Sök i Ratio Lex

Angående resebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm

1918-03-01 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:133, Angående resebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 133.

1

Nr 133.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående

resebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm;

given Stockholms slott den 1 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för beredande av bidrag, enligt i statsrådsprotokollet angivna

grunder, till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till

radiumhemmet i Stockholm bevilja

dels på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag å 8,000 kronor,

dels ock på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag å 4,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 118 käft. (Nr 133.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.

Svenska cancerföreningens

Stockholmsavdelnings

styrelse.

Utdrag av ''protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1918.

N ärvarand e:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I en den 5 februari 1918 dagtecknad skrivelse har svenska cancerföreningens

Stockholmsavdelnings styrelse hemställt om vidtagande av

åtgärder för beredande av statsbidrag till resekostnader för vid avdelningens

sjukhem i Stockholm, det s. k. radiumhemmet, vårdade patienter.

Styrelsen har därvid anfört följande:

»På radiumhemmet behandlas patienter från alla delar av vårt land, därav

det största antalet för kräftsjukdom.

Under år 1917 har vid hemmet vårdats 1,410 patienter, av vilka flertalet

upprepade gånger under året åtnjutit vård å hemmet.

I och för en framgångsrik behandling av dessa sjuka är det av yttersta

vikt, att patienterna på regelbundna tider, med en eller flera månaders mellanrum,

inställa sig till undersökning och ny behandling. Försummad inställelse kan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj ds Nåd. Proposition Nr 133

3

i ett givet fall icke blott äventyra det redan vunna resultatet, utan också för all

framtid förstöra utsikterna till varaktig hälsa.

Av de vid liemmet under 1917 vårdade patienterna hava icke mindre än

395 varit från landsorten. För dessa i regel mycket fattiga patienter har det

mött stora svårigheter att inställa sig vid hemmet så ofta som erfordrats. Visserligen

äro avgifterna till hemmet tack vare enskilda personers välgörenhet,

mycket låga. Så utgör dagavgiften för vård å allmän sal 2 kronor för dygn

och har icke, trots dyrtiden, stegrats. För röntgenbehandlingar erlägga dessa

patienter en avgift av 3 kronor per behandling samt för radiumbehandlingarne

1—5 kronor. Obemedlade patienter, som ej erhållit understöd för behandling

av kommun, hava gratis behandlats, men kostnaden för de upprepade, ofta långa

resorna hava utgjort ett hinder, som det ej varit lätt att övervinna.

Sedan nu järnvägarnas biljettpriser från 1918 års början avsevärt höjts och

alla levnadskostnader ytterligare stigit, hava sagda svårigheter för mindre bemedlade

patienter ökats i hög grad, så att åtskilliga patienter, trots inkallelse

till behandling, icke kunnat infinna sig. Det är därför fara värt, att sjukhuset

icke skall kunna effektivt fortsätta sin vård av avlägset boende fattiga patienter

och dessa alltså gå miste om en behandling, som kan bereda dem väsentlig

lindring i deras sjukdom och som i åtskilliga fall är deras enda räddning till livet.

Då det alltså måste vara ett synnerligen b ehj ärtan svart ändamål att bereda

dessa fattiga sjuka möjlighet att infinna sig vid hemmet för fortsatt behandling

och då statsmakterna redan förut genom det på Kungl. Maj:ts proposition av

1917 års riksdag åt svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning beviljade

anslag till inköp av radium för radiumhemmets behov visat sig uppskatta hemmets

allmänt gagnande verksamhet, vågar avdelningens styrelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att av statsmedel bidrag måtte beredas till halva resekostnaderna för

sådana medellösa eller mindre bemedlade patienter, som för undersökning eller

behandling behöva resa från landsorten till radiumhemmet.

Utdelningen av dylika reseunderstöd torde lämpligast kunna ske sålunda, att

patienten själv eller vederbörande kommun betalar resan till sjukhemmet, men

biljettavgiften för hemresan erlägges av det begärda anslaget genom hemmets

försorg, varvid i varje fall verifikation på därför särskilt fastställt formulär erhålles

från biljettexpeditionen om erlagda biljettpriset.

Rätt till åtnjutande av dylikt reseunderstöd torde böra tillkomma i första

hand sådana patienter, som innehava vederbörande myndighets betyg om medellöshet,

men även sådana patienter, som, ehuru ej helt medellösa, dock, enligt

av hemmet inhämtade upplysningar, äro i så små omständigheter, att deras resa

till hemmet genom de höga biljettpriserna äro mycket försvårade eller helt förhindrade.

»

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition därom, att till radiumhemmets

förfogande under år 1918 måtte ställas ett belopp av förslagsvis

10,000 kronor att därmed täcka halva resekostnaden för obemedlade

eller mindre bemedlade patienter från landsorten, som vid hemmet vårdas,

med skyldighet för hemmet att, på sätt som Kungl. Maj:t bestämde,

redovisa för medlens användning och att till statsverket återbära icke

för ändamålet använda delar av anslaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Medicinal
styrelsen.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 133.

_ På grund av remiss har medicinalstyrelsen den 18 februari 1918

avgivit utlåtande i ärendet. Styrelsen har därvid till en början anfört

följande:

>1 likhet med vad i ansökningen framhållits anser även medicinalstyrelsen

det vara ett synnerligen behjärtansvärt ändamål att för obemedlade och mindre

bemedlade, i landsorten bosatta sjuke bereda möjlighet att infinna sig vid radiumhemmet

i Stockholm för undergående av behandling därstädes. Detta måste till

och med anses utgöra ett verkligt statsintresse, enär många av dessa sjuka, särskilt

de ^som lida av svårare former av kräftsjukdom och lymfkörteltuberkulos,

kunna, på den ståndpunkt behandlingen av dessa sjukdomar för närvarande stårj

endast genom den vid detta hem lämnade behandlingen återvinna hälsa och arbetsduglighet

eller åtminstone erhålla väsentlig lindring i sitt lidande. Erfarenheten

har nu, såsom även i ansökningen framhålles, ådagalagt, att den vid hemmet

lämnade behandlingen ofta nog måste, för att bliva effektiv, meddelas i flera

repriser. Under mellantiderna kan patienten vistas i sitt hem och behöver således

icke kvarligga vid anstalten, vilket naturligtvis både för patienten och för

radiurnhemmet medför bestämda fördelar. En stor del av de vid hemmet behandlade

sjuka utgöres emellertid just av dessa alldeles obemedlade eller åtminstone

mindre bemedlade personer. För dessa möta naturligtvis avsevärda svårigheter,

för att icke säga oöverstigliga hinder, att på egen bekostnad företaga

dessa upprepade resor för inställelse vid anstalten. Därest åter statsbidrag, i

en eller annan form, till dessa resors företagande vore att påräkna, förefunnes

större möjlighet för ifrågavarande sjuke att, efter kallelse till inställelse vid anstalten,

därstädes infinna sig för behandlingens fortsättande. Medicinalstyrelsen

vill därför på det livligaste tillstyrka, att åtgärder i sådan riktning vidtagas.

I detta sammanhang tillåter sig medicinalstyrelsen erinra, hurusom, enligt

härför av Kungl. Maj:t efter riksdagsbeslut i ärendet givna bestämmelser, bidrag

av statsmedel. — hela avgiften för själva färdkostnaden — utgår till resor, som

företagas för inställelse till behandling vid vanföreanstalterna och vid kustsanatorierna.

Då emellertid i nu föreliggande ansökning icke begärts större bidrag

från statens sida än att detta skulle täcka endast halva resekostnaden, anser

sig styrelsen icke böra, åtminstone för det närvarande, ifrågasätta, att staten

skulle i vidsträcktare mån än som föreslagits deltaga i dessa kostnader.»

Beträffande det anslagsbelopp, som för åren 1918 och 1919 kan

bliva för ifrågavarande ändamål erforderligt, samt sättet för anslagets

utbetalning har medicinalstyrelsen anfört följande:

»Styrelsen för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning har själv beräknat

ett års behov utgöra 10,000 kronor. Då några grunder för denna beräkning

icke anförts, har medicinalstyrelsen sökt utföra en sådan. I ansökningen

meddelas, att av de under år 1917 vid hemmet vårdade patienterna ett antal av

395 varit från landsorten. Ungefär hälften av detta antal, således omkring 200,

lära nu, enligt vad för styrelsen under hand uppgivits, kunna anses såsom obemedlade

eller mindre bemedlade. Likaså har för medicinalstyrelsen meddelats, att

en patient kan beräknas, i genomsnitt, behöva infinna sig fyra gånger om året

vid anstalten för undergående av behandling. Detta skulle således medföra om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133. f>

kring 1,600 resor om året (fram och åter). Med ledning av vad den ungefärliga

medelkostnaden visat sig liava utgjort för de vanföras inställelse vid vederbörande

anstalt, eller omkring 10 kronor — snarare något över än under —

skulle således hela totalkostnaden för ett års resor utgöra 16,000 kronor; för två

år således 32,000 kronor. Statens anpart härav, beräknad till hälften, blir således

för två år 16,000 kronor. Då beräkningarna naturligtvis icke göra anspråk på

att vara fullt exakta, bör anslaget ifråga givas förslagsanslags natur.

Beträffande frågan i vilken form denna statens anpart lämpligen bör uttagas

kunna olika utvägar komma i beakttande. Hittills har i liknande fall förfarits

så, att det anslag, staten förklarat sig villigt bidraga med, utgått för såväl resan

till respektive anstalt som ock återresan därifrån. I nu föreliggande ansökning

åter, enligt vilken staten skulle bidraga med halva resekostnaden, ifrågasattes den

lösningen, att patienten själv eller vederbörande kommun betalar resan till sjukhemmet,

men att biljettavgiften för hemresa erlägges av det begärda anslaget

genom hemmets försorg. Enligt vad för medicinalstyrelsen meddelats, skulle

detta hava föreslagits med hänsyn till den enkelhet, som skulle vara med detta

sätt förenat. Yilkendera formen som väljes, torde få anses likgiltigt, då resultatet

nog i realiteten kommer att bli ungefär enahanda i båda fallen, och medicinalstyrelsen

har för sin del icke någon erinran att göra mot att det i ansökningen

angivna sättet av Kungl. Maj: t fastställes, så mycket mera som detta sätt

onekligen är enkelt och till synes även praktiskt.

Sökanden anhåller, att det belopp, som må varda beviljat, ställes till

radiumhemmets förfogande, det vill säga styrelsen för svenska cancerföreningens

Stockholmsavdelning, mot redovisningsskyldighet. Det förefaller emellertid

vara det enda riktiga, att anslaget ifråga förvaltas av någon central statsmyndighet,

förslagsvis medicinalstyrelsen. Medicinalstyrelsen kan då på rekvisition

av avdelningens styrelse tillhandahålla denna senare lämpliga och erforderliga

belopp, varefter sistnämnda styrelse har att tid efter annan, förslagsvis

för kvartalsperioder, till medicinalstyrelsen avgiva redovisning för de använda

medlen».

Beträffande svenska cancerföreningens organisation och verksamhet

samt särskilt dess Stockholmsavdelnings ekonomiska ställning m. m.

lämnades en utförlig redogörelse vid behandlingen i nästlidet års statsverksproposition

av frågan om beviljande av anslag för inköp av radium

för det s. k. radiumhemmets räkning. I fråga om den ingripande betydelse,

radiumhemmet ägt vid behandlingen av kräftsjukdomarna, lärer

det därför vara tillfyllest att hänvisa till denna redogörelse. Då dylik

behandling, enligt vad medicinalstyrelsen framhållit, i många fall endast

kan äga rum vid radiumhemmet, sjrnes den nu gjorda framställningen

om beviljande av anslag som bidrag till resekostnaderna för vissa patienter

vid hemmet vara förtjänt av allt understöd från statsmakternas

sida. Sådant bidrag av statsmedel utgår även, såsom medicinalstyrelsen

framhållit, redan nu till resor, som företagas för inställelse till behandling

vid vanföreanstalterna och kustsanatorierna.

Departe
ments
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.

Statsbidrag torde böra utgå endast i sadant fall, då patient är medellös

eller mindre bemedlad och saknar anhöriga, som äro pliktiga och i

tillfälle att betala hans resa.

Beträffande storleken av statsbidraget har i ansökningen ifrågasatts,

att staten skulle gälda halva resekostnaden, medan återstoden skulle bestridas

av patienten själv eller vederbörande kommun. I likhet med

medicinalstyrelsen finner jag det kunna ifrågasättas, huruvida ej, därest

det med statsbidraget åsyftade ändamålet helt skall kunna vinnas, staten

borde bidraga med större belopp än sålunda angivits. För närvarande

och i avvaktan på. vidare erfarenhet lärer man emellertid kunna stanna

vid vad i ansökningen föreslagits, därvid emellertid ej sådana villkor

torde böra uppställas, att hinder möter mot att den återstående hälften

av resekostnaden bestrides på annat sätt än i ansökningen förutsatts,

såsom exempelvis i förekommande fall av de till pensionsstyrelsens förfogande

ställda medlen för vidtagande av åtgärder till förebyggande och

hävande av invaliditet.

Därest statsbidraget utgår enligt nu angivna grunder, har medicinalstyrelsen

beräknat det årliga anslagsbehovet för ändamålet till omkring

8,000 kronor. Ett förslagsanslag å extra stat bör därför äskas

lör år 1919 å nämnda belopp. Då med hänsyn till de för närvarande

uppdrivna resekostnaderna bestämmelserna såvitt möjligt böra tillämpas

jämväl under år 1918, efter det riksdagens beslut i ämnet fattats, lärer

tillika å tilläggsstat för år 1918 böra begäras ett förslagsanslag å 4,000

kronorI likhet med medicinalstyrelsen anser jag lämpligt, att för

ändamålet beviljade medel ställas till medicinalstyrelsens förfogande för

att mot redovisningsskyldighet tillhandahållas avdelningens styrelse.

Beträffande sättet för statsbidragets utbetalande synes någon erinran

ej vara att göra mot vad i sådant avseende föreslagits. Emellertid torde

det ankomma på Kungl. Maj:t att efter medicinalstyrelsens hörande härutinnan

meddela de bestämmelser, som kunna anses mest ändamålsenliga.

Slutligen ber jag få meddela, att, enligt vad chefen för finansdepartementet

upplyst, ur budgetens synpunkt hinder icke synes möta

för äskande .av de nu ifrågasatta anslagen, oaktat medel för ändamålet

ej beräknats i statsverkspropositionen.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kung-1.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av bidrag, enligt av mig

förordade grunder, till medellösa eller mindre be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 133. 7

medlade personer för resor till radiumhemmet i Stockholm

bevilja

dels på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

å 8,000 kronor,

dels ock på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag

å 4,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet skulle

till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:436 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående resebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm. s. 1 i texten
  2. SU 1918:40 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående resebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm. s. 1 i texten