Sök i Ratio Lex

Angående förvärvande för svenska statens räkning av den Orsa— Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Orsa —Sveg

26 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:149, Angående förvärvande för svenska statens räkning av den Orsa— Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Orsa —Sveg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående förvärvande

för svenska statens räkning av den Orsa—

Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Orsa

—Sveg; given Stockholms slott den 8 mars 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder

för förvärvande för svenska statens räkning av Orsa — Härjedalens

järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Orsa—Sveg, för inköp av

nämnda järnväg under utgifter för kapitalökning för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst 7,649,400 kronor, därav 720,100 kronor att utgå

av lånemedel;

dels ock, under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits,

besluta, att i 1919 års riksstat de bland inkomsterna under rubriken i

anspråk tagna kapitaltillgångar från allmänna järnvägslånefonden upptagna

medel skola höjas med 6,929,300 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 133 käft. (Nr 149.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 149.

Allmänna

skäl för inlösen

av

järnvägen

Orsa—Sveg.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

ScHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 27 februari 1918 har järnvägsstyrelsen gjort framställning

om inköp för svenska statens räkning av den Orsa—Härjedalens

järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Orsa—Sveg.

Såsom redan vid föregående tillfällen framhållits, torde genom statsmakternas

beslut år 1916 om förvärvande för statens räkning av Mora—

Vänerns järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Mora—Kristinehamn få

anses vara fastslaget, att staten för åstadkommande av en västlig genomgående

statsbaneförbindelse mellan mellersta och sydvästligare Sverige,

å ena, samt Norrland, å andra sidan, bör förvärva även norr om nämnda

järnväg liggande, i enskild ägo varande bandelar. Det torde härutinnan

vara tillfyllest att, med hänvisning i övrigt till vad i detta ämne anförts

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 149.

i propositionen angående förvärv av järnvägen Mora—Kristinehamn,

erinra om att efter inköpet av nämnda järnväg jämte förvärv av i enskild

ägo varande järnvägslinjer norr därom npp till Sveg, där anslutning

vinnes med inlandsbanan, kommer att förverkligas den gamla tanken —

låt vara på annat sätt än ursprungligen ifrågasatts — att i statens

hand erhålla fortsättning söderut av den under byggnad varande inlandsbanan

med därav följande uppenbara fördelar för det allmänna.

Ur nu angivna synpunkter beslöt även 1917 års riksdag att för

statens räkning inköpa Mora Noret—Orsa järnväg. Riksdagen yttrade

i sin skrivelse i detta ämne, att då år 1916 beslut fattades om statsinlösen

av Mora—Vänerns järnväg, riksdagen utgått från att de i enskild

ägo befintliga bandelar, som förbunde nämnda järnväg och inlandsbanans

sydliga del, framdeles skulle förvärvas för statens räkning.

Sedan bandelen Mora Noret—Orsa numera med ingången av år

1918 införlivats i statsbanenätet, återstår för sammanbindning med inlandsbanan

endast den norr om sistberörda handel belägna järnvägen

Orsa—Sveg.

Om sålunda, därest detta i övrigt kan ske på antagliga villkor,

bandelen Orsa—Sveg bör förvärvas för statens räkning, återstår att

tillse, om den lämpliga tidpunkten för dylikt inköp nu föreligger.

Järnvägsstyrelsen har härutinnan erinrat, hurusom, med anledning

av tidigare hos Kungl. Maj:t av vederbörande i banan intresserade kommuner

gjord ansökan om statsinlösen av banan, styrelsen i utlåtande

den 31 juli 1916 framhållit, att ett övertagande av banan och dess trafikerande

av statens järnvägar, innan den under byggnad ännu varande

statsbanan Sveg—Brunflo bleve färdig, måste på grund av banans från

det övriga statsbanenätet isolerade läge bliva förenat såväl med olägenheter

i förvaltningshänseende som med onödiga kostnader för driften.

Det vore, yttrade styrelsen i nämnda utlåtande, först i samband med

färdigblivandet av inlandsbanan norr om Sveg — vilket man först torde

kunna tänka sig under år 1919 — som ett besittningstagande av de

mellanliggande bansträckorna för erhållande av en i statens ägo varande

obruten förbindelse mellan Kristinehamns och Östersunds stationer å

statsbanelinjen Laxå—Charlottenberg respektive Bräcke—Storlien kunde

bliva angeläget. Att därför i sakens dåvarande läge omedelbarligen vidtaga

några åtgärder i angivet syfte syntes icke vara från statens sida av

något behov påkallat.

Att järnvägens övertagande av staten bör äga rum vid tiden för

fullbordandet av statsbanan Sveg—Brunflo, vill ock synas uppenbart.

Sistnämnda statsbana har förut beräknats bliva färdig omkring slutet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Uppgifter

angående

järnvägen.

Koncessions
bestämmelser.

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 149.

av år 1919. Åven om tiden för färdigställandet, i enlighet med vad

järnvägsstyrelsen i sin förevarande skrivelse framhållit, torde bliva i någon

mån förskjuten, synes rätta tidpunkten för inköp av linjen Orsa—Sveg

nu vara inne. Sammanknytningen av spåret å inlandsbanan med nämnda

linje beräknar styrelsen nämligen i allt fall kunna ske vid slutet av år

1919. Frågan om statens järnvägars anslutning till Svegs station och

stationens utbyggnad behöver ordnas, innan den genomgående trafiken

påbörjas. För att kunna iordningställa banan för besörjandet av denna

trafik behöver ock statens järnvägars förvaltning en tid, innan linjen

Sveg—Brunflo i sin helhet öppnas för allmän trafik. Staten har också

behov av banan för ordnande av transporterna till statsbanebygget från

Sveg i riktning mot Brunflo samt för byggande av linjen Sveg—Hede.

Härtill kommer att, enligt vad styrelsen betonat, bolagets ekonomiska

ställning gör det från bolagets sida önskvärt, att avgörande snarast

träffas i frågan, huruvida och till vilket pris staten skall inlösa banan.

Först torde böra lämnas några uppgifter angående koncessionsvillkoren

för järnvägen Orsa—Sveg, dess tillkomst samt järnvägen berörande

tekniska och ekonomiska förhållanden.

Koncession för järnvägen Orsa—Sveg meddelades genom resolution

den 12 september 1900.

I denna resolution finnes intaget det i dylika koncessioner i allmänhet

föreskrivna villkoret om rätt för statsverket att inlösa bandelen

i fråga.

I sådant avseende stadgas nämligen, att svenska statsverket är berättigat

att inlösa järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel enligt

a) -villkoret, avseende tiden inom 10 år efter det järnvägen i sin helhet

eller till någon del blivit öppnad för allmän trafik,

mot ett penningbelopp, som motsvarar vad järnvägen med tillhörigheter

och trafikmateriel enligt godkända räkenskaper kostat koncessionshavarna med

tillägg av ränta efter 5 för 100 om året, med avdrag av den nettoinkomst, banan

under tiden lämnat; och

b) -villkoret, för tiden därefter,

mot ett penningebelopp, som skall antingen beräknas så, att detsamma motsvarar

två gånger summan, enligt godkända räkenskaper, av hela den under de

tio år, som förflutit närmast före det år, varunder lösningsanspråket blivit väckt,

uppkomna nettobehållning av trafiken, innefattande alla under samma tio år

gjorda utdelningar till delägarna i järnvägen jämte rånte- och kapitalavbetalningar

å upptagna lån samt avsättning av kontanta medel eller överförande av säkra

fordringar till befintlig reserv- eller förnyelsefond, eller ock bestämmas av fem

gode män, utav vilka Kungl. Makt utser två och koncessionshavarna utser två,

varefter de fyra sålunda valda tillkalla den femte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 149.

Nyssnämnda koncession, som ursprungligen beviljades vissa enskilda

personer, blev den 1 mars 1901 med vederbörligt tillstånd överlåten på

Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag.

Sedan bolaget, som år 1901 erhållit statslån, under år 1905 inkommit

med framställning om ytterligare statslån, föreskrevs vid bifall

till berörda framställning att, därest från statsverkets sida påyrkades inlösning

av järnvägen inom tio år från det någon del av järnvägen öppnats

för allmän trafik, staten skulle äga påfordra, att lösningsvärdet bestämdes

av gode män på sätt i koncessionen vore föreskrivet för den

händelse inlösning skulle senare ifrågakomma.

Av järnvägen öppnades bandelen Orsa—Bäckedal för allmän trafik

den 30 november 1908 och återstående delen den 9 februari 1909.

Järnvägen, som har en längd av 123 kilometer och vars belägenhet

i det svenska bansystemet framgår av en karta, som torde få biläggas

protokollet, utgår från Orsa station å statens järnvägar, följer Dala—

Hälsinglands järnväg å en sträcka av omkring 1 kilometer, framgår därefter

genom Emåns dalgång till Vallsjön samt över Ore älv till Stora

Vassjön, fortsätter sedan förbi Sundsjön, Tandsjön och Fågelsjön samt

går därefter i nordvästlig riktning över Ljusnan till Svegs kyrkoby i

Härjedalen.

Järnvägen har mellan ändstationerna å nedan angivet avstånd från Orsa

stationerna Tallhed, 11 km., Emådalen, 28 km., Älvho, 51 km., Lillhamra, 69 km.,

Tandsjö, 76 km. och Fågelsjö, 89 km. samt hållplatserna Hansjö, 4 km., Storstupet,

17 km., Gråtbäck, 39 km., Vassjön, 60 km., Sidertjäm, 81 km., Kropptjärn,

101 km. och Bodarsjön, 110 km.

Beträffande de tekniska förhållandena vid järnvägen samt dess rullande

materiel må framhållas följande.

Maximilutningen å linjen Orsa—Sveg är 14 %o och minsta krökningsradien

400 meter. .Samtliga broars överbyggnader äro beräknade för 18 tons lokomotivaxeltryck.

Överbyggnaden består av räler med vikt för meter av 27,5 kg. på 2,5

meters långa sliprar. Bandelen är försedd med telegrafledning, bestående av en träd.

Den av järnvägen använda rullande materielen utgöres av 4 lokomotiv, 2

personboggivagnar, 1 tvåaxlig personvagn, 1 ångfinka med broms, 4 resgodsvagnar

med broms, 5 täckta godsvagnar litt. Gi, 48 öppna godsvagnar litt. NN3 (utan

broms) och 12 öppna godsvagnar litt. NN3 (med broms).

Den tvåaxliga personvagnen är av järnvägen inköpt år 1910 och till fullo

betald. Dess anskaffningskostnad utgör 10,963 kronor. All övrig rullande materiel

är förhyrd av Nya aktiebolaget Atlas enligt särskild amorteringsplan.

Enligt denna plan skulle skulden vara till fullo amorterad år 1923. Om järnvägen

icke fullgör sina skyldigheter beträffande betalning av räntor och amortering,

äger Nya aktiebolaget Atlas omedelbart återtaga materielen. Denna skall

Järnvägens

sträckning

m. m.

Tekniska

förhållanden

och rullande

materiel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 149.

därvid beräknas till anskaffningskostnaden efter avdrag för verkställda amorteringar

eller till de lägre värden, som vid särskild värdering kunna åsättas densamma.

Den största tillåtna hastigheten för banan är 60 km. i timmen med ett

största lokomotivhjultryck av 6 ton.

Ekonomiska

förhållanden.

Rörande Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolags ekonomiska förhållanden

må framhållas följande.

Bolagets inbetalda aktiekapital utgör 1,903,300 kronor. De tecknade

aktiernas fördelning på olika ägare framgår av efterföljande tablå:

Orsa kommun........................................................................... kronor

Gävle stad.................................................................................... »

Svegs kommun ......................................................................... *

Hamra kapellag........................................................................... *

Jämtlands landsting ..................................................................

Lillhärads kommun........................................... »

Linsälls kommun..................................................................... »

Hede kommun ....................................................................... »

Älvros kommun......................................................................... »

Yemdalens kommun ....................................... »

Falun—Rättvik—Mora järnvägsaktiebolag .............................. »

Siljans kolaktiebolag................................................................. »

Diverse personer ...................................................... »

Summa kronor

1,250,000: —

200,000: —

100,000: —

100,000: —

100,000: —

50,000: —

25,000: - 10,000: —

10,000: —

5,000: —

25,000: —

15,000: —

13,300: -

1,903,300: —

Från riksgäldskontorets kameralbyxå har lämnats följande uppgift

rörande statslånens storlek vid 1918 års slut.

Äldre lånet (1901)

förfallet kapital ...................................... kronor 150,902: 78

icke förfallet d:o...................................... » 1,699,097:22 lfrnTim. i,850,000: —

ränta...................................................................... » 991,274: 37

överränta ................................................................................. » 330,889:36

anståndsränta............................................................................. »_166,455: —

Kronor 3,338,618:73

Yngre lånet (1905)

förfallet kapital ...................................... kronor 103,180: 15

icke förfallet d:o....................................... » 2,096,819: 85 2,200,000: —

ränta.......................................................... * 942,405:52

överränta .................................................................................... » 227,513:42

anståndsränta............................................................................ » 220,718:75

Kronor 3,590,637:69

Summa skuld kronor 6,929,256: 42

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

Enligt styrelse- och revisionsberättelserna för Orsa—Härjedalens

järnvägsaktiebolag har nämnda bolag inga obligationslån eller därmed

jämförliga lån.

Här nedan äro sammanställda uppgifter rörande de viktigaste trafikresultaten

beträffande Orsa—Härjedalens järnväg för perioden 1909—1916.

Till en början har i efterföljande tabell upptagits järnvägens varje

år bokförda byggnadskostnad (kostnad för färdiga banan och rullande

materiel), bruttoinkomst, driftkostnad och nettobehållning, inkomst per

dag och bankilometer, utgiftsprocent samt avkomstprocent.

Å r.

Kostnad

för färdiga

banan och

rullande

materiel

vid årets

slut.

Kronor.

Brutto- inkomst av

järnvägs- driften.

Kronor.

Utgifter

för järn- vägsdriften.

Kronor.

Netto- inkomst av

järnvägs- driften.

Kronor.

In- komst

per dag

och

bankm.

Kronor.

Utgifts- procent

(utgifter

i % av

brutto- inkomst)

%

Av-

komst-

procent.

%

1909 ...........................

6,742,844

57

206,228

47

204,626

18

+ 1,602

29

4

59

99.22

+ 0.02

1910...............

6,755,099

62

226,141

19

224,816

67

+ 1,324

52

5

04

99.ii

+ 0.02

1911...........................

6,767,562

03

262,726

95

254,805

72

+ 7,921

23

5

85

96.98

+ 0.12

1912.......................

6,789,774

64

328,198

97

282,814

95

+ 45,384

02

7

29

86.17

+ 0.67

1913............

6,818,983

47

275,203

06

276,762

51

- 1,559

45

6

13

100.87

— 0.02

1914...........................

6,839,812

99

330,313

04

277,364

26

+ 52,948

78

7

36

83.97

+ 0.17

1915.........................

6,861,900

89

376,683

83

335,988

31

+ 40,695

52

8

39

89.20

+ 0.59

1916...........................

6,888,765

26

507,976

76

503,995

01

+ 3,981

75

11

28

99.22

+ 0.06

Person- och godstrafikens utveckling framgår av nedanstående tablå:

O

A r

Inkomst av

Kesande

II- och

fraktgods

persontrafik

godstrafik

K

r o n o r

Tusental

Tusental ton

1909..................

79,023

30

107,586

60

»1

ce

26.2

1910................................................

71,689

56

121,387

13

35.o

36.6

1911................................................

82,861

43

145,659

62

42.6

40.9

1912................................................

89,773

28

206,845

40

47.5

59.3

1913................................................

86,654

79

151,894

39

47.9

36.8

1914................................................

95,210

25

198,397

50

53.o

55.4

1915................................................

93,573

91

250,247

87

48.6

62.9

1916..........................

130,891

76

339,689

24

63.1

64.4

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

Fluktuationerna i inkomsterna av godstrafiken äro väsentligen att

återföra på träkolstransporternas olika storlek respektive år.

Vid årsskiftet balanserad brist samt under året erhållen nettoinkomst

av järnvägsdriften, bokförda räntor och vinst (respektive förlust) enligt

vinst- och förlustkonto framgår av efterföljande tabell:

År.

Vid årets slut

balanserad

brist.

Nettoinkomst

av järnvägs- driften.

Räntor å

lån.

Vinst.

Förlust.

1909....................................

+ 1,602

29

_

_

1,602

29

_

_

1910....................................

222,424

81

+ 1,324

52

223,749

33

—

—

222,424

81

1911....................................

424,775

26

+ 7,921

23

210,271

68

-

_

202,350

45

1912....................................

598,153

94

+ 45,384

02

218,762

70

—

—

173,378

68

1913....................................

829,718

73

— 1,559

45

230,005

34

—

231,564

79

1914....................................

1,012,443

81

l)+52,948

78

238,371

36

—

182,725

08

1915....................................

1,218,415

75

+ 40,695

52

246,667

46

—

205,971

94

1916...................................

1,468,881

45

2)+ 3,981

75

257,924

78

—

—

250,465

70

Den för år 1909 redovisade vinsten är endast skenbar, enär å bolaget

belöpande resterande andel för år 1909 av omkostnaderna för

skötseln av Orsa station m. in. icke vid årsskiftet guldris.

Bolagets ekonomiska ställning den 31 december 1916 framgår av

följande balanskonto:

Tillgångar:

31 dec. 1916.

Järnvägsanläggningen ........................................................ 6,769,945: 74

Rullande materiel ............................................................. 118,819: 52 6,888,765: 26

Förskottskassor .................................................................. 250: —-

Innestående i banker ........................................................ 10,590: 56

Förlag i kassan ................................................................. 2,890: 40

Förlag i förråd bestående av inventarier och materialier

Svenäa järnvägarnas arbetsgivareförening.........................

Vid stationerna utestående frakter.....................................

Trafikmedel ej influtna.........................................................

Vinst- och förlustkonto ...................................................

13,730: 96

112,638: 06

1,500: —

12,635: 07

48,340: —

1,468,881: 45

Summa kronor 8,546,490: 80

1) Härtill kommer bidrag till hållplats kr. 2,697: 50.

s) it n diverse konti till belopp av kr. 3,477: 33.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

Aktiekapital..............................................

1901 års statslån ....................................

1905 års statslån....................................

Riksgäldskontorets anståndsränta..........

Riksgäldskontorets räntekonto................

Statsbidraget till bron över Ljusne älv

Diverse personers fordringar ...............

Accepter....................................................

Bankinrättning, å löpande räkning.......

Skulder

31 doft. 1916.

.................... 1,903,300: -

......................... 1,850,000: —

......................... 2,200,000: —

.......................... 387,173:75

.......................... 1,957,725: 15

........................ 63,200: —

........................ 32,891:90

....................... 119,200: —

.......................... 33,000: —

Summa kronor 8,546,490: 80

Med iakttagande av förut återgivna koncessionsbestämmelse erhålles

enligt a)-villkoret inlösningspriset enligt följande beräkning:

Anläggningskostnad

(för färdiga banan med rullande

materiel).

Kanta k b % i

anläggningskostnaderna.

Nettoinkomst

(skillnaden

mellan brutto- inkomst och

driftkostnad).

Datum.

Kronor.

För tiden

Kronor.

Kronor.

1 januari 1909......

6,402,345

74

i

januari—31 december 1909

320,117

29

+ 1,602

29

1 » 1910......

6,742,844

57

i

» —31 »

1910

337,142

23

+ 1,324

52

1 » 1911......

6,755,099

62

i

» —31

1911

337,754

98

+ 7,921

23

1 » 1912......

6,767,562

03

i

•• —31

1912

338,378

10l

+ 45,384

02

1 » 1913......

6,789,774

64

i

» —31 »

1913

339,488

73|

— 1.559

45

1 » 1914......

6,818,983

47

i

» —31 »

1914

340,949

17|

+ 52,948

78

1 » 1915......

6,839,812

99

i

» —31

1915

341,990

65l

+ 40,695

52

1 » 1910......

6,861,900

89|

i

» —31

1916

343,095

Olj

+ 3,981

75

31 december 1916 j

6,888,765 M

Summa j

2,698,916

+ 152,298 66

Vid 1916 års sint skulle följaktligen inlösningspriset för Orsa—

Härjedalens järnväg enligt a)-villkoret uppgå till nedanstående belopp:

Anläggningskostnader (till den 31/i2 1916) ... 6,888,765: 26

EÄnte‘ d,t0.............;........................................... 2,698^19 9,587^81: 45

varifrån avgår nettoinkomst ........................................................ 152,298: 66

Återstår kronor 9,435,382: 79

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 183 höft. (Nr 149.) 2

Kalkyler

angående

inköpspriset.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 149.

Inräknas ej rullande materielen, vilken den 1 januari 1911 upptagits

till en bokförd kostnad av 42,823 kronor och enligt senast tillgängliga

bokslut, eller vid 1916 års utgång, uppgår till ett belopp av

118,819 kronor 52 öre, skulle inlösningsvärdet ifråga utgöra 9,298,993

kronor 25 öre.

Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelar, har på uppdrag av bolagets

styrelse värdering av järnvägsanläggningen företagits av löjtnanten i

väg- och vattenbyggnadskåren Er. Ploman, som i under februari månad

1917 avgivet utlåtande uppskattar järnvägsanläggningens värde, inklusive

gjorda avbetalningar å den rullande materielen, till i runt tal

8.500.000 kronor, vartill kommer under byggnadstiden upplupna räntor

615.000 kronor, eller sålunda tillhopa 9,115,000 kronor. Det bokförda

värdet av järnvägsanläggningen den 31 december 1916 utgjorde, såsom

framgår av balansräkningen, 6,888,765 kronor 26 öre, inklusive rullande

materiel.

Inköps
priset.

Förberedande

utredning av

värderingsman.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen lämnat en redogörelse för förloppet

av de angående järnvägens inköp förda förhandlingar. Styrelsen

yttrar härom till en början följande:

»Järnvägsstyrelsen, som i förevarande fråga funnit önskvärt att till ledning

för sina åtgöranden i frågan äga tillgång till ett av opartiska personer avgivet

uttalande angående det värde, bolagets till inlösen ifrågasatta egendom för närvarande

kunde enligt koncessionsbestämmelserna anses äga, hemställde i skrivelse

den 22 november 1917 till justitierådet A. Borgström att denne ville föranstalta

om värdering av banan enligt koncessionsbestämmelserna, vilken värdering

enligt styrelsens förmenande lämpligen borde företagas av samma personer,

som förut verkställt en liknande värdering av bandelen Mora Noret—Orsa, nämligen,

förutom Borgström såsom ordförande, vice häradshövdingen G. Huseuus,

distriktschefen, majoren Er. Enblom, majoren J. Nyström och bandirektoien

K. L. Andersson. .. , . . , . . , . ,

Mot den sålunda föreslagna förberedande värderingen hade bolaget icke

något att invända. . .

Sedan de sålunda ifrågasatta värderingsmännen atagit^sig uppdraget, verkställdes

av dem besiktning å järnvägen den 6 december 1917, därvid närvoro för

järnvägsstyrelsen överdirektören J. Flodin och överingenjören, överstelöjtnanten

Hi. Fogelmarck samt för bolaget dess verkställande direktör häraa^skrivaren

G!" Brundin jämte bolagets kamrerare W. Svensson och dess trafikchef H.

Nyström.»

De sålunda utsedda värderingsmännen förklarade i utlåtande den 8

december 1916 anse sitt uppdrag innefatta uppskattande av järnvägens

värde enligt koncessionsbestämmelserna den 1 januari 1919, med vilken

dag järnvägens övertagande för statsverkets räkning tidigast borde kunna

äga rum.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149. 11

Ifråga om den fasta järnvägsanläggningen — och således exklusive

den rullande materielen, vilken, enligt vad här nedan utvecklas, icke

ifrågasatts skola ingå i köpet — beräknade värderingsmännens flertal

(herrar Enblom, Nyström och Andersson) dess väl de den 1 januari 1919

till 7,712,000 kronor.

Nämnda värderingsmän förklarade sig därvid anse, att som utgångspunkt

vid bestämmandet av anläggningens inlösningsvärde borde tagas

den beräknade kostnaden för anläggning i närvarande tid av motsvarande

järnväg, med frånseende dock från de av nu pågående krig be

tingade särskilt höga byggnadskostnader, därvid från det sålunda erhållna

beloppet borde avräknas skälig avskrivning å husbyggnader,

vattenstationer, kolbryggor, överbyggnader till bana och broar, bangårdsmaskiuerier,

signaler, telefon- och telegrafanläggningar samt stationsinventarier.

De återstående värderingsmänneu (herrar Borgström och Huselius)

hava åter ansett, att vid värdets bestämmande borde läggas till grund

ursprungliga anläggningskostnaden. Med hänsyn därtill, att kostnaden

för de till anläggningen erforderliga materialier, även frånsett de av nu

pågående världskrig betingade extra ordinära förhållanden, allt sedan

anläggningens fullbordande utvisat en jämn stegring, och då denna stegring,

åtminstone delvis, vid en eventuell inlösning till statsverket skäligen

borde tillgodoräknas järnvägens ägare, borde vidare vid bestämmandet

av anläggningens nuvarande värde avskrivningarna å anläggningskostnaden

sättas väsentligt lägre än som med eljest tillämpade grunder

skulle vara förenligt. Då järnvägsanläggningen i bolagets balansnotering

för den 31 december 1916 upptoges till ett värde av 6,769,945 kronor

74 öre och avskrivningarna härå kunde beräknas till 59,945 kronor 74

öre, beräknade nämnda värderingsmän följaktligen järnvägsanläggningens

värde till 6,710,000 kronor, vartill emellertid borde läggas värdet av

de nyanläggningar, som bolaget kunde visa sig hava utfört under åren

1917 och 1918.

Efter redogörelse för gode männens sålunda avgivna utlåtanden

yttrar järnvägsstyrelsen:

»I. skrivelse den 13 december 1917 från generaldirektören och chefen för

statens järnvägar överlämnades till bolagsstyrelsens kännedom det av gode männen

avgivna utlåtande rörande värderingen av järnvägen och meddelades därvid

att, om än någon säker ledning för styrelsen för bedömandet av inlösningsvärdet

ej erhållits genom den företagna värderingen, det likväl, efter övervägande av

olika på frågan inverkande omständigheter, funnes utsikt för att styrelsen skulle,

om än på grund av värderingsmännens betydligt skiljaktiga uppfattning med stor

tvekan, hos Kungl. Maj:t föreslå den fasta järn vägsegendom ens inlösen på grund
-

Anbud från

järnvägsstyrelsens

sida.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 149.

val av den av värderingsmännens flertal angivna högre siffran, för den händelse

bolaget å sin sida kunde vara villigt att preliminärt med styrelsen härom träffa

frivillig överenskommelse.

Vad den rullande materielen beträffar, hade man från styrelsens sida antagit,

att bolaget helst skulle önska få försälja densamma för sig. Då bolaget ej

förfogade över sin materiel på annars vanligt sätt och även andra orsaker från

statens järnvägars synpunkt sett talade för att ifrågavarande materiel ej medtoges

i köpet, syntes ej heller från styrelsens sida något vara att erinra mot att

materielen undantoges.

Det kontanta belopp, staten skulle hava att betala för järnvägsegendomen,

Ange givetvis bestämmas av det avdrag, som skulle göras för statens olika fordringar

hos järnvägsbolaget, sådana de kunde befinnas vara upplupna den 31 december

lyis.

Boiagsstyrei- I skrivelse den 7 januari 1918 meddelade bolagsstyrelsen, att bolagsstämma

sans svar. samma dag, i anslutning till bolagsstyrelsens enhälliga uppfattning, förklarat, att

stämman, ehuru den ifrågasatta köpeskillingen 7,712,000 kronor för den fasta

järnvägsegendomen vore synnerligen låg, dock med hänsyn till andra å frågan

inverkande omständigheter vore beredd att reflektera på det från styrelsens sida

sålunda gjorda anbudet, i följd varav stämman uppdragit åt bolagsstyrelsen att

genom av densamma utsedda ombud med representanter för järnvägsstyrelsen

omedelbart träda i förhandling om de närmare detaljerna i den preliminära uppgörelsen.

»

Ifrågavarande förhandlingar hava förts å järnvägsstyrelsens sida av

därtill utsedda överdirektören J. Flodin och professorn A. Koersner samt

å bolagets sida av landshövdingen F. Holmquist, häradsskrivaren G.

Brundin, nämndemannen Bengtar E. Ersson och landsfiskalen 0. Bromee.

Vid berörda förhandlingar bär överenskommelse träffats om en köpeskilling

till angivna belopp 7,712,000 kronor.

inköpspriset. Beträffande det sålunda överenskomna inköpspriset anför styrelsen

följande:

»Vad inköpspriset beträffar, har styrelsen redan omförmält, att inom styrelsen

tvekan rått, huruvida icke det av majoriteten bland förenämnda värderingsmän

angivna priset vore för högt. Vid förhandlingarna om inköpet under hand

av linjen Mora Nore t—Orsa anförde järnvägsstyrelsen såsom. sin åsikt, att koncessionen

för berörda järnvägslinje borde sa förstås, att, da vid ifrågasatt inlösen

av järnvägen löseskillingen skulle bestämmas av gode män, därvid skulle ligga

till grund järnvägens sakvärde, d. v. s. vad järnvägen kostat i anläggning, utan

att därvid finge beräknas ränta å anläggningskostnaderna. Från detta sakvärde

borde avdragas den värdeminskning järnvägen undergått, vilken skäligen kunde

beräknas efter den avskrivningsprocent, som vid statens järnvägar tillämpas.

Järnvägsstyrelsen har vid övervägande av nu föreliggande fråga icke haft skäl att

frångå denna sin uppfattning, och av värderingsmännen hava ju också herrar

Borgström och Huselius ställt sig på samma utgångspunkt, vilken skulle leda till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 14!). 13

ett väsentligt lägre pris för järnvägen än det, vartill majoriteten kommit. Då

emellertid majoriteten av de opartiska värderingsmännen uttalat sig för ovanstående

belopp, 7,712,000 kronor, och billighetsskäl dessutom tala för, att bolaget

må kunna erhålla något överskott till betäckande av bolagets övriga skulder utom

statslånet och till utdelning åt aktieägarna, anser sig styrelsen böra tillstyrka

statsmakterna att antaga samma belopp. Härför talar ock, att en ytterligare tidsutdräkt,

av skäl som förut anförts, icke kan anses tillrådlig.»

Av järnvägsstyrelsens skrivelse framgår, att inom styrelsen tvekan

rått, huruvida icke det nu föreslagna inköpspriset är för högt. Denna

tvekan grundar sig därpå, att av de utav järnvägsstyrelsen anlitade

värderingsmännen två ställt sig på den ståndpunkten, att vid bestämmandet

av löseskillingen skulle läggas till grund endast järnvägens sakvärde

— d. v. s. vad järnvägen kostat i anläggning utan beräkning av

ränta å anläggningskostnaden — med avdrag av den värdeminskning,

järnvägen under den förflutna tiden undergått, medan däremot det nu

föreslagna beloppet beräknats, i enlighet med majoritetens av värderingsmännen

åsikt, till den beräknade kostnaden för anläggningen i närvarande

tid av motsvarande järnväg, med bortseende från de av pågående

krig betingade särskilt höga byggnadskostnaderna och efter avdrag

av skäligt avskrivningsbelopp.

Frågan om vilkendera av nämnda grunder bör vara bestämmande

vid inlösen av en enskild järnväg är utan tvivel av stor betydelse. Vid

slutlig prövning av det utav den s. k. trafiksäkerhetskommittén framlagda

förslaget till lag angående koncession å enskild j ärnväg för allmän trafik,

vilket förslag för närvarande är föremål för behandling inom civildepartementet,

torde man jämväl hava att fatta ståndpunkt till frågan om vilken

utgångspunkt bör för framtida koncessioner fastslås beträffande beräkning

av inlösningsvärdet av enskild järnväg. Måhända torde därvid även

böra tagas i övervägande, huruvida åtgärder, och i så fall vilka, kunna

och böra -vidtagas för att närmare precisera beräkningen av inlösningsvärdet

å redan förut koncessionerade järnvägar.

Vid bedömande av den nu föreliggande inlösningsfrågan torde man

vara hänvisad till uteslutande praktiska synpunkter. I sådant avseende

hava redan framhållits de skäl, som tala för att ett uppskov med banans

förvärvande icke bör äga rum. Skillnaden mellan de två nu ifrågasatta

olika inlösningsprisen är visserligen icke oväsentlig. Härvid må emellertid

uppmärksamheten fästas därpå, att när frågan om inlösen av linjen Mora

Noret—Orsa enligt koncessionsbestämmelserna hänsköts till avgörande

av skiljemän, samma beräkningssätt, som nu använts av värderings männens

majoritet, lades till grund för inköpsprisets bestämmande och att

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

härmare

Tillkor för

inköp.

det således med allt skäl kan antagas, att, därest den nu träffade överenskommelsen

icke skulle godtagas och frågan hänskjutas till avgörande

av skiljenämnd, billigare inlösningspris icke skulle komma att fastställas

av skiljenämnden.

För godkännande av det högre priset tala ock andra skäl. Jag

anser mig visserligen ingalunda kunna medgiva, att ett enskilt järnvägsbolags

svaga ekonomiska ställning bör utgöra ett skäl för staten att betala

det högre av två ifrågasatta inlösningspris. Emellertid torde i detta

fall billighetsskäl kunna sägas tala för det högre priset. De landskommuner,

som tecknat bidrag till banan och som på sin tid åtagit sig mer

eller mindre dryga bördor för att järnvägen skulle kunna komma till

stånd, äro i allmänhet ekonomiskt svaga. Järnvägen framgår genom

förut i kommunikationshänseende vanlottade trakter, och staten har ju

ifråga om andra landsdelar av samma beskaffenhet ansett sig skyldig

att själv åtaga sig kostnaden för vederbörande trakters förseende med

järnvägskommunikationer. Under sådana förhållanden synes ett inlösningsbelopp,

som ger respektive kommuner tillfälle att återfå en

om också obetydlig del av det utav dem utlagda kapitalet, kunna väl

försvaras.

Jag tillstyrker alltså, att inlösen för statsverkets räkning av ifrågavarande

bana nu sker till det av gode männens flertal bestämda och preliminärt

överenskomna beloppet av 7,712,000 kronor.

Vid de förhandlingar om inköp av järnvägen, som enligt vad förut

omförmälts ägt rum mellan representanter för järnvägsstyrelsen och

bolaget, har enighet uppnåtts rörande de närmare huvudvillkoren för

statsinköpet. Dessa hava sedermera intagits i ett förslagskontrakt angående

förvärvande av järnvägen, vilket blivit träffat mellan järnvägsstyrelsen,

under förutsättning av statsmakternas godkännande, å ena,

samt bolaget, å andra sidan, och vilket torde som bilaga få åtfölja

protokollet.

De huvudvillkor, som i anslutning till förut följda grunder vid statens

inköp av enskilda järnvägar intagits i förslagskontraktet, röra

1) omfånget av de järnvägs- och fastighetsområden samt de lösa

inventarier, avtalet avser;

2) upprättande av inventarieförteckning;

3) tillträdestid och formaliteterna vid järnvägens överlåtande den 1

januari 1919;

4) köpeskillingen och dess likviderande;

5) järnvägens behöriga underhåll under löpande år;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

6) avtal och i övrigt bolagets rättigheter och skyldigheter, som

övergå å staten;

7) den vid järnvägen anställda personalens avlöningsvillkor och pcnsionsförhållanden.

Ifråga ‘om omfånget av de järnvägs- och fastighetsområden samt de

lösa inventarier, som avtalet avser, framhåller järnvägsstyrelsen följande:

»Köpeavtalet omfattar järnvägslinjen med de markområden, som därtill höra,

eller vad som innefattas i den lagfarna järnvägsenheten, med undantag av några

smärre områden om tillhopa 3.2 hektar invid Tandsjö station. Dessa områden

hava av bolaget år 1916 utbytts mot lika stora, enskild person förut tillhöriga

områden, vilka senare äro avsedda att ingå i köpet. Dessutom inbegripes i köpet

ett område om 6.4 8 hektar, vilket område bolaget år 1908 tillhandlat sig av aktiebolaget

Iggesunds bruk för erhållande av lämpligt grustag.

Alla vid tillträdestiden befintliga, järnvägsbolaget tillhöriga lösa inventarier

ingå i försäljningen och äro avsedda att övertagas efter mellan parterna upprättat

inventeringsinstrument. Dock är att märka, att i köpet icke inbegripas de i bolagets

förråd befintliga och i dess förrådsjournal upptagna förlags- och konsumtionsartiklar.

»

Järnvägens rullande materiel skulle, enligt vad förut antytts, icke

ingå i köpet. Järnvägsstyrelsen anför härom följande:

»Såsom förut anförts, äger järnvägen av rullande materiel endast en 2-axlig

personvagn. Den övriga materielen är förhyrd av Nya aktieblolaget Atlas och

blir enligt den uppgjorda amorteringsplanen bolagets egendom först år 1923.

Skulle järnvägen icke fullgöra sina skyldigheter enligt amorteringsplanen, äger

nämnda bolag omedelbart återtaga materielen. Givetvis skulle ett övertagande

från statens sida av berörda materiel kunna låta ordna sig på sådant sätt, att

staten gottgjorde järnvägsbolaget dess hittills gjorda avbetalningar med vederbörligt

avdrag för värdeminskning på grund av materielens förslitning samt dessutom

övertoge återstående amortering till Nya aktiebolaget Atlas och eventuellt

till bolaget erlade erforderligt tillskott. Någon större fördel för statens järnvägar

att övertaga materielen kan emellertid icke sägas förefinnas. Såväl lokomotiv

som personvagnar äro nämligen av andra typer än de vid statens järnvägar använda,

vadan införlivande av dessa med statens järnvägars lokomotiv- och vagnpark

skulle ytterligare öka det redan förut stora antalet typer. Godsvagnarna

äro visserligen av samma typer som redan finnas vid statens järnvägar, men antalet

vagnar är relativt så obetydligt, att deras förvärvande icke skulle spela

någon nämnvärd roll för statens järnvägar. Styrelsen har på grund härav ansett

sig vid nu pågående förhandlingar med bolaget böra avskilja frågan om inlösen

av den rullande materielen.»

Bestämmelserna rörande upprättande av inventarieförteckning, tillträ(lestid

och formaliteter vid järnvägens överlåtande den 1 januari 1919

äro avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med vad vid liknande statsinköp

förekommit.

Köpeskillingen skall likvideras sålunda att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

1) kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden återstår oguldet av de bolaget

år 1901 och 1905 beviljade statslån, som — ursprungligen å tillhopa

4,050,000 kronor och beviljade mot säkerhet av inteckning å detta belopp i Orsa

—Härjedalens järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar

till och med år 1918 här utföras sålunda:

Å äldre lånet av år 1901:

förfallet kapital............ kr. 150,902: 78

icke förfallet kapital ... » 1,699,097: 22 1 850 000’_

ränta ......................................................... kr. 991,274:37

överränta................................................ » 330,889: 36

anståndsränta ......................................... » 166,455: — 3 33g 61 ft: 73

A yngre lånet av år 1905:

förfallet kapital............ kr. 103,180: 15

icke förfallet kapital » 2,096,819: 85 2.200000:_

ränta ........................................................" kr. W,405: 52

överränta................................................. » 227,513:42

anståndsränta ......................................... » 220,718: 75 3,590,637: 69 g m 25g. 42

2) avräknas det av staten till bolaget genom nådigt brev den

24 april 1908 angående statsbidrag till bro över Ljusne älv såsom

bidrag till byggandet av berörda bro under visst villkor överlämnade

beloppet.................................................................................... kr. 63,200: —

3) den 2 januari 1919 utbetalas till bolaget återstående beloppet

av löseskillingen på det sätt, att till bolaget överlämnas

dels sammanlagt 400,000 kronor svenska statens 5 % obligationer

av år 1917, här beräknade till en kurs av 97 %..................... » 388,000: —

dels och kontant återstoden av köpeskillingen........................ » 331,543: 58

Summa kr. 7,712,000: —

Vanliga bestämmelser rörande järnvägens underhäll under löpande

året hava intagits i förslagskontraktet.

Beträffande bolagets rättigheter och skyldigheter, som skulle övergå å

staten, anför styrelsen:

» Vid förslagskontraktet skulle fogas förteckning över de avtal och i övrigt

de bolagets rättigheter och skyldigheter, som överlåtas å staten. Bland de skyldigheter,

som staten skall övertaga, ingår skyldigheten att till pensionstagaren

Eskils Per Olsson, född den 10 oktober 1851, årligen under hans livstid utgiva

pension till ett belopp av 60 kronor Vidare skall staten till parikurs övertaga

de aktier å tillhopa 500 kronor, som bolaget för erhållande av elektrisk belysning

vid Svegs station tecknat i Härjeåns kraftaktiebolag. Vad beträffar ovan

anmärkta statsbidrag till bro över Ljusne älv må framhållas, att bolaget jämlikt

nådiga brevet av 24 april 1908 erhållit rätt att uppbära det statsbidrag på 63,200

kronor, som anslagits för byggande av enbart landsvägsbro över Ljusne älv, mot

det att bolaget utförde en kombinerad järnvägs- och landsvägsbro. Härvid fästes

emellertid det villkor, att de i nådiga brev av 2 juni 1905 och 23 mars 1906 med
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

deltule föreskrifterna fortfarande skulle lända till efterrättelse samt att bolaget

skulle, innan någon del av anslaget lyftades, avlämna en förbindelse till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att till statsverket återbära ifrågavarande statsbidrag

63,200 kronor, därest Kungl. Magt framdeles funne ifrågavarande bro böra användas

uteslutande för järnvägstrafik. Från den förbindelse, som bolaget sålunda

åtagit sig, bör detsamma givetvis befrias, samtidigt med att ifrågavarande statsbidrag

avräknas från den överenskomna köpeskillingen för järnvägen. Kontraktet

innehåller ett särskilt stadgande om dylik befrielse.»

Vad angår föreslagna stadganden rörande den vid järnvägen anställda

personalens avlöning svillkor har tagits i beaktande de förut i

sådant häneende givna stadganden, vilka i huvudsak lagts till grund

även i förevarande fall för bestämmelserna i fråga.

Dessa bestämmelser äro följande.

De vid järnvägarna nu anställda befattningshavare ävensom innehavare utav

nya befattningar — med avseende å vilka dock, så vitt rörer tjänstemän av högre

grad enligt den vid statens järnvägar gällande indelning, järnvägsstyrelsen skall

till befattningarnas inrättande hava lämnat sitt tillstånd — skola äga rätt att den

1 januari 1919 övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavande,

till dem från järnvägen utgående löneförmåner och utan minskning av

den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt de vid bolagets järnväg

tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt dock med förbehåll:

1) . de åtnöja sig med sådana med deras innehavande platser jämförliga

befattningar, som järnvägsstyrelsen anser lämpligt att åt dem'' anförtro,

2) att de varda underkastade alla för statens järn vägspersonal nu eller framdeles

gällande reglementen, instruktioner samt villkor för antagande, bibehållande

av anställning, befordran och entledigande, därvid dock skall gälla, att vid beräknande

av tjänstetid i och för befordran vid statens järnvägar behörig hänsyn

skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd vid bolagets järnväg,

3) att i händelse deras från den enskilda järnvägen utgående avlöningsförmåner

överstiga vad dem enligt avlöningsreglementet vid statens järnvägar

skulle tillkomma, avlöningen för dem kommer att utgå dels såsom ordinarie

arvode med belopp, som gällande avlöningsreglemente för varje särskild befattning

bestämmer, och dels såsom extra arvode med belopp, motsvarande skillnaden

mellan deras i bolagets tjänst innehavande löneförmåner och det ordinarie

arvodet,

4) att,, därest deras avlöningsförmåner i samma tjänst understiga vad dem

enligt avlöningsreglementet vid statens järnvägar skulle tillkomma, de må vid dem

av bolaget tilldelade löneförmåner bibehållas, intill dess järnvägsstyrelsen eller

Kungl. Maj:t på järnvägsstyrelsens förslag kan finna lämpligt höja avlöningen till

vad nämnda reglemente föreskriver; och må förhöjning av de förenämnda personal

nu tillkommande avlöningsförmåner ej under innevarande år äga rum i annan

ordning eller i högre grad än enligt de grunder, som hittills av bolagets styrelse

blivit följda.

Personalens pensionsförkållanden äro avsedda att ordnas i överensstämmelse

med vad som brukat stadgas vid inköp av andra järnvägsBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 133 häjt. (Nr 149.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

Departements
chefen.

linjer, vilkas befattningshavare i likhet med bolagets tillhöra enskilda

järnvägarnas pensionskassa.

Befattningshavare skall sålunda icke äga rätt att bliva delaktiga i statens

järnvägars pensionsvillkor, med mindre sådant efter prövning för varje särskilt

fall av befattningshavares därom ingivna ansökan kan medgivas, varemot järnvägsstyrelsen

från och med den 1 januari 1919 skall i avseende å de bolagets

befattningshavare, som tillhöra enskilda järnvägarnas pensionskassa och som ej;

erhålla särskilt tillstånd att bliva delaktiga i statens järnvägars pensionsvillkor,

äga samma förpliktelser och rättigheter i förhållande till nämnda kassa, som bolaget

skulle äga, om järnvägen fortfarande vore bolagets egendom, dock såvitt

angår den avlöningsförhöjning, som bemälda befattningshavare må komma att erhålla

efter banans övertagande av staten, endast under förutsättning av enskilda

järnvägarnas pensionskassas samtycke.

Den personal, som kvarstår i enskilda järnvägarnas pensionskassa, tillerkännes

enahanda förmåner som de, vilka enligt kungl. brevet den 13 juni 1913 tillkomma

viss personal, som i anledning av statens inköp av enskilda järnvägar övergått i

statens järnvägars tjänst.

Den föreslagna köpeskillingen, 7,712,000 kronor, skall enligt förslaget

gäldas sålunda, att dels kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden

den 1 januari 1919 beräknas återstå oguldet av de bolaget beviljade

statslån, motsvarande tillhopa 6,929,256 kronor 42 öre, dels avräknas

av bolaget bekommet statsbidrag till en brobyggnad om 63,200

kronor, dels ock återstoden, 719,543 kronor 58 öre, till bolaget gäldas

kontant eller i svenska statens obligationer.

Beträffande till en början omförmälda belopp å 63,200 kronor beviljade

Kungl. Maj:t den 2 juni 1905 och den 23 mars 1906 av medel,

som riksdagen anvisat till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder,

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet med nämnda belopp till anordnande

av landfästen och pelare för landsvägsbro över Ljusnan vid Sveg

samt till överbyggnad för samma bro. Med anledning av framställning

från de väghållningsskyldiga i Svegs tingslags väghållningsdistrikt samt

från Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag medgav Kungl. Maj:t därefter

den 24 april 1908, att de genom breven den 2 juni 1905 och den 23

mars 1906 till omförmälda landsvägsbro beviljade statsbidragen finge

utgå till nämnda bolag såsom bidrag till utförande av en kombinerad

landsvägs- och järnvägsbro under villkor, bland andra, att bolaget skulle

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avlämna förbindelse att till statsverket

återbära statsbidraget, därest Kungl. Maj:t framdeles funne bron

böra användas uteslutande för järnvägstrafik. Med anlitande av statsbidraget

har sedermera bolaget låtit uppföra den ifrågavarande lands
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149. 19

vägs- och järnvägsbron. Det av bolaget bekomna statsbidraget, 63,200

kronor, skulle nu enligt förslaget avräknas från den av gode männen

bestämda köpeskillingen. Å andra sidan skulle bolaget befrias från den

genom brevet den 24 april 1908 bolaget åliggande skyldigheten att

under vissa förutsättningar till statsverket återbära statsbidraget, och

har bestämmelse i sistnämnda hänseende intagits i det uppgjorda förslaget

till kontrakt om järnvägens förvärvande. Att beloppet ifråga

räknas staten tillgodo vid köpeskillingens likviderande synes naturligt.

Då emellertid detsamma redan blivit till bolaget utbetalat från ett å

riksstaten uppfört anslag, torde vid äskande av medel till köpeskillingens

gäldande någon hänsyn ej böra tagas till beloppet.

Den del av köpeskillingen, som skulle betalas kontant eller genom

överlämnande till bolaget av svenska statsobligationer, utgör enligt förslaget

719,543 kronor 58 öre. Härtill bör emellertid läggas en stimma

av 500 kronor, som staten enligt den träffade överenskommelsen skulle

hava att erlägga i likvid för aktier i Härjeåns kraftaktiebolag, vilka

aktier bolaget tecknat för erhållande av elektrisk belysning vid Svegs

station. Det sålunda erhållna beloppet, i avrundat tal tillhopa 720,100

kronor, torde böra utgå av lånemedel. I samband härmed må erinras,

att i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen för

förvärvande av ifrågavarande järnväg beräknats ett reservationsanslag

för år 1919 av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

I överensstämmelse med grunderna för den vid 1911 års riksdag

genomförda förändringen av riksstatens uppställning torde även den del

av köpeskillingen, som skall likvideras genom kvittning av vad som vid

tillträdestiden den 1 januari 1919 beräknats återstå oguldet av de bolaget

beviljade statslån eller sålunda 6,929,256 kronor 42 öre, böra uppföras

å riksstaten för år 1919. Nämnda del av köpeskillingen, i avrundat

tal 6,929,300 kronor, lärer böra utgå av andra statsinkomster än

lånemedel, och- bör för detta belopp å riksstatens inkomstsida ske en

motsvarande höjning av inkomsttiteln för i anspråk tagna kapitaltillgångar

från allmänna järnvägslånefonden.

Det anslag, som bör äskas av riksdagen för järnvägens förvärvande,

skulle alltså uppgå till sammanlagt 7,649,400 kronor, därav 720,100

kronor borde gäldas av lånemedel. Anslaget torde böra betecknas som

»förslagsanslag, högst».

Därest förslaget av riksdagen bifalles, torde riksdagen beträffande

köpeskillingens likviderande komma att lämna närmare föreskrifter i

reglementet för riksgäldskontoret.

Mot de föreslagna huvudgrunderna för statsinköpet synes erinran i

övrigt ej vara att framställa, helst desamma i stort sett äro ensartade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

med de vid inköpen av Mora—Vänerns och Mora Noret—Orsa järnvägar

tillämpade, och kommer jag i händelse av riksdagens bifall till nu ifrågasatta

köp att hemställa, att kontrakt om köpet, upprättat i huvudsaklig

enlighet med det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget, må av Kungl.

Maj:t godkännas.

På grund av vad nu anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels, med godkännande av förut angivna huvudgrunder

för förvärvande för svenska statens räkning

av Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga

järnvägen Orsa—Sveg, för inköp av nämnda järnväg

under utgifter för kapitalökning för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 7,649,400 kronor, därav 720,100

kronor att utgå av lånemedel;

dels ock, under förutsättning av bifall till vad sålunda

föreslagits, besluta, att i 1919 års riksstat de

bland inkomsterna under rubriken i anspråk tagna

kapitaltillgångar från allmänna järnvägslånefonden

upptagna medel skola höjas med 6,929,300 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 14,9.

21

Bilaga.

Under förutsättning för Kungl. Järnvägsstyrelsens del av Kungl. Maj:ts

nådiga stadfästelse och för styrelsens för Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag

del av bolagsstämmans godkännande hava sagda styrelser träffat nednnämnda

avtal och därom upprättat följande

Kontrakt

angående förvärvande för svenska statens räkning av Orsa —

Härjedalens järnväg.

§ I
Orsa—Härjedalens

jämvägsaktiebolag försäljer till svenska staten med här

nedan angivna undantag den bolaget tillhöriga, vid rådstuvurätten i Stockholm

den 18 november 1907 lagfarna Orsa—Härjedalens järnväg med alla dess fasta

och lösa tillhörigheter, av vad slag de vara må, tillika med all övrig järnvägsbolaget

tillhörig fast egendom.

I köpet ingå särskilt:

1) hela det jordområde, varå bolaget enligt rådstuvurättens i Stockholm

lagfartsprotokoll den 18 november 1907 erhållit lagfart;

2) följande genom ägobyte mellan bolaget och J. A. Ågren i Alfta den 13

januari 1916 till bolaget överlämnade områden, nämligen:

0,44 io har av lägenheten Järnvägsskiftet nr 1, avsöndrad från Tandsjö nr 3

1,10 80»» » » » » » s » » »

1,2 150 » » » » » » s » » » »■

0,8 730»» » * »» 5 » » »»

Summa 3,2000 har;

3) 6,48 har av hemmanet nr 1 litt. A 21 i Byn inom Svegs socken, Svegs

tingslag, vilket område bolaget genom köpebrev den 25 september 1908 tillhandlat

sig av Aktiebolaget Iggesunds bruk;

4) själva järnvägen med över- och underbyggnad, bro- och trumbyggnader,

utlagda syllar, skenor, spårväxlar samt vändskivor och vagnvågar jämte stängsel;

5) alla järnvägsbolaget tillhöriga hus, byggnader, signalerings- och andra

inrättningar samt fasta inventarier;

6) alla till järnvägen hörande telegraf- och telefonapparater med därtill hörande

ledningar;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

7) alla övriga vid tillträdestiden befintliga järnvägsbolaget tillhöriga lösa inventarier.

Från köpet av järnvägen undantagas

a) följande genom förestående ägobyte bolaget frånhända områden, nämligen:

0,4440 har inrösningsjord ochO,oi50 har impedimenter av Hamra kronopark,

1,1680 har av Tandsjö nr sub 1 litt. A2,

1,2 150 har av Tandsjö nr 2 litt. B,

0,373 0 har av samfälld mark till Tandsjö by.

b) för järnvägens drift anskaffade lokomotiv, personvagnar, ångfinkor, resgodsvagnar,

godsvagnar, snöplogar, traverser och motordressiner, allt med tillbehör,

jämväl kolskrov.

c) de för trafikens behov i förråd befintliga, bolaget tillhöriga förlags- och

förbrukningseffekter, såsom obegagnade syllar och skenor med tillbehör, ved,

stenkol, oljor in. m.

§2.

Förteckningar över de i § 1 mom. 7 upptagna föremål skola under december

månad 1918 upprättas så, att dessa förteckningar med hänsyn till sannolik

förbrukning under tiden till den 1 januari 1919 utvisa vad av de förtecknade

föremålen kan antagas återstå sistnämnda dag; skolande sagda förteckningar uppgöras

av Kungi. Järnvägsstyrelsens och bolagets ombud.

Vid skiljaktiga meningar härom mellan ombuden tillkallas en av Kungl.

Järnvägsstyrelsen och bolaget eller, i brist av överenskommelse dem emellan, av

överståthållarämbetet för sådant ändamål utsedd skiljeman, som äger i omtvistade

punkter skilja mellan ombuden.

§3.

Tillträdet sker den 1 januari 1919, då all den egendom, som enligt § 1 till

staten överlåtes, av bolaget överlämnas till dem, som av Kungl. Järnvägsstyrelsen

förordnas att mottaga densamma. Mot likvid skola av bolaget avlämnas slutlig

överlåtelsehandling och samtliga åtkomsthandlingar till den bolaget tillhörande

jord.

Vid likviden skola ock överlämnas de skriftliga avtal och andra handlingar,

rörande sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägen och dess drift,

som skola enligt detta kontrakt av staten övertagas.

§4.

Köpeskillingen utgör 7,712,000 kronor.

Under villkor att bolaget med behöriga bevis styrker, att i den lagfarna

järnvägen icke finnes inteckning för annan gäld än nedannämnda statslån, likvideras

köpeskillingen sålunda att

1) kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden återstår oguldet av de bolaget

år 1901 och 1905 beviljade statslån, som — ursprungligen å tillhopa 4,050,000

kronor och beviljade mot säkerhet av inteckning å detta helopp i Orsa—Härjedalens

järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar

till och med år 1918 här utföras sålunda:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:h'' Nåd. Proposition Nr 149.

Å äldre lånet av år 1901

kr. 150,902:78

Förfallet kapital......

Icke förfallet kapital

Ränta.........................

överränta..................

Anståndsränta ..........

1,699.097: 22

. . ........... kr.

................ »

................ »

1,850,000

991,274

330,889

166,455

37

36

Å yngre lånet av år 1905

Förfallet kapital.................. kr. 103,180:15

Icke förfallet kapital......... » 2,096,819: 85

Ränta....................................................... kr

Överränta................................................... „

Anståndsränta.......................................

3,338,618: 73

2,200,000: —

942,405: 52

227,513:42

.^2-°’718: 75 3,590,637: 69

2) avraknas det av staten till bolaget genom nådigt brev den

24 april 1908 angående statsbidrag till bro över Ljusne älv såsom

bidrag till byggandet av berörda bro under visst villkor överlämnade

beloppet................................................................................... ^

... 8) 5^®** ^ januari 1919 utbetalas till bolaget återstående beloppet

av löseskillmgen på det sätt att till bolaget överlämnas

dels sammanlagt 400,000 kronor svenska statens 5 % obligationer

av år 1917, bär beräknade till en kurs av 97 % ..................... kr.

dels ock kontant återstoden av köpeskillingen........................ »

6,929,256: 42

63,200:

.388,000

331,543

Summa kronor 7,712,000

58

§ 5.

densamma86* förbinder S1" att’ tiU dess järnvägen avträdes, behörigen underhålla

§ 6.

(1nTn f<£® tillträdesdagen å någon bolagets till försäljning angivna egen
®tter

annan skada, mot vilken försäkring av bolaget tagits

forsaknngsbelopp, som på grund av skadan tillkommer bolaget, av detta

tillhandahållas Kungl. Järnvägsstyrelsen.

§ 7.

B olagats rättigheter och skyldigheter på grund av de överenskommelser,

soni upptagits i den vid detta kontrakt fogade förteckning (Bil. A*) övergå i vad

på bolaget ankommer, på staten. ö

§8.

Bolaget förbinder sig att söka åstadkomma, att den här ovan omnämnda

hemmansdelen 6,4 8 bär av hemmanet nr 1 litt. A2‘i Byn inom Svegs socken

varder frigjord från darå vilande inteckningar.

*) Ej här intagen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

§9.

Staten övertager till parikurs de aktier å tillhopa 500 kr., som bolaget för

erhållande av elektrisk belysning vid Svegs station tecknat i Härjeåns kraftaktiebolag.

§ io.

Staten befriar järnvägsbolaget från den bolaget jämlikt nådiga brevet den

24 april 1908 åliggande skyldigheten att, därest Kung! Maj:t finner, att den med

statsbidrag uppförda, för såväl järnvägs- som landsvägstrafik avsedda bron över

Ljusne älv bör användas uteslutande för järnvägstrafik, till statsverket återbära

ifrågavarande statsbidrag 63,200 kronor.

§ 11-

Det skall åligga staten att respektera dels de medgivanden, som av bolaget

lämnats till framdragande över och under dess järnväg av elektriska och andra

ledningar, dels de upplåtelser av mindre jordområden, som av bolaget gjorts for

uppförande av magasin och kolbryggor, för beredande av upplagsplatser eller utläggande

av spår med flera ändamål, allt enligt särskilda av bolaget denna dag

upprättade förteckningar (Bil. B*), som till Kungl. Järnvägsstyrelsen överlämnats.

Bolaget överlåter å staten sin rätt enligt olika uppgörelser dels angående

tillhandahållande åt bolaget av elektrisk energi för belysning av olika stationer,

dels angående skadestånd för genom järnvägsdrift uppkommen eldskada inom

bolaget tillhöriga områden likaledes enligt av bolaget denna dag upprättade, till

Kungl. Järnvägsstyrelsen överlämnade förteckningar (Bil. C*).

§ 12.

De vid järnvägarna nu anställda befattningshavare, vilka finnas upptagna

uti här bilagda förteckning (Bil. D*), ävensom innehavare utav nya befattningar

— med avseende å vilka dock, såvitt rörer tjänstemän av högre grad enligt den

vid statens järnvägar gällande indelning, Kungl. Järnvägsstyrelsen skall till befattningarnas

inrättande hava lämnat sitt tillstånd — skola äga rätt att den 1

januari 1919 övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavande,

till dem från järnvägen utgående löneförmåner och utan minskning av den rätt

till löneförhöjning efter viss t änstetid, som enligt de vid bolagets järnväg tilllämpade

grunder skulle hava tillkommit dem, allt dock med förbehåll..

1) att de åtnöja sig med sådana med deras innehayande platser jämförliga

befattningar, som Kungl. Järnvägsstyrelsen anser lämpligt att åt dem anförtro;

2) att de varda underkastade alla för statens järnvägspersonal nu eller framdeles

gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagande, bibehållande

av anställning, befordran och entledigande; därvid dock skall gälla, att

vid beräknande av tjänstetid i och för befordran vid statens järnvägar behörig

hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd vid bolagets

järnväg;

*) Ej här intagen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung], Maj:ts Nåd. Proposition Nr 149.

3) att, i händelse deras från den enskilda järnvägen utgående avlöningsförmåner

överstiga vad dem enligt avlöningsreglementet vid statens järnvägar skulle

tillkomma, avlöningen för dem kommer att utgå dels såsom ordinarie arvode med

belopp, som gällande avlöningsreglemente för varje särskild befattning bestämmer,

och dels såsom extra arvode med belopp, motsvarande skillnaden mellan

deras i bolagets tjänst innehavande löneförmåner och det ordinarie arvodet;

4) att, därest deras avlöningsförmåner i samma tjänst understiga vad dem

enligt avlöningsreglementet vid statens järnvägar skulle tillkomma, de må vid

dem av bolaget tilldelade löneförmåner bibehållas, intill dess Kungl. Järnvägsstyrelsen

eller Kungl. Maj :t på Järnvägsstyrelsens förslag kan finna lämpligt höja

avlöningen till vad nämnda reglemente föreskriver; förhöjning av de förenämnda

personal nu tillkommande avlöningsförmåner må ej under innevarande år äga

rum i annan ordning eller i högre grad än enligt de grunder, som hittills av

bolagets styrelse blivit följda;

. .. **). äga rätt att ingå såsom delägare i statens järnvägars pensions
lnrättningar,

med mindre sådant, efter prövning för varje särskilt fall av befattningshavares

därom ingivna ansökan, kan medgivas, varemot Kungl. Järnvägsstyrelsen

från och med den 1 januari 1919 skall i avseende å de bolagets befattningshavare,

som tillhöra enskilda järnvägarnas pensionskassa och som ej erhålla

särskilt tillstånd att i statens järnvägars pensionskassor inträda, äga samma förpliktelser

och rättigheter i förhållande till förstnämnda kassa, som bolaget skulle

äga; om järnvägen fortfarande vore bolagets egendom, dock, såvitt angår den avlöningsförhöjning,

som bemälda befattningshavare må komma att erhålla efter

banans övertagande av staten, endast under förutsättning av enskilda järnvägarnas

pensionskassas samtycke.

Den personal, som kvarstår i enskilda järnvägarnas pensionskassa, tillerkänna

enahanda förmåner som de, vilka enligt nådiga brevet den 13 juni 1913

tillkomma viss personal, som i anledning av statens inköp av enskilda järnvägar

övergått i statens järnvägars tjänst.

§ 13.

Sa snart ske kan före årets utgång, skall bolaget till Kungl. Järnvägsstyrelsen

överlämna förteckning över de befattningshavare, som önska begagna sig av

dem tillerkänd rätt att övergå i statens järnvägars tjänst, jämte uppgift å de

löneförmåner, som skola tillkomma dem den 1 januari 1919.

Stockholm och Orsa i februari 1918.

Kör Orsa—Härjedalens järnväg.

F. Holmquist. Gust. Brundin. Bengtar Erik Ersson.

Oloj Bromée.

Kungl. Järnvägsstyrelsen.

AXEL GBANHOLM.

Per Kjellin.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 133 käft. (Nr 149.)

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

''stetsuluj i

UuW

m\fåle?

w\va\&*y

trurmo

m™Ci

***%*%

$618:

i\Y\Y¥.y>\

vejistw

!W"

''^oVmvi

VYYO,«XX

>v«\Y\\\\vy

tilltaltn

% .1321

riMgi

nnyp''

lt500

W«Ji

&änria

1 väf}db\

[härdM

•urna

h

tMosévbet''1

>näs

5^2

IDlfåaJé

ä Dalforji

72?//.<

''spodarn

»% 2>S,ÖW

uuixtnf*.

''(van

nmkw

yBånlbo*l<firn

•rscn

Iticsfars

{‘snöa

^lodad

esiiås*

MÖI

(j£ oyi.nftert

Stortnjdc

SntrmrSf

fAl/jitiyii

Frdvi

innan

?orf.iy/n7Kz

•stad)

kiMÄ

dadsr

11851^

J^VwfcM

WiUilil

t filial .

Gen. Stab. Lit. Anst. Stockh

Skala

lss®

ÉrS^

Hill

PIP

iyiwi!

n

«2s»l

JO

loooooo

30

so Km.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:72 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärvande för svenska statens räkning av den Orsa— Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga järn s. 7 i texten