Angående disponerande av ytterligare medel under år 1918 för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
1918-03-08 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:148, Angående disponerande av ytterligare medel under år 1918 för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
Dokumentets text
KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 148.
1
Nr 148.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
disponerande av ytterligare medel under år 1918 för vidtagande
av åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet; given Stockholms slott den 8 mars 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungi. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet må jämlikt de föreskrifter, som av Kung!. Maj:t meddelas, av
pensionsstyrelsen under år 1918 disponeras, utöver förut beviljade 300,000
kronor, ytterligare ett belopp av högst 100,000 kronor eller sålunda
sammanlagt högst 400,000 kronor, att utgå i första hand av de besparingar,
som uppkommit å det för år 1916 för nu ifrågavarande ändamål
av riksdagen beviljade anslag, samt med återstående belopp av det
förslagsanslag, som för år 1918 beviljats för bestridande av den på staten
belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni 1915.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 132 käft. (Nr 148.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 148.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
mars 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
För vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelades, ställde
1914 års senare riksdag till pensionsstyrelsens förfogande ett belopp av
högst 200,000 kronor.
För år 1916 anvisades för nämnda ändamål på extra stat ett anslag
av 200,000 kronor.
Sedermera har 1916 års riksdag medgivit, att av det för år 1917
beviljade förslagsanslaget för bestridande av den på staten belöpande
kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före den 8 juni 1915 ett belopp av
högst 300,000 kronor finge användas för nu ifrågavarande ändamål.
Vidare har 1917 års riksdag medgivit, att för samma ändamål
finge av pensionsstyrelsen under år 1918 disponeras ett belopp av högst
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 148. ji
300,000 kronor, att utgå i första hand av de besparingar, som kunde
uppkomma å det för år 1916 för nu ifrågavarande ändamål av riksdagen
beviljade anslag, samt med återstående belopp av det förslagsanslag,
som för år 1918 beviljats för bestridande av den på staten belöpande
kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före den 8 juni 1915.
I enlighet med därom av pensionsstyrelsen i skrivelse den 9 augusti
1917 gjord framställning har Kungl. Maj:t i den till innevarande riksdag
avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen medgiva, att av det
förslagsanslag, som kan komma att för år 1919 beviljas för bestridande
av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd åt
de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före den 8 juni 1915, må för vidtagande
av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt
de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
under år 1919 disponeras ett belopp av högst 500,000 kronor.
I skrivelse den 31 januari 1918 har pensionsst37relsen gjort framställning
om beredande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål
för år 1918.
Därvid erinrar styrelsen till en början, hurusom styrelsen till stöd
för sin ovanberörda framställning av den 9 augusti 1917 framhållit,
bland annat, att, i den mån kännedomen om den sjukvårdande veide - samheten bleve alltmer spridd, ett ökat antal ansökningar om bidrag till
sjukvård vore att förvänta, samt att kostnadsökning vidare vore att emotse
till följd av ytterligare stegring av dagkostnaderna å de sjukvårdsanstalter,
som av styrelsen anlitades.
Styrelsen anför därefter följande:
»De skäl, som anförts för en höjning av sjukvårdsanslaget för år 1919, torde
emellertid även berättiga till det antagande, att det belopp av högst 300,000
kronor, som anslagits för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet för år
1918, icke kommer att visa sig tillräckligt. Visserligen har å det till enahanda
belopp utgående anslaget för år 1917 uppstått en besparing av omkring 70,000
kronor, men dels torde man i allmänhet hava att räkna med högre dagkostnader
å sjukvårdsanstalterna under år 1918 än under år 1917 och dels kommer styrelsen
sannolikt att redan från början av detta år i väsentlig grad utvidga den gren av
styrelsens sjukvårdande verksamhet, som avser kurortsvård.
Men härtill komma ytterligare följande omständigheter. Till vanförevården
bidrager pensionsstyrelsen för närvarande med jämförelsevis ringa belopp, i det att
kostnaderna för vanförevården till mycket stor del täckas genom statsbidrag och genom
anslag av landstingen. Sålunda utgår statsbidrag för anordnande av klinik vid
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med 1 krona 50 öre för
Pensions
styrelsen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 148.
4
varje dag, varunder vårdplats vid kliniken visas hava varit upptagen av vanför, för vilken
vårdavgiften till anstalten — förutom ersättning för s. k. ortopediskt bandage —
icke varit högre än 1 krona 50 öre per dag. Från vederbörande landsting erhålla
anstalterna bidrag för obemedlade eller mindre bemedlade patienter å anstalternas
kliniker med 1 krona per dag och patient, och har pension sstyrelsens bidrag
i dessa fall i allmänhet uppgått till 50 öre per dag och patient. Till täckande
av kostnaderna för vanföreanstalternas yrkesskoleverksamhet utgår i allmänhet
från och med år 1918 ett statsbidrag av 30 kronor per elev och månad.
Landstingen betala 20 kronor per elev och månad, och pensionsstyrelsens
bidrag utgår i regel med 10 kronor. På grund av de stegrade priserna å
livsförnödenheter och materialier hava vanföreanstalterna gjort framställning om
ökade bidrag från pensionsstyrelsen. Då vanförevården torde utgöra en av de
grenar av den sjukvårdande verksamheten, där man kan påräkna de bästa resultat
för återställande av försörjningsförmågan, finner pensionsstyrelsen det vara synnerligen
önskvärt, att högre bidrag till densamma måtte kunna lämnas från styrelsens
sjukvårdsanslag, något som emellertid icke torde låta sig göra med det
belopp, som för närvarande står till styrelsens förfogande för sjukvårdande verksamhet
under år 1918.
Frånsett vad som nu anförts, torde pensionsstyrelsens kostnader för vanförevården
under år 1918 komma att ökas därigenom, att under året tillfälle till
yrkesutbildning kommer att beredas ett ganska stort antal personer, för vilka
pensionsstyrelsen tidigare iklätt sig kostnadsansvar, men vilka på grund av den
rådande platsbristen hittills icke kunnat erhålla inträde å anstalterna. Dessa
bliva för övrigt från och med detta år i tillfälle att mottaga ett betydligt större
antal elever än tillförene, då antalet yrkesskoleplatser ej oväsentligt ökats.
Genom nådigt brev den 9 november 1917 har Kungl. Maj:t meddelat
föreskrifter angående användningen av de för vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet anvisade medel. Enligt dessa bestämmelser
äger pensionsstyrelsen befogenhet att bereda vård och behandling jämväl åt barn
under 15 år, något som pensionsstyrelsen hitintills i regel icke ansett sig berättigad
till. Det torde kunna förutses, att styrelsen hädanefter kommer att i
ganska stor utsträckning lämna bidrag för vård åt barn, särskilt åt sådana, som
äro vanföra eller lida av ben-, led- eller körteltuberkulos; och kommer även
denna omständighet att i ej oväsentlig grad stegra styrelsens utgifter för den
sjukvårdande verksamheten under år 1918.»
På grund av vad sålunda anförts har pensionsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t, måtte föreslå riksdagen medgiva, att för vidtagande av
åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet må jämlikt de
föreskrifter, som av Kungl. Majrt meddelas, av pensionsstyrelsen under
år 1918 disponeras, utöver förut beviljade 300,000 kronor, ytterligare
ett belopp av högst 100,000 kronor eller sålunda sammanlagt högst
400,000 kronor, att utgå i första hand av de besparingar, som uppkommit
å det för år 1916 för nu ifrågavarande ändamål av riksdagen beviljade
anslag, samt med återstående belopp av det förslagsanslag, som
för år 1918 beviljats för bestridande av den på staten belöpande kostnad
5
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 148.
för pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före den 8 juni 1915.
I skrivelse den 5 februari 1918 har Svenska vanföreanstalternas
centralkommitté, efter därtill av styrelserna för de särskilda vunföreföreningarna
givna uppdrag, anhållit om upphävande av det i kungl. brev
den 6 december 1912 för åtnjutande av statsbidrag till vanföreanstalternas
kliniker uppställda villkor, att vårdavgiften, förutom ersättning
för s. k. ortopediskt bandage, icke må överstiga 1 krona 50 öre för dag
och patient.
I skrivelsen hava framhållits de svårigheter, som vållas därigenom,
att vanföreanstalterna icke få för patient, varom nu är f råga, debitera högre
ersättning för dag än 3 kronor, medan de verkliga kostnader, dessa
patienter förorsaka anstalterna, på sista åren ofantligt stegrats. I sistnämnda
avseende har i skrivelsen intagits följande tabell:
Patientkostnaderna vid sjukavdelningarna.1)
Å r.
Per person och dag
Stockholm.
Göteborg.
Hälsingborg.
1914.....................
kr. 3,3 4
kr. 2,79
kr. 2,93
1915.....................
» 3,98
» 2,98
» 8,30
1916.....................
» 3,60
» 3,45
» 3,70
1917 *)..................
» 5,40
» 5,74
» 5,23
Såsom av tabellen utvisas, hava sjukvårdskostnaderna år 1914 hållit
sig vid omkring tre kronor, men härefter så betydligt stigit, att de
kunna för år 1917 beräknas uppgå till åtskilligt över fem kronor. I ansökningen
framhålles därför, att om dyrtiden kommer att fortfara, föreningarna
inom kort bliva nödgade att anhålla om ökade bidrag såväl
från staten som eventuellt från landsting och ej i landsting deltagande
städer, vilka för närvarande pläga bidraga med 1 krona om dagen för
varje vårdplats. Emellertid har med en dylik anhållan ansetts böra tills
vidare anstå.
Det framhålles emellertid vidare, att för vanföreanstalterna något
skulle kunna vinnas för kostnadernas nedbringande, om det förut an
*)
I samtliga dessa tal ingår också hyreskostnaden efter något olika beräkning vid de enskilda an■anstalterna.
2) Siffrorna för 1917 äro möjligen cj fullt exakta, då boksluten för detta år ännu ej äro fullt färdiga*
Svenska van
föreanstallernas
central,- kommitti.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 148.
Pensionss
tyr elsen.
Medicinal
styrelsen.
givna villkoret för statsbidrags utgående upphävdes. Detta skulle nämligen
medföra, att i vissa fall en något större liggedagsavgift kunde debiteras
patient, dennes målsman eller vederbörande kommun än den nu
medgivna, utgörande, med hänsyn till de från staten samt landsting
respektive städer utgående bidrag, högst 50 öre. Likaså skulle statsbidrag
kunna utgå oberoende av det belopp, vederbörande anstalter erhölle
som bidrag till vårdkostnaden från pensionsstyrelsen.
Enligt vad pensionsstyrelsen meddelat, har styrelsen den 19 januari
1918 beslutat, att styrelsens bidrag för sådana från styrelsen hänvisade
personer, som åtnjöte eller komme att åtnjuta vård å vanföreanstalternas
sjukavdelningar, skulle för tiden från och med år 1918 tills vidare höjas
från 50 öre till 1 krona för dag och patient, detta dock under förutsättning,
dels att styrelsens nu ifrågavarande framställning bifölles, dels ock
att en dylik höjning av pensionsstyrelsens bidrag icke komme att föranleda
indragning eller minskning av det för vård av patienter å vanföreklinikerna
utgående statsbidraget.
I utlåtande den 14 februari 1918 över centralkommitténs framställning
har medicinalstyrelsen till en början framhållit, att förenämnda, i
brevet den 6 december 1912 stadgade villkor tillkommit i anledning av
från landets tre föreningar för vanföras vård väckt förslag, att staten
skulle bidraga med halva kostnaden för kliniker vid vanföreanstalterna
eller med 1 krona 50 öre för vårddag; och hade medicinalstyrelsen på
sin tid ej haft något att häremot erinra.
Styrelsen anför vidare:
*J
»Emellertid liar, såsom även framhålles i nu förevarande ansökning och som
särskilt visas av förberörda tabell, ifrågavarande kostnad högst avsevärt stigit
under de senare åren, särskilt 1917. En ökning av statsbidraget synes därför
med allt fog kunna ifrågasättas. Givet är, att proportionen mellan statens bidrag
och de från annat håll erhållna bidragen ej därigenom behövde rubbas, utan
?ynes det styrelsen skäligt att, om statsbidraget varder för framtiden ökat, landsingens
(respektive vissa städers) bidrag också ökas i motsvarande grad.
Centralkommittén har nu dock ansett denna fråga böra tillsvidare anstå,
detta med den motivering »att kostnaderna efter nu pågående dyrtid möjligtvis
åter skola komma att visa tendens till nedgående». I stället föreslås en åtgärd
av mer provisorisk natur, innebärande visserligen, även den, en höjning av statsbidraget
absolut och relativt, nämligen för så vitt det bidrag, pensionsstyrelsen
enligt vad ovan nämnts utfäst sig betala för vissa vanföras vård, är att betrakta
såsom statsbidrag. Detta bidrag är dock av annan natur än det direkt av statsmedel
utgående bidraget, bland annat i det avseendet, att det förra utgår endast
efter prövning i varje särskilt fall av behovet och möjligheten till återvinnande
av arbetsförhet.
Kun tgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 148. 7
Då således någon höjning av det direkta statsbidraget nu icke ifrågasatts
och även styrelsen anser, att, i likhet med vad i ansökningen framhålles, åtminstone
något skulle vara vunnet genom den ifrågasatta provisoriska åtgärden, som
skulle bereda möjlighet, i vissa fall, att från annat håll bekomma imad gottgörelse
för vårdkostnaden, får medicinalstyrelsen för sin del biträda föreliggande
framställning och alltså tillstyrka upphävande av det i brevet den 6 december
1912 för statsbidrags utgående till klinikerna vid vanföreanstalterna uppställda
villkoret, att vårdavgiften icke skall hava, förutom ersättning för så kallade ortopediska
bandage, uppgått till högre belopp än 1 krona 50 öre för dag.»
Av de till pensionsstyrelsens förfogande för år 1917 ställda medel
för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
har en icke oväsentlig del kunnat besparas. Emellertid är styrelsens sjukvårdande
verksamhet stadd i en kraftig utveckling och torde särskilt
under innevarande år, enligt vad av pensionsstyrelsens skrivelse framgår,
komma att i väsentlig grad utvidgas. Vid bedömande av frågan, huruvida
under år 1918 ytterligare medel för avsedda ändamål erfordras,
måste även tagas hänsyn till de pa grund av stegrade priser å livsförnödenheter
och materialier väsentligt höjda kostnaderna för sjukvård.
Eistuämnda omständighet har ock föranlett Kungl. Maj:t att vid meddelande
av närmare föreskrifter angående användningen av de för år 1918
lör ändamålet anvisade medel medgiva, att det årliga belopp, varmed
pensionsstyrelsen äger att bidraga till en persons sjukvård, må förhöjas
från 300 kronor till 400 kronor.
I detta sammanhang må tillika beröras det uttalade önskemålet, att
från styrelsens sjukvårdsanslag må till vanförevården lämnas högre bidrag
än hittills.
För åtnjutande av statsbidrag till kliniker vid vanföreanstalterna i
Stockholm,. Göteborg och Hälsingborg äro närmare bestämmelser av
Kungl. Maj:t meddelade i ovan åberopade brev den 6 december 1912.
Dessa bestämmelser innehålla, bland annat, att statsbidrag för anordnande
av klinik vid ovannämnda vanföreanstalter skall utgå med 1 krona
50 öre för varje dag, varunder vårdplats vid kliniken visas hava varit
upptagen av vanför, för vilken vårdavgiften till anstalten, förutom ersättning
för s. k. ortopediska bandage, icke varit högre än 1 krona 50
öre för dag.
Bestämmelserna ifråga hava grundats på beräkning, att vårdkostnaderna
för dag och patient i allmänhet ej skulle uppgå till mera än
o kronor samt att staten skulle bidraga med hälften av nämnda belopp.
Därest vanföreanstalterna skulle betagas möjligheten att uttaga ersättning
för de numera väsentligt ökade sjukvårdskostnaderna, komme deras
ekonomi i betänklig grad att äventyras. Det med centralkommitténs
Departe
ments
chefen.
t
8 Kungl. ■ Maj ds Nåd. Proposition Nr 148.
framställning åsyftade villkoret torde därför, räknat från ingången av
år 1918, böra upphävas. För att statsbidrag emellertid ej må uppbäras
för bemedlad patient, torde dock samtidigt höra stadgas, att sådant bidrag
utgår endast för patient, som vårdas å allmänt rum. Då grunderna
för statsbidraget i annat sammanhang varit underställda riksdagen,
lärer riksdagen böra lämnas tillfälle att taga del av förslaget.
Pensionsstyrelsens beslut om ökat bidrag till vanföreanstalterna kommer
att medföra en ytterligare belastning av medlen för styrelsens sjukvårdande
verksamhet. Med hänsyn jämväl till denna omständighet synes
nödvändigt, att en förhöjning äger rum av de medel, som för år 1918
stå till styrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål. Mot det av
styrelsen i sådant hänseende föreslagna beloppet har jag intet att erinra.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att för vidtagande av åtgärder till förebyggande och
hävande av invaliditet må jämlikt de föreskrifter, som av
Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen under år
1918 disponeras, utöver förut beviljade 300,000 kronor,
ytterligare ett belopp av högst 100,000 kronor eller
sålunda sammanlagt högst 400,000 kronor, att utgå i
första hand av de besparingar, som uppkommit å det
för år 1916 för nu ifrågavarande ändamål av riksdagen
beviljade anslag, samt med återstående belopp
av det förslagsanslag, som för år 1918 beviljats för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för
pensionstillägg och understöd jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni
1915.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till
riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Nils Ädelgren.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1918:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande av ytterligare medel under år 1918 för vidtagande av åtgärder till föreby s. 2 i texten
- SU 1918:66 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande av ytterligare medel under år 1918 för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hä s. 8 i texten