Sök i Ratio Lex

Om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarnas verksamhet m. m

1918-03-15 · 14 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:129, Om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarnas verksamhet m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:t > nåd. proposition Nr 129.

1

129.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen om anvisande av

medel till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarnas

verksamhet m. m.; given Stockholms slott den

15 mars 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

iustitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå riksdagen att, under förutsättning att riksdagen antager det förslag

till vattenlag, varom särskild proposition till riksdagen avlåtes,

dels till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomarna, vattenrättsingenjörer

och vattenrättssekreterarna så ock av gottgörelse åt vid

vattendomstolarna anställda amanuenser samt av vikariatsersättning under

semester för vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare å extra stat för

år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst, 160,000 kronor;

dels ock medgiva,

att från det under andra huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till domare, vittnen och parter må till vattenrättsmgenjörer,

utöver dem tillkommande årsarvoden, ävensom, till vattenrättsnämndemän

och av vattenöverdomstolen tillkallat sakkunnigt biträde

utbetalas dagarvoden eller annan gottgörelse i enlighet med- de grunder

Kungl. Maj:t bestämmer; samt

att från det under andra huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. må, likaledes

i enlighet med de grunder Kungl. Maj:t bestämmer, bestridas de

övriga kostnader för vattendomstolarnas verksamhet, som ej böra utgå

av andra anslag eller ock skola av part gäldas.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 114 höft. (Nr 129.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.

Ang. anvisande

av medel

till bestridande

av kostnaderna

för vattendomstolarnas

verksamhet

m. m.

Utdrar/ av protokollet över justitiedepartementsårenden, MUct inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet A Stockholms slott

den 15 mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anmälde ärende

rörande avlåtande till riksdagen av proposition om anvisande av medel

till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarnas verksamhet m. in.

Därvid anförde föredraganden:

»Enligt det förslag till vattenlag, om vars antagande jag förut i

dag hemställt att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition,

skola vattenmålen i första instans handläggas av särskilt inrättade vattendomstolar

samt i andra instans avgöras av en till Svea hovrätt förlagd

vattenöverdomstol. För genomförande av denna nya domstolsorganisation

erfordras givetvis, att riksdagen beviljar för ändamålet erforderliga

medel. Med avseende å frågan, hur stort belopp bör i sådant avseende

äskas, anhåller jag att få anföra följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129. :5

Enligt 9 § i 11 kap. av förslaget till vattenlag skall antalet vatten- ,j£!SL

domstolar bestämmas av Konungen samt gränserna för do till varje stolar.

vattendomstol hörande områden följa vattenpelare mellan olika vattensystem,

efter ty Konungen förordnar.

Med avseende å de vägande skäl, som ligga till grund för dessa

bestämmelser, torde det tillåtas mig att hänvisa till vad vattenrättsoeh

dikningslagskommittéerna därom yttra i sitt betänkande (sid. 446 o. fif.).

Ehuru det sålunda skulle komma att åligga Kungl. Maj :t att bestämma

vattendomstolarnas antal samt att förordna, varest gränserna lagskommit

skulle framdragas mellan skilda vattendomstolars områden, hava kom- tre,no,.

mittéerna dock för sin del planlagt en indelning av riket för fem särskilda

vattendomstolar, för vilka kommittéerna tänkt sig föl jande benämningar:

Västerbygdens, Söderbygdens, Österbygdens, Mellanbygdens och

Norrbygdens vattendomstol.

Västerbygdens vattendomstols område skulle i stort sett sammanfalla

med Vänerns och dess till- och avlopps vattenområde samt innefatta hela

Värmlands och Göteborgs och Bohus län, hela Dalslandsdelen och norra

Västgötadelen av Älvsborgs län, större delen av Skaraborgs län och en

ringa del av Örebro län. Till Söderbygdens vattendomstols område skulle

komma att höra de halländska och skånska vattendragens vattenområden,

däri inbegripet Helgaåns, eller således hela Hallands, Kristianstads och

Malmöhus län, Marks, Vedens, Bollebygds, Kinds och Redvägs härad

av Älvsborgs län, Östbo, Västbo och Västra härad av Jönköpings län

samt Sunnerbo och en del av Allbo härad av Kronobergs län. Till

österbygdens vattendomstol skulle komma att hänföras V ätterns vattenområde

samt de blekingska, kalmarlänska, östgötska och gottska vattendragens

områden, innefattande Blekinge, Kalmar, Östergötlands och Gottlands

län, större delen av Jönköpings och Kronobergs län, delar av

Skaraborgs län samt en mindre del av Örebro län. Mellanbygdens

vattendomstol skulle komma att omfatta Mälaren—Hjälmarens, Dalälvens

och Ljusnans vattenområden eller Södermanlands, Stockholms, Uppsala,

Gävleborgs, Västmanlands och Kopparbergs län, större delen av Örebro

län och Härjedalen. Till Norrbygdens vattendomstol slutligen skulle

räknas de norrländska älvarnas vattenområden, motsvarande Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län samt Jämtlandsdelen av Jämtlands

län.

För att rätt förstå innebörden av detta förslag bör man hava klart

för sig vattendomstolarnas åligganden enligt kommittéförslaget. I detta

avseende är å ena sidan att uppmärksamma, att enligt kommittéerna

opaginerad Kontrollera mot PDF

V atlenrättssakkunniga.

Flottning slagsliftningssakkunniga.

Processkom
missionen.

4 Kimgl. Maj. ts nåd, ''proposition Nr 129.

vattendomstolarna skulle komma att få befattning jämväl med frågor

börande till den s. k. defensiva vattenrätten — merendels i form av

besvär mot syneförrättning — samt med farleds- och kloakledningslragor,

samt vidare, att kommittéerna tänkt sig, att vattenrättsdomarna

eJ sk,''1Ie ™ra uteslutande sysselsatta med vattenrättsarbetet utan kunna

samtidigt ägna avsevärd tid åt annan juridisk verksamhet. Men å andra

sidan är att märka, att kommittéerna vid uppgörandet av sitt forslaf

till vattendomstolarnas jurisdiktionsområden icke haft anledning att ta<-”i

någon som helst hänsyn till flottledsmälen samt att enligt samma förslag

vid de ofta mycket omfattande vattenregleringsföretagen den grundlä^- £5 e undeisöknmöen på platsen icke skulle — såsom enligt det förslag,

de sedermera tillkallade vattenrättssakkunniga avgivit — företagas

av vattendomstolen utan av särskilda förrättningsmän

Nyssnämnda vattenrättssakkunniga, vilka delat kommittéernas uppfattning,

att det tydligtvis borde överlämnas åt avgörande i administrativ

ordning, huru gränserna mellan de olika domstolarnas områden borde med

tillämpning av den i lagen fastslagna grund uppdragas, hava hållit före, att,

da den av de sakkunniga vidtagna begränsningen av förslaget föranledde

• a^enas^ vissa av de mål, vilka enligt kommittéförslaget

hänfördes till vattenmål, skulle av vattendomstol behandlas, vattendomstolarnas

antal lämpligen skulle tillsvidare kunna bestämmas till tre,

vilket antal dock enligt de sakkunnigas mening måhända snart nookunde

komma att visa sig otillräckligt. De sakkunniga hava därvid

ifrågasatt, att med begagnande av de utav kommittéerna i motiven

upptagna benämningarna — Västerbygdens och Söder bygdens vattendomstolar

kunde sammanslås till en domstol, Österbygdens och Mellanbygdens

likaledes förenas till en samt den tredje domstolen tilldelas det

område, som hänförts till Norrbygdens vattendomstol.

Flottningslagstiftningssakkunniga, vilka med avseende å lagförslagets

omfattning utgått från kommittéernas förslag, hava förklara” si oanse

sannolikt, att antalet vattendomstolar borde, för att jämväl flott”

ledsmålen skulle medhinnas, ökas till sex, måhända på det sätt, att den

nordligaste domstolens område uppdelades på två.

Processkommissionen har i sitt över vattenrättssakkunnigas förslagavgivna

utlåtande som sin uppfattning gjort gällande, att — alldeles

oavsett den lättnad lör en övergång från en sådan specialdomstol som

den föreslagna till en ny allmän domstolsorganisation, som skulle ligga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunc/l. Ma j ds nåd. proposition Nr 12 d. 5

däri, att specialdomstolarnas antal ej gjordes för litet — det skulle

komma att visa sig'' ogörligt att giva vattendomstolarna så vidsträckt;:

domkretsar, som enligt vattenrättssakkunuigas motiv varit avsett.

Att med någon större tillförlitlighet bedöma, vilken sammanlagd

arbetsmängd kommer att efter den nya vattenlagens genomförande åvila

vattendomstolarna, låter sig svårligen gorå. Någon tillnärmelsevis säker

upplysning i detta avseende torde icke vara att hämta från den statistik,

som är tillgänglig, tv — på sätt också kommittéerna framhållit — dels

föreligger rörande de merendels synnerligen omfattande och tidsödande

vattenregleringsloretagen med tvångsdelaktighet, vilka äro en nyhet för

vår rätt, ingen som helst statistisk utredning, och dels är det sannolikt,

att vattenbyggnadsmålen komma att till antalet väsentligt ökas åtminstone

under de första årtiondena efter den nya vattenlagens genomförande.

Emellertid kan jag — särskilt i betraktande av vattenmålens invecklade

och svåra beskaffenhet samt de talrika synnerligen tidsödande syneförrättningar,

som måste ingå som ett huvudsakligt led i eu vattendomstols

verksamhet —- i likhet med processkommissionen icke finna annat än att

vattendomstolarnas antal omöjligen kan inskränkas till de av de vattenrättssakkunniga

föreslagna tre med deras synnerligen vidsträckta jurisdiktionsområden.

Detta mitt omdöme gäller, även om hänsyn tages allenast

till den arbetsbörda, som skulle komma att åvila vattendomstolarna enligt

de sakkunnigas förslag. Emellertid synes det mig, som om vid denna

frågas avgörande en viss hänsyn bör tagas även till den utvidgning av

vattenlagstiftningen, som inom den närmaste tiden är att förvänta. I

detta avseende vill jag nämna följande.

I nära överensstämmelse med såväl kommittéernas som vattenrättssakkunnigas

förslag är jämväl i vattenlagförslaget i dess nu föreliggande

slutgiltiga skick plats reserverad för ny lagstiftning om allmän farled,

om allmän flottled, om torrläggning av mark genom dikning eller annat

avledande av vatten eller genom invallning samt om kloakledningar. Det

tillämnade kapitlet om allmän flottled föreligger utarbetat av flottningslagstiftningssakkunniga;

förslag till lagstiftning å övriga nu nämnda

områden ingå som led i vattenrätts- och dikningslagskommittéernas betänkande.

Av de grenar av vattenlagstiftningen, som, efter antagandet

av nu föreliggande förslag till vattenlag, fortfarande skulle vänta på

sin lösning, torde flottningslagstiftningen utan tvekan kunna betraktas

som den, för vilken behovet av nya lagstadganden är mest trängande.

Min bestämda avsikt är också att söka få förslag till ny flottningslagstiftning

framlagt redan för nästkommande års riksdag. För sådant

Depar/cjncr

ckcfdH.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.

ändamål pågår för närvarande inom justitiedepartementet, med ledning

av inkomna utlåtanden, en överarbetning av fiottningslagstiftningssakkunnigas

förslag, och min säkra förhoppning är, att denna överarbetning

skall kunna bliva slutförd i så god tid, att det omarbetade förslaget

skall kunna bliva föremål för granskning av lagrådet redan under innevarande

år. Då alltså utsikt förefinnes för att redan ett år efter vattenlagens

trädande i kraft jämväl den nya flottningslagstiftningen skall

tråda i tillämpning, synes det mig, som om klokheten bjöde, att man

för undvikande av en rubbning efter allenast ett år av vattendomstolarnas

jurisdiktionsområden redan nu vid bestämmandet av vattendomstolarnas

antal och gränserna för berörda områden toge behörig

hänsyn till den ökning av vattendomstolarnas arbetsmängd, som genomförandet

av. den nya flottningslagstiftningen kan väntas hava till följd.

Mot ett dylikt hänsynstagande torde icke kunna anföras, att därigenom

skulle uppstå fara för att vattendomstolarna icke skulle under sitt första

verksamhetsår få fullt upp att göra. Tv alldeles frånsett det ökade

krav, som genomförandet av en ny domstolsorganisation och tillämpningen

av en ny lag av den omfattning och art, varom här är fråga,

alltid måste ställa på vederbörande under den nya lagstiftningens första

ar, torde det med säkerhet kunna antagas, att arbetsmängden under

denna tid jämväl av andra anledningar kommer att bliva relativt stor.

I sådant hänseende vill jag dels erinra om det kända förhållandet, att i

fråga om många planerade vattenbyggnadsföretag — främst kanske

vattenregleringar — vederbörande endast vilja avvakta den nya vattenlagens

trädande i kraft, innan de söka bringa dem till utförande, dels

ock framhålla, att det i 12 kap. i förslaget till vattenlag stadgade förfarandet

om inskrivning i vattonboken av nära till hands liggande skäl

kommer att, så vitt angår anläggningar, tillkomna enligt äldre lag, tynga

vattenrättsdomaren och hans medhjälpare på vattendomstolskansliet

relativt mest under den första tiden av den nya lagens giltighetstid.

I betraktande av vad nu sagts synes det mig, som om vattendomstolarnas

antal icke lämpligen bör bestämmas till mindre än fem eller

samma antal, som kommittéerna tänkt sig. Deras namn skulle kunna

bliva Västerbygdens, Österbygdens, Mellanbygdens, Nedra Norrbygdens

och Övra Norrbygdens vattendomstol. •

För att erhålla något — om också, såsom redan antytts, allenast

i ringa grad användbart — material för bedömande av spörsmålet om

de särskilda domstolarnas jurisdiktionsområden har jag låtit från statistiska

centralbyrån infordra uppgift rörande antalet mål berörande den

lukrativa vattenrätten, som av underrätterna slutligen avgjorts under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Kr 129. 7

siren 1913 och 1914 eller de enda år, för vilka på grund av vidtagna

förändringar i rättsstatistikens uppställning dylik uppgift av något värde

för nu ifrågavarande ändamål kunnat erhållas. Med ledning av dessa

statistiska uppgifter ävensom av i övrigt kända förhållanden har jag

efter samråd med sakkunnig person kommit till den uppfattningen, att

gränserna mellan de särskilda domstolarnas områden lämpligen skull*''

kunna dragas på ungefär följande sätt.

Västerbygdens vattendomstols område skulle omfatta det område,

som i kommittéförslaget föreslagits skola hänföras dit, jämte den del av

Söderbygdens vattendomstols område enligt samma förslag, som ligger

norr och väster om Lagans vattenområde.

Österbygdens vattendomstols område skulle komma att omfatta det

område, som i kommittéförslaget föreslagits skola hänföras dit, jämte

återstående delen av Söderbygdens vattendomstols område enligt kommittéförslaget,

Söderbygdens vattendomstols område enligt kommittéförslaget skulle

på detta sätt bliva uppdelat mellan Västerbygdens och Österbygdens

vattendomstolars jurisdiktionsområden.

, Mellanbygdens vattendomstols område skulle komma att sammanfälla

med samma domstols område enligt kommittéförslaget, utom så

tillvida, att dit ej skulle komma att höra den del av samma område,

som ligger norr om vattendelaren mellan Ljusnans vattenområde och

söder därom belägna vattenområden.

Nedra Norrbygdens vattendomstols område skulle komma att bestå,

utom av nyssnämnda nordligaste del av Mellanbygdens vattendomstols

område enligt kommittéförslaget, av den del av Norrbygdens vattendomstols

område enligt samma förslag, som ligger söder om Storumans

och Lögde älvs vattenområden.

Till Övra Norrbygdens vattenområde slutligen skulle komma att

hänföras återstoden av Norr bygdens vattenområde enligt kommitté förslaget.

Möjligt är, att det sålunda föreslagna antalet av fem vattendomstolar

kommer att efter flottledsmålens tillkomst visa sig för knappt

tilltaget. Särskilt gäller detta av naturliga skäl den nordligare delen

av vårt land. Härtill bär emellertid viss hänsyn tagits vid uppgörandet

av nyssnämnda utkast till domkretsarnas omfattning, i det att de två

nordligaste vattendomstolarnas områden avpassats så, att de i fall av

behov skulle kunna lämpligen uppdelas på sammanlagt tre vattendomstolar.

Övriga vattendomstolars jurisdiktionsområden torde däremot

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.

antagligen kunna bibehållas oförändrade jämväl efter fiottningslagstiftnmgens

genomförande.

VaUendotnstolsledamcternas

avlönande

samt

bestridandet,

av övriga

kostnader

för vattendomstolarnas

verksamhet

m in.

Med avseende å sättet för avlönandet av vattendomstolarnas personal

och de medel, som härför böra begäras av riksdagen, torde jag

till eu början få erinra om vad jag vid anmälan den 14 sistlidna januari

av årets statsverksproposition vid punkten 15 under andra huvudtiteln

yttrade därom, att det till följd av svårigheten att på förhand bedöma

omfattningen av det arbete, som kommer att åvila de nva domstolarna,

torde vara lämpligast att ej redan från början uppföra ifrågavarande

personal på ordinarie stat, utan att äskandet av ett extra anslag för

ändamålet torde vara att föredraga. Därvid lärer formen för beviljandet

av medel till avlönandet av den civila personalen vid regements- och

stationslalgsrätterna i viss man kunna lända till förebild. För bestridandet

av avlöningen till denna personal har riksdagen årligen anvisat ett

extra anslag till växlande belopp, med rätt för Kungl. Maj:t att inom

detta _ anslags ram närmare bestämma de särskilda befattningshavarnas

avlöningsförmåner.

Vattendomstolarna skulle enligt det föreliggande förslaget till

\ attenlag bestå av en vattenrättsdomare såsom ordförande samt såsom

Övriga ledamöter två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän.

\ ad angår avlönandet av dessa vattendomstolens ledamöter gäller

frågan först domstolens ordförande, vattenrättsdomaren. Han skall enligt

förslaget vara eu lagkunnig, i domarévärv erfaren man samt förordnas

av Konungen för viss tid. Denna tid torde, i överensstämmelse med

den uppfattning, som vattenrätts- och dikningslagskommittéerna i sina

motiv uttalat, lämpligen kunna sättas till exempelvis fem år.

1 å sätt vid flera tillfällen under förarbetena till nu ifrågavarande

lagstiftning framhållits, iir det av största vikt, att till vattenrättsdomarbefattningen

förvärvas en person med framstående duglighet och att åt

honom gives eu i möjligaste mån oberoende ställning. I båda dessa hänseenden

spelar storleken av de avlöningsförmåner, som bliva förenade

med befattningen, en betydelsefull roll. En fråga, till vilken man därjämte

vid bestämmandet av vattenrättsdomarens avlöning givetvis måste

taga ståndpunkt, är den, huruvida vattenrättsdomarbefattningen är av

den beskaffenhet, att den kan antagas giva sin innehavare full sysselsättning

under hela året. I detta avseende är att märka, att de vattenrättssakkunniga

i motsats till den åsikt, som, på sätt redan förut av

mig antytts, kommit till uttryck i kommittémotiven — göra gällande,

att befattningen såsom vattenrättsdomare icke lämpligen bör förenas med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 121). 9

utövningen jäv (lullull ämbetsverksamhet. kör ett riktigt handhavande

av vattenrättsdomarens ansvarsfulla kall kräves helt visst’, säga de sakkunniga,

kitt detsamma göres till dess innehavares enda uppgift, så att

hans verksamhet och intresse uteslutande inriktas därpå. Att de med

ifrågavarande befattning förenade göromålen, vilka omfatta ej blott

syners och andra domstolssammanträdens hållande, utan därjämte målens

förberedande till behandling och avgörande, vattenbokens förande in. in.,

skola helt upptaga innehavarens tid, synes de sakkunniga påtagligt,

därest varje vattendomstols område tillmätes tillräckligt stort.’ Vad de

sakkunniga sålunda uttalat äger enligt min mening sin fulla giltighet

även om, på sätt jag föreslagit, vattendomstolarnas antal sättes till fem.

Vid bestämmandet av vattenrättsdomarnas avlöningsförmåner torde man

alltså böra utgå ifrån, att dessa befattningshavare icke komma att samtidigt

med sina vattenrättsdomarbefattningar utöva annan avlönad tjänst.

Med nu nämnda utgångspunkter synes det mig, som om det

lämpligaste sättet för ordnandet av vattenrättsdomarnas avlöningsfråga

skulle vara det, att åt eu var av dem bestämdes ett ej alltför knappt

tillmätt fast arvode. Dock torde det böra stå Kungl. Maj:t öppet att

i förekommande fall, där eu vattenrättsdomare är ordinarie innehavare

av annat ämbete, medgiva honom att under den tid, han är förordnad

som vattenrättsdomare, därjämte uppbära viss mindre del av de med hans

ordinarie ämbete förenade inkomster. Ifrågavarande fasta arvode synes

i intet fall böra sättas lägre än 11,000 kronor. Med denna beräkning

skulle för bestridande av arvoden till fem vattenrättsdomare erfordras

55,000 kronor. Med hänsyn därtill, att det på grund av särskilda förhållanden

kan komma att visa sig önskvärt, att arvodet till eu eller

annan vattenrättsdomare sättes något högre än 11,000 kronor, torde för

möjliggörande i erforderliga fall av dylik förhöjning böra beräknas

vtterligare sammanlagt 5,000 kronor.

Vad därefter beträffar vattenrättsingenjörerna, vilka enligt förslaget

till vattenlag skola vara i vattenfrågors tekniska behandling sakkunniga

och erfarna män, den ene särskilt beträffande byggande i vatten och

den andre särskilt i frågor om torrläggning av mark, böra givetvis

även dessa befattningshavare kunna påräkna en ganska betydande gottgörelse

för sitt arbete, om man skall lyckas att som sådana förvärva

fullt kompetenta personer. Det berättigade i denna uppfattning torde

framstå i öppen dag, om man betänker, att flertalet av vattenrättsingenjörerna

säkerligen måste sökas bland personer, som ägna sig åt inkomstbringande

privat verksamhet och således för sin tjänstgöring i domBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 114 höft. (Nr 129.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.

stolen tvingas att för längre tid övergiva detta sitt arbete. Vid bestämmandet

av sättet för vattenrättsingenjörernas avlönande är att uppmärksamma,

att ingenjörerna i motsats till vattenrättsdomaren icke

bliva av sm tjänstgöring i vattendomstolen upptagna hela året. Deras

avlöningsförmåner synas därför lämpligen böra utgå i form av dels ett

last arvode dels ock ett dagarvode för varje dags tjänstgöring i domstolen.

Till dylik tjänstgöring bör givetvis räknas jämväl förrättandet av

sådan undersökning, varom förmäles i 11 kap. 45 § 2 mom. i förslaget

^AVat,tenlag'' J)et fasta årsarvodet synes lämpligen kunna sättas till

o,000 kronor och dagarvodet till 40 kronor. Under förutsättning, att

varje vattenrättsingenjör komme att årligen tjänstgöra i domstolen under

cirka 80 dagar något som med hänsyn till bestämmelsen i nyssnämnda

lagrum samt med den begränsning till den lukrativa vattenrätten,

so™ erhållit, torde kunna betraktas som ganska antagligt be
träffande

åtminstone den av vattenrättsingenjörerna, som skall vara sakkunnig

särskilt beträffande byggande i vatten — skulle en vattenrättsmgenjörs

årsinkomst av denna hans befattning komma att belöpa sig till

omkring 8,200 kronor. Emellertid förutsätter förslaget till vattenlag, på

satt framgår av 11 kap. 3 §, den möjligheten, att lämplig person, villig

att ataga sig förordnande som vattenrättsingenjör för viss tid, ej finnes

att tillgå. Konungen äger då uppdraga åt vattenrättsdomaren att, intill

dess annorlunda kan varda bestämt, för varje mål till ledamot inkalla

person, som av Konungen förklarats behörig att mottaga sådan kallelse.

Den andamålsenligaste formen för gottgörelse åt dylik vattenrättsingenjor

torde vara enbart dagarvode, givetvis till högre belopp än det,

varmed dagarvodet till en vattenrättsingenjör med stadigvarande förordnande

skulle komma att utgå, men möjligen med viss reduktion vid

tjänstgöring flera dagar i följd, allt efter närmare bestämmelser av

Kungl. Maj:t.

Vattenrättsnämndemännen, vilka enligt förslaget till vattenlag böra

vara allmänt betrodda, om sin orts förhållanden kunniga män, böra för

sm tjänstgöring erhålla gottgörelse allenast i form av dagarvode, vilket

torde höra lämpligen sättas till 20 kronor.

• Yad härefter angår den lagkunnige sekreterare, som enligt 11 kap.

8 § i forslaget till vattenlag skall vara anställd hos vattendomstol, synes

denne, som skall erhålla förordnande till befattningen av Kungl Maj''t

hora avlönas med ett årsarvode av 7,000 kronor. De sakkunniga lära

hava tänkt sig, att till vattenrättssekreterare skulle komma att i allmänhet

förordnas domareaspiranter med flera års domaremeriter.

Av vattenrättsdomarens och vattenrättssekreterarens arvoden bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 129.

viss del, exempelvis 4,000 resp. 2,500 kronor, anses som tjänstgöringspenningar.

Samtliga ledamöter i vattendomstolen ävensom vattenrättssekreterarna

böra dessutom åtnjuta reseersättning med dagtraktamente enligt

resereglemente!. Då förut omnämnda dagarvoden till vattenrättsingenjörerna

och vattenrättsnämndemännen äro avsedda att utgöra gottgörelse för

det med befattningarna förenade besväret jämte tidsspillan och följaktligen

äro att betrakta som dem tillkommande avlöning, men det dagtraktamente

enligt resereglementet, som enligt vad nyss nämnts därjämte skall tillkomma

bl. a. dessa befattningshavare, är avsett att utgöra ersättning

till vederbörande tjänsteman för de utgifter, han är nödsakad att åsamka

sig på den grund att förrättningen i fråga äger rum på annan ort.än

där han har sitt hemvist, bör givetvis, utöver dagarvodet, även dagtraktamente

enligt resereglementet utgå till dylik person för alla de

dagar, som upptagas av förrättningar.

Vid varje vattendomstol torde dessutom böra anställas eu amanuens.

Åt denne skulle kunna, bland annat, givas sådant förordnande, som omförmäles

i 11 kap. 15 § i förslaget till vattenlag. Arvodet till denna

amanuens lärer i regel kunna sättas till 1,500 kronor för år. Möjlighet

till arvodets höjande i erforderliga fall torde dock böra förefinnas.

Till beredande av semester åt vattenrättsdomarna och vattenrättssekreterarna

torde böra beräknas medel för erforderliga vikariatsersättningar.

Vad slutligen angår vattenöverdomstolen, vilken enligt det föreliggande

förslaget till vattenlag skulle bestå av ordföranden å en av

Svea hovrätts divisioner såsom ordförande, tre andra ledamöter i hovrätten

samt en ledamot i kammarkollegiet, torde dess inrättande icke

behöva — åtminstone tillsvidare — draga annan kostnad än den, som

följer därav, att av vattenöverdomstolen enligt 97 § i lagförslaget tillkallat

sakkunnigt biträde bör vara berättigat att för sitt besvär uppbära

skälig gottgörelse. Möjligt är att, på sätt Svea hovrätt och kammarkollegiet

framhållit i sina i ärendet avgivna utlåtanden, de nya uppgifter,

som den nya domstolsorganisationen tillför dessa verk, komma att nödvändiggöra

någon mindre förstärkning av deras arbetskrafter. Att redan

nu, innan man ens tillnärmelsevis kan överblicka den ökning i deras

arbetsmängd, som av nu ifrågavarande anledning är att förvänta, vidtaga

åtgärder för en dylik förstärkning synes dock ej vara påkallat.

Samtliga förutnämnda dagarvoden så ock nyssberörda gottgörelse

till sakkunnigt biträde åt vattenöverdomstolen torde lämpligen kunna,

den mån de ej enligt 11 kap. 87 § i förslaget till vattenlag skola av

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.

part förskjutas, bestridas från det under andra huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till domare, vittnen och parter. På sätt av

mig redan framhållits vid anmälan i statsrådet den 14 sistlidna januari

av innevarande års statsverksproposition vid punkten 16 under andra

huvudtiteln, torde detta anslag i anledning härav böra höjas med 25 000

kronor. Då emellertid, såsom jag vid nämnda tillfälle tillika omförmälde,

en höjning av samma anslag lärer komma att påkallas jämväl till följd

av ett par andra lagar, om vilkas antagande jag först längre fram under

riksdagens lopp ämnar hemställa att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen

avlata proposition, torde det tillsvidare böra anstå med ett äskande hos

riksdagen av anslagets höjande.

Den nu ifrågavarande befattningshavare tillkommande reseersättning-

med traktamente enligt resereglementet torde, i den mån dylik

ersättning ej skall förskjutas av part, böra utgå från andra huvudtitelns

förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar. Någon förhöjning av

ans aget på giund av detta nya krav på detsamma lärer dock ej erfordras

enär anslaget under de sista år, för vilka avslutade räkenskaper föreligga’

famnat ganska avsevärda behållningar.

Mest överensstämmande med de principer, som följts vid löneregleringar

under senare tider, torde vara att låta alla vattendomstolens

och v attenrättsdomarens expenskostnader — för hyra, städning och uppvärmning

av kanslilokal, inventarier därstädes, renskrivning, skrivmate|,

a !ei m: nj- bestridas av statsmedel. Något särskilt anslag härför

torde dock icke behöva begäras av riksdagen, utan torde berörda kostnad

kunna lämpligen utgå från andra huvudtitelns allmänna anslag till skrivna

atenaher och expenser, ved in. in. Till detta ökade krav på anslaget

ltraga har. också tagits hänsyn vid det äskande av anslagets höjning

med 55,000 kronor till 100,000 kronor, som framställts i årets statsverksproposition

vid punkt 36 under andra huvudtiteln. Blir expenskostuaden

ordnad på sålunda föreslaget sätt, torde föreskrift böra meddelas

darom, att den lösen, som nu är åsatt från underrätt utgående

expeditioner, så vitt angår nu förevarande slag av ärenden ersättes med

stämpel till motsvarande belopp, och torde vattenrättsdomarna böra

alaggas att, intill dess dylik föreskrift kan bliva meddelad, till statsverket

redovisa dem eljest, tillkommande lösen.

, „ Tlp obest;idande ^ ifrågavarande avlöningar, till den del dessa ej

s lille utgå i form av dagarvoden, behöver av riksdagen begäras särskilt

anslag. Till ledning för bedömandet av det belopp, vartill detta anslagbor

bestammas, torde i anslutning till det förut sagda lämnas följande

sammanställning: J

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kttngl. Maj:ts nåd. proposition Nr 129.

Arvoden åt 5 vattenrättsdomare å kr. 11,000 ........................... kr

För möjliggörande av höjning i vissa tall av dylikt arvode »

Arvoden åt It) vattenrättsingenjörer å kr. 5,000..................... "

), )» 5 vattenrättssekreterare å kr. 7,000.................... »

» i. 5 amanuenser å kr. 1,500................................ »

\ ikariatsersättniug under semester för vattenrättsdomare

och vattenrättssekreterare under 1 Va månad under förutsättning

att, på sätt förut ifrågasatts, såsom tjänstgöringspenningar

beräknas av arvodet för en var av de terra

4,000 och för eu var av de senare 2,500 kronor för år cirka »

Summa kr.

55.000

5,000

50.000

35.000

7,500

4,100

156,600.

Med hänsyn därtill, att det möjligen kan komma att med avseende

å en eller annan vattendomstol visa sig erforderligt att av den

därstädes anställda amanuensen, åtminstone tidvis, utkräva mera omfattande

tjänstgöringsskyldighet, än som skäligen kan fordras med hans

avlönande med allenast 1,500 kronor för år, torde, för beredande av

möjlighet till arvodets höjande i förekommande fall, det sålunda erhållna

beloppet, 156,600 kronor,'' böra höjas med ett mindre belopp, vilket för

slutsummans avrundande lärer kunna sättas till 3,400 kronor. Av riksdagen

skulle alltså för nu ifrågavarande ändamål behöva äskas ett förslagsanslag,

högst, å 160,000 kronor eller det belopp, vartill samma anslag

beräknats i årets statsverksproposition.

Det torde böra påpekas, att någon minskning i anslagets belopp ej

kan föranledas av den i 11 kap. 85 § av förslaget till vattenlag influtna

bestämmelsen om utgåendet vid vissa vattenbyggnads- och vattenregleringsföretag

av viss avgift som bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas

organisation och verksamhet. Det sammanlagda belopp, vartill

dessa avgifter beräknats komma att uppgå under år 1919, har nämligen

i årets statsverksproposition upptagits bland statsverkets beräknade inkomster

under rubriken ''Vattendomstolsavgifter’. Avgifterna, vilka av

sakkunnig person beräknats komma att i medeltal uppgå till 40,000

kronor för år, hava dock, så vitt angår år 1919, uppskattats till allenast

15,000 kronor. Anledningen härtill är den, att, då någon annan föreskrift

om tiden för avgiftens erläggande ej är given, än att den skall

gäldas, innan medgivet arbete må påbörjas eller, där det är fråga om

ändrade hushållsbestämmelser, dessa må tillämpas, det torde vara uppenbart,

att under det första år, den nya vattenlagen är i tillämpning, det

sammanlagda belopp, vartill dessa avgifter komma att uppgå, kan antagas

komma att väsentligt understiga det beräknade medeltalet för år.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 114 höft. (Nr 129.) 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. ‘proposition Nr 129.

ments- si°d av jag sålunda i detta ärende anfört, får jag hem
Chfmann''

H aI Edei''S E.Un£L MaJ:t måtte genom proposition föreslå riks
dagen

att, under förutsättning att riksdagen antager det förslag till

vattenlag, varom särskild proposition till riksdagen avlåtes,

dels till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomarna, vattenrättsmgenjorer

och vattenrättssekreterarna så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna

anstalta amanuenser samt av vikariatsersättning under

semester för vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare å extra stat

tor ar 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst, 160,000 kronor;

dels ock medgiva,

att från det under andra huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till domare, vittnen och parter må till vattenrättsmnenjorer

utöver dem tillkommande årsarvoden, ävensom till vattenrättsnamndeman

och av vattenöverdomstolen tillkallat sakkunnigt biträde utbetalas

dagarvoden eller annan gottgörelse i enlighet med de grunder

Aungl. Maj:t bestämmer; samt

att från det under andra huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m må likaledes

i enlighet med de grunder Kung!. Maj:t bestämmer, bestridas de

ovnga kostnader för vattendomstolarnas verksamhet, som ej böra uto-å

av andra anslag eller ock skola av part gäldas.»

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlatas proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga ... vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Henry Lindberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:395 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarnas verksamhet m. m. s. 1 i texten
  2. 3SärU 1918:3 Utlåtande i anledning av Klintjl. Maj:ts proposition om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarnas verksamhet m. m. a1 i texten
  3. SU 1918:222 Memorial, i anledning av Kungl. Maj.ts i pankt 15 under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för inrättande av särs s. 1 i texten