Sök i Ratio Lex

Angående försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling av vissa kronan tillhöriga områden i Kiruna municipalsamhälle

1918-03-01 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:131, Angående försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling av vissa kronan tillhöriga områden i Kiruna municipalsamhälle

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling

och Vittangi kapellförsamling av vissa kronan

tillhöriga områden i Kiruna municipalsamhälle; given

Stockholms slott den 1 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att följande kronan tillhöriga, i Kiruna municipalsamhälle belägna

samt å regleringskartan för samhället utmärkta områden må försäljas,

nämligen till Jukkasjärvi socken tomten nr 3 i kvarteret nr 2, ett område

om 16,860 kvadratmeter, å kartan betecknat med »område för kommunala

byggnader», och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 samt

till Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling kvarteren nr 21,

22 och 39, med undantag av den del om 75 kvadratmeter av kvarteret

nr 21, som enligt 1912 års riksdags beslut jämte annan kronomark med

äganderätt utan lösen upplåtits till municipalsamhället, allt under iakttagande,

att för ett vart av de särskilda områdena förslag till köpeskilling

skall uppgöras av vederbörande revirförvaltare och en av Kungl.

Maj:ts befällningshavande i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt

värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde såväl de å området

växande träd som ock — beträffande område, som redan blivit

bebyggt — de därå vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån

sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där de stanna i olika

meningar rörande värdet av något område, till tredje värderingsman tillkalla

någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda

uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kungl. Maj:ts befallningshavande till

vederbörande upplåtas för en köpeskilling, motsvarande minst den på

nämnda sätt föreslagna;

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 1 samt. 116 höft. (ISr 131.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

att vid avslutande av köp rörande område köpare skall till fullo

gälda köpeskillingen därför; samt

att köpeskillingarna för samtliga områdena skola ingå till statsverket

för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den l

mars 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för ntrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för jordbruks- och ecklesiastikdepartementen

anförde chefen för civildepartementet statsrådet

Schotte följande:

I skrivelse den 14 maj 1899, nr 136, meddelade riksdagen, att riksdagen,

i anledning av framställning av Kungl. Maj:t, medgivit, att vissa

angivna områden av den vid avvittnngen i Jukkasjärvi socken till kronopark

avsatta mark finge från kronans mark avskiljas för att, fördelade i

tomter, för bebyggande upplåtas åt enskilda med äganderätt. Vid upplåtelse

av ifrågavarande områden, vilka äro belägna inom nuvarande

Kiruna municipalsamhälle, skulle iakttagas, bland annat, att förslag till

köpeskilling för de särskilda tomterna skulle uppgöras av vederbörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

revirförvaltare och en av Kung!. Majrts befallningshavande i Norrbottens

län utsedd person, varvid särskilt värde borde åsättas å tomt befintlig

skog och särskilt värde själva jorden, och skulle värderingsmännen, där

de stannade i olika meningar rörande värdet av någon tomt, till tredje

värderingsman tillkalla någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap

utsedde uppskattningsmän för arrendevärderingar; att tomt

därefter finge, av Kungl. Maj:ts befallningshavande till pris, motsvarande

minst den på nämnda sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den

som „ hos Kungl. Majrts, befallningshavande anmälde sig till erhållande

av sådan tomt och därvid erlade värdet för å tomten befintlig skog jämte

en femtedel av köpeskillingen för jorden; att återstående köpeskillingen

skulle efter områdets bebyggande erläggas; samt att köpeskillingarna för

ovannämnda tomter Ange, efter avdrag av kostnaden för den regleringsplan

jämte beskrivning, som kunde komma att över områdena upprättas,

tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda av Kungl. Maj:t bestämt,

användas till bestridande av sådana utgifter, som funnes erforderliga

lör området behöriga ordnande, samt för sådant ändamål till en

början och innan municipalsamhälle på platsen bildats av Kuno-l. Majrts

befallningshavande disponeras för att, när municipalstyrelse komme till

stånd, omhändertagas av denna.

I enlighet härmed fattade Kung! Majrt den 26 maj 1899 beslut.

1 För bebyggande , av Kiruna municipalsamhälle upprättades en

regieringsplan, dära vissa områden undantogos lör gator, toro* och

allmänna platser. Denna plan fastställdes av Kungl. Majrt den 27 april

1900.

Sedermera har Kungl. Majrt den 28 februari 1908 fastställt stadsplan

för samma område.

Med bifall till Kungl. Majrts därom gjorda framställning medgav

1912 års riksdag, att vissa, huvudsakligen för gator, torg och allmänna

ändamål avsedda områden i Kiruna municipalsamhälle finge till samhället

upplåtas med äganderätt utan lösen, dock utan rätt för samhället

att av nuvarande eller blivande tomtägare uttaga ersättning för sålunda

upplåten mark.

Jämte det Kungl. Majrt meddelade beslut i ämnet i enlighet med

vad riksdagen sålunda medgivit, bemyndigade Kungl. Majrt den 21 juni

1912, med hänsyn till samhällets dåmera vunna utveckling, Kungl. Majrts

befallningshavande att, om och i den mån Kungl. Majrts befallningshavande

funne lämpligt, på municipalstyrelsen i Kiruna municipalsamhalle

överlåta befogenheten att upplåta tomter till enskilda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131. 5

Med skrivelse den 13 mars 1917 har Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Norrbottens län översänt en till Kungl. Magt ställd skrift,

däld en av Jukkasjärvi sockens kommunalstämma tillsatt kommitté, på

grund av densamma av kommunalstämman samt Jukkasjärvi församlings

kyrkostämma lämnat uppdrag, hemställt, att vissa i Kiruna municipalsamliälle

befintliga, kronan tillhöriga områden, som tagits i anspråk

för kommunala byggnader, måtte med äganderätt utan lösen upplåtas

till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling''

Kommittén har därvid anfört huvudsakligen följande:

Den år 1899 skedda upplåtelsen omfattade icke de områden, som av Jukkasjärvi

socken och Jukkasjärvi församling med Kungl. Maj:ts befallningshavandes medgivande

tagits i anspråk för kommunala byggnader och för skolor. Jukkasjärvi socken

hade nämligen inom Kiruna municipalsamhälle låtit uppföra tingshus, epidemisjukhus

och barnhem. Dessa byggnader vore uppförda å följande, å berörda den 27 april

1900 fastställda regleringsplan på nedannämnda sätt angivna tomter och område,

nämligen tingshuset å den med »Präst» betecknade tomten nr 3 i kvarteret nr

2 om 3,246 kvadratmeter, epidemisjukhuset å tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret

nr 97 om 7,451 kvadratmeter samt barnhemmet å viss del om 16,860 kvadratmeter

av det med »Sluttning mot norr, olämplig att bebygga» utmärkta område.

För Jukkasjärvi församling, som med Vittangi kapellförsamling hade gemensam

ekonomi och gemensamt skolväsende, erfordrades därjämte till plats för skolhusbyggnader

de områden, som å sagda regleringsplan angivits på följande sätt,

nämligen kvarteret nr 21, betecknat »Sjukhus» och innehållande 6,050 kvadratmeter,

kvarteret nr 22, betecknat »Skola», om 7,687 kvadratmeter samt kvarteret

nr 39, likaledes betecknat »Skola», om 8,334 kvadratmeter. På sätt framginge

av ansökningen bilagt utdrag av protokoll, hållet vid municipalstämma med

Kiruna municipalsamhälle den 4 juli 1915, hade municipalstämman dels uppdragit

åt byggnadsnämnden att vidtaga åtgärder för åstadkommande av vissa

närmare angivna och med syftet med ifrågavarande ansökning överensstämmande

ändringar i samhällets stadsplan, dels ock tillstyrkt, att de i ansökningen omförmälda

områden måtte på däri avsett sätt med äganderätt upplåtas.

Med stöd av vad sålunda anförts har kommittén hemställt, att, på

sätt som skett år 1912 beträffande mark, som vore avsedd för gator,

torg, allmänna platser och reserverade områden inom Kiruna municipalsamhälle,

ifrågavarande tomter inom municipalsamhället måtte med äganderätt

utan lösen upplåtas, tomten nr 3 i kvarteret nr 2, tomterna nr 1,

2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 och förenämnda område om 16,860

kvadratmeter till Jukkasjärvi socken samt kvarteren nr 21, 22 och 39

till Jukkasjärvi och Vittangi församlingar.

Ansökning om

upplåtelse med

äganderätt av

vissa kronan

tillhöriga områden

i

Kiruna municipalsamhälle.

I sin berörda skrivelse av den 13 mars 1917 förklarar Kungl. Maj:ts Kungi. Maj:ts

befallningshavande sig böra understödja den gjorda ansökningen samt ^hava^df

meddelar därjämte, att genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes resolu- i Norrbottens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kammar
kollegium.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

tioner den 13 december 1916 tre av ovan omförmälda områden erhållit

nya beteckningar, i det att tomten nr 3 i kvarteret nr 2 benämnts

»Tingshus», förenämnda område om 16,860 kvadratmeter »område för

kommunala byggnader» samt kvarteret nr 21 »Skola», varjämte sistnämnda

kvarter utökats med 75 kvadratmeter av municipalsamhället tillhörig

gatumark. A kvarteren nr 21 och 22 funnes skolhus uppförda; kvarteret

nr 39 vore ännu ej taget i anspråk för byggnadsändamål men syntes

inom ej alltför avlägsen tid komma att behövas för skolhusbyggnader.

Sistnämnda tre kvarter vore å regleringsplanen avsedda till skolhustomter.

_ Till följd av remiss har kammarkollegium den 31 december 1917

avgivit utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat ett av kollega tredje

arkivkontor avgivet tjänstememorial, däri arkivkontoret anfört, bland

annat, följande:

• „ >>r)en. 23 december 1908 förklarade Kungl. Maj:t dels, med fastställande av

i sådant hänseende av Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelat beslut, att ordningsstadgan

och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för

riket föreskrifter rörande stad skulle i tillämpliga delar gälla för det område av

Kiruna gruvsamhälle, för vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari

1908 lagen angående stadsplan och tomtindelning förklarats äga motsvarande

tillämpning, dels ock att med avseende å det område, för vilket Kungl. Maj:t

den 27 april 1900 fastställt regleringsplan, skulle gälla vad i 2 § av lagen angående

stadsplan och tomtindelning sägs om stadsplan, som av ålder består.

Från den 23 december 1908 kan således Kiruna municipalsamhälle såsom

sådant räkna sin uppkomst.

Den 8 november 1912 föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat, att viss del av

Jukkasjärvi församling skulle från och med den 1 januari 1913, utan rubbning i

då bestående kommunala förhållanden, bilda en särskild kapellförsamling under

namn av Yittangi kapellförsamling, med rätt för denna att med moderförsamlingen

hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen.

Jukkasjärvi lappmarks tingslag utgöres av Jukkasjärvi socken.

I fråga om folkmängden och de finansiella förhållandena inom Jukkasjärvi

socken och den del av samma socken, som utgöres av Kiruna municipalsamhälle,

må till belysande av sagda kommuns och samhälles utveckling med ledning av

uPPghter, som arkivkontoret erhållit hos statistiska centralbyrån, meddelas

följande.

Socknens folkmängd utgjorde vid slutet av år 1910 11,530 personer och vid

1915 års slut 14,477 personer. Av denna folkmängd voro inom municipalsamhället

bosatta respektive 8,212 och 8,110 personer.

Den sammanlagda beräknade beskattningsbara inkomsten utgjorde i socknen

ar 1910 8,000,017 kronor och år 1915 14,835,930 kronor. Den på grund av beslut

av den borgerliga och kyrkliga kommunen verkställda utdebitering för 100

Kronors inkomst uppgick i socknen år 1910 till 3 kronor 75 öre och år 1915 till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

lvu it tji. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

2 kronor 90 öre. Socknens skulder belöpte sig vid sintet av år 1911 till 343,799

kronor och vid 1916 års slut till 484,212 kronor, svarande mot tillgångar till värde

av respektive 722,772 och 1,069,937 kronor.

Inom Kiruna municipalsamliälle utgjorde den sammanlagda beräknade inkomsten

är 1910 2,282,386 kronor och år 1915 4,364,748 kronor. Den på grund

av municipalstämmans beslut verkställda utdebitering för 100 kronors inkomst

uppgick år 1910 till 56 öre och år 1915 till 89 öre. Municipalsamhällets skulder

bestego sig vid slutet av år 1911 till 43,000 kronor och vid 1916 års slut till

94,794 kronor, svarande mot tillgångar till värde av respektive 73,991 och 344,047

kronor.

I sammanhang härmed torde böra nämnas, att före år 1898, då statsbanan

från Gällivare förbi Luossavara och Kirunavara malmfält till riksgränsen började

byggas, den plats, där municipalsamhället nu ligger, var så gott som alldeles

öde och obefolkad samt att den sammanlagda beräknade inkomsten i Jukkasjärvi

socken år 1898 icke utgjorde mera än omkring 106,750 kronor.

Härav torde man finna, att municipalsamhället varit föremål för en efter

förhållandena här i riket enastående snabb utveckling och att såväl samhället

som Jukkasjärvi socken redan för åtskilliga år tillbaka ernått en i finansiellt

hänseende synnerligen väl konsoliderad ställning.»

Arkivkontoret meddelar, att genom Kungl. Maj:ts ovanberörda beslut

den 21 juni 1912 icke till municipalsamhället upplåtits annan del av den

mark, varom nu vore fråga, än det till gatumark då avsedda område

om 75 kvadratmeter, som enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes förberörda

resolution den 13 december 1916 numera inginge i kvarteret

nr 21. Arkivkontoret anför vidare följande:

»De ändamål, för vilka nu ifrågavarande områden användas eller äro avsedda

att användas, hänföra sig uteslutande till sådana angelägenheter, vilkas

tillgodoseende påvilar Jukkasjärvi församling med Yittangi kapellförsamling eller

Jukkasjärvi socken, den sistnämnda jämväl i dess egenskap av särskilt tingslag.

På grund härav och med hänsyn tillika till vad härovan blivit upplyst i fråga

om denna kommuns finansiella ställning, torde förevarande områden allenast mot

erläggande av skäliga köpeskillingar böra överlåtas till sagda församlingar och

kommun. I fråga om sättet för bestämmandet av dessa köpeskillingar torde

böra meddelas i huvudsak enahanda föreskrifter, som innehållas i Kungl. Maj:ts

förutberörda beslut den 26 maj 1899. Beträffande dispositionen av berörda köpeskillingar

torde följande omständigheter hora bemärkas.

Uti sin ovan omförmälda skrivelse den 14 maj 1899 hänvisade riksdagen —

såvitt angick i Kungl. Maj ds däri avhandlade framställning förekommande förslag

i avseende å användandet av köpeskillingarna för de till bebyggande av enskilda

avsedda delar av förenämnda kronopark — till vad riksdagen i liknande fråga

uttalat i samma dag avlåten skrivelse angående upplåtelse av mark till aktiebolaget

Gällivare malmfält. I sistnämnda skrivelse hade riksdagen i berörda

hänseende anfört följande:

''Beträffande köpeskillingarna för tomterna å detta område har Kungl.

Maj:t föreslagit, att de efter avdrag av vissa kostnader må, tills vidare och intill

dess annorlunda kan varda av Kungl. Maj:t bestämt, användas till bestri
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

dande av sådana utgifter, som finnas erforderliga för områdets behöriga ordnande.

Mot denna bestämmelse, som----innebär ett frångående från den

hittills i allmänhet följda åsikten om disposition av köpeskillingar för försåld kronomark,

har riksdagen hyst vissa betänkligheter. Men då det torde vara av vikt, att

inga medel försummas, som kunna bidraga till att ifrågavarande område varder så

snart som möjligt ordnat, har riksdagen icke velat motsätta sig vad Kungl. Maj:t

i detta^ avseende föreslagit, helst riksdagen antager, att Kungl. Maj:t icke lärer

underlåta att, så snart omständigheterna sådant medgiva, enligt det därom gjorda

förbehållet, bestämma. om köpeskillingarnas indragande till statsverket’.

Iiiksdagens mening har således uppenbarligen varit, att köpeskillingarna

för försålda tomter å de områden, som voro avsedda för bebyggande av enskilda

skulle, efter det municipalsamhälle å platsen kommit till stånd, av samhället få

disponeras allenast så länge de oundgängligen erfordrades till bestridande av

kostnaderna för ordnande av gator m. in. inom sagda områden. Med hänsyn

till riksdagens sålunda uttalade uppfattning och då municipalsamhället numera

må anses vara i stånd att utan större svårighet självt bära kostnaderna för de

anordningar i enlighet med stadsplanen, som ännu kunna återstå att vidtaga,

torde de köpeskillingar, som må komma att inflyta för den mark, om vilken i

förevarande ärende är fråga, böra till statsverket ingå för att användas till inköp

for statsverkets rakning av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark.»

På de av arkivkontoret anförda skäl har kammarkollegium hemställt,

att Kungl.. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att följande kronan

tillhöriga, i Kiruna municipalsamhälle belägna områden må försäljas,

nämligen tomten nr 3 i kvarteret nr 2, det å regleringskartan med

»område för kommunala byggnader)) betecknade område om 16,860

kvadratmeter och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 till

Jukkasjärvi socken samt kvarteren nr 21, 22 och 39, med undantag av

den till gatumark avsedda del om 75 kvadratmeter av kvarteret 21,

som år 1912 med äganderätt upplåtits till Kiruna municipalsamhälle till

Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling, allt under b kttagande,

att för ett vart av de särskilda områdena förslag till köpeskilling

skall uppgöras av vederbörande revirförvaltare och eu av Kungl.

Maj.ts befallningshavande i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt

värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde såväl de å området

växande träd som ock — beträffande område, som redan blivit

bebyggt — de därå vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån

sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där de stanna i olika

meningar rörande värdet av något område, till tredje värderingsman tillkalla

någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda

uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kungl. Maj:ts befallningshavande till

vederbörande upplåtas för eu köpeskilling, motsvarande minst den på

nämnda sätt föreslagna;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

att vid avslutande av köp rörande område köpare skall till fullo

gälda köpeskillingen därför; samt .

att köpeskillingarna för samtliga områdena skola till statsverket ingå

för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark.

På grund av föreliggande omständigheter finner jag mig höra till-Departementsstyrka,

att ifrågavarande i Kiruna municipalsamhälle belägna områden,

som redan användas eller äro avsedda att användas för allmänna ändamål,

upplåtas med äganderätt till Jukkasjärvi socken, respektive Jukkasjärvi

och Vittangi församlingar. Därvid torde, såsom kammarkollegium framhållit

böra undantagas den del om 75 kvadratmeter av kvarteret nr 21,

som tillhör den år 1912 till municipalsamhället med äganderätt upplåtna,

till gator m. m. avsedda mark, men som av Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Norrbottens län genom omförmälda resolution den 13 december

1916 tillagts berörda kvarter. Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst

rörande nämnda kommuners nuvarande ekonomiska ställning anser

iag i likhet med kammarkollegium, att berörda områden böra upplåtas

endast mot erläggande av skäliga köpeskillingar. I fråga om sättet för

bestämmandet av dessa torde böra utfärdas de av kammarkollegium föreslagna

föreskrifterna, vilka huvudsakligen äro desamma, som 1899 års

riksdag meddelade för upplåtelse av kronomark inom municipalsamhällets

blivande område till bebyggande av enskilda. Vad au går frågan om köpeskillingarnas

användande, torde på grund av vad förut anförts rörande

ifrågavarande kommuners finansiella ställning och med hänsyn till riksdagens

år 1899 gjorda, här ovan omförmälda uttalande böra föreskrivas, att

de°skola, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,

användas till inköp för kronans räkning av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark. .

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att följande kronan tillhöriga, i Kiruna municipal''

samhälle belägna samt å regleringskartan för samhället

utmärkta områden må försäljas, nämligen till Jukkasjärvi

socken tomten nr 3 i kvarteret nr 2, ett område om

16,860 kvadratmeter, å kartan betecknat med »område för

kommunala byggnader», och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och

6 i kvarteret nr 97 samt till Jukkasjärvi församling och

Vittangi kapellförsamling kvarteren nr 21, 22 och 39,

med undantag av den del om 75 kvadratmeter av

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. ±16 haft. (1vr 131.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

kvarteret nr 21, som enligt 1012 års riksdags beslut

jämte annan kronomark med äganderätt utan lösen upplåtits

till municipalsamhället, allt under iakttagande,

att för ett vart av de särskilda områdena förslag

till köpeskilling skall uppgöras av vederbörande

revirförvaltare och en av Kung!. Maj:ts befallningshavande

i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt

värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde

såväl de å området växande träd som ock — beträffande

område, som redan blivit bebyggt — de därå

vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån

sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där

de stanna i olika meningar rörande värdet av något

område, till tredje värderingsman tillkalla någon °av

de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda

uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kung]. Majrts befallningshavande

till vederbörande upplåtas för en köpeskilling,

motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna;

att vid avslutande av köp rörande område köpare

skall till fullo gälda köpeskillingen därför; samt

o at* köpeskillingarna för samtliga områdena skola

ingå till statsverket för att användas till inköp för

kronans räkning av skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Magt Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellför s. 6 i texten
  2. JoU 1918:60 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling av vis s. 1 i texten