Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande av viss kronan tillkommande fordran av jägmästaren i Stockholms revir A. E. A. F. Maass

1918-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:174, Angående efterskänkande av viss kronan tillkommande fordran av jägmästaren i Stockholms revir A. E. A. F. Maass

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 174.

1

Nr 174.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående efterskänkande

av viss kronan tillkommande fordran av jägmästaren

i Stockholms revir A. E. A. F. Maass; given

Stockholms slott den 19 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att jägmästaren i Stockholms revir Alexander Edvard August

Friedrich Maass befrias från skyldigheten att till Kungl. Maj:t och kronan

utgiva 687 kronor 70 öre jämte ränta enligt Södra Roslags häradsrätts

i statsrådsprotokollet omförmäld a dom den 29 december 1917.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 156 käft. (Nr 174.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 174.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

I skrivelse den 16 februari 1914 underställde domänstyrelsen Kungl.

Maj:ts prövning väckt fråga om befrielse för jägmästaren i Stockholms

revir Alexander Edvard August Friedrich Maass från eventuellt betalningsansvar

för viss del av köpeskillingen för ett försålt virkesparti.

Av handlingarna i ärendet inhämtades, bland annat, följande.

Den 26 mars 1910 antogs av överjägmästaren i östra distriktet

ett av Maass tillstyrkt, av Erik G. Lind avgivet högsta anbud med

vissa pris per kubikfot å ett till försäljning utbjudet virkesparti av omkring

2,700 timmer, som genom bemälde jägmästares försorg utdrivits eller

under dåvarande vinter ytterligare skulle utdrivas av huvudsakligast

vindfälld skog från Sjuenda kronopark till Gnesta järnvägsstation. Vid

utstämplingen av de träd, som beräknades lämna detta timmerantal,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Ma/.is nåd. proposition Nr 174.

hade timret av jägmästaren beräknats äga ett värde av 2,160 kronor

eller 80 öre per timmer. Vid det slutliga uppgörandet av timmerköpet

emellan Maass och Lind den 22 oktober 1910 betingade emellertid det

utdrivna timret efter de antagna prisen 3,217 kronor 11 öre.

Då i mars månad 1910 köpet preliminärt avslöts, anmodades

köparen ställa personlig borgen för köpevillkorens fullgörande, men

föredrog att i stället hos kronouppbördsmannen deponera kontant 2,500

kronor, vilken säkerhet Maass med hänsyn till nyssnämnda preliminära

värdering ansåg fullgod och med vilken han alltså lät sig nöja.

Den 27 oktober 1910 anmälde Maass köpeskillingen till indrivning

hos överjägmästaren, som den 28 i samma månad hos länsstyrelsen i

Stockholms län begärde indrivande hos köparen av resterande köpeskillingen,

717 kronor 11 öre. Den 31 i samma månad gav länsstyrelsen

order om uppbörd av nämnda belopp åt kronofogden i Södertörns fögderi.

Först den 19 april 1911 meddelade kronofogden till länsstyrelsen, att

upprepade försök att av köparen utfå den resterande köpeskillingen misslyckats.

Den 21 april 1911 sände länsstyrelsen meddelande till överjägmästaren

om hindret för likvidens fullgörande beträffande 717 kronor

11 öre, vilket föranledde denne senare att den 5 maj 1911 hos länsstyrelsen

begära åtgärder för den resterande köpeskillingens uttagande.

Den 12 maj 1911 begärde länsstyrelsen hos överståthållarämbetet i

Stockholm indrivningsåtgärd, och den 11 augusti samma år erhöll länsstyrelsen

hindersbevis för indrivningen. Den 18 september 1911 begärde

Maass hos länsstyrelsen nya åtgärder för den resterande köpeskillingens

indrivning, vilket omedelbart, den 19 september, föranledde en framställning

hos överståthållarämbetet om exekutiva åtgärder mot Lind,

varom order utgåvos den 20 samma månad. Den 3 november 1911

verkställdes utmätning, varvid utmätningsbar egendom till värde av blott

Ö0 kronor anträffades hos gäldenären, vilket utmätta gods sedermera

försålts för 29 kronor 41 öre, som inlevererats den 8 februari 1912.

Statens fordran hos Lind minskades härigenom till 687 kronor 70 öre.

I skrivelse till domänstyrelsen den 21 mars 1912 hemställde Maass om

åtgärder för Linds försättande i konkurs, på det att statsverkets fordran

hos honom'' måtte bliva behörigen bevakad. Lind blev ock på yrkande

av fordringsägarna genom offentlig stämning den 21 maj 1912 försatt i

konkurstillstånd. När konkursen mot slutet av år 1913 avslutats, befanns

det, att konkursboets tillgångar icke medgåvo någon utdelning åt

de oprioriterade fordringsägarna, bland vilka statsverket befann sig.

Maass anhöll därefter i skrivelse den 30 december 1913 hos domänstyrelsen

att, därest styrelsen ansåge den omständigheten, att Lind icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 174.

ställt fullgod säkerhet för köpeskillingen, innebära skyldighet för Maass

att ikläda sig ansvaret för skillnaden, styrelsen ville hos Kungl. Maj:t

göra framställning om Maass’ befriande från denna ersättningsskyldighet.

Domänstyrelsens ombudsman och fiskal liksom revisionen hos styrelsen

uttalade sig i samma riktning.

Domänstyrelsen hemställde i sin skrivelse, att Kungl. Maj:t måtte

befria Maass från betalningsansvaret, och anförde till stöd härför, att då

Maass till antagande förordat det högsta angivna köpeanbudet å ifrågakomna

virket, då han från början ansett den stäilda säkerheten för

köpeskillingen tillräcklig, och då han genom tillmötesgående mot en

såsom solid och vederhäftig ansedd kund, som vore känd såsom ägare

till en värdefull lantegendom och hölle sig med eget, dyrbart kontor i

Stockholm, velat för framtiden försäkra sig om honom såsom en god

spekulant å kronans salubjudna virkeseffekter på denna ort, han haft

skäl att anse sig hava handlat i statsverkets intresse. Då emellertid

ogynnsamma omständigheter vållat en annan utgång, syntes det styrelsen

hårt och för Maass utan tvivel mycket kännbart, om han skulle åläggas

ersätta statsverket dess förlust.

Till följd av remiss avgav statskontoret den 11 april 1914 utlåtande

i ärendet och anförde därvid, bland annat, att Maass icke blivit

ålagd någon betalningsskyldighet och att den fordringsrätt, statsverket

kunde anses äga hos Maass, ehuru den allenast vore eventuell, icke

torde kunna efterskänkas utan riksdagens medgivande, men att någon

framställning till riksdagen knappast syntes kunna ifrågakomma, förrän

Maass’ betalningsskyldighet blivit i laga ordning fastställd.

I enlighet härmed fann Kungl. Maj:t den 1 maj 1914 den då

gjorda framställningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare

åtgärd.

Genom laga kraftvunnen dom den 29 december 1917 har därefter

Södra Roslags häradsrätt prövat rättvist att, enär Maass uraktlåtit att,

på sätt honom jämlikt 50 § i förordningen den 26 januari 1894 angående

hushållningen med de allmänna skogarna i riket ålegat, tillse,

att, innan virkespartiet avverkats och bortförts, betryggande säkerhet

blivit ställd för köpeskillingens erläggande, samt Maass härigenom måste

anses hava åsamkat Kungl. Maj:t och kronan en förlust av 687 kronor

70 öre jämte ränta från och med den 23 oktober 1910, förplikta Maass

att genast emot kvitto till Kungl. Maj:t och kronan utgiva 687 kronor

70 öre jämte 6 procent ränta å 717 kronor 11 öre från och med den

23 oktober 1910 till och med den 8 februari 1912 samt å 687 kronor

70 öre från sistnämnda dag tills betalning skedde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:tx nåd. proposition Nr 174. 5

På grund ''härav har nu Månes i eu till Kungl. Maj:t ställd, av

domänstyrelsen med skrivelse den 28 januari 1918 överlämnad skrift

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte av nåd befria honom från ifrågavarande

betalningsskyldighet eller, därest Kungl. Maj:t skulle anse frågan

böra underställas riksdagens prövning, avlåta proposition härom till

riksdagen. Till stöd för sin ansökan har Maass hänvisat till de skäl,

domänstyrelsen i ovanberörda skrivelse den 16 februari 1914 anfört.

Såsom ytterligare skäl har Maass åberopat att, ehuru han den 27 oktober

1910 genom överjägmästaren hos länsstyrelsen i Stockholms län anmälde

köpeskillingen till kontant inbetalning, och länsstyrelsen den 31

oktober samma år gav order om uppbörd till vederbörande kronofogde,

det dröjde över 5 Va månader, innan uppbördsförvaltningen meddelade,

att resterande köpeskilling ej blivit erlagd, genom vilket långa dröjsmål

utsikterna att på exekutiv väg kunna uttaga beloppet hos köparen blevo

väsentligen mindre; att betalningsskyldighetens fullgörande just nu drabbade

hårdare på grund av de för en tjänsteman i ekonomiskt avseende

svåra tiderna; samt att även räntan sprungit upp till avsevärt belopp därigenom

att ärendets utredning tagit i anspråk en tidrymd av över 7 år.

Domänstyrelsen har för egen del tillstyrkt ansökningen under hänvisning

till vad styrelsen anfört i sitt förberörda utlåtande den 16

februari 1914.

Statskontoret, som härefter hörts i ärendet, har i utlåtande den

20 februari 1918 anfört, att, sedan sökanden numera genom domstols

utslag förpliktats ersätta statsverket den förlust, som uppkommit i följd

av hans uraktlåtenhet att, innan virkespartiet avverkats och bortförts,

avfordra köparen behörig säkerhet för köpeskillingens erläggande, statskontoret

i likhet med domänstyrelsen på grund av föreliggande omständigheter

ansåge, att denna kronans fordran hos sökanden skäligen

borde efterskänkas. Statskontoret har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

hos riksdagen göra framställning i sådant syfte.

I likhet med myndigheterna anser jag, på grund av vad i ärendet

förekommit, skälig anledning föreligga till att kronans ifrågavarande

fordran hos jägmästaren Maass må efterskänkas. Då frågan emellertid

torde böra underställas riksdagens prövning, får jag hemställa, att

Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att jägmästaren i Stockholms revir Alexander Edvard August

Friedrich Maass befrias från skyldigheten att till Kungl. Maj:t och kronan

utgiva 687 kronor 70 öre jämte ränta enligt Södra Roslags häradsrätts

omförmälda dom den 29 december 1917.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 156 käft. (Nr 174.) 2

Departement»

chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj."tu nåd-, proposition Nr 174. •

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däri;ti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade

Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet skulle avlåtas till

riksdagen av den lydelse, bil. — vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 191S.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående efterskänkande av viss kronan tillkommande fordran av jägmästaren i Stockholms revir A a1 i texten
  2. JoU 1918:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av viss kronan tillkommande fordran av jägmästaren i Stockholms revir A. E. A. F. Maa a1 i texten