Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en gödselvårdslånefond

1918-03-22 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:197, Angående inrättande av en gödselvårdslånefond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.tt nåd. proposition Nr 197.

1

Nr 197.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående inrättande

av en gödselvårdslånefond; given Stockholms slott

den 22 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels besluta, att en särskild fond, benämnd gödselvårdslånefonden,

skall inrättas för främjande av anordnandet av ändamålsenliga gödselstäder,

från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån

må, i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 1 miljon kronor

årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna

gödselvårdslån;

dels såsom kapitalökning till denna fond för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av ........................................................ kronor 1,000,000;

dels godkänna de allmänna villkor och bestämmelser för lån ur

denna fond, vilka föreslagits i statsrådsprotokollet;

dels ock medgiva, att, där å gödselvårdslån, som från ifrågavarande

fond utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t

må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter provning

av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel

anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med

skäligt belopp, vilket dock icke i något fall må överstiga hälften av

samma förlust.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 176 höft. (Nr 197.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 197.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

/

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung/ Maj:t* nåd. proposition AV 197.

3

Utdrag av protokollet över jordbruk särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern lör utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Sciiotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

Uti en till jordbruksdepartementet den 21 december 1917 inkommen

skrift har Sveriges allmänna lantbrukssällskap hemställt, bland annat,

att Kungl. Maj:t måtte för 1918 års riksdag framlägga proposition om

avsättande av 5 miljoner kronor till en gödselvårdslänefond. Detta

ärende var vid tiden för statsverkspropositionen avlåtande remitterat

till lantbruksstyrelsen. För att efter vederbörlig utredning i ärendet

proposition eventuellt måtte kunna avlåtas till riksdagen i syfte av inrättandet

av en dylik lånefond, ansåg jag visst belopp härtill böra

beräknas i statsverkspropositionen. Då avsättning till fonden, ifall den

komme till stånd, lämpligen borde ske icke på en gång utan under

några års tid i mån som behov därav visade sig, syntes det mig emellertid

tillräckligt, att för år 1919 beräknades ett belopp av 1 miljon kronor.

I enlighet härmed har Kungl. Maj:t under punkten 10 beträffande

s. 4 Kontrollera mot PDF

Sveriges allmänna

lantbrukssällskap.

4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 197.

de utgifter för kapitalökning för år 1919, som angå jordbruksdepartementet,

föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition i

ämnet såsom kapitalökning för en dylik fond för år 1919 beräkna ett

reservationsanslag av 1 miljon kronor.

Sedan utlåtanden i ämnet numera avgivits den 18 februari 1918

av lantbruksstyrelsen och den 28 i samma månad av statskontoret, anhåller

jag att få anmäla detta ärende.

I förberörda skrivelse från Sveriges allmänna lantbrukssällskap

har anförts följande:

»För jordbrukets bibehållande vid full avkastningsförmåga är en riklig tillgång

på gödselmedel en nödvändig förutsättning. Under nuvarande av världskriget

föranledda avspärrning är tillgången på konstgjorda gödselmedel betydligt minskad,

därigenom att tillförseln särskilt av kvävehaltiga och fosforsyrehaltiga gödselmedel

blivit nästan omöjliggjord.

Under sådana förhållanden framstår det som en bjudande nödvändighet att

bättre än vad hittills i regeln skett tillvarataga den naturliga gödseln. Enligt dr

Hj. von Feilitzens beräkningar produceras i vårt land under normala förhållanden

följande mängder brunnen gödsel:

av nötkreatur ................... 20,213,787 ton

» hästar .......................... 2,783,312 »

» får 365,313 »

» getter ........................ 45,458 »

» svin 1,155,846 »

Summa 24,563,716 ton

Denna gödselmängd beräknas innehålla:

kväve ........... 100,318 ton

fosforsyra ........ 48,725 »

kali 139,560 »

Emellertid är den behandling, som i regeln bestås den naturliga gödseln i

vårt land, synnerligen otillfredsställande, och därigenom uppstå stora förluster, såväl

för den enskilde jordbrukaren som för landet i dess helhet.

Utförda undersökningar (se Eltzbacher, Die deutsche Yolksernährung) giva

vid handen, att gödseln under förvaringen förlorar 30 procent av sin ursprungliga kvävehalt,

men att dessa förluster genom en fullt rationell behandling kunna nedbringas till

7 procent. Aven om en dylik rationell behandling ej kan tänkas fullt genomförd å

landets samtliga jordbruksegendomar, borde det dock icke ligga utom möjligheternas

gräns, att gödselns kväveförlust skulle kunna nedbringas till exempelvis 20 procent,

varigenom en besparing av 10 procent skulle kunna ernås.

För vårt land skulle en dylik besparing med ovan beräknade kvävemängd i

det samlade gödselförrådet — motsvarande en ursprunglig kvävemängd hos obrunna

gödseln av 140,000 ton — medföra en vinst av 14,000 ton kväve eller mera än 3

gånger så stor som hela den kvävemängd, som innehålles uti den sammanlagda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj ds nåd. proposition Nr 197.

importen av chilesalpeter och andra kvävehaltiga konstgödselmedel och som uppgår

till 4,000 ton.

Då ett kilogram kväve under normala förhållanden kan anses värt lågt räknat

1.5 0 kr., skulle den årliga vinsten för vårt land av en sålunda genomförd rationell

gödselvård endast beträffande kväve uppgå till icke mindre än 21 miljoner kronor.

Aven av de övriga växtnäringsämnena, fosforsyra och kali, äro förlusterna

avsevärda, ehuru ej tillnärmelsevis så stora som i fråga om kväve på grund av

detta senare ämnes flyktiga beskaffenhet. Dock kunna förlusterna av dessa andra

växtnäringsämnen säkerligen uppskattas till flera miljoner kronor.

Det är sålunda betydande värden, som skulle kunna vinnas genom en förbättrad

gödselvård, och de kraftigaste ansträngningar böra därför göras för att få

en rationell gödselvård allmänt införd i vårt land. Härtill synes staten böra mera

än hittills medverka, då det i synnerhet under nuvarande kristid måste anses som ett

viktigt statsintresse, att de värdefulla växtnäringsämnen, som inom landet produceras,

på bästa möjliga sätt tillvaratagas och utnyttjas till ökade skördar.

Statens hittills vidtagna åtgärder inskränka sig till en del av de premielån,

som utdelas till mindre jordbrukare, men sammanlagda beloppet därav har årligen

icke uppgått till mera än omkring 30,000 kronor.

Hushållningssällskapen hava dock mera uppskattat gödselvårdens betydelse,

och flera sällskap hava avsatt medel till särskilda lånefonder för utlämnande av

räntefria lån till uppförande av cementerade gödselstäder, urinbrunnar eller gödselhus.

Enligt lantbruksstyrelsens berättelse för år 1914 hava följande hushållningssällskap

utlämnat gödselvårdslån till nedannämnda belopp:

Östergötlands................ 6,410 kronor

Kronobergs.................... 5,000 »

Blekinge ..................... 5,202 » ''

Göteborgs och Bohus.... 2,600 »

Malmöhus .................. 6,200 »

Alvsborgs läns, södra.... 2,765 »

Alvsbofgs läns, norra . 3,300 kronor

Skaraborgs.................... 550 »

Örebro ...................... 4,975 »

Västmanlands............... 2,376 »

Gävleborgs.................... 8,592 »

Jämtlands ................... 2,000 »

Sammanlagda beloppet av de av hushållningssällskapen under år 1914 utlämnade

gödselvårdslånen uppgingo sålunda till 49,970 kronor.

Lånen äro i regel räntefria och utlämnas till belopp av högst 350 kronor med

5 års amoi tering till mindre jordbrukare, vilka äga rätt att deltaga i premieringen

av mindre jordbruk.

Dessa gödselvårdslån hava otvivelaktigt i hög grad bidragit att främja gödselvården

hos vissa av det mindre jordbrukets utövare, men de nå dock icke flertalet

av de mindre jordbruken, ej heller, de medelstora och de större jordbruken. Dessutom

är det icke ens halva antalet hushållningssällskap, som vidtagit åtgärder i

denna riktning.

Det synes nu vara nödvändigt, att staten ingriper för att åstadkomma en

allmän anläggning av ändamålsenliga gödselstäder vid landets jordbruk. För detta

ändamål bör staten avsätta medel till en gödselvårdslånefond i likhet med vad redan

skett till täckdikningslånefonden, den allmänna nyodlingsfonden m. fl. fonder för

jordbrukets främjande.

Lånen från denna fond böra helst vara räntefria, men om detta icke skulle

låta sig göra, böra de åsättas så låg räntefot, att de kunna bereda innehavarna en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 197.

väsentlig fördel. Amorteringen bör sättas till 5 år. Lånebeloppet bör kunna uppgå

till 75 procent av den av jordbrukskonsulent beräknade anläggningskostnaden, dock

högst 1,000 kronor. Mindre jordbrukare böra hava företräde till erhållande av lån ur

denna fond. Lånen böra förmedlas genom hushållningssällskapen, i likhet med vad

fallet är med andra statslånefonder av motsvarande art. Då emellertid hushållningssällskapens

inkomster numera äro så begränsade, att de svårligen kunna vidkännas

några utgifter för den ifrågasatta låneförmedlingen, torde de böra tillerkännas någon

ersättning för de kostnader och den risk, som äro med densamma förbundna. Vid

egnahems]åneförmedlingi n erhålla hushållningssällskapen ett förvaltningsbidrag *iv

Vs procent å kapitalskulden, men med hänsyn till de föreslagna gödselvårdslånens

mindre belopp, kortare löptid och hastigare omsättning samt den mindre betryggande

säkerhet, som för desamma kunna ställas, då säkerheten i regel måste utgöras av

borgen av föga kapitalstarka personer, torde förvaltningsbidraget böra utgå med ett

belopp, icke understigande 2 procent av kapitalskulden.

Förslag om inrättande av en statslånefond för beredande av gödselvårdslån

har tvenne gånger varit föremål för riksdagens prövning. Vid 1914 års senare

riksdag väckte herr Larsson i Dala motion om avsättande av 100 miljoner kronor

till en lånefond för gödselvårdens tillgodoseende. Motionen avslogs i enlighet med

jordbruksutskottetsi hemställan. Frågan återkom emellertid redan vid 1916 års

riksdag, då herr Lindman m. fl. i sammanhang med vissa åtgärder för jordbrukets

främjande ifrågasatte en utredning om behovet av en särskild lånefond för gödselvården.

Riksdagen framhöll att, även om möjligen framdeles nya åtgärder för

gödselvårdens understödjande kunde visa sig erforderliga, saken dock för det dåvarande

icke påkallade någon utredning.

Nu hava emellertid på grund av världskriget sådana förhållanden inträtt, att

det måste anses i hög grad påkallat, att staten snarast möjligt vidtager åtgärder

för inrättande av en lånefond för gödselvård. Storleken av en sådan fond torde

till en början böra sättas till 5 miljoner kronor.

För att emellertid hastigt kunna väcka allmänt intresse för en god gödselvård,

är det dock icke nog med, att lån utlämnas till uppförande av cementerade

gödselstäder. Härför kräves både upplysning och uppmuntran.

Upplysning erhålles bäst genom utdelande av billiga broschyrer om den

naturliga gödselns tillvaratagande. I detta syfte har Sveriges allmänna lantbrukssällskap

gått i författning om utarbetande av en flygskrift om den naturliga gödselns

vård, vilken skrift kommer att hembjudas hushållningssällskapen till inköp och

utdelning bland de olika länens jordbrukare.

Uppmuntran beredes verksammast och hastigast genom premiering av gödselvården.

Dylik premiering har anordnats i både Danmark och Tyskland samt lett

till gynnsamma resultat.

I vårt land finnes föga erfarenhet att bygga på, men med tillgodogörande

av de rön, som gjorts vid annan premiering i vårt land, torde grunderna för en

premiering av gödselvård vara lätt angivna.

I denna premiering böra alla jordbrukare vara berättigade att deltaga.

Premierna böra icke utgå i penningar utan endast i form av diplom eller andra

utmärkelsetecken för första, andra eller tredje pris tillika med ett mindre penningpris

till dem, som handhaft gödselvården. Bedömningen bör kunna ske i samband

med premieringen av mindre jordbruk eller ock av en särskild nämnd,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 197. 7

varvid dock bör tillses, att dess sammansättning blir sådan, att de minsta möjliga

reskostnader därigenom uppstå. Till en dylik premiering torde till en början ett

statsanslag av 50,000 kronor visa sig behövligt. Då det är av synnerlig vikt, att

denna premiering snarast kommer till stånd inom samtliga hushållningssällskaps

områden, bör staten bekosta såväl premier som reseersättning.

Med stöd av vad sålunda anförts, tillåter sig Sveriges allmänna lantbrukssällskap

härmed i underdånighet hemställa: att Eders Kungl. Maj:t täcktes för nästkommande

års riksdag framlägga proposition dels om avsättande av 5 miljoner

kronor till en gödselvårdslånefond, dels om ett anslag av 50,000 kronor för anordnande

av premiering av gödselvård.»

Lantbruksstyrelsens utlåtande är av följande huvudsakliga tydelse:

»Gödselvården i vårt land lämnar i stort sett mycket övrigt att önska och

har, trots ett intensivt bedrivet upplysningsarbete, icke på långt när undergått de

förändringar till det bättre eller omfattats med det intresse, som förhållandena

tvivelsutan påkalla. Hade mera framgångsrika resultat härutinnan blivit uppnådda,

skulle tvivelsutan faran för en nedgång i landets produktion av livsmedel och

fodermedel på grund av rådande brist på artificiella gödselmedel icke vara så

överhängande, som det nu kan finnas anledning befara.

Orsaken till att förhållandena på här ifrågavarande område fortfarande måste

betecknas såsom i hög grad otillfredsställande torde i många fäll få tillskrivas den

omständigheten, att ett tillräckligt kraftigt ekonomiskt stöd icke funnits tillgängligt

för den störa mängden av jordbrukare. Även där ett dylikt stöd skulle kunna

tyckas mer eller mindre obehövligt, verkar dock tillgången därtill och utsikten att

kunna erhålla detsamma mången gång eggande och uppmuntrande.

Åtgärder i av lantbrukssällskapets styrelse här angivet syfte synas sålunda

lantbruksstyrelsen synnerligen önskvärda, och de utgöra, enligt landtbruksstyrelsens

mening, ett av de kraftigaste och nu lättast tillgängliga medlen att med minsta

kostnader varaktigt höja den inhemska jordbruksproduktionen. En rationell gödselvård

torde kunna betraktas såsom en av de viktigaste förutsättningarna för ökandet

av den gamla åkerjordens produktionsförmåga och skapar genom minskning i dess

behov av artificiella gödselmedel ökad utsikt till att från nyodlingarna erhålla vid

deras utförande påräknad avkastning.

Då det måste anses i mycket hög grad önskvärt, att den föreslagna lånefonden

under de närmaste åren kommer till användning i största möjliga omfattning,

synes det lantbruksstyrelsen, att uppnåendet av detta önskemål verksamt skulle

befordras, om från fonden under de två eller tre första åren utlämnade lån bleve

räntefria. Den förlust, som härigenom åsamkas staten, torde väl uppvägas av de

fördelar i produktionshänseende, som äro förenade med ett kraftigt och hastigt

utfört arbete på gödselvårdens förbättrande. Därtill kommer, att detta arbete under

nu rådande förhållanden kräver större kostnader än framdeles torde bliva fallet,

något som ytterligare synes kunna berättiga till uppställandet av gynnsammare

villkor under de första åren. Efter sagda tid torde räntan böra bestämmas till

densamma, som gäller för lån ur täckdikningslånefonden. Någon förhöjning i fondens

av sällskapets styrelse föreslagna storlek, 5 miljoner kronor, synes nämnda räntefrihet

icke behöva föranleda. Skulle detta belopp komma att under första åren

Luntfrt

styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stattkontoret.

Kunjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 197.

visa sig vara för litet, anser lantbruksstyrelsen, att en förhöjning bör äga rum, på

det att låneansökningar ej måtte behöva avslås på grund av otillräcklig tillgång

till lånemedel. Mot övriga av sällskapets styrelse föreslagna bestämmelser har

lantbruksstyrelsen icke något att erinra. Det föreslagna förvaltningsbidraget kan

visserligen förefalla väl högt beräknat; det låter emellertid, enligt lantbruksstyrelsens

mening, väl försvara sig, då hänsyn tages därtill, att hushållningssällskapen, om

det utgår med föreslaget belopp, däri kunna finna en ytterligare anledning att

kraftigt verka för att fonden kommer till största möjliga användning.

Beträffande ytterligare erforderliga bestämmelser synes böra i tillämpliga

delar gälla vad som finnes stadgat rörande nyodlings- och täckdikningslånefondema.

I detta sammanhang har lantbruksstyrelsen jämväl haft under övervägande,

huruvida icke särskilda'' statsmedel borde anvisas för att för här ifrågavarande

ändamål utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till mindre jordbrukare.

Detta har emellertid synts lantbruksstyrelsen obehövligt, då dylikt anslag för närvarande

kan erhållas såsom premielån vid premieringen av mindre jordbruk. Där

detsamma befinnes otillräckligt för bestridande av alla de med den ifrågasatta gödselstadsanläggningen

förenade kostnaderna, synes premielåntagaren böra vara berättigad

att erhålla hela den överskjutande kostnaden i form av lån från nu ifrågavarande

fond.

Det i hög grad behjärtansvärda mål, man genom bildandet av denna lånefond

avser att vinna, i förening med den i det föregående framhållna betydelsen

och vikten av att fonden särskilt under de första åren blir i stor utsträckning

anlitad, innebära för lantbruksstyrelsen vägande skäl för att tillstyrka jämväl det

för premiering av gödselvård begärda statsanslaget. Sin största betydelse torde

denna premiering, som synes kunna anordnas synnerligen enkelt, tvivelsutan komma

att få genom att större möjligheter härigenom öppnas för att finna och ge anvisning

på sådana gödselstadsanläggningar, som framför andra äro förtjänta av att tjäna

såsom efterföljansvärda förebilder. För att i vida kretsar sprida kännedom om

dylika anläggningar torde ett samlat utdrag av nämndernas berättelser årligen böra

av lantbruksstyrelsen offentliggöras, och torde jämväl kostnaderna härför kunna

bestridas från nämnda anslag.

I detta sammanhang anser sig lantbruksstyrelsen såsom sin mening böra

framhålla, att anslaget i fråga synes kunna bliva av mera tillfällig natur. Om

fonden, genom vidtagandet under de första åren av kraftiga och verksamma åtgärder,

under dessa år blir starkt anlitad, torde med visshet kunna förutses, att den därigenom

mera allmänt spridda insikten om de fördelar, som här stå att vinna, kommer

att kraftigare än något annat bidraga till att den naturliga spillningen blir föremål

för en vida omsorgsfullare och mera rationell omvårdnad, än nu i allmänhet är fallet.

På grund av det sålunda anförda får lantbruksstyrelsen tillstyrka bifall till

lantbrukssällskapets styrelses förevarande framställning med de jämkningar, som i

det föregående blivit av lantbruksstyrelsen anförda.»

Statskontoret, som ansett dess yttrande påkallas endast vad auginge

förslaget om inrättande av en gödselvårdslå nefond, har anfört:

»På det att den föreslagna fonden under de närmaste åren måtte komma till

användning i största möjliga utsträckning har lantbruksstyrelsen ifrågasatt, att från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Sr 197. 9

fonden under de tvä eller tre första åren utlämnade lån skulle bliva räntefria men

att efter sagda tid räntan skulle bestämmas till densamma, som gäller för lån ur

täckdikningslånefonden, eller alltså fyra procent. Statskontoret anser sig, med hänsyn

till det under nu rådande förhållanden synnerligen helij ärtans värd a ändamålet

med ifrågavarande fond icke höra göra någon erinran mot vad lantbruksstyrelsen

sålunda hemställt, men anser, att räntelrihet i sä fall bör inskränkas till de lån,

som från fonden utlämnas under de två första åren.

Skulle det emellertid befinnas, att räntelrihet i sådan utsträckning icke lämpligen

bör medgivas, synas de bestämmelser i fråga om ränta, som gälla för lån från

allmänna nyodlingsfonden — räntefrihet under ett år efter lånets utlämnande och

därefter en ränta av fyra procent — kunna tillämpas. Dessa räntevillkor måste

nämligen, enligt statskontorets förmenande, i alla händelser anses sa fördelaktiga,

att någon anledning icke borde finnas att befara, att icke fonden även med sådana

bestämmelser skulle komma till användning i därför önskvärd omfattning.

Beträffande villkoren i övrigt synas de bestämmelser, som finnas meddelade

rörande nyodlings- och täckdikningslånefonderna, i tillämpliga delar böra gälla.

Vad angår det föreslagna förvaltningsbidraget till låneförmedlaren — hushållningssällskapen

— anser statskontoret, att sådant knappast bör ifrågakomma.

Att förvaltningsbidrag utgår till förmedlare av egnahemslån synes näppeligen i och

för sig motivera dylik ersättning i fråga om lån från den nu föreslagna fonden.

De bestyr, som äro förenade med förmedlingen av egnahemslånen, torde få anses

vara betydligt mera omfattande och arbetskrävande än de uppgifter, som denna

lånefond skulle medföra. Med den nu påtänkta lånerörelsen skulle givetvis bliva

förbunden en viss risk för låneförmedlaren på grund av den mindre betryggande

säkerhet, som efter allt att döma kommer att lämnas för dessa lån, och skäl torde

därför föreligga att, därest det skulle visa sig att, oaktat av låneförmedlaren vid

lånets utlämnande iakttagen försiktighet beträffande säkerhetens godkännande, förluster

genom lånerörelsen komme att uppstå för en låneförmedlare, ersättning beredes

härför. Statskontoret anser emellertid, att sådan ersättning bör utgå först

efter prövning i varje särskilt fall, och tillåter sig statskontoret i sådant avseende

erinra, hurusom 1913 års riksdag, med anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag, medgivit att, där å låneunderstöd, som från fonden för fiskerinäringens

befrämjande utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit förlust,

Kungl. Maj:t ägde, på framställning av vederbörande hushållningssällskap eller

landsting, efter prövning av de i varje fall förekommande omständigheter, av nämnda

fonds medel anvisa hushållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna

förlusten med skäligt belopp, vilket dock icke i något fall finge överstiga hälften

av samma förlust.

Därest den nu ifrågasatta lånefonden kommer att inrättas och dess förvaltning

uppdragas åt statskontoret — en anordning, mot vilken ingenting å statskontorets

sida är att erinra — torde åt statskontoret böra lämnas bemyndigande

att hos riksgäldskontoret i mån av behov rekvirera för utlämnande av anvisade

lån erforderliga medel samt att till vederbörande låneförmedlare. efter granskning

av lånehandlingarna, utbetala beviljat lånebelopp.»

Bihang till riksdagens protokoll 19IS. 1 samt. 176 höft. (Nr 1&7).

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 197.

lhVachep« ,U'' Den nu framlagda utredningen visar, vilket för övrigt torde vara

val bekant för landets jordbrukare och alla dem, som syssla med lantbruksfrågor,

att i allmänhet allt för ringa omvårdnad i vårt land ägnas

åt kieatuisgödseln och att vi därigenom tillspillogiva värden, som kunna

uppskattas till flera tiotals miljoner kronor årligen. Under nuvarande förhållanden,

då tillförseln av artificiella gödselmedel är så starkt begränsad

och delvis alldeles avstannat, har denna uraktlåtenhet bragt landets

jordbruk i ett läge, som innebär allvarliga faror för dess produktionskraft.

Men även under normala tider vållar oss i varje fall sagda försummelse

stora utgifter till utlandet för konstgödselmedel, vilka utgifter i

väsentlig män kunde undvikas, ifall vi bättre toge vara på de tillgångar,

vi äga i^ den naturliga gödseln. Det är visserligen sant, att såväl genom

premielån som genom särskilda av vissa hushållningssällskap utdelade

gödselvårdslån åtskilligt blivit uträttat för gödselvårdens främjande, men

det torde vara en allmän erfarenhet, att dessa åtgärder ingalunda varit

tillräckliga. Jag anser därför det vara synnerligen viktigt, att ytterligare

åtgärder vidtagas för att råda bot på sagda missförhållande.

Förslaget, att för sadant ändamål en lånefond inrättas, avsedd att bereda

medel för anordnande av ändamålsenliga gödselstäder, synes mig vara

välbetänkt och jag biträder därför detsamma.

I likhet med ämbetsverken anser jag denna lånefond böra anordnas

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för täckdikningslånefonden

och allmänna nyodlingsfonden. Lånen böra alltså utlämnas

genom förmedling av hushållningssällskapen. Räntan bör bliva 4 procent.

Vad beträffar viss tids räntefrihet är att märka, att för lån från allallmänna

nyodlingsfonden åtnjutes dylik frihet första året lånet innehaves,

under det att sådan förmån icke är medgiven för lån ur täckdiknincrslånefonden.

Däremot är med sistnämnda lån förenad fördelen av två

års amorteringstrihet, varefter lånet återbetalas under sju år med en

sjundedel om året. Vid lån ur allmänna nyodlingsfonden åtnjutes icke

någon amorteringstrihet utan återbetalningsskvldigheten börjar med första

året och skall fullgöras med en tiondel om året under tio år. Givet är,

att åtnjutandet av amorteringstrihet under den första tiden är en stor

fördel, och synes denna förmån böra beviljas även vid lån ur nu ifrågavarande

gödselvårdslånefond, helst som amorteringen torde böra enligt

lantbrukssällskapets förslag ske under så kort tid som fem år. Att därutöver

under första tiden medgiva räntefrihet torde knappast vara av

förhållandena påkallat, synnerligast i betraktande av den föreslagna låga

räntefoten, utan torde i detta fall täckdikningslånefondens lånevillkor

enligt kungörelsen den 19 juni 1917 lämpligen kunna tjäna till förebild.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tl

Kungi. Maj.ts nåd. proposition Nr 197.

Mot lantbrukssällskapets förslag att lån bör kunna uppgå till 75

procent av den beräknade anläggningskostnaden, dock högst 1,000

kronor, bar jag ej något att erinra.

1 fråga om förvaltningsbidrag till låneförmedlare biträder jag

statskontorets åsikt, att sådant bidrag icke bör medgivas utan allenast

gottgörelse med högst hälften av uppkommen förlust kunna i förekommande

fall på särskild ansökning beviljas av Kungl. Magt.

För år 1919 torde till fonden böra anvisas ett kapitalökningsbelopp

av 1 miljon kronor att, på sätt i statsverkspropositionen beräknats,

utgå av lånemedel. Årliga maximiutlämningen från fonden torde åtminstone

tillsvidare böra bestämmas till likaledes 1 miljon kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig framlägga

följande förslag till allmänna villkor och bestämmelser för lån från

gödselvårdslånefonden, vilket förslag närmast ansluter sig till gällande

villkor för lån från täckdikningslånefonden:

1) Hushållningssällskap, som önskar från ifrågavarande fond erhålla

statslån för att därav utlämna lån för anordnande av ändamålsenliga

gödselstäder (gödselvårdslån), må därom inom tid, som Kungl.

Maj:t bestämmer, till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning,

innehållande uppgift å de företag, för vilka gödselvårdslån blivit hos

hushållningssällskapet sökta, förslag till belopp och lånetid för varje

särskilt dylikt låu ävensom övriga för ärendets bedömande erforderliga

uppgifter; ägande lantbruksstyrelsen fastställa formulär för sådan framställning.

2) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap statslån från fonden och skall

därvid fastställa den tid, inom vilken varje särskilt företag skall vara

påbörjat och avslutat; åliggande det lantbruksstyrelsen att om beviljat

statslån meddela uppgift till statskontoret.

3) Finnes lånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat på

annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta eller det därmed avsedda

arbetet icke vara inom den av lantbruksstyrelsen fastställda tid påbörjat

eller avslutat, skall sådant lånebelopp, på yrkande av lantbruksstyrelsen,

omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

4) Å lyftat, oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap

erlägga fyra procent årlig ränta från lyftningsdagen.

Sedan statslån innehafts under två år från lyftningsdagen, skall

vid utgången av vart och ett av de därpå följande fem åren årligen

återbetalas en femtedel av det ursprungliga beloppet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 197.

Med fullgörande av de sålunda stadgade rånte- och kapitalinbetalningarna

må dock hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gånounder

tre månader från förfallodagen. '' ''

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda föreskriven tid inbetalt

förfallet kapitalbelopp, skall därå erläggas sex procent årlig

ränta från förfallodagen, tills inbetalning sker.

5) Av den, som av hushållningssällskap erhåller gödselvårdslån,

må ej fordras högre ränta än i föregående moment bestämts, och skola

jämväl de där stadgade återbetalningsvillkor tillämpas å gödselvårdslån,

dock att hushållningssällskap icke -är förpliktat att medgiva anstånd

med fullgörandet av förfallen rånte- eller kapitalinbetalning.

6) Gödselvårdslån må av hushållningssällskap lämnas till ägare

eller brukare av jord, vilken är i behov av dylikt lån, med företrädesrätt

för den, som innehar högst 50 hektar åker eller annan odlad jord,

till brukare dock allenast under förutsättning att dennes återstående

brukningstid omfattar minst åtta år, det år lånet utlämnas oräknat.

7) Gödselvårdslån må icke beviljas till högre belopp än 1,000

kronor och icke uppgå till mer än 75''procent av den beräknade kostnaden

för gödselstad sanläggningen.

_ Plån och kostnadsförslag för gödselstadsanläggningen skola vara

uppgjorda av länsagronom, jordbrukskonsulent eller annan person, som

vederbörande hushållningssällskap prövar vara därtill kompetent.

9) Hushållningssällskap äger bestämma de närmare villkoren för

åtnjutande av gödselvårdslån, pröva huruvida sökanden är i behov av

lånet, liksom ock tillse, att det med beviljat dylikt lån avsedda ändamålet

vinnes.

10) Det åligger hushållningssällskap, som innehar lån, att årligen

inom tid, som lantbruksstyrelsen bestämmer, till styrelsen avgiva redogörelse

över lånerörelsen enligt av styrelsen fastställt formulär.

llj Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap

utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets förskrivning därå.

12) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning

å statslån icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kungl.

Maj:t, som då vill bestämma, huruvida oguldet statslånebelopp jänTte

ränta skall före den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.

13) Kung). Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna

erfordras för vinnande av det med ifrågavarande lån avsedda ändamål.

Vad därefter vidkommer det jämväl framställda förslaget om anordnande

av en premiering av gödselvård skulle enligt lantbrukssäll
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Ma j ds nåd. ‘proposition Nr 197.

skåpets förslag dylik premiering stå öppen för alla jordbrukare men pris

icke utdelas i penningar annat än till dem, som handhaft gödselvården.

Denna premiering skulle alltså avse icke blott gödselstadens ändamålsenliga

anordning utan själva den vård, som ägnades den där upplagda

gödseln. Premieringen skulle ske i samband med premieringen av

mindre jordbruk eller ock av en särskild nämnd. Staten skulle bekosta

såväl premier som reseersättning. Lantbruksstyrelsen synes anse en

dylik premiering bliva av betydelse huvudsakligen under de första åren

för att fästa uppmärksamhet på gödselvårdens vikt och på fondens befintlighet

samt genom att giva anvisning på välordnade gödselstadsanläggningar,

som kunna tjäna som förebilder. Styrelsen bär ansett det

för ändamålet behövliga anslaget kunna bliva av mera tillfällig natur.

För min del vill jag visserligen ingalunda bestrida, att en sådan

anordning kan medföra gagn. Emellertid synes mig förslaget knappast

föreligga i tillräckligt utrett skick. Särskilt förhållandet mellan den

sålunda ifrågasatta premieringen och det nuvarande premieringsväsendet

synes ej tillräckligt klarlagt. Detta förhållande är emellertid av stor

betydelse, särskilt vad kostnadsfrågan angår. Jag vill erinra, att vid

premiering av mindre jordbruk hushållningssällskapen gälda alla kostnader

utöver de statsbidrag, som intill vissa maximibelopp utgå till

själva prisen och premielånen. Exempelvis alla resekostnader betalas sålunda

av sällskapen, vilka även äga besluta angående dagtraktamente

och resekostnadsersätrning åt nämndens ledamöter. Då sålunda

denna fråga synes tarva ytterligare utredning samt i allt fall vid premieringen

av mindre jordbruk givetvis stort avseende redan nu fästes

vid gödselstadsanordningarna och gödselvården samt genom upplysningsverksamhet

— broschyrer, tidskriftsartiklar, föredrag m. m. — och —

något som jag med styrka vill framhålla — icke minst genom personlig

påverkan av do odlingsuämnder, för vilka Kungl. Maj:t begärt anslag

av riksdagen, mycket torde kunna uträttas i nu förevarande hänseende,

finner jag förslaget i denna del icke nu böra föranleda någon framställning

till riksdagen om anslag.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att en särskild fond, benämnd gödselvårdslånefonden,

skall inrättas för främjande av anordnandet av ändamålsenliga gödselstäder,

från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån

må, i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 1 miljon kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 176 höft. (Nr 197.) 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 197.

årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna

gödsel vård slån;

dels såsom kapitalökning till denna fond för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av ......................................................... kronor 1,000,000;

dels godkänna de allmänna villkor och bestämmelser för lån ur

denna fond, vilka ovan föreslagits;

dels ock medgiva, att, där å gödselvårdslån, som från ifrågavarande

fond utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t

må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning

av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel

anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med

skäligt belopp, vilket dock icke i något fall må överstiga hälften av

samma förlust.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däruti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade

Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet skulle avlåtas till

riksdagen av den lydelse, bil. ... vid detta protokoll

" utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MARG US'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1918:67 Jordbruksutskottets memorial Nr 67 a1 i texten
  2. JoU 1918:50 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50 s. 10 i texten