för att denna undervisning skall kunna nå alla dem,

som hava sin verksamhet förlagd särskilt i de talrika mindre bibliotek, som finnas

spridda landet runt, är det nödvändigt, att föreningen förfogar över en tidskrift, som,

samtidigt den utgör ett organ för befrämjandet av föreningens syften, i uppsatser och

artiklar vägleder och upplyser vid skötseln av dessa bibliotek och därigenom åstadkommer

enhetlighet i detta slag av biblioteksarbete.

Sveriges allmänna biblioteksförening förfogar sedan år 1916 över ett sådant

organ, Biblioteksbladet, som utkommer med fem häften om året. Biblioteksbladet har

i de redan utkomna årgångarna i korta, populärt hållna uppsatser lämnat en rad

synnerligen goda bidrag till olika sidor av bok- och biblioteksväsendet. Särskilt bör

framhallas den beskrivande översikt av viktigare nyutkommen litteratur, som meddelas

i varje häfte och som pa ett förträffligt sätt tjänar till vägledning vid bokinköp. De

föredrag och^ diskussioner rörande viktiga sidor av den praktiska bibliotekarieverksamheten,

som hållits vid föreningens årsmöten, ha även fått sin plats i tidskriften. Som slutomdöme

torde kunna sägas, att Biblioteksbladet fyller en stor uppgift inom våra

dagars biblioteks- och folkbildningsverksamhet och att dess upphörande för denna

verksamhet skulle betyda en verklig förlust, som ej så lätt skulle kunna ersättas.

Folkskolöverstyrelsen har likaledes tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen

samt till stöd härför anfört bland annat;

Den ifrågavarande tidskriften, som vittnar om ett varmt intresse för biblioteksväsendets

ideella uppgifter, fyller pa ett lyckligt sätt syftet att mellan fackmännen på

området förmedla utbytet av erfarenheter, att sprida kännedom om biblioteksteknikens

framsteg och biblioteksväsendets utveckling samt att göra bibliotekens tillgångar kända

och anlitade av allmänheten. Att dessa syften bliva tillgodosedda utgör uppenbarligen

ett väsentligt villkor för att biblioteksväsendet skall komma att motsvara sitt ändamål

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 17,9.

och för at.t de uppoffringar, som från det allmännas sida göras för detsamma, skola

bliva fruktbärande. Man kan därför med fog säga, att en sådan tidskrift som

Biblioteksbladet utgör ett nödvändigt komplement till den folkbildningsverksamhet,

som erhåller sitt huvudsakliga understöd från det av 1912 års riksdag till understöd

åt folkbibliotek beviljade förslagsanslaget. Endast genom en sådan tidskrift är det

möjligt att på ett tillfredsställande sätt uppehålla förbindelsen mellan den centrala

ledningen av biblioteksverksamheten och de lokala biblioteken. Därigenom kunna

också de sistnämnda på ett bättre sätt draga nytta av det statsunderstöd, som de erhålla.

Det synes därför naturligt att man sätter i fråga, att tidskriften tilldelas understöd

från samma anslag, som vidmakthåller folkbiblioteksverksamheten i sin helhet.

A förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek har uppstått besparing för år

1913 med 124.922 kronor 58 öre, för år 1914 med 29 668 kronor 26 öre, för år 1915

med 11,630 kronor 65 öre och för år 1916 med 33 274 kronor 93 öre. Även med

tanke på att den fortgående utvecklingen på fölkbiblioteksväsendets område helt visst

kommer att ställa allt större anspråk på förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,

anser överstyrelsen det vara lämpligast, att understöd till Biblioteksbladet lämnas från

detta anslag.

Statskontoret har under framhållande, att, enligt vad av handlingarna

i ärendet finge anses framgå, den ifrågavarande publikationen vore ägnad

att direkt befrämja det syftemål, som förslagsanslaget till understöd åt

folkbibliotek hade till uppgift att tillgodose, förklarat sig icke hava något

att erinra mot att av berörda anslag ett årligt bidrag å 2,000 kronor

beviljades för det begärda ändamålet.

I en sedermera ingiven skrift har även universitetsbibliotekarien greve

Eugene Lewenhaupt, enligt uppgift på uppdrag av deltagare i Örebro

läns bibliotekskurs i Örebro den 9 och den 10 januari 1918, gjort framställning

om beviljande av ett anslag till omförmälda tidskrift.

I skrivelsen framhålles, att det är av största betydelse för folkbiblioteken, som

för bokinköp hava mvcket begränsade tillgångar, att de i god tid och från vederhäftigt

hall erhålla ledning vid valet av lämplig litteratur, samt uttalas det omdömet,

att en dylik ledning bäst stode biblioteken till buds i den ifrågavarande tidskriften.

Då i jiroposition till 1912 års riksdag framställning gjordes angående

folkbiblioteksväsendets omorganisation, framhöll dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet såsom några

av de viktigaste önskemål, vilka borde tillgodoses för främjande av biblioteksväsendets

utveckling, en större enhetlighet och planmässighet i organisatoriskt

hänseende samt sakkunnig upplysning och ledning. I detta

sammanhang påpekades bland annat, hurusom man hos de personer, vilka

mot ringa eller ingen ersättning åtoge sig skötseln av folkbiblioteken, icke

rimligen kunde vänta den bekantskap med litteraturen och den känne
-

Departementschef

e«.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

dom om bibliotekstekniska metoder, som vore erforderliga, för att bokurvalet

och bibliotekens handhavande i övrigt skulle bliva av den art, som

vore att önska. Det krävdes sålunda upplysning och ledning, anvisningar

för ett lämpligt bokval och möjlighet att i olika hänseenden erhålla sakkunniga

råd. Dessa uttalanden föranleddes av den till grund för berörda

framställning liggande utredningen, vilken starkt framhävde de brister,

som i nämnda hänseende vidlådde vårt biblioteksväsende. De åtgärder,

som från det allmännas sida år 1912 vidtogos i fråga om biblioteksväsendet,

åsyftade även att i möjligaste mån avhjälpa berörda brister. Klart

är dock att, oaktat det betydande stöd staten sålunda lämnat rörelsen

ifråga och oaktat den ökade kontrollen från det allmännas sida, mycket

i dessa hänseenden återstod och ännu återstår att göra.

Såsom av det förut sagda framgår, har tidskriften Biblioteksbladet

till sin huvuduppgift gjort att verka för tillgodoseendet av kraven på ökad

enhetlighet och planmässighet i biblioteksarbetet samt särskilt strävat att

tillfredsställa behovet av sakkunniga upplysningar och råd för de i folkbiblioteken

arbetande, och detta såväl i rent bibliotekstekniska frågor som

när det gällt att för biblioteken välja lämplig litteratur. Enligt vad riksbibliotekarien

och folkskolöverstyrelsen samstämmigt vitsordat, har också

tidskriften på ett mycket lyckligt sätt fyllt den uppgift, som den satt sig

före, därvid det givetvis varit av ej ringa betydelse, att tidskriftens ledning

lagts i händer på dem, som genom sin verksamhet haft de största förutsättningarna

att kunna överblicka folkbiblioteksarbetet och bedöma, i vilka

avseenden upplysning och vägledning från tidskriftens sida närmast varit

behövli<r — nämligen de två bibliotekskonsulenterna hos folkskolöver
o

o

styrelsen. Det är därför med skäl, synes det mig, som överstyrelsen betecknar

tidskriften som ett nödvändigt komplement till den folkbildningsverksamhet,

som erhåller sitt huvudsakliga understöd från det av 1912

års riksdag beviljade anslaget till folkbibliotek.

Då nu biblioteksföreningens ekonomi, fotad som den är på mycket

måttliga medlems- och prenumerationsavgifter och de bidrag av enskilda,

som kunna komma att inflyta, enligt vad föreningens redogörelse härutinnan

giver vid handen, uppenbarligen icke, åtminstone ej så länge

nuvarande höga material- och arbetspriser äga bestånd, tillåter ett fortsatt

utgivande av Biblioteksbladet, ligger det onekligen närmast till hands att,

på sätt folkskolöverstyrelsen föreslagit, lämna tidskriften den erforderliga

hjälpen ur förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek. Föreningen har

för ändamålet begärt ett belopp av 2,000 kronor för år, och torde detta

belopp icke överstiga vad som oundgängligen kräves, för att Biblioteksbladet

må kunna fortfarande tillhandahållas statsunderstödda folk- och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

studiecirkelbibliotek samt alla under läroverks- och folkskolöverstyrelserna

stående undervisningsanstalters bibliotek till det låga priset av 2 kronor

för årgång ävensom avgiftsfritt i visst antal exemplar tillställas ecklesiastikdepartementet

samt läroverks- och folkskolöverstyrelserna.

Enligt vad folkskolöverstyrelsen erinrat, har för vart och ett av åren

1913—1916 å förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek uppstått en

behållning, vilken, då den varit lägst, utgjort 11,630 kronor 65 öre.

Såsom i början av min framställning nämnts, har anslaget visserligen

belastats med två nya utgiftsposter å tillhopa 3,700 kronor men å andra

sidan genom förste bibliotekskonsulentens uppförande å folkskolöverstyrelsens

ordinarie stat befriats från en årlig utgift av 5,600 kronor. En

minskning av utgifterna från anslaget har sålunda uppstått å 1,900 kronor.

Det torde därför, även om, såsom folkskolöverstyrelsen framhållit, den

fortgående utvecklingen på ifrågavarande område kommer att ställa allt

större anspråk på förslagsanslaget till folkbiblioteken, icke böra möta några

betänkligheter mot att av omförmälda anslag tills vidare bevilja Sveriges

allmänna biblioteksförening det begärda årliga understödet till utgivande

av Biblioteksbladet.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

Biblioteksbladet må från det på ordinarie stat

uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek

under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

från och med år 1918 tills vidare till Sveriges allmänna

biblioteksförening utgå ett belopp av 2,000 kronor för år.

Denna av statsrådets Övriga ledamöter biträdda hemställan

biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G.son Bergman.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 108 käft. (Nr 119—-120).

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående understöd för utgivande av tidskriften Biblioteksbladet. a1 i texten
  2. SU 1918:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående understöd för utgivande av tidskriften Biblioteksbladet. a1 i texten