Sök i Ratio Lex

Med förslag till tilläggsstat till riksstaten för dr 1918

710 sidor, varav 574 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 574 av 710 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:2, Med förslag till tilläggsstat till riksstaten för dr 1918

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

ifattigt. Maj:tx nåd. grop. nr 2, om t,illågg*ntat till riksstaten för år 1918.

1

Nr

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med

förslag till tilläggsstat till riksstaten för dr 1918; given

Stockholms slott den 14 januari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen rörande

åtgärder för förskottsväsendets avveckling, beräkning av inkomster och utgifter

å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 samt de särskilda besluten

angående utgifterna å samma tilläggsstat under första till och med tionde

huvudtitlarna, oförutsedda utgifter och utgifter för kapitalökning föreslår

Kungl. Maj:t härmed riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å

berörda tilläggsstat sålunda:

Bih. till rihsd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.

• ■>

Specifikation av statens inkomster.

Ä. I anspråk tågna kapitaltillgångar.

Kronor

I.

Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond...

2. Särskilt avsatta medel:

• 394,483,700

*. Avsättning för beredande av tillfällig löneförbättring åt

viss personal vid armén och marinen ...............

4,000,000

398,483,700

B. Lånemedel.

I.

Fast upplåning ____________

40,174,200

II.

Tillfällig upplåning________

222,194,300

262,368,500 |

Summa

660,852.200

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. M aptit nåd. grop. nr 2, om till ägg »»tat till rilcsntuten för år 1918.

3

Första huvudtiteln,

innefattande anslag till slottsstaten.

1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms

slott.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

att till bestridande av den för år 1918 beräknade merkostnaden

för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms

slott å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst

Extra

anslag

Kronor

75,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majtts nåd. prop. nr 2, om 1918 års tillägg »stat.

Andra huvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

A. Rättsskipningen.

1. Bidrag till domsagornas förvaltning.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på proposition om anvisande av medel till bestridande

av vissa bidrag till domsagornas förvaltning, å tilläggsstat

för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av

B. Fångvården.

1. Bostadshus för befattningshavare vid centrallängelset i Växjö.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för inköp av fastigheten nr 55 C i kvarteret Eleonora i

Växjö till anordnande därstädes av bostäder åt befattningshavare

vid centralfängelset i Växjö å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

reservationsanslag å_________________________________________________________________________________

2. Inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder vid

vissa fångvårdsanstalter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder

vid centralfängelserna å Långholmen och Härianda samt i Växjö,

straffängelserna i Uppsala, Jönköping, Vänersborg och Gävle samt

kronohäktena i Nyköping, Eskilstuna, Varberg och Östersund å

tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag å ________________

Transport

Extra

anslag

Kronor.

24,000

96,000

59,900

179,900

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung i. Maj: Is nåd jjrop. ur 2, om lffltl års tilUiggsutut.

Transport

c. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt ä Bona.

*

1. Komplettering av köksinredningen.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till komplettering av köksinredningen vid statens uppfostringsanstalt

å Bona å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

a ............................................................ ...............

2. Ändrings- ooh nybyggnadsarbeten.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående ändrings- -och nybyggnadsarbeten

vid statens uppfostringsanstalt å Bona, för sådant

ändamål å tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av . ........................................

3. Inventarier m. m.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,

att, i avvaktan på proposition om anvisande av medel till inköp

av vissa inventarier för statens uppfostringsanstalt å Bona

m. in., för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag

beräkna ett belopp av ...................................

1). Diverse.

1. Extra lönetillägg.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag angivna grunder, av extra lönetillägg

för år 1918 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk

under justitiedepartementet å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag av .................* ........-...............................

Transport

f>

Extra

anslå!?

Kronor

179,900

10,000

235,000

265,000

2,500

692,400

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. May.ts nåd. prop nr 2, om Ibis urs tilläggsstat.

Extra

anslag

Kronor

Transport

2. Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl.

Kung]. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående löneförbättring åt

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare," till

dylik löneförbättring, så vitt angår befattningshavare under justitiedepartementet,

å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av.................................

3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg och

krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst,

å tilläggsstat för år 1918 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av _________________

4. Statistik över riksdags- och landstingsmannaval.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för statistik över riksdao-soch

landstingsmannaval å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag

av .............................

*

5. Fastighetsregister för stad.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att av det för bestridande av de på staten belöpande kostnaderna

för första uppläggande av fastighetsregister för städer och

vissa andra samhällen av 1917 års riksdag beviljade reservationsanslag

å 750,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 anvisa..........

6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tillläggsstat

för år 1918 under andra huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag

av ................................

Transport

692,400

13,300

1,700,000

7,000

50,000

160,000

2,622,700

s. 7 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om 1918 års tilläggssiat.

7

Extra

anslag

Kronor

Transport 2,622,700

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av det under andra huvudtiteln upptagna [13

ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter å tilläggsstat för

år 1918 bevilja ett belopp av .......................................................... 4,500

8. Statskontorets förskott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till täckande av vissa utav statskontoret anmälda, i stats- [14

rådsprotokollet över justitiedepartementsärenden förtecknade förskott

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.... 213,800

9. Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till täckande [15

av vissa ännu ej utav statskontoret till ersättande anmälda förskott,

så vitt. angår andra huvudtiteln, å tilläggsstat för år 1918

såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av ........................ 260,000

Summa 3,101,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kung!. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstatin 1918.

Tredje huvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

A. Departementet.

1. Provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter

m. m.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter

m. in. å tilläggsstat för 1918 bevilja ett förslagsanslag,

högst, av ................................................................................................

B. Sveriges representation i utlandet.

1. Avlöningstillägg åt ministern i Washington den 1 april—31

december 1918.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för höjning av ministerns i Washington ortstillägg den 1

april—31 december 1918 till 45,000 kronor för år å tilläggsstat

för år 1918 uppföra ett förslagsanslag, högst, av___________________________

2. Avlöning åt en minister och en legationssekreterare i Helsingfors

den 1 mars—31 december 1918.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,

högst, av .............................................................................................

Extra

anslag

Kronor

1,000

11,250

33,584

Transport 45,834

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ta nåd. prop. nr 2, om til låg g s »tat till riksstaten HUS.

9

Transport

för avlöning för tiden den 1 mars—31 december 1918 dels

åt en minister i Helsingfors efter 32,400 kronor för år, därav 9,000

kronor i lön, 6000 kronor i tjänstgörilöspenningar och 17,400 kronor

i ortstillägg, dels ock åt en legationssekreterare vid beskickningen

i Helsingfors efter 7,900 kronor för år, därav 5,400 kronor

i lön och 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar.

3. Avlöningstillägg åt ministern i Buenos Aires den 1 april—31

december 1918.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,

högst, av ..............................................................................................

för höjning från den 1 april 1918 av den i staten för beskickningar

och konsulat uppförda avlöning för en ministerresident i

Buenos Aires, 36,000 kronor, till den i staten för år 1919 för en

minister i Buenos Aires och Santiago de Chile beräknade avlöning,

45,000 kronor för år, därav 9,000 kronor i lön, 6,000 kronor i tjänstgöringspenningar

och 30,000 kronor i ortstillägg; utgörande sålunda

ökningen för 1918 å beskickningschefens lön 1,800 kronor, å

tjänstgöringspenningarna 2,250 kronor och å ortstillägget 2,700

kronor.

4. Avlöning åt en tillförordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad minister

hos Schweiziska Edsförbundet å tilläggsstat för samma år bevilja

ett förslagsansanslag, högst av............................................................

därav 9,000 kronor i lön, 6,000 kronor i tjänstgöringspenningar

och 9,000 kronor i ortstillägg.

5. Avlöning åt en andre legationssekreterare vid beskickningen

i London.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för avlöning under år 1918 åt en andre legationssekrete
Transport
-

Extra

anslag

Kronor

45,834

6,750

24,000

76,584

2

Bih. till riksd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (AV 2).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj: ta nåd. ''prop. nr Åt, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport

rare vid beskickningen i London å tilläggsstat för samma år bevilja

ett förslagsanslag, högst, av........................................................

därav 3,600 kixmor i lön, 1,600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 4,800 kronor i ortstillägg.

6. Avlöning åt en tillförordnad legationssekreterare vid beskickningen

1 Bern.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till avlöning under år 1918 åt en tillförordnad legationssekreterare

vid beskickningen i Bern å tilläggsstat för samma år

bevilja ett förslagsanslag, högst, av....................................................

därav 3,600 kronor skola anses utgöra lön, 1,600 kronor tjänstgöringspenningar

och 800 kronor ortstillägg.

7. Avlöning åt en tredje kanslist vid generalkonsulatet i London.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad tredje

kanslist vid generalkonsulatet i London ’å tilläggsstat för samma

år bevilja ett förslagsanslag, högst, av........................

därav 2,400 kronor skola anses utgöra lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar

och 1,500 kronor ortstillägg.

8. Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

att å tilläggstat för år 1918 för expektansarvoden till vissa

diplomat- och konsulattjänstemän för samma år anvisa ett förslagsanslag

av ....................................;.......

9. Diplomat- och konsulsaspiranter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av ...........................................................................................................

till diplomat- och konsulsaspiranter.

Extra

anslag

Kronor

76,584

10,000

6,000

4,500

30.000

20.000

Transport 147,084

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaden för år 1218. 11

Extra

linning

Kronor

Transport 147,084

10. Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom

arvoden och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris

och Haag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att å tillåggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 18,200 [11.j

dels till förböjning av militärattachéns i Paris arvode med 750

kronor i månaden, dels ock till arvode åt marinattachéerna i London

samt i Paris och Haag med 300 kronor i månaden för vardera

ävensom till reseersättningar åt sistnämnda två attachéer.

11. Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i Petro

grad O. D. K. Lundberg.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till personligt lönetillägg för 1918 åt kanslisten vid be

skickningen i Petrograd O. D. K. Lundberg å tilläggsstat för sam

ma år anvisa ett förslagsanslag, högst, av_______________________________________

12. Personligt lönetillägg åt andre kanslisten vid generalkonsulatet

i London O. A. Hedman.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till personligt lönetillägg för 1918 åt andre kanslisten

vid generalkonsulatet i London O. A. Hedman å tilläggsstat för

samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, av ....... ......................

13. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att^för bestridande av kontorskostnadsersättningar åt lönade

konsuler år 1918 å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag,

högst, av..............................................................................

14. Upprätthållande av nya konsulat i Eyssland.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medgiva, att tillförordnade konsulerna i Omsk, Kiew och_____■ [15.]

Transport 178,034

[H.]

6,750

[13.]

3,000

[12.]

3,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tillägg/stat till riksdalen för år 1918.

Transport

Samara må under 1918, även därest desamma tjänstgöra å annan

ort inom Ryssland än å konsulsstationen, uppbära fulla löneförmåner

av det å 1918 års riksstat uppförda extra anslag till upprätthållande

av vissa nya konsulat i Ryssland.

C. Internationella byråer in. ni.

1. Riksdagens interparlamentariska grupp.

Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnader för riksdagens

interparlamentariska grupp å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag, högst, av ________________

2. Svenska Röda Korsets hjfilpbyrå i Stockholm.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att lör bestridande av omkostnaderna för svenska Röda Korsets

hjälpbyrå i Stockholm å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

förslagsanslag, högst, av..............................

att mot redovisning ställas till överstyrelsens för Röda Korset

förfogande.

D. Diverse.

1. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Kungl. ]\faj:t föreslår riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas

angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under 1918 åt

befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under tredje huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av

Transport

Extra

anslag

Kronor

178,034

5,000

200,000

170,000

553,034

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts nåd. prof. nr 2, om tillägg »stut till riksstaten för år li)18. 13

Extra

unslag

Kronor

Transport 553,034

2. Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att av- [19.]

låtas angående löneförbättring för vissa vaktmästare in. fl., tillsvidare

under tredje huvudtiteln å tilläggsstat för år 1918 såsom

förslagsanslag, högst, beräkna ..... .....-............. 3,000

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen [20.]

att för bestridande av kostnader för kommittéer ech utredningar

genom sakkunniga in. m. å tilläggsstat för år 1918 bevilja

ett förslagsanslag av .................... 150,000

4. Täckande av vissa förskott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen i''21.j

att å tilläggsstat för 1918 till täckande av vissa förskott anvisa

ett förslagsanslag, högst, av......................................... 265,061

5. Täckande av vissa för november och december 1917 beräknade

förskott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

å tilläggsstat för 1918 till täckande av vissa ännu icke [22.]

av statskontoret anmälda förskott för år 1917 beräkna ett förslagsanslag,

högst, av ................................ .....................—...................10,005

Summa 981,100

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1,918.

Fjärde huvudtiteln,

innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet.

A. Departementet.

1. Övergångsstat.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för beredande av avlöningstillägg åt en kanslisekreterare

i lantförsvarsdepartementet å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag av högst .......................................................................

B. Generalitetet, staberna in. in.

1. Utbildning av generalstabens aspiranter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader, som rikets allmänna kartverk

åsamkas för utbildning av generalstabens aspiranter, å tillläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av

€. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden

m. in.

1. Extra lönetillägg.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag angivna grunder, av extra lönetilllägg

för innevarande år åt vissa betjänte, som åtnjuta avlöning

från fjärde huvudtitelns medel, å tilläggsnot för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag av ................ .......

Transport

Extra

anslag

Kronor

1,200

10,00U

205

11,405

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till rikxstaten för år 1918. 15

Extra

anslag

Kronor

Transport 11,405

D. Intciideiitureii in. in.

1. Inventarier i nya kasernetablissemang.

Kungl. Maj:t, föreslår riksdagen

att för inköp av inventarier i nya kasernetablissemang å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av.................... 72,000

2. Central beklädnadsverkstad för armén.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för anordnande av en central beklädnadsverkstad för armén

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av ............ 325,000

•

E. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.

1. Höjning av dagtraktamentena.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

att för höjning av de enligt resereglementet samt reglementet

för arméns avlöning under fred utgående dagtraktamentena å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av ........................ 200,000

F. Artilleribehov.

1. Täckande av förskjutna engångskostnader för vissa artilleribehov.

Kungl. Majtt föreslår riksdagen

att för täckande av vissa förskjutna engångskostnader för

lantförsvarets ordnande å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av högst ............................................................................ 2,300,000

G. Fortifikationsbehov.

1. Vissa byggnadskostnader.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader för mindre byggnaders upp-____

Transport 2,908,405

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts nådL grop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.

Transport

förande eller ombyggande å tilläggsstat. för år 1918 bevilja ett

reservationsanslag av ...............................................................

2. Flygtillägg.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[9.] att för bestridande av kostnader för flygtillägg å tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av ........................................

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns

byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

övningar och materiel.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[10.] att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till

arméns, byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt

fortifikationens övningar och materiel å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag av högst ....................................................

4. Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition

m. m. i Skövde.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[11.] att för inköp av den i statsrådsprotokollet omförmälda fastig
het

för tredje arméfördelningens stabsexpedition m. m. å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av............................

5. Nytt exercishus vid Dalregementet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[12.] - att för återuppförande av ett nedbrunnet exercishus vid

Dalregementet å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av................................................................................................

6. Uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[13.] att för uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av............

T ransport

Extra

anslag

Kronor

2,908,405

100,000

100,000

594,600

103,000

85,000

215.000

4,106,005

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om Ullig gästat till riksstaten för År 1918. 17

Extra

anslag

Kronor

Transport 4,106,005

7. ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon.

Kung]. Maj:t föreslår riksdagen

att, under förutsättning att det under punkten 55 i det vid

årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

för beredande av ökat förrådsutrymme för arméns

reglementerade fordon äskade anslaget av 710,000 kronor varder

av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat för år 1918 såsom

reservationsanslag anvisa ett belopp av ............................................ 355,000

8. Morkostnader för anordnande av värmeledning och vattenklosetter

inom generalstabens byggnad.

lvungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av uppkommande merkostnader för anordnande

av värmeledning och vattenklosetter inom generalstabens

byggnad å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 48,600

9. Vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för verkställande av vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset

i Stockholm å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av.................................................................................... 91,025

H. Sjukvård.

1. Tandvård vid vissa truppförband.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader för tandvård vid vissa truppförband

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av

högst.........................................................................................................8,500

Transport 4,609,130 *

* Beträffande punkterna 17 och 18 se Utgifter för kapitalökning. XV. Förlag till statsverket.

B. Lantförsvarsdepartementet.

Bih. till ritad. prot. 1018. 1 samt. 3 käft. (AV 3).

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.

Extra

anslag

Kronor

Transport 4,609,130

2. Sanatorievård åt personal vid armén.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader för beredande av sanatorievård

åt personal vid armén å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

förslagsanslag av ................................................................................. 75,000

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns sjukoch

veterinärvård samt hovbeslag m. m.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till

arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m. å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst........................ 197,650

I. Remontering och hästlega.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering

m. m.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering

in. m. å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av högst .................................................................................... 445,702

2. Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader enligt § 72 avlöningsrecdementet

för armén å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag

av............................................................................................... 10,000

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega av

hästar för truppförbandens övningar.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega

Transport 5,337,482

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ta nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

19

Extra

anslag

Kronor.

Transport 5,337,482

av hästar för truppförbandens övningar å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag av högst ....................................................

600,000

J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

1. Neutralitetskostnader under år 1918.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader för tryggande av rikets

neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för samma år bevilja ett

förslagsanslag av högst ........................................................................ 18,365,000

K. Diverse.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av

högst.........................................................................................................

2. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader för kommittéer och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

förslagsanslag av....................................................................................

3. Täckande av förskjutna kommittékostnader.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till täckande av vissa förskott å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag av högst ....................................................

117,645

4. Täckande av brister i vissa reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för täckande av å vissa ordinarie reservationsanslag för_

Transport 24,670,127-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillägg sstat till riksstad för år 1918.

Extra

anslag

Kronor

Transport 24,670,127

år 1916 uppkomna brister å tilläggsstat för år 1918, ''anvisa, i

jämnt krontal, ett förslagsanslag av högst........................................ 1,415,193

5. Täckande av vissa förskott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas

angående täckande av vissa förskott, tillsvidare å tilläggsstat

för år 1918 beräkna ett belopp av.....................................6,171,280

6. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas

angående löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, tillsvidare under fjärde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett belopp av ............................ 8,000

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas

angående tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret,

tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för

18 beräkna ett föi sla^sanslag av................................................ 3,850,000

8. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas

angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under 1918 åt

befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under fjärde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av.... 12,930,000

Summa 49,044,600

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om till äggsstat till riksstat en för år 1918.

21

Femte huvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. *

Extra

anslag

Kronor

I. Marinen.

A. Flottan.

Avlöning, ersättningar m. m.

1. Extra lönetillägg åt vissa tjänstemän och betjänte, förslagsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag angivna grunder, av extra lönetilllflgg

för år 1918 åt en del tjänstemän och betjänte i ämbetsverk,

kårer och stater, hörande till sjöförsvarsdepartementet, på tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av ................................. 500

Intendenturen.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömansoch

skeppsgossekårerna, förslagsanslag, högst.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad

åt sjömans- och skeppsgossekårerna å tilläggsstat för år

1918 bevilja ett förslagsanslag, högst................................................ 381,500

Transport 382,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport

Nybyggnad och underhåll.

4. Omformare för kraftcentralen vid flottans varv i Karlskrona,

reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till anskaffning av två omformare för kraftcentralen vid

flottans varv i Karlskrona på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

reservationsanslag av ............ *

• o .......................................................................

5. Elektrisk ytterbelysning vid flottans varv i Karlskrona, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till anordnande av elektrisk ytterbelysning vid flottans

varv i Karlskrona på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av ....................................................................................

6. Utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv i Karlskrona,

reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv i

Karlskrona å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av....................................................................................................

7. Anläggning å flottans varv i Karlskrona av en laddningsstation

för undervattensbåtars aekumulatorbatterier, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, utöver det av 1917 års riksdag beviljade, för anläggning

å flottans varv i Karlskrona av en laddningsstation för undervattensbåtars

ackumulatorbatterier avsedda anslaget å 45,000 kronor,

för omförmälda ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

reservationsanslag av .......................................................................

8. Transportmedel för flottans varv i Karlskrona, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, utöver det av 1917 års riksdag för anskaffning av en

Extra

anslag

Kronor

382,000

48,500

102,600

40,000

12,000

Transport 585,100

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majds nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918. 23

Extra

anslag

Kronor

Transport 585,100

kolpråm för tlottans varv i Karlskrona beviljade reservationsanslaget

av 25,000 kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat för

år 1918 bevilja ett reservationsanslag av ......................................... 30,000

9. Nytt kanonskjul för artilleridepartementet vid flottans varv i

Stockholm m. m., reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för uppförande av nytt kanonskjul för artillerideparte- [9.]

mentet vid flottans varv i Stockholm m. m. på tilläggsstat för år

1918 bevilja ett reservationsanslag av................................................ 41,000

10. Arbetarkök vid flottans varv i Stockholm, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för uppförande av ett arbetarkök vid flottans varv i Stock- [10.]

holm å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av.... 51,500

11. Transportmedel för flottans varv i Stockholm, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, utöver det av 1917 års riksdag för anskaffning av träns- [11.]

portmedel för flottans varv i Stockholm beviljade reservationsanslaget

av 50,500 kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av.................................... 34,500

12. Örlogsdepå vid Göteborg, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att av det utav 1916 års riksdag till anordnande av en ör- [12.]

logsdepå vid Göteborg beviljade anslaget å 360,000 kronor på

tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa ett be
öö

O

lopp av.................................................................................................... 60,000

Transport 802,100

\

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ls nåd. prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport

Artilleribeliov.

13. Förbättring av projektilutredningen för pansarkryssaren

Fylgia, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att av det utav 1917 års riksdag till förbättring av projektilutredningen

för pansarkryssaren Fjdgia beviljade reservationsanslaget

å 310,000 kronor på tillåggsstat för år 1918 anvisa ett

belopp av................................................................................................

Min väsen det.

14. Min materiel, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för anskaffning av minmateriel för flottan på tillåggsstat

för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av....................................

15. Kontraminmateriel, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att av det utav 1917 års riksdag för anskaffning av kontraminmateriel

för flottan beviljade reservationsanslaget av 456,000

kronor på tillåggsstat för år 1918 anvisa ett belopp av................

16. Förrådsskjul för minmateriel m. m. vid flottans station i

Stockholm, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för uppförande av ett förrådsskjul för minmateriel m. m.

vid flottans station i Stockholm på tillåggsstat för år 1918 bevilja

ett reservationsanslag av........................................................................

Extra

nnslag

Kronor

802,100

100,000

350,000

152,000

30,000

Transport 1,434,100

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:U nåd. grop. >ir 2, om tilläggsstat till riksstaten för år lins.

25

Extra

anslag

Kronor

B. Kustartilleriet.

Transport 1,434,100

Intendentnren.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets

manskap, förslagsanslag, högst.

Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad

åt kustartilleriets manskap å tilläggsstat. för år 1918 bevilja

ett förslagsanslag, högst ....................... ...................

56,130

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets

byggnader och materiel, förslagsanslag, högst.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till underhåll

av kustartilleriets byggnader och materiel å tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst ................-..............—-

3. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms

fästning, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, under förutsättning att det under punkt 48 i det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet angående femte

huvudtiteln för revidering och utvidgning av positionskartan över

Vaxholms fästning äskade anslaget av 60,000 kronor varder av riksdagen

beviljat, för omförmälda ändamål å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av ........... ...............

4.

anslag.

Vissa elektriska installationer å Kungsholmsfort, reservat ions
-

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, utöver det av 1912 års riksdag till utförande av en ångpannecentral

och en elektrisk kraftcentralstation in. fl. arbeten å

303,000

60,000

Transport 1,853,230

Bih. till riksd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

opaginerad Kontrollera mot PDF

2(5 Kung!. Maj:ts nåd. prop. nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

y,. ^ llCHlSpOIl

lvungsholmsfort beviljade anslaget å 243,663 kronor, för omförmälda

ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av.....

Extra

anslag

Kronor

1,853,230

12,000

Övningar.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar, förslagsanslag, högst.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets

krigsberedskap och övningar å tilläggsstat för år 1918

bevilja ett förslagsanslag, högst________________________ 230,000

Artilleribehov.

6. Ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner till

luftkanoner, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, under förutsättning att det under punkt 55 i det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet angående femte

huvudtiteln för ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner

till luftkanoner äskade reservationsanslaget av 214,900 kronor

varder av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett belopp av ...................

7- Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning i

Vaxholms fästning, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, under förutsättning att det under punkt 56 i det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet angående femte

huvudtiteln till provisoriska anordningar. för spärr- och strandbestyckning

i \ axholms fästning äskade reservationsanslaget av

195,950 kronor varder av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat

för 1918 anvisa ett belopp av ................... ..... 47 975

Transport 2,203,205

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstat^ för år J918.

21

Extra

anslag

Kronor

Transport 2,203,205

Min väsendet.

8. Ändring av viss minmateriel, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för ändring av viss minmateriel vid kustfästningarna å

tilläggsstat för år 1018 bevilja ett reservationsanslag av............... 30,000

C. Flottan och kustartilleriet.

1. Vissa byggnadsföretag vid marinen, förslagsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av uppkommande merkostnader för vissa

byggnadsföretag vid marinen på tilläggsstat för år 1918 bevilja

ett förslagsanslag av ..................................................... ................... 500,000

2. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet, reservationsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, under förutsättning att det under punkt 61 i det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet angående femte

huvudtiteln för anskaffning av viss artillerimateriel för flottan och

kustartilleriet äskade anslaget av 23,500 kronor varder av riksdagen

beviljat, för omförmälda ändamål å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av___________________________________—.......-......................... 23,500

D. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

1. Neutralitetskostnader under år 1918, förslagsanslag, högst.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet

under år 1918 å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag,

högst ................................................................... 14,350,000

därav 2,000,000 kronor torde avsättas för att användas, på sätt

framdeles må av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmas.________.__________

Transport 17,106,705

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Majtis nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksslaten för år 1918.

Extra

anslag

Kronor

Transport 17,106,705

E. Diverse.

1. Förstärkning av anslaget till extra utgifter, förslagsanslag,

högst.

[28.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie anslaget till extra utgifter

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst............ 80,000

2. Hyresutgifter till marinens varvsarbetare, förslagsanslag, högst.

[29.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till bestridande av hyresutgifter till marinens varvsarbetare

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst .... 1,200

3. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag.

[30.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader för kommittéer och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

förslagsanslag av..........................................................................''......... 65,000

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen, förslagsanslag,

[31.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande av

anslag till tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen,

Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål

å tilläggsstat för år 1918 under femte huvudtiteln beräkna

ett förslagsanslag av ........... ............................................................ 1,650,000

Transport 18,852,905

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maja» nåd. prof. ur 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

2!)

Kxtra

anslag

Kronor

Transport 18,852,905

5. Extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna,

förslagsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till bestridande av kostnader för anställande av extra biträden

å flottans stationer och inom kustfästningarna på tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av ................

63,900

6. Ersättning för förskott, förslagsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag

till täckande av vissa förskott under femte huvudtiteln, Kungl.

Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å

tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av.................... 1,300,095

II. Marinen och handeln.

1. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare, förslagsanslag, högst.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande av

anslag till löneförbättring för år 1918 åt vissa vaktmästare och

med Gdem jämförliga befattningshavare, Kungl. Maj:t må komma

att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för år

1918 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag, högst ... 9,000

2. Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande av

anslag till beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under

år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst, Kungl. Majrt må

komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat

för år 1918 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag

av ...... ...................•-......................... .................................. 6,000,000

Summa 26,225,900

opaginerad Kontrollera mot PDF

?50 Kungi. Maj:ts nåd. prov. nr 2, om tilläggsstat till riksslaten för år 1918.

Sjätte huvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

Departementet.

1. Avlömngstillägg till tre befattningshavare i eivildepartementet.

Kung], Maj:t föreslår riksdagen

att för beredande av avlöningstillägg till tre befattningshavare

i civildepartementet på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst___________________________ _________

Överståtli ållaräm betel.

2. Polisunderrättelser.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till täckande av brist, som beräknats uppkomma i det av

riksdagen till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»

för år 1918 anvisade anslag, på tilläggsstat för samma år anvisa

ett förslagsanslag, högst................................

Landsstaten.

3. Avlöningstillägg åt lappfogdarna.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för beredande av avlöningstillägg åt lappfogdarna på till1

äggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst ......

Transport

Extra

anslag

Kronor

3,600

9,600

3,000

16,200

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;tu nåd. prup. nr 2, om tilläggaslat till riksataten för är 1!)1S.

Transport

Väg- och vattenbyggmidsväsendet.

4. Iståndsättande av Sandvikens hamn på Öland.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att av det såsom bidrag till bestridande av kostnaden för

iståndsättandet av Sandvikens hamn i Persnäs socken på Öland

beviljade anslaget av 169,200 kronor på tilläggsstat för år 1918 såsom

reservationsanslag anvisa återstående beloppet eller ................

5. Upprensning av Oxdjupet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för upprensning av Oxdjupet på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av............................................................

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

6. Statens farmaeeutiska laboratorium.

Kung]. Maj:t föreslår riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens farmaeeutiska

laboratorium på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst

7. Förvärv av mark för utvidgning av Växjö hospital.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

dels medgiva, att för utvidgning av Växjö hospitals område

lägenheterna Kampen eller Heliga Lekamensgärdet, Kampalund

nr 6, Södra Gärde nr 3 och Kampagrind nr 1 må förvärvas

i enlighet med av medicinalstyrelsen framlagt förslag;

dels ock för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat för år 1918

bevilja ett förslagsanslag av ..........................................................

8. Folksanatorierna.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel

Transport

31

Extra

anslag

Kronor

16,200

69,200

200,000

3,000

133,425

421,825

opaginerad Kontrollera mot PDF

3i Kungl. nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport

ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna på

tilläggsstat för 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst........................

att användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

9. Anslag till svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att av det såsom bidrag till inköp av radium för svenska

cancerföreningens Stockholmsavdelnings sjukhem i Stockholm beviljade

anslaget av 200,00U kronor å tilläggsstat för år 1918 såsom

reservationsanslag anvisa återstående beloppet___________________________________

Diverse.

10. Regeringsrättens årsbok.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för fortsatt utgivande av Regeringsrättens årsbok på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å .............................

11. Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att som bidrag till skolföreståndaren J. Henrikssons i Rostock

verksamhet, för odling av frön för uppdragande av medicinalväxter

m. m. på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst

12. Till täckande av förskott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till täckande av vissa utav statskontoret, medicinalstyrelsen

samt Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen förskottsvis bestridda

utgifter på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst

13. Täckande av vissa ej anmälda förskott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avvaktan på den proposition, soin kan komma att i

ämnet avlåtas, till täckande av vissa förskottsvis bestridda utgifter

på tilläggsstat för år 1918 beräkna att förslagsanslag, högst ........

Transport

Extra

anslag

Kronor

421,825

50,000

100,000

12,000

1,500

459,375

80,000

1,124,700

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majita nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918. 33

Extra

analog

Kronor

Transport 1,124,700

14. Extra lönetillägg.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet [14.j

över finansårenden denna dag angivna grunder, av extra lönetillägg

åt en del tjänstemän och betjänte i de till civildepartementet hörande

ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för år 1918 anvisa såsom

förslagsanslag ett belopp av............... 12,000

15. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avvaktan å den proposition, som kan komma att avlåtas

angående krigstidstillägg och krigstidshjälp åt en del tjänstemän

och betjänte i de till civildepartementet hörande ämbetsverk och

kårer, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag anvisa ett

belopp av ....................................... ...........

[15.]

4,000,000

16. Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t när- [16-]

mare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor

med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år

1918 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av---------:.................. 400,000

17. Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas

angående beredande av löneförbättring för vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, för ändamålet tills

vidare under sjätte huvudtiteln på tilläggsstat lör år 1918 beräkna

ett förslagsanslag, högst------------

Transport 5,570,700

5

Bih. till riktd. prot. 1918. 1 lamt. 2 käft. (Nr 2).

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj: ta nåd. prop. nr 2, om t.illäggastat till rikastaten för år 1918.

Transport

Extra

anslag

Kronor

5,570,700

18. Kostnader för kommittéer och utredningar av sakkunniga.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[18.] att till bestridande av kostnader för kommittéer och utred
ningar

genom sakkunniga på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förs lag sanslat/ om

280,000 •

19. Extra utgifter.

Kungl. Majrt föreslår riksdagen

[19.] att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter å tillläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 20,000

Summa kronor 5,870,700

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t» nåd. prof. nr 2 om tilläggsstat till rikastaten för År 1918. 35

Sjunde huvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

A. De centrala ämbetsverken.

1. Anställande av ytterligare två kvinnliga biträden hos statskontoret

m. m.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, till anställande i statskontoret under viss del av år 1918

av ytterligare två kvinnliga biträden och en amanuens samt till

bestridande av ökade kostnader för renskrivning i nämnda ämbetsverk,

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst

2. Förstärkning av arbetskrafterna för utövande av den lokala

tillsynen över fartygs sjövärdighet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av arbetskrafterna för utövande av den

lokala tillsynen över fartygs sjövärdighet å tilläggsstat för år'' 1918

beräkna ett förslagsanslag, högst

B. Bergsbruket.

1. Bergsskolan i Falun jämte därmed förenade yrkesskolor.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att såsom bidrag till täckande av vissa omkostnader under är

1917 vid bergsskolan i Falun jämte därmed förenade yrkesskolor

å tilläggstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.. .........

med rätt för Kungl. Maj:t att låta utbetala beloppet till

brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret, sedan villkoren för lyftandet

av det utav 1916 års riksdag för år 1917 beviljade anslaget

till nämnda skolor visats behörigen fullgjorda. ____

Extra

anslag

Krouor

7,350

10,000

1,200

Transport 18,550

opaginerad Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2 om tillägsstat till riktstaten för år 1918.

Transport

C. Handel och sjöfart.

1. Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan

i Stockholm fortsattes efter i huvudsak den nu följda plan,

såsom bidrag till underhållande av samma skola å tilläggstat för

år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.................................

att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas

under senare halvåret 1918, under villkor att minst tolv friplatser

för studerande vid högskolan under läsåret 1918—1919

inrättas.

2. Förhöjda understöd till Göteborgs handelsinstitut och Stockholms

handelsgymnasium.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till beredande för år 1918 på de av departementschefen

förordade villkor av förhöjda understöd åt Göteborgs handelsinstitut

och Stockholms handelsgymnasium med respektive 17,000

och 13,000 kronor utöver till dem redan anslagna belopp å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst

3. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att under villkor, att Sveriges allmänna exportförening under

år 1918 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den form och i

minst den omfattning, som i företedd förslagsstat för samma år

angives, samt att i granskningen av föreningens verksamhet och

räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom

bidrag till föreningens verksamhet under innevarande år å tilläggsstat

för år 1918 utöver av Kungl. Maj:t för samma ändamål ur handels-

och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna anvisade

belopp anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av högst

med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för finansdepartementet

som till kommerskollegium avgiva berättelse om

Transport

Extra

anslag

Kronor

18,550

15,000

30,000

10,000

73,550

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t» nåd. grop. nr 2 ant tillag g »stat till rik»»taten för år 1918. 37

Transport

föreningens verksamhet under aret ävensom redogörelse för för- eningens ekonomiska ställning vid utgången av samma år.

Extra

andag

Kronor

73,550

4. Statsunderstöd till svenska handelskamrarna i London och i

Frankrike samt till svenska föreningens i Petrograd handelskommitté.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att såsom understöd till belopp av 10,000 kronor för år 1918

till en var av svenska handelskamrarna i London och i Frankrike

samt svenska föreningens i Petrograd handelskommitté eller den

svenska handelskammare, som kan komma att träda i handels- kommitténs ställe, i vilket senare fall understödet dock icke må

lyftas, förrän kammarens stadgar av Kungl. Maj:t godkänts,

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.,

med skyldighet för handelskamrarna och handelskommittén att

såväl till chefen för finansdepartementet som till komtnerskol- legium avgiva berättelser om institutionernas verksamhet under

ifrågavarande år ävensom redogörelser för institutionernas eko- nomiska ställning vid utgången av samma år.

30,000

1). Skatteonikostnader.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen ■

att för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrel- sen, i enlighet med vad departementschefen utvecklat, å tilläggs- stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst

2,600

i. Förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen,

i avbidan på den proposition om anvisande av medel för ända- målet, som kan bliva riksdagen förelagd, å tilläggsstat för år 1918

såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av .................

10,000

Transport 116,150

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu nåd. prof), nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för År 1918.

Transport

E. Kronans publika hus.

1. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader

och reparationer.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

flb.] att, till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer, å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag, högst______________________________________

2. Byggnad för statens provningsanstalt.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

Öl.] att av det av 1916 års riksdag till uppförande av byggnad

föi- en statens provningsanstalt samt för utrustning av nämnda

anstalt beviljade anslaget å 800,000 kronor å tilläggsstat för år

1918 anvisa ett reservationsanslag av

8. Utvidgning av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler.

Kungl. Majt:t föreslår riksdagen

[12.J att för utvidgande och förbättrande av länsstyrelsens i Malmö
hus

län ämbetslokaler m. in., utöver det av 1917 års riksdag beviljade

anslaget, å 135,000 kronor, å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av

O ..........-..................- -.............................

4. Ändringsarbeten å länsresidenset i Halmstad.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[13.J att för verkställande av ändringsarbeten inom länsresidens
byggnaden

i Hallands län i huvudsaklig överensstämmelse med

överintendentsämbetets, av departementschefen tillstyrkta förslag å

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

C ''..........—

O. Utvidgning av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[14.j att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må komma

att avlåtas till riksdagen, för utvidgning av länsstyrelsens i Skara
Transport
-

Extra

anslag

Kronor

116,150

230,000

195,000

41,342

38,200

620,692

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr 2 om tilläggaatat till

Extra

anslag

Kronor

Transport 620,692

borgs län ämbetslokaler på tilläggsstat för år 1918 beräkna ett

reservationsanslag av ..... 14,500

6. Ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan komma [15.]

att föreläggas riksdagen, för ombyggnads- och inredningsarbeten

inom Västerås slott å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag

av v.......................,.......................... ................. 163,000

7. Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, till förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väster- [16.]

norrlands lån, å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av ..............................................................................................:.. 4,500

8. Inlösande till kronan av en i nordvästra hörnet av Karl XIII:s

torg i Stockholm belägen byggnad.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till inlösen av det s. k. atelierbyggnadsaktiebolagets i [17.}

nordvästra hörnet av Karl X111:s torg i Stockholm belägna byggnad

& tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst .... 100,857

F. De kungliga teatrarna.

1, 2 och 3. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda byggnader förvarad

lösegendom.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag anvisa [18.j

dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad ett belopp av högst 39,760

Transport 943,309

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:t» nåd. grop. nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Extra

anslag

Kronor

Transport 943,309

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten

tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom ett belopp av

högst........................................................................................................ 3,668

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring av

staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ett belopp av högst................................................................................ 1,735

eller tillhopa högst ____________ kronor 45,163

G. Diverse.

1 och 2. Ersättning för skattefrälseräntor och avlösning av frälseskatteräntor.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[19.] att å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag anvisa

a) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp av _______ 80,000

samt

b) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp av .............. 125,000

3. Bidrag till viss utvidgning av svenska stadsförbundets verksamhet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[20.] att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva

förelagd riksdagen, såsom bidrag till bestridande av kostnaden för

viss utvidgning av svenska stadsförbundets verksamhet å tilläggs
C

o OO

stat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag, högst .......... 8,000

4 och 5. Täckande av förskott m. m.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

dels att till gäldande av uti statsrådsprotokollet över finansärenden

den 14 januari 1918 specificerade förskott å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst ___________________________________ 944,817

[21.] dels ock att, i avbidan på den proposition rörande gäldande

av de under november och december 1917 förskottsvis bestridda .

Transport 2,106,529

s. 41 Kontrollera mot PDF

Knuff l. Maj:ta nåd. prof. nr 2 om tillägg »stat till rikastaten för år 1918. 41

Kxtrn

anslag

Kronor

Transport. 2,106,529

utgifter, som kan bliva riksdagen förelagd, å tilläggsstat för år

1918 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 157,471

6. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Kungl: Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av kostnader för kommittéer och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag å ..... 375,000

7. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av det i riksstaten under sjunde huvudtiteln

uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter å

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 25,000

8. Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel

för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, för löneförbättring

för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

å tilläggsstat för år 1918 under sjunde huvudtiteln såsom

förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 15,100

9. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel för

ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till beredande av

krigstidstillägg och krigstidshjälp åt tjänstemän och betjänte i de

till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å tilläggsstat

för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av....... 4,200,000

Summan av de av Kungl. Maj:t sålunda å tilläggsstaten för

[22.]

[28.]

[24.]

[25.]

år 1918 under sjunde huvudtiteln föreslagna

till

anslag

uppgår

6,879,100

Mih. till riksd. prot. 1918. 1 *aml. 2 käft. (Nr 2).

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för nr 1918.

Åttonde huvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Extra

anslag

Kronor

Departementet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

1. att för beredande av avlöningstillägg åt två kanslisekreterare

i ecklesiastikdepartementet anvisa på tillåggsstat för år 1918

ett förslagsanslag, högst 2,400

Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

1. att för fortsatt registrering av Svea hovrätts domar under

1600-talet och av hittills outgivna delar av rådets protokoll i justitieärenden

för samma tid, i vad angår till Kungl. Maj:t fullföljda

mål av civil och kriminell natur, anvisa på tilläggsstat för

år 1918 ett förslagsanslag, högst ________________________________________ 2,400

Bibliotek.

Pedagogiska biblioteket i Stockholm.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

2. att till täckande av ökade utgifter för pedagogiska bibliotekets

lokaler på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst........................................................................................................ 600

Transport 5,400

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:t> nåd. grop. nr 2, om tillägg as! åt till rikutaten för år 1918. 43 ''

Museer.

Nationalmuseet.

Kung!. Maj:t föreslår riksdagen

3. att till fullbordande av beslutade ändringsarbeten i natio
nalmuseibyggnaden

på tillåggsstat för år 1918 anvisa ett reserva•tionsanslag

av ...................... ................................................

4. att av det utav riksdagen år 1914 beviljade anslag, 150,000

kronor, till iståndsättande av nationalmuseibyggnadens fasader anvisa

på tillåggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag återstoden.

Naturhistoriska riksmuseet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

5. att dels till ersättande av det belopp, som statskontoret

på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1917 utgivit

eller- må komma att förskottsvis utgiva till arvode åt en nattvakt

vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för tiden

den 1 januari—den 1 maj 1918, dels ock till arvode åt en nattvakt

vid omförmälda avdelning under återstoden av sistnämnda år anvisa

på tillåggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst ......

6. att anvisa på tillåggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag:
dels

till täckande av den brist, som under år 1917 må hava

uppkommit i det å naturhistoriska riksmuseets stat lör avdelningarna

vid Frescati upptagna anslaget till expenser, ett belopp av

högst

dels ock till förstärkande av omförmälda, i museets stat för

år 1918 för nämnda avdelningar uppförda anslag enahanda belopp,

högst

Nordiska museet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

7. att till förstärkande av det utav riksdagen för år 1918

till nordiska museet anvisade anslag å 80,000 kronor till nämnda

museum anvisa på tillåggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst

Extra

ann!»*

Kronor

Transport 5,400

57,000

100,000

1,500

29,800

29,800

20,000

Transport 243,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

■ 44 Kungl. Maja» nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport

att på de villkor, Kungl. Maj:t föreskriver, utgå till nordiska museets

nämnd för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp

för nämnda år åt museets personal.

Kulturhistoriska museet i Lund.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

8. att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på till äggs
stat

för år 1918 ett förslagsanslag, högst .......

att utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige till stödjande av föreningens ekonomi under år 1918, under

villkor att detsamma icke användes till samlingarnas ökande

utan endast till redan befintliga samlingars underhåll och vård.

Akademier in. in.

Vetenskapsakademien.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

1. att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för "tryckning

m. in. av vetenskapliga skrifter, utgivna av vetenskapsakademien,

anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av

Meteorologiska centralanstalten.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

2. att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

å.......................................................................

till förstärkande med 850 kronor av vartdera av de å 1918 års

stat för meteorologiska centralanstalten uppförda anslagen till arvoden

åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer m. m.

samt till utförande och kontroll av meteorologiska observationer

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

3. att till utförande av arbeten för konserverande av S:t

Karins kyrkoruin i Visby anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett

reservationsanslag av ...............................

Transport

Extra

anslag

Kronor

243,500

5,000

15,000

1,700

7,400

272,600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tillag (justa t till rikasiaten för år 1918. 45

Transport

Extra

anslag

Kronor

272,600

Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.

Lunds universitet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

1. att till ändrad inredning in. in., i huvudsaklig överens- [13.]

stämmelse med av chefen för ecklesiastikdepartementet till statsrådsprototokollet

över ecklesiastikärenden den 23 april 1917

angiven plan, av förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden

vid universitetet i Lund för inrymmande därstädes av universitetets

historiska museum samt mynt- och medalj kabinett, utöver av riks
-

dagen år 1917 för ändamålet anvisat belopp av 105,436 kronor,

anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av............ 33,821

2. att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell [14.]

m. m. för de av chefen för ecklesiastikdepartementet .under motsvarande

punkt i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

14 januari 1918 angivna institutioner och med där föreslagna belopp,

utgående såsom särskilda reservationsanslag, på tilläggsstat för

år 1918 anvisa tillhopa....................................................................... 32,635

Seratimerlasarettet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

3. att till täckande av under år 1916 uppkommen brist i

serafimerlasarettets räkenskaper anvisa på tilläggsstat för år 1918

ett förslagsanslag, högst---------------------------------------------- ---------------------

Gemensamma universitetsändamål.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

4. att till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare samt

till kostnader för materiell in. in., 25 kronor, vid eu var av de i

den pediatriska undervisningen vid vartdera universitetet i Uppsala

och Lund samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ingående

kurser i skyddskoppympning, som på grund av Kungl. Maj:ts beslut

den 17 augusti 1917 anordnats eller komina att anordnas

under åren 1917 och 1918, anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett

reservationsanslag av ..........................................................................

... [IM

98,520

[16-]

1,125

Transport 438,701

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungt. Maj:ts nåd. prop. nr 2. om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Extra

anslag

Kronor

Transport 438,701

Farmaceutisk» institutet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[17.] 5. att på tilläggsstat för år 1918 anvisa:

dels till täckande av under år 1916 uppkommen brist i farmaceutisk»

institutets stat såsom förslagsanslag ett belopp av högst 1,275

dels till ersättande av ett utav statskontoret på grund av

Kungl. Maj:ts brev den 26 oktober 1917 lämnat förskott och till

täckande av det underskott, som därutöver kan hava under år 1917

vid institutet uppkommit i de tre anslagen till materialier m. m.,

till uppvärmning m. in. och till egendomens underhåll in. in., så
-

som förslagsanslag ett belopp av högst .......................................... 6,000

dels ock till förstärkande av nyssnämnda tre i institutets stat

förekommande anslagsposter för år 1918 såsom förslagsanslag ett

belopp av högst ........................................................................... 6,000

Undervisningsanstalter för barnmorskor.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[18.] 6. att anvisa på tilläggsstat för år 1918:

dels till täckande av under år 1916 uppkommen brist i all
-

männa barnbördshusets i Stockholm räkenskaper ett förslagsanslag,

högst..................................................................................................... 10,307

dels ock till ersättande av ett under punkten omförmält, av

statskontoret lämnat förskott ett förslagsanslag, högst ...... ........ 61,895

Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[19.] 1. att för högre lärarinneseminariet anvisa- på tilläggsstat för

år 1918:

till förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta klasser

för tiden den 1 oktober 1918—den 31 mars 1919 kronor 1,500

» förhyrande av lokaler för undervisning i biologi

och teckning för samma tid ................... » 1,500

Transport kronor 3,000 524,178

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.

47

Extra

ana lag

Kronor

Transport kronor 3,000 524,178

till förhyrande av nya lokaler för seminariet och

normalskolan för samma tid ............................ » 1,250

» upprätthållande under höstterminen 1918 av en

vid seminariets hushållsskola anordnad kurs för

utbildande av husmödrar........................................ » 700

» inredning av lokal för nämnda kurs och inven
tarier

för densamma........................ » 3,900

■» anordnande av elektrisk belysning in. in............. »___925

Summa kronor 9,775

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda

belopp. i

Statens läroverk.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

2. att till förhyrande av ämbetslokal för läroverksöversty- [20.]

relsen för tiden den 1 oktober 1918—den 31 mars 1919 anvisa

på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst ______________________ 4,000

Kommunala mellanskolor.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

3. att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 7,500 [21.]

för beredande av tillfällig löneförbättring för år 1918 åt timlärare

och övningslärare vid kommunala mellanskolor, att utgå enligt

följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som för tillämpningen av dessa grunder må

befinnas erforderliga:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer

den, som under år 1918 eller någon del av nämnda år är anställd

i egenskap av timlärare eller övningslärare vid kommunal mellanskola.

2) L)en tillfälliga löneförbättringen utgår till manlig eller

kvinnlig timlärare eller övningslärare med 10 kronor för veckotimme,

med högst 300 kronor för år, dock att tillfällig löneförbättring

icke må utgå till den, som samtidigt från annan tjänst

åtnjuter tillfällig lönelörbättring av statsmedel, uppgående till

minst 300 kronor, samt att den befattningshavare, som från annan

tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre belopp än 300 kro
Transport

545,453

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Häfta nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.

Transport

nor, må för tjänstgöring vid kommunal rnellanskola uppbära tillfällig

löneförbättring allenast till så stort belopp, att den sammanlagda

löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor för år.

Folkundervisningen.

Folkskolöverstyrelsen.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[22.] 4. att till gäldande av hyreskostnaden för ämbetslokal åt

folkskolöverstyrelsen för de två första kvartalen av hyresåret den

1 oktober 1918—den 30 september 1919 anvisa på tilläggsstat för

år 1918 ett förslagsanslag, högst_________________________________________________________

[23.]

[24.]

[25.]

[26.]

Lärarutbildning.

Folkskoleseminarier.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

5. att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å högst

att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till täckande av

sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till

följd av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning, renhållning

m. m. må uppkomma under år 1918;

6. att till bestridande av kostnader för inredning och mö
blering

av de nya byggnaderna för folkskoleseininariet, i Lund,

utöver vad av 1917 års riksdag för ändamålet beviljats, anvisa på

tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av ...............

7. att för uppförande av en ekonomibyggnad för folkskolesemi
nariet

i Falun, i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet

av professorn E. Lallerstedt upprättade ritningar och arbetsbeskrivningar,

ävensom för flyttning av den å seminariets gamla tomt

befintliga vaktmästarbostaden till det nya seminarieområdet. anvisa

på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av.......................

8. att till gäldande av ålderstillägg för åren 1917 och 1918

åt övningsskollärarinnan vid folkskoleseminariet i Umeå Rut Naemi

Levina Gavelin anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst „.......................................................................................

• Transport

Extra

anslag

Kronor

545,453

4,000

90,000

65,000

19,000

300

723,753

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläyysstat till riksstaten för år 1918. 49

Transport

Anordningar för lilrares fortbildning.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

9. att till förstärkande av de utav riksdagen på extra stat

för år 1918 beviljade särskilda reservationsanslagen å sammanlagt

64,600 kronor till fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och

småskolor anvisa på tillilggssiat för år 1918 såsom särskilda re
servationsansl

ag: .........

till förstärkande av anslaget till fortbildningskurser i allmänhet

ett belopp av ...............................................................;................

till förstärkande av anslaget till särskilda fortbildningskurser

i gymnastik ett belopp av....................................................................

till förstärkande av anslaget till särskilda fortbildningskurser

i skolti ädgårdsskötsel ett belopp av...........................................-........

samt till förstärkande av anslaget till särskilda kurser i simning

och livräddning ett belopp av....................................................

eller sammanlagt 25,400 kronor.

Extra

anslag

Kronor

. 23,753

9,400

11,000

4,300

700

[27.]

Folk- och småskolor.

Kungl. Maj it föreslår riksdagen

10. att bevilja på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst

att utgå tiil upprätthållande under läsåret 1918—1919 av

svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst 1,800

kronor, i London med högst 2,0u0 kronor och i Hamburg med

högst 1,600 kronor, samtliga belopp att utgå enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa;

11. att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för det

sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet, som är avsett att

hållas i Göteborg under år 1918, anvisa på tilläggsstat för år 1918

ett förslagsanslag, högst........................................................................

5,400 [28.]

[29.]

6,000

AbnormunderYisiiingen.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

1. att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslags- [30.]

anslag anvisa:

Transport 760,553

7

Bih> till riktd. prof. 1918. 1 snml. 2 käft. (Nr 2).

opaginerad Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:t* nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstat en för år HUS.

Transport

drift högst..............................................................

till tackande av under år 1916 uppkommen brist i staten för institutet

och förskolan för blinda A Tomteboda,

deist högst.........................................................

att etter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till täckande av

sådan brist i siaten för omförmälda anstalt, som till följd av stegrade

kostnader för mathållning, beklädnad, värme och lyshållning,

vårdare och tjänstepersonal in. m. uppkommit för år 1917,

dels ock högst............................................................

att etter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av

det ordinarie anslaget till nämnda institut och förskola för år 1918;

''2. att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa:

dels högst................................

till ersättande av det belopp, som statskontoret på grund av Kungl.

Maj:ts beslut den 20 oktober 1917 må hava förskottsvis utbetalt

till täckande av sådan brist i staten för förskolan för blinda i

Växjö, som till följd av stegrade kostnader för mathållning, beklädnad,

värme och lyshållning, vårdare och tjänstepersonal in. ra.

uppkommit för år 1917,

dels ock högst

> O ---.......-----........----.......---........--------....--------...

att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av

det ordinarie anslaget till förskolan för är 1918;

3. att till täckande av den brist, som uppkommit i 1917

års stat för den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa in. H., ävensom

för täckande av motsedd brist i 1918 års stat för samma anstalt

anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst....

Extra

anslag

Kronor

760,553

16,420

35,000

$5,000

5,000

5,000

49,500

Den tekniskt! undervisningen.

Kungl. Mnj:t föreslår riksdagen

1. att till förstärkning av det för tekniska högskolan på

extra stat för år 1918 beviljade anslaget å 40,Om) kronor till diverse

utgifter för bränsle, hushållning in. in. anvisa på tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag, högst ........................................ 100,000.

Transport 1,006,473

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr S, om tilläggastat till rikastaten för år 1918. 51

Extra

anslag

Kronor

Transport l,000,473

2. att till stipendier åt lärare vid tekniska högskolan för [34.]

utrikes studieresor under pågående nybyggnad för fackskolan för

kemisk teknologi anvisa på tillilggsstat för år 1918 ett. reservationsanslag

av ........................................................................................ 1,800

3. att till tackande av under år 1916 uppkommen brist i [35.]

staten för tekniska elementarskolan i Örebro anvisa på tillilggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag, hög-t ................................................ 1,765

4. att till tackande av under aren 1917 och 1918 beriiknad [36.]

brist i de för tekniska elementarskolan i Örebro för nå inrida år

galande stater anvisa på tillilggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst......... 4,525

Understöd itt vetenskap in. in.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

1. att dels till ökande av det såsom understöd åt docenten [37.]

Herman Lundborg till utförande av rasbiologiska undersökningar

på extra stat för ar 1918 anvisade anslaget a högst 6,000 kronor

bevilja för samma år ett belopp av 3,500 kronor, därav 1,500

kronor till avlönande av biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar

in. in.;

ock för ändamålet anvisa på tillilggsstat för år 1918

ett förslagsanslag, högst ...................................................................... 3,500

2. att till förstäikandi* av det under riksstateris åttonde 38.j

huvudtitel uppförda reservationsan-laget till resestipendier samt

läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande anvisa pa tilläggsstat

för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av högst .......— 25,000

Diverse.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

1. att till beredande, i enlighet med de i statsrådspro-okollet [39.]

över finansäre den den 14 januari 1918 angivna grunderna, av

extra lönetillägg för år 1918 åt eu del tjänstemän och In tjänte i

vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och kårer anvisa

på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av_5,000

Transport 1,048,063

opaginerad Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport

140.] 2. att, i avbidan på proposition angående löneförbättring åt

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, beräkna

för ändamålet under åttonde huvudtiteln på tilläggsstat för

år 1918 ett förslagsanslag, högst . . .

[41.] 3. att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens

tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln beräkna på tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag av...............................................

[42.] 4. att för bestridande av kostnader för kommittéer och ut
redningar

genom sakkunniga anvisa på tilläggsstat för år 1918

ett förslagsanslag av ....................................................

[43.] 5. att till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till

extra utgifter anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst........................................

[44.] 6. att dels till täckande av vissa under punkten angivna,

utav statskontoret till ersättande anmälda förskott anvisa på tillläggsstat

för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av högst....

dels och därutöver till täckande av ytterligare förskotts utgifter

under år 1917 beräkna å 1918 års tilläggsstat såsom förslagsanslag

ett belopp av högst .....................................................................

Extra

anslag

K ren or

1,048,063

80,000

4,900,000

180,000

9,000

300,260

50,077

Summa 6,567,400

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tillåggsstat till rikastaten för år 1918. 53

Nionde huvudtiteln,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

A. Lanthushållningen.

1. Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet under år 1913 å tilläggsstat för samma år

anvisa ett reservationsanslag av............................................................

2. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

dels medgiva, att under år 1918 må till lantbruksingenjörer

och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiater,

vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning,

för den tid förordnandet varar, utöver krigstidstillägg på grund

av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund

av inkomster för arbete enligt taxa, beräknade för en var befattningshavare

till 2,600 kronor för år räknat;

dels förklara, att beträdande tillskott, som nu nämnts, de

angående krigstidstillägg för innevarande år gällande bestämmelser

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för

Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara

erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser, med iakttagande

dels att såsom dylikt tillskott icke må utgå grundanslag å

200 kronor, dels ock att krigstidstillägg och tillskott därtill icke

må tillhopa överstiga det för krigstidstillägg medgivna högsta

belopp; ___■

Kitra

anslag

Kronor

40,000

Transport 40,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport

dels ock för nu angivna Ändamål såsom tillskott till krigstidstillägg

för lantbruksingenjörer å tilläggsstat för år 11)18 anvisa

ett förslagsanslag av ..................

3. Separation å en byggnad vid hovbeslagskolan vid Alnarp.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för reparation å en byggnad vid hovbeslagsskolan vid Alnarp

å tilläggsstat för år 11)18 anvisa ett förslagsanslag, högst....

4. Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ultuna expensanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för täckande av uppkommen brist å 1917 års expensanslag

för lantbruksinstitutet vid Ultuna å tilläggsstat för innevarande

år anvisa ett förslagsanslag, högst...................

5. Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp

expensanslag.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för täckande av uppkommen b: ist å 1917 års expensanslag

för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsans lag-, hö^st

t1 o7 O ....................................

6. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att såsom ökat statsbidrag för läroåret den 1 november 1917

—den 31 oktober 1918 till''trädgårdsskolan vid Adelsnäs å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, hö^st

O O'' ö -------------------- 7

7. Vandringsrättare.

Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att såsom ytterligare bidrag till anställande av vandringsrättare

å tilläggsstat för år 1918 atr av Kungl. .Maj:t i mån av behov

användas anvisa ett reservationsanslag av

Transport

Extra

anslag

. Kronor

40.000

21.000

1,400

10,000

11,600

2,000

3,000

89,000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majita nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till nksataten för år 1918. 55

Transport

8. Förstärkning av anslaget till hästavelns förbättrande m. m.

Kung], Maj:t föreslår riksdagen

att för tackande av ett av Kungl. Maj:t den 28 september

1917 anvisat förskott å 30,000 kronor för hingstinköp samt till

förstärkning med 193,000 kronor av den till stuteriöverstyrelsens

förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget till hästavelns

förbättrande anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst............................................................................................

Extra

anslag

Kronor

89,000

[8.1

223,000

9. Förstärkning av allmänna avdikningsanslaget.

Kungl. Majrt föreslår riksdagen

att till förstärkning av allmänna avdikningsanslaget anvisa

å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst ..................... 200,000

10. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å till- [10.]

läggsstat för år 1918, att i mån av behov användas,, anvisa ett

reservationsanslag av ............................................................................ 150,000

11. Ökade reskostnader för torvingenjörer och torvassistenter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av ökade reskostnader för statens torv- [11.]

ingenjörer och torvassistent å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag, högst ............................................................................ 6,000

12. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för ökade kostnader för dels en förrådsstatistisk under- [12.]

sökning medelst linjeinv enterinjr av torvtillgångarna i Götaland

och Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom

samma område, en rekognoscering av mossmarkcnwnärmast trafiklederna,

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 18,000

Transport 686,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kung!. Majds nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport

13. Utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar.

13. ] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för utdikning

av staten tillhöiiga britnntorvmossar, som Kungl. Majrt må

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat

för innevarande år beräkna ett reservationsanslag av.

O .......*

B. Fiskeri väsen det.

1. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare.

14. ] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och

hållande av föredrag i navigation in. in. för bohuslänska fiskare,

under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst

575 kronor, å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av................................................................. 2 3

2. Försäkring av fartyget Skagerak.

15. ] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av ökade kostnader för försäkring av fartyget

Skagerak å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst.......................................................................................................

3. Fiskehamnar.

ltj.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av

fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar å tilläggsstat för år

1918 anvisa ett reservationsanslag av ..........................................

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott

meddela, användas för ifrågavarande ändamål under villkor om

kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna

än även av det område i land, som med hänsyn till den rörelse,

som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det

gemensamma behovet.

Extra

anslag

Kronor

686,000

300,000

775

9,200

400,000

Transport 1,395,975

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits nåd. prop. nr 2, om tilliiggmtat till rik ».it åt en för år 1918. 57

Extra

anslag

Kronor

Transport 1,395,975

C. Skogsväsendet.

1. Diverse behov vid skogshögskolan.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för vissa i statsrådsprotokollet amrivna behov för år 1918 [17.J

vid skogshögskolan å tillåggsstat för innevarande år anvisa ett

reservationsanslag av............................................................................ 28,500

2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för vissa i statsrådsprotokollet angivna behov för år 1918 [18.]

vid statens skogsförsöksanstalt å tilläggsstat för innevarande år

anvisa ett reservationsanslag av............................................................ 18,750

3. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för specialundersökningar rörande de norrländska skogar- [19.]

nas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916

för riksdagen framlagda plan å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av....................................................................... 4,600

4. Fortsättning sskolan vid Kloten.

Kungl. Mnj:t föreslår riksdagen

att till fortsättningsskolan vid Kloten å tilläggsstat för år [20.]

1918 anvisa ett förslagsanslag, högst ............................ .................. 2,100

5. Släckning av skogseld.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till kostnader för släckning av skogseld å tilläggsstat för [21.]

ir 1918 anvisa ett förslagsanslag av.................................................... 50.000

Transport 1,499,925

8

Bih. till ritsd. prot. 1918. 1 tomt. 2 käft. (AV 2).

opaginerad Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj: ta nåd. prop. nr 2, om till äggsstat till riksstaten för år 1918.

D. Lantni äter i väsendet.

Transport

1. Tillskott till krigstidstillägg m. m. för vissa lantmätare.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

dels medgiva, att under År 1018 må till distriktslantmätare

och extra lantmätare ävensom till lantmäteriauskultanter med arvode,

utöver krigsi i dst i Hägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel

utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt

gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare till 4,000

kronor, för extra lantmätare till 3,200 kronor och för lantmäteriauskultant

till 2,400 kronor, allt för år räknat;

ileks1 medgiva, att till 14 lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjuta

arvode, må efter lantmåteristyrelsens beprövande utgå tillskott

av statsmedel på grund av inkomster enligt lantmäteritaxan,

beräknade till 2,400 kronor för år räknat;

dels förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående

krigstidstillägg för innevarande år gällande bestämmelser

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl.

Maj .t att meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga

för tillämpning av dessa bestämmelser, med iakttagande

dels att såsom dylikt tillskott icke må utgå grundanslag å 200

kronor till sådan befattningshavare, vilken på grund av lön eller

arvode åtnjuter krigstidstillägg, dels ock att krigstidstillägg och

tillskott därtill icke må tillhopa överstiga det för krigstidstillägg

medgivna högsta belopp;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med tillämpning

i den mån sa ske karl av de angående krigstidstillägg för år 1018

gällande grunder, för samma år medgiva tillskott av statsmedel

jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionsluntmätare.

som fortfarande uiö\a praktisk vaksamhet;

<l'' ls ock för nu angivna ändamål såsom tillskott till krigstidstillägg

in. in. för vissa lantmätare å tillä,ggsstat för år 1018 anvisa

ett förslagsanslag av ....................................................................

2. Lautmäteriundervisningen.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till lantmäteriuridervisningens ordnande och bedrivande

å tilläggsstat för år 1018 anvisa ett reservationsanslag av............

Transport

Extra.

anulag;

Kronär

1,499,925

250,000

16,000

1,765,925

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mujits nåd. prop. nr 2, om tilliiggnstat till rikxstuttn för ar 1918. 59

Extra

anxlag

Krouor

Transport 1,765,925

E. Rikets allmänna kartverk.

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för diverse [24.]

behov vid rikets allmänna kartverk, som Kungl. Mnj:t må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för år

1918 beräkna ett reservationsanslag av ............................................ 40,000

V. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

1. Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m.

Kungl. Maj t föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av....................

2. Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottene

län.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för anordn mde genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg av en praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i

nordligaste delen av dämtlands län och i \ ästerbottens län, förnämligast

för utredning av dervarande malmförekomster, a tilll&go-sstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av ....................

Do

3. Ökade ^kostnader m. m. vid hydrografiska byrån.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av ökade reskostnader in. m. för befattningshavare

vid hydrografiska byrån å tilläggsstat för år 1 it 18

anvisa ett. förslagsanslag, högst.................................................-..........

[25.]

12,700

[26.]

14,000

[27.]

5,000

4. Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att. till utförande av nn teoiologiska observationer å Pårtetjåkko

& tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av____3,500

Transport 1,841,125

[28.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj-.ta nåd. ■grop. nr 2, om tilläggsstat till riksslaten för år 1918.

likt

anslag

Kranar

Transport 1,841,12$

O. Veterinärväsendet.

1. Diverse behov vid veterinärhögskolan.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

[29.] att för diverse behov vid veterinärhögskolan å tilläggsstat för

4r 1918 anvisa ett reservationsanslag av............................................ 65,000

2. Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[30.] att för diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av ... 25,700

H. Diverse.

1. Inventering av odlingsjord & kronomarker i Norrland och

Dalarna.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[31,1 att för inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland

och Dalarna å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsan
®lao

av.................................................................................................... 90,000

2. Kolonisation & vissa kronoparker.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

[82.] att i avbidan på den proposition angAende åtgärder för kolo
nisation

å vissa kronoparker, som Kungl. Maj:t inå komma att

avlåta till riksdagen, å tilläggsstat för år 1918 beräkna för detta

ändamål ett reservationsanslag av.................................................... 150,000

; i. 3. ^Åtgärder i prisreglerande syfte.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

183.] att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1918

till åtgärder i prisreglerande syfte, som Kungl. Magt må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för sagda

år beräkna ett förslagsanslag av ................................... 90,000,00#

Transport 92,171,82$

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918. 61

Extra

anslag

Kronor

Transport 92,171,825

4. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1918 [34.]

till beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor,

som Kungl. Magt må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å tilläggsstat för sagda år beräkna ett förslagsanslag av 18,000,000

5. Åtgärder för höjande av jordbrukets produktion.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till åtgärder för höjande av jordbrukets produktion å till- [35.]

Iftgg83tat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av ........................ 5,000,000

6. Täckande av vissa förskott.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till täckande av vissa av statskontorets förskottsvis be- [36.]

stridda utgifter anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst..................................................................................................... 507,775

7. Täckande av vissa förskott under november och december månader

under år 1917.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till täckande av vissa förskott under november och december [37.]

månader år 1917 å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag,

högst............................................................................................ 90,000

8. Förstärkning av förslagsanslaget till rese- och traktamentspe

ilningar.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till rese- [38.]

och traktamentspeuningar å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag, högst ............................................................................ 300,000

Transport 116,069,600

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikustaten för år 1918.

Extra

anslag

Kronor

Transport 116,069,600

9. Kostnader för kommittéer m. m.

Kung]. Magt föreslår riksdagen

[89.] att till kostnader för kommittéer, kommissioner och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av................................................................................................ 150,000

10. Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[40.J att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000

11. Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

[41.] att i avbidan på den proposition angående löneförbättring åt

vissa vaktmästare och med <lem jämförliga befattningshavare, som

Kungl. Maj:t må komma att avläta till riksdagen, för detta ändamål

å tilläggsstat för är 1918 beräkna ett förslagsanslag, hög>t.... 18,1)00

12. Extra lönetillägg.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

[42.] att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag angivna grunder av extra lönetillägg

för År I9lb åt eu del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet

lydande stater å* til läggss ta t för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp av ........................................... ................. 1,000

13. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Kungl. Magt föreslår riksdagen

[43.] att i avbidan på den proposition angående beredande för år

; 1918 av krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare i

statens tjänst, som kan komma att föreläggas riksdagen, å tilläggsstat

för sagda år beräkna ett förslagsanslag av................................ 1,100,000

117,848,600

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillciggsstut till riksnäten för år 1918. 63

Tionde huvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- ocli indragningsstaterna.

Extra

anslag

A. Det civila pensionsväsendet. kronor

1. Krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst.

Kungl. Maj:t föreslår riks ''agen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel för

ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till beredande av

krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst — avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena

krigsmanshus understödstaiiire därunder icke inbegripna — å

tillflggsstat för år It) 18 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 3,600,000

2. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel för

ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till beredande av

krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst å tilläggsstat för år 1918 såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av ..........................................-..... 1,600,000 3

3. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avbidan pa proposition angående krigstidstillägg för år

1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare t präster-_

Transport 5,200,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggs stat till riksstaten för år 1918.

Extra

anslag

kronär

Transport 5,200,000

skåpets änke- och pupillkassa beräkna för ändamålet under tionde

huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett

belopp av............................................................................................... 300,000

4. Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folkoch

småskolor m. fl.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

• att i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg för år

1918 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor

med flera undervisningsanstalter beräkna för ändamålet

under tionde huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 såsom törslagsanslag

ett belopp av .................................................................... 1,000,000

0. Krigstidstillägg åt pension sberättigade änkor och barn efter

delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i avbidan på proposition angående krigstidstillägg för år

1918 åt änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och

pupillkassa beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln på

tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av............ . 145,000

B. Det militära pensionsväsendet.;

1. Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till förstärkande av det i 1918 års stat uppförda ordinarie

anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.................... 2,000

Transport 6,617,000

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för ur 1918. 65

Extra

anslag

Kronor

Transport 6,647,000

2. Krigstidstillägg under år 1918 åt pensionerade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel

för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till beredande

av krigstidstillägg under år 1918 åt pensionerade båtsmän och

marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare

å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 700,000

Summan av de av Kungl. Maj:t sålunda å tilläggstaten för

är 1918 under tionde huvudtiteln föreslagna anslag uppgår till.... 7,347,000

Bill. till riksd. prat. 1918. 1 saml. 2 käft. (AV 2).

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om 1018 års tillåggsstat.

Oförutsedda utgifter.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för bestridande av oförutsedda utgifter å tilläggsstat

för år 1918 vid sidan av huvudtitlarna uppföra ett förslagsanslag

till belopp av............................................................ kronor 500,000

att stå till Kungl. Maj:ts disposition under av chefen för

finansdepartementet angivna villkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksataten för år 1918.

<>7

Utgifter för kapitalökning.

I avseende å utgifterna för kapitalökning föreslår Kungl.

bilagda statsrådsprotokoll*) riksdagen:

Statens affärsverksamhet.

A. Postverket.

att för inköp av inventarier för postverkets behov

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av........................................................................................... kronor

att till täckande av brist, som uppkommit å av

riksdagen anvisade anslag till uppförande å den postverket

tillhöriga tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter

i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler

för telegrafverkets behov, på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av...- »

att för fortsättande av uppförandet å den kronan

tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare municipalsamhälle

av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler

för telegrafverkets behov, på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ............ »

att för fortsättande av uppförandet å det för postverkets

räkning inköpta område om 5,583,i kvadratmeter

av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote av

ett centralposthus på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att

utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av.................... »

att för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden

å den postverket tillhöriga fastigheten nr 285 b och nr

286 i kvarteret Kristina i Ystad på tilläggsstat för år

1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av.................................................................................... »

Transport kronor

*) Se Bil. till propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1918

kapitalökning».

Maj:t enligt

175,000

55,000

175,000

500,000

__100,000

‘ 1,005,000

: »Utgifter för

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kung!. Maj ds nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för

Transport kronor

B. Telegrafverket.

att för fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av.........

C. Statens järnvägar.

att för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Fatbursholmen

i Stockholm på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av............ »

att för utförande av en provisorisk utbyggnad av

Falkenbergs station på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ............

att för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på

tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av....................................................

att för fullföljande av arbetena med anläggning

av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande

arbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ............ »

att för fullföljande av arbetena med utvidgning av

Västanfors station på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av............

att för fullföljande av arbetena med utvidgning av

Ockelbo station in. in. på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ............ »

. att för anordnande av nya stationer och mötesplatser

på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av ................................ »

att för utförande av spåranordningar i anslutning

till förefintliga spårsystem på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av .... »

att för utförande av speciella anläggningar å bangårdar

på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av ................................ »

Transport kronor

år 1918.

1,005,000

15,000,000

341,500

190.000

175.000

300.000

40.000

60.000

300,000

1,000,000

39,700

18,451,200

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5!)

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport kronor 18,451,200

att för fullbordande av arbetet med utläggning av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna

jämte därmed sammanhörande anläggningar å tilläggsstat

för år 1918 beräkna, att utgå av lånemedel, ett

reservationsanslag av.......................................... .........-.....

att för fortsättande av arbetena med anläggande av

ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg

till Laxå på tiliäggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av ..............................

att för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen

Laxå— Charlottenberg, varför kostnaden av anslagsmedel

beräknats uppgå till 900,000 kronor, på tilläggsstat för

år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av................................................................................

att för fortsättande av arbetet med uppförande av

plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken på tilläggsstat

för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av........................................................-.......

att för fortsättande av arbetet med uppförandet av

en ny lokomotivstation vid Örebro på tilläggsstat för

år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av......................................................-...............-.........

att för påbörjande av arbetet med uppförandet av

en ny lokomotivstation vid Järna på tilläggsstat för år

1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av------------------------------------------------------------------------------------

att för nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens

behov vid Krylbo på tilläggsstat för

år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av...................................................-............................

att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1918

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

att för anläggande av telegraf- och sektionstelefonledningar

samt för utförande av kabelarbeten på tillläggsstat

för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av ....................................................

att för utförande av växel- och signalsäkerhetsan
-

[16.]

1,600,000

[17.]

500,000

[18.]

200,000

[19.]

88,000

[20.]

75,000

[21.]

50,000

[22.]

85,000

[23.]

2,000,000

[24.]

200,000

[25.]

Transport kronor 23,249,200

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport kronor

läggningar på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av............................ »

[26.] att för utförande av vissa arbeten å bandelen Kris
tinehamn—Mora

för ökande av dess trafikkapacitet på

tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av .................................................... »

[27.] att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att

utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av.................... »

[28.] att till täckande av brist, som uppkommit å vissa

till utförande av nya byggnader och anläggningar vid

statens trafikerade järnvägar beviljade anslag, på tillläggsstat

för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av .................................................... »

[29.] att till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön

och Gällivare på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av .................... »

[30.] att för fortsättande av arbetena å statsbanan

Forsmo—Hoting på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att

utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ................ »

[31.] att för inköp av mark, som erfordras för utvidg
ning

av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar,

på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att

utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av.................... »

[32.] att för ökat förlag vid statens järnvägar på tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst............ »

23,249,200

500.000

300.000

250.000

1,400,000

2,000,000

500.000

400.000

11,000,000

[33.]

[34.]

[35.]

D. Statens vatten falls verk.

att för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg å tilläggsstat för år 1918 bevilja, att

utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av.................... » 700,000

att för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation

vid Lilla Edet på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av............ » 700,000

att för fortsättande av andra utbyggnaden av Por
Transport

kronor 40,999,200

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1018. 71

Transport kronor

ius kraftstation på tillåggsstat för år 1918 anvisa, att

utgå av lånemedel, ett'' reservationsanslag av.............. »

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

komma att avlåtas, till utförande av anläggningar för

ytterligare kraftuttagning i Lule älv på tillåggsstat för

år 1918 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av_________________________________ ________

att för ökning av förlagskapitalet för anskaffande

av bränsle för Västerås’ ångkraftstation på tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av.................... »

att till inköp av vattenfall och fastigheter samt

utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder

kunna erfordras för ändamålsenlig utveckling av

statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet

kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av ......-.........................

att för utförande av distributionsanläggningar och

därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk

på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av ..................................-..... »

att av det till inventarier för statens vattenfallsverk

beviljade anslaget å 700,000 kronor på tilläggsstat

för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa återstående

beloppet ----------------------------------------------------------------------—.......

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

komma att avlåtas, för inköp för statens vattenfallsverks

räkning av tomterna nr 1, 2, 3 och 9 i kvarteret

Björnen i Stockholm ävensom för utförande å nämnda

fastigheter av vissa byggnadsarbeten på tilläggsstat för

år 1918 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

å ..............................................................................

40,999,200

500,000

[36.]

500.000

[37.]

250.000

[38.]

2,500,000

[39.]

2,000,000

[40.]

300,000

[41.]

1,650,000

E. Statens domäners fond.

att till anordnande av bostadslägenheter åt jägmästare

i vissa revir i Norrland i huvudsaklig överens-_

Transport kronor 48,699,200

[42.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

72 Kungl. May.ts nåd. prop. nr 2, om tillägg sstat till riksstaten för

Transport kronor

#

stämmelse med domänstyrelsens förslag den 21 september

1917 såsom kapitalökning för statens domäners fond

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av............................................................................................ »

Statens utlåningsfonder.

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.

att för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby på tilläggsstat för år 1918 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av............ »

2. Torvindustrilånefonden.

att, i avbidan på den proposition angående anslag

till kapitalökning för år 1918 till fonden för torvindustriens

befrämjande, som Kungl. Maj:t må komma att

avlåta till riksdagen, för detta ändamål på tilläggsstat

för år 1918 beräkna ett reservationsanslag, att utgå av

lånemedel, av........................................................................ »

3. Lånefonden för landsbygdens elektrifiering.

att, i avbidan på den proposition angående inrättande

av en lånefond för landsbygdens elektrifiering,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,

såsom kapitalökning för denna fond på tilläggsstat för

år 1918 beräkna ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av............................................................................... »

Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

att på tilläggsstat för år 1918 till återbetalning av

tillfälliga lånemedel anvisa ett belopp av________________________ »

Transport kronor

i- 1918.

48,699,200

170,000

200,000

2,000,000

1,000,000

162,648,300

214,717,500

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918. 73

Transport kronor 214,717,500

Förlag till statsverket.

A. Hov- och slottsstaterna.

att för ersättande av nedannämnda av statskontoret

utbetalade förskott på tilläggsstat för år 1918 såsom

förslagsanslag, högst, att utgå av tillfälliga lånemedel,

anvisa följande belopp, nämligen till ersättande av förskott
a)

enligt nådigt brev den 12 april 1907 till dåvarande

kronprinsen ............................................................

b) till bestridande av kostnaderna för uppförande

av ny byggnad å egendomen nr 3 i kvarteret Europa

inom Nikolai församling i Stockholm................................

c) till bestridande av kostnaderna för inrättande

av eu ny tvättinrättning för hovhållningens räkning.....

[47.]

550.000

470.000

137.000

B. Lantförsvarsdepartementet

att för täckande av förskjuta kostnader för uppförande

av nytt kasernetablissemang för Livgardet till

häst på tilläggsstat för år 1918 anvisa, i jämnt krontal,

ett förslagsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel, av

högst ....................................................................................

att för täckande av förskjutna kostnader för förvärvande

av mark m. m. för Järva fältet på tilläggsstat

för år 1918 anvisa, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett

förslagsanslag av högst.....................................;..................

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående täckande av vissa förskott, tillsvidare

på tilläggsstat för år 1918 beräkna, att utgå av

tillfälliga lånemedel, ett belopp av....................................

[48.]

1,586,730

[49.]

3,950,000

[50.]

39,825,670

C. Jordbruksdepartementet

att för täckande av förskjutna kostnader för nybyggnader

för veterinärhögskolan och skogshögskolan

Transport kronor 261,236,900

10

[ÖL]

Bih. till riksd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (AV 2).

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Transport kronor

m. m. såsom utgift för kapitalökning på tilläggsstat för

år 1918 anvisa, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett förslagsanslag,

högst ................................................................ »

{Rörelsekapital för kristidskommissioner.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

bliva riksdagen förelagd, för bränslekommissionens vedanskaffning

för år 1918 på samma års tilläggsstat såsom

reservationsanslag beräkna, att utgå av tillfälliga lånemedel,

ett belopp av............................................................ »

att, i avbidan på den proposition angående rörelsekapital

för folkhushållningskommissionen, som Kungl.

Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål på tilläggsstat för år 1918 såsom utgift för kapitalökning

beräkna, att utgå av tillfälliga lånemedel,

ett reservationsanslag av .................................................... »

Summa kronor

Slutsumman av utgifterna för kapitalökning å tillläggsstaten

till riksstaten för år 1918 skulle således uppgå

till....................................................................................kronor

därav 48,869,200 kronor belöpa sig på statens

affärsverksamhet och 3,200,000 kronor på statens utlåningsfonder,

varjämte 162,648,300 kronor äro avsedda

för återbetalning av tillfälliga låiiemedel samt 47,194,300

kronor äro ämnade att utgöra förlag till statsverket och

175,000,000 kronor att användas såsom rörelsekapital

för kristidskommissioner.

De

lunda:

tilläggsstat till

riksstaten för år 1918 äskade ans!

261,236,900

674,900

100,000,000

75,000,000

436,911,800

436,911,800,

,g utgöra så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung), Maj:ta nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

-

Extra

1

anslag

Kronor

Kungl. slottsstaten.

1

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott, förslagsanslag,

75,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Kättaskipningen.

1

Bidrag till domsagornas förvaltning, förslagsanslag, högst

24,000

B. Fångvården.

1

Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i Växjö, re-

servationsanslag _

96,000

2

Inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder vid vissa

fångvårdsanstalter, reservationsanslaa

59,900

155,900

C. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

1

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

1

Komplettering av köksinredningen, reservationsanslag

10,000

2

Ändrings- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag

235,000

3

Inventarier m. m., reservationsanslaa

265,000

* 510,000

D. Diverse.

1

Extra lönetillägg, förslagsanslag__......

2,500

2

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslaqsanslaq, högst

13,300

3

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag __ ..

1,700,000

4

Statistik över riksdags- och landstingsmannaval, förslagsanslag...

7,000

5

Fastighetsregister för städer och vissa andra samhällen, reserva-

tionsanslag____

so noo

G

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-

slagsanslag........

i go non

7

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter,

förslagsanslag, högst

4,500

8

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst

213^800

9

läckande av vissa ännu ej anmälda förskott, förslagsanslag, högst

260,000

2,411,100

Summa

................|

3,101,000

s. 77 Kontrollera mot PDF

1

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

1

2

Kungl. May.ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

77

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

A. Departementet.

Provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter m. m., förslagsanslag,

högst_________________________________________________________

B. Sveriges representation i utlandet.

Avlöningstillägg åt ministern i Washington för tiden 1 april—31

december 1918, förslagsanslag, högst.................................

Avlöningar åt en minister och eu legationssekreterare i Hälsingfors

för tiden 1 mars—31 december 1918, förslagsanslag, högst

Avlöningstillägg åt ministern i Buenos Aires för tiden 1 april—31

december 1918, förslagsanslag, högst ...............................

Avlöning åt en t. f. minister hos schweiziska edsförbundet, förslagsanslag,

högst_________________________________________________________

Avlöning åt en andre legationssekreterare vid beskickningen i

London, förslagsanslag, högst..........................................

Avlöning åt eu t. f. legationssekreterare vid beskickningen i Bern,

förslagsanslag, högst ...................................................

Avlöning åt en tredje kanslist vid generalkonsulatet i London,

förslagsanslag, högst ...................................................

Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän, förslagsanslag

................................................................

Diplomat- och konsulsaspiranter, reservationsanslag...................

Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom arvoden

och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt

i Paris och Haag, förslagsanslag ....................................

Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i Petrograd

O. D. K. Lundberg, förslagsanslag, högst...........................

Personligt lönetillägg åt andre kanslisten vid generalkonsulatet i London

O. A. Hedman, förslagsanslag, högst...........................

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, förslagsanslag,

högst ........................................................................

C. Internationella byråer m. m.

Riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag, högst......

Svenska röda korsets hjälpkommittés byrå i Stockholm, förslagsanslag,

högst...............................................................

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1,000

11,250

33,584

6,750

24,000

10,000

6,000

4,500

!

30.000

20.000

18,200

3,000

3,000

6,750

177,034

5,000

200,000

205,000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillåggsstat till rikastaten för är 1918.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

D. Diverse.

1

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag......

170,000

2

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst

3,000

3

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.,

förslagsanslag................................

150,000

4

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst____

265,061

5

Täckande av vissa förskott under november och december måna-

der 1917, förslag sanslag, högst____________________

10,005

598,066

Summa

.................. | 981,100

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1018. 79

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

''

1

övergångsstat, förslagsanslag, högst.....................................

1,200

B. Generalitet, staberna m. m.

1

Utbildning av generalstabens aspiranter, förslagsanslag ............

10,000

C. Avlöning och rekrytering (truppförbanden),

arvoden m. m.

1

Extra lönetillägg, förslagsanslag......................................—

205

:

D. Intendenturen m. m.

1

Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag .........

72,000

2

Central beklädnadsverkstad för armén, reservationsanslag .........

325,000

397,000

E. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.

1

Höjning av dagtraktamentena, förslagsanslag ........................

200,000

F. Artilleribehov.

1

Täckande av förskjutna engångskostnader för vissa artilleribehov,

förslagsanslag, högst ...................................................

2,300,000

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

G. Fortifikationsbehov.

1

Kostnader för mindre byggnaders uppförande eller ombyggande,

reservationsanslag...................

100,000

2

Flygtillägg, förslagsanslag ...............................

100,000

3

Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötes-

fält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar

och materiel, förslagsanslag, högst....................

594,600

4

Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition

in. m. i Skövde, reservationsanslag __________________

103,000

5

Nytt exercishus vid Dalregementet, reservationsanslag

85,000

6

Arbetarbostäder vid Åkers krutbruk, reservationsanslag

215,000

7

Ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon, reserva-

tionscinslaq......

355,000

8

Merkostnader för anordnande av värmeledning m. m. i general-

stabens byggnad, reservationsanslag ..........

48,600

9

Vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm, reserva-

tionsanslaq..............

91,025

1,692,225

H. Sjukvård.

1

Tandvård vid vissa truppförband, förslagsanslag, högst

8,500

2

Sanatorievård åt personal vid armén, förslagsanslag...

75,000

3

Förstärkning av reservationsanslaget till arméns sjuk- och veteri-

närvård samt hovbeslag in. m., förslagsanslag, högst

197,650

281,150

I. Remontering och hästlega.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till remontering m. m., för-

slagsanslag, högst.....................

445,702

2

Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén, förslags-

•

anslag ..................

10,000

3

Förstärkning av reservationsanslaget till lega av hästar för trupp-

förbandens övningar, förslagsanslag, högst......

600,000

1,055,702

J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

1

Neutralitetskostnader under år 1918, förslagsanslag, högst

18,365,000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918. 81

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

K. Diverse.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslags-

anslag, högst_______________________________________________________________

50,000

2

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-

slagsanslag...............................................................

200,000

3

Täckande av förskjutna kommittékostnader, förslagsanslag, högst...

117,645

4

Täckande av brister i vissa reservationsanslag, förslagsanslag,

högst ........................................................................

1,415,193

5

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst.....................

6,171,280

6

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl. ___________________________

8,000

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret, förslags-

anslag .....................................................................

3,850,000

8

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.....................

12,930,000

24,742,118

Summa

49,044,600

Bih. till rikad. prot. 1918, 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillägg astat till riksstaten för dr 1918.

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Sjöförsvarsdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1. Marinen.

A. Flottan.

Avlöning, ersättningar m. in.

1

Extra lönetillägg, förslagsanslag.......

500

Intendenturen.

2

Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekar ernå, förslagsanslag, högst

381,500

Nybyggnad och underhåll.

3

Omformare för kraftcentralen vid flottans varv i Karlskrona, re-

servationsanslag .........................

48,500

4

Elektrisk ytterbelysning vid flottans varv i Karlskrona,

reservationsanslag......... ..............

102,600

5

Utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv i Karls-

krona, reservationsanslag...............

40,000

6

Anläggning å flottans varv i Karlskrona av en laddnings-

station för undervattensbåtars ackumulatorbatterier, re-

servationsanslag .....................

12,000

7

Transportmedel för flottans varv i Karlskrona, reserva-

tionsanslag ................................

30,000

8

Nytt kanonskjul för artilleridepartementet vid flottans varv

i Stockholm m. m., reservationsanslaq .

41,000

9

Arbetarkök vid flottans varv i Stockholm, reservations-

anslag............................

51,500

10

Transportmedel för flottans varv i Stockholm, reserva-

tionsanslag.......................

34,500

11

Örlogsdepå vid Göteborg, reservationsanslag......

60,000

420,100

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om till agga »tat till rikastaten för år 1918. 83

Extra

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

Artilleribehov.'' «

12

Förbättring av projektilutredningen för pansarkryssaren Fylgia, re- servationsanslag ..........................................................

100,000

1

Minväsendet.

i 13

14

15

Minmateriel, reservationsanslag...... 350,000

Kontraminmateriel, reservationsanslag.......... 152,000

Förrådsskjul för minmateriel m. m. vid flottans station i

Stockholm, reservationsanslag_______ 30,000

532,000

1,434,100

B. Kustartilleriet.

Intendenturen.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt kustartil- leriets manskap, förslagsanslag, högst...............................

56,130

Nybyggnad och underhåll.

2

3

4

Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleri- ets byggnader och materiel, förslagsanslag, högst...... 303,000

Revidering och utvidgning av positionskartan över Vax- holms fästning, reservationsanslag........................ 60,000

Vissa elektriska installationer å Kungsholmsfort, reserva- tionsanslag............... 12,000

375,000

Övningar.

5

Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered- skap och övningar, förslagsanslag, högst ...........................

230,000

Artilleribehov.

6

7

ludring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner till luftkano- ner, reservationsanslag ................................... 60,000

Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning

i Vaxholms fästning, reservationsanslag 47,975

107,975

Minväsendet.

8

Ändring av viss minmateriel, reservationsanslag _____________________

30,000

799,105

opaginerad Kontrollera mot PDF

84 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

C. Flottan och kustartilleriet.

1

Vissa byggnadsföretag vid marinen, förslagsanslag

500,000

2

Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet, reservations-

anslag_________________

23 b no

523,500

D. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

1

Neutralitetskostnader under år 1918, förslagsanslag, högst

14,350,000

E. Diverse.

1

Förstärkning av anslaget till extra utgifter, förslagsanslag, högst

30,000

2

Ilyresutgifter för marinens varvsarbetare, förslagsanslag, högst

1,200

3

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-

slagsanslag..........

65,000

4

Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen, förslags-

anslag.....

1,650,000

5

Extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna, för-

slagsanslag...............

fi3 QOO

6

Täckande av vissa förskott, förslaasanslaa

1,300,095

3,110,195

Säger för marinen

20,216,900

2. Marinen och handeln.

1

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst

9,000

2

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag

6,000,000

Säger för marinen och handeln

6,009,000

Summa

26,225,900

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. MajUs nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstatcn för

8 5

Verklig» utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Civildepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Avlöningstillägg till tre befattningshavare i departementet, förslags-

anslag, högst .................. ..................................

3,600

B. Överståttrållarämbetet.

1

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst____________

9,600

C. Landsstaten.

1

Avlöningstillägg åt lappfogdar, förslagsanslag, högst__________________

3,000

D. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1

Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag........................

69,200

.

2

Upprensning av Oxdiupet, reservationsanslag...........................

200,000

269,200

E. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1

Statens farmaceutiska laboratorium, förslagsanslag, högst .........

3,000

2

Förvärv av mark för utvidgning av Växjö hospital, förslagsan-

slag ...........................................

133,425

3

De genom medel ur Konung Oscar lits jubileumsfond inrättade

folksanatorierna, förslagsanslag, högst ..............................

50,000

4

Inköp av radium för svenska cancerföreningens Stockholmsavdel-

nings sjukhem i Stockholm, reservationsanslag.....................

100,000

286,425

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tillåggsstat till rilcsstaten för år 1918.

Extra

Extra

anslag

anslag j

Kronor

Kronor

P. Diverse.

1

Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag

12,000

2

Bidrag till odling av frön för uppdragande av medicinalväxter m. m.,

förslagsanslag, högst

1,500

3

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst

459,375

4

Täckande av vissa ej anmälda förskott, förslöa sanslag, högst

80,000

5

Extra lönetillägg, förslagsanslag

12,000

1

6

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslaasanslaa

4,000*000

7

Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor, förslagsanslag

400,000

8

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst

34,000

9

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-

slagsanslag ...

280,000

10

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter,

förslagsanslag, högst

20,000

5,298,875 !

Summa

5,870,700 ;

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för av 1918.

87

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Extra

j

Extra |

anslag

anslag f

Kronor

Kronor >

A. De centrala ämbetsverken.

Statskontoret:

l

1

Anställande i statskontoret under viss del av år 1918 av ytter*

ligare två kvinnliga biträden m. in., förslagsanslag, högst...

7,350

Kommerskollegium:

2

Förstärkning av arbetskrafterna för den lokala kontrollen å far-

tygs sjövärdighet, förslagsanslaq, högst___________________________

10,000

17,350

B. Bergsbruket.

1

Vissa omkostnader för bergsskolan i Falun jämte därmed förenade

yrkesskolor under år 1917, förslagsanslag, högst._________________

1,200

C. Handel och sjöfart.

1

Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst__________________

15,000

2

Förhöjda understöd till Göteborgs handelsinstitut och Stockholms

handelsgymnasium, förslagsanslag, högst ___________________________

30,000

3

Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst ............

10,000

4

Svenska handelskamrarna i London och i Frankrike m. m., för-

slagsanslag, högst_________________________________________________________

30,000

85,000

D. Skatteomkostnader.

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, förslags-

anslag, högst_______________________________________________________________

2,600

2

Förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen, förslags-

anslag, högst...............................................................

10,000

12,600

E. Kronans publika hus.

i

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

förslagsanslag, högst......................................................

230,000

2

Byggnad för statens provningsanstalt m. m., reservationsanslag ...

195,000

3

Utvidgande av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler, re-

servationsanslag .........................................................

41,342

4

Ändringsarbeten inom länsresidensbyggnaden i Hallands län, re-

servationsanslag .........................................................

38,200

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Utvidgning av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler, re-

servationsanslag ...

14,500

6

Ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott, reserva-

tionsanslag ________

163,000

7

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län,

reserv ationsanslaq_____

4,500

8

Inlösen av det s. k. atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad vid

Karl Xlll:s torg i Stockholm, förslagsanslag, högst

100,857

787,399

F. De kungl. teatrarna.

1

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-

nåd, förslaqsanslaa. högst

39,760

2

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lös-

egendom, förslagsanslag, högst

3,668

3

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad

förvarad lösegendom, för stag sanslag, högst

1,735

45,163

G. Diverse.

1

Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag

80,000

2

Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag

125,000

3

Bidrag till viss utvidgning av svenska stadsförbundets verksamhet,

förslagsanslag, högst ...

8,000

4

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst

944,817

5

Täckande av vissa förskott under november och december månader

1917, förslagsanslag, högst

157,471

6

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag ......

375,000

7

Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslags-

anslag, högst...............

25,000

8

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst

15,100

9

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.....

4,200,000

5,930,388

Summa

...............| 6,879,100

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ta nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918. 89

Verkliga utgifter.

Vill. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet,

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Övergångsstat, förslagsanslag, högst .............

2,400

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

1

Registrering av vissa rättshistoriska källor, förslagsanslag,

högst..

2,400

Bibliotek.

2

Ökade utgifter för uppvärmning av pedagogiska bibliotekets loka-

ler, förslagsanslag, högst..........................

600

Museer.

Nationalmuseet:

3

Ändringsarbeten inom museibyggnaden, reser-

vationsanslag...................................

57,000

4

Reparation av museibyggnadens fasader, reser-

vationsanslag....................................

100,000

157,000

Naturhistoriska riksmuseet:

5

Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen,

förslagsanslag, högst ......................

1,500

6

Täckande av för år 1917 uppkommen brist

i expensanslaget för avdelningarna vid

Frescati, förslagsanslag, högst..............

29,800

7

Förstärkande av expensanslaget för avdelnin-

garna vid Frescati, förslagsanslag, högst

29,800

61,100

8

Nordiska museet, förslagsanslag, högst___________

20,000

9

Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag,

högst...

5,000

243,100

246,100

Bih. till rilcsd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2). 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maf.ts nåd. prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918.

Extra

Extra

anslag

anslag

C. Akademier m. m.

Kronor

Kronor

Vetenskapsakademien.

1

Understöd för utgivande av vetenskapliga skrifter, reservations-

anslag...................................................

15,000

Meteorologiska centralanstalten.

2

1

Inköp av nederbördsmätare och snöskärmar, reservationsanslag ...

1,700

■

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

3

Konserveringsåtgärder beträffande S:t Karins kyrkoruin

i Visby,

reservationsanslag....................................

7,400

24,100 ;

''

D. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Lunds universitet.

1

Tilläggsanslag till inredande av nya lokaler för historiska

m useet,

reservationsanslaa

33,821

Förstärkning av materielanslag till vissa institutioner:

! 2

Anatomisk-histologiska institutionen, reserva-

|

tionsanslag......................................

3,000

3

Fysiologiska institutionen, reservationsanslag

1,500

4

Medicinsk-kemiska institutionen, reservations-

anslag ___________________________:...............

3,000

5

Patologisk-anatomiska institutionen, reserva-

tionsanslag _________________________________

3,500

6

Astronomiska observatoriet, reservationsanslag

1,200

7

Botaniska institutionens systematiska avdel-

ning, reservationsanslag......................

4,400

8

Botaniska institutionens fysiologiska avdelning,

reservationsanslag..............................

1,400

9

Fysiska institutionen, reservationsanslag______

1,500

10

Geologisk-mineralogiska institutionen, reserva-

tionsanslag......................................

1,800

11

Kemiska institutionen, reservationsanslag ...

2,000

12

Zoologiska institutionen, reservationsanslag..

8,000

13

Musikkapellet, reservationsanslag.............

85

14

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst, re-

servationsanslag ..............................

750

15

Institutionen för ärftlighetsforskning, reserva-

tionsanslag .....................................

500

32,635

66,456

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U nåd. prop. nr 2, om tillägg »stat till rikastaten för år 1918. Öl

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Serafim erlasare ttet.

16

Täckande av för år 1916 uppkommen brist i serafimerlasarettets

räkenskaper, förslagsanslag, högst .........................-.........

98,520

Gemensamma universitetsändamål.

17

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag .....................

1,125

Farmaceutisk institutet.

18

Täckande av för år 1916 uppkommen brist i institutets

stat, förslagsanslag, högst ................................. 1,275

19

Täckande av för år 1917 uppkommen brist i institutets

stat, förslagsanslag, högst --------------------------------- 6,000

20

Förstärkning av vissa anslagsposter i institutets stat för

år 1918, förslagsanslag, högst --------------------------- 6,000

13,275

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

21

Täckande av för år 1916 uppkommen brist i allmänna

barnbördshusets stat, förslagsanslag, högst............... 10,307

22

Täckande av för år 1917 uppkommen brist i allmänna

barnbördshuset stat, förslagsanslag, högst--------------- 61,895

72,202

251,578

E. Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet:

1

Lokalhyra, kurs för husmödrar m, m., förslagsanslag,

högst ......................................................... 9,775

Statens läroverk:

2

Lokal åt läroverksöverstyrelsen, förslagsanslag, högst 4,000

Kommunala mellanskolor:

3

Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid kommunala

mellanskolor, förslagsanslag........................ 7,500

21,275

F olkunder visning en.

Folkskolöverstyrelsen:

4

Lokal åt folkskolöverstyrelsen, förslagsanslag, högst 4,000

Folkskoleseminarier:

5

Brist i folkskoleseminariernas stater, förslags-

anslag, högst.................................... 90,000

6

Inredning och möblering av nybyggnaden för

folkskoleseminariet i Lund m. m., reserva-

tionsanslag....................................... 65,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Extra

Extra

anslag

anslag

'' -

Kronor

Kronor

7

Ekonomibyggnad för undervisning i trädgårds-

skötsel vid folkskoleseminariet i Falun m. m.,

reservationsanslag_____________________________ 19,000

8

Alderstillägg åt en lärarinna vid folkskole-

seminariet i Umeå, förslagsanslag, högst 300 474,300

-

Fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och småskolor:

9

Fortbildningskurser i allmänhet, reserva-

tionsanslag............................... 9,400

10

Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, re-

servationsanslag ................... 11,000

11

Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårds-

skötsel, reservationsanslag ....... 4,300

12

Särskilda kurser i simning och livräddning,

reservationsanslag ............. 700 25 400

Folk- och småskolor:

13

Svensk undervisning för svenska barn i ut-

landet, förslagsanslag, högst ________________ 5,400

14

Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet

i Göteborg, förslagsanslag, högst__________ 6,000 44 400

215,100

236,375

F. Abnormundervisningen.

1

Täckande av för år 1916 uppkommen brist i staten för institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst ...

16,420

2

Täckande av för år 1917 uppkommen brist i staten för institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst ...

35,000

3

Förstärkning av ordinarie anslaget till institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda för år 1918, förslagsanslag, högst......

36,000

4

Täckande av för år 1917 uppkommen brist i staten för förskolan

för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst .

5,000

5

Förstärkning av ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö

för år 1918, förslagsanslag, högst..............

5,000

6

Täckande av brist för åren 1917 och 1918 i staten för den med

drottning Sophias stiftelse förenade vårdanstalten, förslagsanslag,

högst ................................

49,500

145,920

G. Den tekniska undervisningen.

1

Ökade medel till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tek-

niska högskolan, förslagsanslag, högst................. , . ...

100,000

2

Resestipendier för lärare vid tekniska högskolan, reservationsan-

slag........................................

1,800

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918. 93

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i Örebro,

förslagsanslag, högst ____________________________________________________

1,765

4

Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i Härnö-

sand, förslagsanslag, högst---------------------------------------------

4,525

108,090 i

H. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

1

Rasbiologiska undersökningar, förslagsanslag, högst__________________

3,500

2

Förstärkande av reservationsanslaget till resestipendier samt läro-

. böckers, tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag,

högst ........................................-.........—------------------

25,000

28,500

I. Diverse.

l

Extra lönetillägg, förslagsanslag..........................................

5,000

2

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst

80,000

3

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag_____________________

4,900,000

4

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-

slagsanslag . ..............__ ......._...... ..............

180,000

5

Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslags-

anslag, högst........................................—-------------------

9,000

6

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst__________________

350,337

5,524,337

Summa

,| 6,567,400

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kung}. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

1

Extra

Extra

anslag

anslag

'' -

Kronor

Kronor

A. Lanthushållningen.

1

Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks-

området, reservationsanslag .........

40.000

2

Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer, förslagsanslag

21,000

3

Reparation å en byggnad vid hovbeslagsskolan vid Alnarp, för-

slagsanslag, högst..................

1,400

4

Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ultuna expensanslag,

förslagsanslag, högst ................

10,000

5

Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp

expensanslag, förslagsanslag, högst ...

11,600

6

Trädgårdsskolan vid Adelsnäs, förslagsanslag, högst

2,000

7

Vandringsrättare, reservationsanslag .....

3,000

8

Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande

m. m., förslagsanslag, högst ......

223,000

9

Förstärkning av allmänna avdikniugsanslaget,/ö>sfa^san*Za<7, högst

200,000

10

Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande, reservationsanslag

150,000

11

Ökade resekostnader för torvingenjörer och torvassistent, förslags-

anslag, högst......

6,000

12

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige, reservationsanslag

18,000

13

Utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar, reservationsanslag

300,000

986,000

B. Fiskeriväsendet.

1

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare, reser-

vationsanslag.. .

775

2

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag, högst

9,200

3

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag

400,000

409,975

C. Skogsväsendet.

1

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag

28,500

2

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reservationsanslag...

18,750

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1018. 95

Extra

Extra

anslag

anslag

''

Kronor

Kronor

3

Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring,

reservationsanslag ......................................................

4,600

4

Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslaq, högst _______________

2,100

5

Släckning av skogseld, förslagsanslag....................................

50,000

103,950

D. Lantmäteriväsendet.

1

Tillskott till krigstidstillägg m. m. för vissa lantmätare, förslagsanslag

250,000

2

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag___________________________

16,000

266,000

•

E. Rikets allmänna kartverk.

■

1

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag...

40,000

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

1

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m., reservations-

anslag ....................................................................

12,700

2

Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län,

reservationsanslaq...

14,000

3

Ökade resekostnader m. m. vid hydrografiska byrån, förslagsanslag,

högst .............:__________________________________________________________

5,000

4

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag ...

3,500

35,200

G. Veterinärväsendet.

1

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservationsanslag:...........

65,000

2

Diverse behov vid statens veterinärhakteriologiska anstalt, reserv a-

tionsanslag ...............................................................

25,700

90,700

H. Diverse.

1

Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland och Dalarna,

resei''vationsanslag__________________________________________________ _______

90,000

2

Kolonisation å vissa kronoparkerreservationsanslag..................

150,000

3

Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag........................

90,000,000

4

Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, för-

slagsanslag ...............................................................

18,000,000

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till nksstaten för år 1918.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Åtgärder för höjande av jordbrukets produktion, förslagsanslag...

5,000,000

6

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst..

507,775

7

Täckande av vissa förskott under november och december måna-

der 1917, förslagsanslag, högst ..............

90,000

8

Förstärkning av förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

förslagsanslag, högst.-______

300,000

9

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-

slaqsanslaq_______

150,000

10

Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslagsan-

slag, högst...............

10,000

11

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst

18,000

12

Extra lönetillägg, förslagsanslag___

1,000

13

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag......

1,100,000

115,416,775

Summa

117,348,600

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918. 97

Verkliga utgifter.

t

X. Tionde huvudtiteln. Pensionsväsendet.

Extra

Extra

.

anslag

anslag

■

Kronor

Kronor

*

A. Civila pensionsväsendet.

1

Krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslags-

anslag ______________________________________________________________________

3,600,000

2

Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befatt-

ningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ________________________

1,600,000

3

Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i prästerskapets änke- och pupillkassa, förslagsanslag____________

300,000

4

Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk- och

småskolor m. fl., förslag sanslag *__________________________________

1,000,000

5

Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter del-

ägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa, förslagsanslag...

145,000

6,645,000

B. Militära pensionsväsendet.

1

Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans pen-

sionskassas gratialfond, förslagsanslag, högst_______________________

2,000

2

Krigstidstillägg åt pensionerade båtsmän m. fl., förslagsanslag...

700.000

702,000

Summa

7,347,000

Bih. till riksd. prof. 1918. 1 samt. 2 häjt. (Nr 2).

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

)

Verkliga utgifter.

XI. Oförutsedda utgifter.

Extra

anslag

Kronor

Oförutsedda utgifter, förslagsanslag_____

500,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U nåd. prop. nr 2, om tilläggsstttt till rikastaten för år 1918.

ili)

Utgifter för kapitalökning.

XII. Statens affärsverksamhet.

•

Att täckas av

Summa

■

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

A. Postverket.

1

2

3

4

5

Inventarier, reservationsanslag ...............................

Nybyggnad i Linköping, reservationsanslag ...............

Nybyggnad i Gällivare, reservationsanslag —............

Nybyggnad i Göteborg, reservationsanslag ...............

Om- och tillbyggnad av posthnsbyggnaden i Ystad, re- sewations anslag....................-........................

55,000

175.000

500.000

100.000

175,000

[

Säger för postverket

830,000

175,000

1,005,000

B. Telegrafverket.

1

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,

reservationsanslag .................................—......

15,000,000

«r

15,000,000

C. Statens järnvägar.

1

Nya byggnader och anläggningar vid statens tratikerade

järnvägar:

Bangårdar:

Stockholms bangårdars ombyggnad, reservationsan- slag ____i........-........................

341,500

2

Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station, re-

190,000

3

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra, reservations- anslag ...................................................

175,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

100 Kungl. May.ts nåd. prop. m* 2, om tillägg sstat till riksstaten för år 1918.

Att täckas av

\

Samma

andra stats-

inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

4

Huvudrangerbangård vid Hallsberg, reservationsan-

slag .......... ''

300,000

5

Utvidgning av Västanfors station, reservationsanslag

40,000

6

Utvidgning av Ockelbo station in. m., reservations-

anslag ...

60,000

7

Nya stationer och mötesplatser, reservationsanslag

300,000

8

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spår-

system, reservationsanslag

1,000,000

9

Speciella anläggningar å bangårdar, reservations-

anslag ............

39,700

Dnbbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

10

Dubbelspår Rönninge—Jama m. m., reservations-

anslag .....

1,600,000

1 11

Dubbelspår Örebro—Hallsberg—Laxå, reservations-

anslag............................

500,000

Större broanläggningar:

i 12

Ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå

—Charlottenberg, reservationsanslag...

200,000

Anläggningar vid huvudverkstäder:

13

Plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken, re-

servationsanslag.......

88,000

i

Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar:

I 14

Ny lokomotivstation vid Örebro, reservationsan-

slag ........

75,000

15

Ny lokomotivstation vid Järna, reservationsanslag..

50,000

16

Nya och förändrade anläggningar för maskinavdel-

ningens behov vid Krylbo, reservationsanslag ...

85,000

17

Husbyggnader, reservationsanslag..........

2,000,000

18

Telegraf- och "sektionstelefonledningar m. m., reserva-

tionsanslag..........

200,000

19

Växel- och signalsäkerhetsanläggningar, reservations-

anslag ................

500,000

20

Ökande av trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn

—Mora, reservationsanslag____

300,000

21

Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten,

reservationsanslag ...

250,000

22

Täckande av brist å vissa till nya byggnader och an-

läggningar vid statens trafikerade järnvägar bevil-

t

jade anslag, reservationsanslag

1,400,000

Nya statsbanebyggnader:

23

Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare, reserva-

tionsanslag ..

2,000,000

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. prop. nr 2, om tillag g salut till rikastaten för år U)1H. 101

Att täckas av

--------- ------i

Summa i

lånemedel

andra ötats- in kom åter

Kronor

Kronor

Kronor

24

Statsbanan Forsmo—Hoting, reservationsanslag_______

500,000

1

25

Markförvärv, reservationsanslag_____________________.._____..

400,000

11,000,000

26

Ökat förlag, förslagsanslag, högst_________________________

Säger för statens järnvägar

12,594,200

11,000.000

23,594,200

D. Statens vattenfallsverk.

Trollhätte kanal verk:

1

Ny farled Vänersborg—Göteborg, reservationsanslag

Trollhätte kronverk:

700,000

2

Kraftstation vid Lilla Edet, reservationsanslag ......

Porjus kraftverk:

700,000

3

Andra utbyggnaden av Porjus kraftstation, reservations-

anslag ......................................................

500,000

4

Anläggningar för ytterligare kraftuttagning i Lule älv,

reservationsanslag ________________________________________

500,000

Älvkarleby kraftverk:

5

ökning av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för

Västerås ångkraftstation, reservationsanslag .........

250,000

6

Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av

nyanläggningar, reservationsanslag-----------------------

2,500,000

7

Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reserva-

tionsanslaq ___________________________________________________

2,000,000

8

Inventarier, reservationsanslag ....................—......

300,000

9

Förvaltningsbyggnad för statens vattenfallsverk, reserva-

tionsanslaq .......................................-...........

1,650,000

Säger för statens vattenfallsverk

8,550,000

550,000

9,100,000

E. Statens domäner.

;

1

Jägmästarbostäder i vissa revir i Norrland, reservations-

anslag ______________________________________________________

170,000

170,000

Summa

36,974,200

11,895,000

48,869,200

opaginerad Kontrollera mot PDF

102 Kungl. May.ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Utgifter för kapitalökning.

XIII. Statens utlåningsfonder.

Att täckas av

Samma

Kronor

lånemedel

Kronor

andra stats- inkomster

Kronor

200,000

2,000,000

1,000,000

200,000!

2,000,000!

|

1,000,000:

3,200,000

3,200,000!

1 Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, re- j

servationsanslag................................................

2 Torvindustrilånefonden, reservationsanslag__________________

3 Lånefonden för landsbygdens elektrifiering, reservations
anslag

............................................................

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majds nåd. prop. nr 2, om tillägg sstat till riksstaten för år 11118. 103

Utgifter för kapitalökning.

XIV. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

Återbetalning av i riksstaterna för åren 1917 och 1918 upp-!

förda tillfälliga lånemedel, förslagsanslag, högst-------

Att täckas av

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

162,648,300

162,648,300

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Utgifter för kapitalökning.

XV. Förlag till statsverket.

Att täckas av

lånemedel

andra stats- inkomster

gamma

A. Kungl. hov- och slottsstaterna.

Kronor

Kronor

Kronor

1

Täckande av ett år 1907 till dåvarande kronprinsen ut-

givet förskott, förslagsanslag, högst

550,000

2

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande å egen-

domen nr 3 i kvarteret Europa inom Nikolai försam- ling i Stockholm av ny byggnad till hovhållningens

disposition, förslagsanslag, högst......

470,000

3

Täckande av förskjutna kostnader för en ny tvättinrätt-

ning för hovhållningens räkning, förslagsanslag, högst

137,000

1,157,000

B. Lantförsvarsdepartementet.

1

Täckande av förskjutna kostnader för nytt kasernetablis-

semang för livgardet till häst, förslagsanslag, högst

1,586,730

2

Täckande av förskjutna kostnader för mark m. m. för

Järvafältet, förslagsanslag, högst ..

3,950,000

3

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst

39,825,670

45,362,400

C. Jordbruksdepartementet.

''

1

Täckande av förskjutna kostnader för nybyggnader för

veterinärhögskolan och skogshögskolan m. m., förslags- anslag, högst_____________________

674,900

674,900

Summa

47,194,300

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 2, om tilläggs,stat till riksstaten för är 1918. 105

Utgifter för kapitalökning.

XVI. Rörelsekapital för kristidskommissioner.

Att täckas av

Summa

''

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

1 ; Rörelsekapital för bränslekommissionen, reservationsanslag

2 | Rörelsekapital för folkkushållningskommissionen, reserva-

tionsanslag.................................-..............

100,000,000

75,000,000

100,000,000

•

75,000,000

Summa

175,000,000

(|l 75,000,000

Bill. till riksd. prof. 1918. 1 sand. 2 käft (Kr 2).

14

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U nåd. grop. nr 2, om tillag g sstat till riksstat eu för av 1918. 107

Totalsumman a,v de i tills,ggsstaten till riksstaten för år 1918 förekommande

utgifter uppgår till 660,852,200 kronor eller samma belopp, vartill

statsverkets tillgångar å nämnda tilläggsstat här förut beräknats; och erhåller

samma tilläggsstat följande utseende:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

__Tilläggsstat till

j

Inkomster: Kronor

A. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster .......................................i 398,483,700^

I

| B. Lånemedel:

I. Fast upplåning .................................................. ....... 40,174,200

IT. Tillfällig upplåning .. ............................................... 222,194,300 262,368,500

Summa 660,852,200

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr

2

om tilläggsstat till riksstaten för av 1918. 109

riksstat^» för ar U)18.

Utgifter:

Verkliga utgifter:

Kronor

Extra anslag

I.

Första

huvudtiteln_________________''

75,000

II.

■Andra

»

3,101,000

in.

Tredje

»

981,100

IV.

Fjärde

»

49,044,600

v.

Femte

»

26,225,900

VI.

Sjätte

»

5,870,700

VII.

Sjunde

»

6,879,100

vin.

Åttonde

»

6,567,400

IX.

Nionde

»

117,348,600

X.

Tionde

»

Säger

7,347,000

223,440,400

XI.

Oförutsedda utgifter_______________________

500,000

223,940,400

Utgifter för kapitalökning:

Att täckas av

Summa

lånemedel

andra

1 statsinkomster

XII. Statens affärsverksamhet ....

XIII. Statens utlåningsfonder ....

XIV. Återbetalning av tillfälliga;

O o

lånemedel ________________________

XV. Förlag till statsverket________i

XVI. Rörelsekapital för kristids-:

kommissioner____________________

36,974,200

3,200,000

47,194,300

175,000,000

11,895,000

1 7 7

i 162,648,300

!

48,869,200

3,200,000

162,648,300

47,194,300

175,000,000

Säger 262,368,500! 174,543,30()| 436,911,800, 436,911,800

Summa 660,852,200

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1018.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med tillläggsstaten

till riksstaten för år 1918 sammanhang ägande handlingar skola

riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver

riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen. ''

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

(

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k S6*er.

1754*8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Kungl. Maj:ts nådiga proposition

tilläggsstat till riksstaten

för

år 1918

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder för förskottsväsendets avveckling.

Inkomsterna.

Utgifterna.

Propositionens justering''.

Stockholm 1918, Isftac Marcu»’ BoktxvA.-B.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

1

Tilläggsstaten för år 1918.

I. Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

31 december 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Branting,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén.

Föredragande departementschefen, statsrådet Branting anmälde

kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande och i

sammanhang därmed riksdagens skrivelse den 15 juni 1917 (nr 368)

angående uppförande å riksstat av vissa utgifter m. m.; och yttrade

departementschefen härvid följande:

Jämlikt § 12 mom. 4 av det för riksgäldskontoret gällande reglemente

äga fullmäktige att, för beredande av tillgång till kassaförstärkning

Bihang till riksdagens protokoll It) 18. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1

Vid 1916 dre

riksdag väckt

fråga om upphävande

eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

begränsande

av kassaförstärkning

3- rätten.

o

2 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

åt statsv.erket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, i mån av

behov upplåna erforderliga medel.

I sin till 1916 års riksdag avgivna berättelse angående granskningen

av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning erinrade riksdagens

revisorer om den kassaförstärkning å 50 miljoner kronor, som statskontoret

jämlikt nådigt brev den 26 mars 1915 bemyndigats att hos riksgäldskontoret

lyfta och som närmast befunnits av nöden för fyllandet

av de för tryggande av rikets neutralitet framträdande medelsbehoven,

sedan ej mindre 15,000,000 kronor, som enligt stadgande i § 63 regeringsformen

år 1914 av riksdagen anvisats för oförutsedda händelser,

än även den kredit av högst 50,000,000 kronor, som för ifrågavarande

ändamål av Kungl. Maj:t i augusti 1914 äskats och av riksdagen beviljats,

till fullo tagits i anspråk; och hade revisorerna, i anledning av

vad sålunda förekommit, ur allmänt fiskaliska och finansiella synpunkter

funnit det böra förtjäna att av riksdagen och dess vederbörande utskott

tagas i övervägande, huruvida bestämmelserna i § 12 mom. 4 i reglementet

för riksgäldskontoret borde bibehållas i sin nuvarande lydelse

eller erhålla en i något avseende förändrad avfattning.

Sedan därjämte av samma anledning vid 1916 riksdag dels i två

likalydande motioner (1: 70 och II: 172) framställts förslag, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i nyssnämnda stadgande i riksgäldskontorets

reglemente, att den där stadgade skyldigheten för riksgäldskontoret att

tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket uttryckligen begränsades

till de fall, där Kungl. Magt efter förutgången prövning av det av

statskontoret anmälda behovet funne detsamma erforderligt för bestridande

av utgifter, som antingen vore upptagna i riksstaten eller eljest

vore av riksdagen medgivna, dels ock i en inom andra kammaren väckt

motion (II: 86) yrkats, att berörda stadgande måtte ur riksgäldskontorets

reglemente helt och hållet utgå, avlät riksdagen, efter det statskontoret

och fullmäktige i riksgäldskontoret på bankoutskottets anmodan yttrat

sig över motionerna, skrivelse i ämnet till Kungl. Makt den 8 juni

1916 (nr 235).

I deuna skrivelse framhöll riksdagen, bland annat, hurusom i fråga

om det i förstnämnda två motioner väckta förslaget åtskilliga svårigheter

av finansteknisk art mötte, vilka dock genom en reformering av statens

bokföring och kassaväsende syntes kunna i viss mån bliva förminskade.

Vidare anförde riksdagen:

»Såsom redan blivit antytt, kan statskontorets begäran om kassaförstärkning

jämväl avse vissa utgifter under titeln förskott. Det förekommer

nämligen ofta utgifter, vilka icke varit förutsedda vid riksstatens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 3

uppgörande men som icke desto mindre måste täckas av statsmedel.

Enligt hävdvunnen sed bestridas sådana utgifter av under händer varande

medel, varefter de hos riksdagen anmälas till ersättande; och inträffar

det ej sällan, att dylika förskott varda ersatta först flera år efter dét

de faktiskt utbetalats. Härvid må ock erinras, att man har att räkna

jämväl med andra slag av förskott avseende ändamål, vilka blivit av

riksdagen medgivna.

Det ifrågavarande förskottssystemet användes som bekant i mycket

stor utsträckning, i viss mån även av underordnade verk och myndigheter,

och riksdagen vill i detta avseende erinra, hurusom statskontoret

i ett uti ärendet avgivet utlåtande fäst uppmärksamheten därå, att en

förutsättning för genomförande av den ifrågasatta begränsningen av

kassaförstärkningar från riksgäld skontoret vore, att samtidigt vidtoges

en omläggning av förskotts väsen det i den riktning, som statskontoret

vid ett föregående tillfälle tillstyrkt, nämligen dess väsentliga inskränkning

medelst anvisande av anslag å riksstaten.

De förskott, som icke avse av riksdagen beslutade utgifter och

vilka visat sig kunna uppgå till väsentliga belopp, måste självfallet

även inverka på kassatillgången och därigenom på behovet av kassaförstärkning.

Innan några åtgärder vidtagas i syfte att vare sig begränsa

eller upphäva den nu medgivna rätten till kassaförstärkning,

lärer det därför få anses nödvändigt, att jämväl frågan om förskotten

underkastas en närmare granskning, så mycket hellre som det kan

ifrågasättas, om detta sedan länge tillämpade förskottssystem, i den

mån det avser sådana utgifter, som icke blivit beslutade av riksdagen,

ens står i överensstämmelse med grundlagens anda och mening.»

Med avseende å det av vissa motionärer gjorda uttalandet, att

statsverkets kassabehov borde kunna tillgodoses genom en tillräckligt

stor kassafond framhölls i riksdagsskrivelsen, att måhända även andra

utvägar kunde tänkas stå till buds för att tillgodose statens oundvikliga

behov av nödigt kassaförlag.

Vid nu angivna förhållanden hade det synts vanskligt att redan

vid 1916 års riksdag ordna förevarande spörsmål, vadan riksdagen

ansett frågan böra göras till föremål för en allsidig utredning, därvid

nu angivna synpunkter, i främsta rummet frågorna om förskottsväsendets

ordnande samt om ett förbättrat bokförings- och räkenskapsväsende,

torde böra vinna beaktande.

I anledning av vad i ärendet förekommit anhöll alltså riksdagen,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utreda, vilka särskilda, anordningar

kunde erfordras i syfte att trygga statsverkets tillgång till nödigt

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kassaförlags
kommittén.

4 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

•

kassaförlag, i händelse av begränsning eller upphävande av riksgäldskontorets

skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket.

Den kommitté, den s. k. kassaförlagskommittén, som fick i uppdrag

att verkställa denna utredning, och som haft till ordförande generaldirektören

greve Hans Hansson Wachtmeister och till ledamöter ordföranden

hos fullmäktige i riksgäldskontor vice häradshövdingen Emil

Kinander, folkskolläraren Emil Kristensson och friherre Bror Karl

Johan Langenskiöld, avgav den 20 mars 1917 betänkande och förslag

i ämnet.

I detta betänkande, varöver sedermera underdåniga utlåtanden

avgivits av statskontoret, fullmäktige i riksgäldskontoret, arméförvaltningen

och marinförvaltningen, har kommittén, efter en redogörelse för

uppdragets förhistoria i riksdagen samt för de om kassaförstärkning åt

statsverket meddelade föreskrifter, såväl tidigare som nu gällande, till

en början närmare angivit vad som förstås med statsverkets kassaförlag.

I sådant avseende har kommittén framhållit, att detta kassaförlag

icke innefattar statens samtliga kassatillgångar, vari ju även

ingå, bland annat, riksgäldskontorets och de affärsdrivande verkens

särskilda kassaförlag, utan allenast de tillgångar, som stå till förfogande

för bestridande av det egentliga statsverkets utgifter. Men även

av sistnämnda förlagskapital är det blott en del, som utgör statsverkets

kassaförlag i egentlig mening. Förlagskapitalet, som innefattar följande

beståndsdelar:

1) statsverkets kassafond,

2) behållningar från föregående år å reservationsanslag,

3) de särskilda huvudtitlarnas besparingsfonder,

4) »överlevereringar», uppkommande när redogörare till statskassan

leverera medel till högre belopp än vartill de varit förbundna,

5) medel för bestridande av »återstående utgifter»,

6) hos statsverket innestående fondmedel och diverse medel,

7) statskontorets från riksgäldskontoret erhållna kassaförstärkning,

samt

8) medel, som motsvara de i rikshuvudboken upptagna »övriga

skulder»,

är nämligen till en stor del placerat i icke likvida, alltså icke

såsom kassatillgång disponibla, tillgångar, bestående av

1) förskott, d. v. s. fordringar för utbetalningar, för vilka ersättning

kommer att framdeles beredas,

2) vissji hos fångvården, mynt- och justeringsverket m. fl. förefintliga

proviant-, bränsle- och materialförråd,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. r»

3) mynt- och justeringsverkets behållning av metaller,

4) propriobalanser, d. v. b. fordringar hos redogörare för oredovisade

medel,

5) ej förfallen uppbörd, eller sådan uppbörd som, ehuru tillhörande

budgetåret, enligt gällande föreskrifter ej inflyter förr än påföljande år,

6) utlånta medel, och

7) övriga ej likvida fordringar.

Förlagskapitalets verkligt likvida tillgångar åter utgöras av

a) å statsverkets giroräkning i riksbanken irmestående medel,

b) statskontorets fordran för till riksgäldskontorets förvaltningöverlämnade

medel, samt

c) vissa myndigheters kontanta eller på egna giroräkningar i riksbanken

innestående medel.

Då emellertid sistnämnda post icke står till förfogande av det

ämbetsverk, som handhar den egentliga statskassan, nämligen statskontoret,

är det blott de under a) och b) upptagna tillgångar, som utgöra

statsverkets kassaförlag i egentlig mening. Vad särskilt den under

b) omförmälda posten beträffar förefinnes denna blott vid''de tillfällen,

då behållningen å statsverkets giroräkning vuxit till belopp, som överstiger

vad som erfordras för de under närmaste tid förestående utgifter,

vilket plägar inträffa i slutet av varje år. Att denna fordran hos riksgäldskontor

kan anses såsom likvid tillgång beror därpå, att medlen

pläga av riksgäldskontor återbetalas senast en vecka efter därom framställd

begäran.

Av en i kommitténs betänkande intagen tablå framgår, bland

annat, att hela förlagskapitalet And 1916 års början utgjorde 304,600,000

kronor, vari ingingo statsverkets kassafond med 57,800,000 kronor, behållningar

å reservationsanslag med 66,900,000 kronor, fondmedel och

diverse medel med 54,400,000 kronor och frän riksgäldskontor erhållen

kassaförstärkning med 115,000,000 kronor. Av förlagskapitalet voro

217,000,000 kronor placerade i icke likvida tillgångar, därav icke mindre

än 192,900,000 kronor i »förskott», varemot de likvida tillgångarne utgjorde

allenast 87,600,000 kronor. Då härav 23,100,000* kronor bestodo

i vissa myndigheters kontanta eller på egna giroräkningar i riksbanken

innestående statsmedel, uppgick alltså statsverkets egentliga kassaförlag

till 64,500,000 kronor, varav 20,000,000 kronor voro av statskontoret

till riksgäldskontorets förvaltning överlämnade medel och återstående

44,500,000 kronor innestodo å statsverkets giroräkning i riksbanken.

Vid 1916 års ingång överstego alltså de utestående förskotten, omkring

193 miljoner kronor, betydligt statskontorets skuld till riksgäldskontor

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kassaförs’ärknings•

frågan.

6 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

för erhållna kassaförstärkningar, utgörande 115 miljoner kronor; och

en av kommittén gjord utredning ger vidare vid handen, att vid varje

tidpunkt, då under tiden från och med år 1909 behov av kassaförstärkning

uppkommit, statskassan legat ute med förskott, uppgående

till minst den lyftade kassaförstärkningens belopp.

I betraktande av den inverkan förskotten sålunda utövat på behovet

av kassaförstärkning och med hänsyn jämväl till riksdagens ovanberörda

uttalande om förskotten har kommittén ansett sig böra, före

behandlingen av frågan om begränsning eller upphävande av kassaförstärkningsrätten,

undersöka, huruvida eller i vad mån det kan anses

nödigt eller lämpligt, att det nuvarande förskottsväsendet inom statsförvaltningen

fortfar att äga bestånd.

Kommitténs utredning i detta avseende utmynnar i vissa förslag

till förskottsväsendets avveckling, vilka jag nu anhåller att få underställa

Eders Kungl. Maj:ts prövning, då de nämligen enligt min mening

böra vinna beaktande vid den nu förestående statsregleringen. Däremot

ämnar jag, av skäl som av det följande framgå, icke för närvarande

upptaga frågan om förutsättningarna för en begränsning eller ett upphävande

av kassaförstärkningsrätten, men med hänsyn till denna frågas

sammanhang med kommitténs förslag rörande förskottsväsendet torde

jag dock, innan jag närmare ingår på detta senare, få i korthet redogöra

för de resultat, vartill kommittén kommit i kassaförstärkningsfrågan.

Kommittén har då framhållit, hurusom syftet med de inom riksdagen

i sistberörda fråga väckta förslagen varit att för framtiden vinna

garantier mot att det tillgängliga kassaförlaget tages i anspråk för

bestridande av utgifter utanför riksstaten; och kommittén har därför

ansett sig böra först undersöka, huruvida eller i vad mån de i motionerna

ifrågasatta åtgärderna kunna anses innebära sådana garantier.

Härom yttrar kommittén:

»Vad då först beträffar förslaget om kassaförstärkningsrättens upphävande,

är detta, såsom nedan närmare utvecklas, ej möjligt att genomföra

under annan förutsättning än att kassafonden uppbringades till ett

högst ansenligt belopp. Vid sådant förhållande torde det vara klart,

att ett borttagande av kassaförstärkningsrätten icke i och för sig kan

innebära någon avsevärd garanti av förenämnt slag, då nämligen den

stora kassafond, som i sådant fall måste tillskapas, ju skulle i allmänhet

erbjuda riklig tillgång till bestridande av utgifter även av annan

art än de i riksstaten upptagna. Av samma anledning kan fastställandet

av en maximigräns för kassaförstärkningarna icke bliva något effektivt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 7

medel till förekommande av utgifter utanför riksstaten, då ju, såsom

fullmäktige i riksgälds kontoret i sitt utlåtande den 12 maj 1916 framhållit,

en dylik gräns måste göras ganska vid för undvikande av risken

att statsmaskineriet skulle avstanna i brist på rörelsemedel. Det återstår

då att ur denna synpunkt skärskåda det i två av motionerna framställda

förslaget, att kassaförstärkning finge förekomma blott då den

erfordrades för bestridande av utgifter, som antingen vore upptagna i

riksstaten eller eljest vore av riksdagen medgivna. Detta förslag skulle

ju, om det kunde genomföras, i viss mån jnnebära den önskade garantien,

nämligen så till vida, att kassaförstärkning ej kunde erhållas för bestridande

av dylika utgifter. Men i den mån statskassan vore så riklig,

att någon förstärkning ej behövdes, skulle ju icke heller detta förslag

hava den åsyftade effekten.»

Däremot har kommittén ansett syftet med förenämnda motioner

kunna på ett tillfredsställande sätt vinnas medelst den av kommittén

förordade omläggningen av förskottsväsendet i förening med ett förbättrat

bokföringssystem och alltså utan att någon ändring behövde

vidtagas i fråga om riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning

åt statsverket. Men då kommittén enligt sitt erhållna

uppdrag haft att yttra sig om det ifrågasatta upphävandet eller begränsandet

av kassaförstärkningsrätten, även oberoende av de motiv,

som givit anledning till frågans uppkomst, och alltså oavsett det resultat,

vartill kommitténs nyssnämnda förslag kunde föranleda, har kommittén

verkställt undersökning i sådant hänseende, och därvid, i fråga om

möjligheten av kassaförstärkningsrättens upphävande, framhållit, att ett

sådant upphävande måste förutsätta, att kassafonden uppbringades till

eu sådan storlek, att densamma under alla förhållanden kunde beräknas

förslå för täckande av det löpande kassa behovet. Att hålla en så stor

kassa måste dock anses ytterst oekonomiskt; och då man på senaste

tiden strävat att göra vår statsförvaltning möjligast affärsmässig, borde

man, liksom i regel ägde rum i de utländska statsförvaltningarna, i

stället för att tillskapa en ansenlig kassafond slå in på den vägen att

under de tider på året, då statskassan bebövde förstärkas, utfärda skattkammarväxlar,

som sedan skulle inlösas, då statskassan finge överskott.

Då det alltså vore olämpligt att uppbringa kassafonden till ovan angiven

storlek, följde härav, att uågot upphävande av riksgäldskontorets skyldighet

att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket icke borde

ifrågakomma.

Vad härefter anginge förslaget om kassaförstärkningsrättens begränsning

till de fall, där Kungl. Maj:t, efter förutgången prövning ay

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

det av statskontoret anmälda behovet, funne kassaförstärkning erforderligför

bestridande av utgifter, som antingen vore upptagna i riksstaten

eller eljest av riksdagen medgivna, mötte enligt kommitténs mening

bestämda hinder för införandet av en dylik bestämmelse, dels enär i

statsverkets kassaförlag inginge till betydande belopp vissa statsverket

icke tillhöriga fond- och diverse medel, vadan kassaförstärkning kunde

bliva erforderlig lika väl för utgifter, snm hänförde sig till dessa andra

medel, som för utgifter beroende på anslag i riksstaten eller som eljest

av riksdagen prövats, dels ock.enär det i själva verket, även sedan den

pågående bokföringsreformen till fullo genomförts, vore omöjligt att

vid en prövning av kassabehovets orsaker på sådant sätt särskilja de

olika slagen av utgifter, att den erforderliga kassaförstärkningen skulle

kunna angivas ytterst bero på utgifter för det ena eller andra ändamålet.

Kommittén har därför ansett någon sådan begränsning av kassaförstärkningsmöjligheten,

som nu vore i fråga, icke kunna genomföras.

Beträffande slutligen förslaget om en maximigräns för de belopp,

som riksgäldskontoret hade att tillhandahålla såsom kassaförstärkning,

har kommittén framhållit, att några hinder av principiell art häremot

icke torde föreligga, under förutsättning att gränsen gjordes tillräckligt

vid. En sådan maximigräns kunde givetvis ej fastställas en gång för

alla, utan endast avse att gälla tills vidare och intill dess ändring i

beloppet kunde av förhållandena påkallas. Beloppets storlek måste bliva

beroende av de vid beslutets fattande föreliggande förhållanden, såsom

kassafondens storlek sådan denna kunde vid senaste årsskifte approximativt

beräknas, resultat et av senaste statsreglering, beloppet av riksstatens

slutsumma för det löpande''året o. s. v. För att ej vid maximigränsens

fastställande växlande synpunkter år för år skulle göra sig

gällande — vilket ju kunde framkalla en viss osäkerhet vid ordnandet

av statsverkets kassaförhållanden — har kommittén angivit den ungefärliga

metod, enligt vilken under den närmaste tiden framåt maximibeloppet

syntes kunna beräknas.

Förödet totala maximibehovet av kassatillgång har kommittén

trott sig kunna beräkna dels ett fixt belopp av 60 miljoner kronor,

dels ock därutöver ett efter budgetens storlek växlande belopp, vilket

kommittén föreslagit till 10 procent av riksstatens »verkliga utgifter».

Från det sålunda beräknade största kassabehovet skulle dragas'' kassafondens

faktiska belopp, sådant detta kunde approximativt beräknas

hava varit vid senaste årsskifte, och den härvid uppkomna resten skulle

då bliva den medgivna kassaförstärkningens maximibelopp. Vid till1

knipning härav skulle t. ex., om kassafonden beräknades vid årsskiftet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till färskottsväsendets avveckling. 9

hava utgjort 70 miljoner kronor och budgetens verkliga utgifter finhet

löpande året slutade å eu summa av 350 miljoner kronor, kassaförstärkningens

maximibelopp fixeras till 25 miljoner kronor.

Såsom slutresultat av sina undersökningar i föreliggande ämne

bär kommittén uttalat,

att något upphävande av riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla

kassaförstärkning åt statsverket icke bör äga rum;

att någon begränsning av samma skyldighet på så sätt, att kassaförstärkning

skulle få förekomma blott för bestridande av visst slag av

utgifter, icke låter genomföra sig;

att, därest en maximigräns för kassaförstärkningarna finnes önsklig,

en sådan torde kunna av riksdagen, efter skedd utredning rörande de

vid tiden för beslutets fattande föreliggande omständigheter, i ungefärlig

överensstämmelse med ovan angivna principer fastställas för att gälla

intill dess riksdagen fattar nytt beslut i frågau;

men att emellertid syftet med de inom riksdagen väckta förslag

i fråga om upphävande eller begränsning av riksgäldskontorets skyldighet

att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket vinnes genom

kommitténs ovan framställda förslag rörande förskottsväsendets omläggning,

i förening med ett förbättrat bokföringssystem.

I sitt över kommitténs betänkande avgivna yttrande hava fullmäktige

i riksgäldskontor förklarat sig i allt väsentligt ansluta sig

till kommitténs i denna fråga uttalade mening, därvid emellertid fullmäktigen

professor G. Kobb i avgiven reservation framhållit, att den

av kommittén föreslagna regeln för bestämmande av kassaförstärkningarnas

maximum syntes giva en onödigt hög maximigräns.

Däremot har statskontoret i sitt utlåtande uttalat såsom sin

mening, att de av kommittén i fråga om maximigränsens bestämmande

föreslagna principer syntes alltför snävt begränsa kassaförstärkningsrätten.

Efter denna redogörelse för resultaten av den gjorda utredningen

i kassaförstärkniDgsfrågan anhåller jag att få återkomma till kommitténs

förslag i fråga om förskottens avveckling.

Kommittén har då först framhållit, hurusom inom statsförvaltningen

förekomme en grupp av förskott, av kommittén benämnd »administrativa))

förskott, som varken borde eller ens kunde avskaffas, då de nämligen

befuunits utgöra en i bokförings- och redovisningshänseende lämpliganordning.

Hit hörde t. ex. sådana förskott, som uppkörande, då ersättning,

som skall utgå för visst arbete, leverans, resa m. in., varder

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2

Kommitténs

utredning

rörande förskotten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Åtgärder till förskotts väsendets avveckling.

till någon del utbetald, innan ännu arbetet, leveransen eller resan fullbordats;

då till underordnade myndigheter och tjänstemän eller andra

personer, som därom bliva bi-trodda, medel överlämnas för att därmed

utgifter av en eller annan beskaffenhet må bliva bestridda; då en central

förvaltningsmyndighet, som har att bestrida vissa utgifter, anmodar en

lokal myndighet att av tillgängliga medel bestrida utgifterna samt att

därefter hos den centrala myndigheten begära ersättning för de på grund

av sådant uppdrag utbetalda medlen; och slutligen då det beträffande

en del utgifter först efter någon tid kan utrönas, huruvida de böra

slutligt stanna på statsverket eller av annan ersättas, eller då utgiften

av en eller annan anledning icke genast- kan eller lämpligen bör avföras

å det anslag eller de andra medel, varifrån den skall bestridas.

Gemensamt för alla dessa förskott är, att de alltid representera

utgifter, för vilkas bestridande anslag å riksstat eller andra medel stå till

buds; och då de icke äga någon betydelse för statsverkets kassatillgång,

som ju icke blir mindre, om dessa utgifter bokföras såsom förskott än

om de skulle direkt avföras på vederbörande anslag eller andra för deras

bestridande avsedda medel, har kommittén saknat anledning att föreslå

någon förändring i fråga om de administrativa förskotten.

En annan art av förskott vore emellertid av vida större betydelse,

nämligen sådana utgifter, som, enär några medel för deras bestridande

ej funnes å riksstat eller eljest anvisade, enligt beslut av Kungl. Maj:t

eller av Kungl. Maj:t jämte riksdagen bestridas förskottsvis av tillgängliga

medel mot framtida ersättning. Dessa förskott betecknades i

statsrähenskaperna i allmänhet såsom »förskott mot framtida ersättning»,

vilken benämning kommittén också i sitt föreliggande betänkande använt.

Med avseende å det sätt, varpå dessa förskott ersättas, har kommittén

funnit lämpligt att uppdela dem i tre huvudgrupper, nämligen

förskott å anslag i det påföljande årets riksstat,

förskott, avsedda att ersättas med särskilda, framdeles inflytande

medel samt

förskott, som hos riksdagen anmälas till ersättande.

Efter en historik rörande förskotten, utvisande, bland annat, att de

förskottsbelopp, som vid årsskiftena balanserats såsom oersatta, utgjort *)

vid

slutet

av

år

1890 ........

....... kronor 7,395,505: 0 3

»

»

»

»

1900 ........

» 21,732,624:7 1

»

»

»

»

1910 ........

» 34,890,866:15

»

»

»

»

1914.......

» 104,502,700: 4 2

och »

»

»

1915........

» 192,853,865:16,

0 Häri ingå, ehuru med mindre betydande belopp, även förenämnda administrativa förskott.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 11

bär kommittén framhållit do olägenheter, som vore förbundna

med ifrågavarande förskott mot framtida ersättning och i sadiint avseende

betonat, »att de stå i strid mot den principen, att riksstaten bör såväl

upptaga alla under budgetåret förekommande utgifter som ock bereda

utvägar för bestridande av alla utgifter; att dessa förskott, då alltså

några medel till deras gäldande icke blivit beräknade, materiellt inverka

störande på den löpande statsregleringen, enär de taga i anspråk medel,

som antingen direkt beräknats för denna statsreglering eller som bort

tjäna såsom reserv för säkerställande av densamma; att de därför, helst

när de stiga till mera betydande belopp, kunna förorsaka kassabrist,

vars avhjälpande kräver särskilda åtgärder; samt att de i formellt hänseende

verka skadligt därigenom, att de utgifter, för vilka de lämnas,

icke komma att redovisas i sammanhang med andra utgifter under löpande

året, vadan budgetredovisningen icke såsom den borde blir en

fullständig översikt över statshushållningen under det år den avser. 1

fråga om de förskott, som utgå enligt Kungl. Majits förordnande och

sedan anmälas hos riksdagen till ersättande, tillkommer dessutom, att

de faktiskt innebära ett överskridande av den utav riksdagen fastställda

riksstaten och alltså, även om de icke vid nyssnämnda anmälan giva

anledning till erinran från riksdagens sida, dock, såsom i ovanberörda

av herr Kristensson m. fl. väckta motion antydes, i viss mån föregripa

eller förskjuta riksdagens prövningsrätt.»

Kommittén, som ur dessa synpunkter ansett nödigt, att ifrågavarande

förskottsförfarande upphörde, bär därför verkställt en undersökning-,

på vad sätt detta kunde låta sig göra, därvid kommittén funnit

sig böra tills vidare lämna å sido de extra ordinära förskott, som under

de senaste åren föranletts av med väVldskriget sammanhängande förhållanden,

då nämligen dessa förskott lämpligen borde bliva föremål för

särskild behandling.

Vad då först angår den första huvudgruppen

1. Förskott å anslag i det påföljande årets stat

har kommittén erinrat, hurusom det ganska ofta förekommer, att

riksdagen beviljat anslag å det kommande årets stat »med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under det löpande året av tillgängliga

medel utanordna» beloppet eller viss del därav. Sådana medgivanden

förekomme särskilt ofta, då det gällde anslag för kapitalökning för

Förskott å

anslag i det

påföljande

årets stat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

statens affärsdrivande verk, men även i rätt stor utsträckning beträffande

vissa extra anslag under huvudtitlarna, och föranleddes då vanligen därav,

att den verksamhet, som skulle med anslaget bekostas, skulle påbörjas

redan under det löpande året.

Då de ifrågavarande förskotten avsåge utgifter, som för varje

gång till beloppet av riksdagen prövades, gällde det här endast att finna

eu form för att dessa utgifter, i den mån de ej kunde förutses i så god

tid, att de kunde i vanlig ordning å riksstaten uppföras, måtte, i stället

för att förskotteras mot ersättning av anslag å nästa års stat, direkt

såsom utgifter avföras under det löpande året, samt att redan under

samma år, i stället för först under det följande, bereda härför erforderliga

medel. Detta ändamål kunde enligt kommitténs mening vinnas

antingen genom att ifrågavarande utgifter upptoges å en tilläggsstat för

det löpande året, eller genom omläggning av budgetåret eller medelst en

kombination av dessa bägge utvägar.

Om budgetåret flyttades närmare tiden för riksstatens fastställande,

exempelvis förlädes till den 1 juli—30 juni, skulle, såsom kommittén

framhållit, härav följa, att sådana av riksdagen för tiden 1 juli—31

december av det löpande året beslutade utgifter, som för närvarande

pläga bestridas förskottsvis mot ersättning av anslag i det påföljande

årets riksstat, kunde i stället direkt upptagas i den nja riksstaten, varigenom

förskottsförfarandet undvekes. Pin sådan förflyttning av budgetåret

kunde vidare, såsom närmare utvecklats i en till kommittén av

professorn G. Cassel ingiven promemoria, vara önskvärd jämväl ur andra

synpunkter, såsom att uppgörandet av riksstatsförslag lör ett finansår,

börjande den 1 juli, kunde grundas på säkrare beräkningar än under

nuvarande förhållanden vore möjligt, varjämte vid budgetens realiserande

vunnes bland annat den fördelen, att inkomst- och förmögenhetsskatten,

som alltmer framträdde såsom statens förnämsta inkomstkälla, komme att inflyta

redan före mitten av finansåret i stället för, såsom nu, vid dess slut.

Kommittén har emellertid framhållit, att eu dylik förändring med

alla därav uppkommande konsekvenser måste kräva en ganska grundlig

undersökning, bland annat i vad mån grundlagsändringar skulle av den

sålunda ifrågasätta reformen betingas; och då cn sådan utredning knappast

kunde anses ingå i kommitténs uppdrag och i varje fall måste

betydligt försena framläggandet av kommitténs betänkande, har kommittén

ansett sig icke böra närmare inlåta sig på denna fråga, utan inskränkt

sig till det uttalandet, att frågan om budgetårets omläggning borde

snarast möjligt upptagas till närmare behandling.

I sin ovanberörda skrivelse den 15 juni 1917 har riksdagen härom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. lä

yttrat, att enligt riksdagens uppfattning visserligen frågan om budgetårets

omläggning icke kunde anses vara så klarlagd, att riksdagen redan

kunde i princip uttala sig för eu reform i denna riktning. Den redan

åvägabragta utredningen i ärendet syntes emellertid klart giva vid handen,

att frågan vore av så stor betydelse, att densamma borde göras till föremål

för den grundliga undersökning, som tydligen erfordrades, innan

definitiv ståndpunkt till reformen kunde intagas. Med hänsyn till den

avsevärda tidsutdräkt som utredningen kunde förväntas medföra och då

för reformens genomförande sannolikt torde erfordras ändring i grundlag,

ville riksdagen redan nu hos Eders Kungl. Magt anhålla om eu

fullständig utredning angående frågan om omläggning av budgetåret

till tiden 1 juli—30 juni eller annan i förhållande till tiden för riksdagens

normala avslutande lämplig tidsperiod.

Den sålunda av riksdagen begärda utredningen har igångsatts genom

infordrande av utlåtande från statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret,

men torde givetvis ej kunna medhinnas i så god tid, att något

förslag i ämnet kan föreläggas 1918 års riksdag.

Däremot torde enligt min mening hinder icke möta för att den

andra av de båda utvägar kommittén angivit för undvikande av förskott

å det påföljande årets stat, nämligen anlitande av tilläggsstat för

det löpande året, kommer till användning redan vid den nu förestående

statsr eg! eringen.

Enligt vad kommittén erinrat har denna utväg, som tämligen allmänt

begagnas i andra länder, redan förut vid några tillfällen kommit

till användning även hos oss, nämligen i tre särskilda fall åren 1874,

1875 och 1892, för vilka i kommittébetänkandet närmare redogöres.

Såsom i dessa fall ägt rum, borde en tilläggsstat upptaga icke blott de

utgifter, varom vore fråga, utan ock däremot svarande inkomster. Såsom

inkomstposter kunde härvid ifrågakomma

lånemedel, vilket vore det enda naturliga, då fråga vore om utgifter

för kapitalökning att täckas av lånemedel;

skattemedel, vilken utväg borde anlitas antingen där anledning

funnes att antaga en i årets riksstat redan uppförd skattetitel bliva mer

givande än som förut beräknats eller då man redan under löpande året.

önskade tillgodogöra sig någon viss ny skattetitel; samt

i anspråk tågna kapitaltillgångar, vilken inkomsttitel kunde förekomma

först och främst, då någon för annat ändamål ej behövlig kapitaltillgång,

t. ex. en verklig besparing å ett reservationsanslag, stode till

buds, varjämte det under vissa förhållanden kunde ifrågakomma att taga

statsverkets kassafond i anspråk. Om härvid denna fond tålde vid en

s. 14 Kontrollera mot PDF

Frågans behandling

vid

li>17 års riksdag.

14 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

definitiv minskning, knnde utgiften slutligt stanna å kassafonden; men

i annat fall bolde å nästa års riksstat under titel: »utgifter för kapitalökning»

motsvarande belopp anvisas till ersättande av vad som sålunda

frångått fonden.

Rörande den formella behandlingen av en tilläggsstat har kommittén

framhållit att, om under arbetet med uppgörande av statsverkspropositionen

befunnes, att sådant tillägg till den senast fastställda riksstaten,

som ovan omförmäles, vore erforderligt, Kunul. Maj:ts förslag till

dylik tilläggsstat torde böra framläggas i en särskild proposition genast

vid riksdagens början. Vidare torde detta förslag böra vara fullständigt

och således upptaga ej blott alla de utgifter, som då kunde beräknas

bliva under det löpande året erforderliga utöver de i samma års riksstat

redan uppförda, utan ock däremot svarande inkomstposter, så att

riksdagen kunde genast vinna överblick även över den finansplan, som

• innebures i tilläggsstaten. Skulle under pågående riksdag ytterligare

utgiftsbehov för det löpande året uppstå, borde även dessa för riksdagen

framläggas i form av tilläggsstat för samma år.

Enligt vad kommittén undersökt torde bokföringen av de poster,

som upptagas i en tilläggsstat, icke vålla några svårigheter. Vidare har

kommittén framhållit, att dess förslag om tilläggsstat vore byggt på den

förutsättningen, att samma regler rörande budgetfrågors avgörande genom

gemensam votering gällde för posterna i en tilläggsstat som beträffande

de i den vanliga riksstaten upptagna; och en av kommittén i

detta avseende gjord utredning giver också vid handen, att så måste

anses vara förhållandet.

På grund av vad sålunda anförts har kommittén uttalat, att sådana

utgifter, som hittills bestritts medelst förskott å anslag i det påföljande

årets riksstat, böra hädanefter, i den män anslag på riksstat i vanlig

ordning icke i tid kunna beredas, upptagas å en tilläggsstat för det

löpande året.

Mot detta kommitténs förslag har ingen av de i ärendet hörda

myndigheter haft något att erinra.

Frågan om vissa utgifters uppförande på tilläggsstat befinner sig i

själva verket numera icke längre på ett blott förberedande stadium, utan

har varit föremål för prövning vid innevarande års riksdag, som icke

endast i princip anslutit sig till förslaget, utan även med föranledande

av vissa därom väckta motioner redan i praktiken tillämpat detsamma

genom att å tilläggsstat för år 1917 uppföra de anslag å tillhopa 245

s. 15 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 15

miljoner kronor, som anvisats till rörelsekapital vid statens verksamhet

för anskaffande och tillhandahållande av livsförnödenheter in. m.

Såsom kommittén vid behandlingen av de extra ordinära, av världskriget

förorsakade förskotten erinrat, hade för nyssnämnda ändamål under

kristiden förut behövliga medel anvisats att utgå under förskottstitel.

I den mån dessa förskott nödvändiggjort kassaförstärkning åt statskontoret

hade de faktiskt blivit bestridda med av riksgäldskontoret upplånade

medel. Detta faktiska förhållande hade enligt kommitténs mening

även kunnat komma till synes i budgetbehandlingen och således medel

kunnat beredas för anslag å riksstaten genom upptagande på dess inkomstsida

av »tillfälliga lånemedel»; och i de fall, då medlen varit behövliga

redan under det löpande året, hade anslagen och däremot svarande

»tillfälliga lånemedel» kunnat upptagas å tilläggsstat för sistnämnda

år.

Denna princip har alltså redan vunnit tillämpning vid innevarande

års riksdag. I sin förutnämnda skrivelse den 15 juni 1917 har riksdagen

anfört:

»Genom den utredning, som verkställts av den s k. kassaförlagskommittén,

lärer få anses tillfyllest ådagalagt, att ingå vare sig reella

eller formella hinder möta mot att införa tilläggsstater såsom ett bestående

led i vårt budgetväsen. Genom utredningen i fråga har ock påvisats,

att stora praktiska fördelar skulle vara att vinna genom en sådan

anordning».

Under sådana förhållanden och då det synts riksdagen angeläget,

att de till stora belopp uppgående kassaförsträckningar, som statskontoret

erhållit från riksgäldskontoret, med det snaraste avvecklas, har riksdagen

ansett, att utgifterna för rörelsekapital vid statens ovanberörda

verksamhet under kristiden borde uppföras å en tilläggsstat för år 1917.

Riksdagen har emellertid icke stannat härvid utan vidare i samma

skrivelse uttalat, att förfarandet med upprättandet av en särskild tilläggsstat

givetvis borde tillämpas under nästkommande och följande år samt

anhållit, att Eders Kungl. Maj:t ville för 1918 års riksdag framlägga

förslag till tilläggsstat till riksstaten för samma år, upptagande samtliga

de anslagsbelopp, vilka komme att äskas att utgå under nämnda år.

I likhet med kassaförlagskommittén och på de av denna anförda

skäl anser jag det vara önskligt, att det förskottsförfarande, vars nackdelar

kommittén i sitt betänkande påvisat, med det snaraste må upphöra,

och att alltså åtgärder vidtagas för att å riksstaten medel må bereda3

för sådana utgifter, som hittills anvisats i form av förskott mot framtida

ersättning.

Departe
mentschefer.

»

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

Vad särskilt angår nu ifrågavarande art av förskott, nämligen

sådana som innebära, att av riksdagen beviljade anslag disponeras redan

före ingången av det år, å vars riksstat de äro uppförda, torde, såsom

i förutnämnda riksdagsskrivelse framhålles, några hinder icke möta fölen

sådan anordning, att dylika utgifter uppföras å en tilläggsstat för

samma år, varunder utgifterna av riksdagen beslutas.

Jag anser därför att, i enlighet med den av riksdagen gjorda

hemställan, alla de statsutgifter, som nu kunna beräknas bliva under

år 1918 erforderliga utöver sådana, för vilka anslag redan å riksstat

förefinnas, böra upptagas å eu tilläggsstat för år 1918. Då beskaffenheten

och storleken av dessa utgifter givetvis måste bliva föremål för

övervägande vid behandlingen av anslagskraven under de särskilda

huvudtitlarna, torde jag i detta sammanhang endast hava att angiva

vissa principer, som enligt min mening böra följas vid tilläggsstatens

upprättande och framläggande för riksdagen.

Först och främst synes det mig då vara lämpligt att, såsom kommittén

föreslagit, alla de ytterligare utgifter för år 1918, som nu vid

uppgörandet av budgetförslaget för år 1919 äro kända, sammanfattas i

en särskild proposition till riksdagen, upptagande dessa utgifter under

sina behöriga huvudtitlar. I de fall, där ifrågavarande utgifter äga

sammanhang med utgifterna för år 1919, synes emellertid härvid böra

iakttagas, att motiveringen intages i det statsrådsprotokoll, varav utdrag

bifogas statsverkspropositionen för år 1919, så att det vid propositionen

om tilläggsstaten fogade statsrådsprotokoll i dessa fall endast

upptager själva anslagsäskandena och i fråga om motiveringen hänvisar till

förstnämnda protokoll. Där åter fråga är om sådana utgifter, som

endast beröra 1918 års tilläggsstat, måste de naturligtvis i vanlig ordning

motiveras i det vid tilläggsstaten fogade statsrådsprotokoll.

Vad tilläggsstatens inkomstsida beträffar, föreligga inga svårigheter

i fråga om sådana utgifter, som äro avsedda att bestridas med lånemedel,

då nämligen dessa givetvis måste motsvaras av eu inkomsttitel:

»lånemedel», vare sig fråga är om upplåning för kapitalökning eller om

tillfällig upplåning för ändra ändamål. I fråga om övriga utgifter å

tilläggsstat har kommittén framhållit, att de kunde täckas genom skattemedel

eller i anspråk tagna kapitaltillgångar, varvid särskilt statsverkets

kassafond under vissa förhållanden kunde ifrågakomma att anlitas; och

under normala förhållanden torde några svårigheter härvid icke heller

vara att motse, då nämligen de nu omliandlade »förskotten å det påfö

jande årets stat» hittills — frånsett sådana utgifter för kapitalökning,

som nyss omförmälts, ävensom vissa av världskriget föranledda extra
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till ftfrskottsväscndets avveckling. 17

ordinära utgifter — icke uppgått till några mer betydande belopp. För

år 1918 kommer dock til läggsstaten på grund av särskilda förhållanden

att svälla ut till vida större belopp än som i normala fall kan beräknas

för eu tilläggsstat, och frågan om sättet för betäckande av dessa

störa utgifter torde icke kunna upptagas i detta sammanhang utan först

vid behandlingen av finansplanen för år 1919.

Såsom den andra huvudgruppen av förskott mot framtida ersättning

bär kommittén upptagit:

2. Förskott avsedda att ersättas med särskilda, framdeles inflytande medel.

Härom har kommittén vttrat:

*1 vissa fall förekommer, att riksdagen pa Kung!. .Majds framställning besluter,

att en utgift skall bestridas förskottsvis av tillgängliga medel mot ersättning

av särskilda medel, som beräknas framdeles inflyta. De vanligaste bland dessa

förskott äro sådana, av en nybyggnad betingade kostnader, som äro avsedda att

ersättas av inflytande köpeskillingar vid försäljning av någon statens fastighet,

vilken då ofta utgöres just av den. där ifrågavarande statsverksamhet förut bedrivits.

De mest betydande utgifter av denna art. som hittills förekommit, äro de.

som avsett uppförande av nya byggnader för arméns behov. Men även i fråga om

andra byggnadsföretag hava ganska ansenliga förskott av ifrågavarande beskaffenhet

förekommit, såsom för uppförande av nya byggnader för veterinärhögskolan och

skogshögskolan, för förbättrade bangårdsförhållanden i Stockholm, för vissa fängelsebyggnader

m. in.»

billigt kommitténs mening böra emellertid även nu ifrågavarande slag av förskott

för framtiden undvikas, då de nämligen medföra samma olägenheter som de övriga

förskott, vilka avse utgifter utanför riksstaten. Då ofta flera år förflyta, innan de

medel, varmed förskotten skola täckas, hinna inflyta, och, särskilt när fråga är att

på förhand taga i anspråk inflytande försäljningsmedel för större, kronan tillhöriga

tomtområden m. m., de förskotterade beloppen kunna bliva högst avsevärda, blir

härav eu följd, att nu ifrågavarande förskott i betydlig grad belasta statsverkets

rörelsekapital och förminska kassatillgången. De strida vidare mot principen om

riksstatens fullständighet. Ehuruväl dessa utgifter i sista hand täckas av särskilda

medel och sålunda icke direkt för statsverket medföra någon förlust eller utgift i

inskränkt mening, må dock erinras, att de behov, som i förevarande fall tillgodoses,

äro verkliga statsbehov i samma grad som de förut i riksstaten upptagna. Med

det nuvarande systemet uppstå i själva verket vid sidan av riksstaten och statsräkenskaperna

särskilda stater och redovisningar för speciella statsbehov; och medan

riksstaten ju blott omfattar ett år, kunna dessa redovisningar vid sidan därom avse

perioder av flera år, beroende på utgifternas olika beskaffenhet. Härigenom försvåras

naturligtvis också möjligheten till överskådlighet och reda i räkenskapsväsendet,

allra mest i sådana fall, där utgiften skall bestridas till en del av anslag i

riksstaten och till återstående del av inflytande inkomster av annat slag. För vinnande

av en fullständig överblick av statshushållningen är det därför angeläget,

Bihang Ull riksdagens protokoll 19J8. I sand. 2 höft. (Nr 2.) 8

Förskott, av

srdda att e-i

sättas med

särskilda,

framdeles in

flytande

medel.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

att riksstat©!! upptager såväl nu ifrågavarande utgifter som de inkomster, varmed

de skola bestridas.»

I fråga om sättet för detta önskemåls förverkligande har kommittén,

med avseende därå att statens fastigheter endast ifall de tillhöra

någon av de affärsdrivande verkens fonder bokföras såsom tillgång

i rikshuvndboken, framhållit att förfaringssättet måste bliva olika, allteftersom

det gällde en fastighet, tillhörande ett affärsdrivande verk, eller

någon annan statens fastighet; och yttrar kommittén i sådant avseende:

»Sker byggnadsföretaget för ett affärsdrivande verks räkning, bör utgiften i

riksstaten upptagas under rubriken ''utgifter för kapitalökning’; och om den till

försäljning avsedda fastigheten tillhör ett affärsdrivande verk, uppföres den inflytande

köpeskillingen å riksstatens inkomstsida såsom i ''anspråk tagen kapitaltillgång;.

År åter fråga om annat byggnadsföretag för statsverkets räkning, bör utgiften

upptagas bland verkliga utgifter under vederbörande huvudtitel. Om den till

försäljning bestämda fastigheten icke tillhör något affärsdrivande verk, synes köpeskillingen,

där frågan ej gäller något mera avsevärt belopp, knappast behöva i riksstaten

beräknas, utan, när den inflyter, böra bokföras bland statsverkets ''diverse

inkomster''. Om åter beloppet är mera betydande, bör det upptagas såsom en särskild

post å riksstatens inkomstsida eller åtminstone med något visst belopp inberäknas

i inkomstposten "diverse inkomster’. Upptages det såsom en särskild

post, kunde det möjligen även här ifrågasättas att använda rubriken i ''anspråk

tagen kapitaltillgång’. Men då detta, i betraktande därav, att fastigheten icke förut

i rikshuvudboken varit bokförd bland statsverkets tillgångar, icke synes lämpligt, bör

beloppet enligt kommitténs mening hellre uppföras bland de egentliga inkomsterna

under en rubrik, som angiver dess beskaffenhet, t. ex. ''inflytande köpeskilling för

I det föregående bar, såväl i fråga om fastighet, tillhörande affärsdrivande

verk, som beträffande annan fastighet, förutsatts, att inkomsten inflyter redan samma

år som det, då utgiften skall bestridas. Men ofta kan det inträffa, att försäljningen

äger rum först någon tid efter det år, då byggnadsanslaget är på riksstaten uppfört.

I sådant fall synes byggnadskostnaden, därest den uppgår till mera avsevärt

belopp, lämpligen böra bestridas med tillfälliga lånemedel, som återbetalas, när inkomsten

sedermera inflyter. Dessa tillfälliga lånemedel böra "alltså uppföras å inkomstsidan

i samma riksstat, som å utgiftssidan upptager byggnadsanslaget. Försäljningsmedlen

uppföras eller beräknas sedermera på ovan angivet sätt i riksstaten

för det år, då de antagas inflyta, och böra då, för den händelse byggnadskostnaden

på nyss angivet sätt bestritts av lånemedel, å utgiftssidan motsvaras axen

post å enahanda belopp bland de utgifter för kapitalökning, som avse avbetalning

å statsskulden. Skulle fastigheten helt eller delvis ej komma att bli såld det

året, eller om enligt köpeavtalet köpeskillingen skall delvis erläggas först senare,

behandlas det resterande inkomstbeloppet i bokföringshänseende såsom inkomstrest.

Skulle den inflytande inkomsten överstiga den i riksstaten beräknade, bör det överskjutande

beloppet tillgodoföras statsverkets kassafond, resp. vederbörande produktiva

fond. Om inkomsten skulle inflyta under något tidigare år än det, då den

i riksstaten beräknats, bör inkomsten, där den ej på sätt nyss är sagt kan lämp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 19

ligen utan vidare inga bland statsverkets diverse inkomster’, under någon lämplig

bokföringstitel reserveras, tills riksdagen på Kung! Majrts framställning beslutar om

dess disponerande.»

Såväl statskontoret som armé- och niarinförvaltningarna [lava itietärnt

i kommitténs i förevarande avseende framställda förslag.

Åven fullmäktige i riksgiildskontoret hava förklarat sig vara eniga

med kommittén däri, att ifrågavarande slag av förskott, för framtiden

höra undvikas genom beloppens uppförande å riksstat i huvudsaklig

överensstämmelse med vad kommittén föreslagit; och yttra fullmäktige

vidare:

»Bygguadskostnader, varom här är fråga, böra sålunda enligt såväl kommitténs

som fullmäktiges mening, i den mån de icke kunna bestridas med omedelbart

inflytande försäljningsmedel och under förutsättning att de uppgå till mera avsevärda

belopp, bestridas med tillfälliga lånemedel, vilka uppföras å inkomstsidan i samma

riksstat, som å utgiftssidan upptager byggnadsanslaget,

I detta sammanhang vilja fullmäktige framhålla, att det synes fullmäktige

naturligt och överensstämmande med vedertagen praxis i fråga om utbetalningar av

övriga anslag till utgifter för ‘ kapitalökning för statens produktiva fonder, att vid

en sådan anordning, som ovan angivits, riksgäldskontoret även bemyndigas att utbetala

medlen direkt till den förvaltande myndighet, som skall äga att disponera

dem; och bör riksgäldskontoret medgivas rätt att, så snart medlen återflyta till

statsverket och bliva uppförda såsom inkomst i riksstaten, å statsverkets giroräkning

draga motsvarande belopp under titel: ''Avbetalning å tillfällig upplåning, förslagsanslag''.

Sådan rätt att ä statsverkets giroräkning draga å riksstaten uppförda

anslag till riksdags- och revisionskostnader m. m. samt räntor och avbetalningar å

skulden äger riksgäldskontoret sedan år 1914.»

Då jag även för min del biträder kommitténs ovanberörda förslag

för undvikande av förskott av ifrågavarande art — vilka visat sig kunna

uppgå till ganska betydande belopp, exempelvis det förskott å 8,950,000

kronor, som år 1914 av statskontoret utgivits för kostnader för förvärvande

av mark m. m. till nytt övningsfält för armén — anser jag,

att vid nu förestående statsreglering även sådana utgifter, som äro avsedda

att bestridas medelst särskilda, framdeles inflytande medel, böra i

huvudsaklig överensstämmelse med de av kommittén angivna principer

å riksstaten uppföras.

Likaledes ansluter jag'' mig till vad fullmäktige i riksgäldskontoret

anfört i fråga om utbetalningar och återbetalningar av sådana »tillfälliga

lånemedel», som kunna för ifrågavarande ändamål förekomma.

Fullmäktig*

i riksgäldskontor

et.

Departe
mentschefens
yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskott-sväsendets avveckling.

3. Förskott, som hos riksdagen anmäla* till ersättande.

kZ"%lZLZ , Här°m erin.rar kommittén, hurusom det i stor utsträckning föreanmaias

till kominer, att utgifter enligt löreskritt av Kungl. Maj:t bestridas under

lättande, förskottstitel samt att sedermera hos riksdagen äskas anslag för deras

eisättande. Ej så sällan händer även, att riksdagen bestämmer, att vissa

utgifter skola förskotteras för att efteråt hos riksdagen anmälas till ersättande.

Vid behandlingen av dessa förskott har kommittén ansett lämpligt

att uppdela dem i två särskilda slag, nämligen dels sådana, som äro av

regelbundet återkommande natur eller eljest av beskaffenhet att kunna

pa föihand beiäknas, dels ock sadana, som hava karaktär av oförutsedda

utgifter.

yifter.

Regelbundet återkommande eller eljest på förhand bercikneliga ut
-

RZrk2tet , kommitténs mening böra förskott för dylika ändamål hädan
mande

eller efter undvikas genom att anslag uppföras å riksstaten för alla sådana

tandt/äT bebov.’ SOm kunna förutses, därvid kommittén — med framhållande, att ett

neiiga ut- fullständigt förslag härtill ej torde kunna tillkomma i annan ordning än

eiftrr. att Eders Kungl. Magt efter vederbörande myndigheters hörande i stateverkspropositionen

äskade anslag för de särskilda ifrågavarande ändamålen

— emellertid erinrat om vissa förskottsutgifter, som på denna

väg torde kunna för framtiden undvikas.

Härvid har kommittén särskilt beaktat kommittékostnaderna, för

vdka enligt kommitténs mening förslagsanslag, ett för varje departement,

bolde å riksstaten uppföras under titel »till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga», vilken anordning givetvis icke borde

medföra någon ändring beträffande de specifika redogörelser för dylika

kostnader, som plägade lämnas dels i den årliga berättelsen om vad i

rikets styrelse sig tilldragit, dels ock i statsrevisorernas berättelse; och

. har kommittén med ledning av en upprättad tablå över 1911—1915 års

kommittékostnader avgivit förslag rörande st,orle*ken av de förslagsanslag,

som för ifrågavarande ändamål borde under de särskilda huvudtitlarna

uppföras.

Vidare har kommittén erinrat om åtskilliga andra regelbundet återkommande

förskottsutgifter, vilka syntes kunna för framtiden undvikas

antingen genom att särskilda anslag å riksstaten för dem uppfördes,

vilket borde ske t, ex. i fråga om utgifter för inlösen av och ersättningför

frälseräntor, expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänste
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder till för,skotts väsendets avveckling. ''11

man, statistik över riksdags- oeli landstingsmannaval, kostnader för

regeringsrättens årsbok m. m., eller olik riksdagens medgivande inhämtades

till deras bestridande från vissa redan å riksstaten förefintliga anslag.

Mot vad sålunda av kommittén föreslagits hava de hörda myndigheterna

icke haft något att invända.

Statskontoret har för sin del ingått i eu närmare undersökning i

förevarande avseende och framlagt förslag dels till uppförande å riksstaten

av åtskilliga nya anslag, dels ock rörande utverkande av riksdagens

medgivande till vissa redan förefintliga anslags anlitande för en

del utgifter, som hittills bestritts under förskottstitel.

hör egen de! biträder jag kommitténs åsikt, att anslag å riksstat

böra uppföras för sådana, hittills under förskottstitel bestridda utgifter,

som äro regelbundet återkommande eller eljest på förhand beräkneliga.

Förutom de av kommittén påpekade fördelarna av förskottssystemets

undvikande vill jag framhäva ytterligare eu, nämligen den avsevärda

förenkling i förvaltningshänseende, som ifrågavarande reform skulle medföra.

1 fråga om de av statskontoret utgivna förskott av ifrågavarande

art tillgår för närvarande på följande sätt. Kung]. Maj:t anbefaller statskontoret

att bestrida utgiften förskottsvis av under händer varande medel

samt att före årets slut hos Kungl. Maj:t anmäla förskottet till ersättande.

Före den 15 december varje år inkommer statskontoret med specifik

rapport över vad som sålunda förskjutits under tiden den 1 november

föregående år till den 31 oktober det år, då anmälan sker, vilken rapport

plägar omfatta omkring 400 olika förskottstitlar. Kungl. Maj:t äskar

under vederbörande huvudtitlar å riksstaten extra anslag till täckande av

dessa förskott. Sedan riksdagen beviljat sådana anslag och härom gjort

anmälan hos Kung]. Maj:t i sina särskilda skrivelser om regleringen av

huvudtitlarnas utgifter, delgivas dessa skrivelser statskontoret, som efter

ingången av det år, å vars budget anslagen äro uppförda, vidtager erforderliga

bokföringsåtgärder till förskottens ersättande. Efter reformens

genomförande komme hela detta vidlyftiga förfarande att ersättas med

att statskontoret, efter erhållen del av Kungl. Maj:ts beslut om utgiften,

direkt avför densamma å vederbörligt anslag. Det inses lätt, vilken

besparing i arbete, som härigenom förorsakas såväl Kungl. Maj:ts kansli

och riksdagen som vederbörande ämbetsverk.

Bland de nya, anslag, som av ifrågavarande anledning skulle uppföras

å riksstaten, äro anslagen »till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga» av den ojämförligt största betydelsen. I likhet med kommittén

anser jag lämpligast, att anslag med nämnda rubrik uppföras

under var och en av 2:a—9:e huvudtitlarna, samt erhålla förslagsanslags

Depaiienusntachefon

s

yttrmnd*.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Oförutsedda

utgifter.

22 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

natur, då det nämligen såsom kommittén framhållit måste anses vara

av vikt att möjligheten att disponera medel för utredningsarbeten icke

blir mindre än den för närvarande i realiteten är. Vad angår de av

kommittén för dessa anslag föreslagna belopp, i vilka vissa jämkningar

ifrågasatts av statskontoret, torde dessa bliva föremål för övervägande

vid behandlingen av de särskilda huvudtitlarnas utgifter.

Vidare synes det önskligt, att även åtskilliga andra nya anslag

uppföras å riksstaten till undvikande av förskottsfarandet ävensom att

riksdagens medgivande inhämtas till att vissa redan å riksstat förefintliga

anslag må få användas till bestridande av en del mindre utgifter*

som hittills utgått såsom förskott. Den närmare granskningen av de

förslag statskontoret i sådant avseende framställt lärer dock ej kunna

äga rum i nu föreliggande sammanhang, utan först vid handläggningen

av anslagskraven under de särskilda huvudtitlarna.

b) Oförutsedda utgifter.

Kommittén bär framhållit, hurusom för bestridande av tillfälliga

utgifter för andra ändamål än sådana, för vilka särskilda anslag

finnas ä riksstaten uppförda, för närvarande stode till Kungl. Maj:ts

disposition dels de under riksstatens särskilda huvudtitlar uppförda reservationsanslagen

till extra utgifter, dels ock huvudtitlarnas allmäuna

besparingar. I fråga om dispositionen av de senare lämnade rikets ständer

vissa föreskrifter i skrivelse den 12 maj 1841, vilka allt fortfarande i

huvudsak gälla, varemot i fråga om anslagen till extra utgifter icke meddelats

några bestämmelser, som inskränka Kungl. Maj:ts förfoganderätt

över dessa anslag.

Kommittén har nu föreslagit, att tillgång för bestridande av sådana

oförutsedda utgifter, som var för sig ej uppgå till mera avsevärda belopp,

måtte beredas genom lämplig ökning av anslagen till extra utgifter, och

har beräknat denna ökning till sammanlagt 100,000 ä 150,000 kronor.

För tillfälliga utgifter av större betydenhet borde åter enligt

kommitténs mening å riksstaten vid sidan av huvudtitlarna eller möjligen

under sjunde huvudtiteln uppföras ett förslagsanslag »till oförutsedda

utgifter»- att stå till Kungl. Maj:ts disposition under villkor

att utgiften är av så brådskande art, att frågan ej hinner underställas

riksdagen,

att utgiften är av den storlek att varken vederbörande huvudtitels

allmänna besparingar eller samma huvudtitels anslag till extra utgifter

med hänsyn till därå förefintliga behållningar lämpligen kunna för ändamålet

anlitas, och tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra

till Kung]. Maj:ts förfogande stående medel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 2tt

att utgiften icke heller är av den art, som omförmäles i 63 §

rederi ngsformen.

samt att genast vid riksdagens början eu särskild, specificerad anmälan

göres till riksdagen om de utgifter Kungl. Magt under det senaste

året beslutat anvisa till utgående från anslaget.

. Med ledning av en inom kommittén uppgjord förteckning över de

under åren 1911—1916 hos riksdagen till ersättande anmälda oförutsedda

utgifter av större betydenhet har kommittén för detta förslagsanslag

ifrågasatt ett belopp av 500,000 kronor. Visserligen kunde det lätt

hända, att detta belopp något år komme att överskridas, kanske rätt

avsevärt. Men ett sådant överskridande torde dock enligt kommitténs

mening ej kunna antaga större dimensioner än som kunde inträffa i fråga

om åtskilliga andra förslagsanslag å riksstaten. 1 rikshuvudboken borde

anslagets redovisning så anordnas, att därav fram ginge, huru stora delar

av anslaget som tagits i anspråk för de särskilda departementens räkning.

Beträffande den närmare motiveringen av de villkor kommittén,

särskilt i betraktande av anslagets natur av förslagsanslag, ansett böra

uppställas för dess användande, anhåller jag att få hänvisa till kommittébetänkandet,

sid. 72—75.

I denna fråga har en skiljaktig mening uttalats av kommittéledamoten

friherre Langenskiöld, som ansett ett särskilt anslag å riksstaten

till oförutsedda utgifter icke vara önskvärt, utan förordat, att dylika utgifter

skulle i det löpande årets räkenskaper under viss huvudtitel redovisas

med anteckning »anordning utom stat», samt sedan för riksdagen

i särskild proposition anmälas till godkännande. Reservantens skäl för

denna mening återfinnas å sid. 76—78 i betänkandet, varav framgår,

bland annat, att han ansett önskemålet att redovisa de oförutsedda utgifterna

för varje depaitement nog icke bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosett

endast därigenom, att vid redovisningen för det gemensamma

anslaget de till detsamma hörande utgifterna ordnades inom sig efter de

olika huvudtitlarna.

Fullmäktige i riksgäldskontor, som ansett sig sakna anledning att

närmare ingå på frågan om den tredje huvudgruppen av förskott, nämligen

sådana, som hos riksdagen anmälas till ersättande, hava emellertid

funnit sig böra göra en erinran i en punkt, nämligen beträffande

friherre Langenskiölds reservationsvis framförda förslag, vilket fullmäktige

förklarat sig icke kunna biträda, då detsamma syntes fullmäktige

innebära ett bibehållande, om ock i modifierad form, av det nuvarande

förskottsförfärandet, som möjligen skulle kunna inbjuda till ett vidsträcktare

bruk i framtiden.

Fullmäktige

rik>(jäldskon

ioret.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

Arméförv

ältning eu

24 Åtgärder till förskotts väsendets avveckling.

Statskontoret, som ansett kommitténs förslag om användning av

extra ntgiftsanslagen för oförutsedda utgifter av mindre storlek vara

val värf beaktande, samt avgivit närmare förslag till höjning av andra

samt sjätte till och med nionde huvudtitlarnas ifrågavarande anslag, har

i fråga om anslaget till oförutsedda utgifter anfört följande:

»Reservantens förslag att under huvudtitlarna skulle få avföras utgifter, som

icke varit uppförda i riksstaten och till vilkas gäldande således inga medel anvisats,

måste statskontoret på det kraftigaste avstyrka, då detta skulle innebära, att, tvärt

emot principerna för budgetreformen, kassafonden skulle regelbundet för varje älta

släppa till en del av sin behållning för bestridande av statsregleringsutgifter.

Att anslag höra anvisas för alla utgifter synes statskontoret självklart; och att anslagen

anvisas före utbetalningen, såsom kommittén föreslår, i stället för efteråt,

såsom för närvarande äger rum, kan icke innebära annan »förklaring» än att riksdagen

på förhand vet, att sådana utgifter äro att vänta, ehuru riksdagen är okunnigom,

av vilken art de skola bliva, och fördenskull måste uppskjuta sm provning av

desamma till efteråt.

Däremot torde reservantens åsikt, att utgifterna böra avföras pa de huvudtitlar,

till vilka de enligt sin natur höra, icke sakna fog. .1 detta syfte torde det

av kommittén föreslagna anslagsbeloppet kunna fördelas på de olika ‘huvudtitlarna.

Att därav med all sannolikhet skulle följa, att vissa av dessa anslag komine att

överskridas, medan andra kunde visa överskott, har ingen reell betydelse, då utgiften

på det hela blir densamma som enligt kommitténs förslag och fördelningen

icke har någon inverkan på statsregleringens utfall.

Statskontoret, som i förevarande avseende ej torde behöva yttra sig angående

anslagsbehovet å fjärde och femte huvudtitlarna, vill för övriga huvudtitlar ifrågasätta

följande belopp å förslagsanslagen till oförutsedda utgifter:

andra huvudtiteln ................

................... kronor 50,000

tredje

» ................

................... » 50,000

sjätte

» .................

................... » 100,000

sjunde

» .................

................... » 50,000

åttonde

» .................

................... » 50,000

nionde

* .................

............... » 50,000

Summa kronor 350,000.»

Arméförvaltningen har anfört:

»Sedan 1914 års senare riksdag beslutat en omläggning av det a fjärd*

huvudtiteln upptagna anslaget till avlöning och rekrytering från fast anslag till

förslagsanslag, höjde 1915 års riksdag dels anslaget till extra utgifter med 520,000

kronor till 600,000 kronor, dels ordinarie byggnadsanslaget med 150,000 kronor.

Beloppen av de besparingar å ordinarie anslag, som efter denna omläggning tillgodoförts

fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, hava varit obetydliga och utgjorde

år 1915 kronor 31,195:39 och år 1916 kronor 34,232:87. Följden har också

blivit, att denna fonds behållning för närvarande i det närmaste helt och hållet

tagits i anspråk. I likhet med kommittén anser därför arméförvaltningen att, därest

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskotts väsendets inveckling. 2~>

mindre förskott för utgifter av oförutsedd natur skola upphörn, i fjärde huvudtiteln»

anslag till extra utgifter erfordras eu höjning, till dylik förhöjning hör enligt ämbetsverkets

åsikt hven göras av ordinarie hyggnadsanslaget. Med det störa antal

byggnader av skilda slag, som erfordras för lanfförsvaret, samt de olikartade

övningsgrenar, som numera förekomma vid armén, följer nämligen, att tillfälligt behov

av smärre byggnaders uppförande eller ombyggande ofta kan uppkomma av så

trängande beskaffenhet, att frågan härom ej hinner underställas riksdagens prövning.

Ordinarie hyggnadsanslaget är så knappt beräknat, att det för närvarande ej

lämnar tillgång till dylika tillfälliga utgifters bestridande. Arméförvaltningen anser

därför att, om förskott för sådant ändamål skola kunna undvikas eller väsentligen

inskränkas, en förhöjning av ordinarie hyggnadsanslaget är nödvändig. Den sålunda

erforderliga förhöjningen har inom fortifikationsdepartementet uppskattats till 100,000

kronor.

Beträffande kommitténs förslag, att för angivet ändamål ett särskilt anslag

till oförutsedda utgifter borde på vissa villkor å riksstaten uppföras, finner sig

arméförvaltningen kunna biträda detsamma.»

Marinförvaltningen liar beträffande det under femte huvudtiteln varinför

uppförda anslaget till extra utgifter till eu början anmärkt, att detta, valtninqfn

i motsats till vad förhållandet vore under de andra huvudtitlarna, icke

hade reservationsanslags natur, utan vore uppfört såsom bestämt anslag,

vadan vid årets slut förefintlig behållning å anslaget överfördes till

allmänna, besparingarna. 1 sitt tidigare avgivna förslag till beräknande

av utgifterna under femte huvudtiteln hade ämbetsverket föreslagit, att

anslaget till extra utgifter, nu 75,000 kronor, måtte för år 1919 ökas

till 155,000 kronor. Vid beräkningen av denna höjning hade inräknats

kostnaden för extra biträden å räkenskapskontoren vid flottans

stationer, uppgående till 50,000 kronor. Om sistnämnda belopp kunde

överföras till ett särskilt anslag, skulle den. erforderliga ökningen i anslaget

till extra utgifter inskränkas till 30,000 kronor. I varje fäll

borde anslaget förändras till reservationsanslag. Kommitténs förslag

om ett förslagsanslag till oförutsedda utgifter syntes marinförvaltningen

synnerligen lämpligt.

< Iförutsedda utgifter liava hittills i rätt stor utsträckning bestritts »epartementiu

lider förskotts titel och sedermera hos riksdagen anmälts till ersättande.

Visserligen kunna, såsom kommittén erinrat, anslagen till extra utgifter

samt huvudtitlarnas allmänna besparingar anlitas för bestridande av

vissa dylika utgifter. Men då de tillgångar, som därigenom stå till

, bnds, äro ganska begränsade samt, vad allmänna besparingarna beträffar,

förfoganderätten över dessa bundits vid vissa förutsättningar, har hittills

i fråga om en hel del utgiftsbehov, som uppkommit under sådana omständigheter,

att de ej kunnat hänskjutas till riksdagens prövning, annan

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt 2 höft. (Nr 2.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

ditväg ej stått öppen än att anlita förskottsförfarandet. Då det nu, såsom

förut framhållits, framstår såsom ett eftersträvansvärt önskemål att

detta förskottsförfarande må undvikas, måste alltså på ett eller annat

sätt möjlighet beredas att inom riksstatens ram inordna även utgifter

av nu ifrågavarande art.

I likhet med kommittén anser jag, att höjning av anslagen till

extra utgifter är den åtgärd, som härvid i första hand kan ifrågakomma.

Hade dessa anslag haft rikligare tillgångar, skulle givetvis en mängd

av de för tillfälliga utgifter gjorda förskott, som under senare tid hos

riksdagen anmälts till ersättande, icke behövt förekomma. Kommittén

har föreslagit, att ifrågavarande anslagsökning skulle ske i allenast

sådan omfattning att den kunde beräknas förslå för bestridande av oförutsedda

utgifter av mindre storlek. Eu sådan begränsning torde ock

''häst överensstämma med anslagens hittillsvarande uppgift; och att gorå

.inslagsökningen så stor, att den skulle anses kunna räcka till för ada

< »förutsedda utgifter, alltså även för utgifter av mer betydande storlek,

synes mig ej kunna ifrågasättas, då det med hänsyn till omöjligheten

att på förhand beräkna utgifternas storlek lätt kunde inträffa antingen

att anslagen bleve otillräckliga eller ock att onödigt stora behållningar

därå kunde uppkomma. *

För större oförutsedda utgifter anser jag därför ett särskilt anslag

av förslagsanslags natur erforderligt. I likhet med kommitténs majoritet,

fullmäktige i riksgäldskontoret samt statskontoret finner jag alltså den

av reservanten, friherre Langenskiöld iöreslagna utvägen att anvisa

ifrågavarande utgifter såsom »anordningar utom stat» icke vara tillrådlig,

lå den formellt står i strid mot principen om riksstatens fullständighet

och reellt skulle årligen tära på kassafonden utan att denna skulle härför

beredas någon ersättning.

Liksom kommittén anser jag emellertid ifrågavarande förslagsanslag

böra bliva gemensamt för alla departementen, då därigenom

kraftigare, än om en uppdelning'' a de särskilda huvudtitlarna skulle

ske, betonas att anslaget för de med detsamma avsedda ändamål må

kunna disponeras allenast för sådana utgifter, vilka med hänsyn till sin

vikt och brådskande beskaffenhet kunna i viss mån anses vara av allmän

och gemensam natur för hela riksstaten eller åtminstone för flera

av . dess olika delar. Någon olägenhet i bokföringshänseende torde ej

heller med en sådan anordning bliva förenad. Till dess ändring i beloppet

för anslaget av vunnen erfarenhet påkallas, föreslår jag, att det

bestämmes till den av kommittén föreslagna siffran, 500,000 kronor.

Beträffande de av kommittén föreslagna villkoren för anslagens

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskotts väsendets avveckling.

27

anlitande hav jag- ej funnit anledning till erinran, då de synas lämna

garantier för, å ena sidan att anslaget ej i onödan anlitas och a den

andra, att tillgångar för nödvändiga utgifter stå till Kung!. Maj:ts

disposition. Vad särskilt angår föreskriften, att utgiften skall vara av

den storlek att varken vederbörande huvudtitels allmänna bespringa!

eller samma huvudtitels anslag till extra utgifter med hänsyn till därå

förefintliga behållningar lämpligen kunna för ändamålet anlitas, törne

den handlingsfrihet att efter omständigheterna anlita den ena eller

andra utvägen, som härigenom lämnas, få anses av behovet påkallad.

Enligt det föreliggande förslaget skulle alltså under envar av vederbörande

huvudtitlar i riksstaten finnas ett anslag »till extra utgifter»

av reservationsanslags natur. Måhända framställer sig häi den

frågan, huruvida ej detta anslag kunde sammanslås till ett med anslaget

för oförutsedda utgifter. Härovan är emellertid påvisat, att det

icke låter sig göra att för oförutsedda utgifter ej hava tillgång till

annat anslag än ett reservationsanslag, som ej får överskridas. Att

åter borttaga de nuvarande reservationsanslagen till extra utgifter kali

icke ifrågakomma av det skål, att vissa av de för disponerandet av

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter föreslagna inskränkande villkor

icke äro lämpade för sådana tillfälliga utgifter av mindre storlek, som

hittills bestritts av anslagen till extra utgifter. För ändamålet torde

därför erfordras två anslag, därav ett med begränsat belopp men

utan inskränkande villkor i fråga om användningen, och det andra till

beloppet obegränsat, men i stället förknippat med vissa villkor för dess

disponerande. . ''

Vad beträffar det belopp, varmed anslaget till extra utgifter bör

i riksstaten upptagas, torde detta bliva föremål för närmare övervägande

vid behandlingen av utgifterna under vederbörande huvudtitlar, liksom

även marinförvaltningens hemställan att det å femte huvudtiteln uppförda

anslaget till extra utgifter måtte erhålla natur av reservationsanslag.

I detta sammanhang torde jag även få upptaga eu av kommittén

vidrörd fråga rörande dispositionsrätten över huvudtitlarnas allmänna

besparingar.

Å sid. 78 i sitt betänkande anför kommittén följande

»Under senare år har Kungl. Maj:t i en hel del fall föreskrivit, att vissa

utgifter skulle bestridas under förskottstitel, samt sedermera, när mot årets slut

förskotten av vederbörande ämbetsverk hos Kungl. Maj:t anmälts till ersättande,

förordnat om deras gottgörande från vederbörande huvudtitels allmänna besparingar

•tnj.

de allmänna

besparingarnas

dispone

rande under

pågående

riksdag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

till extra utgifter, vilket förfaringssätt, vad de allmänna besparingarna

beträ tiar, lärer hava berott därpå, att dessa besparingar ej ansetts vara disponibla

under tiden för riksdagens sammanträdande. Val heter det i ingressen till riksdagens

ovanberörda skrivelse den 12 maj 1841, att »riksens ständer ----insett

och erkänt nyttan och nödvändigheten av den åt Kders Kung*!. Maj:t —__upp
låt.

na rättighet att disponera de å eu eller annan huvudtitel uppkommande, till beloppet.

kända besparingar — ---för bestridande av sådana, vid den av- rikets

ständer verkställda statsreglering ej påräknade utgifter, v ilka under tiden mellan

riksdagarna kunna finnas av oundvikligt behov påkallade». Men då själva det riksdagens

beslut, som enligt samma skrivelse fastställer grunderna för besparingarnas

användande, innehåller, att »de besparingar, vilka intill nästa riksdag kunna å någon

eller nagra av huvudtitlarna uppkomma, må fortfarande av Eders Kungl. Maj:t användas

till sådana av rikets ständer ej förut prövade utgifter, vilka hädanefter

kunna finnas för rikets styrelse av oundvikligt behov påkallade», vill det synas

kommittén, i betraktande jämväl av den omständigheten, att vid tiden för denna

skrivelses tillkomst riksdagen endast sammanträdde vart femte år. som om sagda

beslut ej borde anses innefatta något hinder för, att redan uppkomna besparingar

användas även under pågående riksdag. Skulle denna kommitténs tolkning av bestämmelsens

innebörd icke godtagas, anser kommittén, att bestämmelsen bör ändras

så att den icke vidare lägger binder i vägen för besparingarnas anlitande även

under tid. då riksdagen är samlad, varigenom förskott av ifrågavarande slag kunna

för framtiden undvikas. De under ett föregående år uppkomna besparingarnas

storlek blir nämligen för Kungl. Maj:t approximativt känd redan då statskontoret

årligen i februari månad därom ingår med berättelse; och några ytterligare bespaungar

bliva ej tillgängliga torr än februari månad det påföljande året.»

Statskontoret hav instämt i detta kommitténs uttalande; och om

kommitténs tolkning av innebörden i bestämmelsen angående användning

av allmänna besparingarna icke godkändes, ansåg statskontoret

ändring i denna bestämmelse böra lins riksdagen utverkas.

Marin förvaltningen bär i sitt yttrande framhållit att, om kommitténs

ifrågavarande åsikt, vilken syntes väl grundad, bleve godkänd.

härigenom givetvis skulle undvikas eu hel del nu förekommande

förskott.

Departement schefen.

bore ar 1912 ansåg man hinder icke föreligga att under pågående

riksdag taga i anspråk de å riksstatens huvudtitlar uppkomna allmänna

bespaiingår. Men från och med nämnda ar har den meningen g jonsgällande,

att detta icke överensstämde med föreskrifterna i nyss berörda

riksdagsskrivelse, varför, såsom kommittén erinrat, under pågående riksdag

eu hel del utgifter anvisats såsom förskott, vilka sedermera vid

arets slut gottgjorts tran de allmänna besparingarna. Jag ansluter

mig lör min del till den uppfattning av innebörden i 1841 års riksdagsskrivelse,

som sålunda under senare År tillämpats. Men- då det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskotts väsendets avveckling. ’*•*

givetvis skulle vara förenat med avsevärda praktiska fördelar, om de

allmänna besparingarna linge direkt disponeras även under pågående

riksdag, anser jag att, när i sedvanlig ordning medgivande äskas hos

19.18 års riksdag rörande dispositionsrätten över allmänna besparingarna,

härvid även bör utverkas uttryckligt medgivande från riksdagens sida,

att samma besparingar må få av Eders Kuugl. Maj:t disponeras åven

under pågående riksdag.

Eu annan särskild anledning till gjorda törskottsutgifter har kommittén

berört ä sid. 80 i betänkandet, där den framhållit

»hurusom vissa av armé- och marinförvaltningarnas förskott synas vara föranledda

av den omständigheten, att dessa myndigheter ej hava tillräckliga förlag

för den tillverkning av krigsförnödenheter av varjehanda slag, som av dem bedrives.

1 den mån så är fallet, synes det böra tagas i övervägande huruvida, ej genom

anslag å riksstaten erforderliga förlag för sådant ändamål höra beredas, i vilket

fall av nyssnämnda förhållande föranledda förskottsutbetalningar icke vidare skulle

behöva förekomma. Vad sålunda framhållits torde äga tillämpning även i fråga

om vissa andra myndigheter, som, utan att tillhöra de affärsdrivande verken i egentlig

mening, dock utöva affärsverksamhet av ett eller annat slag, såsom till exempel

fångvårdsstyrelsen.»

Marin förvaltningen bär i anledning’ härav anmärkt, att till denna

kategori syntes höra. hänföras de förskott, som inom marinen förekomma

för hållande av förråd av erforderliga artiklar, samt vidare anfört:

»Förråden äro visserligen att betrakta som fonder ocli de för förrådens anskaffande

och anläggande erforderliga medlen ersättas vid utlämning trän förråden

av anslag eller andra tillgängliga medel. Denna lörrådsverksamhet kräver ett icke

obetydligt förlagskapital, som nu till viss del måste förskjutas av omhänderhavande

medel. Givetvis vore det lämpligast, att dessa förlag bereddes genom att särskilda

medel för ändamålet anvisades. Av marinförvaltningen tidigare framställt

förslag om anvisande av sådana medel för beklädnadsförråden hav Eders Kung].

Maj:t dock icke ansett böra vinna understöd. Emellertid lärer förslag om uppförande

av anslag i liksstaten för detta slags utgifter icke kunna framläggas förr

än efter eu omfattande utredning i ämnet. De nu rådande av världskriget föranledda

helt abnorma förhållandena på detta område kunna dock ej lämpligen läggas

till grund för en dylik utredning, utan synes densamma böra uppskjutas tills mera

normala förhållanden inträtt och man efter världskrigets avslutande lättare kan

överblicka, i vad omfattning särskilda medel för ifrågavarande förlag må finnas

erforderliga.»

Vnd sålunda förekommit föranleder för närvarande från min sida

icke annat yttrande än att det synes önskvärt, att även för sådana utgifter

för anskaffande av rörelsekapital för statsverksamhet av ett eller

annat slag, som hittills bestritts under förskottstitel, må, i den mån de

behov av

anstalt till

förlag »kapital

vid vin * statsverksamhet.

Departementschefens

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

kunna förutses och där så lämpligen ske kan, anslag å riksstat hos

riksdagen äskas.

De utestående Slutligen har jag att i detta sammanhang upptaga frågan om dé vid.

fame°Mng. övergången till det föreslagna nya systemet utestående förskottens avveckling,

vilken fråga givetvis äger stor betydelse för den förestående

statsregleringen.

Kommittén

Kommitténs yttrande härutinnan, vilket bär torde lämpligen höra

i sin helhet återgivas, lyder sålunda:

»För kommittén torde härefter återstå att yttra sig rörande sättet för övergången

till de nya förhållanden inom statens finansväsen, som skulle inträda, därest

ovanberörda förskottsförfarande kommer att upphöra, samt beträffande avvecklingen

av de förskott, som vid tiden för denna övergång belasta statsverkets kassaförlag.

Härvid torde kommittén kunna inskränka sina undersökningar till statskontorets

förskott. Dessa innesluta ju huvudparten av de på kassaföriaget inverkande

förskotten; och de förskott av denna art, som balanseras hos andra myndigheter,

särskilt armé- och marinförvaltningarna, torde i huvudsak kunna behandlas på enahanda

sätt som statskontorets.

Kommittén har för nu ifrågavarande ändamål låtit uppgöra en förteckning

över de av statskontoret av statsmedel utbetalda förskott, vilka den 30 juni 1916

i räkenskaperna balanserades såsom oersatta. Av dessa kommer visserligen en del

att ersättas av de extra anslag å 1918 års riksstat, som Kungl. Maj :t i innevarande

års statsverksproposition under de särskilda huvudtitlarna äskat för täckande av

vissa av.statskontoret utgivna förskott; och å andra sidan hava ju, såsom ock av

det föregående framgår, efter den 30 juni 1916 nya förskott å betydande belopp

tillkommit. Men då kommitténs i det följande gjorda framställning icke avser annat

än att angiva principerna för förfaringssättet vid övergången till det nya systemet,

torde den omständigheten, att vid en blivande avveckling av de utestående förskotten

siffrorna komma att bliva helt andra än de nedanstående, ej vara av betydelse för

själva förslagets innebörd.

Statskontorets nyssnämnda, den 30 juni 1916 balanserade, oersatta förskott

uppgingo till 100,242,791 kronor 44 öre.

Härav kunna följande summor anses belöpa sig på de olika slag av »förskott

mot framtida ersättning», som i kommitténs föregående utredning omförmälas:

1. -

2.

1,029,595;

Förskott å anslag i påföljande års riksstat ................... kronor

Förskott, avsedda att ersättas med särskilda, framdeles

inflytande medel................................................................ _ » 10.438,129; 19!

3. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga

............................................................................ » 935,141; 10

Transport kronor 12,402,865:2 9

1 Härav har efter den 30 juni 1916 ett belopp å 1,075,000 kronor ersatts frän statens järnvägars

fond.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till fttrskottsväsendets avveckling.

31

4.

6.

7.

8.

9.

Transport kronor

Utgifter för andra ändamål, för vilka särskilda anslag

synas kunna i rik sstaten uppföras ............................... »

Utgifter, som synas hava kunnat direkt avföras å vederbörande

huvudtitlars allmänna besparingar eller

anslag till extra utgifter ........................................... »

Övriga oförutsedda utgifter, var för sig understigande

10,000 kronor................................................................ »

Övriga oförutsedda utgifter, var för sig överstigande

10,000 kronor ............................................................. »

Förskott, utbetalda till armé- och marinförvaltningarna »

Förskott för åtgärder till lindrande av kristidens verkningar

i ekonomiskt avseende ................................... »

Summa kronor

12,402,865: n>

384,847: in

36,424: so

102,312: 2 7

472,632: 68''

66,359,001: 9 r>

20,485,206: 7 4

100,242,791: 44.

Vad då först beträffar de vid övergången utestående förskotten å nästföljande

års stat, kräva dessa icke någon särskild åtgärd, då de ju automatiskt täckas

av för vederbörande ändamål å riksstat uppfört anslag.

Vad angår kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

måste ju den riksstat, varå de nya förslagsanslagen för detta ändamål komme att

uppföras, då de första gången av riksdagen komme att anvisas, även upptaga extra

ordinarie anslag till täckande av utestående förskott för dylika kostnader. Samma

förhållande kommer att föreligga beträffande utestående förskott av de slag, som i

ovanstående tabell upptagas under 4, 6 och 7. Om emellertid en sådan dubbel belastning

av nämnda riksstat, som härigenom uppstode, skulle med hänsyn till beloppet

av övriga å samma riksstat uppförda utgifter bliva alltför betungande, synes

för täckande av nyssnämnda förskott eventuellt kassafonden kunna tagas i anspråk,

och således å inkomstsidan i berörda riksstat uppföras ett de ifrågavarande förskotten

motsvarande belopp under rubrik: »i anspråk tagna kapitaltillgångar, av

statsverkets kassafond».

Då kommittén sålunda ifrågasätter kassafondens anlitande för ovanberörda

ändamål, må särskilt betonas, att enligt kommitténs mening här föreligger ett verkligt

undantagsfall, då det nämligen gäller att utjämna övergången till ett nytt system

inom finansförvaltningen. Av denna anledning synas betänkligheter ej höra

möta mot att för nu angivna ändamål taga kassafonden i anspråk, helst som beloppet

av de utestående förskotten av denna art ej torde komma att uppgå till

alltför ansenlig storlek. Visserligen torde det komma att överstiga det belopp

av omkring 1,900,000 kronor, vartill de i ovanstående tabell under 3, 4, 6

och 7 upptagna förskotten uppgå, då nämligen dessa dels ej omfatta armé- och

marinförvaltningarnas förskott av ifrågavarande slag, dels ock huvudsakligen inrymma

förskott, som utgivits under en tidrymd av endast 8 månader, eller från

den 1 november 1915 till den 30 juni 1916. Men att döma efter de förskott av

dessa slag, som under åren 1911 — 1916 av Kung!. Maj:t hos riksdagen anmälts till

ersättande, synes det antagligt, att beloppet kommer att snarare under- än överstiga

3 miljoner kronor.

1 Häri ingår, bland annat, ett förskott å 275,000 kronor, utgörande ett till förfogande av

beskiekningschefer och lönade konsuler ställt kreditiv.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Statskontoret

32 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

Beträffande sådana förskott som de under 5 i förestående tabell upptagna

erfordras vid övergången icke någon särskild åtgärd, då det nämligen härovan förutsatts,

att vederbörande allmänna besparingar och anslag till extra utgifter lämna

tillgång till deras bestridande.

Vad angår de av världskriget förorsakade extra ordinära förskotten torde

dessa komma att förr eller , senare slutligen täckas medelst anslag å riksstaten, och

att avgiva något förslag i sådant avseende ingår givetvis icke i kommitténs uppgift.

Men det synes dock vara önskligt, att vid en förestående avveckling av övriga utestående

förskott sådana åtgärder vidtagas, att även ifrågavarande extra ordinära

förskott avlyftas från statsverkets ''kassaförlag. Detta skulle kunna ske genom att

i riksstaten för det år. då förenämnda avveckling skall ske, uppföra anslag till förskottens

täckande och låta dessa anslag å inkomstsidan motsvaras av tillfälliga

lånemedel till samma belopp, samt att sedermera, när utgifterna skola med skattemedel

eller annorlunda slutligen regleras, anslag anvisas till återbetalning av dessa

tillfälliga lån. Detta skulle ju överensstämma med de principer i fråga om framtida

utgifter av sådant slag, som kommittén i det föregående uppställt. Emellertid

hava, såsom förut framhållits, ifrågavarande förskott redan i realiteten bestritts av

lånemedel, i det att nämligen medel till de kassaförstärkningar åt statskontoret, som

betingats av dessa förskott, av riksgäldskontoret anskaffats genom upptagande av

lån. I betraktande härav torde, om man vill undvika ovanberörda, mera omständliga

procedur, som ju skulle medföra, att riksstaten under övergångsåret komme att

svälla ut med ett högst avsevärt belopp, kanske med inemot 50 procent, saken även

kunna ordnas så, att vid en blivande avveckling av det nuvarande förskottsväsendet

de ännu oersatta förskotten av denna art utan vidare överflyttas från statskontoret

till riksgäldskontoret. Härvid skulle då statskontorets skuld till riksgäldskontoret

för erhållen kassaförstärkning minskas med ett belopp motsvarande de överförda

förskotten, vilka i stället skulle balanseras i riksgäldskontoret såsom förskott, tills

de bleve genom anslag å riksstaten slutligen täckta.

På samma sätt böra enligt kommitténs mening en del av de under 2 här

ovan upptagna utestående förskott, som äro avsedda att ersättas med särskilda framdeles

inflytande medel, behandlas, nämligen de, som på grund av sin storlek i någon

mera avsevärd mån tynga kassaförlaget, såsom t. ex. ett förskott å 3,950,000 kronor

för kostnader för förvärvande av mark in. m. för Järvafältet, ett å 1,586,729 kronor

36 öre till uppförande av nytt kasernetablissemang för livgardet till häst in. fl.,

under det att de mindre förskotten av denna art torde kunna utan några större

olägenheter fortfarande balanseras i statskontoret såsom förskott, tills de varda med

de inflytande medlen ersatta.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer kommittén, att vid en blivande

avveckling av det nuvarande förskottssystemet de utestående »förskotten mot framtida

ersättning» behandlas i enlighet med här ovan föreslagna principer.»

Statskontoret har framhållit att de under 1 och 5 i kommitténs

förenämnda förteckning upptagna förskott icke vid en förestående avveckling

kräva någon särskild åtgärd, då de få antagas bliva täckta

antingen av för vederbörande särskilda ändamål å riksstat uppfört an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. M

slag eller från anslag till extra utgifter eller irån vederbörande huvudtitlars

allmänna besparingar.

Vidare fortsätter statskontoret:

»För avveckling av övriga här ifrågavarande förskott ligger närmast till

hands att tänka på utvägen att för ändamålet äska anslag på tilläggsst åt för år

1918. Härigenom skulle omläggningen av förskottsväsendet kunna i ett slag genomföras.

Kassaförlagskommittén har dock ansett, att övergångstiden bör något förlängas

för undvikande av en alltför oformlig belastning av 1918 års budget. I

detta syfte föreslår kommittén dels fördelning av de erforderliga anslagen på de

närmast) följande årens riksstater, dels överflyttning av vissa förskott från statsverket

till riksgäldsverket.

I likhet med kommittén anser statskontoret användandet av tilläggsstat för

år 1918 böra i första hand komma i fråga. Emellertid hava redan för täckande

av de förskottsutgifter, som utbetalats under år 1916 — eller rättare under tiden

november 1915-oktober 1916 och som anmälts för innevarande års riksdag till

ersättande, anslag blivit uppförda på riksstaten för år 1918. Dessutom böra, såsom

redan förut framhållits, för dylika ändamål anslag upptagas å tilläggsstat för samma

år för att motsvarande utgifter under år 1918 icke må behöva förskotteras utan

kunna direkt i statsverkets räkenskaper avföras. Skulle nu anslag även för 1917

års utgifter av detta slag uppföras å tilläggsstat för 19 8, skulle detta års budget

belastas med tre års utgifter. För undvikande härav vill statskontoi et ifrågasätta

sådan anordning, att stats regi eri ngen för år 1918 endast kommer att omfatta

dylika utgifter för två år, nämligen dels I9l6 års utgifter, som redan äro uppförda

å 1918 års riksstat, dels 1918 års egna utgifter, som enligt principerna för den nu

föreslagna reformen böra avföras å anslag å tilläggsstat för samma år. Däremot

skulle budgeten för 1919 bära, utom det årets egna utgifter, de förskottsvis bestridda

utgifter för innevarande år, som statskontoret på vanligt sätt kommer att iöre den

15 nästkommande december hos Eders Kung!. Maj:t anmäla till ersättande.

Beträttande förskotterade neutralitetskostnader — mom. 8 i kommitténs

tablå — ävensom de under 9 upptagna utgifterna vill statskontoret, i överensstämmelse

med vad kommittén å sid. 109 och Ilo därom anfört, föreslå, att vad av

dessa förskott vid innevarande års utgång återstår oersatt må, i den mån anslag

icke redan anvisats till ersättande därav, fa överlöras från statsverkets till riksgäldsverkets

förskott. För statskontorets bokföring skulle detta innebära, att en

del av de bland statsmedelstillgångarna upptagna förskotten kvittas mot samma

belopp av statsmedlens skulder till riksgäldsmedlen. För riksgäldskontorets bokföring

sker endast den förändring, att en del av vad som nu bokföres såsom fordran

av statskontoret i stället föres under rubriken förskott.

För nu föreslagna åtgärd bör naturligtvis eu förutsättning vara, att hinder

icke möter från riksgäldskontorets sida. Skulle sådant hinder förefinnas, torde

anslag å tilläggsstat få äskas även för denna grupp av förskottsutgifter.

På samma sätt som nyss nämnda slag av förskott böra enligt kommitténs

m ning en del av de under 2 här ovan upptagna utestående förskott, sum äro avsedda

att ersättas med särskilda framdeles inflytande medel, behandlas, nämligen de,

som på grund av sin storlek i någon mera avsevärd mån tynga kassaförlaget, såsom

t. ex. ett förskott å 3,950,009 kronor för kostnader för förvärvande av mark

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fullmäktige

i riksgäldskontor

et.

Si Åtgärder till förskottsväseudets avveckling.

m. in. för Järvafältet, ett å 1,586,729 kronor 36 öre till uppförande av nytt kasernetablissemang

för livgardet till häst m. fl., under det att de mindre förskotten av

denna art torde kunna utan några större olägenheter fortfarande balanseras i statskontoret

såsom förskott, tills de varda med de inflytande medlen ersatta.

I vad kommittén sålunda föreslagit vill statskontoret instämma. De större

belopp, som skulle ifrågakomma till behandling på angivet sätt, äro, såvitt av statskontorets

räkenskaper intill denna dag framgår, följande:

För uppförande av nytt kasemetablissemang för livgardet till häst kr. 1,586,729:36

Ett år 1907 till dåvarande kronprinsen utgivet förskott ................ » 550,000: —

Till uppförande å egendomen nr 3 i kvarteret Europa inom Nikolai

församling av ny byggnad till hovhållningens disposition............ » 470,000: —

Kostnader för veterinärinstitutets nya byggnader m. in................ » 277,857: 84

Till uppförande av en ny tvättinrättning för hovhållningens räkning » 137,000: —

Kostnader för uppförande av nybyggnad för skogshögskolan m. m. » 397,000: —

Lån för anordnande av ett konstlotteri till understödjande av behövande

konstidkare ........................................................................... » 100,000: —

Kostnader för förvärvande av mark in. in. för Järvafältet ............ » 3,950,000: —

Summa kr. 7,468,587: 20.

I nu framställda förslag angående förskottsväsendets avveckling hava de förskottsutgifter

icke omnämnts, vilka komma att utbetalas under november och december

innevarande år och enligt hittills gängse bruk skulle komma att nästa år

tillsammans med liknande utgifter för tiden januari—oktober 1918 hos Eders Kung!.

Maj:t anmälas till ersättande. Statskontoret hemställer, om icke förskottsutgifterna

för nämnda två månader må avföras å samma anslag som ovan föreslagits för 1918

års utgifter av enahanda slag; och torde i sådant fall statskontoret böra t. ex.

före den 1 augusti 1918 till Eders Kungl. Maj:t inkomma med anmälan om dessa

förskott. I sammanhang därmed torde även dylik anmälan böra ske rörande de

förskott, som dittills under år 1918 av statskontoret utgivits.

I de fall, då anslag för de vid utgången av innevarande år utestående förskottens

avveckling beviljas å tilläggsstat för år 1918, kan kassafonden anlitas för

täckande av åtminstone en del av ifrågavarande utgifter på sådant sätt, att visst

belopp upptages å tilläggsstatens inkomstsida under rubriken: T anspråk tagna

kapitaltillgångar, av statsverkets kassafond’. Genom en sådan åtgärd minskas visserligen

fondens behållning, men minskningen drabbar endast ''förskott’, således den

del av bokförda behållningen, som utgör en blott fiktiv tillgång.»

I fråga om avvecklingen av nu utestående kristidsförskott hava

fullmäktige i riksgäld skontoret anfört följande:

»De extraordinarie förskotten, förorsakade av världskriget, äro till sin karaktär

i vissa hänseenden olikartade, varför fullmäktige särskilt ur budgetteknisk synpunkt

anse det vara lämpligt att bär särskilja dem i två olika grupper, nämligen:

a) förskott till upprätthållande av rikets neutralitet och

b) förskott till lindrande av kristidens verkningar i ekonomiskt hänseende.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 35

Skillnaden mellan dessa båda grupper av förskott torde kunna angivas så, att

förskott av den första gruppen utgöra torskotterado verkliga utgifter, under det att

förskotten i den senare gruppen i regel nedi till väsentlig del avse att utgöra ett

förskotterat rörelsekapital, vilket till stor del torde komma att till statsverket i

framtiden återlevereras.

Fullmäktige vilja då till eu början något uppehålla sig vid de utbetalda förskotten

för neutralitetens upprätthållande under åren 1914—1917.

Kostnaderna för tryggande av rikets neutralitet hava enligt riksstaterna uppgått

eller beräknats uppgå till följande belopp:

För 1914 ...................................................... kronor 46,021,163

* 1915 ........................................................ » 56,047,337

» 1916-1917 .............................................»_ 127,913,812

Summa kronor 229,982,312.

Under titel ''kassaförstärkning till statskontoret’ hava från riksgäldskontoret

hittills utbetalts:

År 1914......................................................... kronor 50,000.000

1915.......................................................... » 50,000,000

» 1916......................................................... » 60,000,000

» 1917....................................... » 75,000,000

Tillsammans kronor 235,000,000

Neutralitetskostnaderna för åren 1914—1917 torde således komma att uppgå

till i det närmaste samma belopp, som de utbetalda kassaförstärkningarna.

I avseende å sättet för avlyftande av de extraordinära förskotten från statsverkets

kassaförlag ha kommitterade (sid. 109 i betänkandet) framlagt följande

alternativa förslag:

1) Uppförande av anslag för förskottens täckande i riksstaten för det år, då

avvecklingen skall ske, vilka anslag å inkomstsidan skulle motsvaras av ''tillfälliga

lånemedel’ till samma belopp; för återbetalning av dessa lånemedel skulle sedermera

anvisas anslag å senare riksstater.

2) Överflyttande utan vidare frän statskontoret till riksgäldskontoret av de

oersatta, av lånemedel bestridda förskotten, varigenom statskontorets skuld till riksgäldskontoret

skulle minskas med ett belopp, motsvarande de överförda förskotten;

och skulle riksgäldskontoret fortfara att balansera dessa såsom oersatta förskott,

till dess de bleve genom anslag å riksstaten slutligen täckta.

Yad beträffar dessa av kommitterade föreslagna olika sätt för förskottens

avveckling, synes visserligen det förstnämnda, såsom kommitterade själva framhålla,

innebära en viss omgång och därtill kunna medföra en avsevärd utsvällning av riksstaten

under övergångsåret. Det sistnämnda har ock blivit fallet beträffande riksstaten

för år 1918, där å utgiftssidan finnas uppförda neutralitetskostnaderna såväl

för 1916 som för tiden efter 1916 års utgång, sammanlagt beräknade till i runt tal

128,000,000 kronor, och å inkomstsidan Tillfällig upplåning’ till belopp något överstigande

detta eller 135,648,300 kronor.

Fullmäktige vilja i detta sammanhang framhålla, att av riksgäldskontorets

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

kassaförstärkningar till statskontoret, såsom ovan omförmälts uppgående till 235,000,000

kronor. 229,000,000 kronor kunna anses i viss mening förment avvecklade därigenom

att i riksstaterna för åren 1916, 1917 och 1918 finnas uppförda medel till täckande

av neutralitetskostnaderna för tiden till 1917 års utgång, utgörande dels skattemedel,

dels bidrag från kassafonden, dels ock — och till största delen — så kallade tillfälliga

lånemedel.

Härav har emellertid, såsom redan förut framhållits, ännu intet influtit till

riksgäldskontoret. De inkomster å 1916 års riksstat, som svara mot där uppförda

neutralitetskostnader, å i runt tal 46,000,000 kronor, och vilka inkomster utföras

dels av skattemedel, dels ock av bidrag ur kassafonden, hava visserligen i bokslutet

för nämnda år blivit avförda, men hava ej kunnat lyftas av riksgäldskontoret, då

fullmäktige ej erhållit något riksdagens bemyndigande att å statsverkets giroräkning

draga motsvarande belopp, utan innestå de alltjämt hos statskontoret. Av inkomsterna

av skattemedel enligt riksstaten för innevarande år innestår vidare hos

statskontoret ett belopp av 29 000,000 kronor, som äro avsedda för täckande av en

del av 1915 års neutralitetskostnader. Återstoden av sistnämnda kostnader, i runt tal

27,000,000 kronor, ävensom de beräknade neutralitetskostnaderna för åren 1916 och

1917 äro i riksstaterna uppförda under titeln tillfälliga lånemedel.

Såvitt fullmäktige kunna finna, skulle ovannämnda belopp å 46,000,000

kronor och 29,000,000 kronor eller tillsammans cirka 75,000,000 kronor, kunna av

statskontoret utan svårighet inbetalas till riksgäldskontoret. Detta synes kunna ske

genom en enkel omföring på så sätt, att statskontoret, som med all sannolikhet av

de anslag, som finnas uppförda å tilläggsstaten för innevarande år, av tillgängliga

medel förskotterat minst sistnämnda belopp, uttager detta i riksgäldskontoret å tillläggsstaten

och därefter omedelbart inbetalar beloppet till riksgäldskontoret i avräkning

å statskontorets skuld för erhållen kassaförstärkning.

Den reala täckningen av återstoden av de iörskotterade kristidsutgiftema

skulle äga rum å 1919 och följande års riksstater enligt följande schema:

........ års riksstat:

Inkomster: Utgifter för kapitalökning:

Skattemedel ................ kronor 50,000,000 Till avbetalning å tillfälliga

lån........................... kronor 50,000,000

Inkomster:

års riksstat:

Skattemedel ................ kronor 40,000,000 Utgifter för kapitalökning:

Till avbetalning å tillfällig

upplåning ................ kronor 40,000,000

o. s. v. till dess hela den mot förskottsbeloppen svarande tillfälliga upplåningen

blivit genom verkliga statsinkomster å riksstaten slutligen täckt.

Givetvis bör riksgäldskontoret av riksdagen bemyndigas att å statsverkets giroräkning

draga även de anslag, som å vederbörande riksstater anvisas till avbetalning

å den tillfälliga skulden.

Riksgäldskontorets återstående fordran för kassaförstärkning eller 235 minus

229 miljoner kronor torde väl utan svårighet vid lämpligt tillfälle kunna av statskontoret

återbetalas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

Det andra av kommitterade föreslagna alternativet till avveckling av förskotten

till statskontoret, nämligen deras överflyttande utan vidare till riksgäldskontoret,

synes visserligen enklare; men förskotten kvarstods lortfarande utanföi

riksstatema, ända till dess de blivit täckta genom verkliga statsinkomster. Då riksdagen,

såsom ovan nämnts, redan beslutat, att kristidsutgifter, som hittills utgått

som förskott, hädanefter skola uppföras å riksstatema eller till äggsst åter till dessa,

synes det fullmäktige, att anledning saknas att nu beträda en annan väg i fråga

om avvecklingen av förskotten till neutralitetskostnaderna. hullmäktige tå för den

skull för sin del tillstyrka det första av de av kommittén föreslagna alternativen.

Härefter övergå fullmäktige till att i korthet framhålla några synpunkter

rörande behandlingen av de av innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisade anslagen

till rörelsekapital för av kristiden föranledd statsverksamhet.

Av riksdagens ovan omförmälda skrivelse nr 068 framgår, att vid 1917 års

riksdag i två motioner föreslagits, bland annat, att de såsom rörelsekapital för

statens kristidsverksamhet ifrågasatta kreditivmedlen borde sammanföras i en fond,

ställd omedelbart under riksytHd skontorets förvaltning. Denna fond skulle då komma

att av Kungl. Maj:t disponeras på det sätt, att därav skulle ersättas de av statskontoret

för ändamålet redan utgivna förskotten; och skulle sålunda vederbörande

kommissioner komma att stå i skuld till riksgäl dskon toret i stället för till statskontoret.

Vidare skulle, enligt motionärernas förslag, återstående anslagsbelopp tillhandahållas

för att täcka kommissionernas löpande räkningar i riksbanken. Sedermera

skulle kommissionerna, i den mån det bleve dem möjligt, genom levereringar

till riksgäldskontoret avbetala sin skuld till ovanberörda fond. Förlust av rörelsekapital

skulle sedermera ersättas fonden genom anslag å riksstaten.

Riksdagen fann dock icke tillräcklig anledning föreligga att bifalla förslaget

rörande ifrågavarande fonders förvaltande genom riksgäldskontoret utan beslutade

att överlåta denna förvaltning åt statskontoret. För riksgäldskontoret skulle det,

enligt fullmäktiges mening, hava inneburit eu fördel och en lättnad i dess låneverksamhet,

om riksgäldskontoret hade kunnat disponera de till kommissionerna anslagna

medel, i den mån dessa återlevererades av kommissionerna. Dessa medel ingå nu

i kassafonden; och statskontoret har icke någon skyldighet att till riksgäldskontoret

omedelbart återbära desamma. Till en viss grad skulle nämnda önskemål även nu

kunnat vinnas därigenom att kristidskommissionerna i allmänhet, liksom nu fallet

är med krigsförsäkringskommissionen, överlämnat för tillfället ledigt kapital till

riksgäldskontoret för förvaltning.

Genomförandet av nyssnämnda anordning skulle även från riksgäldskontorets

synpunkt inneburit en fördel så till vida som därav skulle följt en mera direkt

kontakt mellan riksgäldskontoret och kommissionerna i fråga, ägnad att för fullmäktige

i viss mån underlätta bedömandet av riksgäldskontorets lånebehov och

lämpligaste tidpunkterna för detsammas fyllande. . _

Då riksdagen emellertid beslutat, att ifrågavarande fonders medel skola förvaltas

av statskontoret, vilja fullmäktige endast påpeka, att i den män fonderna

bliva i stånd att slutgiltigt återbära kapital till statsverket, riksgäldskontoret bör

få rätt att å statsverkets giroräkning under titel: ''avbetalning å tillfällig upplåning,

förslagsanslag’, lyfta motsvarande belopp.»

Arméförvaltningen har förklara}, sig icke hava något att erinra mot

kommitténs förslag angående avvecklingen av de vid övergången till

det föreslagna nja systemet utestående forskotten.

Arme
förvaltningen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

Dipartctnenfs•

chefen i yttrande.

Då jag nu går att för egen del yttra mig i denna fråga torde

jag få tills vidare lämna å sido de extra ordinära kristidsförskotten, för

att först till behandling upptaga de vanliga förskottens avveckling.

Vad då till en början beträffar de av statskontoret eller andra

myndigheter jämlikt Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande utgivna förskott

å anslag i 1918 års riksstat, komma dessa att efter nämnda års

ingång täckas genom behöriga bokföringsåtgärder i vederbörande ämbetsverk

och kunna alltså här lämnas ur räkningen.

Av övriga utestående förskott torde en del av dem, som vid 1917

års slut av vederbörande myndigheter hos Eders Kungl. Maj:t anmälas

till ersättande, komma att enligt beslut av Eders Kungl. Maj:t gottgöras

från vederbörande huvudtitlars allmänna besparingar eller anslag

till extra utgifter; och rörande dessa erfordras alltså icke någon framställning

till riksdagen.

Vad härefter angår den stora grupp av förskott, som avse kostnader

för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, komma de,

som omfatta tiden november 1915—oktober 1916 att efter 1918 års

ingång ersättas av de extra anslag till täckande av vissa förskott, som

redan äro uppförda på samma års riksstat, varefter till reglering återstå

kommittéutgifterna dels för tiden november 1916—oktober 1917,

vilka vid 1917 års slut hos Eders Kungl. Maj:t anmälas till ersättande,

dels för november och december 1917, dels för år 1918 och dels för

år 1919.

För att undvika en alltför hård belastning å 1918 års budget har

statskontoret nu ifrågasatt en sådau fördelning, att denna budget skulle

påföras, jämte redan beslutade anslag till gottgörande av kostnaderna

för november 1915—oktober 1916, dels 1918 års egna kornmittékostnader

genom uppförande å tilläggsstat av förslagsanslag för ändamålet,

dels ock kostnaderna för november och december 1917, varemot 1919

års budget skulle bära, jämte samma års egna utgifter för ifrågavarande

ändamål, kommittékostnaderna för tiden november 1916—oktober

1917.

Emellertid skulle det utan tvivel medföra obestridliga fördelar,

om avvecklingen av ifrågavarande förskott kunde ske på en gång i

statsregleringen. för år 1918. Såsom statskontoret framhållit torde ide

fall, då anslag för de utestående förskottens avveckling uppföras å tillläggsstat

för år 1918, för utgiftens täckande kassafonden kunna åtminstone

i viss män anlitas genom upptagande å tilläggsstatens inkomstsida

av • en rubrik: »I. anspråk tagna kapitaltillgångar, av statsverkets

kassafond». 1 själva verket skulle, såsom statskontoret framhållit, den

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 39

härav förorsakade minskningen i fondens behållning endast innebära en

avskrivning av eu rent fiktiv tillgång. Med hänsyn härtill ävensom

till det numera kända förhållandet, alt 1917 års statsreglering kommer

att tillföra kassafonden ett betydande opåräknat överskott, anser jag,

att ifrågavarande avveckling kan utan olägenhet ske på en gång genom

anslag å 1918 års tilläggsstat.

På denna bör alltså först och främst under var och en av vederbörande

huvudtitlar uppföras ett förslagsanslag till de under 1918 uppkommande

kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunnige.

Intill dess riksdagens beslut rörande dessa anslag meddelats, torde hinder

icke möta att utgifterna bestridas på samma sätt som förut, d. v. s.

under forskottstitel, vilka förskott sedermera kunna avföras å vederbörande

anslag, där sådana å til läggsstaten beviljats. Vidare torde å

samma tilläggsstat böra upptagas anslag till täckande av de förskott,

som vid innevarande års slut av vederbörande myndigheter hos Eders

Kungl. Maj:t anmälts till ersättande, vari ingå bland annat även kommittékostnader.

Och slutligen torde å nämnda stat även böra beredas

tillgångar för täckande av de förskott, som för ifrågavarande ändamål

gjorts under november och december 1917 utan att ännu hava till ersättande

hos Eders Kungl. Magt anmälts. Rörande de sistnämnda kan

utredning ej medhinnas så tidigt, att anslag till deras täckande kan

äskas i propositionen om tilläggsstat för 1918. Två utvägar kunna då

länkas ifrågakomma vid behandlingen av sistnämnda förskott, vilka ju

approximativt kunna beräknas uppgå till en sjättedel av de på ett helt

är belöpande förskotten av ifrågavarande slag. Antingen kan hos riksdagen

äskas medgivande till att de, ehuru utgivna under år 1917, må få

avföras å förenämnda, för kommittékostnader under år 1918 avsedda

anslag, vilka i sådant fåll skulle ökas med eu sjättedel; eller ock kan i

propositionen om tilläggsstat anmälas, att framställning om anslag å

tilläggsstat för år 1918 för täckande av dessa förskott kommer att hos

riksdagen göras, så snart utredning om deras belopp föreligger. På de

under november och december av statskontoret gjorda förskott torde

omfatta även en del andra utgifter än kommittékostnader och samtliga

dessa förskott torde böra behandlas i ett sammanhang, synes mig den

senare utvägen vara att föredraga. Statskontoret har därför erhållit

befallning att så snart ske kan inkomma med rapport angående de under

november och december 1917 utgivna förskott, som äro av beskaffenhet

att böra hos Eders Kung]. Maj:t till ersättande anmälas. Penna rapport

skall emellertid även omfatta de av länsstyrelserna under böla året

1917 under titel: »Förskott att av statskontoret hos Kungl. Maj:t

opaginerad Kontrollera mot PDF

4o Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

anmälas till ersättande» avi orda utgifter, vilka ännu icke äro kända,

enär, enligt vad jag inhämtat, uppgifter härom från länsstyrelserna^ till

statskontoret inkomma först i början av februari. Statskontorets ifrågavarande

förskottsrapport synes därför ej kunna förväntas fou än tidigast

i senare hälften av februari månad 1918, och framställningen till riks

dagen kunna avlåtas först i mars.

På liknande sätt torde höra förfaras även med Övriga förskott av

det slag, som plägar hos riksdagen till ersättande anmälas. 1 de fall, dar

för regelbundet återkommande utgifter, som hittills''bestritts på förskottsvägenf

särskilda anslag finnas böra å riksstat uppföras, höra dylika

anslag för utgifter under år 1918 upptagas redan å samma års tilläggsStat.

I de fall, där tillgång till utgifternas bestridande finnes böra

beredas genom utverkande av riksdagens medgivande, att vissa redan

å riksstat befintliga anslag må för ändamålet tagas i anspråk, bor

sådant medgivande avse redan 1918 års anslag. För beredande av tillgång

under år 1918 för en del oförutsedda utgifter av var for sig

mindre storlek böra under vederbörande huvudtitlar å tilläggsstat för

1918 upptagas anslag till förstärkning av samma huvudtitlars anslagtill

extra utgifter; och för oförutsedda utgifter av större betydenhet

bära redan å tilläggsstat för år 1918 under de särskilda huvudtitlarna

uppföras förslagsanslag att disponeras på ovan angivna villkoi, flan

vilka anslag sedermera kunna ersättas de förskott för dylika ändamål,

som kunna under år 1918 bliva nödvändiga, innan tilläggsstaten föreligger.

Vidare böra för täckande av de förskott av förenämnda slag, som

vid innevarande års slut hos Eders Kungl. Maj:t anmälts till ersättande,

under vederbörande huvudtitlar äskas anslag, betecknade såsom förslagsanslag,

högst, samt tillika anmälan göras att framställning om ersättande

av återstående under 1917 utgivna förskott kommer att ske, så snålt

utredningen om dessa föreligger. 1 propositionen om tillaggsstaten

synas för sistnämnda ändamål kunna tills vidare beräknas belopp, ungefär

motsvarande en sjättedel av de anslag, som erfordras för täckande av

de förskottsutgifter, som vid 1917 års slut av vederbörande myndigheter

hos Eders Kungl. Maj:t anmälts till ersättande. Ehuru förenamnda av

länsstyrelserna utgivna förskott omfatta hela året 1917, torde nämligen

dessa, att döma av erfarenheten från lön gående, år, vara så obetydliga,

att de ej öva inverkan vid en dylik approximativ uppskattning.

Q,nom vad sålunda föreslagits skulle hela omläggning.-» vara till

fullo genomförd redan år 1918, och 1919 års riksstat skulle alltså endast

hava ätt bära det årets kostnader av ifrågavarande art.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 41

Vad angår de för närvarande utestående förskott, som äro avsedda

att ersättas med särskilda, framdeles inflytande medel, anser jag i likhet

med kommittén och statskontoret att de bland dessa, som uppgå till

mera betydande belopp och alltså mera avsevärt belasta statsverkets

kassaförlag, böra täckas medelst anslag å 1918 års tilläggsstat, vilka

anslag böra motsvaras av tillfälliga lånemedel. De hos statskontoret utestående

större förskotten av nu ifrågavarande slag hava av statskontoret

angivits till sammanlagt 7,468,587 kronor 20 öre. Huruvida samtliga

dessa böra genast på förenämnt sätt avvecklas eller några bland dem

möjligen anses böra fortfarande såsom förskott balanseias, torde lå ankomma

på närmare prövning i sammanhang med regleringen av utgifterna

under vederbörande huvudtitlar. I förra fallet torde de böla

uppföras såsom utgifter för kapitalräkning under titel förslag till statsverket.

Till behandling återstå härefter de utestående extraordinära, av

världskriget förorsakade förskotten.

I fråga om dessa har, sedan kassaförlagskommittén avgav sitt betänkande,

situationen väsentligen förändrats därigenom att 1917 års riksdag

dels å tilläggsstat för år 1917 uppfört anslag till rörelsekapital för

av kristiden föranledd statsverksamhet, däribland ett anslag å 150

miljoner kronor för anskaffande och tillhandahållande av livsförnödenheter,

om vilket anslag Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 12

maj 1917 föreskrivit, att det skall i första hand användas till ersättande

av statskontorets till livsmedelskommissionen och fölkhushållningskommissionen

utgivna förskott, dels ock å 1918 års riksstat undei fjäide

och femte huvudtitlarna uppfört anslag till bestridande av neutralitetskostnader

efter 1916 års utgång. Då de sålunda av riksdagen anvisade

anslagen å inkomstsidan motsvaras av »tillfälliga lånemedel», har alltså

den av kassaförlagskommittén i dess ovanberörda förra alternativ

ifrågasatta åtgärden för de utestående förskottens avlyftande från statsverkets

kassaförlag i själva verket redan vidtagits. Något sådant överflyttande

av dessa förskott till riksgäldskontor, som kommittén i sitt

senare alternativ föreslagit, behöver således icke ifrågakomma. . Vad som

härefter återstår är återbetalningen av den tillfälliga upplåning, varigenom

förskotten blivit täckta. Men på denna fråga, som sammanhänger

med hela finansplanen för den förestående statsregleringen, torde

jag ej hava att nu inlåta mig. .

Slutligen torde jag få med några ord beröra fullmäktiges i riksgäldskontoret

uttalande därom, att, såvitt fullmäktige kunnat finna, ett

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.

belopp av 75,000,000 kronor syntes kunna av statskontoret utan svårighet

avbetalas å dess skuld till riksgäldskontoret för erhållen kassaförstärkning,

vilken avbetalning skulle ske genom att statskontoret hos riksgäldskontoret

lyfte motsvarande belopp av förenämnda å tilläggsstat för

år 1917 uppförda anslag å 150,000,000 kronor. I avseende härå vill

jag erinra, att enligt givna föreskrifter statskontoret har att återbetala

erhållen kassaförstärkning, så snart omständigheterna det medgiva.

Prövningen av frågan, när sådan återbetalning kan ske, är alltså överlämnad

åt statskontoret; och enligt vad jag från statskontoret inhämtat,

är orsaken, varför någon kvittning av nyssnämnt slag ej från statskontorets

sida ännu ifrågasatts, den, att under den tid, då penningknapphet

rått i statskassan, statskontoret ansett rådligast att ej genom

sådan kvittning beröva sig den kassareserv, som inneburits i rätten att

draga på nyssnämnda anslag.

Av vad jag i föreliggande fråga om åtgärder för förskottsväsendets

omläggning anfört framgår, att jag ej haft för avsikt att i detta sammanhang

inför Eders Kungl. Maj:t framlägga några definitiva och detaljerade

förslag i ämnet. Sådana torde komma att vid behandlingen av frågan om

den förestående statsregleringen anmälas från vederbörande departement.

Men innan detta sker, torde det dock på grund av frågans natur vara

nödvändigt att vissa principer fastställas i fråga om den omläggning

av förskottsväsendet, som här åsyftas; och min nu gjorda framställning

avser därför blott att underställa dessa principer Eders Kunnd. Makts

prövning.

Såsom en sammanfattning av vad jag i sådant avseende här ovan

förordat får jag alltså hemställa, att vid uppgörande av förslag till den

nu förestående statsregleringen måtte iakttagas,

att de utgifter, som nu kunna beräknas bliva under år 1918 erforderliga

utöver sådana, för vilka anslag redan å riksstat förefinnas,

må upptagas å en tilläggsstat för år 1918, att i en särskild proposition

föreläggas samma års riksdag;

att sådana utgifter för år 1919, som äro avsedda att ersättas av

särskilda, framdeles inflytande medel, må, på av kassaförlagskommittén

föreslaget sätt upptagas å riksstaten för sistnämnda år, samt dylika utgifter

för år 1918 å tilläggsstat för samma år;

att för kommittéer och utredningar genom sakkunniga förslagsanslag

må under de särskilda huvudtitlarna upptagas dels i riksstaten

för år 1919, dels ock å tilläggsstat för år 1918;

att, i fråga om sådana övriga utgifter, som, ehuru regelbundet

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 43

återkom in ande eller eljest på förhand beräkneliga, hittills bestritts undei

förskottstitel, antingen må för dem uppföras anslag å 1919 års riksstat

och 1918 års tilläggsstat, eller ock i de fall, där sådant prövas vara

lämpligare, riksdagens medgivande inhämtas till att de få från och med

år 1918 bestridas från vissa redan å riksstat befintliga anslag;

att vederbörande huvudtitlars anslag till extra utgifter må från

och med år 1919 höjas med sådana belopp, som prövas erforderliga

för bestridande av oförutsedda utgifter av mindre storlek, och å 1918

års tilläggsstat upptagas motsvarande förstärkningar av samma anslag,

att å 1919 års riksstat samt å tilläggsstat för år 1918 må vid

sidan av Imvudtitlarna uppföras ett förslagsanslag till oförutsedda utgifter,

att stå till Eders Kungl. Maj:ts disposition under ovan angivna

villkor; samt

att i fråga om avvecklingen av nu utestående förskott hår ovan

av mig förordade grunder må följas.

Tillika får jag hemställa, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå

riksdagen medgiva, att vid statsregleringen för år 1919 de i rikets

ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen

av besparingar å huvudtitlarna fortfarande må bliva gällande,

dock med iakttagande dels att behållningar, som å anslag till nyinrättade

tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första gången tillsättas, skola

tillföras statsverkets kassafond, dels ock att hinder ej möter att även

under pågående riksdag på nämnda sätt disponera besparingarna.

Vad föredragande departementschefen sålunda

anfört, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle

utdrag av detta protokoll tillställas de övriga departementen

för behörigt iakttagande vid uppgörande av

förslag till reglering av utgifterna under vederbörande

huvudtitlar i riksstaten.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomsterna: 1918 års tllläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1918.

«*

II. Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Pétrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Thorsson anförde:

Enligt de grunder, som fastställdes genom Eders Kungl, Maj:ts

beslut den 31 december 1917, har jag upprättat förslag till en tilläggsstat

för 1918. De utgifter, som böra förekomma på denna tllläggsstat,

äro av väsentligen tre olika kategorier. Den första gruppen utgöres av

sådana utgifter, som böra täckas av skattemedel. De äro dels verkliga

utgifter dels utgifter för kapitalökning. Bland de verkliga utgifterna

ingå dels sådana verkliga utgifter, som bli nödvändiga under 1918,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inkomsterna: 1918 års tilläggsstat.

ehuru de icke äro uppförda i 1918 års stat, och dels anslag för täckning

av sådana förskott, som nu böra täckas av skattemedel. De utgifter

för kapitalökning, som böra täckas av skattemedel, utgöras dels av vissa

anslag till statens affärsverk och dels av ersättning för tillfälliga lånemedel,

som i 1-917 och 1918 års riksstater upptagits för fyllande av

brist i riksstaten.

Summan av nu nämnda utgifter uppgår till 398,483,700 kronor.

Enligt vad jag närmare utvecklat i mitt anförande till statsrådsprotokollet

rörande inkomsterna i 1919 års riksstat böra dessa utgifter täckas genom

ett bidrag från statsverkets kassafond till ett belopp av 394,483,700

kronor, varförutom ett belopp av 4,000,000 kronor, som är avsatt för

tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen, finnes

disponibelt. I enlighet härmed hemställer jag nu, att i förslaget till tillläggsstat

för 1918 måtte uppföras under huvudrubriken: »I anspråk tagna

kapitaltillgångar» och underrubriken: »uppkomna av egentliga statsinkomster»

en inkomstpost: »statsverkets kassafond» med 394,483,700

kronor; samt att vidare under samma rubrik uppföres en inkomstpost:

»särskilt avsatta medel» med 4,000,000 kronor.

Den andra gruppen av utgifter, som böra upptagas på 1918 års

tilläggsstat, utgöres av utgifter för sådan varaktig kapitalökning i stadens

produktiva fonder, som regelmässigt brukar bestridas med lånemedel.

Dessa utgifter uppgå till en summa av 40,174,200 kronor. Jag hemställer

därför, att i förslaget till tilläggsstat för 1918. måtte uppföras

under huvudrubriken »Lånemedel» en inkomstpost »I. Last upplåning»

med 40,174,200 kronor.

Slutligen förekommer en tredje grupp av utgifter, nämligen för

beredande av förlags- eller rörelsekapital för vissa tillfälliga behov.

Summan av dessa utgifter är 222,194,300 kronor. Jag hemställer att

i förslaget till tilläggsstat under huvudrubriken »Lånenpedel» uppföres

en inkomstpost »II. Tillfällig upplåning» med 222,194,3QQ kronor.

Det torde böra uppmärksammas att denna tillfälliga upplåning är

av annan karaktär, än den som förekom på 1917 och 1918 års stater.

Den tillfälliga upplåningen hade där den uppgiften att täcka brist i

riksstaten. Den nu föreslagna tillfälliga upplåningen är lika väl som

den fasta en upplåning för kapitalökning, ehuru för övergående ändamål,

nämligen dels förlag till statsverket för vissa utgifter, för vilka ersättning

framdeles kommer att inflyta, dels rörelsekapital för kristidskommissionerna.

Tilläggsstaten för 1918 skulle enligt nu angivna grunder komma

att visa en inkomstsumma av 660,852,200 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Inkomsterna: 1918 års tllläggsstat.

De av föredragande departementschefen sålunda

i avseende å beräkningen av statsverkets tillgångar för

1918 års tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets

övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen gilla och bifalla.

Dr protokollet:

Teodor Franzén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna: 1918 års ti/läggsstat.

I

Tilläggsstaten för år 1918.

Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensam fråga.

(Adrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1918.

N ä: r vara n d e :

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde i fråga

om utgifterna till en början följande:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Med hänsyn till de alltjämt stegrade levnadskostnaderna kommer

det att visa sig nödvändigt att för innevarande år betydligt höja de åt

nuvarande och f. d. befattningshavare i statens tjänst ävensom änkor

och barn efter dylika befattningshavare såsom krigstidstillägg och krigsBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Utgifterna: 1918 års tilläggsstat.

tidshjälp utgående belopp. Särskilda framställningar härutinnan torde

komma att för de olika huvudtitlarna avlåtas till riksdagen. Innan

definitivt beslut i ämnet fattats, torde emellertid de för ändamålet erforderliga

anslagen böra å förslaget till tilläggsstat för år 1918 allenast beräknas.

Närmare förslag härom torde vid behandlingen av de olika

huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle

'' utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande

å tilläggsstaten för år 1918 av anslagen till

krigstidstillägg ocli krigstidshjälp tillställas de övriga

departementen för behörigt iakttagande vid uppgörande

av förslag till reglering av utgifterna under vederbörande

huvudtitlar å berörda tilläggsstat.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

I

Tilläggsstaten för år 1918.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

ScHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet den 31

december 1917 yttrats angående uppgörande av en tilläggsstat för år

1918, anförde departementschefen, statsrådet Thorsson angående första

huvudtiteln:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[1.]

Merkostnad

för uppvärmning

av Stockholms

och

Drottningholms

slott.

Ruugl. slottsstaten.

1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.

Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1918 uppförda

vissa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels vad

Stockholms slott beträffar även för bevakning, lyse o. s. v. Kostnaderna

för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att bestridas

av det anslag till ved och kol för de kungl. hoven, som ingår

under huvudtitelns första del. Det har visat sig att sistnämnda anslag

— uppgående till 50,000 kronor — för närvarande icke är tillräckligt

för ifrågavarande ändamål. Alltsedan tiden för krigsutbrottet hava

på grund av de ständigt stigande bränsleprisen kostnaderna för slottens

uppvärmning hastigt ökats och enligt meddelanden från riksmarskalksämbetet

hava under året 1916 — det sista, för vilket fullständiga räkenskaper

för närvarande föreligga, — för bränsle utbetalts ej mindre än

133,338 kronor 19 öre, varav mer än 123,000 kronor ensamt för Stockholms

och Drottningholms slott. Det lider intet tvivel, att året 1917

kommer att visa ännu större kostnader för berörda ändamål och att ingen

minskning är att vänta för år 1918. Jag anser mig böra fästa uppmärksamheten

därpå, att särskilt vad Stockholms och Drottningholms

slott angår byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda även när

de icke bebos av den kungliga familjen med hänsyn till inom dem inrymda

staten tillhöriga möbler och konstverk, samt att inom Stockholms

slott vissa lokaler regelmässigt äro disponerade för andra ändamål

bl. a. för högsta domstolens sammanträden. Under sådana förhållanden

finner jag mig böra hemställa, att ett särskilt anslag uppföres

å 1918 års tilläggsstat i syfte att möta den merkostnad för nämnda

byggnaders uppvärmning, som under detta år med säkerhet är att

vänta, och torde nämnda anslag med hänsyn till nyss anförda utgiftssiffror

för år 1916 lämpligen kunna sättas till 75,000 kronor. Jag tillstyrker

alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att till bestridande av den för år 1918 beräknade

merkostnaden för uppvärmning av Stockholms

och Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år

anvisa ett förslagsanslag, högst............ kronor 75,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat
-

3

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

yttrat och hemställt behagade Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tilläggsstaten för år 1918.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement särenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 januari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

2:o.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:

Under åberopande av vad den 31 december 1917 dåvarande chefen

för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden vid

anmälan av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande

anfört rörande avvecklingen av det hittills tillämpade för skottsförfar an det,

får jag härmed underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov,

som under andra huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å

tilläggsstat för år 1918.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[i-]

Bidrag till

domsagornas

förvaltning.

[2-1

Bostadshus

för befattningshavare

vid centralfängelset

i

Växjö.

A. Rättsskipningen.

1. Bidrag till domsagornas förvaltning.

Under åberopande av vad jag under punkten [14] i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att, i avvaktan på proposition om anvisande av

medel till bestridande av vissa bidrag till domsagornas

förvaltning, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av ., kronor 24,000.

B. Fångvården.

1. Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i Växjö.

Ordinarie befattningshavare vid statens fångvårdsanstalter åtnjuta,

utom kontant avlöning, förmånen av fri bostad i fängelsebyggnaderna

eller eljest i kronans hus eller ock hyresersättning. Enahanda rätt till

fri bostad tillkommer extra bevakniugstjänsteman, vilken oavbrutet under

ett år innehall och fortfarande innehar sin befattning. Vid de flesta fångvårdsanstalterna

har det ännu ej varit möjligt att ens åt samtliga där

tjänstgörande ordinarie befattningshavare bereda bostäder i byggnader,

som av fångvården disponerats. Följden härav är den, att för närvarande

kontant hyresersättning utgår till ett stort antal tjänstemän vid

fångvårdsstaten. Under de senare åren har emellertid den på flera

orter uppkomna bostadsbristen åstadkommit svårigheter för de befattningshavare,

som icke kunnat erhålla bostad i kronans hus, att till

skäliga priser i fångvårdsanstalternas närhet förhyra lämpliga bostadslägenheter.

Särskilt i de fall, att de förhyrda lägenheterna legat långt

avlägsna från fängelset, har härigenom uppstått avsevärda olägenheter

från fångvårdssynpunkt.

På grund härav har det visat sig allt mer önskligt att i största

möjliga omfattning bereda tjänstemännen bostäder i fångvården tillhöriga

byggnader, helst belägna i fångvårdsanstalternas omedelbara närhet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 3

Geuom en dylik anordning vinnes den fördelen, att tjänstemännen kunna,

även dä de för tillfället icke äro i tjänst, vid behov utan större svårighet

och tidspillan tillkallas ävensom att de bliva satta i tillfälle att tillbringa

kortare fristunder i sina hem samt därstädes intaga alla sina måltider.

Ett steg i nu antydd riktning togs senast sistlidna år. På framställning

av Kung!. Maj:t beviljade nämligen 1917 års riksdag erforderliga

medel för inköp av en invid centralfängelset i Härnösand belägen

fastighet samt för inredande av tre å denna fastighet befintliga byggnader

till bostäder åt bevakningspersonal vid samma anstalt.

Uti underdånig skrivelse den 26 oktober 1917 har nu fångvårdsstyrelsen

väckt förslag därom, att för anskaffande av bostäder åt vissa

befattningshavare vid centralfängelset i Växjö måtte få av fångvården

inköpas den invid sagda fängelse belägna fastigheten nr 55 C i kvarteret

Eleonora i Växjö. Härom yttrar fångvårdsstyrelsen i berörda skrivelse

bland annat följande:

Vid centralfängelset i Växjö kunde bostäder i kronans hus icke beredas

direktören, assistenten, skollärarinnan, överkonstapeln, sex vaktkonstaplar och sex

vaktfruar.

Visserligen bebodde direktören ännu en lägenhet inom fängelset, men Kungl.

Maj:t hade på av styrelsen gjord framställning genom nådigt brev den 4 maj 1917

medgivit, att från och med den 1 oktober 1917 eller den senare dag, styrelsen

kunde komma .att bestämma, tillsvidare till den 1 oktober 1918 finge till direktören,

mot det att lian avträdde honom anvisad tjänstebostad inom fängelset, utbetalas

hyresersättning och vedanslag till ett sammanlagt belopp av 1,300 kronor. Då han

emellertid på grund av i Växjö rådande bostadsbrist icke kunnat för nämnda belopp

anskaffa lämplig bostad jämte erforderlig ved, hade styrelsen nödgats medgiva honom

att, såsom nyss nämnts, kvarbo i sin tjänstebostad, ehuru denna vore behövlig för

andra i styrelsens berörda framställning angivna fångvårdsändamål.

För att på lämpligaste sätt ordna för beredande av bostäder åt omförmälda

befattningshavare vid fängelset hade styrelsen inlett förberedande underhandlingar

om inköp av förutnämnda invid fängelset belägna fastighet nr 55

C i kvarteret Eleonora i Växjö. Därvid hade denna fastighets ägare förklarat sig

villig att försälja fastigheten för en köpeskilling av 96,000 kronor.

Fastigheten vore belägen omedelbart bredvid fängelsets trädgård samt vore

bebyggd med fyra så gott som nya, väl inredda och underhållna byggnader av reveterat

timmer. Den västra av dessa byggnader kunde användas till bostäder åt

direktören, assistenten, lärarinnan, överkonstapeln och eventuellt predikanten. De

båda södra byggnaderna kunde utnyttjas till bostäder åt sex vaktkonstaplar och sex

vaktkvinnor, medan den östra byggnaden liksom en överbliven lägenhet i den ena

av de båda södra byggnaderna — den sydöstra — borde reserveras för kommande

behov och tillsvidare uthyras.

Enligt vad styrelsens biträdande arkitekt efter verkställd besiktning vitsordat,

erfordrades för byggnadens användande för angivna ändamål endast ytterst obetyd
-

Fångvårds
styrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[2.] liga ändringsarbeten, nämligen upptagande av fyra stycken dörrar, igensättande av

två dörrar samt utbyte av en spis mot en kakelugn.

De hyresersättningar, som genom byggnadernas förvärvande skulle kunna inbesparas,

vore följande:

direktören, hyresersättning och vedanslag kronor 1,300: —, varav såsom hyresersättning

beräknades.................................................................................. kronor 1,000: —

assistenten, hyresersättning och vedanslag kronor 800: —, varav

såsom hyresersättning beräknades .................................................. » 600: —

lärarinnan, hyresersättning och vedanslag kronor 225: —, varav

såsom hyresersättning beräknades...........................

........................ »

175

—

överkonstapeln, hyresersättning

........................ »

350

—

2 vaktkonstaplar »

å 225: - ...............

»

450

—

3 » " »

> 190: - ...............

........................ »

570

—

1 vaktkonstapel, »

» 150: - ...............

........................ »

150

—

6 vaktfruar »

» 150: - ...............

........................ » 900

kronor 4,195

Berörda hyresersättningar med undantag av direktörens vore beräknade efter

de förhållanden, som gällt före krigsutbrottet. I avbidan på blivande reglering av

hyresersättningarna utginge desamma med 15 procent krigstidstillägg. Det torde

vara föga troligt, att vid den reglering, som komme att äga rum, sedan nu rådande

kristid gått till ända, hyrorna skulle hava återgått till de belopp, som gällde före

kriget. Man torde därför böra räkna med nödvändigheten av att vid dylik reglering

höja hyresersättningarna med åtminstone de belopp, som nu utginge i form av krigstidstillägg

å desamma.

Till ovannämnda summa ....................................................................... kronor 4,195: —

torde därför kunna läggas 15 procent å hyresersättningarna med

undantag av direktörens eller ........................................................... »

Om härtill lades den hyresinkomst, som kunde erhållas av den

överblivna lägenheten i sydöstra byggnaden, eller........................ »

och av den östra byggnaden, eller....................................................... »

ävensom hyresvärdet av den lägenhet i västra byggnaden, som

eventuellt kunde upplåtas såsom bostad åt predikanten eller till

annan uthyras .................................................................................... »

allt beräknat efter nu utgående hyror, skulle fastighetens årliga

avkastning beräknas kunna uppgå till ........................................... kronor 7,004: 2 5,

vilket skulle motsvara en ränteavkastning å den ifrågasatta köpeskillingen

av 7 V4 procent.

Om till årliga underhålls- och reparationsarbeten å byggnaderna beräknades

åtgå ett belopp, som motsvarade 1 procent av köpeskillingen, skulle likväl återstå

en årlig ränteavkastning av 6 ''/< procent, vilket syntes styrelsen utgöra en tillfredsställande

förräntning å det kapital, som skulle erfordras för inköp av fastigheten.

Härtill komme även de fördelar i övrigt, som ett sådant inköp skulle medföra.

Så skulle fängelsets befattningshavare i största möjliga omfattning bliva

bosatta i fängelsets omedelbara närhet. Vidare vore att märka, att den ifrågavarande

fastigheten vore belägen på en höjd intill fängelsets trädgård med fri utsikt

479:25

280: -,

1,450: -

600: -,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

över det i trädgården bedrivna fångarbetet, en omständighet, som för närvarande, [2.]

så länge fastigheten icke disponerades av fångvården, måste anses föga tillfredsställande.

Denna olägenhet skulle undanröjas genom fastighetens inredande till bostäder

åt befattningshavare vid fängelset.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att för inköp av ifrågavarande

fastighet till anordnande därstädes av bostäder åt befattningshavare

vid centralfängelset i Växjö bevilja ett anslag av 96,000 kronor

att förskottsvis utgå under år 1918.

Vid fångvårdsstyrelsens nu förevarande skrivelse voro fogade bland

annat en skiss över ifrågavarande tomt samt planritningar till de därå

betintliga byggnaderna.

Samma skäl, som föranledde Kungl. Maj:t att föreslå sistlidna års

riksdag att bevilja medel för inköp av förutnämnda fastighet i Härnösand

till inredande av bostadslägenheter för bevakningspersonalen vid

centralfängelset därstädes, tala jämväl för ett bifall till fångvårdsstyrelsens

nu förevarande framställning. Vad dåvarande departementschefen vid

anmälan av ärendet rörande inköp av Härnösandsfastigheten yttrade därom,

att en nödvändig förutsättning, för att bevakningspersonalen vid

fångvårdsanstalterna skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin

uppgift, vore den, att samma personal i socialt och ekonomiskt hänseende

höiles uppe vid en ej allt för låg nivå samt att härvid bostadsförhållandena

spelade den icke minst viktiga rollen, äger sin giltighet jämväl

i nu förevarande ärende. Då därjämte fastigheten i fråga innehar ett

från fångvårdssynpunkt synnerligen fördelaktigt läge samt det för densamma

begärda priset måste anses skäligt, tvekar jag ej att ansluta

mig till fångvårdsstyrelsens ståndpunkt i frågan.

Jag får alltså hemställa att, Eders Kungl. Maj: t täcktes föreslå

riksdagen.

att för inköp av fastigheten nr 55 C i kvarteret

Eleonora i Växjö till anordnande därstädes av bostäder

åt befattningshavare vid centralfängelset i Växjö å

tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

reservationsanslag å ............................... kronor 96,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

2. Inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder vid vissa

fångvårdsanstalter.

[3.] På av fångvårdsstyrelsen gjorda framställningar fann Kungl.

Maj:t genom beslut den 7 september 1917 gott dels bemyndiga fångbelysning

i vårdsstyrelsen att i den omfattning, som visade sig möjlig, låta intjänste-

föra elektrisk belysning för en kostnad av högst 200,000 kronor vid

bostäder vid centralfängelserna å Härianda och i Härnösand, straffängelserna i LinViSvå-dsnS"

köping, Jönköping, Kalmar, Vänersborg, Mariestad, Örebro, Falun och

anstalter. Gävle samt kronohäktena i Nyköping, Visby, Halmstad, Valberg, UddeKungi.

Majds valla, Hudiksvall, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå, dock endast i

beslut den 7 sådana fall, där den nödiga elektriska energien lämpligen kunde erseptem

er fållas från kraftstation, som normalt dreves med vattenkraft, dels godkänna

ett av fångvårdsstyrelsen gjort inköp av 220 acetylénlampor, dels

medgiva, att för de fångvårdsanstalter, åt vilka ej med stöd av berörda

eller annat av Kungl. Maj:t givet bemyndigande kunde beredas elektriskt

ljus eller sådant i tillräcklig omfattning, finge av fångvårdsstyrelsen

anskaffas ej mindre genom statens industrikommissions arbetsutskotts

förmedling eller i allt fall till pris ej överstigande det, som från arbetsutskottet

kunde komma att erbjudas, efter hand, i mån av behov, utöver

av fångvårdsstyrelsen redan beställda 220 acetylénlampor, ytterligare

högst 1,280 acetylénlampor eller tillsammans högst 1,500 sådana för en

bruttokostnad ej överstigande sammanlagt 37,500 kronor än även nödiga

kvantiteter karbid, dels ock föreskriva, att kostnaderna för inköp av

acetylénlampor och karbid finge utgå av förslagsanslaget till fångars

vård och underhåll samt kostnaderna för den elektriska belysningens

införande, högst 200,000 kronor, skulle av statskontoret efter fångvårdsstyrelsens

rekvisition bestridas under förskottstitel för att sedermera

anmälas till ersättande.

Kungi. Majda Genom beslut den 31 december 1917 fann Kungl. Maj:t, lika
besiut

den 3i ledes på framställning av fångvårdsstyrelsen, gott att för införande i

ecem^er y-gg narraare angiven omfattning av elektrisk belysning vid straffängelset

i Stockholm samt kronohäktena i Karlshamn, Ystad, Ängelholm och

Haparanda, ställa till fångvårdsstyrelsens förfogande ett belopp av

22,000 kronor, att av statskontoret efter fångvårdsstyrelsens rekvisition

utbetalas av tillgängliga medel under förskottstitel för att sedermera anmälas

till ersättande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 7

Genom nu nämnda båda beslut av den 7 september och den 31

december 1917 har Kungl. Maj:t således för införande av elektriskt

ljus i vissa fängvårdsanstalter, under forskottstitel anvisat tillhopa

222,000 kronor. Av detta belopp har statskontoret ännu ej anmält

någon del till ersättande, utan torde vad av detsamma kan komma att

utanordnas av statskontoret komma att i sinom tid täckas av det anslag

till täckande av vissa av statskontoret ännu ej till ersättande anmälda

förskott, som jag längre fram vid punkt [15] kommer att tillstyrka

Kungl. Maj:t att föreslå riksdagen beräkna på tilläggsstat för år 1918.

På sätt jag redan förut i dag omnämnt vid behandling av frågan

om äskande hos riksdagen å 1919 års stat av medel till anordnande

av elektrisk belysning vid central fängelset å Långholmen, har Kungl.

Maj:t vidare den 28 september 1917 fattat visst beslut, ägnat att underlätta

ett skyndsamt elektrifierande i viss utsträckning av centralfängelset

å Långholmen.

I underdånig skrivelse den 30 november 1917 hava en del befattningshavare

av högre och lägre grad vid centralfängelset å Långholmen,

under framhållande av vikten för dem att under nu rådande förhållanden

få frågan om belysningen i de av dem bebodda lägenheterna skyndsamt

ordnad, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att elektrisk belysning

finge i samband med pågående installation av dylik belysning i fängelset

inledas i samtliga tjänstemannabostäder å Långholmen.

över denna framställning avgav fåugvårdsstyrelsen den 13 december

1917 infordrat underdånigt utlåtande. Därvid yttrade styrelsen i huvudsak

följande:

Styrelsen hade från elektriska prövningsanstalten i Stockholm införskaffat en

styrelsens utlåtande i avskrift bifogad beräkning över de ungefärliga kostnader,

som skulle förorsakas av en anläggning i överensstämmelse med framställningen i

fråga, vilken beräkning slutade å ett belopp av 47,000 kronor. Detta belopp skulle

emellertid enligt samma beräkning genom användande av fångarbetskraft kunna antagas

bliva reducerat till 32,900 kronor, vartill dock i sådant fall komme utgiften

för arbetspremier till fångarna med cirka 2,100 kronor. Kostnaderna för armatur

torde böra bestridas av bostadsinnehavarna.

En av de lägenheter, som i ovannämnda beräkning upptagits till förseende

med elektriskt ljus, den s. k. Sjötullen, ägdes av Stockholms stad och förhyrdes av

fångvården med 12 månaders uppsägningstid. I lägenheten vore bostäder upplåtna

åt 5 gifta och 2 ogifta tjänstemän av lägre grad.

I de av 1913 och 1914 års riksdagar beviljade anslagen för centralfängelsets

å Långholmen elektriska belysningsanordningar vore kostnader för införande av

Kungl. Maj.ts

beslut den 28

september

1917.

Befattningshavare

vid

central fängelset

å Långholmen

i underdånig

skrivelse

den 30

november

1917.

Fångvårdsstyrelsen

i utlåtande

den

13 december

1917.

s. 8 Kontrollera mot PDF

[3-]

8 Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat

dylik belysning icke medräknade för andra tjänstemannabostäder än nya. direktörsbostaden

och den till en assistent upplåtna lägenheten i kronohäktets ekonomiflygel.

För övriga bostäders förseende med elektriskt ljus till förenämnda kostnad av

47,000 kronor eller alternativt 35,000 kronor måste således särskilt anslag beredas,

för den händelse sökandenas hemställan ansåges böra bifallas.

Vid upprepade tillfällen hade till styrelsen från vederbörande departement

ställts erinran att icke inkomma med andra underdåniga framställningar om anslag

än de oundgängligen nödvändiga. Styrelsen hade därför icke ansett sig böra hemställa

om medels beviljande för anordnande i allmänhet av elektriskt ljus i tjänstemannabostäderna,

så länge fotogén fnnnits att tillgå och så länge de under senaste tid

överdrivet stegrade kostnaderna för dylika anläggningar fortfarande vore bestående.

Vid den av styrelsen förut gjorda underdåniga framställningen om ett anslag

av 200,000 kronor för elektriskt ljus införande vid en del fångvårdsanstalter vore

emellertid kostnaderna för sådant ljus införande i de inom fångvårdsanstalterna befintliga

tjänstemannabostäderna medräknade. Den oerhörda prisförhöjningen å material

och arbetskostnader hade, såsom framgått av inkomna anbud, gjort, att

ovannämnda anslag icke såsom beräknats lämnade tillgång till tjänstebostädernas

förseende med elektriskt ljus. Styrelsen, som under numera inträdda förhållanden

funne det i hög grad önskvärt, att samtliga kronans åt befattningshavare upplåtna

lägenheter försåges med elektriskt ljus, dock först i den mån sådant ljus

hunnit och oaktat materialbristen kunnat införas i själva fängelserna, hade därför

redan före mottagande av den remiss, vari förevarande utlåtande utgjorde svar,

beslutat till Kungl. Maj:t ingå med hemställan- i sådant avseende. Styrelsen hade

också för detta ändamål uppdragit åt ovannämnda elektriska prövningsanstalt att

däröver enligt nu gällande pris uppgöra kostnadsförslag. Så snart dylikt förslag

till styrelsen inkommit, ville styrelsen hos Kungl. Maj:t göra vidare framställning

i saken.

Ur den åberopade beräkningen torde böra anföras följande:

Anläggningen inomhus tänktes utförd med kuhloledning och lampantalet inom

de olika byggnaderna framginge av nedanstående, varvid vore beräknat, att varje rum

skulle innehålla 3 lampor och varje kök en lampa, samt till korridorbelysning i

varje hus 4 lampor.

Pastorsbostad...................... 29 lampor

Befälsbostad.......................136 »

Mässbyggnad...................... 75 »

Bostad för ogift vaktbetjäning............ 42 » •

Bostadshus närmast Långholmsbron......... 54 »

» i södra längan..............120 »

Stora och lilla Knapesta............... 58 »

Bostadshus vid Sjötullen............... 56 »

Summa 570 lampor.

kronor 13,500: —

» 30,000: -

»_ 3,500: —

Summa kronor 47,000: —.

Kostnadsberäkning.

Häri ingår ej armatur.

Huvudledningar..........

Centraler och gruppledningar . .

Diverse oförutsett, kontroll m. m

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 9

Den 29 december 1917 avlät fångvårdsstyrelsen den i förutnämnda

skrivelse den 13 december 1917 i utsikt ställda ytterligare framställningen

i saken. Därvid uppgav styrelsen, att styrelsen med ledning av från förutnämnda

prövningsanstalt inkommet kostnadsförslag samt eu del från

elektriska installationslirmor föreliggande anbud uppgjort en framställningen

bifogad beräkning över kostnaderna för utförande av elektrisk

belysning i en del tjänstemannabostäder vid centralfängelserna å Härlanda

och i Växjö, straffängelserna i Uppsala, Jönköping, Vänersborg

och Gävle samt kronohäktena i Nyköping, Eskilstuna, Varberg och Östersund.

Beräkningen slutade på ett belopp av 24,900 kronor, vilket belopp

styrelsen anhölle måtte ställas till styrelsens förfogande för införande

fortast möjligt av elektriskt ljus i de tjänstemannabostäder, som funnes

upptagna i beräkningen. Vid andra av styrelsen närmare angivna fångvårdsanstalter

mötte av olika anledningar hinder för att åtminstone för

närvarande söka verkställa ett liknande arbete.

Den av styrelsen gjorda beräkningen hade följande utseende:

Beräkning av kostnaderna för införande av elektrisk belysning i en del tjänstemannabostäder

vid nedanstående fångvårdsanstalter.

Vid centralfängelset å Härianda. För 5 bostadshus innehållande

vardera 4 vaktkonstapelsbostäder samt för bostadshus med

2 lägenheter för överkonstaplar.................kronor 9,000: —

» centralfängelset i Växjö. För provisoriskt införande av belys
-

ning i nuvarande direktörsbostaden, vilken, när bostad utom

fängelset kan anskaffas för direktören, kommer att användas

för annat fångvårdsändamål, samt för en särskild byggnad

inrymmande en första vaktfru- och en vaktfrubostad .... » 1,000: —

» straffängelset i Uppsala. För 7 vaktkonstapelsbostäder i

Uppsala slotts södra torn........... » 2,500: —

» straffängelset i Jönköping. För en överkonstapelsbostad samt

2 vaktkonstapelsbostäder i särskilda hus........... » 1,200: —

» straffängelset i Vänersborg. För 5 vaktkonstapelsbostäder » 2,500: —

» straffängelset i Gävle. För den under inredning varande

direktörsbostaden i gamla reservhäktet............ » 2,200: —

» kronohäktet i Nyköping. För föreståndarebostaden samt

en vaktkonstapelsbostad i särskilt hus............. » 1,500: —

» kronohäktet i Eskilstuna. Då häktets indragning är ifrågasatt,

torde endast provisorisk belysning i föreståndarebostaden

böra uppsättas........................... » 500: —

» kronohäktet i Varberg. För i särskilda byggnader belägna

en föreståndarebostad, 3 vaktkonstapels- och en vaktfrubostad

..... » 2,500: —

» kronohäktet i Östersund. För i särskilda byggnader belägna

en överkonstapels- och 4 konstapelsbostäder......... » 2,000: —

Summa kronor 24,900: —

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

[3.J

FångvArdsstvrelsen

i

underdånig

skrivelse den

29 december

1917.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra huvudtiteln: 1918 års t/lläggsstat.

[3.] Sammanlagda kostnaden för införande i den utsträckning, som fång
vårdsstyrelsen

ifrågasatt, av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder å

Långholmen samt vid nyss uppräknade fångvårdsanstalter skulle alltså,

under förutsättning att vid arbetets utförande komme till användning

fångarbetskraft i den omfattning fångvårdsstyrelsen tänkt sig, uppgå till

59,900 kronor.

Departements- Att de befattningshavare vid fångvården, som bebo lägenheter,

chefen. nnymcla i fångvården tillhöriga eller av denna förhyrda byggnader, få

elektrisk belysning inledd i sina bostäder i den utsträckning, som omständigheterna

medgiva, synes mig under dessa lysbristens tider vara

eu angelägenhet av vikt. Jag är därför beredd att tillstyrka, att det

belopp å 59,900 kronor, som enligt fångvårdsstyrelsens beräkningar skulle

erfordras för införande av elektriskt ljus i dylika bostäder i den omfattning

och på det sätt,’styrelsen ifrågasatt, äskas av riksdagen å tilläggsstat för år

1918. En förutsättning för att elektrisk belysning på statens bekostnad

införes i det av fångvårdsstyrelsen omnämnda bostadshus vid den s. k.

Sjötullen å Långholmen, som fångvården förhyr av Stockholms stad,

synes mig dock vara, att med Stockholms stad träffas överenskommelse

om skälig gottgörelse för det i sådant avseende nedlagda arbetet, för

den händelse det mellan fångvården och staden gällande hyreskontraktet

rörande ifrågavarande bostadshus av en eller annan anledning skulle

komma att upphöra. Innan elektriskt ljus på statens bekostnad införes

i denna byggnad, torde alltså fångvårdsstyrelsen böra söka träffa dylik

överenskommelse samt underställa densamma Kungl. Maj:ts godkännande.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder

vid centralfängelserna å Långholmen

och Härianda samt i Växjö, straffängelserna i Uppsala,

Jönköping, Vänersborg och Gävle samt kronohäktena

i Nyköping, Eskilstuna, Varberg och Östersund å tillläggsstat

för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

å ...................................... kronor 59,900.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 ars tilläggsstat.

11

(’. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona

1. Komplettering av köksinredningen.

1 det betänkande med förslag till lag om ändring av 5 kap. 3 § [4.J

strafflagen m. fl. författningar, som fattigvårdslagstiftningskommittén r,^mapJe“tk8

avgav den 2 december 1915, framlade kommittén även förslag till den inredningen

utvidgning av statens uppfostringsanstalt å Bona, som en utsträckning uvp''pf(fsfringsav

tvångsuppfostringsinstitutets tillämpningsområde i enlighet med kom- anstalt å

mittens nyssnämnda ändringsförslag skulle gorå erforderlig. Kommittén Bonautgick

därvid från ett antagande, att lagändringen i fråga skulle nödvändiggöra,

att platsutrymmet vid anstalten ökades med omkring 90 kommittén i

elevplatser. Då anstalten efter en då planerad och numera i det närmaste J^ä”k^‘vi

genomförd utvidgning hade ett sovplatsutrymme, som var beräknat för h„. ,9W

136 elever, skulle alltså eu utvidgning av anstalten, omfattande ytterligare

omkring 90 elever, enligt kommittén innebära, att anstalten komme att

rymma 226 elever.

Kommitténs förslag gick i huvudsak ut på inrättande vid anstalten

av en ny avdelning. Beträffande de nya köksanorduingar, som utvidgningen

skulle nödvändiggöra, yttrade kommittén i sitt betänkande:

Något kök skulle ej inrättas i den nya avdelningen. Köket i den gamla

anstalten vore så stort tilltaget, att där kunde lagas mat även för det större antal

elever, som efter utvidgningen skulle komma att finnas vid anstalten. Anordningarna

i köket vore emellertid ej tillräckliga vid en sådan utvidgning. Enligt ett av ingenjören

Albin Svensson i Stockholm uppgjort förslag skulle härför erfordras ett skåp folkökning

av potatis och fisk, en större soppkokningsgryta och en ångkok apparat för

kaffe, varjämte golvet vid grytorna borde förses med golvsifon’och de befintliga

diskanordningama av gjutjärn utbytas mot kopparlådor. Kostnaderna härför, inberäknat

erforderliga ledningar, hade beräknats till 5,500 kronor.

Fattigvårdslagstiftningskommitténs förslag till ändring av 5 kap. ^nlanstaC

3 § strafflagen är som bekant numera upphöjt till lag. Emellertid bär » und.

det överlämnats åt Kungl. Maj it att bestämma tiden för ändringens skrivelse den

ikraftträdande. Något beslut därom är ännu ej fattat på den grund att "

nuvarande uppfostringsanstalter ej i sitt nuvarande skick äro i stånd

att mottaga det ökade antal elever, som lagändringens ikraftträdande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[4.] väntas komma att medföra. Emellertid bär den starka tillströmning av

elever till Bonaanstalten, som — i trots därav att nyssnämnda lagändring

ej trätt i kraft — den senare tiden haft att uppvisa, föranlett anstaltens

styrelse att redan nu påkalla en komplettering av köksanorduingarna i

huvudsakligen den riktning, som fattigvårdslagstiftningskommittén föreslagit.

I en den 24 augusti 1917 till Kungl. Magt avlåten skrivelse yttrar

styrelsen därom i huvudsak följande:

Elevantalet vid anstalten hade, trots villkorlig utskrivning av elever, under

senare tiden stigit så, att det vid tiden för skrivelsens avlåtande uppginge till 185.

Till följd därav hade de i köket uppställda ångkokapparaterna blivit otillräckliga,

då den av fattigvårdslagstiftningskommittén, på sätt förut nämnts, åberopade beräkningen

av kostnaden för köksinredningens komplettering på grund av numera

inträdd stark stegring av pris å material (särskilt koppar) samt arbete icke kunnat

av styrelsen läggas till grund för en framställning om erforderliga medel för vidtagande

av åtgärder uti ifrågavarande riktning, hade anbud infordrats från en av

de förnämsta tillverkarna av ångkokapparater, verkstadsaktiebolaget Vulcan i Göteborg.

Vid anbudets infordrande hade för kostnadens nedbringande begärts, att

ångkokapparaterna skulle hava innergryta av gjutjärn i stället för av koppar samt

att apparaterna jämväl i övrigt skulle vara enklast möjligt utförda. För att för

framtiden hava något i reserv hade rymderna beräknats för matlagning åt ett något

större antal elever än som beräknats i fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande.

Jämte förutvarande ångkokapparater erfordrades nu

1 st. 300 liters stjälpbar ångkokapparat med innergryta av gjutjärn

till pris av ................................................................... kronor 3,900: —

1 » 125 liters fast ångkokapparat med innergryta av gjutjärn

och med insats för kokning av kaffe till pris av............ » 2,695: —

1 » potatisskåp av gjutjärn, 240 liters rymd ........................... » 3,900: —

tillhopa kronor 10,495:—,

varifrån skulle enligt anbudet avgå 20 procent med .................... » 2,099: —,

så att återstoden bleve kronor 8,396: —.

Till ångrör m. fi. materialier, frakter samt oförutsedda omkostnader torde

böra beräknas ett belopp av 1,604 kronor, vadan i allt skulle åtgå 10,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts anhöll styrelsen i sin skrivelse,

att Kungl. Maj:t ville för anskaffande och inmontering av nya ångkokapparater

i anstaltens kök till styrelsens förfogande ställa ett belopp av

10,000 kronor.

^befallningtS ^ infordrat underdånigt yttrande har Kungl. Maj:ts befallnings
havande

i havande i Östergötlands län förordat bifall till framställningen.

Östergötlands

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års tiUäggsstnt. 13

Statskontoret, vars utlåtande även infordrats, har, onär det icke

syntes vara något att erinra ''emot framställningen, hemställt, att Kungl.

Magt måtte i proposition föreslå riksdagen att till komplettering av

köksinredningen vid anstalten å extra stat för 1919 bevilja ett reservationsanslag

till belopp av 10,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att

förskottsvis av tillgängliga medel utanordna vad av detta belopp kunde

finnas erfoderligt före nämnda år.

På sätt jag redan förut haft tillfälle att nämna, har elevantalet vid

Bonaanstalten numera stigit till ej .mindre än 229 och alltså överskridit det

antal, från vilket fattigvårdslagstiftningskommittén, på sätt nämnts,

utgått vid uppgörandet av sin förut omförmälda utvidgningsplan, innefattande

bland annat en komplettering av köksiuredningen i ungefär

den omfattning, som styrelsen nu ifrågasatt. Att ett behov av dylik

komplettering redan nu föreligger synes mig härigenom tillfullo ådagalagt.

Till följd av sakens brådskande beskaffenhet torde för ändamålet

erforderliga medel böra begäras på 1918 års tilläggsstat. I anledning härar

och då någon anmärkning ej torde vara att göra mot den av styrelsen

åberopade kostnadsberäkningen, får jag hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till komplettering av köksinredningen vid

statens uppfostringsanstalt å Bona å tilläggsstat för år

1918 bevilja ett reservationsanslag å... kronor 10,000.

2. Ändrings- och nybyggnadsarbeten.

I enlighet med vad jag under punkt [30] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående ändringsoch

nybyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt

å Bona, för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1918

såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av ................................................... kronor 235,000.

[4.]

St åt skönt orrt

Departements
chefen.

..

Ändrings- och

nybyggnadsarbeten

vid

statens uppfostrings

anstalt ö,

Bona.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[6-3

Inventarier

m. m. vid statens

uppfostringsanstalt

å

Bona.

[7.1

ftxtra lön ti''

mugg.

LÖ-]

Löneförbättring

åt vissa

vaktmästare

m. fl.

3. Inventarier m. m.

Med stöd av vad jag under nyssnämnda punkt [30] i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

tillika anfört om behovet av ett till 265,000 kmnor beräknat

belopp för inköp av jordbroksinventarier och vidtagande av vissa ändringsarbeten

m. m., får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition om anvisande av

medel till inköp av vissa inventarier för statens uppfostringsanstalt

å Bona m. m., för sådant ändamål å

tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av................................ kronor 265.000.

D. Diverse.

1. Extra lönetillägg.

1 överensstämmelse med vad jag under punkten [34] i det vid

årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag angivna

grunder, av extra lönetillägg för år 1918 åt vissa

tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag av........................................ kronor 2,500.

2. Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl.

Med stöd av vad jag under punkten [35] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående löneförbättring

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

15

befattningshavare, till dylik löneförbättring, så vitt j_8

angår befattningshavare under justitiedepartementet, å

tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst. ''

beräkna ett belopp av ............................ kronor 13,300.

3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

För beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under är 1917 tV-J

åt befattningshavare i statens tjänst beviljade nästlidet års riksdag på Mugg och

extra stat för år 1918 under andra huvudtiteln ett förslagsanslag av krigstidshjälp

680,000 kronor. (Extraanslag)

Vid behandling av eu del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för

flera huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,

att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande

av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens

tjänst av krigstidstillägg och krigstidshjälp jämväl under år 1918.

Med föranledande härav och då krigstidstillägget och krigstidshjälpen

för år 1918, vad andra huvudtiteln angår, beräknats kräva

ett belopp av omkring 1,700,000 kronor, får jag hemställa, att Eders

Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp und*-r år 1918 åt befattningshavare

i statens tjänst, å tilläggsstat för år 1918

under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av........................................ kronor 1,700,000.

4. Statistik över riksdags- och landstingsmannaval.

För upprättande i statistiska centralbyrån av statistik över riksdags-

och landstingsmannaval hava under andra huvudtiteln under förskottstitel

utbetalts följande belopp, nämligen:

år 1911........................................

.......... kronor

6,126: 67

» 1912.........................................

.......... »

8,576: 35

» 1913 .........................................

.......... »

— — —

»1914........................................

......... »

15,400: —

» 1915..........................................

.......... »

3,580: 35

» 1916 ..........................................

.......... »

5,333: 3 5

eller i medeltal omkring 6,500 kronor

om året.

[10.]

Statistik över

riksdags- och

, landstingsmannaval.

(Extra anslag.)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat.

Kassaförlagskommittén har i sitt betänkande såsom sin mening

uttalat, att för bestridande av en del regelbundet återkommande utgifter,

* som hittills fått formen av förskott, för vilka ersättning sedermera begärts

av riksdagen, anslag borde under vederbörande huvudtitel i riksstaten

uppföras; och har bland sådana utgifter kommittén omnämnt

kostnader för ovannämnda statistik att uppföras under andra huvudtiteln.

I sitt över berörda betänkande avgivna utlåtande har statskontoret

härutinnan anslutit sig till den av kommittén uttalade meningen, varjämte

statskontoret, för så vitt här förelåge ett stadigvarande behov,

ifragasatt, om icke detta lämpligast kunde tillgodoses genom anslag för

ökning av statistiska centralbyråns arbetskrafter.

kfter samråd med chefen för finansdepartementet samt överdirektören

och chefen för statistiska centralbyrån har jag emellertid funnit

det för närvarande lämpligast, att till bestridande av kostnaderna för

statistik över riksdags- och landstingsmannaval uppföres ett förslagsanslag

under andra huvudtiteln.

Enligt vad chefen för statistiska centralbyrån upplyst, skulle det

belopp, som för ändamalet erfordras under år 1918, kunna beräknas

till omkring 7,000 kronor. Ett förslagsanslag till detta belopp torde

alltså böra uppföras i 1918 års tilläggsstat. För år 1919 torde däremot

ej erfordras något anslag av nu nämnd art, enär, så vitt man nu kan

överblicka förhållandena, varken riksdags- eller landstingsmannaval komma

att äga rum under det året.

På grund härav får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för statistik

över riksdags- och landstingsmannaval å tilläggsstat för

år 1918 bevilja ett förslagsanslag av...... kronor 7,000.

5. Fastighetsregister för stad.

[11.] Med stöd av vad jag under punkten [39] i det vid årets stats
regfst5

* * * 9eretföv vårproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsstad.

ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att av det för bestridande av de på staten belö
pande

kostnaderna för. första uppläggande av fastighets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat.

17

register för städer och vissa andra samhällen av 1917 [11.]

års riksdag beviljade reservationsanslag å 750,000

kronor å tilläggsstat för år 1918 anvisa.

.............................................................. kronor 50,000.

6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I enlighet med vad jag under punkten [42] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

[12.J

Kommittéer

och utredningar

genom

sct/ckunniga.

att till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat för år 1918 under andra huvudtiteln

bevilja ett förslagsanslag av...... kronor 160,000.

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.

I

Under åberopande av vad jag under punkten [43] i det vid årets [13.]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå u

riksdagen

att till förstärkning av det under andra huvudtiteln

upptagna ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett belopp

av .................................................................... kronor 4,500.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra huvudtiteln: 19/8 års tllläggsstat.

[14-]

Stats
kontorets
förskott.

8. Statskontorets förskott,

I en till justitiedepartementet ingiven skrivelse av den 14 december

1917 har statskontoret anmält, att, jämlikt föreskrift i särskilda

Kungl. Maj:ts skrivelser, vissa belopp för olika ändamål förskottsvis utbetalats

av statskontoret under tiden från och med den 1 november

1916 till den 1 november 1917 eller av Kungl. Majrts befallningshavande

i länen under år 1916. Statskontoret har anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte bereda ersättning för vad sålunda förskjutits.

De flesta av nämnda utgifter torde vara av beskaffenhet att böra

hos riksdagen anmälas till ersättande under andra huvudtiteln. De

belopp jag sålunda åsyftar äro följande:

kostnader

för biträde inom justitiedepartementet vid fortsatt

behandling av frågan om revision av

skiftesstadgan och därmed sammanhängande

författningar (kungl. skrivelser den 18 juni

1915 samt den 23 februari och den 6 juli

1917)......................................................................... kronor 7,360:36

i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda

inom justitiedepartementet för utredning rörande

vissa ändringar i gällande lagstiftning

angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen

(kungl. skrivelser den 19 februari 1909, den

18 juli 1913 samt den 2 februari och den

30 mars 1917), efter avdrag av till statskontoret

inbetalt belopp...................................... » 5,853: io

i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda

inom justitiedepartementet med utarbetande

av förslag till ny lagstiftning om flottning

m. m. (kungl. skrivelser den 10 november

1911 och den 29 mars 1912 samt två

kungl. skrivelser den 18 april 1914 ävensom

kungl. skrivelser den 27 oktober och den 15

december 1916) ..................................................... » 20,100: o 5

i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda

inom justitiedepartementet med utred
Transport

kronor 33,313: 51

4

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 ärs t/l/äggsstat.

19

Transport kronor

ning och avgivande av förslag ifråga om vissa

ändringar i strafflagstiftningen (borttagande av

straffpåföljden förlust av medborgerligt förtroende

m. m.) (kungl. skrivelser den 20 juni

1913, den 11 juni 1915, den 22 december

1916 samt den 2 mars och den 12 oktober

1917)........................................................................ »

i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda

inom justitiedepartementet med utredning

och avgivande av förslag angående behovet

av bestämmelser i syfte att bereda delägare

i vid skifte undantagna eller därmed

jämförliga samfällda ägor eller rättigheter

tillfälle att fatta bindande beslut i frågor

rörande desamma (kungl. skrivelser den 23

maj 1914, den 11 juni 1915 och den 2

februari 1917) ...................................................... »

ersättning för biträde inom justitiedepartementet vid

behandling av väckt fråga, huruvida och under

vilka villkor undantag må kunna göras från

den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen,

att rösträtt ej må utövas av annan valberättigad

än den, som vid valtillbillet person,

ligen inställer sig (kungl. skrivelser den 22

december 1916 samt den 12 maj och den 5

oktober 1917)............................................................. »

kostnader

för kommittén för verkställande av förnyad utredning

av frågan om de kyrkliga konsistoriernas

omorganisation in. m. (kungl. skrivelser

den 13 november 1914, den 16 oktober

1915, den 29 september, den 27 oktober och

den 3, 24 och 28 november 1916 samt tre kungl.

skrivelser den 8 december 1916 ävensom kungl.

skrivelser den 2 mars, den 8, 22 och 29

juni, den 13 juli och den 3 augusti 1917) ... »

i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda

inom justitiedepartementet med utred
Trausport

kronor

33,313: r, i

12,974: 3 4

600: —

3,067: 40

22,185: 43

72,140: 68

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat.

Transport kronor

ning angående legaliserade revisorer och omarbetning

av förordningen om handelsböcker

och handelsräkningar (kungl. skrivelse den 4

februari 1916).......................................................... »

i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda

inom justitiedepartementet vid fortsatt

behandling rörande stiftelser (kungl. skrivelse

den 12 februari 1915).......................................... »

i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda

inom justitiedepartementet vid överarbetning

av vissa delar i det av särskilda

kommitterade den 17 december 1910 avgivna

förslaget till vattenlag (kungl. skrivelser

den 18 juni 1915, den 14 juli 1916 samt

den 28 mars, den 27 juli och den 21 september

1917), efter avdrag av till statskontoret

inbetalt belopp............................................... »

ersättning för biträde inom justitiedepartementet för

utredning av vissa frågor rörande departementens

avlöningsförhållanden m. m. (kungl. skrivelser

den 2 september 1916 och den 23 mars

1917) ........................................................................... »

kostnader

för kommittén för verkställande av dels en förnyad

allsidig granskning samt omarbetning

av de för riksdagen år 1910 framlagda förslagen

till ordnande av frågan om tillgodogörande

av mineralfyndigheter å kronojord

dels ock en revision av gruvestadgan (kungl.

skrivelser den 10 mars, den 28 juli, den 22

september och den 8 december 1916 samt

den 2 och den 16 februari och den 14 april

1917)......................................................................... »

i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda

inom justitiedepartementet med omarbetande

av de utav särskilda kommitterade

avgivna förslag till förordning angående fastighetsregister

för stad m. m. (kungl. skrivelser

Transport kronor

72,140: 68

1,213: 4 5

*

2,392: i 4

26,017: 43

2,140: 60

11,396: 3 9

115,300: 6 9

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Transport kronor

den 17 mars och den 4 augusti 1916, tre

kungl. skrivelser den 27 oktober 1916, kungl.

skrivelser den 17 november samt den 8 och

den 15 december 1916 samt den 18 oktober

1917) ...........................................................................

i anledning av uppdrag åt en strafflagskommission

att med föranledande av ett av professorn

J. C. W. Thyrén utarbetat förberedande utkast

(allmänna delen) ävensom övriga av professorn

Thyrén verkställda förarbeten till en ny strafflagstiftning

avgiva yttrande rörande huvudgrunderna

för en sådan lagstiftning (kungl.

skrivelser den 10 mars, den 6 oktober och

den 22 december 1916 samt den 26 januari

1917)...........................................................''............ »

i anledning av uppdrag åt sakkunniga för fortsatt

behandling av frågan om särskild instansordning

för mål angående avlöningsförmåner

och pensioner m. m. (kungl. skrivelser den 19

april och den 27 oktober 1916 samt den 30

mars 1917) ............................................................. »

i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda

inom justitiedepartementet vid behandling

av frågan om beredande genom det allmännas

försorg av rättshjälp åt parter, som

på grund av svag ekonomisk ställning eller

oförmåga att tillvarataga sina intressen därav

kunna vara i behov (kungl. skrivelse den 30

juni 1916, två kungl. skrivelser den 3 november

1916, kungl. skrivelser den 16 februari

och den 23 april 1917 samt två kungl. skrivelser

den 19 maj 1917 ävensom kungl. skrivelse

den 7 september 1917).............................. »

för kommittén för utarbetande av förslag till

åtgärder för beredande av lättnad i riksdagens

arbete (kungl. skrivelser den 13 oktober och

den 22 december 1916 samt den 20 januari

och den 23 mars 1917) ..................................... »

Transport kronor

115,300: so

9,984: 5 6

10,544: 95

11,981: 86

6,258: 7 3

7,474: 25

161,545: 03

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

Transport kronor 161,545: 03

ersättning''

för biträde inom justitiedepartementet vid utarbetande

av förslag till lag om ideella föreningar

(kungl. skrivelser den 15 december

1916 och den 23 februari 1917)........................ » 4,639:6 5

för biträde inom justitiedepartementet vid behandling

av frågan om inrättande i domsagorna

av statsanställda förste notarier samt därmed

sammanhängande spörsmål (kungl. skrivelser

den 9 mars och den 12 oktober 1917)............ » 1,646: 7 1

för biträde inom justitiedepartementet vid fortsatt

behandling av frågan om ny konkurslagstiftning

(kungl. skrivelser den 8 september

1916 samt den 16 mars, den 8 juni och den

12 oktober 1917)................................................. » 3,369: in

för biträde inom justitiedepartementet med upprättande

av förslag till lag om förfogande över

viss egendom vid krig, krigsfara eller andra

utomordentliga av krig föranledda förhållanden

(kungl. skrivelse den 23 mars 1917) .............. )) 500: —

för biträde inom justitiedepartementet vid fortsatt

behandling av frågor rörande lagstiftning

angående barn utom äktenskap m. m. (kungl.

skrivelser den 27 november 1915 samt den 2

februari och den 14 juni 1917)........................... » 4,100: —

kostnader

i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda

inom justitiedepartementet vid utredning av

frågan om ändrade bestämmelser rörande ersättning

för rättegångskostnad (kungl. skrivelse

den 26 januari 1917) ................................. » 1,437: 25

i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda

inom justitiedepartementet med upprättande

av förslag till vissa bestämmelser mot oskäliga

pris under utomordentliga av krig föranledda

förhållanden (kungl. skrivelsen den 31 augusti

1917)....................................................................... » 600: —

i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda

Transport kronor 177,837: 7 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års tMåggsståt.

Transport kronor

inom justitiedepartementet med upprättande av

förslag till åtgärder för påskyndande av rättsskipningen

i häradsrätterna m. in. (kungl.

skrivelser den 13 oktober 1916 och den 21

september 1917) ..................................................... J>

ersättning till befattningshavare i krigshovrätten för

handläggning av vissa vid årsskiftet 1916 hos

krigshovrätten anhängiga mål, med vilka det

icke tillkommit krigshovrätten att i sin nuvarande

sammansättning taga befattning (kungl. skrivelse

den 8 december 1916)................................................ »

till statistiska centralbyrån utbetalt belopp för bestridande

av kostnader för statistik över stiftelser

(kungl. skrivelse den 15 december 1916)....... >:>

till statistiska centralbyrån utbetalt belopp för bestridande

av kostnader för statistik över riksdagsoch

landstingsmannaval (kungl. skrivelser den

19 maj 1916 och den 28 september 1917)......... »

ersättning för biträde inom justitiedepartementet såväl

med övervakande av det domhavande åliggande

arbete för uppläggande av jordregister som även

i övrigt vid handläggning av jordregisterärenden

(kungl. skrivelse den 22 december 1916)............ »

ersättning åt aktuarien i Svea hovrätt G. Liliequist

för indragna sportler (kungl. skrivelser den 8

april 1910 och den 26 januari 1917)................... )’

■ersättning åt sekreteraren i hovrätten över Skåne

och Blekinge L. Ljungberg för indragen expeditionslösen

(kungl. skrivelse den 8 april 1910) »

■ersättning till registratorn i nedre justitierevisionen

F. Peterzens för indragen expeditionslösen (kungl.

skrivelse den 1 mars 1912)....................................... »

arvode åt en extra föredragande i justitiedepartementet

(kungl. skrivelse den 30 december 1916) »

kostnader för renskrivning inom justitiedepartementet

ävensom för bestridande av gratifikationer till e. o.

tjänstemän därstädes (kungl. skrivelse den 22

december 1916).......''.................................................... »

gratifikationer åt e. o. befattningshavare i rikets hov
-

Transport kronor

28

177,837:74 l_H.j

2,600: —

3,425: —

5,200: —

5,333: 3 5

1,500: —

4,939: 5 9

1,550: —

2,750: —

2,083: 3 3

3,260: 5 3

210,479: 5 4

s. 24 Kontrollera mot PDF

14.

Ersättning

till biträde

med övervakande

av

j or dregister - arbetet.

Ersättningar

till vissa

tjänstemän i

hovrätteima

och nedre

justitierevisio - nen för

mistade sportelinkomster.

24 Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Transport kronor 210,479: 5 4

rätter (kungl. skrivelser den 8, 15 och 22 december

1916)........................................................................ » 1,750: —

kostnader för utförande av en borrbrunn vid statens

uppfostringsanstalt å Bona (kungl. skrivelse den

14 juli 1916) ...............................................................__ » 1,500: —

Summa kronor 213,729: 5 4

Som vanligt avse de av statskontoret förskjutna beloppen till största

delen kostnader för kommittéer och sakkunniga eller eljest för utredningav

frågor, som tillhöra justitiedepartementets handläggning.

Rörande förutnämnda ersättning för biträde inom justitiedepartementet

med övervakande av jordregisterarbetet m. m. torde det tillåtas

mig att hänvisa till vad därom yttrats i det vid 1915 års statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

(sid. 173).

Beträdande de sedvanliga ersättningarna till vissa tjänstemän i

hovrätterna och nedre justitierevisionen för mistade sportelinkomster är

att märka, att kassaförlagskommittén i sitt den 20 mars 1917 avgivna

betänkande ävensom statskontoret i sitt över kommitténs förslag avgivna

utlåtande framhållit, att bland de årligen återkommande utgifter, som

hittills bestritts under förskottstitel samt sedermera hos riksdagen anmälts

till ersättande, några vore av beskaffenhet, att föreskrifter borde

lämnas om deras gäldande från förut i riksstaten befintliga anslag.

Till de utgiftsgrupper, som härvid ansetts kunna komma i fråga,

hava räknats bl. a. nu ifrågavarande ersättningar till vissa tjänstemän

för förlorade sportelinkomster.

I enlighet med vad statskontoret yttrat i sitt nyssnämnda utlåtande

håller jag före, att denna utgiftsgrupp lämpligen bör överflyttas

till det under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

allmänna indragningsstaten. På förfrågan har chefen för finansdepartementet

förklarat sig instämma i denna min uppfattning. Den står

också i överensstämmelse med det förslag till avveckling i största möjliga

omfattning av förskottsutgifterna, som den 31 december 1917 framlades

av dåvarande chefen för finansdepartementet.

Med avseende å det belopp, varom det här årligen kan bliva

fråga, kan nämnas, att sekreteraren i hovrätten över Skåne och Blekinge

L. Ljungberg numera avgått från sin befattning, till följd varav den

till honom utgående ersättningen bortfallit. Ersättningarna i fråga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

25

komma därför hädanefter att uppgå till el t sammanlagt belopp av

allenast omkring 8,000 kronor. Dessa ersättningar torde alltså, därest

erinran häremot ej framställes av riksdagen, böra från ingången av år

1018 bestridas från förslagsanslaget till allmänna indraguingsstaten.

Någon höjning av nämnda förslagsanslag torde ej erfordras av nu nämnda

anledning.

Under år 1916 trädde lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag i kraft. Den arbetsmängd, som denna lag tillfört departementet,

har blivit rätt avsevärd. Då den arbetsbörda, som redan åvilade expeditionschefen,

uteslöt möjligheten, att han skulle kunna ensam medhinna

nu ifrågavarande ärenden, samt de ej heller kunde iippdragas åt den i

departementet anställde extra föredraganden, vilken var strängt upptagen

av sina åligganden, fann Kungl. Maj:t nödigt att under år 1917 förordna

eu särskild extra föredragande att bereda och föredraga bl. a. dessa ärenden

mot ett årligt arvode av 2,500 kronor. De sålunda i justitiedepartementet

under år 1917 förefintliga två extra föredragandebefattningarna

äro från och med innevarande år förvandlade till kanslirådsbefattningar

på ordinarie stat.

Vidkommande kostnaderna för renskrivning m. m. inom justitiedepartementet

må nämnas, att till följd av starkt ökade renskrivningskostnader

varken det i departementets stat upptagna anslaget till amanuenser,

vikariatsersättningar, renskrivning m. m. eller det å extra stat

beviljade tilläggsanslaget för samma ändamål lämnade full tillgång till

gäldande av samtliga renskrivningskostnader under år 1916 eller till bestridande

under det året av sedvanliga gratifikationer till e. o. tjänstemän

i departementet, varför Kungl. Maj:t såg sig nödsakad att av tillgängliga

medel förskjuta det härför erforderliga beloppet.

Vad angår gratifikationerna åt e. o. befattningshavare i rikets hovrätter

torde böra omnämnas, att hovrätterna i särskilda underdåniga skrivelser

hemställt, att till följd av den inträdda exceptionella dyrtiden medel

måtte anvisas för beredande av möjlighet för hovrätterna att i någon

mån. förhöja beloppet av de till extra ordinarie befattningshavare hos

hovrätterna utgående gratifikationerna. Med anledning härav ställde

Kungl. Maj:t till Svea hovrätts förfogande 1,000 kronor, till Göta hovrätts

förfogande 500 kronor samt till hovrättens över Skåne och Blekinge

förfogande 250 kronor att användas för det angivna ändamålet.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4

I 1-4 •!

Arvode ål en

extra föredragande

i

justitiedepartementet.

Ersättning för

renskrivning

m. m. inom

justitiedepartementet.

Gratifikationer

åt e. o.

befattningshavare

i rikets

hovrätter.

s. 26 Kontrollera mot PDF

[14.]

Kostnader för

utförande av

en borrbrunn

vid statens

uppfostringsanstalt

å

Bona.

Hemställan.

[15.]

Täckande av

vissa förskott.

Samman
fattning.

26 Andra huvudtiteln: /P/8 års t/Uäggsstat.

Beträffande kostnaderna för utförande av en borrbrunn vid statens

uppfostringsanstalt å Bona hänvisas till vad i det vid 1917 års statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

nämnts angående ett förskott av samma art (sid. 185).

I enlighet med det beslut, som Kung! Maj:t den 31 december 1917

på hemställan av dåvarande chefen för finansdepartementet fattat rörande

sättet för täckandet av de av statskontoret sålunda till ersättande anmälda

förskott, torde medel härför böra begäras på 1918 års tilläggsstat. Till

utjämnande av huvudtitelns slutsumma torde anslaget i fråga böra äskas

med ett till 213,800 kronor höjt belopp, och får jag därför hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av de i förteckningen upptagna

förskotten å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst...................................... kronor 213,800.

9. Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott.

Under åberopande av vad den 31 december 1917 dåvarande chefen

för finansdepartementet yttrat vid behandlingen av frågan om vidtagande

av åtgärder för förskottsväsendets avveckling samt Kungl. Maj:ts

i anledning därav fattade beslut ävensom vad jag förut vid behandlingen

av punkt [3] i detta protokoll yttrat rörande täckande av vissa

där omnämnda förskott å tillhopa 222,000 kronor, får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

till täckande av vissa ännu ej av statskontoret till

ersättande anmälda förskott, så vitt angår andra huvudtiteln,

å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av............... kronor 260,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för

tillfredsställande av de medelsbehov, som böra tillgodoses genom anslag

å tilläggsstat för år 1918, erfordras ett belopp av

sammanlagt ......................................................................... kronor 3,101,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra huru dtiteln: 1918 års tllläggsstat.

27

Vad departementschefen uti detta ärende, med

instämmande av stal srådets övriga ledamöter, yttrat

och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt

ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till

ledning vid avfattande av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1918.

Ur protokollet:

Eenry Lindberg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat.

Register.

Kronor. Sida.

A. Rättsskipningen.

1. Bidrag till domsagornas förvaltning ................................ 24,000 2

B. Fångvården.

1. Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset

i Växjö ..........................................................................

3. Inledande av elektrisk belysning i tjänstemannahostäder

vid vissa fångvårdsanstalter ........................................

€. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt i Bona.

1. Komplettering av köksinredningen...................................

.2. Ändrings- och nybyggnadsarbeten ...................................

3. Inventarier m. m................................................................

D. Diverse.

1.

Extra lönetillägg ................................................................

2,500

14

2.

Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl.................

13,300

14

3.

Krigstidstillägg och krigstidshjälp ...................................

1,700,000

15

4.

Statistik över riksdags- och landstingsmannaval...........

7,000

15

5.

Fastighetsregister för stad ...............................................

50,000

16

6.

Kommittéer m. m....................................................

160,000

17

7.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter ......................................................................

4,500

17

8.

Statskontorets förskott.....................................................

213,800

18

9.

Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott................

260,000

26

Summa

3,101,000

10,000 11

235.000 13

265.000 14

96,000 2

59,900 6

STOCKHOLM, ISAAC MA KO US’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1918 Ant tillägg»tutat.

1

Tilläggsstaten för år 1918.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den i4 januari 1918. *

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Pétrén,

Nilsson,,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Under,

Thorsson.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 31 nästlidne december vid anmälan

av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande

anfört rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfaranB

ihan g till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 Käft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

[1.]

Provisorisk

förstärkning

av

utrikesdepartementets

arbetskrafter

vi. m.

[2-]

Avlöningst

iltåg g åt

ministern i

Washington

1 april—31

december

1918.

[3.]

Avlöning åt

en minister

och en legationssekreterare

i Helsingfors

den 1 mars—

31 december

1918.

det anhöll härefter hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

att få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov,

som under tredje huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat

för år 1918.

A. Departementet.

1. Provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter m. m.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets

arbetskrafter m. m. å tilläggsstat för 1918 bevilja

ett förslagsanslag, högst, av 1,000 kronor.

%

B. Sveriges representation i utlandet.

1. Avlöningstillägg åt ministern i Washington den 1 april—31 december 1918.

Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid föredragning

denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens

tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å höjning av ministerns i Washington

avlöning, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att för höjning av ministerns i Washington ortstillägg

den 1 april—31 december. 1918 till 45,000 kronor

för år å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,

högst, av 11,250 kronor.

2. Avlöning åt eu minister och en legatiousskreterare i Helsingfors

. den 1 mars—31 december 1918.

Under hänvisning till vad jag under punkten 2 anfört vid underdånig

föredragning denna dag av de frågor, som tillhöra regleringen av

riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å upprättandet av en

ministerpost och en legationssekreterarebefattning i Helsingfors, får jag

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: Ji)lS års ti Hägg »stat.

3

att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett för- [3.]

slagsanslag, högst, av 33,584 kronor för avlöning för

tiden den 1 mars—31 december 11118 dels åt en minister

i Helsingfors efter 32,400 kronor för år, därav 9,000

kronor i lön, 0,000 kronor i tjänstgöringspenningar och

17,400 kronor i ortstillägg, dels ock åt en legationssekreterare

vid beskickningen i Helsingfors efter 7,900

kronor för år, därav 5,400 kronor i lön och 2,500

kronor i tjänstgöringspenningar.

3, Avlöniugstillägg i\t ministern i Buenos A i res den 1 april—31 december 1918.

Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid före- [4.]

draggning denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens Avlönings

tredje huvudtitel i avseende å upprättandet av en ministerpost i Buenos tillägg åt

Aires och Santiago de Chile, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:tBurnosAirls

måtte föreslå riksdagen i april—31

att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,

högst, av 6,750 kronor för höjning från den 1

april 1918 av den i staten för beskickningar och konsulat

uppförda avlöning för en ministerresident i Buenos Aires,

36.000 kronor, till den i staten för år 1919 för en minister

i Buenos Aires och Santiago de Chile beräknade avlöning,

45,000 kronor för år, därav 9,000 kronor i lön,

6.000 kronor i tjänstgöringspenningar och 30,000 kronor

i ortstillägg; utgörande sålunda ökningen för 1918

å beskickningschefens lön 1,800 kronor, å tjänstgörings
-

penningarna 2,250 kronor och å ortstillägget 2,700 kronor.

4. Avlöning åt en tillförordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet.

Under hänvisning till vad jag under punkten 3 anfört vid under- [5.]

dånig föredragning denna dag av de frågor, som tillhöra regleringen av Avlöning

riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å avlöning åt en till-mLiUer hös

förordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet, får jag hemställa, att Schweiziska

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen bundet

att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad

minister hos Schweiziska Edsförbundet å tilläggsstat

för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje huvudtiteln: 1918 åra tiWhjgastat.

[5.]

[6.]

A doning åt

eu andre

legationssekreterare

rid beskickningen

i London.

[7-]

Avlöning åt

en t. f. legationssekreterare

vid beskickningen

i Bern.

av 24,000 kronor, därav 9,000 kronor i lön, 6,000 kronor

i tjänstgöringspenningar och 9,000 kronor i ortstillägg.

5. Avlöning åt en andre legationssekreterare vid beskickningen i London.

Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid föredragning

denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens

tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å behovet av en andre legationssekreterare

å stat vid beskickningen i London, får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för avlöning under år 1918 åt en andre legationssekreterare

vid beskickningen i London å tilläggsstat

för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av 10,000

kronor, därav 3,600 kronor i lön, 1,600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 4,800 kronor i ortstillägg.

.; ; ■ d! . it.:

6. Avlöning åt en tillförordnad legationssekreterare vid beskickningen i Bern.

Bland de förskott för tiden till 1 november 1917, vilka statskontoret

anmält till ersättande, upptages även avlöning jämlikt nådiga brevet

den 19 maj 1917 till tillförordnade legationssekreteraren vid beskickningen

i Bern J. Lagerberg kronor 2,854:84.

Ifråga om detta förordnande får jag hänvisa till vad jag yttrat vid

föredragningen denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens

tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å äskade anslag till en

andre legationssekreterare å stat vid beskickningen i London samt å extra

stat till två andre legationssekreterare, vars tjänstgöringsorter del

skulle tillkomma Kungl. Maj:t att bestämma.

Det torde vara att förutse, att behov av en tillförordnad legationssekreterare

vid beskickningen i Bern även under år 1918 kommer att

göra sig gällande, varemot jag icke anser mig böra hemställa om något

anslag för samma ändamål år 1919, under förutsättning att den av Kungl»

Maj:t beslutade framställningen om anslag å extra stat för nämnda år

till två andre legationssekreterare kommer att vinna riksdagens bifall.

I enlighet med av mig förut åberopade grunder för förskottsväseördets

avveckling får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen,

att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad

legationssekreterare^ vid beskickningen i Bern å tilläggs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtitelm HUS ars tilläggsstat.

5

stat för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av [7.]

0,000 kronor, därav 3,600 kronor skola anses utgöra

lön, 1,600 kronor tjänstgöringspenningar och 800 kronor

ortstillägg.

7. . Avlöning åt eu tredje kanslist vid gcneralkonsulatet i London.

Under åberopande av vad jag under punkten 2 i det vid årets stats- [8.]

vårproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsären- Avlöning

den anfört angående avlöning åt eu tredje kanslist vid generalkonsulatetkanslilVvid

i London, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riks- genrralkon
__

sulatet i

dagen London

att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad

tredje kanslist vid generalkonsulatet i London å tilläggsstat

för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av

4,500 kronor, därav 2,400 kronor skola anses utgöra

lön, 600 kronor tjänstgöringspenniugar och 1,500 kronor

ortstillägg.

8. Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulat tjänstemän.

ii . niiliJ /''I ‘*1 •:> f $ • i if 1 ‘ ''• i''.*- : i" 1! I ■].!•» .>

Under hänvisning till vad jag vid föredragningen denna dag av frå- [9.]

gorna tillhörande regleringen av riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 Kxpektans
å

expektansarvoden till vissa

jag hemställa, att Eders Kungl. mat-ochkon
8ulattj

anstiftan.

under punkten 5 anfört i avseende

diplomat- och konsulattjänstemän, får

Maj:t måtte föreslå riksdagen

-7010 n nm

att å tilläggsstat för år 1918 för expektansarvoden

till vissa diplomat- och konsulattjänstemän för samma

år anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

9. Diplomat- och konsulsaSpiranter.

Under åberopande av vad jag under punkten 12 i det vid årets stats- [10.]

vårproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

anfört angående ökat anslag till diplomat- och konsulsaspiranter, "aspiranter.

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reserva:.

tionsanslag av 20,000 kronor till diplomat- och konsuls
aspiranter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje huvudtiteln: 1918 cirs tilläggsstat.

10. Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom arvoden

och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och Haag.

[IL] Vid underdånig föredragning av frågorna tillrörande regleringen av

militärntta r^sstatens tredje huvudtitel för år 1918 hemställde dåvarande ministern

elién via b"- för utrikes ärendena, i enlighet med ett av dåvarande chefen för lantiParisäven

försvarsdePartementet avgivet förslag, att det från tredje huvudtitelns

«ow''orwdir»ansiag till militär- och marinattachéer utgående arvodet till en militärVatnT6''''

attacl:ié i Paris, 1,000 kronor för år, måtte höjas till 5,600 kronor eller

% marin- samma belopp, som utginge till militärattachén i Berlin. Vidare hemfundoT

Ställde ministern, att för upprättandet av en avlönad marinattachébefattsamtTpaHs!™g

vid beskickningen i London ett arvode av 5,400 kronor för år måtte

och Haag. fastställas. I anledning härav samt av en samtidigt föreslagen mindre

höjning av marinattachéns i retrograd arvode och nedsättning av marinattachéns

i Berlin och Köpenhamn arvode föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,

att ordinarie anslaget militär- och marinattachéer, uppgående till

28,000 kronor, måtte från och med år 1918 höjas med 10,200 kronor till

38,200 kronor. I riksdagens skrivelse den 12 juni 1917 angående regleringen

av utgifterna under tredje huvudtiteln uttalas, att riksdagen

icke ansett sig böra med utgångspunkt från rådande förhållanden och

därav måhända framkallade särskilda krav bifalla den av Kungl. Maj:t

föreslagna förändringen av arvodsstaten för ifrågavarande attachéer. Vidare

uttalas, att, i den mån en tillfällig förbättring i militär- och marinattacheérs

löneförmåner vore av omständigheterna påkallad, de ökade

kostnader, som därav bleve en följd, torde kunna bestridas av till Kungl.

Maj:ts förfogande stående medel, utan att särskilt belopp för ändamålet

å riksstaten anvisades. I enlighet härmed uppförde riksdagen ordinarie

anslaget militär- och marinattachéer i riksstaten för år 1918 med oförändrat

belopp, 28,000 kronor.

Genom särskilt nådigt brev av den 15 december 1916 på chefen»

för ^^försvarsdepartementet föredragning tillerkändes militärattachén i

Paris friherre S. Rålamb för sin tjänstgöring under år 1917 från fjärde

huvudtiteln en ersättning av femhundra kronor i månaden med anledning

av de genom kriget synnerligen stegrade levnadsomkostnaderna i

Frankrike.

I skrivelse till mig den 3 december 1917 har statsrådet och chefen

för ^^försvarsdepartementet anfört, att det syntes honom riktigare, att

erforderlig ersättning till de olika militärattachéerna i sin helhet utging*

från anslag under tredje huvudtiteln, samt att det vidare syntes honom

nödvändigt, att allt fortfarande en militärattaché funnes anställd jämväl

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: li)18 ära ttllflggsHtnt.

7

vid beskickningen i Paris. Då det slutligen syntes statsrådet riktigt, att [11. j

ersättning till denne attaché, särskilt med hänsyn till de numera i ännu

högre grad stegrade levnadsomkostnaderna, bestämdes till ett belopp så

pass stort, att det åtminstone i någon mån kunde motsvara de med anställningen

oskiljaktigt förenade ökade utgifterna, och att posten sålunda

kunde besättas utan att avsevärd enskild förmögenhet för densamma

måste sättas som oundgängligt villkor, hemställde statsrådet, att frågan

om ersättning till sagde militärattaché ånyo måtte upptagas till prövning

och lösning i av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet i skrivelse

den 8 november 1916 angiven riktning. Denna skrivelse var det, som

låg till grund för framställningen till 1917 års riksdag om höjning av

militärattachéns i Paris arvode till 5,600 kronor.

Från lantförsvarsdepartementets sida har vidare uttalats såsom

önskvärt, att, enär icke allenast de förhållanden, som påkallade ovannämnda

extra ersättning av 500 kronor i månaden under år 1917 till militärattachén

i Paris, fortfarande vore beståndande, utan levnadskostnaderna

i Frankrike än ytterligare ökats, militärattachén måtte, utöver det från

tredje huvudtiteln nu utgående arvode av 1,000 kronor, under kriget så

länge militärattaché vore förordnad, tillsvidare dock högst intill utgången

av år 1918, erhålla en extra ersättning av 750 kronor i månaden eller

9,000 kronor för år.

Då riksdagen nästlidet år icke ansåg sig böra bifalla framställningen

om höjning av det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer, men

å andra sidan icke hade något att erinra mot en tillfällig förbättring i

bemälda attachéers löneförmåner, i den mån en sådan vore av omständigheterna

påkallad, anser jag, att den sålunda av lantförsvarsdepartementet

förordade särskilda ersättningen till militärattachén i Paris av

750 kronor i månaden eller 9,000 kronor under år 1918 bör uppföras å

tilläggsstat för sistnämnda år, varemot jag icke ansett mig böra föreslå

Eders Kungl. Maj:t att å 1919 års stat begära någon förhöjning av arvodet

till bemälda militärattaché.

Vid underdånig föredragning den 28 september 1917 förordnade

Kungl. Maj:t kaptenen vid flottan D. H. Tiselius att från och med.den

1 oktober samma år vara marinattaché vid beskickningen i London med

rätt för honom att i sådan egenskap uppbära ett månatligt arvode av

300 kronor ävensom ersättningar i enlighet med bestämmelserna i nådiga

förordningen angående ersättning för flyttnings- och resekostnader samt

vissa andra tjänsteförmåner åt diplomatiska och konsulära tjänstemän

m. m. den 24 januari 1914, samt anbefallde statskontoret att av tillgängliga

medel förskjuta ej mindre nämnda arvode än även Tiselius

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

[11.] jämlikt nyssnämnda förordning tillkommande ersättningar och sedermera

till ersättande hos Kungl. Maj:t anmäla vad sålunda förskjutits.

Vidare har Kungl. Maj:t den 12 oktober 1917 — på hemställan

av dåvarande ministern för utrikes ärendena, vilken anmälde, att svårigheterna

för upprätthållandet av Sveriges sjöförbindelser med holländska

hamnar under senare tid väsentligen ökats till följd av de betydande

hinder, som utläggandet av mineringar, indragandet av sjömärken m. m.

förorsakade sjöfarten, samt att det med anledning härav vore av synnerlig

vikt, att ministern i Haag finge tillgång till sakkunnigt biträde

för handläggning i första hand av ärenden rörande sjöfarten och därpå

inverkande marin tekniska spörsmål, ävensom att ett dylikt biträde

borde åtnjuta någon avlöning för sitt arbete ?— tillerkänt marinattachén

vid beskickningarna i Paris oeh Haag kaptenen vid flottan N. L. Åkerblom,

vilken blivit beordrad att tjänstgöra vid beskickningen i Haag,

rätt att i sin egenskap av marinattaché i Haag för den tid, han där

vistades, uppbära ett månatligt arvode av 300 kronor jämte ersättningar

i enlighet med bestämmelserna i ovan åberopade nådiga förordning angående

ersättning för flyttnings- och resekostnader m. m. den 24 januari

1914, ävensom anbefallt statskontoret att av tillgängliga medel förskjuta

ej mindre nämnda arvode än även Åkerblom jämlikt berörda förordning

tillkommande ersättningar och sedermera till ersättande hos Kungl. Maj:t

anmäla vad sålunda förskjutits.

Enligt anmälan av statskontoret har till kapten Tiselius förskjutits

1,300 kronor. Det belopp, som kan komma att utgå i reseersättning till

Tiselius och Åkerblom kan icke nu exakt beräknas, men torde kunna

uppskattas till 1,000 kronor för en var av dem.

Under erinran därom att, jämlikt de av Eders Kungl. Maj:t godkända

grunder för förskottsväsendets avveckling, för förskott av nu ifrågavarande

slag bör å tilläggsstat för år 1918 under vederbörande huvudtitlar äskas anslag,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag

av 18,200 kronor dels till förhöjning av militärattachéns

i Paris arvode med 750 kronor i månaden,

dels ock till arvode åt marinattachéerna i London samt

i Paris och Haag med 300 kronor i månaden för vardera

ävensom till reseersättningar åt sistnämnda två

attachéer.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1918 Ant tillägg sutat.

1

Tilläggsstaten för år 1918.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 januari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilsson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 31 nästlidne december vid anmälan

av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande

anfört rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfaranBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) ,1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

[1.]

Provisorisk

förstärkning

av

utrikesdepartementets

arbetskrafter

in. m.

[2-]

Avlöningstillägg

åt

ministern i

Washington

1 april—31

december

1918.

[3.]

Avlöning åt

en minister

och en legationssekreterare

i Helsingfors

den 1 mars—

31 december

1918.

det anhöll härefter hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

att få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov,

som under tredje huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat

för år 1918.

A. Departementet.

1. Provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter in. in.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsäreriden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets

arbetskrafter m. m. å tilläggsstat för 1918 bevilja

ett förslagsanslag, högst, av 1,000 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

1. Avlöningstillägg åt ministern i Washington den 1 april—31 december 1918.

Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid föredragning

denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens

tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å höjning av ministerns i Washington

avlöning, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att för höjning av ministerns i Washington ortstillägg

den 1 april—31 december 1918 till 45,000 kronor

för år å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,

högst, av 11,250 kronor.

2. Avlöning åt en minister och en legatiousskreterare i Helsingfors

den 1 mars—31 december 1918.

Under hänvisning till vad jag under punkten 2 anfört vid underdånig

föredragning denna dag av de frågor, som tillhöra regleringen av

riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å upprättandet av en

ministerpost och eu legationssekreterarebefattning i Helsingfors, får jag

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1018 års tiWiggsstat. 3

att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett för- [3.]

slagsanslag, högst, av 33,584 kronor för avlöning för

tiden den 1 mars—31 december 1918 dels åt en minister

i Helsingfors efter 32,400- kronor för år, därav 9,000

kronor i lön, 0,000 kronor i tjänstgöringspenningar och

17,400 kronor i ortstillägg, dels ock åt en legationssekreterare

vid beskickningen i Helsingfors efter 7,900

kronor för år, därav 5,400 kronor i lön och 2,500

kronor i tjänstgöringspenningar.

3. Avlöniugstilliigg åt ministern i Buenos Aires den 1 april—31 december 1918.

Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid före- [4.]

dragning denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens Avlöning»- tredje huvudtitel i avseende å upprättandet av en ministerpost i Buenos Aflägg åt

u t 1 YHVtM SlCVYl X

Aires och Santiago de Chile, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj: t Buenos Aires

måtte föreslå riksdagen 1 nprii—3i

att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslags- ms.

anslag, högst, av 6,750 kronor för höjning från den 1

- - ■ april 1918 av den i staten för beskickningar och konsulat

uppförda avlöning för en ministerresident i Buenos Aires,

36,000 kronor, till den i staten för år 1919 för en minister

i Buenos Aires och Santiago de Chile beräknade avlöning,

45,000 kronor för år, därav 9,000 kronor i lön,

* 6,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 30,000 kro
nor

i ortstillägg; utgörande sålunda ökningen för 1918

å beskickningschefens lön 1,800 kronor, å tjänstgöringspenningarna

2,250 kronor och å ortstillägget 2,700 kronor.

4. Avlöning åt en tillförordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet.

Under hänvisning till vad jag under punkten 3 anfört vid under- [5.]

dånig föredragning denna dag av de frågor, som tillhöra regleringen av Avlöning

riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å avlöning åt en till-minister hot

förordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet, får jag hemställa, att Schweizisk«

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen bundet

att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad

minister hos Schweiziska Edsförbundet å tilläggsstat

för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst,

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Tredje* huvudtiteln: 1918 dru tillHyggntai.

[5.]

[6;] ;

.-I doning åt

en andre

legationssekreterare

rid beskickningen

i London.

i

[7-]

Avlöning åt

en t. f. legationssekreterare

vid beskickningen

i Bern.

■ t
-

-rot ,?J‘* mölqqu av124,000 kronor, därav 9,000 kronor i lön, 6,000 kronor

: i tjänstgöringspenningar och 9,000 kronor i ortstillägg.

Vv vOhU Vjöitt iOSV* vV, —»vojt? i UHbsi

5, Avlöning

åt en

andre legationssekreterare vid beskickningen i London.

! '' ;‘.IO i A f UOl i ''OIIOIö

Under hänvisning till vad jag under punkten1 2 yttrat vid föredragning

denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens

tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å behovet av en andre legationssekreterare

å stat vid beskickningen i London, får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för avlöning under år 1918 åt en andre

tionssekreterare vid beåkiakningeni London å tiliaggsstat

för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av 10,000

kronor, därav 3,600: kronor i lön, 1,600 kronor i tjärna

göringspenningar och 4,800 kronor i ortstillägg. o air. Å

i;£ • g:: b fi >i r t S i;: o'' i ö i o i i k rf i

6. Avlöning åt en tillTöi ordnad legationssekreterare vid beskickningen i Bern.

1 invy vmuv.yå "Öl •iono'';;l ööl.ö t.\ .Lyod

Bland de förskott, för tiden till 1 november 1917, vilka statskontoret

anmält till, ersättande, upptages även avlöning jämlikt nådiga brevet

den 19 ipaj 1917 till tillförordnade legationssekreteraren vid beskickningen,

i Bern J. Lagerberg kronor 2,854: 84. ;

j Ifråga om detta förordnande får jag härnäsa till vad jag yttrat vid

föredragningen denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens

tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å äskade anslag till en

andre legationssekreterare å st^t, vid beskickningen i London samt å extra,

, stat till två andre legationssekreterare, vars tjänstgöringsorter det

skulle tillkomma Kungl. Maj:t att bestämma.

Det torde vara att förutse, att behov av en tillförordnad legationssekreterare

vid beskickningen i Bern även under år 1918 kominer att,

gipsig gällande, varemot jagbacke anser mig böra hemställa pip något

anslag för samma ändamål år 1919, under förutsättning att den av Kungl,

Maj.:t beslutade framställningen om anslag å extra.stat för nämnda,åt

till två andre legationssekreterare kommer att vinna riksdagens bifall,,.i0,

I enlighet med av mig förirt åberopade grunder för förskptt3väsöå":

dets avveckling får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen, V-, °Aö\ vö n y.ouoVu''. t Öl itu

-eggiilid e tån:;uåfo"\å.lätt • för ■ yévlöninp. under år 1918 åt en tillförord.

Jegöd .uokii nåd legationssekreterare vid beskickningen i Bern å tilläggs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtitelns ti)1H dro f/1/äggnHtat.

5

sjtat för h;uilina. år bevilja ett förslagsanslag,, högst, av

0,000 kronor, därav . 3,000 kronor .skola anses utgöra

lön, 1,000 kronor tjänstgöringspenningar och 800 kronor

ortstid ägg.

(7.1

fs.]

7. Avlöning åt eu tredje kanslist vid generalkonsulatet i London.

Under åberopande av vad jag under punkten 2 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsären- Avlöning

den anfört angående avlöning åt eu tredje kanslist vid generalkonsulatet

i London, får jag hemställa, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riks- genrralkön
dagen
-

;V i

att för avlöning under år 1918 ål en tillförordnad

tredje kanslist vid generalkonsulatet i London å tilläggs-’

stat-för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av

4,500 kronor, därav 2,400 kronor skola anses utgöra

lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar och 1,500 krönor

ortstillägg.

London.

nbOIlJ

aogobfiän fl;:

„) j_. jjr. | j js f''-‘f o} '' i 5) tl .P £)j~ '' | ; '' i •*. «- ^

8. Expektnnsarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän.

-17 Under hänvisning till vad jag vid föredragningen denna dag av frå- [9.]

gorna tillhörande regleringen av riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 Expektan*- uader punkten 5 anfört i avseende ‘å expektarisarvoden till vissa

diplomat- och konsulattjänstemän, får jag hemställa, att Eders Kungl. mat-ochkon
Maj:t

måtte''; föreslå riksdagen tfn naiv ,Iob“.n sier-iäla obnsgoli-öi

^muiibio näsabdåh elnöbicur h-nnM -mim ur: 1 /un -''Ån å

-•lölo horn kTui -is iöl iWbjåx.oWläggsfttak,lön;$£. lljj.#, mx-.^ektynsckryffc

den till visso diplomat- och kon$ulattjänstemän.iöv samma,

anoiorio 7; Olfir år: anvisa ett. .förslagsanslag. av 30,000 kronor.,

i gina:- rvec-uner:cqm''-''!;; /s: c i mai rc/i

a ,1 ilc o Diplomat-Och konsHlsaspIranter.^

-bsiun horn nabnuBin i "O0O''i>! jviburuhuel va ruu o s>."0 a‘. jiioii.:i.ur/i/d r ,

i;11Under: åberopande .av, vad lag under punkten 12 i det vid arets stats- L10.J

verksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärengötpfojHfU-^

4ea anföra angående ökat i anslag till diplomat- och konsulsaspiranter, °aspiranter.

far jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

; 1 !j'' att1 å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 20,000 kronor till diplomat- och kön sats-''

hivumr bil smila aspiranter-'':i:''''

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje huvudtiteln: 1918 dra tilläggaatat.

10. Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom arvoden

och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och Haag.

[11.] Vid underdånig föredragning av frågorna tillrörande regleringen av

miutärntta ^»statens tredje huvudtitel för år 1918 hemställde dåvarande ministern

Thénviube- för utrikes ärendena, i enlighet med‘ett av dåvarande chefen för lanti

Parti ä?™ ^örsvars(^ePartementet avgivet förslag, att det från tredje huvudtitelns

nom arvoden anslag till militär- och marinattachéer utgående arvodet till en militär°ch

rester- attaché i Paris, 1,000 kronor för år, måtte höjas till 5,600 kronor eller

8åt marin- samma belopp, som utginge till militärattachén i Berlin. Vidare hemfToldon1

stal^e ministern, att för upprättandet av en avlönad marinattachébefattsamt°i‘pa!tin^nS

vid beskickningen i London ett arvode av 5,400 kronor för år måtte

och Haag. fastställas. I anledning härav samt av en samtidigt föreslagen mindre

höjning av marinattachéns i retrograd arvode och nedsättning av marinattachéns

i Berlin och Köpenhamn arvode föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,

att ordinarie anslaget militär- och marinattachéer, uppgående till

28,000 kronor, måtte från och med år 1918 höjas med 10,200 kronor till

38,200 kronor. I riksdagens skrivelse den 12 juni 1917 angående regleringen

av utgifterna under tredje huvudtiteln uttalas, att riksdagen

icke ansett sig böra med utgångspunkt från rådande förhållanden och

därav måhända framkallade särskilda krav bifalla den av Kungl. Maj:t

föreslagna förändringen av arvodsstaten för ifrågavarande attachéer. Vidare

uttalas, att, i den mån en tillfällig förbättring i militär- och marinattacheérs

löneförmåner vore av omständigheterna påkallad, de ökade

kostnader, som därav bleve en följd, torde kunna bestridas av till Kungl.

Maj:ts förfogande stående medel, utan att särskilt belopp för ändamålet

å riksstaten anvisades. I enlighet härmed uppförde riksdagen ordinarie

anslaget militär- och marinattachéer i riksstaten för år 1918 med oförändrat

belopp, 28,000 kronor.

Genom särskilt nådigt brev av den 15 december 1916 på chefens

för ^^försvarsdepartementet föredragning tillerkändes militärattachén i

Paris friherre S. Rälamb för sin tjänstgöring under år 1917 från fjärde

huvudtiteln en ersättning av femhundra kronor i månaden med anledning

av de genom kriget synnerligen stegrade levnadsomkostnaderna i

Frankrike.

I skrivelse till mig den 3 december 1917 har statsrådet och chefen

för lantförsvarsdepartementet anfört, att det syntes honom riktigare, att

erforderlig ersättning till de olika militärattachéerna i sin helhet utgings

från anslag under tredje huvudtiteln, samt att det vidare syntes honom

nödvändigt, att allt fortfarande eu militärattaché funnes anställd jämväl

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1918 dvs tilUU/fjsstat. 7

vid beskickningen i Paris. Då det slutligen syntes statsrådet riktigt, att [1,1.

ersättning till denne attaché, särskilt med hänsyn till de numera i ännu

högre grad stegrade levnadsomkostnaderna, bestämdes till ett belopp så

pass stort, att det åtminstone i någon mån kunde motsvara de med anställningen

oskiljaktigt förenade ökade utgifterna, och att posten sålunda

kunde besättas utan att avsevärd enskild förmögenhet för densamma

måste sättas som oundgängligt villkor, hemställde statsrådet, att frågan

om ersättning till sagde militärattaché ånyo måtte upptagas till prövning

och lösning i av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet i skrivelse

den 8 november 1916 angiven riktning. Denna skrivelse var det, som

låg till grund för framställningen till 1917 års riksdag om höjning av

militärattachéns i Paris arvode till 5,600 kronor.

Från lantförsvarsdepartementets sida har vidare uttalats såsom

önskvärt, att, enär icke allenast de förhållanden, som påkallade ovannämnda

extra ersättning av 500 krbnor i månaden under år 1917 till militärattachén

i Paris, fortfarande vore beståndande, utan levnadskostnaderna

i Frankrike än ytterligare ökats, militärattachén måtte, utöver det från

tredje huvudtiteln nu utgående arvode av 1,000 kronor, under kriget så

länge militärattaché vore förordnad, tillsvidare dock högst intill utgången

av år 1918, erhålla en extra ersättning av 750 kronor i månaden eller

9,000 kronor för år.

Då riksdagen nästlidet år icke ansåg sig böra bifalla framställningen

om höjning av det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer, men

å andra sidan icke hade något att erinra mot en tillfällig förbättring i

bemälda attachéers löneförmåner, i den mån en sådan vore av omständigheterna

påkallad, anser jag, att den sålunda av lantförsvarsdepartementet

förordade särskilda ersättningen till militärattachén i Paris av

750 kronor i månaden eller 9,000 kronor under år 1918 bör uppföras å

tilläggsstat för sistnämnda år, varemot jag icke ansett mig böra föreslå

Eders Kungl. Maj:t att å 1919 års stat begära någon förhöjning av arvodet

till bemälda militärattaché.

Vid underdånig föredragning den 28 september 1917 förordnade

Kungl. Maj:t kaptenen vid flottan D. H. Tiselius att från och med den

1 oktober samma år vara marinattaché vid beskickningen i London med

rätt för honom att i sådan egenskap uppbära ett månatligt arvode av

300 kronor ävensom ersättningar i enlighet med bestämmelserna i nådiga

förordningen angående ersättning för flyttnings- och resekostnader samt

vissa andra tjänsteförmåner åt diplomatiska och konsulära tjänstemän

m. m. den 24 januari 1914, samt anbefallde statskontoret att av tillgängliga

medel förskjuta ej mindre nämnda arvode än även Tiselius

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje huvudtiteln: 1918 dm tilluggsstat.

[II.] jäm likt by ssnärna <1 a förordning tillkommande ersättningar och sedermera

till ersättande hos Kungl. Maj :t anmäla vad sålunda förskjutits.-ic;jö-rm

Vidare har Kungl. Maj:t den 12 oktober 1917 — på hemställan

av dåvarande ministern för utrikes ärendena, vilken; anmälde* att svårigheterna

; för upprätthållandet av Sveriges sjöförbindelser med holländska

hamnar under senare tid väsentligen ökats till följd av de betydande

hinder, som utläggandet av mineringar* indragandet av sjömärken in, m.

förorsakade sjöfarten, samt att det med anledning härav vore.av synnerlig

vikt, att ministern i Haag finge tillgång till sakkunnigt biträde

för handläggning i första hand av ärenden rörande sjöfarten och därpå

inverkande marintekniska spörsmål, ävensom att ett dylikt I biträde

borde åtnjuta någon avlöning för sitt arbete tv tillerkänt marinattachén

vid beskickningarna i Paris cell Haag kaptenen vid flottan N. K. Åkerblom,

vilken blivit beordrad att tjänstgöra vid beskickningen i Haag,

rätt att i sin egenskap av marinattaché i Haag för den tid, han där

vistades, uppbära ett månatligt arvode av 300 kronor jämte ersättningar

i enlighet med bestämmelserna i ovan åberopade nådiga förordning angående

ersättning för flyttnings- och resekostnader m. in, den 24< januari

1914, ävensom anbefallt statskontoret att av tillgängliga medel förskjuta

ej mindre nämnda arvode än även Åkerblom jämlikt berörda förordning

tillkommande ersättningar och sedermera till ersättande hos Kungl. Majst

anmäla vad sålunda förskjutits,

Enligt anmälan av statskontoret bär till kapten Påsela u§ förskjutits

1,300 kronor. Det belopp, som kan komma att utgå i reseersättning till

Tiselius och Åkerblom: kan icke nu exakt, beräknas, men torde kunna

uppskattas till 1,000 kronor för en var av dem. .btdlfnbio mrmjudgib

Under erinran därom att, jämlikt de av Eders Kungl. Majst godkända

grunder för; förskottsväsendets avveckling, för förskott av.nu {ifrågavarande

slag bör å tilläggsstat för år 1918‘under vederbörande huvudtitlar äskas anslag,

får jag hemställa, att Eders Kungb Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

siloe! i.ifii ]bi v; nblimm.i Ib: b:-In>v

att. å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag

av 18,200 kronor; dels till förhöjning Uv militdåattwMm

i Paris arvode med 750 kronor i månaden,

dels ock till; arvode M marinattacMerna ihondmi samt

i Paris och Haag med SOO kronor i nmnaden för war.

derå ävensom till reseersättningar åt: sistnämnda två

attachéer. :vt0'':‘ m:;bv

vbb v •: r, i- ! !: i nv; i b va, .in .tf:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1918 nrs tillit <j g antal.

9

11. Personligt lönetillägg ät kanslisten vid beskickningen i retrograd

O. 1). K. Lundberg.

Under åberopande av vad jag under punkten 8 i det vid årets stats- [12.]

rerksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsären- Personligt

den anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^ZnllfstL

vid beskick
att

till personligt lönetillägg för 1918 åt hans- p$!™r*d

listen vid beskickningen i retrograd O. D. K. Lund- o. Ii. K.

berg å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslags- Lundberg.

anslag, högst, av 3,000 kronor.

12. Personligt lönetillägg åt andre kanslisten vid generalkonsulatet i London

O. A. Hedman.

Under åberopande av vad jag under punkten 9 i det vid årets [13.]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj;t måtte före- åt andre

slä riksdagen kanslisten

att till personligt lönetillägg för 1918 åt andre ^mswUtet

kanslisten vid generalkonsulatet i London O. A. Hedman i London^

å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, ^''an e

högst, av 3,000 kronor. 13 14

13. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.

Under hänvisning till vad jag under punkten 10 i det vid årets stats- [14.]

vårproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsären- Kontorskostden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ZmgaTåt

lönade konatt

för bestridande av kontorskostnadsersättningar suler''

åt lönade konsuler år 1918 å tilläggsstat för samma år

anvisa ett förslagsanslag, högst, av 6,750 kronor.

14. Upprätthållande av nya konsulat i Ryssland.

På extra stat för 1918 finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, av [15.]

45,000 kronor till upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland med ^hanfea

rätt för Kungl. Maj:t att bestämma de platser, där ifrågavarande konsu- nya konsulat

skola vara förlagda, ävensom de distrikt, som skola vara dem tilldelade, lat i^Ri/ss
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 1 avd. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje huvudtileln: 1018 dvs tillägg sstat.

[15.] Vid föredragningen denna dag av frågorna tillhörande regleringen

av riksstaten för år 1919 meddelade jag, att, sedan Kungl. Maj:t den 24

november 1916 beslutat upprättandet från den 1 januari 1917 tillsvidare

avlönade konsulat i Samara, Kiew och Omsk samt förordnat innehavare

av dessa konsulat, icke någon av de tillförordnade konsulerna under år

1917 kunnat träda i utövning av sina befattningar, samt att två av dem,

nämligen de tillförordnade konsulerna i Kiew och Samara under sistnämnda

år tjänstgjort vid beskickningen i retrograd. De hava därunder

uppburit lön, 5,400 kronor, ävensom, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

9 mars 1917, vardera ett belopp av 9,600 kronor, motsvarande de tjänstgöringspenningar

och det ortstillägg, desamma haft rätt att uppbära,

därest de tillträtt sina konsulsbefattningar. Dessa belopp hava av statskontoret

förskjutits samt anmälts till ersättande. Den tillförordnade konsuln

i Kiew har numera å egen begäran erhållit entledigande från sitt

förordnande, och tillförordnade konsuln i Samara har den 31 nästlidne

december av Kungl. Maj:t erhållit förordnande såsom handelsattaché vid

beskickningen.

För den händelse det, på sätt ministern i retrograd hemställt,

skulle befinnas lämpligt att ånyo förordna innehavare till ifrågavarande

poster, torde, därest de sålunda förordnade komme att tjänstgöra å annan

ort än konsulsstationen, deras avlöning böra utgå av det å innevarande

års riksstat uppförda extra anslag till upprätthållande av vissa nya konsulat

i Ryssland. Då emellertid härför torde erfordras riksdagens medgivande,

får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att medgiva, att tillförordnade konsulerna i Omsk,

Kiew och Samara må under 1918, även därest desamma

tjänstgöra å annan ort inom Ryssland än å konsulsstationen,

uppbära fulla löneförmåner av det å 1918

års riksstat uppförda extra anslag till upprätthållande

av vissa nya konsulat i Ryssland.

C. Internationella byråer in. in.

1. Riksdagens interparlamentariska grupp.

[16.] Under åberopande av vad jag under punkten 16 i det vid årets

Riksdagens statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsinterparlam

enl avis ka

grupp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1918 års ti Hägg* »tat. 11

ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå [16.]

riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnader för

riksdagens interparlamentariska grupp å tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 5,000 kronor.

2. Svenska Röda korsets hjiilpbyrå i Stockholm.

På extra stat för år 1918 finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, [17.]

av 100,000 kronor för bestridande av omkostnaderna för svenska Röda Svenska

korsets hjälpkommittés byrå i Stockholm, att mot redovisning ställas till

överstyrelsens för Röda''korset förfogande med rätt för Kungl. Maj:t att byra i

av ifrågavarande anslag under år 1917 av tillgängliga medel utanordna stockholm

erforderligt belopp.

Röda korsets hjälpkommitté har i skrivelse den 15 oktober 1917

till överstyrelsen för Röda korset anhållit att överstyrelsen måtte ingå

till Kungl. Maj:t med ansökan om beviljande av ett ytterligare statsanslag

för ändamålet och därvid anfört följande:

»Den verksamhet, som bedrives av svenska Röda korsets hjälpkommitté

för krigsfångar och är förardedd av de med pågående världskrig

förbundna extraordinära förhållanden och de krigförande ländernas

trängande behov av neutrala Röda korsens medverkan, har av förhållandena

ytterligare utvidgats, i det att hjälpkommitténs tjänster i alltmer

vidsträckt mån tagits i anspråk såväl av de krigförande ländernas Röda

korsföreningar som av enskilda personer. Såsom en följd härav hava

kommitténs kostnader även stegrats, och kan kommittén med ledning

av erfarenheten under den förflutna tiden nu förutse, att det statsanslag

å etthundratusen kronor, som kommittén erhållit genom överstyrelsen,

icke kommer att förslå för längre tid än högst till ungefär maj månad

år 1918.

Såsom kommittén redan framhållit i sin skrivelse till överstyrelsen

av den 3 mars 1917 angående det av riksdagen sedermera beviljade statsanslaget

å kronor 100,000, och som överstyrelsen i motiveringen för sin

framställning till Kungl. Maj:t i samma ärende ävenledes har gjort gällande,

torde det ur nationell svensk synpunkt få anses lämpligast, att

kommitténs byråkostnader icke bestridas av de resp. krigförande länderna

utan täckas genom svenskt statsanslag. Denna uppfattning synes även

riksdagen hava biträtt, då den medgivit statsanslaget. Av detsamma har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tredje huvudtiteln: 1918 fira tillägg sstat.

7.] kommittén under augusti och september månader detta år sammanlagt

använt kronor 16,511: ss.

Under den närmaste framtiden kunna byråkostnaderna nu approximativt

beräknas till

inventarier...........c:a 2,000 kr. pr månad

löner..............» 8,000 » »

hyror och allmänna omkostnader . » 2,000 » »_»

eller sammanlagt kr. 12,000, allt pr månad.

Kommittén har även för avsikt att i Tyskland och Österrike-Ungem

placera särskilt representativa personer för att vid förefallande behov

kunna tillvarataga kommitténs viktigaste intressen, i likhet med vad flertalet

av de neutrala Röda korsen genomfört i fråga om sin representation

i Tyskland och Österrike-Ungern. Då dessa personers uppgifter till

sin karaktär komma att bliva ytterst viktiga och måste anses såsom en

huvudsakligen nationell svensk Röda korsangelägenhet, kunna avlöningskostnaderna

för dessa representanter svårligen bestridas av de medel,

som de krigförande länderna ställa till kommitténs förfogande, utan torde

skäl finnas för att, i likhet med vad fallet är beträffande danska Röda

korset, bestrida dessa kostnader av statsmedel.

Detta kommer således att ytterligare förstora kommitténs kostnader,

och får kommittén härmed vördsamt anhålla, att överstyrelsen måtte ingå

till Kungl. Maj:t med ansökan om beviljande av ett ytterligare statsanslag

å kronor 200,000:—,''att utgå under 1918.»

Denna hjälpkommitténs ansökan har med underdånig skrivelse den

22 oktober 1917 överlämnats till Kungl. Maj:t av överstyrelsen för Röda

korset, vilken därvid på de skäl, som i nämnda skrivelse funnes anförda,

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos instundande riksdag göra framställning

om beviljande av ett nytt statsanslag å 200,000 kronor att för i

skrivelsen omförmälda ändamål mot redovisningsskyldighet redan under

år 1918 ställas till överstyrelsens förfogande; varande av överstyrelsen

vidare anfört, att det betydligt ökade anspråk på statsunderstöd för vår

internationella verksamhet, som denna underdåniga anhållan innebure,

syntes överstyrelsen väl grundat i förhållandena och uppginge likvisst icke

absolut och än mindre proportionsvis till de summor, som exempelvis i

Danmark och Schweiz för samma ändamål beviljats av statsmedel; och

tilläte sig överstyrelsen särskilt fästa uppmärksamheten vid betydelsen åt

att ekonomisk möjlighet bereddes svenska Röda korset att, i likhet med

vad som vore fallet beträffande särskilt Danmark, utsända och avlöna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1918 av» til lät/(/»utåt. 13

speciella representanter inom de krigförande länder, där svenska Röda [17.

korsets viktiga och alltmera omfattande hjälpverksamhet i törsta hand

vore förlagd.

På grund av vad sålunda blivit anfört, anser jag, att även i år

understöd av statsmedel bör lämnas till svenska Röda korsets hjälpkommittés

betydelsefulla verksamhet. Till följd av de stora utgifter för kommittén,

som förestå, särskilt för utsändande till utlandet av representativa

personer för att vid förefallande behov kunna tillvarataga kommitténs

intressen, torde det begärda beloppet, 200,000 kronor, icke anses för högt.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

för bestridande av omkostnaderna för svenska

Röda korsets hjälpbyrå i Stockholm å tilläggsstat för år

1918 bevilja ett förslagsanslag, högst, av 200,000 kronor,

att mot redovisning ställas till överstyrelsens för

Röda korset förfogande.

I). Diverse.

1. Krigstidstillägir och kris*tidshjälp.

Liö.J

För beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 Krigstidsåt

befattningshavare i statens tjänst beviljade nästlidet års riksdag på

extra stat för år 1918 under tredje huvudtiteln ett förslagsanslag av hjälp.

70,000 kronor.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp under innevarande år åt befattningshavare i statens

tjänst, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under 1918 åt befattningshavare i statens tjänst,

tillsvidare under tredje huvudtiteln å tilläggsstat för

år 1918 såsom förslagsanslag beräkna 170,000 kronor.

2. Löneförbättring för vissa vaktmästare in. fl.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdeparte- [19.]

mentet förut denna dag anfört i fråga om beredande av löneförbättring för bi^°^orjör

vissa vaktmästare

m. ,fl.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

[19.] år 1918 för vissa vaktmästare m. fl., får jag hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående löneförbättring för vissa

vaktmästare m. fl., tillsvidare under tredje huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst,

beräkna 3,000 kronor.

3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga in. m.

C20-] i överensstämmelse med vad jag under punkten 23 i det vid årets

Kommittéer statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartements
ningarge-

ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

nom so k- riksdagen

a för bestridande av kostnader för kommittéer

och utredningar genom sakkunniga m. m. å tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 150,000

kronor.

4. Täckande av vissa förskott.

[21.] Hos Kungl. Maj:t har statskontoret i underdånighet till ersättande

Tvissa*för * a n m ä 11 följande av statskontoret förskjutna medel:

*k0ti l:o) Jämlikt nådiga breven den 28 september

1906, den 11 december 1908, den 12 augusti och den

10 december 1915 samt den 8 december 1916 expektansarvoden

m. m. till vissa diplomat- och konsulattjänstemän

fr. o. m. den 1 november 1916.....Kr. 25,400: —

2:o) jämlikt nådiga breven den 13 juni, den 11

juli och den 14 november 1913, den 27 juni 1914, den

30 juni och den 3 december 1915, den 27 oktober 1916

samt den 25 maj, den 24 juli, den 13 och 24 augusti

och den 22 september 1917 kostnader för delegerade

för förhandlingar med Norge om flyttlapparnas rätt till

renbete m. m................... »

3:o) jämlikt nådiga brevet den 12 augusti 1915

avlöning åt t. f. ministern hos schweiziska Edsförbundet

greve A. Ehrensvärd fr. o. m. den 1 november 1916 » 18,000: —

52,224: 99

transport Kr. 95,624: 99

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: li)18 års tilläggsntat. 15

transport Kr.

4:o) jämlikt nådiga breven den 1 oktober 1915

och den 24 november 1916 arvoden till extra biträden

å utrikesdepartementets handelsavdelning fr. o. in. den

1 november 1916................. »

5) jämlikt nådiga brevet den 20 januari 1917 till

bestridande av extra vakthållning i utrikesdepartementet

under år 1916................ »

■6:o) jämlikt nådiga brevet den 18 oktober 1916

arbetsgottgörelse till vicekonsulerna i en del brittiska

hamnstäder fr. o. m. den 1 november 1916..... »

7:o) jämlikt nådiga brevet den 30 december 1916

ersättning till t. f. legationssekreteraren i Bern C. O.

von Dardel för förhyrande av möblerad våning under

år 1917........ *

8:o) jämlikt nådiga brevet den 30 december 1916

ersättning till t. f. legationssekreteraren i Bern C. Olvon

Dardel för mistade tjänstgöringspenningar och orts
tillägg

såsom vicekonsul i Narvik.......... >;

9:o) jämlikt nådiga brevet den 9 februari 1917 omkostnaderna

för Röda Kors-sammanträdet i Stockholm

i december 1916................. »

10;o) jämlikt nådiga brevet den 23 februari 1917

arvode åt konsulsaspiranten N. L. Jaensson för tjänstgöring

vid generalkonsulatet i Hälsingfors...... »

ll:o) jämlikt nådiga brevet den 2 mars 1917

skadeersättning till finske medborgaren J. E. Tryges

föräldrar.................... »

12:o) jämlikt nådiga brevet den 9 mars 1917 ersättning

till t. f. konsulerna C. G. Hj. de Laval och E.

Hagberg för tjänstgöring vid beskickningen i retrograd »

13:o) jämlikt nådiga brevet den 19 maj 1917

arvode åt t. f. legationssekreteraren vid beskickningen

i Bern J. Lagerberg............... »

14:o) jämlikt nådiga brevet den 1 juni 1917 ersättning

till landshövdingen herr E. Trolle och kanslirådet

C. G. Westman för tjänsteresa till Berlin ... »

15:o) jämlikt nådiga breven den 2 maj, den 13

augusti, den 9 november och den 7 december 1917 till

95,624: 99

3,666: 68

712: 39

11,250: —

1,789: 05

1,916: 13

590: 60

4,178: 57

9,300: —

13,496: 76

2,854: 84

1,781: 96

[21-J

transport Kr. 147,161: 97

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

transport Kr.

bestridande av kostnaderna för förhandlingar med amerikanska

regeringen rörande handelsförhållandena mellan

Sverige och Amerikas Förenta stater...... »

16:o) jämlikt nådiga brevet den 14 juni 1917

ersättning till dåvarande statsrådet H. H. Ericson för

tjänsteresa till Berlin under mars samma år..... »

17:o) jämlikt nådiga brevet den 29 juni 1917 ersättning

åt andre sekreteraren E. Liljevalch för tjänstgöring

vid beskickningen i London......... »

18:o) jämlikt nådiga brevet den 28 september 1917

ersättning till kaptenen D. H. Tiselius såsom marinattaché

vid beskickningen i London........ »

19:o) jämlikt nådiga breven den 1 juni och den

2 november 1917 kostnaderna för underhandlingar i

London 1916—1917 rörande de svensk-brittiska handelsförbindelserna

............

Summa Kr.

147,161: 97

60,588: —

500: —

2,966: 67

1,300: —

^52,543: 91

265,060: 55

I enlighet med de av Kungl. Maj:t vid underdånig föredragningav

finansärenden den 31 nästlidne december godkända grunder för förskottsväsendets

avveckling böra för täckande av de förskott av det slag,

som varje år plägar hos riksdagen till ersättande anmälas, och som vid

slutet av 1917 anmälts till ersättande hos Kungl. Maj:t, å 1918 års tillläggsstat

under vederbörande huvudtitlar äskas anslag, betecknade såsom

förslagsanslag, högst, samt tillika anmälan göras, att framställning om

ersättande av under november och december 1917 utgivna, ännu ej av

statskontoret anmälda förskott, för vilka anslag tillsvidare endast borde i

staten beräknas, kommer att ske, så snart utredning om dessa föreligger.

Med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande till

jämnt tal av kronor får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att å tilläggsstat för 1918 till täckande av vissa

förskott anvisa ett förslagsanslag, högst, av 265,061

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: HUS dvs tiUäugsHtat.

17

•''* Tackande av vissa för november och december 1.9 i 7 beräknade förskola.

Under hänvisning till vad under föregående punkt anförts angående

beräknande av det belopp, som erfordras för täckande av ännu icke av

statskontoret anmälda förskott för november och december 1917, får jag

meddela, att, då sådana oanmälda förskott endast synas kunna ifrågakomma

ä de under punkterna 1, 2, 3, 10, 12, 13, 17 och 18 här ovan

av statskontoret anmälda förskott, ett belopp av 10,000 kronor lärer vara

för ändamålet fullt tillräckligt.

För utjämning av tilläggsstatens slutsumma torde lämpligen beloppet

av detta anslag kunna höjas med 5 kronor.

Jag får därför hemställa, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att å tilläggsstat för 1918 till täckande av vissa

ännu icke av statskontoret anmälda förskott för år 1917

beräkna ett förslagsanslag, högst, av 10,005 kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1918 under tredje

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 981,100 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes

ärendena sålunda hemställt;

Och behagade Hans Maj:t Konungen härtill i

, nåder lämna bifall samt befalla, att avskrift av detta

protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas för

att tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen angående tilläggsstat

för år 1918.

Ur protokollet:

Carl Hamilton.

Täckande in

visna för ru

vember och

december

VJ17 beräknade

förskott.

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 samt. 2 höft. (AV 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tilläggsstat för år 1018.

Tredje huvudtiteln..

1.

Extra

anslag

krunor

A. Departementet.

Provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter m. m. 1,000

Sid.

2.

1.

B. Sveriges representation i utlandet.

Avlöningstillägg åt ministern i Washington den 1 april—31 decem- ber 1918 ..................................................... ................... 11,250

Tf

2.

Avlöning åt en minister och en legationssekreterare i Helsingfors

den 1 mars—31 december 1918 ...................................... 33,584

3.

Avlöningstillägg åt ministern i Buenos Aires den 1 april—31 de- cember 1918.......... ..............— —.............----- -------- 6,750

3.

4.

Avlöning åt en tillförordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet 24,000

»

5.

Avlöning åt en andre legationssekreterare vid beskickningen i London 10,000

4.

6.

Avlöning åt en tillförordnad legationssekreterare vid beskickningen

i Bern ................................................................... 6,000

»

7.

Avlöning åt en tredje kanslist vid generalkonsulatet i London______ 4,500

5.

8.

Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän_________ 30,000

9.

Diplomat- och konsulsaspiranter_____________________________________________ 20,000

10.

Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom ar- voden och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt i

Paris och Haag--------------------------------------------------------- — 18,200

6.

11.

Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i retrograd

O. D. K. Lundberg_________________________________________________________ 3,000

9.

12.

Personligt lönetillägg åt andre kanslisten vid generalkonsulatet i

London O. A. Hedman ________________________________________________ 3,000

»

13.

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler_________________ __________ 6,750

)

14.

Upprätthållande av nya konsulat i Ryssland— ________________ —

$=

s. 19 Kontrollera mot PDF

^ w

19

1.

2.

1.

2.

Extra

anslag

Sid.

kronor

C. Internationella byråer m. m.

Riksdagens interparlamentariska grupp.....

5,000

10.

Svenska Röda korsets hjälpbyrå i Stockholm .

200,000

11.

D. Diverse.

Krigstidstillägg och krigstidshjälp _____

170,000

13.

Löneförbättringar åt vissa vaktmästare m. fl. ..

............ . ________ 3,000

»

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m. ________________ 150,000

14.

Täckande av vissa förskott...........................

..... ......... 265,061

1

Täckande av vissa för november och december

1917 beräknade för-

skott ______________________________________________

......... 10,000

17.

Stockholm 1918. Kung!. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

175300.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

1

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över lånt]or sv ar sär en den, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 januari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 31 december 1917 vid anmälan

av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande anfört

rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet, anhöll

härefter departementschefen, statsrådet Nilson, att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under fjärde

huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1918,

och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl. Maj:t

inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917 angående

lantförsvarets medelsbehov för år 1919, i vad samma skrivelse

avsåge anslag för beredande av extra lönetillägg år 1918, för inköp av

inventarier i nya kasernetablissemang, för inköp av byggnad för tredje

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

arméfördelningens stabsexpedition m. m. i Skövde, för uppförande av

nytt exercishus vid Dalregementet, för uppförande av arbetarbostäder

vid Åkers krutbruk, för täckande av förskjutna kommittékostnader samt

för täckande av brister å vissa reservationsanslag;

arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrivelse

den 27 februari 1917 angående inköp av en fastighet i kvarteret Dykärret

mindre i Stockholm för anordnande av en centralverkstad för

tillverkning av uniformspersedlar för armén, ävensom däröver avgivna

utlåtanden;

arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrivelse

den 28 september 1917 med förslag till upprättande av en central uniformsverkstad

för armén;

fångvårdsstyrelsens underdåniga skrivelse den 19 oktober 1917 angående

tillverkning vid rikets fångvårdsanstalter av beklädnadspersedlar

för arméns och flottans behov, ävensom arméförvaltningens intendentsdepartements

däröver avgivna utlåtande;

arméförvaltningens artilleridepartements särskilda skrivelse till statsrådet

och chefen för lantförsvarsdepartementet den 31 oktober 1917

angående behovet av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk;

chefens för generalstaben underdåniga skrivelse den 11 september

1917 angående anvisande av ytterligare medel för anordnande av värmeledning

och vattenklosetter inom generalstabens byggnad, ävensom

överintendentsämbetets däröver avgivna yttrande;

chefläkarens vid garnisonssjukhuset i Stockholm underdåniga skrivelse

den 27 juli 1917 angående anvisande av medel för inredning av

sjukhusets s. k. stenpaviljong och träpaviljong;

chefläkarens vid garnisonssjukhuset i Stockholm underdåniga skrivelse

den 27 juli 1917 angående inläggning av nya rör i sjukhusets

tvättinrättning;

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga skrivelse den 7

december 1917 angående anvisande av medel till vissa förändringsarbeten

vid garnisonssjukhuset i Stockholm;

arméförvaltningens intendentsdepartements och sjukvårdsstyrelses

underdåniga skrivelse den 30 mars 1917 angående täckande av brister

å vissa reservationsanslag, ävensom arméförvaltningens civila departements

däröver avgivna yttrande;

arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrivelse

den 6 november 1917 angående äskande av anslag för ersättande av

medel, som förskjutits för täckande av brist i 1916 års anslag till arméns

kasernutredning m. m.;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Fjärde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.

kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande ävensom

statskontorets och arméförvaltningens däröver avgivna utlåtanden;

arméförvaltningens särskilda skrivelse den 17 december 1917 angående

beräknande av kostnaderna för rikets neutralitet år 1918.

Departementschefen yttrade härefter följande:

A. Departementet.

1. Övergångsstat.

Under åberopande av vad jag under punkten 1 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lant-försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

för beredande av avlöning stillägg åt en kanslisekreterare

i lantförsvarsdepartementetå tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst 1,200 kronor.

B. Generalitet, staberna m. m.

1. Utbildning av generalstabens aspiranter.

I enlighet med vad jag under punkten 5 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader, som rikets allmänna

kartverk åsamkas för utbildning av generalstabens

aspiranter, å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag

av 10,000 kronor.

C. Avlöning och rekrytering (truppförbanden),

arvoden m. m.

1. Extra lönetillägg.

För utbetalande av extra lönetillägg för år 1918 har arméförvaltningen

beräknat, att för lantförsvarets del erfordras anvisande av samma

belopp som närmast föregående år eller 205 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

[3.]

Departements
chefen.

[4-]

Armé
förvaltningens
framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillag g sstat.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

åt en del av statens tjänstemän och betjänte av extra lönetillägg

för år 1918, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag angivna

grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt

vissa betjänte, som åtnjuta avlöning från fjärde huvudtitelns

medel, å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag av 205 kronor.

D. Intendenturen m. m.

1. Inventarier i nya kasernetablissemang.

För anskaffning av inventarier i nja kasernetablissemang hava de

senare årens riksdagar anvisat särskilda extra anslag, som till eu början

beräknades efter 50,000 kronor men år 1917 på grund av höjda materialpris

och arbetskostnader ökades till 60,000 kronor för varje etablissemang.

Uti sin underdåniga framställning angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1918 hemställde arméförvaltningen, att för inköp av inventarier

i de nya kasernetablissemangen för Första och Andra livgrenadjärregementena

invid Linköping samt Södermanlands regemente vid Strängnäs

och Kalmar regemente vid Eksjö måtte anvisas tillhopa 240,000 kronor.

Vid föredragning av ärendet inför Kungl. Maj:t den 13 januari

1917 hemställde emellertid föredragande departementschefen, att enär

de båda livgrenadjärregementenas kasernetablissemang icke kunde antagas

bliva färdiga förr än efter 1918 års utgång, medel måtte äskas

för inventarier allenast till Södermanlands och Kalmar regementens nya

etablissemang. Kungl. Maj:ts framställning till riksdagen avfattades i

enlighet härmed, och anvisade riksdagen för ändamålet 120,000 kronor

å extra stat för år 1918.

Arméförvaltningen har nu anmält, att, enligt vad arméns kasernbyggnadsnämnd

meddelat, på grund av åtskilliga omständigheter, bland

andra inträffade arbetsinställelser och blockader, färdigställandet av kasernetablissemangen

blivit avsevärt fördröjt. Sålunda syntes det icke

längre vara möjligt, att något av nyssberörda kasernetablissemang kunde

bliva färdigt under år 1918, om icke möjligen etablissemanget för Kalmar

regemente, där arbetet hittills fortgått utan nämnvärda arbets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjärdt> linvudtiteln: HUS års tiUäggsstat.

5

tvister. Vid utgången av år 1919 borde, därest icke kristiden och svå- [4.J

righeterna att erhålla behövliga materialier omöjliggjorde allt byggnadsarbete,

etablissemangen för Södermanlands och Kronobergs regementen

bliva färdiga för inflyttning. Samtliga återstående kasernetablissemang,

nämligen de för Första och Andra livgrenadjärregementena samt Norra

och Södra skånska infanteriregementena, förväntades icke kunna färdigställas

förrän inom utgången av år 19,20.

Då riksdagen redan anvisat 60,000 kronor för anskaffande av inventarier

för Södermanlands regementes kasernetablissemang, erfordrades

icke någon vidare framställning i detta avseende. Till inventarier i

Kronobergs regementes etablissemang hade däremot av 1916 års riksdag

anvisats allenast 50,000 kronor, vilket belopp redan tagits i anspråk

för nämnda ändamål men under nu rådande förhållanden visat sig

vara otillräckligt. Framställning syntes därför böra göras hos riksdagen

om höjande av denna anslagssumma med 10,000 kronor.

Slutligen erfordrades medel till inköp av inventarier för det i Boden

uppförda kasernetablissemanget för de till Norrbottens regemente förlagda

skidlöparavdelningarna. Detta etablissemang hade uppförts av

armé förvaltningens fortifikationsdepartement för särskilda medel, som

anvisats av 1914 års senare riksdag. Framställning hade hittills icke

gjorts om anvisande av medel till inventarier för detta etablissemang,

enär det ansetts lämpligt att först avvakta, till vilket belopp dessa kostnader

komme att uppgå. Det hade nu visat sig, att desamma, som

förskotterats av kaserutredningsanslaget, belöpt sig till 62,000 kronor.

Nämnda belopp borde alltså redan under år 1918 ersättas kasernutredningsanslaget.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för inköp av inventarier i nya

kasernetablissemang å extra stat för år 1919 anvisa ett anslag av 72,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1918 förskottsvis

utanordna nämnda belopp.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, finner jag mig böra Departementstillstyrka,

att för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av 72,000 chefen,

kronor. Då beloppet erfordras redan under innevarande år, torde detsamma

böra upptagas å tilläggsstat för år 1918.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för inköp av inventarier i nya kasernetablissemang

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 72,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[5.] 2 Central beklädnadsverkstad för armén.

Sedan äldre tider har det varit brukligt inom armén, att de uniforms-

och andra beklädnadspersedlar, som kronan tillhandahåller manskapet,

tillverkats vid truppförbandens verkstäder eller genom entreprenad

av enskilda hantverkare. Därvid har så tillgått, att truppförbanden

från arméförvaltningen rekvirerat och erhållit behövlig myckenhet

av kläde och andra tygsorter, som sedermera tillskurits inom regementsverkstäderna

efter vissa till efterrättelse fastställda måttabeller, varefter

plaggen färdigsytts och upplagts i truppförbandens förråd.

framställ ^ underdånig skrivelse den 29 maj 1915 anmälde civilkommissionen,

ningar i tillskärningen av klädespersedlar vid armén och kontrollen över

ämnet, utlämningen av därför avsett kläde länge varit föremål för kommisHonmTri

sionens uppmärksamhet. Kommissionen hade redan för flera år sedan

velse den 29 hos Kungl. Maj:t framhållit såsom ett önskemål, att denna tillskärning

maj 1915. måtte centraliseras.

De iakttagelser, kommissionen senare hade varit i tillfälle att göra,

hade varit ägnade att ytterligare stärka kommissionens övertygelse om

nyttan av en dylik centralisering. På grund därav hade kommissionen

uppdragit åt en sakkunnig person, föreståndaren för eu av konfektionsaktiebolaget

Unions skrädderiavdelningar G. B. Lundell, att biträda

kommissionen med förberedande utredning och förslag till centralisering

av tillskärningen och eventuellt hela tillverkningen av uniformspersedlar

vid armén.

I ett till kommissionen avgivet yttrande hade Lundell anfört, bland

annat, att han under sin militära tjänstgöring såsom biträdande föreståndare

vid Vaxholms grenadjärregementes intendenturverkstäder kommit

till den bestämda övertygelsen, att de enligt då gällande måttabeller

tillverkade uniformspersedlarna icke kunde passa manskapet, vilken omsorg

än nedlades på utväljandet av persedlar för den enskilde mannen.

Icke blott de vid tillskärning av uniformspersedlarna använda måtttabellerna

borde rättas, utan åt formen måste även vid uniformstillverkningen

ägnas en oavlåtlig omsorg. Så vore exempelvis i avseende å

vapenrocken ärmhålets rätta inpassning av synnerlig vikt. Felaktigt

fastsätta ärmar hindrade soldatens fria rörelser på ett sätt, som kändes

mycket besvärande. Välpassningen, som också vore av stor betydelse

för uniformens hållbarhet, berodde i första rummet på tillskärningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjiirde huvudtiteln: 1.918 Ars tilläggsstat.

Dot sätt, varpå denna utfördes, inverkade dessutom i mycket hög grad

på tygåtgången. Av en tillskära^ fordrades följaktligen mycket. Han

skulle äga erforderlig kännedom om den statistik i fråga om storlekar

och form, som strängt bevarades såsom eu yrkeshemlighet, förmåga att

ytterligare utveckla och bearbeta denna statistik samt tillgodogöra sig

dess resultat ävensom sinne för exakta ytmåttsberäkningar och övriga

praktiska anordningar, som möjliggjorde sådan inpassning i tygstycket

av de särskilda persedelämnena i lämpliga serier, att tygåtgången bleve

så liten som möjligt. Det folie av sig själft, att dylika fordringar icke

kunde ställas på tillskära^ med den avlöning, som kunde beredas vid

truppförbanden. Icke heller kunde det påräknas, att intendenturpersonalen

skulle äga erforderlig yrkesutbildning för att utfylla vad som

bruste hos tillskärarna.

Endast genom centralisering av tillskärningen kunde statsverket

för detta arbete tillförsäkra sig en föreståndare, som besutte erforderlig

skicklighet i alla angivna hänseenden. Med en sådan anordning kunde

därjämte vinnas betydliga besparingar, under förutsättning att den centraliserade

tillskärningen utfördes enligt fullt moderna metoder med

tillhjälp av sådana elektriska skärmaskiner, som allmänt användes inom

konfektionsaffärerna. Med en sådan maskin, som kunde skära ända

till tjugudubbelt. tyg och således lika många plagg samtidigt, kunde

skärningen av det mångdubbla tyget ske lika fort, som en arbetare

med sax tillklippte ett enkelt tyg.

Men icke blott i avseende å tillskärningen utan även för tillverkningen

i övrigt hade den moderna tekniken att uppvisa åtskilliga arbetsbesparande

maskinella anordningar utöver de allmänt brukade symaskinerna.

Med elektriskt driven knapphålsmaskin, som utförde kålslagning

och syning av knapphål, kunde sålunda på en timme åstadkommas

100 färdiga knapphål, under det att med äldre arbetsmetod

samma tid krävdes för utförande av 6 knapphål. Andra elektriskt

drivna specialmaskiner, såsom stofferings-, knappfastsynings-, ärmsynings-

och tränsmaskiner, medförde motsvarande arbetsbesparing som

knapphålsmaskinen och möjliggjorde alltså för en person att med maskinens

tillhjälp utföra lika mycket arbete som för femton personer utan

dylik maskin.

Ehuru nu omförmälda maskiner ställde sig dyrare i anskaffning

än skärmaskinerna, hade erfarenheten visat, att arbetsbesparingen

gjorde anskaffningen mycket lönande. Men att anskaffa dylika specialmaskiner

för de särskilda verkstäderna vid truppförbanden kunde

givetvis icke vara ekonomiskt. Användandet av dessa arbetsbesparande

s. 8 Kontrollera mot PDF

[5.]

Arméförvaltingens

intendentsdepartementf*

yttrande

den 31

december

1915.

Kung!. Majits

beslut den 25

februari 1916.

8 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstaf.

hjälpmedel vore nödvändigtvis beroende av centralisering av hela beklädnadstillverkningen

för armén.

Vad i detta den sakkunniges yttrande anförts funne civilkommissionen

värt beaktande. Särskilt funne kommissionen det framställda

förslaget om centralisering av tillskärningen så enkelt att förverkliga,

att även om därmed icke skulle i praktiken vinnas alla de fördelar,

som i yttrandet framhållits, förslaget dock borde läggas till grund för

anordnandet av tillskärningen. Jämväl för förslaget att centralisera

hela uniformstillverkningen hade anförts så goda skäl, att även detta

förslag syntes böra tagas under allvarlig omprövning. Kommissionen

hemställde därför, att Kungl. Majrt måtte taga under övervägande,

huruvida central tillskärning för arméns uniformspersedlar kunde anordnas

samt huruvida uppdrag lämpligen borde lämnas arméförvaltningens

intendentsdepartement att närmare utreda frågan om centralisering

jämväl av den övriga tillverkningen av uniformspersedlar.

över civilkommissionens framställning avgav arméförvaltningens

intendentsdepartement den 31 december 1915 infordrat utlåtande samt

anförde därvid, att frågan om en centralisering av uniformstillverkningen

vore värd det största beaktande. Visserligen skapade centraliseringen

icke i och för sig större möjligheter att på ett effektfullt sätt tillgodose

arméns behov av beklädnadspersedlar, och en viss försiktighet måste

alltid iakttagas vid centralisering av militära förvaltningsgrenar, men i

det föreliggande fallet syntes vissa fördelar stå att vinna genom en

dylik åtgärd. Att härvid den föreslagna övergången till maskinell

drift spelade den största rollen, vore självklart. Tillfälle att vinna erfarenheter

rörande ifrågavarande system erbjödes emellertid genom den

tillverkning med maskinell drift av ett större antal kappor för landstormens

behov, som på enskild väg ifrågasatts.

Intendentsdepartementet hemställde därför, att civilkommissionens

ifrågavarande framställning tillsvidare icke måtte föranleda någon annan

Kungl. Majits åtgärd, än att intendentsdepartementet bemyndigades att

fortsätta den igångsatta utredningen av frågan samt att med ledning

därav och av de erfarenheter, som kunde vinnas genom den pågående

tillverkningen av kappor för landstormen, utarbeta och underställa

Kungl. Majits prövning nytt förslag i ärendet.

Enligt beslut den 25 februari 191G fann Kungl. Majit gott låta

bero vid vad intendentsdepartementet sålunda anfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärd»'' huvudtiteln: W1H års till äggsstat.

!)

Den på enskild väg igångsatta tillverkningen av ett större antal [5.]

kappor för landstormens behov, varpå intendentsdepartementet i sitt Riktlinjer för

förut omförmälda utlåtande syftat, hade organiserats av Drottningens centråikoin-8

centralkommitté, som fått sig anförtrott att ombesörja anskaffningen mittés verkav

ifrågavarande kappor för att därigenom bereda arbetstillfälle åt

arbetslösa kvinnor. Då det för den nu föreliggande frågans allsidiga

bedömande är av vikt, att uppmärksamhet ägnas jämväl åt den betydelse,

en centralisering av arméns beklädnadstillverkning haft och

fortfarande kan komma att äga med avseende å möjligheterna att bereda

s. k. nödhjälpsarbeten, tillåter jag mig här i korthet redogöra för de

synpunkter, som gjorde sig gällande inom kommittén vid ordnandet

av dessa arbeten.

I en år 1915 utarbetad promemoria, som legat till grund för de

sedermera vidtagna åtgärderna, anfördes, bland annat, följande:

Eu centralisering av tillverkningen av vissa slag av armépersedlar

vore under utredning, och denna fråga syntes ur många synpunkter

vara av stort intresse. Det skulle under sådana förhållanden vara av

ej ringa betydelse för frågans lösning, om man kunde i mindre skala

praktiskt pröva densamma, helst om en dylik åtgärd samtidigt kunde

tjäna annat statsnyttigt ändamål. En sådan möjlighet förefunnes i det

förhållandet, att staten under den då instundande vintern bleve nödsakad

att på ett eller annat sätt understödja arbetslösa arbeterskor. *

Detta understöd borde så vitt möjligt få karaktären av arbetsförtjänst,

varför det gällde att finna någon form av arbete, som på jämförelsevis

kort tid kunde inläras och som ej verkade nedpressande på den allmänna

arbetsmarknaden eller konkurrerade med redan befintliga näringsgrenar.

Dessutom borde det helst vara av den karaktären, att

arbeterskan kunde för framtiden hava någon nytta därav för sitt yrke

eller för sitt privata liv.

Genom försök, gjorda under år 1914, hade det visat sig, att kvinnor,

som ej förut sysselsatts i sömnadsyrket, kunde under sakkunnigledning

och efter en utbildningskurs på 3—5 veckor lära sig att tillverka

enklare armépersedlar såväl inom linnesömnads- som inom skrädderibranschen.

Sålunda hade på detta sätt sytts skjortor, kalsonger,

sjömansblusar m. m. samt rockar, byxor och även kappor.

Förutsatt att tillgång till dylikt arbete funnes, helst utöver den

normala anskaffningen, och att en sådan tillverkning skulle utfylla ett

behov, som i dessa tider borde tillgodoses, så hade man här ett utmärkt

tillfälle icke blott att i statens tjänst utnyttja en arbetskraft,

som annars skulle gå för det allmänna förlorad, utan även en möjlighet

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

att genom upprättande av tillfälliga verkstäder för arbetets utförande

få praktiskt pröva en centralisering av visst slag av tillverkning av

armépersedlar.

Ett dybkt försök skulle under sådana förhållanden ej heller ådraga

fjärde huvudtiteln några extra kostnader, utöver vad sjäiva leveransen

under normala förhållanden skulle betinga, emedan dessa kostnader

skulle ingå uti de utgifter, som staten under alla förhållanden i en

eller annan form måste vidkännas för dessa arbetslösa kvinnor.

Vad organiserandet av ett sådant arbete beträffade, så kunde man

tänka sig två möjligheter: antingen att armén utvidgade sina befintliga

verkstäder eller upprättade nya sådana och mottoge å dessa de arbeterskor,

varom här vore fråga, sedan dessa genomgått en kort av stat

eller kommun anordnad utbildningskurs i sömnad, eller ock att hela

tillverkningen lades i den enskilda organisationens händer, som med

understöd av stat och kommun åtoge sig att anordna dylika verkstäder

för de arbetslösa kvinnorna. Den senare utvägen skulle på grund av

sakens tilltälliga karaktär kanske visa sig som den lämpligaste.

Vid dessa verkstäder skulle givetvis vinnas en hel del erfarenheter,

som sedermera kunde vid en blivande centralisering utnyttjas. Och för

krigsberedskapen skulle det utan tvivel även vara av betydelse, att man

åtminstone för de närmaste åren hade att räkna med en viss stam

’ yrkeskunnigt folk, som i händelse av behov kunde inkallas. De maskiner

av olika slag, som för ändamålet måste inköpas eller förhyras,

borde sedermera med fördel kunna inlösas av staten för krigsberedskapens

behov eller ock komma till användning vid arméns egna

verkstäder.

Genom den förut nämnda tillskärningscentralen vunnes också en

för krigsberedskapen i hemorten god erfarenhet uti att från en centralpunkt

utlämna och leda nödhjälpsarbeten ävensom att för militärt ändamål

utnyttja sådant arbete.

I underdånig skrivelse den 27 februari 1917 gjorde arméförvaltningens

intendentsdepartement framställning om anordnande av en permanent

centralverkstad för tillverkning av uniformspersedlar för armén

samt anförde därvid, bland aDnat, följande:

I överensstämmelse med de förut angivna riktlinjerna hade på vintern

1915 genom Drottningens centralkommittés försorg anordnats en

skrädderiverkstad för armépersedlar inom den förut av Schartaus handelsinstitut

disponerade fastigheten vid Fjällgatan i Stockholm. I denna

lokal hade beretts arbete för omkring 175 arbeterskor. För att hålla

Arméförvaltningens

intendentsdepartements

skrivelse

den 27

februari 1917.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 11

denna verkstad med arbete hade anställts en fackutbildad tillskära^,

som skötte en anskaffad elektrisk skärmaskin. Verksamheten hade redan

från början visat goda ekonomiska resultat, och departementet

hade snart funnit tiden vara inne att använda den anordnade verkstaden

i större skala. Med anledning därav hade departementet avslutat

kontrakt med Drottningens centralkommitté om tillverkning av

ett större antal vapenrockar, byxor och kappor för armén samt samtidigt

utfärdat föreskrifter till truppförbanden, att nytillverkning av

uniformspersedlar tillsvidare icke skulle äga rum å intendenturverkstäderna

utan försiggå vid centralverkstaden i Stockholm. I sammanhang

härmed hade departementet fastställt nya tillverkningsplaner för

beklädnadsanskaffningen vid armén, grundade på erfarenheterna inom

konfektionsaffärerna, varigenom de förut framställda anmärkningarna

mot måttabellerna förfallit.

Med anledning av denna utvidgning av tillverkningen hade större

lokaler för densamma måst anskaffas, och med Kungl. Maj:ts medgivande

hade av överintendentsämbetet upplåtits ett 60-tal rum i vetenskapsakademiens

förra lokal i kvarteret Grönlandet norra vid Drottninggatan

åt Drottningens centralkommitté för ifrågavarande ändamål.

Dessutom hade en del av tillverkningen förlagts till förhyrda lokaler i

det Stockholms stad tillhöriga s. k. stadshuset vid Götgatan.

Uniformstillverkningen i denna centralanstalt hade nu så utvidgats,

att därmed sysselsattes närmare 600 personer, eller 102 manliga och

487 kvinnliga arbetare. Tillverkningen leddes av en föreståndare samt

verkstadschefer och verkmästare, varjämte yrkeskunniga personer vore

anställda såsom tillskärare och avsynare. Det ekonomiska resultatet

av verksamheten hade hittills visat sig synnerligen fördelaktigt, vilket

framginge av följande jämförelse mellan tillverkningskostnaderna vid

centralanstalten och samma kostnader i medeltal vid truppförbanden.

Dessa ställde sig sålunda:

1

Klädesplagg.

Vid

central-

anstalten.

Kronor.

Vid

trupp-

förbanden.

Kronor.

För vapenrock........................

3

06,5

5

75

» klädesbyxor, långa............

1

15,5

1

90

» » , rid- ...............

1

32

2

10

» kappor ..........................

3

88

5

—

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

Anledningen till att kostnaderna på detta sätt kunnat nedbringas,

hade huvudsakligen varit den, att arbetet kunnat bättre systematiseras,

än vad vid truppförbandens intendenturverkstäder med deras jämförelsevis

fåtaliga personal varit möjligt. En fullständigare arbetsfördelning

hade genomförts, och genom användandet av särskilt billig arbetskraft

(»springflickor))) för persedlarnas transporterande från den ena arbeterskan

till den andra hade dessas arbetstid kunnat bättre utnyttjas. Givetvis

hade också användandet av modärna maskiner med elektrisk drivkraft

i hög grad underlättat och ekonomiserat arbetet. I allmänhet

kunde sägas, att tillverkningen ordnats så affärsmässigt som möjligt.

Såsom ett led i denna organisation inginge bland annat en effektiv

kontroll av, att all materiel på bästa sätt tillvaratoges.

Ehuru sålunda det tillämpade systemet medfört avsevärda fördelar,

vore det dock otvivelaktigt, att än bättre resultat skulle hava ernåtts,

om de lokaler, som stått till förfogande, varit bättre lämpade för ändamålet.

Såsom förhållandena nu ställt sig, hade ganska mycken eljest

onödig omgång med persedlarna måst äga rum. Och i detta avseende

hade det varit till särskild olägenhet, att icke hela tillverkningen kunnat

koncentreras inom en lokal utan att sändningar oupphörligen måst

äga ruin mellan de båda avdelningarna vid Drottninggatan och Götgatan.

En förändring i de nuvarande anordningarna för tillverkningen påkallades

emellertid därav, att lokalerna i kvarteret Grönlandet norra

vid Drottninggatan icke stode till förfogande längre än till den 1 juli

1917, och att Drottningens centralkommitté förklarat sig icke kunna

förnya det till den 1 oktober samma år gällande kontraktet med arméförvaltningen,

enär verksamheten så utökats, att den ej lämpligen

kunde av kommittén längre handhavas. Dessa omständigheter hade

till följd, att det måste tagas under övervägande, om centralverkstaden

skulle indragas, eller om densamma borde anordnas såsom en fast

organisation under intendentsdepartementets omedelbara ledning. Departementet

ansåge sig böra för sin del obetingat förorda det senare

alternativet.

För att detta skulle kunna genomföras, fordrades emellertid i första

rummet, att lokalfrågan löstes. Det kunde därvid till en början

ifrågasättas, om centralverkstaden fortfarande borde vara förlagd i

Stockholm eller å annan ort. Enligt departementets mening borde

Stockholm därvid företrädesvis ifrågakomma, dels med hänsyn till möjligheterna

att erhålla tillräckligt många arbetare och dels på grund

därav, att då verksamheten alltjämt borde vara förbunden med anord
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 13

nandet av nödhjälpsarbeten för arbetslösa, behovet av sådana arbeten

vore störst i huvudstaden.

Det hade sedermera varit föremål för undersökningar, varest inom

Stockholm lämplig lokal kunde beredas. Att fortfarande såsom hittills

anlita hyrd eller i kronans hus tillfälligtvis upplåten lokal syntes ej

böra ifrågakomma, om anstalten skulle anordnas för stadigvarande verksamhet

och med tillämpande av tullgoda metoder lör arbetsfördelning

in. m. Enda möjligheten att lösa frågan vore, att centralverkstaden

erhölle egen byggnad. Svårigheterna att anskaffa sådan inom rimliga

gränser för kostnaderna hade emellertid varit störa. Den tanken hade

framförts, att ett större skrädderietablissemang för armén borde uppföras

å Järvafältet i närheten av de blivande kasernerna därstädes,

men hade detta förslag befunnits olämpligt bland annat och framför

allt på grund av svårigheten att erhålla tillräcklig arbetspersonal, då

avståndet till Stockholms centralare delar bleve allt för långt.

Emellertid hade aktiebolaget Stockholms bryggerier erbjudit sig

att till statsverket försälja en för ändamålet välbelägen byggnad med

tillhörande tomt inom bolagets fastighetskomplex n:r 12 i kvarteret

Dykärret i hörnet mellan Svedenborgsgatan och Fatburgsgatan å Södermalm

för en köpeskilling av 800,000 kronor, av vilken summa 370,000

å 396,000 kronor beräknades belöpa å själva tomten. Efter verkställandet

av nödiga ändrings- och reparationsarbeten, som beräknades

draga en kostnad av 197,741 kronor, skulle denna byggnad lämpa sig

synnerligen väl för nu ifrågavarande ändamål.

På grund av vad sålunda anförts och efter att hava ingående redogjort

för förslagets detaljer hemställde intendentsdepartementet, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål å

extra stat för år 1918 anvisa tillhopa 997,741 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av omhänderhavande medel förskjuta

nämnda belopp.

Uti häröver den 1 april 1917 avgivet utlåtande anförde arméns

upphandlingssakkunniga i huvudsak följande:

På grund av den erfarenhet de sakkunniga vunnit vid ett flertal

besök vid truppförbandens intendenturverkstäder, dit tillskärningen och

en del av tillverkningen tidigare varit förlagd, skulle det för de sakkunniga

framstå såsom synnerligen beklagligt, om detta äldre system

genom upphörande av den av Drottningens centralkommitté igångsatta

tillverkningen åter skulle behöva tillgripas. Nämnda intendenturverkstäder

vore visserligen erforderliga för utförande av nödiga repara
-

[5-1

Yttrande

av arméns

upphandlingssakkunniga.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

tioner vid truppförbanden, men enligt de sakkunnigas mening borde av

många skäl arbetet å desamma inskränkas härtill. I regel vore verkstäderna

inrymda i avsides liggande lokaler, varigenom kontrollen över

arbetet försvårades. Förekomsten av en mångfald olikartade arbeten

försvårade införandet av rationell arbetsfördelning och en ändamålsenlig

organisation. Av samma skäl kunde i många fall ej heller ackordslöner

vinna tillämpning, vilket givetvis menligt inverkade på arbetsintensiteten.

Den föga omfattande verksamheten å intendenturverkstäderna

förhindrade likaledes i avsevärd mån övergången till användande

av arbetsbesparande maskiner, enär dessa för att bliva räntabla

nödvändigtvis måste hållas i kontinuerlig drift. Dessutom kunde verkstäderna

ofta ur hygienisk synpunkt betecknas såsom mindre tillfredsställande,

vilket merendels sammanhängde med bristen på utrymme i

kasernetablissemangen.

För bibehållande av nytillverkningen vid intendenturverkstäderna

syntes ej heller alltför stor vikt böra fästas vid det skälet, att därigenom

vid truppförbanden tillgång till en skolad kår av yrkesarbetare

förefunnes, med vilkas hjälp vid mobilisering tillverkning för ett ökat

behov av uniformspersedlar kunde organiseras. De senare årens erfarenhet

hade nämligen lärt, att lösandet av frågan om arméns och flottans

utrustning och underhåll vid mobilisering och krig krävde ianspråktagande

av snart sagt landets alla resurser under en enhetlig ledning,

och att denna fråga sålunda ej kunde bliva enbart en den militära förvaltningens

angelägenhet. Någon mera väsentlig betydelse för organiserandet

och genomförandet av arméns utrustning med uniformer torde

därför ej kunna tillmätas den omständigheten, att vid de olika truppförbanden

tillgång funnes till en tillskärare och ett begränsat antal

skrädderiarbetare.

Måste sålunda å ena sidan enligt de sakkunnigas mening det äldre

systemet för anskaffandet av arméns uniformspersedlar helt och hållet

utdömas, syntes å andra sidan en centralisering av tillverkningen under

statlig regie otvivelaktigt erbjuda en god utväg för en planmässig och

enhetlig lösning av denna utrustningsfråga, varför de sakkunniga i

denna del fullt kunde ansluta sig till arméförvaltningens uttalanden.

För att vinna en tillförlitlig uppfattning angående den centraliserade

tillverkningens ekonomiska företräden hade de sakkunniga tagit

del av räkenskaperna rörande den av Drottningens centralkommitté nu

bedrivna verksamheten, varvid de sakkunniga i synnerhet sökt erhålla

klarhet såväl över den vinst, som rörelsen lämnat, som ock över marginalen

mellan anstaltens självkostnader å tillverkade persedlar och sam
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: HUS års til t äggsstat. 15

tidigt gällande upphandlingspris. På grund av denna granskning ausåge

sig de sakkunniga till fullo kunna bekräfta den av ämbetsverket uttalade

åsikten, att en centralisering av tillverkningen med säkerhet

komme att för statsverket medföra eu icke obetydlig vinst i form av

billigare anskaffningskostnader för här ifrågavarande persedlar.

Det ekonomiska resultatet av en central tillverkning syntes komma

att ytterligare förhöjas därav, att med densamma givetvis måste följa

en vidgad central upphandling av ett flertal materialier, såsom tyg till

foder, tråd, knappar, hakar och hyskor m. m., vilka för närvarande

anskaffades i små partier vid de olika truppförbanden.

Samtidigt med att de sakkunniga sålunda ville på det livligaste

förorda en centralisering av tillverkningen av uniformspersedlar, ansåge

de sakkunniga sig böra framhålla, att det här givna uppslaget borde

utsträckas till att omfatta icke blott tillverkning av uniformspersedlar

för arméns behov utan jämväl av liknande persedlar för andra statens

verk och inrättningar, i första hand marinens, statens järnvägars samt

post- och telegrafverkens persedelanskaffning. Därjämte syntes lämpligen

till denna centraltillverkning kunna fogas en central tillskärning

av s. k. småpersedlar av linne och bomull.

De sakkunniga kunde däremot icke biträda intendentsdepartementets

förslag om upprättande av en dylik fabrik å den ifrågasatta tomten.

Kostnaderna för fabrikens anläggning bleve för stora, särskilt

med hänsyn till att priset ensamt för tomten komme att uppgå till

370,000—396,000 kronor, under det att i landsorten en för ändamålet

fullgod tomt kunde erhållas för en bråkdel av detta belopp, eller måhända

till och med utan kostnad för statsverket. Genom verkstadens

förläggning till landsorten skulle därjämte billigare driftkostnader kunna

ernås. De sakkunniga beräknade den årliga besparingen i arbetslöner

till omkring 40,000 kronor. Fastigheten i kvarteret Dykärret erbjöde

dessutom knappast utrymme ens för av intendentsdepartementet beräknade

omkring 420 arbetare, och under alla omständigheter medgåve

densamma icke inrymmande av tillverkning i den omfattning, som de

sakkunniga ansåge lämplig. Dessutom vore förläggningen av det föreslagna

etablissemanget till Stockholm av militära skäl olämplig till

följd av huvudstadens för fientliga angrepp utsatta läge.

Såsom skäl för att till Stockholm förlägga verkstaden ifråga hade

intendentsdepartementet bland annat framhållit, att verksamheten alltjämt

borde förenas med beredande av nödhjälpsarbeten åt eljest arbetslösa

kvinnor och män och att behovet därav vore störst i Stockholm.

Häremot ville emellertid de sakkunniga framhålla, att om en central

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjärde huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.

persedeltillverkning i framtiden skulle ingå såsom en fast del av den

militära förvaltningen, densamma måste grundas i första hand på ekonomiska

principer. Dit hörde bland annat, att allenast yrkeskunniga

arbetare skulle anlitas.

Intendentsdepartementet hade vidare såsom en fördel av fabrikens

förläggning till Stockholm framhållit, att densamma därigenom kunde

ställas under departementets eller Stockholms intendenturförråds omedelbara

ledning, varigenom administreringen bleve billigare. Häremot

anmärkte de sakkunniga, att verksamheten bleve så maktpåliggande

och krävande, att densamma ovillkorligen fordrade egen administration

och chef. Ledningen borde bliva fullt affärsmässig, men givetvis stå

under intendentsdepartementets överinseende.

Vad slutligen beträffade det av intendentsdepartementet framhållna

stödet för fabrikens förläggning till Stockholm, nämligen att därstädes

funnes god tillgång på arbetskraft, framhölle de sakkunniga, att inga

större svårigheter i detta avseende vore att befara, även om fabriken

förlädes till annan lämplig ort, exempelvis Västergötland, där redan

nu sömnadsarbete i större utsträckning bedreves såsom hemarbete.

I sin skrivelse hade arméförvaltningen framhållit, att då Drottningens

centralkommitté ej längre än intill den 1 oktober 1917 ansett sig

kunna förestå den i centralverkstaden bedrivna verksamheten, denna

rörelse borde övertagas av arméförvaltningen och förläggas under dess

intendentsdepartements omedelbara ledning. Med de inskränkningar,

som kunde vara betingade av att denna verksamhet i framtiden erbölle

sin egen administration och sin egen chef, både de sakkunniga för sin del

intet att häremot erinra. På särskild förfrågan hos Drottningens centralkommittés

beställningskommission, huruvida densamma vore villig att,

så länge nu rådande kristid fortfore, fortsätta sin verksamhet, hade kommittén,

ävenledes under åberopande av förut antydda skäl, förklarat

lämpligt, att verksamheten övertoges av arméförvaltningens intendentsdepartement.

Då å ena sidan den till vetenskapsakademiens f. d. fastighet förlagda

rörelsen ej längre än till den 1 juli 1917 där finge inrymmas

men å andra sidan den nu förefintliga centraliserade tillverkningen av

uniforms- och småpersedlar för armén medförde otvivelaktiga fördelar

för statsverket och enligt de sakkunnigas mening därför alltjämt borde

upprätthållas, uppstode med nödvändighet frågan, huru lokaler för

denna verksamhet skulle kunna erhållas, sedan den till vetenskapsakademiens

f. d. fastighet förlagda rörelsen ej längre än till den 1 juli

1917 där kunde inrymmas. Sedan de sakkunniga övertygat sig om,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

17

att för detta ändamål inga lämpliga lokaler genom förhyrning för närvarande

funnes att erhålla i Stockholm, återstode såsom den enda lösningen

av lokalfrågan det alternativet, att de nuvarande lokalerna vid

Drottninggatan fortfarande finge av arméförvaltningen disponeras till

hösten 1918.

På grund av vad sålunda blivit anfört, hemställde de sakkunniga,

att Kungl. Maj:t måtte, med förklaring att arméförvaltningens framställning

om inköp av fastigheten nr 12 i kvarteret Dykärret i Stockholm

ej föranledde någon åtgärd,

dels uppdraga åt de sakkunniga att i vad det avsåge marinen och,

i den mån det kunde befinnas lämpligt, även beträffande andra större

statens verk och inrättningar utreda, huru centralisering av uniformsoch

småpersedeltillverkning kunde på för statsverket ändamålsenligaste

sätt förverkligas, samt däröver inkomma med yttrande och förslag,

dels ock föranstalta därom, att vetenskapsakademiens f. d. lokaler

vid Drottninggatan i erforderlig utsträckning finge jämväl efter den 1

juli 1917 tillhandahållas arméförvaltningen för bedrivande av den nu

till dessa lokaler förlagda tillverkningen av uniformspersedlar, intill dess

andra lokaler för denna rörelse kunde beredas.

Härefter anbefalldes arméförvaltningens intendentsdepartement genom

nådig remiss den 17 april 1917 att skyndsamt inkomma med

underdånigt yttrande över vad arméns uppliandlingssakkunniga anfört

rörande den av Drottningens centralkommitté ledda centralverkstadens

ställande under departementets omedelbara ledning ävensom angående

centralverkstadens fortsatta inrymmande uti vetenskapsakademiens f. d.

fastighet; och borde yttrandet i sistnämnda fråga avgivas efter samråd

med överintendentsämbetet.

Till åtlydnad härav inkom arméförvaltningens intendentsdepartement

den 8 maj 1917 med underdånig skrivelse i ämnet samt förklarade

sig därvid visserligen alltjämt hålla före, att anordnandet av en

centralverkstad på den föreslagna platsen i Stockholm, stående direkt

under statsmyndighets ledning, skulle innebära en god lösning av denna

vikliga fråga, men då de av arméns upphandlingssakkunniga uttalade

betänkligheterna i alla händelser borde tagas under noggrannt övervägande

och ärendet alltså icke kunde bliva föremål för prövning vid

1917 års riksdag, ansåge departementet i likhet med de sakkunniga,

att det vore en angelägenhet av stor vikt, att den av Drottningens

centralkommitté med så gynnsamt resultat ordnade persedeltillverkningen

alltjämt uppehölles. Nu hade ett nytt uppslag till denna frågas

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3

Arméförvaltningens

intendentedepartements

yttrande den

8 maj 1917.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

[5.] ordnande givits därigenom, att en av intendentsdepartementet jämte

Drottningens centralkommitté och Kronprinsessans beklädnadsförening

gemensamt tillsatt beställningskommission för nödhjälpsarbeten förklarat

sig villig att genom en särskild kommitté omhändertaga ledningen av

denna verkstad. Då departementet livligt förordade det av beställningskommissionen

föreslagna sättet för tillverkningens handhavande,

återstode vid bifall härtill endast att ordna lokalfrågan. Intendentsdepartementet

hade i sådant avseende samrått med överintendentsämbetet

och inhämtat, att inga hinder från nämnda ämbetes sida numera

mötte för fortsatt disponerande åtminstone till hösten 1918 av hittills

använda lokaler i vetenskapsakademiens f. d. fastighet, när det i alla

händelser måste till denna tid anstå med fastighetens upplåtande för

annat tilltänkt ändamål.

Kuugl. Maj-.te Genom beslut den 8 juni 1917 medgav Kung!. Maj:t, att erfor^un^m''-8

derliga lokaler inom omförmälda fastighet fortfarande och tillsvidare

intill den 1 oktober 1918 kostnadsfritt finge användas till verkstad för

tillverkning av uniformspersedlar med anlitande av nödhjälpsarbete och

för detta ändamål stå till disposition av en utav beställningskommissionen

för nödhjälpsarbeten tillsatt kommitté, vilken skulle övertaga

ledningen av ifrågavarande tillverkning.

Arméför- Sedan härefter arméförvaltningens intendentsdepartement anbefallts

intendentsS at*’ under beaktande av vad arméns upphandlingssakkunniga i ärendet

departe- anfört, inkomma med förnyat förslag i ämnet, avsett att föreläggas

skrivelse 1918 års riksdag, har nu intendentsdepartementet i underdånig skrivelse

den 28 sep- den 28 september 1917 anfört följande,

lomber 1917.

Allmänna Tillverkningen av arméns uniformer hade, såsom förut nämnts, in
synpunkter.

slutet av år 1916 utförts genom truppförbandens försorg och under

vanliga förhållanden så gott som uteslutande vid deras verkstäder av

vid dem anställd civil arbetspersonal under ledning av skrädderiföreståndare,

som i regeln samtidigt varit tillskärare. Vid de regementen,

där duglig föreståndare och arbetspersonal kunnat anskaffas, hade arbetet

blivit tillfredsställande utfört, men där man fått nöja sig med

mindre goda förmågor, hade resultatet ej blivit det önskade. Olägenheterna

av att arméns uniformstillverkning på detta sätt blivit fördelad

på ett sextiotal verkstäder hade huvudsakligast varit av ekonomisk

art. Det vore ju tydligt, att kostnaderna för arbetsledning samt för

verkstadslokalernas underhåll, uppvärmning och belysning skulle bliva

s. 19 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 19

mindre vid en gemensam centralverkstad än vid de nuvarande regementsverkstäderna

tillsammantagna, varjämte all erfarenhet givit, vid

handen, hurusom även arbetsresultaten bleve bättre och billigare vid

stordrift än vid små verkstäder. Visserligen hade föreståndarna vid

truppförbanden även att tillse reparations- och förändringsarbeten, vilka

alltjämt måste utföras å regementsverkstäder, men enbart därtill erfordrades

ej så högt kvalificerad personal som för tillskärning och ledning

av nytillverkningen. Dessutom toge ledningen och kontrollen över

verkstäderna en stor del av intendenturpersonalens tid i anspråk. De

vävnader m. m., som av truppförbanden själva anskaffades, uppginge

ej till den mängd, som möjliggjorde en ekonomisk upphandling därav,

och de olika fordringar, som ställdes på kvalitén, försvårade i hög grad

industriens strävan att åstadkomma i stor skala en i förhållande till

varans beskaffenhet billig produkt.

Det nu tillämpade systemets brister framträdde emellertid även

därutinnan, att de vid mobilisering uppkommande fordringarna på

hastig tillverkning av en stor mängd beklädnadspersedlar på en gång

icke ens tillnärmelsevis kunde fyllas av regementsverkstäderna. Ett

tydligt bevis härpå hade resultatet av den år 1914 vid truppförbanden

företagna stora nytillverkningen lämnat. För att fullgöra denna hade

regementena i stor utsträckning nödgats tillgripa entreprenadsystemet,

då de egna verkstädernas tillverkningsförmåga ej ens med tillfällig utökning

av arbetskrafterna räckt till. Det oaktat hade den igångsatta

n}Tanskaffningen i allmänhet tagit allt för lång tid i anspråk, innan den

blivit slutförd, även om man bortsåge från de hinder, som vållats av

svårigheterna att erhålla materialier för tillverkningen. Föga sannolikt

vore, att även efter genomförandet av utvidgningar av verkstäderna

tillverkningen kunnat utföras på ett mer tillfredsställande sätt än som

dittills skett.

På grund av dessa erfarenheter hade det alltmer blivit klart, att

tillvägagångssättet för uniformstillverkningen måste omläggas så, att

denna hädanefter kornme att i fredstid utföras uteslutande vid en

för hela armén gemensam verkstad, ordnad efter moderna verkstadsprinciper.

Genom centralisering av ifrågavarande tillverkning vunnes många

fördelar icke minst på det ekonomiska området. Åt det fåtal fackmän

i ledande ställning, som erfordrades, kunde man erbjuda god avlöning

och därigenom tillförsäkra sig de bästa ledare, som stode att få.

Med användning av tids- och arbetsbesparande maskiner kunde totalbehovet

av arbetare och arbeterskor hållas lågt med möjlighet att i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[5.] stället erbjuda de anställda goda arbetsförtjänster. Övriga för administrationen

erforderliga omkostnader bleve betydligt mindre än vid en

mängd mindre verkstäder. Genom arbetets uppdelande erhölles större

arbetsskicklighet, och de brister i avseende å snitt och utförande,

som hittills ofta vidlåda arméns manskapsuniformer, kunde undvikas.

Vid mobilisering kunde i en central verkstad med goda utrymmen

och högproducerande maskiner, där arbetet uppdelats i lätt inlärda

moment och sömnadskunnig personal erhållits för dess utförande,

resultatet utan svårighet nära nog tredubblas. En given fördel av

ett dylikt system bestode hven däri, att detta kunde användas som

förebild för driften vid de civila konfektionsfabrikerna, då dessa vid

mobilisering hastigt skulle omdanas för uniformstillverkning.

Uniformstiu- Innan departementet överginge till att redogöra för den plan,

V fångvårds^ vilken en central uniform sverkstad syntes böra anordnas, måste

anstalterna, departementet emellertid fästa uppmärksamheten på en för ett annat statens

förvaltningsområde viktig angelägenhet, som nära berördes av det

föreliggande förslaget.

Sedan lång tid tillbaka hade en del av uniform stillverkningen vid

armén utförts vid fångvårdsanstalterna. Omfattningen av denna tillverkning

hade under åren 1912—1916 utgjort i medeltal för år: 9,095

kappor, 3,232 vapenrockar, 7,223 par långbyxor, 2,044 par ridbyxor.

Därest en central uniformsverkstad komme till stånd, bleve det

icke längre möjligt att förse fångvården med arbete av omförmälda

slag, enär till grund för denna anstalts upprättande just läge den ur

mångahanda synpunkter stora fördel, som vunnes genom att på ett håll

sammanföra all nytillverkning av beklädnadspersedlar för armén. Ett

frånskiljande från den centrala verkstaden av 10—35 procent av den

för armén behövliga årstillverkningen av olika plagg skulle verka förryckande

å hela planläggningen av anstalten och föranleda, att denna

finge arbeta under för ett gott resultat mindre gynnsamma förutsättningar

än eljest.

Fångvårdsstyrelsen hade i skrivelse till arméförvaltningen framhållit

de synpunkter, styrelsen ansåge böra anläggas å nu förevarande

fråga. Huru angeläget det än vore, att fångvårdsanstalterna kunde

beredas lämpliga arbetstillfällen, kunde departementet dock icke medverka

till, att nytillverkning av uniformspersedlar för armén hädanefter

överlämnades till dessa anstalter. Vad däremot beträffade reparationsarbeten

och nytillverkning av lägerkläder m. in., kunde dylika alltjämt

tillsvidare utlämnas till fångvården.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 21

När medel av 1915 års riksdag beviljats för anskaffning av ett [5.]

större antal uniformer till landstormen, både man haft att välja på att verksamheten

antingen överlåta tillverkningen åt konfektionsindustrieu eller taga hand Drottningens

om dess utförande vid arméns egna verkstäder. Då samtidigt inom centraikomindustrien

rått stor arbetslöshet på grund av gjorda inskränkningar n“deunifTrm’svid

ett flertal verkstäder, hade intendentsdepartementet på därom gjord fabriken,

hemställan beslutat överlämna tillverkningen, som till en början utgjorts

endast av kappor, till Drottningens centralkommitté. Sedan det visat

sig, att härigenom vunnits ett tillfredsställande resultat, hade åt samma

kommitté uppdragits att jämväl för arméns räkning tillverka ett större

antal kappor, vapenrockar och klädesbyxor. Samtidigt hade departementet

sökt få denna tillverkning så organiserad, att därvid vunnen

erfarenhet kunde tillgodogöras vid ordnandet av eu blivande central

uniformsverkstad för armén. För att förverkliga nämnda avsikt och

sålunda från början tillämpa sådana arbetsmetoder, som krävdes vid

stordrift, hade departementet anskaffat elektriska tillskärnings- och

symaskiner samt ställt dem till kommitténs förfogande.

Under första halvåret hade verkstadsledningen haft stora svårigheter

att övervinna, därigenom att de flesta av personalen varit fullkomligt

ovana vid syarbete och till följd därav icke kunnat ernå ett''

för dem själva tillfredsställande ekonomiskt resultat med ackordspriser,

som kunnat betalas. Härav hade ock följt, att de under sådana förhållanden

tillverkade persedlarna lämnat mycket övrigt att önska i avseende

å utförandet. Men så småningom hade tillverkningen gått

framåt, så att de under senare delen av år 1916 förfärdigade persedlarna

väl uppfyllt fordringarna på en manskapsuniform. I början av år

1917 hade verksamheten utvecklat sig därhän, att de tillverkade persedlarna

motsvarat även höga anspråk på snitt och införande, varjämte

systemet hunnit i det närmaste fullt utexperimenteras.

Största svårigheten i organisationen av arbetet hade visat sig bestå

i att ordna ledningen av detsamma, så att kontrollen över de olika

arbetsmomenten bleve effektiv utan att därför verka hindrande på den

arbetandes möjlighet att nå högt tillverkningsresultat och således även

god arbetsförtjänst. Arbetet med de olika plaggen vore uppdelat i en

mångfald detaljer, för vilka det lyckats erhålla väl avvägda ackordspriser.

Genom vid de olika kontrollplatserna förda anteckningar över

antalet större eller mindre fel, som blivit begångna i arbetets utförande,

hade det lyckats att åstadkomma förbättrade resultat. Genom detta

tillvägagångssätt hade ledningen varit mången arbetare behjälplig

i att med gott utförande nå högt arbetsresultat.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Ejärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[5.] Från och med den 1 september 1917 hade ledningen av ifråga
varande

uniformstillverkning överlagits av en särskild kommitté, vars

medlemmar utsetts av den utav intendentsdepartementet, Drottningens

centralkommitté och Kronprinsessans beklädnadsförening gemensamt

bildade beställningskommissionen för nödhjälpsarbeten. Nämnda kommitté

hade av ekonomiska skäl och till följd jämväl av rådande osäkerhet

i fråga om möjligheterna att anskaffa materialier ansett nödigt att

från och med den 1 oktober 1917 inskränka verksamheten vid uniforinsfabriken

till att omfatta en årlig tillverkning av

60.000 par klädesbyxor, lång- och rid-,

40.000 stycken vapenrockar och

25.000 » kappor,

motsvarande truppförbandens årliga persedelbehov jämte en mindre

reserv. Efter denna inskränkning komme verksamheten att få samma

omfattning som vid den ifrågasatta statsanstalten, och avsikten vore,

att, om nu föreliggande förslag vunne Kung]. Majrts och riksdagens

bifall, den nuvarande unifonnsverkstaden helt och hållet skulle övertagas

av statsverket.

Ekonomisk Att fullt exakt angiva den kostnadsminskning, som tillämpning av

kalkyl för nu omförmälda systemet komme att medföra i jämförelse med den

iiniformstill- r J J .

verkningen, iorutvarande dritten vid regemeats verkstäderna, läte sig svårligen göra,

enär så många faktorer härvid samverkade, att de knappast kunde på

förhand överskådas. En ledning för bedömande härav gåves emellertid

därutinnan, att enligt verkställda beräkningar, grundade på ett stort

arbetsmaterial, tillverkningskostnaderna för ovan omförmälda årstillverkning

av 60,000 par byxor, 40,()00 stycken vapenrockar och 25,000

stycken kappor ställde sig på följande sätt vid truppförbanden och vid

den centrala verkstaden:

Vid truppförbanden

Vid den centrala

verkstaden

ä kr.

kronor.

å kr.

kronor.

48,000 par långbyxor..........................................

3

56

122,880

_

i

44

1 !

69,120 —

12,000 par ridbyxor ......................................

278

33,360

—

i

74

20,880 —

40,000 stycken vapenrockar..........................

6i56

262,400

—

3

36

134,400—1

25,000 stycken kappor ..................................

7|30

182,500

3

61

90,250! -I

Summa kronor

_

•_

O

Tji

rH^

T—1

O

CD

-

-

—

314,650—|

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjärd c huvudtiteln: 1!H 8 års tilläggsstat.

Skillnaden utgjorde i runt tal 285,000 kronor. Räknade man vid [5.]

den centrala verkstaden med de dyrtidstillägg, som nu beviljats arbetarna,

bleve i alla fall skillnaden, detta system till fördel, omkring 250,000

kronor.

I det förslag till anordnandet av en central uniformsverkstad, som Yiietröjstmår

1916 framlagts för Kungl. Maj: t, hade allenast ingått, att tillverk- verkmns''

ningen av själva uniformspersedlarna, d. v. s. byxor, vapenrockar och

kappor, skulle på detta sätt centraliseras. Intendentsdepartementet

föresloge emellertid nu, att om en statsanstalt för uniformstillverkning

komme till stånd, dit förlädes jämväl förfärdigandet av ylletröjor och

strumpor för arméns behov. Dessa beklädnadsartiklar hade förut anskaffats

genom leveranser från civila fabriker, men på senare tiden

hade försök verkställts med att tillverka desamma vid den av Drottningens

centralkommitté uppsatta uniformsverkstaden, och dessa försök

hade lämnat mycket gott resultat.

Intendentsdepartementet hade av den organisation inom . centralkommittén,

som omhänderhaft denna tillverkningsgren, beställt ett antal

av 100,000 ylletröjor, under villkor att departementet anskaffade större

delen av de erforderliga stickningsmaskinerna samt ersatte tillverkningskostnaderna

med ett i motsvarande mån nedsatt pris under vad som

erlades till civila leverantörer. Tillverkningen bedreves för närvarande

med 56 maskiner och uppginge till 2,700 plagg i veckan. Med de pris,

som av intendentsdepartementet genom denna beställning betalades,

ville det synas, som om verkstaden skulle komma att medföra en förtjänst

av omkring 18,000 kronor för år räknat, sedan alla administrationskostnader

blivit bestridda. Skulle betalningen erlagts enligt gängse

fabrikationspris i den civila marknaden efter verkställd upphandling

av färdiga tröjor, så kunde vinsten beräknas till omkring 45,000

kronor om året, efter det att kostnaderna för maskinanskaflfningen

amorterats.

Truppförbanden beräknades hava ett behov av 70,000 ylletröjor

om året, och enligt denna grund hade förslag upprättats till anordnande

av en avdelning för tröjtillverkning i den planerade uniformsverkstaden.

Besparingen å munderingsanslaget genom en dylik anordning

kunde anslås till omkring 30,000 kronor om året. Härtill komme

de tillfällen till kostnadsminskning, som erbjödes genom direkt garnupphandling

för hela arméns behov.

s. 24 Kontrollera mot PDF

[5.]

Strumptill
verkning.

Sammanfattning

av kostnadsbesparingen.

Anstaltens

organisation.

24 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

I början av år 1917 både intendentsdepartementet inköpt maskiner

jämväl för tillverkning av strumpor och överenskommit med Drottningens

centralkommittés vederbörande underorganisation om anordnande

av maskinell strumpstickning för armén i samband med ylletröjstillverkningen.

Denna gren av verksamheten både emellertid ännu icke

kommit fullt igång, och några på erfarenheter grundade uttalanden om

det ekonomiska resultatet kunde därför icke göras. Goda utsikter förefunnes

emellertid till att, om dylik tillverkning för hela arméns behov,

omfattande 150,000 par om året, komme till stånd och bleve inarbetad,

en besparing av minst 25,000 kronor om året härigenom skulle ernås.

Enligt förut anförda beräkningar kunde man förvänta, att en central

verkstad för tillverkning av uniformspersedlar, ylletröjor och strumpor

för armén skulle medföra en kostnadsminskning å munderingsanslaget

av minst (250,000 + 30,000 + 25,000 =) 305,000 kronor om året i

jämförelse med de kostnader, som enligt hittills tillämpat system skulle

krävas.

Vad organisationen anginge, syntes den centrala anstalten för beklädnadstillverkningen

vid armén tillsvidare böra omfatta:

eu verkstad för tillverkning av uniformer,

» » » )) )) tröjor och ullstrumpor samt förråd

för beklädnadsmateriel och vid verkstaden förfärdigade persedlar.

Vid beräkning av företagets omfattning hade lagts till grund en

tillverkning för år av följande persedlar, motsvarande truppförbandens

årliga persedelbehov, nämligen:

60.000 par klädesbyxor,

40.000 stycken vapenrockar,

25.000 kappor,

70.000 » ylletröjor och

150,000 par ullstrumpor.

Att en anstalt av denna omfattning samt för arméns utrustning

synnerligen stora betydelse borde stå under militärt befäl, ansåge intendentsdepartementet

vara oeftergivligt. Den fackmannamässiga sakkunskapen

på tillverkningens område borde representeras av yrkeskunniga

föreståndare och verkmästare, men överledningen måste bestå av militärt

utbildad personal och hava ingående kännedom om förhållandena vid

armén samt de faktorer, som inverkade på tillverkningens planerande

och säkerställande såväl för freds- som mobiliseringsbehov.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstai.

25

I underdånig skrivelse den 1 september 1917 angående intendenturkårens

stat för år 1919 hade cdiefen för nämnda kår föreslagit, att å

kårens stat måtte för nu ifrågavarande ändamål uppföras två nya kaptensbeställningar,

eu av 1. och en av 2. klass, av vilkas innehavare den

ene skulle vara anstaltens chef och den andre vara intendent och redogörare

därstädes samt vid förfall för chefen inträda i dennes ställe.

Därjämte skulle å stat anställas en förvaltare för skötseln av materieloch

persedelförråd m. m.

För närvarande enligt stat utgående avlöning till ifrågavarande

befattningshavare, under förutsättning att de placerades i Stockholm,

utgjorde: för kapten av första klassen lön 3,400 kronor, dagavlöning

1,460 kronor och inkvarteringsersättning 500 kronor, summa 5,360

kronor, för kapten av andra klassen, lön 2,400 kronor, dagavlöning

1,460 kronor och inkvarteringsersättning 500 kronor, summa 4,360

kronor, samt för förvaltare lön 1,200 kronor, dagavlöning 912 kronor

50 öre, inkvarteringsersättning 300 kronor och ålderstillägg efter 5 års

tjänstgöring 300 kronor, summa 2,712 kronor 50 öre.

Enär den avlöning, som sålunda skulle tillkomma den blivande

chefen, ej stode i rimligt förhållande till det ansvar, som ålades honom,

borde till honom därjämte — i likhet med vad förhållandet vore vid

artilleriets fabriker — anslås ett arvode, vilket lämpligen borde bestämmas

till 1,500 kronor för år, motsvarande skillnaden mellan kaptens av 1.

klass och majors avlöningsförmåner i Stockholm. Detta tillvägagångssätt

syntes vara lämpligare än att å stat uppföra majorsavlöning för

verkstadschefen. Det vore nämligen icke alltid visst, att bland intendenturkårens

majorer eller till majorsbefordran i tur stående kaptener

lämplig chef för anstalten i fråga funnes att tillgå. Utsikterna härför

ökades givetvis i hög grad, om urvalet kunde göras inom en större

personalgrupp.

Det föreslagna arvodet syntes böra utbetalas av de medel, varifrån

övriga omkostnader för verkstäderna bestredes. Därest regementsofficer

på stat uppehölle chefsbefattningen, torde arvodesbeloppet enligt

Kung]. Maj:ts bestämmande i varje särskilt fall få disponeras till beredande

av lönefyllnad åt den kapten vid intendenturkåren, som bleve

förordnad att bestrida den befattning, vars upprätthållande eljest skulle

ålegat verkstadschefen.

övrig vid anstalten erforderlig personal borde antagas av intendentsdepartementet

huvudsakligen enligt samma grunder, som nu gällde

för anställning av personalen vid den till arméns intendenturförråd i

Stockholm hörande sadelmakeriverkstaden.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Arbetspersonalen syntes i överensstämmelse med de erfarenheter,

som vunnits vid de nuvarande verkstäderna, böra bestå av följande befattningshavare

och arbetare, nämligen:

Inom uniformstillverkningen:

1 verkstadsföreståndare,

1 föreståndare för tillskärning och rikt,

1 » » besiktning,

5 verkmästare,

5 kvinnliga biträden till verkmästarna,

4 avsynare,

2 tillskärare,

3 föreståndare för avsyningskontrollen,

1 uppritare,

6 uppläggare och buntare,

c:a 25 arbetare,

200 arbeterskor,

3 sortererskor av tygavfall,

4 drängar,

7 springflickor.

Vid ylletröje- och strumpverkstäderna:

1 verkstadsföreståndarinna,

2 kvinnliga verkmästare,

70 arbeterskor,

1 dräng,

4 springflickor.

I expeditionen:

1 föreståndare för verkstads- och förrådskontroll samt statistik,

1 kassörska,

4 kvinnliga skrivbiträden,

1 springpojke.

I förrådet:

1 vaktmästare,

1 chaufför, tillika reparatör,

4 drängar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

27

I ekonomiavdelningen:

1 portvakt och gårdskarl,

1 montör för maskinerna, tillika eldare,

1 kokerska,

4 städerskor.

Det sammanlagda antalet sålunda anställda komme att uppgå till

17 manliga i ledande ställning,

50 arbetare,

9 kvinnliga i ledande ställning,

279 arbeterskor,

12 minderåriga, eller tillsammans

367 personer.

Utav de erfarenheter, som gjorts vid den hittills bedrivna verk- verkstadssamheten,

hade den erforderliga golvytan i verkstadslokalen med den lokalerföreslagna

tillverkningens storlek visat sig böra beräknas till

i uniformstillverkningen:

för tillskärning och rikt.....

» klädesbyxor ....................

» vapenrockar ....................

)) kappor................................

» avpress .............................

» avsyning ........................

i ylletröjstillverkningen ..............

» strumptillverkningen ................

d garnspolningen............................

till förråd för materialier ..........

» » y> färdiga persedlar

matsal och kök................................

garderob och toilette....................

expeditioner m. m.......................

.............................. 240

kvadratmeter

.............................. 250

»

.............................. 380

»

.............................. 240

»

.............................. 100

............................. 100

»

............................... 180

.............................. 180

»

............................. 60

»

.............................. 300

........................... 550

»

.............................. 150

»

.............................. 50

))

.............................. 120

»

Summa 2,900 kvadratmeter.

De av arméns upphandlingssakkunniga framställda anmärkningarna Lokal för den

mot intendentsdepartementets förslag: att förlänga den centrala skräd- ®e"‘r/,a.

i o cd cd skrädderi
deriverkstaden

till Stockholm hade föranlett noggranna undersökningar verkstaden.

av möjligheterna att finna annan lämplig plats för densamma. Särskilt

hade därvid tagits i betraktande, huruvida i enlighet med de sakkun
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

nigas anvisning tomt för fabriken skulle för billigt pris eller kostnadsfritt

kunna erhållas inom någon ort i Västergötland, varest sedan gammalt

såsom hemindustri bedreves sömnads- och textilarbeten. Under

hand hade framställningar i detta avseende gjorts hos personer i ledande

ställning inom de samhällen, som kunnat ifrågakomma, men svaren å

desamma hade icke visat, att något större intresse för saken därstädes

vore för handen. Utsikter funnes i varje fall antagligen ej att inom

dessa samhällen erhålla tomt till lägre än gängse pris, vartill komme

snart sagt omöjligheten att bereda erforderliga bostäder för den vid

verkstaden anställda personalen. Av detta senare skäl hade exempelvis

en sådan plats som Huskvarna, som eljest utan tvivel haft rätt stora

betingelser för att mottaga verkstaden, måst avstå från varje tanke

härpå.

Undersökningar hade ock verkställts rörande en eventuell förläggning

av verkstaden till Göteborg, varvid man tänkt sig, att det s. k.

Kronohuset, som för närvarande användes till tygverkstäder för Göta

artilleriregemente, möjligen bort kunna för ändamålet upplåtas. Av en

dylik förläggning skulle emellertid följa, att nya lokaler måste beredas

för tygverkstäderna, en fråga, som emellertid ännu ej upptagits till

prövning och knappast torde bliva löst inom de närmaste åren.

Frågan om beredande av plats i Stockholm för denna anstalt hade

därför ånyo upptagits till behandling. Att många fördelar skulle vinnas,

om utväg gåves att för rimliga kostnader härstädes anskaffa lokaler för

verkstaden, vore otvivelaktigt. Först och främst skulle det vara av stor

betydelse, att denna för arméns beklädnad och för krigsberedskapen

viktiga anstalt stode i så nära förbindelse med intendentsdepartementet

som möjligt, bland annat på det sätt, att ledningen för verkstaden

kunde deltaga i beredning och överläggningar inom departementet

rörande beklädnads- och anskaffningsfrågor och därigenom småningom

utbildas till sakkunniga rådgivare åt departementet i tekniska och

administrativa frågor av denna art.

De betänkligheter, arméns uppliandlingssakkunniga uttalat mot

verkstadens förläggande till Stockholm, syntes vid närmare granskning

icke behöva tillmätas alltför stor betydelse. Visserligen vore det möjligt,

att i händelse av krig huvudstaden komme att bliva mera än andra

orter i landet utsatt för fientliga angrepp, och att det därför skulle

bliva en nödvändighet att vid krigsutbrott flytta verkstaden till annan

ort. Dock kunde man antaga, att tvingande skäl härtill icke komme

att föreligga redan under den första tiden av kriget. Kunde arbetet

i verkstaden ostört pågå under mobiliseringstiden och den tid därutöver,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjär de huvudtiteln: 1.9.18 års tiUäggsstat. 29

som erfordrades för att få landets civila konfektionsanstalter ombildade

till verkstäder för uniformstillverkning, vore ett tillfredsställande resultat

vunnet. Därefter kunde flyttningen av verkstaden till det inre av landet,

om den vore väl förberedd, äga rum på kort tid.

Det hade vidare anmärkts, att arbetslönerna i Stockholm vore högre

än på de flesta andra orter inom vårt land, och att det ekonomiska

resultatet av verksamheten alltså komme att ställa sig mindre gynnsamt

här än annorstädes. Häremot borde framhållas, att om också

arbetspriserna här vore något högre, så funnes dock god tillgång å

arbetskraft, under det att på andra håll en arbetarstam måste sammanföras

från i bästa fall kringliggande landsbygd men sannolikt även från

skilda delar av landet, varav följde, att man i sådant fall måste räkna

med kostnaderna för uppförande av arbetarbostäder.

De sakkunnigas anmärkning, att den till inköp föreslagna fastigheten

i kvarteret Dykärret i Maria församling i Stockholm vore för

ändamålet alltför dyr, hade måst tillmätas den största betydelse, och

utredning hade därför verkställts rörande möjligheten att erhålla billigare

arbetslokaler. Intendentsdepartementet ansåge sig hava på ett

lyckligt sätt löst denna fråga genom att till inköp föreslå och träffa

förberedande köpeavtal rörande fastigheten n:r 15 i kvarteret Knoppen

inom Kungsholms församling med adressnummer 77 vid Fleminggatan

i Stockholm. Läget vore i och för sig lika fördelaktigt som den förut

ifrågasatta tomten, i det att kringliggande delar av staden beboddes

huvudsakligen av arbetarbefolkning, och att alltså de vid verkstaden

anställda arbetarna och arbeterskorna torde kunna bereda sig bostäder

ej långt från arbetsplatsen.

Tomtarealen vore 2,272 kvadratmeter eller 25,000 kvadratfot.

Taxeringsvärdet vore 363,000 kronor och brandförsäkringsvärdet å byggnaderna

340,000 kronor. Det av nuvarande ägaren, aktiebolaget Stockholms

filthattfabrik, erbjudna priset, 480,000 kronor, vore synnerligen

billigt, och departementet ville i detta avseende åberopa en skrivelsen

bifogad, av arméförvaltningens arkitekt Ernst Josephson uppgjord promemoria

rörande fastighetsköpet.

Rörande byggnadens användning, sedan den upplåtits till anstalten,

hade uppgjorts följande plan:

Bottenvåningen:

1) rum för varuhiss,

2) rum för ytterkläder samt toiletter,

3) en större och en mindre matsal,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

4) kök med skafferi,

5) pannrum för centraluppvärmning, samt

6) förrådsrum för färdiga persedlar.

Våningen 1 trappa upp:

1) rum för spolning av garn,

2) ylletröjsverkstad,

3) strumpstickningsverkstad,

4) verkstad skontor, samt

5) besiktnings- och förrådsrum.

Våningen 2 trappor upp:

1) verkstad för byxsömnad,

2) verkstad för avpressning,

3) besiktningsrum, samt

4) verkstadskontor.

Våningen 3 trappor upp:

1) verkstad för vapenrockstillverkning, samt

2) huvudkontor och expedition.

Våningen 4 trappor upp:

1) verkstad för tillskärning och rikt,

2) verkstad för kapptillverkningen.

Inom gårdslokalerna skulle beredas utrymme för

1) förråd av färdiga persedlar,

2) » » materialier,

3) expedition för förrådsförvaltaren, samt

4) garage för en lastautomobil.

Vid porten till Fleminggatan skulle uppföras en mindre byggnad

om ett rum för portvakt.

Av skrivelsen bifogade planer framginge närmare, huru arbetet

inom de olika lokalerna borde ordnas, och man kunde där följa persedlarnas

gång från tillskärningen och rikten till den slutliga avsyningen.

För att sätta byggnaderna i det skick, att de med fördel kunde

användas till sitt föreslagna ändamål, erfordrades åtskilliga ändringsoch

reparationsarbeten. Dessa avsåge huvudsakligen omändring av

värmeledningssystemet samt de elektriska belysnings- och kraftanordningarna

ävensom förändrad inredning av botten- och vindsvåningarna,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Fjilnle huvudtiteln: 1.918 ars tilläggsstat.

31

inredning av expeditionslokaler och garage, överbyggnad av rummet [5.]

mellan gårdshusen samt uppförandet av ovannämnda portvaktsstuga.

Kostnaderna för ändrings- och reparationsarbetena beräknades till

150,000 kronor, sålunda fördelade:

Förändrings- och reparationsarbeten, inberäknat

vatten- och avloppsledningar, ............................... kronor 110,000: —

Värmeledningens omläggning till varmvattenssystem » 20,000: —

Elektrisk belysnings- och kraftinstallation för ernående

av förbindelse med stadens elektricitetsnät,

med avdrag för värdet av befintlig materiel

och realiserbar dynamo m. m., ............................. » 5,000: —

Oförutsedda utgifter .............. » 10,000: —

Kontroll och ritningar......................................................... » 5,000: —

Summa kronor 150,000: -—

Med tillägg av köpeskillingen för fastigheten, 480,000 kronor, bleve

hela kostnaden för verkstadslokalens anskaffande 630,000 kronor, eller

alltså 367,741 kronor mindre, än förvärvet av den förut föreslagna

fastigheten inom kvarteret Dykärret jämte dess iordningställande till

verkstad skulle hava kostat.

Med beslut i denna fråga borde icke uppskjutas längre än till 1918 neparteårs

riksdag. Den nu pågående centrala uniformstillverkningen för men8tteiit1®!l^em

armén, som försigginge i statsverket tillhöriga fastigheten n:r 96 vid

Drottninggatan, torde icke kunna fullföljas längre än till den 1 oktober

1918, då de disponerade lokalerna behövdes för annat ändamål. Synnerligen

önskvärt vore såväl ur synpunkten av verksamhetens betydelse

för armén som med hänsyn till de många därmed sysselsatta arbetarnas

behov av arbetsförtjänst, om staten omedelbart kunde övertaga tillverkningen,

då densamma av anförda skäl måste den 1 oktober 1918

i sin nuvarande form upphöra.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde intendentsdepartementet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1918 års riksdag

dels medgiva, att för kronans räkning finge från aktiebolaget Stockholms

filthattfabrik inköpas fastigheten nr 15 i kvarteret Knoppen inom

Kungsholms församling i Stockholm med adressnummer 77 vid Fleminggatan

för en köpeskilling av 480,000 kronor, samt att för ändringsoch

reparationsarbeten å de till fastigheten hörande byggnaderna finge

användas ett belopp av högst 150,000 kronor,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[5.] dels ock för dessa ändamål å extra stat under riksstatens fjärde

huvudtitel för år 1919 anvisa tillhopa 630,000 kronor med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under år 1918 av omhänderhavande medel förskjuta

detta belopp för att sedermera ersättas av omförmälda extra

anslag.

Framställ- Med anledning av intendentsdepartementets förenämnda förslag har

fångvårds- fångvårdsstyrelsen uti underdånig skrivelse den 19 oktober 1917 gjort

styrelsen, framställning angående fortsatt tillverkning vid rikets fångvårdsanstalter

av beklädnadspersedlar för arméns och flottans behov samt därvid anfört

följande:

Av intendentsdepartementets förslag framginge, att meningen vore,

att vid den centrala beklädnadsverkstaden skulle tillverkas samtliga

truppförbands årliga behov av vissa beklädnadspersedlar, och skulle i

följd därav den genom kungl. brevet den 14 oktober 1904 anbefallda

tillverkningen vid rikets fångvårdsanstalter av för armén erforderliga

persedlar, vilka vore av beskaffenhet att lämpligen kunna förfärdigas

av fångar, helt och hållet, såvitt klädespersedlar anginge, komma att

upphöra.

Uti förslaget hade truppförbandens årsbehov jämte en mindre reserv

av följande persedlar uppgivits till 60,000 par klädesbyxor, långoch

rid-, 40,000 vapenrockar och 25,000 kappor.

Enligt från fångvårdsstyrelsens arbetskontor lämnad uppgift hade

under den senaste femårsperioden av dessa persedelslag vid fångvårdsanstalterna

för arméns räkning tillverkats i medeltal för år 9,257 par

klädesbyxor, 3,382 vapenrockar och 8,867 kappor. På grund av under

de senaste åren gjord utvidgning av skrädderidriften hade emellertid

beräknats, att, om arbetet finge fortgå utan störande inflytelser, årligen

skulle kunna tillverkas 15,000 par klädesbyxor, 5,000 vapenrockar och

10,0i)0 kappor, utgörande respektive 25, 1272 och 40 procent av det

av intendentsdepartementet uppgivna årliga behovet av ifrågavarande

persedlar.

Vad tillverkningskostnaderna beträffade, hade desamma av intendentsdepartementet

vid den ifrågasatta centrala verkstaden beräknats

bliva:

för långbyxor per par.......................................................... kronor 1:44

» ridbyxor :» » .................................................................. ». 1: 74

» vapenrockar per styck .......................................................... » 3: 36

» kappor » » » 3: 61

opaginerad Kontrollera mot PDF

*>•>

t It )

Fjärde huvudtiteln: HUS urs (illäyysstat.

Dessa siffror syntes emellertid avse endast sömnadslönen och icke

inbegripa några som helst utgifter för materialier, såsom tråd, gas för

prässning m. m.

Fångvårdens debiteringspris för tillverkning, innefattande jämväl

kostnader för ovannämnda slag av materialier jämte transportkostnader,

hade hittills varit:

för långbyxor per par ............................. kronor 0: 80

» ridbyxor » x> ............................... » 0: 85

» vapenrockar per styck ....................... » 1: 75

» kappor » » » 2: —

På grund av dyrare material- och fraktkostnader syntes det dock

bliva nödvändigt att något höja dessa priser.

Skulle fångvården mista armen såsom arbetsgivare, skulle knappast

någon annan utväg finnas än att i stor utsträckning återgå till

det med rätta utdömda systemet att använda fångar för privatpersoner,

enär från ingen annan statsinstitution sömnadsarbete ens tillnärmelsevis

svarande mot behovet kunde erhållas. Fångvårdens arbetsdrift

skulle genom den ifrågasatta indragningen av sömnadsarbetet för armén

drabbas så mycket hårdare, som en fara för dess lugna fortgång hotade

även från annat håll, i det att genom anläggning av den centrala beklädnadsverkstaden

för marinen, vartill 1917 års riksdag beviljat nödiga

medel, den betydande sömnads- och skotillverkning, fångvården hittills

bedrivit för flottan och kustartilleriet, möjligen komme att upphöra.

Någon minskning i arbetstillgången från marinen hade emellertid ännu

icke förmärkts.

Genom den minskade tillgången på sömnadsarbete för arméns räkning

vore styrelsen ställd inför utsikten att, sedan inom den närmaste

tiden de nu pågående arbetena blivit färdiga, stå utan arbete för det

störa antal fångar, som varit sysselsatta för armén.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställde fångvårdsstyrelsen,

dels att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att arbetstillfälle

med sömnad för arméns och flottans räkning måtte framdeles beredas

fångarna i minst samma utsträckning som hittills,

dels ock att arméförvaltningen måtte anbefallas att i enlighet med

kungl. brevet den 14 oktober 1904 i främsta rummet och omedelbart

till fångvården utlämna sömnadsarbeten, bestående av nytillverkning av

samtliga de persedelslag, som före den under innevarande år vidtagna

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Intendentsdepartementeta

yttrande

den 30 oktober

1917.

förändringen tillverkats vid fängelserna, nämligen såväl kappor och

vapenrockar som byxor.

Uti häröver den 30 oktober 1917 avgivet yttrande har arméförvaltningens

intendentsdepartement anfört, att därest frågan om tillgodoseende

av arméns behov av egentliga beklädnadspersedlar — kappor,

vapenrockar och byxor — finge ses enbart ur fred ssynpunkt, fångvårdsstyrelsens

förslag om fortsatt användning av fångarbetet i och för

nämnda behovs fyllande möjligen kunde utan större olägenhet genomföras,

särskilt om fängelsernas skrädderiverkstäder kunde än vidare

något utökas. Emellertid måste frågan ses även och främst ur krigsberedskapssynpunkt.

Arméns intresse krävde, att varken kostnadsfrågan

eller möjligheten av att bereda arbete för fångarna finge bliva av avgörande

betydelse — om ock afl hänsyn särskilt till kostnadsfrågan

måste tagas — utan att kravet på tillgodoseende av arméns behov i krig

bleve den utslagsgivande faktorn. Och under sådana förhållanden vore

det icke möjligt att ens i mindre omfattning grunda tillverkningen på

fångarbete.

Det av fångvårdsstyrelsen åberopade kung], brevet den 14 oktober

1904 angående tillverkning vid rikets fångvårdsanstalter av för armén

erforderliga persedlar hade tillkommit under en tid, då helt andra synpunkter

än för närvarande gjort sig gällande med avseende å sättet

för ersättande av avgången å beklädnadspersedlar i krig. Man hade då,

med den erfarenhet man haft beträffande omfattningen av nämnda avgång

och med de principer om materialersättning från depåerna, som

varit gällande, ansett, att nytillverkningarna borde äga rum vid truppförbandens

verkstäder, vilka genom vid mobilisering skeende utvidgningar

ansåges kunna fylla behoven. Under sådana förhållanden spelade

även fångarbetet en viss roll såsom tillskott i nytillverkningsförmågan,

och ingen anledning hade funnits för armémyndigheterna att

icke genom beställningar och andra åtgärder bidraga till utveckling av

fångarnas sömnadsarbeten för armén.

Det pågående kriget hade emellertid på ifrågavarande område såsom

i så många andra avseenden framkallat en betydande åsiktsförskjutning.

Man hade bland annat fått erfara, hurusom avgången å materiel med

de nya stridsmetoder, som nu användes, vore av mycket större omfattning,

än erfarenheten förut givit vid handen. Man hade också insett,

att vi måste vara beredda att ställa betydligt större härmassor i-fält,

än vad som förr ansetts nödvändigt. Dessa förhållanden betydde emellertid

med avseende å föreliggande fråga nytillverkningar av en om
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1018 års till äggsstat. 35

fattning, i jämförelse varmed Fängelsernas produktionsförmåga vore så

obetydlig, att den icke vore att räkna med. Det enda rationella sättet

för frågans lösning under sådana förhållanden vore att inrätta en centralverkstad,

så avvägd, att den i fred gåve ett så gynnsamt ekonomiskt

resultat som möjligt och vid mobilisering ägde utvecklingsbetingelser,

svarande mot behovet. Det av intendentsdepartementet avgivna

förslaget angående inrättande av en dylik verkstad vore just uppgjort

med hänsyn till sådana förutsättningar, och den årstillverkning, varmed

däri räknats, vore den minsta, som erfordrades för att uppnå ett ekonomiskt

gott resultat. Skulle fångvårdsstyrelsens förslag vinna bifall

och sålunda årstillverkningen vid arméns centrala uuiformsverkstad minskas

med icke mindre än 25, 12V och 40 procent av respektive byxor,

vapenrockar och kappor, bleve icke det ekonomiska utbytet för arméns

munderingsanslag det gynnsamma, som av intendentsdepartementet beräknats.

Den nödvändiga betingelsen för att kunna ordna arbetet ekonomiskt

vore, att persedeltillverkningen bleve av den storlek, att driften

kunde i minsta detalj ordnas fabriksmässigt och att tillgången på arbete

inom varje sådan detalj bleve betryggande, så att den arbetande

personalen kunde finna med sin fördel förenligt att uppdriva sin skicklighet

inom detaljen till den högsta möjliga. En given följd av minskningen

i produktionen bleve även en relativ ökning av driftkostnaderna.

Man kunde med största säkerhet påstå, att den besparing, som erhölles

å den av fångvården med dess billigare arbetspris utförda delen av

tillverkningen, ej bleve tillräcklig att täcka den minskade vinst, som

uppstode genom ökning i driftkostnaderna, till följd av att arbetet ej

kunnat ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Fångvårdsstyrelsens förslag vållade vidare en del svårigheter med

hänsyn till kontrollen. Under tillverkningens gång borde arbetet kontrolleras

synnerligen omsorgsfullt efter vissa utförda arbetsmoment, och

innan persedlarna godkändes för inläggning i förråd, måste de underkastas

en mycket noggrann och kritisk granskning, för att full trygghet

skulle kunna ernås, att bästa möjliga arbetsresultat erhölles. Då

de genom fångvårdsstyrelsens försorg tillverkade persedlarna även från

departementets sida måste noggrant besiktigas, bleve det nödvändigt

att antingen sända persedlarna från de olika fängelserna till det centrala

arméförrådet, där uppbörden skulle ske, eller också ordna så, att

persedlarna granskades vid fängelserna av representanter för departementet.

I bägge fallen, särskilt det förstnämnda, uppstode onödiga

kostnader; i senare fallet bortfölle dessutom huvudprincipen för den

centrala tillverkningen, i det att den noggranna centrala kontrollen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstai.

[5.] över utförandet av arbetet måste överlämnas till utförande på ett flertal

händer.

Om sålunda departementet av ovan anförda skäl icke kunde tillstyrka,

att någon del av nytillverkningen av kappor, vapenrockar och

byxor för armén överlämnades till fångvårdsstyrelsen, därest en central

verkstad för armén bleve inrättad, ansåge departementet likväl, att en

hel del andra sömnadsarbeten kunde överlämnas till fångvården för utförande.

Sådana sömnadsarbeten vore tillverkning av arméns lägerkläder

— vilka skulle centralt tillskäras och sedan utlämnas för sömnad

till de olika fängelserna — samt tillverkning av madrassvar, putvar,

filtöverdrag, lakan, handdukar och dylikt. Likaså kunde truppförbandens

större persedelreparationer lämpligen utföras vid å respektive

förläggningsorter eller i närheten därav belägna fängelser. Det torde

emellertid lämpligen böra överlämnas åt intendentsdepartementet att

allt efter förhållandena närmare bestämma och träffa överenskommelse

med fångvårdsstyrelsen om dylika arbeten.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde intendentsdepartementet,

att fångvårdsstyrelsens ifrågavarande framställning icke måtte

till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Departe- Genom den i ärendet förebragta utredningen synes mig till fullo

vhefen. ådagalagt, att en centralisering av arméns uniformstillverkning i ekonomiskt

hänseende ställer sig synnerligen förmånligt, på samma gång

som därigenom vinnas åtskilliga betydande fördelar jämväl i andra hänseenden.

Bland sådana fördelar må nämnas större trygghet för att

persedlarna bliva i behörig tid färdigställda; större möjlighet att vid

behov forcera driften; en fastare och mera enhetlig organisation av

hela den ifrågavarande tillverkningen; samt ökade utsikter att förvärva

fullt kompetent arbetsledning och yrkesskickliga arbetare med därav

följande förbättringar i avseende å de tillverkade persedlarnas snitt och

utförande.

Gentemot centraliseringstanken såsom sådan har icke heller framställts

någon erinran med undantag därav, att fångvårdsstyrelsen framhållit

betydelsen av, att skrädderiarbete för arméns räkning för framtiden

tillhandahålles fängelserna i samma utsträckning som hittills. Emellertid

torde denna angelägenhet, om än i och för sig av stor vikt, icke

få stå hindrande i vägen för genomförandet av en så betydelsefull reform

som den förevarande. Den tillverkning, som för närvarande äger

rum inom fängelserna, utgör, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

en jämförelsevis ringa del av arméns årliga fredsbehov, och ur

s. 37 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 Ars tilläggsstat.

37

krigsberedskapssynpunkt är fängelsernas produktionsförmåga så obetydlig,

alt densamma kan helt lämnas ur räkningen. Genom att till fängelserna

överlämna tillverkning av uniformspersedlar i samma utsträckning

som hittills skulle jämväl ändamålet med den föreslagna centrala

beklädnadsverkstaden i väsentlig mån förfelas. För beredande av arbete

åt fängelserna torde däremot, såsom intendentsdepartementet framhållit,

till dessa böra överlämnas nytillverkning av lägerkläder och sängutrodningspersedlar

ävensom diverse reparationsarbeten. Enligt vad från

intendentsdepartementet meddelats beräknas sålunda årligen kunna genom

fångvårdens försorg nytillverkas 50,000 lägerrockar, 30,000 par lägerbyxor,

20,000 handdukar, 10,000 par lakan, 15,000 madrassvar och

15,000 putvar.

Arméns upphandlingssakkunniga hava, såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, livligt tillstyrkt centraliserandet av arméns beklädnadstillverkning

och i sammanhang därmed uttalat sig för anläggandet

av en verkstad med större omfattning, än som skulle erfordras enbart

med hänsyn till arméns behov. Då emellertid enligt beslut av 1917

års riksdag en särskild central beklädnadsverkstad för marinen kommer

att anordnas, torde därmed det viktigaste skälet för en ytterligare utvidgning

av den nu ifrågasatta verkstadens omfattning hava bortfallit.

Vad därefter angår frågan om platsen för det föreslagna etablissemanget,

hava omförmälda sakkunniga förordat verkstadens förläggande

till landsorten i stället för, såsom intendentsdepartementet föreslagit,

till Stockholm. Särskilt hava de sakkunniga i detta hänseende dels

erinrat om huvudstadens för fientliga angrepp utsatta läge, dels ock

framhållit, att billigare såväl anskaffnings- som driftkostnader skulle

genom en förläggning till landsorten kunna ernås. Det förstnämnda

skälet förtjänar obestridligen att beaktas vid frågans bedömande men

synes mig, med hänsyn till vad intendentsdepartementet därom anfört,

icke vara av den avgörande betydelse, att en förläggning till Stockholm

på den grund skulle anses utesluten. Att såväl tomtpriser som arbetslöner

ställa sig något billigare i landsorten än i huvudstaden, måste ock

medgivas, men å andra sidan bör därvid tagas i betraktande dels de

svårigheter och avsevärt ökade kostnader, som skulle bliva en följd av,

att etablissemanget förlädes å ort, där tillgång icke finnes på bostäder

för den vid verkstaden anställda personalen, dels ock de med verkstadens

förläggande till huvudstaden förenade betydande fördelarna, i

synnerhet den omedelbara förbindelsen med arméförvaltningens intendentsdepartement,

tillgången till lämplig arbetskraft och möjligheten att

i den utsträckning, som kan befinnas lämplig, direkt anknyta den nya

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

anstaltens organisation till den av Drottningens centralkommitté igångsatta

verksamheten på detta område.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det av intendentsdepartementet

träffade förberedande avtal angående inköp av förenämnda

fastighet nr 15 i kvarteret Knoppen å Kungsholmen i Stockholm torde

vara ur statens synpunkt förmånligt, finner jag mig böra tillstyrka, att

av riksdagen äskas medel till ifrågavarande egendomsförvärv samt till

verkställande av de för fastighetens användande till avsett ändamål

erforderliga ändrings- och reparationsarbeten. Gentemot beräkningen

av kostnaderna för dessa arbetens utförande har jag icke något att

erinra.

Vad av intendentsdepartementet föreslagits rörande anstaltens ledning

och organisation ävensom angående verksamhetens utsträckande

till att omfatta, förutom uniformspersedlar, jämväl ylletröjor och strumpor,

giver mig icke heller anledning till någon erinran av principiell innebörd.

I likhet med intendentsdepartementet håller jag före, att anstalten

bör ställas under militärt befäl. Angående den av ifrågavarande

förslag föranledda ökning i antalet beställningar å intendenturkårens

stat har jag i annat sammanhang haft tillfälle att uttala mig. På grund

av det ansvar, som kommer att påvila anstaltens chef, anser jag mig

böra tillstyrka intendentsdepartementets förslag, att till honom skall,

utöver ordinarie avlöningsförmåner, utgå ett arvode av 1,500 kronor,

att gäldas av de medel, varifrån övriga kostnader för beklädnadsverkstaden

bestridas.

Enligt vad den förebragta utredningen giver vid handen, skulle

genom anordnande av ifrågavarande centrala beklädnadsverkstad en

årlig besparing av minst 305,000 kronor kunna göras i de nuvarande

kostnaderna för uniformstillverkningen vid armén. Då denna besparing

skulle komma ordinarie munderingsanslaget till godo, har jag ansett

det böra tagas i övervägande, huruvida icke detta anslag lämpligen

skulle kunna tagas i anspråk för gäldande av en del utav de med beklädnadsverkstadens

anordnande förenade kostnaderna.

Uti med anledning härav infordrat yttrande har intendentsdepartementet

anfört, att med de numera inträdda betydliga prisstegringarna på

varor och höjningar i arbetslöner det vore av stor vikt icke minst under

de närmaste åren, att största möjliga del av den beräknade besparingen

verkligen också komme munderingsanslaget tillgodo för att i sin mån

bidraga ej blott till munderingsutrustningens vidmakthållande utan även

och ej minst till dess utökande. Det vore därför synnerligen önskvärt, att

kostnaderna för beklädnadsverkstaden bestredes av för ändamålet av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1.018 årn tilläggsstat. 39

riksdagen anvisade medel. Skulle emellertid av statsfinansiella skäl

extra anslag till hela den beräknade utgiften icke kunna beredas, hemställde

departementet, att den del, som i sådant fall borde utgå av

munderingsanslaget, begränsades till 30.5,000 kronor, motsvarande ett års

beräknad besparing.

På grund av vad intendentsdepartementet sålunda anfört och med

hänsyn till angelägenheten av att i erforderlig utsträckning kunna tillgodose

jämväl andra viktiga anslagsäskanden finner jag mig böra tillstyrka,

att av ordinarie munderingsanslaget ett belopp av 305,000 kronor

tages i anspråk såsom bidrag för bestridande av kostnaderna för

beklädnadsverkstadens anordnande.

Då dessa kostnader beräknats uppgå till 630,000 kronor, skulle

således för ändamålet behöva av riksdagen äskas endast ett belopp av

325,000 kronor.

Med hänsyn till den likvid, som enligt det ingångna köpeavtalet

skall äga rum å tillträdesdagen den 1 juni 1918, och då de planerade

ändrings- och reparationsarbetena äro avsedda att. vara slutförda före

den 1 oktober 1918, torde det för ändamålet erforderliga beloppet böra

anvisas å tilläggsstat för år 1918.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för anordnande av en central beklädnadsverkstad

för armén å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 325,000 kronor.

E. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.

1. Höjning av dagtraktamentena.

Under åberopande av vad jag under punkten 42 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet anfört, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för höjning av de enligt resereglementet samt

reglementet för arméns avlöning under fred utgående

dagtraktamentena å tillägsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag av 200,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat

F. Artilleribehov.

1. Täckande av förskjutna engångskostnader för vissa artilleribehov.

Såsom jag uti mitt till statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

31 december 1917 vid anmälan av frågan om anvisande av medel

för bestridande av vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande

avgivna yttrande närmare omförmält, har Kungl. Maj:t på grund av

rådande förhållanden för tillgodoseende av vissa artilleribehov, som

skola bestridas av beräknade, men ännu icke av riksdagen anvisade engångskostnader,

å förskottstitel anvisat

enligt kungl. brev den

» » » »

» » » »

5 december 1914 ............. kronor 1,418,800: —

12 februari 1915 ............... » 659,000: —

14 maj 1915 ............... » 300,000: —

eller tillhopa kronor 2,377,800: —

Enligt vad av berörda yttrande framgår, skulle av de 100,000 kronor,

som av värnskattemedel för år 1919 äskas för anskaffande av artillerimateriel,

77,800 kronor användas såsom bidrag till täckande av

omförmälda förskottsvis utanordnade belopp. Det skulle alltså återstå

att täcka 2,300,000 kronor. Då ett motsvarande belopp ursprungligen

varit beräknat ått under åren 1916—1922 bliva tillgängligt under riksstatens

fjärde huvudtitel, har arméförvaltningen hemställt, att nämnda

belopp måtte anvisas å extra stat för år 1919.

1 överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet till

statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december 1917 anfört

rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet,

torde emellertid det för ifrågavarande förskotts täckande ytterligare

erforderliga beloppet, 2,300,000 kronor, böra anvisas å tillläggsstat för

år 1918.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

risksdagen

att för täckande av vissa förskjutna engångskostnader

för lantförsvarets ordnande å tilläggsstat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag av högst 2,300,000

kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Mjärde huvudtiteln: 1!H8 fint tiihiggsstat.

41

<i Fortifikationsbehov.

1. Vissa byggnadskostnader. [8.]

Under åberopande av vad jag under punkten 48 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för mindre byggnaders

uppförande eller ombyggande å tilläggsstat för

år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

2. Flygtillägg. [9.]

I anslutning till vad jag under punkten 48 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

tår jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för flygtillägg

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag

av 100,000 kronor.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns byggnader, [io.

mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

övningar och materiel.

Under åberopande av vad jag under punkten 49 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens övningar och materiel

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av

högst 594,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 litift. (Nr 2.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjärde huvudtiteln: 7.92,9 års tfltiiggssfat.

11.]

Framställning

av chefen

för tredje arméfördelningen.

4. Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens statsexpedition m. m.

i Skövde.

Uti underdånig skrivelse den 3 maj 1916 framhöll cliefen för tredje

arméfördelningen, att sedan frågan om truppförbandens inom nämnda

arméfördelning kasernering numera i det närmaste blivit löst, frågan

om arméfördelningens stabsexpeditions inkvartering borde upptagas

till prövning för vinnande av en för staten möjligast fördelaktig lösning.

Intill år 1901 syntes staten i regel hava påräknat utrymme för arméfördelningarnas

stabsexpeditioner i respektive arméfördelningschefers

egna bostadsvåningar. Så hade inom tredje arméfördelningen varit

förhållandet intill den 1 juli 1902. Först efter denna tidpunkt syntes

stabsexpeditionen hava uppträtt som självständig hyresgäst, förhyrande

sina lokaler direkt av vederbörande husägare. Därvid hade expeditionen

haft förmånen att kunna på ett förhållandevis fördelaktigt sätt

tillgodose sitt utrymmesbehov, nämligen hela tiden i ett och samma

hus, fastigheten nr 98 i Skövde, samt av en och samma hyresvärd,

översten R. 0:son Gyllenram. För tiden intill den 1 oktober 1917 förfogade

expeditionen över, bland annat, sammanlagt 13 rum (varav ett

f. d. kök), 1 mörkrum, 1 kök och 2 tamburer, fördelade på bottenvåning

och våning en trappa upp och direkt förenade med varandra förmedels

en inre spiraltrappa, för vars uppförande Kung!. Maj:t genom

brev den 25 februari 1916 anvisat medel. För dessa lokaler erlades

en årlig hyra av 1,800 kronor.

Oaktat inkvarteringsförhållandena för stabsexpeditionen alltså vore

ganska gynnsamma, innebure emellertid det sätt, varpå frågan dittills

lösts, en ej ringa grad av osäkerhet för expeditionen beträffande såväl

fortbeståndet av den nuvarande inkvarteringen som möjligheten att

hålla nere kostnaderna för densamma. Tillgången på större våningar

inom Skövde stad vore nämligen mycket begränsad, vadan en uppsägning

från hyresvärdens sida av de den 1 oktober 1917 utlöpande

kontrakten skulle kunna bringa expeditionen i ett ganska brydsamt

läge. Skulle expeditionen tvingas att avflytta från sin nuvarande lokal,

torde det bliva nödvändigt att fördela densamma på två eller tre olika

platser inom staden, ett förhållande som skulle bliva mycket hindrande

samt fördyrande av tjänsten vid densamma. Härtill komme det förhållandet,

att fastigheten nr 98 utbjudits till salu, vadan osäkerhetstill
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärd o huvudtiteln: HUS års tilhujgsstat.

tf

ståndet ytterligare ökats. I övrigt syntes det vara grundsatsenligt mindre

lämpligt, att staten av enskild eller enskilda personer förhyrde lägenheter

för sina ämbetsverk, allrahelst för så pass vittomfattande och

viktiga sådana som en arméfördelnings stabsexpedition.

På grund härav hemställde arméfördelningschefen, att Kungl. Maj:t

måtte taga i övervägande frågan angående beredande av inkvartering

åt arméfördelningens stabsexpedition i ett statens eget hus. För framtiden

bäst syntes detta ske därigenom, att kronan läte uppföra ett för

ändamålet särskilt inrättat hus. Härvid borde måhända tagas i övervägande,

huruvida icke i eu dylik byggnad även kunde beredas utrymme

åt andra i Skövde varande statsinrättningar, såsom post-, telegraf- och

telefonstationerna, vilka likaledes vore hänvisade till hyressystemet för

tillgodoseende av*sitt lokalbehov. För den militära tjänsten syntes

det, särskilt under krig, vara av''ett visst värde, att arméfördelningen

ägde post- och telegrafcentralerna under samma tak som dess stabseller

ställföreträdande arméfördelningsexpedition. Jämväl kunde i ett

statens hus utrymme beredas för de i Skövde stad förlagda rullföringsoch

landstormsförrådsexpeditionerna.

Skulle emellertid uppförandet av ett kronans eget hus finnas icke

böra ske i en nära framtid, syntes icke desto mindre arméfördelningens

stabsexpeditions inkvarteringsfråga kunna vinna en tillfredsställande

och betryggande lösning därigenom, att kronan inköpte det hus, vari

expeditionen vore förlagd. Ett sådant förvärv skulle därjämte kunna

bliva för kronan ekonomiskt fördelaktigt i jämförelse med det nuvarande

hyressystemet. Fastighetens centrala och representativa belägenhet

lämpade sig dessutom synnerligen väl för beredande av lokal

för arméfördelningsexpeditionen, samtidigt* som någon svårighet att få

till gott pris uthyrda de i fastigheten varande bostadslägenheterna icke

behövde befaras. Fastigheten befunne sig i ett ganska gott stånd. I

fastigheten intecknade två lån vore amorteringsfria. Inteckningarna

kunde, enligt inhämtade upplysningar, lösgöras.

Jämlikt ett av arméfördelningschefen med fastighetsägaren under

hand träffat avtal hade den eventuella köpesumman kunnat nedbringas

till ett belopp av 1)8,000 kronor samt köpet givits på hand, intill dess

beslut hunnit fattas i ärendet, dock senast intill tidpunkten för 1917 års

riksdags avslutning. Av förefintliga handlingar syntes framgå, att

kronan — vid en köpesumma av 98,000 kronor, av vilka 70,000 kronor

kunde erläggas kontant och 28,000 kronor genom övertagande av inteckningar,

samt efter viss förhöjning av hyresbeloppen — kunde tillförsäkras

en nettoinkomst av omkring 7 procent eller, om kronan nöjde

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjärde huvudtiteln: 1918 Ars tiUäggsstut.

[11.] sig med eu förräntning efter 4 procent, en årlig besparing för fjärde

huvudtitelns räkning av hela det hyresbelopp, som för närvarande utginge

eller i en framtid kunde beräknas utgå för beredande av erforderligt

lokalutrymme för arméfördelningens stabsexpedition.

Då det sålunda kunde antagas, att ett inköp till ovannämnda pris

för kronans räkning av den ifrågavarande fastigheten ej mindre vore

ägnat att giva en för framtiden fullt betryggande lösning åt stabsexpeditionens

inkvarteringsfråga, än även kunde bliva ekonomiskt fördelaktigt

för staten, anhölle arméfördelningschefen, att Kungl. Maj:t måtte

gå i författning om dylikt köps åvägabringande, om möjligt före den

1 april 1917. I fastigheten syntes lokaler kunna beredas jämväl för

telegrafverkets och postverkets expeditioner i Skövde.

Arméförvalt- Med överlämnande av omförmälda skrivelse jämte ritningar, ränta”fufationsde-1

bilitetsberäkningar m. m. anförde arméförvaltningens fortifikationsdeparpartements

tement i underdånigt yttrande den 10 mars 1917 följande:

Om kronan skulle uppföra eget hus för stabsexpeditionen, skulle

byggnadsplats antingen beredas å något av de områden, som disponerades

av de i Skövde förlagda truppförbanden, Skaraborgs regemente,

Livregementets husarer och Göta trängkår, eller ock inköpas. Skulle

byggnaden uppföras å berörda kronan tillhöriga mark, erhölle den

emellertid ett sådant läge i förhållande till stadens centrala delar, som

icke kunde anses tillfredsställande för post- eller telegrafverket, vadan

i sådant fall dessas förläggning till samma byggnad kunde anses utesluten.

Skulle åter särskild byggnadsplats inköpas, komme kostnaderna

att väsentligt ökas. I varje fall hölle fortifikationsdepartementet före,

att själva byggnadskostnaderna skulle, isynnerhet med nu gällande pris

å byggnadsmaterialier, uppgå till ett belopp, som icke eller i ringa mån

komme att understiga det belopp, för vilket fastigheten nr 98 i kvarteret

nr 43 salubjudits.

Som det vore nödvändigt att anskaffa lokaler för arméfördelningsexpeditionen

och för ändamålet lämpliga sådana svårligen, särskilt

under den bostadsbrist, som gjorde sig gällande i Skövde, funnes

att hyra, ansåge fortifikationsdepartementet goda skäl finnas för att

pröva det föreliggande anbudet. Enligt den utredning, som angående

inkomster och utgifter för den ifrågavarande fastigheten verkställts,

uppginge inkomsterna till 6,837 kronor och utgifterna till 2,687

kronor 72 öre, vadan behållningen utgjorde 4,149 kronor 28 öre. Som

bland utgifterna beräknats ränta å 4 1 -■ procent för inteckningslån å

20,000 kronor och å 5 procent för sådant lån å 8,000 kronor, måste

s. 45 Kontrollera mot PDF

Fjerde huvudtiteln: HUS års tiUä<i<isstat.

45

behållningen anses motsvara ränta å den föreslagna köpeskillingen

efter avdrag av berörda intecknade kapital eller å 70,000 kronor. Denna

ränta bleve 5,93 procent. Om inteckningsskulden inlöstes, bleve behållningen

5,451 kronor 28 öre, motsvarande ränta å hela köpeskillingen

av 5,56 procent. Såväl inkomster som utgifter syntes fullständigt beräknade

efter 1916 års förhållanden. En granskning av inkomstposterna

gåve vid handen, att dessa, såsom ock arméfördelningschefen

framhållit, kunde ökas med skäligen förhöjda hyror. I huset, som

vore väl inrett och försett med nutida bekvämligheter, vore befintliga

lägenheter uthyrda mot eu avgift ej överstigande men vanligen

understigande 150 kronor för varje rum utan någon särskilt för badrum

beräknad avgift. Efter en genomförd höjning till 150 kronor för vanligt

rum och tillägg av 50 kronor för badrum skulle inkomsterna ökas

till 7,637 kronor samt i sådant fall räntan å köpeskillingen utgöra B,33

procent eller, om inteckningslånen bibehölles, 7 procent. Angivna

höjning av hyresavgifterna måste under nu rådande starka efterfrågan

å bostadslägenheter anses ytterst billig och kunna utan någon gensaga

av spekulanter ytterligare höjas.

Från ren affärssynpunkt kunde det ifrågasatta köpet till erbjudet

pris sålunda anses fördelaktigt, vilket också bestyrktes därav, att ägaren

enligt uppgift redan erhållit högre köpeanbud. Vid sådant förhållande

och då arméfördelningens behov av expeditionslokaler måste tillgodoses

och detta ej syntes kunna ske på annat för staten billigare och i

allt fall ej för expeditionen ändamålsenligare och säkrare sätt än genom

köp av berörda fastighet, kunde fortifikationsdepartementet ej annat

än tillstyrka det föreliggande försäljningsanbudets antagande.

I anledning av ifrågasatt upplåtelse av lokaler inom fastigheten

för telegraf- och generalpoststyrelserna hade nämnda styrelser, på

förfrågan av fortifikationsdepartementet, meddelat, telegrafstyrelsen, att

densamma till den 1 oktober 1926 förhyrt lokaler i Skövde med lika gott

läge som ifrågavarande fastighet, samt generalpoststyrelsen, att denna

visserligen för 2,000 kronor årligen till den 1 oktober 1925 förhyrt

lokal för postkontoret men att styrelsen, som funne förslaget om förlorande

av postkontorslokal inom den ifrågavarande fastigheten tilltalande,

vore villig underhandla om förhyrning därstädes av postkontorslokal,

under förutsättning att, därest tillträde skulle ske före

den 1 oktober 1925, överenskommelse med vederbörande husägare

kunde träffas om hävandet av det nu gällande och för styrelsen

bindande hyresavtalet. Därest det föreslagna köpet komme till stånd,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[H-]

Arméförvaltuingens

civila

departements

yttrande deri

20 mars 1917.

Kuugl. Maj:ts

beslut den 14

april 1917.

Arméförvaltningens

förevarande

f ramställning.

torde underhandlingar om hyresavtal med sistnämnda styrelse åter

upptagas.

Vidkommande medel för köpeskillingens gäldande ansåge departementet,

att riksbudgeten icke behövde härför särskilt belastas utan att

medel kunde anvisas från fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och

tomtöresmedel, som därtill lämnade tillgång och som så småningom

återfinge desamma genom inflytande hyresavgifter. Sådan anvisning

syntes fortifikationsdepartementet även väl överensstämma med uttalande

av riksdagens år 1916 församlade revisorer i deras den 30

november samma år avgivna berättelse.

På grund av vad sålunda anförts, tillstyrkte fortifikationsdepartementet

bifall till chefens för tredje arméfördelningen framställning samt

hemställde, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga departementet att för

kronans räkning för ett pris av 98,000 kronor inköpa ifrågavarande

fastighet samt föreskriva, att härför erforderliga medel, högst 98,000

kronor, finge utbetalas från fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och

tomtöresmedel.

Uti häröver den 20 mars 1917 avgivet utlåtande förklarade arméförvaltningens

civila departement, att departementet, med hänsyn till

vad i ärendet anförts rörande utnyttjandet av de lokaler i den till inköp

föreslagna fastigheten, vilka ej erfordrades för tredje arméfördelningens

statsexpedition, ansåge hinder ej förefinnas för köpeskillingens

gäldande från arrende-, jordskylds- och tomtöresmcdlen.

Enligt beslut den 14 april 1917 fann emellertid Kungl. Maj:t

chefens för tredje arméfördelningen framställning icke kunna bifallas.

Uti sin framställning angående lantförsvarets medelsbehov för år

1919 har nu arméförvaltningen meddelat, att den årliga hyresavgiften

för de av tredje arméfördelningens stabsexpedition disponerade lokalerna

numera höjts från 1,800 Kronor till 2,050 kronor, samt framhållit, att

om fastigheten av nuvarande ägaren försåldes till enskild person eller

bolag, det vore att befara, att stabsexpeditionen måste flyttas, eller ock

att hyresavgiften oskäligt höjdes. För att säkerställa expeditionens inkvarteringsfråga

hade arméfördelningschefen förut ansett bäst, att kronan

läte uppföra ett för ändamålet särskilt inrett hus, varvid borde tagas i

övervägande, huruvida icke även åt andra i Skövde varande statsinrättningar,

såsom post-, telegraf- och telefonstationerna, borde beredas plats

inom eu dylik byggnad. Fortifikationsdepartementet hade för sin del icke

kunnat biträda denna åsikt, då nybyggnad skulle, i synnerhet med nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Fjiinle huvudtiteln: 7.0/.<=? urR lillitfiqRRtnl.

gällande arbetslöner och [»ris å byggnadsmaterialier, bliva ekonomiskt

vida o fördelaktigare än inköp av don ifrågavarande fastigheten, varigenom

frågan om stabsexpeditionens inkvartering bleve på ett fullt och

lika tillfredsställande sätt löst. På grund härav och för att icke utsätta

expeditionen för eu, särskilt med hänsyn till den i Skövde rådande bostadsnöden,

möjlig fara att bliva husvill, hade fortifikationsdepartementet

ansett angeläget att låta återupptaga underhandlingarna om köp av förutnämnda

fastighet. Ägaren hade därvid skriftligen meddelat, att han

fortfarande vore villig överlåta fastigheten till staten, att hyrorna numera

blivit något, ehuru icke ännu fullt till skäligt ansett belopp höjda,

så att fastighetens årliga avkastning från och med den 1 oktober 1917

beräknades till 7,312 kronor, att priset för fastigheten, vari inteckningar

vore pantsatta för hypotekslån å 20,000 kronor och kreditivskuld å 5,000

kronor, nu utgjorde 103,000 kronor, varjämte han numera lämnat »köpet

på hand» till den 1 april 1918.

Arméförvaltningen ansåge det begärda priset, varå det beräknade

avkastningsbeloppet utgjorde fullt 7 procent, vara antagligt.

På grund av vad sålunda anförts och under åberopande i övrigt av

vad förut i ärendet anförts, hemställde arméförvaltningen - som ansåge,

att anskaffandet av lokaler för tredje arméfördelningens stabsexpedition

icke nu kunde på ett för staten fördelaktigare eller mera betryggande

sätt åstadkommas än genom inköp av ifrågavarande fastighet nr 98 i

kvarteret nr 43 inom Skövde stad — att Kung]. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att för sådant ändamål å extra stat bevilja ett anslag å

103,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1918 förskjuta

beloppet av tillgängliga medel för att under påföljande år genom anslaget

ersättas.

Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att åtgärder

snarast böra vidtagas för att på ett mera betryggande sätt ordna tredje

arméfördelningens stabsexpeditions inkvarteringsfråga. I likhet med

arméförvaltningen anser även jag, att denna skulle genom förvärvandet

av ifrågavarande fastighet få en fullt tillfredsställande lösning. Vid

personligt besök å platsen har jag övertygat mig om att fastigheten är

välbelägen och för ändamålet lämplig. Att döma av de uppgjorda räntabilitetsberäkningarna,

mot vilka jag icke funnit anledning till någon

erinran, torde det föreliggande anbudet jämväl vara för staten ur ekonomisk

synpunkt fördelaktigt. Vid sådant förhållande tvekar jag icke

att tillstyrka, att det föreslagna köpet kommer till stånd samt att framställning

göres till riksdagen om anvisande av de! härför erforderliga

beloppet eller 103,000 kronor.

Departements
chefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

[ilo

48 Fjärde huvudtiteln: 1-918 års fMaggsstat.

Då köpeanbudet icke är bindande längre än till den 1 april 1918,

torde ifrågavarande belopp böra anvisas å tilläggsstat för år 1918.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

för inköp av förenänmda fastighet för tredje

arméfördelningens stab sexpedition ra. rn. å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 103,000

kronor.

[12.] 5. Nytt exercishus vid Dalregementet.

Vid Dalregementets kasernetablissemang i Falun fanns intill år 1915

endast ett exercishus.

Enligt 1914 års härordningsbeslut skola de till södra delarna av

landet förlagda truppförbanden under viss del av vintern förläggas till

landets norra delar i och för erhållande av särskild vinterutbildning.

I och för ordnandet av dylik vinterförläggning av vissa truppförband

vid Dalregementet uppfördes därstädes år 1915 ytterligare ett

exercishus.

Den 23 april 1917 nedbrann regementets gamla exercislms.

Arméförvau- Arméförvaltningen har nu anmält, att därest kontingenter från

ningens fram- främmande truppförband skulle kunna vintertid förläggas till Dalregementets

kasernetabhssemang, det vore nödvändigt att ateruppiora det

nedbrunna exercishuset. Enligt vad som meddelats, kunde den gamla

grunden användas. Byggnadskostnaderna kunde därför enligt verkställd

beräkning begränsas till 85,000 kronor.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till återuppförande av det brunna exercishuset vid

Dalregementet å extra stat för år 1919 anvisa 85,000 kronor, att redan

under år 1918 av tillgängliga medel förskottsvis utgå.

Departement*- Då, enligt vad arméförvaltningen meddelat, ett återuppförande av

ehefen. nedbränna exercishuset är nödvändigt, för att truppkontingenter från

andra truppförband fortfarande skola i och för erhållande av vinterutbildning

kunna förläggas till ifrågavarande regemente, torde medel

härför böra av riksdagen äskas.

Det för ändamålet erforderliga beloppet, mot vilket jag icke har

något att erinra, torde böra anvisas å tilläggsstat för år 1918.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Fjerde huvudtiteln: IM ti års tilläygsstat. 49

-Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå [12

riksdagen

att för åter upp I a rande av ett nedbrunnet exercishus

vid Dalregementet å tilläggsstat för år 1918 anvisa eif.

reservationsanslag av 85,000 kronor.

6. Uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk. [13

Med anledning av en utav arméförvaltuingens artilleridepartement

uti särskild skrivelse den 11 september 1915 därom gjord framställning

anvisade Kung]. Maj:t. genom brev den 23 i samma månad 475,000

kronor för utvidgning av verksamheten vid Åkers krutbruk. I detta

belopp ingingo även medel för uppförande av nya arbetarbostäder

vid krutbruket för en kostnad av 175,000 kronor, i enlighet med en

artilleridepartementets skrivelse bifogad kostnadsberäkning. Enär byggnadsplatsen

då icke var bestämd, ej heller lämplig sådan å krutbrukets

mark disponerades, kunde i denna beräkning kostnaden för arbetarbostäderna

endast approximativt angivas med stöd av kostnader för tidigare

uppförda liknande bostäder och med tillägg för vid dåvarande

tidpunkt rådande dyrtid. Enligt den uppgjorda planen skulle 7 nya

arbetarbostäder uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med de vid

krutbruket redan befintliga. Varje bostad beräknades för 6 familjer

med 1 rum och kök jämte källare och vindskontor för varje familj.

Sedermera verkställd undersökning angående lämpligaste platsen

för bostäderna gav vid handen, att den enda plats, som kunde förordas,

utgjordes av ett område om 3 hektar 83 ar av det under

domänstyrelsens förvaltning då stående förra kronofogdebostället 5/s mantal

Kvarnberga n:r 1 i Åkers socken.

Sedan artilleridepartementet med anledning härav i särskilda skrivelser

den 23 mars och den 28 augusti 1916 gjort framställning om

att ifrågavarande '' område måtte till lantförsvaret överlämnas, föreslog

Kungl. Maj:t uti en till nästlidet års riksdag avlåten proposition (nr 10)

riksdagen medgiva, att berörda område finge, mot den ersättning Kungl.

Maj:t kunde bestämma eller efter motsvarande nedskrivning av statens

domäners fond, den 14 mars 1917 överlåtas till lantförsvaret för att

användas såsom plats för uppförande av nya arbetarbostäder vid Åkers

krutbruk.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[13.]; Uti underdånig skrivelse den 19 april 1917 anmälde artilleridepar
Arméforvait-

tementet, att av det för utvidgning av krutbruket i dess helhet anvisade

Dlerideparto-''" kpl°PPet) 475,000 kronor, återstode, sedan utvidgningsarbetet i övrigt

menta fram- vid själva fabrikerna slutförts, ett belopp av 195,600 kronor, vilket

i8fl apri^im" ^el°PP sålunda kunde tagas i anspråk för arbetarbostädernas uppförande.

Emellertid hade då lVs år förflutit, sedan departementet beräknat

kostnaden för uppförande av ifrågavarande bostäder, vadan byggnadskostnaden

på grund av de abnormt stegrade materialpriserna m. m.

måste bliva avsevärt mycket större än den först beräknade. Enligt

under hand erhållna offerter skulle den sammanlagda kostnaden för de

7 arbetarbostäderna med uthus uppgå till 439,820 kronor, vartill komme

kostnaden för kloak- och vattenledning, planering, två brunnar och

ersättning till arrendatorn av förutnämnda till lantförsvaret överlämnade

område samt oförutsedda utgifter eller tillhopa 43,125 kronor. Sammanlagt

skulle alltså erfordras 482,445 kronor. I avsikt att hålla

kostnaden inom måttliga gränser hade emellertid, i avvaktan på beslutet

om byggnadsplatsen, åtskilliga förberedelser blivit gjorda för anskaffning

av viss materiel, såsom virke, tegel och spik, varigenom kostnaden

skulle kunna nedbringas till 390,000 kronor.

Berörda kostnadsberäkning hade utan erinran granskats av arméförvaltningens

fortifikationsdepartement, som dock beträffande inredningen

av arbetarbostäderna gjort vissa ändringsförslag, varigenom de

föreslagna bostäderna utan ökning av kostnaden bättre än de äldre arbetarbostäderna

skulle motsvara nutidens krav på god inredning. På

grund härav hade ändringsförslagen blivit av artilleridepartementet godkända.

Då det belopp, 195,600 kronor, som, enligt vad förut nämnts, stode

till artilleridepartementets förfogande, sålunda endast skulle räcka till

uppförande av ungefär halva antalet erforderliga arbetarbostäder, varigenom

arbetarnas bostadsfråga ingalunda skulle bliva löst, utan härtill

erfordrades ett ytterligare belopp av (390,000—195,600=) 194,400 kronor

eller i runt tal 195,000 kronor, och då byggnadsarbetet med bibehållande

av krutbrukets nuvarande kapacitet av flera skäl ej heller utan

våda kunde uppskjutas till en senare tidpunkt, då gynnsammare byggnadskonjunkturer

eventuellt inträtt, hemställde artilleridepartementet, att

Kungl. Majrt måtte utöver de 175,000 kronor, som enligt brevet den

23 september 1915 beräknats för arbetarbostäder vid Åkers krutbruk,

anvisa för ändamålet ett ytterligare belopp av 195,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: WJ8 åra tilläggsstat. T»1

Genom brev den 29 april 1917 fann emellertid Kung!. Maj:t den

gjorda framställningen om anvisande av ytterligare medel för uppförande

av arbetarbostäderna icke kunna bifallas.

Arméförvaltningen har nu anmält, att med anledning av Kungl.

Maj:ts förenämnda beslut nybyggnad av endast tre arbetarbostäder med

uthus, erforderliga vatten- och kloakledningar jämte planering och en

brunn kunnat igångsättas, dragande en kostnad beträffande själva byggnadsarbetet

exklusive målning av 131,800 kronor. Murtegel, virke —

dock ej för snickeriarbeten — och spik skulle härvid tillsläppas av

krutbruket, som, enligt vad förut nämnts, anskaffat erforderliga dylika

materialier för 7 arbetarbostäder med uthus.

Från det belopp, 195,600 kronor, som stått till förfogande för arbetarbostädernas

uppförande, måste sålunda frånräknas den redan utlagda

anskaffningskostnaden för nyssnämnda materialier, uppgående för

samtliga 7 arbetarbostäder till 68,100 kronor, och återstode följaktligen

för byggnadsarbetet, som skulle utföras å entreprenad, endast

195,600—68,100=) 127,500 kronor. Då detta belopp understege entreprenadkostnaden,

131,800 kronor, skulle en brist av 4,300 kronor

uppstå, vartill komme oförutsedda utgifter, 5,700 kronor, eller sammanlagt

10,000 kronor. Däremot funnes fortfarande dylika materialier reserverade

för ytterligare 4 arbetarbostäder till ett värde av i jämnt tal

/4

yy X 68,100=) 38,900 kronor. För bristens täckande skulle således i mån

av behov försäljning kunna äga rum av de redan inköpta materialierna

för ytterligare bostäder.

Emellertid hade arbetarnas bostadsfråga härmed ingalunda blivit

löst. En stor del av arbetarna måste alltjämt inkvarteras i ett till barack

provisoriskt inrett förråd. Till följd härav hade till stor utsträckning

lösa arbetare måst anställas, som icke lämpade sig för det mycket

ansvarsfulla arbetet vid krutbruket, och ombyte av arbetare hade oupphörligen

måst äga rum. Då tillgången till arbete i trakten i övrigt

varit synnerligen god, hade systemet även verkat en höjning av arbetslönerna,

så att dessa lösa arbetare måst tilldelas högre avlöning än varje

normalt inkvarterad arbetare. Kruttillverkningen hade därigenom till

statens nackdel fördyrats, och kunde man förvänta en ytterligare stegring

av arbetslönerna, därest icke bostadsfrågan bleve slutgiltigt löst

inom den närmaste tiden.

De bostäder in. m., som enligt den ursprungliga planen återstode

att uppföra, utgjordes av fyra arbetarbostäder med uthus, erforderliga

A rméförvaltningena

förevarande

framställning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[13.] vatten- och kloakledningar jämte planering och en brunn, vartill komme

målning av samtliga 7 bostäder, som dock syntes kunna uppskjutas,

tills normalare förhållanden åter inträtt. Kostnaden för uppförandet av

dessa fyra arbetarbostäder m. m. kunde med stöd av det senast antagna

entreprenadanbudet samt med tillägg för oförutsedda utgifter beräknas

uppgå till 190,000 kronor för själva byggnadsarbetet. Härvid skulle

dock krutbruket fortfarande tillsläppa förutnämnda materialier, som redan

anskaffats och härför tillsvidare reserverats, vadan ytterligare

10.000 kronor bleve erforderliga såsom fyllnad i anslaget till de under

uppförande varande tre arbetarbostäderna. Härtill komme målning för

samtliga 7 arbetarbostäder, som under normala förhållanden beräknades

draga en kostnad av 15,000 kronor.

De ytterligare medel, som erfordrades för uppförande av samtliga

arbetarbostäder vid Åkers krutbruk, uppginge alltså till (190,000 + 10,000

+ 15,000 =) 215,000 kronor. Detta belopp borde i sin helhet utgå redan

under 1918.

Med hänvisning till vad sålunda blivit anfört hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1919 anvisa

för uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk 215,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under 1918 disponera

nämnda belopp.

Departements- Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skulle enligt den

ctietei). uppgjorda och av Kungl. Maj:t godkända planen för krutbrukets utvidgning

uppföras 7 nya arbetarbostäder för en beräknad kostnad av

175.000 kronor. På grund av den efter kostnadsberäkningarnas uppgörande

inträffade avsevärda stegringen av såväl arbets- som materialpriser

har emellertid nämnda belopp visat sig otillräckligt, vadan hittills

endast tre arbetarbostäder kunnat uppföras. Enligt vad arméförvaltningens

framställning giver vid handen, skulle för den uppgjorda

planens fullföljande erfordras ett ytterligare belopp av 215,000 kronor.

Då, med hänsyn till vad arméförvaltnmgen anfört rörande de nuvarande

inkvarteringsförhållandena för arbetarna vid krutbruket, det

givetvis är av vikt att snarast möjligt vidtaga erforderliga åtgärder för

åstadkommande av tillfredsställande anordningar härutinnan, men man

å andra sidan måste tillse, att permanenta arbetarbostäder icke uppföras

för större arbetsstyrka, än som erfordras för krutbrukets drift under

fredstid, anmodade jag arméförvaltningens artilleridepartement att inkomma

med yttrande, huruvida den arbetsstyrka, för vilken bostäder

föreslagits till uppförande, erfordrades med hänsyn till krutbrukets till
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Fjärde huvudtiteln: 1U18 års tilläggsstat.

verkningskapacitet inom ramen för 1914 års härordning. Med anledning

härav liar artilleridepartementet uti särskild skrivelse den 31 oktober

1917 meddelat, att de föreslagna arbetarbostäderna erfordrades

för att möjliggöra arbetet vid krutbruket i dubbla skift, vilket vore

nödvändigt icke blott ur mobiliseringssynpunkt utan jämväl för att

kunna tillgodose det årliga fredsbehovet av krut inom ramen för 1914

års härordning.

På grund av vad artilleridepartementet sålunda anfört och vad

övrigt i ärendet förekommit, finner jag mig böra tillstyrka, att samtliga

de i den ursprungliga planen upptagna arbetarbostäderna komma till

utförande.

Mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna bär jag icke någon erinran

att framställa. Då det är av vikt, att de återstående bostäderna med

det snaraste varda uppförda, torde det för ändamålet erforderliga beloppet

eller 215,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat för innevarande år.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå

riksdagen _ 0

att för uppförande av arbetarbostäder vid Åkers

krutbruk å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 215,000 kronor.

7. Ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon.

I enlighet med vad jag under punkten 55 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att,

under förutsättning att det under nämnda

punkt för beredande av ökat förrådsutrymme för arméns

reglementerade fordon äskade anslaget av 710,000

kronor varder av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat

för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa ett

belopp av 355,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

[15.]

Framställning

av chefen

för generalstaben.

Överinten
dentsämbetete
yttrande.

Departements
chefen.

54

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

8. Merkostnader för anordnande av värmeledning och vattenklosetter inom

generalstabens byggnad.

Efter därom av Kung!. Maj:t gjord framställning medgav 1914 års

senare riksdag, att för anordnande av värmeledning och vattenklosetter

inom generalstabens byggnad m. m. för en beräknad kostnad av 33,405

kronor finge tagas i anspråk dels 16,200 kronor av det för vidtagande

av eldsäkerhetsanordningar i krigsarkivets lokaler inom samma byggnad

a extra stat för ar 1913 anvisade anslaget, dels ock 17,205 kronor av

fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Genom brev den 22 augusti 1914 anbefalldes därefter överintendentsämbetet

att gå i författning om utförande av de sålunda beslutade arbetena.

Uti underdånig skrivelse den 11 september 1917 anmälde chefen

för generalstaben, att på grund av rådande förhållanden endast en del

av de anbefallda arbetena kunnat komma till utförande. Kostnaderna

härför hade uppgått till 9,974 kronor 27 öre, vadan av de anvisade

medlen återstode ett belopp av 23,430 kronor 73 öre.

Detta belopp vore emellertid på grund av de sedan år 1914 i hög

grad ökade arbets- och materialpriserna numera, då förhållandena tilläte

arbetets utförande, icke tillräckligt, utan erfordrades enligt en av överintendentsämbetet

utförd beräkning ett ytterligare belopp av 48,600

kronor. Chefen för generalstaben hemställde därför om anvisande av

sistnämnda belopp.

Uti den 25 september 1917 avgivet yttrande har öveiintendentsämbetet,

med vitsordande av de utav chefen för generalstaben lämnade

uppgifterna, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen göra

framställning om beviljande av det begärda tilläggsanslaget å 48,600

kronor för ifrågavarande arbetens utförande.

Såsom förut nämnts, har för ifrågavarande arbeten anvisats ett

belopp av 33,405 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, hava de i samband med byggnadens tillbyggande

mot norr redan utförda arbetena betingat följande kostnader,

nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

:>:>

Värmeledningen.................................... kronor 6,951: 78

AV. C. och toaletter......................

Byggnadsarbeten ...................

vadan alltså å anslaget återstå

» 1,525: 97

» 1,496: 52 » 9,974: 07

........................... kronor 23,430: 73

[15.]

Enligt av ingenjören Ii. Theorell den 15 augusti 1917 uppgjorda

approximativa kostnadsberäkningar skulle kostnaderna för återstående

arbeten uppgå till följande belopp, nämligen

för värmeledningen ........................... kronor 45,000: —

» W. C. och toaletter ..................... » 16,000: —

Återstående byggnadsarbeten jämte oförutsedda

utgifter bava inom överintendentsämbetet beräknats

till .............................................................................................

61,000: —

11,030: 73

vadan återstående arbeten draga en kostnad av......... kronor 72,030:73

De för arbetenas utförande uppkommande merkostnaderna belöpa

sig alltså till det av chefen för generalstaben angivna beloppet eller

(72,030: 73 — 23,430: 73=) 48,600 kronor.

I betraktande av de synnerligen höga kostnader arbetenas slutförande

för närvarande betinga skulle det visserligen vara önskvärt, om

därmed kunde anstå i avvaktan på en återgång till mera normala förhållanden.

Då emellertid behovet av de beslutade anordningarnas snara

vidtagande gör sig starkt gällande och det för närvarande icke låter

sig bedöma, när och i vad mån en sådan återgång kommer att äga

rum, finner jag mig böra tillstyrka, att det för ändamålet ytterligare

erforderliga beloppet nu äskas av riksdagen.

Då återstående arbeten äro avsedda att utföras under innevarande

år, torde anslaget böra anvisas å tilläggsstat för år 1918.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för bestridande av uppkommande merkostnader

för anordnande av värmeledning och vattenklosetter inom

generalstabens byggnad å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 48,600 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[16.]

Framställning

av chefläkarei;

angående inredning

av

sjukhusets s.k.

sten- och träpaviljonger.

56

9. Vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

Uti underdånig skrivelse den 27 juli 1917 har ''chefläkaren vid

garnisonssjukhuset i Stockholm anmält, att vid sjukhuset saknades

lämpliga lokaler för förläggning och utspisning av dit kommenderat

manskap, såsom sjukvårdsele ver och handräckningsmanskap med flera.

Detta manskap vore för närvarande förlagt på flera olika platser inom

sjukhuset. Dels disponerades härför ett logement, som borde kunna

tagas i anspråk som sjuksal, och dels vore av sjukvårdseleverna i allmänhet

en förlagd på varje sjuksal. Denna anordning vore synnerligen

olämplig ur disciplinär synpunkt, och dessutom borde även de av

friskt manskap i sjuksalarna sålunda upptagna sängarna kunna beläggas

med sjuka. Ur trevnadssynpunkt lämnade även denna anordning med

förläggningen mycket övrigt att önska.

För att få denna förläggningsfråga ordnad på det för sjukhuset

för närvarande mest lämpliga sättet hade chefläkaren låtit uppgöra

förslag till inredning av den sjukhuset tillhöriga s. k. stenpaviljongen,

varest, med användande delvis av översängar, plats kunde beredas för

50 man. Inredningen därstädes av tvättrum och snyggningsrum samt

pissoir och 2 vattenbi osetter hade beräknats draga en kostnad av 7,700

kronor, vartill eventuellt komme kostnader för sprängningsarbeten för

ledningarnas framdragande.

I samband härmed borde den i stenpaviljongens närhet befintliga

s. k. träpaviljongen förses med diskanordning och avloppsledning för

att möjliggöra ditförläggande av manskapets utspisning. Det friska

manskapet utspisades för närvarande i en sal i stora sjukhuset, som

dessutom användes som uppbackningsrum för patienternas mat och såsom

diskrum, en ur flera synpunkter i hög grad opraktisk, otrevlig och olämplig

anordning. Ett rätt skötande av förplägnadstjänsten vid sjukhuset

kunde ej komma till stånd, förr än ny köksinrättning med matsalar

uppfördes. Men för att tillsvidare i någon mån avhjälpa de största

bristerna borde det friska manskapets utspisning åtminstone under den

varma årstiden kunna förläggas till träpaviljongen, som utom andra fördelar

även hade den att ligga i närheten av manskapsköket. Kostnaden

för utförande av erforderliga diskanordningar och avloppsledningar

belöpte sig till 880 kronor, vartill komme för inläggande av asfaltgolv

i diskrummet 500 kronor.

För förplägnadstjänstens bättre skötande erfordrades dessutom förbättrad

diskanordning för diskning av patienternas servis i stora sjuk
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

57

huset. Såsom det nu vore ställt, kunde varmvatten icke i tillräcklig

mängd erhållas, och tillräckligt stora diskhoar saknades. För att diskningen

skulle nöjaktigt kunna utföras, erfordrades nya diskhoar, dragande

en kostnad av 630 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde chefläkaren, att Kungl.

Maj:t måtte anvisa för erforderliga arbeten i

stenpaviljongen..................................

träpaviljongen...................................

)> .........................................

stora sjukhuset för diskanordning

kronor

7,700: —

..................................... »

880: —

................................. »

500: —

..................................... »

630: —

eller tillhopa kronor

9,710: —

Vidare har chefläkaren uti underdånig skrivelse den 27 juli 1917

anmält, att i sjukhusets tvättinrättning vore i torkrummet inlagda raka

oveckade rör för uppvärmning förmedelst ånga från den i undre våningen

belägna ångpanneanläggningen. Det hade emellertid visat sig,

att detta system vore opraktiskt, enär tillräcklig värme därigenom icke

kunde erhållas. Dessutom vore bränsletillgången allt för stor och syntes

kunna avsevärt inskränkas, därest de nuvarande föråldrade rören

utbyttes mot smidda kaminrör.

Med anledning härav anhölle chefläkaren om medgivande att för en

kostnad av högst 3,485 kronor låta verkställa den erforderliga förändringen.

Slutligen har chefläkaren uti skrivelse till arméförvaltningens civila

departement och sjukvårdsstyrelse den 27 juli 1917 gjort framställning

om anvisande av medel för uppvärmnings-, ventilations-, belysnings- och

sanitära anordningar vid sjukhuset samt därvid anfört följande:

Inom sjukhuset funnes för närvarande fyra olika belysningssystem,

nämligen l:o) fotogenbelysning, 2:o) gasbelysning, 3:o) elektrisk belysning

från eget elektricitetsverk, drivet med kraft från Stockholms stads

elektricitetsverk, samt 4:o) elektrisk belysning, direkt levererad från

Stockholms stads elektricitetsverk. Dessa olika system hade införts

tid efter annan i samband med belysningssystemens utveckling och

utökandet av sjukhusets verksamhet. Tillkomna under tider, då såväl

bränsle som arbetskraft varit billiga, vore de numera både oekonomiska

och framför allt otillräckliga för sjukhusets behov. För att kunna utnyttja

möjligheterna till noggranna kliniska undersökningar och vidtaga

erforderliga ingrepp varje tid på dygnet, bereda intagna sjuka behövlig

trevnad under den mörka årstiden och från ordnings- och allmänhygienisk

synpunkt jämväl erhålla tillfredsställande förhållanden, vore

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 8

[16-]

Framställning

av chefläkaren

angående inläggning

av

nya rör i sjukhusets

tvättinrättning.

Framställning

av chefläkaren

angående uppvärmnings-,

ventilations-,

belysningsoch

sanitära

anordningar

vid sjukhuset.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[16.] förbättrad belysning ett krav, som för närvarande hörde till de för

sjukhuset mest trängande. Kostnaderna för fullständig eleklrisk belysningsanläggning

inom stora sjukhusbyggnaden uppginge till 20,500 kronor.

Uppvärmning och ventilering skedde på största delen av sjukhuset

medelst kakelugnar. De stora sjuksalarna kunde emellertid därigenom

icke fullt uppvärmas. Också hade kakelugnarna måst till det yttersta

utDyttjas med den påföljd, att kostnaderna för kakelugnsreparationer

vid sjukhuset dragit väsentliga kostnader. Det hade också varit en

ständig klagan bland sjukhusets klienter och även dess personal, att

icke blott sjuksalar, utan framför allt korridorer, trappor och förstugor

varit så otillfredsställande uppvärmda, ■ att fråga vore, huruvida icke

sjukhusets bristande uppvärmning orsakat eller åtminstone kunnat

gynna uppkomsten av sjukdomskomplikationer. Gentemot dylika faror spelade

det måhända mindre roll, att sjukhusutrymmet med ändrat uppvärmningssystem

bleve bättre tillvarataget och att sjukvårds- och handräckningspersonals

tid bättre kunde utnyttjas. Chefläkaren hemställde

därför om anvisande av 67,000 kronor för värmelednings- och ventilationsanordningar

vid sjukhuset.

Klosetterna inom stora sjukhusbyggnaden behövde omläggas till

W.C.-system. Det nuvarande tunnsystemet hade aldrig fungerat oklanderligt,

men ofta varit förenat med högst betydande olägenheter från

både vanlig snygghets- och hygienisk synpunkt. För ändamålet erfordrades

ett belopp av 34,500 kronor.

För anordnande av ringledningar mellan sjukhusets olika avdelningar

krävdes anvisande av 850 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för inredande av uppvärmnings-, ventilations-,

belysnings- och sanitära anordningar samt ringledningar skulle

alltså uppgå till 122,850 kronor. Detta belopp kunde förefalla avsevärt,

särskilt under nuvarande förhållanden. Bristerna vore dock av den

art^ att de hade bort avhjälpas för länge sedan. Att icke garnisonssjukhusets

klientel skulle vara moget att vårdas under tidsenliga sjukhusformer,

vore en obehövlig fruktan, snarare skulle framtiden utvisa,

att omgivningen och ramen för all uppfostran — dylik meddelades

även på sjukhus — här som över allt spelade en betydande roll och

att ansvarskänslan växte i samband därmed.

Framställning

av arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse.

Med underdånig skrivelse den 7 december 1917 bär arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, efter att hava i ärendet samrått med överintendentsämbetet,

överlämnat chefläkarens förenämnda framställningar

samt därvid anfört huvudsakligen följande:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Fjerde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

59

Sjukvårdsstyrelsen hade genom undersökning på platsen förvissat

sig om att de gjorda framställningarna vore val befogade och

att de av chefläkaren föreslagna anordningarna vore oundgängligen

erforderliga, därest det vore avgjort, att garnisonssjukhuset skulle alltjämt

användas för sitt nuvarande ändamål. Då det emellertid numera

tinge antagas, att garnisonssjukhuset i en ej alltför långt avlägsen

framtid komme att sammanslås med Serafimerlasarettet eller åtminstone

flyttas från sin nuvarande plats, ansåge sig sjukvårdsstyrelsen icke

kunna förorda omändringsarbeten inom sjukhuset i större omfattning,

än som oundgängligen vore av behovet påkallad.

Garnisonssjukhuset uppfyllde i sitt nuvarande skick långt ifrån de

anspråk, man ställde på ett tidsenligt sjukhus, och de brister, chefläkaren

framhållit, hade utan tvivel för länge sedan bort vara avhjälpta.

Oaktat chefiäkarens framställningar icke avsåge mera än att bereda

sjukhusets klienter sjukvård under någorlunda tidsenliga sjukhusformer,

hade sjukvårdsstyrelsen dock av nyss anförda skäl ansett, att chefläkarens

anslagskrav borde i någon mån reduceras.

De förändringsarbeten, som enligt sjukvårdsstyrelsens mening för

närvarande vore de mest oundgängliga och för vilka anslag erfordrades

redan under innevarande år, vore följande:

I. Anordnande av poliklinik genom flyttning och tillbyggnad av träpaviljongen.

Den veneriska polikliniken och polikliniken för öron- och

ögonsjukdomar vore nu förlagda till den stora sjukhusbyggnaden. Som

väntrum för de besökande begagnades en mörk och trång korridor i

sjukhusbyggnaden, som under den tid mottagningen påginge i regel

vore fullpackad med besökande. Utom det olämpliga uti att på detta

sätt upptaga en av sjukhusets korridorer vore det överhuvud alldeles

oriktigt att alls hava poliklinikens patienter inne i sjukhusets lokaler.

Polikliniken borde under alla förhållanden vara helt skild från sjukhuset,

och poliklinikens besökare borde icke ens hava tillfälle att komma inom

sjukhusets område.

Lämpligast och för statsverket billigaste sättet att vinna här angivet

önskemål vore enligt sjukvårdsstyrelsens mening att begagna den

inom sjukhusområdet uppförda s. k. träpaviljongen, som för närvarande

icke användes, samt flytta och tillbygga densamma på det sätt, som

närmare framginge av en skrivelsen bifogad inom överintendentsämbetet

uppgjord ritning. Enligt denna skulle byggnaden läggas invid Pilgatan

med direkt ingång från denna. Kostnaden för träpaviljongens flyttning

och tillbyggnad hade beräknats till 25,000 kronor.

II. Tillbyggnad av stenpaviljongen. Chefläkaren hade föreslagit,

att den s. k. stenpaviljongen måtte inredas för förläggning av omkring 50

[16-]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

man och förses med snyggningsrum m. m. Efter överläggning med

sjukvårdsstyrelsen hade emellertid chefläkaren ändrat sitt förslag därhän,

att stenpaviljongen anordnades till logement för manskap, kommenderat

till sjukhuset, att å norra gaveln tillbyggdes förrum, rum för befäl och

persedlar samt tvättrum, att å södra gaveln och i vinkel mot huset

tillbyggdes matsal, kök, diskrum, förråd och dagrum m. m. samt bostad

och expedition för köksföreståndaren. Kostnaden för dessa förändringsarbeten,

däri inberäknat vatten- och avloppsledningar m. m., hade beräknats

till 52,000 kronor.

Sjukvårdsstyrelsen ansåge sig icke böra tillstyrka denna ombyggnad

i hela den omfattning, som chefläkaren föreslagit. Om det också kunde

vara önskvärt, att bostad inom sjukhuset bereddes köksföreståndaren,

hölle styrelsen dock före, att detta icke vore absolut nödvändigt, utan

att härmed kunde anstå. Styrelsen ansåge därför, att den med litt. C

å vidfogade ritning betecknade tillbyggnaden borde utgå ur byggnadsförslaget,

varigenom kostnaden kunde minskas med 19,000 kronor till

33,000 kronor.

III. Anordnande av chefläkarens och sjukhusläkarens höstäder till

sköterskebostäder och matsal. I princip vore sjukvårdsstyrelsen av den

mening, att avdelningssköterskorna borde hava bostad envar inom sin

avdelning. För att inom garnisonssjukhuset åstadkomma detta vore

det emellertid oundgängligen nödvändigt att begagna en del nu som

sjuksalar använda rum, avdela dessa med väggar, så att rummen icke

bleve alltför stora, förändra eldstadsanordningarna samt upptaga en del

nya dörrar, allt arbete av den omfattning, att sjukvårdsstyrelsen icke

ansåge sig böra för närvarande föreslå detsamma. Dessutom vore det

icke ändamålsenligt att minska på utrymmet för patienterna. Under

alla förhållanden måste dock sköterskorna beredas bostad inom sjukhusets

område. Därest sköterskepersonalen komme att ökas till för

sjukhusets behov erforderligt antal, funnes enligt sjukvårdsstyrelsens

mening ingen annan utväg att bereda sköterskorna lämpliga bostäder

än att för detta ändamål begagna de till chefläkaren och sjukhusläkaren

för närvarande upplåtna bostadslägenheterna, huru föga överensstämmande

detta än vore med sjukvårdsstyrelsens uppfattning om att det

vore av stor betydelse för såväl den egentliga sjukvården som ock för

sjukhusets rationella ekonomiska drift, att i synnerhet chefläkaren, helst

samtliga avdelningsläkare hade sina bostäder å sjukhuset. Häröver

hade arméförvaltningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse

även närmare yttrat sig uti sitt till Kungl. Maj:t avgivna

förslag till stat för år 1919 för garnisonssjukhuset i Stockholm. De

opaginerad Kontrollera mot PDF

(51

Fjärde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.

mindre reparationer, som komme att i anledning härav erfordras, skulle

enligt chefläkarens förslag kräva en kostnad av 2,000 kronor.

IV. Anordnande av sköterskornas matsal till bostad åt väbeln. 1

förslaget till stat för år 1919 för garnisonssjukhuset i Stockholm hade

arméförvaltningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse

föreslagit, att i sjukhusväbelns avlöningsförmåner måtte ingå

fri bostad med bränsle och lyse. Under förutsättning att bostäder och

matsal bereddes sjuksköterskorna uti de nu åt chefläkaren och sjukhusläkaren

upplåtna bostäderna, kunde den lägenhet, som för närvarande

användes till matsal och kök för sköterskorna, disponeras till bostad åt

sjukhusväbeln. Härav föranledda, erforderliga reparationer hade beräknats

betinga en kostnad av 300 kronor.

V. Omläggning av den elektriska belysningen. Såsom chefläkaren

omförmält, funnes för närvarande inom sjukhuset fyra olika belysningssystem.

Från sjukhusets eget elektricitetsverk levererades belysning till

sjuksalar och korridorer. Detta elektricitetsverk vore i gång endast

en viss tid av dygnet; endast under denna tid kunde elektriskt ljus

tändas uti sjuksalar och korridorer. Denna anordning vore uppenbarligen

mycket olämplig, i synnerhet som belysningsverket icke vore i

gång ens hela natten, varför i sjuksalarna måste användas fotogenbelysning

nattetid, om ljus behövde tändas. Belysningsnätet saknade

också strömbrytare, varför belysningen tändes samtidigt i hela sjukhuset,

när belysningsverket sattes i gång, och släcktes samtidigt överallt.

Sjukvårdsstyrelsen funne det oundgängligen erforderligt, att den

elektriska belysningen i sjuksalar och korridorer anordnades så, att den

kunde tändas vilken tid på dygnet som helst, då ljus erfordrades. Därför

måste sjukhusets belysningsverk hållas i gång hela den mörka

delen av dygnet, och belysningsnätet förses med strömbrytare, så att

ljuset kunde tändas och släckas efter behag.

Det vore också nödvändigt att införa elektrisk belysning uti stenpaviljongen

och träpaviljongen, därest dessa byggnader bleve ombyggda

enligt sjukvårdsstyrelsens förslag. Kostnaden för anordnandet av strömbrytare

uti sjukhusbyggnaden samt inledning av elektrisk belysning uti

sten paviljongen och träpaviljongen hade beräknats belöpa sig till 5,050

kronor.

VI. Anordnande av W. C. i stora sjukhuset. Klosetterna inom stora

sjukhusbyggnaden behövde omläggas till W. C.-system. Det enda rätta

vore att anordna W. C.-system i alla lokaler inom sjukhuset. Av skäl,

som styrelsen förut anfört i samband med övriga föreslagna förändringsarbeten,

ansåge sig styrelsen även beträffande anordnandet av W. C.- system böra inskränka sig till att föreslå anordnandet av W. C.-system

[16.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[16.] uti stora sjukhusbyggnaden, där sådan anordning måste anses oundgängligen

nödvändig. Kostnaden härför hade beräknats till 17,400 kronor.

Sammanlagda kostnaden för de förändringsarbeten, som sjukvårdsstyrelsen

nu föreslagit, skulle således uppgå till 82,750 kronor. Kostnaden

vore approximativt beräknad. Med den ständiga prisstegringen

på alla varor torde det vara mycket oavgjort, om dessa kostnadsberäkningar

kunde antagas vara tillförlitliga vid den tidpunkt, då arbetena

i bästa fall kunde antagas bliva påbörjade. Sjukvårdsstyrelsen hölle

därför före, att den beräknade kostnaden borde ökas med 10 procent till

91,025 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde sjukvårdsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till ovan angivna förändringsarbeten

inom garnisonssjukhuset i Stockholm anvisa ett belopp på

extra stat för år 1919 av 91,025 kronor, ävensom medgiva, att berörda

belopp finge disponeras för arbetenas utförande under år 1918.

Såsom jag uti mitt till statsrådsprotokollet förut denna dag avgivna

yttrande rörande beräknandet för år 1919 av anslaget till garnisonssjukhusen

anfört, bör man, med hänsyn till det läge, vari garnisonssjukhusets

byggnadsfråga för närvarande befinner sig, undvika att nedlägga

några större kostnader på den nuvarande sjukhusbyggnaden. Å

andra sidan vore det dock tydligt, att sådana åtgärder, som för sjukvårdens

behöriga handhavande funnes vara av behovet oundgängligen påkallade,

icke kundei avvaktan på byggnadsfrågans lösninghelt undanskjutas.

Vid granskningen av de utav sjukvårdsstyrelsen framställda anslagskraven

har jag funnit dessa samtliga vara av beskaffenhet att snarast möjligt

böra tillgodoses. De lokala förhållandena å garnisonssjukhuset äro,

enligt vad jag förvissat mig om, för närvarande sådana, att de föreslagna

åtgärderna måste anses nödvändiga, för att sjukvården skall

kunna åtminstone nödtorftigt ombesörjas. Jag finner mig därför böra

tillstyrka, att liärför erforderliga medel nu äskas av riksdagen.

Mot de uppgjorda, inom överintendentsämbetet granskade kostnadsberäkningarna

har jag icke något att erinra. Då det är av vikt,

att de föreslagna anordningarna kunna komma till utförande redan

under innevarande år, torde det för ändamålet erforderliga beloppet

eller 91,025 kronor böra anvisas å tilläggsstat för år 1918.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för verkställande av vissa ändringsarbeten vid

garnisonssjakhuset i Stockholm å tilläggsstat för år

1918 anvisa ett reservationsanslag av 91,025 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1D1S urs tilläggsstat.

G3

10. Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nytt kasernetablissemang

för Livgardet till häst.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav

1892 års riksdag,

att vissa närmare angivna, kronan tillhöriga områden inom Stockholms

stad finge, i den ordning Kungl. Maj:t kunde pröva lämpligt,

för kronans räkning föryttras;

att av de medel, som inflöte vid försäljning av nyssnämnda områden,

finge till beredande åt Livgardet till häst av nytt kasernetablissemang

användas ett belopp av 1,886,000 kronor; samt

att medel till såväl nyssnämnda byggnadsföretag som ock de gaturegleringsarbeten,

vilka till följd av den ifrågasatta försäljningen av

ifrågavarande områden erfordrades, finge efter Kung]. Maj:ts beprövande

av statsverkets tillgångar förskjutas.

Med anledning av riksdagens förenämnda beslut bemyndigade

Kungl. Maj:t genom brev den 27 maj 1892 statskontoret att, mot ersättning

framdeles i den ordning riksdagen stadgat, av omhänderhavande

medel förskjuta och till vederbörande på rekvisition utbetala dels

intill ett belopp av 1,886,000 kronor nödiga medel för uppförandet av

det nya kasernetablissemanget för Livgardet till häst och dels vad som

kunde erfordras för de i sammanhang med den beslutade försäljningen

erford erliga gaturegleringsarbeten.

Uti sitt den 25 oktober 1917 över kassaförlagskommitténs betänkande

avgivna utlåtande har nu statskontoret anmält, att ämbetsverket

för uppförande av nytt kasernetablissemang för Livgardet till häst förskjutit

ett belopp av 1,586,729 kronor 36 öre.

För täckande av ifrågavarande förskott torde anslag böra äskas å

tilläggsstat för år 1918. I avvaktan på tomtförsäljningsmedlens inflytande

torde erforderliga medel tillsvidare böra beredas genom tillfällig

upplåning.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för täckande av förskjutna kostnader för uppförande

av nytt kasernetablissemang för Livgardet till

häst å tilläggsstat för år 1918 anvisa, i jämnt krontal,

ett förslagsanslag av högst 1,586,730 kronor.

[17.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

11. Täckande av förskjutna kostnader för förvärvande av mark m. m.

för Järvafältet.

Efter därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1905

års riksdag,

att vissa kronan tillhöriga egendomar i Spånga socken av Stockholms

län finge till lantförsvaret upplåtas för att användas till övningsfält

för armén tillhörande trupper;

att två närmare angivna områden av Norra Djurgården, belägna

det ena söder om Valhallavägens förlängning åt öster och det andra

norr om Djurgårdsbrunnsviken, finge, med undantag av omkring 3,000

kvadratmeter utav skogsinstitutets nuvarande tomt, på det sätt kronan

avhändas, att därav till Stockholms stad kostnadsfritt med äganderätt

upplätes de delar, som enligt en blivande stadsplan för dessa områden

erfordrades till gator, torg och allmänna platser, ävensom angränsande

vattenområde, samt att de återstående delarna försåldes i den ordning,

Kungl. Maj:t bestämde;

att av de genom försäljningen inflytande medel finge användas

högst 4,000,000 kronor till förvärvande av den mark, som jämte förenämnda,

kronan tillhöriga egendomar av Kungl. Maj:t ansåges böra

ingå i övningsfältet, till ersättningar åt boställshavare, arrendatorer och

andra personer för mistad besittningsrätt till jord, som för detta ändamål

avstodes m. m., samt till anläggande av skjutbanor, fältets dränering

och ordnande i övrigt, i den mån medel härtill kunde av nämnda

summa erhållas;

att av försäljningsmedlen finge gäldas ersättningar, enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande, dels åt Djurgårdsförvaltningen för bostället Djursborg

och för mistad inkomst av arrenden för de lägenheter, som vore

till andra upplåtna, dels ock åt enskilda personer m. fl. för intrång i

nyttjanderätt till vissa delar av ifrågavarande områden av Norra Djurgården

ävensom kostnaderna för ordnandet av gator och allmänna

platser enligt den överenskommelse, som härom kunde med Stockholms

stad träffas;

att därefter återstående medel, förutom det belopp, som därav

kunde framdeles beviljas av riksdagen till nya byggnader för skogsinstitutet,

finge tilläggas lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål;

samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mjärde linvikIIiloln: HUS urs lilluiifisslat.

Ii;")

att, i man av behov, do medel, som i första hand erfordrades för

inköp av mark till övningsfältet m. m., till ersättningar åt enskilda och

till bestridande av kostnader för ordnandet av gator och allmänna

platser, finge efter Kung!. Majtts beprövande av tillgängliga medel

förskjutas.

Med anledning av detta riksdagens beslut hava åtskilliga markområden

inköpts och tillagts det av förenämnda kronoegendomar bildade

för Stockholms garnison avsedda övningsfältet vid .lärva. Därjämte

hava åtskilliga ersättningsbelopp utbetalts åt enskilda ävensom åt Stockholms

stad för iordningställande av gator och allmänna platser å de

till försäljning upplåtna områdena å Norra Djurgården.

Ifrågavarande utgifter hava, i avvaktan på att inflytande tomtförsäljningsmedel

bleve för ändamålet tillgängliga, bestritts å förskottstitel.

Uti sitt den 25 oktober 1917 över kassaförlagskommitténs betänkande

avgivna utlåtande har nu statskontoret anmält, att de av ämbetsverket

förskjutna kostnaderna för förvärvande av mark m. m. för

Järvafältet belöpte sig till sammanlagt 3,950,000 kronor.

För täckande av ifrågavarande förskott torde anslag böra äskas

å tilläggsstat för år 1918. Jämväl för detta anslag torde i avvaktan

på tomtförsäljningsmedlens inflytande erforderliga medel tillsvidare böra

beredas genom tillfällig upplåning.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för täckande av förskjutna kostnader för förvärvande

av mark in. in. för Järvafältet å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst 3,950,000

kronor.

H. Sjukvård.

1. Tandvård vid vissa truppförband.

1 anslutning till vad jag under punkten 09 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för tandvård vid

vissa truppförband å tilläggsstat .för år 1918 bevilja

ett förslagsanslag av högst 8,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 191S. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1.018 års tilltiggsstnt.

fifi

2. Sanatorievård åt personal vid armén.

Under åberopande av vad jag under punkten 69 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för beredande

av sanatorievård åt personal vid armén å tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns sjuk- och

veterinärvård samt hovbeslag m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 70 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj: t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservations anslå q et

till arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslagav

högst 197,650 kronor.

I. Remontering och hästlega.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering m. m.

I anslutning till vad jag under punkten 75 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till remontering in. m. å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag av högst 445,702 kronor.

2. Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén.

I enlighet med vad jag under punkten 77 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen

, att för bestridande av kostnader enligt § 12 avlöningsreglementet

för armén å tilläggsstat för år 1918

bevilja ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: HUS års tilläggsstat.

67

3, Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega av hästar för [24.j

truppförbandens övningar.

I anslutning till vad jag under punkten 77 i dot vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

till förstärkning nr ordinarie reservationsanslaget

till lega av hästar för truppförbandens övningar å tillläggsstat

för år i.918 anvisa ett förslagsanslag av

högst 600,000 kronor.

■J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

1. Neutralitetskostnader under år 1918. [25 ]

För bestridande av neutralitetskostnader efter 1916 års utgång

anvisade uästlidet års riksdag i enlighet med Kung]. Maj:ts därom

framställda förslag å innevarande års riksstat under fjärde huvudtiteln

tillhopa 48,500,000 kronor, därav 24,975,000 kronor för egentliga neutralitetskostnader

och 23,525,000 kronor för täckande av kostnaderna

för materielanskaffniugar, för vilka medel under förskottstitel redan

blivit av Kungl. Maj:t anvisade.

Det för egentliga neutralitetskostnader beräknade beloppet var av

Kungl. Maj:t avsett endast för år 1917. - Riksdagen ansåg emellertid,

att med de av Kungl. Maj:t verkställda beräkningarna medlen skulle

räcka även någon tid in på år 1918, för den händelse världskriget

ännu vid denna tidpunkt skulle göra särskild neutralitetsvakt nödvändig.

Efter det inom lantförsvarsdepartementet vissa uppgifter utarbetats

rörande neutralitetsvaktens omfattning under innevarande år, anmodades

arméförvaltningen den 17 november 1917 att med ledning av nämnda

uppgifter till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till beräkning av de

medel, som under år 1918 kunde komma att erfordras för tuggande

av rikets neutralitet.

Med anledning härav har armé förvaltningen med särskild skrivelse

den 17 december 1917 överlämnat specificerade beräkningar rörande

de medel, som erfordras för bestridande av de på lantförsvaret under

år 1918 belöpande neutralitetskostnaderna.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjärde huvudtiteln: 1.018 års till äggsstat.

A id granskning av nämnda beräkningar, vid vilkas uppgörande

tillämpats enahanda grunder som vid beräknandet av neutralitetskostnaderna

för år 1917, bär jag kommit till det resultatet, att det för år

1918 erforderliga beloppet bör upptagas till 18,365,000 kronor.

Jag anser mig böra särskilt framhålla, att nyssnämnda belopp

endast utgör eu beräknad kostnad. Vid lantförsvaret hava, liksom vid

marinen, åtskilliga icke oväsentliga inskränkningar i neutralitetsvakten

blivit under den sista tiden vidtagna. Såväl med hänsyn till nödvändigheten

att i största möjliga mån begränsa och lindra de personliga uppoffringar,

som neutralitetsvakten förorsakar dem, vilka inkallas till tjänstgöring,

som ock ur kostnadssynpunkt är det givetvis av synnerlig vikt,

att neutralitetsvakten icke utsträckes utöver vad som måste anses vara

av förhållandena oavvisligen påkallat. Jag kommer följaktligen även

för framtiden att hava min uppmärksamhet oavlåtligen riktad på möjligheten

att åstadkomma ytterligare begränsningar i de dispositioner, som

för tryggande av neutraliteten inom lantförsvaret vidtagits.

Det synes mig icke lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare

redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott torde därom

erhålla närmare upplysningar genom de handlingar, som tillhandahållas

utskottet.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå

riksdagen

att lör bestridande av kostnader för tryggande ar

rikets neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för samma

år bevilja ett förslagsanslag av högst 18,365,000

kronor.

K. Diverse.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.

Under åberopande av vad jag under punkten 80 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för förstärkning ar ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

förslagsanslag av högst 50,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: HUS års tiUäggsstat.

til t

2. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I överensstämmelse med vad jag under punkten 82 i det vid

årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för bestridande av kostnader för kommittéer och

utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918

bevilja ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

3. Täckande av förskjutna kommittékostnader.

Arméförvaltningen bar till ersättande anmält följande förskottsvis

utbetalda belopp, nämligen:

Till riksförsäkringsanstalten för utanordnande av

ersättning i anledning av kroppskada, ådragén

under militärtjänstgöring, samt gottgörelse för

• handläggning av ärenden rörande dylik ersättning

enligt kungl. brev den 12 februari och

den 23 september 1915 samt den 28 juli 1916 kronor

» sakkunniga för utarbetande av förslag till omorganisation

av arméns musik enligt kungl.

brev den 17 september 1914, den 5 februari

och den 3 september 1915................................. »

)) sakkunniga för verkställande av utredning och

utarbetande av förslag angående vissa värnpliktigas

tjänstgöring enligt kungl. brev den 17

september 1914, den 22 januari och den 11

juni 1916 ................................................................... )>

» sakkunniga för utredning rörande landstormens

utrustning m. m. enligt kungl. brev den 22 januari,

den 12 februari, den 28 mai, den 11 juni och

den 17 december 1915 samt den 9 juni 1916 »

» ersättning åt översten C. G. V. Hammarskjöld

enligt kungl. brev den 12 februari 1915........... »

Transport kronor

8,184: 85

2,035: 83

4,241: 30

2,074: 25

700: —

17,236: 23

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillagt/sstat.

[28.]

Transport kronor

Till sakkunniga för utarbetande av förslag i fråga

om hästhållningen för officerare vid armén m. m.

enligt kungl. brev den 18 juni, den 17 och 31

december 1915 samt den 14 april 1916 ............ »

» kostnader för verkställande av viss utredning

enligt kungl. brev den 26 juni 1915, den 11

och 18 februari, den 3 mars, den 5 maj och

den 22 september 1916........................................... »

» kommissionen för organiserande av samarbete

mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrier

enligt kungl. brev den 26 juli och den

16 oktober 1915, den 8 januari, den 14 april,

den 19 maj, den 4 augusti, den 10 oktober

och den 3 november 1916 .................................... »

)> ersättning åt överintendenten C. O. Möller för

visst uppdrag enligt kungl. brev den 31 december

1915......................................................................... )>

» ersättning åt generallöjtnanten J. G. Björlin för

visst uppdrag enligt kungl. brev den 5 maj

1916.........................;..................................................»

)» sakkunniga för granskning av förslag till förändrad

teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna

m. in. enligt kungl. brev den 12

maj, den 14 juni och den 28 juli 1916.............. »

» ersättning åt generalmajoren H. E. Hult för särskilt

uppdrag enligt kungl. brev den 31 december

1914 och den 30 maj 1916 ...................... »

» ersättning åt e. o. hovpredikanten P. G. J. Malmberg

för visst uppdrag enligt kungl. brev den

2 juni 1916................................................................. »

» sakkunniga för verkställande av förnyade utredningar

rörande vissa lantförsvarsbehov enligt

kungl. brev den 14 juni och den 13 oktober 1916 »

» sakkunniga för verkställande av utredning i fråga

om ökad möjlighet till ammunitionstillverkning

enligt kungl. brev den 14 juni, den 22 juli och

den 1 december 1916 ............................................... »

» sakkunniga för granskning av förslag till lag

17,236: 23

2,356: 43

7,543: 74

49,704: 74

200: —

1,000: —

6,759: 92

5,252: 14

392:80

4,856: 90

(i,486: 47

Transport kronor 101,789: 37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjltnlo IiuvikII hell! 1.018 års liltöfif/sstnf.

TI

Transport

krono

r 101,789:37

angående upplåtande av mark för militära öv- ningar in. m. enligt kungl. brev den 14 juni,

den 28 juli, den 29 september och den 10 no- vember 1916 .................................

))

3,669: 55

ill sakkunniga för verkställande av utredning och

avgivande av förslag rörande organisation av

arméns veterinärväsende enligt kungl. brev den

4 och 18 augusti, den 10 november och den

15 december 1916 ..................

)>

5,274: 84

» sakkunniga för utarbetande av förslag till änd- ringar i inskrivningsförordningen enligt kungl.

brev den 27 oktober 1916 .....

»

612: 80

» ersättning åt översten J. A. F. Carleson och

kaptenen S. 0. AV. Karlberg enligt kungl. brev

den 10 november 1916 ............................

))

342: 50

» sakkunniga för verkställande av utredning rö- rande åtgärder för befrämjande av den ädla

hästaveln m. m. enligt kungl. brev den 24 no- vember 1916 .....................................................

>i

861: 40

» sakkunniga för verkställande av utredning rö- rande manskapsrekryteringen vid armén enligt

kungl. brev deri 8 december 1916.............

)>

899: 20

» viss personal hos arméförvaltningen för utar- betande av förslag till ändrad uppställning av

utgifterna under fjärde huvudtiteln enligt kungl.

brev den 19 juni 1917..............................................

»

4,194: 30

eller tillsammans kronor 117,643: 96

För täckande av ifrågavarande förskott torde böra äskas ett för nepartamenta

tilläggsstatens avjämnande till 117,645 kronor upptaget belopp. Jag l>helen''

får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till täckande av ifrågavarande förskott å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst

117,645 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Fjärde huvudtiteln: 1018 örs tilliigfissUit

[29 ] 4. Täckande av brister i vissa reservationsanslag.

Uti 1916 års riksstat voro nedan angivna ordinarie reservationsanslag

upptagna med följande belopp, nämligen

anslaget till arméns munderingsutrustning............... kronor 4,924,922: —

» » arméns diverse intendenturbehov......... )) 853,388: —

» » arméns kasernutredning samt ved,

ljus och vatten................................... » 2,097,461: —

» » arméns sjuk- och veterinärvård samt

hovbeslag m. m................................ » 416,342: —

Ifrågavarande anslag voro samtliga beräknade efter dittills följda

grunder, nämligen

munderingsanslaget efter 33 öre om dagen för varje man samt 10

öre om dagen för var och en av kavalleriets och trängens hästar,

intendenturanslaget efter 6 öre för man och tjänstgöringsdag,

kasernutredningsanslaget efter 12 öre om dagen för varje man och

3 öre om dagen för varje häst vid truppförbanden, varförutom under

anslaget beräknades ersättning för ved och lyse till underofficerare och

vederlikar med 130 kronor till fanjunkare och likställd samt med 100

kronor till sergeant och likställd, samt

sjukvårdsanslaget efter 2 öre om dagen för varje man och 3.3 öre

om dagen för såväl varje häst vid truppförbanden som varje remont

vid remontdepåerna.

Antalet manskapstjänstgöringsdagar för år 1916 beräknades till

14,223,141.

Brister på grund av för lågt beräknat antal tjänstgöring sdag ar.

Arméförvait- Uti sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1919 har nu arméförvaltningen anmält,

nin° att det antal manskapstjänstgöringsdagar, varefter förenämnda fyra anslag

blivit beräknade, visat sig allt för lågt. Det verkliga antalet hade

nämligen uppgått till 15,747,670 eller 1,524,529 dagar mera, än som

vid anslagens bestämmande förutsetts. Följden härav hade blivit, att

anslagen visat sig för sina ändamål otillräckliga och på grund därav

överskridits.

Vad munderingsanslaget anginge, hade intendentsdepartementet

varit skyldigt att från detta anslag tillhandahålla vederbörande trupp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7:-i

Fjärde huvudtiteln: 1918 urs till äggsstat.

förband ett, årsanslag av 33 öre för man och dag för anskaffning och

vidmakthållande av manskapets munderingspersedlar i enlighet med

mobiliseringsplaner och fältutrustningslistor. På grund av förenämnda

stora ökning av tjänstgöringsdagarnas antal under år 1916 hade departementet

måst till truppförbanden utbetala (1,524,529 x 0.33 =) 503,094

kronor 57 öre mera än för ändamålet funnits å anslaget tillgängligt.

Ett liknande förhållande hade ägt rum i fråga om intendenturanslaget

samt sjukvårdsanslaget. Till följd av tjänstgöringsdagarnas ökning

hade det förra behövt höjas med (1,524,529 x 0,06 =) 91,471 kronor

74 öre och det senare med (1,524,529 x 0.02 =) 30,490 kronor 58 öre.

Slutligen både jämväl å kasernutredningsanslaget uppstått betydande

brister, dels på grund av tjänstgöringsdagarnas allt för lågt upptagna

antal och dels till följd av väsentligt höjda pris å eldnings- och

helysningsämnen. Den uppkomna bristen på grund av tjänstgöringsdagarnas

ökade antal utgjorde (1,524,529 x 0.12=) 182,943 kronor 48 öre.

De på grund av tjänstgöringsdagarnas för låga beräknande uppkomna

bristerna utgjorde alltså:

å munderingsanslaget .......................

» intendenturanslaget.........................

» kasernutredningsanslaget .............

» sjukvårdsanslaget.............................

........................ kronor 503,094: 57

........................ » 91,471: 74

................... » 182,943:48

......................... » 30,490: 58

eller tillhopa kronor 808,000: 37

[29.]

På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å extra stat för år 1919 anvisa

ett anslag av i jämnt tal 808,000 kronor för täckande av brister

i ovannämnda reservationsanslag, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1918 disponera detta belopp.

För år 1916 beräknades antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt Departementsmanskap,

däri inbegripet musikmanskap och indelt manskap, till 5,010,687 chefeu

och för värnpliktiga, till 9,212,454, således sammanlagt 14,223,141 tjänstgöringsdagar.

Enligt vad arméförvaltningen meddelat, har emellertid antalet

tjänstgöringsdagar under år 1916 i verkligheten uppgått till 15,747,670,

därav 4,110,230 för fast anställda och 11,637,440 för värnpliktiga.

Att antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap så väsentligt

understigit det beräknade, har givetvis sin grund uti det synnerligen

stora antalet vakanser, som under året förefunnits i de olika manskapsgraderna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

[29.]

Arméförvaltningens

intendentsdepartementa

fi anställning

deu 27 december

1916.

74 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tiUäggsstat.

Den avsevärda ökningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

torde, såsom redan uti förra årets statsverksproposition för

riksdagen anmäldes, hava sin grund uti de under senare åren rådande

utrikespolitiska förhållanden, vilka övat inverkan jämväl på det antal

värnpliktiga, som efter världskrigets utbrott inskrivits. Värnpliktsstatistiken

giver nämligen vid handen, att antalet vapenföra värnpliktiga,

vilka under åren 1915 och 1916 vid inskrivningsförrättningarna tilldelats

hären, avsevärt överstigit det beräknade. Antalet uppgick nämligen

år 1915 till omkring 33,000 man och år 1916 till omkring 35,000

man eller till 6,000 man respektive 8,000 man mera än som beräknats.

Att denna oväntade ökning av värnpliktskontingenten i allt väsentligt

berott på det pågående världskriget, vilket såväl minskat utflyttningen

ur riket som föranlett ökad återinflyttning till detsamma, framgår bland

annat därav, att antalet inskrivna överåriga, vilka förut så gott som

regelbundet utgjort 2,000 man årligen, under vart och ett av ifrågavarande

båda år överstigit 5,000 man.

Den sålunda inträdda ökningen av värnpliktskontingenten, vilken

vid uppgörande på hösten år 1914 av förslag till riksstat för år 1915

givetvis icke kuunat förutses, har föranlett, att det verkliga antalet

tjänstgöringsdagar avsevärt överstigit det beräknade. Följden härav

har åter blivit, att de anslag, vilka beräknats efter antalet tjänstgöringsdagar,

blivit för sitt ändamål otillräckliga. Å förenämnde fyra ordinarie

reservationsanslag har sålunda uppstått en brist av sammanlagt 808,000

kronor 37 öre. Då arméförvaltningen varit skyldig att enligt fastställda

grunder tillhandahålla vederbörande truppförband medel för bestridande

av de med anslagen avsedda utgifterna, hava de uppkomna

bristerna icke kunnat undvikas. För täckande av ifrågavarande brist

torde anslag böra äskas å tilläggsstat för år 1918.

Ytterligare brist å kasernutredning sanslag et.

Redan uti underdånig skrivelse den 27 december 1916 anmälde

arméförvaltningens iutendentsdepartement, att å anslaget till arméns

kasernutredning samt ved, ljus och vatten vid utgången av år 1916

komme att förefiunas eu brist, vars storlek, då räkenskaperna för år

1916 givetvis ännu icke kunnat avslutas, ej kunde till siffran exakt

angivas, men vilken med säkerhet kunde antagas icke komma att överskrida

900,000 kronor.

Anledningarna till denna brist hade varit, dels att det verkliga

antalet tjänstgöringsdagar under år 1916 betydligt överskridit det vid

s. 75 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

75

avgivande av framställning rörande medelsbehovet för samma år beräknade

antalet, dels att kostnaderna för underhäll av kaserninventarier,

i synnerhet sängutredningspersedlar (lakan, filtar, putvar, handdukar

och järnsängar), betydligt ökats, dels slutligen och framför allt, att utgifterna

för inköp av eldnings- och belysningsämnen i mycket väsentlig

grad stegrats på grund därav, att prisen å de flesta av dessa artiklar

sedan år 1914, då anslaget beräknats, stigit med avsevärt mera än

100 procent.

Då fråga nu förelåge, huru den uppkomna bristen å ifrågavarande

anslag skulle kunna ersättas av andra medel, ville intendentsdepartementet

till en början framhålla, att eu del av de ökade kostnaderna

föranletts därav, att intendentsdepartementet enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 9 september 1915 låtit, för lindrande av nöden bland arbetslösa

kvinnor i riket, tillverka sängutredningspersedlar i större omfattning,

än som eljest med hänsyn till rådande höga pris å härför erforderliga

materialier skulle hava ifrågakomma. Denna tillverkning hade omfattat

50.000 par lakan, 50,000 putvar, 50,000 madrassvar och 100,000 handdukar,

och hade kostnaderna härför uppgått till 960,000 kronor. Åtminstone

25 procent av denna tillverkning skulle under andra förhållanden

hava kunnat tillsvidare undanskjutas i avvaktan på gynnsammare

inköpspris för bomullsvävnader och andra tillbehör. Med anledning

härav borde också motsvarande del av kostnaderna eller omkring

240.000 kronor, på sätt förut i jämförliga fall ägt rum, täckas av medel,

som stode till förfogande på grund av § 63 regeringsformen.

Vidare hade intendentsdepartementet från kasernutredningsanslaget

bekostat anskaffning för omkring 120,000 kronor av inventarier för de

särskilda vinterskolor, som varit förlagda till Rommehed samt Frösö

och Vännäs läger. Utgifterna härför hade enligt 1914 års härordning

varit avsedda att bestridas av ifrågavarande anslag, men då detta visat

sig därtill sakna tillgång, hade arméförvaltningen i sammanhang med

avgivande av yttrande rörande medelsbehovet för år 1918 hemställt,

att dessa kostnader skulle få gäldas av ett särskilt extra anslag. I

avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut rörande denna fråga

syntes nu omförmälda utgifter böra tillsvidare av civila departementet

förskjutas och det utgivna beloppet till kasernutredningsanslaget återföras.

Beträffande den återstående delen av den beräknade bristen eller

540.000 kronor erfordrades för densammas ersättande antingen anvisande

av ett särskilt extra anslag eller ock medgivande, att beloppet

finge utgå av de medel, som funnes tillgängliga för bestridande

av kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[29.] På grund av vad sålunda anförts, hemställde intendentsdepartemen
tet,

att Kungl. Maj:t måtte medgiva,

att ett belopp av 240,000 kronor, utgörande 25 procent av de

kostnader, som uppkommit genom anskaffande medelst så kallade nödhjälpsarbeten

av sängutredningspersedlar för armén, finge tillgodoföras

anslaget till arméns kasernutredning m. m. från de medel, som stode

till Kungl. Maj:ts förfogande på grund av § 63 regeringsformen,

att samma anslag måtte med 120,000 kronor beredas ersättning

för de å anslaget avförda kostnader för anskaffning av kaserninventarier

till ovannämnda vinterskolor, och att denna ersättning Ange, intill

dess Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut rörande arméförvaltningens

i annat sammanhang gjorda framställning om anvisande av medel till

dessa kostnaders bestridande, av civila departementet förskjutas för att

framdeles hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande, samt

att återstående delen av bristen å kasernutredningsanslaget finge

av sistnämnda departement av omhänderhavande medel täckas och

utgiften härför sedermera anmälas till ersättande.

Arméförvait- Uti häröver den 19 mars 1917 avgivet underdåningt utlåtande

"departement^ iförde arméförvaltningens civila departement, att enligt intendentsyttrande

departementets räkenskaper för år 1916, vilka dåmera vore så nära sin

den i9i”arS avslutning, att i det närmaste definitiva siffror kunde angivas, de

större utgiftsgrupperna under anslaget uppginge till följande belopp,

nämligen:

ersättning för bränsle och lyse åt underofficerare kronor 261,066: —

truppförbandens kaserninventarier, sängutredningspersedlar,

gymnastik- och undervisningsmate
rialier

............................................ » 724,165: —

bränsle, lyse, vatten och renhållning m. m. vid

truppförbanden................................................. » 2,943,439: —

nyanskaffning av lakan, putvar, madrassvar och

handdukar . ................. kronor 501,269: —

filtar och järnsängar ................. » 793,342: —

avlöning till maskinister m. fl.,

anskaffning av kaserninventarier

m. fl. utgifter vid

truppförbanden.................... » 362,181: —

övriga utgifter............................. » 123,406: — , 1,780,198:

eller tillhopa .................................................................. kronor 5,708,868: —

s. 77 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: HUS års tilläggstat.

77

Som tillgångarna under anslaget, vilka utgjordes

av:

reservation från år 1915 ... kronor 1,020,600: —•

anslag för år 1916 ................ » 2,097,461: —

influten uppbörd (huvudsakligen

slitningsersättning

in. m. för skydds- och

mobiliserade trupper) )> 1,675,685:

sålunda endast uppginge till........................................ kronor 4.793,746: —

hade å anslaget uppstått en brist å ...................... kronor 915,122: —

Anslagets överskridande vore i huvudsak beroende å ena sidan

därav, att det beräknade antalet tjänstgöringsdagar, som legat till grund

för bestämmandet av anslagets storlek, understege det verkliga antalet

tjänstgöringsdagar, å andra sidan därav, att på grund av rådande prislägen

anskaffningskostnaderna för samtliga materialgrupper högst väsentligt

stegrats sedan år 1911, då den grund, eller 12 öre för tjänstgöringsdag,

varefter anslaget fortfarande utginge, bestämts. Särskilt

både kostnaderna för eldniugs- och belysningsämnen, som utgjorde anslagets

största utgiftspost och under normala förhållanden uppginge till

31 procent av samtliga utgifter under anslaget, enligt den av socialstyrelsen

utgivna publikationen »Sociala meddelanden» stegrats med över

101 procent. Härtill komme, att eldningsämnen på grund av den

stränga och ihållande kylan under vintermånaderna år 1916 måst anskaffas

i avsevärt större mängder än under normala förhållanden. Likaledes

hade kostnaderna för sängutrednings- och andra persedlar, som

anskaffats i avsevärd omfattning, högst väsentligt ökats.

Rörande sättet för bristens täckande anförde civila departementet

följande:

Beträffande den i bristen ingående posten för inventarier vid de

till Rommehed, Frösö läger och Vännäs läger förlagda vinterrekrytskolorna,

torde densamma, då medel för utgifternas bestridande syntes bliva

tillgängliga å 1918 års riksstat, kunna täckas genom överföring till

försträckningskontot för att under år 1918 gottskrivas sagda konto av

ovanberörda medel, varefter bristen i denna del icke torde erfordra

någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Efter avdrag av detta belopp syntes bristen icke komma att överstiga

i runt tal 795,125 kronor. Enligt intendentsdepartementets för
-

[29.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

[29.]

Kungl. Maj.ta

beslut den 16

april 1917.

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

slag skulle ifrågavarande brist minskas med ytterligare ett visst belopp,

utgörande prisstegring för nyanskaffning av 50,000 par lakan, 50,000

putvar, 50,000 madrassvar och 100,000 handdukar, samt detta belopp

inräknas bland 1916 års neutralitetskostnader. Då emellertid denna

nyanskaffning närmast syntes vara att hänföra till det vanliga fredsbehovet,

även om anskaffningens storlek delvis berott på rådande förhållanden,

borde denna prisstegring enligt dittills följd praxis icke inräknas

bland neutralitetskostnaderna. Vid sådant förhållande syntes det arméförvaltningens

civila departement lämpligast och med förut i liknande

fall tillämpat tillvägagångssätt överensstämmande, att framställning

gjordes hos riksdagen om anvisande av medel för bristens täckande.

Väl skulle, om större anskaffning av persedlar skett, än som motiverade

slitningen eller förbrukningen under året, minskade utgifter kunna beräknas

under år 1917, men då kostnaderna för bränsle m. m. allt fortfarande

vore synnerligen höga, torde det för år 1917 beviljade anslaget

även komma att visa sig otillräckligt.

Arméförvaltningens civila departement hemställde därför,

att till täckande av ifrågavarande brist, som enligt det ovan anförda

kunde beräknas uppgå till 915,125 kronor, ett däremot svarande

belopp måtte få tillgodoföras anslaget till arméns kasernutredning samt

ved, ljus och vatten för år 1916 från civila departementets förskottskonto,

att till täckande av detta förskott måtte få användas det belopp

å 120,000 kronor, som vid 1917 års riksdag äskats för anskaffning av

inventarier för vinterskolor å Rommehed, Frösö läger och Vännäs läger,

samt

att till täckande av återstående 795,125 kronor framställning måtte

göras hos riksdagen om anvisande av denna summa å extra stat.

Genom brev den 16 april 1917 medgav Kungl. Maj:t, att till täckande

av ifrågavarande brist ett belopp av 915,125 kronor finge tillgodoföras

1916 års anslag till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten

från civila departementets försträckningskonto; och skulle det åligga

samma departement att framdeles, efter det riksdagens beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts uti 1917 års statsverksproposition gjorda framställning

om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna för

anskaffning av inventarier för vinterskolorna å Rommehed, Frösö läger

och Vännäs läger blivit meddelat, hos Kungl. Maj:t till ersättande anmäla

det sålunda förskjutna beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7!)

Fjlirde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Uti underdånig- skrivelse den 5 oktober 1917 anmälde arméförvaltningens

intendents- och civila departement, att sedan hela det genom

förenämnda brev den 16 april 1917 anvisade beloppet ävensom vissa

oförutsedda smärre poster tillgodoförts 1916 års anslag till arméns kasernutredning

m. m., detsamma enligt arméförvaltningens bokslut i verkligheten

visat en behållning av 4,989 kronor 72 öre; och hemställde

departementen, att till ersättande av det på grund av nyssnämnda brev

förskjutna beloppet, 915,125 kronor, måtte i första hand få användas

dels berörda till 4,989 kronor 72 öre uppgående behållning å anslaget

dels ock det av riksdagen å extra stat för år 1918 beviljade reservationsanslaget

å 120,000 kronor till bestridande av kostnaderna för anskaffning

av inventarier för vinterskolorna å Rommehed, Frösö läger

och Vännäs läger.

Genom brev den 26 oktober 1917 biföll Kungl. Maj:t vad intendents-

och civila departementen sålunda hemställt.

Armeförvaltningens intendentsdepartement har nu uti underdånig

skrivelse den 6 november 1917 gjort framställning om täckande av

återstoden av förenämnda genom brevet den 16 april 1917 för täckande

av den å kasernutredningsanslaget uppkomna bristen förskjutna 915,125

kronor samt därvid anfört följande:

Av förenämnda belopp hade genom Kungl. Maj:ts den 26 oktober

1917 fattade beslut 124,989 kronor 72 öre blivit täckta. Det till täckning

återstående beloppet utgjorde alltså (915,125 — 124,989:72 =)

790,135 kronor 28 öre.

Uti sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917 angående lantförsvarets

medelsbehov för år 1919 hade emellertid arméförvaltningen,

under framhållande att brister i åtskilliga reservationsanslag för år

1916 uppstått därigenom, att antalet tjänstgöringsdagar varit för lågt

beräknat, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å extra

stat för år 1919 till täckande av de härav föranledda bristerna bevilja

ett anslag av 808,000 kronor, därav 182,943 kronor 48 öre för täckande

av brist i kaserutredningsanslaget, med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1918 disponera nämnda belopp. Under förutsättning att denna

hemställan vunne bifall, kunde förenämnda belopp, 790,135 kronor 28

öre, minskas med nyssnämnda 182,943 kronor 48 öre till 607,191 kronor

80 öre.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde intendentsdepartementet,

att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition om anvisande

å extra stat för år 1919 av ett anslag av 607,191 kronor 80 öre.

[29.]

Arraéftirvaltningens

intendents-

och

civila departe

menta framställning

den

6 oktober

1917 och

Kungl. Maj:ta

beslut den 26

oktober 1917.

Arméförvaltningens

intendentsdepartements

framställning

den

6 november

1917.

s. 80 Kontrollera mot PDF

[29.]

Departements
chefen.

80 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad i ärendet sålunda förekommit och under

hänvisning till vad jag nyss anfört rörande täckande av den å kasernutredningsanslaget

till följd av tjänstgöringsdagarnas för låga.beräknande

uppkomna bristen å 182,943 kronor 48 öre, finner jag mig höra

tillstyrka .bifall till intendentsdepartementets förevarande framställning.

I detta sammanhang anhåller jag att få erinra därom, att Kungl.

Maj:t, med hänsyn till angelägenheten av att överskridande av reservationsanslag

icke äger rum, genom brev den 7 september 1917 föreskrivit,

att beträffande de reservationsanslag, som kunna befaras bliva

för sitt ändamål otillräckliga, skall iakttagas,

att nyanskaffning av materiel inskränkes till oundgängligen erforderlig

förbrukningsmateriel,

att nybyggnads- och förändriugsarbeten, vilka icke äro .oundgängligen

nödvändiga för personalens hälsa eller andra lika viktiga förhållanden,

uppskjutas,

att reparations- och andra underhållsarbeten inskränkas till sådana,

vilka äro oundgängligen nödvändiga för att icke äventyra krigsberedskapen

eller materielens, byggnaders m. m. framtida bestånd,.

att, i fråga om övningar, åtgärder vidtagas eller förslag till åtgärder

framställas, varigenom vederbörliga anslags överskridande förhindras,

samt

att i övrigt föreskrifter utfärdas eller förslag till föreskrifter framställas,

varigenom kostnaderna för erforderlig förbrukningsmateriel i

möjligaste mån nedbringas, utan äventyrande av krigsberedskapen, personalens

hälsa eller andra lika viktiga förhållanden.

Sammanfattning.

Enligt vad sålunda anförts, skulle alltså för täckande av de under

år 1916 uppkomna bristerna å munderingsanslaget, intendenturanslaget,

kasernutredningsanslaget och sjukvårdsanslaget erfordras ett belopp

av tillhopa (808,000:37 + 607,191:80=) 1,415,19.2 kronor 17 öre.

Ifrågavarande belopp torde höra anvisas å tilläggsstat för år 1918.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för täckande av de å ovannämnda ordinarie

reservationsanslag för år 1916 uppkomna brister å tillläggsstat

för år 1918 anvisa, i jämnt krontal, ett förslagsanslag

av högst 1,415,193 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pjftrde huvudtiteln: lölft åra tilläggsstat.

Bl

5. Täckande av vissa förskott.

Med anledning av kassaförlagskommitténs uti dess den 30

mars 1917 avgivna betänkande framställda förslag angående avvecklingav

det hittills tillämpade förskottsförfarandet anmodades arméförvaltningen

den 17 november 1917 att skyndsamt inkomma med uppgift

angående samtliga hittills meddelade förskottsanordningar under fjärde

huvudtiteln ävensom med förslag till förskottens täckande.

Med underdånig skrivelse den 17 december 1917 har arméförvaltningen

inkommit med utredning i ärendet, men är jag ännu icke i

tillfälle att underställa densamma Kungl. Maj:ts prövning. Av utredningen

framgår emellertid, att å tilläggsstat för år 1918 skulle behöva

täckas i runt tal 45,996,950 kronor, därav 39,825,670 kronor av tillfälliga

lånemedel och 6,171,280 kronor av andra statsinkomster.

Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående täckande av vissa förskott,

tillsvidare å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett belopp

av 45,996,950 kronor.

6. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört i fråga om löneförbättring åt vissa

vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående löneförbättring åt vissa

vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för

år 1918 beräkna ett belopp av 8,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstät.

7. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret.

I enlighet med vad jag under punkten 85 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående tillfällig löneförbättring för viss

personal vid lantförsvaret, tillsvidare under fjärde huvudtiteln

å tilläggsstät för år 1918 beräkna ett förslagsanslag

av 3,850,000 kronor.

8. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

För beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917

åt befattningshavare i statens tjänst beviljade nästlidet års riksdag på

extra stat för år 1918 under fjärde huvudtiteln ett förslagsanslag'' av

5,000,000 kronor.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp under innevarande år åt befattningshavare i statens

tjänst, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under 1918 åt befattningshavare i statens tjänst,

tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstät för

år 1918 beräkna ett förslagsanslag av 12,930,000

kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en

sammanställning (se bil.) över samtliga de lantförsvarets medelsbehov,

som skulle tillgodoses genom anslag å tillägsstat för år 1918. Enligt

denna skulle erfordras ett belopp av sammanlagt 94,407,000 kronor.

Härav skulle emellertid enligt vad jag förut anfört följande under

s. 83 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 7.9in års tilläyysstat. 83

punkterna 1.7, 18 och 30 upptagna belopp tillsvidare bestridas av tillfälliga

lånemedel, nämligen

täckande avförskjutna kostnader för uppförande av

nytt kasernetablissemang för Livgardet

till häst.......................................................

kronor

1,586,730: —

» » förskjutna kostnader för förvärvande

av mark från Järvafältet ...................

»

3,950,000: -

» » vissa förskott ...........................................

»

39,825,670: —

eller tillhopa

kronor

45,362,400: —

Då ifrågavarande utgifter närmast äro att hänföra till utgifter för

kapitalökning, torde desamma icke böra upptagas under fjärde huvudtiteln,

utan i stället uppföras under en bland utgifter för kapitalökning

inlagd titel »Förlag till statsverket».

Anslagen under fjärde huvudtiteln å til läggsstat för år 1918 skulle

alltså uppgå till (94,407,000 — 45,362,400 =) 49,044,600 kronor.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt

oc h hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas

finansdepartementet till ledning vid avfattandet

av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående

tilläggsstat för år 1918.

Ur protokollet:

E. H. Odencrants.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Fjärde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.

Bil.

Sammanställning

av anslagen å tilläggsstat för år 1918.

Lantförsvarsdepartementet.

1

A. Departementet.

Övergångsstat, förslagsanslag, högst ......................................................

Kronor.

1200

1

B. Generalitetet, staberna m. m.

Utbildning av generalstabens aspiranter, förslagsanslag...........................

10 000

_

1

C. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden in. in.

Extra lönetillägg, förslagsanslag...........................................................

205

1

D. Intendenturen ni. in.

Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag

72 000

2

Central beklädnadsverkstad för armén, reservationsanslag

325 000

—

1

E. Inkvarterings*, rese* och traktamentskostnader.

Höjning av dagtraktamentena, förslagsanslag.........................................

• • •

•

200 000

■

1

F. Artilleribehov.

Täckande av förskjutna engångskostnader för vissa artilleribehov, för- slagsanslag, högst.........................................................................

2 300 000

1

G. Fortiflkationsbehov.

Kostnader för mindre byggnaders uppförande eller ombyggande, reserva- tionsanslag ....................................................................................

100 000

2

Flygtillägg, förslagsanslag .............................................

100 000

—

3

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns byggnader,

mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar

och materiel, förslagsanslag, högst...................................................

594 600

4

Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition m. m. i

Skövde, reservationsanslag .........................

103 000

_

Transport

3 806 005

—

s. 85 Kontrollera mot PDF

Fjerde huvudtiteln: 1918 Ars tiUägqsstat.

85

....

Kronor.

Transport

3 806 005

_

5

Nytt exercishus vid Dalregementet, reservationsanslag..............................

85 000

—

6

Uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk, reservationsanslag .....

215 000

—

7

Ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon, reservation san si a g

355 000

—

8

Merkostnader för anordnande av värmeledning och vattenklosetter i gene- ralstabens byggnad, reservationsanslag .............................................

48 600

—

9

Vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm, reservations- anslag .................................................................................

•'' 91025

-

10

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nytt kasernetablisse- mang för Livgardet till häst, förslagsanslag, högst ..........................

1 586 730

_

11

Täckande av förskjutna kostnader för förvärvande av mark m. in.- för

Järvafältet, förslagsanslag, högst......................................................

3 950 000

—

H. Sjukvård.

1

Tandvård vid vissa truppförband, förslagsanslag, högst...........................

8 500

—

2

Sanatorievård åt personal vid armén, förslagsanslag ..............................

75 000

—

3

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns sjuk- och

veterinärvård samt hovbeslag m. m., förslagsanslag, högst ...............

197 650

—:

I. Remontering och hästlega.

i

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering in. m.,

förslagsanslag, högst ..................................................;..................

445 702

;

2

Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén, förslagsanslag ......

10 000

—

3

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega av hästar för

truppförbandens övningar, förslagsanslag, högst ..............................

600 000

—

J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

1

Neutralitetskostnader under år 1918, förslagsanslag, högst .....................

18 365 000

— !

K. Diverse.

1

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, förslags- anslag, högst ......... .....................................................................

50 000

— ,

2

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag...............

200 000

— i

3

Täckande av förskjutna kommittékostnader, förslagsanslag, högst ............

117 645

—

4

Täckande av brister i vissa reservationsanslag, förslag sanslag, högst ......

1 415 193

—1

5

Täckande av vissa förskott..................................................................

45 996 950

—

6

Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl..........................................

8 000

—

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret, förslagsanslag

3 850 000

|

8

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag....................................

12 930 000

—■

Summa

94 407 000

—

Härav utgifter för kapitalökning, att bestridas genom tillfällig upplåning

45 362 400

Återstår

49 044 600

—

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

A. Departementet. Sid

[1] Övergängsstat................................... 3

B. General itetet, staberna in. ni.

[2} Utbildning av generalstabens aspiranter...................... 3

C. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden in. ni.

[3] Extra lönetillägg................................. 3

D. Intendentliren in. m.

[4] Inventarier i nya kasernetablissemang....................... 4

[5] Central beklftdnadsverkstad för armén....................... 6

E. Inkvarterings-, rese- och traktnuientskostnader.

[6] Höjning av dagtraktamentena................. 39

F. Artilleribehov.

[7] Täckande av förskjutna kostnader för vissa artilleribehov............. 40

G. Fortiflkationsbehov.

[8] Vissa byggnadskostnader............................. 41

[9] Flygtillägg.................................... 41

[10] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns byggnader mötesfält och

kommendantsskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel..... 41

[11] Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition m. m. i Skövde ... 42

[12] Nytt exercishus vid Dalregementet ........................ 48

[13] Uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk...........49

[14] Ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon.............. 53

[15] Merkostnader för anordnande av värmledning och vattenklosetter i generalstabens

byggnad................................ 54

[16] Vissa ändringsarbeten vid gamisonssjukhuset i Stockholm....... 56

[17] Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nytt kasernetablissemang för

Livgardet till häst.............................. 63

[18] Täckande av förskjutna kostnader för förvärvande av mark m. m. för Järvafältet . . 64

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mjärde huvudtiteln: 1.9J8 års tilläggsstat. 8?

H. Sjukvård. sid.

[191 Tandvård vid vissa truppförband........................ 05

[20J Sanatorievård åt personal vid armén........................ 00

[21] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt

hovbeslag m. m................... 00

I. Remontering och hiistlega.

[22] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering m. m......... 00

[23] Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén............... 00

[24] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega av hästar för truppförbandens

övningar................................... 07

J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

[25] Neutralitetskostnader under år 1918........................ 07

K. Diverse.

[26] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.......... 08

[27] Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.................. 09

[28] Täckande av förskjutna kommittékostnader..................... 09

[29] Täckande av brister i vissa reservationsanslag................... 72

[30] Täckande av vissa förskott............................ 81

[31] Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl..................... 81

[32] Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret............. 82

[33] Krigstidstillägg och krigstidshj älp......................... 82

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.................... 82

Bilaga.

Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1918............... 84

s. 1 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln:

1918 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över sjöfursvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 januari 1918.

N ä r v a r a n d e:

Hans excellens herr statsministern Eden,

''Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Heelner,

Statsråden: Petersson,

ScHOTTK,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Tiiorsson.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden vid anmälan den 31 december 1917

av kassaförlagskommitténs den 20 mars samma år avgivna betänkande

anfört rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet,

anhöll härefter departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna, att

få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som

under femte huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat

för år 1918 samt yttrade härvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

[!•]

Extra lönetillägg

åt

visaa tjänste

män och

betjänte.

[2.]

Krigstjänstpremier

till

visst manskap

och

vissa värnpliktiga

vid

flottan.

Femte huvudtiteln: 1018 år* tilläggsstat.

I. MARINEN.

A. Flottan.

Avlöning, ersättningar m. m.

1. Extra lönetillägg åt vissa tjänstemän och betjänte.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om extra

lönetillägg för år 1918 åt vissa tjänstemän och betjänte, får jag —

med erinran att dylikt lönetillägg numera utgår endast till ett fåtal

befattningshavare under sjöförsvarsdepartementet — hemställa, att

Eders Kung!. Maj: t täcktes föreslå riksdagen

•

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag angivna

grunder, av extra lönetillägg för år 1918 åt eu del

tjänstemän och betjänte i ämbetsverk, kårer och stater,

hörande till sjöförsvarsdepartementet, på t.illäggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 500

kronor.

2. Krigstjänstpremier till visst manskap och vissa värnpliktiga

vid flottan.

I proposition den 27 april 1917 (nr 300) har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att för utbetalande

av krigstjänstpremier, i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna

grunder, till visst manskap och vissa värnpliktiga vid flottan på

extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 200,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att disponera nämnda belopp redan under år 1917.

Omförmälda förslag avsåg att bereda särskild ersättning i form av

krigstjänstpremier åt viss personal vid flottan, som med gott vitsord

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 års tUUiggsstat.

3

fullgjort eu längre tids krigstjänstgöring. Krigstjänstpremierna lindo [2.]

ansetts böra utgå med ett belopp, motsvarande 20 kronor i månaden,

samt i allmänhet böra tilldelas personalen i en summa vid tjänstgöringstidens

slut för att bereda densamma ekonomiskt stöd uuder den närmaste

tiden därefter. Berörda belopp av 200,000 kronor hade beräknats vara

erforderligt för bestridande av krigstjänstpremier till och med 1917 års

utgång.

I skrivelse den 16 juni 1917 (nr 5) anmälde riksdagen, att riksdagen

funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag; och

utfärdades av Kungl. Maj:t den 24 augusti samma år bestämmelser för

utbetalande av krigstjänstpremier.

Då dylika premier syntes böra utdelas jämväl för tid efter 1917

års utgång, men framställning om beredande av medel till ändamålet

för sådan tid icke från marinförvaltningens sida avlåtits, anmodades

ämbetsverket genom skrivelse den 21 december 1917 att inkomma med

yttrande och förslag i ämnet.

Med anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse av samma

dag meddelat, att av det anslag å 200,000 kronor, som för ändamålet

för år 1918 beviljats med dispositionsrätt för Kungl. Maj:t även under

år 1917, enligt till ämbetsverket inkomna räkenskaper endast omkring

60,000 kronor förbrukats. Med avseende härå och då i sammanhang

med de skedda indragningarna i neutralitetsvakten mera betydande

hemförlovningar av sådana värnpliktiga, som åtnjutit krigstjänstpremier,

ägt rum, syntes det ämbetsverket, såvitt nu kunde beräknas och under

förutsättning att anslaget finge avses jämväl för utbetalning av krigstjänstpremier

under år 1918, att några ytterligare medel för detta ändamål

icke behövde beredas förrän efter verkställd utredning blivit utrönt,

att ytterligare medelsbehov för ändamålet förelåge; och torde enligt

marinförvaltningens mening framdeles till riksdagen böra avlåtas den

framställning, som av omständigheterna kunde påkallas.

I likhet med marinförvaltningen finner jag, att ytterligare medel, Departements
-

utöver det av omförmälda anslag i slutet av år 1917 återstående beloppet,

omkring 140,000 kronor, icke torde bliva erforderliga för utbetalande

av krigstjänstpremier under innevarande år. Nytt anslag för

ändamålet synes sålunda icke nu behöva äskas. Då emellertid anslagets

summa, 200,000 kronor, beräknats allenast för bestridande till och med

1917 års utgång av krigstjänstpremier, har jag ansett mig böra bringa

till Kungl. Maj:ts och riksdagens kännedom vad i detta ärende sålunda

förekommit.

chefens

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[30

Förstärkning

av reservationsanslaget

till beklädnad

åt sjömansoch

skeppsgo8sekårerna.

[4-]

Omformare för

kraftcentralen

vid flottans

varv i Karlskrona.

Intendenturen.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekårerna.

Under åberopande av vad jag under punkten 8 i det vid årets

stats verksproposi tion fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,

högst 381,500 kronor.

Nybyggnad och underhåll.

4. Omformare för kraftcentralen vid flottans varv

i Karlskrona.

Varvschefen vid flottans varv i Karlskrona har i sitt den 17

augusti 1917 avgivna förslag till beräknande av utgifterna vid nämnda

varv för år 1919 gjort framställning om anskaffning av två omformare

för kraftcentralen vid varvet; och har varvschefen därvid anfört följande.

Sedan varvets kraftcentral varit i drift under närmare tre år efter

det anslutning skedde till Karlskrona stads trefasnät, hade åtskilliga

erfarenheter från denna drift vunnits. Bland annat hade det visat sig,

att varvet till följd av ökade pris å stenkol och brännolja vore för

erhållande av något så när billig elektrisk drift för närvarande och

sannolikt för längre tid framåt hänvisat till att uttaga avsevärda mängder

elektrisk energi från stadens elektricitetsverk enligt ett mellan marinförvaltningen

och staden upprättat kontrakt. Då den största energimängden

åtginge till varvets omformare, vore det sålunda av största

vikt, att denna drift med säkerhet upprätthölles. För omformaren funnes

ingen reserv, utan hade densamma varit i så gott som dagligt bruk

sedan oktober 1914, Det syntes därför vara nödvändigt såväl för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: HUS års tilläggsstat.

n

driftens säkerställande som för att möjliggöra ökning av effekten, att

en ny omformare snarast möjligt anskaffades. Anbud hade infordrats

ä en sådan av samma storlek som den nuvarande. Lägsta anbudet

upptoge ett pris av 29,380 kronor, vartill komme kostnaden för instrumentering,

grund, kablar och montering med omkring 5,000 kronor,

varigenom totalkostnaden torde uppgå till omkring 34,300 kronor.

Denna kostnad vore visserligen avsevärd, men kunde dock med hänsyn

till fördelen att kunna säkerställa eu billig drift icke anses alltför hög.

Skulle t. ex. ett fel uppstå å den nuvarande omformaren, varigenom

densamma under tre månader sattes ur verksamhet, skulle det för

framställande av den energimängd, som omformaren tillgodosett, kosta

kronan med ångdrift ensamt omkring 18,200 kronor och med kombinerad

ång- och dieselmotordrift omkring 12,000 kronor. Då kronan

enligt gällande kontrakt måste betala staden för den garanterade årseffekten,

även om densamma ej fullt utnyttjades, avginge från dessa

summor endast omkring 2,200 kronor för minskad energikonsumtion,

varför driften i nu angivna fall skulle bliva omkring 16,000, resp. 9,800

kronor dyrare än om omformare kunnat användas.

Vidare hade anbud infordrats å en trefas-likströmsomformare å

33 kw. för 70 volt eller 110 volt likström. Denna omformare vore avsedd

att lämna ström till vid varvets ingenjördepartement förlagda

fartyg. För detta ändamål funnes nu eu likströmsomformare av ungefär

samma storlek, men reserv för densamma saknades. Därtill komme,

att omformning med denna måste ske två gånger (trefas till likström

220 volt och likström 220 volt till 70 volt-), vilket vore synnerligen

oekonomiskt. Med endast en omformare kunde ej heller ström samtidigt

lämnas till fartyg med 70 volt och 110 volt spänning, vilket ofta

torde ifrågakomma.

Kostnaden för sistnämnda omformare utgjorde enligt lägsta anbudet

10,705 kronor, vartill komme för instrumentering in. m. omkring

3,500 kronor eller tillhopa omkring 14,200 kronor.

Med stöd härav och under framhållande av det alltjämt stegrade

behovet av elektrisk energi för varvsdriften har varvschefen hemställt,

att för anskaffning av nu omförmälda båda omformare måtte anvisas

ett sammanlagt belopp av 48,500 kronor.

1 skrivelse den 1 oktober 1917 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens femte huvudtitel för år 1919 har marinförvaltningen

uttalat, att ämbetsverket funne de av varvschefen anförda skälen till

fullo ådagalägga behovet och ändamålsenligheten av ifrågavarande båda

omformares anskaffande, samt hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

s. 6 Kontrollera mot PDF

[4.]

Departements

chefens

yttrande.

[5.]

Elektrisk

vtterbelysning

vid

flottans varv

i Karlskrona.

6 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

riksdagen att för ändamålet på extra stat för år 1919 bevilja ett anslag

av 48,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera beloppet

redan under år 1918.

Ifrågavarande båda omformare för kraftcentralen vid flottans varv

i Karlskrona äro, såsom av det förut sagda framgår, i främsta rummet

avsedda att utgöra reserv för de nu befintliga omformarna av elektrisk

kraft för drivande av varvets verkstäder och för överföring av ström

till fartyg, som för reparation eller översyn äro förlagda vid varvets

ingenjördepartement. Därjämte skulle dessa omformare vid behov kunna

tagas i bruk samtidigt med de redan befintliga omformarna för att öka

den elektriska energimängd, som genom de senare kan uttagas. Tillgodoseendet

av båda dessa syftemål är, såsom myndigheterna framhållit,

av stor betydelse såväl för att trygga den alltmera utvecklade

varvsdriften som icke minst ur ekonomisk synpunkt. Jag anser mig

följaktligen böra biträda förslaget om ifrågavarande omformares anskaffning

och har icke heller något att erinra mot den därför beräknade

kostnaden, 48,500 kronor.

Marinförvaltningen har hemställt, att berörda belopp måtte ställas

till Kung!. Maj:ts disposition redan under innevarande år. Då även jagär

av den uppfattningen, att anskaffningen, med hänsyn jämväl till

angelägeuheten att undvika en eventuell prisstegring, bör äga rum

snarast möjligt, lärer beloppet böra uppföras på tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till anskaffning av två omformare för kraftcentralen

vid flottans varv i Karlskrona på tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 48,500

kronor.

5. Elektrisk ytterbelysning vid flottans varv i Karlskrona.

I sitt förslag till beräknande av utgifterna vid flottans varv i Karlskrona

för år 1919 har varvschefen därstädes gjort framställning om anordnande

av elektrisk ytterbelysning å varvet.

Till stöd härför har bemälde varvschef anfört huvudsakligen följande.

Den yttre belysningen av varvsområdet hade hittills ägt rum förmedelst

dels gaslyktor, dels luxlampor och dels vanliga fotogenlampor,

placerade i lyktor. Detta sätt för åstadkommande av ytterbelysning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte lin vildt i teln: HUS års HUHijgss-hit. 7

finge numera anses otidsenligt (joll hade särskilt vid det myckna över- [5.|

tidsarbete, som törekommit och iÖrekomme under pågående mobilisering,

visat sig vara otillfredsställande. Härtill komme, att rådande knapphet

å fotogen och materialier för gasberedning numera så gott som omöjliggjorde

belysning å varvet medelst gas och fotogen.

förslag jämte kostnadsberäkning till anordnande av elektrisk ytterbelysning

å varvet, hade därför uppgjorts, vilket förslag slutade å ett

belopp av 102,600 kronor. Av förslaget framginge, att ytterbelysningen

för närvarande utgjordes av 42 ljuspunkter om sammanlagt 11,315

normalljus, medförande eu årlig kostnad av 10,296 kronor 10 öre. 1 dess

ställe föresloges anordnande av elektrisk belysning förmedelst 112

lampor om sammanlagt 18,700 normalljus med eu årlig kostnad av

2,705 kronor 25 öre efter nuvarande medelpris på elektrisk energi av

4 öre pr kilowattimme, inberäknat kostnaden för tändning, släckning

och översyn av lamporna samt för ersättning av förbrukade lampor.

Den besparing, som skulle uppkomma, utgjorde sålunda omkring 7,600

kronor årligen.

På grund av de fördelar och den besparing, som sålunda skulle

vinnas genom elektrisk ytterbelysning å varvet, har varvschefen hemställt,

att för sådan belysnings anordnande måtte anvisas ett belopp av

102,600 kronor.

Marinförvaltningen har i förberörda skrivelse den 1 oktober 1917

yttrat, att ämbetsverket funne det ur alla synpunkter, ej minst ekonomiskt

sett, synnerligen fördelaktigt att trots rådande höga anläggningskostnader

snarast möjligt utbyta den nuvarande ytterbelysningen å varvet

mot elektrisk belysning, samt hemställt, att Kung!. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att för ändamålet på extra stat för år 1919 bevilja ett anslagav

102,600 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att disponera beloppet

redan under år 1918.

För utförande av den ifrågavarande anläggningen för elektrisk nepartementsytterbelysning

vid Karlskrona varv talar i främsta rummet den om- chefen9

ständigheten, att härigenom skulle vinnas eu väsentlig besparing, upp- yt *''

gående till omkring 7,600 kronor för år, i jämförelse med kostnaderna

för den nuvarande, av luxlampor samt gas- och fotogenlyktor bestående

belysningen. Enligt vad jag inhämtat, är denna kostnadsjämförelse

uppgjord på grundvalen av ett pris av 20—25 öre per liter fotogen

och 15 öre per kubikmeter gas, vadan en jämförelse, uppställd i förhållande

till de nu gällande högre prisen därå, skulle utfalla ännu gynn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

K Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[5.] Hammare för den elektriska belysningen. För denna belysning har,

såsom förut nämnts, beräknats ett pris av 4 öre per kilowattimme,

vilket utgör varvets självkostnadspris för framställandet av elektriskt

ljus. Härtill komma emellertid även andra påtagliga fördelar av elektrisk

belysnings anordnande. Enligt förslaget skulle de nuvarande 42

ljuspunkterna med en ljusstyrka av tillhopa 11,315 normalljus utbytas

mot 112 lampor om sammanlagt 18,700 normalljus. Härigenom vinnes

en väsentligt starkare belysning av varvsområdet, vilket under den

mörka delen av dygnet, då arbetet å varvet pågår, underlättar förbindelsen

mellan de olika verkstäderna och förråden samt övriga lokaler

å varvet och således i sin mån bidrager till möjliggörandet av en rationellt

ordnad varvsverksamhet. Åven bevakningen av varvsområdet

kan med den föreslagna elektriska belysningen utövas på ett vida mera

effektivt sätt än för närvarande är fallet.

Den nu rådande knappa tillgången på fotogen och materialier för

gasberedning påvisar ock nödvändigheten av att bereda trygghet mot de

betydande olägenheter, som bibehållandet av den nuvarande otidsenliga

belysningen för sådan händelse kan förorsaka. Ehuru kostnaderna för

ifrågavarande anläggning på grund av gällande pris å hithörande materialier

för närvarande ställa sig avsevärt höga, tvekar jag därför

ej att ansluta mig till det framställda förslaget om införande av elektrisk

ytterbelysning å varvet; och då jag, i likhet med marinförvaltningen,

anser, att anläggningen bör komma till utförande redan under

innevarande år, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till anordnande av elektrisk ytterbelysning

vid flottans varv i Karlskrona på tilläggsstat för år

1918 bevilja ett reservationsanslag av 102,600 kronor.

6. Utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv

i Karlskrona.

j-g j I förenämnda skrivelse den 1 oktober 1917 har marinförvaltningen

utvidgning av anfört, bland annat, följande.

artiiieriverk- Marinens lätta kanoner ävensom tubkanonerna till de svåra och

flonan" valv medelsvåra artilleripjäserna vore utsatta för avsevärd förslitning på

i Kariakmna. grund av det störa antal skott, som under övningar skötes med desamma.

Detta nödvändiggjorde, att ombyte av kärnrör eller s. k. omtubering

tid efter annan måste företagas. Det begränsade antalet ka
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte lmvmltiteln: 1918 års tilläi/f/sslal. ''.I

noner och tubkanoner i reserv krävde, att sagda omtubering måste [(>.]

verkställas på kort lid. Erfarenheten under de senaste åren hade

emellertid visat, att do omtuberingsarbeten, som hittills varit anförtrodda

åt enskild leverantör, kraft synnerligen lång leveranstid samt därjämte

betingat avsevärda kostnader.

För att utröna, i vad mån en ändring härutinnan kunde vinnas,

hade marinförvaltningen verkställt utredning angående möjligheten av

och kostnaderna för eu utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans

varv i Karlskrona i syfte att dit förlägga förekommande omtubering av

lätta kanoner inom marinen; och hade såsom resultat av denna utredning

framgått att, därest viss komplettering av artilleriverkstadens

uppsättning av maskiner in. in. bleve vidtagen, omtuberingsarbeten

skulle kunna därstädes verkställas med avsevärd vinst i såväl tid som

kostnad.

För att utöka artilleriverkstadens arbetskapacitet jämväl till omtuberingar

skulle sålunda enligt nämnda utredning erfordras en borrmaskin,

en reffelmaskin, båda med erforderliga verktyg, varjämte behövde

anskaffas en mantlingsugn, lyftanordningar och en del mindre

maskinella utrustningar.

Av nu nämnd materiel hade marinförvaltningen redan gått i författning

om anskaffning av en borrmaskin och en reffelmaskin, och hade

kostnaderna härför bestritts av tillgängliga medel. Kostnaderna för

verkställandet av anskaffningen av återstående för ifrågavarande ändamål

erforderlig materiel beräknades uppgå till 39,445 kronor eller i avrundat

tal 40,000 kronor.

Då genom de sålunda föreslagna anordningarna skulle vinnas högst

avsevärda besparingar, har marinförvaltningen hemställt, att hos riksdagen

måtte för ändamålet äskas ett anslag på extra stat för år 1919

av 40,000 kronor, vilket belopp Kungl. Maj:t borde äga disponera redan

under innevarande år.

Genom de anordningar i artilleriverkstaden i Karlskrona, som i Departementsförevarande

framställning åsyftas, skulle, på sätt av marinförvaltningen ylande

framhållits, omtubering av lätta kanoner och tubkanoner kunna verkställas

på avsevärt kortare tid än som nu sker vid arbetets utförande

genom enskild leverantör samt vinnas avsevärda kostnadsbesparingar.

I sistnämnda hänseende har jag inhämtat, att den årliga besparing, som

genom

de föreslagna åtgärdernas vidtagande skulle erhållas, kan be
-

räknas till 25,000 å 30,000 kronor. Det synes mig under nu angivna

förhållanden vara särdeles lämpligt, att de föreslagna anordningarna

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Femte till vild titeln: 1f)1S års titläggsstat.

[6.] komma till stånd. Någon erinran mot det uppgjorda kostnadsförslaget

har jag icke att framställa.

Jag anser mig i detta sammanhang böra nämna, att kostnaderna

för av marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål redan anskaffade

maskiner, nämligen en borrmaskin och en reffelmaskin, bestritts av

medel, som influtit vid försäljning av kasserade, från materialförrådet

såsom mässingsskrot avförda patronhylsor av olika slag. Medel av

ifrågavarande slag uppföras i marinförvaltningens huvudbok under

konto: »materialförrådet, försåld artillerimateriel».

Då jag anser, att ifrågavarande utvidgning av artilleriverkstaden

vid flottans varv i Karlskrona med hänsyn icke minst till den ekonomiska

fördel, som därav kan förväntas, bör komma till utförande redan

under innevarande år, lärer anslagsbeloppet, 40,000 kronor, böra upptagas

å tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer alltså, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

för utvidgning av artilleri verkstaden vid

flottans varv i Karlskrona å tilläggsstat för år 1918

bevilja ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

7. Anläggning å flottans varv i Karlskrona av en

laddningsstation för undervattensbåtars

ackumulatorbatterier.

[7.] För anläggning å flottans varv i Karlskrona av en laddningsstation

Anläggning & för undervattensbåtars ackumulatorbatterier jämte vissa andra anordfl0Kaariskroi”

1 r^nS’ar nämnda varv beviljade 1917 års riksdag, efter framställning

av en lada. av Kungl. Maj:t, på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av

"fö®under-11 112,500 kronor. Av nämnda anslag avsågs ett belopp av 45,000 kronor

vattensbåtars för berörda laddningsstation. Maskineriet till laddningsstationen skulle

""batterier01 ’nrymmas i den vid varvets mobiliseringskaj belägna omformarestationen

för elektrisk kraft till varvet.

I skrivelse den 17 september 1917 anmälde marinförvaltningen att,

enligt vad varvschefen i Karlskrona telegrafiskt meddelat, inkomna

anbud, som endast vore gällande några dagar, å omformare till laddningsstationen

utvisade, att stationen komme att bliva 10,000 å 12,000

kronor dyrare än som beräknats. Med anledning härav hemställde

marinförvaltningen, som ansåg, att kostnadsökningen icke borde beräknas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: HUS års tilläggsstat.

11

lägre äu till 12,000 kronor, om medgivande att för ifrågavarande an- [7.]

läggning använda, utöver redan anvisade medel, ett belopp av högst

12,000 kronor. Till stöd för denna hemställan anförde ämbetsverket

följande.

Genom anläggningens utförande skulle bland annat en avsevärd

besparing av oljor vinnas. Med hänsyn till den rådande bristen härå

funne ämbetsverket det jämväl ur denna synpunkt synnerligen angeläget,

att laddningsstationen komme till utförande snarast möjligt. Ett uppskov

därmed syntes med all säkerhet dessutom medföra ökade kostnader,

enär prisen å i anläggningen ingående materialier vore i ständigt

stigande. Genom att avtal finge omedelbart träffas rörande leverans av

materialier in. in., dock att likvideras först efter 1918 års ingång, torde

man skyndsammast och efter nuvarande förhållanden billigast kunna

utföra anläggningen.

Jämlikt nådigt brev den 18 september 1917 medgav Kungl. Maj:t,

att för anläggning av omförmälda laddningsstation finge, utöver redan

anvisade medel, användas ett belopp av högst 12,000 kronor, att av

marinförvaltningen med omhänderhavande medel förskjutas och anmälas

till ersättande i samband med avgivandet av förslag till beräknande av

utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1919.

I förenämnda skrivelse den 1 oktober 1917 har nu marinförvaltningen

hemställt om utverkande hos riksdagen av ett extra anslag å

12,000 kronor till ersättande av det genom berörda nådiga brev anvisade

beloppet.

Med anvisandet av förenämnda tilläggsanslag å 12,000 kronor för Departements
-

anläggning å flottans varv i Karlskrona av ifrågavarande laddnings- che/aenndeytt''

station avsågs, såsom av det förut sagda framgår, i främsta rummet

att genom skyndsam beställning av materialier in. m. till stationen

undvika ytterligare kostnadsökning.

Marinförvaltningens förslag, att nämnda belopp nu måtte av riksdagen

äskas, anser jag mig böra biträda; och lärer beloppet böra upptagas å

tilläggsstat för år 1918.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att, utöver det av 1917 års riksdag beviljade,

för anläggning å flottans varv i Karlskrona av en

laddningsstation för undervattensbåtars ackumulatorbatterier

avsedda anslaget å 45,000 kronor, för omförmälda

ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja

ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

n

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[8.]

Transport*

medel för

flottans val"

i Karlskrona.

Departements
chefens
yttrande.

8. Transportmedel för flottans varv i Karlskrona.

för anskaffning av en 150 tons kolpråm av järn för flottans varv

i Karlskrona bär 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 beviljat

ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

I sitt förslag till beräknande av utgifterna för år 1919 har varvscliefen

vid flottans station i Karlskrona, med förmälan att stationens

fartygsmateriel under år 1919 förväntades bliva ökad med pansarbåtarna

Gustaf V och Drottning Victoria, framhållit, att ytterligare förstärkningerfordrades

av stationens transportmedel för kol med två pråmar, vardera

rymmande 150 ton. Då emellertid med nu gällande höga materialpris

och arbetslöner kostnaden för byggandet av en 150 tons kolpråm

beräknades uppgå till 55,000 kronor, har bemälde varvschef hemställt,

att medel nu måtte anvisas till endast en dylik pråm.

Då av varvschefens förevarande kostnadsberäkning framginge, att

för anskaffning av den kolpråm, vartill 1917 års riksdag beviljat ett

extra anslag av 25,000 _ kronor, erfordrades ett ytterligare belopp av

30,000. kronor, har marinförvaltningen, enligt vad ämbetsverket meddelat

i sin förutnämnda skrivelse den 1 oktober 1917, icke ansett sig

höra föreslå anskaffning av någon ny pråm, utan hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att, utöver det av 1917 års riksdag för

anskaffning av en kolpråm beviljade anslaget å 25,000 kronor, för omförmälda

ändamål på extra stat för år 1919 bevilja ett anslag av

30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj: t att utanordna nämnda belopii

redan under år 1918.

\ id 1916 och 1917 års riksdagar har beslutats en utökning av

Karlskrona varvs transportmedel genom anskaffning av en motorbåt

och två 150 tons kolpråmar, i vilken anskaffning ingår nu ifrågavarande

kolpram. Jag anser mig vid sådant förhållande så mycket hellre

kunna ansluta mig till marinförvaltningens uppfattning, att framställning

nu icke bör göras om anskaffning av ytterligare en kolpråm, som,

enligt vad varvschefen i Karlskrona meddelat, kostnaden för en dylik

pråm nu beräknas uppgå till 55,000 kronor i stället för den tidigare

upptagna kostnaden av 25,000 kronor. Den sålunda i detta fall väsentligt

ökade kostnaden torde icke minst vara att tillskriva den omständigheten,

att pråmar av här ifrågavarande slag, som utföras av järn

och äro av enkel konstruktion, draga en relativt stor materialkostnad

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

i förhållande till arbetskostnaden, samt att prisen på materialier, sär- [8.]

skilt järn, stigit proportionsvis väsentligt mera än arbetslönerna.

I likhet med marinförvaltningen finner jag erforderligt, att det

ytterligare belopp av 30,000 kronor, som enligt den nu verkställda

beräkningen ansetts behövligt för färdigställande av den pråm, vartill

1917 års riksdag beviljat medel, nu äskas av riksdagen; och torde

beloppet, för att ifrågavarande pråm må kunna snarast möjligt färdigställas,

böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att,

utöver det av 1917 års riksdag för anskaIlning

av en kolpråm för flottans varv i Karlskrona

beviljade reservationsanslaget av 25,000 kronor, för

omförmälda ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja

ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

9. Nytt kanonskjul för artilleridepartementet

vid flottans varv i Stockholm m. m.

1 skrivelse den 25 november 1915 framlade marinförvaltningen ett [9.J

förslag till utförande av tillbyggnader till vissa verkstäder vid flottans Nytt kanon,

varv i Stockholm och till verkställande av åtskilliga andra arbeten därstädes,

varmed åsyftades att höja varvsverkstädernas kapacitet och åväga- departementet

bringa ändamålsenliga anordningar i övrigt å varvet. Därvid framhölls, T''a‘rdv f[°sta0nc8k.

att varvet i sitt dåvarande skick ingalunda tillfredsställde de fordringar, hoim m. m.

som med hänsyn till varvsverksamhetens rationella bedrivande och särskilt;

i mobiliseringshänseende borde ställas på ett modernt örlogsetablissement.

Kostnaderna för utförande av de i berörda förslag ingående arbetena

beräknades till sammanlagt 182,400 kronor; och hemställde marinförvaltningen

i omförmälda skrivelse, att Kung], Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för förslagets genomförande bevilja på extra stat för år 1917

ett anslag å detta belopp.

Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för den 14 januari 1916, bilagt samma års statsverksproposition,

uttalade föredragande departementschefen vid nämnda tillfälle, att man,

med hänsyn därtill att frågan om platsen för anläggande av den nya docka

(för att bereda dockningsmöjlighet för de nya pansarbåtarna av Sverigetypen)

vid flottans station i Stockholm, vartill riksdagen avsatt medel,

och det därmed sammanhängande spörsmålet om förflyttning av Stock
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[9.] holme station och varv dåmera vore föremål för utredning av inom

sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga, borde strängt fasthålla

vid den principen, att endast sådana byggnadsanordningar vid stationen

och varvet, som ur krigsberedskapens synpunkt vore oundgängligen

nödvändiga, borde ifrågakomma till utförande. Ur nu nämnda synpunkt

fann departementschefen den föreliggande framställningen äga synnerligen

goda skäl för sig. I betraktande dels av det läge, vari frågan

om förflyttning av Stockholms varv och station dåmera befann sig, och

dels av nödvändigheten att i största möjliga mån begränsa kostnaderna

så, att även andra angelägna anslagsbehov under femte huvudtiteln

kunde tillgodoses, ansåg sig emellertid departementschefen böra föreslå

uteslutande ur förslaget av följande arbeten, för vilka beräknats nedannämnda

kostnadsbelopp, nämligen:

tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna.............................. kronor 70,000: —

uppförande av nytt kanonskjul för artilleridoparte
mentet.

............................................................................... » 9,500: —

inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul

till järnförråd för ingenjördepartementet ... » 5,000:

anordnande och inredning av ny lokal för förrådet

av gjutmodeller.............................................................. » 12,000: —

Summa kronor 96,500: —

I anslutning härtill hemställde Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till 1916 års riksdag, att riksdagen måtte för tillbyggnader till

vissa verkstäder vid flottans varv i Stockholm in. in. bevilja på extra

stat för år 1917 ett anslag av (182,400 — 96,500) 85,900 kronor, varjämte

begärdes rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp

redan under år 191 (k Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

Varvschefen vid flottans station i Stockholm har därefter i sitt

förslag till beräknande av utgifterna för stationen för år 1918 i de

delar, vilkas förvaltning tillhörde honom, ånyo anmält behovet därav,

att ovan angivna arbeten, vartill medel sålunda ännu icke beviljats,

måtte komma till utförande.

I sitt berörda förslag har varvschefen beträffande tillbyggnaden av

/jldtslagarverkstäderna — vilken skulle åstadkommas genom överbyggande

av den öppna plats, som vore belägen mellan de båda av de nuvarande

plåtslagarverkstäderna upptagna verkstadslängorna (se kartskissen

å sid. 16) anfört, att lösningen av flottstationsfrågan vore uppskjuten

till obestämd tid samt att erfarenheten under de senare åren ytterligare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1018 urs tilläggsstat. tf»

bckrältat clf^t störa bohovot av plåtslagar ver k städernas omodelbara ut- [O.j

vidgning för att möta fordringarna å fartygs- och ångpanneplåtslagararbetens

utförande såväl under pågående mobilisering som vid tiden

närmast efter flottans demobilisering för verkställande av då säkerligen

omfattande arbeten för fartygens översyn efter de långvariga och särdeles

slitande sjöexpeditionerna. Kostnaderna för ifrågavarande tillbyggnad

hava av varvschefen beräknats till 80,000 kronor i stället för

det tidigare upptagna beloppet, 70,000 kronor.

I fråga om uppförande ar nytt kanonskjul för artilleridepartementet

samt inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul till järnförråd

för ingenjördepartementet (se kartskissen å sid. 16) har varvschefen

erinrat, att ingenjördepartementets större s. k. järnförråd vore

inrymt i ett av de söder om dockan liggande galärskjuien, dit till följd

av bristande utrymme järnvägsspår i förbindelse med varvets övriga

spårnät icke kunde framdragas. Vidare har varvschefen framhållit,

dels att järnförrådets avlägsna belägenhet vållade avsevärda kostnader

för framtransporterande icke blott av tyngre materiel utan även av

lättare, varför det vore i högsta grad önskvärt, att ingenjördepartementet

finge disponera det i dess omedelbara närhet liggande kanonskjulet

för inrymmande däri av järnförrådet samt att i anslutning därtill

ett nytt kanonskjul för artilleridepartementet uppfördes och förlädes

närmare artilleridepartementets verkstäder, dels ock att även materialförrådet

härigenom skulle vinna den fördelen, att dess till galärvarvet

förlagda, under samma uppbördsman lydande båda förrådslokaler komme

att ligga i omedelbar närhet av varandra.

För det nya kanonskjulet hade kostnaderna, såsom förut nämnts,

tidigare beräknats till 9,500 kronor och för den ändrade inredningen

av det nuvarande kanonskjulet till 5,000 kronor. Dessa kostnadsberäkningar

hava av varvschefen höjts till resp. 11,000 och 6,000

kronor.

Med avseende å anordnande och inredning av ny lokal för förrådet

av gjutmodeller (se kartskissen å sid. 16) har varvschefen anfört, att

det dyrbara och synnerligen skrymmande förrådet av gjutmodeller

vore inrymt å vinden till det närmast söder om dockan belägna

galärskjulet nr 25 eller på ett avstånd av omkring 300 meter från

snickarverkstaden, dit modellerna före varje användande måste hämtas

för översyn, justering m. m., vilket förorsakade mycken tidsspillan

för verkstadens personal såväl vid modellernas framletande som vid

deras transport. Olämpligheten av en sådan placering syntes vara

ovedersäglig, liksom även de stora fördelar, som kunde vinnas genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Femte huvudtiteln: 1918 are titläggsstat.

[9.] att hava modellförrådet i snickarverkstadens omedelbara närhet, varför

avsetts att, ovanpå nuvarande utslagsplan i den intill nyssnämnda verk
-

Fcvesla, /. modelIfomacJ ■

G9

Q tiruÅrcisie iMjqyrtcu/e*-

stad liggande verkstadslängan och med direkt, ingång från denna,

inreda en vind med fack för modellerna, varuti dessa skulle kunna

överskådligt och systematiskt ordnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläjif/sstat.

IT

Kostnaden för denna tillbyggnad jämte inredning m. m. beräknades

ursprungligen till 12,000 kronor, men bär denna beräkning av varvscbefen

ökats till 13,800 kronor.

Sammanlagda beloppet av de nu beräknade kostnaderna för ifrågavarande

arbeten uppgick alltså till 110,800 kronor.

Med anledning av den stora utsträckning, i vilken med förefintliga

arbetsmöjligheter å varvet de privata verkstäderna måste anlitas,

och de synnerligen höga kostnader, som därav bleve en följd på

grund av verkstädernas oerhört stegrade pris, har marinförvaltningen

i skrivelse den 29 september 1916 förklarat sig anse, att ytterligare

skäl förelåge att vidhålla vad ämbetsverket i sin berörda skrivelse den

25 november 1915 föreslagit beträffande nu ifrågavarande arbeten; och

har marinförvaltningen fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t ville

föreslå riksdagen att för ovan omförmälda arbeten å flottans varv i

Stockholm bevilja på extra stat för år 1918 ett belopp av 110,800

kronor, med rätt för Kungl. Magt att disponera detta belopp redan

år 1917.

Vid föredragning den 13 januari 1917 av marinförvaltningens nyssnämnda

skrivelse anförde departementschefen, på sätt framgår av statsrådsprotokollet

över sjöförsvar särenden för samma dag, bilagt statsverkspropositionen

till nämnda års riksdag, att frågan om förläggningen av

flottans station i Stockholm, vilken fråga då vore föremål för behandling

av en den 14 juni 1916 tillsatt kommitté, sålunda ännu icke befunne

sig i det skick, att densamma kunde underställas Kungl. Maj:ts

prövning. Departementschefen ansåg emellertid denna omständighet icke

böra utgöra hinder för, att medel av riksdagen äskades för utförande

av här ifrågavarande byggnadsanordningar, vilka, såsom förut nämnts,

avsåge dels tillbyggnad av ingen]ördepartementets plåtslagarverkstäder,

dels uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet samt inredning

av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul till järnförråd

för ingen]ördepartementet samt dels anordnande och inredning av en

ny lokal för förrådet av gjutmodeller. Dessa byggnadsarbeten inginge

såsom ett led i det år 1915 av myndigheterna framlagda förslaget till

utförande av tillbyggnader till vissa verkstäder vid flottans härvarande

varv m. m., men hade vid förslagets framläggande i statsverkspropositionen

till 1916 års riksdag av förut angivna orsaker blivit ur förslaget

uteslutna. Då departementschefen fann sig böra upptaga förslaget även

i dessa delar, både för honom de bestämmande skälen varit å ena sidan

det med växande styrka framträdande behovet av dessa anordningars

vidtagande för att höja varvsverkstädernas kapacitet och därmed

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

bereda ökad möjlighet att hålla flottans flytande materiel i god krigsberedskap

och å andra sidan angelägenheten att i största möjliga omfattning

kunna utföra förekommande varvsarbeten å flottans varv, varigenom

de på sista tiden synnerligen starkt stegrade kostnaderna för

sådana arbetens verkställande å enskilda verkstäder och varv skulle i

görligaste mån kunna undvikas. Såväl ur krigsberedskapens som ur ekonomisk

synpunkt syntes alltså utförandet av de föreslagna arbetena,

vilka endast innebure en av förhållandena oundgängligen betingad provisorisk

utvidgning och omändring av byggnadsanordningarna vid ingenjördepartementet,

icke längre böra undanskjutas; och då det vore

av vikt, att de ifrågasatta arbetena, för vilka de upptagna kostnaderna,

utgörande sammanlagt 110,800 kronor, med hänsyn till prisförhållandena

icke torde vara för högt beräknade, snarast möjligt

komme till utförande, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för omförmälda arbeten bevilja på extra stat

för år 1918 ett anslag av 110,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att disponera detta belopp redan under år 1917; och avlät Kungl. Maj:t

i enlighet härmed framställning i statsverkspropositionen till 1917 års

riksdag.

Sedermera framlade Kungl. Maj:t i en den 27 april 1917 dagtecknad

proposition (nr 296) förslag till riksdagen angående utvidgning

av flottans station i Stockholm m. m., men fann riksdagen, enligt vad

riksdagen anmälde i skrivelse (nr 366) den 15 juni samma år, denna

proposition icke för det dåvarande böra till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

I skrivelse (nr 5) den 16 juni 1917 har riksdagen beträffande nu

förevarande framställning om anvisande av medel för ifrågavarande arbeten

hänvisat därtill, att riksdagen icke ansett sig böra fatta ståndpunkt i

frågan angående flottstationen i Stockholm, samt anmält, att riksdagen

funnit berörda framställning, vilken hade nära samband med nyssnämnda

fråga, icke för det dåvarande böra av riksdagen bifallas.

Varvschefen vid flottans station i Stockholm har nu i sitt den 14

augusti 1917 avgivna förslag till beräknande av utgifterna vid varvet

för år 1919 ånyo upptagit kravet på medels anvisande för ovan angivna

ändamål.

Kostnaderna hava numera av varvschefen beräknats till följande

belopp, nämligen:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Femte huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat.

tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna.......................... kronor 110,000: —

uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet

.......................................................................... j> 16,000: —

inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul

till järnförråd för ingenjördeparte
mentet

............................................................................ x> 9,000: —

anordnande och inredning av ny lokal för förrådet

av gjutmodeller ............................................. » 16,000: —

Summa kronor 151,000: —

Beträffande tillbyggnaden av plåtslagarverkstäderna har varvschefen

framhållit, att den ifrågavarande anläggningen vore av nöden för

driftens behöriga gång, vare sig stationen kvarbleve på sin nuvarande

plats eller framdeles bleve förflyttad, samt att han, enär lösningen av

flottstationsfrågan fortfarande vore uppskjuten till obestämd tid och erfarenheten

under senare år ytterligare bekräftat det stora behovet av

plåtslagarverkstädernas omedelbara utvidgning för att möta fordringarna

å fartygs- och ångpanneplåtslagararbetenas utförande såväl under pågående

mobilisering som vid tiden närmast efter flottans demobilisering

för verkställande av då säkerligen omfattande arbeten för fartygens

översyn efter de långvariga och särdeles slitande sjöexpeditionerna, ansett

sig böra ånyo upptaga frågan om sagda tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna.

I fråga om uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet

samt inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul till järnförråd

för ingenjördepartementet har varvschefen åberopat vad han i

dessa hänseenden tidigare yttrat samt beträffande anordnande och inredning

av en ny lokal för förrådet av gjutmodeller huvudsakligen framhållit,

att de skäl, som han förut anfört för sitt äskande av medel för detta

ändamål, fortfarande ägde giltighet och att den ökade erfarenheten

givit ytterligare stöd för behovet av dessa arbetens utförande.

I anledning av vad varvschefen sålunda andragit och under åberopande

av de skäl, som tidigare anförts till stöd därför att ifrågavarande

arbeten snarast borde komma till utförande, vilka skäl fortfarande

vore gällande, har marinförvaltningen i förberörda skrivelse den 1 oktober

1917 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för

tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna m. m. vid flottans varv i Stockholm

bevilja på extra stat för år 1919 ett anslag av 151,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att disponera beloppet redan under år 1918.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefens
yttrande.

20 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

De skäl, som tidigare framförts för ifrågavarande arbetens utförande

och som huvudsakligen hänföra sig till angelägenheten dels att

höja varvsverkstädernas kapacitet och därmed bereda ökad möjlighet att

hålla flottans flytande materiel i god försvarsberedskap och dels att i

största möjliga mån undvika de dryga kostnader, som förorsakas av arbetens

utförande å enskilda verkstäder och varv, äro onekligen i och

för sig av väsentlig betydelse. Enligt min mening bör man emellertid

vid nu förevarande frågas bedömande anlägga en annan synpunkt än

som förut skett, och anhåller jag att i sådant avseende få anföra följande.

Vid 1914 års senare riksdag avsattes, på framställning av Kungl.

Maj:t, för anläggande av ny docka jämte en mindre verkstad vid flottans

station i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor,

för år 1915 av värnskattemedel ett belopp av 300,000 kronor.

Med denna anläggning avsågs att bereda dockningsmöjlighet i Stockholms

skärgård för pansarbåtar av Sverigetypen. Därvid uttalade riksdagen,

att riksdagen förutsatte att i sinom tid få tillfälle att träffa avgörande

i fråga om platsen för den nya dockan. Till dockanläggningen

avsattes av 1915 och 1916 års riksdagar av värnskattemedel

ytterligare 750,000, resp. 350,000 kronor, varigenom sålunda hela det

för dockanläggningen beräknade kostnadsbeloppet numera blivit av riksdagen

för ändamålet avsatt.

Ursprungligen hade förutsatts, att den nya dockanläggning, som

av riksdagen sålunda beslutats, skulle kunna igångsättas i god tid

under år 1915, varefter dockanläggningens utförande beräknats kräva

en tid av omkring två år.

Anläggandet av omförmälda docka har emellertid ännu icke blivit

igångsatt. Den närmaste anledningen härtill har varit, att frågan om

dockans förläggning från början sammanknutits med spörsmålet om förflyttning

eller utvidgning av flottans station i Stockholm. Den proposition

angående utvidgning av nämnda station, som avläts till 1917 års

riksdag, föranledde emellertid, såsom förut nämnts, icke någon riksdagens

åtgärd.

Sedermera har 1917 års flottstationskommitté den 30 november

samma år avgivit betänkande i ämnet, vilket blivit utställt till utlåtande

av vederbörande myndigheter. I berörda betänkande har

kommittén, som utarbetat särskilda alternativ till flottstationsanläggning

å olika platser — Stockholm, Skuggan, Kaknäs, Elfvik, Södergarn och

Torsbyfjärd — föreslagit, att en flottstationsanläggning måtte komma

till utförande vid Skuggan (å fastlandet vid Lilla Värtan). Kostnaderna

jämte markvärden för denna stationsanläggning hava av kommittén

upptagits till 54,662,200 kronor, och har anslagsbehovet för en första

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: HUS åra tilläggsstat. 2J

byggnadsperiod av omkring 7 år beräknats till 17,547,700 kronor. Kommittén

bär därvid utgått bland annat från, att ett belopp av 9,000,000 kronor

skulle frigöras genom försäljning av ett område vid Kaknäs samt

av Kastellholmen och en del av Skeppsholmen ävensom att detta belopp

skulle, utöver nyssnämnda anslagssumma, 17,547,700 kronor, tagas i

anspråk för utförande av arbetena under första byggnadsperioden. Mot

kommitténs berörda förslag hava två ledamöter av kommittén anmält

reservation och därvid såsom sin åsikt uttalat, att flottans station i Stockholm

borde bibehållas å dess nuvarande plats samt att stationen borde

utvidgas och moderniseras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

kommittén i sådant hänseende uppgjort förslag.

Jag har emellertid icke ansett mig böra tillstyrka, att förslag framlägges

till innevarande års riksdag vare sig på grundvalen av 1917 års

kommittébetänkande eller i anslutning till den år 1917 avlåtna propositionen

i flottstationsfrågan; och anhåller jag nu att i korthet få redogöra

för skälen härtill.

En åtgärd av för vårt försvar så grundläggande betydelse som

skapandet av en ny flottans huvudstation — vilket samtliga föreliggande

förslag i realiteten komme att medföra — måste enligt min uppfattningavgöras

efter strategiska och militärpolitiska grunder, för vilkas bedömande

fasta utgångspunkter saknas mitt under ett pågående världskrig,

vars utgång och följder för vårt land omöjligen nu kunna överskådas.

Först sedan mer stabila förhållanden hunnit inträda, föreligger

möjlighet därtill. Det kan även komma att visa sig, att själva idén

med en huvudstation icke är den för flottans utnyttjande mest tjänliga,

utan att man hellre, såsom för närvarande sker, bör bereda flottans

fartyg tillgång till ett par i vissa avseenden likvärdiga stationer jämte

militära depåer på olika delar av vår långsträckta, åt skilda fronter

riktade kust. De hittills vunna krigserfarenheterna synas därjämte hava

givit vid handen, att så avsevärda förändringar i fråga om fartygstyper

och sammansättning av sjöstridskrafterna kunna bliva påkallade, att de

fordringar, som hittills gjorts gällande med avseende å en flottstation,

icke längre böra tillmätas samma vikt som tillförne.

Inför de betydande ekonomiska uppoffringar, flottstationsbyggandet

skulle åsamka statsverket för en avsevärd följd av år, uppställer sig

även den frågan, huruvida det kan vara lämpligt, att statsverket nu

binder sig vid dylika uppoffringar, innan visshet vunnits i fråga om

den situation, vilken kan inträda i samband med det blivande fredsslutet.

Man bör kunna hysa den förhoppningen, att i samband med

detta fredsslut nationerna komma att inrikta sin strävan på att finna

en möjlighet att på annan väg än krigets slita uppkommande mellan
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[9.] folkliga förvecklingar och tvister samt att söka åstadkomma en begränsning

av de tyngande rustningsbördorna.

Finner jag sålunda, att förslag i flottstationsfrågan för närvarande

icke bör för riksdagen framläggas, anser jag å andra sidan, att 1914

års riksdags beslut angående anläggande av en ny docka vid flottans

station i Stockholm för större fartyg till gagn såväl för flottan som

handelssjöfarten nu bör fullföljas samt att i samband därmed bör vidtagas

en modernisering av det till nämnda station börande varvet och

beredas möjlighet till sådan utvidgning av detsamma för åstadkommande

av en rationell varvsdrift, som kan utan större ekonomiska uppoffringar

från statsverkets sida åvägabringas; och är det min avsikt att

om möjligt inför Kungl. Maj:t anmäla denna fråga i så god tid, att framställning

i ämnet kan avlåtas till innevarande års riksdag. I detta syfte

har jag bos Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att utse två

delegerade för att, i enlighet med de direktiv, som av mig lämnas, förhandla

med vederbörande representanter för Stockholms stad i fråga

om upplåtelse för omförmälda ändamål av behövlig mark m. m. samt

därefter inkomma med det förslag till överenskommelse, som av förhandlingarna

må föranledas. Denna min hemställan har av Kungl.

Maj:t bifallits; och har jag till delegerade utsett marindirektören av l:a

graden I. J. Falkman och ledamoten av riksdagens första kammare,

förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter och under erinran, att

de av riksdagen till omförmälda docka avsatta medel jämväl äro avsedda

för utförande av en mindre verkstadsanläggning, anser jag att,

innan det visat sig, huruvida dockfrågans lösning står att vinna i den

av mig nu angivna riktningen, särskilt anslag icke bör av riksdagen

äskas för den ifrågasatta tillbj^ggnaden av plåtslagarverkstäderna å Galärvarvet.

Däremot finner jag, att frågan om vidtagandet av de övriga

föreslagna anordningarna — uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet,

inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul

till järnförråd för ingenjördepartementet samt anordnande och inredning

av en ny lokal för förrådet av gjutmodeller — är fristående

från spörsmålet om berörda dockas förläggning, samt att dessa anordningar

i övrigt äga den betydelse för varvsdriftens obehindrade fortgång,

att de nu böra komma till utförande. Kostnaderna för sistnämnda

arbeten äro numera beräknade till sammanlagt 41,000 kronor,

vilket belopp icke torde vara för högt tilltaget.

Då, på sätt marinförvaltningen uttalat, dessa medel synas böra

finnas tillgängliga redan under innevarande år, lärer beloppet böra upptagas

å tilläggsstat för år 1918.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 23

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå

riksdagen

att för uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet

vid flottans varv i Stockholm m. in.

på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 41,000 kronor.

10. Arbetarkök vid flottans varv i Stockholm.

I arbetsplan för flottans varv i Stockholm för år 1917 upptog varvschefen

därstädes ett belopp av 30,000 kronor för uppförande och inredande

i enlighet med upprättat förslag av två mindre byggnader till

arbetarkök inom varvets område, varav den ena skulle förläggas å Galärvarvet

och den andra å Skeppsholmen. Enligt förslaget avsågos dessa

arbetarkök icke blott för varvets arbetarpersonal, utan även för å varvet

tjänstgörande, utom stationen boende underofficerare, verkmästare och

mästare samt ritar- och kontorspersonal.

Enligt vad marinförvaltningen meddelade i skrivelse den 27 november

1916 angående förslag till stater och arbetsplan för flottan år 1917,

fann ämbetsverket visserligen de ifrågasatta arbetarköken vara synnerligen

av behovet påkallade, men ansåg, att kostnaden för desamma ej

kunde bestridas av de ordinarie underhållsmedlen.

Sedermera överlämnade varvschefen med skrivelse den 6 december 1916

förnyat förslag i ämnet, vari varvschefen vidtagit vissa jämkningar i det

ursprungligen uppgjorda förslaget. Därvid anförde varvschefen, bland

annat, följande.

Vad man med anordnande av arbetarkök för varvets arbetare velat

vinna hade varit att bereda personalen tillgång till sund, närande föda

för billigt pris, att i synnerhet vid övertidsarbete och andra brådskande

tillfällen kunna ordna måltidernas intagande på varvet för undvikande

av långa avbrott och oläglig tidsförlust, att i möjligaste mån minska

frestelsen för arbetarna att tillbringa vilotiden på i varvets närhet belägna

utskänkningsställen samt att komma ifrån det ohygieniska bruket

att uppvärma arbetarnas medförda middagsmat i verkstäderna på ångpannor,

värmeelement, limpannhärdar etc.

Enligt det föreliggande förnyade förslaget hade anordnats ett antal

gaskök, å vilka arbetarna själva kunde uppvärma de matportioner, de

eventuellt medförde från hemmen. Dessa gaskök hade icke upptagits i

det ursprungligen uppgjorda förslaget. Då sålunda detta skäl för persona
-

L9.]

[10.]

Arbetarkök

vid flottans

varv i

Stockholm.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte huvudtiteln: 1!)18 års tilläggsstat.

[10.] lens kvarblivande i verkstäderna under vilotiden blivit avlägsnat, hade

önskemålet att under denna tid kunna fullständigt utrymma dessa lokaler

synts mindre oupphinneligt, och hade varvschefen därför till det

förut avgivna förslaget till arbetarkök fogat ett större dagrum, i vilket

personal, som ej för tillfället intoge måltid, men som dock ej lämnade

varvet, kunde uppehålla sig under middagsrasten. Verkstäderna skulle

då under tiden mellan de båda arbetsperioderna hållas stängda, vädras

och luftas. Kostnaden hade genom denna tillbyggnad samt genom anordnande

av gaskök med tillhörande ledningar samt vattenledning ökats

med 4,600 kronor för vartdera arbetarköket, men hade varvschefen

ansett, att den fördel, som från ordnings- och säkerhets- samt icke minst

från hygienisk synpunkt härigenom skulle vinnas, väl motsvarade denna

kostnad.

En mindre källare hade även anordnats under vartdera arbetarköket.

Det syntes nämligen omöjligt att vid uttagning från förråden eller

vid uppköp av proviant så noga avpassa mängden, att densamma varje

dag förtärdes, och det komme därför sannolikt att bliva nödvändigt att

kunna till en följande dag bevara vad som bleve över. Den ökning i

kostnaden, som härav bleve en följd, uppginge till 1,500 kronor.

Sammanlagda kostnadsökningen uppginge för vardera byggnaden

till 6,100 kronor; och har varvschefen med stöd av vad sålunda anförts

hemställt, att marinförvaltningen ville utverka de för uppförande av

dessa byggnader erforderliga medlen, utgörande sammanlagt 42,200

kronor.

Med överlämnande av det sålunda jämkade förslaget till arbetarkök

har marinförvaltningen i skrivelse den 11 december 1916 erinrat,

att i den av varvschefen sålunda senaste beräknade totalkostnaden,

42,200 kronor, för två arbetarkök icke inginge något belopp för köksinventarier,

servis o. d. Då anskaffningen av dessa inventarier beräk- *

nades medföra en utgift av minst 3,900 kronor för varje kök, borde

kostnaden för vartdera arbetarköket med inventarier beräknas belöpa sig

till omkring 25,000 kronor.

Beträffande driftkostnaden förutsatte ämbetsverket, att denna, såvitt

anginge avlöning av köksföreståndare och övrig kökspersonal, finge Titgå

av anslaget till flottans nybyggnad och underhåll samt i fråga om uppvärmning,

belysning och renhållning av anslaget till uppvärmning, belysning

och renhållning m. m.

Med hänsyn till dels de stora kostnader, som uppförandet och anordnandet

av två arbetarkök skulle betinga, och dels önskvärdheten av

koncentration i anläggningen hölle ämbetsverket före, att tillsvidare endast

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

25

ett dylikt kök borde komma till utförande; och syntes detta i sådant

iåll böra förläggas till Galärvarvet.

På grund av vad sålunda anförts och då det vore önskligt, att det

ifrågasatta arbetarköket snarast möjligt komme till stånd, har marinförvaltningen

hemställt, att Kungl. Maj:t matte föreslå 1917 ars riksdag

att för uppförande å Galärvarvet av en byggnad till arbetarkök åt varvsarbetarna

m. m. på extra stat för år 1918 bevilja ett anslag av 25,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan år 1.917 disponera beloppet.

Någon framställning i ämnet blev emellertid icke avlåten till 1917

års riksdag.

Marinförvaltningen har nu i sin förberörda skrivelse den 1 oktober

1917 återupptagit frågan om anordnande av arbetarkök å flottans varv

i Stockholm samt därvid meddelat att, enligt vad varvschefen anmält,

kostnaden för vardera byggnaden nu måste beräknas till 29,000 kronor

eller för båda byggnaderna tillsammans 58,000 kronor. Härtill måste

emellertid enligt marinförvaltningens mening läggas utgifterna för anskaffning

av köksinventarier, servis o. d., vilka icke ingått i varvschefens

kostnadsberäkning. Då utgifterna härför icke kunde beräknas lägre

än till 4,000 kronor för varje kök, skulle kostnaden för varje byggnad

med inventarier och serviseffekter således uppgå till 33,000 kronor eller

för båda byggnaderna till 66,000 kronor. Vidare har marinförvaltningen

framhållit, att det särskilt med hänsyn till under nuvarande förhållanden

rådande knapphet å sådana livsförnödenheter, som till väsentlig grad

måste ingå i till arbetsplatsen medförd torrskaffning, måste vara arbetsgivarens,

d. v. s. i detta fall statens, skyldighet att träda emellan föi

beredande av möjlighet för de arbetare, som tvingades att intaga måltider

å arbetsplatsen, att därstädes erhålla lagad mat. Åtgärder i sådan riktning

hade även på grund härav allmänt blivit vidtagna inom den enskilda

industrien. För de kostnader, som för ändamålet skulle krävas, torde

valuta erhållas genom arbetarnas välbefinnande och därav följande större

förmåga och intresse för det åtagna arbetet.

Då alltså behovet av arbetarkök nu framträdde med ökad styrka,

funne sig marinförvaltningen böra förorda, att båda de av varvschefen

föreslagna byggnaderna för dylika kök snarast möjligt måtte komma

till utförande.

Marinförvaltningen har på grand härav hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för uppförande vid flottans varv i Stockholm

av arbetarkök bevilja på extra stat för år 1919 ett belopp av 66,000

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2). 4

[10.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

[10.]

Departements
chefens
yttrande.

26 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

kronor, med rätt för Knngl. Maj:t att därav disponera erforderligt belopp

redan under år 1918.

Den föreliggande frågan om inrättande av arbetarkök vid flottans

varv i Stockholm synes mig vara förtjänt av den största uppmärksamhet.

Ifrågavarande arbetarkök äro, såsom förut nämnts, avsedda icke

blott för varvets arbetarpersonal, utan även för å varvet tjänstgörande,

utom stationen boende underofficerare, verkmästare och mästare samt

ritar- och kontorspersonal. Enligt det av marinförvaltningen i berörda

skiivelse den 1 oktober 1917 förordade förslaget skulle å ifrågavarande

arbetarkök dels tillhandahållas varm, lagad inåt och dels tillfälle beredas

att få medhavd inåt uppvärmd.

Arbetstiden för arbetsdag å varvet är för närvarande 9 Vs timmar

med avbrott under 11 /2 timme för middagsrast. För intagande under

denna rast av middagsmåltid ävensom för behövlig frukostmåltid äro

de varvsarbetare, som äro bosatta på längre avstånd från varvet, för

närvarande hänvisade att antingen å varvet närbelägna matserveringsställen

förskaffa sig varm mat eller ock å arbetsplatserna förtära medhavd

torrskaffning eller eljest kall mat, vilken eventuellt kan å dessa

platser nödtorftigt uppvärmas. Att båda dessa sätt för beredande åt

varvsarbetarna av. erforderliga måltider under arbetet medföra stora

olägenheter av olika slag, ligger i öppen dag. Genom besök å i närheten

av ^ varvet belägna matserveringsställen försättes tid och uppstår

lätt frestelse till förtäring i samband med måltidens intagande av spirituösa

drycker; den därstädes serverade maten är därtill ofta relativt dvr

och ej alltid av god beskaffenhet. Förtärande å arbetsplatserna av medförd

mat kan naturligen ingalunda motsvara behovet av ordnad mathållning

och måste i längden verka nedsättande på arbetskraften. Det

synes mig därför vara statens ovillkorliga plikt i egenskap av arbetsgivare

att vederbörligen tillgodose sina arbetstagares intresse uti ifrågavarande

avseende, liksom å andra sidan staten härav hämtar en direkt

fördel genom den ökade arbetsprestation, som av den ifrågasatta anordningen

kau förväntas bliva en följd. Härtill kommer, att arbetslokalerna,

genom att arbetarna under måltidsrasterna utrymma desamma, kunna

vederbörligen ventileras samt att arbetet, då måltiderna intagas inom

varvets område, icke blir avbrutet under längre tid än som är oundgängligen

nödvändigt, en omständighet, som är av särskild betydelse

med hänsyn till de ofta brådskande arbeten, som pågå å varvet.

Det synes mig emellertid, att man uti förevarande avseende bör till en

början gå försöksvis till väga. Då det dessutom måste stå arbetarna fritt,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: W18 urs tilluggsstat.

27

om de vilja begagna sig av den möjlighet till erhållande av ordnade

måltider, som å varvet erbjudes, torde det vara lämpligt att nu

anordna endast ett av de föreslagna arbetarköken. Härvid är ock att

taga i betraktande de avsevärda kostnader, som krävas för ifrågavarande

ändamål. Av de båda ifrågasatta arbetarköken lärer arbetarköket

å Galärvarvet, där flertalet varvsarbetare äro sysselsatta, böra i främsta

rummet ifrågakomma till uppförande.

Det möter naturligen härvid svårighet att rätt avväga den lämpliga

storleken av detta arbetarkök. Jag har i sådant avseende inhämtat, att

det matrum i byggnaden, som avses för arbetarpersonalen, rymmer 60

personer och det för underofficerare m. fl. avsedda matrummet 30 personer.

Utspisningen av varvsarbetare är beräknad att under middagsrasten

kunna ske i tre lag, varigenom under denna rast sålunda skulle

kunna bespisas 180 personer.

Då alltså ett icke obetydligt antal personer kan beredas tillfälle

att här intaga sina måltider och, enligt vad jag förvissat mig om, byggnadsplatsen

är så vald och byggnadssättet anordnat på sådant sätt,

att behövliga utvidgningar av byggnaden lätteligen kunna verkställas,

anser jag mig icke kunna göra någon invändning i fråga om den föreslagna

byggnadens storlek eller belägenhet.

Då jag funnit vara av stor vikt, att arbetarköket blir i alla avseenden

så ändamålsenligt inrättat som möjligt, har jag låtit förslaget

undergå granskning av en på skolköksområdet sakkunnig person.

Vid denna granskning hava vissa detaljanmärkningar mot förslaget

framställts, avseende huvudsakligen utökning av själva köket och dess

förseende med glastak, ändrad plats för de tillämnade gasköken m. m.

Dessa ändringar synas mig i allt huvudsakligt vara av beskaffenhet att

böra beaktas vid byggnadens utförande. Kostnaderna för anordnande

av ett arbetarkök å Galärvarvet hava med nu angivna ändringar och

under iakttagande, att utgifterna för köksinventarier och servis m. m.

på grund av de nu ytterligare ökade priserna upptagas med ett till 6,000

kronor förhöjt belopp, beräknats till 51,500 kronor.

Jag torde i detta sammanhang få erinra att, under förutsättning av

bifall till min här nedan gjorda hemställan, vid bestämmandet av det

ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll tagits i beräkning

ett belopp av 10,000 kronor, vartill arbetarkökets årliga driftkostnader,

såvitt angår avlöning till köksföreståndare och övrig kökspersonal,

uppskattats.

Förslag till erforderliga ekonomiska bestämmelser m. m. rörande

driften vid ifrågavarande arbetarkök anhåller jag att framdeles få

[10.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

[10.]

[11.]

Transportmedel

för

flottans varv

i Stockholm.

Departements
chefens
yttrande.

28 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

underställa Kungl. Majrts prövning. Det lärer därvid vara givet, att

arbetarkökets pris icke böra sättas högre än att de motsvara självkostnaderna.

Då det icke minst med hänsyn till nu rådande dyrtid synes mig

vara av betydelse, att ifrågavarande arbetarkök kommer till utförande

redan under innevarande år, torde beloppet böra upptagas å tilläggsstat

för år 1918.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

• att för uppförande av ett arbetarkök vid flottans

varv i Stockholm å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

reservationsanslag av 51,500 kronor.

11. Transportmedel för flottans varv i Stockholm.

För anskaffning av transportmedel för flottans varv i Stockholm

beviljade 1917 års riksdag, på framställning av Kungl. Maj:t, på extra

stat för år 1918 ett reservationsanslag av 50,500 kronor.

För detta anslag avsågs att anskaffa en mindre bogserbåt samt en

motorbåt med bogseringsanordning, varigenom kostnaderna för bogseringar

vid varvet skulle kunna nedbringas. Kostnaderna hade beräknats

till 40,000 kronor för bogserbåten och till 10,500 kronor för motorbåten.

Varvschefen vid flottans station i Stockholm har i skrivelse till

marinförvaltningen den 3 december 1917 anmält, att kostnaderna för

byggandet vid varvet av ifrågavarande bogserbåt på grund av stegrade

pris å material och arbetskraft nu beräknades uppgå till 75,000 kronor,

under förutsättning att order om byggandet inginge under början av

innevarande år; och har marinförvaltningen i skrivelse den 4 i samma

månad meddelat, att anstalter träffats för anskaffande av omförmälda

motorbåt för en kostnad av 10,000 kronor, samt anhållit att, då behovet

av bogserbåten vore trängande och densamma därför borde snarast möjligt

anskaffas, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för bestridande av

kostnadsökningen för anskaffning av denna båt bevilja på extra stat

för år 1919 ett reservationsanslag av 34,500 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att disponera beloppet redan under år 1918.

Då jag, i likhet med marinförvaltningen, anser av behovet påkallat,

att omförmälda bogserbåt snarast möjligt blir färdigställd och någon

erinran mot det av ämbetsverket såsom erforderligt angivna tilläggs
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

29

beloppet, 34,500 kronor, icke från min sida förefinnes, torde nämnda

belopp böra äskas å tilläggsstat för år 1918.

dag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att,

utöver det av 1917 års riksdag för anskaffning

av transportmedel för flottans varv i Stockholm

beviljade reservationsanslaget av 50,500 kronor, för

omförmälda ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja

ett reservationsanslag av 34,500 kronor.

12. Örlogsdepå vid Göteborg.

I anslutning till vad jag under punkten 22 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att av det utav 1916 års riksdag till anordnande

av en örlogsdepå vid Göteborg beviljade anslaget å

360,000 kronor på tilläggsstat för år 1918 såsom

reservationsanslag anvisa ett belopp av 60,000 kronor.

Artilleribehov.

13. Förbättring av projektilutredningen för pansarkryssaren

Fylgia.

Under åberopande av vad jag under punkten 30 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

av det utav 1917 års riksdag till förbättring

av projektilutredningen för pansarkryssaren Fylgia beviljade

reservationsanslaget å 310,000 kronor på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett belopp av 100,000

kronor.

[12.]

Örlogsdepå

vid Göteborg,

[13.]

Förbättring

av projektilutredningen

för pansarkryssaren

Fylgia.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[14.]

Minmateriel.

Minväsendet.

14. Minmateriel.

I hemlig skrivelse den 30 september 1913 angående medelsbehov

för minväsendet har marinförvaltningen beräknat det för anskaffningen

av minmateriel för flottan erforderliga anslaget till 876,400 kronor.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle denna anskaffning genomföras

under åren 1915—1917 och anslaget, 876,400 kronor, fördelas på sådant

sätt, att under nämnda treårsperiod 576,400 kronor beviljades

såsom extra anslag och 300,000 kronor utginge av värnskattemedel.

Den sålunda framlagda planen har av Kungl. Maj:t och riksdagen gillats,

varefter anslaget blivit i föreslagen ordning beviljat och anskaffningen

verkställts.

På grund av den ökade betydelse, som minvapnet under det pågående

kriget visat sig äga, beräknade marinförvaltningen och chefen

för marinstaben i skrivelse den 7 december 1915, att ett ytterligare

behov av minor förelåge för flottan till en kostnad av 3,270,000 kronor.

Samma kostuadsbelopp för minanskaffning upptogs i en av marinförvaltningen,

chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar

till sjöss den 24 mars 1916 gemensamt avlåten skrivelse. Den minanskaffning,

som i första hand ansågs erforderlig, beräknades av benåda

myndigheter i sistnämnda skrivelse till 810,000 kronor, däri inbegripna

vissa kostnader för minförrådslokaler.

I proposition till 1916 års riksdag (nr 219) föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att till anskaffning av minor och anordnande av erforderliga

minförrådslokaler för flottan bevilja ett anslag å nyssnämnda belopp,

810,000 kronor. Denna framställning blev av riksdagen bifallen, därvid

riksdagen tillika medgav, att beloppet fick av Kungl. Maj:t redan

under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel; och hava de med omförmälda

anslag åsyftade minanskaffning och anordnande av minförrådslokaler

numera blivit utförda.

Sedan inom sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga för

verkställande av förnyade tekniska utredningar rörande de marina försvarsbehov,

som enligt vad krigets erfarenheter givit vid handen i

främsta rummet borde tillgodoses, i sitt den 15 augusti 1916 avgivna

betänkande hemställt, bland annat, att återstående anskaffningar av

minor måtte åvägabringas, på det att minförråden skulle kunna uppnå

den storlek, som av de sjömilitära myndigheterna angivits såsom be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: lins års tilläggsstat. 31

hövlig, har marin förvaltningen i den (5 november 1916 avgivet utlåtande

över de sakkunnigas betänkande uti här ifrågavarande avseende yttrat,

att kostnaden för anskaffning av minor dåmera måste till följd av

dels ökade materialkostnader och dels planlagda nytillkomna mineringar

sättas högre än vad förut beräknats. 1 särskild utredning av samma

dag hava marin förvaltningen och chefen för marinstaben uppgjort en

detaljerad beräkning över såväl flottans då betintliga tillgång av minor

som det behov av minor för flottan, som ytterligare behövde fyllas.

Kostnaderna för erforderlig nyanskaffning av minor beräknades därvid

av myndigheterna uppgå till sammanlagt 4,370,000 kronor, däri inberäknat

ett belopp av 20,000 kronor för anskaffning av reservdelar för

äldre minor. Anskaffningen har föreslagits att uppdelas på tre omgångar

(år) med resp. 1,470,000 kronor — vari ingår nyssnämnda belopp,

20,000 kronor, för reservdelar — 1,450,000 kronor och 1,450,000

kronor. Vid beräknandet av det ytterligare behov av minor, för vars

tillgodoseende av myndigheterna upptagits nyssnämnda belopp, 4,370,000

kronor, hava myndigheterna utgått från, att såväl den summa av

876,400 kronor, som upptagits i den av marinförvaltningen år 1913

uppgjorda anskaffningsplanen, som ock det av 1916 års riksdag beviljade

beloppet av 810,000 kronor blivit för ändamålet utnyttjade.

På grundvalen av den sålunda verkställda utredningen hemställde

Kungl. Maj:t i proposition (nr 73) till 1917 års riksdag om beviljande

av ett anslag för år 1918 av 1,470,000 kronor till anskaffning av minor

för flottan. Föredragande departementschefen anförde därvid, att han

icke hade något att erinra mot den av marinförvaltningen och chefen

för marinstaben uppgjorda planen för minförsvarets anordnande och

följaktligen ansåge sig böra tillstyrka anskaffning av minor till den

utsträckning, myndigheterna enligt samma plan angivit såsom erforderlig.

Andra trängande behov- medgåve dock icke enligt departementschefens

mening, att hela den angivna kostnaden, 4,370,000 kronor,

för anskaffning av minor inrymdes inom den summa, som äskades för

tillgodoseende av vissa marina försvarsbehov, och nödgades departementschefen

därigenom indränka sitt förslag allenast till den anskaffning,

som av myndigheterna föreslagits i första omgången, eller till

ett beräknat belopp av 1,470,000 kronor, därav 20,000 kronor avsåges

för anskaffning av reservdelar.

Kungl. Maj:ts sålunda till 1917 års riksdag gjorda framställning

blev emellertid av riksdagen avslagen.

[14.]

I hemlig skrivelse den 1 oktober 1917 har nu marinförvaltningen

anfört att, då det av myndigheterna i förenämnda utredning den 6

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[14.] november 1916 angivna behovet av minor alltjämt kvarstode och då

erfarenheterna från det pågående världskriget tydligt utvisade det stora

värde minan såsom försvarsvapen besutte, ämbetsverket ansåge, att

ifrågavarande anskaffning ej längre kunde uppskjutas utan risk att

flottans försvarskraft i detta avseende betydligt nedsattes. På grund

av den inträdda prisstegringen måste emellertid den åsyftade minanskaffningen

numera beräknas betinga en kostnad av sammanlagt

5.064.000 kronor, därav för reservdelar avsåges ett belopp av 24,000

kronor. Därest denna kostnad fördelades på tre år med lika belopp

för varje år och om i sådant fall kostnaden för anskaffning av reservdelar

utginge under första året, skulle för" ändamålet sammanlagt

1.704.000 kronor erfordras under första året och 1,680,000 kronor

under vartdera av de två närmast följande åren.

I mån som minmaterielen ökades, krävdes jämväl — yttrar marinförvaltningen

vidare — större förrådsutrymme för nämnda materiels

förvaring. Med hänsyn till andra viktiga medelsbehov ansåge emellertid

ämbetsverket, att med äskande av medel för uppförande av ifrågavarande

minförrådslokaler kunde utan olägenhet anstå till ett kommande

år.

På grund härav har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj.:t

måtte hos riksdagen för anskaffning av minmateriel för flottan på extra

stat för år 1919 äska ett anslag av 1,704,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp disponera 864,000 kronor redan

under år 1918.

Departements- I den plan för sjöförsvarets ordnande, som godkändes vid 1914

yttrande ars senare riksdag, ingick icke anskaffning av minor i vidare mån än

att den av marinförvaltningen i förberörda skrivelse den 30 september

1913 gjorda framställning om beviljande för ändamålet av ett anslag

av 876,400 kronor lades till grund för minanskaffning under åren

1915—1917. Emellertid ansåg sig Kungl. Maj:t, med hänsyn till den

väsentligt vidgade användning, som minvapnet erhållit i det pågående

kriget, böra redan till 1916 års riksdag framställa förslag om beviljande

av ett ytterligare anslag av 810,000 kronor till anskaffning av

minor och anordnande av minförrådslokaler för flottan; och blev detta

förslag, såsom förut nämnts, av riksdagen bifallet. Hos 1917 års

riksdag äskade Kungl. Maj:t vidare ett anslag av 1,470,000 kronor för

minanskaffning, vilket äskande emellertid av riksdagen avslogs.

Om ock all varsamhet bör iakttagas vid bedömandet av de lärdomar,

som äro att hämta från det pågående kriget, lärer det dock

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 7918 års tilliiggsstat.

33

kunna anses fastslaget, att minvapnet måste tillmätas en väsentligt [14.]

större betydelse än man tidigare antagit. Att vårt land med den långa

utsträckningen av dess sjögräns och dess betydande skärgårdsområden

är hänvisat till att i jämförelsevis stor omfattning betjäna sig av minvapnet,

synes mig även vara uppenbart. Minvapnet torde alltså med hänsyn

härtill och i betraktande jämväl av dess relativa prisbillighet beträffande

materiel och personal få anses intaga en speciell plats i vårt försvarsväsen.

Ehuru jag ej kan biträda det betydande anslagskrav, som marin förvaltningen

i förevarande hänseende framställt, anser jag mig på grund

av vad nu framhållits böra tillstyrka, att ett begränsat anslag för anskaffning

av minmateriel äskas. För mig har därvid jämväl den omständigheten

varit av betydelse, att enligt inhämtad upplysning den

materiel, om'' vars anskaffning jag alltså anser mig böra göra framställning,

kan inom den närmaste tiden färdigställas. Vid bestämmandet av

det sålunda ifrågasatta anslagets storlek bär jag av skäl, som närmare

angivits i en inom departementet uppgjord hemlig promemoria, vilken

torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott, funnit mig

böra stanna vid ett belopp av 350,000 kronor. Detta belopp synes mig,

med hänsyn därtill att den nu pågående mintillverkningen, vilken eljest

måste avbrytas, må kunna obehindrat fortsättas under innevarande år,

böra anvisas på tilläggsstat för år 1918. Därefter lärer vid 1919 års

riksdag böra prövas, huruvida skäl då kunna anses föreligga för en

fortsatt minanskaffning. Därest så är fallet, torde eventuellt ytterligare

erforderligt belopp få begäras på tilläggsstat för sistnämnda år.

Jag hemställer nu alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att för anskaffning av minmateriel för flottan på

tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 350,000 kronor.

15. Kontraminmateriel.

Under åberopande av vad jag under punkten 37 i det vid årets [15.]

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden Kontraminanfört,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen matene1''

att av det utav 1917 års riksdag för anskaffning

av kontraminmateriel för flottan beviljade reservationsanslaget

av 456,000 kronor på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett belopp av 152,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Femte huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

16. Förrådsskjul för minmateriel m. m. vid flottans

station i Stockholm.

[16.] 1 skrivelse den 8 oktober 1915 anhöll marinförvaltningen om an
Förrådsskjui

visande av ett anslag av 20,000 kronor för uppförande av ett minförmaterioTm.

m. rådsskjul å flottans varv i Stockholm. Ämbetsverket anförde därvid,

vid flottan» att ifrågavarande minförrådsskjul erfordrades för förvaring av minvapstockhoim.

nets tyngre och mera skrymmande materiel, såsom båtar m. m., samt

att minmaterielens tillväxt gjorde det än mera nödvändigt, att ifrågavarande

behov snarast bleve tillgodosett.

Denna framställning föranledde icke någon åtgärd »från Kungl.

Maj:ts sida.

Varvschefen vid flottans station i Stockholm har därefter i skrivelse

den 14 augusti 1917 inkommit till marinförvaltningen med framställning

om uppförande av ett båtskjul för mindepartementets båtar

samt därvid meddelat, att utrymme även saknades för de minsvep, som

redan vore färdiga eller under tillverkning och vilkas tunga och skrymmande

delar fordrade avsevärt stor förvaringsplats; och har bemälde

varvschef, som ansåge, att ärendet ej längre kunde uppskjutas, hemställt

om ett extra anslag å 30,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

I berörda hemliga skrivelse den 1 oktober 1917 har marinförvaltningen

uttalat, att ämbetsverket ej minst med hänsyn till pågående anskaffning

av den kontraminmateriel, vartill 1917 års riksdag anvisat medel,

funne, att uppförandet av omförmälda minförrådsskjul icke utan allvarlig

olägenhet kunde ytterligare uppskjutas, samt hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra stat för

år 1919 bevilja ett anslag av 30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att disponera nämnda belopp redan under år 1918.

Departement». I likhet med marinförvaltningen finner jag av behovet påkallat, att

yttrande, ifrågavarande förrådsskjul, som är avsett att förläggas å Gfalärvarvet,

kommer till utförande. Enligt vad jag inhämtat vid besök å Stockholms

station under hösten 1917, kan annan lokal icke inom stationen

beredas för mindepartementets båtar och för den kontraminmateriel,

varav anskaffning nu pågår med anlitande av medel, som beviljats av

1917 års riksdag och avsetts att utgå under åren 1917—1919. Jagvill

i detta hänseende särskilt framhålla, att vissa delar av denna

kontraminmateriel äro av synnerligen ömtålig beskaffenhet och med nödvändighet

måste, för att undgå förstörelse, förvaras under tak. Mot

den beräknade kostnaden, 30,000 kronor, för ifrågavarande förrådsskjul

s. 35 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat.

35

har jag icke något att erinra. Då skjulet lärer böra uppföras redan

under innevarande år, torde omförmälda belopp böra upptagas å tillläggsstat

för samma år.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att för uppförande av ett förrådsskjul för minmateriel

m. m. vid flottans station i Stockholm på

tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

B. Kustartilleriet.

Intendenturen.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt

kustartilleriets manskap.

Under åberopande av vad jag under punkten 40 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att \ÅW förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till beklädnad åt kustartilleriets manskap å tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst 56,130

kronor.

[17.]

Företal kning

av reservationsanslaget

till beklädnad

åt kustartilleriets

manskap.

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av

kustartilleriets byggnader och materiel.

I enlighet med vad jag under punkten 44 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,

högst 303,000 kronor.

[18.]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till underhåll

av kustartilleriets

byggnader

och

materiel.

s. 36 Kontrollera mot PDF

[19.]

Revidering

och utvidgning

av

positionskartan

över

Vaxholms

fästning.

[20.]

Vissa elektriska

installationer

å

. Kungaholmsfort.

36

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstcit.

3. Revidering och utvidgning av positionskartan över

Vaxholms fästning.

1 anslutning till vad jag under punkten 48 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

hemställer jag, att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen

att, under förutsättning ''att det under nämnda

punkt för revidering och utvidgning av positionskartan

över Vaxholms fästning äskade anslaget av 60,000

kronor varder av riksdagen beviljat, för omförmälda

ändamål å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

4. Vissa elektriska installationer å Kungsholmsfort.

Av 1912 års riksdag beviljades ett anslag av 243,663 kronor till

utförande av en ångpannecentral och en elektrisk kraftcentralstation

m. fl. arbeten å Kungsholmsfort. Anslaget fördelades på åren 1913,

1914 och 1915 med resp. 55,400, 123,938 och 64,325 kronor.

Med anledning av en utav befälkavande amiralen i Karlskrona hos

marin förvaltningen gjord framställning hemställde ämbetsverket i skrivelse

den 23 augusti 1917, att ett ytterligare belopp av 12,000 kronor

måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för slutförande av vissa i

förenämnda arbeten ingående elektriska installationer å fortet; och medgav

Kungl. Magt genom nådigt brev den 4 september samma år, att

för ifrågavarande ändamål finge användas, utöver av riksdagen beviljade

medel, ett belopp av högst 12,000 kronor, att av marinförvaltningen

med omhänderhavande medel förskjutas och sedermera anmälas till ersättande

i samband med övriga framställningar, avsedda att föreläggas

1918 års riksdag.

Nu har marinförvaltningen i förberörda hemliga skrivelse den 1

oktober 1917 hemställt, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att till

ersättande av det genom omförmälda nådiga brev den 4 september samma

s. 37 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1.918 Ars tilläggsstat.

37

år anvisade beloppet av 12,000 kronor på extra stat för år 1919 bevilja

ett anslag å samma belopp.

Anvisandet av förenämnda tilläggsanslag å 12,000 kronor för slutförande

av vissa elektriska installationer å Kungsliolmsfort var föranlett

dels av den inträdda bristen å fotogen och andra belysningsämnen och

dels av angelägenheten att genom arbetenas skyndsamma utförande undvika

ytterligare kostnadsökning.

Marinförvaltningens förslag, att nämnda belopp nu måtte av riksdagen

äskas, anser jag mig höra biträda; och lärer beloppet böra upptagas

å tilläggsstat för år 1918.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att, utöver det av 1912 års riksdag till utförande

av en ångpannecentral och en elektrisk kraftcentralstation

m. fl. arbeten å Kungsholmsfort beviljade anslaget

å 243,663 kronor, för omförmälda ändamål på

tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

Övningar.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets

krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 49 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen
att

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets krigsberedskap och övningar

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,

högst 230,000 kronor.

[20.]

Departements
chefens
yttrande.

[21.]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till kustartilleriets

krigsberedskap

och

övningar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

. [22°

Ändring av

vissa kustfästningarna

tillhörande

kanoner till

luftkanoner.

[23.]

Provisoriska

anordningar

för spärroch

strandbestyckningj

i Vaxholms

fästning.

[24.]

Ändring av

viss minmateriel.

Artiileribehov.

6. Ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner

till luftkanoner.

I enlighet med vad jag under punkten 55 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, under förutsättning att det under nämnda

punkt för ändring av vissa kustfästningarna tillhörande

kanoner till luftkanoner äskade reservationsanslaget av

214,900 kronor varder av riksdagen beviljat, därav å

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett belopp av 60,000

kronor.

7. Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning

i Vaxholms fästning.

I anslutning till vad jag under punkten 56 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, under förutsättning att det under nämnda

punkt till provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning

i Vaxholms fästning äskade reservationsanslaget

av 195,950 kronor varder av riksdagen beviljat,

därav å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett belopp

av 47,975 kronor.

Minväsendet.

8. Ändring av viss minmateriel.

I förberörda hemliga skrivelse den 1 oktober 1917 har marinförvaltningen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för ändring av viss minmateriel

vid kustfästningarna hos riksdagen äska ett extra anslag för år 1919

s. 39 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

39

av 30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera nämnda [24.]

belopp redan under år 1918.

Ifrågavarande anslag avser vidtagande av vissa åtgärder för övergång

till ett mera ändamålsenligt mineringssätt vid kustfästningarna.

De ifrågasatta åtgärderna finner jag vara ägnade'' att öka kustfäst- Departementsningarnas

försvarsberedskap, och anser jag mig följaktligen böra förorda y“[1reaf"1"

föreliggande framställning. Då det synes vara av vikt, att åtgärderna

snarast möjligt komma till utförande, torde anslaget, 30,000 kronor,

böra upptagas å tilläggsstat för år 1918.

Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde någon närmare

redogörelse i avseende å behovet av ifrågavarande anslag icke lämpligen

nu böra lämnas, utan torde de ärendet tillhörande handlingarna

få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

för ändring av viss minmateriel vid kustfästningarna

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

C. Flottan och kustartilleriet.

1. Vissa byggnadsföretag vid marinen.

I proposition (nr 233) till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att för bestridande av uppkommande merkostnader för vissa

i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén

bevilja ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor. Denna Kungl. Maj:ts

framställning blev av riksdagen bifallen.

Genom nådigt brev den 9 oktober 1917 anbefalldes marin förvaltningen

att verkställa utredning, huruvida, på sätt i anledning av berörda

proposition nr 233 för arméns vidkommande ägt rum vid 1917 års riksdag,

för bestridande av uppkommande merkostnader för beslutade byggnadsföretag

vid marinen lämpligen borde ifrågakomma att av 1918 års

riksdag äska särskilt anslag och, därest så ansåges böra ske, inkomma

med förslag i sådant hänseende.

I skrivelse den 10 december 1917 har nu marinförvaltningen meddelat,

att den till åtlydnad härav inom ämbetsverket verkställda utred
-

[25.]

Vissa byggnadsföretag

vid marinen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Femte huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.

[25.] ningen givit vid handen, att merkostnader uppkommit i och för fullbordandet

av nedan angivna nybyggnader och anläggningar.

1. Till uppförande av en torpedförrådsbyggnad vid flottans station i

Stockholm hade av 1917 års riksdag beviljats 81,900 kronor.

I uppgjort kostnadsförslag hade kostnaderna beräknats på följande

sätt:

för själva byggnaden..........................

j> förbindelseanordning med kajen

» inventarier m. m...........................

.................. kronor

60,000: —

.................. »

10,000: —

................ »

11,900: —

Summa kronor

81,900: -

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 27 september 1917 anmält,

att för färdigställandet av ifrågavarande arbeten erfordrades ett ytterligare

belopp av 27,000 kronor, medgav Kungl. Maj it genom nådigt

brev den 9 oktober samma år, att det beviljade anslaget, 81,900 kronor,

finge i sin helhet användas för själva byggnadens uppförande.

2. Till anordnande av en örlog sdepå vid Göteborg hade 1916 års

riksdag beviljat 360,000 kronor. Vidare både av 1916 års riksdag till

anordnande av minberedskap vid nämnda örlogsdepå beviljats 352,700

kronor. Arbetena hade så bedriyits, att de igångsatts och slutförts vart

för sig, och både så många i den uppgjorda planen ingående arbeten

redan verkställts, som tillgängliga medel tillåtit. För utförande av återstående

i planen ingående arbeten, vartill medel icke syntes bliva disponibla,

erfordrades ett sammanlagt belopp av 223,700 kronor.

3. Till uppförande av två ammunitionsförrådshus hade 1916 års

riksdag beviljat 75,000 kronor. Det ena, beläget å Björnholmen, vore

i det närmaste färdigt och beräknades betinga en kostnad av 42,000

kronor. För färdigställandet av det andra ammunitionsförrådshuset, som

uppfördes å Nya Varvet vid Göteborg, erfordrades utöver härför avsedda

medel, 33,000 kronor, ytterligare 25,000 kronor.

4. Till förlängning av arbetsskjulet nr 1 samt tillbyggnad av kopparslagarverkstaden

för ingenjördepartementet vid flottans varv i Karlskrona

hade 1917 års riksdag beviljat 53,200 kronor. För dessa arbetens fullbordande

beräknades en kostnadsökning av 23,900 kronor.

5. Till anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen

m. m. hade 1917 års riksdag beviljat 542,000 kronor. Av Kungl. Maj:t

hade den 29 juni 1917 fastställts byggnadsritningar för denna verkstad.

Utöver nämnda belopp, 542,000 kronor, erfordrades enligt av marinförvaltningen

nu verkställd beräkning ett belopp av 200,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: in 18 års tilläggsstat.

n

(5 och 7. Till utförande av tillbyggnader till vissa verkstäder vid. [j25.],

flottans varv i Stockholm in. in. hade 1916 års riksdag- beviljat 85,900

kronor. Vidare hade av samma års riksdag till anordnande av ett förvaring

sskjul för jlygbåtar in. in. vid nämnda varv beviljats 120,100 kronor,

varefter 1917 års riksdag för enahanda ändamål beviljat ytterligare 20,000

kronor. Marinförvaltningen ansåge nu särskilda tilläggsanslag av resp.

20,000 och 14,100 kronor erforderliga för ifrågavarande båda ändamål.

8. Till uppförande av en förplägnad sanstalt i Vaxholms fästning beviljades

av 1915 års riksdag 333,514 kronor och av 1916 års riksdagytterligare

125,156 kronor. Det sammanlagda belopp, som av riksdagen

för omförmälda ändamål beviljats, utgjorde sålunda 458,670 kronor. De

byggnader, som inginge i planen för förplägnadsanstalten, vore dels en

förrådsbyggnad och dels en bageribyggnad. Huvudritningar för anstalten

hade fastställts genom nådigt brev den 10 november 1916. Då anläggningskostnaderna

för förplägnadsanstalten i dess helhet nu av marinförvaltningen

beräknades till 804,707 kronor, uppstode följaktligen

för ifrågavarande anstalt en merkostnad av 346,037 kronor, vilket belopp

syntes böra avrundas till 346,000 kronor.

Enligt vad sålunda anförts skulle uppkommande merkostnader för

beslutade byggnadsföretag uppgå till följande belopp:

till uppförande av en torped förrådsbyggnad vid flottans

station i Stockholm ................................................

)> anordnande av en örlogsdepå vid Göteborg och

av minberedskap vid nämnda örlogsdepå.........

j) uppförande av ett ammunitionsförrådshus å Nya

Varvet vid Göteborg................................................

)) förlängning av arbetsskjulet nr 1 samt tillbyggnad

av kopparslagarverkstaden för ingenjördepartementet

vid flottans varv i Karlskrona ...

» anordnande av en central beklädnadsverkstad för

marinen in. m..........................................................

» utförande av tillbyggnader till vissa verkstäder

vid flottans varv i Stockholm m. m. ...............

d anordnande av ett förvaringsskjul för flygbåtar

m. m. vid nämnda varv .......................................

)) uppförande av en förplägnadsanstalt i Vaxholms

fästning................................................--------

kronor 27,000: —

» 223,700:—''

» 25,000: —

» 23,900: —

» 200,000: —

» 20,000: -7

» . 14,100:—.

d 346,000: —

Summa kronor 879,700: —

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höjt. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Då emellertid nämnda kostnader till följd av rådande förhållanden icke

kunde exakt beräknas, vadan det ingalunda vore uteslutet, att ytterligare

merkostnader för ifrågavarande arbeten uppstode, har marinförvaltningen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för nu angivna ändamål hos riksdagen

äska ett förslagsanslag av 900,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att förfoga över beloppet redan under år 1918.

Marinförvaltningen har vidare erinrat, att bland de planerade anläggningarna

för anordnande av förutnämnda örlogsdepå vid Göteborg

även inginge uppförandet av ett minförrådshus för en beräknad kostnad

&v 7,000 kronor. Denna byggnad ansåges nu betinga en kostnad av

minst 8,750 kronor. Emellertid hade Kungl. Maj:t genom nådigt brev

(ten 8 juni 1917 anbefallt marinförvaltningen att i samband med anordnande

av minförråd vid örlogsdepån verkställa utredning rörande

frågan om förflyttning från Ålvsborgsön av därstädes befintliga förråd

samt avgiva förslag i fråga om sistnämnda förråds förläggning till annan

mera skyddad plats. Med anledning härav hade på marinförvajtningens

föranstaltande verkställts utredning i ämnet, enligt vilken utredning

minförrådslokalerna borde anordnas så, att de bleve i möjligaste mån

skyddade för luftanfall. Kostnaderna hade av marinförvaltningen beräknats

till 275,000 kronor. Därest medel beviljades för den sålunda ifrågasatta

anläggningen, erfordrades emellertid icke det belopp, som avsetts för

minförrådshus enligt planen för depån, utan borde detta belopp i så fall

tagas i anspråk lör täckande av kostnader för nyssnämnda anläggning.

Då för minförrådshus avsetts 8,750 kronor av anslaget till örlogsdepån

enligt de kalkyler, som legat till grund för beräkningen av kostnadsökningen

för örlogsdepån och minberedskapen vid Göteborg, torde

den angivna anläggningskostnaden, 275,000 kronor, kunna minskas med

8,750 kronor till 266,250 kronor.

Marinförvaltningen ansåge behövligt, att skyddade minförråd anordnades

vid örlogsdepån i Göteborg; och har ämbetsverket fördenskull

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till anordnande av minförråd vid örlogsdepån

i Göteborg hos riksdagen äska ett extra anslag för år 1919 av

266,250 kronor.

Slutligen har marinförvaltningen anmält, att det anslag av 110,000

kronor, som av 1917 års riksdag beviljats till uppförande av en mässbyggnad

för underofficerare och manskap vid Oscar-Fredriks borg samt

till inredning av den nuvarande underofficersmässbyggnaden därstädes

till bostäder åt underofficerare, icke torde för ändamålet bliva tillfyllest;

och hade ämbetsverket för avsikt att i samband med överlämnande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: UU8 års tilläggsstat.

åa

ritningstorslag till omförmälda mässbyggnad inkomma med beräkning

å de ökade kostnaderna uti ifrågavarande avseende.

Med hänsyn till de för närvarande rådande höga byggnadskostnaderna

anser jag, att igångssättandet eller färdigställandet av de utav

nu omförmälda byggnadsarbeten, vilka icke äro av brådskande natur,

bör tillsvidare uppskjutas. Jag finner mig alltså icke kunna tillstjn-ka,

att medel nu äskas för bestridande av samtliga för ifrågavarande byggnadsföretags

fullbordande uppkommande merkostnader. För att emellertid

medel må stå till förfogande för utförande av sådana byggnadsarbeten,

som vid företagen prövning finnas vara av natur att icke kunna utan

avsevärda olägenheter uppskjutas, torde, i överensstämmelse med vad

1917 års riksdag för arméns vidkommande i motsvarande hänseende

beslutat, visst belopp, förslagsvis 500,000 kronor, böra för ändamålet

ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Detta belopp lärer böra finnas

tillgängligt redan under år 1918 och följaktligen äskas å tilläggsstat

för samma år.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för bestridande av uppkommande merkostnader

för vissa byggnadsföretag vid marinen på tillläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av

''500,000 kronor.

2. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet.

Under åberopande av vad jag under punkten 61 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, under förutsättning att det under nämnda

punkt för anskaffning av viss artillerimateriel för flottan

och kustartilleriet äskade anslaget av 23,500 kronor

varder av riksdagen beviljat, för omförmälda ändamål

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslagav

23,500 kronor.

[25.]

Departementschefens

yttrande.

[26.]

Viss artillerimateriel

för

flottan och

kustartilleriet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

D. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet*

1. Neutralitetskostnader under år 1918.

[27.] För bestridande av neutralitetskostnader efter 1916 års utgång be
Neutraiitetä-

viljade 1917 års riksdag, i enlighet med Knngl. Maj:ts därom framställda

mder&r 1918 förslag, å 1918 års riksstat under femte huvudtiteln tillhopa 14,500,000

kronor, därav 11,600,000 kronor till egentliga neutralitetskostnader,

900.000 kronor till förstärkning av visst förråd och 2,000,000 kronor

till täckande av sådana materielanskaffningar, för vilka medel under förskottstitel

redan blivit av Kungl. Maj:t anvisade.

Genom ämbetsskrivelse den 5 november 1917 anmodades marinförvaltningen

att inkomma med uppgift, rörande storleken av de utgifter

för skyddandet av rikets neutralitet, som beräknades komma att göras

under år 1918 samt vore av beskaffenhet att icke böra avföras å anslag

av värnskattemedel eller andra i riksstaten upptagna anslag.

Med anledning härav har marinförvaltningen med skrivelse den 17

december 1917 överlämnat sådan uppgift, vilken upptager ett belopp av

16.250.000 kronor. Marinförvaltningen har därvid meddelat, att ämbetsverket

vid upprättandet av denna uppgift utgått från den förutsättningen,

att neutralitetsvakten skulle under år 1918 bliva av ungefär samma omfattning

som under år 1917.

Vidare har marinförvaltningen erinrat, hurusom ämbetsverket i skrivelse

den 9 november 1917 hemställt om avlåtande till riksdagen av

framställning därom, att riksdagen måtte till påbörjandet av nybyggnad

av 4 jagare såsom ersättning för under neutralitetsvakten försliten fartygsmateriel

i samband med övriga anslag till neutralitetens upprätthållande

bevilja ett anslag av 11,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

härav under år 1918 disponera erforderligt belopp. För nämnda belopp

avsågs att bygga 4 jagare, därvid kostnaderna för vart och ett av dessa

fartyg beräknades till 2,750,000 kronor. Nämnda jagare skulle utgöra

ersättning för 12 torpedbåtar, vilka såsom förslitna skulle överföras till

vedettbåtar och läggas i materielreserv. Under förutsättning av bifall till

deuna marinförvaltningens hemställan hade ämbetsverket i sin förutnämnda

uppgift såsom kostnader för upprätthållandet av neutraliteten

under år 1918 upptagit ytterligare 11,000,000 kronor, varigenom sammanlagda

beloppet av dessa kostnader komme att uppgå till (16,250,000 +

11,000,000) 27,250,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1U1H år.i tilläggsstat. 45

I anledning av marinförvaltningens nu omförmälda framställning om

byggande av 4 jagare såsom ersättning för under neutralitetsvakten

försliten fartygsmateriel anhåller jag få anföra följande.

I proposition (nr 73) till 1917 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t,

bland annat, att riksdagen måtte till anskaffning av 4 jagare och av

undervattensbåtmateriel bevilja ett anslag av 15,200,000 kronor. Av

detta anslag avsågs ett belopp av 11,000,000 kronor till byggande av

nämnda antal jagare och återstoden, eller 4,200,000 kronor, till anskaffning

av undervattensbåtmateriel. Jagarna skulle även enligt berörda proposition

fylla uppgiften att ersätta försliten fartygsmateriel, under det att av

det för undervattensbåtmaterielen beräknade beloppet en del avsågs för

tillgodoseende av behov, som skulle kunna anses kvarstå på 1914 års

nybyggnadsprogram, och den återstående delen för en utökning av detta

program med hänsyn till krigserfarenheterna.

I utlåtande (nr 186) anförde riksdagens statsutskott — som utgick

från, att de äskade medlen avsåge dels anskaffande av sjöstridsmateriel

som ersättning för den ökade förslitning, som materielen fått vidkännas

på grund av tjänstgöringen för skyddande av rikets neutralitet, och dels

utökning av sjöstridsmaterielen utöver 1914 års program — att utskottet

ej ansåge sig kunna biträda förslaget, i vad det det avsåge utvidgning

av sjöförsvaret utöver nämnda program. Vad anginge förslaget, i vad

det avsåge ersättning för ökad materielförslitning, uttalade utskottet,

att utskottet efter omsorgsfull prövning visserligen funnit, att medel

härför borde beredas, men dock icke i den omfattning, förslaget innebure;

och ansåge utskottet, att ersättningen kunde begränsas till att omfatta,

förutom viss summa till materiel m. m. för marinens flygväsende,

anskaffning av undervattensbåtmateriel för ett belopp av 4,200,000 kronor.

I skrivelse (nr 341) den 13 juni 1917 anmälde riksdagen, bland

annat, att riksdagen till anskaffning av undervattensbåtmateriel på extra

stat för år 1918 beviljat ett reservationsanslag av 4,200,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 förskottsvis utanordna

erforderligt belopp.

Innan jag går vidare, torde jag få nämna, att åtskilliga icke oväsentliga

inskränkningar i neutralitetsvakten blivit, vad marinen beträffar,

under den sista tiden vidtagna. Med anledning härav anmodades marinförvaltningen

genom ämbetsskrivelse den 19 december samma år att

inkomma med förnyad uppgift å storleken av beräknade neutralitetskostnader

under år 1918, därvid ämbetsverket skulle hava att utgå från,

att neutralitetsvakten under sistnämnda år bleve av ungefär samma omfattning,

som den vid tiden för avlåtandet av berörda ämbetsskrivelse ägde.

127.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

4(3

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[27.] Härefter har marinförvaltningen med skrivelse den 22 december 1917

överlämnat sådan uppgift; och har ämbetsverket därvid beräknat neutralitetskostnaderna

under år 1918 till 12,350,000 kronor samt, under enahanda

förutsättning, som angivits vid den tidigare lämnade uppgiften,

därtill lagt det belopp av 11,000,000 kronor, som av ämbetsverket äskats

för anskaffning av 4 jagare såsom ersättning för under neutralitetsvakten

försliten materiel. Totalbeloppet av ifrågavarande kostnader skulle alltså

enligt nu ifrågavarande uppgift utgöra (12,350,000 + 11,000,000)

23,350,000 kronor. Ämbetsverket har vidare framhållit, att många för

närvarande ovissa faktorer kunde komma att inverka på ifrågavarande

utgifter, vadan väsentliga rubbningar kunde uppstå i beräkningarna,

vilka endast vore approximativt uppgjorda.

Depcahefen8ntS '' samband med beviljandet vid 1917 års riksdag av medel för de

yttrande, egentliga neutralitetskostnaderna efter 1916 års utgång anförde riksdagen

(i skrivelse nr 196), att riksdagen icke ansåge sig kunna underlåta att

framhålla angelägenheten därav, att det noga tillsåges, att de kostnader och

personliga bördor, som landets neutralitetsvakt måste kräva, begränsades

till det oundgängligen nödvändiga; och uttalade riksdagen sin förväntan,

att neutralitetsvakten icke gåves större omfattning än som för det dåvarande

vore fallet, därest icke på grund av särskilda omständigheter

sådant skulle krävas för rikets säkerhet.

Såsom nyss nämnts, hava, vad marinen beträffar, åtskilliga icke

oväsentliga inskränkningar i neutralitetsvakten blivit under den sista

tiden vidtagna. Såväl med hänsyn till nödvändigheten att i största

möjliga mån begränsa och lindra de personliga uppoffringar, som neutralitetsvakten

förorsakar dem, vilka inkallas att tjänstgöra vid denna

vakt, som ock ur kostnadssynpunkt samt i anledning av förefintligt behov

att strängt hushålla med vissa betydelsefulla förbrukningsartiklar har det

för mig framstått såsom en synnerligen viktig uppgift att tillse, att neutralitetsvakten

icke utsträckes utöver vad som måste anses vara av förhållandena

oavvisligen påkallat. Jag kommer följaktligen även för framtiden

att hava min uppmärksamhet oavlåtligen riktad på möjligheten att

åstadkomma ytterligare begränsningar i de dispositioner, som för tryggande

av neutraliteten inom marinen vidtagits.

1 berörda skrivelse (nr 196) uttalade riksdagen vidare, att med de

beräkningar, som av Kungl. Maj:t verkställts rörande de egentliga neutralitetskostnaderna

för år 1917, medlen torde enligt riksdagens meningräcka

även någon tid in på år 1918, för den händelse världskriget ännu

vid denna tidpunkt skulle göra särskild neutralitetsvakt nödvändig. Denna

riksdagens tanke synes emellertid, vad marinen angår, icke hava realise
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1.018 års titläggsstat.

47

rats. Under de sista månaderna verkställda inskränkningar av neutralitets- ( 27.]

vakten liava icke kunnat i erforderlig grad motväga de alltjämt stegrade

kostnaderna, särskilt beträffande kol. Något överskott å det för tiden efter

1916 års utgång anvisade anslaget kan sålunda icke, såvitt nu låter sig

bedöma, beräknas hava uppkommit vid 1917 års slut. I stället lärer

kunna befaras, att någon mindre brist i anslaget under år 1917 uppstått.

Mot det av marinförvaltningen enligt uppgiften av den 22 december

1917 såsom erforderligt beräknade beloppet, 12,350,000 kronor, för neutralitetsvaktens

upprätthållande under innevarande år anser jag mig icke

böra framställa någon erinran. Jag vill därvid nämna, att i omförmälda

belopp, 12,350,000 kronor, ingår eu summa av icke mindre än

2,240,000 kronor för ökade kostnader för kol i förhållande till de

under år 1917 tillämpade kolprisen. Det torde visserligen vara möjligt,

att beloppet icke kommer att under året i sin helhet tagas i anspråk,

men å andra sidan lärer med hänsyn till de många ovissa faktorer, som

härvid inverka, försiktigheten bjuda att icke räkna med ett lägre belopp

än som av marinförvaltningen upptagits.

Vad därefter beträffar det av marinförvaltningen angivna beloppet

av 11,000,000 kronor till byggande av 4 jagare såsom ersättning för

under neutralitetsvakten försliten fartygs materiel, framgår av det förut

sagda, att 1917 års riksdag ansett denna ersättning, såvitt den flytande

materielen angår, då böra begränsas till anskaffning av undervattensbåtmateriel

för ett belopp av 4,200,000 kronor. Då emellertid en utöver

det normala ökad förslitning av fartygs in åter i ele n under den pågående

neutralitetsvakten givetvis alltjämt fortgått, synes kravet på ytterligare

ersättning i här ifrågavarande avseende icke böra avvisas; och delar jag

marinförvaltningens uppfattning, att medel härtill böra beräknas vid bestämmandet

av anslaget till bestridande av kostnaderna för tryggandet

av rikets neutralitet. Emellertid synes det mig vara mest ändamålsenligt

att icke vid nuvarande tidpunkt besluta, huru dessa medel lämpligen

böra disponeras, emedan ett avgörande därom bäst sker, sedan

erforderliga rön från det pågående kriget inhämtats och den allmänna

militärpolitiska situationen stadgat sig. Det torde fördenskull vara lämpligast

att nu endast avsätta ett belopp för ifrågavarande ändamål, åt1

användas på sätt framdeles må av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmas,

och synes mig beloppet böra begränsas till 2,000,000 kronor.

Jag finner mig så mycket hellre kunna inskränka mig till att förorda

detta belopp, som hinder på grund av de nu föreliggande förhållandena

mött för byggande såväl av den undervattensbåtmateriel, vartill 1917

års riksdag, enligt vad förut nämnts, beviljat medel, som av 2 utav de 4

jagare, som ingått i 1914 års nybyggnadsprogram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

48 .

[27.] På grund av detta ärendes hemliga natur torde någon ytterligare

redogörelse för ärendet icke här böra lämnas, utan torde de ämnet rörande

handlingarna få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. 1 övrigt

anhåller jag att få beträffande detta ärende hänvisa till förberörda, inom

departementet uppgjorda hemliga promemoria.

Jag hemställer alltså, att Eders'' Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

för bestridande av kostnader för tryggande

av rikets neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för

samma år bevilja ett förslagsanslag, högst 14,350,000

kronor, därav 2,000,000 kronor torde avsättas för att

användas, på sätt framdeles må av Kungl. Maj:t och

riksdagen bestämmas.

E. Diverse.

l. Förstärkning av anslaget till extra utgifter.

[28.] Under åberopande av vad jag under punkten 73 i det vid årets

Förstärkning statsverks proposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

av anslaget anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

till extra

utgifter.

att till förstärkning av ordinarie anslaget till extra

utgifter å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,

högst 30,000 kronor.

2. Hyresutgifter till marinens varvsarbetare.

F29.] I enlighet med vad jag under punkten 74 i det vid årets stats
Hyre»ntgif

t er vcrksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden antal

marinens fort, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

varvsarbetare.

att till bestridande av hyresutgifter till marinens

varvsarbetare å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,

högst 1,200 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln? lots års till flygtistab.

49

3. Kostnader för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga.

Under åberopande av vad jag under punkten 75 i det vid årets

statsverkspropositiou fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kung]. Maja täcktes föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för kommittéer

och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat för

år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 65,000 kronor.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen.

I enlighet med vad jag under punkten 76 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till tillfällig löneförbättring för viss

personal vid marinen, Kungl. Maj:t må komma att till

riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat

för år 1918 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag

av 1,650,000 kronor.

5. Extra biträden å flottans stationer och inom

kustfästningarna.

I anslutning till vad jag under punkten 77 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnader för anställande

av extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna

på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett

förslagsanslag av 63,900 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 käft. (Nr 2).

[30.]

Kostnader

för kommittéer

och utredningar

genom sakkunniga.

[31-3

Tillfälliglöneförbättring

för viss

personal vid

marinen.

[32.]

Extrabiträden

å flottans

stationer och

inom kustfästningarna.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

• 50

Femte huvudtiteln: 191 ft års tilläggs stat.

6. Ersättning för förskott.

[33.] Med anledning av det utav kassaförlagskommittén i dess den 30

Krattning mars 1917 avgivna betänkande framställda förslag angående avveckling

för förskott. av det hittills tillämpade förskottsförfarandet har marinförvaltningen

genom ämbetsskrivelse den 19 november 1917 anmodats att inkomma

med uppgift angående samtliga dittills under femte huvudtiteln meddelade

anordningar å förskott, för vilka ersättning ännu ej blivit beredd,

ävensom med förslag till täckande av nämnda förskott.

Med anledning härav har marinförvaltningen med skrivelse den 21

december 1917 överlämnat utredning i ärendet, men är jag ännu icke

i tillfälle att underställa densamma Kungl. Maj:ts prövning. Av utredningen

framgår emellertid, att å tilläggsstat för år 1918 skulle behöva

täckas ett belopp, som i runt tal lärer böra upptagas till sammanlagt

1,300,000 kronor. Detta belopp torde, för utjämnande av huvudtitelns

slutsumma, böra ökas med 95 kronor.

I samband härmed torde jag få i korthet beröra spörsmålet om

uppförande å riksstaten av anslag för beredande av förlag.

I berörda betänkande framhöll kassaförlagskommittén, bland annat,

hurusom vissa av marinförvaltningens förskott syntes vara föranledda

av den omständigheten, att ämbetsverket ej hade tillräckliga förlag för

den tillverkning av krigs förnödenheter av varjehanda slag, som av

ämbetsverket bedreves, samt att det, i den mån så vore fallet, syntes

böra tagas i övervägande, huruvida ej genom anslag å riksstaten erforderliga

förlag för sådant ändamål borde beredas, i vilket fall av nyssnämnda

förhållande föranledda förskottsutbetalningar icke vidare skulle

behöva förekomma.

över nämnda betänkande har marinförvaltningen den 30 oktober

1917 avgivit utlåtande och därvid i förevarande avseende anfört, att förslagom

uppförande av anslag i riksstaten för utgifter av ifrågavarande art

icke kunde framläggas förrän efter en omfattande utredning i ämnet

samt att de nu rådande, av världskriget föranledda abnorma förhållandena

på detta område ej lämpligen kunde läggas till grund för en

dylik utredning, utan syntes densamma böra uppskjutas, till dess mera

normala förhållanden inträtt.

Emellertid anmodades marinförvaltningen genom ämbetsskrivelse den

19 november 1917 att verkställa utredning i syfte att marinens behov

s. 51 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 51

av förlagskapital för uppehållande av förrådsdriften skulle kunna till- [33

godoses genom uppförande å riksstaten av ett förslagsanslag.

Till åtlydnad härav har marin förvaltningen den 15 december 1917

avgivit yttrande i ämnet och därvid förklarat sig desto hellre vidhålla

sitt omlormälda, i berörda utlåtande den 30 oktober samma år gjorda

uttalande, som världskriget redan givit vid handen, alt betydligt större

förråd torde böra hållas än som tillförne ansetts vara tillfyllest; och ville

ämbetsverket därjämte tillägga, att vad som i fråga om förråden före

1914 års försvarsbeslut kunde anses vara normala förhållanden måste

bliva olika de normala förhållandena, sådana de skolat oberoende av

världskriget och neutralitetsvakten gestalta sig i följd av nämnda försvarsbeslut.

En tillförlitlig utredning, som till fullo klargjorde det behov

av kapital, som för vidmakthållande av erforderliga förråd under normala

förhållanden förefunnes, kunde till följd av dessa omständigheter enligt

marinförvaltningens mening icke nu åstadkommas.

Skulle man emellertid — yttrar marinförvaltningen vidare — det

oaktat redan nu söka åvägabringa en något så när approximativ beräkning

av storleken av behoven i förevarande avseende, torde den enda

möjligheten vara att söka för bedömandet erhålla ledning av de resultat,

som förrådens verksamhet givit under en längre följd av år; och hade

marinförvaltningen därför låtit för ändamålet uppgöra en tablå, utvisande

de olika förrådskontonas ställning dels vid slutet av åren 1907—1916

och dels vid utgången av oktober månad år 1917.

Ehuru det synts mig synnerligen önskvärt, om i samband med förskottsförfarandets

avveckling frågan om ordnandet av marinens förlagsväsende

hade kunnat vinna sin lösning, anser jag, med hänsyn till vad

marinförvaltningen härutinnan anfört, att med avgörandet av denna fråga

bör anstå, till dess mera stabila förhållanden på det ekonomiska området

inträtt.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till täckande av vissa förskott under

femte huvudtiteln, Kungl. Maj:t må komma att till

riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat

för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av 1,300,095

kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Femte huvudtitelns 1918 års tilläggsstat

[34.]

Löneförbättring

åt vissa

vaktmästare

och med dem

jämförliga

befattningshavare.

[35.]

Krigstidstillägg

och

krigstidshjälp.

11. MARINEN OCH HANDELN.

1. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare.

Linder åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna

dag anfört i fråga om löneförbättring för år 1918 åt vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till löneförbättring för år 1918 åt

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta,

för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1918

under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag,

högst 9,000 kronor.

2. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

För beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917

åt befattningshavare i statens tjänst beviljade nämnda års riksdag på

extra stat för år 1918 under femte huvudtiteln ett förslagsanslag av

2,300,000 kronor.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp under innevarande år åt befattningshavare i statens

tjänst, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i

statens tjänst, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen

avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för

år 1918 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag

av 6,000,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1U18 Ars till äggsstat.

53

Vad departementschefen sålunda i ovan omförmälda

hänseenden hemställt behagade Hans Maj:t Konungen,

på tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga

ledamöter, gilla och bifalla, med befallning att utdrag

av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas

för att tjäna till ledning vid avfattandet av

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

tilläggsstat för år 1918.

Ur protokollet:

Jochum Beck-Friis.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Femte huvudtiteln; 1918 års tilläggsstat
-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Marinen. Extra

anslag. Sld.

A. Flottan. Kronor.

Avlöning, ersättningar m. m.

1. Extra lönetillägg åt vissa tjänstemän boll betjänte ................................ 500: — 2

2. Krigstjänstpremier till visst manskap och vissa värnpliktiga vid flottan ... — 2

Intendenturen.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps
gossekårerna

................................................................................. 381,500: — 4

Nybyggnad och underhåll.

4. Omformare för kraftcentralen vid flottans varv i Karlskrona..................... 48,500: — 4

5. Elektrisk ytterbelysniug vid flottans varv i Karlskrona ........................... 102,600: — 6

6. Utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv i Karlskrona............... 40,000: — 8

7. Anläggning å flottans varv i Karlskrona av en laddningsstation för under
vattensbåtars

ackumulatorbatterier ................................................ 12,000: — 10

8 Transportmedel för flottans varv i Karlskrona.......................................... 30,000: — 12

9. Nytt kanonskjul för artilleridepartementet vid flottans varv i Stockholm m. m. 41,000: — 13

10. Arbetarkök vid flottans varv i Stockholm................................................ 51,500:— 23

11. Transportmedel för flottans varv i Stockholm.......................................... 34,500: — 28

12. Örlogsdepå vid Göteborg.................. 60,000: — 29

Artilleribehov.

13. Förbättring av projektilutreduingen för pansarkryssaren Fylgia ............... 100,000: — 29

Minväsendet.

14. Minmat eriol ......................................................................................... 350,000: —■ 30

15. Kontraminmateriel................................................................................. 152,000:— 33

16. Förrådsskjul för minmateriel m. m. vid flottans station i Stockholm......... 30,000; — 34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: V>IS års filläggsstat.

Extra

anslag. sid

Kronor.

B. Kustartilleriet.

Intendenturen.

Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets

manskap ...................................................................................

56,130: — 35

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader

och materiel .......................................................................

303,000: — 35

60,000: — 36

12,000: — 36

3. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning

4. Vissa elektriska installationer å Kungsholmsfort.................................

Övningar.

5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och

övningar..................................................................................... 230,000: — 37

Artilleribehov.

6. Ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner till luftkanoner..... 60,000: — 38

7. Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning i Vaxholms

fästning ...................................................................................... 47,975:- 38

Minväsendet.

8. Ändring av viss minmateriel ......................................... ....................... 30,000: — 38

C. Flottan och kustartilleriet.

1. Vissa byggnadsföretag vid marinen...........................

2. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet ..

500,000: - 39

23,500:— 43

D. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.

1. Neutralitetskostnader under år 1918 ...................................................

14,350.000: — 44

E. Diverse.

1. Förstärkning av anslaget till extra utgifter..........................

2. Hyresutgifter till marinens varvsarbetare ..............................

3. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga

30,000:— 48

1,200:— 48

65,000:— 49

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Femte huvudtiteln: 191# års tillägg sstat.

..... Extra

anslag. std.

Kronor.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen ........................... 1,650,000: — 40

5. Extra biträden å, flottans stationer och inom kustfästningarna .................. 63,900: —- 49

6. Ersättning för förskott........................................................................... 1.300.095: — 50

II. Marinen och handeln.

1. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattnings
havare

......... 9,000: — 52

2. Krigstidstillägg och krigstidshjälp ......................................................... 6,000,000: — 52

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln.

1918 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Ma,j:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 januari 1918.

N ärva rande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anmälde härefter frågan om

de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra

anvisas å tilläggsstat för år 1918, samt yttrade därvid följande:

A. Departementet.

1. Avlöningstilliigg till tre befattningshavare i civildepartementet.

Under åberopande av vad jag under punkten 1 anfört till statsrådsprotokollet

denna dag ifråga om anslagsäskandena beträffande sjätte

huvudtiteln för år 1919 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för beredande av avlöningstillägg till tre befattningshavare

i civildepartementet på tilläggsstat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 3,600 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. . 1

[1-3

Avlöningstillägg

till

tre befattningshavare

civildepartementet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

B. Overstatliiillariiinbetet.

2. Pollsunderrättelser.

[2.] Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 6 av

Polisunder- nämnda statsrådsprotokoll hemställer iag vidare, att Kun ad. Makt måtte

rättelser■ föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som beräknats uppkomma

i det av riksdagen till fortsatt utgivande av

tidningen »Polisunderrättelsen för år 1918 anvisade

anslag, på tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag,

högst 9,600 kronor.

C. Landsstaten.

3. Avlöniugstillägg åt lappfogdarna.

[3.] Med hänvisning till vad jag i samma statsrådsprotokoll anfört under

tilläggåt Plinktea 10 hem ställes vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

ippfogdama. att för beredande av avlöning stillägg åt lappfog
darna

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst 3,000 kronor.

D. Väg- oeli vattenbyggnadsväsendet.

4. Iståndsättande av Sandvikens hamn på Öland.

[4.] I skrivelse den 15 juni 1916 angående regleringen av utgifterna

istånd- under riksstatens sjätte huvudtitel anmälde riksdagen, att riksdagen,

*sandviicen8 * anledning av en inom riksdagen väckt motion, såsom bidrag till behamn

på stridande av kostnaden för iståndsättandet av Sandvikens hamn i Persöicmd.

näs socken på Öland i överensstämmelse med den av väg- och vatten
byggnadsstyrelsen

därför upprättade, i Kungl. Maj:ts till 1915 års riksdag

i ämnet avlåtna proposition åberopade arbetsplan med de ändringar

i densamma, som föranleddes av ifrågavarande motion, beviljat ett anslag

av 169,200 kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisat

ett belopp av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga

medel förskottsvis redan under år 1916 utanordna sistnämnda belopp,

dock under villkor

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjätte huvudtiteln: 7.9/8 års tilläggsstat.

dels att Persnäs kommun med en tiondedel deltoge i den beräknade [4.]

kostnaden, 188,000 kronor,

dels att kommunen ansvarade för den framtida underhållskostnaden

av hamnanläggningen,

dels ock att av inflytande hamnavgifter årligen en tredjedel avsattes

till eu fond, vilken skulle stå under kontroll av den offentliga

myndighet, som Kung!. Magt bestämde, och vilken efter väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt fall finge användas

till bestridande av kostnaderna för större reparations- och underhållsarbeten.

Till följd av nådig befallning överlämnade därefter Kung!. Maj:ts

befallningshavande i Kalmar län den 26 oktober 1916 en av Persnäs

kommun i enlighet med kommunens den 31 juli 1916 fattade beslut

den 30 september samma år utfärdad förbindelse att bidraga med 18,800

kronor till förbättring och förstärkning av ifrågavarande hamn, att ansvara

för hamnens framtida underhåll samt att årligen av influtna hamnavgifter

avsätta en tredjedel till en fond på sätt i riksdagens skrivelse

bestämts.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 24 november 1916 fastställt plan

för hamnens iståndsättande. Därvid har tillika förordnats, att av inflytande

hamnavgifter årligen en tredjedel skall avsättas till en fond, vilken

skall stå under kontroll av Kungl.’ Maj:ts befallningshavande i Kalmar

län och vilken fond efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning i

varje särskilt fall må användas till bestridande av kostnaderna för större

reparations- och underhållsarbeten å hamnen. I samband därmed har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anbefallts dels att övervaka, att hamnen

behörigen underhålles, dels ock att, därest överenskommelse därom

träffas mellan styrelsen och kommunen, ombesörja större reparationsoch

underhållsarbeten å hamnen med anlitande av omförmälda fond och

i övrigt på kommunens bekostnad.

Därefter har riksdagen för ifrågavarande ändamål av det beviljade

anslaget å 169,200 kronor på extra stat för år 1918 såsom reservationsanslag

anvisat ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna

beloppet.

1 skrivelse den 28 augusti 1917 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat, att arbetet med ifrågavarande hamnanläggning påginge

och lämpligen borde bedrivas utan avbrott samt att till fullbordande av

detsamma erfordrades, att det återstående beloppet av anslaget eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjätte huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.

[4.] 69,200 kronor anvisades för år 1919, med rätt för Kungl. Maj:t att av

tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1918 utanordna beloppet-.

Departements- Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

c e en'' Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att av det såsom bidrag till bestridande av kostnaden

för iståndsättandet av Sandvikens hamn i Persnäs

socken på Oland beviljade anslaget av 169,200

kronor på tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag

anvisa återstående beloppet eller 69,200 kronor.

5. Upprensning av Oxdjupet.

[5]* _ Med skrivelse den 29 maj 1917 bär kanalkommissionen avgivit

Upprensning förslag till upprensning av Oxdjupet samt utredning angående uv farled

0xdjupeL mellan Stockholm och södra skärgården.

Kommissionen har därvid till en början lämnat eu redogörelse beträffande

de _ nuvarande farlederna mellan Stockholm och yttre skärgården,

ur vilken redogörelse må återgivas följande.

Kf“T"“de Stockholm står för närvarande i sjöfartsförbindelse med yttre skärgården

mellan Stock- geu°m *renne, huvudvägar, en nordlig genom Högarnsfjärden. Trälliavet, Furuhoim

och sundsgattet och sundet vid Arholma _ längst i norr eller förbi Söderarm i nordost,

yttre skär- en ostlig, som ntgar från den förra vid Trälliavet och leder genom (fri udafj är den,

gården. Kanholmsfj''ärden och Sandhamnssundet eller söder om Sandön med eu gren

söderut från Kanholmsfjärden genom Närn do- och Jungfrufjärdarna och därifrån

till havs antingen i sydlig riktning förbi Huvudskär eller i sydvästlig riktning

förbi Dalarö, genom Mysingsfjärden och ut förbi Landsort samt en sydlig genom

Skurusundet, Lännerstasunden och Baggensstäket samt Baggensfjärden, Ingaröfjärden

och Jungfrufjärden och vidare till havs samma vägar, som nyss angivits.

Utfartsvägen från Högarnsfjärden till Trälhavet leder antingen genom Vaxliolm

sfj äi darna och Ko djupet, d. v. s. sundet mellan Resarön ocli Hästholmen,

eller genom Solöfjärden och sundet vid Oscar Fredriksborgs fästning, det s. k

Oxdjupet.

■Ren fÖna leden medger På grund av Kodjupets ringa vattendjup genomfart

för fartyg av endast 3,3 meter djupgående vid lågvatten. Den senare ledens genomfartsmöjlighet

bestämmes av vattendjupet i Oxdjupet. Av naturen är detta mycket

stort, men för att hindra fientliga fartyg att tränga in till Stockholm har detta

sund blivit uppgrundat genom försänkningar, bestående av utfylld sprängsten och

vrakspillror. Vid mitten av försänkningen har upptagits en seglationsränna, som

enligt nådigt brev den 31 januari 1876 skall hava en total bredd av 320 fot’(95,o

meter), därav 76 fot (22,6 meter) med ett djup vid medelvatten av 26 fot (7,7 meter)

och den övriga delen med ett djup av 16 fot (4,8 meter). I själva verket hålles

emellertid djuprännan numera c:a 8,5 meter djup vid medelvatten på en bredd av c:a

22 meter och 8,1 meter djup på en bredd av c:a 28 meter. Icke desto mindre liava

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.

sedan lång tid tillbaka Oxdjupsrännans dimensioner befunnits otillräckliga för

den stora trafiken. Större fartyg bara icke utan stora svårigheter kunnat passera

sundet eller till och med helt och hållet hindrats gå in till Stockholm och därför

nödgats med stora kostnader lossa en del av innehavande last i pråmar vid Trälliavet.

Svårigheten att passera Oxdjupet ökas även därav, att försänkningen

verkar dämmande vid de ständigt pågående strömningarna genom sundet, så att

vattnets hastighet i segelrännan ofta är mycket stor, enligt uppgift stundom ända

till 3 ä 4 knop, varjämte de vid sidorna ända upp i lågvattenytan liggande krönen

av försänkningen hindra en jämn strömning genom sundet och därför framkalla

mycket besvärande virvelrörelser och sidoströmningar. Vid isgång händer även,

särskilt vid lågt vatten, att isen packar sig på försänkningens sidobankar och

därigenom vållar svåra hinder för sjöfarten.

Farleden från Trälhavet och upp förbi Arliolma är överallt tillräckligt djup

för de största transoceana fartyg. Farleden förbi Söderarm däremot har ett mera

begränsat djup och medgiver blott passage för fartyg av högst 7,8 meter djupgående.

Utf artslederna över Kanliolmsfjärden öster- och söderut äro alla tillräckligt

djupa för de största transoceana fartyg.

Den södra huvudvägen genom Skurusundet, Baggensstäket och Baggensfjärden

m. fl. har sitt minsta djup i Baggensstäket, vilket vid lågvatten genomsläpper

fartyg av endast 2,2 meter djupgående.

Utom ovannämnda huvudvägar, som leda direkt från Stockholm ut till

havet, är skärgården genomdragen av vissa mindre leder, som förbinda de nämnda

huvudvägarna. Bland dessa märkes särskilt farleden från Baggensfjärden genom

Kolström, Strömma kanal, Breviks sund och ut till Kanliolmsfjärden vid Djurö

med eu avgrening i sydostlig riktning genom Örsundet till Nämdöfjärd och eu

dylik i nordlig riktning från Breviks sund genom Elgö fjärd upp till Sandö och

Grinda fjärdar. Genom sistnämnda sund och fjärdar leder den kortaste förbindelsen

mellan Baggensfjärden och Trälhavet. Genom de konstgjorda kanalerna

vid Kolström och Strömma kunna framföras fartyg av högst 1,2 meter djupgående.

Genom farleden från Nämdöfjärd förbi Djurö och genom Elgö fjärd kunna vid

lågvatten framgå fartyg av endast 3,9 meter djupgående.

Det största djupgåendet för de fartyg, som kunna ingå till Stockholm, bestämmes

således av vattendjupet i Oxdjupet, vilket utgör 8,5 meter vid medelvatten,

8,o meter vid vanligt lågvatten och 7,7 meter vid except. lågvatten, och som sålunda

vid dessa vattenstånd medger genomfart för fartyg av mellan 7,7 och 7 meter djupgående.

Denna led utgör därjämte, då den södra farleden genom Skurusundet

och Baggensfjärden vid lågvatten endast kan trafikeras av fartyg med 2,2 meter

djupgående, den enda farled, som står till förfogande för den större sjöfarten på

Stockholm.

Krav på en utvidgning och fördjupning av segelrännan i Oxdjupet

hava sedan lång tid tillbaka gjort sig gällande. Kommissionen

meddelar härom följande.

Med anledning av de olägenheter, Oxdjupsrännans ringa dimensioner vållade

sjöfarten på Stockholm, anmodade statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

genom skrivelse den 24 juni 1902 marinförvaltningen, fortifikationen och

lotsstyrelsen att inkomma med gemensamt underdånigt yttrande, huruvida från

försvarssynpunkt hinder kunde möta för berörda segelrännas utvidgning och för
-

[5-]

Tidigare åtgöranden

beträffande

Oxdjupets

upprensning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ii

Sjätte huvudtitel it: HUS års tillägyftstat.

djupning, samt att, därest sådant hinder icke ansåges möta, avgiva förslag rörande

nämnda segelrännas upprensning till lämplig bredd och djuplek.

Uti med anledning härav den 22 augusti 1902 avgivet underdånigt utlåtande

framhöllo ämbetsverken, att från försvarssynpunkt något avgjort hinder icke

syntes möta för eu sådan ökning av segelrännans i Oxdjupet bredd och djup, att

handelsfartyg av då brukliga största dimensioner kunde trafikera densamma, samt

att de härför erforderliga måtten i den djupaste rännan syntes kunna bestämmas till

10 meter djup vid medelvattenstånd och 50 meter bottenbredd. Därjämte framhöllo

ämbetsverken önskvärdheten av, att i sammanhang med den ifrågasatta utvidgningen

av segelrännan erforderliga medel ansloges för anläggande vid Oscar

Fredriksborg av ett fast undervattenstorpedbatteri. I gemensamt avgivet yttrande

den 27 oktober 1902 uttalade cheferna för generalstaben och flottans stab sin

anslutning till de av nyssnämnda ämbetsverk framlagda åsikter. I anslutning

härtill avlät Kungl. Maj:t proposition i ärendet till 1903 års riksdag med

framställning om ett anslag å 348,000 kronor för anläggande av ett fast undervattenstorpedbatteri

vid Oscar Fredriksborg. Denna framställning blev dock ej

av riksdagen bifallen.

Sedan frågan påföljande år upptagits genom enskild motion, beviljade riksdagen

för anläggande av nämnda undervattenstorpedbatteri ett anslag av 348,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 12 mars 1907 anhöll lotsstyrelsen, med hänvisning

till att det tidigare föreslagna undervattenstorpedbatteriet vid Oscar Fredriksborgs

fästning dåmera blivit anlagt samt att handelsfartygens storlek alltmera

ökades och behovet av djupare segelränna genom Oxdjupet i än högre grad än

förut förelåge, att sådana åtgärder måtte vidtagas med försänkningarna i Oxdjupet,

att segelrännan därstädes erhölle ett djup av 10 meter vid medelvattenstånd å

minst 50 meters bottenbredd.

I häröver infordrat utlåtande yttrade marinförvaltningen i underdånig skrivelse

den 17 maj 1907, att ämbetsverket efter samråd med chefen för fortifikationen

funne sig höra tillstyrka bifall till den gjorda framställningen, och omförmälde

marinförvaltningen i sammanhang härmed, att kostnaden för utförande av

den ifrågasatta utvidgningen av segelrännan vid Oxdjupet kunde beräknas till

sammanlagt 116,000 kronor.

I den 11 oktober 1907 avgivet utlåtande i ärendet anförde chefen för flottans

stab, att behovet av eu upprensning av Oxdjupet under de senare åren framträtt

än skarpare än förut, och påvisade vidare, att under dåvarande förhållanden en

ökning av den djupaste rännans bottenbredd till 50 meter vore erforderlig, men

att ett djup av 8,5 meter i denna ränna icke blott då utan också under den

närmaste framtiden tillfullo motsvarade handels»]öfartons krav. Om rännan åter

skulle givas så stort djup som 10 meter, förefunnes icke någon möjlighet att med

bibehållande av rännans användbarhet för svenska flottans samtliga fartyg skyndsamt

och säkert göra densamma ofarbar för utländska örlogsfartyg, vilkas djupgående

i allmänhet uppginge till 8 ä 8,6 meter. Att vid behov minska rännans

djup med 2,5—3 meter skulle nämligen erbjuda stora svårigheter och erfordra

mycket omfattande åtgärder samt i varje fall taga avsevärd tid i anspråk.

Frågan blev därefter överlämnad till den av Kungl. Maj:t den 28 september

1907 tillsatta kommittén för granskning av uppgjorda förslag till samfäld

plan för rikets försvar in. m. I sitt den 5 december 1910 avgivna hemliga

betänkande förklarade kommittén sig anse, att den ifrågavarande upprensningen

borde begränsas till de dimensioner, som av chefen för flottans stab förordats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte IiiivikIIiteln: HUS ars fi/läi/f/s.ctal. T

I underdånig skrivelse den 11 mars 1912 framhöll sedermera Stockholms 15 i

stads hamnstyrelse, att sjöfarten på Stockholm årligen ökades, ej endast i av- ^

seende på fartygens antal, utan även i avseende på deras storlek. Tio år tidigare

voro sålunda fartyg om över 2,000 registerton ganska sällsynta i Stockholm.

År 1901 inkommo 16 sådana ångare mot 46 år 1910, av vilka några voro över

4,000 registerton. Sjöförbindelsen med avlägsna orter utvidgades också alltmera.

Nutidens rederirörelse fordrade allt större lastdryghet, och särskilt krävde den

transoceana sjöfarten, som syntes befinna sig i en glädjande utveckling, de största

möjliga fartyg, för vilka tillräcklig last kunde anskaffas, om den skulle kunna

bedrivas på det mest ekonomiska sätt.

Efter framhållande av att enda hindret för att så stora fartyg, som, om

hänsyn tages endast till rörelsens behov, rimligen kunde förväntas besöka Stockholms

hamn, skulle hit inkomma, utgjordes av sundet vid Oscar Fredriksborg,

anhöll hamnstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta, att segelrännan i

Oxdjupet snarast måtte upprensas till för sjöfarten erforderligt djup och bredd.

Över denna framställning avgåvo marinförvaltningen, lotsstyrelsen och chefen

för marinstaben den 25 april 1913 gemensamt underdånigt utlåtande. Häri uttalade

marinförvaltningen och chefen för marinstaben, till vilka även anslöt sig

chefen för kustartilleriet, att det nyligen anlagda torpedbatteriet vid Oscar

Fredriksborg icke utgjorde ett sådant skydd, att det kunde motivera en utvidgning

av rännan till ett djup av 10 meter. Ämbetsverken ansågo sig däremot

dela den uppfattning, som gjort sig gällande i chefens för flottans stab utlåtande

den 11 oktober 1907, att eu upprensning av segelrännan till ett djup av 8,5 meter

motsvarade både liandelssjöfartens och försvarets krav. Beträffande segelrännans

bredd syntes emellertid en ökning till 60 meter vara vid motiverad för att underlätta

navigeringen genom rännan.

I ett samma utlåtande bifogat särskilt yttrande av generallotsdirektören

Linder, vari byråchefen Sjöberg instämt, framhölls, under erinran om att redan

år 1902 cheferna för generalstaben, fortifikationen och flottans stab ävensom

marinförvaltningen, lotsstyrelsen samt dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet

voro ense om att föreslå en upprensning av Oxdjupet till 10 meters djup

på 50 meters bottenbredd, att sedan denna tid tontalet hos de Sverige trafikerande

större handelsfartygen alltjämt ökats samt att vår egen handelsflottas

oceana ångbåtslinjer varit stadda i eu snabb utveckling. Då alltså handelssjöfartens

intressen numera gjorde en upprensning av farleden i Oxdjupet till större

djup än det av chefen för marinstaben nu föreslagna och av marinförvaltningen

biträdda nödvändig] och då uttalanden av chefen för marinförvaltningens fortifikationsavdelning

styrkt den åsikten, att fullt betryggande fortifikatonska anordningar

för eu hastig fyllning av djupet skulle kunna åstadkommas utan några

avskräckande kostnader, ansåg sig generallotsdirektören Linder böra vidhålla

lotsstyrelsens förut gjorda hemställan, att farleden vid Oscar Fredriksborg måtte

utvidgas till 10 meters djup på 50 meters bottenbredd samt att betryggande

fortifikatoriska anordningar för hålets snabba spärrande vid behov samtidigt

måtte vidtagas. Mot den ifrågasatta ökningen av bottenbredden till 60 meter

förklarade sig generallotsdirektören ej hava något att erinra.

I infordrat yttrande den 17 september 1913 över Stockholms stads hamnstyrelses

ovannämnda framställning hemställde kommerskollegium efter att hava

lämnat Stockholms handelskammare tillfälle att yttra sig i ärendet och jämväl

hava emottagit en skrift i ärendet från Stockholms rederiförening, att Kung!,

opaginerad Kontrollera mot PDF

[5.]

Utred ning

av kan alkoramisBionen

rörande upprensning

av

Oxdjupet.

Andra farleders

dimensioner.

tf Sjätte huvudtiteln: ''UilS års tUUiggsshit.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, så att djupet uti ifrågavarande farled bleve 10 meter

och bredden 60 meter.

Väg- och vattenbyggadsstyrelsen, som därefter anbefallts att yttra sig i ärendet,

avgav underdånigt utlåtande i frågan den 4 november 1915. Styrelsen sade

sig hava funnit, att samtliga representanter för sjöfarten önskat, att Oxdjupet

måtte upptagas till 10 meters djup och att detta tidigare under vissa villkor biträtts

även av sjöförsvarets representanter. Då emellertid detta från sjöförsvarssynpunkt

ej längre syntes lämpligt och då någon teknisk möjlighet att för rimlig

kostnad hastigt och effektivt avstänga farleden till det största från försvarssynpunkt

tillåtliga djup näppeligen förefunnes, men ändock sjöförsvarsintressets

krav torde böra om möjligt tillfredsställas, vore man för åstadkommande av ett

inlopp till Stockholms hamn av härför erforderligt djup enligt styrelsens mening

hänvisad till att upptaga ett nytt inlopp på sådan plats, att för sjöförsvarets

betryggande erforderliga avstängningsanordningar där kunde träffas. Sedan styrelsen

erinrat om de infartsleder, som härutinnan föreslagits, nämligen Moraneds-,

Sågsjö- och Alstäksledema, och framhållit, att genom eu ny farleds upptagande

även sjöförsvaret skulle vinna den utomordentligt stora fördelen att disponera

tvenne helt skilda utlopp genom Stockholms skärgård, anförde styrelsen, att det

syntes styrelsen erforderligt att för sakens förande vidare framåt verkställa en

jämförande utredning rörande anläggningskostnad och avstängningsanordningar

för de nya inlopp till Stockhoms hamn, som kunde komma ifråga. Som det ej

torde böra ifrågasättas att upprensa Oxdjupet till det större föreslagna djupet,

ansåg sig styrelsen böra föreslå, att hamnstyrelsens framställning icke måtte till

någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Sedan kanalkommissionen därefter anbefallts att i samband med den väckta

frågan om upptagandet av en ny farled mellan Lilla Värtan eller Torsbyfjärd och

Stockholms södra skärgård avgiva yttrande jämväl rörande den föreslagna upprensningen

av Oxdjupet och i skrivelse den 4 augusti 1916 hemställt, att Kungl.

Maj:t täcktes uppdraga åt kommissionen att verkställa utredning av bl. a. frågan

om Oxdjupets upprensning, har Kungl. Maj:t den 25 augusti 1916 uppdragit åt

kommissionen att verkställa sådan utredning.

Sedermera har Stockholms stads hamnstyrelse i skrivelse den 2 november

1916 ytterligare framhäft vikten av, att Oxdjupet snarast upprensas till det djup

och den bredd, som motsvarar sjöfartens behov.

Beträffande frågan om upprensning av Oxdjupet anför kanalkommissionen

för egen del följande:

Tidigare har ifrågasatts att upprensa segelrännan i Oxdjupet till 8,6 ä 10 meter

vattendjup och 50 ä 60 meter bottenbredd.

För bedömande av frågan till vilket djup och bredd Oxdjupsrännan nu bör

upptagas torde det till en början vara av intresse erfara, vilka dimensioner givits

åt andra för liknande ändamål avsedda seglationsrännor och hamnar. För den

skull hava uppgifter häröver sammanställts i nedanstående tablåer, av vilka tablå

1 avser farleder och hamnar i Östersjön och närgränsande vatten och tablå 2

andra för världstrafiken upplåtna farleder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjätte huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat.

Tablå 1. Vattendjup i hamnar och farleder i Östersjön och angränsande

vatten.

Vattendjup

i meter vid

medelvatten

lågvatten

Göteborg: Infartsrännan till frihamnen.................................

8,5

8,0

» » » framdeles ..................

9,0

8,5

Malmö: Infartsrännan till hamnen....................................

9,35

8,75

Köpenhamn: Nuvarande infartsrännan till frihamnen .........

9,0

8,5

Den nya frihamnsbassängen..........................

9,5

9,0

Stettin: Frihamnsbassängen .............................................

7,o

6,5

Liibeck: Infartsrännan till hamnen....................................

8,5

8,0

P otrograd: » » » ...................................

8,5

8,0

Köni g sb er g: » » » ....................................

6,5

6,o

Flintrännan och Drogden: (östra delen)................................

7,2

6,9

Störa Bålt ........................................................................

24,0

Tablå 2. Vattendjup och bottenbredd i större för världstrafiken upplåtna

farleder.

Vattendjup

i meter vid

lågvatten.

Bottenbredd

i meter.

Panamakanalen i Culebraskärningen....................................

13,7

91,4

Kejsar Wilhelmskanalen, förut ..............................................

9,0

22,0

» » » numera........................................

11,0

44,o

Suezkanalen, ursprungligen ...............................................

8,o

22,o

» enl. senare fördjupning....................................

11,0

45,o

Korintkanalen ..................................................................

8,75

24,o

Manchester-kanalen, ursprungligen.......................................

7,93

36, g

» » enl. senare fördjupning............ ...........

8,5

36,5

Nordsjökanalen (till Amsterdam)........................ .................

9,8

50,o

Kanalen Gent-Terneuzen......................................................

8,75

24 å 50

» Heyst-Brilgge, ursprungligen .................................

8,0

22,o

” » » enl. senare fördjupning....................

8,5

—

Infarten till Botterdam (Nieuwe Vaterweg) ...........................

8,5

—

(vid flod)..........................................

9,1

—

Inf artsleden till Antwerpen...................................................

8,0

150,o

(vid flod).........................................

10,7

—

Infartsleden till Hamburg ...................................................

10,0

—

(till Cuxhaven vid flod).....................

11,5

—

Infartsleden till Bremerhaven..................... ...........

10,56

—

Infartsleden till Emden .....................................................

10,2

200, o

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

[5.]

Dimensionerna

för en infartsränna

till

Stockholm.

Fartygs
diraensioner.

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Såsom av tablå 1 framgår Lava anläggningarna i Östersjön och angränsande

vatten ännu icke givits större vattendjup än 8,5 ä 9 meter vid lågvatten. I farlederna

för den stora världstrafiken återigen har i flera fall ett vattendjup av 10

meter redan överskridits.

Emellertid torde dimensionerna å en infartsränna till Stockholm närmast

böra bestämmas med hänsyn till de fartyg, som kunna väntas komma att besöka

stadens hamn. Dessa bliva givetvis såväl utländska som svenska. Sveriges transoceana

handelsflotta har under de sista 10 ä 15 åren undergått en så kraftig utveckling,

att den nu väsentligen lyckats förvärva väldet över vår egen utrikessjöfart.

Under det sålunda vårt land år 1898 endast ägde 5 fartyg om 2,000

nettoton och däröver, var motsvarande antal vid mitten av år 1915 uppe i 132 st.

Beträffande dimensionerna å Sveriges handelsfartyg ger en granskning av i

senaste skeppslista upptagna fartyg vid handen, att djupgåendet för dessa på ett

undantag när (Sir Ernest Cassel) ej överstiger 8 meter. Ej heller torde detta mått

under de allra närmaste åren komma att överskridas. De större svenska fartyg,

som för närvarande äro under byggnad, få nämligen enligt uppgift ett djupgående

av i allmänhet upp emot 8 meter. Detta mått utgör alltså den gräns, vartill

man för närvarande kommit i avseende på de svenska fartygens djupgående.

Det finnes emellertid inga skäl att antaga, att maximigränsen för de svenska

fartygens djupgående nu skulle vara uppnådd. Sveriges deltagande i den

stora sjöfarten hänför sig ju till den allra senaste tiden, dess storsjöflotta har

anskaffats inom en tidrymd av blott 10 ä 12 år, och ökningen av våra fartygs

djupgående har fortgått in på allra sista tiden.

Det finnes återigen allt skäl att antaga, att utvecklingen av vår handelsflottas

storlek skall komma att fortgå och detta så mycket mer, som landets

transoceana handelsomsättning varit i ständig tillväxt. Härtill kommer att flertalet

av landets sjöstäder, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Landskrona, Karlskrona, Kalmar, Norrköping, Gävle m. fl. förbereda eller hava

redan gått i författning om utförandet av betydande hamnanläggningar för

djuptrafik.

Med hänsyn till dessa omständigheter är det sålunda att antaga, att en

fortsatt stegring även i det svenska tonnagets storlek skall under den närmaste

tiden göra sig gällande. Härtill torde den omständigheten komma att bidraga,

att efter krigets slut en nedgång i fraktsatserna måste inträda, som i kompensation

kommer att kräva anskaffandet av större tonnage. Sålunda anser man

inom ledande redarekretsar, att anskaffandet i större utsträckning av svenska

handelsfartyg med en dräktighet av upp mot 6,000 reg.-ton icke skall låta länge

vänta på sig.

Om därjämte frihamnsanläggningar komma till stånd i Stockholm, Göteborg

och Malmö, torde detta medföra, att även utländskt tonnage av stora dimensioner

i betydligt större omfattning än hittills kommer att söka sig hit.

Om sålunda å ena sidan en fortsatt stegring i storleken av det tonnage,

som under de närmaste åren kommer att besöka Sveriges kuster, med all sannolikhet

kan väntas göra sig gällande, så kan det å andra sidan med bestämdhet

förutsägas, att denna stegring varken kan antagas komma gå i alltför raskt tempo

eller kan komma att nå alltför höga värden. Häremot strider nämligen den omständigheten,

att världsflottans fraktfartygstonnage med ett djupgående av över

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 191H års tilläggsstat. II

8 meter ännu är relativt litet, och att detta tonnage ännu trafikerar blott de [5.]

stora världshaven.

Att med säkerhet slå fast, för vilket djup en för den stora sjöfarten användbar

infartsränna till Stockholm bör upptagas, låter sig sålunda icke göra. Med

säkerhet kan ännu endast sägas, att det nuvarande vattendjupet i Oxdjupet, 7,7 ä

8,5 meter vid lågvatten, är otillräckligt, då den svenska handelsflottans transoceana

tonnage redan i vidsträckt omfattning nått ett djupgående av upp emot 8 meter

och då det är bekant, att även utländskt tonnage av detta eller större djupgående

skulle söka sig hit, om förhållandena det medgåve.

Beträffande en övre gräns för den stora sjöfartens djupgående torde man

med hänvisning till vad ovan anförts med tillräcklig säkerhet kunna antaga, att

under de närmaste åren fartyg med en dräktighet av över 6,000 reg.-ton knappast

kunna väntas komma att söka sig till Stockholm. I varje fall giva de nuvarande

handelsförhållandena vid handen, att öppnandet av Stockholms hamn för 6,000

tons fartyg skulle möjliggöra en utveckling av dess transoceana trafik till den

omfattning, som kan motsvara stadens hamnmöjligheter.

Fartyg av ovannämnda storlek kunna beräknas hava ett djupgående av omkring

8,b" meter. Det synes alltså, som om en infartsränna till Stockholm, vilken

medgiver framförandet av fartyg av detta djupgående, borde för eu avsevärd

tid framåt kunna vara för den stora handelssjöfarten tillfredsställande.

Utföres en sådan ränna enligt brukliga normer för farleder i Öppet vatten med infartsrännans

ett vattendjup motsvarande fartygets djupgående plus 20 % därav, så skulle vatten- d]up''

djupet i rännan bliva 8,5 + 0,20 x 8,6 = 10,2, eller i runt tal =10 meter. Med

detta vattendjup kan ett fartyg av 8,5 meter djupgående med full fart passera

seglationsrännan, även om stark storm råder. Med något minskad fart kunna

fartyg med ett djupgående av 9 meter ävenledes obehindrat passera rännan.

För att infartsrännan vid alla förekommande vattenstånd skall kunna trafikeras

av de största fartyg, bör det beräknade vattendjupet i rännan utmätas i

förhållande till Saltsjöns lågvattenyta, som ligger 3,5 meter över Stockholms slusströskel,

.och rännans botten alltså förläggas på höjden ■— 6,5 meter enligt samma

höjdsystem.

Det vattendjup, som sålunda beräknats, står i god överensstämmelse med

vad som tidigare från flera håll påyrkats i och för Oxdjupets upprensning samt

även med det föreslagna djupet 1 den projekterade djuphamnen vid Lindarängen,

vilket antagits till högst 10 meter vid medelvattenstånd.

Upptagandet av en infartsränna till Stockholm till nu föreslaget djup behöver

icke betyda, att tillfartsmöjligheterna till Stockholms hamn härigenom begränsas

för någon längre tid framåt, ty om framdeles en ytterligare ökning av

detta djup skulle befinnas nödvändigt, så kan detta utan några större svårigheter

eller väsentliga kostnader låta sig göra genom en ytterligare upprensning av den

i Oxdjupet befintliga stenförsänkningen.

Bottenbredden i rännan vid Oxdjupet har tidigare föreslagits till 50 ä 60 infartsrännans

meter. Något motiv för det ena eller det andra måttet har emellertid ej anförts, bottenbredd.

Vid bestämmandet av rännans bredd bör beaktas, att densamma icke får karaktären

av en kanal med begränsade och väl synliga sidoslänter, utan av en i ett

brett, öppet vatten utan synligt samband med stränderna befintlig bottenrensning.

En sådan ränna måste därför givas större bottenbredd än en synligt begränsad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.

kanalränna. Vid ombyggnaden av Trollhätte kanal hava exempelvis de uppmuddrade

rännorna i älven och i Vänern erhållit en bottenbredd av 40 m,

under det de konstgjorda lederna givits en bottenbredd av 24, högst 29 meter.

Såsom norm för bottenbredden i en ränna i ett öppet vatten har man brukat

antaga, att när tvenne fartyg passera rännan, spelrummet mellan bottenlinjen och

fartygets yttersida skall vara ungefär lika med fartygets halva bredd och avståndet

mellan de båda fartygen lika med summan av fartygens halva bredd mått,

För upprensningen av rännan genom Oxdjupet, vilken utgör huvudinfarten till

Stockholms hamn och har en längd av endast några tiotal meter, synes denna

norm utan varje tvekan böra tillämpas, varvid rännan bör göras dubbelspårig

för de största fartyg, som kunna väntas söka sig in till hamnen. Förutsättas

dessa i enlighet med ovan verkställda utredning få ett djupgående av 8,5 meter,

så kan deras största bredd beräknas uppgå till c:a 2,5 x 8,5= c:a 21,5 meter.

Med dessa breddmått skulle rännan i Oxdjupet behöva givas en bottenbredd av

i runt tal 85 meter.

Såsom ovan anförts utgör emellertid den i Oxdjupet befintliga sprängstensförsänkningen

ej endast ett direkt hinder för de stora fartygens framförande utan

verkar även dämmande på vattenföringen genom sundet, så att för sjöfarten ytterst

besvärande virvelströmmar och isanhopningar uppstå. Det vore därför önskvärt

att utsträcka upprensningen av stenförsänkningen till 10 meter djup å sundets hela

bredd, så att därigenom erhölles en stor tvärsektion, varigenom vattnet obehindrat

och utan virvelströmmar kunde strömma fram.

Det kan dock även tänkas, att, om de militära myndigheterna skulle motsätta

sig en så radikal upprensning, denna för närvarande kunde begränsas till

upptagandet av själva seglationsrännan till 10 meters djup samt utföra en avskärning

av sidobankarna ned till ungefär halva djupet, och att erfarenheten

sedermera finge giva vid handen, om en ytterligare upprensning kunde befinnas

erforderlig.

Arbetet torde lämpligast böra utföras så, att stenfyllningen upptages med

tillhjälp av eu gripskopa eller sax, varefter de upptagna stenmassorna utan transport

tippas i vattnet omedelbart utanför stenförsänkningen. Djupet på ömse sidor

om stenbänken uppgår nämligen till ett tjugutal meter, varför en dylik uttippning

av sten utan olägenhet för sjöfarten kan verkställas.

Kostnaderna för sundets upprensning i enlighet med ovannämnda tre alternativ

kunna beräknas sålunda:

Alt. I. Upprensning av endast själva seglationsrännan till 10 meter djup under

lågvatten och med 85 meter bottenbredd 9,600 m3 ä 8:—... 76,800 kr.

Alt. II. Upprensning av sundets hela bredd till 10 meter djup under

lågvatten, 21,000 m3 a 8: —......................................................... 168,000 »

Alt. III. Upprensning av seglationsrännan till 10 meter djup samt sidobankarna

till 5 meter djup under vattenytan, 12,500 m3 ä 8: — 100,000 »

Upptagandet av en för den stora sjöfarten användbar seglationsränna

genom Oxdjupet är sålunda, vilket alternativ som än väljes, ett relativt billigt

företag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 13

Såsom av ovanstående redogörelse för tidigare åtgöranden beträffande Oxdjupets

upprensning framgår, bär kravet på nämnda sunds upptagande till så

stort djup som 10 meter icke rönt andra gensagor än sådana, som grundats på rent

militära betänkligheter. Vid ett den 18 april 1917 hållet sammanträde med

cheferna för civil- och sjöförsvarsdepartementen, representanter för Stockholms

flottstation, fiottstationskommittén, marinförvaltningen, marinstaben, generalstaben,

lotsstyrelsen och kanalkommissionen, har emellertid bl. a. frågan om Oxdjupets

upprensning till ett djup av 10 meter under lågvatten varit föremål för behandling

och har därvid från de militära representanternas sida framhävts, att ur försvarssynpunkt

hinder numera icke borde möta för en sådan upprensning av Oxdjupet,

särskilt enär en anfallande fiende icke gärna kunde med hänsyn till under senaste

tid vunnen erfarenhet tänkas genom överrumpling söka framgå så långt som

till Oxdjupet med stora fartyg. Med hänsyn härtill synes alltså numera inga

hinder föreligga för Oxdjupets upprensning till för den transoceana sjöfarten erforderliga

dimensioner.

Vid sidan om kravet på Oxdjupets upprensning har emellertid framförts

tanken på att i en mera direkt sydlig sträckning upptaga en även för den stora

sjöfarten användbar segelled mellan Stockholm och Saltsjön. Tanken härpå framfördes

till en början under den motiveringen, att, då någon teknisk möjlighet

att för rimlig kostnad hastigt och effektivt avstänga en 10 meter djup farled i Oxdjupet

till det största från försvarssynpunkt tillåtliga djup näppeligen förefunnes,

man vore för åstadkommandet av ett inlopp till Stockholms hamn av erforderligt

djup hänvisad till att upptaga ett nytt inlopp på sådan plats, att för sjöförsvaret

betryggande erforderliga avstängningsanordningar där kunde träffas..

Enligt vid ovannämnda sammanträde den 18 april 1917 gjorda uttalanden

torde emellertid numera ur försvarssynpunkt icke hinder möta för en upprensning

av Oxdjupet till erforderliga dimensioner. Nyss anförda skäl mot Öxdjupets

upprensning och för upptagandet av en ny farled söderut synes sålunda

nu hava förfallit.

Däremot har på senare tiden kravet på upptagandet av en jämväl för stora

fartyg användbar farled direkt mellan Stockholm och södra skärgården framförts

med den motiveringen, att för trafiken mellan Stockholm och söder därom belägna

orter härigenom skulle ernås en väsentligt kortare väg än farleden genom

Oxdjupet och sålunda vinnas förutom tidsbesparing även minskade driftkostnader

och lotsavgifter. Dessa yrkanden hava även tagit sig uttryck i en motion, som

i frågan framlades vid 1916 års riksdag, samt i riksdagens med anledning

härav till Kungl. Maj:t a-vlåtna skrivelse den 6 juni 1916, vari anhölls, att Kung!.

Maj:t ville låta verkställa en utredning, huruvida och på vad sätt en för stora

fartyg användbar farled borde upptagas mellan Lilla Yärtan eller Torsbyfjärd samt

Stockholms södra skärgård.

Det torde därför vara nödvändigt undersöka, dels huruvida i stället för

Oxdjupets upprensning en för den stora sjöfarten användbar farled bör upptagas

direkt söderut och dels huruvida jämte Oxdjupets upprensning en dylik farled

bör anordnas.

Den nuvarande huvudleden mellan Stockholm och södra skärgården går

delvis i nordlig, delvis i östlig och delvis i sydlig riktning och utgör därför en

rätt betydande omväg för den södergående trafiken. En direkt farled söderut

genom Baggensfjärden skulle medföra en vägförkortning av i runt tal 40 km,

[5.]

Oxdjupets

upprensning

ur militär

synpunkt.

Direkt farled

söderut för

den stora

sjöfarten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggs st åt.''

[5.] motsvarande med normala farhastigheter en minskad gångtid av i runt tal 2,5

timmar.

Bränsle- Denna reducering av gångtiden skulle medföra en minskning i driftkostna
besparing

derna, härrörande av en minskning i bränsleåtgången. Antages kolåtgången för

ett större handelsfartyg vid normal gång till 0,8 kg. per indikerad hkr. och

timma, så skulle ett dylikt fartyg med en maskinstyrka av exempelvis 2,500 ind.

hkr. under 2,5 timmar göra en kolbesparing av 0,8 x 2,500 X 2,5=5,000 kg.,

vilket med ett pris på stenkol av 30 kr. per ton motsvarar en summa av 5 X 30

= 150 kr. Ett handelsfartyg av nämnda storlek kan på en resa mellan SydAmerika

och Norden, vilken tager ungefär tre veckor i anspråk, förbruka c:a 1,000

ton kol motsvarande en kostnad i normala fall av c:a 30,000 kronor. En inbesparing

av 150 kronor eller c:a 0,5 % på denna post är tydligen av så ringa betydelse

för fartygets ekonomi, att den icke kan motvägas av någon väsentlig förlust i

säkerhet, ökade lotsavgifter eller försvårade isförhållanden o. d. Det är självfallet

endast vid kortare resor, som en minskad gångtid av c:a 2,5 timmar medför

en sådan kolbesparing, att därmed någon väsenlig vinst i avseende på driftkostnaderna

kan uppstå. Den mera allmänna vinst, som ligger i själva tidsbesparingen,

kan för den stora sjöfarten ej heller tillmätas någon betydelse, då det

givetvis för ett fartyg, som företager veckolånga resor, och som även under vanliga

förhållanden kan göra stora tidsförluster på grund av svår väderlek eller

andra, hinder, är fullkomligt betydelselöst, om resan varar ett par timmar mer

eller mindre.

En förkortad farled söderut måste därför, om den för den stora trafikens

vidkommande skall kunna ersätta den nuvarande vägen genom Oxdjupet, kunna

erbjuda denna trafik i stort sett samma trygghet som denna led samt ej förorsaka

trafiken väsentligt högre lotsavgifter än för närvarande. Då härjämte de

störa fartyg, som skulle komma att trafikera eu dylik led, åtminstone till eu

början koinme att i relativt ringa omfattning utgöras av inhemska fartyg, bleve

den nationalekonomiska vinsten av en sådan leds upptagande tämligen obetydlig,

varför staten med hänsyn till den större händelsejöfartens bekvämlighet ej för närvarande

torde kunna offra något väsentligt belopp på en dylik farled.

Eu undersökning av de leder, som ifrågasatts för en förkortad väg mellan

Stockholm och södra skärgården, nämligen Moraneds-, Sågsjö- och Ålstäkslederna,

ger vid handen, att dessa på ojämförligt största sträckan gå fram över stora och

djupa fjärdar, såsom Mysings-, Jungfru-, Nämdö-, Ingarö- och Baggensfjärdarna,

vilka icke erbjuda svårare skärgård än den nuvarande leden över Kanholmsfjärden,

samt att de kanalsträckor, som behöva med konst genomgrävas, bliva av

mycket långa utsträckning, längst 1,4 km, och icke behöva erbjuda större navigationssvårigheter

än dylika farleder i allmänhet. Under vanliga förhållanden

kunna alltså dessa leder icke sägas erbjuda sjöfarten mindre trygghet än den

nuvarande leden genom Oxdjupet.

Lotsavgifter. Aven om sålunda en farled söderifrån i vanliga fall kan anses för sjöfarten

fullt betryggande, så ligger det i öppen dag, att densamma icke bör utan lots

trafikeras av fartyg, som mera sällan anlöpa Stockholm. Så sker ju ej heller nu,

då vägen tages förbi Landsort och Dalarö, utan anlitas lots ända från förstnämnda

plats och in till Stockholm.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette huvudtiteln: 1.018 års tilläggsstat.

Eu jämförelse mellan de lotsavgifter, som ett fartyg skulle ha att erlägga

i ena fallet vid gång i eu ny farled till södra skärgården och i andra fallet

vid gång i den nuvarande leden via Sandhamn, skulle då ställa sig på följande

sätt:

För vägen Landsort—Baggensfjärden—Stockholm, som har eu längd av 102

km eller 56 lat. minuter, skulle enligt gällande taxa lotsavgifterna för fartyg

om 1,000—1,500 ton uppgå till 126 kronor och för fartyg om 3,000—3,500 ton

till 166 kronor.

För vägen Sandhamn—Stockholm, som har en längd av 74 km eller 40 lat.

minuter, uppgå motsvarande lotsavgifter till resp. 91 och 121 kronor.

Lotsavgifterna för vägen Landsort—Baggensfjärden—Stockholm bliva sålunda

något högre än för vägen Sandhamn — Stockholm och minska sålunda i någon

mån den vinst i avseende på bränslet, som kan ernås vid gång genom den förra

leden. Dock är skillnaden i lotsavgifter för den ena eller andra vägen så ringa,

att densamma lika litet som bränslebesparingen för ett stort fartyg kan bliva

avgörande för ett val av den ena eller andra vägen.

Då sålunda den vinst, som en ny direkt farled mellan Stockholm och södra

skärgården skulle kunna erbjuda de stora havsgående fartygen, är synnerligen

obetydlig, synes det för dessa stora fartygs vidkommande icke vara särskilt

önskvärt, att en dylik led upptages såsom ersättning för eu upprensning av Oxdjupet,

lika litet som det för närvarande synes av behovet påkallat, att jämte

Oxdjupets upprensning en dylik farled anordnas. Och detta så mycket hellre

som det är högst tvivelaktigt, att en sådan led skulle komma att i någon väsentlig

grad trafikeras av de stora fartygen, då dessa föredraga att hålla sig i öppen sjö

så länge som möjligt och därför, om båda lederna funnes, sannolikt allt framgent

skulle komma att välja vägen över Sandhamn, som erbjuder den kortaste vägen

inom skärgården.

Då därtill kostnaderna för en farled med 10 meter vattendjup skulle bliva

högst betydande — approximativt räknat för Moranedskanalen 6,000,000 kronor,

för Sågsjöleden 9,500,000 kronor och för Ålstäksleden 2,500,000 kronor, räknade

såsom enkelleder — så torde från statens sida ej anledning föreligga att för

den stora havsgående trafiken upptaga en ny farled mellan Stockholm och södra

skärgården.

Däremot synes det redan med hänsyn till den nuvarande trafiken på Stockholm

och än mer för att möjliggöra den utveckling av den transoceana trafiken,

som kan väntas bliva eu följd av den projekterade frihamnens fullbordande, så

mycket angelägnare, att farledsrännan i Oxdjupet snarast möjligt upprensas till

för den stora sjöfarten erforderliga dimensioner.

Kanalkommissionen har slutligen framhållit, att oavsett planer på andra

infartsleder till Stockholm, Oxdjupet snarast möjligt borde upprensas till 10

meters djup, ty den härigenom åstadkomna möjligheten för stora, moderna fartyg

att anlöpa Stockholms hamn måste anses vara av den största betydelse och nytta

såväl för huvudstaden som för hela landets handel och sjöfart. Såsom framgår

av protokoll, fört vid ovannämnda sammanträde den 18 april 1917 med cheferna

för civil- och sjöförsvarsdepartementen med flera i och för överläggning i fråga om

ordnande av infartslederna till Stockholm, synas sjöförsvarets målsmän under nu

rådande förhållanden ej heller hava något att erinra mot den av handelns och

sjöfartens representanter länge åtrådda upprensningen. Då Oxdjupet spärrats

genom kronans åtgöranden, borde enligt kommissionens mening dess upprensning

[5.]

Endast

Oxdjupet bör

upprensas för

den stora

sjöfarten.

Slutligt

förordande

av Oxdjupets

upprensning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.

jämväl bekostas av kronan. Av de beräknade alternativförslagen har kommissionen

för sin del förordat, att alternativ III, som medför en kostnad av cirka

100,000 kronor, tillsvidare väljes. Skulle en ytterligare utvidgning sedermera befinnas

lämplig, låter denna sig utan svårighet verkställas.

På grund av vad sålunda anförts har kommissionen hemställt, att

Kungl. Maj:t täcktes föranstalta därom, att Oxdjupet snarast möjligt blir

upprensat till 10 meters djup i enlighet med det med alternativ III i

kommissionens skrivelse betecknade förslag.

Vidare har kommissionen förebragt en ingående utredning beträffande

frågan om en direkt farled mellan Stockholm och södra skärgården

för mindre fartyg, på vilken utredning det emellertid ej torde vara nödvändigt

att närmare ingå i nu förevarande sammanhang.

Över det av kanalkommissionen avgivna förslaget rörande Oxdjupets

upprensning hava yttranden infordrats från vederbörande myndigheter.

Sålunda har kommer skollegium avgivit utlåtande och däruti anfört:

Kollegium har redan förut den 17 september 1913 till Kungl. Maj:t i sjöförsvarsdepartementet

avgivit underdånigt utlåtande angående frågan om upprensning

av Oxdjupet och tillstyrkte kollegium därvid åtgärders vidtagande, så att

djupet uti ifrågavarande farled bleve 10 meter och bredden 60 meter.

Sedermera har emellertid handelssjöfarten på Stockholm undergått väsentliga

förändringar, och anledning förefinnes för antagandet, att så ännu mer skall

bliva förhållandet under den närmaste framtiden. Kollegium vill i sådant hänseende

särskilt erinra om den djupliamnanläggning, som för närvarande utföres

i fortsättningen av Värtahamnen och vilken är avsedd att främst betjäna den

transoceana trafiken på Stockholm. Nu nämnda anläggning torde icke kunna till

fullo utnyttjas, såvida icke Oxdjupet erhåller för den väntade trafiken på Stockholm

erforderlig bredd och tillräckligt djup. Med utgångspunkt härifrån finner

kollegium, av de i kanalkommissionens förslag framlagda alternativen, alternativ

II givetvis vara att föredraga.

Skulle emellertid detta förslag av militära skäl icke kunna godtagas, får

kollegium hemställa om upprensnings företagande till nämnda djup i enlighet

med det med alternativ III betecknade förslaget. Kollegium anser angeläget, att

den ifrågasatta upprensningen snarast möjligt kommer till stånd.

Då de i farleden i fråga vidtagna försänkningarna utförts av militära skäl,

synes det kollegium skäligt, att kostnaderna för farledens upprensning uteslutande

bestridas av statsmedel.

Lotsstyrelsen har anfört:

Djuprännan i Oxdjupet håller numera cirka 8,5 meter djup vid medelvatten

på en bredd av cirka 22 meter och 8, i meter djup på en bredd av cirka 28 meter.

Av djuprännans största bredd, cirka 28 meter, finnes således cirka 8,5 meters

djup på en bredd av cirka 22 meter.

På grund av fartygens tilltagande storlek och djupgående har sedan länge

segelrännans genom Oxdjupet dimensioner visat sig otillräckliga. Vederbörande

lotsar anse sig icke under alla förhållanden kunna genom Oxdjupet framföra

opaginerad Kontrollera mot PDF

SjRtte huvudtiteln: 1 flis års- filläi/f/Mtat.

fartyg med större djupgående iiu 7,''-’ meter. Framställningar från skilda håll

och vid olika tillfällen hava gjorts om större djup och bredd i nämnda ränna.

Att densamma med senare tiders fartygsdimensioner varit både för smal och

för grund synes också allmänt hava erkänts, och torde uppskovet med upprensning

av sagda ränna vara föranlett av hänsyn till försvarets intressen.

Då något hinder ur försvarssynpunkt för upprensningen numera icke lärer

föreligga, synes också upprensningen böra ske till sådan utsträckning, att

hinder och svårigheter för sjöfarten genom Oxdjupet i möjligaste mån undanröjas.

Med hänsyn härtill kan lotsstyrelsen icke biträda kanalkommissionens

förslag, att upprensningen skulle ske enligt alternativ III, ty härigenom skulle,

ehuru en avsevärd förbättring i nuvarande förhållanden skulle inträda, dock flera

av de olägenheter, som försänkningarna åstadkomma, fortfarande vara till finnandes.

Till följd av den ström, som även efter genomförande av alternativ III

kommer att finnas i Oxdjupet, skulle olägenheten vid möte mellan två stora

fartyg vid passerande av försänkningarna komma att kvarstå. Härtill kommer

att, vare sig alternativ I eller alternativ III komme till utförande, den för närvarande

så svårlösta frågan om fyrbelysningen i Oxdjupet måste lösas medelst

fyrbelysning å eller vid själva försänkningarna. Den nuvarande fyrbelysningen,

som består av två vid försänkningarna förankrade lysbojar, har befunnits mindre

tillfredsställande, då vid isgång bojarna dels kommit under vattenytan, varigenom

fyrlågan släckts, dels ock drivit från sina platser. Eu betryggande fyrbelysning

för passerande av försänkningarna och farvattnet närmast dessa kan på grund av

farledens riktning i förhållande till de omgivande landen enligt styrelsens åsikt

icke erhållas annat än genom anordnande av fyrar å eller vid själva försänkningarna.

Frågan om anordnande i land av överensfyrar till ledning vid passerandet

av försänkningarna och farvattnet närmast dessa har redan för ett par år

sedan varit under prövning i lotsstyrelsen men måst förkastas, då anordnande av

dylika fyrar icke ansetts kunna lämna betryggande ledning genom Oxdjupet.

Då kostnaden för utförande av alternativ II beräknats till 168,000 kronor

samt för alternativ III till 100,000 kronor och då kostnaderna för anordnande av

de efter genomförande av alternativ III i stället för nuvarande två lysbojar erforderliga

två fyrar å försänkningarna, en vid vardera sidan av segelrännan, till

följd av att dessa fyrar, som måste kunna motstå isdrift, skulle byggas å 5 meters

vattendjup och å grund, vars lämplighet såsom grund för dessa fyrar torde vara

oviss, skulle belöpa sig till minst 64,000 kronor under det att efter genomförande

av alternativ II betryggande fyrbelysning genom Oxdjupet skulle dels genom

ändring av Brödstyckets agafyr dels genom anordnande av en ny agafyr å Sandö

vid Mytinge kunna erhållas för en kostnad av 9,000 kronor, komme genomförandet

av alternativ III med därav föranledd fyrbelysning att enligt ovannämnda kostnadsberäkningar

belöpa sig till 164,000 kronor, under det att motsvarande kostnader

för genomförande av det för sjöfarten mycket fördelaktigare alternativ II

skulle belöpa sig till 177,000 kronor eller 13,000 kronor mera än för alternativ III.

Enär försänkningarna i Oxdjupet vidtagits av staten, synes även staten böra

bekosta dess borttagande.

Med anledning av vad sålunda anförts har lotsstyrelsen hemställt, att Kung!

Maj:t måtte vidtaga åtgärder för Oxdjupets upprensande snarast möjligt på statens:

bekostnad till 10 meters djup i enlighet med kanalkommissionens såsom alternativ

II betecknade förslag ävensom för beredande av medel för anordnande av

genom upprensningen betingad ny fyrbelysning.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

[60

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjette huvudtiteln: 101R års till äggsstat.

[5.] Över ståt hällar ämbetet har överlämnat yttrande av Stockholms stads
h&nJrämbetet

som förklarat sig tillstyrka kanalkommissionens förslag till

maniietet. upprensning av Oxdjupet, under framhållande av nödvändigheten att

upprensningen genomföres så snart, att den under loppet av 1918 års

sommar färdiga provisoriska frihamnsanläggningen för Stockholms stad

då kan angöras av de transoceana fartyg, för vilka denna anläggningar

avsedd.

För egen de! har överståthållarämbetet hemställt, att den ifrågasatta

upprensningen av Oxdjupet till tio meters djup måtte på kronans bekostnad

snarast möjligt vidtagas.

Kungi. Harts Kung!. Maj:ts befallning skavande i Stockholms län anser, att av den

bhlvälTeg;'' lämnade, utredningen otvivelaktigt framgår, att det icke längre kan austockhoims

stå med upprensningen av Oxdjnpet till 10 meters djup åtminstone i

enlighet med det med alternativ II1 i kanalkommissionens skrivelse betecknade

förslaget.

Chefen för Chefen för generalstaben har förklarat sig icke hava något att erinra

generalstaben. mot Oxdjupets upprensning intill 10 meters djup, under förutsättning

att försvarsanstalterna hållas i fulldugligt skick.-

chefen för Chefen för marinstaben har erinrat, att han redan vid sammanträdet

mar.nstaben, den 18 aporil 1917 anslutit sig till den åsikten, att ur försvarssynpunkt

hinder icke bör möta för upprensning av Oxdjupet till för den transoceana

sjöfarten erforderligt djup, alltså till 10 meter. Av de i kanalkommissionens

betänkande framlagda trenne olika alternativen för sundets

upprensning anser chefen för marinstaben alternativ III vara att föredraga,

enär därigenom möjlighet beredes att vid behov inom en tämligen

begränsad tidrymd åter kunna göra passagen praktiskt taget ofarbar

för större fartyg. Förberedelser för en dylik åtgärd böra så långt

sig lämpligen göra låter redan i fredstid vara vidtagna.

^v^-ouans" Inspektören av flottans övningar till sjöss och högste befälhavaren över

övningarTui kustflottan anföra uti lika lydande utlåtanden:

sjöss och

högste befäl- . . Enär under senaste tid vunnen erfarenhet enligt min uppfattning tydligt

kuaHiottim61 ^''dt vid handen, att en anfallande fiende icke gärna kan tänkas genom överrumpling

söka framgå så långt som till Oxdjupet med stora fartyg, får jag som

min bestämda åsikt anföra, att något hinder ur militär synpunkt icke föreligger fölen

upprensning av Oxdjupet till ett djup av It) meter under lågvatten eller till

för den transoceana sjöfarten erforderliga dimensioner.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjätte Iiuviidtitelii: 1918 års tilläggsstat.

19

Chefen för kustartilleriet yttrar:

Mot eu upprensning av Oxdjupet bär jag intet att erinra, men synes det

inig, som om kanalkommissionens utredning angående fartygsdimensioner borde

lia resulterat i ett förslag om ett något mindre djup än som sedermera föreslås

(10 meter). Det framhållen nämligen, att den stegring i storleken av det tonnage,

som under de närmaste åren kommer att besöka Sveriges kuster, varken

kan antagas komma gå i alltför raskt tempo eller kan komma att nå alltför höga

värden. Till bevis liärför anföres den omständigheten, att världsflottans fraktfartygstonnage

med ett djupgående av över 8 meter ännu är relativt litet och att

detta tonnage ännu trafikerar blott de stora världshaven. Vidare säges svenska

handelsflottans transoceana tonnage hava nått ett djupgående av uppemot 8 meter.

Med anledning härav anser jag, att ett djup av 9 meter är tillfyllest. Härför

talar dessutom den omständigheten, att med ett dylikt djup kan inom rimligtid

inloppet fullt effektivt försänkas till nuvarande vattendjup, vilket näppeligen

låter sig göra, därest djupet uppgår till 10 meter.

Marinförvaltningen liar förklarat sig biträda den av chefen för

marinstabeu uttalade åsikten, att ur försvarssynpunkt hinder icke bör

möta för upprensning av Oxdjupet till 10 meters djup. I likhet med

chefen för marinstabeu anser ämbetsverket jämväl, att av de i kanalkommissionens

betänkande framlagda tre alternativen för sundets upprensning

det med alternativ III betecknade är att föredraga.

Kommendanten i Vaxholms fästning har på anförda skäl avstyrkt,

att Oxdjupet för närvarande upprensas till större djup än 9,3 meter

eller till större bottenbredd än 50 meter. 1 sammanhang med beslut

om Oxdjupets upprensning anser kommendanten medel böra beviljas till

utökning av vissa försvarsanordningar. Kostnaderna för dessa anordningar

ävensom för upptagande av vissa mineringar, medan upprensningsarbetet

pågår, hava av kommendanten beräknats vid rännans upprensning

till 10 meters djup uppgå till sammanlagt högst 22,600 kronor.

Chefen för fortifikationen har förklarat sig instämma i det av kommendanten

i Vaxholms fästning avgivna yttrandet.

Vattenfallsstyrelsen har förklarat, att styrelsen icke finner anledning

till någon erinran mot det avgivna förslaget.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför:

De bestämda invändningar, som med hänsyn till svårigheten att hastigt och

effektivt avstänga farleden från militärt håll vid upprepade tillfällen framställts

mot förslaget till Oxdjupets upprensning och vilka därför av väg- och vattenbygg
-

[5.]

Chefen för

kustartilleriet.

Marin
förvaltningell.

Kommendanten

i

Vaxholms

fästning.

Chefen

för fortifikationen.

Vattenfalls
styrelsen.

Väg och

vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[5.] nadsstyrelsen ansetts vara av avgörande betydelse för frågans bedömande, måste

numera på grund av de militära representanternas uttalanden anses hava förfallit.

Då vidare naturligt nog, såsom även av kanalkommissionen framhålles,

upptagandet av en ny farled från Stockholm till södra skärgården för stora havsgående

fartyg i syfte att minska driftkostnaderna in. m. för trafiken ej kan med

skäl förordas vare sig som ersättning för eller jämte Oxdjupets upprensning på

grund av de avsevärda kostnader, som därmed äro förenade, torde vara tydligt,

att numera den stora sjöfarten enklast och bäst tillgodoses genom Oxdjupets

upprensande.

I avseende på upprensningens omfattning är klart, att alternativ II, det vill

saga med upprensning av sundet till hela dess bredd, bör från sjöfartssynpunkt

föredragas framför de båda andra alternativen, men då det ej synes uteslutet, att

invändningar häremot skulle kunna framställas från militär sida, och då sjöfarten

även fullt tillfredsställande betjänas med en något mindre omfattande rensning,

synes nu närmast alternativ III böra komma till utförande. Slutligen finner vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen i likhet med kanalkommissionen, att företaget bör

helt bekostas av staten.

Då det tillkommer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att övervaka utförandet

och underhållet av med statsmedel understödda farleder, synes det vara i sin

ordning, att utförandet av nu ifrågavarande upprensning på samma sätt som i

förutvarande fall uppdrages åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som då skulle

äga att med biträde av vederbörande distriktstjänsteman verkställa densamma

antingen under egen regi eller på entreprenad.

I avseende på kostnaderna torde böra framhållas, att desamma synas vara

beräknade till alldeles för lågt belopp. Visserligen torde det av kanalkommissionen

beräknade enhetspriset för upprensningen 8 kronor pr in3 på samma sätt

som för de tre i samma utlåtande av kanalkommissionen behandlade utfartslederna

från Stockholm genom södra skärgården avse prisläget omedelbart före

världskrigets utbrott, men redan för dåvarande förhållanden torde man vara nödsakad

att räkna med betydligt högre kostnader. Under förutsättning dels att

den del av försänkningen, som skulle upprensas, på sätt som av kanalkommissionens

överingenjör på begäran under hand meddelats, består av sprängsten

med 20 ä 50 om. kanter, men ej av vrakspillror (vilka ej skulle förekomma förr

än på större djup, än dit upprensningen skulle sträcka sig), och dels att i enhetspriset

liksom i det av kanalkommissionen beräknade ingår det tillägg, som

erfordras för arbetsledning, oförutsedda utgifter och diverse, ett beräkningssätt,

som icke lämpligen användes i annat fall än att, såsom i avseende på ifrågavarande

upprensning just är fallet, arbetet till hela sin omfattning är av en och

samma art, torde man under de förhållanden, som för närvarande råda, böra

beräkna ett enhetspris av c:a 28 kronor pr in3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som till yttermera visso i saken inhämtat upplysningar från skilda ''håll,

finner därför nödigt, att arbetskostnaden för de tre olika alternativen nu upptages

till minst respektive 270,000, 590,000 och 350,000 kronor. Härtill kommer,

att man på grund av de rådande hastiga och till stor de! oberäkneliga prisväxlingarna

bör vara beredd på möjligheten av ytterligare kostnadsstegringar, innan

arbetet hinner till sitt utförande.

På grund av vad sålunda anförts bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes dels av riksdagen äska ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

»Sjätte huvudtiteln: HUS års tilläggsstat.

anslag- av förslagsvis 350,000 kronor till upprensande av Oxdjupet i enlighet

med alternativ III i kanalkommissionens förslag, dels ock uppdraga

åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa samma arbete.

Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande har

överingenjören i kanalkommissionen S. Vinberg inkommit med eu promemoria

av följande innehåll:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liar i sitt yttrande framhållit, att kostnaderna

för nämnda arbete av kanalkommissionen beräknats till alldeles för lågt

belopp. Under det kommissionen beräknat rensningen kunna utföras för ett

pris av 8 kronor per kubikmeter före kriget, anser styrelsen att priset nu bör

sättas till 28 kronor per kubikmeter.

Enligt vad jag erfarit, har sistnämnda pris tillkommit efter konferens med

en härvarande entreprenadfirma. Vid denna kostnadsberäkning har förutsatts,

att den utfyllda stenen skulle upptagas med tillhjälp av ett enskopigt mudderverk,

vars för ändamålet erforderliga ombyggnad och transportering till Stockholm

skulle medföra en kostnad av cirka 35,000 kronor. Den upptagna stenen,

vilken till kvantiteten beräknats ökad med 10 %, skulle läggas i pråm och därifrån

tippas i sjön. Med samma verk och samma arbetsmetod beräknar entreprenören,

att arbetet före kriget skulle kunnat utföras för cirka 14 kronor 50 öre

per kubikmeter.

Emellertid har kanalkommissionen förutsatt, att arbetet delvis skulle kunna

utföras på annat sätt. På grund därav, att banken till större delen har stor

höjd och branta sidor, samt enär vattnet omedelbart intill bankens sidor har ett

så ansenligt djup som över 20 meter, är det högst sannolikt, att banken till stor

del skulle kunna avskäras genom sprängning med dynamit eller genom avskrapning

medelst ett enskopigt mudderverk, så att stenmassorna direkt rutschade ut

på det stora djupet.

Det är uppenbart, att dessa arbeten skulle kunna utföras för mycket ringa

pris, sannolikt ej över en eller annan krona per kubikmeter. Då borttagandet

av de efter sprängningen eller skrapningen kvarvarande massorna kunde före kriget

beräknas draga en kostnad av cirka 15 kronor per kubikmeter, hade det synts

kommissionen sannolikt, att medelpriset för arbetet kunde beräknas till 8 kronor

per kubikmeter.

För närvarande måste emellertid kostnaderna beräknas uppgå till åtminstone

100 % högre belopp än före kriget. Då det emellertid är mycket svårt

att bedöma, huru stor del av bankens massor, som kunna borttagas genom

sprängning eller skrapning, är det givetvis även svårt att förutsäga, viiket medelpris,

som bör antagas för arbetets utförande. Med sannolikhet torde dock arbetet

nu kunna utföras för cirka 20 kronor per kubikmeter.

Med antagande av ett sådant ä-pris skulle kostnaderna för de olika alternativen

nu uppgå till

192.000 kronor

420.000 »

250.000 »

för alternativ I

» » II

» » III

[5-]

Kanalkom - missionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

[5.J

Departements
chefen.

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Kanalkommissionens förevarande betänkande innefattar dels förslag

till sådan upprensning av Oxdjupet, att det skall kunna befaras av störa

havsgående fartyg, dels ock utredning angående ny farled mellan Stockholm

och dess södra skärgård. Sistnämnda utredning är närmast föranledd

av riksdagens skrivelse den 6 juni 1916 (nr 194), däri riksdagen

anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allsidig utredning,

huruvida och på vad sätt en för stora fartyg användbar farled borde

upptagas mellan Lilla Värtan eller Torsbyfjärd samt Stockholms södra

skärgård, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Av kommissionens betänkande framgår, att tre alternativ kunna

tänkas för eu ny förbindelseled med Stockholms södra skärgård. För

det första kan en sådan farled åstadkommas genom att förbinda Lännerstasunden

med Baggensfjärden medels en kanal genom Moranedet,

den så kallade Moranedsleden. För det andra kan Baggensfjärden sammanbindas

med Lilla \ ärtan medels en kanal genom Sågsjön, den så

kallade Sågsjöleden, och för det tredje kan en direkt farled mellan

Stockholm och södra skärgården upptagas genom Ålstäket, som sammanbinder

Ormingelandet och Värmdön, den så kallade Ålstäksleden.

De olika ledernas sträckning framgår närmare av eu utav kanalkommissionen

upprättad karta, som torde få såsom bilaga åtfölja detta protokoll.

Därest eu blivande farled skall kunna medgiva trafik av stora havsgående

fartyg, bör densamma enligt kommissionens åsikt erhålla ett

vattendjup av 10 meter. Kostnaden för en farled med sådana dimensioner

har av kommissionen beräknats uppgå för Moranedsleden till

6,000,000 kronor, för Sågsjöleden till 9,500,000 kronor och för Ålstäksleden

till 2,500,000 kronor.

Vad åter beträffar upprensningen av Oxdjupet har denna för 10

meters djup av kanalkommissionen ursprungligen beräknats betinga en

kostnad av 76,800 kronor, 100,000 kronor eller 168,000 kronor, beroende

på vilket alternativ som väljes. Därest upprensningen skall utföras under

nuvarande period av högt uppdrivna pris, har kostnaden för de olika

alternativen av kommissionen beräknats uppgå till 192,000 kronor, 250,000

kronor eller 420,000 kronor.

De sålunda meddelade kostnadssiffrorna synas tala för att beträffande

de störa havsgående fartygen en farled till Stockholm bör åstadkommas

genom upprensning av Oxdjupet, och detta oberoende av huruvida en

direkt farled mellan Stockholm och södra skärgården kommer till stånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: tolf! fira tilliifigfmtnl. 25

Upprensningen av Oxdjnpet, som säkerligen skulle vara av stor betydelse

och nytta såväl för huvudstaden som för hela landets handel och sjöfart,

kräver ett skyndsamt utförande, enär den av Stockholms stad påbörjade

provisoriska frihamnsauläggningen vid Uindaräugen, vilken skall kunna

angöras av stora havsgående fartyg, väntas bliva färdig under senare

delen av år 1918.

Om en direkt farled mellan Stockholm och södra skärgården i allt

fall anses böra, jämte upprensningen av Oxdjupet, komma till stånd,

lärer det bliva föremål för särskilt övervägande, till vilket djup en sådan

farled bör anordnas. Kanalkommissionen har emellertid ansett, att förutsättningen

för upptagande av eu dylik direkt farled är, att Stockholms

stad ikläder sig en avsevärd del av kostnaden härför. Vid sådant förhållande

och då från Stockholms stad infordrat yttrande uti ifrågavarande

hänseende ännu icke inkommit, lär frågan om upptagande av en direkt

farled mellan Stockholm och södra skärgården icke böra nu framläggas

för riksdagen.

Beträffande de olika alternativen för upprensningen av Oxdjupet, hava

de flesta av de hörda myndigheterna tillstyrkt det av kanalkommissionen

förordade alternativet III. Enligt detta alternativ skulle Oxdjupet upprensas

till 10 meters djup under lågvatten och med 85 meters bottenbredd.

Dessutom skulle till förminskande av de i sundet nu förekommande

virvelströmmarna och isanhopningarna sidobankarna upptagas

till 5 meters djup under vattenytan. Kostnaden för sundets upprensning

enligt berörda alternativ har med tillämpning av nu gällande pris

av kommissionen beräknats uppgå till 250,000 kronor.

Vad till en början djupet angår, torde detsamma, då avgörande militära

skäl ej synas tala däremot, icke böra göras mindre än djupet i Stockholms

stads snart färdiga provisoriska frihamn, vilket till stor del blir 10 meter.

Däremot kan ifrågasättas att icke giva rännan sådan bredd, att två större

fartyg kunna mötas i densamma, utan att till en början blott göra den

»enkelspårig». V isserligen hava de myndigheter, som närmast representera

flottan, förklarat sig icke hava något att erinra mot att rännan gives

den av kanalkommissionen föreslagna bredden av 85 meter, vilken jämväl

de i ärendet hörda civila myndigheterna anse vara önskvärd. Men då —

förutom det att vissa betänkligheter ur försvarssynpunkt i allt fall framkommit

mot att rännan erhåller sådan bredd, att två större fartygkunna

samtidigt framgå i densamma — en sådan bredd icke lär vara

av någon avgörande betydelse för sjöfarten, enär rännan blott har en

längd av omkring 30 meter, synes rännan åtminstone för närvarande

blott böra göras enkelspårig. Bredden bör dock bestämmas till 60

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjätte huvudtiteln: WtR års tflläggsstai.

meter, enär, clå det är fråga icke om en kanal med tydligt utmärkta

sidor utan om en ränna i ett Öppet sund, en dylik större bx-edd

kräves för navigeringen. Enligt av kanalkommissionen lämnad uppgift

skulle upprensning av Oxdjupet till ett djup av 10 meter och eu

bottenbredd av 60 meter ävensom en samtidig avskärning av sidobankarna

till ett djup av 5 meter under vattenytan med tillämpning av

nu gällande pris betinga en kostnad av omkring 175,000 kronor. Därest

rännans upprensning till den av kanalkommissionen föreslagna bredden

av 85 meter framdeles prövas önskvärd och lämplig, kan en sådan ytterligare

upprensning ske, utan att kostnaden blir väsentligt högre än om

den större bredden från början åstadkommes.

Lotsstyrelsen har framhållit, att därest sundet upprensas enligt det

av kanalkommissionen förordade alternativet II eller till hela dess bredd,

kostnaden för fyrbelysning skulle kunna minskas. 1 sådant fall skulle

nämligen betryggande fyrbelysning kunna anordnas för en kostnad av

9,000 kronor. Väljes åter alternativet III, anser lotsstyrelsen, att å de

kvarvarande försänkningarna böra uppföras två nya fyrar, betingande en

utgift av minst 64,000 kronor. Den nuvarande fyrbelysningen består

av två vid försänkningarna förankrade lysbojar. Lotsstyrelsen meddelar,

att denna belysning befunnits mindre tillfredsställande, enär vid isgång

bojarna dels kommit under vattenytan, varigenom fyrlågan släckts, dels

ock drivit från sina platser. Då emellertid passagen genom sundet efter

upprensningen blir lättare än för närvarande, lära de nuvarande lysbojarna

kunna åtminstone tills vidare vara tillfyllest. Särskilt anslag till

förbättrad fyrbelvsning i själva Oxdjupsleden torde för den skull icke

nu höra ifrågasättas. Däremot kräves sådant anslag beträffande de av

upprensningen föranledda ganska obetydliga kostnaderna för försvarsändamål,

vilka kostnader, såvitt utred ningen giver vid handen, skulle

uppgå till högst 22,600 kronor. Tillhopa skulle alltså kostnaderna för

upprensningen bliva 197,600 kronor.

Såsom kanalkommissionen erinrat, bär den försänkning i Oxdjupet,

som nu skulle borttagas, tidigare nedlagts av staten i försvarsändamål.

Det torde vid sådant förhållande få anses riktigt, att staten själv bekostar

upprensningen i dess helhet. Densamma är av förut angivna

skäl avsedd att utföras under år 1918; och torde det erforderliga anslaget,

vars belopp torde böra avrundas till 200,000 kronor, för den skull

böra anvisas å tilläggsstat för detta år.

Vad angår verkställandet av upprensningen, har väg- och vatten-- byggnadsstyrelsen hemställt, att densamma måtte uppdragas åt styrel
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

S.jsitte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

25

sen. Då i kanalkommissionens uppdrag- ej ingår att utföra några byggnadsarbeten

samt det är fråga om eu farled, som icke står under vattenfallsstyrelsens

överinseende, lär det ligga närmast till bands, att arbotet

utföres av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Därest anslag av riksdagen

beviljas, torde emellertid frågan om sättet för arbetets utförande

framdeles få anmälas inför Kungl. Maj:t.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprensning av Oxdjupet på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor.

E. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

6. Statens farmaceutiska laboratorium.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 19 i statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskandena för år 1919 under sjätte

huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska

laboratorium på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.

7. Förvärv av mark för utvidgning av Växjö hospital.

Växjö hospital har för närvarande 350 sjukplatser, däri icke inberäknat

40 platser å Kronobergs och Blekinge läns till nämnda hospital

förlagda upptagningsanstalt för sinnessjuka. Frågan om utvidgning av

hospitalet har emellertid under en längre tid varit under utredning, och

medicinalstyrelsen har nu i skrivelse den 29 september 1917 framlagt

förslag om sådan utvidgning och om förvärv av mark för detta ändamål.

Med anledning av särskilda vid 1912 års riksdag väckta motioner

anhöll riksdagen i skrivelse den 30 maj 1912, n:r 6, att Kungl. Maj:t

täcktes snarast möjligt föranstalta om utredning ifråga om erforderliga

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 4

[5.]

[6.]

Statens

farmaceutisk a

laboratorium.

[7-]

Förvärv

av mark för

utvidgning av

Västjo hospital.

Riksdagens

skrivelse den

30 maj 1912.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

2(5

[7.] åtgärder för tillgodoseende av behovet av ökad sinnessjukvård i riket,

därvid även borde tagas i övervägande, huruvida ändamålet kunde vinnas

genom utvidgning av vissa befintliga vårdanstalter för sinnessjuka.

Bland de vårdanstalter, som kunde antagas vara lämpade för en sådan

utvidgning, upptogs i riksdagens skrivelse hospitalet i Växjö.

Medicinal^- Sedan Kungl. Maj:t i anledning härav den 29 juni 1912 anbefallt

^raars medicinalstyrelsen att inkomma med utredning i berörda hänseende, överlämnade

medicinalstyrelsen med skrivelse den 26 mars 1913 utredning

och förslag i ämnet. Härvid anförde medicinalstyrelsen bland annat,

att möjlighet till utvidgning huvudsakligen förelåge beträffande Växjö

hospital samt Piteå hospital och asyl, varjämte en mindre tillökning av

Lunds hospital och asyl kunde ifrågasättas.

Beträffande Växjö hospital anförde styrelsen särskilt, att denna anstalt

såsom varande belägen i en relativt folkrik trakt och invid en större

stad med goda kommunikationer särdeles väl ägnade sig för en utvidgning.

Det å hospitalet befintliga antalet sjukplatser vore icke heller

större än att anstalten utan några olägenheter kunde utvidgas. För

det dåvarande vore Växjö hospital, frånsett avdelningarna för första

klass och kriminalavdelningen om tillhopa. 110 vårdplatser, anvisat för

sjuka huvudsakligen från Kronobergs län. Sjuka från Blekinge län

hade, sedan hospitalet i Västervik blivit färdigt, hänvisats till detta senare,

enär Växjö hospital på grund av det ringa antalet platser för

sjuka av allmän klass (240) icke kunnat tillgodose behovet uti ifrågavarande

hänseende för såväl Kronobergs som Blekinge län. Emellertid

vore samfärdseln från Blekinge län mycket lättare till Växjö än till

Västervik, och från Blekinge län hade klagomål försports däröver, att

sjuka från nämnda län hänvisats till det längre bort belägna och i kommunikationshänseende

olämpligare hospitalet i Västervik. En utvidgning

av Växjö hospital skulle undanröja sådana klagomål, i det att

hospitalet efter en sådan utvidgning skulle kunna bereda plats, utom

för patienter från Kronobergs län, även för sjuka från åtminstone de

närmast belägna delarna av Blekinge län. Angående riktlinjerna för

den ifrågasatta utvidgningen anförde styrelsen, att en mera betydande

utvidgning av Växjö hospital icke kunde förverkligas utan förvärv av

ytterligare mark intill dess västra gräns; att utvidgningen lämpligast

borde ske genom att de nuvarande statspaviljongerna för sjuka av

första och allmän klass, som hade ett platsantai av 250, apterades för

ettdera könet och en eller två nya paviljonger med samma antal platser

uppfördes för det andra könet; att de nuvarande ekonomilokalerna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjette huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

27

för kök och tvättinrättning lämpligen kunde sammanslås till eu lokal [7.]

för ettdera ändamålet och en ny byggnad uppföras för det andra;

att i sammanhang med utvidgningsärendet andra hospitalets byggnadsbehov

borde tagas i övervägande, därvid särskilt saknaden av samlingslokal

för patienter och betjäning borde beaktas; samt att i utredningen

jämväl borde ingå beredande av bostäder för ett av utvidgningen

betingat ökat antal tjänstemän, särskilt läkare.

Emellertid hade Blekinge läns landsting i skrivelse till Kungl Maj:t Blekinge läns

den 30 september 1912 inkommit med en framställning, som nära berörde SO september

m .. . ■ *1 An T •• T 1 * T 1 "II ''J I . I /\ v\ ^1 v, AdAT 1912

här föreliggande fråga. I nämnda skrivelse anhöll nämligen landstinget,

att som stora svårigheter och dryga kostnader föranleddes därav, att

sinnessjuka från Blekinge län först fördes till den i Växjö belägna upptagningsanstalten

och därefter till Västerviks hospital, Kungl. Maj it måtte

förordna, att sinnessjuka från Blekinge län skulle, i likhet med vad tidigare

skett, intagas å Växjö hospital, över denna landstingets framställning

avgav medicinalstyrelsen den 26 maj 1913 infordrat utlåtande,

däri styrelsen bland annat anförde följande. Vid rikets samtliga anstalter

för sinnessjuka uppginge antalet platser för sjuka av allmän klass

till 8,293, avdelningen för kriminalpatienter vid Växjö hospital ej medräknad.

Med ett invånareantal för hela riket av i jämnt tal till 5,562,000

utgjorde detta en hospitalsplats å 670 invånare. Enligt denna beräkningsgrund

borde Blekinge län, som hade ett invånareantal av omkring 150,000,

för sin del åtnjuta 223 hospitalsplatser samt Kronobergs län, som hade .

omkring 157,600 invånare, ett antal av 235 hospitalsplatser. Båda länen

tillsammans krävde alltså 458 hospitalsplatser. Då Växjö hospital endast

disponerade 240 platser av allmän klass, oberäknat kriminalavdelningen, som

vore avsedd för hela landet, kunde hospitalet allenast tillfredsställa det beräknade

behovet av platser från Kronobergs län. I övrigt hänvisade medicinalstyrelsen

till sin i det föregående berörda skrivelse den 26 mars 1913,

däri styrelsen som skäl för en utvidgning av Växjö hospital åberopat

bland annat önskvärdheten av att kunna å nämnda anstalt bereda vård

åt sinnessjuka från Blekinge län.

Med föranledande av vad sålunda förekommit anbefallde Kungl. k™*1- Maj:t den 19 september 1913 medicinalstyrelsen att tillsätta kommissio- b september

ner för utarbetande av förslag med tillhörande ritningar och kostnads- i9i8^ om tiuberäkningar

till ny- och ombyggnader vid Växjö hospital samt vid ksa“anie8eioaner

Piteå och Lunds hospital och asyler för det antal sinnessjuka, som kunde för utvidgning

av förhållandena betingas, med rätt för kommissionen för utvidgning av hospitai.

Växjö hospital att med ägare av mark invid nämnda hospital träda i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[7.] förhandling om förvärv av mark för utvidgning av hospitalets område.

I sammanhang härmed förordnade Kung]. Maj:t, att ifrågavarande kommissioner

skulle bestå av f. d. generaldirektören Klas Linroth såsom ordförande

samt såsom ledamöter i varje särskild kommission överläkaren

vid den anstalt för sinnessjuka, vars utvidgning vore föremål för utredning

inom kommissionen, arkitekten hos medicinalstyrelsen samt två

andra sakkunniga. På grund härav utsåg medicinalstyrelsen till ledamöter

av ifrågavarande kommissioner, utom de av Kungl. Maj:t förordnade,

byråchefen i medicinalstyrelsen, medicinalrådet Richard Stenbeck

samt överläkaren vid Vänersborgs hospital och asyl Einar Lauritzen.

Kommissionen Den för utvidgning av Växjö hospital tillsatta kommissionen avgav

av Väfjs"5 ^en_ januari 1915 ett förberedande utlåtande och förslag i ämnet.

hospital den Häri förordade kommissionen, att Växjö hospital skulle utvidgas med

i9i5.an ytterligare 300—350 sjukplatser. Emellertid konstaterade kommissionen,

att inom hospitalets nuvarande område icke lunnes någon tjänlig

f*y§I?nadsplats för en sådan utvidgning, då de platser, som härför kunde

ifrågasättas, saväl pa grund av terrängförhallandena som till följd av stort

avstånd från de äldre sjukhusbyggnaderna vore för ändamålet synnerligen

olämpliga. Kommissionen ansåge sig dock med full säkerhet

kunna fastställa, att någon större svårighet för utvidgningen icke skulle

uppkomma, under förutsättning att lämplig tillökning av hospitalsområdet

kunde ernås. 1 fråga om sättet för vinnande av en sådan tillökning

av hospitalsområdet anförde kommissionen följande.

»Intill norra delen av hospitalområdets västgräns, där de viktigaste sjukvårdsbyggnaderna

ligga, stöter en lägenhet, benämnd Kampen eller Heliga Lekamensgärdet,

vars förvärvande länge framstatt såsom en naturlig och synnerligen

ändamålsenlig åtgärd både för utvidgning av hospitalets knappa område och för

beredande av en bättre avgränsning av detta område. Utsikt har nu yppat sig

till lägenhetens förvärvande.

.. Lägenheten Kampen, i det omfång kommissionen ansett densamma böra

förvärvas, omfattar 27 hektar. Den bildar ett vid pass 300 meter brett näs

mellan Växsjösjön i väster och sjön Trummen i öster ocb har sålunda en god

naturlig begränsning. På en sträcka av vid pass 600 meter sammanstöta Kampens

ägor med hospitalets. Det är utefter denna gräns, som nya byggnadsplatser

skulle erhållas. Terrängen är här för ändamålet synnerligen tjänlig, då den utgöres

av ett större, mot öster och mot de nuvarande hospitalsbyggnaderna sakta

sluttande gärde. Kampens mark lutar mot båda de nämnda sjöarna och på näsets

krön loper en allmän väg, vilken, om hospitalet blir ägare till Kampen, bör

nyttas närmare Växjösjön nedanför krönet, där den icke såsom på sin nuvarande

plats bleve till olägenhet för sjukvården.

Alldenstund nådiga brevet den 19 september 1913 särskilt bemyndigat kommissionen

för utvidgning av Yäxjö hospital att — helt visst med avseende på

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Kampen — med ägare av mark invid nämnda hospital träda i förhandlingar, så

hava sådana ägt rum, och då de övertygat kommissionen därom, att snar åtgärd

är av nöden, har kommissionen icke kunnat vänta, tills de påbörjade byggnadsritningarna

med liera utredningar hunnit fullbordas, utan har ansett sig redan

nu böra framlägga förslag till åtgärder för Kampens förvärvande för Yäxjö

hospital.

Äganderättsförhållandena till Kampen äro ganska anmärkningsvärda, och

får kommissionen, efter vidtagen undersökning, därom meddela följande data.

Sedan enligt'' kungl. brev av den 25 mars 1623 lägenheten för evärdlig tid

upplåtits till Yäxjö domkyrka under frälsefriliet, har domkapitlet i Yäxjö, med

bifall från kungl. kammarkollegium, enligt kontrakt den 3 april 1723 upplåtit

lägenheten till landskamreraren Gabriel Granting att mot erläggande efter åtnjutna

frihetsår av viss årlig ränta för sig, hustru, barn och efterkommande

därav njuta ’en oqvald och rolig possession’, dock med skyldighet för Branting,

att därest han ville lägenheten till någon annan bortarrendera eller försälja giva

det konsistorium till känna ''på det, om Domkyrkan vore i det stånd att kunna

därom handla, hon må vara närmast, eller någon af Betjenterne, dock i hvars

händer desse lägenheter komma under arrende eller handell, skall arrendator

eller Possessor vara plicktig detta contract efterlefva och den uthsatta ränta,

sedan frijhetsåren lupit till ända, åhrligen och ricktigt i rättan tidh bethala, det

Herr Camereraren äfven vid något contracts afslutande bör iackifcaga och inflyta

låta’.

Efter landskamreraren Brantings död hade hans svärson Hans Fredrik

Bergman genom avhandling den 4 februari 1760 transporterat kontraktet med

Branting på fabrikörerna Hans Apiarie och Carl Apiarie, vilka den 6 i samma

månad läto uppvisa avhandlingen för domkapitlet, vilket dock icke föranledde

annan åtgärd från domkapitlets sida än en framställning till landshövdingen

i länet om förhöjning av den årliga avgälden, men blev denna framställning

avslagen.

Lägenheten har sedermera övergått till auditören Gustaf Lund, utan att

dock avhandlingen härom kunnat återfinnas, varefter Lund genom avhandling

den 4 mars 1779 till lagmannen Johan Högberg försålt och transporterat det

emellan konsistorium och Branting upprättade kontrakt av den 3 april 1723.

Denna överlåtelse hembjöds konsistorium, som förklarade sig icke hava något

att erinra vid det emellan Lund och Högberg avslutade köp, varefter Högberg

därpå erhöll uppbud tre gånger.

Den 30 oktober 1822 skänkte Högberg, dåmera adlad under namnet Bergencreutz,

egendomen till sin son hovrättsrådet G. F. Bergencreutz, vilken erhöll

uppbud å lägenheten, varefter densamma ytterligare försålts: av hovrättsrådet

Bergencreutz den 28 september 1830 till häradshövdingen And. Elvling,

som undfått fasta den 2 november 1831; av honom den 13 mars 1855 till t. f.

rådmannen C. G. Gedda, för vilken uppbud första gången beviljats den 16

augusti 1855; samt av Gedda den 14 april 1856 till Nils Peter Pettersson och

hans hustru Eva Andersdotter, vilka undfått fastebrev den 8 juni 1857.

Sedan härefter lagfart meddelats dels den 28 november 1894 för Nils Peter

Pettersson samt hans tre barn Gustaf, Johanna Lovisa och Carl å tillsammans

hela lägenheten, på grund av arvsskifte efter Eva Andersdotter, dels samma dag

för Nils Peter Pettersson jämte sonen Gustaf och dottern Johanna Lovisa å Ve

av lägenheten, som ärvts efter då avlidne Carl Pettersson, dels den 31 december

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

1898 för bemäld© Gustaf Pettersson och systern Johanna Liovisa å vad de ärvt

efter fadern, dels ock samma dag för Gustaf Pettersson å */2 av lägenheten, som

han köpt från systern Johanna Lovisa, har lägenheten i dess helhet den 2 april

1906 av Gustaf Pettersson försålts till de nuvarande innehavarna Knut Johansson

och August Johansson, vilka erhållit lagfart den 11 april 1906, varefter dessa

försålt flera avsöndrade lägenheter, av vilka en del blivit lagfarna.

Sedan lagmannen Högberg hembjudit konsistorium sitt fång av lägenheten

enligt avhandling den 3 april 1723, synas hembud av senare skedda förvärv av

lägenheten icke hava blivit gjorda, förrän Knut Johansson och August Johansson uti

en den 28 mars 1914 till domkapitlet ingiven skrivelse anhållit att mot belopp

av 7,500 kronor få förvärva äganderätten till lägenheten, för den händelse domkapitlet

ej ville mot gottgörelse för förbättringar tillösa sig nyttjanderätten,

men har domkapitlet förklarat sig icke vilja begagna sig av sin lösningsrätt.

Oaktat de sålunda tid efter annan meddelade lagfarter å lägenheten och

därifrån gjorda avsöndringar har emellertid på därom av advokatfiskalen i kungl.

kammarkollegium väckt talan Kungl. Maj:t genom dom den 20 februari 1913,

enär lägenheten blivit donerad till Yäxjö domkyrka samt icke blivit med äganderätt

.överlåten till Branting, i likhet med underdomstolarna förklarat den för

Knut Johansson och August Johansson meddelade lagfart å lägenheten vara

utan verkan.

Då vid sådant förhållande Knut Johanssons och August Johanssons förvärv

av lägenheten innefattar endast besittningsrätt jämlikt ursprungliga upplåtelsen

av den 3 april 1723, fann kommissionen sin första åtgärd för Kampens

förvärvande böra vara att söka träffa överenskommelse dels med Knut Johansson

och August Johansson om övertagande av besittningsrätten till deras behållna

del av lägenheten, dels ock med innehavare av sådana därifrån avsöndrade lägenheter,

vilka kunna anses behövliga för utvidgning av Yäxjö hospitalsområde.»

Sedan härefter kommissionen under hänvisning till en vid kommissionens

skrivelse fogad karta meddelat, att de områden av lägenheten

Kampen, som efter gjorda avsöndringar fortfarande innehades av Knut

Johansson och August Johansson, hade en areal av sammanlagt 26

hektar 61 ar, anförde kommissionen ytterligare följande.

»Kampen inköptes av dess nuvarande innehavare den 2 april 1906 för

70.000 kronor, men uppgiva de, att efter inköpet nedlagts avsevärda kostnader

för jordens och särskilt åbyggnadernas förbättrande. Den är taxerad såsom jordbruksfastighet

till 43,500 kronor och såsom annan fastighet för byggnader till

9.000 kronor eller tillsammans 52,500 kronor. Åbyggnaderna äro brandförsäkrade

för 45,800 kronor, sålunda fördelat:

corps de logis........

boningshus ..........

magasinsbyggnad...

vedbod .................

stall- och logbyggnad

arrendatorsbostad.......

brygghusbyggnad.......

........... kronor 22,300: —

............. » 8,000: —

............ » 1,500: —

............. » 1,000: —

........... » 10,000: —

............. » 2,000: —

....... » 1,000: -

Summa kronor 45,800: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjätte huvudtiteln: 1918 års UUäggsstat.

Sedan underhandlingar ägt rum med herrarna Johansson rörande avstående

till hospitalet av besittningsrätten till den behållna dolen av lägenheten Kampen

och ett först begärt alltför högt pris blivit av kommissionen avböjt, hava de

förklarat sig villiga att på vissa villkor avstå sin besittningsrätt mot en summa

av 92,500 kronor, under det att domänintendenten H. Wieslander, biträdd av

nämndemannen G. M. Johansson i Ingelstad, vilka på kommissionens anmodan

värderat Kampen, enligt värderingsinstrument av den 25 november 1914 uppskattat

dess värde till 94,694 kronor. På grund härav har med August Johansson

och Knut Johansson upprättats kontrakt, som dock till alla delar förfaller,

därest det icke före den 1 augusti 1915 blivit av Konungen godkänt.

I kontraktet har intagits en bestämmelse om skyldighet för köparen att ansvara

för en eventuell inbetalning av 7,500 kronor för inlösen av äganderätten.

Denna bestämmelse hava säljarna särskilt hållit strängt på, för att förebygga risken

att stånda hemul gentemot köpare av avsöndrade lägenheter, därest därå meddelade

lagfarter skulle förklaras ogiltiga. Även för staten såsom köpare bör det

vara av vikt att få lägenheten med äganderätt, därest försäljning av någon för

hospitalets utvidgning ej behövlig mark skulle ifrågakomma eller, såsom åtminstone

i ett fall torde bliva önskligt, utbyte av mark skall kunna åstadkommas.

Efter den beräknade arealen av 266,100 m2 belöper sig den överenskomna

köpeskillingen för lägenheten med åbyggnader till omkring 34,7 öre per m2 och,

om avdrag göras för byggnadernas brandförsäkringsvärden, till omkring 20 öre

per m2.

Emellertid är hospitalets behov icke nöjaktigt fyllt genom förvärvande av

allenast herrarna Johanssons behållna del av Kampen. Från huvudgården hava

nämligen ett flertal mindre stycken avsöndrats och blivit bebyggda och åtminstone

tre av dessa hava sådant läge, att de måste av hospitalet förvärvas, om det

skall kunna tillgodogöra sig utvidgningen i övrigt.

Såsom inhämtas av till ärendet hörande karta med därå angivna tomtindelning

äro från Kampen avsöndrade:

1) de tomter, som betecknats med nr 5—13, nr 35 samt nr 64 och 65;

2) en längst i söder belägen tomt, försåld till trädgårdsmästaren N, M.

Björklund, som därå undfått lagfart;

3) norr därom på ett avstånd av omkring 70 meter en tomt, försåld till

häradshövding M. Hasselrot, vilken dock icke erhållit lagfart å densamma.

Då tomterna- nr 5—13 såsom belägna längst i norr av Kampens område

synas kunna undvaras för hospitalets utvidgning, hava underhandlingar. med

dessas ägare om inlösen av deras tomter icke ägt rum. Detsamma har varit förhållandet

med Hasselrots och Björklunds tomter.

Däremot anser kommissionen tomterna n:ris 35, 64 och 65 behöva förvärvas

för hospitalet.

Tomten nr 35 eller Kampagrind nr 1 ligger så, att den skulle förhindra utnyttjandet

av den enda plats, som med fördel kunde användas för den tilltänkta

nya entré- och administrationsbyggnaden vid hospitalet. Den har en areal av

1,315 kvadratmeter och inköptes år 1906 av Gustaf Pettersson för en köpeskilling

av 7,250 kronor (motsvarande ett pris av kronor 5: 51 per kv.-meter), vari

ingick värdet av ett större boningshus med 11 rum och 2 kök samt ett uthus

innehållande vedbodar. Fastigheten äges för närvarande av bemälde Petterssons

stärbhusdelägare änkan Hanna Pettersson jämte 3 myndiga och 3 omyndiga

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

barn. Lägenheten är taxerad till 9,000 kronor och byggnaderna brandförsäkrade

för 15,000 kronor enligt uppgifter av änkan Pettersson.

Vid underhandlingar med ägarna hava dessa för sin lägenhets avstående

fordrat belopp, som synts kommissionen alldeles för höga, i synnerhet som

värdet måste minskas därav, att det ena av lägenhetens hus med ett av sina

hörn är beläget 3,7 5 meter inpå en angränsande tomt. Kommissionen har låtit

genom stadsingenjören i Växjö A. Runhammar och byggmästaren J. M. Jansson

värdera hela lägenheten, och hava värderingsmännen kommit till en summa av

lo,900 kronor, varvid de dock erinra om den värdeminskning, som måste betingas

av förenämnda förhållande med läget av en utav åbyggnaderna, ehuru de

icke kunnat bedöma dess storlek och därför icke med anledning härav minskat

värderingssumman. Enligt kommissionens mening bör, om Kampen i övrigt förvärvas,

tomten nr 35 eller Kampagrind nr 1 för hospitalets räkning exproprieras,

och har kostnaden härför av kommissionen beräknats till 15,000 kronor.

Tomten nr 64 eller Södra gärde nr 3 med en areal av 1,010 kv.-meter äges

av f. skötaren vid Växjö hospital Jonas Jonasson, vilken inköpt densamma år

1906 för 4,000 kr. (motsvarande ett pris av kronor 3: 96 per kv.-meter), vari ingick

värdet av ett boningshus, innehållande 6 rum och kök. Efter inköpet har

Jonasson uppfört 1 brygghus och 3 bodar, reveterat gamla byggnaden, pålagt

plåttak och insatt 3 nya kakelugnar, planterat fruktträd och ordnat planteringsland

samt uppfört stängsel kring lägenheten. Densamma är taxeringsvärderad

till 5,000 kronor eller samma belopp som vid inköpet, och äro byggnaderna

brandförsäkrade för 6,500 kronor. Jonasson, som är mycket fästad vid sitt ställe

och hoppats få bo där till döddagar, begär för egendomen 8.000 kronor. Stället

skulle emellertid komma att ligga inkilat mellan hospitalets byggnader på ett

sätt, vilket omöjligen kunde tolereras ens för en kortare tid, varför det är för

utvidgningen oundgängligen nödvändigt.

Då det av Jonasson fordrade priset synts kommissionen skäligt, har hon

med honom uppgjort kontrakt rörande lägenhetens avstående till hospitalet, i

allt väsentligt av samma innehåll som det förut omnämnda, med herrarna Johansson

ingångna kontraktet.

Slutligen återstår tomten nr 65 eller Kampalund nr 6, vars läge är fullt lika

omöjligt som föregående lägenhets, intill vilken tomten nr 65 gränsar. Denna

tomt bär en areal av 1,639 kv.-meter och inköptes år 1906 för 2,500 kronor, (motsvarande

ett pris av kronor 1: 52 per kv.-meter), av Gustava Johansson ni. fl.,

sedan tomten förut innehafts på arrende i 49 år och därunder uppförts 1 boningshus,

innehållande 8 rum och 2 kök, samt trädgårdsland med fruktträd anordnats.

För denna lägenhet hava, efter underhandlingar, nuvarande ägarna,

C. F. Magnis sterbhus och Gustava Johansson, begärt 9,000 kronor, vilket anbud

synts kommissionen antagligt, varför på grundvalen härav kontrakt om förvärv

uppgjorts även med ägarna till denna lägenhet.

Sammanlagda utgöra således kostnaderna för den av kommissionen föreslagna

utvidgningen av Yäxjö hospital:

1. För Knut och August Johanssons besittningsrätt till

huvuddelen av Kampen eller Heliga Lekamensgärdet............... kronor

2. För Jonas Johanssons (Johnson) lägenhet nr 64 eller

Södra gärde nr 3 ........................................................................ »

3. För C. F. Magnis sterbhus och Gustava Johanssons

lägenhet tomten nr 65 eller Kampalund nr 6 ......................... »

92,500: —

8,000: —

9,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

S jätte huvudtiteln: HUS års tillag g sstat. 38

4. Beräknad expropriationskostnad för lägenheten tomten

nr 35 eller Kampagrind nr 1..................................... ............ kronor 15,000: —

5. Eventuell köpeskilling för äganderätten till Kampen »_7,500: -

Summa kronor 132,000: —

I detta sammanhang har kommissionen velat erinra därom, att till Växjö

hospital höra ett flertal på kartan inlagda ägofigurer, belägna utefter landsvägen

från hospitalet till Växjö stad på sådant sätt, att de icke kunna för hospitalets

verksamhet begagnas. Dessa ägofigurer kunde således utan olägenhet för Växjö

hospital avyttras. För att erhålla ett verkligt begrepp om deras värde har kommissionen

föranstaltat, att de blivit saluvärderade, vilket utförts av samma personer,

domänintendenten H. Wieslander och nämndemannen G. M. Johansson,

vilka, såsom ovan meddelats, saluvärderat lägenheten Kampen. Enligt värderingsinstrument

av den 25 november 1914 uppgå de nämnda ägofigurernas sammanlagda

värde till 51,110 kronor. Om detta belopp finge användas att täcka

kostnaderna för Kampens förvärvande, skulle den direkta statsutgiften nedgå till

80,890 kronor. .....

Slutligen anser sig kommissionen böra meddela, att Växjö domkapitel numera

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt, att Kungl. Maj:t efter verkställd utredning

särskilt rörande beloppet av den köpeskilling, som i händelse av lägenhetens

försäljning syntes höra betingas för densamma, täcktes, därest denna

köpeskilling icke väsentligt överstege det erbjudna beloppet 7,500 kronor, till

riksdag och kyrkomöte avlåta nådig proposition om lägenhetens försäljning.

Efter remiss härå till Konungens befallningshavande i Kronobergs län har därifrån

yttranden i ärendet infordrats från Växjö stads- och landsförsamlingar, vilkas

gemensamma kyrkoråd vid sammanträde den 26 oktober 1914 beslutat tillstyrka

försäljningen mot den föreslagna köpeskillingen 7,500 kronor.

I sammanhang härmed kan kommissionen icke underlåta uttala såsom sin

mening, att då lägenheten Kampen eller delar därav under alla förhållanden

synas böra förvärvas för hospitalets utvidgning, det vore synnerligen oklokt, om

icke det tillfälle begagnades, som nu erbjudits att förvärva lägenheten, så länge

den ännu innehaves endast med besittningsrätt. Det är nämligen alldeles uppenbart,

att om nuvarande innehavarnas framställning om vinnande av full äganderätt

till lägenheten varder slutligen bifallen, deras uppskattning av egendomens

värde givetvis kommer att högst väsentligt stegras, då de därigenom vinna möjlighet

att avyttra tomter under full äganderätt.»

På grund av vad sålunda anförts hemställde kommissionen, att medicinalstyrelsen

ville göra framställning om nödiga åtgärders vidtagande, på

det att för Växjö hospitals utvidgning måtte, på sätt kommissionen föreslagit,

kunna förvärvas de i kommissionens skrivelse uppräknade delarna

av lägenheten Kampen eller Heliga Lekamensgärdet, samt att de i skrivelsen

angivna, till Växjö hospital hörande men för hospitalets verksamhet

obehövliga ägofigurerna måtte för statens räkning försäljas.

Med skrivelse den 15 december 1915 överlämnade medicinalstyrelsen

till Kungl. Maj:t det av kommissionen sålunda framlagda förslaget.

Medicinalstyrelsen anförde härvid, att styrelsen efter prövning

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 häl t. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[7.] av i ärendet föreliggande omständigheter, för sin del kommit till den

slutsats, att kommissionens förevarande hemställan vore väl grundad.

Någon möjlighet att utan förvärv av den ifrågavarande fastigheten

genomföra den utav riksdagen; ifrågasatta utvidgningen av Växjö hospital

förefunnes icke, och det kunde enligt styrelsens mening förutses, att

därest icke det föreliggande tillfället till fastighetens förvärvande begagnades,

kostnaden för ett eventuellt inköp av densamma skulle bliva

ojämförligt högre. Med hänsyn härtill syntes det medicinalstyrelsen

vara att förorda, att kronan utan avbidan av den definitiva planen för

anstaltens utvidgning och därav betingade nybyggnader försäkrade sig

om rätten till förevarande fastighet. Tillika meddelade medicinalstyrelsen,

att den genom nya förhandlingar lyckats få de av kommissionen

ingångna köpekontrakten, vilka, såsom i kommissionens skrivelse omnämnts,

gällde allenast intill den 1 augusti 1915, förlängda till den 1

september 1916, därvid emellertid innehavarne av stamlägenheten betingat

sig sex procents ränta å den avtalade köpeskillingen under tiden

från den 1 september 1915 till den 1 september 1916, varigenom kostnaderna

för det föreslagna markförvärvet ökats med 5,550 kronor eller

från det av kommissionen med innehavarne avtalade beloppet 132,000

kronor till 137,550 kronor. Medicinalstyrelsen framhöll emellertid, att

genom den av kommissionen föreslagna försäljningen av en del till

Växjö hospital hörande, för anstalten icke erforderliga ägoområden, vilka

värderats till 51,110 kronor, den verkliga statsutgiften för förvärv av

lägenheten Kampen skulle stanna vid 86,440 kronor. Styrelsen tilläde

dock, att då det dåvarande allmänna ekonomiska läget icke syntes lämpligt

för försäljning av ifrågavarande jordlotter samt ytterligare utredning

rörande det lämpligaste sättet för deras salubjudande vore erforderligt,

det icke syntes påkallat att i då förevarande sammanhang upptaga frågan

om försäljning av sagda ägoområden till avgörande, utan hade medicinalstyrelsen

ansett nämnda fråga kunna anstå till dess frågan om det

av kommissionen föreslagna fastighetsförvärvet varit föremål för Kungl.

Maj:ts prövning. På grund härav hemställde medicinalstyrelsen, att

Kung]. Maj:t måtte godkänna de tre av kommissionen upprättade köpekontrakten

med däri av medicinalstyrelsen avtalade tillägg samt förordna

om expropriation av den i kommissionens skrivelse omförmälda

lägenheten Kampagrind nr 1, ävensom för markförvärvet i fråga ställa

till förfogande 137,550 kronor.

belgt‘d“nMS Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1916 av ärendet

januari 1916. yttrade föredragande departementschefen, att det av medicinalstyrelsen

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Njiitte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

föreslagna inköpet, som vore avsett för en utvidgning av Växjö hospital [7.]

med ett till minst 300 beräknat antal nya platser, skulle vara förenat

med betydande kostnader — 137,550 kronor endast för markförvärv,

alltså omkring 450 kronor för beräknad ny £lats —, varför departementschefen

ansåge sig icke böra förorda detta förslag. Genom beslut nämnda

dag fann Klingl. Maj:t i enlighet med departementschefens hemställan

medicinalstyrelsens då föreliggande framställning icke föranleda vidare

Frågan om det förevarande markförvärvet upptogs emellertid vid Riksdagens

1916 års riksdag: i en inom första kammaren väckt motion. Med an- s^ri7elsB den

ii- n Ö • fi -it -l-ii . 15 juni 191 G.

ledning av denna motion anförde riksdagen i skrivelse den 15 juni 1916,

nr 6, att riksdagen ansåge, att tanken på en utvidgning av Växjö hospital

ej borde uppgivas. Emellertid funne riksdagen kostnaden för inköp av

de för utvidgningen avsedda lägenheterna anmärkningsvärt höga, även

om de därstädes befintliga byggnaderna skulle kunna användas för

hospitalets räkning och även om en del av marken skulle kunna försäljas

till byggnadstomter, samt ansåge därför, att ytterligare utredning

i denna fråga borde ske, varvid riksdagen förutsatte att, intill dess

denna utredning slutförts, den på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan

om skatteköp av en av berörda lägenheter icke bleve av Kungl. Maj:t

avgjord. På grund härav anhölle riksdagen, att Kungl. Maj: t täcktes

taga frågan om Växjö hospitals utvidgning under förnyat övervägande

och därefter för riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde föranledas.

I anslutning till riksdagens sålunda gjorda hemställan uppdrog Återremiss

Kungl. Makt genom nådigt brev den 30 inni 1916 åt medicinalstyrelsen tlU “edlcinal

att verkställa ytterligare utredning i det av riksdagen angivna sytte

samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med den sålunda verkställda

utredningen samt det yttrande och förslag i ämnet, som därav kunde

föranledas. Då härjämte kommissionen för utvidgning av Växjö hospital

i sin i det föregående återgivna skrivelse i ämnet den 10 januari

1915 framställt förslag om försäljning av eu del till Växjö hospital

hörande ägoområden, vilka vore belägna utefter landsvägen från hospitalet

till Växjö stad och enligt kommissionens mening icke kunde

för hospitalets verksamhet begagnas, uppdrog Kungl. Maj:t den 23

september 1916 åt medicinalstyrelsen att undersöka, huruvida de av

kommissionen avsedda områdena, som å en av kommissionslantmätaren

H. B:son Gierup år 1902 upprättad karta över ägorna till indragna

s. 36 Kontrollera mot PDF

[7-]

Kommissionen

för utvidgning

av Växjö

hospital den

2 mars 1917.

36 Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

hospitalshemmanet 3U mantal Växjö hospitalsgård betecknats såsom

ägofigurerna nr 17, 17 a, 19, 19 a, 20, 30, 32—36, 37—42 samt 43,

kunde anses för hospitalets behov umbärliga samt, därest så skulle befinnas

vara fallet, införskaffa anbud å köp av ifrågavarande områden

eller de delar av desamma, som befunnos lämpliga.

Den sålunda anbefallda utredningen har nu av medicinalstyrelsen

framlagts. Medicinalstyrelsen har härvid meddelat, att styrelsen, efter

det ärendet blivit till styrelsen återremitterat, den 27 september 1916

uppdragit åt kommissionen för utvidgning av Växjö hospital att verkställa

förnyad utredning, För denna utredning hade styrelsen givit

kommissionen det direktiv, att kommissionen i första hand borde uppgöra

fullständigt förslag med tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar

till ny- och ombyggnader för hospitalets utvidgning med hela

det av kommissionen i skrivelsen den 10 januari 1915 till inköp föreslagna

området av lägenheten Kampen. Härvid borde kommissionen

särskilt utreda, huruvida inköpspriset för ifrågavarande område möjligen

kunde nedbringas samt huruvida och i vad mån de å lägenheten befintliga

byggnaderna kunde apteras för något hospitalets ändamål. Härjämte

hade styrelsen emellertid uppdragit åt kommissionen att upprätta

ett alternativt förslag till utvidgning av hospitalet, innefattande förvärv

av allenast en del av lägenheten Kampen, nämligen den del av sagda

lägenhet, som vore belägen öster om den över lägenheten ledande allmänna

vägen (Telestadsvägen). Beträffande detta alternativa förslag

hade styrelsen anmodat kommissionen att undersöka, huruvida möjlighet

funnes för förvärvande av endast sistberörda del av lägenheten samt

huruvida eu sådan utvidgning av hospitalet vore för ändamålet lämplig

och huru stort antal platser, som genom en dylik mindre utvidgning

kunde vinnas.

Slutligen hade styrelsen anmodat direktionen för Växjö hospital att

undersöka, huruvida de i det föregående omförmälda, till försäljning

ifrågasatta delarna av hospitalets område vore för hospitalets verksamhet

umbärliga samt, därest så vore fallet, införskaffa anbud å köp av

ifrågavarande områden.

Beträffande frågan om inköp av mark för hospitalets utvidgning

yttrar kommissionen för utvidgning av Växjö hospital i skrivelse den

2 mars 1917 följande:

»De förut till förvärvande föreslagna områdena av lägenheten Kampen omfatta

tillsammans 27 har, under det att den del därav, som avses i medicinalstyrelsens

andra alternativ, eller området öster om Telestadsvägen och närmast hospitalet,

innefattar knappa 11 har. Sedan den betydligt mindre arealen, blott något mer

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

•in tredjedelen av den förut tänkta, innebär eu högst avsevärd försämring. Ser

man på det mindre områdets naturliga beskaffenhet, ställer sig saken ända ogynnsammare.

Detsamma utgöres av en jordremsa av i medeltal ungefär 130 meters

bredd med Telestadsviigen i väster och sjön Trummen, respektive eu dalsänkning

mellan liospitalsjorden och Kampen, i öster. Närmare sjön, respektive dalsänkningen,

är marken så lågt belägen, att den är oanvändbar till byggnadsgrund för

sjukhusbyggnader. Till bebyggande kunde därför påräknas endast en vid pass

60 meter bred sträcka utmed vägen. Men denna sträckas användbarhet för sjukhusbyggnader

för sinnessjuka förringas, ja omöjliggöres av närheten till vägen.

Kommissionen kan nämligen ingalunda tillstyrka, att för sjuka av detta slag avsedda

hus liiggas så, att trafikanterna på en allmän väg skulle få direkt inblick

i byggnaderna, promenadgårdar och arbetsplatser för patienterna och få tillfälle

att genom tilltal eller åthävor kommunicera med och störa de stackars sjuka,

som den stora allmänheten icke lärt och kanske aldrig lär att bemöta med tillbörlig

hänsyn. Yäxjö hospital har redan förut nödgats omlägga en genom dess

område löpande väg, emedan den var för sjukvården mycket besvärande; och

dock gick den vägen på vida längre avstånd från sjukhusbyggnader, än som

skulle bliva fallet med Telestadsvägen, om den lämnades på sin nuvarande plats

och sjukhus anlades utmed densamma. Man måste också räkna med, att de delar

av detta så nära Yäxjö stad belägna område, vilka icke förvärvats för hospitalet,

snart bliva bebyggda med privatbostäder. Man finge då på ena sidan om vägen

bospitalsbyggnåder, på den andra, utefter en sträcka av vid pass 800 meter,

kanske en oavbruten rad av enskilda hus. Icke ens vägens flyttning till Yäxjösjöns

strand — såsom i det andra alternativet avses -— skulle i nämnvärd man

avhjälpa olägenheten, ty hus och gårdar skulle då komma att stöta direkt intill

hospitalets gräns, och från dem kunde samma ofog drivas som från en väg utmed

samma gränslinje.

Hospitalets utvidgning efter den mindre måttstocken skulle därför visserligen

så till vida vara till nytta, som därigenom förvärvades åkerjord för lugnare

sjukas sysselsättande och byggnadsplatser för bostadshus m. in. Men av sjukhusbyggnader

skulle endast sådana av mycket små dimensioner där kunna uppföras,

och patientantalets ökning skulle komma att stanna vid mindre än tredjedelen

av vad som hittills föreslagits, en utgång av frågan så mycket beklagligare,

som behovet av ökat antal vårdplatser för sinnessjuka i riket ännu, såsom allmänt

bekant, är mycket stort och mycket trängande.

Enligt det av kommissionen förut framlagda utvidgningsförslaget med 27

har av Kampens jord skulle de nya sjukhusbyggnaderna för högst 350 patienter

läggas å den högre belägna delen av egendomen, där Telestadsvägen nu löper

fram, och denna skulle i sin ordning flyttas till stranden av Yäxjösjön, där den

stolle komma tillräckligt långt ifrån och nedanför patientbyggnaderna. För såsådan

flyttning finnes, enligt vad kommissionen utrönt, intet hinder. Utvidgning

av liospitalsområdet i denna utsträckning skulle också giva detsamma en avrundning

och naturlig begränsning, som under alla förhållanden, således även oberoende

av patientantalets ökning, synes kommissionen synnerligen önskvärd.

En blick på kartan torde för eu var bekräfta detta omdöme.

Till nu avhandlade huvudskäl, varför kommissionen måste fasthålla vid sitt

förra förslag och avråda det mindre omfattande alternativet, komma ännu andra.

Medicinalstyrelsen har även begärt kommissionens yttrande, huruvida och i vad

mån de å lagenheten Kampen nu befintliga byggnaderna kunna apteras för något

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sjiitte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[7.] hospitalets ändamål. Samtliga de det egentliga Kampen tillhörande byggnaderna

ligga väster om Telestadsvägen. De hava av kommissionen vid dess sammanträde

i ”Växjö besökts och nu ytterligare noggrannt undersökts av överläkaren

Lindell och den arkitekt, som av kommissionen anlitas för byggnadsritningarnas

utarbetande. Byggnaderna äro: egendomens corps de logis, en flygelbyggnad

därtill, en mindre arrendatorsbyggnad, eu stall- och logbyggnad, ett brygghus,

en magasinsbyggnad samt en vedbod.

Av dessa byggnader hava endast de tvenne förstnämnda befunnits hava det

läge och vara i det skick, att de efter behövliga förbättringar kunna för hospitalet

med större fördel tillgodogöras. Kommissionen har därför över dem låtit

utföra s. k. uppmätningsritningar till ledning för ominredning och har beslutit

föreslå, att corps de logis-byggnaden apteras dels till överläkarbostad i stället

för den hittillsvarande (som genom sitt centrala läge inom den utvidgade anstalten

och i samma hus som kyrksalen samt sitt byggnadssätt synnerligen väl

lämpar sig och kommer att föreslås till hittills vid detta hospital felande samlings-

^ och festsal för patienterna), dels även till rum för inspektor och andra,

som å tjänstens vägnar hava att besöka hospitalet, samt till pastorsexpedition

och förvaring av hospitalets boksamling — allt behov, för vilka rum eljest skulle

beredas i administrationsbyggnaden, som nu i motsvarande grad minskats. Det

mindre huset, flygelbyggnaden, föreslås till bostad för eu gift underordnad läkare,

även denna enligt ett tidigare utkast inrymd i administrationshuset. Ehuru dessa

läkarbostäder icke kunna bliva jämngoda med nyuppförda stenhus såsom vid

nyanlagda hospital, synas de kommissionen dock bliva fullt tillfredsställande,

i synnerhet som de hava ett naturskönt läge och äro omgivna av en redan färdig

trädvegetation.

Kostnadsförslag för de båda boningshusens förändring till sina nya uppgifter

är ännu icke färdigt, men det lärer få anses uppenbart, att utgiften härför

måste bliva liten i jämförelse med det anslag till motsvarande nybyggnader, som

kunna inbesparas. Det pris, som inköpet av hela Kampen betingar utöver kostnaden

för den alternativt ifrågasatta mindre delen därav kommer således att i

avsevärd grad, om icke fullständigt, motvägas av lägre byggnadskostnader, förutsatt

att utvidgningen i båda fallen skulle omfatta lika stort antal sinnessjuka.

De användbara husens läge på västra delen av Kampen talar således även

i sin mån för inköp av hela egendomen, icke allenast en del därav.

Beträffande åbyggnaderna på de mindre, likaledes till inköp föreslagna, från

Kampen tidigare avsöndrade lägenheterna öster om Telestadsvägen, vill kommissionen

i detta sammanhang endast erinra, att de ingå i båda alternativen samt

att. vissa bland dem måste rivas för att lämna rum för nybyggnader och att de

Övriga orubbade till eu början kunde användas till betjäningsbostäder, men sannolikt

snart måste förflyttas till annan plats, eftersom de, såsom situationsplanen

visar, komma att ligga inne uti sjukhuskomplexet. Flyttade skulle husen dock

få bestående värde.»

På grund av vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen

utan meningsskiljaktighet på det bestämdaste avstyrkt det alternativa

förslaget om förvärv av allenast en mindre del av lägenheten Kampen,

och har kommissionen likaledes utan meningsskiljaktighet tillstyrkt förslaget

om mera omfattande markförvärv i enlighet med kommissionens

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat. 39

första förslag i ämnet den 10 januari 1915. Emellertid har kommissionen

träffat alternativa avtal med innehavarne av besittningsrätten till

stamlägenheten Kampen, August Johansson och Knut Johansson, om

upplåtelse av dem tillhörig rätt till lägenheten. Enligt det mera omfattande

av dessa avtal hava August Johansson och Knut Johansson

till kronan upplåtit besittningsrätten till hela den av dem innehavda

lägenheten om 26 hektar 61 ar för en köpeskilling, som nedsatts från

det förut avtalade beloppet 98,050 kronor till 88,500 kronor. Härvid

hava emellertid från köpet undantagits tre för hospitalets behov icke

erforderliga byggnader, nämligen stall- och logbyggnaden, arrendatorsbostaden

och brygghuset, vilka säljarna förpliktat sig att efter någon

frist på sin bekostnad nedriva och från platsen bortföra. Enligt det

mindre omfattande avtalet hava August Johansson och Knut Johansson

till kronan upplåtit allenast den del av lägenheten Kampen, som är

belägen öster om den över lägenheten ledande allmänna vägen (Telestadsvägen).

För detta område, som i areal innehåller 10 hektar 41 ar

55 kvadratmeter, hava säljarna fordrat en köpeskilling av 34,500 kronor,

varjämte säljarna betingat sig, att kronan därutöver skulle betala hela

den i det av kommissionen först uppgjorda kontraktet om förvärv av

lägenheten omnämnda löseskillingen 7,500 kronor för inlösen av äganderätten

till sagda lägenhet. Kommissionen medgiver, att den vunna nedsättningen

i köpeskillingen icke är betydande och påpekar att den ernåtts

endast mot uteslutande från köpet av trenne byggnader. Kommissionen

framhåller emellertid, att då dessa byggnader icke äro för hospitalet

användbara, utan vid ett förvärv av området för hospitalets räkning

måste nedrivas, den gjorda förändringen i det ursprungliga kontraktet

måste anses innebära en fördel för staten.

Förutom det med August Johansson och Knut Johansson ingångna

avtalet har kommissionen avtalat om förlängning av de vid kommissionens

skrivelse i ärendet den 10 januari 1915 fogade kontrakten med

dels Jonas Johansson om förvärv av lägenheten Södra gärde nr 3 dels

ock C. F. Magnis stärbhus och Gustava Johansson angående förvärv av

lägenheten Kampalund nr 6. Härvid hade dock Jonas Johansson uppsatt

såsom villkor, att köpeskillingen för hans lägenhet höjdes från 8,000

kronor till 9,000 kronor, vilket Johansson motiverat med att kostnaderna

för uppförande av en annan lägenhet eller förhyrande av motsvarande

lämplig bostad numera väsentligen ökats. Vidkommande den tredje till

förvärv föreslagna lägenheten, Kampagrind nr 1, har kommissionen under

åberopande av vad i ärendet anförts fortfarande hemställt, att densamma

måtte förvärvas genom expropriation. Kostnaden härför har av kommissionen

såsom tillförene beräknats till 15,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

De sammanlagda kostnaderna för det av kommissionen i den föreliggande

skrivelsen den 2 mars 1917 föreslagna markförvärvet utgöra

således:

1) för August Johanssons och Knut Johanssons besittnings
rätt

till huvuddelen av Kampen ...................................... 88,500 kr.

2) för Jonas Johanssons lägenhet nr 64 eller Södra gärde nr 3 9,000 »

3) för C. F. Magnis sterbhus och Gustava Johansson till
höriga

tomten nr 65 eller Kampalund nr 6 .................. 9,000 »

4) beräknad expropriationskostnad för tomten nr 35 eller

Kampagrind nr 1.................................................................... 15,000 »

5) eventuell löseskilling för äganderätten till lägenheten

K ampen..................................................................................... 7,500 »

Summa kronor 129,000 kr.

Då ifrågavarande kostnad i det av medicinalstyrelsen med skrivelse

den 15 december 1915 framlagda förslaget uppgick till 137,550 kronor,

har således en nedsättning av 8,550 kronor vunnits.

Kommissionen har vidare påpekat, att en ytterligare minskning av

statsverkets kostnader för ifrågavarande markförvärv skulle kunna

åvägabringas.

I detta hänseende erinrar kommissionen till en början om det i det

föregående berörda förslaget om försäljning av de hospitalet tillhöriga

ägoområden, som äro belägna utmed landsvägen från hospitalet till Växjö

stad och som värderats till 51,110 kronor. Kommissionen påpekar, att

därest dessa ägoområden försåldes och inkomsten av desamma användes

till täckande av kostnaderna för förvärvet av lägenheten Kampen, kostnaden

för ifrågavarande förvärv skulle nedbringas till 77,890 kronor.

Kommissionen framhåller vidare, att å den sydligaste delen av Kampen

vore belägna två från stamfastigheten avsöndrade lägenheter, vilka

under besittningsrätt innehades, den ena av häradshövdingen M. Hasselrot

och den andra av trädgårdsmästaren N. M. Björklund. Ett förvärv

av dessa lägenheter för hospitalets räkning skulle ställa sig dyrbart och

vore enligt kommissionens mening icke av behovet påkallat. Mellan

nämnda lägenheter befunne sig ett litet jordområde om 71 ar 50 kvadratmeter,

vilket visserligen inginge i det av kommissionen med August

Johansson och Knut Johansson avtalade köpet, men som utan större

olägenhet kunde av hospitalet avvaras. För besittningsrätten till detta

jordområde hade trädgårdsmästaren Björklund i ett vid kommissionens

skrivelse fogat skriftligt anbud bjudit 4,000 kronor, och jämväl härads
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Sjätte huvudtiteln: 1.9 IN ars tilläggsstut.

hövdingen Hasselrot hade i en till kommissionen ingiven skrivelse med- [ 7.]

delat, att han önskade förvärva området i fråga. Eu försäljning av

rätten till nämnda jordområde för det av trädgårdsmästaren Björklund

bjudna beloppet skulle ytterligare minska statsverkets kostnad för förvärv

av lägenheten Kampen till 73,890 kronor. Med hänsyn till platsens

belägenhet i närheten av Växjö stad och dess lämplighet och begärlighet

för uppförande av privatbostäder ansåge kommissionen, att det

föreslagna inköpet vore relativt billigt och för staten mycket fördelaktigt.

Enligt kommissionens mening skulle det vara till oersättlig skada

för Växjö hospital, om det föreliggande tillfället att förvärva ett område,

som så länge ansetts för hospitalet eftersträvansvärt, nu finge gå

obegagnat förbi. På grund härav hemställde kommissionen om åtgärder

för förvärv av större delen utav lägenheten Kampen i enlighet med

det av kommissionen i dess skrivelse i ärendet den 10 januari 1915

framställda förslaget.

Den av direktionen för Växjö hospital verkställda undersökningen Direktionen

angående möjligheten av att i samband med ifrågavarande markförvärv hf°srp;^x]a°.

försälja en del av det till hospitalet börande området har av direktionen g&ende förframlagts

i särskilda skrivelser den 29 november 1916 samt den 16 mars tm
och

den 24 september 1917. Direktionen har i detta hänseende anfört hörig mark.

i huvudsak följande:

De delar av hospitalets nuvarande område, vilka i första hand kunde ifrågakomma

till försäljning, vore de av kommissionen för utvidgning av Växjö hospital

till avyttring föreslagna ägoområden, som på den till ärendet hörande, av

kommissionslantmätaren H. B:son Gierup år 1902 upprättade kartan betecknats

såsom ägofigurerna nris 17, 17 a, 19, 19 a, 20, 30, 32—36, 37—42 samt 43. Dessa

ägoområden vore belägna utmed den från hospitalet till Växjö stad ledande

landsvägen och utgjorde eu areal av sammanlagt 4 hektar 1 ar 30 kvadratmeter

samt hade vid en den 25 november 1914 av domänintendenten H. Wieslander

och nämndemannen G. M. Johansson verkställd värdering åsatts ett saluvärde

av 51,110 kronor. För hospitalets verksamhet vore nu ifrågavarande ägoområden

umbärliga, och särskilt under förutsättning att en försäljning av sagda områden

skulle kunna främja det för hospitalet synnerligen eftersträvansvärda förvärvet

av lägenheten Kampen, borde enligt direktionens mening meromnämnda ägoområden

av hospitalet avyttras. Härjämte kunde under enahanda förutsättning

ifrågasättas det å östligaste delen av hospitalsområdet belägna torpet Clemenstorp

med därtill hörande skogsmark, vilket område å den förenämnda år 1902

upprättade kartan vore betecknat såsom ägofigurerna 196—222. Ifrågavarande

område vore beläget på fem kilometers avstånd från Växjö stad och vore ur avkastningssynpunkt

mindervärdigt samt för hospitalets verksamhet obehövligt.

Området både en areal av 2 hektar 90 ar 40 kvadratmeter åker, 2 hektar 95 ar

70 kvadratmeter äng och 27 hektar 37 ar betesmark eller tillsammans 33 hektar

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[7.J 22 ar och 70 kvadratmeter. Enligt en av domänintendenten H. Wieslander och

nämndemannen G. M. Johansson den 10 februari 1917 verkställd värdering hade

områdets åker, äng, betesmark och åbyggnader saluvärderats till 7,108 kronor

50 öre. Den å området befintliga skogen hade i januari 1917 av länsjägmästaren

Eugen Hemberg enligt till ärendet hörande värderingsinstrument och kubiceringslista

värderats till 40,194 kronor. Områdets sammanlagda värde utgjorde sålunda

47,302 kronor 50 öre. Vid en eventuell försäljning av området kunde den

del av detsamma, där åbyggnadema vore belägna, utbjudas för sig, och den del,

där den värdefullaste skogen funnes, avyttras för sig.

Direktionen hade genom en fastighetsagentur sökt förskaffa köpare till de

ifrågavarande, till försäljning ifrågasatta områdena. Härvid hade åtskilliga köpare

anmält sig, men ingen av dem hade velat ingiva ett fast anbud. Anledningen härtill

hade huvudsakligen varit den, att direktionen nödgats fordra att ingivna anbud

i avbidan på en lösning av frågan om hospitalets förvärv av lägenheten Kampen

skulle vara för anbudsgivarne förbindande intill den 1 oktober 1918. Vederbörande

spekulanter hade, särskilt med hänsyn till de ovissa tiderna, icke varit hågade att

binda sig för så ‘lång tid. På grund härav och då tiden jämväl i övrigt varit

olämplig för de ifrågavarande områdenas utbjudande till salu, hade direktionen

icke kunnat åvägabringa någon försäljning av desamma. Direktionen vore emellertid

övertygad, att närhelst en omedelbar försäljning kunde komma till stånd,

köpare till fastigheterna icke skulle saknas.

Kommissionen I skrivelse den 20 juni 1917 har kommissionen för utvidgning av

f0''avtVväxjöDg Växjö hospital framlagt slutligt förslag jämte ritningar och kostnadsbehospitai

räkningar till ny- och ombyggnader för utvidgning av hospitalet. Det

deUi9iVUni av kommissionen framlagda förslaget är grundat på den förutsättningen,

att det nuvarande hospitalsområdet tillökas genom inköp av lägenheten

Kampen i enlighet med det mera omfattande alternativ, som av kommissionen

förordats. Den föreslagna utvidgningen innebär i korthet, att

de nuvarande sjukhusbyggnaderna anordnas för manliga patienter av

allmän klass samt att två nya paviljonger uppföras för kvinnliga patienter

av samma klass. För att de nuvarande byggnaderna skola kunna

helt användas för allmänna klassens patienter måste den i nämnda byggnader

befintliga avdelningen för patienter av första klass utrymmas. Då

kommissionen emellertid ansett, att en första klass avdelning fortfarande

bör finnas vid hospitalet, föreslår kommissionen nybyggnad av en paviljong

för denna klass, avsedd för såväl manliga som kvinnliga patienter. Härjämte

skulle enligt kommissionens förslag verkställas nybyggnad av en

ekonomilokal för kök och tvätt, ett ångpannehus, ett administrationshus

och en portvaktsstuga. Överläkarens nuvarande bostad skulle inredas

till samlings- och festsal och den å lägenheten Kampen belägna huvudbyggnaden

omändras till överläkarbostad, varjämte den å sagda lägenhet

befintliga flygelbyggnaden skulle inredas till bostad för en hospitalsläkare.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sjätte huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.

Efter fullbordande av sålunda föreslagna ny- och ombyggnaderna

skulle sjukplatsernas antal och fördelning ställa sig på följande sätt:

Mansavdelningen.

De båda nuvarande sjukhusbyggnaderna jämte

den nuvarande paviljongen å Brända udde,

minst ................................................................ 250 platser.

Länspaviljongen ....................................................... 40 »

I den nybyggda paviljongen för första klass

patienter ............................................................... I8 308 platser.

Kvinno av delning en.

Två nybygggda paviljonger för allmän klass

(reservplatser oberäknade) .............................. 290 platser.

I den nybyggda paviljongen för första klass

patienter .............................................................. 18 » 308 platser.

Kriminalavdelningen

oförändrad ..................................................................................... 100 platser.

716 platser.

Då hospitalets platsantal, länspaviljongen inberäknad, för närvarande

utgör 390, skulle således genom den föreslagna utvidgningen plats beredas

för ytterligare minst 326 patienter.

Kostnaden för den föreslagna utvidgningen, oberäknat kostnaderna

för markförvärv, hava av kommissionen beräknats sålunda.

Byggnadskostnader:

Paviljong A..........................................

» B............................................

)> för första klass................

Administrationsbyggnad ....................

Ekonomibvggnad för kök och tvätt

jämte ångpannehus .....................

Portvaktsstuga .......................................

Ombyggnad av corps-de-logis-bygg
naden

å Kampen..........................

Ombyggnad av flygelbyggnaden å

Kampen .........................................

kronor

y>

»

»

»

540,000: —

530,000: —

414,000: —

205,000: —

497,000: —

17,800: —

27,000: —

10,800: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

[7-]

Direktionen

för Växjö

hospital.

Medicinalstyrelsen

den 29

september

1917.

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat

Ombyggnad av gamla överläkarbostaden

till samlingssal ............... kronor

Kulvert mellan byggnaderna............ »

Promenadgårdar och soltält.............. »

26,300: —

56,100: —

43,615: —

2,367,615: —

Övriga kostnader:

Värmeledning..................................................................................

Köks-, tvätt- och desinfektionsanläggning..............................

Vatten- och avloppsledningar.................................................

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning .......................

Stängsel, planering och väganläggning ................................

Arkitektarvode, kontroll och besiktning .................................

Summa kronor

432,000: —

165,000: —

270,000: —

105,000: —

50,000: —

94,250: —

3,483,865: —

I anslutning till denna beräkning har kommissionen emellertid framhållit,

att beräkningen utförts på grundval av nu rådande enormt stegrade

och osäkra priser, och att beräkningen därför måste hava ett mycket

begränsat värde.

Slutligen har kommissionen anfört, att kommissionen icke funnit

en längre gående utvidgning än den nu föreslagna tillrådlig, detta särskilt

med hänsyn till det arbete och ansvar, som den till Växjö hospital

hörande familjevårdskolonien i Korsberga medför för anstaltens överläkare

och förvaltning och som icke har någon motsvarighet vid de för

800 platser och därutöver avsedda hospitalen.

De av kommissionen framlagda förslagen till markförvärv samt nyoch

ombyggnader för hospitalets utvidgning hava av direktionen för

Växjö hospital tillstyrkts.

Med skrivelse den 29 september 1917 har medicinalstyrelsen överlämnat

kommissionens ifrågavarande förslag jämte direktionens nämnda

yttranden. Härvid har styrelsen i huvudsak anfört följande.

Såsom styrelsen flera gånger förut inför Kungl. Maj:t framhållit,

vore behovet av anstaltsplatser för sinnessjuka uti riket i dess helhet

mycket trängande, och ur denna synpunkt vore det synnerligen önskvärt,

att den föreslagna utvidgningen komme till stånd. Utvidgningen

skulle emellertid även för Växjö hospital medföra avsevärda fördelar, i

det att därigenom skulle tillgodoses behovet av moderna övervakningsavdelningar,

av samlingssal för patienter och betjäning samt av en ny

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat. 45

överläkarbostad i stället för den nuvarande, som vore mycket otidsenlig. [<

Härtill komme, att hospitalet genom utvidgningen skulle erhålla ett

administrationshus, som det för närvarande saknade. Hospitalets läkareexpedition

och sysslomanskontor vore för närvarande inrymda uti lokaler

i anstaltens kriminalavdelning. Dessa lokaler vore emellertid väl

behövliga för andra sjukvårdsändamål, särskilt för inrättande av arbetslokaler

för kriminalavdelningen. Genom överflyttning av läkareexpeditionen

och sysslomanskontoret till den föreslagna nya administrationshyggnaden

skrdle behovet av arbetslokaler för kriminalavdelningen kunna

tillgodoses. De vid hospitalet befintliga första klassavdelningarna vore

i högsta grad otidsenliga. I likhet med kommissionen hölle medicinalstyrelsen

före, att det vore nödvändigt att dessa avdelningar övergåves

såsom sådana och apterades för andra sjukvårdens behov. Då behovet av

första klass platser emellertid vore synnerligen stort och nagra moderna

första klassavdelningar icke funnes annat än vid Göteborgs hospital,

vore styrelsen i likhet med kommissionen av den uppfattningen, att de

befintliga första klassavdelningarna borde ersättas med nya sådana.

I fråga om planen för den föreslagna utvidgningen hade styrelsen

icke något att erinra mot kommissionens förslag, utan ansåge styrelsen

det synnerligen lyckligt, om den av kommissionen föreslagna utvidgningen

komme till stånd. Beträffande tiden för utvidgningens genomförande

ville styrelsen dock framhålla, att sedan det för södra Sverige

planerade hospitalet blivit förlagt till Hälsingborg och denna anstalt,

som ursprungligen avsetts för 800 sinnessjuka, sedermera beräknats för

1,200 sinnessjuka och 200 sinnesslöa, de sydliga delarna av landet blivit

bättre försedda med platser för anstaltsvård åt hithörande sjuka än

andra delar. I anledning härav vore det enligt styrelsens förmenande

icke något hinder att med hänsyn till nu radande dyrtider låta med utförandet

av arbetena för utvidgningen tillsvidare anstå. Härvid vore

dock att märka, att det vore av yttersta _ vikt, att frågan om förvärvandet

av den för utvidgningen erforderliga lägenheten Kampen nu

löstes, och detta vare sig en utvidgning nu omedelbart komme till stånd

eller icke.

Beträffande frågan om markförvärvet anslöte sig medicinalstyrelsen

helt till det av kommissionen förordade alternativet. De av kommissionen

med markinuehavarna ingångna köpekontrakten hade emellertid

varit avtalade att gälla allenast intill den 1 september 1917. Efter förhandlingar

med säljarna hade medicinalstyrelsen lyckats utverka, att

ifrågavarande kontrakt förlängts till den 1 juli 1918. Härvid hade dock

innehavarna av huvuddelen utav lägenheten Kampen, August Johansson

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

[7-]

Departements

chefen.

Sjätte huTudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

och Knut Johansson, betingat sig sex procent ränta å den med dem

avtalade köpeskillingen under tiden från den 1 september 1917, då

köpeskillingen enligt det av kommissionen ingångna avtalet skolat erläggas,

. till dagen för köpeskillingslikviden. Under förutsättning att

köpeskillingslikvid kunde ske den 1 juli 1918, skulle ifrågavarande räntebelopp

utgöra 4,425 kronor, med vilken summa kostnaden för lägenhetens

förvärv finge ökas. Den sammanlagda kostnaden för markförvärvet,

däri inberäknat kostnad för expropriation av lägenheten Kampagrind

nr. 1 och löseskilling för äganderätten till stamfastigheten Kampen,

utgjorde således 133,425 kronor. Någon nedsättning i nämnda

summa eller någon ytterligare förlängning av tiden för avtalets giltighet

kunde enligt medicinalstyrelsens uppfattning icke åstadkommas.

Nedan den utverkade förlängningen av avtalet hade varit synnerligen

svår att åvägabringa.

Med hänsyn till vikten av att genom förvärv av lägenheten Kampen

säkerställa möjligheten till Växjö hospitals utvidgning funne medicinalstyrelsen

nödvändigt att försäkra sig om nämnda lägenhet utan

afbidan å försäljning av de till hospitalet hörande ägoområden, vilka

blivit till avyttring föreslagna. Någon svårighet att sedermera få ifrågavarande

områden försålda förelåge enligt styrelsens mening icke.

På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att ny- och ombyggnad

av Växjö hospital för ökning av anstaltens sjukplatser till ett antal av

716 måtte i huvudsaklig överensstämmelse med det av kommissionen

ör utvidgning av Växjö hospital den 20 juni 1917 avgivna förslag

utföras för en beräknad kostnad av i runt tal 3,484,000 kronor, dels för

påbörjande av sagda arbeten på extra stat för år 1919 anvisa ett

anslag av 500,000 kronor, dels ock för förvärv av delar utav lägenheten

Kampen i enlighet med kommissionens förslag den 2 mars 1917

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 133,425 kronor.

Tillika har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte förordna om

avstående för Växjö hospitals behov av lägenheten Kampagrind nr 1.

Den i ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen

att en utvidgning av Växjö hospital i huvudsaklig överensstämmelse

med det av kommissionen utarbetade och yiv medicinalstyrelsen förordade

förslaget är av behovet påkallad. Åven om, såsom medicinalstyrelsen

framhållit, större tillgång på hospitalsplatser för det sydliga

Sveriges del kommer att beredas genom anläggningen av hospitalet i

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjätte huvudtiteln HUS års tilläggsstat.

Hälsingborg, särskilt som denna anstalt beslutats till större dimensioner

än de ursprungligen avsedda, torde de .av kommissionen och

medicinalstyrelsen åberopade förhållandena vid Växjö hospital i och för

sig motivera eu utvidgning av sistnämnda anstalt. Härtill kommer, att

den i hela riket rådande bristen på vårdplatser för sinnessjuka, som

icke kan förväntas bliva avhjälpt genom anläggningen av hospitalet i

Hälsingborg, påkallar, att föreiintliga möjligheter till utvidgning av

redan befintliga hospital i så stor utsträckning som möjligt begagnas;

och Växjö hospital är en av de sinnessjukanstalter, som bäst lämpa sig

för eu utvidgning.

Ehuru således den föreslagna utvidgningen av Växjö hospital bör

vidtagas, torde dock densamma med hänsyn till de nuvarande dryga

byggnadskostnaderna och de stora kraven på statsutgifter för andra ändamål

icke lämpligen kunna förordas till omedelbart utförande.

Eu ändamålsenlig utvidgning av Växjö hospital kan emellertid icke

åstadkommas utan att hospitalets nuvarande område tillökas med de av

kommissionen föreslagna delarna av lägenheten Kampen. De avtal, som

av kommissionen slutits angående förvärv av ifrågavarande områden,

hava endast giltighet intill den 1 juli 1918, och någon förlängning av

desamma utöver nämnda tidpunkt lärer enligt medicinalstyrelsens mening

icke vara möjlig att åstadkomma. På grund härav torde det vara nödvändigt,

att ett avgörande i fråga om markförvärvet nu träffas.

Då frågan om förvärv av mark för nu ifrågavarande ändamål senast

var föremål för riksdagens prövning, hade kostnaden för samma förvärv

beräknats till 137,550 kronor. Enligt det nu föreliggande förslaget

beräknas kostnaden till 133,425 kronor. Denna nedsättning är visserligen

icke betydande, men av vad vid underhandlingarna med respektive

markinnehavare förekommit synes man icke kunna räkna med någon

ytterligare prisnedsättning. För en av de till inköp föreslagna lägenheterna

har tvärtom priset blivit något höjt sedan det föregående avtalet.

Att genom ett uppskov med markförvärvet åstadkomma en ytterligare

prissänkning lärer således vara uteslutet.

Den verkställda utredningen angående möjligheten att i samband

med det ifrågasatta markförvärvet avyttra en del av anstaltens nuvarande

område har visserligen såtillvida givit negativt resultat, som något fast

köpeanbud å de till försäljning föreslagna markområdena icke erhållits.

Goda utsikter finnas emellertid att under den närmare framtiden kunna

avyttra dessa områden, vilka vid verkställda värderingar uppskattats till

ett saluvärde av sammanlagt 98,412 kronor 50 öre. En mindre del av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

det till förvärv föreslagna området torde vidare kunna försäljas för ettpris

av minst 4,000 kronor. Det lärer sålunda kunna förutsättas, att en

ganska väsentlig del av kostnaden för det nu föreslagna markförvärvet

framdeles skall kunna betäckas genom försäljning av för hospitalet obehövlig

jord.

Därest det nu föreliggande tillfället till förvärv av det föreslagna

området icke skulle begagnas, är det att befara, att möjligheten till eu

framtida utvidgning av Växjö hospital blir stängd. Härjämte kan det

motses, att det nu åt staten hembjudna området komme att upplåtas

till byggnadsplatser åt enskilda och att således invid det nuvarande

hospitalsområdets gräns kan komma att uppstå en förstad, vilket kan

vålla hospitalet vissa olägenheter. Vid sådana förhållanden anser jag,

att staten redan nu bör försäkra sig om ifrågavarande område

genom fullföljande av de utav kommissionen och medicinalstyrelsen ingångna

köpeavtalen angående detsamma.

Då beträffande en av de till förvärv ifrågasatta lägenheterna, Kampagrind

nr 1, expropriation skulle äga rum och kostnaderna därför endast

förslagsvis beräknats, lärer det för markförvärvet erforderliga anslaget

böra givas karaktären av förslagsanslag.

Beträffande äganderättsförhållandena till lägenheten Kampen må,

utöver vad kommissionen härom anfört, slutligen erinras, att av lägenhetens

innehavare August Johansson och Knut Johansson gjord ansökan

att få äganderätten till lägenheten på sig överlåten fortfarande

är beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Genom skrivelse den 11 november

1915, nr 26, har kyrkomötet förklarat sig för sin del medgiva,

att lägenheten ifråga må till August Johansson och Knut Johansson

försäljas för en köpeskilling av 7,500 kronor samt under villkor i övrigt

att köparna ensamma vidkännas alla kostnader för fångets lagfarande.

Det slutliga avgörandet av ifrågavarande ärende lärer höra anstå,

intill dess den nu föreliggande frågan om förvärv av lägenheten för

Växjö hospitals räkning blivit definitivt avgjord.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att för utvidgning av Växjö hospitals

område lägenheterna Kampen eller Heliga Lekamensgärdet,

Kampalund nr 6, Södra Gärde nr 3 och Kampagrind

nr 1 må förvärvas i enlighet med av medicinalstyrelsen

framlagt förslag,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 49

dels ock för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 133,425 kronor.

8. Folksanatorierna.

Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 43 i

statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1919

under sjätte huvudtiteln hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de

genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond

inrättade folksanatorierna på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst 50,000 kronor, att

användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser.

9. Anslag till svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning.

Med anledning av Kungl. Majrts i ämnet gjorda framställning har

nästlidet års riksdag beviljat ett anslag av 200,000 kronor såsom bidrag

till inköp av radium för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings

sjukhem i Stockholm samt därav på extra stat för år 1918 anvisat såsom

reservationsanslag ett belopp av 100,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna

beloppet.

Genom nådigt brev den 9 november 1917 har Kungl. Maj:t stadgat

vissa villkor och bestämmelser för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande

anslag.

Vid anslagets beviljande förutsattes, att detsamma skulle fördelas

på två år, och lärer återstoden av anslaget eller 100,000 kronor böra

anvisas å tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att av det såsom bidrag till inköp av radium för

svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings sjukhem

i Stockholm beviljade anslaget av 200,000 kronor å

tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa

återstående beloppet, 100,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 7

[8.]

Folksanato
rierna.

[9.]

Anslag till

svenska

cancerföreningens

Stockholmsavdelning.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

F. Diverse.

10. Regeringsrättens årsbok.

[10.] Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 86 till

Regerings- statsrådsprotokollet denna dag i fråga om anslagsäskandena för år 1919

frsboL under sJätte huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för fortsatt utgivande av Regeringsrättens årsbok

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å

12,000 kronor.

11. Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter in. m.

[11.] _ Hänvisande till punkten 87 i nämnda statsrådsprotokoll hemställer

Understöd åt jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

J. Henriksson.

att som bidrag till skolföreståndaren J. Henrikssons

i Rostock verksamhet för odling av frön för uppdragande

av medicinalväxter in. in. på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

12. Till täckande av förskott.

[12.] Enligt vad statskontoret och medicinalstyrelsen anmält, hava av

Till täckande nämnda ämbetsverk eller Kanel. Majrts befallningshavande i länen förav

förskott, skottsvis bestritts följande utgifter, vilka torde böra anmälas till ersättande

av riksdagen under sjätte huvudtiteln, nämligen:

till kostnader för apotekskommittén................................

kronor

25,178: 66

» kostnader för järnvägstaxekommittén.......................

» kostnader för sakkunniga biträden inom civil- departementet vid beredning av frågan om

7,581: 76

fögderiförvaltningens omorganisation .................

» kostnader för sakkunniga inom socialstyrelsen för

utredning angående nattarbete inom vissa ar-

»

20,635: 85

betsområden ................................................................

1,000: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

till kostnader för utmärkande av viss del av sjögränsen

mellan Sverige och Norge m. m..........

» kostnader för sakkunniga för utredning rörande

de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden.

...........................................................................

» kostnader för sakkunniga för utredning i fråga

om åtgärder mot kronisk arsenikförgiftning......

5 kostnader för sakkunniga för utredning i fråga

om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden

m. in................................................

i) kostnader för utredning inom socialstyrelsen rörande

skogsarbetarnas ställning och levnadsförhållanden

i Norrland in. m. ............................

d kostnader för sakkunniga för verkställande av utredning

i fråga om vård av skolungdomens

tänder...........................................................................

» kostnader för kommittén för kommunala nybildningar.

.............................................................................

x> kostnader för sakkunniga för revision av stadgan

angående sinnessjuka m. m...................................

j> kostnader för utredning i fråga om personalens

å rakstugor m. fl. ställen arbetsförhållanden m. m.

j> kostnader för 1914 års kommitté angående löneförhållandena

vid statens järnvägar.....................

» kostnader för statens arbetslöshetskommission......

)> kostnader för utförande av vissa anläggningar vid

statens järnvägar för militära ändamål ...............

» kostnader för utgivande av Regeringsrättens årsbok

» kostnader för 1915 års bangårdskommission.........

i) kostnader för 1915 års kommission för gemensamma

avlöningsbestämmelser vid kommunika
tionsverken

jämte tullverket m. m......................

» kostnader för socialförsäkringskommittén ...............

» kostnader för apoteksnämnden...................................

» kostnader för sakkunniga inom medicinalstyrelsen

för utredning rörande vård åt barnsängs
kvinnor.

........................................................................

d kostnader för sakkunniga för utredning rörande

brandskyddsföreskrifter för offentliga samlingslokaler

in. in..............................................................

kronor

223: 75

»

03,164: 88

»

14,060: —

D

11,503: 63

»

8,969: 55

»

4,959: 30

•

»

2,705: 04

T>

2,170: —

J>

3,696: 13

3)

2,163; 68

y>

4,500: —

7>

24,000: —

»

13,082: 50

»

10,000: —

40,285: 94

»

81,557: 40

»

231: 40

))

134: —

)>

'' ,r

4,646: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

[12.]

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

till kostnader för provinsialläkardistriktskommittén ... kronor

» kostnader för livsmedelslagstiftningskommittén ... »

» kostnader för sakkunniga för utredning av frågan

om tillgodoseende i städer under landsrätt av

magistrat eljest åliggande uppgifter..................... »

» kostnader för anordnande av upplagsplats för

malm å Svartön ....................................................... » *

» kostnader för sakkunnigt biträde inom riksförsäk
ringsanstalten

vid vissa organisationsarbeten ... »

» kostnader för utarbetande av enhetliga bestämmelser

för järnkonstruktioner till bro-, hus- och

vattenbyggnader ......................................................... x>

» kostnader för ersättning för arbeten beträffande

ordnande av statens vårdanstalt för alkoholister

vid Venngarn....................''...................................... »

» kostnader för statistiska undersökningar inom socialstyrelsen

rörande de mindre bemedlade

klassernas bostadsförhållanden................................. »

» kostnader för sakkunniga för utarbetande av förslag

till lufttrafikförordning för Sverige m. m. »

» kostnader för sakkunniga inom medicinalstyrelsen

för revision av bestämmelser vid undersökning

av färgblindhet.......................................................... »

)» .kostnader för betongbroman riden .............................. »

» kostnader för verkställande av en undersökning

rörande vissa förändringar beträffande livsme
delsförbrukningen

..................................................... »

» kostnader för sakkunniga för utredning rörande

vanförevården............................................................ >>

i) kostnader för tillfälliga understöd åt änkor och

barn efter vissa befattningshavare vid yrkesinspektionen

.....................................................

» kostnader för ersättning för mark från länsmans
-

bostället Valsberga nr 2...................................... y>

)> kostnader för ersättning för mark från länsmans
bostället

Blackstad nr 3 .......................................... »

» kostnader för ersättning för mark från länsmans
bostället

Fråstad nr 5 Arvidsgården..................... j>

» kostnader för ränta å expropriationsmedel från

länsmansbostället Vara Stommen........................... »

16,619: 98

17,589: 98

2,407: 08

25,000: —

3,733: 33

5,000: —

8,627: 25

7,500: —

700: —

3,000: —

3,000: —

4,700: —

362: 60

900: —

34: 91

52: 85

10: —

7: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat.

till kostnader för ränta å expropriationsmedel från

länsmansbostället Baltack Backegården .... kronor

» kostnader för ränta å expropriationsmedel från

länsmansbostället Hassle Västergården ............... »

» kostnader för lönefyllnad till länsmän.....................

» kostnader för från utlandet hemvändande medellösa

svenska undersåtars resor till hemorten

» kostnader för vidtagande av vissa åtgärder vid

krig eller krigsfara .....................................•............

i) kostnader för bevakning och förande ur riket av

utländska undersåtar.........................................:.........

» kostnader för öppenhållande av telegrafstationen

i Karungi utöver expeditionstid »

» kostnader för transport av häktade österrikiska

undersåten Marie Julie Kos

» kostnader för passvisering i Haparanda..................

» kostnader för ersättning för fullgörande av uppdrag

i fråga om undandragande vid krig eller

krigsfara av vissa förnödenheter..........................

» kostnader för ränta å köpeskillingen för å länsmansbostället

Kumla nr 4 belöpande andel i

grustag..................................................................•;.......

» kostnader för undervisning i den s. k. förste

provinsialläkarkursen .............................................

D ersättning åt vikarien för kontrollanten av hospitalens

ekonomiska förvaltning m. m................... »

5: 60

220:68

1,748: 42

175: —

339: 05

1,115: 02

880:80

40: 60

736: —

60: —

64: 40

6,500: —

1,782: 82

Summa kronor 459,362: 84

För jämnande av sjätte huvudtitelns slutsumma å tilläggsstaten för

år 1918 hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av omförmälda förskottsvis bestridda

utgifter på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag, högst 459,375 kronor.

Bland de årligen återkommande utgifter, som hittills bestritts under

förskottstitel samt sedermera hos riksdagen anmälts. till ersättande, hava

några av kassaförlagskommittén och statskontoret i dess över kommit
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

[12.]

Sjätte huTudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

téns betänkande avgivna utlåtande ansetts vara av beskaffenhet, att föreanslag"

amnaS 0m deras ffäldande från förut å riksstaten befintliga

.jla^d de ntgiftsgrupper, som för civildepartementets vidkommande

härvid ifrågakomma, markas ersättningar åt vissa boställshavare för vederbörande

boställe genom expropriation frångången mark, lönefyllnad till länsman.

samt kostnader för utmärkande av viss del av sjögränsen mellan

sverige och Norge.

Beträffande nyssberörda ersättningar åt vissa boställshavare, synas

ersät nmgarna vilka under åren 1914-1916 utbetalats med respektive

281 kronor 50 ore, 138 kronor 46 öre och 331 kronor 4 öre, eller med

i ärligt medeltal ungefär 250 kronor, kunna, på sätt statskontoret iämväl

föreslagit, överföras till det under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten. Vart och ett av ersättningsbeloppen

kommer nämligen enligt givna föreskrifter att upphöra att

utgå vid viss bestämd eventualitet och hela utgiftsgruppen, då alla bostallen

indraga till statsverket, vilket allenast torde vara eu kort tidsfråga.

I fråga om lönefyllnad till länsmän framhåller statskontoret, att

sådan till belopp, vartill i gällande stat länsmansboställes avkastning

uppskattas, hittills^ bestritts förskottsvis dels under av företrädaren tilL

godonjutet fardagsår och dels då bostället indragits, intill dess fyllnadsbeloppet

blivit i avlöningsstaten uppfört.

Dessa förskott hava uppgått till:

år 1911 .........

» 1912 ..........

» 1913 ........

» 1914.............

» 1915 ............

» 1916 .......................

eller i årligt medeltal ungefär

............................. kronor 3,391: 36

............................. » 2,502: 22

............................. » 3,298: 20

............................ » 4,358: 05

............................ » 550: 98

............................ » 1,748:42

2,640 kronor.

Lika med statskontoret anser jag, att jämväl denna utgiftsgrupp bör

överflyttas till det under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till allmänna indragningsstaten.

Beträffande slutligen kostnader för utmärkande av viss del av sjöd^sen

meUan Sverige och Norge hava dessa kostnader under åren

* .*r3,9,17 medeltal uPPgått till 492 kronor. Enär kostnaderna

utgått till underhall av bojar genom lotsstyrelsens försorg, har statskon
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sjätte huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat.

toret hemställt, huruvida icke desamma kunde, efter lotsstyrelsens hörande, [12.]

anvisas att för framtiden bestridas från omkostnadsstaten under femte

huvudtitelns förslagsanslag till lots- och fyr inrättningen med livräddningsanstalterna.

Vid förfrågan hava cheferna för finans- och sjöförsvarsdepartementen

förklarat sig instämma i min sålunda uttalade uppfattning. Då

densamma står i överensstämmelse med det av förstnämnde departementschef

framlagda förslaget till avveckling i största möjliga omfattning

av förskottsutgifterna, torde alltså, därest erinran häremot ej framställes

av riksdagen, utgifterna i fråga från ingången av år 1918 böra bestridas

i enlighet med vad sålunda angivits. Någon höjning av berörda förslagsanslag

lärer av nu nämnda anledning ej behöva ifrågasättas.

13. Täckande av vissa ej anmälda förskott.

Av skäl, chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet den [13.]

31 december 1917 närmare utvecklat, bör framställning under riks- Täckande

dagens lopp ske om ersättande av de under år 1917 utgivna förskott, fva^fda

som ännu ej hos Kungl. Maj:t anmälts till ersättande; och torde vid- förskott.

kommande sjätte huvudtiteln för ändamålet böra beräknas ett anslag

om 80,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, till täckande av vissa förskottsvis

bestridda utgifter på tilläggsstat för år 1918 beräkna

ett förslagsanslag, högst 80,000 kronor.

14. Extra lönetillägg.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till stats- [14.]

rådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om bere- Extra

dande åt vissa statens tjänstemän och betjänte av extra lönetillägg för lönetillägg.

år 1918, att uppföras på tilläggsstat för samma år, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen

att till beredande, i enlighet med de i nyssnämnda

statsrådsprotokoll angivna grunder, av extra lönetillägg''

s. 56 Kontrollera mot PDF

[14.]

[15.]

Krigstidstillägg

och

krigstidshjälp.

[16.]

Krig stids - hjälp åt

kommunalt

anställda

barnmorskor.

56 Sjätte huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.

åt en del tjänstemän och betjänte i de till civildepartementet

hörande ämbetsverk och kårer å tilläggsstat

för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av

12,000 kronor.

15. Krigstidstillägg och krigstidslijälp.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

åt vissa statens tjänstemän och betjänte av krigstidstillägg och krigstidshjälp

för år 1918 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt en del tjänstemän och betjänte i de till

civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å

tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av 4,000,000 kronor.

16. Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor.

I lagen den 13 juni 1908 angående kommuns skyldighet i fråga

om anställande av barnmorska återfinnas bestämmelser i fråga om de

kommunalt anställda barnmorskornas avlöningsförmåner. I 3 § av

nämnda lag, sådan denna paragraf ursprungligen lydde, stadgades bland

annat, att barnmorska, som vore i kommuns tjänst fast anställd, skulle

i årlig lön åtnjuta minst 300 kronor samt därjämte förses med tjänlig

bostad och nödigt bränsle eller ock erhålla ersättning därför med minst

100 kronor. Därest särskilda omständigheter sådant påkallade, ägde

dock Kungl. Maj:ts befallningshavande, på ansökan av kommun och

efter förste provinsialläkares hörande, medgiva, att avlöningen finge

utgå med skäligt lägre belopp.

År 1914 gjorde svenska allmänna barnmorskeförbundet genom sin

styrelse hos Kungl. Maj:t framställning om förbättring av de kommunalt

anställda barnmorskornas löner m. m., och anbefalldes medicinalstyrelsen

s. 57 Kontrollera mot PDF

S,jätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 57

genom remiss den 20 oktober samma år att häröver avgiva utlåtande.

Innan den på grund härav igångsatta utredning blivit slutförd, beslöt

emellertid 1017 års riksdag, i anledning av en i ämnet väckt motion, för

sin del sådan ändring av 3 § i förenämnda lag, att den kontanta lönen

till de kommunalt anställda barnmorskorna från och med år 1918 skulle

utgå med minst 400 kronor, där ej Kungl. Maj:ts befallningshavando i

särskilda fall lämnade sådant medgivande, varom nyss är sagt. I enlighet

med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 9 november

1917 lag i ämnet.

Vidare har riksdagen i anledning av särskilda inom riksdagen

väckta motioner på extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag

å 100,000 kronor till beredande för år 1917 enligt grunder, som av

Kungl. Maj:t kunde komma att närmare bestämmas, av krigstidshjälp

till kommunalt anställda barnmorskor med högst 100 kronor till varje,

under förutsättning att av vederbörande kommun lämnades bidrag till

belopp av minst hälften av statsbidraget, med rätt för Kungl. Maj:t att

redan under år 1917 disponera nämnda anslag.

Genom kungörelse den 7 september 1917 (sv. förf.-saml. nr 606)

har Kungl. Maj:t fastställt villkor för erhållande av krigstidshjälp från

berörda anslag.

Den av 1917 års riksdag beslutade höjningen av barnmorskornas

löner avsåg icke att utgöra en definitiv lönereglering. 1 sitt i ämnet

avgivna utlåtande nr 31 framhöll lagutskottet bland annat, att betänkligheter

mötte mot att allenast i anledning av väckt motion inlåta sig

på förslag till en dylik lönereglering. Frågan om höjning av barnmorskornas

minimilön hade redan år 1914 väckts hos Kungl. Maj:t och

den i anledning därav igångsatta utredningen kunde antagas vara inom

en ej alltför lång tid färdig Därefter komme Kungl. Maj:t säkerligen

att förelägga riksdagen förslag i ämnet. Däremot syntes alla skäl tala

för att under väntetiden bereda barnmorskorna någon krigstidshjälp motsvarande

vad ungefär beretts många andra befattningshavare.

I skrivelse den 4 maj 1917, vari riksdagen tillkännagivit sitt beslut

om förenämnda lagändring, har riksdagen ''tillika, med godkännande

av lagutskottets berörda utlåtande och med bifall till av utskottet gjord

hemställan, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte för innevarande års riksdag

framlägga det förslag till lönereglering för barnmorskor, vartill den i

frågan igångsatta och pågående utredningen kunde föranleda.

Genom beslut den 19 maj 1917 anbefallde Kungl. Maj:t därefter

medicinalstyrelsen att före den 1 augusti 1917 inkomma med det genom

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 8

[16.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[16.] remissen den 20 oktober 1914 infordrade utlåtandet ävensom med förslag

till bestämmelser i föreliggande ämne. Den 23 november 1917

överlämnades till civildepartementet medicinalstyrelsens utlåtande i ärendet,

dagtecknat den 6 oktober samma år. I anledning av detta dröjsmål

har medicinalstyrelsen anfört, att vissa av styrelsen genom cirkulärskrivelser

från vederbörande förste provinsialläkare infordrade förslag inkommit

först under sommaren 1917 och att utredningen i många avseenden

icke hunnit slutföras förr än under hösten samma år, varför det

blivit styrelsen omöjligt att inkomma med sitt utlåtande till den av

Kungl. Maj:t utsatta tiden. Medicinalstyrelsens förslag till lönereglering

för barnmorskekåren, till vilket jag nedan återkommer, avser en

fördelning av kostnaderna för barnmorskornas avlönande mellan staten,

landstingen och barnmorskedistrikten. Det lärer med hänsyn härtill

bliva nödvändigt att lämna landstingen tillfälle att yttra sig i ämnet.

Som emellertid medicinalstyrelsens ifrågavarande utlåtande inkommit först

efter det landstingen under år 1917 sammanträtt, kan föreliggande

fråga således icke framläggas för 1918 års riksdag.

Med hänsyn till nu nämnda förhållande anmodade jag i skrivelse

den 28 november 1917 medicinalstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till beredande av krigstidshjälp för år 1918 till kommunalt

anställda barnmorskor. I skrivelse den 7 december 1917 har medicinalstyrelsen

inkommit med det sålunda infordrade förslaget.

Medicinal- I medicinalstyrelsens skrivelse den 6 oktober 1917 har till en

atyreiaen ^ den }j5r jail en utförlig utredning lämnats rörande barnmorskornas inkomster

och utgifter. Av denna utredning framgår otvetydigt, under vilka stora

ekonomiska svårigheter barnmorskorna för närvarande arbeta. Det torde

kunna anses uppenbart och är även av hörda myndigheter i det hela

erkänt — säger styrelsen — att en stor del av de kommunalt anställda

barnmorskorna befinner sig i ett ekonomiskt nödläge. Med tagen hänsyn

till barnmorskornas utgifter och levnadsbehov föreslår styrelsen, att de

tillförsäkras en grundavlöning å minst 800 kronor jämte två ålderstilllägg,

vartdera å 100 kronor efter fem respektive tio års väl vitsordad

tjänstgöring, allt dock under förutsättning att de hava sin verksamhet

inom distrikt, som med hänsyn till de lokala förhållandena kunna sägas

giva barnmorska tillräcklig sysselsättning. Enligt förslaget bör barnmorska

därjämte såsom hittills förses med tjänlig bostad och nödigt

bränsle eller ock erhålla ersättning därför med minst 250 kronor. Med

tjänlig bostad avses därvid av styrelsen en familjebostad å två rum och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 5<l

kök jämte uthus och planteringsland. Barnmorska borde vidare kost- [16.]

nadsfritt tillhandahållas alla för förlossningsbiträde erforderliga förbrukningsartiklar

samt, där så lämpligen kunde ske, även telefon.

V id en jämförelse mellan den sålunda föreslagna och den nuvarande

minimilönen är att märka, att den nu gällande barnmorskedistriktsindelningen

enligt styrelsens förslag bör undergå en väsentlig omreglering,

varigenom en utvidgning av distriktsområdena i åtskilliga fall skulle

komma att äga rum. Styrelsen utgår emellertid från det antagandet, att

nuvarande 2,103 distrikt endast skulle behöva reduceras till 2,000 distrikt.

Enligt förslaget skulle av kostnaden för barnmorskornas avlönande

å staten falla 200 kronor av lönen samt hälften av vartdera ålderstilllägget.

Landstingets bidrag skulle bliva lika stort samt därjämte pensionsavgift

å minst 10 kronor (förslagsvis 25 kronor). Återstoden av

avlöningsförmånerna skulle erläggas av barnmorskedistriktet. Samtliga

kommunalt anställda barnmorskor skulle lyda under för varje län för sig

tillsatta barnmorskestyrelser.

Enligt förslaget skulle kostnaderna för landstingen uppgå till 850,000

kronor och kostnaderna för staten till 550,000 kronor, allt årligen.

I skrivelsen den 7 december 1917 har medicinalstyrelsen till en Medicinaibörjan

beträffande barnmorskornas nuvarande avlöningsförhållanden åbe- styre]sen _deB

ropat följande inom riksförsäkringsanstalten uppgjorda tablå:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[16.]

Kommunalt anställda barnmorskors avlönings
-

c

e

ä

&s?

3 3

M. 3

to X

ÖB

I »

tS g.

O

C£> Bo

B

Kf E

a o;

o ^

Cd B

o O

Öl B

p“ 3

& Si

B B

r 3

05 X

ÖB

I g

gS

CO P«

Q ^

ro p

^ o?

2 i

w

o o

o ö

q ^

ro p

^ o?

_ *■»

2 3

po

a ö

P ce

g W

§§

S5

CD po

w0*

ro p

^ o?

S i

Po

3 g

Antal Antal Antal Antal Antal

barnmorskor. barnmorskor. barnmorskor. barnmorskor. barnmorskor.

Stockholms stad......

_

_

_

—

• |

1

1

—

»

län ..

—

—

—

3

3

—

27

26

33

25

23

14

1

Uppsala

»

............... —

—

—

—

—

19

17

1

20

20

—

12

9

1

Södermanlands

» ...

............... —

—

1

1

—

7

7

22

19

28

24

3

Östergötlands

»

............... —

—

—

5

1

19

18

—

36

32

15

7

Jönköpings

»

1

1

8

3

20

20

1

33

17

12

2

—

Kronobergs

»

1

1

8

5

1

12

10

27

11

10

—

—

Kalmar

»

.............. —

—

—

5

2

—

18

14

1

34

17

15

7

—

Gottlands

»)

............... —

—

—

2

—

9

9

20

18

5

5

—

Blekinge

»

............... —

—

1

—

—

6

4

—

16

9

—

8

2

Kristianstads

»)

............... 3

2

5

2

—

44

36

71

18

20

6

1

Malmöhus

»

............... 10

2

1

11

1

66

45

11

78

23

32

4

Hallands

))

.............. 1

—

-

1

—

13

11

31

11

11

2

Göteborgs och Bohus

»

............... 1

—

—

—

1

29

23

34

6

11

1

—

Älvsborgs

»

............... 1

—

5

—

33

26

1

47

7

18

3

1

Skaraborgs

»

............... 2

—

1

—

20

12

1

49

12

1

20

7

Värmlands

» ..

............... —

—

—

2

—

21

15

46

30

16

4

1

Örebro

»»

............... 2

—

—

2

1

—

9

7

23

19

22

17

1

Västmanlands

»

1

—

2

1

1

18

18

28

26

7

2

—

Kopparbergs

»

............... —

—

—

2

2

—

8

8

20

15

L

36

22

11

Gävleborgs

» ..

............... —

—

—

1

—

16

16

29

23

17

11

Västemorrlands

))

............... —

—

—

2

2

25

23

—

49

29

9

—

—

Jämtlands

»)

............... 1

—

—

—

—

—

14

14

1

35

25

10

3

1

Västerbottens

»

................ —

—

—

2

—

—

25

22

54

10

20

2

1

Norrbottens

))

3

3

1

24

13

25

7

1

Summa 21

6

l|

69

29

7

481

404

! 38||

859

435

1 57

403

162

36

Anm. Slutsumman för antalet barnmorskor torde vara approximativ, enär uppgifter för år 1916 ännu ej ink

s. 61 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat

61

[16.]

förhållanden enligt 1916 års uppgifter.

Kontant årslön av t

600—699 kronor, j

Naturaförmåner.

(Bostad m. m.)

ö

H

pl

co_

p:

crq

Kontant årslön av

1 700 — 799 kronor.

N aturaformåner.

(Bostad m. m.)

Dyrtidstillägg.

| Kontant årslön av

j 800—899 kronor. ;

Naturaförmåner.

(Bostad m. in.)

t?

ji

B

DO

Sk

og

I Kontant årslön av

1 900—999 kronor.

Naturaförmåner.

(Bostad m. m.)

Dyrtidstillägg.

Kontant årslön av

1.000—1,099 kronor.

| Naturaförmåner.

(Bostad m. m.)

Dyrtidstillägg.

1 Kontant årslön av

! 1,100—1,199 kronor.

Naturaförmåner.

(Bostad m. m.)

O

3.

cn

Sä:

jq

1 Kontant årslön av

j 1,200—1,299 kronor.

Naturaförmåner.

''Bostad m. m.)

t)

f

El

B

so:

crq

CKi

Antal barnmorskor.

Antal

barnmorskor.

Antal

barnmorskor.

Antal

barnmorskor.

Antal

barnmorskor.

Antal

barnmorskor.

Antal

barnmorskor.

Antal

barnmorskor.

Summa.

2

2

5

6

6

—

i

—

—

i

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

1

—

—

97

2

—

—

i

54

9

4

2

i

i

i

—

—

—

—

69

13

5

88

5

1

3

82

6

1

2

66

7

2

—

2

81

1

1

—

2

39

7

—

1

3

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

43

4

—

—

1

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

149

15

2

2

3

i

—

2

—

—

—

—

—

1

i

—

—

—

—

—

—

—

218

5

62

3

—

—

2

—

—

1

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

81

14

—

i

2

i

—

1

121

6

—

—

—

—

—

2

i

100

8

2

—

4

—

97

5

3

i

6

4

69

6

1

2

1

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

65

19

3

3

—

—

—

—

—

—

i

—

i

—

—

—

—

—

—

—

■ —

—

86

11

5

—

1

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

76

14

1

1

5

—

i

—r

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

104

5

1

1

66

11

2

112

13

2

—

3

1

—

5

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

73

197

42

13

37

7

i

20

3

—

3

i

3

i

_

4

i

_

3

-

2,103

från en del kommuner.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[16.] Härefter har styrelsen i föreliggande ämne vidare anfört:

»Enligt motiven till riksdagens beslut angående krigstidshjälp till kommunalt

anställda barnmorskor för år 1917 borde barnmorska, som enligt under år 1917

verkställd taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjutit inkomst till högre

belopp än 700 kronor, icke komma i åtnjutande av krigstidshjälp. I det förslag

till grunder för nämnda krigstidshjälps utbetalande, som statskontoret och medicinalstyrelsen

i gemensam skrivelse den 10 augusti 1917 avgivit, framhölls uttryckligen,

att nämnda summa, 700 kronor, vore för låg. Ämbetsverkens anförande

var följande: Mot det tydliga uttalande riksdagen i förevarande avse
ende

gjort hava ämbetsverken icke ansett sig kunna föreslå någon höjning av

berörda inkomstgräns, vilket varit önskligt med hänsyn till behovet av avlöningsförbättring

jämväl för den inkomstgrupp, som ligger närmast över 700 kronor.

Ämbetsverken vilja i detta avseende erinra därom, att enligt kungörelsen den

19 juni 1917 angående krigstidshjälp för år 1917 åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst behov av krigstidshjälp skall

anses föreligga för pensionsberättigad änka utan pensionsberättigade minderåriga

barn, därest änkans sammanlagda inkomst under år 1916 icke överstigit 800

kronor. Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt kan emellertid icke

Hggas till grund för inkomstberäkningen, enär det endast undantagsvis förekommer,

att dylik taxering verkställes för inkomst understigande 800 kronor — en

omständighet som i och för sig skulle kunna anses tala för en höjning av maximiinkomsten

till 800 kronor’.

Såsom villkor för erhållande av ifrågavarande krigstidshjälp av statsmedel

stadgas i kungörelsen av den 7 september 1917, att vederbörande kommun tillskjuter

ett till minst hälften av statsbidraget uppgående belopp. Erån åtnjutande

av krigstidshjälp undantages barnmorska, som under år 1916 haft inkomst av

700 kronor eller däröver, samt barnmorska, som före den dag, då kungörelsen

trädde i kraft, lämnade kommunal anställning utan att omedelbart tillträda annan

sådan befattning. Krigstidshjälp av statsmedel utgår med dubbla beloppet avvad

vederbörande kommun lämnat såsom bidrag, dock högst med två tredjedelar

av det belopp, varmed den inkomst, som barnmorska under år 1916

åtnjutit, understiger 700 kronor, samt i intet fall med högre belopp än 100

kronor.

Enligt medicinalstyrelsens mening är med hänsyn till bestämmelsen om

700 kronors gränsen att förutse, att endast ett mindretal av de kommunalt anställda

barnmorskorna kunna komma i åtnjutande av någon krigstidshjälp. Deras

inkomstsumma torde nog i regel överstiga sagda belopp, om man skall inberäkna

såväl lön sqm naturaförmåner och inkomst av praktik och icke får göra avdragens

för yrkesutgifterna.

I det utlåtande, som medicinalstyrelsen den 24 april 1917 i anledning av

framställning från riksdagens statsutskott avgav över de motioner, som lågo till

grund för riksdagens omförmälda beslut rörande krigstidsunderstöd åt barnmorskor,

anfcrdes och åberopades en statistik över barnmorskornas totala inkomster,

hopsamlad av legitimerade läkaren E. Berglund.

Enligt denna statistik uppgår medelsiffran för en kommunalt anställd barnmorskas

totala inkomst till 738 kronor. Härvid bör dock beaktas, att de repeterande

barnmorskorna, vilka lämnat de till grund för sammanställningen liggande

uppgifterna, antagligen höra till de bättre situerade inom kåren. En in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.

03

kionoi utesluter emellertid helt och hållet från krigstids
-

komstsiffra å 738

hjälpen.

Eiksförsäkringsanstaltens redogörelse över kommunalt anställda barnmorskors

avlöningsförhållanden visar även tydligt, att krigstidslijälpen för år 1917 endast

an komma ett fatal barnmorskor till godo. 70 barnmorskor hava en lön av 700

™n°L,°C1 därutöver och äro således alldeles ur räkningen. 197 hava lön å

b i .-i .onor och av dem hava 42 naturaförmåner. Även om inkomsten av

praktiken ej ens uppgår till mer än 100 kronor, bortfaller även denna grupp helt

oc hållet. 40.j barnmorskor hava lön å 500—599 kronor och av dessa hava icke

mindre an^ i62 dessutom naturaförmåner. Beräknas lönen till 500 kronor och

naturaformanerna fall 150 kronor, behöver inkomsten av praktiken endast uppgå

! , .9, kronor, för att de 162 av denna grupp skola bliva uteslutna från krigstidslijalp

De återstående 241 i gruppen hava sannolikt eu lön något övernfrni

500 krT)r’ e,ft®rso,m de sakna naturaförmåner. Uppskattar man lönen

utesluten1101 ^ 1>raktlklnkomsten såsom vanligt till 150 kronor, är hela gruppen

Lön å 400—499 kronor uppbäres av icke mindre än 859 barnmorskor Av

dessa hava 43o naturaförmåner. Aro för de sistnämnda lönen 400 kronor naturaformanerna

värda 150 kronor och praktikinkomsten 150 kronor, är man uppe i

en totalinkomst a 700 kronor och krigstidshjälp utesluten. De 424 i denna grupp

som icke hava naturaförmåner, skulle med samma beräkningssätt komma upp till

tidshjälperf ^ miDSt 6°° kr0nor och sålunda vara berättigade till en del av krigs
Av

gruppen med lön å 300—399 kronor åtnjuta 404 naturaförmåner och

med ovan angivet ^ beräkningssätt skulle deras inkomst stiga till omkring 600

ronor De aro sålunda berättigade till eu del av hjälpen. Övriga i gruppen,

77 stycken, bliva berättigade till full krigstidshjälp. e b fp ,

Återstående i redogörelsen upptagna barnmorskor, uppgående till allenast

tidshjälp med l0n Under 300 kr°n0r synas aven bliva berättigade till full krigs
0

loa Sammanfattmngen av den verkställda undersökningen blir alltså den, att av

U1., ko“nmAlalt anstallda barnmorskor 170 äro berättigade till full krigstidshja''15.

828 till ungefär halv sådan hjälp och 1,105 med stor sannolikhet ej alls

berättigade till någon krigstidshjälp. J

Tiden för ingivande av ansökning om krigstidshjälp för år 1917 utgår först

e°n * ??arf, ^ ^,an ^an eJ ännu få några upplysningar om i huru

manga tall sådan hjalp kommer att utgå. Sannolikt torde dock vara, att de vid

omförmäla undersökning erhållna siffrorna å till krigstidshjälp helt eller delvis

berättigade torde komma att visa sig snarare för höga än för låga

, • /P,et synes medicinalstyrelsen därför ofrånkomligt, att, vid bestämmande av

kngstidshjaip för ar 1918, inkomstgränsen måste väsentligt höjas, om ej hjälpen

skäll bliva alldeles illusorisk. Medicinalstyrelsen föreslår därför, att gränsen

för kngstidshjalps erhållande för år 1918 sättes vid en totalinkomst ej över?Man(*e

kronor. I detta belopp synes icke böra inräknas den krigstids
hjalp

av statsmedel, som eventuellt utgått enligt förberörda kungörelse den 7

september 1917.

1 den av årets riksdag beslutade ändringen av lagen om kommuns

i m Gvi- , K anstaUa barnmorska torde kommun från och med den 1 januari

1918 bliva skyldig att avlöna barnmorska med minst 400 kronor förutom Datura
-

[16-]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.

ng i förmåner. Denna kommuns skyldighet skulle enligt medicinalstyrelsens löneL

’J regleringsförslag överflyttas å det reglerade barnmorskedistriktet. Såsom styrelsen

i detta förslag närmare angiver, vore det icke lämpligt eller ens möjligt

att belasta kommunerna med än ökade utgifter till barnmorskornas avlöning.

Samma skäl tala även för, att ej begära bidrag från kommunernas sida till krigstidshjalpens

erhållande, utan bör denna hjälp, i avvaktan på den slutliga löneregleringens

genomförande, helt och hållet påvila staten.

Skall krigstidshjälpen bliva av verklig betydelse för barnmorskorna, måste

även maximibeloppet för densamma höjas från 100 kronor till 200 kronor. Den

nu rådande dyrtiden utgör ett fullt tillräckligt skäl för en sådan höjning. Beloppet

kommer då även att bliva detsamma som det, som av styrelsen föreslagits

för det direkta avlöningsbidrag, som enligt löneregleringsförslaget skulle utgå av

stelt sm ©del

Krigstidshjälp för år 1918 bör utgå med det belopp, varmed den inkomst,

som barnmorska under år 1917 åtnjutit, understiger 1,000 kronor, krigstidslijälp

av statsmedel ej inberäknad, samt i intet fall med högre belopp än 200

kronor. o

Enligt grunderna för de bestämmelser, som gälla för 1917 års kngstidshjälp,

bör från åtnjutande av sådan hjälp för år 1918 undantagas barnmorska,

som under år 1917 haft inkomst av 1,000 kronor eller därutöver, krigstidshjälp

av statsmedel ej inberäknad, samt barnmorska, som före den dag, då kungörelse

i ämnet träder i kraft, lämnar kommunal anställning utan att omedelbart tillträda

annan sådan befattning.

Genom en krigstidshjälp för år 1918 av nu föreslagen omfattning kommer

statsverket att åsamkas en kostnad, väsentligt överstigande det belopp å 100,000

kronor, som av riksdagen anvisades för enahanda ändamål för ar 1917.

För det erforderliga statsanslagets bestämmande torde en undersökning

liknande den, som ovan företagits rörande 1917 års krigstidshjälp, kunna tjäna

till ledning. Av 2,103 barnmorskor skulle endast 40 ej bliva berättigade till

någon hjälp, 72 bliva berättigade till ungefär halv hjälp och återstående 1,991

med sannolikhet erhålla rätt till full krigstidshjälp.

Ett anslag å omkring 400,000 kronor skulle enligt denna beräkning bliva

erforderligt.»

Under åberopande av vad sålunda anförts bär medicinalstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att på extra stat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag å högst 400,000 kronor att förskottsvis

utgå under år 1918 som krigstidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor

med högst 200 kronor till varje enligt de grunder, som av

Kungl. Maj:t komme att bestämmas.

Departements- Med hänsyn till vikten av att barnmorskorna snarast möjligt beredas

chefen. en någorlunda tryggad ekonomisk ställning hade det varit synnerligen

önskvärt, att frågan om en lönereglering för dem kunnat i enlighet med

av riksdagen uttalad önskan framläggas för innevarande års riksdag.

Det är därför att beklaga, att detta på grund av förut omnämnda skäl

s. 65 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

65

icke låter sig göra, utan måste frågan, sedan vederbörande landsting

blivit hörda, anstå till nästkommande års riksdag.

Av den föreliggande utredningen torde emellertid framgå, vilket

jämväl lärer vara allmänt känt, att det stora flertalet kommunalt anställda

barnmorskor på grund av kristiden befinner sig i en särdeles

tryckt ekonomisk ställning. Det synes mig därför vara en plikt för

statsmakterna att, i likhet med vad som skedde under år 1917, jämväl

för år 1918 träda hjälpande emellan och bereda denna kår någon krigstidshjälp.

Att märka är, att barnmorskorna, oaktat den år 1917 beslutade

provisoriska löneförhöjningen, säkerligen i ett flertal fall komma

i en sämre ställning under år 1918 än under år 1917, därest icke

krigstidshjälp kan beredas dem jämväl för år 1918. Nämnda löneförhöjning

uppgår nämligen allenast till 100 kronor, under det krigstidsbidraget

av statsmedel för år 1917 jämte det såsom villkor för nämnda

bidrags utbetalande stadgade kommunala dyrtidstillägget kan uppgå till

sammanlagt 150 kronor.

I likhet med medicinalstyrelsen finner jag en höjning av statsbidragets

maximibelopp från 100 kronor till 200 kronor fullt motiverad

av den rådande dyrtiden, som för barnmorskorna gör sig gällande icke

blott i fråga om levnadsomkostnaderna utan även beträffande de instrument

och materialier, som erfordras för utövandet av deras yrke. Förslaget

står härutinnan i god överensstämmelse med styrelsens förslag

till lönereglering för barnmorskorna.

Ett villkor om bi dragsskyldighet från kommunernas sida torde icke

böra uppställas för tillgodonjutande av den krigstidshjälp av statsmedel,

som kan komma att beviljas under år 1918. Att ålägga kommunerna

att för sistnämnda år utgiva ytterligare bidrag utöver den från nämnda

år höjda avlöningen synes nämligen allt för betungande för många kommuner.

Den beslutade löneförhöjningen, som av riksdagen uttryckligen

betecknats såsom en provisorisk krigstidshjälp, uppgår till hälften av

det nu ifrågasatta högsta krigstidsbidraget av statsmedel för år 1918

och står således i samma proportion härtill som det kommunala dyrtidsbidraget

för år 1917 till krigstidshjälpen av statsmedel för samma år.

Enligt medicinalstyrelsens förenämnda löneregleringsförslag skulle ej

heller av den kontanta minimilönen mera än 400 kronor, eller lika mycket

som det nu stadgade avlöningsbeloppet, gäldas av barnmorskedistrikten.

I fråga om den inkomstgräns, vid vars överskridande krigstidshjälp

av statsmedel icke må utgå, har medicinalstyrelsen föreslagit, att barnmorska,

som under år 1917 haft inkomst av 1,000 kronor eller därutBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. 9

[16.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[16.] över, krigstidshjälp av statsmedel ej inberäknad, bör undantagas från

sådan hjälp. Högsta understödet eller 200 kronor skulle tillkomma

barnmorska med inkomst ej överstigande 800 kronor. Om inkomsten

överskridit detta belopp, skulle understödet begränsas så, att inkomsten

jämte understödet utgör högst 1,000 kronor. Att en höjning av den

för åtnjutande av 1917 års krigstidshjälp bestämda inkomstgränsen i

förevarande fall bör ske, finner också jag vara av omständigheterna

oundgängligen påkallat. Därest nämnda inkomstgräns bestämmes på

sätt styrelsen föreslagit, skulle enligt den föreliggande utredningen av

2,103 barnmorskor endast 40 bliva utan dylik krigstidshjälp, 72 berättigade

till ungefärligen halv hjälp och återstående 1,991 med sannolikhet

till full krigstidshjälp.

Enligt medicinalstyrelsens beräkning erfordras vid bifall till vad

sålunda föreslagits för ifrågavarande ändamål för år 1918 ett belopp

av 400,000 kronor. Då denna beräkning icke givit mig anledning till

erinran, får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt

anställda barnmorskor med högst 200 kronor

till varje på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av 400,000 kronor.

17. Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

[17.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till stats
Loneförbätt-

rådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om bere"Vaktmästare

dancle av löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

och med dem befattningshavare, hemställer jag, att Kungl. Maj:t behagade föreslå

jämförliga riksdagen

b efältning a- ° .

havare. att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående beredande av löneförbättring för

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare^

för ändamålet tillsvidare under sjätte huvudtiteln

på tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag,

högst 34,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

67

18. Kostnader för kommittéer och utredningar av sakkunniga.

Hänvisande till vad jag under punkten 93 anfört till statsråds- ng i

protokollet denna dag i fråga om anslagsäskandena beträffande sjätte Kostnader för

huvudtiteln för ar 1919 far jag vidare hemställa, att Kuugl. Maj:t måtte kommuner

föreslå riksdagen '' m m

att till bestridande av kostnader för kommittéer och

utredningar genom sakkunniga på tilläggsstat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag om 280,000 kronor.

19. Extra utgifter.

Med hänvisning till vad jag anfört under punkten 94 av samma [19.]

statsrådsprotokoll hemställer jag slutligen, att Kungl. Maj:t måtte före- Extra

slå riksdagen utgifter.

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor.

I vad föredragande departementschefen hemställt

och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1918 instämde statsrådets

övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen

bifalla, vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt, samt

förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att

utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet

till ledning för författande av Kungl.

Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående tillläggsstat

för år 1918.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1918.

Extra

►ti

p

w

tzä

anslag.

ÖL

►i

Kronor

Ö.

A. Departementet.

1

1

i

Avlöningstillägg till tre befattningshavare i departementet, förslags-

q ann

anslag, högst ..........................................................................

B. Överståthållarämbetet.

2

2

2

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst ..................

y,6uu

C.'' Landsstaten.

3

2

3

Avlöningstillägg åt lappfogdar, förslagsanslag, liögst ........................

3,000

—

D. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

4

2

4

Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag .................................

69,200

—

5

4

5

Upprensning av Oxdjupet, reservationsanslag ....................................

200,000

—

E. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

6

25

6

Statens farmaceutiska laboratorium, förslagsanslag, högst..................

3,000

7

25

7

Förvärv av mark för utvidgning av Växjö hospital, förslagsanslag......

133,425

—

8

49

8

De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folk-

sanatorierna, förslagsanslag, högst ...........................................

0U,UUU

9

49

9

Inköp av radium för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings

sjukhem i Stockholm, reservationsanslag ....................................

100,000

F. Diverse.

10

50

10

”Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag............................................

12,000

—

11

50

11

Bidrag för odling ag frön för uppdragande av medicinalväxter m. m.,

1,500

förslagsanslag, högst..................................................................

12

50

12

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst..............................

459,375

—

13

55

13

Täckande av vissa ej anmälda förskott, förslagsanslag, högst ............

80,000

—

14

55

14

Extra lönetillägg, förslagsanslag ......................................................

12,000

—

15

56

15

Krigstids till ägg och krigstidshjälp, förslagsanslag ..............................

4,000,000

—

16

56

16

Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor, förslagsanslag ...

400,000

—

17

66

17

Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst......

34,000

—

18

66

18

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags-

anslag ................................................................................•

280,000

—

19

67

19

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, för-

slagsanslag, högst..................................................................•••

20,000

—

Summa kronor

5,870,700

-

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ww

V.v\o Ty.waey /T/-

OA\",v

PL. I.

FOR5LRG TILL UPPREH5/1 Hl G RV

OX DJUPET SRMT TILL FARLED

MELLAN 5TOCKHOLM OCH DESS

SÖDER SKRFtGRRD.

Ö VEFSUXTSKCRTa.

öjholmen

äng ho l/n

ft^/nnholmgii

\ume/tetmora>ä /

mnaiu

Kdp/wtineii

NvvSVy

Äxim ''vyiyvOvow

it i ty^Onuiimh

...grälhafs grund** w Skratta

Q. V : 1 v A.%pftolmen ■

\ f ,^>3 I

$£ohnfmeh [■ ‘v“

^istropfk^yn

S vinningeudd

kKA» f - fe ■

Strån Ra m*

Säot f^äsöverx.

iStorsartd

Éfilr HpyuÄ*?

struteken.

P 7v%#NeA;

tctSÖ

rifwlmen

ScUtvi

längiUftfn

x^Kogrholnftyt

4a va?

j</AS

inTiomtRriTr

O^NVVVrv ^

lina:

/Barifkholm

tyvno/ ring

JT.Stafsu

ni/ioimÅf w

9-

,‘>te o,*uuxV<’i

•^fästr vggon

JSaeären

Tprsfängert,

örnen

^ v .fe

,*A jg

skurpå

WkcasL

Räfsrii

Vésterkolijien^\

Snäckan.

^Ködergt

trrkyrt/.,.

''av; .v *J / Lindholmen

uAo l/n fn f.

\ 3 ^ V-O V ''.V \S Ä Y V -A TV

Ekerön

mm söPb,

ylk-S&at

VjY\^£\A*A 1\?3?

^i/ckho t in

f- UJU( #

fflTrftobnen

dlhdhnarrie h

fUnrdJtknr *V

Vester ört

Skroggen

(Tranftx)b

voYvfite

pLigiphotnn

&WM

S-C

uma/i

^4 nkarftolmen

gä ngshobnen

(men A

(obrie/i

\0wnsm\Mr

, ^/Gp - ?:-''■— f..w

yörnliab

&as\Aö iy

Ifho/ineh^

sholmem

!.oVö V\?o

''Kkhobnetx

ÄCJ

IkVXi- > V. ef

i lya. y X

£>u''o ^V
Höthabneit''-’
-

exx

Tjondholm en

t ken# ku

pfl vt0:-2}rän8äji

(PSfä/ifholmen

ÄÉ,

VifW0

M-U.ini/r

firat mes k/fJQj

>tmeft>

. ■ : f/A

jftra/ihM

Ennddt

fonftanda ’

l»liru

\vo V va

Tdgrörhatmrn

Stif/ig.vkrb''

.EjfirnMolmeid

vOT/.V ivifiaruii

v/mAalyjl

P fi>\0 «3>

IPRarnwj

laga

■kuggqi>

''W¥^~W>

Cfcld ''. iuai V ? -=. -^TSn/.-v

f.äjfpö/igejt

i.^ilKalföl

\EldAn

U/äng ertd

y/å/sfirtsi

;).<A|-Ä,

Kargrtuiderv

^■ykrFÉy

1 \ Y v\

limen

WS&g&Pr yy!

rasthohru

fn g boskap

Pawi

Vrång halm en

himla rkshofmen

vJforrhi>lm*n

Lo t edil**)

iikÄysAli

■lirum n

''ttrhammarskithht

~!r,mrn.emit\

''Ti *:d. Val-''VlLjtimÖ Ci

•Ko lvu

dkvbben

ängholmen

Zfushare/^

o?

\>\\VV Y\ »V

ffiSvartskär

m.*

(ffagfäiltn

,v j^Uröksk/ir **

, . Eäxudden.

fi u/ho Irnen^cv ,, *

\J.gndgb.''

sudderi,

Rista kska na ten

Ur/>

Eu;''flin ''

eixv.^

ssöiBI

tSMM.

famn,

^J>tJiepgsk,fj
-

or SO

fm e/v

Otc a %Vax

ti o rem ec/ska na/en

(fräs kär

lind.

''iCaffiikär

''''ran/xrö

''''\w^arv\i>\

^1''^ änxrruinsskärrn;

Vyl\ v v\

\derskdr

''SäCtsJ

S''t/> rom

-lÉfistSkären

oärrtsh/i /rri en

) d\- v\

''.Fu/ksknr

dskären.

Mttetkdm

''éheingskär

-Labb#!

Hanspn

Boiudmeto

Stängs kär

elho/menf
-

r/hagen

yRissfll

renöra

■Franska stenar

Q Svarfkttlib

**g£.

.Hu än dskäF

•''■ äfirandskdr

E Ig kub hn.

Uigä^i

Mel/brnftoskär ‘

'' .....:eö

Wo|8

JMvrqBS3S$£:,

teokskär

land

MunköiL

iullskär

''Sandskär

Ste

pjMfirryrunj/

Srmskm

Längholmei

la/ibojkti

i\ÄY^

,x%ulteri

''Vuruskär

!Z iodal

Högh. oht&iiii

rshofmett

A&m*

tönnsÅu/r

M".

&Irt/erkubb

Rönnskär

Ironuufden

Fg/uhoina

Keekskär\

Hrajiälwlrrtn

ilmarne.>

Yvv y

St Korp mani

dC

tllanSkär

irmhätn

Nämdöliöte

tredsk/*

Krokhofmei

lyarrn

K Tnflhoirét1''-

a?ve\Y

(''.//•. //

Tegeflh

.Bullel

ftJ''rätsh.ohnm

x*JÉt/(/''knäset

ijoråd ön<

iöksk/ir

öfnik*

M''ellädskären

ka/iso

Hästholmen, i

AyCw&XXV

ffässkär

M , .Wf.-to tPMm

* f ffmköttskär

Moru^s^får.^jg ■,

y^<d{,ä,igsk/ir

•va ;'';s . ,.'':".v-*. '';

Ö5to c A /-> o /jet7 c/en /S

(rrä/uftL/ing)

gtsshäi

VaVvCtv

v\ e \\

ivV///}o%>7/wi^ÄK

Hög holme/

-osfaragA’

Sk/igssk/i

ll/fåröé

att
-

yKaiiboll nen

/9/7

snar

Vwlawo

-As mans skären
-

KLfå$£.jK0/yaLhoMM/s$/o/yE/y

yörk^Ear^

rf d-J L

(»y ,#5j [

ginge/t

WWt\

(Stinn unk/töt/ugn

Jfönnskär}$('' \

ÖvVc«v^«xv

''1‘ydv ÄlC-w

Brunsko

Eklint in

Sunnan

@L. Stendöi

''ttSrxmliolmem IA)

| Cekgfltoijt

Jc% :

Urnetyio/men

Hamn.

fM SE$Bri$k<

''/Utskär &

Skeppsi

\64 Yk/äkm

|ÉHgholmeri

Sm/jy.

lörgrurub

it

Stenskor

tyder/yt J

Mogskepp ^

åkäran

Höghplm,

wrsfudi/ien

fnken■

^Xl/Aacff*

Åt ° 5 dAspskgr

Hästholmen

Uirtklubb

Urtterg

•»''.*»*3* K? ''■ I

mfi

*¥3&

frimm

iSäkrgplet

Sx\\ Vy

wwsr

(frönskäE

ftholmeo

lafreskär

hngeiiui^sskäre!

Wånöi

törtöBimsö

(anskär

mdemdr t&ér

^ "baiinrö

gällt olt(teiw

MåpMädten

^(rrti/naksh/4jlftet<x^

tyijbugn
-

Lökholnu

Jutskär

r (®Rökobh

fxKymendäB*

)ru/ul

Mickel.^

'' C-&4

Oxhrlnu,oQ

i ....-•''ö\y ■ j.

mm

i^gfeVél''

Biskopsöi

Änsk/irmå.

Vrs terh obrh

yg/kskär ,

Skalan 1:100000

JDaf/irö s/yfun

(1''JTorrhoi

tillbe
-

^j(''t^i,gaf>rtdtr‘i

wså

T. ^

Cvyvv
-

5000

10000 Mt.

T.''j^rrJl <Ud^*..LS.

Tf//! //uiec/ds/cor''

Till Landsort

*''771/ G tf/fn ge

(Irans för fästnings skyddsområde " / färgens från lastningen vända- käril angel'' denna gräns)

mm

förr.

WEiäsuaniti

Gen. Stab.Lit. anst. stookhoem 1917

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1918.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet den 31

december 1917 yttrats angående uppgörande av en tilläggsstat för år

1918, redogjorde departementschefen, statsrådet Thorsson, för de frågor,

som rörde regleringen av utgifterna under sjunde huvudtiteln å berörda

tilläggsstat, samt anförde därvid:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[1-]

Anställande

av ytterligare

två kvinnliga

biträden hos

statskontoret

m. m.

[2-]

Förstärkning

av arbetskrafterna

för

utövande av

den lokala

tillsynen över

fartygs sjövärdighet.

A. I>e centrala ämbetsverken.

1. Anställande av ytterligare två kvinnliga biträden hos statskontoret in. ni.

Under åberopande av vad jag iörut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 5 anfört, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, till anställande i statskontoret under viss

del av år 1918 av ytterligare två kvinnliga biträden

och en amanuens samt till bestridande av ökade kostnader

för renskrivning i nämnda ämbetsverk, å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................................... kronor 7,350.

2. Förstärkning av arbetskrafterna för utövande av den lokala tillsynen över

fartygs sjövärdighet.

På sätt jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande

regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel

under punkt 8 anfört, har jag för avsikt att samtidigt med förslag

till omorganisation av kommerskollegium jämväl framlägga förslag till

förändrad organisation av förhandskontrollen å fartygs sjövärdighet, och

har Eders Kungl. Maj:t på därom av mig gjord framställning beslutat

föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition i ämnet, bland de ordinarie

anslagen för år 1919 beräkna visst belopp för ändamalet. För ar 1918

torde emellertid liksom för år 1917 behov komma att föreligga av sakkunnig

extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna. Till denna fråga torde

jag få tillfälle att återkomma vid anmälan av förberörda omorganisationsförslag;

och torde nu i förslaget till tilläggsstat erforderligt belopp —

förslagsvis 10,000 kronor — allenast fa beräknas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till förstärkning av arbetskrafterna för utövande

av den lokala tillsynen över fartygs sjövärdighet

å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag,

högst............................................................... kronor 10,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

3

!. Bergsbruket.

1. Bergsskolan i Falun jämte därmed förenade yrkesskolor.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av .

frågorna, om regleringen lör år 1919 av utgifterna under liksstatens Falun jämte

sjunde huvudtitel, under punkt 18 anfört, hemställer jag, att Eders **

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen yrkesskolor.

att såsom bidrag till täckande av vissa omkostnader

under år 1917 vid bergsskolan i Falun jämte

därmed förenade yrkesskolor å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst............... kronor 1,200

med rätt för Kungl. Maj:t att låta utbetala beloppet

till brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret,

sedan villkoren för lyftandet av det utav 1916 års

riksdag för år 1917 beviljade anslaget till nämnda

skolor visats behörigen fullgjorda.

C. Handel och sföiart.

1. Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av O-j

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens handelskögsjunde

huvudtitel, under punkt 19 anfört, hemställer jag, att Eders skoianiStockKungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, under förutsättning att verksamheten vid

handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak

den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande

av samma skola å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag, högst.............................. kronor 15,000

att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse

utbetalas under senare halvåret 1918, under villkor

att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan

under läsåret 1918—1919 inrättas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

2. Förhöjda understöd till Göteborgs handelsinstitut och Stockholms

han delsgymnasi nm.

[5.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

understaden föågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

Göteborgs sjunde huvudtitel, under punkt 20 anfört, hemställer jag, att Eders

“Set KunSL Mai:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande för år 1918 på de av mig förordade

villkor av förhöjda understöd åt Göteborgs

handelsinstitut och Stockholms handelsgymnasium med

respektive 17,0i>0 och 13,000 kronor utöver till dem

redan anslagna belopp å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag, högst.......................... kronor 30,000.

3. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.

[föj Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år

SvertgValu ^87 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av

manna export-å ren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av

,bnnmg. 35^100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till

ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma

enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått,

dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren

1910 och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913

5,500 kronor.

Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med

5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur

manufakturförlagslånefonden och med 16,800 kronor såsom anslag b

liksstaten, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda

fond.

Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och

1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet,

Irånsett ersättningen lör postavgifterua, vilken fortfarande utgick med

5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850

kronor. Denna anslagsminskning kom manufakturförlagslånefonden till

godo, och riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden

bibehöllos vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor

holms handelsgymnasium.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tUläggsstat. 5

och 5,000 kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande

gäldad es ersättningen för postavgifterna, koin alltså att därutöver för

nu ifrågavarande ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och

3,050 kronor för år 1915.

För år 191(1 utgick statsunderstödet med 30,050 kronor jämte ersättning

för föreningens postavgifter till belopp av högst 6,000 kronor.

Utgifterna för statsunderstödet fördelades mellan fonder och riksstat

sålunda, att från handels- och sjöfartsfonden utbetalades 9,400 kronor

och från manufakturförlagslånefonden 3,050 kronor jämte ersättningen

för postavgifterna, medan återstoden, 17,600 kronor, av riksdagen anvisades

såsom anslag på riksstaten.

För år 1917 gjorde föreningens styrelse framställning om beviljande

av statsbidrag till belopp av 18,500 kronor, varjämte styrelsen hemställde

om ersättning för postavgifterna med 8,500 kronor.

I sitt över berörda framställning den 28 november 1916 avgivna

utlåtande yttrade kommerskollegium bland annat, att kollegium denna

gång icke ansett behövligt att ingå på någon sådan granskning i detalj

av det av föreningen uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat, som

under en följd av år verkställts, samt anförde till förklaring härav följande:

»Under i stort sett enahanda förhållanden som i förevarande fall lämnas av

statsmedel bidrag till åtskilliga enskilda institutioner, vilkas verksamhet synts vara

av den allmännyttiga art, att staten skäligen bör bära åtminstone en del av kostnaderna

för verksamheten, och vilka överhuvudtaget befunnits vara i behov av statsunderstöd.

Beloppet av statsunderstödet, som lämnas antingen för något särskilt

av vederbörande institutions syften eller till förmån för hela dess verksamhet, avväges

väl närmast efter institutionens nytta för det allmänna. Till gengäld för

understödet får vederbörande ofta underkasta sig viss kontroll från statens sida av

verksamheten i fråga. Denna kontroll avser i regeln endast att vinna säkerhet för

att verksamheten eller den speciella grenen därav bedrives på det sätt och i minst

den omfattning i övrigt, som föranlett statsunderstödet, medan en detaljerad granskning

av institutionens utgifts- och inkomststat eller ett fastställande från statens

sida av dennas olika poster icke i allmänhet lärer ifrågakomma. Den vederbörliga

kontrollen utövas ofta genom en av Eders Kungl. Maj:t eller särskild statsmyndighet

förordnad inspektor eller revisor. I kanske de flesta fallen övertygar sig vederbörande

statsmyndighet om att förhållandena äro tillfredsställande genom en överblickande

granskning med ledning jämväl av den berättelse över verksamheten, som

institutionen i fråga må hava sig ålagt att förete. I övrigt bestämmer institutionen

själv den närmare anordningen av sin verksamhet och användningen av såväl statsanslaget

som egna medel, blott den icke går utom ramen av det eller de givna

syftena. Förutom att en längre gående kontroll i regeln torde vara obehövlig vinnes

ock på detta sätt åt vederbörande företag den frihet att utveckla och anpassa sig

efter förhållandena, som torde i allmänhet utgöra den bästa förutsätl ningen för att

statsanslaget skall bliva till verkligt gagn och som i övrigt är bäst förenlig med en

enskild institutions karaktär.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Att göra nu ifrågavarande företag till föremål för någon undantagsbehandling

i sist berörda avseenden synes ej vara av nu föreliggande förhållanden påkallat.

Företaget synes nu vara statt i en rask utveckling i rätt riktning. Dess ekonomiska

ställning har i avsevärd grad betryggats genom det årliga bidrag å 32,000 kronor,

som, enligt vad handlingarna giva vid handen, tillförsäkrats detsamma under tio år

framåt från och med år 1917, liksom genom den ökning av övriga inkomster, vilken

av allt att döma är att påräkna i allt högre grad år från år. Dessa omständigheter

hava medfört, att föreningen finner sig hava goda utsikter att i allt vidare

mån kunna själv betala kostnaderna för sin verksamhet. För år 1917 har den

sålunda, såsom synes, oaktat ökade utgifter kunnat begära ett väsentligt lägre statsanslag

än det för innevarande år beviljade att användas för vissa angivna ändamål.

Minskningen utgör, såsom ovan nämnts, icke mindre än 9,050 kronor, ersättningen

till postavgifter inberäknad. För följande år hyser föreningen förhoppning att kunna

inskränka sig till att begära bidrag till lokalhyra. Enligt vad kollegium underhand

inhämtat beräknas denna komma att utgöra i runt tal 20,000 kronor.»

Kollegium förklarade sig under sådana omständigheter anse, att

den granskning i detalj, som hittills ägt rum beträffande föreningens

ekonomiska förhållanden, lämpligen borde eftergivas, under förutsättningdock

att statsbidraget kunde begränsas till ett bestämt belopp, avpassat

efter statsnyttan jämte givetvis i sin mån behovet, samt föreslog med

hänsyn till det anförda, att föreningen för år 1917 bevdjades ett statsbidrag

av, i ett för allt, 25,000 kronor, därav 12,500 kronor såsom riksstatsanslag

och återstoden från handels- och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonden

med lika fördelning fonderna emellan. Tillika avgav

kollegium förslag i fråga om den kontroll över föreningens verksamhet,

som vid beviljande av statsbidrag till föreningen borde ifrågakomma

från det allmännas sida.

På framställning av dåvarande departementschefen, vilken helt anslöt

sig till kommerskollegii förslag, beslöt därefter Kungl. Maj:t, på

sätt av det vid statsverkspropositionen till 1917 års riksdag fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 januari 1917

framgår, dels att under villkor att föreningen under år 1917 bedreve

sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,

som i den företedda förslagsstaten för samma år angåves, samt att i

granskningen av föreningens verksamhet deltoge eu av Kungl. Maj:t

förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år

1917 tilldela föreningen ett statsunderstöd av 12,500 kronor att utgå

med 6,250 kronor ur handels- och sjöfartsfonden och 6,250 kronor ur

manufakturförlagslånefonden, dels ock att föreslå riksdagen att under

enahanda villkor och med samma skyldighet för föreningen, som nyss

angivits, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år 1917 å extra

stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 ärs tilläggsstat. <

högst 12,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under är 1917

disponera detsamma.

Denna Kungl. Mapts framställning blev av riksdagen bifallen; och

hava enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut såväl bidraget av

fondmedel som riksstatsanslaget under år 1917 blivit till föreningen utanordnade.

1 en till Kungl. Maj:t ställd, av kommerskollegium med eget yttrande

den 28 augusti 1917 överlämnad skrift bär nu föreningens styrelse,

med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för ar 1918,

gjort framställning om beviljande av statsbidrag till föreningen för sagda

år till belopp av 20,000 kronor.

Efter att hava framhållit att statsbidraget vore avsett dels till bestridande

av omkostnaderna för föreningens lokaler och därmed sammanhängande

förhållanden dels ock till ersättning för föreningens postavgifter

anför styrelsen till stöd för framställningen följande:

»Som vid jämförelse med det beviljade anslaget för är 1917 framgår, hax

föreningen oaktat utvidgningar och därmed följande betydligt ökade utgifter kunnat

nedpressa det begärda beloppet för nästa år med 5,000 kronor, vilket blivit möjligt

genom att föreningen fortfarande kunnat glädja sig åt genom eget arbete höjda inkomster.

*1 sin underdåniga ansökan av den 8 november 1916 om anslag tor innevarande

år framhöll föreningen, att dess mening vore att från och med åi 1918, då

föreningen ämnade inflytta i större välbehövliga lokaler, hos Kungl. Maj:t endast

anhålla om anslag till lokalerna och därmed sammanhängande utgifter, under det

att alla övriga omkostnader, således även de för ryska avdelningen, från och med

nämnda år skulle bestridas av föreningen själv. .

Som av förevarande ansökan för år 1918 framgår, har också föreningen pa

sig lagt omkostnaderna för ryska avdelningen, men förutom anslag till lokaler även

anhållit om bidrag till porto. Orsaken härtill är följande. På sätt nästlidne år

under hand meddelades kommerskollegium, beräknades utgifterna för föreningens nya

lokaler till omkring 20,000 kronor för år. Då emellertid lokalerna ännu ej iordningställts

av ägaren, kan föreningen ej till nästa år inflytta i desamma utan kommer

att stanna kvar i sin förutvarande lägenhet, vilken utökats med ett större ruin, dit

kassa och soliditetsavdelning förlagts. Hyran och övriga lokalkostnader hava härigenom

beräknats för år 1918 stiga till ungefär 10,000 kronor.

Som emellertid även föreningens övriga utgifter starkt ökats, särskilt på grund

av rådande dyrtid, nödgas föreningen anhålla att för år 1918 begära ett anslag å

20,000 kronor, vilket skulle avses att betäcka förutom utgifterna för lokalen jämväl

portokostnaderna, som för år 1918 beräknas stiga från 8,500 kronor till minst Ib,0 0

kronor. Eventuella kostnader för lokaler och porto utöver statsanslaget å 20,000

kronor är föreningen beredd att taga av egna medel.

Såsom redan i fjolårets skrivelse framhölls, hoppas föreningen genom ett

dylikt, staten föga betungande anslag kunna på ett fritt och affärsmässigt'' sätt full
-

KxpoHftir ■

m ingens styrelse
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Komma skollegium.

8 Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

följa sitt allmänna, störa, nu och framdeles mer än tillförene nödvändiga arbete till

fromma för svenskt näringsliv, samtidigt som föreningen genom nämnda begränsade

understöd från staten bibehåller sin vis å vis utlandet så välbehövliga halvofficiella

ställning.

Utan att närmare ingå på de olika posterna i föreningens här bifogade inkomst-

och utgiftsstat för år 1918, vill föreningen endast omnämna, att de däri

.gjorda _ förändringarna, jämförda med staten för innevarande år, uteslutande ha sin

grund i föreningens utveckling och därunder gjorda erfarenheter, liksom ock i deri

rådande dyrtiden och därmed sammanhängande ökade omkostnader.

Föreningen vill till slut till Eders Kungl. Maj:ts kännedom bringa, att den

från och med innevarande år i det svenska exportarbetets intresse startat en månatlig

tidskrift på engelska språket »Swedish Export», utgående i en upplaga av 10,000

exemplar.

Inkomsterna och utgifterna för detta företag, bland vilka senare märkas arvode

till föreningens verkställande direktör med 3,000 kronor såsom huvudredaktör samt

till en redaktionssekreterare med 4,500 kronor, beräknas täcka varandra och kunna

för övrigt ej nu detaljeras. Då företaget tills vidare har karaktären av ett försök,

bokföres detsamma fristående från föreningens andra räkenskaper och är ej upptaget

i bifogade stat.»

Eu jämförelse av statförslaget för år 1918 med den av föreningen

på sin till uppgjorda stat, som låg till grund för bestämmandet av statsanslaget

för år 1917, visar en bet}''dande ökning av såväl inkomster som

utgifter för år 1918. Sålunda upptagas — oavsett inkomster och utgifter

för den av föreningen startade tidskriften »Swedish Export» —

utgifterna till 168,600 kronor (förut 128,100 kronor) och inkomsterna,

frånsett det begärda statsbidraget, till 148,600 kronor (förut 101,100

kspnor). De största inkomstökningarna uppvisa posterna »Årsavgifter

och bidrag», som beräknats till *>5,000 kronor (förut 30,000 kronor) och

»Annonser i tidskriften Svensk Export», som upptagits till 45,000 kronor

(förut 36,000 kronor). Å utgiftssidan hava tillkommit avlöningar till

några nya befattningshavare, varjämte en stor del av de utgiftsposter,

som även återfunuos i 1917 års förslagsstat, nu äro föremål för väsentliga

liöj ningar.

1 sitt förberörda yttrande den 28 augusti 1917 tillkännagiver kommerskollegium

till en början, att kollegium vid behandlmgen av förevarande

ärende intagit den ståndpunkt, som kollegium utvecklat i dess

här ovan återgivna utlåtande den 28 november 1916 i fråga om statsunderstöd

åt föreningen för år 1917 — en ståndpunkt, som syntes

kollegium numera vara av Kungl. Rlaj:t och riksdagen godtagen.

I själva saken anför kollegium endast, att kollegium funne det av

föreningen begärda beloppet, med hänsyn till statsnyttan och föreningens

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tMäggsstat.

ådagalagda behov, böra tilldelas föreningen, därvid enahanda villkor

borde föreskrivas, soin vore bestämda lör tillgodonjutande av 1917 års

anslag till föreningen.

I avseende å sättet för beredande av de för statsbidraget erforderliga

medlen uttalar kollegium slutligen den meningen, att i likhet

med vad som skedde beträffande anslaget för år 1917 riksdagens medverkan

borde tagas i anspråk beträffande halva anslaget eller 10,000

kronor och återstoden utgå med hälften eller 5,000 kronor från vardera

av manufakturförlagslånefonden och handels- och sjöfartsfonden.

Med kommerskollegium är jag fullt ense härutinnan, att någon

granskning i detalj av föreningens förslag till inkomst- och utgiftsstat

lika litet nu bör företagas som då det gällde att bereda föreningen

understöd från det allmänna för uppehållande av verksamheten under år

1917. De för åtnjutande av 1917 års statsbidrag uppställda villkor och

bestämmelser, vilka givetvis böra bliva gällande jämväl i avseende å

ett eventuellt statsbidrag för innevarande år, synas mig nämligen erbjuda

tillräcklig kontroll över att det med statsbidraget avsedda ändamålet

icke förfelas. Med hänsyn härtill och då det torde vara allmänt erkänt,

att föreningens verksamhet varit för landets näringsliv i hög grad

gagnelig, anser jag mig böra tillstyrka, att föreningen även för innevarande

år tilldelas det statsbidrag, varav föreningen anmält sig vara i

behov, detta så mycket mer, som det begärda bidraget icke oväsentligt

understiger de förut beviljade.

Jämväl i fråga om sättet för beredande av de för statsbidraget

erforderliga medlen biträder jag kommerskollegii förslag. Härtill anser

jag mig endast böra lägga, att då det belopp, för vars anskaffande hänvändelse

till riksdagen kan komma att ske, är avsett att disponeras

redan under innevarande år, detsamma, i överensstämmelse med den

föreslagna ändrade ordningen beträffande anslag, avsedda att disponeras

redan under löpande år, torde böra äskas å tilläggsstat för år 1918.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t

dels, under villkor att Sveriges allmänna exportförening

under år 1918 bedriver sin verksamhet i

huvudsakligen den form och i minst den omfattning,

som i företedd förslagsstat för samma år angives, samt

att i granskningen av föreningens verksamhet och

räkenskaper deltager en av Eders Kungl. Maj:t förordnad

revisor, såsom bidrag till föreningens verkBihany

Ull riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Departements»

chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

[7-]

Statsunderstöd

till

svenska handelskamrarna

i London och i

Frankrike

samt till

svenska föreningens

i

Petrograd

handelskommitté.

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

samhet under innevarande år tilldela föreningen ett

statsunderstöd av .................................... kronor 10,000

med skyldighet för föreningen att såväl till chefen

för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva

berättelse om föreningens verksamhet under året

ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska ställning

vid utgången av samma ålders

anbefalla statskontoret att till föreningens

styrelse utbetala omförmälda statsbidrag kronor 10,000

med............................................................... » 5,000

ur handels- och sjöfartsfonden och » 5,000

ur manufakturförlagslånefonden,

dels ock föreslå riksdagen att under enahanda

villkor och med samma skyldighet för föreningen, som

nyss av mig angivits, såsom bidrag till föreningens

verksamhet under innevarande år å tllläggsstat för år

1918 utöver förut omförmälda belopp anvisa såsom

förslagsanslag ett ytterligare belopp av

högst ........................................................... kronor 10,000.

4. Statsunderstöd till svenska handelskamrarna i London och i Frankrike

samt till svenska föreningens i Petrograd handelskommitté.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 23 anfört, hemställer jag, att Eders

Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom understöd till belopp av 10,000 kronor

för år 1918 till en var av svenska handelskamrarna

i London och i Frankrike samt svenska föreningens

i Petrograd handelskommitté eller den svenska handelskammare,

som kan komma att träda i handelskommitténs

ställe, i vilket senare fall understödet dock

icke må lyftas, förrän kammarens stadgar av Kungl.

Maj:t godkänts,

på tllläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................... kronor 30,000,

med skyldighet för handelskamrarna och handels
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tUläggsstat. 11

kommittén att såväl till chefen för finansdepartementet

som till kommerskollegium avgiva berättelser om institutionernas

verksamhet under ifrågavarande år ävensom

redogörelser för institutionernas ekonomiska ställning

vid utgången av samma år.

I). Skatteomkostnader.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna om regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 35 anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,

i enlighet med vad jag i mitt berörda

yttrande utvecklat, å tUläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsauslag, högst.................................... kronor 2,600.

2. Förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 41 anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen,

i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva riksdagen

förelagd, å tUläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av kronor 10,000.

[8.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

generaltullstyrelsen

.

[9.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kontrollstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat.

E. Kronans publika hus.

1. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader oeli

reparationer.

[JO.] Sedan Kungl. Maj:t, i anledning av överiutendeutsämbetets därom

Förstärkning gjorda hemställan, föreslagit 1899 års riksdag att böja det under riksordinarie

statens sjunde huvudtitel uppförda reservationsanslaget till byggnader

reservations- och reparationer med 100,000 kronor eller från 200,000 kronor till

i^gnaderoch 300,000 kronor, biföll riksdagen på det sätt detta förslag, att riksdagen

reparationer, dels höjde nyssberörda reservationsanslag med 50,000 kronor eller till

250.000 kronor, dels ock till underhåll och reparationer av publika

byggnader anvisade för år 1900 på extra stat 50,000 kronor. Efter

det extra anslag för ändamålet utgått med enahanda belopp under

åren 1900—1909, beslöt .sistnämnda års riksdag, med bifall till Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda framställning, att höja förenämnde reservationsanslag

från 250,000 kronor till 300,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 16 december 1913 hemställde överintendentsämbetet

på anförda skäl, att framställning måtte göras till

1914 års riksdag om höjning av ifrågavarande reservationsanslag till

400.000 kronor. Med anledning härav och efter det dåvarande chefen

för finansdepartementet föranstaltat om ytterligare utredning i ämnet,

föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1914 års senare riksdag

under sjunde huvudtiteln, att riksdagen måtte höja anslaget med

70.000 kronor till 370,000 kronor. Detta förslag blev, enligt vad

riksdagen i skrivelse den 26 augusti 1914 angående regleringen av

utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, punkt 16, tillkännagav,

av riksdagen bifallet.

Nu har överintendentsämbetet i underdånig skrivelse den 11 september

1917 på anförda skäl hemställt, att hos 1918 års riksdag framställning

måtte göras därom att, utöver det ordinarie anslaget till byggnader

och reparationer, till underhåll och reparationer av de publika

byggnader, som komma att stå under byggnadsstyrelsens inseende, måtte

på extra stat för år 1919 anvisas 460,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1918 använda halva beloppet eller 230,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tUIäggsstat. 18

Till stöd för denna hemställan har överintendentsämbetet till eu

början erinrat, hurusom ämbetet icke sällan haft tillfälle att inför Kungl.

Maj:t framhålla, att de för underhåll och reparationer av kronans efter

hand till allt större antal under ämbetets inseende ställda byggnader

tillgängliga medlen vore särdeles begränsade för tillgodoseende även av

sådana krav, som måste anses förtjänta att fyllas. Såsom bevis härför

har ämbetet åberopat, att vid upprättandet av de årliga general förslagen

ett icke obetydligt antal underhållsarbeten, som det vore önskvärt att

få utförda, måste, till följd av bristande medeltillgång, tillsammans med

dem, som kunde anstå, intagas i förslag- ns tredje klass och förty

icke komme att bringas till verkställighet. Ofta komme dessa arbeten

att stanna i tredje klassen, enär genom uppkomsten av nya än mera

avsevärda fordringar någon förflyttning till andra klassen icke kunde

ske, och slutligen avfördes de ur förslagen, då det icke syntes tjäna till

något att år efter år tynga dessa med arbeten, vilkas verkställande

hindrades av medelbrist. Ämbetet har därjämte framhållit, att ett icke

ringa antal arbeten, särskilt berörande yttre reparationer och underhåll, icke

bleve upptagna i generalförslagen; de vore väl kända och tydliga nog,

men, då deras intagande i förslagen erfordrade kostnadsberäkningar

som skiftade år efter år, finge de i det längsta vänta på ett dylikt upptagande

och alltså jämväl på utförande. Härav bleve emellertid eu

följd, att behovet av ökad medeltillgång vore vida större än som framginge

av de arbeten och kostnaden därför, som stode upptagna i de

olika general förslagens tredje klass.

Nämnda förhållanden gällde redan för normala tider och påkallade

enligt ämbetets mening redan i och för sig en förhöjning i tillgängliga

medel för underhållsändamål. Då numera dyrtid inträtt med våldsamt

stegrade priser, hade behovet av en sådan höjning blivit än mer oavvisligt.

Till bestyrkande av sistnämnda omständigheter har överintendentsämbetet

åberopat vid ämbetets skrivelse fogade 32 bilagor.

Ur bilaga 1 her jag här få lämna följande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tiUäggsstat.

Översikt av de till underhåll och reparationer av kronans hus i Stockholm och landsorten

anslagna belopp nnder åren 1867—1917.

Summa

Aren

kronor

per år

1867 — 1868

ordinarie anslag ......................................................

118,000

—

1669 — 1876

»

» ......................................................

120,900

—

1877 — 1884

»

» .....................................................

155,480

—

1885—1899

»

)> .........................

200,000

1900—1909

»

» .............................. 250,000: —

extra

anslag ............................. 50,000: —

300,000

—

1910—1914

ordinarie

anslag ......................................................

300,000

—

1915—1917

»

» .....................................................

370,000

—

Bilagorna 3—26 innehålla uppgifter, som utvisa stegringen i pris

å åtskilliga slag av byggnadsmaterialier ävensom å arbetslöner och körningar

sedan år 1914.

I bilagan 27 meddelas en översikt av de genomsnittliga prisökningarna

i procent för nyssnämnda tre kostnadsgrupper i Stockholms

stad och de olika länen.

Föredragande departementschefen meddelade härefter utdrag dels

ur bilagan 3, dels ur bilagan 27, vilka bägge bilagor skulle här införas

som följer:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

15

Prisuppgifter a inaterialicr och arbete under aren 1914 K 1917 för kronans hus i Stockholm.

i

1914

1 juni

1917

15 augusti 1917

enhet

ökning

ökning

a-pris

a-pris

i %

a-pns

i % ''

Byyym ästararbeten

Murtegel ....................................

per 1000

50

—

ioo

—

100

O/

/o

no

—

120 %

Murbruk ....................................

» hl.

1 04

2

2 0

112

3

50

236

»

Cement ......................................

» i fal.

8.25

15

—

82

»

17

—

106

»

, Räls ..........................................

* ; kg-

0

13

0

50

285

»

0

60

360

»

•tärnbalkar (intill 18 cm. höga) .......

0

19

Golvbräder, 38 x 112 mm. helrent trä

perj in.

0

2 9

0

83

»

0

58

100

»

Utskottsbräder, 25 x 100 mm.......

» »

0

07

0

15

114

»

0

18

157

»

Murare .....................................

» ; tim.

0

7 2

0

SO

11

»

1

—

39

»

1 Timmerman ................................

» '' »

0

62

0

73

18

»

0

93

50

Hantlangare ..............................

» • »

0

53

0

60

13

»

0

80

51

Häst och karl..............................

» i »

1

10

1

70

54

»

2

—

82

Cloisonväggar..............................

> m2

6

—

11

—

83

»

14

—

133

Inläggning av golv av 38 mm. trä

» ! m2

4

—

«

—

50

»

7

50

87

5>

4" klippt spik..............................

» 100 st.

0

28

1

10

293

»

1

37

390

Yattrivning och avfärgning............

» m2

1

30

1

60

23

2

—

54

Snickeri arbeten

Nya bågar intill 2.20x1.20 ro.......

» luft

5

75

8

39

»

9

—

56

»

Enkeldörrar 2.iox0.oo m.............

st.

13

—

$2

70

25

—

92

>

Plank 0.06x0.10 m. helrent trä......

» m.

0

43

0

7 5

74

»

0

83

93

Bräder 0.025x0.10 m. » »

» . »

0

18

0

36

100

»

0

40

122

Pris per timma ............................

0

70

0

82

17

•

1

02

46

»

Glasmästar arbeten

Enkeltjockt fönsterglas O.55XO.50 m.

per ruta

0

60

1

30

117

1

95

220

Dubbeitjoekt glas i jamb. tryckt i

mönjekitt .................................

» i m"

8

-

14

—

75

»

21

—

162

»

Pris per timma ............................

Måleriarbeten

Strykning med limfärg..................

per m2

0

25

0

25

0

2 7

8

»

Uppsättning av tapet ..................

» | »

0

20

0

22

10

»

0

23

15

•»

Tvättning för oljemålning ............

» i

0

10

0

09

0

10

2 ggr. strykning jämte bredspackling

å gammal mur ........................

» m2

0

90

1

25

40

»

1

35

50

Pris per timma ............................

0

80

0

SO

1

—

25

»

Plåtslageriarbeten

i

Omtäckning av gamla tak med ny svart;

plåt (48 plåtar per klove) .........

peri m2

2

25

8

—

255

»

10

—

344

»

Intagningar 60 x 90 cm. av samma plåt

» st.

I

50

4

75

216

»

6

25

317

»

Skrapning och målning av plåt......

»•! m2

0

14

0

55

295

»

0

90

540

Stuprör nedtagna o. målade in- och

; utvändigt .................................

» m

0

55

0

80

45

»

0

90

63

»

Snöskottning ..............................

» 1 tim.

0

80

0

95

19

»

1

23

54

Pris per timma ............................

0

70

0

82

17

»

1

07

53

»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

1

1914

1 juni

1917

15 augusti 1917

•

enbet

å-pris

å-pris

ökning

i %

å-pris

ökning

i %

Kakelugnsmaker iarbeten

Omsättning av rund kakelugn 8 skift

med 5 kakel i skiftet ............... per

st.

32

—

38

_

18 X

48

_

50 %

Omsättning av flat kakelugn 8 skift

5 ''/» kakel bred och 2 1 s kakel djup »

»

42

—

52

—

24 »

67

—

60 »

Ram med järn och mässingsluckor......

9

_

19

—

in »

25

—

180 »

Pris per timma .................................

0

75

1

33 »

1

30

73 »

P. Jf. utvisande prisökning i % & materialier och arbete åren 1914—1917 för kronans hus i

Stockholm och landsorten.

! Materia-

Arbets-

Köi

lier

löner

ningar

|

105

°/

/O

35

o/

/O

82

%

Sak

n a

s

114

»

26

%

87

%

133

»

32

»

166

»

142

»

49

»

46

»

119

»

29

100

»

in

»

43

»

100

J>

147

>

22

»

43

»

90

»

20

»

100

»

95

»

35

»

100

»

117

»

26

»

100

158

40

5>

22

>

112

»

22

»

100

»

136

»

38

»

114

»

139

»

38

»

81

>

140

»

30

»

60

y>

146

»

24

»

80

»

146

»

50

»

in

127

»

38

»

114

167

»

30

»

100

»

113

»

35

»

100

»

237

»

67

»

87

»

157

- 58

»

87

»

92

»

43

»

80

x>

99

»

45

»

50

»

131

o/

/O

36

o/

/O

88

o/

/G

Stockholms stad

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotllands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Alvsborgs

Skal aborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Väslernorrlands

Jämtlands

Västerbottens

Norrbottens

län

I genomsnitt cirka

Härefter fortsatte departementschefen:

Bilagorna 28—32 innehålla av ämbetet införskaffade uppgifter å

inträdda prisstegringar för elektriska belysnings- och kraftanläggningar

samt för anläggningar av värmeledning och av gas-, vatten- och avloppsledningar

jämte sanitetsgods.

I fråga om nyanläggningar för elektrisk belysning och kraftöverföring

har sålunda elektriska prövningsanstalten i en den 25 juli 1917

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

dagtecknad skrift uppgivit, att prisstegringen sedan tiden närmast före

kriget utgjorde, om anläggningen utfördes medels vulkaniserade ledningar

förlagda i isolerrör, omkring 220 procent och, om densamma utfördes

med den ersättning för s. k. kuldoledningar, som funnes i marknaden

och i vilken isoleringen åvägabragtes genom papper i stället för vulkaniserad

gummi, omkring 175 procent.

Beträffande värmelednings anläggningar samt gas-, vatten- och avloppsanläggningar

jämte sanitetsgods har överintendentsämbetets expert

i fråga om dylika anläggningar civilingenjören Hugo Theorell i Stockholm

meddelat sammanställningar, som utvisa vid olika tidpunkter från

juni 1914 till maj eller juni 1917 inträdda prisstegringar dels för de

huvudsakliga materialierna dels för hel anläggning, därvid som grundpris

tagits priserna i juni 1914, vilka betecknats med 100.

Härefter meddelade departementschefen innehållet av sistnämnda

bägge sammanställningar, vilka skulle här intagas.

Värmeledningsanläggningar.

Tidpunkt för stegringen

Rör

Radia-

torer

Armatur

Totala

steg-

ringen

■j

Juni 1914 ...............................................................

100

100

100

100

December 1914 ......................................................

no

100

no

107

Juni 1915 ...............................................................

115

120

125

115

December 1915 ......................................................

150

125

135

128

•Januari 1916 .........................................................

150

135

155

131

Mars 1916...............................................................

175

180

155

155

i Juni 1916 ...............................................................

175

245

180

175

i November 1916 ......................................................

260

290

180

208

Januari 1917............................................................

300

360

230

256

Maj 1917 ...............................................................

400

495

230

321

Gas-, vatten- och avloppsanläggningar jämte sanitetsgods.

Tidpunkt för stegringen

Gjutna

rör

Smidda

rör

Emalj- gods

Porslins-

gods

Armatur

Totala

steg-

ringen

Juni 1914 ..................................

........ 100

100

100

100

100

100

Januari 1915 ...............................

........ 105

no

107

100

115

108

Juni 1915 ..............................

........ 130

120

115

100

125

120

Januari 1916...............................

........ 135

135

135

100

140

131

Mars 1916 ..................................

........ 135

180

135

100

140

140

April 1916.................................

........ 135

180

145

100

160

148

Juni 1916 .................................

........ 135

245

160

115

160

156

Oktober 1916..............................

........ 135

245

195

115

160

162

November 1916...........................

........ 135

290

195

115

160

170

December 1816...........................

........ 185

290

195

115

160

176

Januari 1917 ..............................

........ 185

360

215

125

170

196

Juni 1917 .................................

........| 295

495

300

135

180

260

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7

sand.

2 käft.

(Nr 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

-Departements
chefen.

18 Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Departementschefen yttrade härefter:

Efter att hava åberopat de vid överintendentsämbetets förenämnda

skrivelse fogade bilagorna, har ämbetet vidare anfört, att av dessa bilagors

innehåll syntes framgå, att, för fyllande av ämbetets plikt att på ett tillfredsställande

sätt underhålla statsverkets i ämbetets vård lämnade egendomar,

skulle tarvas ett fördubblande av det till 370,000 kronor nu

bestämda årliga ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

vilket i så fall komme att utgå med 740,000 kronor om året.

Då emellertid, å ena sidan, tiden givetvis fordrade att så mycket

som möjligt inskränka ökade anslagskrav och det vidare kunde synas

olämpligt att med hänsyn till för närvarande rådande ytterst abnorma

prisförhållanden påyrka en förhöjning av ett ordinarie statsanslag, men,

å andra sidan, ämbetet vore av oavvisligt behov nödsakat att, för att kunna

fullgöra sin ämbetsplikt, beredas icke oväsentligt högre medeltillgång,

hade överintendentsämbetet funnit sig böra göra den hemställan som

jag ovan återgivit och vilken avsåg, att bos riksdagen skulle begäras

tilläggsanslag å extra stat för ifrågavarande ändamål, att för vartdera av

åren 1918 och 1919 utgå med 230,000 kronor. Härvid bar ämbetet

framhållit, att denna ämbetets framställning gjorts så litet omfattande

som möjligt samt att, om densamma bleve bifallen, ämbetet i betraktande

av gällande arbets- och materialpris i allt fall icke komme i någon bättre

ekonomisk ställning än före den nuvarande kristidens inträde.

På sätt jag ovan erinrat hade överintendentsämbetet, då det ordinarie

anslaget till byggnader och reparationer år 1914 på Kungl. Maj:ts

förslag höjdes från 300,000 kronor till det nuvarande beloppet 370,000

kronor, för sin del hemställt om en höjning till 400,000 kronor. Föredragande

departementschefen redogjorde då i sitt anförande till statsrådsprotokollet

för åtskilliga på departementschefens föranstaltande utförda

beräkningar, som voro ägnade att giva stöd åt ämbetets förslag.

Att departementschefen emellertid icke ansåg sig böra förorda hela den

av överintendentsämbetet ifrågasatta böjningen berodde på flera omständigheter,

av vilka jag här har anledning att erinra endast om den,

som torde ba utgjort det principiella och viktigaste skälet för nedsättningen

av det av ämbetet ifrågasatta beloppet. Departementschefen

anförde, att anslaget borde hållas inom så pass snävt tillmätta gränser,

att eu noggrann prövning av såväl behov som kostnadsberäkningar i

varje enskilt fall nödvändiggjordes. Då denna synpunkt anlades vid

beloppets bestämmande, torde därav framgå, att auslaget tillmättes så,

att det skulle nätt och jämt föislå till täckande av kostnader för nödvändiga

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 19

och vill avvägda underhålls- och reparationsarbeten, sådana dessa kostnader

med stöd av dittills vunnen erfarenhet kunde beräknas.

Den allmänna och oerhörda prisstegring, som kriget medfört, har

emellertid väsentligen rubbat den grundval, som sålunda lagts för beräkningarna.

De av överintendentsämbetet överlämnade, Iran landets

olika delar meddelade prisuppgifterna, vilka i allmänhet synas vara avgivna

i juli eller augusti månad år 1917, utvisa, enligt den ovan intagna

sammanfattningen, en genomsnittlig prisstegring av för materialier 131

procent, för arbetslöner 36 procent och för körningar 88 procent, överintendentsämbetet

har ansett dessa siffror i och för sig giva stöd lör eu

fördubbling av det nuvarande anslaget. Om denna beräkning kan synas

något hög på grundvalen av förenämnda material, särskilt med hänsyn till

den relativt begränsade stegring arbetslönerna utvisat, så tillkommer dock

nu, enligt vad chefen för byggnadsstyrelsen meddelat, att prisstegringen

under den tid, som förflutit sedan beräkningarna uppgjordes, alltjämt

fortsatt och ännu synes pågå. Vid sådant förhållande är det icke osannolikt,

att en rent matematisk beräkning, om en sådan vore möjlig att

utföra, skulle giva till resultat, att anslaget borde fördubblas lör att

erhålla samma valör som det beräknades erhålla då dess belopp år 1914

fastställdes. En höjning av det nuvarande anslaget efter sistnämnda

måttstock — eller till 740,000 kronor — har emellertid överintendentsämbetet

icke ansett sig böra ifrågasätta. Ämbetet har framhållit å ena

sidan det ofta uttalade kravet på strängaste möjliga begränsning av alla

anslågsäskanden under nu rådande förhållanden och å andra sidan, att

det kunde synas olämpligt att öka ett ordinarie anslag med hänsyn till

prisförhållanden som måste anses abnorma. Överintendentsämbetet har

fördenskull begränsat sin framställning, dels såtillvida att densamma

endast avser extra anslag att stå till förfogande under de båda åren

1918 och 1919, dels ock därutinnan att för vartdera året begäres

allenast 230,000 kronor, varigenom det för underhåll och reparationer

av offentliga byggnader tillgängliga anslagsbeloppet skulle under vartdera

av sistnämnda båda år uppgå till 600,000 kronor.

Deri prisstegring, som föranlett överintendentsämbetets förevarande

framställning, har nu pågått i över tre år. Det ligger i öppen dag, att

under denna tid underhålls- och reparationsarbetena å kronans byggnader

icke kunnat bedrivas i den omfattning, vartill anslaget avsett att lämna

tillgång. Då någon tendens till återgång till normala priser som ovan

framhållits icke kan för närvarande skönjas, utan stegringen i stället förefaller

att alltjämt fortgå, synes det mig alldeles ofrånkomligt, att ett avsevärt

tilläggsanslag nu anvisas att utgå under år 1918.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Då tilläggsanslaget påkallas av prisförhållanden, vilkas varaktiodiet

undandrager sig varje noggrannare beräkning, har jag däremot Icke

kunnat biträda överintendentsämbetets förslag, i vad det avser att ett

sådant anslag nu skulle begäras även för 1919 års behov. Åven om

jag i likhet med ämbetet måste finna sannolikt, att byggnadskostnaderna

även under sistnämnda år komma att vara mycket höga och även med

beaktande av önskvärdheten att så mycket som möjligt för framtiden

begränsa tilläggsstaterna, har jag icke ansett tillräckligt underlag för

närvaiande finnas för att beräkna det belopp, som utöver det ordinarie

anslaget kan komma att tarvas under år 1919. Då jag sålunda ifrågasätter

ett extra byggnadsans]ag endast på tilläggsstaten för år 1918, har

jag härigenom^ även velat uttryckligen betona vad även överintendentsämbetet

framhållit, nämligen att här är fråga om ett tillfälligt, av extraordinära

förhållanden framtvingat anslagsäskande.

När det gäller det lämpliga avvägandet av det belopp, som sålunda

skulle äskas på sistnämnda tilläggsstat, möta givetvis de största svårigheter.

Å ena sidan är det obestridligen av största betydelse, att tillräckliga

medel ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för vårdandet

av de betydande värden, som kronans byggnader representera. Om

ett alltför knappt tillmätt anslag tvingar styrelsen att låta anstå även

med sådana arbeten, som äro nödvändiga för ett rationellt ordnat underhåll,

ligger det nämligen i sakens natur, att härav i längden föranledas

om icke ooersättliga förluster så åtminstone ökade kostnader för statsverket.

Ä andra sidan måste givetvis den för alla grenar av statsförvaltningen

gällande nödvändigheten att under kristiden iakttaga eu

väsentligt strängare utgiftsbegränsning, än under normala förhållanden

skulle anses påkallat eller tillrådligt, komma till tillämpning även på detta

område. Jag bär förut givit uttryck åt den tanken, att de nu gällande

priserna i och för sig möjligen kunna lämna stöd åt en fördubbling av det

årliga belopp, som för ifrågavarande ändamål för närvarande finnes tillgängligt.

Detta skulle som nämnt innebära, att ett tilläggsanslag av 370,000

kronor behövde anvisas, varigenom det totala beloppet för år 1918 skulle

bringas upp till 740,000 kronor. Med denna utgångspunkt anser jag mig

icke böra ifrågasätta någon reducering av det belopp, vartill överintendentsambetet

hemställt, att de tillgängliga medlen för sistnämnda år måtte höjas.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, till förstärkning av det ordinarie reservations
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

21

2. Byggnad för statens provningsanstalt.

Under åberopande av vad jag tidigare denna dag, vid föredragning [11.]

av förslag till reglering av utgifterna under sjunde huvudtiteln i riks^ byggnad

staten för år 1919, i slutet av mitt anförande under punkt 42 yttrat, provning*- hemställer jag, att Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen anstalt.

att av det av 1916 års riksdag till uppförande

av byggnad för eu statens provningsanstalt samt för

utrustning av nämnda anstalt beviljade anslaget å

800,000 kronor å tillägg sstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av ............................... kronor 195,000.

3. Utvidgande av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler.

I en den 16 april 1917 avlåten proposition (nr 231) föresloo- ngl

Kungl. , Maj:t riksdagen att för utvidgande och förbättrande av läns- Utvidgande

styrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler m. m. i huvudsaklig över- av lä.n>st«rel:

Bestämmelse med ett av överintendentsämbetet tillstyrkt, av chefen för Tus

finansdepartementet förordat förslag å extra stat för år 1918 anvisa betslokalerett

reservationsanslag av 135,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

redan år 1917 disponera beloppet. Riksdagen anmälde i skrivelse den

16 juni 1917 angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde

huvudtitel under punkt 51, att riksdagen bifallit förenämnda proposition.

Vid föredragning den 25 juni samma år av riksdagens nämnda skrivelse

uppdrog Kungl. Maj:t åt överintendentsämbetet att för en kostnad ej

överstigande 135,000 kronor låta, i huvudsaklig överensstämmelse med

omförmälda förslag, verkställa däri upptagna ombyggnadsarbeten å länsresidenset

i Malmö, anskaffning av möbler m. m.

I underdånig skrivelse den 13 november 1917 har nu överintendentsämbetet

meddelat till en början, att ämbetet, efter att hava

erhållit nyssnämnda uppdrag, anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Malmöhus län att infordra för omförmälda ändringsarbeten

erforderliga anbud å byggnadsarbeten, värmelednings- och sanitetsarbeten

samt elektriska arbeten. Sedermera hade Kungl. Maj:ts

befallningshavande till ämbetet inkommit med protokoll över öppnandet

av de inom föreskriven tid å förberörda arbeten ingivna anbud, vilket

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

protokoll utvisat, att det lägsta anbudet å byggnadsarbetena

slutat å ................................................ kronor 100,000: —

att det lägsta anbudet å värmeled ung och sanitära

anordningar uppgått till .......... .......................... » 18,975:

samt att å elektriska arbeten avgivits endast ett

anbud, vilket lytt å ...................................................... __________8,400: —

vadan den lägsta kostnaden för de i anbuden avsedda

arbetena utgjorde .......................................... kronor 127,375: .

I den skrivelse, varmed Kungl. Maj:ts bemälde befallningshavande

till ämbetet överlämnat förenämnda protokoll, hade befallningshavanden

för sin del förordat antagandet av omförmälda tre anbud.

Överintendentsämbetet har i sin skrivelse den 13 november 1917

vidare anfört, att av omförmälda av 1917 års riksdag beviljade anslag å

135,000 kronor skulle bestridas, jämte ovannämnda ..

kronor

127,375: —

kostnaden för möblering...,.............................................

»

23,230: —

d:o för linoleummattor .......................................

8,000: —

d:o för hyra för länsstyrelsen under byggnads-

tiden..................................................................

»

5,000: —

d:o för arvoden och oförutsedda utgifter.........

»

12,737: —

summa

kronor

176,342: —

vadan uti anslaget i fråga ..........................................

135,000: —

en brist skulle uppstå av ...............................................

41,342: —

Med förmälan att ovannämnda anbud syntes ämbetet skäliga och

att det under nu rådande tider med de ständiga prisstegringarna icke

vore antagligt att genom förnyad entreprenad erhålla lägre anbud å de

arbeten, varpå sådana infordrats, samt med erinran att anbudsgivarna

sannolikt icke länge stode vid sina anbud, har ämbetet hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte dels bemyndiga ämbetet att antaga ifrågavarande anbud

dels ock hos riksdagen äska ett tilläggsanslag för ändamålet å ett belopp

av 41,342 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1918

disponera anslaget.

Departements
chefen.

Jag ber först få erinra, att överintendentsämbetets nu refererade

framställning, i vad den avsåg bemyndigande för ämbetet att antaga

förenämnda anbud å sammanlagt 127,375 kronor, den 30 november

1917 föredrogs för Kungl. Maj:t samt att Kungl. Maj:t då bemyndigade

ämbetet att antaga samma anbud ävensom att omedelbart igångsätta

arbetena.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Tidigare i dag tiar jag påmint om ett liknande Knngl. Maj:ts

beslut. Detsamma rörde uppförandet av byggnader för statens provningsanstalt.

Jag erinrade då, att Kungl. Maj:t den 9 november 1917, sedan

överintendentsämbetet anmält, att inkomna anbud och gjorda beräkningar

i fråga om sistnämnda byggnadsföretag utvisade en totalkostnad ungefär

dubbelt så stor som det av riksdagen år 1917 för ändamålet beviljade

anslaget, på min företrädares hemställan bemyndigat ämbetet att antaga

anbud å en del av företaget, med iakttagande att sammanlagda kostnaden

för nämnda del icke komme att uppgå till högre belopp än det

av riksdagen för hela anläggningen avsedda beloppet. Jag begagnade

då tillfället att tämligen utförligt angiva de skäl, som föranlett kung!.

Maj:t att, trots de betänkligheter som ur konstitutionell synpunkt rest sig,

meddela överintendentsämbetet det nämnda bemyndigandet.

Aven i fråga om ändringsarbetena å länsresidenset i Malmö utvisade

inkomna anbud och överintendentsämbetets beräkningar en kostnad,

som betydligt översteg det av riksdagen beviljade anslaget. Aven här

avsåg ämbetets hemställan medgivande att antaga anbud, vilka omfattade

en del av företaget och vilkas sammanlagda belopp föll inom

ramen av det för ändamålet i dess helhet beviljade anslaget.

Liksom beträffande byggnaderna för provniDgsanstalten förelågo

även i fråga om ändringsarbetena å residenset i Malmö tvingande skäl

att bringa de av riksdagen beslutade åtgärderna till utförande, oaktat

detta icke kunde göras för det anslagna beloppet. Jag ber nu att i

korthet få angiva skälen för denna min uppfattning. Det av 1917 års

riksdag antagna förslaget till utvidgning och förbättring av länsstyrelsens

i Malmö tjänstelokaler avsåg i huvudsak påbyggande av en våning å

landstatsbyggnaden för landskontorets räkning, varigenom våningen en

trappa upp skulle kunna helt upplåtas åt landskansliet, vidare inredande

av brandfritt arkiv över tredje våningen samt vidtagande av åtskilliga

förändrings- och reparationsarbeten beträffande byggnaden i övrigt. Det

framgick av den för 1917 års riksdag framlagda utredningen, att ifrågavarande

länsstyrelses lokaler voro i särdeles trängande behov av att

utvidgas och förbättras. Då 1917 års riksdag meddelade sitt förut

omnämnda beslut att anslå medel för detta ändamål, omförmälde också

riksdagen, att riksdagens vederbörande utskott tagit del av de till

propositionen i ämnet hörande ritningar och kostnadsförslag och därvid

funnit behovet av utvidgning och förbättring av dessa lokaler till fullo

ådagalagt. I betraktande av det sålunda erkänt oavvisliga behovet av

förbättring av ifrågavarande lokaler och med hänsyn jämväl till vad

överintendentsämbetet anfört i fråga om osannolikheten att genom för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

.. [13-]

Ändring sarbcten

å länsresidenset

i Halmstad.

24 Sjunde huyudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.

nyad entreprenad erhålla lägre anbud, ansåg sig dåvarande t. f. chefen

för finansdepartementet vid ärendets föredragning ovanberörda den 30

november 1917 böra tillstyrka det beslut, som Kungl. Maj:t enligt vad

jag ovan nämnt då fattade.

Jag anhåller nu att få anmäla den andra av överintendentsämbetet

i dess ovan omförmälda skrivelse väckta frågan, nämligen om utverkande

hos riksdagen av erforderligt tilläggsanslag för ifrågavarande ombyggnadsarbeten

å residenset i Malmö.

Jag har redan uttalat, att jag funnit arbetenas utförande trots de

väsentligt ökade kostnaderna ofrånkomligt.

Likaledes har jag förut framhållit, att behovet för länsstyrelsen

av större utrymme och även i övrigt förbättrade lokaler är synnerligen

trängande. Med hänsyn härtill anser jag nödvändigt, att arbetena

bringas till fullbordan snarast möjligt och följaktligen delar jag överintendentsämbetets

uppfattning, att hela det ytterligare erforderliga beloppet

bör bliva tillgängligt under år 1918. Mot de belopp, till vilka

överintendentsämbetet upptagit de utom entreprenadanbuden fallande

kostnaderna, har jag icke någon erinran att göra.

Jag hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för utvidgande och förbättrande av länsstyrelsens

i Malmöhus län ämbetslokaler m. in., utöver

det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 135,000

kronor, å tiUäggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av............................................. kronor 41,342.

4. Ändringsarbeten å länsresidenset i Halmstad.

I underdånig skrivelse den 2 oktober 1917 har överintendentsämbetet,

med anledning av en hos ämbetet gjord framställning av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Hallands län, anhållit om bemyndigande

att i länsresidensbyggnaden i Halmstad utföra vissa anordningar,

avsedda att utvidga och förbättra länsstyrelsens lokaler.

Innan jag ingår på det förslag, ämbetet sålunda framlagt, torde

jag få lämna ett kort beskrivning av nämnda byggnad och dess användning

för närvarande. Residensbyggnaden i Halmstad utgöres av

en huvudbyggnad och tre flyglar, samtliga sammanbyggda och omslutande

en rektangulär, nästan kvadratisk gård. Huvudbyggnaden,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

som ligger åt söder, samt västra flygeln äro uppförda i två våningar,

varjämte i den förra källare är inredd. Ostra och norra flyglarnas

bottenvåningar ligga i ungefärlig jämnhöjd med huvudbyggnadens källare.

I övrigt omfattar den östra flygeln en våning en trappa upp och

en vindsvåning och den norra endast en vindsvåning. Landshövdingens

bostadsvåning utgöres av bottenvåningen och våningen en trappa upp

i såväl huvudbyggnadens västra hälft som västra flygeln. Länsstyrelsen

förfogar över bägge våningarna i huvudbyggnadens östra hälft ävensom

hela östra flygeln. I bottenvåningen i norra flygeln äro tvätt- och

bakstuga, bostad för nattvakt samt vedbod inredda. Dessutom omfattar

sistnämnda våning en trerumslägenhet, vilken tidigare använts såsom

lokal för länets lantmäterikontor, men nu står obegagnad. Lantmäterikontoret

är sedan åtskilliga år tillbaka inrymt i förhyrd lokal. Norra

flygelns vindsvåning är delvis inredd till vaktmästarbostäder delvis använd

såsom vind. Länsstyrelsens lokaler äro fördelade på följande sätt.

I östra flygelns bottenvåning är landskansliets arkiv inrymt. Bottenvåningen

i huvudbyggnadens östra del och våningen en trappa upp i

östra flygeln — sinsemellan förbundna genom en kort trappa — äro

upplåtna åt landskansliet; våningen en trappa upp i huvudbyggnaden

och vindsvåningen i sistnämnda flygel — även dessa förbundna genom en

trappa — disponeras av landskontoret.

Det åt landskansliet upplåtna utrymmet är fördelat i 10 rum, 5 i

vardera av huvudbyggnaden och östra flygeln. Hörnrummet (nr 101, areal

21.40 kvm.) i huvudbyggnaden är upplåtet åt landssekreteraren; av de

återstående fyra rummen i huvudbyggnaden disponeras ett (nr 11, 19.5 0

kvm.), vilket är beläget emellan landssekreterarens rum och trappan till

rummen i flygelbyggnadens bottenvåning, av extra länsnotarien, ett

(nr 8, 11 kvm.) av länsnotarien och två (nr 9, 34.17 kvm., och nr 7,

16.2 0 kvm.) av kansliets övriga tjänstemän och dess skrivbiträden. 1

flygelvåningen ligga, närmast intill sistnämnda trappa, landshövdingens

ämbetsrum (nr 59, 20.6 8 kvm.) samt vidare i följd landshövdingens

väntrum (nr 60, 17.4 0 kvm.), ett vaktmästarrum (nr 61, 30 kvm.),

sessionssalen (nr 62, 36.5 kvm.) samt ett litet arkivrum (nr 63).

Landskontorets lokal består av 5 tjänsterum, samtliga belägna i

huvudbyggnaden, samt ett stort arkivrum (143 kvm.), upptagande flygelbyggnadens

vindsvåning. Av tjänsterummen disponeras hörnrummet

(23.4 0 kvm.) av landskamreraren, rummet mellan sistnämnda rum och

trappan till arkivet (21.45 kvm.) av län sbokhållaren och det rum (35.7 0

9 Numren hänföra sig till en av arkitekten Wåhlin upprättad, den 18 juli 1917 dagtecknad

ritning.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sjunde huvudtiteln: 19/8 års tilläggsstat.

kvm.), som närmast motsvarar landskansliet i våningen inunder, jämte

ett av de återstående mindre rummen (14.8 5 kvm.) av landskontorets

övriga tjänstemän. Det femte (15.7 5 kvm.) är vaktmästarrum.

I deu förut omförmälda, till överintendentsämbetet ställda framställning,

genom vilken Ivungl. Maj:ts bemälde befallningshavande väckt

den här avhandlade frågan, framhöll befallningshavanden till en början,

att de tjänstelokaler, som för närvarande vore upplåtna åt länsstyrelsen,

sedan lång tid tillbaka icke motsvarat behovet. Särskilt hade detta

varit förhållandet med det utrymme, som varit anvisat åt landskansliet.

Efter att härefter hava omnämnt de rum, som disponeras av landssekreteraren,

länsnotarien och extra länsnotarie^ anförde befallningshavanden

vidare, att för den övriga delen av landskansliets tjänstepersonal

återstode endast rummet nr 7, som, med hänsyfi bland annat

därtill att i detsamma vore belägen en spiraltrappa upp till landskontoret,

icke kunde bereda plats för mer än en tjänsteman, samt

rummet nr 9, i vilket därför måste för närvarande arbeta tre tjänstemän

och en renskriverska, varjämte i rummet funnes två skrivmaskiner.

Det kunde därför inträffa, att sex personer bleve nödsakade att arbeta

i sistnämnda rum. Åven när så icke vore förhållandet, skulle i allt

fall tjänstemän förrätta sitt arbete i samma rum, där den ena och

ibland båda skrivmaskinerna vore i användning. Att detta måste verka

i hög grad störande för arbetet, syntes uppenbart. Åven för landskontoret

hade utrymmet varit mycket knappt utmätt, och även där hade

två skrivmaskiner varit placerade i samma rum, där för närvarande fyra

tjänstemän hade att förrätta sitt arbete. Kungl. Maj:ts befallningshavande

hade därför länge varit betänkt på att ingå med begäran om

ökat utrymme för ämbetsverket. Innan förslag i sådant hänseende

hunnit utarbetas, hade emellertid beslut fattats om den nya organisation

av länsstyrelserna, som blivit en följd av indragningen utav kronofogdetjänsterna.

Enligt denna nya organisation skulle tjänstepersonalen

vid ifrågavarande länsstyrelse utökas med dels en landsfogde dels ock å

landskontorssidan två nya tjänstemän, nämligen en ordinarie och en extra

landskontorist. Förutom det ökade utrymme, som för dessa nya tjänstemän

erfordrades, måste tydligen rum beredas jämväl för de tillfälliga biträden,

vilka säkerligen till ett icke ringa antal behövdes vid varje årsskifte i och

för det nya arbete med uppbörden, restlängders upprättande m. m., som för

framtiden komme att åligga länsstyrelsen. Med hänsyn till den ökning av

länsstyrelsens tjänstelokaler, som sålunda framstode såsom nödvändig,

hade Kungl. Maj:ts befallningshavande efter samråd med överintendenten

anmodat arkitekten Wåhlin att inkomma med ett förslag i berörda av
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 27

seende. Sådant förslag hade sedermera uppgjorts efter överläggning

med Kungl. Maj:ts befallningshavande. Do ritningar, i vilka förslaget

avfattats, jämte därvid fogade kostnadsberäkningar m. m. överlämnades av

Kungl. Maj:ts befallningshavande med förenämnda skrivelse till överintendentsämbetet.

Jag ber nu att få redogöra för det av arkitekten Wåhlin

uppgjorda förslaget med vissa av överintendentsämbetet iakttagna ändringar,

som föranletts av vad Kungl. Maj:ts befallningshavande emot förslaget

erinrat. Detsamma avser till en början, att nytt utrymme skulle åstadkommas

därigenom att den del av bottenvåningen i norra flygeln, som

förut varit upplåten åt lantmäterikontoret och vilken består av två större

och ett mindre rum jämte en tambur med ett sammanlagt ytinnehåll av

66 kvm., skulle i sin helhet inredas till sessionssal åt länsstyrelsen. I

sammanhang härmed skulle dels en söder om f. d. lantmäterikontoret belägen

portgång igenläggas och inredas till förrum (nr 50), dels sistnämnda

rum genom en trappa förbindas med det ovanför liggande, nu oanvändbara

arkivrummet (nr 63), vilket skulle sättas i stånd. Genom det

vunna nya utrymmet skulle följande ändrade användning av landskansliets

nuvarande rum möjliggöras. Sessionssalen (nr 62) skulle bliva

arbetsrum åt landshövdingen, av landshövdingens bägge rum skulle det

större (nr 59) upplåtas åt landssekreteraren och det mindre (nr 60) åt

landsfogden, hinsassessorn skulle erhålla landssekreterarens nuvarande

rum (nr 10), länsnotarien skulle disponera samma rum som nu (nr 8)

och åt den övriga kanslipersonalen skulle upplåtas, utom rummen nr 7

och 9, jämväl extra länsnotariens nuvarande rum, nr 11, där skrivmaskinerna

skulle ha sin plats. Inom landskontorets lokaler skulle

utrymme beredas åt de nya landskontoristerna genom att till tjänsterum

inreda södra delen av det stora arkivrummet i östra flygeln (något mera

än eu tredjedel av hela rummet). I arkivrummets norra ända skulle

anordnas ett toalettrum. I stället för sistnämnda minskning av arkivrummet

skulle utrymme vinnas i de båda underliggande rummen 63

och 50. I den återstående delen av det stora arkivrummet skulle utrymmet

bättre tillvaratagas genom en mer rationell uppställning av

hyllorna, varjämte en del äldre trycksaker m. m. skulle utgallras. Det

efter dessa ändringar tillgängliga arkivutrymmet anses bliva fullt tillräckligt.

De föreslagna anordningarna skulle påkalla utvidgning av den

i byggnaden befintliga värmecentralen samt vissa nya rörledningar m. m.

för uppvärmningen.

Kungl. Maj:ts bemälde befallningshavande anförde i sin förut

nämnda skrivelse i fråga om det nu refererade förslaget bland annat

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

28 Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

följande: »För att kunna bereda utrymme åt de nya landskontoristerna

är uppenbarligen den utökning av landskontorets lokaler, som förslaget

innehåller, nödvändig. Det är att antaga, att även med denna utökningtillräckligt

utrymme icke kommer att erhållas för det extra arbete vid

årsskiftet, varom ovan förmälts, och lärer under den tid av säkerligen

mer än en månad, som detta arbete kan komma att fortgå, annan utväg

icke kunna anlitas än att för ändamålet upplåta den nya sessionssalen.

Med iakttagande av vad sålunda blivit erinrat har Konungens

befallningshavande icke något att anmärka mot det av arkitekten Wåhlin

upprättade förslaget, utan finner detsamma i stället vara synnerligen

lämpligt att komma till utförande. Något annat sätt att undanröja de

svårigheter uti förevarande avseende, som redan förefinnas, och att

möta de nya utrymmesbehov, som vid det nya årets ingång komma

att uppstå, har Konungens befallningshavande icke att föreslå.»

I förenämnda, av arkitekten Wåhlin uppgjorda förslag hade kostnaderna

för det hela upptagits till 36,000 kronor. Mot Wåhlins förslag

har överintendentsämbetet icke haft annan erinran att göra än att den

förutnämnda trappan mellan det xitanför den nya sessionssalen belägna

förrummet och det ovanför liggande arkivet vore olämplig, i anledning

varav ämbetet låtit uppgöra ny ritning till trappa mellan ifrågavarande

båda rum. Härav har föranletts eu höjning av den av arkitekten Wåhlin

gjorda kostnadsberäkningen med 2,200 kronor. Kostnaden enligt ämbetets

förslag uppgår således till 38,200 kronor.

Med överlämnande av Kungl. Maj:ts befallningshavandes till ämbetet

ställda skrivelse i ämnet jämte ritningar och kostnadsförslag har

ämbetet i sin förut av mig omförmälda underdåniga skrivelse hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte anbefalla ämbetet att för en kostnad av 38,200

kronor gå i författning så fort ske kunde om utförande av de av Kungl.

Maj:ts befallningshavande föreslagna arbetena med däri av ämbetet ifrågasatt

ändring. Därjämte har ämbetet — under framhållande att för

ämbetet tillgängliga ordinarie medel icke för närvarande lämnade tillgång

till bestridande av ifrågavarande kostnad — anhållit, att Kungl. Magt

måtte anvisa särskilda medel för ändamålet.

I det yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den 14

april 1917, som innehåller motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition

(nr 211) sistnämnda dag angående omorganisation av fögderiförvaltningen

och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. m., anförde

dåvarande chefen för civildepartementet vid behandlingen av frågan om

landsfiskalens (landsfogdens) inordnande i länsstyrelsen (sid. 37), att det ännu

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat. 29

icke lmde hunnit utredas, huruvida nödig tjänstelokal allestädes kunde

inom vederbörande landstatshus beredas landsfiskalen. Att så flerstädes

kunde ske, därom ansåg departementschefen intet tvivel råda; men lika

visst erfordrades, att döma av länsstyrelsernas yttranden, i ett och annat

län förhyrande av lokal i landstatshusets närhet eller särskild kostnad

för att därinom aptera passande lokal.

Riktigheten av sistnämnda förmodan bekräftas av flera, från olika

Kungl. Maj:ts befallningshavande nyligen gjorda framställningar om vidtagande

av särskilda åtgärder för beredande av lokal åt vederbörande

landsfogde; därvid har jämväl den i övrigt på grund av omorganisationen

ökade tjänstepersonalen åberopats såsom skäl för beredande av ökat utrymme.

I anledning av sådana framställningar har Kungl. Maj:t enligt

beslut den 16, den 18 och den 26 oktober 1917 bemyndigat överintendentsämbetet

att låta verkställa vissa av ämbetet föreslagna ändringsarbeten inom

länsresidensbyggnaderna i Gävleborgs, Älvsborgs och Värmlands län.

Därvid har Kungl. Maj:t anbefallt ämbetet att förskottsvis bestrida kostnaderna

för nämnda arbeten med högst respektive 4,000, 2,265 och

3,800 kronor samt att sedermera hos Kungl. Maj:t anmäla förskotten

till ersättande. I samtliga nu angivna tre ärenden hava ändringsarbetena

varit i sin helhet betingade av det ökade utrj^mmesbehov, som

riksdagens beslut om ändrad organisation av landsstaten för vederbörande

länsstyrelser medfört; dessutom hava de varit föga omfattande och kunnat

utföras för relativt ringa kostnad.

* I nu förevarande fall däremot äro de av Kungl. Maj:ts befallningshavande

föreslagna och sedermera av överintendentsämbetet tillstyrkta

arbetena icke begränsade till vad som oundgängligen erfordras

för att bereda det utrymme, som förenämnda ändrade organisation gör

erforderligt. Såväl med hänsyn härtill som ock i betraktande av den

ganska betydande kostnad, varom här är fråga, har min företrädare i

ämbetet icke ansett sig k;mna tillstyrka Kungl. Maj:t att bemyndiga

överintendentsämbetet att förskottera de för ändringsarbetena å länsresidenset

i Halmstad erforderliga medlen utan funnit denna fråga böra

underställas riksdagens avgörande. Jag anhåller därför att nu få i

sådant syfte anmäla ärendet.

Att de tjänstelokaler, över vilka länsstyrelsen i Hallands län förfogar,

äro otillräckliga redan under nuvarande förhållanden och att desamma

med de nya tjänstemän och arbetsuppgifter, som med år 1918 tillkomma,

ännu mindre kunna tillfredsställa behovet, synes mig den i

ärendet förebragta utredningen hava till fullo ådagalagt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

[H.J

Utvidgning av

länsstyrelsens

i Skaraborgs

län ämbetslokaler.

30 Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Det föreliggande förslaget avser, såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, i hnvudsak att öka tjänstelokalernas areal genom att

dels inreda ett för närvarande icke begagnat utrymme i norra flygelns

bottenvåning dels omändra en del av landskontorets arkivlokal till

tjänsterum. Genom dessa bägge anordningar erliålles en ökning av det

för den dagliga tjänstgöringen i länsstyrelsen tillgängliga utrymmet med

omkring 89 kvm., vartill kommer att den nya sessionssalen blir 29.5 kvm.

större än den nuvarande. De sålunda föreslagna ändringsåtgärderna

synas mig vara ägnade att på ett praktiskt sätt tillgodogöra inom residensbyggnaden

förefintliga utrymmen. Av den av mig återgivna utredningen

i ärendet torde framgå, att med de nya lokaler, som genom förslagets

utförande vinnas, länsstyrelsens utrym mesbehov bör vara för

framtiden behörigen tillgodosett. Till bestyrkande ytterligare härav kan

jag åberopa en från länsstyrelsens sida sedermera avgiven förklaring.

På därtill från finansdepartementet given anledning har nämligen landskamreraren

i länet L. Afzelius i en den 20 december 1917 dagtecknad,

till vederbörande tjänsteman i nämnda departement ställd skrivelse förklarat

sig vara av landshövdingen C. Hederstierna bemyndigad att göra

det uttalandet, att de nu föreslagna omändringarna och utvidgningarna

av länsstyrelsens ämbetslokaler avsåge icke blott ett tillfälligt avhjälpande

av trängande utrymmesbrist utan en för framtiden tillräcklig utvidgning

av lokalerna.

Vid nu angivna förhållanden och då mot detaljerna i förslaget,

sådant detsamma föreligger i vad överintendentsämbetet hemställt, från

min sida icke är något att erinra, får jag hemställa, att Eders Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av ändringsarbeten inom

länsresidensbyggnaden i Hallands län i huvudsaklig

överensstämmelse med överintendentsämbetets, av mig

tillstyrkta förslag å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av.............................. kronor 38,200.

5. Utvidgning av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Skaraborgs län har gjort framställning

om en mindre utvidgning av länsstyrelsens i landstatshuset i

Mariestad inrymda ämbetslokaler för tillgodoseende av det behov av

ökat utrymme, som för nämnda länsstyrelse föranledes av den med 1918

års ingång ikraftträdande omorganisationen av landsstaten. Över denna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 31

framställning har den 18 december 1917 tillstyrkande utlåtande inkommit

från överintendentsämbetet, som beräknat kostnaden för de erforderliga

arbetena till 14,500 kronor. Att omedelbart behov av den ifrågasatta

utvidgningen föreligger, synes mig vara ådagalagt. Den föreliggande

utredningen bar emellertid ansetts böra i visst hänseende fullständigas,

vartill behövlig tid icke återstått före statsverkspropositionens föredragning.

Jag är därför icke i tillfälle att nu underställa ärendet Eders

Kungl. Mapts avgörande, men hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som

må komma att avlåtas till riksdagen, för utvidgning

av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler på

tillåggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag

av .................................................................. kronor 14,500.

6. Ombyggnads- och inredningsarbeten inom Yästerås slott.

Från Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län och

överintendentsämbetet föreligga framställningar om åtskilliga ombyggnads-

och inredningsarbeten inom Västerås slott. Den sammanlagda

kostnaden för samtliga de föreslagna arbetena uppgår enligt överintendentsämbetets

senaste beräkningar till, i avrundat tal, 163,000 kronor.

Vid den granskning, jag varit i tillfälle att ägna dessa förslag, har jag

kommit till den uppfattningen, att desamma böra komma till utförande.

Då jag vidare funnit, att en del av arbetena är påkallad av så trängande

behov, att dess verkställande redan under år 1918 framstår såsom

oavvisligt, har jag ansett mig böra föreslå, att anslag för ändamålet

äskas å tilläggsstaten för sistnämnda år. Ärendet föreligger emellertid

icke ännu i det skick, att jag kan underställa detsamma Eders Kungl.

Maj:ts slutliga avgörande. Jag får fördenskull nu inskränka mig till

den hemställan, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som

kan komma att föreläggas riksdagen, för ombyggnadsoch

inredningsarbeten inom Västerås slott å tillaggsstat

för år 1918 beräkna ett reservationsanslag

av ......................................... kronor 163,000.

[15.]

Ombyggnadsoch

inredningsarbeten

inom Västerås

slott.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[16.]

Förhyrande

av bostad åt

landshövdingen

i

Västernorrlands

län.

[17.]

Inlösande till

kronan av en

i nordvästra

hörnet av

Karl XIII.s

torg i Stockholm

belägen

byggnad.

7. Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 43 anfört, hemställer jag, att Eder»

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, till förhyrande av bostad åt landshövdingen

i Västernorrlands län, å tilläggsstat för år 1918 bevilja

ett reservationsanslag av ........................... kronor 4,500.

8. Inlösande till kronan av en i nordvästra hörnet av Karl XIII:s

torg i Stockholm belägen byggnad.

Genom nådigt beslut den 21 april 1865 medgav Kungl. Maj:t,

att i nordvästra hörnet av Karl XIII:s torg här i staden finge uppföras

en byggnad, huvudsakligen innehållande lokaler för konstexpositioner

och målaratelierer. Med stöd av bestämmelserna i nämnda brev avslöt

överintendentsämbetet den 25 september 1866 med ett för uppförandet

av nämnda byggnad bildat bolag, kallat atelierbyggnadsaktiebolaget,

kontrakt angående upplåtande av tomt för omförmälda ändamål å

anvisad plats i Karl XIII:s torg. Nämnda kontrakt var av följande

lydelse:

Kontrakt

angående upplåtande

till »Atelier-byggnads Aktiebolaget» av en tomtplats i nordvästra

hörnet av Carl XIII:s torg.

På grund av Kungl. Maj:ts nådiga brev den 21 april 1865 upplåter kungl.

överintendentsämbetet härigenom, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, tillsvidare

och intill dess annorlunda kan varda i nåder förordnat till »Atelier-byggnads Aktiebolaget»

i Stockholm för uppförande av en huvudsakligen till konstexpositioner och

målaratelierer avsedd byggnad, den tomtplats i nordvästra hörnet av Carl XIII:s torg,

som finnes utmärkt å den detta kontrakt bifogade designation, på följande villkor,

nämligen:

l:o) för upplåtelsen erlägges av bolaget en årlig avgäld till kronan av trehundra

(300) riksdaler riksmynt, som förskottsvis inom oktober månads slut varje

år inbetalas till kungl. överintendentsämbetets kamrerare och kassör;

2:o) tomten tillträdes av bolaget den 1 nästkommande oktober;

3:o) den å platsen tillämnade nybyggnad bör uppföras i överensstämmelse

med de av Kungl. Maj:t under den 8 december 1865 därför fastställda ritningar;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års t/lläggsstat. 33

4:o) att omförmälda nybyggnad bör vara fullt färdig inom tre är frän den

1 nästkommande oktober, vid vite av trehundra riksdaler riksmynt;

5:o) att bolaget under två år av donna byggnadstid äger att efter anmälan

hos arkitekten för kronans hus i huvudstaden L. Hawerman till tomten avhägna

så stort utrymme av därintill stötande del av Carl XIlI:s torg, som av bemälda

arkitekt prövas vara oundgängligen erforderlig för byggnadens uppförande;

6:o) att byggnaden skall allt framgent, så länge tomten av bolaget disponeras,

underhållas i fullgott skick;

7:o) att% de i byggnadens bottenvåning tillämnade bodlägenheter ej må uthyras

till handel med grövre födoämnen eller sådana varor, som föranleda mindre

snygghet eller medföra elak lukt;

8:o) att Stockholms konstförening skall äga företrädesrätt till förhyrande på

skäliga villkor av den expositionslokal, som kommer att i byggnaden inrättas, samt

kungl. akademien för de fria konsterna enahanda företrädesrätt till förhyrande av

de i byggnaden tillämnade ateliéer;

9:o) att, därest tomten framdeles skulle finnas vara för något statens ändamål

behövlig och således till följd av därom meddelat nådigt beslut komma att

till kronan återställas, bolaget skall äga att för därå då varande byggnad av kronan

erhålla lösen till belopp motsvarande anläggningskostnaden enligt de däröver

upprättade verificerade byggnadsräkningarna, vilka, för att vid sådan likvid tjäna

till efterrättelse, böra hos kungl. överintendentsämbetet deponeras;

10:o) att tomten, så länge densamma av bolaget disponeras, ej må användas

till annat ändamål än det, varför upplåtelsen skett, vid äventyr, i fall av överträdelse

härutinnan, att kronan äger genast återtaga tomten, utan skyldighet att inlösa

bolagets därå varande byggnad; börande vid enahanda äventyr omförmälda

byggnad, i händelse densamma eller någon del därav genom vådeld eller av annan

orsak förstöres, inom högst två år därefter vara i fullgott skick återställd. Stockholm

den 25 september 1866.

På Kungl. Överintendents-Ämbetets vägnar:

F. W. Scholander.

Aug. Ekmarck.

Ovanstående kontrakt

bolaget»

W. Wretman.

antages till alla delar av »Atelier byggnads AktieDess

Direktion:

Alb. Törnqvist. E. E. von Rothstein.

För närvarande lära lokalerna inom ifrågavarande byggnad vara

lördelade på följande sätt. Våningen en trappa upp förhyres av Sveriges

allmänna konstförening, i vilken den i kontraktet omnämnda Stockholms

konstförening uppgått, våningen två trappor upp är uthyrd till svenska

slöjdföreningen och bottenvåningen jämte två entresolvåningar äro uthyrda

till innehavaren av Blanchs kafé.

Jag tillåter mig här särskilt framhålla den bestämmelsen i det ovan

återgivna kontraktet, enligt vilken, därest tomten framdeles skulle finnas

vara för något statens ändamål behövlig och således till följd av därom

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sjunde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.

meddelat nådigt beslut komme att till kronan'' återställas, bolaget skulle

äga att för därå då varande byggnad av kronan erhålla lösen till belopp

motsvarande anläggningskostnaden enligt de däröver upprättade

verificerade byggnadsräkningarna, vilka för att vid sådan likvid tjäna

till efterrättelse borde hos överintendentsämbetet deponeras.

I underdånig skrivelse den 3 juli 1917 framställde överintendentsämbetet

förslag därom, att Kungl. Maj:t, med begagnande av den kronan

sålunda förbehållna rätt, skulle vidtaga åtgärder för tomtens återställande

till statsverket. Efter att hava meddelat, att de enligt förenämnda

kontrakt hos ämbetet förvarade byggnadsräkningarna utvisade, att den

i kontraktet omnämnda anläggningskostnaden uppgått till 100,856 kronor

98 öre, anförde ämbetet i sistnämnda skrivelse följande.

Då för närvarande allt oftare till överintendentsämbetets prövning

hänskötes ärenden angående krav att inom staten tillhöriga byggnader

bereda lokaler för offentliga ämbetsverk, beredningar och kommittéer

m. m. och då svårigheten att tillgodose sådana krav alltmer stegrades med

anledning av brist på utrymme inom statens härvarande fastigheter,

hade ämbetet för sin del ansett, att tiden nu vore inne att förklara, att

det omhandlade markområdet i Kungsträdgården numera vore behövligt

för statens egna ändamål och att förty atelierbyggnadsaktiebolagets

disposition däröver finge upphöra exempelvis den 1 oktober 1918, vid

vilken tidpunkt statsverkets skyldighet att inlösa den på samma område

varande byggnad alltså skulle inträda. Vidare hemställde ämbetet,

att, därest Kungl. Maj:t biträdde ämbetets sålunda uttalade mening, Kungl.

Maj:t måtte dels låta uppsäga atelierbyggnadsaktiebolaget till avflyttning

från mark och hus senast den 1 oktober 1918, dels hos nästsammanträdande

riksdag äska ett extra anslag till inlösen för statsverkets

räkning av ovannämnda atelier- och expositionsbyggnad å i avrundat

tal 100,857 kronor med rätt för Kung!. Maj:t att disponera anslaget

redan under år 1918, dels ock lämna ämbetet i uppdrag att upprätta

och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag till användning

och eventuell ändring av meranämnda, till statsverket inlösta byggnad

för statsändamål.

Vid föredragning den 3 augusti 1917 av överintendentsämbetets

nyssnämnda skrivelse förklarade Kungl. Maj:t, att det omförmälda tomtområdet

skulle till Kungl. Maj:t och kronan återställas den 1 oktober

1918, varjämte Kungl. Maj:t uppdrog åt ämbetet att ej mindre uppsäga

atelierbyggnadsaktiebolaget till avflyttning senast sistnämnda dag

än även upprätta och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag

i fråga om användning för statsändamål av omförmälda byggnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 85

ävensom till de ändringsarbeten å densamma som kunde finnas påkallade.

Sedermera har överintendentsämbetet såväl verkställt den_ anbefallda

uppsägelsen som ock i en den 3 november 1917 till Kungl. Maj:t

inkommen skrivelse avgivit utlåtande rörande byggnadens användning.

I fråga härom innehöll utlåtandet alternativa förslag. Det ena avsåg

en ganska grundlig ombyggnad för en beräknad kostnad av omkring

332.000 kronor, det andra innefattade ett mer provisoriskt iordningställande

av de nuvarande lokalerna och beräknades kunna utföras för

27.000 kronor. Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat skulle,

i betraktande av den alltjämt pågående prisstegringen, nämnda bägge

belopp nu böra höjas till resp. 400,000 och 30,000 kronor. På given anledning

har överintendentsämbetets sistnämnda skrivelse med tillhörande

handlingar återremitterats till ämbetet för förnyat yttrande.

I det läge, vari frågan om byggnadens användning och de ombyggnads-

eller reparationsarbeten, som därav kunna påkallas, sålunda

befinner sig, är jag icke nu i tillfälle att härutinnan framlägga något

förslag. Då den hittills åvägabragta utredningen icke ens giver någon

bestämd ledning för omdömet, i vilken av de två genom överintendentsämbetets

alternativa förslag antydda riktningarna den för närvarande

lämpliga lösningen bör sökas, ser jag mig icke heller i stånd att

föreslå någon approximativ beräkning av kostnadsbeloppet.

Däremot anhåller jag att nu få hemställa, att Kungl. Maj:t hos

riksdagen begär medel för byggnadens inlösande till kronan. Till

motivering för detta anslagsäskande torde jag endast behöva åberopa

vad överintendentsämbetet i sin förut av mig refererade skrivelse den

3 juli 1917 anfört om svårigheten att tillgodose kraven på utrymme

inom statens fastigheter i huvudstaden. Att med den för närvarande

pågående ständiga stegringen av dessa krav på lokaler för såväl ämbetsverk

och andra statsinstitutioner som kommittéer och sakkunniga den

ifrågavarande tomten för statsverket representerar en tillgång, som

ju förr dess hellre bör tillgodogöras, torde icke behöva av mig närmare

påvisas.

Såsom jag förut erinrat innefattade Kungl. Maj:ts beslut den 3

augusti 1917, att tomten skulle återställas till kronan den 1 oktober

1918, vid vilken tidpunkt inlösningssumman för byggnaden följaktligen

bör vara tillgänglig till utbetalning. Anslag för sistberörda ändamål

bör sålunda, med det av överintendentsämbetet angivna beloppet 100,857

kronor, äskas å tilläggsstaten för år 1918.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Bra dförsäkring

av operabyggnaden

och dramatiska

teaterns

byggnad

m. m.

a) Byggnaderna.

36 Sjunde huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat.

På nu anförda skäl hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

, att till inlösen av det s. k. atelierbyggnadsaktie
bolagets

i nordvästra hörnet av Karl XIII:s torg i

Stockholm belägna byggnad å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst........ kronor 100,857.

F. De kungliga teatrarna.

1, 2 och 3. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda byggnader

förvarad lösegendom.

För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i

Stockholm har, vad angår operan allt från år 1900 och vad dramatiska

teatern beträffar sedan år 1910, ett extra anslag varit av riksdagen

anvisat, vilket i riksstaten för vart och ett av åren 1911—1915 upptagits

med ett belopp av 40,175 kronor och för vart och ett av åren 1916—

1918 med 40,176 kronor.

Då överintendentsämbetet i skrivelse den 26 september 1916

gjorde framställning om utverkande av anslag för detta ändamål å 1918

års riksstat, omförmälde ämbetet, att beträffande brandförsäkring av

nämnda byggnader under försäkringsåret 1916—1917 anbud inkommit

från, bland andra, vissa ömsesidiga svenska bolag. Åmbetet hade

emellertid icke upptagit till bedömande de av sådana bolag gjorda anbud,

alldenstund ämbetet icke ansett sig äga rätt att ikläda statsverket den

risk, som kunde därigenom under vissa omständigheter uppkomma

helst då ju riksdagen varje år beviljade endast det belopp som åtginge

till premiernas betäckande. Emellertid meddelade ämbetet uppgifter

rörande den besparing i premiekostnad, som skulle kunna beredas

statsverket, om ingivna anbud från ömsesidiga bolag antoges. Denna

besparing uppskattade ämbetet till sammanlagt 1,331 kronor 57 öre.

Något förslag om försäkring hos ömsesidiga bolag framställde ämbetet

icke.

Med anledning av vad överintendentsämbetet sålunda meddelat i fråga-om

försäkring hos ömsesidiga bolag remitterades ämbetets skrivelse till försäkringsinspektionen,

som i utlåtande den 21 december 1916 anförde följande:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 37

»Med anledning av överintendentsämbetets förevarande skrivelse får försäkringsinspektionen

i underdånighet anföra, dels att risken av extra uttaxering icke

synes böra utgöra hinder för staten att försäkra sin egendom hos ömsesidiga försäkringsbolag,

dels ock att någon anmärkning icke förekommit mot de i skrivelsen

omförmälda ömsesidiga brandförsäkringsbolagen.»

Vid föredragning av förslag till 1917 års statsverksproposition

anförde dåvarande chefen för finansdepartementet i detta ämne.

»Det är icke blott en lämplighetsfråga utan även en fråga av principiell

innebörd, som igenom överintendentsämbetets skrivelse i detta ämne sålunda blivit

bragt på tal. Även om man med stöd av vad den försäkringstekniskt sakkunniga

myndigheten uttalat anser sig kunna bedöma den med försäkring i ifrågavarande

ömsesidiga bolag förenade risken så, att densamma i och för sig icke bör utgöra

hinder för statsverket att anlita dessa bolag, kvarstår, synes mig, att utreda, huruvida

det kan anses överhuvud riktigt, att statsverket ingår såsom delägare i enskilda

försäkringsbolag och därmed ikläder sig de risker, som enligt lag eller de

för bolagen gällande ordningar äro därmed förbundna. För utredning av sistnämnda

fråga har tillräcklig tid icke stått till förfogande före statsverkspropositionen®

avgivande, och den statsutgift, som är beroende av frågans lösning, har icke synts

mig vara av den betydelse, att tillräcklig anledning förelegat till avlåtande av

särskild proposition i ämnet under riksdagens lopp.» Departementschefen hade

därför ansett sig böra följa överintendentsämbetets förslag, vilket avsåg att anslagskulle

för ändamålet utverkas till samma belopp som förut beviljats.

I skrivelse den 16 juni 1917 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel tillkännagav riksdagen (punkt 52),

att riksdagen bifallit vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit. Härvid anförde

riksdagen, efter att hava återgivit föredragande departementschefens

ovan intagna yttrande, följande: *

»Då det föreliggande förslaget sålunda icke innebär, att Eders Kungl. Maj:t

intagit slutlig ställning till frågan om lämpligheten av försäkring av statsegendom

i ömsesidiga bolag, har riksdagen ansett sig sakna anledning att nu närmare inlåta

sig på denna fråga och har fördenskull bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen

vill emellertid betona, att riksdagen härigenom icke får anses hava givit

något godkännande åt den uppfattningen, att staten under inga omständigheter bör

vara delägare i försäkringsbolag, grundat på ömsesidighetsprincipen. Härtill har

för riksdagen så mycket mindre skäl förelegat, som försäkringsinspektionen i nu

förevarande ärende uttalat, att risken av extra uttaxering icke syntes böra utgöra

hinder för staten för ett dylikt delägareskap.»

I eu till chefen för finansdepartementet ställd skrivelse av den 21 Departements.

december 1916 har överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen chefenP.

G. Laurin ifrågasatt, att, för utjämnande av de förluster som kunde

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Sjunde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.

åsamkas statsverket genom brand, måtte göras årliga avsättningar efter

bestämd norm till en statens brandförsäkringsfond. Nämnda skrivelse

har remitterats till samtliga de ämbetsverk, som av frågan beröras, och

av dessa hava ännu icke alla avgivit svar.

I utredningens nuvarande läge är jag icke i tillfälle att bedöma,

huruvida överdirektören Laurins förenämnda uppslag kommer att föranleda

någon framställning till riksdagen och, i så fall, huruvida detta

kan medhinnas redan till 1918 års riksdag. Jag vill endast anmärka,

att, även om en statens brandförsäkringsfond skulle bildas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad överdirektören Laurin ifrågasatt, den

av överintendentsämbetet väckta frågan om anlitande av ömsesidiga

svenska brand försäkringsbolag därmed icke är avförd. Åtminstone ingår

det i Laurins utkast, att återförsäkring av vissa brandförsäkringsfondens

risker skulle äga rum, och för sådan återförsäkring kunna givetvis de

ömsesidiga bolagen komma i fråga att anlitas. Emellertid har det

synts mig, att spörsmålet om brandförsäkring av statsegendom i ömsesidiga

bolag lämpligen bör tagas i övervägande i samband med den

slutliga prövningen av den av överdirektören Laurin väckta frågan.

Överintendentsämbetet har nu i skrivelse den 25 september 1917

hemställt, att, därest Kungl. Maj:t prövade lämpligt, att operabyggnaden

och dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplan här i staden allt fortfarande

försäkrades på sätt för närvarande äger rum, Kungl. Maj:t

måtte hos 1918 års lagtima riksdag anhålla om anvisande av ej mindre

18,314 kronor för gäldande av årspremie för brandförsäkring av operabyggnaden

under ett år räknat från klockan tolv på dagen den 15 juli

1918, än även tillhopa 21,446 kronor för bestridande av kostnaderna

för erläggande av särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor

samt årspremie för brandförsäkrande av dramatiska teaterbyggnaden

vid Nybroplanen under ett år, räknat från klockan tolv på dagen

den 1 juli 1918.

Då jag icke finner anledning till erinran mot vad ämbetet sålunda

föreslagit, upptager jag i mitt förslag anslaget med summan av nyssnämnda

belopp eller 39,760 kronor.

b) Lösegendom

i operan.

På framställning av Kungl. Maj:t anvisade 1910 års riksdag ett

anslag å extra stat för år 1911 av 3,668 kronor till gäldande av årspremie

för brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad

lösegendom. Jämväl därefter har på förslag av Kungl. Maj:t

enahanda anslag av riksdagen för ändamålet beviljats.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjunde huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat.

1 skrivelse ilen 22 augusti 1917 har nu styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till styrelsens förfogande ställa behövliga

medel för förnyande av brandförsäkringen av samma lösegendom för tiden 15 juli

1918—15 juli 1919.

För brandförsäkring'' av ifrågavarande inventarier erfordras för Departementsnästkommande

försäkringsår samma belopp som för det löpande. chefen.

Till gäldande av årspremier för brandförsäkring av staten till- c) Lösegendom

liörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom har riksdagen 1

enligt Kungl. Maj:ts förslag på extra stat för åren 1913—1918 anvisat

ett anslag av 1,735 kronor.

Styrelsen för .kungl. dramatiska teaterns aktiebolag har i skrivelse den 25

oktober 1917 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder, för

att nämnda brandförsäkring fortfarande måtte få bekostas av allmänna medel.

Kostnaden härför kommer att under nästkommande försäkringsår Departements.

uppgå till oförändrat belopp. ihefen.

Samtliga här ifrågavarande brandförsäkringspremier skola erläggas

i förskott; och torde vid sådant förhållande anslagen få uppföras å

tilläggsstaten för år 1918.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

å tillägg sstat för år 1918 såsom förslagsanslaganvisa
dels

till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad

ett belopp av högst ...................... kronor 39,760;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad

lösegendom ett belopp av högst ............ kronor 3,668;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i dramatiska teaterns

* byggnad förvarad lösegendom ett belopp

av högst ............................................ kronor 1,735;

eller tillhopa högst ....................... kronor 45,163.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[19.]

Ersättning för

skattefrälseräntor

och

avlösning av

frälseskattrräntor.

[20.]

Bidrag till

riss utvidgning

av

svenska stadsförbundets

verksamhet.

[21.]

Täckande av

förskott m. m.

G. Diverse.

1 och 2. Ersättning för skattefrälseräntor och avlösning av frälseskatteräntor.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 46 anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp

av.................................................. kronor 80,000

samt

b) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp

av ..................................................... kronor 125,000.

3. Bidrag till viss utvidgning av svenska stadsförbundets verksamhet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid föredragningav

förslag till reglering av utgifterna under sjunde huvudtiteln i riksstaten

för år 1919, under punkt 49 anfört, hemställer jag nu, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som

kan bliva förelagd riksdagen, såsom bidrag till bestridande

av kostnaden för viss utvidgning av svenska

stadsförbundets verksamhet å tilläggsstat för år 1918

beräkna ett förslagsanslag, högst............ kronor 8,000.

4 och 5. Täckande av förskott in. ni.

De förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra sjunde huvudtiteln

och böra till ersättande hos riksdagen anmälas, äro enligt lämnade

uppgifter:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat. . 41

till kostnader för av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och

Bohus län verkställd utredning rörande en föreslagen

krigstidsskatt .................................................. kronor 2,100: —

» kostnader för löneregleringskommittén.................. » 40,230: so

)> kostnader för patentlagstiftningskommittén ......... » 13,392: 16

» kostnader för bokföringskommissionen.................. » 38,100: —

)) kostnader för revision av skattelagstiftningen...... » 7,208: 3 4

)> kostnader för sakkunniga för avgivande av ändringsförslag

i anledning av framställda anmärkningar

mot .utarbetat förslag till värdestegringsskatt å

fastighet........................................................................... » 1,825: —

» kostnader för verkställande av viss förberedande

utredning i fråga om alkoholmissbrukets motarbetande

......................................................................... » 6,083: 2 8

» kostnader för anbringande av registreringsnummer

å svenska fartyg.......................................................... » 214: —

)) kostnader för genomförande av en central kassakontroll

........................................................................... » 4,300: —

» kostnader för kommunalskattekommitterade......... » 56,728:0 2

)) kostnader för utförande av kronans talan och

vidtagande av åtgärder för bevakande av kronans

rätt till strömfall m. m......................''....................... » 17,657: 8 6

» kostnader för utredning inom kammarkollegium

i fråga om fiskerättsförhållandena vid kusterna

av de forna danska provinserna m. m............... » 6,774: 91

» kostnader för nykterhetskommittén ....................... » 16,273: 6 4

» kostnader för verkställande av utredning rörande

väghållningsbesvärets utjämning m. m................ » 23,517: o9

» kostnader för kommissionen för fastställande av

provtyper å mjöl, varå restitution av tull är medgiven.

............................................................................... » 407:31

» kostnader för skandinaviska kommittén rörande

farliga skeppslaster m. m......................................... » 1,101:6 0

» kostnader för utredning rörande användning av

statens tomter och byggnader i Stockholm m. m. » 6,142: 5 8

» kostnader för utredning rörande utveckling av

sjöfartsförbindelserna mellan Sverige och Ryssland » 5,968: 7 5

» kostnader för utredning angående statens centrala

räkenskaps- och revisions väsende ........................... » 150: —

Transport kronor 248,175: 34

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 . Sjunde huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat.

Transport kronor

till kostnader för utredning beträffande den s. k.

regalrätten till inom riket förekommande vattendrag

............................................................................. »

» kostnader för utredning rörande levnadskostnader

och arbetslöner m. m................................................ b

» kostnader för utredning rörande statens upphandlings-

och entreprenadväsende ....................... b

» kostnader för utredning av den s. k. åborätts
frågan

............................................................................ »

» kostnader för de sakkunniga i fråga om centralisering

av statsunderstödda pensionsanstalter ... b

b kostnader för malmkommissionen.......................... b

b kostnader för statistisk utredning inom kommerskollegium

om den svenska järnhanteringen ...... b

b kostnader för arvoden åt adjungerade ledamöter

hos kammarrätten m. m........................................... b

b kostnader för utredning rörande sulfitspritindu
striens

utveckling m. m........................................ b

b kostnader för behandling av frågan rörande sulfitsprittillverkningen

m. m.......Å.................................. b

b kostnader för utredning inom kommerskollegium

rörande handels- och sjöfartstraktater .................. b

b kostnader för omorganisation av tullverket ........ b

b kostnader för statens krigsberedskapskommission b

b kostnader för förstärkning av arbetskrafterna hos

kammarkollegium ...................................................... b

b kostnader för viss utredning rörande statsverkets

kassafond m. in.......................................................... b

b kostnader för utredning rörande kompletterande

bestämmelser beträffande utförselförbud ............... b

b kostnader för utarbetande av en redogörelse rörande

de svenska statsmakternas åtgärder till

näringslivets stöd under krigstider m. m............. b

b kostnader för inventering av landets förråd'' av

vissa för industrien behövliga varor m. m....... b

b kostnader för utarbetande av bestämmelser angående

fondhandelns och fondbörsverksamhetens

ordnande............................................................ »

"Transport kronor

248,175: 34

11,336: 67

162: —

.16,212:84

24,710: 99

12,430: —

30,182: 20

600: —

7,475: —

959: 58

1,312: 20

12,860: 7 8

15,378: 39

38,229: 4 2

4,715: 4»

100: —

800: —

21,614: 3 •

30,000: —

8,195: —

485,450: 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Transport

till kostnader för utredning av vissa handelspolitiska

frågor ..........................................................................

>) kostnader för sakkunniga rörande provisoriska

åtgärder inom kommunalbeskattningen

» kostnader för undersökningar rörande alkoholbruk

och fattigvårdsbehov m. m................................

» kostnader för sakkunnigt biträde inom finansdepartementet

vid bearbetande av inkomna yttranden

över paten tlagstiftningskommitténs förslag

till lag mot illojal konkurrens in. m..........

» kostnader för kassaförlagskommittén ................

» kostnader för biträde inom finansdepartementet

med utarbetande av vissa författnings förslag rörande

förbud mot införsel av åtskilligt export
förbjudet

gods.............................................................

» kostnader för rese- och traktamentsersättning åt

polismästaren G. ''Hårleman för deltagande i en i

finansdepartementet hållen överläggning rörande

frågan om beskattning av utlänningar

» kostnader för sakkunnigt biträde vid behandlingav

frågan om omorganisation av kommerskollegium

..............................................................................

» kostnader för utredning angående brandförsäkring

av staten tillhörig egendom ..........................

» kostnader för ersättning till vikarie för aktuarien

i kommerskollegium K. E. Norman........................

» kostnader till förstärkning av kontrollstyrelsens

arbetskrafter .......................................................—••••■

» kostnader för utredning rörande omorganisation

av rikets sjömanshus m. m.....................................

» kostnader för utarbetande av förslag till ny lagstiftning

angående försäljning av alkoholhaltiga

drycker m. m...............................................................

» kostnader för utredning inom överståthållaräm
betet

rörande eu föreslagen krigstidsskatt............

» kostnader för utredning rörande den kommunala

skattebördans fördelning inom särskilda röstetalsgrupper

............................................................y—

kronor 485,450: 2 i

>» 19,750: —

» 22,136: 74

» 10,000: —

» 2,949: 96

» 18,563: 6 2

» 1,066: 96

» 187:40

» 525: —

» 375: —

» 1,800: —

» 4,000: —

» 2,036: 3 0

» 444: 5 3

» 2,020: 5 4

» 680:62

Transport kronor 571,986: 8 7

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Transport kronor

till kostnader för utredning rörande kontroll över

viss handelsrörelse......................................................... »

» kostnader för ersättning åt kommerserådet C.

Malmén m. fl. för biträde inom finansdepartementet

m. m.................. »

» kostnader i anledning av verkställda utredningar

i fråga om förefintliga tillgången av brännvin

m. m............................................................................ »

)) kostnader för utredning rörande behovet av ändringar

i förordningen den 29 mars 1912 angående

befäl å svenska handelsfartyg m. m....... »

)) kostnader för sakkunniga inom kontrollstyrelsen

för deltagande i beredningen av ärenden om tillstånd

att förskära vin med brännvin..................... j>

y> kostnader för utredning i fråga om lagstiftning

angående tillredning och beredning av viner...... »

)> kostnader till särskild sakkunnig för behandling

av vissa beskattningsfrågor ...................................... »

» kostnader för 1917 års bankkommitté ................ »

» kostnader för ersättning för skattefrälseräntor ... »

» kostnader för inlösen av skattefrälseräntor ......... »

» kostnader för avlösning av frälseräntor ............... d

)> kostnader för hyra för tillfällig bostad åt landshövdingen

i Västernorrlands län.............................. »

» kostnader för biträde vid uppgörande av förslag

till statsreglering enligt särskilda nåd. brev den

9 och 16 mars 1917................................................... >,

» kostnader för en adjungerad ledamot i kammarkollegium

för handläggning av jordregisterärenden

........................................................................... ))

» kostnader för ersättning till statskommissarien

P. Södermark för utredning i fråga om vissa

i riksstaten uppförda anslag .................................... »

» kostnader för ersättning till förste aktuarien S.

Larsson för visst arbete inom finansdepartementet

............................................................................

» kostnader för anordnande av fri bogsering genom

Falsterboleden under tiden maj—oktober 1916 »

571,986: 87

2,500: —

2,355: 03

1,205: 50

640: —

1,500: —

803: 21

437: 50

162: —

96,500: 3 7

46,625: io

137,881: 07

3,000: —

4,250: —

2,500: —

1,000: —

1,359: 42

48,410: 42

Transport kronor 923,116: 49

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 45

Transport kronor 923.116:4 0

till kostnader för kol och olja, som för fri bogsering''

genom Falsterboleden åtgått under tiden november

1916—augusti 1917........................................... » 21,700:

Summa kronor 944,816: 49.

eller, med iakttagande av grundsatsen om anlagsbestämmande i jämnt

tal av kronor, 944,817 kronor.

Bland ovan omförmälda förskott ingå emellertid ej sådana, som gjorts

under november och december 1917. Såsom min företrädare i ämbetet

till statsrådsprotokollet den 31 december 1917 framhållit vid behandling

av frågan om förskottsväsendets avveckling, torde det emellertid vara

lämpligt att redan nu bereda tillgångar för täckande av även dessa

förskott. Kostnaden härför torde approximativt kunna beräknas uppgå

till en sjättedel av de på ett helt år belöpande förskotten av ifrågavarande

slag. Då här ovan specificerade förskott, vilka avse tiden 1 november

1916—31 oktober 1917, uppgått till 944,816 kronor 49 öre, erfordras

enligt sagda beräkningsgrund för ändamålet 157,469 kronor 42 öre. 1

avvaktan på rapport från statskontoret angående de under november och

december 1917 utgivna förskott av ifrågavarande slag torde sist berörda

belopp, för jämnande av huvudtitelns slutsumma avrundat till 157,471

kronor, böra på förslaget till tilläggsstat allenast beräknas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att till gäldande av här ovan specificerade

förskott å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................. kronor 944,817

dels och att, i avbidan på den proposition rörande

gäldande av de under november och december 1917

förskottsvis bestridda utgifter, som kan bliva riksdagen

förelagd, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av............. kronor 157,471.

6. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av [22.]

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Kostnader för

sjunde huvudtitel, under punkt 52 anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ningar genom

sakkunniga.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Förstärkning

av det ordinarie

reservationsanslaget

till extra

u t gifter.

[24.J

Löneförbättring

för

vissa vaktmästare

och

med dem jämförliga

befattningshavare.

[35;]

Krigstid sti

Hägg och

krigstid shjälp.

46 Sjunde huvudtiteln: 19/8 års ti/Iäggsstat.

att för bestridande av kostnader för kommittéer

och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett förslagsanslag å... kronor 375,000.

7. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 53 anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det i riksstaten under

sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst.......... kronor 25,000.

8. Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Under åberopande av vad jag till statsrådsprotokollet förut denna

dag anfört i fråga om beredande av löneförbättring för vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

för löneförbättring för vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare å tilläggsstat

för år 1918 under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av... kronor 15,100.

9. Krigstids till ägg och krigstidsbjälp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte av krigstid stillägg

och krigstidshjälp för år 1918, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tl/läggsstat. 47

att, i av bidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt tjänstemän och betjänte i de till finansdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer, å tilllägg

sstat för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av ....................................... kronor 4,200,000.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1918 under sjunde

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 6,879,100 kronor.

I vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga

ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

bifalla vad sålunda blivit tillstyrkt.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Innehållsförteckning.

Punkt

A. De centrala ämbetsverken.

[1.] Anställande av ytterligare två kvinnliga biträden hos

stadskontoret m. m....................

[2.] Förstärkning av arbetskrafterna för utövande av den

lokala tillsynen över fartygs sjövärdighet.......

B. Bergsbruket.

[3.] Bergskolan i Falun jämte därmed förenade yrkesskolor

C. Handel och sjöfart.

14.] Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm

............................

[5.| Förhöjda understöd till Göteborgs handelsinstitut och

Stockholms handelsgymnasium.............

[6.] Bidrag till Sveriges allmänna exportförening......

[7.] Statsunderstöd till svenska handelskamrarna i London

och i Frankrike samt till svenska föreningens i retrograd

handelskommitté..................

D. Skatteomkostnader.

[8.] Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen

[9.] Förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen .

Extra

anslag

Kronor

7,350

10,000

1,200

15.000 :

30.000 I

10.000 i

yl w I

30.000 j

I

2,600 !

10.000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjunde'' huvudtiteln: 1918 års tUläggsstat.

49

Punkt

E. Kronans publika hus.

[ 10. | • Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och

reparationer........................

[11.] Byggnad för statens provningsanstalt..........

[ 12. | Utvidgande av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbets
lokaler.

..........................

[13.] Ändringsarbeten å länsresidenset i Halmstad......

[14.] Utvidgning av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbets
lokaler.

..........................

[15.] Ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott

[16.] Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorr
lands

län.........................

[17.] Inlösande till kronan av ett tomtområde i nordöstra

hörnet av Karl XIII:s torg i Stockholm, m. in. . . .

Extra

anslag

Kronor

Sid.

230.000

195.000

12- 20

21

41,342

38,200

21-24

24 30

14,500

163,000

30-31

31

4,500

32

100,857

32-36

[18.]

[19.]

[20.]

[21.]

[22.]

[23.]

[24.]

[25.]

F. De kungl. teatrarna.

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda

byggnader förvarad lösegendom. ..........

G. Diverse.

Ersättning för skattefrälseräntor och avlösning av frälse
skatteräntor.

.......................

Bidrag till viss utvidgning av svenska stadsförbundets

verksamhet........................

Täckande av förskott m. m............• . . .

Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga

..........................

Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter

Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare..............

Krigstidstillägg och krigstidshjälp.............

45,163

36-39

205,000

40

8,000

40

1,102,288

40 — 45

375,000

45

25,000

'' 46

15,100

46

4,200,000

46

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 satnl. 2 käft. (Sr 2.)

7

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års ttlläggsstgt.

1

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Alaj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 januari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna.

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 31 december 1917 vid anmälan av

kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande anfört

rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet, anhöll

departementschefen, statsrådet Rydén att få underställa Kungl. Maj:ts

prövning de särskilda medelsbehov, som under åttonde huvudtiteln borde

tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1918, och yttrade därefter

följande:

Departementet.

1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. 1 anslutning

till vad jag anfört under punkten 1 i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av avlöningstillägg åt två kanslisekreterare

i ecklesiastikdepartementet anvisa på tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag, högst 2,400 kronor.

[1.]

Departe

mentets avdelning

av

Käng). Maj:t«

kansli.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde huvudtiteln: 1918 firs tillägg/(stut.

[2.]

Registrering

a v viss* rättsii

isto riska

källor.

[3.]

Ök ade utgifter

för uppvärmning

av

pedagogiska

hi bliotekets

lokaler.

[4.]

Ändringsarbeten

inom

naiionalnmseibyggnaden.

Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

1- Registrering av vissa rättshistoriska källor. Under åberopande

av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde

huvudtitel för år 1919, punkten 8, hemställer jag, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för fortsatt registrering av Svea hovrätts domar

under 1600-talet och av hittills outgivna delar av rådets

protokoll i justitieärenden för samma tid, i vad angår

till Kungl. Maj:t fullföljda mål av civil och kriminell

natur, anvisa på til/äggsstat för År 1918 ett förslagsanslag,

högst 2,400 kronor.

Bibliotek.

Pedagogiska biblioteket.

2. Ökade utgifter för uppvärmning av pedagogiska bibliotekets

lokaler. Åberopande vad jag anfört under punkten 14 i det vid årets

statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

rörande behov av medel till bestridande av uppvärmningskostnader

för pedagogiska bibliotekets lokaler under år 1918, hemställer jag om förslag

till riksdagen

att till täckande av ökade utgifter för pedagogiska

bibliotekets lokaler på til!äggsstat för år 1918, anvisa ett

förslagsanslag, högst 600 kronor.

Museer.

Nationalmuseum.

3. Ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden. Till utförande

av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig

enlighet med av sakkunniga framlagt förslag beviljade 1913 års riksdag

350.000 kronor och anvisade därav på extra stat för år 1914 112,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: lUlb ur* tillä<jy**t(it. 3

kronor, varefter av det beviljade anslaget anvisades pa extra stat för år

1915 ett belopp av 164,000 kronor och för år 1916 återstoden, 74,000 kronor.

Med förmälan att av de sålunda beviljade medlen i runt tal 270,000

kronor tagits i anspråk för ändamålet, vadan för återstående arbeten funnes

tillgängliga omkring 80,000 kronor, har överintendentsämbetet i skri
o

O o r“> 7

velse den 18 september 1917 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen

avlåta proposition om beviljande för år 1919 av ett tilläggsanslag

för ifrågavarande ändamål av 57,000 kronor.

gr- Ämbetet har tillika meddelat, att av det begärda anslaget 22 000 kronor vore

avsedda att betacka ökad kostnad för hissar och värmeledning och 35,000 kronor till

betäckande av övriga förhöjda omkostnader, samt därjämte anhållit om medgivande att

redan under år 1918 få av anslaget använda så mycket, som må befinnas erforderligt

för arbetenas i fråga lämpliga och oavbrutna verkställande.

Till stöd för sin hemställan har ämbetet anfört:

Hittills hava slutförts den avsedda ändringen av de fyra äldre överljussalarna,

arbetena i den s. k. kupolsalen och i övre vestibulen, färdigställande av nya gravyrsalen

med tillhörande ändringsarbeten i angränsande salar av mellanvåningen samt

lanterninerna över två av de nya överljussalarna, varjämte de båda nya trapphusen äro

i det närmaste färdiga. Av de beslutade arbetena återstår i huvudsak att fullfölja inredningen

av de nya överljussalarna i museets södra och västra mittparti, den nya salen

i norra mittpartiet samt äudringarna i nedre vestibulen ävensom hissarna.

Till följd av de under arbetsåren oerhört stegrade arbets- och materialprisen har

det emellertid ej kunnat förekommas, att de år 1913 beräknade kostnaderna, som då

ausågos fullt tillräckliga, i vissa fall måste överskridas, om arbetet skall kunna fullföljas

efter den härför uppgjorda planeu.

Så visa infordrade anbud, att de båda hissarna för person- och varutrafik, vilka

skola installeras i de till förevarande arbeten hörande nya trapptornen och av vilka

särskilt den senare, avsedd för tunga statyer och konstverk, är av synnerlig vikt för

museets arbete och fordrar eu särdeles solid konstruktion, komme att betinga eu kost
-

nad av i runt tal ................................................................................ kronor 35,000: —

samt att ändringarna och utökningarna av värmeledningen för de

ombyggda eller tillbyggda delarna av museet komme att kosta

i runt tal ...................................................................................... > 15 000: -

eller tillsammans, likaledes i runt tal ............................................... kronor 50,000: —

I det nådigst fastställda förslaget finnas för nu nämnda arbeten upptagna

tillhopa ............................................................................. » 28.000: .—

vadan för densamma ytterligare erfordras ett belopp av .................. a> 22,000: —

Dessutom hava under år 1917 måst beviljas dyrtidstillägg till arbetspersonalen,

vilka tillägg jämte de ofantligt ökade materialprisen komma att fördyra de återstående

byggnadsarbetena med miust 50 %, vadan härför tillgängliga medel måste ökas i samma

proportion. Avräknas från de, enligt vad ovan sagts, återstående anslagsmedlen, 80,000

kronor, dels 9,000 kronor för den ännu icke beställda varuhissen, dels ock 1.000 kronor

för ändring av värmeledningen i nya norra saleu, för vilka arbeten erforderlig anslagsökning

av ämbetet ovan ifrågasatts, återstå likväl i runt tal 70,000 kronor, vilka måste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Åttonde huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat.

ökas med 50 % eller, jämväl i runt tal, 35,000 kronor för att arbetena skola kunna

slutföras.

På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ämnet

avgivits dels den 20 oktober 1917 av överintendenten och chefen för nationalmuseum,

dels ock den 6 november 1917 av vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien, och har den gjorda framställningen därvid av de

båda hörda myndigheterna förordats.

Chefen för nationalmuseum har uttalat, att det vore av stor vikt att de nuvarande

ombyggnadsarbetena inom nationalmuseum slutfördes med största möjliga skyndsamhet

dels för att undvika ytterligare prisstegringar å material och arbetskrafter, dels

ock för att snarast möjligt frånkomma den risk (bestående av ökad brandfara samt

fara för stölder), som ombyggnaden av museets lokaler alltid innebure.

mentschefen överintendentsämbetets föreliggande framställning har föranletts av

men ce en. {3e|y(]anc)e sfegringar j arbets- och materialprisen, vilka inträtt efter

uppgörandet av de kostnadsberäkningar, som lågo till grund för riksdagens

beslut om anvisande av anslag för ifrågavarande ändringsarbeten.

Mot överintendentsämbetets beräkningar rörande det belopp, som utöver

redan beviljade anslag, kräves för arbetets färdigställande, har jag, i den

män de kunna falla under mitt bedömande, icke funnit anledning till

erinran.

Då det synts mig nödvändigt att erhålla närmare upplysning angående

det belopp, som erfordras för utförande av omhandlade ändringsarbeten inom

nationalmuseum under år 1918, har jag anmodat chefen för överintendentsämbetet

att lämna mig uppgift härom; och har han därvid meddelat, att

det tinnes grundad anledning antaga, att samtliga ifrågavarande ändringsarbeten

inom nationalmuseum skola kunna avslutas under loppet av år

1918, varför det är önskvärt, att hela det begärda anslaget, 57,000 kronor,

står till förfogande redan under innevarande år.

/Ändringsarbetena synas icke utan olägenhet kunna uppskjutas, och jag

anser därför, att medel för deras avslutande nu böra beredas. Då det är

avsett, att de skola avslutas redan under loppet av år 1918, och då det synes

vara i hög grad önskvärt, att den beslutade omgestaltningen av museet

så snart som möjligt bringas till fullbordan, torde det begärda tilläggsanslaget

böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t. täcktes föreslå riksdagen
att

till fullbordande av beslutade ändringsarbeten i

nationalmuseibyggnaden på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 57,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 urs tillägg astat. <F>

4. Reparation av nationalmuseibyggnadens fasader. Under

åberopande av vad jag förut donna dag anfört till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde

huvudtitel för år 1919, punkten 20, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att av det utav riksdagen år 1914 beviljade anslag,

150,000 kronor, till ^landsättande av nationalmuseibyggnadens

fasader anvisa på tillägg sstat för år 191S

såsom reservationsanslag återstoden, 100,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

5. Nattlig bevakning vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning. Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört

till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov

under åttonde huvudtiteln för år 1919, punkten 25, hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att dels till ersättande av det belopp, som statskontoret

på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1917 utgivit

eller må komma att förskottsvis utgiva till arvode

åt en nattvakt vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning för tiden den 1 januari—den 1 maj 1918, dels

ock till arvode åt en nattvakt vid omförmälda avdelningunder

återstoden av sistnämnda år anvisa på tilliiggsstat

för år 1918 såsom förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

6. Täckande av brist i expensanslaget. I den år 1914 fastställda

staten för naturhistoriska riksmuseet uppfördes för avdelningarna

vid Frescati ett anslag av 40,000 kronor till expenser. Sedan emellertid

ifrågavarande belopp visat sig otilli äckligt för det med anslaget avsedda

ändamålet och i följd härav under såväl år 1915 som år 1916 brist uppkommit

i expensanslaget, anvisade 1917 års riksdag, i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag, på extra stat för år 1918 såsom förslagsanslag för täckande

av bristen under år 1915 ett belopp av högst 781 kronor och för täckande

av bristen under år 1916 ett belopp av högst 25,000 kronor.

Vetenskapsakademien har nu i underdånig skrivelse den 24 augusti

1917, med anledning av en utav förste intendenten vid naturhistoriska

riksmuseet, professor E. Lönnberg hos akademien gjord framställning anhållit,

att Kungl. Maj:t täcktes dels vidtaga åtgärder till täckande av den

brist i expensanslaget, som otvivelaktigt komme att uppstå vid 1917 års

slut, dels ock föreslå riksdagen, att anslaget till expensinedel måtte i staten

för naturhistoriska riksmuseet höjas med minst 22,000 kronor.

M

Reparation

av nationalmuseibyggnadens

fasader.

L6.j

Nattlig bevakning

vid

naturhi toriska

riksmuseets

etnografiska

avdelning.

[7.]

Täckande av

brist i expensanslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf Åttonde huvudtiteln: lfJlS års tillägysstut.

1 Lönnbergs omförmälda framställning, vilken fogats till akademiens

skrivelse, bär till en början lämnats eu redogörelse för orsakerna till att

brist under året uppkommit i expensanslaget, vilken redogörelse i huvudsak

överensstämmer med den framställning av Lönnberg, som intagits i

bilaga till 1917 års statsverksproposition (8 huvudtiteln punkt 29) rörande

täckande av brist i expensanslaget under åren 1915 och 1916. Sedan därefter

omlörmälts att 1916 års bokslut visat eu brist å expensanslaget av

22,893 kronor 14 öre, anför Lönnberg följande:

Ehuru detta belopp beklagligen är ganska stort, skulle det ej stannat därvid,

om ej den yttersta sparsamhet iakttagits. Sä förbrukades till exempel under uppvärmning-perioden

1916—1917, trots den kalla vintern, ej mera än 670 ton bränsle mot

756 ton och 800 ton de båda närmast föregående vintrarna. Med avseende på bränsleförbrukningen

skola för instundande vinter ytterligare besparingsåtgärder vidtagas,

men det oaktat törne, då alla omkostnader fortfarande stiga, det näppeligen kunna

väntas, att vid 1917 års slut bristen blir mindre än förra året. På grund härav hemställer

Löuuberg, att vetenskapsakademien mätte hos Kungl. Magt anmäla de av Lönnberg

anförda omständigheterna samt anhålla dels om bristens täckande, dels ock om förhöjt

anslag till expenser för år 1919, alldenstund det ingalunda synes sannolikt, att

prisen inom den närma-te framtiden om någonsin skola falla till samma nivå som de

intagit före kriget. Det är, fortsätter Lönnberg, givetvis omöjligt att noggrant beräkna,

med vilket belopp expensmedelsanslaget skall behöva höjas för att bliva tillfyllest,

alldenstund någon fasthet i prislägena ännu ej kan sägas hava iuträtt, men

med° hänsyn därtill att staten uppgjordes, innan man ännu hade någon kännedom om

törhallandeua vid det nya museet, samt till den under de senaste åren vunna erfarenheten

torde näppeligen ökningen kunna beräknas lägre än till 22,000 kronor.

På grund av kungl. remiss har statskontoret den 26 september 1917

avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört följande:

Dä med sannolikhet kali förväntas, att bristen i naturhistoriska riksmuseets expensmedelsanslag

vid 1917 års slut icke kommer att understiga den brist, som förefanns

vid 1916 års utgång och som blivit täckt genom ett å 1918 års riksstat uppfort

förslagsanslag, högst 25,000 kronor, får statskontoret hemställa, det täcktes Kungl.

Maj:t vidtaga erforderliga åtgärder för att å 1919 års riksstat må varda uppfort ett

extra förslagsanslag, högst 25,000 kronor, för täckande av den år 1917 otvivelaktigt

uppkommande bristen.

Vad framställningens senare del beträffar synes det måhända ännu vara för tidigt

att för framtiden fastsla en så stor höjning i anslaget som den begärda, nämligen

22,000 kronor, da det ju icke med visshet kan beräknas, att bräuslepriserna komma

att alltjämt hålla sig på siu nuvarande höjd. Att emellertid priserna såväl på bränsle

som på övriga förbrukningsartiklar år 1919 komma att befinna sig på eu avsevärt

högre nivå än vid tiden för världskrigets utbrott, torde dock vara mycket sannolikt;

och ville statskontoret fördenskull ifrågasätta framställning till 1918 års riksdag om

höjning av anslaget med exempelvis hälften av det äskade beloppet.

1 underdånig skrivelse den 5 december 1917 bär vidare akademien

såsom tillägg till sin förenämuda framställning den 24 augusti 1917 över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: W18 års tilläggssta!.

7

sänt ett meddelande från Lönnberg samt en av akademiens kamrerare [7.]

avlämnad uppgift, av vilken inhämtas att bristen i museets expensanslag •

nämnda den 5 december utgjorde omkring 26,500 kronor.

Lönnbergs av akademien åberopade meddelande är av följande innehåll:

Med utgång från bränsleförbrukningen under eldningsperioden 1915—1916 och

med förvandling av då åtgånget biänsle till ved enligt Sundéns bok om bränsle

skulle hela innevarande periods förbrukning uppgå till 4,398 kubikmeter. Emellertid

har genom utförda förändringar i värmeledningen samt därmed åstadkomna besparingar

behovet beräknats kunna minskas med eveutuellt en tredjedel. Det skulle sålunda

kunna räcka med omkring 3,067 kubikmeter ved. Av denna kvantitet ersättes

omkring 1,100 kubikmeter av redan innehavda och betalade 200 ton koks, och 2,000

kubikmeter ved ha tilldelats riksmuseet av biänslekommissionen. Priset på propsen

ställer sig för närvarande ungefär på följande sätt:

Bränslekommissionens maximipris ............................. 20 kronor per kbm.

Lossnings- och transportkostnader hittills............... 3 » » »

»Summa hittills 23 kronor per kbm.

Enligt detta pris och med hänsyn till den erfarenhet av vedeldning, som vunnits,

torde bränslekostnaderna från oktober till årets slut beräknas till omkring

29.800 kronor.

När det blir kallt i vinter och eldningen till följd därav behöver forceras, torde

■let visa sig nödvändigt att anställa ännu en eldare till hjälp, och härigenom är det

tyvärr antagligt, att eldningskostnaden ännu kommer att i någon mån stegras.

För täckande av den brist, som under år 1917 uppkommit i natur- Uepartehistoriska

riksmuseets expensanslag, synes det vara nödvändigt att hos ment8c1le,<'',,

riksdagen göra framställning i ämnet. Vad åter beträffar den höjning av

det ordinarie expensanslaget, som av vetenskapsakademien föreslagits, finner

jag det ännu vara för tidigt, att framställning i sådant syfte göres

hos riksdagen.

Av den i ärendet förebragta utredningen synes mig framgå, att bristen

i expensanslaget för år 1917 kan beräknas uppgå till det av Lönnberg

angivna beloppet, 29,800 kronor. Nämnda belopp bör därför enligt min

mening för ändamålet äskas av riksdagen. Då det underskott i expensanslaget,

som kan motses inträda för år 1918, med all sannolikhet icke

bliver mindre än för år 1917, torde enahanda belopp böra beredas för

tillgodoseende av behovet för år 1918. De för nämnda båda år erforderliga

anslagen böra givetvis erhålla naturen av förslagsanslag, högst det

ifrågavarande beloppet, samt uppföras å tilläggsstat för år 1918.

Vad åter angår det begärda tilläggsanslaget för år 1919 kan det

visserligen med säkerhet förväntas, att expensanslaget även för nämnda år

skall komma att visa sig otillräckligt. Jag har dock icke funnit anledning

att tillstyrka någon framställning till riksdagen om beredande av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

medel för förstärkande av expensanslaget för år 1919. För närvarande är

. det nämligen icke möjligt att med tillräcklig säkerhet bedöma de prisförhållanden,

som då komma att råda. Denna fråga torde därför nu böra

undanskjutas och erforderligt anslag begäras först av 1919 års riksdag

å tilläggsstat för nämnda år.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag:

dels till täckande av den brist, som under år 1917

må hava uppkommit i det å naturhistoriska riksmuseets

stat för avdelningarna vid Frescati upptagna anslaget

till expenser, ett belopp av högst 29,800 kronor;

dels ock till förstärkande av om förmälda, i museets

stat för år 1918 för nämnda avdelningar uppförda anslag

enahanda belopp, högst 29,800 kronor.

Nordiska museet.

8. 7. Nordiska museet. Vid anmälan av anslagsbehov under riks
Nordiska

statens åttonde huvudtitel för år 1919 har jag under punkten 28 i statsrådsmuseet.

protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag tillstyrkt förslag till riksdagen

att till nordiska museet anvisa på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 120,000 kronor, eller 40,000 kronor mera än som för

vartera av åren 1914—1918 beviljats för museets ändamål. Jag har därvid

meddelat, att statskontoret i underdånigt utlåtande den 2 november

1917 ifrågasatt, om ej, för beredande av möjlighet för museipersonalen

att under år 1918 komma i åtnjutande av krigstidstillägg och krigstidshjälp

till skäligt belopp, ett extra förslagsanslag, högst 20,000 kronor,

borde å tilläggsstat för år 1918 uppföras såsom förstärkning i museets

statsanslag för samma år, ävensom att jag anser skäl förefinnas att bereda

museet en sådan förhöjning av dess anslag.

På grund härav hemställer jag nu, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att, till förstärkande av det utav riksdagen för år

1918 till nordiska museet anvisade anslag å 80,000

kronor, till nämnda museum anvisa på tilläggsstat för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Åttonde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.

år 1918 ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor, att på

de villkor, Kungl. Maj:t föreskriver, utgå till nordiska

museets nämnd för beredande av krigstidstillägg och

krigstidshjälp för nämnda år åt museets personal.

Kulturhistoriska museet i Lund.

8. Kulturhistoriska museet i Lund. Under åberopande av vad [9.]

jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden Kultnrhistovid

anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år "^Lund**1

1919, punken 29, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på

tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 5,000

kronor, att utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige till stödjande av föreningens

ekonomi under år 1918, under villkor att detsamma icke

, användes till samlingarnas ökande utan endast till redan

befintliga samlingars underhåll och vård.

*

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

1 samt.

2 käft. (Sr 2.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Åttonde huvudtiteln: 1918 års (illäggsstat.

;10,

Understöd

för utgivande

av vetenskapliga

skrifter.

Akademier m. m.

Vetenskapsakademien.

1. Understöd för utgivande av vetenskapliga skrifter. I underdånig

skrivelse den 5 december 1917 har vetenskapsakademien anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1918 ställa ett belopp

av 20,000 kronor till akademiens förfogande för bekostande av dess vetenskapliga

skrifter.

Till stöd för denna hemställan har akademien anfört:

En av vetenskapsakademiens viktigaste uppgifter allt sedan hennes stiftelse har

varit att emottaga, granska, till trycket befordra samt över hela världen sprida vetenskapliga

arbeten av svenska författare. En betydande del av den inkomst, som genom

almanacksprivilegiet tillfallit akademien, har använts för detta ändamål, och akademien

har så långt det var henne möjligt tid efter annan höjt detta anslag för att kunna

tillmötesgå de krav, som den inom vårt land stadigt växande vetenskapliga verksamheten

på det matematiska och naturvetenskapliga området ställt på henne. ''

För belysande av akademiens verksamhet i detta avseende hänvisar

akademien härefter till det nyligen utkomna registret över de skrifter,

akademien sedan år 1826 befordrat till tryckning, och fortsätter:

Sedan år 1911 har anslaget utgått med 33,000 kronor om året men ändock visat

sig allt mer och mer otillräckligt. Detta beklagliga förhållande har under år 1917

blivit särskilt kännbart dels på grund av de oerhört ökade omkostnaderna, dels på

grund av den mängd värdefulla avhandlingar, som inkommit till akademien i större

antal än vanligt, enär möjligheten för svenska författare att få sina arbeten tryckta i

utlandet under nuvarande förhållanden i hög grad inskränkts eller alldeles upphört. Kostnaden

för akademiens skrifter har i följd härav under år 1917 till den 7 december uppgått

till 52,087 kronor 96 öre och således överstigit anslaget och behållningen från år 1916 med

13,403 kronor 86 öre. Då akademien ej har någon annan utväg för täckande av denna

brist än att miuska 1918 års anslag med motsvarande belopp, skulle således under år

1918 endast 19,597 kronor 14 öre stå till disposition för tryckning av akademiens skrifter.

Hur otillräckligt detta belopp är torde bäst framgå därav, att akademien redan

emottagit mellan 35 och 40 avhandlingar, som hittills ej kunnat befordras till tryckning.

Då dessa avhandlingar sannolikt taga i anspråk hela det för år 1918 disponibla

beloppet, skulle således under år 1918 ingå nya avhandlingar kunna emottagas.

Det ligger i öppen dag, att detta skulle vara ej blott högst beklagligt för vårt

lands anseende såsom kulturstat utan även hårt drabba ett stort antal unga lovande

vetenskapsmän, vilka, obemedlade som de oftast äro, skulle se sig ur stånd att få

resultaten av sina forskningar offentliggjorda och därigenom måhända gå förlustiga

sin prioritet eller sättas ur stånd att göra sina meriter fullt gällande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 lins tilläggsstat. 11

Det bör även framhållas, att flertalet av de uppsatser, som här komma i fråga,

ej lämpa sig för att utgivas såsom särskilda arbeten, enär de då lätt bliva förbisedda

och aldrig kunna ernå den spridning i utlandet, som då do ingå i en skriftserie,

vilken såsom akademiens utan kostnad och besvär för författaren sprides till

alla vetenskapliga institutioner i utlandet. Ett bevis härför är, att författare, som

själva äro i tillfälle att bekosta sina avhandlingar, hellre betala kostnaden för deras

intagande i akademiens skrifter iin utgiva dem på eget förlag, varpå år 1917 flera

exempel förekommit.

Vid skrivelsen hav fogats utdrag ur akademiens räkenskaper år 1917

av följande innehåll:

Trycknings- och häftning skostnad

Debet.

Kronor.

Au kassakonto

Almqvist & YViksell m. fl. fr. 1/1—7/14

1917 .............

................

52,087: 96

Kredit.

Kronor.

Per ingående balanskonto

Behållning............................................

5,297: 77

Kassa konto

Kronor.

Korrigeringsa vgifter...............................

....... 283:33

Bibliotekarien inlevererat.....................

....... 95:50

Almqvist & Wiksell..............................

..... 7:50

386:33

Anslaget................................................

33,000: —

38,684:10

Brist den 7 december 1917 ...............

13,403:86

Summa 52.087:96

Jag anser de av akademien anförda omständigheter innebära tillräckliga

skäl för att staten kommer akademien till hjälp och i någon mån lättar de

svårigheter, som nu förefinnas och, efter vad det vill synas, huvudsakligen

uppstått på grund av rådande säregna förhållanden. Vad beträffar det

begärda anslagets belopp synes mig dock detta något högre än som oundgängligen

kräves. Jag finner mig därför icke kunna gå akademiens framställning

längre till mötes än att jag förordar, att framställning göres hos

riksdagen om anvisande för ändamålet av ett anslag å 15,000 kronor.

Anslaget torde lämpligen böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

tryckning in. in. av vetenskapliga skrifter, utgivna av

vetenskapsakademien, anvisa på tilläggsstat för år 1918

ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

De partementschefen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[HO

Inköp av

nederbördsmätare

och

snöskärmar

för meteorologiska

centralanstaltens

räkning.

Meteorologisk a centralanstalten.

2. Inköp av nederbördsmätare och snöskärmar för meteorologiska

centralanstaltens räkning. På föredragning av statsrådet och chefen

för jordbruksdepartementet har Kung!. Maj:t förut denna dag beslutat

avlåta förslag till riksdagen i fråga om sammanförande till en institution av

meteorologiska centralanstalten och annan ämbetsmyndighet samt om anvisande

av anslag för år 1919 för uppehållande av den verksamhet, som

nu åligger nämnda anstalt. Då emellertid frågor angående anvisande av

anslag för tillgodoseende av meteorologiska centralanstaltens verksamhet

under år 1918 förut handlagts av chefen för ecklesiastikdepartementet,

torde det böra ankomma på mig att anmäla en framställning om beredande

av medel för täckande av vissa kostnader, som på grund av dyrtiden

beräknas uppkomma för inköp av instrument, vilka erfordras för anstaltens

arbeten under år 1918.

Till en början torde jag då få erinra därom, att riksdagen i skrivelse

den 13 juni 1917 angående regleringen av utgifterna under rikstatens

åttonde huvudtitel, punkten 44, anmält, att riksdagen med bifall till Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning på extra stat förär 1918 anvisat, bland

annat, dels till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer

samt för räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrument,

underhåll av meteorologiska centralanstaltens telegraf och materiell ävensom

för andra behov vid anstalten ett reservationsanslag av 16,400 kronor,

dels ock till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och

kontroll av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersök-''

ningen av Sveriges färskvatten ett reservationsanslag av 12,100 kronor.

I underdånig skrivelse den 5 december 1917 har nu vetenskapsakademien

med anledning av en utav föreståndaren för meteorologiska centralanstalten

professor N. Ekholm gjord anhållan hemställt om förslag till

riksdagen att å extra stat bevilja ett reservationsanslag å 1,700 kronor

för täckande av den ökade kostnad, som på grund av dyrtiden uppkomme

vid inköp av de nederbördsmätare och snöskärmar, som under år 1918 behövde

anskaffas för anstaltens räkning.

Ekholm har i sin till grund för vetenskapsakademiens framställning

liggande skrivelse anfört följande:

Av ett i avskrift bilagt brev från firman Nilsson & Janssons koppar-, bleck- &

plåtslageri, vilken firma i många år levererat alla för meteorologiska centralanstalten

behövliga nederbördsmätare (»regnmätare>) och snöskärmar, inhämtas, att priset på

dessa instrument, vilket ända till maj 1917 var för ett instrument respektive 21 kronor

25 öre och 22 kronor 50 öre samt därefter ända till slutet av november 1917 respek
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsslat.

tive 30 kronor 50 öre och 32 kronor 50 öre, nu stigit till respektive 59 kronor

och 55 kronor 95 öre. Då denna prisstegring, såsom av brevet framgår, är föranledd

av en motsvarande stegring i fabrikations- och materialkostnader av så allmän natur,

att ingen möjlighet synes föreligga att hos denna eller annan firma utverka lägre pris

än de ovannämnda, blir härav oundvikligen följden, att de för upprätthållande av

nederbördsmätuingarna vid meteorologiska centralanstaltens stationer för år 1918 å

extra stat beviljade anslagen komma att vara för ändamålet otillräckliga. Enligt de

två sistlidna årens erfarenhet kräves nämligen för varje år en nyanskaffning av omkring

35 nederbördsmätare och omkring 10 snöskärmar, vilka enligt de till maj 1917

gällande prisen kostade 933'' kronor 75 öre men enligt ovannämnda senaste prisnotering

2,624 kronor 50 öre, varav följer en prisstegring per år av 1,690 kronor 75

öre eller i runt tal 1,700 kronor. Då denna prisstegring icke kunde förutses vid

föregående av mig till akademien framställda äskanden av anslag åt meteorologiska

centralanstalten, ser jag mig nödsakad att nu anmäla förhållandet i förhoppning,

att det skall vara akademien möjligt att genom eu underdånig skrivelse till Kung!.

Maj:t utverka nådig proposition till nästkommande riksdag om beviljande av ett reservationsanslag

å extra stat för år 1918 av 1,700 kronor till anskaffande under

nämnda år av det för meteorologiska centralanstalten behövliga antalet nederbörds

mätare och snöskärmar.

På given anledning har Ekholm sedermera till ecklesiastikdepartementet

inlämnat en promemoria av följande innehåll:

• Det anslag, som av mig begärdes i skrivelse den 1 december 1917 till veten
skapsakademien,

torde böra fördelas med hälften, 850 kronor, på vardera av de två i

Kung], Maj:ts nådiga proposition nr 224 till 1917 år.s riksdag å sidan 13 anförda anslagen

a) och d), med vilka två anslag bestrides bland annat underhållet av instrument

för de under meteorologiska centralanstaltens ledning och kontroll stående

nederbördsstationerna. Hela antalet av dessa nederbördsstationer uppgår nämligen för

närvarande till 656, vartill bör läggas 21 nyanordnade, vilka träda i verksamhet under

december 1917 eller januari 1918, alltså under år 1918 tillhopa 677 dylika nederbördsstationer.

Av dessa underhållas 337 med hjälp av anslaget a) och de övriga

340 med hjälp av anslaget d).

Då genom den förebragta utredningen behovet av ifrågasatta anslag

torde få anses ådagalagt, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

å 1,700 kronor till förstärkande med 850

kronor av vartdera av de å 1918 års stat för meteorologiska

centralanstalten uppförda anslagen till arvoden

åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer

m. m. samt till utförande och kontroll av meteorologiska

observationer för den hydrografiska undersökningen

av Sveriges färskvatten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[12 i

Konserveringsåtgärder

beträffande

S:t Kf.rins

kyrkoruin i

Visby.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

3. Konserveringsåtgärder beträffande S:t Karins kyrkoruin i

Visby. I underdånig skrivelse den 4 september 1917 har vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien hemställt, att hos 1918 års riksdag måtte

äskas ett anslag å 6,900 kronor till konserverings- och förstärkningsarbeten

vid S:t Karins ruin i Visby; och har akademien till stöd därför anfört

följande:

Sedan lång tid tillbaka ha de västra delarna av S:t Karins ruin i Visby befunnit

sig i ett bristfälligt skick, vilket år från år alltmer förvärrats, så att för närvarande

fara hotar, att den västra gaveln när som helst kan ramla ned, varigenom dels

ett märkligt och ur skönhetssynpunkt sällsynt imponerande konstminne skulle försvinna,

dels ock på grund av dess belägenhet inom ett tätt bebyggt kvarter och vid en trafikled

oberäkneliga skador och olyckshändelser kuuua väntas uppstå.

På grund härav har akademien genom doktor Emil Ekhoff och byggnadsingenjör

Fritz Söderbergh låtit verkställa undersökning angående sättet för förstärkande och

konserverande av ruinens västra delar. Denna undersökning ligger till grund för ett

av byggmästaren N. Pettersson uppgjort kostnadsförslag för de erforderliga konserveringsarbetena,

slutande på en summa av 6,900 kronor.

Med hänsyn till den överhängande faran för ruinens instörtande har

akademien vidare ifrågasatt, att de äskade medlen skulle genom förskottering

ställas till akademiens förfogande fortast möjligt.

Vid skrivelsen hade fogats dels en av Söderbergh till akademien avlåten,

av ritningar in. m. åtföljd skrift, innefattande redogörelse för den av

akademien omnämnda undersökningen av ruinen, ävensom förslag till åtgärder

i syfte att förstärka och konservera densamma, dels ett av Pettersson

avgivet utlåtande, dels ock omförmälda kostnadsförslag.

I avseende å bristfälligheterna å ruinen och de åtgärder, som krävas

för dess konservering, innehåller Söderberghs skrift följande:

Under besiktningen iakttogs, att gavelpartiet ovanför spetsbågen är genom en

bred spricka helt och hållet skilt från norra långmuren, varjämte de sprickan angränsande

partierna av såväl gavelmuren som långmuren på innersidan rasat. Imurningen

under spetsbågen mellan långmurens hörn och pelaren i muren är ävenledes genom eu

bred spricka helt och hållet skild från långmuren intill cirka 5 meters höjd över

marken, där förband mellan imurningen och långmuren vidtager och fortsätter allt

ned till marken. Gavelpartiet företer särskilt för den norra delen betydande utbuktningar

såväl av murpartiet ovan spetsbågeu som av det imurade partiet under bågen.

Dessa utbuktningar äro emellertid av gammalt datum och 3 grova ankarjärn äro insatta

för att hindra vidare rörelser. Den södra delen av gaveln är genom den stora

tillbyggnaden utanför densamma väl stagad åtminstone till sin nedre del. Utom

utbuktningen företer gavelmuren på utsidan vertikala sprickor, för den nedre delen av

muren gående norr om och för den övre delen gående söder om pelaren i mureu.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Åttonde huvudtiteln: 1!)18 Ars tilläggsstat.

Dessa sprickor bara enligt iakttagelser, gjorda av Ekhoff och Pettersson, under senare | j y

tid visat benägenhet att ökas.

Över valven pa ömse sidor om mittskeppet äro närmast gaveln kontrefortartade

påm urin utfar verkställda, tydligen i avsikt att stöda den höga fristående gaveln mot

från väster verkande vindtryck. För att motverka den skjutning, som denna pämurning

otvivelaktigt måste utöva, då lasten av densamma, sådan påmurningen är utförd,

verkar som eu kil mellan valvet och muren och väl även för att i någon mån upptaga

vindtryck från ostliga vindar, är från vardera närmast gaveln stående pelare insatt

ett snett uppåt och något inåt mot mittaxeln riktat ankarjärn.

Enligt min åsikt bör för gavelpartiets bevarande

l:o) hörnet förstärkas genom på verkningsfullt sätt åstadkommet förband mellan

gavelmuren och långmuren samt

2:o) då förankringsanordningen i anslutning till påmurningarna på valven å ömse

sidor om mittskeppet synes vara otillfredsställande, betryggande förankring här anbringas.

För vinnande av dessa syften anbefallas följande åtgärder:

l:o) 1 hörnet insättas

i sprickan ovanför spetsbågen 2 över hörn lagda ankarjärn med slutar, vilka

läggas inne i murarna, samtidigt som sprickan på det omsorgsfullaste lagas och murarna,

där ras skett, utmuras med goda hörnförband till full tjocklek;

i sprickan under valvet, efter det att sprickan genom murens hela tjocklek på

bästa sätt utfyllts och imurats, på murarnas insida 2 hörnförankringar, vilka fästas

vid murarna medelst genom murverket dragna aukarbultar, på murarnas utsida dragna

genom ankarplattor, lika de förut på murarna anbragta. Sedan hörnförankringarna

uppsatts, ingjutas de i betong, som på översidan gives fall från muren för regnvattens

avledande.

Vid hörnankarjärnet b, som insattes så nära under kragstenen för spetsbågens

vederlag som möjligt., fästes ett ankarjärn, som, löpande vågrätt utefter gavelmurens

insida, till cirka 2 meters längd instickes i den inre för eu förutvarande tornbyggnad

uppförda muren, där urtagning göres för ankarjärnet med dess slut. Samtidigt

borras i yttermuren invid pelarens norra sida i ungefärligen samma höjdläge hål för

eu förankringsbult, som, på utsidan anslutande sig till en ankarplatta, dragés genom

gavelmuren och tornmuren och pa tornmurens insida förses med lodrätt ankarslut. Den

i tornmuren gjorda urtagningen igjutes med betong, varvid tillses, att betongen väl

instampas i murverkets alla håligheter och ojämnheter.

Samtliga imurningar böra göras med gott cementblandat bruk. Dock bör tillses,

att cementbruket ej når fram till murytorna, utan att fogarna närmast ytorna väl

fyllas med rent kalkbruk utan cementtillsats.

2:o) Å vardera påmurningen utlägges ett ankarjärn, som invid gaveln ansluter

sig till en genom murverket dragen ankarbult, vilken på utsidan fästes vid en ankarplatta

och som löper över de närmast gaveln liggande två valven och som ovanför vardera

av de två pelarna förses med ankarslutar samt därjämte, som skissen angiver, belägges

med ned i murverket gående bygeljärn. För att göra ankarjärnet verkningsfullt tngjutes

detsamma i betong, som anbringas ovan murarna till ankarjärnets hela längd

och väl instampas i murarnas alla ojämnheter och håligheter.

Samtliga ankarjärn, som läggas i murverk eller betong, bestrykas före inläggningen

till skydd mot rost med en välling av i separerad mjölk utrörd cement. Alla

ankarjärn, plattor och bultar, som komma att ligga utsatta för väderlekens inverkan,

skola antingen omsorgsfullt tjärbrännas eller ock noga målas med blymönjefårg och

därefter med svart oljefärg eller bestrykas med annat mot rost väl skyddande ämne.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde huvndtiteln: 1918 års tilläygsstat.

[12.]

Det av Pettersson uppgjorda kostnadsförslaget rörande de av Söderbergh

föreslagna åtgärderna upptager följande poster:

1,070 kilogram smidesjärn å 1: —................................

350 d:o d:o å 1: 25 ...............................

6 st. gjutna brickor å 70 kg. = 420 kg. å 0: 60........

Smidesarbete.........:..........................................................

Rivnings- och murningsarbete......................................

30 kubikmeter betonggjntning med formar å 50: —

7 st. borrhål å 40: — ..................................................

Järnankarens inläggning .............................•..................

Järnets målning..............................................................

Skyddsplank mot gatan.................................................

Ställningar.......................................................................

Slitage av tåg, block och kättingar.............................

Körning och transporter ...............................................

Olycksfallsförsäkring .....................................................

För ledning av arbetet..................................................

Oförutsedda fäll ..............................................................

kronor

1,070

—

»

437

50

»

252

—

$

750

—

»

500

—

■»

1,500

—

»

280

—

100

—

50

—

»

150

—

400

—

)>

40

—

»

75

—

75

—

800

—

»

420

50

krouor 6,900

—

Uti infordrat underdånigt utlåtande den 6 november 1917 har överintendentsämbetet

anfört, bland annat:

Efter inom ämbetet verkställd granskning av detta ärende, vilken granskning i

forsta hand utförts av tjänstgörande arkitekten hos ämbetet K. Nordenskjöld, efter på

platsen närmare vunnen kännedom om de föreslagna åtgärderna, har ämbetet funnit

de av Söderbergh i ärendet föreslagna åtgärderna för förstärkning och konservering

av ruinen synnerligen välbetänkta. Visserligen kan en på muren mellan skeppen

föreslagen betonggjutning kring ankarjärnet komma att ofördelaktigt kontrastera mot

rjrinens i övrigt ganska ojämna muravslutningar, men då denna konturverkan endast

kan uppfattas från få ställen i omgivningen och betonggjutningen får anses nödvändig

för att skydda det erforderliga ankarjärnet, har ämbetet ingen annan erinran

att göra än att vid arbetets utförande iakttages, att betongpågjutningen hålles ned så

mycket som möjligt och att vid murena kant den gamla konturen följes så noggrant

som görligt är. Beträffande kostnaden anser ämbetet, att betonggjutningen kommer

att draga en 300 kronor större kostnad än som beräknats och att en summa av 200

kronor bör läggas till posten oförutsedda utgifter, vilken bör utgöra 10 procent av

den beräknade kostnaden. Anslagssumman ökas därigenom från 6,900 kronor till

7,400 kronor.

Departe- För Visby ruiners vård och underhåll har vitterhetsakademien till

mentschefen. gjtt förf0gan<je ett å ordinarie stat uppfört årligt reservationsanslag av

1,000 kronor. Detta anslag förslår emellertid icke till bestridande av

kostnaderna för de större underhållsarbeten, som tid efter annan måste

vidtagas för bevarandet av dessa fornminnen, vilka i sin helhet måhända

utgöra landets märkligaste, utan har för dylika större arbeten vid olika

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

tillfällen beviljats extra anslag. Så anvisade 1908 års riksdag ett belopp [12.]

av 16,000 kronor till utförande av konoerveringsåtgärder beträffande vissa

kyrkoruiner i Visby. Av sistnämnda anslag voro 1,375 kronor avsedda

att användas till underhåll av S:t Karins ruin. Vissa partier av denna

ruin äro emellertid, enligt vad utredningen i det föreliggande ärendet giver

vid handen, nu åter i behov av konserveringsåtgärder. De ifrågasatta

åtgärderna förefalla mig vara särskilt angelägna, såväl med hänsyn till den

av°förstöring hotade västra gavelns stora värde ur skönhets- och minnessynpunkt

som ock på grund av den risk, ett eventuellt ras innebär för

ruinens omgivningar och för gatutrafiken utmed densamma. Jag tillstyrker

därför framställning till riksdagen om anvisande av medel till ifrågavarande

ändamål.

Vidkommande beloppet av det erforderliga anslaget biträder jag överintendentsämbetets

mening, att detsamma bör bestämmas till 7,400 kronor.

Då, enligt vad av handlingarna i ärendet framgår, ruinens bristfälligheter

äro av på allvarlig beskaffenhet, att konserveringsarbetet icke torde tåla

något längre uppskov, förordar jag, att anslaget uppföres på tilläggsstat

för år 1918.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till utförande av arbeten fö„r konserverande åt

S:t Karins kyrkoruin i Visby anvisa på tilläggsstat för

år 1918 ett reservationsanslag av 7,400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

1 samt.

2 höft. (Nr 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tiUäggsstat.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Lunds universitet.

[13.] 1- Tilläggsanslag* till inredande av nya lokaler för historiska

Tiiiiegsar- museet. I särskild proposition, nr 298, föreslog Kungl. Maj:t 1917 års

Jande^aVnya riksdag aH GU ändrad inredning m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med

lokaler för av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet

imiorUkamu- över ecklesiastikärenden den 23 april 1917 angiven plan, av förutvarande

zoologiska institutionsbyggnaden vid universitetet i Lund för inrymmande

därstädes av universitetets historiska museum samt mynt- och medaljkabinett

anvisa på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 105,436

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta för ändamålet förskottsvis under

år 1917 av tillgängliga medel utanordna ett belopp av 50,000 kronor.

Enligt vad framgår av det vid sagda proposition fogade utdrag av

förenämnda statsrådsprotokoll grundade sig den av departementschefen

angivna planen på en av domkyrkoarkitekten T. Wåhlin uppgjord beräkning

av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag, vilken beräkning

upptog följande poster:

Byggnadsarbeten ...................................................................... kronor 51,500: —

Möbler, inredning och montrer............................................. » 9,361: _

Gas-, vatten- och avloppsledningar....................................... > 2,575: —

Värme- och ventilationsanordningar.................................... » 13,800: _

Elektriska ledningar ................................ > 11,200: _

Värmeteknisk och sanitär konstruktion samt kontroll... » 1,500: —

Summa kronor 89,936: —

Härjämte var i anslaget inräknat ett belopp av 15,500 kronor, som

ansetts erforderligt dels till vissa ändringar beträffande arbetets utförande,

dels ock till vidtagande av åtgärder för höjande av byggnadens säkerhet

mot eldfara, överintendentsärnbetet hade nämligen i underdånigt utlåtande

den 30 januari 1917 förklarat sig anse det nödvändigt, att bjälklagen

i förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden, innan densamma

komme att användas såsom museum, gjordes brandfria, vilket kunde åstad
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1!)18 års tilläggsstat. 19

koramas för minsta kostnad medelst anbringande av rabbitsputs på deras

undersida och förhydningsmassa på översidan och genom att brandfritt

avstänga huvudtrappan från vinden.

Det av riksdagen för byggnadsföretaget anvisade anslaget har emellertid

nu befunnits otillräckligt för sitt ändamål. I skrivelse till kanslern

för rikets universitet har drätselnämnden vid universitetet i Lund hemställt

om utverkande av erforderligt fyllnadsbelopp; och har drätselnämnden

därvid anfört:

Sedan drätselnämnden i vederbörlig ordning infordrat anbud å dels byggnadsarbetet,

dels värme- och ventilationsanordningar, dels gas-, vatten- och avloppsledningar,

dels ock elektriska ledningar, hava inkomna anbud, vilka beträffande sistnämnda

ledningar avsågo belysningsanläggning och endast till en oväsentlig del den beräknade

hissan läggningen, av drätselnämnden, efter anlitande av inom varje särskilt

område sakkunniga personer, prövats; och har drätselnämnden, på förslag av de tillkallade

sakkunniga, antagit de för universitetet förmånligaste anbuden, vilka uppgå

till följande belopp, nämligen: för byggnadsarbetet —med undantag av det i kostnadsberäkningen

till 5,000 kronor upptagna måluingsarbetet ävensom av arbeten med rabbitsuuderkläduad

av de putsade taken i andra och tredje våningarna samt med golvmassebeläggning,

vilka arbeten beräknats draga en sammanlagd kostnad av minst

11,340 kronor — till 74,415 kronor, för gas-, vatten- och avloppsledningar till 4,450

kronor, för värmeleduings- och ventilationsanordningar till 17,760 kronor ävensom för

elektriska ledningar till 3,235 kronor eller sammanlagt till 99,860 kronor. Härtill

komma kostnader för arvoden för ritningar samt kontroll å respektive arbeten, vilka

kostnader av drätselnämnden beräknas till 7,200 kronor.

De antagna anbuden överstiga icke oväsentligt de i den slutliga kostnadsberäkningen

upptagna belopp men stanna sammantagna likväl inom ramen av den summa,

som för ifrågavarande ändamål anvisats; och torde, enligt drätselnämndens förmenande,

jämväl ovannämnda kostnader för ritningar och kontroll kunna utan ökat anslag bestridas

med anlitande av upplöpande räntor å anslaget, varav drätselnämnden redan

den 9 augusti 1917 utbekommit 50 000 kronor.

Drätselnämnden har sålunda beslusat antaga i det föregående omnämnda anbud

angående de väsentligaste arbetena för den ifrågavarande byggnadens anordnande för

det nya ändamålet, utan att, såsom av ovanstående redogörelse framgår, medel återstå

för en del andra beräknade behov, nämligen: målning, möbler, inredning och montrer

samt elektrisk hiss, vilka arbeten enligt de slutliga kostnadsberäkningarna betinga respektive

5,000 kronor, 9,361 kronor och 6,700 kronor med 10 % förhöjning ä sistnämnda

belopp jämte ingenjörs- och koutrollarvode å hissanläggningen, här beräknat till 750

kronor, eller således tillsammans 22,481 kronor, vartill ytterligare skulle komma den

till minst 11,340 kronor beräknade kostnaden för ovannämnda arbeten med rabbitsunderklädnad

och golvmassebeläggning, därest icke Kung!. Maj:t skulle finna kravet

på utförande av dessa i det ursprungliga förslaget icke upptagna arbeten kunna av

sparsamhetsskäl eftergivas. Med inräknande av sistnämnda 11,340 kronor skulle alltså

kostnadssumman utöver redan beviljade medel komma att utgöra 33,821 kronor.

Anleduingeu till att drätselnämnden ingått avtal angående ovauberörda arbeten,

vilka komma att omedelbart påbörjas, har varit följande. Såsom i Kung! Maj-.ts proposition

i ärendet framhållits, är det av största vikt, att historiska museets synnerligen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

värdefulla samlingar snarast möjlipt komma att förflyttas till en lokal, där de bliva i

avsevärt mindre grad utsätta för eldfara än vad nu är föihållandet i den panda biblioteksbypgnaden.

Vidare skulle universitetet, genom en flyttning av historiska museet

från dess nuvarande lokal, vinna ett mycket välbehövligt utrymme att utnyttjas för

andra universitetsändamål, vilken omständighet under ärendets behandling jämväl framhållits.

Då det således måste anses vara för universitetet synnerligen angeläget, att

ifrågavarande arheten komma att snarast igångsättas, vilken beaktade omständighet föranlett

Kungl. Maj:t att begära och riksdagen att medgiva, att av det för ändamålet beviljade

anslaget ett belopp av 50 000 kronor finge utgå redan år 1917, samt då, enligt

vad de av drätselnämnden anlitade sakkunniga vitsordat, de antagna anbuden i betraktande

av nu rådande prisläge i fråga om materialier och arbetslöner finge anses vara för

universitetet särdeles gynnsamma, bar drätselnämnden fattat sitt ovannämnda beslut i

ärendet, och detta så mycket hellre som det, om drätselnämnden icke antagit nu avgivna

anbud, vilka sannliga helt förklarligt hade en mycket kort giltighetstid, utan

uthjudit arbetena till entreprenad för andra gången, med största sannolikhet inträffat,

att de anbud, som då kunnat komma att avgivas, blivit väsentligt högre.

Ett uppskov med byggnadsarbetenas igångsättande till deri ovissa tidpunkten lör

ett normalt prisläge i fråga om materialier och arbetslöner har drätselnämnden ansett

oförenligt med det beviljade anslagets ändamål.

Det är emellertid för uppnåendet av detta ändamål nödvändigt, att jämväl de

arheten komma till utförande, varom drätselnämnder ännu icke kontrahera^ nämligen:

målning, möbler, inredning och montrer samt elektrisk hissanläggning ävensom, eventuellt,

rabbitsunderklädnad av de putsade taken i andra och tredje våningarna samt

golvmassebeläggning.

På grund av det anförda har drätselnämnden hemställt om utverkande

hos Kungl. Maj:t av medel till de ytterligare erforderliga arbetena

med nyss angivna belopp av 22,481 kronor eller eventuellt — med inräknande

av kostnaden för omförmälda arbeten med rabbitsunderbeklädnad

och golvmassebeläggning — 33,821 kronor.

Det större akademiska konsistoriet i Lund har instämt i drätselnämndens

hemställan, och kanslern har i underdånigt utlåtande den 15 november

1917 hos Kungl. Maj:t gjort framställning i enlighet därmed.

Jämte drätselnämndens och konsistoriets skrivelser äro vid kanslerns

utlåtande fogade utdrag av drätselnämndens protokoll i ärendet samt vederbörlig

arbetsbeskrivning.

Efter eihållen nådig remiss har överintendentsämbetet den 27 november

1917 avgivit underdånigt utlåtande i ämnet och därvid anfört:

Då huvudanledningen till ifrågavarande samlingars förflyttande till ovannämnda

byggnad är den. att den byggnad, i vilken samlingarna för närvarande äro inrymda.

icke är tillfredsställande ur brandsäkerhetssynpnnht, anser sig ämbetet icke böra frångå

sin i underdånig skrivelse den 50 januari 1917 angående ifrågavarande omändringsocb

inredningsarbeten uttalade åssi b t, att bjälklagen böra göras brandfria och »It vinden

bör brandfritt avskiljas från byggnaden i övrigt. 1 nu föreliggande från ställning

omförmälda rabbitsunderklädnad och golvmassebeläggning äro brandsäkerhetsåtgärdey,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 dru tillägg,istat. 21

geni Bmhetet anser nödvändiga; och får ämbetet, som i övrigt icke har något att i [13. i

ärend.-t för sin del erinra, fördenskull tillstyrka beviljandet av ett tilläggsanslag 5,

33,821 kronor för ifrågavarande ändamål.

i dåvarande departementschefens anförande till förutnämnda statsrådsprotokoll

den 23 april 1917 omförmäles, hurusom överintendentsämbetet

erinrat om otillförlitligheten av de under nuvarande förhållanden uppgjorda

kostnadsberäkningarna rörande den tillämnade anordningen av historiska

museets samt mynt- och medaljkabinettets nya lokaler. Detta

kunde dock ej avhålla statsmyndigheterna från att bereda samlingarna de

medel, som enligt då framlagda beräkningar erfordrades för de nödiga

ändringsarbetena i dess nya lokal. Arbetet med dessa ändringar är nu

igångsatt, och avsett är, att lokalerna skola stå färdiga för samlingarnas

mottagande vid ingången av år 1919. För ändamålet visar det sig emellertid

nödvändigt att anskaffa ytterligare medel; överintendentsämbetets

antydan om otillförlitligheten av de framlagda kostnadsberäkningarna har

besannat sig. Med ögonen öppna för denna eventualitet har man satt universitetsmyndigheterna

i tillfälle att begynna arbetet. Man lärer nu ej

böra förvägra dem det tilläggsanslag, som befunnits nödigt för dess fullbordande.

Det är så mycket önskligare, att tilläggsmedlen beviljas, som ett bland

de främsta skålen till museets förflyttning och dennas snara åvägabringande

var eldfarligheten hos de nuvarande lokalerna. Denna lokalernas

beskaffenhet angavs i den ursprungliga framställningen i ämnet; den av

överintendentsämbetet utsände sakkunnige, professorn E. Lallerstedt har

ock i det av honom efter besök på ort och ställe avgivna tjänstememorialet

kraftigt betonat lokalernas ur brandsäkerhetssynpunkt ytterst otillfredsställande

tillstånd: han påpekar, hurusom i lokalerna förvaras museiföremål

av utomordentligt värde och att oersättliga förluster skulle uppstå i

händelse av eldsolycka. I betraktande härav lärer man böra göra allt, för

att museet i sitt blivande nya hem erhåller den största möjliga trygghet

mot eldfara. Jag vill därför på det bestämdaste avråda från att av sparsamhetsskäl

nedsätta tilläggsanslaget till det alternativt begärda lägre beloppet.

Skillnaden mellan de båda beloppen utgör ju just vad som erfordras

för att täcka kostnaden för av överintendentsämbetet tidigare och nu ånyo

påyrkade brandsäkerhetsåtgärder. Det högre av de båda beloppen bör

alltså enligt min mening äskas hos riksdagen.

Såsom av det föregående inhämtas, har universitetets drätselnämnd

funnit sig böra igångsätta arbetet med de nya lokalernas anordnande för

historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet, ehuru de medel, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

[14.J

Förstärkande

nr materiellanalagen

till

rista institutioner
-

22 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat,

stodo till förfogande, visat sig icke vara tillräckliga. Jag finner denna

drätselnämndens åtgärd vara förklarlig på grund av de särskilda förhållandena

i nu förevarande fall. Att åtgärden varit för universitetet fördelaktig

och besparat det allmänna avsevärda kostnader synes mig med fog

kunna påstås.

Då de ifrågavarande ändringsarbetena skola bringas till fullbordan

under år 1918, bör det erforderliga tilläggsanslaget, 33,821 kronor, uppföras

å tilläggsstat för sagda år.

Jag tillstyrker alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ändrad inredning m. m., i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för ecklesiastikdepartementet

till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

23 april 1917 angiven plan, av förutvarande zoologiska

institutionsbyggnaden vid universitetet i Lund för inrymmande

därstädes av universitetets historiska museum

samt mynt- och medaljkabinett, utöver av riksdagen år

1917 för ändamålet anvisat belopp av 105,436 kronor,

anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag

av 33,821 kronor.

2. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner.

Från universitetet i Lund föreligger begäran om ett anslag på extra stat

till belopp av 79,524 kronor för tillgodoseende av åtskilliga institutioners

materiella behov.

Nu rådande dyrtid har icke kunnat undgå att utöva ett kännbart inflytande

på de ekonomiska förhållandena vid flertalet av nämnda universitets

institutioner. Särskilt har i allmänhet stegringen i kostnaderna för

bränsle gjort sig gällande; universitetet i Lund intager ju i fråga om

möjlighet att för måttligt pris förskaffa sig bränsle en sämre ställning än

systeruniversitetet i Uppsala, som förfogar över stora skogsdomäner.

Föreståndarna för de institutioner, vilka svårast berörts av dyrtidsförhållandena,

hava i sitt trångmål funnit sig föranlåtna att söka erhålla

ökning av vederbörande materiellanslag. Några av dem hava begagnat

tillfället att påkalla även en sådan höjning av materiellanslagen, som ansetts

behövlig utan hänsyn till dyrtiden. I ett par fall har man alls ej

åberopat denna utan framhållit anslagens otillräcklighet även under normala

förhållanden.

Anslagsäskandena äro av växlande syften: än yrkas förhöjning av materiellanslagen

enbart å ordinarie stat, än begäres tillika anslag å extra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstal. 23

stat, &n har man inskränkt sig till att anhålla om extra anslag. De extra [14.

anslagskraven avse i regeln år 1918, i vissa fall även år 1919; en institutionsföreståndares

begäran gäller år 1917.

Institutionsföreståndarnas framställningar hava vid universitetet underkastats

prövning av utsedda kommitterade. Dessa hava funnit det vara

av största vikt för de olika institutionerna att snarast möjligt komma i

åtnjutande av de ökade anslag, som visat sig nödvändiga. Enligt kommitterades

mening skulle detta i icke ringa grad underlättas därigenom, att

de olika framställningarna förelädes statsmyndigheterna i så likformigt

skick som möjligt. De hava därför föreslagit det större akademiska konsistoriet,

att samtliga anslagen begärdes å extra stat och i en summa. Då

det vidare under nuvarande osäkra och växlande ekonomiska förhållanden

givetvis hade sin stora betydelse för vederbörande institutionsföreståndare

att i så god tid som möjligt kunna försäkra sig om nödiga bränslekvantiteter

eller andra för institutionernas drift behövliga materialier och detta

åter syntes väsentligt underlättas genom möjligheten att kunna på förhand

överblicka respektive institutioners ekonomiska resurser, ansågo kommitterade

lämpligt, att redan nu det anslag, som komme att äskas, begärdes

till ett belopp, motsvarande institutionernas anmälda behov för två år

framåt. Därvid skulle, om så erfordrades, det extra anslaget för år 1919

ökas med de belopp, som för sistnämnda år av institutionsföreståndarna

begärts på ordinarie stat.

De kommitterade hava efter granskning av institutionsföreståndarnas

framställningar för sin del fixerat de belopp, som borde för vartdera av

åren 1918 och 1919 krävas för tillfredsställande av de särskilda institutionernas

behov. För år 1918 skulle behövas 35,925 kronor, för år 1919

43,599 kronor, tillhopa alltså 79,524 kronor.

1 enlighet med kommitterades hemställan har det större akademiska

konsistoriet begärt kanslerns för rikets universitet medverkan för beredande

av ett anslag på extra stat å sistnämnda belopp, och kanslern har

i underdånig skrivelse den 2 oktober 1917 hemställt om avlåtande av

proposition till riksdagen om beviljande av det sålunda begärda anslaget.

79,524 kronor.

_ De från de särskilda institutionerna framkomna äskandena om ordinarie

anslags ökande hava icke till Kungl. Maj:t framburits i annan måtto

än att de, såsom redan nämnts, i vissa avseenden ligga till grund för

kommitterades av konsistoriet och kanslern biträdda yrkanden om extra

anslag för år 1919. Så till vida skola de av mig ej beaktas, enär jag

funnit mig böra inskränka mig till att framlägga förslag allenast om

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.

[14.] anslag på tilläggsstat för år 1918. Dock har jag därvid ansett mig ej

böra lämna de institutioner ur räkningen, vilkas föreståndare allenast begärt

ökande av institutionernas ordinarie anslag.

Att jag på nämnda sätt begränsat den framställning jag ämnar göra

under denna punkt beror på svårigheten att under nuvarande förhållanden

med ens approximativ säkerhet bedöma vederbörande universitetsinstitutioners

behov annat än för den närmaste tiden. Ovissheten i prisförhållandena

gäller icke blott bränsle. Även flerahanda andra för institutionerna erforderliga

förnödenheter kunna antagas bliva underkastade avsevärda och

hastiga "växlingar i pris. Om man nu ville söka fastställa för år 1919

lämpliga extra anslagsbelopp för ifrågavarande institutioner, komrne man

att, i händelse av kraftiga prisstegringar, nödgas anvisa medel på tilläggsstat

för sagda år. Då, såsom i några fall nu äger rum, en institution

utöver sitt ordinarie anslag plägat förfoga över ett extra anslag — detta

bör ju fortfarande begäras för år 1919 — skulle under nyssnämnda förutsättningar

institutionen för sina materiellbehov under år 1919 hava att

röra sig med ej mindre än fyra särskilda anslag. Detta synes mig ej

lämpligt.

Jag skall nu på grund av handlingarna yttra mig om de belopp, som

för de" särskilda institutionerna, enligt vad jag omförmält, under förevarande

punkt böra äskas för år 1918. Där ej annat angives, avser uppgiften

om det belopp, som av vederbörande institutionsföreståndare begärts,

sagda år.

Anat omi. sk-h istol ogiska institutionen. För denna institution har med

hänsyn till de oerhört stegrade utgifterna för bränsle äskats ett anslag av

3,000 kronor. Då framställningen härom gjordes — den 23 augusti 1917

— hade redan över 3,000 kronor utbetalts ‘för 1917 års förbrukning, och

trots all sparsamhet, avstängning av lokaler in. m., komrne beloppet att

under hösten stiga med vid pass 2,000 kronor. Bränsleförbrukningen

plägade hålla sig vid omkring 45 ton westfalisk gjutkoks.

För denna institution, vars ordinarie materiellanslag utgör 6,050

kronor, föreslår jag, i likhet med kommitterade, ett anslag å det begärda

beloppet, 3,000 kronor.

Fysiologiska institutionen. Denna institution förfogar över ett ordinarie

anslag till materiell m. m. å 4,500 kronor. Institutionsföreståndaren har,

med tillstyrkan av kommitterade, för år 1917 begärt ett extra anslag av

1,500 kronor. Därav beräknas, med ledning av eifarenheterna från den

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 25

senaste bränsleterminen, en summa av 1,000 kronor vara behövlig för

mötandet av stegringen i bränslekostnaden; för täckandet av andra nödvändiga

utgifter, vartill årsanslaget ej räcker, erfordras 500 kronor. Detta

motsvarar, säger föreståndaren, ej prisstegringen på alla de utensilier, som

institutionsarbetet kräver, men räcker, om utgifterna inskränkas till de

nödvändiga löpande.

Jag tillstyrker ett extra anslag å 1,500 kronor, såsom begärts.

Medicinsk-kemiska institutionens årsanslag till materiell in. in. utgör

3,450 kronor, vartill komma laborantavgifter, beräknade till 2,000

kronor. För denna institution har dess föreståndare begärt en ökning av

nämnda ordinarie anslag med 3,000 kronor. Han förklarar, att oaktat den

största sparsamhet och reduktion av alla inköp för institutionen äro utgifterna

på grund av de stora prisstegringarna å allt, som institutionens

drift erfordrar, kol, gas, elektricitet, kemikalier och glasvaror, i ständigt

stigande. Hittills har institutionen rett sig utan extra anslag med anlitande

av en nu förbrukad mindre besparing å föregående års materiellanslag.

Redan i slutet av maj 1917 hade utgifterna för materiell uppgått

till över 4,300 kronor, och senare hälften av året plägade alltid visa större

utgifter än den förra.

I en till mig avlåten skrivelse har institutionsföreståndaren till fullständigande

av sin framställning lämnat en översikt över institutionens

räkenskaper från 1917 års början till den 20 november 1917. Det visar

sig, att institutionens utgifter under denna tid utgjort nära 12,960 kronor.

Till täckande härav har institutionen haft att tillgå: dels statsanslaget,

3,450 kronor, dels laborationsavgifter m. m., omkring 2,330 kronor, dels

en besparing från föregående år av omkring 1,680 kronor, översikten

utvisar således ett underskott av omkring 5,500 kronor.

I skrivelsen framhåller institutionsföreståndaren, att institutionens drift

skötts så sparsamt som möjligt. Förbrukningen av gas och destillerat

vatten hade inskränkts till hälften av den vanliga åtgången. Av kemikalier

hade det minsta möjliga förbrukats. Att ytterligare nedpressa

utgifterna vore ytterligt svårt.

Jag finner mig lika med kommitterade böra tillstyrka ett anslag å

det begärda beloppet, 3,000 kronor.

Patologisk-anatomiska institutionen. Aven för denna institution har av

vederbörande föreståndare äskats en förhöjning av det ordinarie anslaget,

nu 3,500 kronor. Höjningen skulle utgöra 3,500 kronor, samma belopp

som av kommitterade föreslagits.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

[14.]

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[14.] Till grund för vederbörandes framställning om anslags förhöjningen

åberopas den ständiga prisstegringen å allt vad som erfordras »för institutionens

drift. Frånsett bränslet, vars fördyring vore allmänt bekant, hade

kemikalier, särskilt färgämnen, sprit, bomull, experimentdjur in. m., stigit

i pris, från 50 % till 400 %. Institutionens löpande utgifter hade, trots

den största sparsamhet, under år 1916 uppgått till omkring 5,920 kronor,

däri inberäknat ett belopp av något över 2,300 kronor för bränsle, vilket

belopp måst överföras till 1917 års konto. Nämnda sparsamhet kunde ej

utan men för institutionens verksamhet fortsättningsvis iakttagas. Mot

kravet på tillgång till ett materiellanslag av 7,000 kronor kunde säkerligen

ej annat invändas än att ett tillägg av omkring 1,000 kronor till ovannämnda

belopp av omkring 5,920 kronor möjligen kunde synas väl litet

för att behörigen tillgodose behovet av ökad vetenskaplig arbetsmöjlighet

samt behovet av underhåll och nyanskaffning av instrument.

Jag finner skäligt att för denna institution föreslå ett tilläggsanslag

å det av vederbörande ifrågasatta beloppet, 3,500 kronor.

Astronomiska observatoriet. Det ordinarie anslaget till materiell m. m.

för denna institution utgör 5,000 kronor. Institutionsföreståndaren har

meddelat, att observatoriets årsförbrukning av bränsle uppgår till omkring

220 hektoliter kol samt 16 kubikmeter ved. På grund av de oerhört stegrade

prisen å bränsle anhåller han om ett extra tillägg till materiellanslaget

av 1,200 kronor, att utgå från början av år 1918.

De kommitterade hava biträtt denna framställning, och jag har ej

något att erinra mot att ett anslag å nämnda belopp tilldelas institutionen.

Botaniska institutionens systematiska avdelning. För denna avdelning

är i universitetets ordinarie stat uppfört ett anslag till materiell in. m.

av 7,000 kronor. Enligt vad upplysts har avdelningen sedan några år

tillbaka en såsom tillfällig betecknad hyresinkomst av 700 kronor. Avdelningens

föreståndare har begärt ett tillfälligt anslag av 5,030 kronor,

därav för bränsle beräknats 3,354 kronor och för dagsverken i trädgården

1,676 kronor. Posten 3,354 kronor utgör det belopp, varmed utgifterna

för bränsle under läsåret 1916—1917 överstigit medeltalet av motsvarande

utgifter under läsåret 1909 — 1912. I denna post, 3,354 kronor, ingår ett belopp

av omkring 1,200 kronor, varmed bränslekostnaden från och med år 1913,

då avdelningen tog sin nya museibyggnad i bruk, behöver stadigvarande

ökas, oavsett de nuvarande, stegringarna i bränslepriset. Det ytterligare

för ökade bränslekostnader beräknade beloppet av omkring 2,250 kronor

I

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 27

erfordras på grund av de under nuvarande kristid oerhörda höjningarna |14.]

i bränslepriset.

Ovannämnda post å 1,676 kronor utgör det belopp, varmed de nu

uppdrivna dagsverkslönernas summa beräknas överstiga medeltalet av motsvarande

summor för vartdera av åren 1909—1912, d. v. s. de år, för

vilka det nuvarande år 1908 beviljade årsanslaget, enligt avdelningsföreständarens

mening, finge anses närmast vara tillmätt.

Kommitterade hava tillstyrkt det av föreståndaren begärda beloppet

5,030 kronor. Vid beräkningen av detta belopp har föreståndaren, såsom

av hans framställning framgår, lämnat ur räkning ovannämnda, avdelningen

tillflytande tillfälliga hyresinkomst. Då hår är fråga om anslagsbehov för

år 1918, synes man emellertid böra taga hänsyn till denna tillgång. Jag

föreslår därför, att med avdrag för hyressumman, 700 kronor, för avdelningen

beredes ett anslag med ett till närmast högre hundratal utfyllt

belopp av 4,400 kronor.

Botaniska institutionens fysiologiska avdelning förfogar över ett ordinarie

anslag till materiell m. m. å 3,500 kronor. Vederbörande avdelningsföreståndare

och de kommitterade hava för avdelningen begärt ett

tillskott av 1,400 kronor, den förre medelst det ordinarie anslagets förhöjning.

Föreståndaren, som grundar sin anhållan på de ökade materialpriserna

under de senaste åren, uppvisar, att kostnaden för bränsle under

läsåret 1916—1917 med omkring 750 kronor överstigit motsvarande kostnad

för läsåret 1914—1915. För gas och elektricitet anser han sig

vid eu jämförelse mellan kostnaderna härför under åren 1914 — 1916 samt

vårterminen 1917 kunna påvisa en ökning av omkring 300 kronor. 1

fråga om utgifterna för kemikalier gör föreståndaren en jämförelse mellan

utgifterna under åren 1913—1915 å ena sidan samt utgifterna under år

1916 å den andra. Han finner, att ökningen kan antagas till omkring

250 kronor. Föreståndaren beräknar slutligen en ökning av omkring 100

kronor för stegringen å samtliga övriga mindre utgiftsposter. Summan av

nu angivna belopp: 750 kronor, 300 kronor, 250 kronor och 100 kronor,

utgör 1,400 kronor. Jag vill tillstyrka, att ett anslag å detta belopp beredes

ifrågavarande avdelning av botaniska institutionen.

Fysiska institutionen förfogar över ett ordinarie anslag till materiell

in. in. å 5,000 kronor.- Till bekostande av mekaniska arbeten vid institutionen

har 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 1,500 kronor. Den tillförordnade föreståndaren för denna

institution bär såsom ett av dyrtiden påkallat tilläggsbelopp för materiell
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[14.] anskaffning angivit en summa av 2,610 kronor. Han har vid beräknande

av denna summa utgått från en av honom vid påkallande av det ordinarie

anslagets förhöjning uppgjord tablå över institutionens anslagsbehov under

normala förhållanden. Detta har han skattat till 8,100 kronor, därvid han

i laborantavgifter beräknat ett belopp av omkring 600 kronor, vadan

materiellanslaget skulle behöva ökas till 7,500 kronor. För värme, elektricitet,

gas och vatten har i tablån upptagits ett belopp av 3,200 kronor.

I sin nu ifrågavarande framställning upptager han för denna post en ökning

av 1,200 kronor. För förbrukningsmateriell (kemikalier, glas, elektriska

lampor, metaller av olika slag m. m.) äro motsvarande siffror 1,900

kronor och 950 kronor, innebärande en ökning av 50 %, för instrument

äro siffrorna respektive 1,900 kronor och 760 kronor, alltså en höjning av

40 %. Nämnda tre tilläggsposter utgöra tillhopa 2,910 kronor; ovannämnda

belopp av 2,610 kronor erhåller den tillförordnade institutionsföreståndaren

genom att under nu rådande förhållanden beräkna en minskning å bibliotekskostnader

med 300 kronor.

Det belopp, som av den tillförordnade institutionsföreståndaren begärts

för år 1918, är emellertid ej 2,610 kronor utan 2,160 kronor. Anledningen

härtill är den, att han beräknar de institutionen tillflytande laborantavgifterna

kunna höjas, så att de tillföra institutionen ytterligare

omkring 450 kronor årligen.

De kommitterade hava såsom nödigt tillskott för år 1918 till fysiska

institutionen upptagit det begärda beloppet, 2,160 kronor. Jag har emellertid

trott mig kunna stanna vid ett belopp av 1,500 kronor.

G eologisk-mmer alogiska institutionen. A universitetets ordinarie stat är

för . denna institution till materiell m. m. uppfört ett anslag av 2,600

kronor. Dessutom utgår för samma ändamål sedan några år ett belopp

av 1,000 kronor å extra stat. Tillförordnade föreståndaren för institutionen

har påyrkat en förhöjning å ordinarie stat av 1,800 kronor, därvid

förutsatts att institutionen fortfarande finge förfoga över ovannämnda anslagsmedel

å tillhopa 3,600 kronor. Det nu begärda beloppet utgör 50 %

av sistnämnda summa. Den tillförordnade institutionsföreståndaren har

redogjort för de knappa villkor, under vilka institutionen nu arbetar:

anslagen till materiellen räckte ej ens under tider med normala priser till

mer än täckande av de löpande utgifterna. Den föreslagna ökningen hade

beräknats under förutsättning, att institutionen dels erhölle ett större anslag

för en gång för att råda bot på efterblivenheten hos vissa av institutionens

samlingar samt upphjälpa institutionens instrumentsamling, dels

ock undfinge tillfälliga understöd ur för universitetet tillgängliga medel.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 29

Lika med kommitteradc anser jag, att ett tilläggsanslag å det av in- [14.

stitutionsföreståndaren begärda beloppet, 1,800 kronor, bör beredas.

Föreståndaren för den kemiska institutionen, vars ordinarie anslag till

materiell in. in. utgör 4,000 kronor, har påyrkat ett tilläggsanslag av

2,000 kronor. Ditrförutan skulle institutionen råka i ett svårt ekonomiskt

trångmål. Kostnaderna för förbrukningsartiklar hade stigit högst betydligt,

ofta mångdubblats. Såsom ett exempel anför institutionsföreståndaren,

att utgiften för kol och koks under vårterminen 1917 uppgått till ej mindre

än nära 2,870 kronor.

De kommitterade hava för kemiska institutionen föreslagit ett anslag

å det av föreståndaren begärda beloppet, 2,000 kronor, och jag förenar

mig häri.

Zoologiska institutioner}. Denna institution förfogar över ett materiellanslag

å ordinarie stat till belopp av 7,700 kronor. Institutionsföreståndaren

har begärt ett tilläggsanslag av 10,000 kronor, vilken begäran understötts

av de kommitterade. Institutionsföreståndaren förklarar, att — under

förutsättning av mindre sträng vinter än under läsåret 1916—1917 samt

vidtagandet av inskränkningar till det yttersta i fråga om antalet uppvärmda

lokaler — institutionens bränsleåtgång kunde nedbringas till omkring

2,000 hektoliter koks. Kostnaderna härför vore svåra att beräkna

men kunde enligt inhämtade uppgifter ej sättas lägre än 6 kronor 50 öre

för hektoliter. I vad mån eldning med ved eller torv ställde sig billigare,

kunde institutionsföreståndaren ej bedöma, enär han saknade erfarenhet beträffande

åtgången av dessa bränslen i värmepannorna. På grund av den

oerhörda prisstegringen å alla för institutionen erforderliga förbrukningsartiklar

— sprit, glas, kemikalier m. m. — kunde för närvarande ej någon

del av institutionens årsanslag användas till inköp av bränsle. Ett extra

anslag härför vore fördenskull av nöden. Detta kunde ej sättas lägre än

ovannämnda belopp, 10,000 kronor.

Institutionsföreståndarens begäran härom har understötts av de kommitterade.

Jag vill tillstyrka beredande av ett till 8,000 kronor nedsatt

belopp.

Till materiell m. m. för musikkapellet är å ordinarie stat uppfört ett

belopp av 1,000 kronor. Kapellmästaren har lämnat en detaljerad redogörelse

för bränsleåtgången för universitetets musiksal dels under 5-årsperioden

1910—1914, dels under åren 1915 och 1916. Det visar sig, att

bränslekostnaden under de båda senare åren med över 85 kronor över
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[14.] stigit motsvarande kostnad under 5-årsperioden, i båda fallen i medeltal

för år räknat.

Kommitterade hava hemställt, att nämnda belopp, 85 kronor, måtte

tilldelas musikkapellet. Jag biträder de kommitterades hemställan.

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst. För denna inrättning finnes

till materiell m. in. att tillgå dels ett ordinarie anslag av 500 kronor, dels

ock ett sedan några år utgående extra anslag å samma belopp, tillhopa

alltså 1,000 kronor. Tillförordnade läraren i gymnastik och fäktkonst har

anhållit om ett tilläggsanslag. På grund av rådande dyrtidsförhållanden,

framför allt beträffande anskaffande av kol och koks, vore det omöjligt att,

trots största sparsamhet, hålla inrättningens utgifter inom ramen av ovannämnda

anslagsmedel å 1,000 kronor. Under tiden november 1916—den

16 maj 1917 hade utgifterna uppgått till 1,000 kronor, varför det minsta

belopp, som kunde täcka utgifterna för inrättningen under återstående

delen av år 1917, vore 750 kronor. En årlig ökning med detta belopp

av inrättningens materiellanslag vore av nöden, så länge dyrtiden varade.

Instämmande med kommitterade anser jag mig böra föreslå, att inrättningen

för gymnastik och fäktkonst erhåller detta tilläggsanslag, 750 kronor.

I sammanhang med ovan omförmälda äskanden har begärts ett tillläggsanslag

för eu institution, som ej är uppförd å universitetets stat

men dock är fäst vid universitetet, nämligen för institutionen för ärftlighetsforskning.

För professorn vid universitetet i Lund N. H. Nilsson-Ehle

är genom riksdagens beslut år 1917 med ingången av år 1918 vid nämnda

universitet inrättad en professur i ärftlighetslära, och till materiell m. m.

för professuren är beviljat ett årligt belopp av 1,000 kronor. Såväl professorns

avlöning som nämnda materiellanslag äro anvisade å allmänna

indragningsstaten.

1 egenskap av föreståndare för denna nybildade institution har professor

Nilsson-Ehle hemställt om ett tilläggsanslag av 500 kronor, innebärande

alltså en ökning av 50 % å det beviljade materiellanslaget. Denna

hemställan grundar sig därpå, att detta anslag från början beräknats för

normala förhållanden och utan hänsyn till nu rådande låga penningvärde.

I likhet med de kommitterade anser jag mig böra understödja berörda

anslagskrav. Det skulle kunna ifrågasättas, att beloppet borde uppföras

å allmänna indragningsstaten, därifrån det egentliga materiellanslaget utgår.

Det synes mig dock lämpligt, att tilläggsanslaget liksom de för de

övriga institutionerna avsedda beloppen och tillsammans med dessa uppföres

under åttonde huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

31

Jag skall nu göra en sammanfattning

tilläggsmedel för de särskilda institutionerna,

till dem utgå följande belopp:

Anatomisk-histologiska institutionen .........

Fysiologiska institutionen..........................

Medicinsk-kemiska institutionen..................

Patologisk-anatomiska institutionen..............

Astronomiska observatoriet........................

Botaniska institutionens systematiska avdel

» » fysiologiska

Fysiska institutionen..........................................

Geologisk-mineralogiska institutionen............

Kemiska institutionen .....................................

Zoologiska institutionen.................................

Musikkapellet.....................................................

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst

Institutionen för ärftlighetsforsknino''

O f^i

av mina förslag beträffande

Enligt dessa förslag skulle

.................. kronor

3,000

—

»

1,500

................. »

3,000

—

.................. »

3,500

—

................ »

1,200

—-

g ............

4,4t»0

—

............... »

1,400

—

.................. »

1,500

—

1,800

—

.................. »

2,000

—

*

8,000

—

85

—

»

750

—

.................. »

500

—

Tillhopa kronor

32,635

—

Ovannämnda av mig ifrågasatta belopp skilja sig från koinmitterades

förslag endast beträffande botaniska institutionens systematiska avdelning,

fysiska institutionen och zoologiska institutionen, för vilka kommitterade

föreslagit respektive 5,030 kronor, 2,160 kronor och 10,000 kronor.

Under åberopande av vad jag anfört tillstyrker jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell

m. m. för de av mig under denna punkt angivna

institutioner och med av mig föreslagna belopp, utgående

såsom särskilda reservationsanslag, på tilläggsstat för år

1918 anvisa tillhopa 32,635 kronor.

Serafimerlasarettet.

3. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Riksdagen har för

år 1918 beviljat ett extra anslag å 9,523 kronor 11 öre till täckande av

en vid serafimerlasarettets verksamhet år 1915 uppkommen brist. Nu har

lasarettets direktion i underdånig skrivelse den 12 september 1917 hemställt,

att Kung], Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om anvi
-

Nytt anslag.

[15.]

Brist i serafimerlasarettets

räkenskaper.

s. 32 Kontrollera mot PDF

[16.]

32 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

sande å extra stat för år 1919 av ett belopp å 98.520 kronor till täckande

av brist, som under år 1916 uppkommit i lasarettets räkenskaper. Till

stöd för denna hemställan har direktionen anfört, bland annat, följande:

Såsom allmän och huvudsaklig motivering för den nu gjorda framställningen

torde det vara tillräckligt att åberopa vad direktionen i skrivelse den 25 oktober

1916 anfört till stöd för det dä framställda anslagskravet till täckande av uppkommen

brist under år 1915. Särskilt vore detta fallet i fråga om omöjligheten för lasarettet

att med dess nuvarande organisation söka andra vägar till budgetens utjämning än en

vädjan till statsmakternas direkta ingripande genom anslags beviljande.

Såsom av skrivelsen bilagd tryckt redogörelse för sjukvården och ekonomien vid

serafinierlasarettet under år 1916 samt en utav lasarettets kamrerare upprättad, i avskrift

närsluten promemoria framgår, ligger det i öppen dag, att den betydande förlusten

år 1916 är att i väsentlig mån tillskriva kristidens verkningar. Beträffande

fastighetens underhåll och övriga förbättringar bär liksom under föregående år på

grund av lasarettets ekonomiska svårigheter och särskilt med hänsyn till den alltmer

trängande nödvändigheten av dess fullständiga förnyelse genom uppförande av ett modernt,

den medicinska undersökningens krav bättre motsvarande sjukhus endast det

nödtorftigaste utförts. Vad återigen de egentliga sjukvårdskostnaderna angår, äro

dessa ej heller under år 1916 anmärkningsvärt stora vid serafimerlasarettet trots dess

karaktär av kliniskt sjukhus. Uet med serafimerlasarettet närmast jämförliga sjukhus

torde vara Stockholms största kommunala sjukvårdsanstalt, Sabbatsberg. De egentliga

sjukvårdskostnaderna belöpte sig där år 1916 till 4 kronor 16 öre lör sjuk och dag.

Motsvarande siffror vid serafimerlasarettet voro 4 kronor 3 öre.

Den i skrivelsen åberopade promemorian är åtföljd av en tablå, till

vars förtydligande i promemorian anförts följande:

Under år 1916 hade jämfört med år 1915 inträtt eu ökning i utgifterna beträffande

de flesta utgiftstitlar. Detta kan förklaras dels därav, att antalet underhållsdagar

för vårdade sjuka under år 1916 utgjort sammanlagt 153,143 mot 141,705 under

år 1915 och sålunda ökats med 11,438, dels därav, att ytterligare fördyring inträtt

beträffande de flesta förnödenheter, framför allt för kosthållet samt uppvärmning och

belysning ävensom för tvätt och renhållning samt läkemedel, sa att, trots iakttagande

av möjliga besparingar och inskränkningar, dagkostnaden i medeltal för varje

sjuk under år 1916 beräknas utgöra 4 kronor 3 öre mot 3 kronor 54 öre för år 1915.

1 denna dagkostnad äro av driftkostnaderna för sjukvården vid lasarettet icke inräknade

dels kostnaderna för fastighetens underhåll, vilka uppgingo till 15,866 kronor 33

öre och på grund av vissa inskränkningar i reparationsarbetena utgöra ett belopp, som

med 3,156 kronor 43 öre understiga utgifterna för år 1915, dels de utgifter å 28,401

kronor 27 öre, som i tablån upptagas under titeln ombyggnadskostnader m. m. Dessa

för år 1916 nytillkomna utgifter hava bland annat betingats av nödvändigheten att

under nämnda år dels låta uppsätta två nya ångpannor vid lasarettet i stället för

de efter besiktning av sakkunnig såsom obrukbara utdömda äldre ångpannorna, dels

anordna några oumbärliga nya rum i kirurgiska och medicinska klinikerna, dels även

verkställa mera omfattande reparations- och omändringsarbeten i den efter professor

Bergs avgång lediga direktörsbostaden, innan denna togs i anspråk av lasarettets nuvarande

direktör, som för övrigt själv bidragit till kostnaderna härför med ett belopp

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat. 33

av 5,000 kronor, varförutom slutkostnaden skulle varit 5,000 kronor högre än den i

tablån upptagna.

Den förenämuda ökningen i underhållsdagarnas antal tiar i förening med den

högre dagkostuaden medfört eu ökning jämväl i de till lasarettet inflytande sjukvårdsavgifterna

för år 1916, i det att dessa utgjort 467.254 kronor 51 öre eller 83,629

kronor 23 öre mer än för år 1915. Att ökningen i sjukvårdsavgifterna icke täcka

ökningen i sjukvårdskostnaderna beror särskilt däipa, att ökningen av underhållsdagär

träffat icke allenast de grupper av vårdade sjuka, för vilka lasarettet haft att påräkna

betalning till lasarettets självkostnad (patienter enligt ackord med Stockholms stad

och Stockholms läns landsting), utan även sjuka å friuunnner (17,812 mot 14,663 år

1915) och betalande sjuka å allmänt ruin (253,619 mot 211.413 år 1915), för vilka

lasarettet erhållit en dagavgift å 1 krona (patienter från Stockholms stad) och 1 krona

50 öre (patienter från andra orter) och för vilka lasarettets tillskott av egna medel

givetvis måst växa på samma gång som antalet underhållsdagär för sådana patienter

ökats. Räntesaldot har för år 1916. beroende av minskningen av serafimerlasarettets

räntebärande kapital, nedgått med 4,786 kronor 6 öre. Då sammanlagda beloppet av

utgifter för år 1916 överstiga dem för år 1915 med 170,928 kronor 43 öre, under det

att sammanlagda beloppet av inkomster för år 1916 överstiga dem för år 1915 med

endast 81,931 kronor 29 öre, utgör ökningen av underskottet för år 1916 88 997 kronor

19 öre, och då bristen för år 1915 utgjorde 9 523 kronor 11 öre, utgör den under

år 1916 uppkomna bristen sålunda 98,520 kronor 30 öre.

Kanslersämbetet för rikets universitet har, efter hörande av lärarkollegiet

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, den 17 oktober 1917

avgivit infordrat utlåtande i detta ärende och därvid tillstyrkt bifall till

den gjorda framställningen.

Vidare har kammarrätten efter att hava hört sin revisionsavdelning

den 29 november 1917 utlåtit sig och därvid åberopat revisionsavdelningens

yttrande, vilket innehåller:

Serafimeilasarettets räkenskaper för år 1916, vilkas granskning härstädes avslutades

deu 22 november 1917, utvisa bland annat följande:

Inkomsters och utgifters konto upptager en brist å 101.720 kronor 30 öre, som

påförts allmänna lasarettsfonden. Denna fond liar under året tillgodoförts 3.200 kronor,

nämligen 3.000 krouor frän O. M. Björnstjernas fond och 200 kronor från C. C. Söderströms

fond; fondens behållning, som vid årets början utgjorde 387,422 kronor 79 öre,

har således minskats med 98,520 kronor 30 öre (101,720 kronor 30 öre — 3.200

kronor) eller det belopp (örena bortfalla), lasarettsdirektiouen nu begär att få erssftt

av statsmedel.

De anmärkningar, som vid granskningen framställts och i koncept avlämnats, äro

icke av någon betydelse för den föreliggande frågan; de inskränka sig nämligen till

ett par mindre felsummeringar samt infordrande av förklaring rörande viss utgift.

Av det meddelade framgår, att, jämförd med bristen under år 1915,

den brist, som uppkommit i lasarettets räkenskaper under år 1916, betydligt

ökats, och detta trots att inkomsterna under det senare året varit

avsevärt större än under det förra. Då emellertid i utredningen eu till
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[16.]

Kurser i

skri! disk oppvmpTiing.

[17.3

Kurmacen
liska
institutet
-

34 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

fredsställande förklaring lämnats för den under år 1916 uppkomna bristen

och då det synes ofrånkomligt, att staten träder emellan för att avhjälpa

det ekonomiska trångmål, i vilket serafimerlasarettet kommit på grund av

nu rådande exceptionella förhållanden, hemställer jag, under åberopande

av vad dåvarande departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 13 januari 1917, åttonde huvudtiteln, punkten 127,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av under år 1916 uppkommen

brist i serafimerlasarettets räkenskaper anvisa på tillläggsstat

för år 1916 ett förslagsanslag, högst 98,520

kronor.

Gemensamma universitetsändamål.

4. Kurser i skyddskoppympning''. Under åberopande av vad jag

anfört under punkten 129 i det vid vid årets statsverks proposition fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare

samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid

en var av de i den pediatriska undervisningen vid vartdera

universitetet i Uppsala och Lund samt vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet ingående kurser i skyddskoppympning»

som på grund av Kungl. Maj:ts beslut

den 17 augusti 1917 anordnats eller komma att anordnas

under åren 1917 och 1918, anvisa på tilläggsstat

för år 1918 ett reservationsanslag av 1,125 kronor.

Parmaceutiska institutet.

5. Farmaceutiska institutet. I överensstämmelse med vad jag förut

denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan

av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år 1919,

punkten 132, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 anvisa:

dels till täckande av under år 1916 uppkommen

brist i farmaceutiska institutets stat såsom förslagsanslag

ett belopp av högst 1,275 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Åttonde huTudtiteln: 191b års tillägg »stat.

dels till ersättande av ett utav statskontoret pa grund

av Kungl. Maj:ts brev den 26 oktober 1917 lämnat förskott

och till täckande av det underskott, som därutöver kan

hava under år 1917 vid institutet uppkommit i de tre

anslagen till materialier m. in., till uppvärmning in. in.

och till egendomens underhåll in. m., såsom förslagsanslag

ett belopp av högst 6,000 kronor;

dels ock. till förstärkande av nyssnämnda tre i institutets

stat förekommande anslagsposter för år 1918

såsom förslagsanslag ett belopp av högst 6,000 kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor ni. m.

6. Täckande av brist i allmänna barnbördshusets stat. Med [18.J

hänvisning till vad jag under punkten 134 i bilagan åttonde huvudtiteln Tackande^*

till årets statsverksproposition anfört i fråga om beredande av medel å mansna\ani

tilläggsstat för år 1918 till täckande av uppkommen brist i 1916 års stat tordshuset»,

för allmänna barnbördshuset i Stockholm samt till ersättande av ett jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1917 av statskontoret utbetalat förskott

till bestridande av kostnader för uppehållande av barnbördshusets verksamhet

för år 1917, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1918:

dels till täckande av under år 1916 uppkommen

brist i allmänna barnbördshusets i Stockholm räkenskaper

ett förslagsanslag, högst 10,307 kronor;

dels ock till ersättande av omförmälda av statskontoret

lämnade förskott ett förslagsanslag, högst 61,895

kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

[19.] 1. Lokalhyra, kurs för husmödrar, inredningsarbeten. Under

Lokaihvra, åberopande av vad jag anfört under punkten 137 i det vid årets slätsöm

hd rar verksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikrednin^sarbe-

ärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

ten att för högre lärarinneseminariet anvisa på tilläggs
stat

för år 1918:

förhyrande av lokaler för normal- skolans lägsta klasser för tiden den

1 oktober 1918—den 31 mars 1919

kronor

1,500: —

förhyrande av lokaler för under- visning i biologi och teckning för

samma tid .............................................

1,500: -t

förhyrande av nya lokaler för semi- nariet och normalskolan för samma

tid .........................................................

»

1,250: —

upprätthållande under höstterminen

1918 av en vid seminariets hushålls- skola anordnad kurs för utbildande

av husmödrar ......................................

700: —

inredning av lokal för nämnda kurs

och inventarier för densamma.........

y>

3,900: —

anordnande »av elektrisk belysning

m. in....................................................

»

925: -

Summa kronor 9,775: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst

sistnämnda belopp.

Statens läroverk.

[20.] 2. Lokal åt läroverksöverstyrelsen. I anslutning till vad jag

Lokal åt lä- anfört under punkten 143 i det vid årets statsverksproposition fogade utr0.

tvraisKaaer'' drag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemstälieslag om

y försteg till riksdagen °

s. 37 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års till ägg sstat. 37

att till förhyrande av ämbetslokal för läroverksöverstyrelsen

för tiden den 1 oktober 1918—den 31

mars 1919 anvisa på tillägga stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 4,000 kronor.

Kommunala mellanskolor.

3. Tillfällig: löneförbättring: för vissa lärare vid kommunala

mellanskolor. Vid de kommunala mellanskolorna finnas, utom ordinarie

och extra ordinarie lärare, jämväl anställda timlärare oeh övningslärare.

Bestämmelserna om dessa lärares avlöningsförmåner återfinnas i nådig kungörelse

den 8 december 1911 och omförmälas i det följande.

I proposition till 1917 års riksdag (nr 21H) framlade Kungl. Maj:t

förslag angående beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring till

såväl ordinarie ämneslärare som vissa extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

vid nämnda skolor. Kungl. Maj:ts förslag var i allt väsentligt

grundat på en av läroverksöverstyrelsen i ämnet gjord framställning.

I anledning av denna Kungl. Maj:ts proposition ävensom i ämnet inom

riksdagen väckta motioner beslöt riksdagen anvisa medel för beredande

under år 1918 av tillfällig löneförbättring åt lärare vid kommunala mellanskolor

att utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder

kunde befinnas erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1918 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie lärare

vid kommunal mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder,

dock att löneförbättring med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig

befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig

ordning anställd ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, som icke

äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt a) omförmälda belopp,

dels ock till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare vid kommunal

mellanskola, under förutsättning att sådan befattningshavare har en

tjänstgöringsskyldighet av minst 24 timmar i veckan.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen.

Därjämte beslöt riksdagen i anledning av enskild motionärs framställning

anvisa medel för beredande av krigstidshjälp för år 1917 till ordi-r

[21.]

Tillfällig ionetto

bättring

för vissa

lära»e vid

kommunala

mellanskolor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Åttonde huvudtiteln: 1918 års täläygsstat.

[21.] narie lärare vid kommunal mellanskola med 250 kronor och till extra

ordinarie eller vikarierande lärare vid dylik skola med 150 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter för krigstidshjälpens

åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga, samt att redan under

år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Riksdagens beslut, i vad det avsåg tillfällig löneförbättring för år 1918,

har följaktligen ej, likasom ej heller Kungl. Maj:ts förslag, omfattat övningslärare

eller timlärare vid de kommunala mellanskolorna, under det

riksdagsbeslutet, i vad det angick krigstidshjälp för år 1917, innefattade

jämväl dessa — liksom övriga extra ordinarie — lärare.

De av riksdagen i nu omförmälda avseenden antagna bestämmelserna

äro av Kungl. Maj:t till efterrättelse utfärdade genom kungörelse

den 23 november 1917 angående tillfällig löneförbättring under år 1918

åt vissa lärare vid kommunala mellanskolor samt kungörelse den 31

juli 1917 angående krigstidshjälp under år 1917 åt vissa lärare vid kommunala

mellanskolor.

I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade

vidare 1917 års riksdag medel till beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid privatläroverken. Denna löneförbättring

skulle enligt riksdagens beslut utgå enligt, bland andra, följande grunder:

!) — — — — — —---

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,

utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915:

b) — — - — - T — — — — — — — - —

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 12 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det

antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning

vid bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 10 kronor för veckotimme

;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller Barnskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor

för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 10 kronor för veckotimme;

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Åttonde huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat.

(lock att för de under c)—f) om för in,''Vida grupper av lärare tillfällig

löneförbättring icke må utgå till den, som samtidigt från annan tjänst åtnjuter

tillfällig löneförbättring av statsmedel, uppgående till minst 300

kronor, samt att den befattningshavare, som från annan tjänst erhåller sådan

löneförbättring till lägre belopp ån 300 kronor, må för tjänstgöringvid

skola av här förevarande art uppbära tillfällig löneförbättring allenast

till så stort belopp, att den sammanlagda löneförbättringen uppgår till

högst 300 kronor för år.

3) - -- -- - - -- -- ----

Kungörelse i detta ämne år av Kungl. Maj:t utfärdad den 23 november

1917.

Den omständigheten att, på sätt av ovanstående framgår, den tillfälliga

löneförbättringen för år 1918 kommit övnings- och timlärare vid

privatläroverken till del, under det att övnings- och timlärarna vid kommunala

mellanskolor väl fått krigstidshjälp för år 1917 men ej, såsom

övnings- och timlärarna vid privatläroverken, tillerkänts tillfällig löneförbättring

för år 1918, har föranlett låroverksöverstyrelsen att i skrivelse

den 4 oktober 1917 göra framställning rörande åtgärders vidtagande för

beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande

lärare vid de statsunderstödda kommunala mellanskolorna.

Efter erinran om riksdagens ovanberörda beslut såväl om krigstidshjälp

under år 1917 åt vissa lärare vid kommunala mellanskolor som om

tillfällig löneförbättring för år 1918 till lärarpersonalen vid privatläroverken

framhåller överstyrelsen, att det ej syntes finnas fullgiltiga skäl att

från den tillfälliga löneförbättringen under år 1918 utesluta de kommunala

mellanskolornas övnings- och timlärare, vilka otvivelaktigt i lika hög

grad som övriga lärare under rådande förhållanden behövde en förbättring

i sina lönevillkor, överstyrelsen ansåge billigheten kräva, att åtgärder

vidtoges i syfte att bereda dessa lärare delaktighet av en sådan löneförbättring.

Beträffande beräkningen av beloppet av den tillfälliga löneförbättringen

anför överstyrelsen vidare:

Enligt nådiga kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings- och pensionsförhållandena

för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor åtnjuter manlig

övnings- och timlärare ett arvode av 80 kronor och kvinnlig sådan lärare ett arvode

av 65 kronor för veckotimme. En tillfällig löneförbättring åt dessa lärare torde i anslutning

härtill böra bestämmas till ett visst belopp för veckotimme, såsom jämväl skett

i fråga om den tillfälliga löneförbättringen för motsvarande grupper av lärare vid privatläroverken.

Aven löneförbättringens belopp synes lämpligen böra bliva detsamma

för de kommunala mellamkolornas som för motsvarande enskilda läroanstalters lärare

eller 10 kronor för veckotimme, detta både för övningslärare och för timlärare. Det

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

m-.]

ligger i sakens natur, att timlärarens tjänstgöring i regeln omfattar endast ett mindre

antal veckotimmar, och samma förhållande äger i allmänhet rum med övningslärarna

vid de kommunala mellatiskolorna, av vilka de allra flesta hava endast ett fatal avdelningar.

Likväl torde eu maximigräns böra sättas för det antal timmar, för vilka itrågavarande

löneförbättring må beräknas, och svnes denna gräns i likhet med motsvarande

vid privatläroverkeu höra bestämmas till 30 veckotimmar, så att löneförbättring

efter bär angiven grund ej må till någon lärare utgå med högre belopp än 300 kronor

för år. Härvid torde tillika böra bestämmas, att sådan löneföibättring ej utgår

till den, som samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,

uppgående till minst 300 kronor, samt att den befattningshavare, som från

annan tjänst erhåller sällan löneförbättring till lägre belopp än 300 kronor, må för

tjänstgöring vid kommunal mellanskola uppbära tilltällig löneförbättring allenast till

så stort belopp, att ilen sammanlagda löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor.

Vad angår kostnaden för den bär ifrågasatta löneförbättringen har överstyrelsen

med ledning av uppgifter om lärarpersonalens tjänstgöring vid de kommunala mellanskolorna

under innevarande hösttermin beräknat, att den skulle komma att utgå för

ungefär 735 veckotimmar och sålunda draga en kostnad av omkring 7,350 kronor.

Med hänsyn därtill, att under år 1918 antalet av statsunderstödda kommunala mellan

skolor kan något ökas, torde nämnda summa böra avrundas uppåt till 7,500 kronor.

Den ifrågavarande löneförbättringen torde, liksom den redan beslutade löneförbättringen

under är 19l8 till vissa lärare vid de kommunala mellauskolorna, böra helt utgå av

statsmedel.

På grund härav hemställer överstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes till

riksdagen ingå med framställning, att riksdagen måtte för beredande under

år 1918 av tillfällig löneförbättring åt övnings- och timlärare vid statsunderstödda

kommunala mellanskolor på extra stat anvisa ett förslagsanslag

av 7,500 kronor, att utgå efter de grunder, som överstyrelsen ovan

angivit.

Departe- I det föregående har framhållits likställigheten mellan övnings- och

mentschefen. timlärare vid de kommunala mellanskolorna och övriga lärare därstädes,

ordinarie och extra ordinarie, i fråga om rätt att åtnjuta krigstidshjälp

för år 1917. Det måste i betraktande av denna likställighet väcka uppmärksamhet,

att gällande bestämmelser i fråga om tillfällig löneförbättring

under år 1918 för lärare vid kommunala mellanskolor väl medgiva sådan

förmån för de övriga lärarna men ej för övnings- och timlärarna. Detta

förhållande, vilket närmast synes hava berott på ett förbiseende, faller så

mycket mer i ögonen, som motsvarande lärare vid privatläroverken åtnjuta

förmånen av tillfällig löneförbättring under år 1918. Man kan svårligen

undgå att finna nu omförmälda förhållanden innebära en obillighet mot

övnings- och timlärarna vid de kommunala mellanskolorna. Jag vill därför

biträda överstyrelsens i ärendet framlagda förslag.

Mot förslaget, så vitt det avser timlärarna, kunde möjligen invändas,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

att timlärare vid allmänna läroverk ej komma i åtnjutande av den tillfälliga

löneförbättring, som enligt riksdagens beslut och nådig kungörelse den

23 november 1917 för år 1918 utgår till lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken med flera läroanstalter. Denna omständighet har jag dock ej

ansett böra hindra mig från att understödja överstyrelsens förslag. Antalet

veckotimmar vid de allmänna läroverken, som äro anförtrodda åt timlärare,

är mycket obetydligt. Vid 1904 års lönereglering för lärarpersonalen vid

de allmänna läroverken blev ej heller avlöning för timlärare fastställd av

riksdagen. Så har däremot skett vid löneregleringar för lärarpersonalen

både vid de kommunala mellanskolorna och vid privatläroverken, vid vilka

båda slag av läroanstalter timlärarnas undervisning spelar en större roll.

Mot överstyrelsens förslag i fråga om löneförbättringens belopp och

dess begränsande i vissa fall har jag intet att erinra, ej heller mot den

gjorda kostnadsberäkningen. Enligt denna skulle ifrågavarande löneförbättring

kräva ett anslag för år 1919 av 7,500 kronor. Detta anslag bör

givetvis hava förslagsanslags natur och utgå på tilläggsstat för år 1918.

Kungl. Maj:t torde medgivas rätt att utfärda de närmare bestämmelser,

som kunna befinnas erforderliga för tillämpning av grunderna för den

tillfälliga löneförbättringen.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av 7,500 kronor för beredande av tillfällig löneförbättring

för år 1918 åt timlärare och övningslärare

vid kommunala mellanskolor, att utgå enligt följande

grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpningen av dessa grunder

må befinnas erforderliga:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen

tillkommer den, som under år 1918 eller någon del av

nämnda år är anställd i egenskap av timlärare eller övningslärare

vid kommunal mellanskola.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till manlig

eller kvinnlig timlärare eller övningslärare med

10 kronor för veckotimme, högst 300 kronor för

år, dock att tillfällig löneförbättring icke må utgå till

den, som samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig

löneförbättring av statsmedel, uppgående till minst 300

kronor, samt att den befattningshavare, som från annan

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

122.]

Lokal åt

folkskolöverstyrelsen.

L23.j

Brist i folkskoleseminariernas

stater.

42 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre belopp

än 300 kronor, må för tjänstgöring vid kommunal méllanskola

uppbära tillfällig löneförbättring allenast till så

stort belopp, att den sammanlagda löneförbättringen uppgår

till högst 300 kronor för år.

Folkundervisningen.

Folkskolöverstyrelsen.

4. Lokal åt folkskolöverstyrelsen. I överensstämmelse med vad

jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år

1919, punkten 159, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till gäldande av hyreskostnaden för ämbetslokal

åt folkskolöverstyrelsen för de två första kvartalen av

hyresåret den 1 oktober 1918—den 30 september 1919

anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst

4,0U0 kronor.

Lärarutbildning.

Folkskoleseminarier.

5. Brist i folkskoleseminariernas stater. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställningar anvisade riksdagen på extra stat för

vartdera av åren 1917 och 1918 ett förslagsanslag å högst 30,000 kronor

att efter Kungl. Maj:ts bestämmande an.vändas, anslaget för år 1917 till

täckande av sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som

till följd av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning, renhållning

m. m. hade uppkommit eller kunde uppkomma under åren 1915 och 1916,

samt anslaget för år 1918 till täckande av sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas

stater, som av samma anledning kunde uppkomma under

år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t i fråga om det sistnämnda anslaget

att redan under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel utanordna

erforderlig del av detsamma.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1917 hemställt,

att hos 1918 års riksdag måtte utverkas ett anslag av högst 90,000

kronor till täckande av brister i seminariernas stater, som av enahanda anledning

kunde komma att uppstå under år 1918, och har överstyrelsen till

stöd för denna hemställan anfört följande:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtitel»: /.''f/6'' irra tilläi/fisstut. 43

Vid beräkningen av det anslag, som för här ifrågavarande behov skulle bliva ertoriierligt

för år 1917, utgick överstyrelsen från att ett belopp av omkring 8 000 kronor

skulle komma att kvarstå såsom brist för år 1916, vilket belopp alltså i första rummet

borde täckas medelst det för ar 1917 avsedda auslaget, samt att under sistnämnda

är skulle uppstå en brist, som överstyrelsen uppskattade till över 30,000 kronor. Överstyrelsen

ansåg därför, att det anslag, som borde äskas, icke kunde sättas lägre an till

40,000 kronor.

Mot denna överstyrelsens beräkning fann föredragande departementschefen icke

något att invända men ansåg ej nödigt, att hela beloppet äskades hos riksdagen, enär

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna kunde beräknas lämna så pass stort överskott,

att därur skulle kunna gäldas åtminstone det belopp av omkring 8.000 kronor,

som komme att kvarstå såsom brist från år 1916. Det tios riksdagen begärda och

sedermera också av riksdagen beviljade beloppet bestämdes pa grund härav till 30,000

kronor. .

Vad först beträffar den från år 1916 kvarstående bristeu har överstyrelsen redan i

underdånig skrivelse den 15 maj 1917 anmält, att densamma, etter fördelning av det till

dess täckande anvisade anslag, komme att belöpa sig till 7,683 kronor 7 öre.

Beträffande därefter de brister, som kunna väntas uppstå under år 1917, har

överstyrelsen nu från rektorerna vid de särskilda seminarierna inhämtat närmare upplysningar.

Av dessa framgår, att sagda brister beräknas uppgå till sammanlagt omkring

°62.000 kronor, eller alltså till omkring 30.000 kronor mer än som år 1916 antagits.

Att bristernas belopp blir så väsentligt mycket högre än beräknats, beror framför

allt på den ytterligt starka stegring av bränslepriserna, som ägt rum under år 1917

och särskilt kan förväntas under dess senare del och som bär till följd, att ensamt de

sammanlagda kostnaderna för uppvärmning vid samtliga seminarier komma att under

är 1917 uppgå till omkring 25,000 kronor mer än under är 1916, då desamma likväl

varit mer än dubbelt så höga som före kristidens inträdande. Därjämte hava i flera

fall kostnaderna för belysning samt för renhållning väsentligt ökats under år 1917.

Sammanlagda beloppet av den brist, som bör täckas under år 1917, kommer alltså

att uppgå till omkring 70 000 kronor. Därest å reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

icke skulle företiunas så stor behållning, att den lörslar till det belopp,

som kommer att överskjuta det för bristens täckande beviljade auslaget, måste den del

därav, som kvarstår, överföras till 1918 års räkenskaper och tagas i beräkning vid äskande

av anslag för sagda år. o

Vidkommande så de brister, som kunna beräknas uppkomma under ar 1918, ar

det i betraktande av erfarenheterna från år 1917 uppenbart, att desamma komma att

uppgå till betydande belopp. Att nu åstadkomma någon tillförlitlig beräkning är icke

möjligt, då ju med avseende på den betydelsefullaste posten, nämligen bränslepriserna,

säkra hållpunkter för ett bedömande fullkomligt saknas. Huru ån förhållaudeua komma

att gestalta sig under hösten 1918, står det emellertid nu utom allt tvivel, att uppvärmningskostuaderua

under förra delen av sagda ar bliva väsentligt mycket högre än

under motsvarande del av år 1917. Det synes därför överstyrelsen försiktigast att räkna

med ett avsevärt högre belopp för år 1918 än det, som nu kan förutses i fråga om

bristen för år 1917. På grund av de beräkningar, som kunnat göras, synes man kunna

antaga, att bristen kominer att uppgå till åtminstone omkring 90,000 kronor.

I fråga om seminariernas ekonomiska förvaltning anser sig överstyrelsen böra

vitsorda, att den, så vitt överstyrelsen förmår bedöma, haudhafts med all deu sparsamhet

och omsikt, som under rådande svåra förhållanden varit möjligt. För att minska

s. 44 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

44 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.

uppvärmnings- och belysningskostnaderna hava enligt av överstyrelsen lämnade anvisningar

från och med vårterminen 1917, där så varit möjligt, inskränkningar vidtagits

beträffande lokalernas användning. Inköpen av böcker och uudervisningsmateriell

hava under år 1917 i det hela ytterligare inskränkts i jämförelse med föregående år,

då jämväl minskning i fråga om dessa utgiftsposter ägde rum. Att än ytterligare inskränka

anskaffningen av böcker och materiell synes icke rådligt, därest ej undervisningsarbetets

resultat skall allt för mycket äventyras. I jämförelse med bränslekostnaderna

spela för övrigt alla andra utgiftsposter en jämförelsevis underordnad roll, och

såsom redan anmärkts härleda sig bristerna i seminariernas stater framför allt från

sagda kostnaders starka stegring.

Liksom de anslag för här ifrågavarande ändamål, som anvisats åren 1916 och

1917, torde också det nu behövliga anslaget böra utgå å extra stat såsom förslagsanslag

högst, Beslut om dess fördelning mellan seminarierna torde höra fattas av Kunsd

Maj:t. H

I sitt yttrande till det statsrådsprotokoll, som åtföljde statsverkspropositionen

till 1917 års riksdag, anförde dåvarande departementschefen,

att den år 1916 vidtagna åtgärden att på 1917 års stat anvisa ett extra

anslag till täckande av under åren 1915 och 1916 uppkommen brist å

folkskoleseminariernas stater hade visat sig vara synnerligen välbetänkt.

Erfarenheterna i förevarande avseende från år 1917 hava ytterligare ådagalagt

nödvändigheten att bereda särskilda medel till täckande av dylika

brister, vilka under nu rådande förhållanden i avseende å prisen för brän

sle m. m. icke stå att undvika utan snarare synas komma att uppgå till

allt högre belopp. Så beräknas ju, enligt vad folkskolöverstyrelsens°i det

föregående lämnade redogörelse giver vid handen, ifrågavarande brist förär

1917 komma att belöpa sig till omkring 32,01)0 kronor mer än det anslag»

30,000 kronor, som av riksdagen anvisats till täckande av samma

brist. Jag delar överstyrelsens uppfattning, att bristen för år 1918 torde

komma att bliva ännu större, och anser det därför nödvändigt, att även

hos 1918 års riksdag äskas medel för ifrågavarande ändamål.

Folkskolöverstyrelsen har framhållit, att den från år 1916 kvarstående

bristen, efter fördelning av det till dess täckande anvisade anslaget, belöpte

sig till 7,683 kronor 7 öre. 1 avseende härå tillåter jag mig erinra,

att Kungl. Maj:t, på sätt jag i det följande närmare omförmäler, den 7

december 1917 anvisat medel till dess täckande från reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna.

Såsom jag nyss nämnde, beräknas från år 1917 komma att kvarstå

eu brist å omkring 32,000 kronor, som icke kan täckas av det på 1917

års stat för ändamålet anvisade anslaget. Då besparingarna vid 1916 års

utgång å nyssnämnda reservationsanslag uppgått till ett oväntat stort belopp,

nämligen 60,210 kronor 30 öre, och då förut under år 1917 av dessa,

besparingar endast omkring 19,000 kronor tagits i anspråk, anvisade Kung!.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat. 45

Maj:t den 7 december 1917 för att täcka den uppkomna bristen för år 1916

samt för att bestrida en del av det motsedda underskottet för år 1917

från berörda reservationsanslag ett belopp av 30,383 kronor 7 öre. På

samma gång anbefalldes statskontoret att för samma ändamål förskottsvis

av tillgängliga medel utbetala ett belopp av 30,000 kronor, och skulle

statskontoret efter ingången av år 1918 utav förenämnda av xåksdagen på

extra stat för år 1918 anvisade förslagsanslag, högst 30,000 kronor, gottgöra

sig för vad statskontoret sålunda förskjutit. Vad utöver nu nämnda

belopp å sammanlagt 60,383 kronor 7 öre kan erfordras till täckande av

den verkliga bristen för år 1917 torde likaledes kunna bestridas av reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna. Det torde sålunda icke vara erforderligt

att i framställningen till riksdagen beräkna medel till täckande

av annan brist än den, som kan väntas uppkomma under år 1918.

Sistnämnda brist har av folkskolöverstyrelsen beräknats till omkring

90,000 kronor. I betraktande av de alltjämt fortgående prisstegringarna

å bränsle, lyse m. in., vilka prisstegringar närmast föranlett ifrågavarande

brister, synes mig intet vara att erinra mot denna beräkning. Det erforderliga

anslaget torde böra uppföras på tilläggsstat för år 1918 såsom

förslagsanslag, högst nämnda belopp, och få av Kungl. Maj:t fördelas mellan

de särskilda seminarierna i mån av behov.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst 90,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts

bestämmande användas till täckande av sådan brist i de

särskilda folkskoleseroinariernas stater, som till följd avstegrade

kostnader för uppvärmning, belysning, igenhållning

m. m. må uppkomma under år 1918.

6. Inredning och möblering av nybyggnaden för folkskoleseminariet

i Lund m, m. Till uppförande av erforderliga byggnader för

folkskoleseminariet i Lund beviljade riksdagen år 1913 657,000 kronor,

år 1916 127,000 kronor och år 1917 182,200 kronor. Dessa anslag, tillhopa

966,200 kronor, hava i skilda poster anvisats på extra stat för åren 1914

—1918. Genom beslut den 29 augusti 1916 anbefallde Kungl. Maj:t

överintendentsämbetet att gå i författning om utförande av byggmästeriarbetena

å nämnda byggnader med undantag av rektorsbostaden. Nybyggnaden,

vars uppförande nu pågår, väntas komma att tagas i bruk

senast under januari 1919.

Ökat anslag.

I24.J

Inredning

och möblering

av nybyggnaden

för

folkskoleseminariet

i

Lund m in.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde hnvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Till bestridande av kostnader för inredning och möblering av de nya

byggnaderna anvisade riksdagen på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1917 gjort

framställning om förslag till riksdagen rörande ytterligare medel för sistnämnda

ändamål. Innan jag ingår på berörda framställning, torde jag

böra lämna en redogörelse för detta ärendes föregående behandling.

I skrivelse den 25 november 1914 hemställde domkapitlet i Lund,

under åberopande av utredning och förslag i ärendet, ingivna av seminariets

rektor Ch. Swanborg, om anvisande, bland annat, av ett anslag å

75,900 kronor till inredning och möblering av den nya seminariebyggnaden

samt till anskaffande av undervisningsmateriel 1 och böcker. Swanborg

hade därvid anfört bland annat:

Endast med svårighet hade Swanborg kunnat begränsa kostnadsförslaget till den

angivna summan. Vid den granskning av inredningsförslaget, som Swanborg låtit

sakkunnig person verkställa och som bifogades utredningen, hade det visat sig, att de

först åsätta prisen, på grund av under sista tiden skedda prisstegringar för vissa

poster, måst icke så obetydligt höjas. Någon användning för det nya seminariet i

större utsträckning av nu befiutlig inredning, möbler, musikinstrument m. m. kunde

tyvärr ej heller påräknas, då, såsom också framginge av utredningen, största delen av

seminariets nuvarande inventarier vore gamla och utslitna. Så långt möjligt varit, hade

Swanborg emellertid genom användning av gammal inredning, möbler, skåp m. m. sökt

minska anslagssumman, och i fråga om tilltänkt inköp av undervisuingsmateriell och

böcker hade Swanborg inskränkt sig till det nödvändigaste. Swanborg hade måst avstå

från att föreslå någon ökning av seminariets bibliotek, ehuru en sådan hade varit

synnerligen önskvärd.

Före uppgörandet av det bilagda förslaget hade tillfälle beretts Swanborg till

studiebesök vid olika läroanstalter och hos olika firmor, liksom Swanborg också tillgodogjort

sig de erfarenheter, som vunnits vid senast byggda seminarier i riket. Till

Swauborgs förfogande hade sålunda ställts den sorgfälligt utarbetade utredning rörande

behovet av inredning och materiell för det nya dubbelseminariet i Uppsala, som verkställts

av dåvarande rektorn H. Dahlgren och som varit Swanborg till säker ledning

Då förslaget dessutom undergått sakkunnig granskning, kunde detsamma i sin helhet

anses tillförlitligt.

I detta ärende avgav folkskolöverstyrelsen den 30 september 1915

infordrat utlåtande och yttrade därvid:

I den bifogade utredningen lämnades eu detaljerad förteckning med prisuppgifter

ä de möbler och övriga inredningsföremål, som behövdes för varje rum i de nya byggnaderna,

ävensom å den undervisningsmateriell och de böcker, som ansåges erforderliga.

Prisen vore beräknade med ledning av den erfarenhet, som vunnits vid de hittills

utförda inrednings- och möbleringsarbetena vid seminarierna i Växjö, Göteborg

och Falun, och öveiensstämde i stort sett med vad som för liknande ändamål beräknats

för seminariet i Uppsala. Avdrag hade gjorts för vad som kunde anses för fram
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

j Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilluygsstut.

tiden användbart av seminariets nuvarande, i det hela föråldrade och till största delen

förbrukade utrustning.

Ett sammandrag av de beräknade kostnaderna gåve följande siffror:

Inredning och rnöblerinq.

Kronor.

Värmelednings- och förrådsrum i jordvåningen................................................ 123: —

2 salar för träslöjd med tillhörande rum ......................................................... 2.342: —

Sal för metallslöjd jämte materialrum............................................................ 2,037: —

Tvättstuga och mangelrum.......................................................................... 225: —

Fruktkällare.................................................................................................. 165: —

Förstugor, tamburer och korridorer i samtliga våningar.............................. 209: —

Mattor................................................................................................................. 100: —

Kollegierum och lärarinuerum........................................................................ 2 486: —

Rektorsexpedition med arkiv-, vänt- och skrivrum......................................... 1.016: —

Bibliotek och läsrum........................................................................................ 1 536: —

9 seminarieklassrum med materialrum........................................................... 5 844: —

8 lärorum för övningsskolan med materialrum.............................................. 6,062: —

Läkarrum ........................................................................................................... 85: —

Rum, tillhörande gymnastiken och badavdelningen ...................................... 1.214: —

Teckningssal med skuggning modellruin och materialrum............................ 2 894: —

Musiksalen med materialrum samt flygel och pedalharmonium ..................... 2.726: —

Fysiskt arbetsrum med mörkrum och verkstadsrum.......................................... 1,801: —

Lärosal för fysik och geografi ......................................................................... 1,824: —

4 rum, däriblaud 1 korridorutrymme för materiell och förråd (fysik, geografi,

biologi och kemi)............................................................................................. 3 890: —

Biologiskt arbetsrum och växtrum.................................................................. 1.627: —

Lärosal för kemi och biologi............................................................................ 1.258: —

Kemiskt arbetsrum .......................................................................................... 2,776: —

Samlingssal med materialrum samt läktare och orgel ................................... 4,279: —

9 överspelningsrum med instrument..................... 2.726: —

Belysningsarmatur ..................................... 6,400: —

Elektrisk signalanordning, lokaltelefon, byggnadsur, flagga ............... 890: —

Inramning av tavlor ......................................................................................... 200: —

Reparations- och justeringsarbete ..................................................................... 500: —

Ritningar och kontrollarvode.......................................................................... 1 500: —

Summa 58,735: —

Tillkomme:

Reparationskostnader å gamla inventarier enligt bifogat kostnads
-

Reparationskostnader å gamjualt piano och gamla orglar enligt

bifogat kostnadsförslag.....................................-........................... 235: — 2 135: —

Summa 60,870: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Undervisning smat er iell och böcker. Kronor

Kristendomskunskap .......................................................................................... 206: 32

Historia .............................................................................................................. 330:_

Geografi............................................................................................................... 834:25

Människokroppen och hälsoläran........................................................ Kronor. 292: —

Biologi: zoologi................................................................................ 1,278:33

botanik .......................................... 193: —

biologiska laboratoriet och växtrummet.......................... 823:10 2 294- 43

Kemi och geologi: för lärosalen och laboratoriet............................................. 2,398:58

Matematik.......................................................................................................... 80:_

Psykologi ........................................................................................................ 304:47

Fysik och astronomi: lärosalen ....................................................... 1,587:50

laboratoriet ................................................. 1,009:30 2.596:80

Musik ................................................................................................................. 200: —

Teckning .......................................................................................................... 846: 65

Slöjd: lör träslöjdsaleu................................................................... 580:85

» övningsskolans slöjdsal .................................................. 362:20

» metallslöjdsalen ............................................................. 557:65 1.500:70

Lek och idrott ............................................................................ ‘ 198:50

För undervisningen i olika ämnen..................................................................... 645:25

» övningsskolans folkskolavdelning ............................................................... 1,532:19

» övningsskolans småskolavdelniug ............................................................... 289: 55

> övningsskolans bibliotek.............................................................................. 500: —

Summa 15,049: 69

avrundas till kronor 15,030: —

Hela anslag sbeloppet skulle alltså uppgå till:

för inredning, möbler, belysningsarmatur m. m............................................. 60,870:

» undervisningsmateriell och böcker .......................................................... 15.030: —

* Summa 75,900: —

Det. sålunda begärda anslaget uppginge, efter vad folkskolöverstyrelsen vidare

anförde, till samma belopp, som av 1914 års riksdag till motsvarande ändamål anvisats

för folkskolesemiuariet i Uppsala. Även i enskildheter överensstämde det föreliggande

förslaget i de flesta punkter nära med planerna för sistnämuda seminariums utrustning.

De olikheter, som förefunnes, berodde huvudsakligen av den något olika beskaffenheten

hos^ de båda seminariernas nuvarande utrustning, i det Uppsalaseminariets skolmöbler

i något större omtattning vore användbara i den nya byggnaden, under det Lundaseminariet

förfogade över eu i vissa hänseenden något rikhaltigare undervisningsmateriell.

Då de nya byggnaderna för båda seminarierna erhölle ungefärligen samma omfattning,

i det att båda avsage att bereda utrymme jämväl åt en avdelning för studenter, vore

tydligt, att någon nedsättning av det nu begärda anslagets belopp icke lämpligen

kunde ifrågakomma.^ Även om anslaget oavkortat beviljades, torde anledning finnas

att befara, att det på grund av prisförhöjningar, som redan inträtt eller kunde väntas,

ej skulle bliva möjligt att i den utsträckning, som man vid beräkningens uppgörande

tänkt sig, tillgodose behoven.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstut. 49

Vad den föreliggande planen i övrigt anginge hade överstyrelsen låtit underkasta

densamma sakkunnig granskning och kunde på grund därav vitsorda, att densamma

vore uppgjord med omsorg och grundlighet och syntes betrygga en god och

ändamålsenlig användning av de medel, som kunde varda för ändamålet anvisade.

Överstyrelsen ansåge sig alltså böra tillstyrka, att det begärda anslaget måtte beviljas

Med avseende å den sannolika tidpunkten för inflyttningen i de nya lokalerna

syntes det överstyrelsen tillräckligt, om å 1917 års stat hälften av anslaget anvisades

och återstoden uppfördes å 1918 ars stat.

Under åttonde huvudtiteln i statsverkspropositionen till IDIG års

riksdag, punkten 145, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för ändamålet

bevilja ett anslag av 75,900 kronor och därav anvisa på extra stat för år

1917 hälften eller 37,950 kronor.

Denna framställning vann emellertid icke riksdagens bifall. I skrivelse

den 15 juni 1916 angående regleringen av utgifterna under riksstatens

åttonde huvudtitel, punkten 144, anförde riksdagen därom, att riksdagen,

som ej hade något att erinra mot det föreslagna beloppet, emellertid °ansåge,

att då, enligt vad upplyst blivit, arbetet med folkskoleseminariets i

Lund nybyggnad ännu icke påbörjats eller uppgivits, när så lomme att

ske, frågan om anvisande av medel till undervisningsmateriel! kunde utan

olägenhet anstå till ett kommande år.

1 skrivelse i ämnet den 30 september 1916 uttalade folkskolöverstyrelsen

den förhoppningen, att nybyggnadsarbetet skulle kunna utföras så

pass raskt, att seminariet åtminstone under sommaren 1919 borde kunna

inflytta i de nya lokalerna, samt hemställde om ett anslag för år 1918 å

50,000 kronor till bestridande av de under sistnämnda år erforderliga

kostnaderna för inredning och möblering av ifrågavarande nya byggnader.

Till stöd för denna hemställan anförde överstyrelsen följande:

Deu till 1916 års riksdag gjorda framställningen om anslag till inredning, möblering

och undervisningsmateriell hade grundat sig på eu av domkapitlet i Lund den

25 november 1914 gjord framställning, vilken i sin ordning stött sig på utredningar

och förslag, som utarbetats av Swanborg. Till ledning vid sitt utredningsarbete

hade Swanborg framför allt begagnat sig av den utredning, som på sin tid verkställts

rörande motsvarande behov i fråga om de nya byggnaderna för seminariet

i Uppsala, och de angivna prisen hade beräknats med stöd av de erfarenheter,

som vunnits vid inrednings- och möbleringsarbetena för sistnämnda seminarium samt

för seminarierna i Växjö, Göteborg och Falun. Då ifrågavarande arbeten fullföljts

eller åtminstone till det väsentligaste planlagts samt även Swanborgs utredning beträffande

anslagsbehovet för seminariet i Lund utförts, innan de av rådande kristillstånd

föranledda prisstegringarna även på här förevarande område inträtt, vore tydligt, att de

av honom beräknade kostnaderna icke stode i överensstämmelse med nu rådande prisläge.

Därest anslaget för här ifrågavarande behov skulle begränsas till det år 1914

beräknade beloppet, vilket vore detsamma som det, som för liknande ändamål beviljats

till seminariet i Uppsala, skulle följden otvivelaktigt bliva, att väsentliga iuskränkBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 7

[24.J

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Åttonde huvudtiteln: 1918 års iilläggsstat.

ningar måste vidtagas i det uppgjorda programmet för Lundaseminariets utrustning och

alltså detta seminarium i bero)da hänseende bliva sämre tillgodosett än de under de

senare åren utföida seminarieanläggningarna. Uppenbart vore, att detta skulle innebära

eu allvarlig olägenhet, då ju möjligheten att pa ett fullt effektivt sätt för undervisningen

utnyttja den nya byggnaden till väsentlig del bleve beroende av den inredning

och undervisningsmateriell. varmed densamma utrustades.

Enligt överstyrelsens mening borde därför en höjning av anslagssumman ske.

Att nu närmare beräkna, huru stor denna höjning borde bliva, vore emellertid

icke möjligt. Full visshet härutinnan kunde nämligen vinnas, först sedan detaljritningar

till de olika inredningsarbetena och möblerna utlörts och leveransanbud i anledning

av ritningarna infordrats. Dylika åtgärder hade dock uppenbarligen icke kunnat

vidtagas, innan det ännu varit klart, när byggnadsarbetet skulle kunna påbörjas, och

de torde för övrigt näppeligen kunna med framgång utföras, förrän byggnadernas uppförande

något framskridit. Härtill komme, att under närvarande osäkra förhållanden

prisen oavlåtligt växlade, varför det icke vore möjligt att erhålla andra kostnadsuppgifter

än sådana, som avsåge den allra närmaste tiden.

Givetvis vore det under sådana omständigheter icke heller lätt att mera gissningsvis

kunna angiva något belopp för kostnadsökningen. På grund av från olika

håll införskaffade upplysningar angående under de senaste två åren inträdda prisstegringar

å arbeten och föremål av det slag, varom bär vore fråga, funne Överstyrelsen

— likväl utan att kunna ikläda sig någon garanti — det sannolikt, att man borde

räkna med en prisförhöjning av i genomsnitt åtminstone en tredjedel, vadan anslaget

skulle behöva höjas till minst 100.000 kronor. Av sålunda angivna skäl vore det i ärendets

dåvarande läge icke modigt för överstyrelsen att bestämt fixera det erforderliga anslagsbeloppef.

Att åter till år 1918 uppskjuta framställning till riksdagen om anslags

beviljande syntes icke ändamålsenligt. Med den erfarenhet, man dåmera ägde rörande

den behövliga tiden för fullgörande av leveranser utav ifrågavarande art, kunde man

med visshet förutse, att därest inledning och möblering skulle kunna vara färdiga vid

den tid, då den nya byggnaden beräknades kunna tagas i bruk, maste därom kontrakteras

senast under sommaren 19)7. Det skulle då vid uppskov till ar 1918 med framställning

till riksdagen bliva nödigt att utarbeta ritningar och uppgöra kontrakt, innan

ärendet varit föremål för riksdagens prövning, något som uppenbarligen vore synnerligen

olämpligt. . ... 0

Nu behövde emellertid icke hela det erforderliga beloppet anvisas redan tor ar

1918, vadan i fråga om en del därav uppskov med fiamställning till riksdagen kunde

ske till nämnda år. Det syntes då överstyrelsen lämpligast, att framställningen till

1917 års riksdag komme att avse endast en del av beloppet och att återstoden äskades

först vid riksdagen sistnämnda år samt att den närmare utredningen av behovet da

förebringades, därvid större möjbgbet än nu borde förefinnas för en noggrannare beräkning

av det erforderliga anslagets storlek. Den framställning, som borde göras

till 1917 års riksdag, syntes då lämpligen kunna begränsas till att avse ungefärligen

hälften av det belopp, som, enligt vad nyss anförts, i ärendets dåvarande skick

kunde antagas bliva för ändamålet erforderligt, eller 50,000 kronor.

I statsverkspropositionen till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln, punkten 171, riksdagen att i förevarande avseende

anvisa nämnda belopp, 50,000 kronor. Denna framställning blev,

såsom förut angivits, av riksdagen bifallen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Åttonde huvudtiteln: HUS Ars tilläggsstat.

-lag övergår nu till folkskolöverstyrelsens förberörda skrivelse den 31

augusti 1917. Efter framställning av Swanborg, har överstyrelsen anhållit

om beredande av ett anslag å 65,000 kronor till den för seminariets

nybyggnader oundgängligen behövliga utrustningen.

Överstyrelsen åberopar till en början Swanborgs i ämnet gjorda framställning,

däri Swanborg anfört huvudsakligen:

Tjuder våren och sommaren 19L7 har jag från olika firmor i Sverige och utlandet

iufordrat nya kostnadsförslag samt uppgifter över de prisstegringar, som ägt

rum, sedan jag under år 1914 upprättade och till folkskolöverstyrelseu i november

samma år insände förteckning över den inredning m. in. och materiell, som borde

inköpas för det nya seminariet. Åtskilliga inventarier och en del undervisningsmateriell,

som nämnda förteckning upptager — exempelvis viss materiell för undervisningen

i fysik — kunna enligt de uppgifter, som lämnats mig, för närvarande icke

erhållas. Körande annan inredning och materiell hava prisuppgifter inkommit. Av

dessa framgår, att i allmänhet en prisstegring under senare åren ägt rum, vilken

stegring i vissa fall belöper sig äuda till 200 %. Därtill kommer, att någon säkerhet

icke kuanat lämnas för att icke prisen under närmaste framtiden ytterligare komma

att stegras. På grund härav har ett fullständigt kostnadsförslag över samtlig i nyssnämnda

förteckning upptagen inredning m. m. samt miteriell icke kunnat uppgöras,

och i de fall, där prisuppgifter inkommit, hava desamma ej kunnat läggas till grund

för en framställning, alldenstund de icke gällt längre tid framåt. A andra sidan kan

man uppenbarligen icke länge vänta med anskaffandet av oundgängligen nödvändig

inredning m. m. samt materiell för de nya lokalerna, som äro avsedda att tagas i bruk

senast i januari 1919. Huru stort anslag utöver det av 1917 års riksdag redan beviljade,

som bliver erforderligt för ovannämnda inköp, är som nämnt omöjligt att noggrant

angiva. Genom att i största möjliga utsträckning tills vidare använda seminariets

gamla, i allmänhet otidsenliga eller utnötta möbler och inventarier ävensom genom

att uppskjuta med inköp av en del materiell torde man måhända kunna nedbringa

utgiftssumman så att ett ytterligare anslag av 75,000 kronor bliver tills vidare

tillräckligt.

Vid Swanborgs framställning voro såsom bilagor fogade dels en förteckning

över prisstegringar, angivna i procent, som ägt rum å vissa artiklar

sedan november 1914, vilken förteckning utvisar, bland annat, följande

prisstegringar: å snickeriarbeten utförda av fångvården 50 %, å övriga

snickeriarbeten 115 %, å metallarbeten 200 å elektriska apparater

150—200 %, å elektrisk armatur 60—70 %, å musikinstrument 70 %, å

biologisk undervisningsmateriell 35—40 % samt å materiell för undervisning

i fysiologi, fysik och kemi 50 dels ock följande uppgift å de inredningsarbeten

samt de inventarie- och materiellanskaffningar, som ansetts

icke kunna uppskjutas:

Inredning av samtliga slöjdsalar samt inköp av diverse verktyg och hyvelbänkar.

» » lärarrum.

> »3 övningsskolklasser (bord, stolar, katedrar in. m.).

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[24.] Inredning av 5 seminarieklasser (bord, stolar, katedrar m. m.).

* » teckningssal (de gamla ritborden kunna i nödfall iiu så länge an
vändas).

» » musiksal.

» » gymnastiksal.

> » samtliga rum för naturvetenskaplig undervisning (en del gamla skåp få

ännu i nödfall användas).

» » högtidssal (48 långbänkar m. m.).

Inköp av musikinstrument.

> » armatur för samtliga rum.

» » diverse materiell för naturvetenskaplig undervisning ävensom för övnings
skolan.

För egen del har folkskolöverstyrelsen i sin sistnämnda skrivelse anfört

följande:

Den förhoppning, överstyrelsen hyste vid avgivande av sin nyssberörda framställning

den °30 september 1916 att vid tiden för förberedande av proposition i ämnet

till 1918 års riksdag kunna närmare angiva det för här ifrågavarande ändamål erforderliga

anslagsbeloppet, har icke gått i uppfyllelse. På grund av kristidens allt mera

omfattande och förvirrande verkningar synes det i stället nu vara än svårare att kunna

med någon grad av sannolikhet beräkna kostnaderna för en utrustning av seminariet

i Lund motsvarande den, som tidigare anskaffats för seminarierna i Falun och Uppsala.

Och svårigheterna härvidlag bliva dess större därigenom, att åtskilliga föremal

för närvarande äro nära nog omöjliga att anskaffa samt att leverantörer förklara sig

icke kunna ikläda sig någon garanti för att gjorda åtaganden bliva uppfyllda, I alla

händelser har överstyrelsen vid omprövning av denna fråga kommit till den övertygelsen,

att kostnaderna för seminariets fullständiga utrustning under nuvarande förhållanden

skulle stiga till så avsevärt belopp, att det icke synes överstyrelsen rimligt

att gorå framställning om dess beviljande.

Överstyrelsen finner på grund härav ingen annan utväg möjlig för detta ärendes

fortsatte behandling än den, som antydes i rektors nyss återgivna framställning, nämligen

att i sa stor utsträckning som möjligt bibehålla gammal materiell och möblering, även

då den är försliten och numera mindre lämplig för sitt ändamål, att för närvarande

inskränka nyanskaffningen till vad som befinnes oundgängligen behövligt för de nya

lokalernas begagnande, samt att låta anstå med seminariets fullständiga utrustning,

till dess mera normala och stabila prisförhållanden inträtt.

I enlighet härmed torde av 1918 års riksdag böra äskas så stort belopp, som

jämte det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 50,000 kronor kan finnas behövligt

för den oundgängliga utrustningens anskaffande. Rektor har uppskattat detta belopp

till 75,000 kronor. Efter granskning av föreliggande beräkningar har överstyrelsen

kommit till den uppfattningen, att beloppet torde kunna begränsas till 65,000

kronor.

Av det nu anförda framgår, att överstyrelsen måste förutsätta, att framdeles

ytterligare anslag för här ifrågavarande ändamål kommer att bliva behövligt.

^.å ^kskoleseminariets i Lund nybyggnad väntas bliva färdig å sådan

tid, att seminariets inflyttning i densamma kan äga rum i början av

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Åttonde huvudtiteln: 1918 ars tiUäggsstat.

år 1919, torde ytterligare medel nu böra anvisas till inredning och möblering

av . nybyggnaden. Det torde vara självfallet, att den plan beträffande

seminariets utrustning, som förelagts 1916 och 1917 årens riksdagar

och av riksdagen lämnades utan anmärkning, fortfarande bör följas.

Av den i ärendet verkställda utredningen framgår emellertid, att seminariets

fullständiga utrustning skulle under nu rådande förhållanden

medföra synnerligen höga kostnader. 1 likhet med folkskolöverstyrelsen

anser jag. det därför lämpligast att tills vidare endast anskaffa vad som

oundgängligen erfordras för seminarieverksamhetens behöriga bedrivande.

Mot det av. överstyrelsen i sådant avseende föreslagna beloppet, 65,000

kronor, har jag intet att erinra.

Frågan om slutförandet av ovannämnda plan för seminariets utrustning

torde böra anstå, till dess mera stabila prisförhållanden inträtt.

Då ifrågavarande arbeten och anskaffningar tydligen till allra största

delen måste verkställas under år 1918, är det önskvärt, att nyssnämnda

belopp redan under sagda år kan stå till förfogande. Med anledning härav

synes för ändamålet erforderligt anslag böra uppföras på tillä ^gsstat för

år 1918. r

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kung].

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnader för inredning och

möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet

i Lund, utöver vad av 1917 års riksdag för ändamålet

beviljats, anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett

reservationsanslag av 65,000 kronor.

7. Ekonomibyggnad för undervisning i trädgårdsskötsel vid

folkskoleseminariet i Falun m. m. På Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning beviljade 1911 års riksdag till inköp av tomt för folkskoleseminariet

i Falun ett belopp av 35,000 kronor samt till uppförande å

sagda tomt av nya byggnader för nämnda seminarium ett belopp av

502,100 kronor eller tillhopa 537,100 kronor. Sedermera anvisade 1913

års riksdag för beredande av erforderliga medel till dränering och anläggning

av trädgård å berörda tomt på extra stat för år 1914 ett belopp

av 18,000 kronor.

Nu har folkskolöverstyrelsen, efter av seminariets rektor i ämnet

gjord framställning, i skrivelse den 27 augusti 1917 hemställt, att Kungl.

Maj:t täcktes dels medgiva, att för folkskoleseminariet i Falun finge uppföras

Nytt anslag.

[25.]

Ekonomibyggnad

för

undervisning

i

trädgårdsskötsel

vid

folkskoleseminariet

i

Falnn m. m.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

L25.] en ekonomibyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med av professorn

E. Lallerstedt upprättade ritningar och arbetsbeskrivningar ävensom att för

beredande av bostad åt den vid seminariet anställde trädgårdsarbetaren

den å gamla seminarietomten förefintliga vaktmästarbostaden finge flyttas

till det nya seminarieområdet, dels ock av tillgängliga medel anvisa för

ändamålet erforderligt belopp.

Beträffande behovet av särskild ekonomibyggnad för undervisningen i

trädgårdsskötsel har seminariets rektor anfört bland annat:

O

Enligt förut uppgjord plan skulle undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminariet

härstädes från och med läsåret 19L8—1919 förläggas helt till den nya seminarieträdgården.

Då seminariet sålunda kommer att lämna den gamla trädgården och de byggnader,

som där tagits i anspråk för dennas skötsel, inträffar en högst avsevärd inskränkning

i fråga om lokalutrymme för trädgårdsarbetet. Därstädes förvaras nämligen

alla redskapen i särskilda materialbodar, där finnas särskilda arbetsrum för trädgårdsarbeten

inomhus och källare för förvaring av trädgårdsalster under vintern.

Dessutom finnas i den förra vaktmästarbostaden numera kontor för trädgårdslärariunau

och bostad för trädgårdsknif samt avklädningsrum för eleverna. I den nya

semioariebygguaden äro visserligen rum inredda för att använd is som kontor för

trädgårdslärarinnan, som sommarbostad åt trädgårdskullor och som omklädnadsrum

för eleverna. Däremot finnas utom materialbod för kärror, vagnar och dylikt inga

rum för trädgårdsredskapen i övrigt och trädgårdsarbeten inomhus och ingen källare

för vinterförvaring.

I fråo-a om bostad åt trädgårdsarbetaren, som, enligt vad rektor meddelar,

är anställd i seminariets tjänst året om, yttrar rektor bland annnat:

Då jag nu gör framställning beträffande deuna sak, vill jag särskilt framhålla

betydelsen av att bostad beredes inom trädgårdsområdet, så att åt trädgården kan

ägnas behörig tillsyn, och därtill att bostaden göres så rymlig, att som trädgårdsbiträde

må kunna erhållas pålitlig person. Skall denne kunna hava familj, bör alltså

minst ett rum och kök finnas för ändamålet att tillgå. Det är därför ej tänkbart,

att rummet på vinden i portvaktstugan skall bliva tillräckligt, och det synes mig

dessutom icke vara mer än billigt, att andre vaktmästaren å seminariet, som hittills

med sin familj, hustru och två barn, fått nöja sig med ett rum och kök, far taga

detta rum i anspråk för sin räkning. Då sålunda anskaffandet av särskild bostad åt

trädgårdsdrängen visat sig vara nödvändigt, har jag trott, att denna angelägenhet

skulle kunna på ett mycket gott och billigt sätt ordnas, om byggnaden med den

förra vaktmästarbostaden i gamla seminarieträdgården bleve flyttad till lämplig plats

i det nya seminarieområdets trädgård.

Folkskolöverstyrelsen har till stöd för sin ovannämnda hemställan

anfört bland annat:

Sedan länge har det stått klart för överstyrelsen, att de i berörda framställningar

angivna behoven måste tillgodoses. Skall undervisningen i trädgårdsskötsel

vid seminariet kunna på behörigt sätt bedrivas och trädgården väl skötas, kunna,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Åttonde huvudtiteln: 1!)18 drs tilläggsstat.

såsom av rektor framhålles, förvaringsrum för redskapen och rum för trädgårdsarbeten

inomhus samt källare ej undvaras, överstyrelsen delar ock rektors uppfattning derutinnan,

att den vid seminariet anställde trädgårdsarbetaren om möjligt bör erhålla

lämplig bostad inom trädgårdsområdet.

De ifrågavarande byggnaderna hava emellertid icke varit behövliga, sfi länge

undervisningen i trädgårdsskötsel huvudsakligen varit förlagd till den gamla seminarieträdgården

och därstädes befintliga materialbodar, arbetsrum och förutvarande

vaktmästarbostad kunnat för ändamålet i fråga användas. Såsom överstyrelsen i samband

med årligen gjorda underdåniga framställningar angående seminariets anslagsbehov

framhållit, skall undervisningen i trädgårdsskötsel år 1918 helt förläggas till

det nva seminarieområdet, och bliva därför förenämnda lokalutrvmmen tör trädgårdsredskap

in. m. därstädes redan våren 1918 behövliga.

Som det därjämte icke ansetts uteslutet, att erforderliga medel till anskaffande

av de nödiga lokalutrymmena i den nya seminarieträdgården skulle kunna erhållas ur

det för nybyggnaderna beviljade anslaget, har överstyrelsen icke funnit sig böra vidtaga

några särskilda åtgärder i saken, förrän tull klarhet i detta avseende kunnat

vinnas. Slutligen har överstyrelsen ansett det vara fördelaktigt, om vid^ berörda frågas

ordnande någon kännedom erhållits beträffande de villkor, på vilka försäljning av

gamla seminarietoruten och därstädes befintliga byggnader kunde komma att ske, och

om sålunda därvid förefunnes visshet om att till statsverket komme att inflyta ett

belopp, som mer än väl motsvarade vad som inför riksdagen ställts i utsikt vid inköpet

av den nya seminarietomten. Enligt vad överstyrelsen inhämtat, är det emellertid

numera känt, att å det relativt låga byggnadsanslaget icke finnes något överskott,

som skulle kunna användas för uppförande av nämnda trädgårdsbvggnader.. Därjämte

har överstyrelsen erhållit uppgift om att underhandlingar pågå angående överlåtande

av den gamla seminarietomten och därå befintliga byggnader, i det att Störa Kopparbergs

bergslags aktiebolag gjort hemställan om att från den 1 januari 1918 eller

möjligen tidigare fä hyra nämnda egendom eller att eventuellt för en köpesumma av

83,000 kronor förvärva äganderätt till densamma, och att alltså en väsentligt större

inkomst torde kunna erhallas vid egendomens försäljning än tidigare antagits. Det

synes därför överstyrelsen vara av synnerlig vikt, att ovanberörda angelägenhet nu

blir med det snaraste ordnad.

Den ifrågasatta ekonomibyggnaden, till vilken ritningar jämte arbetsbeskrivningar

upprättats av Lallerstedt efter samråd med rektor och lärarinnan i trädgårdsskötsel

vid seminariet och med vederbörlig hänsyn till förefintliga behov, synes överstyrelsen

komma att på ett ändamålsenligt sätt fylla ovannämnda behov av lokaler för redskap

och trädgårdsarbeten inomhus. Enligt erhållna upplysningar skulle kostnaden för

densamma uppgå till omkring 14,000 kronor, och i betraktande av nuvarande höga

priser på byggnadsmaterialier har överstyrelsen icke funnit anledning till erinran mot

storleken av detta belopp.

För anskaffande av bostad åt trädgårdsarbetaren finner överstyrelsen den av

rektor föreslagna utvägen att till den nya seminarieträdgården flytta den förra vaktmästarbostaden

lämplig och, dä kostnaden härför icke skulle överstiga 4,500 kronor,

ekonomiskt fördelaktig.

Vid folkskolöverstyrelsens framställning voro fogade dels av Lallerstedt

upprättade ritningar och arbetsbeskrivningar till den ifrågasatta

ekonomibyggnaden jämte förslag till entreprenadkontrakt, dels anbud av

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tillägysstat.

byggmästarna P. Sjödén och O. Nilsson i Falun att uppföra nämnda

ekonomibyggnad för ett pris av respektive 13,875 och 14,100 kronor

samt att verkställa flyttningen av den gamla vaktmästarbostaden till nya

seminarieområdet mot en gottgörelse av respektive 4,300 och 4,215 kronor.

På grund av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 18 september

1917 av överintendentsämbetet och deri 16 oktober 1917 av statskontoret.

Överintendentsämbetet har därvid anfört:

Vid granskning av remissakten har överintendentsämbetet — som icke har medel

till sin disposition att därmed bekosta här ifrågavarande arbeten — icke funnit annat

att for sin del erinra än att ämbetet, som torde få uppdraget att uppföra den avsedda

ekonom i by gg n ad en och förty lärer få härför anvisade anslag ställt till sitt förfogande,

bor sattas i tillfälle att godkänna platsen för den byggnad, som är ämnad att från

den gamla semmanetomten till den nya överflyttas, samt att det särskilda anslag, som

tor förevarande ändamål kan komma att av Kung!. Maj:t beviljas, beräknat efter det

sammanlagt lägsta anbudet till 18,175 kronor, skäligen bör höjas till 19,000 kronor

for arvoden och oförutsedda utgifter.

Statskontoret har i ämnet yttrat:

Statskontoret har visserligen i annat denna dag avgivet utlåtande tillstyrkt, att

vissa kostnader för inredande av ^ lokal för undervisning i hushållsgöromål vid folkskoleseminariet

i Lund skall utgå av reservationerna å reservationsanslaget till folkskolesennnarierna.

Detta förfarande torde emellertid icke kunna ifrågakomma i nu

förevarande fall på grund av det avsevärda belopp, vartill kostnaderna för arbetena

beraknats uppgå. Ej heller synes det vara lämpligt att anordna de erforderliga medlen

förskottsvis för att möjligen framdeles ersättas av inflytande försälj ni ugsmedel för

den gamla semiuarietomten med därå befintliga byggnader. För beredande av medel

för de ifrågasätta anläggningarnas utförande synes fördenskull riksdagens medverkan

hora anlitas. Med hänsyn till att undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminariet är

avsedd att redan ar 1918 förläggas till det nya seminarieområdet, torde, därest Kungl.

JVlaj:t skulle finna skäl att i ämnet göra framställning till 1918 års riksdag, det anslag,

som för ändamålet äskas, böra uppföras å tilläggsstat för samma år.

Enligt gällande folkskolestadga bör, så vitt sig göra låter, vid varje

folkskola finnas ett till skolträdgård lämpligt jordland, och skall trädgården

ordnas på ett för barnens undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering

ändamålsenligt sätt, Emellertid har, som känt är, undervisningen

i trädgårdsskötsel vid rikets folkskolor hittills icke vunnit den

utsträckning och omvårdnad, som ur flera synpunkter vore önskvärt. Det

^å ^ mycket större vikt uppå att intresset för denna undervisning

väckes och göres levande hos seminariernas elever och att dessa vid seminarierna

erhålla en sådan undervisning i ämnet, att de bliva i stånd att

sedermera såsom lärare pa ett praktiskt sått meddela undervisning i det
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tillägysstat. 57

samma. Ur denna synpunkt är det uppenbarligen nödvändigt, att seminarierna

äro utrustade med de yttre hjälpmedel, som för ändamålet äro behövliga.

Till dylika hjälpmedel höra obestridligen lokalutrymmen till förvaringsrum

för trädgårdsredskap och trädgårdsprodukter samt rum för

trädgårdsarbeten inomhus. I likhet med folkskolöverstyrelsen anser jag

således, att nämnda lokaler icke kunna undvaras för folkskoleseminariet i

Falun och att medel för uppförande av den ifrågasatta ekonomibyggnaden

böra beredas. Mot de upprättade ritningarna och arbetsbeskrivningarna

till berörda ekonomibyggnad har jag icke funnit anledning till anmärkning.

Likaledes skulle det enligt min mening vara till fördel för nämnda

seminarium, om den vid seminariet anställde trädgårdsarbetaren kunde

erhålla bostad inom seminariets område, så att ständig tillsyn kunde av

honom ägnas åt seminariets trädgård. Då detta kan vinnas för eu jämförelsevis

ringa kostnad genom flyttning av seminariets gamla vaktraästarbostad

till seminariets nya område, anser jag mig böra förorda bifall till

framställningen om sådan flyttning. Givetvis bör överintendentsämbetet

sättas i tillfälle att godkänna den plats, till vilken sagda vaktmästarbostad

skall flyttas.

Enligt de av byggmästarna Sjödén och Nilsson avgivna anbuden å

arbetets utförande skulle de sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande

arbeten uppgå till 18,175, respektive 18,315 kronor. Överintendentsämbetet

har ansett, att något'' belopp borde finnas tillgängligt även för

arvoden och oförutsedda utgifter och fördenskull föreslagit, att totalkostnaden

skulle beräknas till 19,000 kronor. Med hänsyn särskilt till nu

rådande byggnadsförhållanden anser jag mig böra biträda övenntendentsämbetets

förslag.

Av skäl, som statskontoret anfört, synas de för ändamålet erforderliga

medlen böra äskas hos riksdagen samt uppföras på tilläggsstat för år 1918.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att för uppförande av en ekonomibyggnad för folkskoleseminariet

i Falun, i huvudsaklig överensstämmelse

med för ändamålet av professorn E. Lallerstedt upprättade

ritningar och arbetsbeskrivningar, ävensom för flyttning

av den å seminariets gamla tomt befintliga vaktmästarbostaden

till det nya seminarieområdet anvisa på

tillägg sstat för år 1918 ett reservationsanslag av 19,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[25. j

Nytt anslag

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

126. | 8. Alderstillägg åt en lärarinna vid folkskoleseminariet i Umeå.

Aiderstiiiägg I enlighet med vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över

rinna Tidfoik- ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde

skolesemina- huvudtitel för år 1919, punkten 165, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t

net i Umei. lektes föreslå riksdagen

att till gäldande av ålderstillägg för åren 1917 och

1918 åt övningsskollärarinnan vid folkskoleseminariet i

Umeå Rut Naemi Levina Gavelin anvisa på tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag, högst 300 kronor.

Anordningar för lärares utbilning.

27. 9. Fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och småsko
Fortbiid-

lor. I överensstämmelse med vad jag förut denna dag anfört till statsBr^&rajeTvid

^^protokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven unfoikskoioroch

der riksstatens åttonde huvudtitel, punkten 270, hemställer jag, att Eders

småskolor. Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av de utav riksdagen på extra

stat för år 1918 beviljade särskilda reservationsanslagen

å sammanlagt 64,600 kronor till fortbildningskurser för

lärare vid folkskolor och småskolor, anvisa på tilläggsstat

för år 1918 såsom särskilda reservationsanslag:

till förstärkande av anslaget till foi’tbildningskurser

i allmänhet ett belopp av 9,400 kronor,

till förstärkande av anslaget till särskilda fortbildningskurser

i gymnastik ett belopp av 11,000 kronor,

till förstärkande av anslaget till särskilda fortbildningskurser

i skolträdgårdsskötsel ett belopp av 4,300

kronor samt

till förstärkande av anslaget till särskilda kurser i

simning och livräddning ett belopp av 700 kronor,

eller sammanlagt 25,400 kronor.

Folk- och småskolor.

[28.] 10. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. 1 enlig
Srensk

under- het med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen under

visning för (je senare åren beviliat anslag för upprätthållande av svensk undervisning

i utlandet, för svenska barn i utlandet. Sålunda anvisades på extra stat för vart och

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Åttonde huvudtiteln: l''J18 års tilläygsstat.

ett av åren 1914—1918 till dylik undervisning i Berlin 1,800 kronor, i [28.]

London 2,000 kronor och i Hamburg 1,600 kronor samt för år 1915 till

liknande undervisning i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå enligt

de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva. Beträffande

sistnämnda anslag har — med anledning av undervisningens inställande

under läsåren 1914—1915 och 1915—1916 — genom särskilda

beslut av 1915 och 1916 årens riksdagar medgivits, att anslaget finge för

enahanda ändamål användas under det nästföljande läsåret.

Genom beslut den 25 juni 1917 förordnade Kungl. Maj:t, att de för

år 1918 beviljade anslagen till omförmälda undervisning i Berlin, London

och Hamburg samt det för år 1915 beviljade anslaget till liknande undervisning

i Paris skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under villkor

att belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag, för samma

ändamål anskaffades i Berlin genom kyrkorådets i svenska Victoriaförsamlingen

därstädes försorg, i London genom styrelsens för svenska föreläsnings-

och skolföreningen därstädes försorg, i Hamburg genom styrelsens

för svenska skol- och föreläsningsföreningen därstädes försorg och i Paris

genom styrelsens för svenska föreläsningsföreningen därstädes försorg,

att undervisningen fortginge minst 8 månader av läsåret 1917—1918 samt

att de lärarinnor, som av respektive styrelser förordnades att bestrida undervisningen,

härför erhölle en årlig ersättning av minst 2,300 kronor i

Berlin, 2,500 kronor i London, 2.000 kronor i Hamburg och 2,100 kronor

i Paris.

Med skrivelse den 25 juli 1917 har från utrikesdepartementet till Berlin,

chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord beledsagats

en av ky^rko- och skolrådet i svenska Victoriaförsamlingen i Berlin

gjord ansökning, det Kungl. Maj:t ville till 1918 års riksdag avlåta

proposition om statsanslag av 1,800 kronor till beredande av svensk undervisning

åt svenska barn i Berlin under tiden den 1 september 1918 —

den 1 september 1919.

Vid ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven

berättelse över skolarbetet under läsåret 1916 — 1917, av vilken framgår,

bland annat, att skolan varit i verksamhet under tiden den 25 september

—den 19 december 1916 samt den 20 januari—den 3 juli 1917 ävensom

att lärjungeantalet varit under höstterminen 41 samt under vårterminen

45.

Vidare har från utrikesdepartementet med skrivelse den 12 december London.

1917 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats en av svenske

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[28.j ministern i London översänd och förordad ansökning från svenska före
läsnings-

och skolföreningen därstädes, att proposition måtte avlåtas till

1918 års riksdag om ett anslag till dåvarande svenska skola å 3,333

kronor, motsvarande två tredjedelar av det samfälda belopp, lärarinnorna

ägde att i lön uppbära för läsåret 1918—1919. Till stöd för den begärda

höjningen av anslagsbeloppet har föreningen anfört, att den från och med

år 1915 utvidgat sin verksamhet, så att den numera omfattade en folkskole-

och en elementaravdelning. Denna utvidgning hade nödvändiggjort

anställandet av en andra lärarinna med en årslön av 2,000 kronor.

Vid ansökningen voro fogade styrelsens berättelse för år 1916 ävensom

en utav lärarinnorna avgiven redogörelse för skolans verksamhet under

läsåret 1916—1917. Den förra innehåller, bland annat, ett sammandrag

av skolans räkenskaper för år 1916. Av den senare framgår, att undervisningen

i skolan pågått under tiden den 28 september—den 21 december

1916 samt den 10 januari—den 30 juni 1917. Inom elementaravdelningen

började dock höstterminen icke förr än den 2 oktober. Sistnämnda avdelning

har avsett att förbereda elever till inträde i eu av de första klasserna

vid svenskt allmänt läroverk. Elevernas antal var i folkskolavdelningen

under höstterminen 48, under vårterminen 55 och i elementaravdelningen

under höstterminen 7, under vårterminen 8. De till folkskolavdelningen

hörande barnen hava i regel besökt skolan endast en dag i veckan.

n*mbmg. Likaledes har från utrikesdepartementet med skrivelse den 24 novem
ber

1917 överlämnats en från styrelsen för svenska skol-och föreläsningsföreningen

i Hamburg översänd ansökning, att Kungl. Maj:t täcktes hos

riksdagen göra framställning om ett statsanslag å 1,600 kronor till svenska

skolverksamheten i Hamburg för läsåret 1917—1918.

Vid ansökningen hade fogats en av vedetbörande lärarinna avgiven

redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under läsåret 1916

—1917, vari bland annat meddelats, att undervisningen pågått under tiden

den 4 september—den 22 december 1916 samt den 3 januari—den

13 juni 1917, att antalet elever under höstterminen varit 39, fördelade i

5 grupper, och under vårterminen 45, fördelade i 7 grupper, och att de

regelbundet infunnit sig till lektionerna.

över samtliga nu nämnda ansökningar har folkskolöverstyrelsen respektive

den 7 augusti samt den 4 .och den 19 december 1917 avgivit infordrade

utlåtanden, överstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningarna

rörande de båda förstnämnda skolorna.

Angående den svenska skolan i London erinrar överstyrelsen, att det

nu begärda statsbidraget utgjorde 1,333 kronor mer än hittills bevil
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Åttonde huvudtiteln: 7.978 Ars tilläggsstat.

jats samt att den nu gjorda ansökningen innebure ett upprepande av före- [28.]

ningens åren 1915 och 1916 gjorda framställningar om anslag till en skolavdelning,

som skulle förbereda till inträde i de första klasserna vid allmänt

läroverk i Sverige. Sistnämnda framställningar hade överstyrelsen

icke ansett sig kunna tillstyrka. Då några ytterligare skäl utöver vad som

tidigare anförts till stöd för begäran om anslagsökning icke syntes hava

tillkommit, ansåge sig överstyrelsen kunna tillstyrka föreningens ansökning

endast i vad densamma avsåge anslag till den förut statsunderstödda skolverksamheten.

Från den svenska skolan i Paris har intet meddelande inkommit. p»ris.

Av de redogörelser för de svenska skolornas i Berlin och Hamburg

verksamhet under läsåret 1916—1917, som av vederbörande lärarinnor

avgivits, synes framgå, att dessa skolor, oaktat de på grund av kriget

haft att kämpa med vissa svårigheter, på ett erkännansvärt sätt sökt fylla

sin uppgift. Detta gäller särskilt skolan i Berlin, vars lärjungar under

sagda läsår lidit mycket till följd av den i staden rådande bristen på livsmedel

och bränsle samt genom nödtvunget deltagande i förvärvsarbete.

Till nämnda skolor torde böra utgå understöd för läsåret 1917 —1918 med

oförändrade belopp.

Vad den svenska skolan i London beträffar kan jag icke heller nu

förorda den ifrågasatta höjningen av statsunderstödet, utan torde detta

understöd böra för läsåret 1917—1918 utgå med samma belopp som

hittills.

Då samtliga förberörda understöd kunna komma att redan under år

1918 tagas i anspråk, torde det för ändamålet erforderliga anslaget böra

uppföras på tilläggsstat för år 1918. Det anslag, som må erfordras för

läsåret 1918—1919, torde lämpligen böra upptagas på tilläggsstat för sistnämnda

år.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 5,400 kronor att utgå till upprätthållande

under läsåret 1918—1919 av svensk undervisning

åt svenska barn: i Berlin med högst 1,800 kronor,

i London med högst 2,000 kronor och i Hamburg med

högst 1,600 kronor, samtliga belopp att utgå enligt de

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29.

Sextonde

allmänna

svenska folk

skoll ä ränn f»- fet i G f> teborg.

*!2 Åttonde huvudtiteln: 191S års tilläggsstat.

11. Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet i Göteborg.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av allmänna

svenska folkskollärarmöten, vilka anordnas vart femte år, har Kungl. Maj:t

sedan lång tid tillbaka anvisat medel. Dessa bidrag, som tidigare i regel

utgått av allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde

huvudtitel, utgjorde för vart och ett av de under åren 1903 och 1908

hållna mötena 3,000 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjordt framställning

anvisade 1913 års riksdag på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000

kronor till bestridande av kostnaderna för det femtonde allmänna svenska

folkskollärarmötet, som hölls i Lund år 1913.

Nu har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening i

skrivelse den 24 november 1917 hos Kungl. Maj:t anhållit om ett statsbidrag

av 6,000 kronor till bestridande av en del av de kostnader, som

bliva förenade med hållandet under år 1918 av det sextonde allmänna

svenska folkskollärarmötet och i samband därmed anordnade utställning

av undervisningsmateriell.

Till stöd för denna framställning har centralstyrelsen anfört följande:

Sedan det femtonde allmänna svenska folkskollärarmötet, som hölls i Lund år

1913, uppdragit åt centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening att vidtaga

åtgärder för hållande av det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet under

år 1918, har centralstyrelsen beslutat, att, därest förhållandena göra det möjligt, ifrågavarande

möte skall under nästkommande år hållas i Göteborg. Mötets bestyrelse utgöres

av dels ovannämnda förenings centralstyrelse, dels en av centralstyrelsen utsedd

organisationskommitté i Göteborg.

Såsom bidrag till täckande av kostnaderna för anordnande av allmänna svenska

folkskollärarmöten, vilka hittills hållits vart femte år, har Kungl. Maj:t sedan

lång tid tillbaka anvisat medel. Så utverkade Kungl. Maj:t av riksdagen år

1913 ett anslag av 3,000 kronor till allmänna folkskollärarmötet i Lund samma är.

Även hållandet av det nu ifrågasatta mötet, i samband med vilket kommer att

anordnas en utställning av undervisningsmateriell, måste bliva beroende av det statsunderstöd,

som för ändamålet kan erhållas. Det ligger emellertid i sakens natur med

hänsyn till den rådande allmänna dyrtiden, att anordnandet av 1918 års skolmöte

måste komma att draga väsentligen större kostnader än föregående möten av detta

slag. Så torde, för att anföra blott ett exempel, tryckningskostnaderna för programhäfte,

mötesberättelse in. m. medföra en stark stegring i utgifterna. Men dessa ökade

kostnader kunna icke tänkas i någon mån täckta genom ökade medlemsavgifter av deltagarna.

En höjning av mötesavgiften, som vid 1913 års möte var bestämd till fem

kronor, skulle uppenbarligen, särskilt om hänsyn därjämte tages till de dyrare resorna

och levnadskostnaderna i övrigt under mötesdagarua, komma att motverka mötets syfte

att till överläggning i på dagordningen stående pedagogiska frågor samla så många

av lärarkårens medlemmar som möjligt. Eu väsentlig ökning i statsbidraget är därför

av nöden, om mötet skall kunna komma till stånd.

Uti infordrat, den 12 december 1917 dagtecknat utlåtande har folkskolöverstyrelsen

tillstyrkt bifall till ansökningen och som skäl härför anfört:

opaginerad Kontrollera mot PDF

''Åttonde huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat.

Att understöd av statsmedel bör anvisas för det tilliimnade sextonde allmänna

svenska folkskollärarmötet — liksom skett i fråga om tidigare sadana moten, ävensom

möten för andra lärarkårer — synes överstyrelsen uppenbart Ännu mera au tor andra

lärarkårer tinnes det för folkskolornas lärare, som otta ha att utföra sitt ansvarsfulla

arbete isolerade och på mera ensligt belägna orter, ett starkt behov av att allt emellanåt

fä komma tillsammans och utbyta erfarenheter rörande undervisningen och uppfostrau

i övrigt. Då härtill kommer, att eu utställning av undervisningsmateriell ar

avsedd att anordnas i samband med mötet och att det stora flertalet av tolkskoloi nas

lärare ej annorlunda än vid eu utställning, som anordnas i anslutning till ett dylikt

möte, biir i tillfälle att mera ingående taga kännedom om nyare sådan matenell, ai

överstyrelsen förvissad om att det tillämnade mötet kommer att bliva till avsevart

gagn yJdska°^^eUadnes^gets 8torlek kan visserligen det av centralstyrelsen begärda beloppet

synas högt i jämförelse med det belopp, som beviljades for närmast föregående

möte Dä emellertid, enligt vad överstyrelsen inhämtat, de sammanlagda kostnaderna

för byra, utställning, lokal, föredrag samt tryckning av program berättelse och protokoll

vid det senaste allmänna svenska folkskollärarmotet, som kolls i Lund ar md,

upptill‘ro till över 9,200 kronor, ligger det med de starka prisstegringar, som sedan

dess inträffat, i sakens natur, att motsvarande kostnader för det mete, som nu ai

planerat, ej torde komma att understiga 14,000 å 15,000 kronor.

Vad folkskolöverstyrelsen anfört rörande betydelsen för skolväsendet

av sådana allmänna folkskollärarinöten som det nu ifrågasatta lärer icke

kunna jävas. Det torde sålunda ligga i statens välförstådda intresse, att

dylika möten komma till stånd. Riksdagen synes också hava vant av

denna mening, då riksdagen beviljade statsunderstöd till anordnande av

det möte, som hölls i Lund år 1913. Bidrag torde då böra lämnas även

till anordnande av det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet, som

är avsett att under år 1918 hållas i Göteborg, och framställning angående

sådant bidrag göras hos riksdagen. .

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening har anhållit,

att statsunderstödet måtte bestämmas till 6,000 kronor, och folkskolöverstyrelsen

har biträtt denna anhållan. Av skäl, som centralstyrelsen

anfört, och med hänsyn till de stora omkostnader, som enligt .tolkskolöverstyrelsens

uppgift på grund av nuvarande prisförhållanden äio öienade

med anordnandet av sistnämnda möte, torde ifrågavarande statsbidrag

icke böra sättas lägre än till nvssberörda belopp. Anslag för ändainalet

torde böra äskas på tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet,

som är avsett att hållas i Göteborg under år 1918,

anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 6,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Abnorm undervisningen.

T. Kl- i oT*ckande av krist * 8taten för institutet och förskolan för

brist "It? T11 “nde av utgifterna vid institutet och

för institutet 1 , °lan b,r blinda a I ornteboda är i riksstaten uppfört ett ordinarie

t blinda? "v 7T200 krono *om tidi^e utgick med ett belopp

Tomteboda 1 > bo kionor, hai från och med ar 1915 ökats med 4,000 kronor till

ovan angivna belopp för höjande av anslagstitlarna: vårdare och tjänstepersonal

samt varme och lyshållning med respektive 1,500 och 2,500 kron°r‘

Emellertid har det såväl före som efter sagda höjning visat sio- att

utgifterna vid anstalten icke kunnat hållas inom de i staten angivna’besådd

ZiT bniSt 1 Staten /äng efter annan uPPstått- Till täckande av

sådan brist, uppkommen under åren 1907, 1908 och 1910, anvisade 1912

ars riksdag på extra stat för år 1913 ett belopp av 9,595 kronor- för

enahanda ändamål beträdande åren 1911 och 1912 beviljade 1914 års

senare riksdag på extra stat för år 1915 ett anslag av 12,225 kronor, och

1916 års nksilag anvisades för samma ändamål beträffande åren 1913

och 1914 pa extra stat för år 1917 ett belopp av 6,595 kronor. 1917

anV1Sade P? extra stat för år 1918 dels ett förslagsanslag av

högst 14,410 kronor till täckande av under år 1915 uppkommen brist uti

nif'':!fT e ,S,tat: ude S °Ck ett tbrslagsanslag av högst 15,000 kronor till

fö?mathälln dani TlSV 7"''™ ^ 1°“ tiU fölJd av stegrade kostnader

tör mathållning beklädnad, värme och lyshållning, vårdare och tiänste
personal

m. m. kunde hava uppkommit under år 1916.

Knnal n\rm-f rskildf de,n 25 juni °ch den 12 oktober 1917 ställde

till J*5 sistnä“nda. anslag a respektive 14,410 och 15,000 kronor

LSaf av\ direktionen över institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för med anslagen avsedda ändamål.

förellgga fran direktionen över nämnda anstalt fyra särskilda framstallmngar,

avseende beredande av anslag till täckande av brist i anstaltens

staf, som redan uppkommit eller väntas uppkomma.

1Q17 deVförs*a ®;v omförmäla framställningar, dagtecknad den 5 april

1917 anmaler direktionen, att enligt de då avslutade räkenskaperna för

år 1916 under nämnda år uppstått en brist å icke mindre än 31 420

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 65

Direktionen anför härom:

Institutets inkomststat upptager ett ordinarie statsanslag å 78,200 kronor samt

ett till 46,500 kronor beräknat belopp av elevavgifter. Då detta senare belopp för år

1916 uppgått till 88,849 kronor 17 öre, utgjorde inkomsten för året sålunda 127,049

kronor 17 öre.

I utgiftsstaten för institutet och förskolan, slutande å 124,700 kronor, utgöra de

under rubriken »Övriga utgifter» uppförda titlar ett sammanlagt belopp av 88,100

kronor. Dessa »övriga utgifter» hava emellertid för år 1916 uppgått till ett sammanlagt

belopp av icke mindre än 121,869 kronor 46 öre eller 33,769 kronor 46 öre mer

än det i staten upptagna utgiftsbeloppet och med 31,420 kronor 29 öre överskridande

de till dessa utgifters bestridande tillgängliga inkomstmedlen.

Genom eu i skrivelsen meddelad översiktstablå har direktionen uppvisat

förhållandet mellan de i staten under rubriken »övriga utgifter» upptagna

utgiftstitlarnas beräknade belopp och de verkliga utgifterna, minskade

med de å respektive utgiftstitlar gottgjorda inkomstposterna. Sagda tablå

upptager följande siffror:

I staten upp- förda utgifter.

Kronor.

Verkliga ut- gifter år 1916.

Kronor.

Besparing.

Kronor!

Överskjutande

utgifter.

Kronor.

Fastighetens underhåll ......

Undervisning och arbetsmaterial

Inventarier.....................................

Kosthållet ...................................

Beklädnad .........

Läkare och sjukvård

Vårdare och tjänstepersonal......

Tvätt och renhållning

Värme och lyshållning..............

Stallet........

Diverse utgifter

Summa

7.000

1,700

3,500

30.000

11.000

3,100

10.500

3.000

11.500

750

6,050

—

4,417: 05

1,842: 01

2,276: 12

39,502: 43

17,339: 33

3,260: 50

13,172: 48

4,276: Öl

28,814: 91

858: 58

6,109: 54

2,582: 95

1,223: 88

142:01

9,502:43

6,339:33

160:50

2,672:48

1,276:51

17,314:91

108:58

59:54

88,100

—

121,869: 46

3,806: 83 37,576:29

33,769:46

_ Det framginge härav, att besparingar kunnat göras å utgifter för

fastighet och inventarier, under det att, trots iakttagande av största möjliga

sparsamhet, på grund av rådande dyra priser å särskilt livsmedel,

beklädnadspersedlar och bränsle övriga utgiftstitlar måst överskridas, delvis

med betydande belopp.

I sin andra framställning, dagtecknad den 16 augusti 1917, anför

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 9

[30.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Åttonde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.

[30.] direktionen, efter erinran om sin förenämnda skrivelse den 5 april 1917r

bland annat följande:

Då det belopp å 16,420 kronor 29 öre, varmed bristen år 1916, efter avdrag av

det av 1917 års riksdag till dess täckande beviljade anslag av 15,000 kronor, stode

obetäckt, med all säkerhet icke ens till någon del kunde amorteras under år 1917,

som med hänsyn till fortfarande rådande prisförhållanden kunde förutses även komma

att uppvisa ett större underskott, och det i övrigt icke vore möjligt att någon längre

tid balansera ifrågavarande brist, utan att därigenom bristande kassatillgång till bestridande

av löpande utgifter skulle uppstå, funne direktionen det vara nödvändigt,

att i likhet med vad tidigare skett särskilda medel anvisades och ställdes till direktionens

förfogande till bristens fulla täckande snarast möjligt.

Direktionen hemställde därför, att proposition om för ändamålet erforderligt

anslag måtte avlåtas till riksdagen.

I sin tredje framställning, likaledes av den 16 augusti 1917, redogör

direktionen för anstaltens ekonomiska ställning under år 1917. Efter

erinran om det belopp, vartill bristen under år 1916 i verkligheten uppgått,

anför direktionen, att beträffande år 1917 med hänsyn till den alltjämt

fortgående stegringen i de för driften av läroanstalten oundgängliga

utgifter torde, trots all möjlig inskränkning och besparing, en brist kunna

beräknas komma att uppstå till ett ännu högre belopp eller i runt tal

35,000 kronor.

Direktionen fortsätter därefter:

Att under nuvarande ekonomiskt mindre normala tider till prövning upptaga frågan

om reglering av staten för institutet och förskolan ansåge direktionen emellertid

alltjämt icke böra ifrågakomma, utan torde fortfarande, på sätt förut i liknande fall

ägt rum, uppkommen brist böra täckas genom extra anslag.

Det vore å andra sidan högst nödvändigt, att uppkommande brist täcktes snarast

möjligt efter bristens konstaterande, alldenstund, därest de till bestridande av löpande

utgifter för ett år tillgängliga anslagsmedlen för det året måste i avsevärd utsträckning

tagas i anspråk för täckande av ett föregående års underskott, följden givetvis

bleve, att åtminstone under senare delen av året svårigheter i avseende å kassatillgången

uppstode, som nödgade till uppskov på längre tid med likviderande av upphandlade

förnödenheter. Detta åter medförde särskilt för en statsinstitution olämpligt

och menligt beroende av leverantörer, mången gång fördyring av varor, som vid kontant

likvid kunnat tillhandlas billigare, och i enstaka fall rent av omöjlighet att erhålla

erforderliga varor, som en leverantör icke ville eller ansåge sig kunna tillhandahålla

utan mot kontant betalning.

Direktionen hemställer därför om avlåtande av proposition till riksdagen

om beviljande av ett förslagsanslag å högst 35,000 kronor till den

väntade bristens täckande.

I den fjärde av sina förutberörda framställningar, dagtecknad den 14

september 1917, har direktionen slutligen hemställt om utverkande av an
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

slag redan under år 1918 till täckande av den brist, som med visshet

kunde beräknas uppstå i sagda års stat.

Direktionen erinrar om anstaltens ekonomiska belägenhet under de

senaste åren och de åtgärder, som vidtagits eller av direktionen föreslagits

för ställningens upphjälpande, och fortsätter därefter sålunda:

Om alltså, under förutsättning av bifall till vad direktionen föreslagit, den under

ett år uppkomna bristen till beräknat belopp täcktes under det därpå följande årets

höst, torde visserligen, därest den verkliga bristen motsvarades av eller icke allt för

mycket överstege den beräknade bristen, det vara möjligt alt med utnyttjande av de

å det senare årets inkomststat inflytande kassamedlen, intill tidpunkten för bristens

täckande, till väsentlig del bestrida löpande utgifter för året, utan att leverantörerna

skulle behöva allt för länge vänta på likvid. Men enär vid nämnda tidpunkt fram på

hösten det löpande årets anslagsmedel jämte övriga i staten beräknade inkomster till

följd av deras otillräcklighet att täcka årets utgifter i deras helhet fullt förbrukats,

inträdde, sedan med de influtna medlen till täckande av föregående årets brist resterande

skulder guldits, den belägenheten, att för likviderande av utgifterna under åtminstone

de tre sista månaderna av året saknades kassamedel, och svårigheterna härvid

skulle ytterligare ökas, om, såsom i fråga om 1916 års brist, det föregående årets

brist varit åtskilligt större än vad på förhand kunnat beräknas såsom sannolikt.

Det vore erfarenheten av det hart när omöjliga i att under månader hålla det

stora internat, som institutet och förskolan utgjorde, i gång, utan att härför erforderliga

medel stode till förfogande, som tvingade direktionen att med tanke på de under

nästkommande års höst återkommande likartade svårigheterna hos Kungl. Maj:t anmäla

det då blivande behovet av medel till omedelbart mötande av den brist i staten,

som förutsåges måste uppkomma under år 1918 och som med hänsyn till storleken av

bristen under är 1916 och de alltjämt stegrade priserna på oumbärliga förnödenheter

icke kunde beräknas lägre än till 35,000 kronor utan sannolikt koinme att överstiga

detta belopp.

Att under längre tid stå i skuld hos leverantörer för så betydliga belopp, som

det här vore fråga om, vållade ett för eu statsinstitution synnerligen olämpligt beroende

av leverantörerna och medförde stora svårigheter att till rimliga priser eller över

huvud taget alls erhålla behövliga varor, då allt flera leverantörer med åberopande av

de svåra tiderna såsom villkor för leverans uppställde fordran på snabb likvid.

Direktionen hemställer till slut, att proposition måtte avlåtas till riksdagen

om anvisande av ett förslagsanslag å högst 35,000 kronor till förstärkande

av det ordinarie anslaget till läroanstalten för år 1918.

I detta sammanhang torde slutligen böra omnämnas, att direktionen

jämväl gjort underdånig anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes låta omedelbart

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna ett belopp av 50,000

kronor att användas till bestridande av under år 1917 oundgängliga utgifter

för läroanstalten. Direktionen åberopar som skäl för denna sin

hemställan i huvudsak samma omständigheter, som anförts i dess förutberörda

framställningar. Därjämte framhåller direktionen, att det syntes

höra vara uteslutet, att direktionen skulle för bestridande av anstaltens

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Åttonde huvudtiteln: 1918 års til! äggs stat.

utgifter i så stor utsträckning, som här vore i fråga, anlita under direktionens

vård och förvaltning stående donationsfonder, skänkta för helt

andra ändamål, och härför till och med nödgas realisera eller belåna dessa

fonder tillhöriga värdepapper, varigenom rånte- och möjligen även kapitalförlust

skulle åsamkas fonderna.

Med anledning av sistnämnda framställning och med hänsyn till det

störa ekonomiska trångmål, i vilket den ifrågavarande läroanstalten då befann

sig, har Kungl. Maj:t, efter folkskolöverstyrelsens och statskontorets

hörande, den 26 oktober 1917 för det i framställningen angivna ändamålet

till direktionen över institutet och förskolan förskottsvis låtit av tillgängliga

medel utanordna ett belopp av 50,000 kronor.

Över den första av de förutnämnda framställningarna eller den, som

avser medel till täckande av brist i staten för institutet och förskolan för

år 1916, hava infordrade utlåtanden avgivits den 27 april 1917 av folkskolöverstyrelsen,

den 28 juni 1917 av kammarrätten oeh den 12 september

1917 av statskontoret.

Folkskolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat:

Det torde vara ovedersägligt, att olägenheterna för blindaustalterna a Tomteboda

bliva synnerligen störa, om direktionen nödgas stå i skuld för förra årets utgifter

och samtidigt saknar tillräckliga medel för bestridande av det löpande årets utgifter.

Visserligen har, enligt vad överstyrelsen har sig bekant, riksdagen redan beviljat

14,410 kronor till täckande av den brist, som uppstått år 1915/och 15,000 kronor

till täckande av beräknad brist för år 1916, men fortfarande kvarstå dock de olägenheter,

som sammanhänga därmed, att en brist av 16,420 kronor för år 1916 är ©betäckt,

samtidigt som årets utgifter väsentligt överstiga de medel, direktionen enligt

gällande stat har till sitt förfogande. Under sådana förhållanden och då efter det beslut,

som enligt vad överstyrelsen inhämtat, 1917 års riksdag i överensstämmelse med Kung!.

Maj:ts framställning redan fattat beträffande täckande av för år 1916 beräknad brist

i institutets och förskolans för blinda ä Tomteboda stat, förnyad framställning i samma

ärende icke torde av Kung], Maj:t göras till 1917 års riksdag, får överstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes under år 1917 förskottsvis av tillgängliga

medel utanordna 16,420 kronor utöver av riksdagen redan beviljade 15,000 kronor till

täckande av under år 1916 uppkommen brist i staten för institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda.

Kammarrätten har i ärendet inhämtat yttrande från sin revisionsavdelning

och såsom eget utlåtande åberopat vad vederbörande revisor i

ämnet anfört. Sagda revisor har intygat, att institutets och förskolans

räkenskaper för år 1916, vilka företedde en under nämnda år uppkommen

brist å 31,420 kronor 29 öre, blivit av honom den 21 juni 1917

slutgranskade utan anmärkning.

Statskontoret har hemställt om förslag till riksdagen, att ett belopp

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

av 16,421 kronor måtte för ändamålet uppföras på 1918 års tilläggsstat,

för så vitt utgifter av dylikt slag i allmänhet komme att å sådan stat uppföras,

men i annat fall på 1919 års riksstat, med rätt för Kungl. Maj:t

att redan under år 1918 förfoga över beloppet.

Över direktionens framställningar angående medel till täckande av

motsedd brist i förberörda stat för år 1917 samt medel till förstärkande

av det ordinarie anslaget för institutet och förskolan för år 1918

har folkskolöverstyrelsen till ecklesiastikdepartementet inkommit med utlåtande

av den 31 augusti 1917, varjämte statskontoret respektive den 6

och 20 oktober 1917 avgivit infordrade yttranden över samma framställningar.

Folkskolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till ifrågavarande framställningar

och därvid å nyo berört även frågan om medel till täckande av

förutnämnda brist för år 1916. Överstyrelsen yttrar bland annat:

Av vad direktionen anfört framgår, att direktionen för närvarande vid sitt haudhavande

av anstaltens ekonomi har att dragas med dels en från år 1916 kvarstående

brist å 16,420 kronor 29 öre, dels ett underskott å 1917 års budget, som vid årets

slut kan beräknas hava nått ett belopp av åtminstone 35,000 kronor, vadan 1918 års

hushållning kan förväntas börja med ett sammanlagt deficit av omkring 52,000 kronor.

Då man betänker, att det till anstalten utgående ordinarie statsanslaget uppgår

till 78,200 kronor samt att hela inkomstsumman enligt staten belöper sig till 124,700

kronor, finner man, att av 1918 års inkomster omkring två femtedelar omedelbart

måste användas till likviderande av från år 1917 kvarstående skuld.

I och för sig är det ju icke förvånande, att anstaltens inkomststat under närvarande

förhållanden visar sig otillräcklig, då den uppgjorts under helt andra prisförlanden

än de nu rådande. Av utgiftsstatens 124,700 kronor avses mer än hälften,

eller sammanlagt 66,000 kronor, för följande ändamål: kosthåll, beklädnad, vårdare

och tjänstepersonal, tvätt och renhållning, värme och lyshållning. Och då ju under

de 3 senaste åren penningens köpkraft gent emot de persedlar och tjänstbarheter,

som betecknas av nämnda rubriker, sjunkit i det hela väl under hälften och i flera

fall än lägre, är det .självfallet, att motsvarande brist måste uppstå i staten. Att bristen

för år 1917 tros kunna begränsas till omkring 35,000 kronor är, i betraktande av

penniugvärdets fall, ett vittnesbörd om att stor sparsamhet iakttagits och avsevärd begränsning

i utgifterna skett i jämförelse med förhållandena före kristiden. Någon

förhoppning om att under den närmaste tiden eu avse värdare höjning av penningvärdet

skall kunna ske torde väl numera icke heller finnas.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter torde det vara uppenbart, något som

överstyrelsen redan tidigare framhållit, att, så snart något stabilare förhållanden inträtt,

en omreglering av anstaltens stat måste ske, så att inkomsterna bringas i riktigt

förhållande till utgifterna.

Överstyrelsen finner det emellertid också klart, att den tillfälliga reglering av

anstaltens budget, som nu är oundgänglig, icke lämpligen bör inskränkas till anvisande

av medel till täckande av den återstående bristen i 1916 års stat och den beräknade

bristen för år 1917 utan ock bör omfatta anslag till den brist, som med visshet kan,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Åttonde huvudtiteln: 1918 års Ulläygsstat.

r30.j förväntas uppkomma under år 1918. Direktionens framställningar giva med all tyd
lighet

vid handen, något som också omedelbarligen framgår av bristens storlek i jämförelse

med anstaltens hela inkomstsumma, att handhavan det av anstaltens ekonomi

under närvarande omständigheter är förenat med utomordentliga svårigheter och att

anstalten i eu utsträckning, som icke kan anses förenlig med sunda förvaltningsprinciper

eller en statsinstitutions värdighet, måste bliva beroende av sina leverantörers

kreditgivniug. Beviljas nu av 1918 års riksdag allenast anslag till 1916 och 1917

årens brister men intet till 1918 års brist, kan man med största visshet förutse, att

anstaltens ekonomiska belägenhet under senare delen av år 1918 skall vara nära nog

lika svår, som den är för närvarande.

överstyrelsen kan därför icke underlåta att nu, med understödjande av direktionens

framställningar, göra hemställan om anslag för täckande icke blott av 1916

och 1917 årens brister utan ock av den brist, som kan komma att uppstå under år

1918. Att överstyrelsens år 1916 gjorda hemställan i liknande syfte icke vann bifall,

synes företrädesvis hava berott av principiella budgettekniska synpunkter. Det synes

emellertid överstyrelsen, att dylika synpunkter, huru berättigade de i och för sig" må

vara, böra få vika för den verkliga belägenhetens oundgängliga krav. Det torde knappast

vara eu rimlig fordran, att direktionen skulle kunna år efter år handhava austaltens

ekonomi, utan att därför erforderliga medel ställas till dess förfogande.

Yad de erforderliga anslagens storlek vidkommer, synes av den förebragta utredningen

tydligt framgå, att man, därest eu verklig reglering av anstaltens ekonomi

skall kunna komma till stånd, icke kan stanna vid lägre belopp än de av direktionen

föreslagna, nämligen 16,420 kronor för år 1916 och 35,000 kronor för vart och ett avåren

1917 och 1918.

Statskontoret har hemställt om proposition till riksdagen angående

medel till täckande av den beräknade bristen för år 1917. Beträffande

direktionens hemställan angående medel för år 1918 till förstärkande av

det ordinarie anslaget har statskontoret yttrat följande:

Statskontoret har hittills i allmänhet icke tillstyrkt vidtagande av åtgärder för

täckande av motsedd brist i stat för år 1918. Yad särskilt blindinstitutet angår vill statskontoret

i underdånighet erinra, dels att å 1918 års riksstat äro uppförda två förslagsanslag,

högst, å tillhopa 29,410 kronor för täckande av brister för åren 1915 och 1916,

dels att statskontoret i underdåniga utlåtanden den 12 september och den 6 oktober

1917 hemställt såväl om uppförande å tilläggsstat för år 1918 av anslag å tillhopa

51,421 kronor för täckande av ytterligare brist för år 1916 samt motsedd brist för

1917, som ock om anvisande redan innevarande år åt institutet av ett förskott å

50,000 kronor. Därest emellertid Kung], Maj:t detta oaktat finner, att även eventuell

brist för år 1918 i institutets och förskolans för blinda å Tomteboda stat redan nu

bör täckas, lärer annan utväg ej förefinnas än att om anslag för sådant ändamål å

tilläggsstat för år 1918 eller å 1919 års riksstat göra framställning till riksdagen.

e^chefén Den brist i staten för institutet och förskolan, som uppstått under år

1 ’ 1916, har, såsom i det föregående omförinälts, visats hava uppgått till

31,420 kronor 29 öre. Då 1917 års riksdag till täckande av denna brist

redan anvisat ett belopp av 15,000 kronor, bör återstoden av sagda brist,

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Åttonde huvudtiteln: 1!)I8 års tillägg&stat.

vilken med utelämnande av öretalet utgör 16,420 kronor, nu täckas

genom ett särskilt anslag å sistnämnda belopp. Detta anslag torde böra

uppföras å tillägsstat för år 1918.

På sådan tilläggsstat synes mig även av skäl, som i det föregående

anförts, ett förslagsanslag, högst 35,000 kronor, böra uppföras till

täckande av motsedd brist i förenämnda anstalts stat för år 1917. Därest

ifrågavarande två anslag till sammanlagt belopp av 51,240 kronor bliva

anvisade, bör givetvis erforderlig del därav användas för ersättande av det

belopp, som statskontoret på grund av förenämnda nådiga beslut den 26

oktober 1917 må hava förskottsvis utbetalat till direktionen för institutet

och förskolan.

Vad sedan vidkommer frågan om medel för år 1918 till förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan, har det visat siar,

att det ordinarie anslaget, trots gjorda besparingar på vissa utgiftsposter,

under nuvarande förhållanden är alldeles otillräckligt för läroanstaltens

behöriga drivande. Vidare torde några större prisnedsättningar å varor,

som för sagda anstalt äro oundgängliga, icke kunna förväntas under år

1918. Slutligen kan det icke anses tillbörligt, att direktionen över anstalten

nödgas för utgifter, som äro avsedda att bestridas med ovanberörda

ordinarie anslag jämte elevavgifter, anlita anstaltens för andra ändamål

bestämda donationsfonder.

Statskontoret har visserligen, på grund av hittills i liknande fall tilllämpade

principer, satt i fråga, huruvida medel redan nu böra beredas

för täckande av den motsedda bristen för år 1918 i staten för institutet

och förskolan. Såsom kassaförlagskommittén framhållit i sitt den 20

mars 1917 avgivna betänkande böra emellertid nu åtgärder vidtagas

för att för framtiden undvika det hittills praktiserade förskottssystemet. I

anslutning till de principer, som ligga till grund för kommitténs betänkande,

har jag här ovan under olika punkter föreslagit anvisande av anslag

å tilläggsstat för år 1918 till täckande av väntat underskott i vissa

verks, institutioners och inrättningars stater för samma år. Någon anledning

att i nu förevarande fall använda ett annat förfaringssätt föreligger

uppenbarligen icke, även om därigenom anslag lör täckande av underskott

för sammanlagt icke mindre än 4 år, 1915—1918, komma att bliva

uppförda å 1918 års riksstat och tilläggsstaten för samma år. Jag anser

således, att för mötande jämväl av den motsedda bristen för år 1918 erforderliga

medel böra beredas å 1918 års tilläggsstat. På grund av den

erfarenhet rörande utgifterna för anstalten, som redan vunnits, torde detta

förstärkningsanslag icke böra sättas lägre än till 35,000 kronor. Givetvis bör

det få karaktären av förslagsanslag, högst det angivna beloppet.

[30.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

[31.]

Täckande av

brist i staten

för förskolan

för blinda i

Växjö.

72 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa:

dels högst 16,420 kronor till täckande av under år

1916 uppkommen brist i staten för institutet och för•

skolan för blinda å Tomteboda,

dels högst 35,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts

bestämmande användas till täckande av sådan brist i

staten för omförmälda anstalt, som till följd av stegrade

kostnader för mathållning, beklädnad, värme och

lyshållning, vårdare och tjänstepersonal in. m. uppkommit

för år 1917,

dels ock högst 35,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts

bestämmande användas till förstärkande av det ordinarie

anslaget till nämnda institut och förskola för år 1918.

2. Täckande av brist i staten för förskolan för blinda i Växjö.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen

till täckande av under år 1916 uppkommen brist i staten för förskolan

för blinda i Växjö anvisat på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 1,193 kronor, att mot redovisningsskyldighet tillhandahållas

skolans styrelse, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 låta

förskottsvis av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Nu har folkskolöverstyrelsen — med förmälan att styrelsen för nämnda

skola i skrivelse till överstyrelsen dels meddelat, att enligt approximativ

beräkning av skolans utgifter under år 1917 en brist i staten av cirka

5,000 kronor vore att förvänta vid årets slut, dels ock anhållit om åtgärder

för beredande av medel att täcka den sålunda beräknade bristen —

i underdånig skrivelse den 31 augusti 1917 hemställt om förslag till riksdagen

angående anvisande på extra stat för år 1919 av ett förslagsanslag,

högst 10,000 kronor, till täckande av sådan brist i staten för ovannämnda

förskola, som kunde hava uppkommit eller uppkomme under åren 1917

och 1918.

Till stöd för denna sin hemställan har överstyrelsen anfört bland

annat:

Överstyrelsen har i ärendet infordrat yttrande av inspektören för blindundervisningen,

vilken från skolans rektor införskaffat ytterligare upplysningar. Av vad

som sålunda i ärendet inhämtats framgår, att för tiden den 4 september—den 31 december

1917 skulle mot en utgiftssumma av omkring 14,000 kronor svara inkomster

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Åttonde huvudtiteln: 1918 dra tillägg salut.

n, tillhopa 8,800 kronor, vadan en brist å cirka 5,200 kronor kan antagas uppkomma.

Härvid är emellertid att märka, att sagda utgiftssumma beräknats i enlighet med utgifterna

under motsvarande del av är 1916, utan att hänsyn tagits till de sedan dess

inträdda prisstegringarna. Bristen kan alltså i själva verket antagas komma att uppgå

till ej obetydligt högre belopp än ovan augivils.

Inspektören för blindundervisningen, som vitsordat, att enligt hans mening den

största sparsamhet iakttagits vid handhavandet av skolans ekonomi, har, under framhållande

av de stora olägenheter, som uppstå av att nödgas anlita krediten, uttalat önskvärdheten

av att medel till bristens täckande kunde utgå redan under år 1917 ävensom

påpekat nödvändigheten av att medel beredas jämväl till täckande av den brist i skolans

stat, som med visshet kan förväntas uppstå under år 1918.

I överensstämmelse med vad överstyrelsen redan under en föregående punkt

anfört rörande blindanstalten å Tomteboda, finner överstyrelsen det oundgängligt, att

erforderliga åtgärder vidtagas för ett rationellt ordnande jämväl av blindanstaftens i

Växjö ekonomi, så att densamma befrias från de ytterliga svårigheter och det beroende

av leverantörers godtycke, de nuvarande förhållandena medföra. Såsom likaledes förut

anförts i fråga om blindanstalten å Tomteboda torde detta, intill dess erforderlig höjning

^av ordinarie anslag lämpligen kan vidtagas, kunna ske blott därigenom, ått på

en gång anvisas erforderliga belopp till täckande såväl av under gången tid uppkommen

brist^ som av sådan brist, som med visshet kan beräknas uppstå under löpande

åi\ Då, såsom förut framhållits, något tvivel ej torde kunna råda därom, att prisförhållandena

även under år 1918 komma att bliva abnormt höga, vill överstyrelsen, i

likhet med vad överstyrelsen förut hemställt med avseende å blindaustalten å Tomteboda,

förorda, att i nämnda hänseende erforderligt anslag nu anvisas åt blindskolan

i Växjö.

Vad beträffar bristens belopp, har såsom nämnts skolans styrelse för år 1917

beräknat detsamma till omkring 5,000 kronor, och det svnes antagligt, att det kommer

att överstiga nämnda summa. Att bristen under år 1918 skulle bliva mindre synes

icke antagligt. Om ett anslag å 10.000 kronor anvisas för ändamålet, torde man alltså

näppeligen kunna förutsätta, att uppkommande brist därmed skulle kunna till fullo

täckas, men sagda belopp torde bliva., tillräckligt för att undanröja de svårigheter, de

närvarande förhållandena medföra. Överstyrelsen anser alltså, att anslaget lämpligen

kan begränsas till 10,000 kronor.

över denna framställning har statskontoret den 10 oktober 1917 avgivit

infordrat utlåtande och därvid yttrat följande:

I överensstämmelse med den mening, statskontoret förut i liknande fall, exempelvis

i underdånigt utlåtande den 3 oktober 1917 angående täckande av brist i farmaceutiska

institutets stat m. m., uttalat, anser sig statskontoret icke heller i detta

fäll böra för närvarande^ tillstyrka täckande av brist för längre tid framåt än den,

som kan° beräknas uppstå för innevarande år. För sådant ändamål får statskontoret

i underdånighet hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå riksdagen

medgiva, att ett belopp av 5.000 kronor må uppföras å tilläggsstat för år 1918

eller eventuellt å 1919 års riksstat, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år

1918 förfoga över beloppet.

Då emellertid av handlingarna framgår, att det vore för förskolan synnerligen

önskvärt, om den uppkomna bristen kunde bliva täckt redan under år 1917, vill statsBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

[81.]

Åttonde huvudtiteln: 1918 års~tilläggsstat.

kontoret, med åberopande av sitt den 6 oktober 1917 avgivna underdåniga utlåtande

angående förskotterande av anslag till institutets och förskolans för blinda å Tomteboda

utgifter, ifrågasätta, huruvida icke Kungl. Maj:t skulle finna skäl att anvisa ett

belopp av 5,000 kronor under förskottstitel för att sedermera täckas av det anslag på

extra stat å samma belopp, om vars äskande hos riksdagen statskontoret här ovan

gjort underdånig framställning.

Departe- Med hänsyn till de ekonomiska svårigheter, med vilka förskolan för

mentschefon. jj2jn(ja j y^xjö under år 1917 haft att kämpa, har Kungl. Maj:t genom

beslut den 26 oktober nämnda år låtit förskottsvis av tillgängliga medel

utanordna ett belopp av högst 5,000 kronor till täckande av sådan brist

i staten för sagda förskola, som till följd av stegrade kostnader för mathållning,

beklädnad, värme och lyshållning, vårdare och tjänstepersonal

m. in. kunde hava uppkommit eller uppkomme under år 1917.

Medel böra tydligen nu äskas hos riksdagen till slutligt täckande av

berörda brist. Sannolikt är, att denna brist kommer att överstiga ovannämnda

belopp, 5,000 kronor. Då emellertid förskolans räkenskaper för ifrågavarande

år, efter vad jag inhämtat, ännu icke äro avslutade, kan bristen

icke exakt till beloppet angivas. Jag finner därför lämpligast, att förslag till

riksdagen avlåtes om uppförande på tilläggsstat för år 1918 av ett förslagsanslag,

högst 5,000 kronor, för det angivna ändamålet.

Beträffande behovet av ett särskilt anslag för år 1918 till förstärkande

av det ordinarie anslaget synes mig ingen skillnad förefinnas mellan

förskolan i Växjö och institutet och förskolan å Tomteboda. Då jag

redan tillstyrkt avlåtande av framställning till riksdagen angående dylikt

anslag till sistnämnda läroanstalt, bjuder konsekvensen, att jag förordar

liknande framställning till riksdagen beträffande förskolan i Växjö. Förstärkningsanslaget

till denna skola torde böra bestämmas till det av folkskolöverstyrelsen

förordade beloppet, 5,000 kronor, och uppföras på tillläggsstat

för år 1918 såsom förslagsanslag, högst nämnda belopp.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa:

dels högst 5,000 kronor till ersättande av det belopp,

som statskontoret på grund av förenämnda nådiga

beslut den 26 oktober 1917 må hava förskottsvis utbetalt

till täckande av sådan brist i staten för förskolan

för blinda i Växjö, som till följd av stegrade kostnader

för mathållning, beklädnad, värme och lyshållning, vårdare

och tjänstepersonal m. m. uppkommit för år 1917,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: Av/6'' års tilluggsstut. 75

dels ock högst 5,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts

bestämmande användas till förstärkande av det ordinarie

anslaget till förskolan för år 1918.

3. Täckande av brist i staten för aren 1917 och 1918 för

den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten. På Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1917 års riksdag till täckande

av brist i 1917 års stat för den med drottning Sofias stiftelse förenade

vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. på extra

stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel

utanordna beloppet.

^ Den 25 juni 1917 ställde Kungl. Maj:t sagda anslag till förfogande

mot redovisningsskyldighet av styrelsen för nämnda stiftelse att användas

för det med anslaget avsedda ändamålet.

Nu har sagda styrelse i skrivelse den 30 oktober 1917 hemställt, att

Kungl. Maj:t täcktes hos 1918 års riksdag göra framställning om extra

bidrag av 6,000 kronor för år 1917 och 43,500 kronor för år 1918 till

uppehållande av stiftelsens verksamhet och att dessa medel måtte under

loppet av år 1918 ställas till styrelsens förfogande.

Till stöd för denna sin hemställan har styrelsen anfört bland annat:

För att minska trycket av de ekonomiska svårigheterna hava inom stiftelsen

vissa förändringar och inskränkningar under året utförts: den 1 maj flyttades sålunda

asylisterna från den mindre asylen till den större, där utrymme för dem bereddes

därigenom, att flera av personalrummen utrymdes och samma personal inlogerades

i den mindre asylen. Vinsten härav blev, att ett hushåll kunde indragas samtidigt

som eu husmor och två tjänarinnor kunde användas för semestertjänstgöring inom

stiftelsen. — Arbetshemmet, förlagt till Grästorp, 24 km. från staden, flyttades den

20 augusti till Vänersborg, till dövstumskolans byggnader å dess ena avdelning (som

till följd av dyrtideu hade blivit utrymda), vilka frän och med den 1 augusti för stiftelsens

räkning blivit förhyrda på 3 år. — De oroliga sjuka inlogerades samtidigt i

den mindre asylens byggnad, där hushållet på nytt måste träda i verksamhet. —

Under våren och sommaren hade icke mindre än 19 av stiftelsens svagaste elever dött

och särskilt asylisternas antal hade därigenom så decimerats, att de med någon inskränkning

i utrymmet numera torde kunna få plats i den större asylen, även sedan personalen

där ånyo fått taga sina rum i besittning. — Den 1 oktober utrymdes för

andra gången den mindre asylen, då de oroliga sjuka flyttades till den s. k. sjukavdelningen

i arbetshemmets nyförhyrda lokaler och hushållet i den asylen helt och hållet

upplöstes. — Förhyrandet av dövstumskolans byggnader, som av dess styrelse välvilligt

uppläts mot en hyra av 2,000 kronor från och med den 1 augusti 1917 till 1 juli

1918 (därefter mot en hyra av 4,700 kronor per år), kommer icke att förorsaka stiftelsen

någon ökad hyreskostnad, emedan en del av de förutvarande lokalerna i Grästorp,

vilka stiftelsen förhyrt till den 1 oktober 1918, kunnat hyras ut. — Dessa flytt
-

[32.]

Täckande av

brist i staten

för åren 1917

och 1918 för

den med drottning

Sofias

stiftelse förenade

vårdanstalten.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

ningar och omflyttningar hava givetvis förorsakat både kostnader och mycket arbete

men fordelarna av att dels hava hela anstalten samlad på ett ställe, dels slippa uppvärma

och belysa den mindre asylen, dels ock kunna upplösa ett hushall och därigenom

minska personalens antal torde få anses väl uppväga både kostnader och mödor

_ Oaktat dessa inskränkningar komma ändock de till arets slut beräknade utgifterna

att överstiga inkomsterna för samma tid med 6,000 kronor, en brist, som ej kan fyllas

pa anuat satt än att staten träder hjälpande emellan. — Det krigstidstillägg, som

styrelsen ansett skäligt tillerkänna den vid stiftelsen anställda personalen, beräknat

6tter v.aV° vars.ocb fns kontanta lön samt efter 15 procent för föreståndarinnan,

som hittills icke åtnjutit några som helst naturaförmåner, uppgår till 2 817 kronor''

och åt föreståndarinnan,° som hittills haft bostad i dövstumskolan men nu''icke längre

tar åtnjuta denna förmån, har styrelsen beslutat, att ett hyresbidrag av 1,200 kronor

per ar skall utgå från och med den 1 oktober 1917. Dessa båda utgiftsposter hava

°-a V-11) man bldrag''fc utgifterna komma att överstiga inkomsterna. — Den

stiftelsen anställda tjänstepersonalens (såsom sömmerskor, sköterskor, tjänarinnor)

tillämpade lönestat har under de senaste åren visat sig alldeles för lå>'' i jämförelse

med motsvarande löner vid andra liknaude anstalter. Styrelsen har därför beslutat, att

1,an . °c“ lned nasta ar en tor denna personal nyuppgjord lönestat skall tillämpas och

att det krigstidstillägg, som samma personal får beräkna under år 1918, skall uföå med

5 procent av den kontanta lönen, under det att för de övriga det skall utgå med respektive

10 och till 15 procent — i sin helhet beräknat till 2,585 kronor.

Det förslag till inkomst- och utgiftsstat för stiftelsen för år 1918, vilket härmed

bifogas, visar en ännu mycket större brist än den, som under år 1917 på förhand beräknades

skola uppstå, men är en naturlig följd av de alltjämt stegrade levnadsomkostnaderna.

Bland de utgiftsposter, som förete de största ökningarna, kommer helt

naturligt bränsle allra först: från cirka 8.000 kronor år 1915, 15.000 år 1916, 24.000 år

1917 till beräknade 32.000 kronor år 1918; därnäst kosthållet från 45 öre per da^ och

person ar 1915, 52 öre år 1916,65 öre år 1917 till beräknade 80 öre för år 1918-°eller

i sin helhet från 45,621 kronor år 1917 till beräknade 59,276 kronor år 1918; tvätt och ren.

lncd en, stegring per person och år från 28 kronor år 1916, 38 kronor år

1917 till beräknade 50 kronor för år 1918; likaså har beräknade kostnaden för beklädnad

mast höjas till 50 kronor för elev för år 1918.

Utgifterna för ar 1918, som beräknats med hänsyn till de alltjämt pågående

prisstegringarna, uppgå till 166.500 kronor, under det att inkomsterna — däri inbestateDS

,hyresbldrag av 10 000 kronor för år 1918 — uppgå endast till

oi ° u ■ °?®r’ , au en bnst av 43,500 kronor kommer att uppstå under nästa år,

vilken brist icke kan fyllas på annat sätt än genom statens mellankomst. Då stiftelsen

ailtjamt saknar rörelsekapital, är det nödvändigt, att medel till täckande av bristen

redan under år 1918 ställas till styrelsens förfogande.

\ id framställningen voro lögade dels en tablå över anstaltens verkliga

inkomster och utgifter från och med den 1 januari till och med den

•SO september 1917 jämte beräkning av vid årets slut uppkommande brist,

dels ett förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1918 vid ifrågavarande

stiftelse.

På grund av remiss hava infordrade utlåtanden i ämnet avgivits den

18 november 1917 av överinspektören för sinnessjukvården, den 1 december

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Åttonde huvudtiteln: lins års tilluygsstat.

1917 av lblkskolöverstyreisen, som hört inspektören for dövstumundervisningen,

och den 18 december 1917 av statskontoret, och tiava samtliga

dessa myndigheter tillstyrkt bifall till den av stiftelsens styrelse gjorda

framställningen.

Inspektören för dövstumundervisningen bär framhållit, att anstaltens drift blivit

ordnad på ekonomiskt sätt, den anställda personalen utnyttjats, så långt dess krafter

räcka, kostnaderna för bränsle, kosthåll, tvätt och elevernas beklädnad upptagits till

låga belopp i jämförelse med vad som beräknats för sjukvårdsinrättningar och dövstumskolor

i den del av landet, där drottning Sofias stiftelse för närvarande är förlagd,

och lönerna för föreståndarinna, lärarinnor och tjänstepersonal fastställts till

måttliga belopp, på grund varav han ansett de brister, som uppstått i staten för år

1917 och som beräknas komma att uppstå i staten för år 1918, oaktat flera landsting

på framställning av stiftelsens föreståndarinna fattat beslut om årsavgifternas höjande,

böra fyllas, på det att stiftelsen må kunna upprätthålla sin verksamhet,

Överinspektören för sinnessjukvården vitsordar ock i avgivet utlåtande fördelarna

av ylet förut alltför trångbodda arbetshemmets förflyttning till rymligare lokaler och

möjligheten av den inskränkning av asylvården, som för dyrtidens skull ägt rum, samt

noggrannheten i beräkningen av utgiftsposterna, varvid av honom framhållits, att de

avlöningsförmåner, som lärarinnorna skulle komma att åtnjuta, vore mindre än vad

som av särskilt tillkallade sakkunniga föreslagits i det i april 1914 avgivna betänkandet

angående ordnandet av vården om blinda med komplicerat lyte, och att den förhöjning

av löneförmånerna för den lägre tjänstepersonalen, som skett i den för år 1918

uPPgjor<la staten, i förhållande till vad som i nämnda betänkande upptagits, motiverades

av den minskning i penningvärdet, som inträtt under de efter detsammas avgivande

gångna åron, på grund varav och med hänsyn till den särställning, anstalten

intoge därutinnan, att riksdagen beslutat statens övertagande av densamma, så snart

de nybyggnader, vartill riksdagen beviljat anslag, blivit uppförda, överinspektören tillstyrker

den underdåniga framställningen.

Folkskolöverstyrelsen yttrar bland annat:

På framställning av Kungl. Maj:t beslutade 1914 års senare riksdag anvisa medel

för uppförande av erforderliga byggnader till beredande av anstaltsvård för blinda med

komplicerat lyte och bemyndigade Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna

statsanstalten trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga den av drottning

Sofias stiftelse bedrivna verksamheten. Därigenom har det i princip blivit erkänt, att

vården om de blinda med komplicerat lyte är en statsangelägenhet, fastän tidpunkten

för anstaltens överlämnande åt staten framflyttats genom byggnadsarbetets uppskjutande

på grund av nu rådande ovissa förhållanden inom byggnadsyrket, Staten torde

sålunda kunna anses hava åtagit sig att tillse, att den anstalt, som för närvarande har

vården om ifrågavarande blinda sig anförtrodd, nämligen den med drottning Sofias

stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl., erhåller

tillräckliga medel för verksamhetens bedrivande, intill dess staten må kunna

övertaga densamma. Statens förpliktelser i sådant avseende gjordes gällande i Kungl.

Maj:ts framställning (proposition nr 280) den 23 april 1917 till 1917 års riksdag, och

riksdagen, som icke fann anledning till erinran mot den gjorda framställningen, beviljade

medel till täckande av brist i 1917 års stat för vårdanstalten.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.

Av styrelsen för ifrågavarande stiftelse hade bristen för år 1917 beräknats till

15.000 kronor eller, om hänsyn skulle tagas till sannolika ytterligare prisstegringar, till

17.000 kronor, vartill skulle komma ett belopp av omkring 3,000 kronor, därest dyrtidstillägg

enligt vissa grunder skulle utgå till den vid anstalten anställda personalen.

Kungl. Maj:t föreslog riksdagen att för ändamålet anvisa ett belopp av 15,000 kronor, varvid

anfördes folkskolöverstyrelsens yttrande den 14 mars 1917, vari överstyrelsen förklarat

sig visserligen behjärta det behov av dyrtidstillägg, som kunde förefinnas för anstaltens

personal, som så länge arbetat med erkänt ringa avlöning, men dock anse sig

näppeligen kunna tillstyrka bifall till styrelsens ansökan i denna del, då, efter vad

som upplysts, större delen av personalen in natura åtnjöte förmånen av fri kost och bostad

och de vid anstalten verkande lärarinnorna redan fått sina löner betydligt förhöjda, och

med hänsyn till de alltjämt pågående prisstegringarna hemställt, att det erforderliga

understödet beräknades till 17,000 kronor. Riksdagen beslutade i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts framställning.

Överstyrelsen kan i likhet med inspektören för dövstumundervisningen och överinspektören

för sinnessjukvården icke finna annat, än att styrelsen för drottning Sofias

stiftelse ordnat anstaltens verksamhet på ett sådant sätt, som överensstämmer med

anstaltens ändamål, och vidtagit de inskränkningar och besparingar, som utan att

lägga hinder i vägen för verksamhetens ändamålsenliga bedrivande varit möjliga. Den

brist, som oaktat det av 1917 års riksdag beviljade anslaget uppstått i samma års

stat, hade väl blivit mindre, om styrelsen iakttagit det av folkskolöverstyrelsen gjorda

avstyrkandet av tilldelning av dyrtidstillägg åt anstaltens personal. Men då styrelsen

icke torde hava erhållit någon anvisning i detta avseende och då tillfällig löneförbättring

eller krigstidstillägg för år 1917 genom riksdagens beslut tillerkänts åt befattningshavare,

som med avseende på anställning och åligganden äro närmast att jämföra

med ifrågavarande personal, och då prisstegringarna under året fortgått på ett sätt,

som överstyrelsen ej kunnat förutse, torde styrelsens åtgärd i detta stycke icke

böra medföra någon nedsättning i beräkningen av den nu anmälda bristen. Tydligen

är det dyrtiden, som såväl ansetts nödvändiggöra förhöjning genom nämnda krigstidstillägg

för år 1917 och genom ny lönestat för år 1918 av de förut jämförelsevis låga

avlöningarna för föreståndarinnan, lärarinnor och tjänstepersonal, som ock framkallat

en stegring av kostnaderna för anstalten, som icke kunnat förutses. Då staten, såsom

förut framhållits, torde kunna anses hava åtagit sig att sörja för att anstaltens verksamhet

på tillbörligt sätt upprätthålles, intill dess att anstalten övertages av staten,

synes det vara oundgängligt, att staten vidkännes de ökade utgifter för anstalten, vilka

på förutnämnt sätt beräknas komma att uppstå under åren 1917 och 1918.

Överstyrelsen förutsätter, att för beredande av härför erforderliga medel framställning

måste ske till riksdagen.

I överensstämmelse med vad som skett i liknande fall, och även i fråga om brist

i staten för drottning Sofias stiftelse för år 1917, torde det anslag, som i förevarande

fall kan komma att beviljas, böra utgå redan under år 1918.

Detta är så mycket mer behövligt som bristen på rörelsekapital för anstaltens

verksamhet redan vållat avsevärda svårigheter och under år 1918 torde komma att

föranleda mycket bekymmersamma förhållanden, om icke medel för mötande av svårigheterna

kunna förväntas redan under senare delen av året.

Statskontoret hav i ärendet anfört:

Med hänsyn till vad i detta ärende förekommit, och då det synes statskontoret,

i likhet med folkskolöverstyrelsen, vara oundgängligt, att staten träder emellan för

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Åttonde huvudtiteln: J!)J8 års tilläggsstat.

avhjälpande av de bekymmersamma förhållanden, som i annat fall skulle för anstalten

uppkomma, finner sig statskontoret böra hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga

åtgärder för beredande av det erforderliga beloppet, högst 49,500 kronor, och torde

detsamma böra uppföras såsom anslag å tilläggsstat för år 1918.

Under punkten 201 i det vid årets statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden har jag redan erinrat därom,''

att 1914 års senare riksdag anvisat medel för uppförande av erforderliga

byggnader till beredande av anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte

samt bemyndigat Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten

trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga den av drottning

Sofias stiftelse bedrivna verksamheten. Likaledes omförraälde jag,

att nyssberörda byggnadsarbete blivit på överintendentsämbetets hemställan

tills vidare uppskjutet, varav följer, att tidpunkten för anstaltens överlämnande

åt staten ävenledes blivit framflyttad. Under sådana omständigheter

och på skäl i övrigt, som i det föregående anförts, synes det påkallat,

att staten nu bidrager med de medel, som för anstaltens verksamhet äro

behövliga och som icke på annat sätt kunna erhållas. Förslag härom torde

böra avlåtas till innevarande års riksdag.

Beträffande det av stiftelsens styrelse begärda beloppet har jag intet

att erinra. Det för ändamålet erforderliga anslaget torde böra få karaktären

av förslagsanslag, högst nämnda belopp. Då anstaltens verksamhet

under år 1918 är beroende av att detta anslag kan för styrelsen vara tillgängligt

redan sagda år, synes det böra uppföras på tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av den brist, som uppkommit i

1917 års stat för den med drottning Sofias stiftelse

förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda

sinnesslöa m. fl., ävensom för täckande av motsedd brist

i 1918 års stat för samma anstalt anvisa på tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag, högst 49,500 kronor.

[32.]

Departe
mentschefen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Den tekniska undervisningen.

[33.] 1. Ökade medel till utgifter för bränsle, lyshållning m. m.

Ömidnt Tf er1 vid t®kniska högskolan. Jag har i mina framställningar om anslagsäskanför

bränsle, den till 1918 års riksdag haft flera tillfällen att påpeka svårigheten att

1mhmniid under nuvarancle förhållanden få sådana anslag, som avse kostnader för

"teknisk! bränsle, lyshållning m. m., att räcka till. Ej mindre svårt har det visat

högskolan, sig att beräkna den erforderliga ökningen i dessa anslag för att de skulle

fylla behovet.

Om dessa svårigheter har jag särskild anledning att erinra i sammanhang

med min framställning under förevarande punkt.

Till vartdera av åren 1917 och 1918 har riksdagen på extra stat för

tekniska högskolan anvisat ett belopp av 40,000 kronor till diverse utgifter

för bränsle, lyshållning m. m. Dessa extra anslag hava avsetts att täcka

dylika utgifter för högskolans nya byggnader.

Trots det att de nya byggnaderna, mot beräkning, ej voro tagna i

bruk vid 1917 års ingång utan först vid ingången av höstterminen 1917

började användas — vilket visserligen blott i fråga om belysningen kom

att medföra en minskad utgift — fann man redan tidigt av nöden att bereda

högskolan förstärkning av det för år 1917 anvisade beloppet av 40,000

kronor till nu omförmälda utgifter. I skrivelse den 8 februari 1917 anhöll

därför högskolestyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte göra framställning

till riksdagen om ett tilläggsanslag för ändamålet. I en till riksdagen år

1917 avlåten proposition (nr 120) äskade Kungl. Maj:t ett sådant tilläggsanslag

till belopp av 50,000 kronor, vilket även av riksdagen beviljades.

I nämnda skrivelse hade högskolestyrelsen även anhållit om tilläggsanslag

för år 1918. På grund av föreliggande sakkunnig utredning av

civilingeniören H. Theoreli beräknade styrelsen anslagsbehovet vid nybyggnaderna

för bränsle, lyshållning in. m. under år 1918 komma att uppgå

till 118,895 kronor. Utöver det av styrelsen redan begärda — och

sedermera av riksdagen beviljade — beloppet av 40,000 kronor skulle således

krävas ett tilläggsanslag av 78,895 kronor. Framställningen härom

ledde då ej till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

1 rågan om ett dylikt tilläggsanslag har nu återupptagits av styrelsen,

och anslagsbeloppet är i styrelsens skrivelse härom av den 9 oktober 1917

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 ärs lilläggsstat. 81

höjt, till 116,000 kronor. I skrivelsen omförmäler styrelsen, att då förhållandena

rörande bränsletillgången numera vore avsevärt svårare än vid

avlåtandet av styrelsens föregående skrivelse i ämnet, styrelsen åter hänvänt

sig till rheorell och av honom erhållit ett styrelsens skrivelse bilagt

yttrande.

Detta yttrande är av följande innehåll:

På anmodan av rektor C. J. Magnell får jag lämna följande komplettering

till min skrivelse av den 7 februari 1917 angående bränslebehov för högskolans nybyggnader.

I nämnda skrivelse är bränsleåtgången vid full uppvärmning av byggnaderna

samt nödig ventilation beräknad tdl 1.100 ton stenkol.

Att denua siffra är högre än den. som beräknades år 1914 och i min skrivelse

av den 22 september 1914 angavs till 900 ton, beror dels därpå, att de stenkol, som

numera och sannolikt eu tid framåt kunna erhållas, icke kunna beräknas av samma

effektivitet som de ursprungligen beräknade och dels därpå, att byggnadernas värmebehov

enligt erfarenheten under den gångna eldningstiden 1916—1917 synes vara något

högre än vad som beräknats.

Då det sedan en tid varit klart, att stenkol icke av något slag under närmaste

tiden kan påräknas, hava eldstäderna under sommaren så förändrats, att andra bränsleslag,

såsom ved, torv, kottar o. d., med fördel kunna användas. Koks kan även användas,

men detta bränsle blir dyrare än ved och torde för övrigt komma att reserveras

för andra slag av eldstäder, där det är mera nödvändigt.

Mot ovan angivna kvantitet stenkol svarar ungefärligen 7,000 kubikmeter barrved.

Kostnaden för sådan ved fritt banvagn Stockholm är av bränslekommissionen

beräkuad till högst 20 kronor för kubikmeter. Om kostnaden för uppkörning från

Ostra stationen beräknas till en krona för kubikmeter, skulle kostnaden för veden på

platsen sålunda uppgå till 147.000 kronor.

Veden torde i större poster kunna inläggas i befintligt förråd, varifrån den allt

efter förbrukning transporteras in till pannorna. Kostnaden för dessa transporter kan

beräknas till i medeltal 24 kronor för dag i 250 dagar eller till 6 000 kronor.

För det fall, att eldning skulle ske med koks, vilket dock icke erbjuder någon

fördel mot vedeldning, kan koksåtgången beräknas till omkring 26.000 hektoliter.

Med ett för närvarande gällande pris pa koks av 10 kronor för hektoliter skulle kostnaden

för eldning med koks sålunda uppgå till 260.000 kronor.

■ Härtill kominer kostnaden för bränsle till den i bostadshuset befintliga lilla

värmeleduingspauuan, vilken såvitt möjligt bör eldas med koks. Bränslebeho”et för

denna panna uppgår till omkring 300 hektoliter koks för år, vilket med ett pris av

10 krouor för hektoliter gör en kostnad av 3,000 kronor.

Totala kostnaden för bränsle till samtliga byggnader skulle sålunda uppgå till:

För stora värmecentralen ................................................................ kronor 153 000:

,» bostadshuset ........................................................................... » 3 000:

Summa krouor 156,009: —

Med åberopande av Theorells yttrande har styrelsen i sin ifrågavarande

skrivelse begärt, att Kungl. Maj:t måtte för bränsle, lyshållning

Bihang till, riksdagens protokoll 1918 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 11

I 33. !

s. 82 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

I 34.]

Resestipendier

för lärare

vid tekniska

högskolan.

82 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.

m. in. vid högskolans nybyggnader under år 1918 ställa till styrelsens

förfogande ett belopp av inalles 156,000 kronor, däruli inberäknat det

redan å extra stat för nämnda år uppförda anslaget, 40,000 kronor. Det

erforderliga tilläggsanslaget skulle alltså utgöra förutnämnda belopp av

116,000 kronor.

Styrelsens nu gjorda framställning bekräftar huru svårt det är att

under nuvarande förhållanden å bränslemarknaden ens för en närmare

framtid beräkna behov av den art, varom nu är fråga. Att ett tilläggsanslag

för omförmälda ändamål är av nöden torde vara uppenbart, och

jag vill därför hemställa om beredande av ett sådant, uppfört å tilläggsstat

för år 1918. Anslaget synes mig, i betraktande av den naturliga osäkerheten

i beräkningarna av bränsleprisen, kunna sättas till ett jämnat belopp

av 100,000 kronor.

Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att till förstärkning av det för tekniska högskolan

på extra stat för år 1918 beviljade anslaget å 40,000

kronor till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m.

anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag

högst 100,000 kronor.

2. Resestipendier för lärare vid tekniska högskolan. I underdånig

skrivelse den 14 september 1917 har styrelsen för tekniska högskolan

framlagt åtskilliga äskanden om anslag för högskolan. För flertalet

av dem har jag redogjort vid anmälan av de anslagsfrågor, som tillhöra

regleringen av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1919. Jag har därvid

hemställt om avlåtande till riksdagen av de framställningar, som synts mig

påkallade. Ytterligare ett anslagsyrkande, vilket gäller beredande av medel,

att ställas till vederbörandes förfogande redan under år 1918, torde jag

nu få omförmäla.

Det gäller återupplivandet av ett extra anslag, som under det första

skedet av byggnadsarbetena för högskolans nya lokaler vid Valhallavägen

åren 1913—1916 utgick till »stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes

studieresor under tiden för utförande av högskolans nybyggnader». Dessa

stipendier voro avsedda för och användes till resor för studier rörande

utrustningen av de nya laboratorierna. Anslagets belopp var satt till

1,800 kronor.

Sedan numera uppförande av en laboratoriebyggnad även för kemiska

fackskolan beslutits av Kungl. Maj:t och riksdagen, påkallar lärarkollegiet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstut. 88

dylikt reseanslag till fromma för utrustningen av nämnda fackskolas laboratorier.

Anslaget, vars belopp skulle vara detsamma som det förutvarande

anslagets, 1,800 kronor, önskas tillgängligt redan under år 1918.

Jag har ej någon erinran att göra beträffande berörda anslagsäskande.

Ifrågavarande byggnadsarbete har ännu ej tagit starkare fart, men lärer

komma att bedrivas med all kraft under år 1918. Man har upplyst mig.

att de erfarenheter, som vederbörande stipendiater vinna under studieresorna,

kunna bliva till största nytta redan för 1918 års byggnadsarbeten

och att det således *är av vikt, att stipendierna kunna användas under

sagda år.

Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att till stipendier åt lärare vid tekniska högskolan

för utrikes studieresor under pågående nybyggnad för

fackskolan för kemisk teknologi anvisa på tilläggsstat

för år 1918 ett reservationsanslag av 1,800 kronor.

3. Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i

Örebro. För tekniska elementarskolan i Örebro är å ordinarie stat uppfört

ett belopp å 900 kronor till »lyshållning, uppvärmning m. m.». Sedan

längre tid tillbaka har skolan för samma ändamål jämväl uppburit

extra statsanslag, utgående för vartdera av åren 1904—1917 med 3,300

kronor och för år 1918 med 6,850 kronor. Till nämnda statsanslag har

sedan några år kunnat läggas ett årligt belopp av 750 kronor, utgörande

ersättning för belysning, uppvärmning och vattenförbrukning från tekniska

afton- och söndagsskolan samt från tekniska elementarskolans rektor, vilken

har sin bostad i skolbyggnaden.

Till följd av de under år 1915 väsentligt ökade kostnaderna för skolans

uppvärmning uppstod i skolans stat för sagda år en brist å 2,010

kronor 20 öre, och efter skolstyrelsens i skrivelse den 17 januari 1916

gjorda hemställan föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att till täckande

av berörda brist anvisa på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst

2,010 kronor. Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.

Åven i skolans stat för år 1916 har av enahanda anledning uppstått

brist, och skolans styrelse anhåller i underdånig skrivelse den 14 juni

1917, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för täckande av bristen,

som av styrelsen beräknats till 1,765 kronor. Styrelsen anför därvid:

Av styrelsens ovannämnda underdåniga skrivelse den 17 januari 1916 framgår,

att skolans tillgångar för bestridande av kostnaderna för »lyshållning, uppvärmning

Doparte
lnfnt^ohpfon
-

! 35. J

Täckande av

brist i staten

för tekniska

elementarskolan

i Örebro

s. 84 Kontrollera mot PDF

L 35. ]

Departe
mentschefen.

84 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

m. m.» uppgå till ett sammanlagt belopp av 4,9f>0 kronor om året, att de verkliga

kostnaderna för dessa utgiftsposter under åren 1910—1914 i medeltal uppgått till

5,649 kronor 39 öre eller i medeltal till omkring 700 kronor om året mer än därför

avsedda medel samt att under år 1915 kostnaderna för samma ändamål stego till

8,091 kronor 29 öre eller till 2,441 kronor 90 öre utöver medelkostnaderna under de

närmast föiegående åren och till 3.141 kronor 29 öre utöver de därför avsedda medlen.

Såsom framgår av två styielsens nu förevarande skrivelse bilagda tabeller bär

bränsleåtgången vid skolan under år 1916 vant något mindre än under år 1915, men

då priset på koks i stället varit väsentligt högre, 2 kronor 30 öre till 3 kronor 6 öre

för hektoliter mot 1 krona 55 öre till 2 kronor 30 öre under år 1915. hava sammanlagda

kostnaderna för de utgifter, styrelsen ansett hänförliga till lyshållning, uppvärmning

m. m., uppgått till 8,996 kronor 75 öre eller till ett belopp, som med något mer

än 900 kronor överstiger motsvarande kostnader under år 1915 och med icke mindre

än 4,046 kronor 75 öre överstiger de till bestridande av dessa kostnader avsedda medlen.

Det oaktat bär den brist i skolans stat, som uppstått under år 1916. dels till följd

av skolans ökade inkomster av inskrivnings- och terminsavgifter, dels till följd av inknappning

i andra utgiftsposter blivit något mindre än den, som uppkom under år

1915, och uppgår till 1,790 kronor 1 öre. Från denna summa hör dock rätteligen

avgå ett belopp av 25 kronor, utgörande ersättning enligt kungl. cirkuläret den 8

december 1916 för visst arbete under skjututbildningarna under sistnämnda år. vilken

ersättning dock influtit i skolans kassa törst under år 1917.

Den brist i skolans stat, som uppkommit under år 1916 och behöver täckas genom

särskilt anslag, uppgår sålunda, med bortseende från vad som överskjuter jämna kronor,

till 1,765 kronor.

På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ärendet

avgivits den 11 september 1917 av statskontoret och den 25 oktober 1917

av kammarrätten efter hörande av dess revisionsavdelning.

Statskontoret har — då för täckande av den uppkomna bristen icke

torde stå annan utväg öppen än att genom frånvändande till riksdagen

söka få ett anslag anvisat för ändamålet — hemställt om vidtagande av

erforderlig åtgärd i sådant syfte.

Kammarrättens revisionsavdelning har vid sitt yttrande fogat ett av

vederbörande revisor vid granskningen av skolans räkenskaper för år 1916

gjort utdrag ur samma räkenskaper, utvisande, bland annat, att den uppkomna

bristen under året ökats från 2,010 kronor 20 öre till 3,800 kronor

21 öre eller med 1,790 kronor 1 öre. Å utdraget är av revisorn

tecknad påskrift, att vid räkenskapernas granskning någon anmärkning,

som kan inverka på den under år 1916 uppkomna bristens storlek, icke

framställts.

I likhet med vad som skett i fråga om bristen för år 1915 lärer nu

ifrågavarande brist böra täckas genom anvisande av ett särskilt anslag.

Vid beräknande av detta torde, på sätt styrelsen hemställt, från den i

räkenskaperna angivna bristen, 1,790 kronor 1 öre, avdragas ovannämnda,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 dm tillugysstat. 85

numera i skolans kassa influtna belopp av 25 kronor. Det lör ändamålet

erforderliga anslaget utgör alltså 1,765 kronor 1 öre eller i jämnat krontal

1,765 kronor, och torde detsamma böra uppföras på tilläggsstat för

år 1918.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av under år 1916 uppkommen brist

i staten för tekniska elementarskolan i Örebro anvisa

på till äggost åt för år 1918 ett förslagsanslag, högst

1,765 kronor.

4. Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i

Härnösand. För tekniska elementarskolan i Härnösand utgår å ordinarie

stat till »lyshållning, uppvärmning in. in.» ett belopp av 900 kronor.

Därjämte har riksdagen under en följd av år för samma ändamål anvisat

ett särskilt anslag å extra stat, uppgående för vart och ett av åren 1915

—1917 till 3,400 kronor samt för år 1918 till 5,400 kronor.

I underdånig skrivelse den 23 september 1916 anhöll styreisen för

nämnda skola, bland annat, att Kungl. Maj:t täcktes bereda skolan ett

fyllnadsanslag av 1,500 kronor för täckande av en under år 1916 förväntad

brist i omförmälda anslag till lyshållning, uppvärmning in. in. Genom

beslut den 30 december 1916 förklarade Kungl. Maj:t emellertid

denna framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedan ifrågavarande för år 1916 beräknade brist numera blivit till

sitt verkliga belopp fastställd, har styrelsen i underdånig skrivelse den 6

augusti 1917 hemställt om beredande av vederbörligt anslag för täckande

av samma brist. Styrelsen anför i sin skrivelse härom:

Av skolans räkenskaper framgår, att utgifterna för lyshållning, uppvärmning

in. m. (omkostnaders konto) under år 1916 uppgått till 9,068 kronor 44 öre, under

det att härför disponerats 5 073 kronor, varav 900 kronor ordinarie statsanslag. 3,400

kronor extra statsanslag och 773 kronor ersättningsmedel, varjämte 54 kronor 60 öre

täckts av anslaget till bibliotek och övriga samlingar. Den övriga bristen 3,940 kronor

84 öre har förskottsvis täckts av besparade inskrivnings- och terminsavgifter (2,370

kronor 29 öre) samt behållning å aftonskolans anslag (1,570 kronor 55 öre), vilken är

avsedd till underhåll och nyanskaffning av inredningsmateriell.

Av det å extra stat för år 1917 anvisade anslaget å 3,400 kronor till lyshållning,

uppvärmning m. m. hava 2,880 kronor beräknats till koks. Då vid årets början fanns

ett kokslager av omkring 1,100 hektoliter, som betalats under år 1916, samt ytterligare

erfordras omkring 550 hektoliter, vilka, ehuru uppgörelse om leverans härav ännu ej

kunnat träffas, enligt uppgift från sakkunnigt håll dock säkerligen icke kunna erhållas

under 6 kronor för hektoliter, kommer att under år 1917 åtgå ungefär 3,300 kronor

till inköp av koks och sålunda en brist å vid pass 400 kronor att uppstå,

i. 36. i''

Täckande

av b- ist i stil

ten för tek

liiska elemen

fa^skolan i

Härnösand.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Av det å extra stat för år 1918 till samma ändamål anvisade anslaget å 5,400

kronor äro 4,950 kronor avsedda till anskaffande av 1,050 hektoliter koks. Då till

grund för denna beräkning låg ett kokspris av 3 kronor för hektoliter, men medelpriset

under år 1918, alldenstund koksen under första och i avseende på bränsleförbrukning

ojämförligt drygaste hälften av året kommer att betinga ett pris av minst 6

kronor för hektoliter och någon avsevärd sänkning av priset under senare hälften av

året knappast torde vara att förvänta, icke torde kunna sättas under 5 kronor 50 öre

för hektoliter, kommer under år 1918 att åtgå cirka 9,075 kronor till inköp av koks

och sålunda att uppstå en brist å 4,125 kronor.

Då vid slutet av år 1916 inga besparade inskrivnings- och terminsavgifter fuutios

och de under åren 1917 och 1918 inflytande inskrivnings- och terminsavgifterna

till största delen åtgå för andra skolans oundgängliga behov, såsom renhållning, annons-

och tryckningskostnader, arvode till skolläkaren m. m., har styrelsen ingå medel

till sin disposition för täckande av ovan omförmälda beräknade brister å tillsammans

4,525 kronor, så vida ej skolan återfår de 3,940 kronor 84 öre, som för täckande

av den under år 1916 uppkomna bristen förskotterats av besparade inskrivnings- och

terminsavgifter samt behållning å aftonskolans anslag.

Styrelsen får fördenskull anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes bereda tekniska elementarskolan

i Härnösand ett fyllnadsanslag av 3,940 kronor 84 öre till täckande avovannämnda

under år 1916 uppkomna brist samt att detta anslag måtte få av skolan

åtnjutas redan år 1918.

På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ärendet

avgivits av kammarrätten, efter hörande av dess revisionsavdelning, den

4 oktober 1917 och av statskontoret den 13 december 1917.

Kammarrättens revisionsavdelning har vid sitt yttrande fogat ett utdrag

ur skolans räkenskaper för år 1916, utvisande att bland inkomsterna

å kontot för omkostnader upptagits dels ett lån från kontot för inskrivnings-

och terminsavgifter å 2,370 kronor 29 öre, dels ock ett lån från

aftonskolans anslags konto å 1,570 kronor 55 öre, eller sålunda tillhopa

förenämnda belopp å 3,940 kronor 84 öre; och har revisionsavdelningen,

under förklaring att nämnda utdrag syntes avdelningen fullt belysande

för bedömande av den utav skolstyrelsen gjorda framställningen, åberopat

detsamma såsom sitt yttrande i ärendet, Å utdraget är av vederbörande

revisor tecknad påskrift, att räkenskaperna, i vad de röra de i utdraget

upptagna konti, granskats utan anmärkning.

Kammarrätten har såsom utlåtande i ämnet åberopat det av revisionsavdelningen

avgivna yttrandet.

1 statskontorets utlåtande har anförts:

Såvitt framgår av det i kammarrätten upprättade utdraget av elementarskolans

räkenskaper för år 1916 har någon verklig brist i samma räkenskaper icke uppstått

under sagda år, ehuruväl för bestridande av utgifterna å omkostnaders konto, å vilket

utgifterna för bränsleanskaffning föras, tagits i anspråk behållningarna å inskrivningsoch

terminsavgifters konto samt aftonskolans anslags konto med sammanlagt 3,940

kronor 84 öre.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 Ars tilläggsstat■ 87

Vid 1914 års senare riksdag beviljades ett anslag av 374 kronor för täckande

av brist i Härnösands tekniska elementarskolas räkenskaper för år 1914, vilken brist

liksom i nu förevarande fall härledde sig från stegrade bränslepris. Att döma av statsverkspropositionens

framställning i ämnet togs — i motsvarighet till vad förhållandet

är i föreliggande underdåniga framställning — icke vid bedömandet av anslagsbehovet

hänsyn till möjligen förefintliga besparingar å elevavgifter och därmed jämförliga medel.

Statskontoret vill emellertid erinra om ett senare, jämförligt fall, då vid beräknande av

brist, för vars täckande anslag begärts, förfarits på motsatt sätt. I statsverkspropositionen

till 1917 års riksdag äskade Kungl. Maj:t ett anslag av 2,010 kronor för täckande

av under år 1915 uppkommen brist i staten för tekniska elementarskolan i Örebro.

Av statsverkspropositionen framställning i ämnet ävensom av de till samma framställning

hörande handlingarna inhämtas, att vid sistnämnda skola elevavgifterna såväl i

normala fall som särskilt under år 1915 fått tagas i anspråk för lyshållning, uppvärmning

m. m. vid skolan ävensom att sagda års räkenskaper för skolan på det hela

visade eu verklig brist till det belopp, för vilket anslag av Kungl. Maj:t begärdes och

sedermera av riksdagen beviljades.

Med hänsyn till sist berörda förhållande anser statskontoret, att de vid tekniska

elementarskolan i Härnösand förefintliga elevmedel ävensom andra därmed jämförliga

tillgångar böra tagas i anspråk jämväl för bränslebehovets tillgodoseende för år 1916.

Skulle det visa sig, att icke heller med tillhjälp av dessa medel skolans utgifter för

bränsle m. m. låta sig bestridas, torde framdeles fiågan om statsbidrag för täckande

av uppkommande brist i räkenskaperna få upptagas till prövning.

Det synes statskontoret föreligga så mycket mindre skäl att för närvarande av

riksdagen äska anslag för ifrågavarande ändamål, som det av skolstyrelsens framställning

framgår, att orsaken, att för utgifterna för bränsleanskaffning under år 1916 måst

anlitas även andra medel än de därför egentligen avsedda, till väsentlig del varit den,

att under året anskaffats och betalats ungefär två tredjedelar av hela koksbehovet för

år 1917.

Statskontoret kan alltså icke tillstyrka, att fyllnadsanslag för närvarande beredes

tekniska elementarskolan i Härnösand till det av skolstyrelsen ifrågasatta beloppet.

I enlighet med statskontorets mening synes mig förevarande framställning

om täckande av ifrågavarande brista 1916 års medel till »lyshållning,

uppvärmning m. m.» icke böra bifallas. Då emellertid, med hänsyn till

de sedan år 1916 ytterligare stegrade pris på för skolan erforderligt

bränsle, vilka pris med säkerhet icke torde komma att under den närmaste

framtiden i nämnvärd mån sjunka, de för åren 1917 och 1918 för här

ifrågavarande ändamål beviljade extra anslagen, enligt vad handlingarna i

ärendet utvisa, komma att visa sig otillräckliga samt ej heller andra medel

för ändamålet stå skolan till förfogande, synes med största sannolikhet

kunna beräknas, att skolans räkenskaper för sistnämnda två år komma att

utvisa en brist av sammanlagt minst det uppgivna beloppet 4,525 kronor,

varav största delen torde komma att falla på år 1918.

Oaktat styrelsen — under förhoppning att dess anhållan om ovannämnda

fyllnadsanslag bleve beviljad — icke framställt begäran om bere
-

Departe
mentschefen
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

dande av medel till täckande av beräknad brist i de för ifrågavarande

ändamål för åren 1917 och 1918 anvisade anslagen, vill jag ifrågasätta,

huruvida icke, i betraktande av nödvändigheten av att erforderliga medel

icke komma att saknas för uppehållande av skolans verksamhet under

år 1918, ett särskilt anslag, motsvarande förenämnda belopp å 4,525 kronor,

bör beviljas, och torde detsamma höra uppföras på tilläggsstat för

år 1918.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av under åren 1917 och 1918 beräknad

brist i de för tekniska elementarskolan i Härnösand

för nämnda år gällande stater anvisa på tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag, högst 4,525 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvndtitcln: 1918 drs tilläggsstat.

89

Understöd åt vetenskap m. m.

1. Basbiologiska undersökningar. Under åberopande av vad jag [37.]

förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden Rasb.oiogivid

anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år sktt u.ndersök

1919, punkten 247, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

dels att till ökande av det såsom understöd åt docenten

Herman Lundborg till utförande av rasbiologiska

undersökningar på extra stat för år 1918 anvisade anslaget

å högst 6,000 kronor, bevilja för samma år ett

belopp av 3,500 kronor, därav 1,500 kronor till avlönande

av biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar

m. m.;

dels ock att för ändamålet anvisa på tilläggstat för

år 1918 ett förslagsanslag, högst 3,500 kronor.

2. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda [3g.j

verks utgivande. I anslutning till vad jag förut denna dag anfört Re^stipenunder

punkten 249 av det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade dier Bamt

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer jag, det Eders tfd»krifters‘

Kungl. Rlajrt täcktes föreslå riksdagen och

att till förstärkande av det under riksstatens åttonde utgivande*

huvudtitel uppförda reservationsanslaget till resestipendier

samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande

anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag

ett belopp av högst 25,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand.

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[39.]

Kxtra lfinetillftgg.

[40.]

Löneförbättring

åt vissa

vaktmästare

och med dem

jämförliga

befattn ngsb

av are.

[41.]

Krigstidstil

lägg och

krigs ti dshjälp.

Diverse.

1. Extra lönetillägg. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet

anfört till statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag

i fråga om beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte av ett extra

lönetillägg för år 1918 att uppföras å tilläggsstat för innevarande år, hemställer

jag, det Eders Kungi. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till beredande, i enlighet med de i nyssnämnda

statsrådsprotokoll angivna grunderna, av extra lönetillägg

för år 1918 åt en del tjänstemän och betjänte i vissa

till ecklesiastikdepartémentet hörande ämbetsverk och

kårer anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag

ett belopp av 5,000 kronor.

2. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över finansärenden

i fråga om avlåtande till riksdagen av förslag angående löneförbättring

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

får jag° hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående löneförbättring

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

beräkna för ändamålet under åttonde

huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 80,000 kronor.

3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp. För beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens

tjänst anvisade 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 under åttonde

huvudtiteln ett förslagsanslag av 1,860,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut denna

dag anfört i fråga om beredande av krigstillägg och krigstidshjälp under

innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

s. 91 Kontrollera mot PDF

Åttonde liuradtitoln: 1918 drs tilläggsstat. 91

att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare

i statens tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln

beräkna på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag

av 4,900,000 kronor.

4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. 1 anslutning

till vad jag anfört under punkten 254 i det vid årets statsverksproposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, får

jag. hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för kommittéer och

utredningar genom sakkunniga anvisa på tilläggsstat för

år 1918 ett förslagsanslag av 180,000 kronor.

5. Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 253 i det vid

årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter anvisa på tilläggsstat för år

1918 ett förslagsanslag, högst 9,000 kronor.

6. Ersättning för förskott. Enligt vad statskontoret i underdånig

skrivelse den 14 december 1917 anmält, hava av nämnda ämbetsverk eller

Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen förskjutits följande belopp, vilka

torde böra under åttonde huvudtiteln anmälas till ersättande av riksdagen

på tilläggsstat för år 1918, nämligen:

1) jämlikt kungl. brev den 2 maj 1902 och den

17 september 1914 till bestridande av kostnader för

ortnamnskommitlén .................................................................. kronor 1,173: —

2) jämlikt kungl. brev den 21 november 1913, den

17 november 1916 samt den 23 mars, den 23 april och

den 8 juni 1917 till bestridande av kostnader för fornminnesoårdskommittén

............................................................ > 5,211: 64

3) jämlikt kungl. brev den 13 oktober 1916 till

bestridande av kostnader för ersättning åt extra beoakning

sb iträden vid naturhistoriska riksmuseets offentliga

förevisningar............................................................... » 830: —

[42.]

Kommittéer

och utrednin

gar genom

sakkunniga

[43.J

Förstärkande

av ordinarie

reservationsanslaget

till

extra utgifter.

L44.J

Ersättning

för förskott

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Åttonde huvndtiteln: 1918 års tillffggsstat,

4) jämlikt kungl. brev den 17 december 1915 till

bestridande av kostnader för nattlig bevakning vid kungl.

biblioteket .................................................................................... kronor

5) jämlikt kungl. kungörelse den 14 november 1902

till bestridande av kostnader för transport av handlingar

till landsarkiv ............................................................... »

6) jämlikt kungl. brev den 22 juni 1917 till gäl
dande

av tilläggsavgift för uppvärmning av domkapitlets

i Visby expeditionslokal................................................... »

7) jämlikt kungl. brev den 3 maj 1912, den 28

mars 1913, den 21 februari 1914, den 26 februari 1915,

den 28 januari 1916 och den 27 februari 1917 till bestridande

av ersättning åt vissa församlingar till följd

av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet »

8) jämlikt kungl. brev den 3 december 1915, den

1 september och den 24 oktober 1916 samt den 17

augusti 1917 till bestridande av kostnader för bibelkommissionen

............................................................................. »

9) jämlikt kungl. brev den 23 december 1915 och

den 1 december 1916 till bestridande av kostnader för

psalmboksnämnden ............................ >

10) jämlikt kungl. brev den 24 november 1916 till

bestridande av ersättning åt kyrkoherden P. Nilsson

för kostnader för ett psalmboksförslag............................. »

11) jämlikt kungl. brev den 31 mars och den 23 september

1916 samt den 9 februari och den 3 augusti 1917

till bestridande av kostnader för koralbokskommittén ... »

12) jämlikt kungl. brev den 23 september 1916 till

bestridande av kostnader för inlösen av ett antal exemplar

av »Musica såöra»..................................................... »

13) jämlikt kung], brev den 18 juni 1910, den 23

december 1914, den 1 december 1916 samt den 20 januari,

den 30 mars, den 4 maj och den 24 augusti 1917

till bestridande av kostnader för sakkunniga för fortsatt

beredande av frågor angående reglering av prästerskapets

löneförmåner efter avdrag av på grund av

kungl. brev den 12 maj 1917 anvisade 2,590 kronor...... >

14) jämlikt kungl. brev den 1 oktober 1915, den 28

januari, den 2 juni, den 27 oktober, den 8, den 15 och

den 19 december 1916 samt den 30 mars och den 11

900: —

*61: 41

400: -

80,218: 81

12,077: 44

2,395: 35

400: —

15,536: 37

7,965: —

8,136: ti

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln : 1918 års tilläggsstat.

september 1917 till bestridande av kostnader för kyrkoJondskam

m ittén........................................................................... kronor

15) jämlikt Kung!. Maj:ts utslag den 13 november

1914 till bestridande av ersättning åt konsistorienotarien

A. Radhe för utbetalda anmärkning]smedel..................... »

16) jämlikt kungl. brev den 31 juli, den 13 och

den 20 oktober 1916 samt den 27 februari 1917 till

bestridande av kostnader för anordnande av en konstutställning

i Köpenhamn ........................................................ »

17) jämlikt kungl. brev den 22 december 1916 till

bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella jordmätningen................................................... »

18) jämlikt kungl. utslag den 12 november, den 10

och den 31 december 1915, den 24 mars och den 30

december 1916 samt den 2 mars 1917 till bestridande

av kostnader för ersättning till vederbörande för vissa

i anledning av kammarrättens utslag till offentliga

kassor inbetalda anmärkning smedel................................... »

19) jämlikt kungl. brev den 9 juli, den 8 oktober

och den 3 december 1915, den 19 december 1916 samt

den 20 januari, den 4 april, den 1 och den 8 juni

samt den 10 augusti 1917 till bestridande av kostnader

för kommittén för omorganisation av gymnastiska centralinstitutet

m. m................................................................... >

20) jämlikt kungl. brev den 5 juli, den 1 och den

22 november 1912, den 17 september 1914, den 13 oktober,

den 5 och den 9 november samt den 31 december

1915, den 21 januari, den 28 april och den 1 december

1916 samt den 20 april, den 14 juni och den 17

augusti 1917 till bestridande av kostnader för lärarlönenåmnden

......... »

21) jämlikt kungl. brev den 21 augusti och den 12

oktober 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga

för utarbetande av förslag beträffande elementarlärarnas

m. fl. ställning i disciplinärt avseende m. m. »

22) jämlikt kungl. brev den 19 december 1916 till

förstärkande av folkskolöverstyrelsens expensanslag *

23) jämlikt kungl. brev den 18 augusti 1916 till

tryckning av folkskolöverstyrelsens utlutande över jolkundervisningskommitténs

betänkande rörande fortsättningsskolan

................................................................................. »

*98

29,189: 98

1,264: 65

8,637: 32

908: -

14,487: 19

13,948: 5b

50,432: 94

901: 10

5,554: 49

1,308: 75

s. 94 Kontrollera mot PDF

[44.]

94 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

24) jämlikt kungl. brev den 3 november 1916 samt

den 16 februari och den 2 mars 1917 till bestridande

av kostnader för sakkunniga för fortsatt utredning av

frågorna om den lägre tekniska under visning en,för tsätt
ningsskolan

och den lägre handelsunder visning en ......... kronor 14,704: 25

25) jämlikt kungl. brev den 1 juni 1912, den 19 december

1913, den 27 oktober, den 1 och den 15 december

1916 samt den 20 januari, den 16 och den 23 februari,

den 9 och den 30 mars, den 22 juni och den 13 juli 1917

till bestridande av kostnader för katekesnämnden ......... » 20,766: 23

26) jämlikt kungl. brev den 27 juni 1916 och den

23 april 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga

för fortsatt utredning av frågan om ändrade bestämmelser

rörande klockarinstitutionen.............................. » 2.451:75

Summa kronor 300,260: 39

De av mig nu angivna förskott, för vilka statskontoret begärt ersättning,

avse tiden intill den 1 november 1917. Enligt hittills tillämpad

praxis skulle förskotts utgifter, vilka utbetalats under november och december

1917, komma att hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande först i december

1918 tillsammans med liknande utgifter för tiden januari—oktober 1918.

I sammanhang med avvecklandet av förskottsförfarandet bör givetvis, såsom

jämväl kassaförlagskommittén och statskontoret förutsatt, ändring härutinnan

göras. Av de utvägar, som i sådant avseende stå till buds, anser

jag, i anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna dag

till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i ämnet, den lämpligaste vara,

att så snart utredning vunnits om dessa förskottsutgifters belopp, desamma

anmälas till täckande av 1918 års riksdag på tilläggsstat för samma år.

Erforderliga medel härför, approximativt beräknade till ungefär en sjättedel

av de i statskontorets förenämnda skrivelse angivna förskottsutgifterna

för tiden till den 1 november 1917, eller således för åttonde huvudtiteln

till ungefär 50,000 kronor, torde emellertid, i enlighet med vad chefen

för finansdepartementet därom uttalat, nu böra tagas i beräkning å 1918

års tilläggsstat. Sedan ifrågavarande förskott blivit av statskontoret hos

Kungl. Maj:t anmälda till ersättande, torde jag få återkomma till frågan

om deras täckande.

Med hänsyn till grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt tal

av kronor torde beloppet för de nu av statskontoret anmälda förskotten

böra nedsättas till 300,260 kronor samt för utjämnande av tilläggsstatens

s. 95 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat. 95

slutsumma beloppet för täckande av ytterligare förskottsutgifter under år

1917 beräknas till 50,077 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till täckande av de utav statskontoret nu till

ersättande anmälda förskotten anvisa på tilläggsstat för

år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av högst 300,260

kronor;

dels och därutöver till täckande av ytterligare förskottsutgifter

under år 1917 beräkna å 1918 års tillläggsstat

såsom förslagsanslag ett belopp av högst

50,077 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en sammanställning

(se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag här ovan föreslagit

skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1918. Såsom

framgår av denna sammanställning erfordras ett belopp av sammanlagt

6,567,400 kronor, vilket i sin helhet torde böra utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt

och hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets övriga

ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;

och skulle utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet

till ledning vid avfattandet av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tillägo-sstat

för år 1918.

Ur protokollet:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Punkt

j Sida.

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1918.

10

12

14

10

11

12

Ecklesiastikdepartementet.

Departementet.

Övergångsstat, förslagsanslag, högst...........................................................

Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Registrering av vissa rättshistoriska källor, förslagsanslag, högst ....................

Bibliotek.

Okade utgifter för uppvärmning av pedagogiska bibliotekets lokaler, förslagsanslag,

högst ....................................................................................................

Museer.

Nationalmuseet:

Ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden, reservationsanslag ................

Reparation av nationalmuseibyggnadens fasader, reservationsanslag ...............

Naturhistoriska riksmuseet:

Nattlig bevakning vid etnograSska avdelningen, förslagsanslag, högst............

Täckande av brist i expensanslaget, förslagsanslag, högst...............................

Nordiska museet, förslagsanslag, högst.........................................................

Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, högst.....................................

Akademier m. m.

Vetenskapsakademien.

Understöd för utgivande av vetenskapliga skrifter, reservationsanslag ................

_ Meteorologiska centralanstalten.

Inköp av nederbördsmätare och snöskärmar, reservationsanslag.........................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Konserveringsålgärder beträffande S:t Karins kyrkoruin i Visby, reservationsanslag.

Kronor.

2,400

2,400

600

57.000

100,000

1,500

59,600

20.000

5,000

15,000

1,700

7,400

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

w

ol

so

2»

Ö

9T

Kronor.

—

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

Lunds universitet.

18

13

Tilläggsanslag till inredande av nya lokaler för historiska museet, reservationsanslag

33,821

22

14

Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner, reservationsanslag.........

Serafinierlasarettet.

32,635

31

15

Brist i serafimerlasarettets räkenskaper, förslagsanslag, högst..............................

Gemensamma universitetsändamål.

98,520

34

16

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ............................................

Farmacetitiska institutet.

1,125 j

34

17

Institutet, förslagsanslag, högst...................................................................

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

13,275

35

18

Täckande av brist i allmänna barnbördshusets stat, förslagsanslag, högst ...........

Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

72,202

—

*

Högre lärarinneseminariet:

36

19

Lokalbyra, kurs för husmödrar, inredningsarbeten, förslagsanslag, högst............

Statens läroverk:

9,775 i

36

20

Lokal åt läroverksöverstyrelsen, förslagsanslag, högst ....................................

Kommunala mellanskolor:

4,000 |

37

''

21

Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid kommunala mellanskolor, förslags- anslag ............................................................... ................................

Folkundervisningen.

Folkskolöverstyrelsen:

7,500 !

42

22

Lokal åt folkskolöverstyrelsen, förslagsanslag, högst.......................................

Folkskoleseminarier:

4,000

42

23

Brist i folkskoleseminariernas stater, förslagsanslag, högst ..............................

90,000

45

24

Inredning och möblering av nybyggnaden för folkskoleseminariet i Lund m. m.,

reservationsanslag ................................................................................

65,000 !

53

25

Ekonomibyggnad för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i

Falun m. m., reservationsanslag.............................................................

i

19,000 1

58

26

Ålderstillägg åt en lärarinna vid folkskoleseminariet i Umeå, förslagsanslag,

högst ...................................................................................................

300

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

'' gs

C

—------:l "--:------------- -■

B*

—

3

7?

Fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och småskolor:

Kronor.

; 58

27

Fortbildningskurser i allmänhet, reservationsanslag

7,400

; 58

27

Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, reservationsanslag

10,300

58

27

Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel, reservationsanslag

3,700

58

27

Särskilda kurser i simning och livräddning, reservationsanslag

500

Folk- och småskolor:

58

28

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst...............

5,400 j

62

29

Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet i Göteborg, förslagsanslag, högst...

6,000 !

Abnopmundervisningen.

64

30

Täckande av brist i staten för institntet och förskolan för blinda å Tomteboda, för-

slaosanslaa, högst ...............................

86,420

1 72

31

Täckande av brist i staten för förskolan för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst...

10,000 i

75

32

Täckande av brist i staten för den med drottning Sofias stiftelse förenade vård-

1

anstalten, förslagsanslag, högst .....................

49,500

Den tekniska undervisningen.

j 80

33

Okade medel till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan, för-

slagsanslag, högst ........................

100,000

82

34

Resestipendier för lärare vid tekniska högskolan, reservationsanslag........

1,800 1

83

35

Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i Örebro, förslagsanslag, högst

1,765

85

36

Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i Härnösand, förslagsanslag,

högst .........................................

4,525

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

89

37

Rasbiologiska undersökningar, förslagsanslag, högst

3,500

89

38

Förstärkande av reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters

och lärda verka utgivande, förslagsanslag, högst

25,000

Diverse.

90

39

Extra lönetillägg, förslagsanslag .........

5,000

90

40

Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

förslagsanslag, högst.........

80,000

90

41

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag

4,900,000

91

42

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag

180,000

91

43

Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, förslagsanslag, högst

9,000

91

44

Ersättning för förskott, förslagsanslag, högst

350,337 1

Summa

6,567,400 1

Stockholm 1918, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1918.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 14

januari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet över finansärenden

den 31 december 1917 yttrats angående uppgörande av en tillläggsstat

för år 1918, redogjorde departementschefen, statsrådet Petersson,

för de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln

å berörda tilläggsstat, samt anförde därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 Käft. (Nr 2.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[1-1

Diverse behov

vid

centralanstalten

för försöksväsendt

på jordbruksområdet.

A. Lan t hushållningen.

1. Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet.

i)å styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

i skrivelse den 12 november 1917, som av lantbruksakademien

med tillstyrkan överlämnats till Kungl. Maj:t, framlade förslag till inkomst-

och utgiftsstat för centralanstalten för år 1918, upptog styrelsen

utgifter till belopp av 36,300 kronor, som icke kunde täckas av anstaltens

statsanslag eller övriga inkomster. Vid ärendets föredragning den 21

december 1917 fastställde Kungl. Maj:t stat för anstalten utan dessa

ökningar. Då åtminstone vissa av dessa emellertid torde vara av beskaffenhet

att de måste tillgodoses, lärer anslag därtill.böra utverkas

av riksdagen.

Beträffande sagdav ökningar inhämtas av styrelsens ovannämnda

skrivelse huvudsakligen följande.

Den stegring i prisen å arbete och allehanda varor, som gjort sig gällande

under kristiden, hade haft till följd, att det redan under år 1916 endast genom

avsevärda inskränkningar och undanskjutande av för tillfället ej nödvändiga utgifter

lyckats halla utgifterna vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

inom det beviljade statsanslaget. Under år 1917 hade detta ej varit möjligt, utan

den fastställda staten syntes skola komma att överskridas i avseende på åtskilliga

utgiftsposter, och styrelsen skulle, sedan det vid årets slut visat sig, med vilket

belopp staten måst överskridas, till Kungl. Maj:t inkomma med anmälan därom.

Vid uppgörande av förslag till stat för år 1918 hade man utgått från, att

någon förbättring i prisläget å arbete och varor ej vore att påräkna, utan därför

måst i detsamma avsevärt höja åtskilliga utgiftsposter över det belopp, vartill

de varit upptagna i staten för år 1917.

Föl- att visa huru stor stegringen av priset på åtskilliga förbrukningsvaror

vid försökslaboratorierna varit, hänvisades till en bilagd skrivelse från föreståndaren

för centralanstaltens kemiska avdelning, upptagande för denna avdelning en kostnadsökning,

utom för bränsle och lyse, av 1,850 kronor.

Priset på bränsle hade mer än tredubblats. Utgiften för hithörande varor

samt lyse hade måst beräknas sammanlagt 7,375 kronor högre än i föregående

års stater.

Till följd av stegringen i prisen å järnvägsbiljetter hade i kostnaden för

reseersättningar åt föreståndare och överassistenter samt personer tillkallade till

det nämndsammanträde, då förslag till planen för följande års försöksverksamhet

skulle upprättas, måst beräknas en höjning av 5,500 kronor. Det sålunda upptagna

beloppet skulle komma att visa sig tillräckligt endast under förutsättning, att biljettprisen

å järnvägarna ej ytterligare höjdes under det år förslaget gällde. Denna

utgiftspost kunde ej heller begränsas genom inskränkning i resorna, utan att försöken

å andra platser inskränktes eller lämnades utan nödig tillsyn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. ::

Utgiften för tryck hade höjts med 3,500 kronor, beroende pa den inträdda

starka stegringen i prisen å såväl sättning och tryckning soin papper.

Den största stegringen visado dock utgiftsposten för byggnaders och vägars

underhäll. Redan under Hora föregående år hade tjänstemännen vid centra hitintill ten

upprepade gånger klagat över, att deras bostäder voro så kalla, afl vistelse i dem

under vintern medförde verklig lära för hälsan. För att avhjälpa denna svära

olägenhet hade styrelsen beslutat att anlägga värmeledning i bostadsbyggnaderna,

ett arbete som under år 1916 utförts i två av dessa samt i eu institutionsbyggnad.

Sedan emellertid priset å dylika anläggningar stigit till omkring det tredubbla, hade

man måst tills vidare avstå frän att fortsätta härmed, och för att utröna vilka

åtgärder skulle vara mest verksamma för köldens utestängande både styrelsen låtit

verkställa en grundlig undersökning av de utav plank uppförda bostadsbyggnaderna.

Då brädfodringen borttagits, både befunnits, att plankorna i väggarna samt karmar

gistnat i sär och att dessutom fyllningen mellan de dubbla brädlagen, som under

snedtaken bildade en del av rumsväggarna, sammansjunkit, vilket allt förklarade,

att bostäderna blivit mycket kalla och dragiga. Det både därför blivit nödvändigt

att grundligt ombona byggnaderna genom löstagning av brädfodring, drivning kring

alla karmar och i sprickorna mellan planken m. in., varmed följde omtapetsering

och ommålning i en del av rummen. Dessa arbeten hade under sommaren

1917 slutförts i två bostadsbyggnader och delvis gjorts i ytterligare tre, men måste

.slutföras i dessa senare och även företagas i ännu tre bostadsbyggnader av plank,

för att dessa skulle bliva i det skick, som deras innehavare borde hava rätt att

fordra. För att under år 1918 kunna utföra dessa reparationer hade styrelsen i

förslaget till stat nödgats höja den förut för byggnaders underhåll m. m. upptagna

summan med 11,500 kronor.

Utöver de ökningar, som föranletts av den inträffade prisstegringen, hade

för avdelningarna för husdjursskötsel och entomologi begärts ökade belopp för utvidgning

av avdelningarnas verksamhet. För den förra avdelningen föranleddes detta

av de maktpåliggande undersökningar på fodercellulosa och diverse nödfoder, som

avdelningen måst upptaga på grund av den under kristiden uppkomna foderbristen,

under det att den betydliga ökningen i förslagsstaten för den entomologiska avdelningen

funne sin förklaring i en önskan, att avdelningen måtte bliva i tillfälle

att mer, än med hittills disponibla anslag varit möjligt, ägna sig åt självständiga

vetenskapliga arbeten.

Av dessa anledningar hade utgifterna i statförslaget måst upptagas till

sammanlagt 36,300 kronor över det av riksdagen för centralanstalten beviljade anslaget

och hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t ville bereda tillgång till detta för

fortgången av anstaltens verksamhet erforderliga belopp.

Det bör anmärkas, att utom de av styrelsen i dess skrivelse särskilt

angivna belopp upptagits i förslaget kostnadsökningar för jordbruksavdelningen

med 350 kronor, för avdelningen för husdjursskötsel

med 2,725 kronor, för avdelningen för lantbruksbotanik med 200 kronor,

för avdelningen för entomologi med 1,800 kronor och för avdelningen för

bakteriologi med 1,500 kronor, tillhopa 6,575 kronor. I dessa belopp

äro inräknade de i styrelseus skrivelse omförmälda men ej där till siffran

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Monde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[1.]

Departements
chefen.

[2.]

Tillskott till

krigstidstillägg

för

lantbruksingenjörer.

angivna höjningarna för avdelningarna för husdjursskötsel och entomologi.

Härigenom framkommer slutsumman av 36,300 kronor.

Den lämnade utredningen synes mig ådagalägga behovet av

att ökade medel beredas centralanstalten för år 1918. Då anslagsökningarna

i allmänhet bero av dyrtiden — även de för de särskilda

avdelningarna avsedda, vilka huvudsakligen orsakas av högre pris på

förbrukningsartiklar och arbetshjälp — samt behovet av byggnadernas

bättre ombonande ej torde kunna avvisas, finner jag mig böra göra

erinran allenast mot den ökning, som orsakas av utvidgning av den

entomologiska avdelningens verksamhet, vilken ökning synes kunna

anslås till 1,300 kronor. Att för innevarande år anvisa medel till sådan

utvidgning kan jag icke tillstyrka. Totalbehovet sänkes härigenom till

jämnt 35,000 kronor.

Emellertid har efter avlåtandet av styrelsens statförslag ytterligare

höjning i biljettprisen skett, varjämte Kungl. Maj:t förklarat sig ämna

föreskriva höjning i dagtraktamentenas belopp. Härigenom uppkomma

ytterligare kostnader, vilka synas kunna anslås till 5,000 kronor, så att

anslagsbehovet stegras till 40,000 kronor.

Styrelsen har icke ifrågasatt'' något anslag för mötande under år

1919 av ökade utgifter av motsvarande slag som vissa av de nu ifrågavarande.

Därest sådant behov kommer att föreligga, torde det därför

böra tillgodoses medelst tilläggsanslag nästa år.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till diverse behov vid centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet under år 1918 å

tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag

av ............................................ .................. kronor 40,000.

2. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer.

I en till Kungl. Maj:t den 5 december 1917 ingiven skrift har

styrelsen för föreningen statens lantbruksingenjörer anfört följande.

»Enligt beslut vid innevarande års riksdag åtnjuta statens lantbruksingenjörer

i likhet med övriga befattningshavare i statens tjänst under år 1917 krigstidstillägg

uppgående till 15 procent av den till nämnda tjänstemän utgående lönen. Lantbruksingenjörernas

inkomster av tjänsten utgöras emellertid endast till en del av

den från statsmedel utgående lönen, under det att huvudparten av inkomsterna

erhållas genom sådana tjänstegöromål, för vilka ersättning beräknas enligt särskilda

taxor, nämligen dels arvodestaxan av år lb65, vilken taxa år 1886 omarbetades till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 5

överensstämmelse med det vid den tiden antagna metermåttet, dels lantmäteritaxan

av år 1909.

Enär lantbruksingenjörerna icke erhållit något krigstidstillägg å dessa enligt

taxa beräknade ersättningar, hava de uppenbarligen kommit i sämre ställning än

andra statstjänstemän med hänsyn till den lindring i dyrtidens bördor, som krigstidstillägget

varit avsett att giva. I detta sammanhang torde jämväl böra framhållas,

att innevarande års riksdag medgivit tillskott till krigstidstillägg för år 1917

med visst belopp till vissa andra tjänstemän för inkomster av arbete enligt ovannämnda

lantmäteritaxa, vilken är gällande för eu avsevärd del av lantbruksingenjörernas

tjänsteförrättningar.

I det av löneregleringskommittén den 17 november 1909 avgivna underdåniga

betänkandet rörande reglering av löneförhållandena för statens lantbruksingenjörer

finnes intagen en av kommittén uppgjord tabell utvisande dessa tjänstemäns inkomster

och utgifter på grund av förrättningar i tjänsten. Enligt denna tabell hade

nettoinkomsterna inom 19 län. varifrån uppgifter i dessa delar erhållits, beräknats

för åren 1906—1908 till i medeltal 4,000 kronor per år av förrättningar i tjänsten,

avlöningen å stat oberäknad. Genom tillkomsten av 1909 års taxa på arvode för

lantmäteriförrättningar inträffade emellertid en minskning av denna nettoinkomst,

vilken minskning har av lantbruksstyrelsen uti dess underdåniga utlåtande den 22

juni 1909 rörande väckt fråga om förbättrade löneförmåner till ovannämnda tjänstemän

beräknats till omkring 7» av dittills gällande arvodesbelopp. Några senare

uppgifter om lantbruksingenjörernas ifrågavarande nettoinkomster föreligga icke,

men kunna de i anslutning till såväl vad ovan nämnts som även och i synnerhet

på grund av de, såsom här närmare kommer att framhållas, oerhört ökade utgifterna

i tjänsten för närvarande beräknas till i medeltal endast 3,000 kronor per år.

I förenämnda av löneregleringskommittén uppgjorda tabell hava även lantbruksingenjörernas

utgifter för tekniskt biträde samt rit- och skrivbiträde, ritmaterialier,

kontorshyra och dylikt intagits och beräknats uppgå för ovanberörda 19 län

till i medeltal 3,200 kronor per år och län. Rörande dessa utgifter få vi i underdånighet

framhålla följande. Lantbruksingenjörstjänsten kan icke uppehållas av

lantbruksingenjören ensam utan erfordras därtill i regeln såväl ett eller flera tekniska

biträden, vilka icke få anställas utan att hava godkänts av lantbruksstyrelsen, som

även kontorsbiträden för rit- och skrivgöromål. Tjänsten kräver sålunda i allmänhet

tre, ofta flera, personers arbete, vilka afla äro hårt berörda av de senare årens

allt mer stegrade dyrtidssvårigheter. Medan ifrågavarande utgifter redan år 1908

beräknades till i medeltal 3,200 kronor för varje lantbruksingenjör, hava de sedan

den tiden oupphörligt stegrats, synnerligast under de senaste åren på grund av de

oerhört ökade priserna för kontorshyra, lyse och värme samt för alla skriv- och

ritmaterialier och instrument, telefon m. in., varjämte avlöningarna till tekniska

biträden samt rit- och skrivbiträdena måst avsevärt höjas för att i möjligaste mån

underlätta dessa personers existens under dyrtiden. Ifrågavarande utgifter kunna

därför numera icke beräknas lägre än till i medeltal 4,000 kronor för varje lantbruksingenjör,

och uppgå sålunda dessa tjänstemäns bruttoinkomst av förrättningar

i tjänsten^ avlöningen å stat oberäknad, för närvarande till 7,000 kronor i medeltal

per år.

Av det ovan anförda torde framgå, att lantbruksingenjörerna i avseende på

sin tjänsteutövning intaga en särställning, som icke äger full motsvarighet hos

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Nionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.

någon annan grupp av statstjänstemän, liksom även att lantbruksingenjörerna genom

uppbärandet av det krigstidstillägg, som beviljats dem enbart å den fasta lönen,

vilken såsom av ovanstående torde framgå belöper sig till endast omkring l/s av

bruttoinkomsterna, icke tillnärmelsevis beretts samma möjlighet som andra statstjänstemän

att uthärda dyrtidens tryck.

Med anledning av vad sålunda blivit här framhållet får styrelsen för föreningen

statens lantbruksingenjörskår härigenom i underdånighet hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes till 1918 års riksdag framlägga särskild proposition om beredande

av löneförbättring för nämnda år till ordinarie eller tillförordnad innehavare

av lantbruksingenjörsbefattning, förutom genom dem tillkommande del av det krigstidstillägg,

som riksdagen kan komma att för år 1918 bevilja till befattningshavare

i statens tjänst, jämväl genom tillskott till detta krigstidstillägg till samma procent,

som bestämmes för krigstidstillägget, och beräknat efter en årlig inkomst av 7,000

kronor för sagda befattningshavare genom arbeten enligt gällande taxor.»

I utlåtande häröver den ti december 1917 har lantbruksstyrelsen

förklarat sig anse det billigt, att ifrågavarande befattningshavare för år

1918 bereddes tillfällig löneförbättring genom krigstidstillägg även å

inkomster på grund av arbeten enligt av Kungl. Maj:t fastställda taxor,

beräknade för varje befattningshavare till 7,000 kronor, samt hemställt

om åtgärders vidtagande i dylikt syfte.

Statskontoret har i utlåtande den 10 december 1917 anfört följande.

»Från det anslag, riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat till tillfällig

löneförbättring åt vissa lantmätare, må, bland annat, under år 1917 såsom tillskott

till krigstidshjälp utgå till distriktslantmätare 300 kronor, till extra lantmätare

360 kronor samt till lantmäteriauskultant med arvode från medel å staten för lantmätare

i orterna 360 kronor. Ifrågavarande tillskottsbelopp hade av Eders Kungl.

Maj:t föreslagits med den utgångspunkt, att tillskottet jämte krigstidstillägget

sammanlagt för en var befattningshavare skulle uppgå till enahanda belopp, som

befattningshavaren skulle fått uppbära i krigstidstillägg, för den händelse hans tjänsteinkomst

i sin helhet utgått i form av avlöning å stat. Genom att riksdagen höjde

maximibeloppet av krigstidstillägget från av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 600

kronor till 800 kronor, utan att motsvarande ändring vidtogs i fråga om de för

den tillfälliga löneförbättringen för lantmätarna föreslagna tillskottsbeloppen, blev

emellertid den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beräkningsgrunden för löneförbättringen

ej till fullo genomförd.

Den omständigheten att lantmätarna sålunda erhållit löneförbättring med hänsyn

till inkomst av förrättningar, för vilka ersättning utgår enligt taxa, utgör enligt

statskontorets uppfattning skälig anledning, att jämväl statens lantbruksingenjörer

beredes motsvarande förmån. I likhet med vad som tillämpats beträffande den tillfälliga

avlöningsförbättringen till lantmätarna torde emellertid ett eventuellt tillskott

till krigstidstillägg för lantbruksingenjörerna böra beräknas, icke såsom i den föreliggande

underdåniga framställningen föreslagits å iantbruksingenjörernas bruttoinkomst

enligt taxa, utan efter den nettoinkomst, som för sådant arbete erhålles.

I den underdåniga framställningen har bruttoinkomsten av taxeförrättningarna uppskattats

till i medeltal 7,000 kronor för år, vilken beräkning lantbruksstyrelsen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 ärs titläggsstat. 7

godtagit, samt nettoinkomsten angivits uppgå till i medeltal 3,000 kronor årligen. j j}."]

Beträffande sistnämnda belopp är emellertid att märka, att då proposition om ny

avlöningsstat för statens lantbruksingenjörer framlades för 1910 års riksdag, föredragande

departementschefen utgick från att framdeles nettoinkomsten på grund av

arbete enligt taxa skulle komma att uppgå till 2,000 kronor för är. Det synes

statskontoret icke föreligga anledning att vid bestämmande av den tillfälliga löneförbättringen

för lantbruksingenjörerna utgå från högre inkomstsiffra än den av

departementschefen angivna.

I den föreliggande underdåniga framställningen omnämnes icke extra lantbruksingenjör,

möjligen emedan sådan befattningshavare avsetts att inrymmas

under uttrycket innehavare av lantbruksingenjörsbefattning’. Givet är, att ett

eventuellt tillskott till krigstidstillägg bör utgå jämväl till extra lantbruksingenjörerna,

då dessa i ungefär samma utsträckning som de ordinarie ingenjörerna lära hämta

sin inkomst från arbete enligt taxa. Under nämnda uttryck torde däremot icke

kunna inrymmas lantbruksstipendiat, som av lantbruksstyrelsen förordnas att i lantbruksingenjörs

ställe utföra vissa förrättningar. Det synes emellertid statskontoret

kunna sättas i fråga, om icke sådan stipendiat, vars arbetstid helt upptages av förrättningarna

ifråga, borde för den tid förordnandet omfattar beredas ett särskilt

arvode, svarande mot den tillfälliga löneförbättring, som kan komma att beviljas

lantbruksingenjörerna.

Vid bestämmandet av tillskottet till krigstidstillägget för lantmätarna togs

icke hänsyn till eventuellt intjänade ålderstillägg. Att detta oaktat maximibeloppet

för krigstidstillägget ej kom att överskridas, berodde på den ovan angivna omständigheten,

att tillskottet beräknades efter ett högsta belopp för krigstidstillägget av

bOO kronor. Därest för lantbruksingenjörerna tillskott till krigstidstillägg skulle

komma att beviljas, bör emellertid iakttagas, att tillskotten vederbörligen reduceras

för befattningshavare, som åtnjuta ålderstillägg.»

Enahanda motiv, som förelågo för beviljandet i fjol av tillskott Dcpartetill

krigstidstillägg åt praktiserande lantmätare och som föranleda mig menisebefen~

att senare i dag föreslå dylikt tillskott för nämnda lantmätare jämväl för

innevarande år, föreligga även beträffande lantbruksingenjörerna. Jag

tillstyrker därför, att dylikt tillskott för år 1918 beviljas lantbruksingenjörer

och extra lantbruksingenjörer ävensom lantbruksstipendiatcr,

vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för

den tid förordnandet varar.

T likhet med statskontoret anser jag tjänsteinkomsterna för arbete

enligt taxa böra beräknas för dessa tjänstemän till 2,600 kronor för

år räknat.

De bestämmelser, som må bliva fastställda angående krigstidstillägg

för innevarande år på grund av statsavlöning, böra i tillämpliga

delar gälla även för tillskottet. Ålderstillägg böra alltså tagas i beräkning.

Det för ändamålet erforderliga anslaget torde böra få förslagsanslags

natur.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Enligt gällande stat finnas 23 lantbruksingenjörer med 3,500 kronors

begynnelseavlöning och två ålderstillägg å 500 kronor, vartill för en

kommer ortstillägg å 400 kronor, samt 4 extra lantbruksingenjörer med

arvoden av 3,000 kronor. Vidare upptagas i stäten lantbruksstipendiater

med sammanlagd anställningstid av 60 månader å 150 kronor för månad,

motsvarande 5 dylika stipendiater för helt år med 1,800 kronors årsarvode.

Med hänsyn härtill och med tillämpning av de regler för krigstidstillägg

för innevarande år, som Kungl. Maj:t beslutat föreslå riksdagen,

har verkställd beräkning givit vid handen, att anslagsbeloppet

lämpligen bör bestämmas till 21,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Magt måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att under år 1918 må till lantbruksingenjörer

och extra lantbruksingenjörer ävensom

till lantbruksstipendiater, vilka förordnas att i lantbruksingenjörs

ställe utföra förrättning, för den tid

förordnandet varar, utöver krigstidstillägg på grund

. av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill

på grund av inkomster för arbete enligt taxa, beräknade

för en var befattningshavare till 2,600 kronor

för år räknat;

dels förklara, att beträffande tillskott, som nu

nämnts, de angående krigstidstillägg för innevarande

år gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att

meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga

för tillämpning av dessa bestämmelser, med

iakttagande dels att såsom dylikt tillskott icke må utgå

grundanslag å 200 kronor, dels ock att krigstidstillägg

och tillskott därtill icke må tillhopa överstiga

det för krigstidstillägg medgivna högsta belopp;

dels ock för nu angivna ändamål såsom tillskott

till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av................................................. kronor 21,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tUläggsstat. It

3. Reparation å en byggnad vid hovbcslagsskolan vid Alnarp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 4 hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj: t måtte föreslå riksdagen

att för reparation å en byggnad vid hovbeslagsskolan

vid Alnarp å tUläggsstat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag, högst................................... kronor 1,400.

4. Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ultuna expensanslag.

1 den av riksdagen godkända stat för lantbruksinstitutet vid Ultima,

som gällde före år 1918, fanns »till institutets övriga utgifter», d. v. s.

utöver avlöningar, upptagen en anslagspost å 34,760 kronor. I den

inkomst- och utgiftsstat, som Kungl. Magt för år 1917 fastställde för

institutet, blev i likhet med föregående år nämnda post uppdelad och

upptogs därvid liksom förut till bränsle och lyse ett belopp av 3,500 kronor.

I en till jordbruksdepartementet den 30 augusti 1917 inkommen

skrivelse bär styrelsen för nämnda institut anfört, att genom den alltjämt

fortgående hastiga prisstegringen å allt bränsle måste för år 1917

ett betydligt större underskott å bränsleanslaget uppstå än för aret förut.

Även om de besparingar, som kunde göras å andra utgiftsposter i staten,

användes till bränsleinköp, syntes sagda underskott icke kunna beräknas

lägre än till 12,000 kronor. Styrelsen hemställde därför om anvisande

av medel för täckande av denna brist.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 7 november 1917 erinrat,

att det av riksdagen år 1917 anvisade anslag å 3,000 kronor för täckande

av brist i institutets expensanslag för år 1916 icke räckt att täcka mer

än omkring hälften av sistnämnda års brist. Den nu begärda summan

av 12,000 kronor syntes därlör väl behövlig för år 1917.

På given anledning har därefter institutets rektor den 15 december

1917 meddelat, att årets brist syntes skola begränsas till omkring 10,000

kronor på grund av den blida hösten samt att en av institutionslokalerna

avstängts och att vedeldning i stor utsträckning användes.

Det synes mig önskligt, att ifrågavarande brist blir utan dröjsmål

ersatt och jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

[3.J

liepar a tion å

eu byggnad

vid hovbc•

slagsskolan

vid Alnarp.

[4.j

Täckande av

brist ä lantbruk

sinst itute

ta vid Ultima

expensanslag.

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[4.] att för täckande av uppkommen brist å 1917

års expensanslag- för lantbruksinstitutet vid Ultima å

tilläggsstat för innevarande år anvisa ett förslagsanslag,

högst.......................................................... kronor 10,000.

5. Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp

expensanslag.

[5.] Den före år 1918 gällande staten för lantbruks- och mejemnsti
Täckande

av tutet vid Alnarp upptog, utom avlöningar och ett belopp till täckande

bruka- och av eventuell förlust å mejerirörelsen, en anslagspost å 37,150 kronor

mejeriinsti- till • institutets Övriga utgifter. På grund av rådande dyrtid bär detta

\lnarp

expensanslag. För täckande av dylik brist för åren 1915 och 1916 har 1917 års riksdag

anvisat å extra stat ett förslagsanslag å högst 8,500 kronor.

Redan styrelsen för institutet redan i skrivelse den 24 november

1916 hemställt om ökning i expensmedlen för år 1917 med 10,100

kronor, vilken framställning emellertid ansågs icke böra föranleda något

förslag till 1917 års riksdag, har samma styrelse i skrivelse den 14

augusti 1917 återupptagit frågan och därvid anfört huvudsakligén följande.

Liksom andra statsinstitutioner hade institutet vid Alnarp kännbart berörts

därav, att priserna på de för institutets drift nödvändiga artiklarna, bränsle, löner,

dagsverken, byggnadsmaterialier och matvaror under krigsåren oupphörligt stegrats.

De av Kung!. Maj:t på förhand fastställda utgiftsstaterna för institutet hade av

denna anledning under åren 1915 och 1916 måst överskridas, för det förra med

omkring 3,500 kronor och för det senare med omkring 4,000 kronor. Genom Kung!

Maj:ts och riksdagens beslut hade dessa båda års brist blivit täckt. Även för år 1917

hade den fastställda utgiftsstaten, om institutets normala drift skulle uppehållas,

måst överskridas, men då institutets räkenskaper för år 1917 först under våren

år 1918 skulle avslutas, vore det givetvis omöjligt att redan i augusti år 1917

exakt beräkna bristens storlek. Kostnaderna för bränsle, den drygaste utgiftsposten,

hade redan under det gångna halvåret, trots ytterlig sparsamhet, uppgått till ungefär

samma belopp som för ett helt år under normala tider eller 6,000 kronor och under

sommaren hade en stegring av alla bränslepriser inträffat, vadan ett tillskott av

4,800 kronor för tiden oktober till och med december syntes vara behövligt. Därtill

komme ökade utgifter för renhållning med 1,000 kronor, för dagsverken och löner

. med ett beräknat belopp av 1,100 kronor, för kost för 7 frielever, som beräknats

till minst 700 kronor, samt för stegrade reparationskostnader — som uppstått dels

på grund av ett ökat antal byggnader, dels på grund av dyrtiden, dels på grund

av nödvändigheten att inlägga en elektriskt driven motor samt elektrisk belysning hos

kusk, eldare, städerska och vaktmästare — med 2,500 kronor. Tillsammans utgjorde

dessa belopp 10,100 kronor. Även med den största sparsamhet syntes alltså tillskottet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

11

icke i runt tal kunna sättas lägre än till 10,000 kronor. Institutsstyrolsen har pä [5.]

grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för täckande av denna brist ställa

10,000 kronor till styrelsens förfogande.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande deri 17 november 11)17 erinrat,

hurusom av det för täckande av 1916 års brist anvisade anslaget å 8,500

kronor erfordrats ett belopp av 7,531 kronor 31 öre. Den summa av

10,000 kronor, som Alnarpsstyrelsen nu begärde till täckande av motsvarande

brist för år 1917, ansåge lantbruksstyrelsen väl behövlig.

På given anledning har därefter institutets rektor den 17 december

1917 meddelat, att till följd av ytterligare höjda pris å koks och ved

bränsleanslaget syntes komma att överskridas med 7,000 kronor i stället

för förut beräknade 4,800 kronor, men att däremot överskridandena

syntes kunna begränsas å byggnadskontot till 2,000 kronor och för renhållning

till 800 kronor. Övriga brister syntes hava varit rätt beräknade.

Med iakttagande av dessa jämkningar befinnes bristen nu böra

uppskattas till 11,600 kronor.

Då denna brist synes böra täckas medelst anslag å innevarande Departementsårs

tilläggsstat, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå chefenriksdagen
att

för täckande av uppkommen brist å 1917 års

expensanslag för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................... kronor 11,600.

6. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs.

År 1909 uppförde riksdagen å riksstaten ett ordinarie anslag till [6.]

trädgårdsundervisuingen av 34,800 kronor, därav 10,000 kronor till ''J^äf9år^s{

upprätthållande av en trädgårdsskola i mellersta Sverige. För denna VÅfe»*».

skola hade uppgjorts följande kostnadsberäkning.

Inkomster.

Statsanslag..................................................... kronor 10,000

3,600 elevdagsverken å 2 kronor............... » 7,200 kronor 17,200

Utgifter.

Föreståndaren.............................

2 fasta lärare å 1,500 kronor

kronor 3,000

» 3,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Nionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.

Extra lärare.................................................... kronor 1,000

Kosthåll, bostad, tvätt och städning för

20 elever i 365 dagar k 1 krona ......... » 7,300

Diverse utgifter................................................ » 2,900 kronor 17,200.

På grund av ökade omkostnader för skolan, som är förlagd till

Adelsnäs i Östergötlands län, höjde 1914 års förra riksdag anslaget till

skolan till 12,000 kronor.

Na har styrelsen för nämnda trädgårdsskola i en till Kungl. Maj:t

ingiven skrift anfört, att under senaste åren en icke oväsentlig, förut

icke beräknad prisförhöjning å levnadsomkostnader in. m. ägt rum,

förorsakande innehavaren av skolan stora förluster. Enligt räkenskaperna

hade kosthållet vid trädgårdsskolans hushåll per man och dag

uppgått till 80 öre för år 1914, 82 öre lör år 1915, 1 krona 48 öre

för år 1916 och 1 krona 82 öre under första halvåret 1917..

I anledning härav har skolans styrelse anhållit, att årsanslaget

måtte höjas från 12,000 kronor till 15,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande häröver den 13 november 1917

anfört följande.

»Med den prisförhöjning å såväl livsmedel som å de flesta andra för skolhushållen

och skolorna nödvändiga förbrukningsartiklar, som under senaste åren

gjort sig gällande, synes det billigt, att årsanslaget till trädgårdsskolan vid Adelsnäs

liöjes. Visserligen har värdet av de av eleverna utförda dagsverkena i ganska hög

grad ökats, varigenom skolan bör kunna anses hava erhållit större inkomster än

förut, men denna ökning torde icke kunna anses motsvara de samtidigt höjda omkostnaderna.

Likaså bör det icke förbises, att innehavaren av trädgårdsskolan själv

kan producera en ganska avsevärd mängd av de för skolhushållet nödvändiga livsmedlen,

och då, därest priset å dessa stiga, orsaken härtill i främsta rummet är

att söka i de högre produktionskostnaderna, vilkas förnämsta faktor återigen är

priset å den mänskliga arbetskraften, kommer detta att på trädgårdsskolans inkomstsida

i viss mån uppväga de ökade livsmedelskostnaderna. Med hänsyn till

sagda omständigheter anser lantbruksstyrelsen en ökning av anslaget motsvarande

omkring 25 öre för elev och dag vara av omständigheterna påkallad. För de 20

elever, som vistas vid Adelsnäs trädgårdsskola, skulle efter nämnda beräkningsgrund

en ökning i anslaget med 1,825 kronor vara behövlig, vilken summa dock med

hänsyn till de extra kurser, som hållas vid skolan, synes böra utjämnas till

2,000 kronor.

På grund av vad sålunda blivit anfört och då ökningen i anslaget med avseende

å ovissheten, huru länge dyrtiden kommer att vara, synes böra beviljas

endast för ett år i sänder, får lantbruksstyrelsen i underdånighet hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, för beredande av ökning i anslaget

till Adelsnäs trädgårdsskola för läroåret 1 november 1917—24 oktober 1918 å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 19/8 ärs t/lläggsstat.

VA

extra stat för år 1919 bevilja ett anslag av 2,000 kronor, med rätt för Eders Kung!. [6.]

Maj:t att av tillgängliga medel efter ingången av år 1918 utanordna sagda belopp.»

Statskontoret har i utlåtande den 7 december 1917 anfört, aftöa

rest en höjning i anslaget funnes böra vidtagas, densamma syntes

böra bestämmas till 2,000 kronor och till en början avse endast år

1918, samt att detta belopp borde uppföras å tilläggsstat.

Med hänsyn till de av rådande dyrtid föranledda kostnadsökningar ueparteav

olika slag anser jag en höjning av statsanslaget till denna skola ment!,c fen

vara för innevarande läroår befogad.

I avseende å beloppet har skolstyrelsen begärt 3,000 kronor,

under det att lantbruksstyrelsen och statskontoret förordat 2,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har grundat sitt förslag på en beräkning av 25 öres

ökning för dag och elev, varefter det härigenom erhållna beloppet avrundats

uppåt. Samma beräkningsgrund har lantbruksstyrelsen även

använt i fråga om föreslagen höjning av statsbidragen till lantbruksskolor,

för vilket ärende jag senare i dag skall redogöra. Jag vill

emellertid nämna, att jag beträffande lantbruksskolorna anställt en

beräkning ur andra utgångspunkter än lantbruksstyrelsen och grundat

densammä på erhållna uppgifter om de verkliga kostnaderna för dessa

skolor. Denna beräkning leder till, att kostnaderna för dessa skolor få

anses ökade med omkring 30 procent av statsanslaget till samma skolor.

Beträffande nu ifrågavarande trädgårdsskola har endast meddelats uppgift

å kostnaderna för elevernas kosthåll, vilka mer än fördubblats sedan

år 1914. Att utan vidare å denna skola tillämpa nyssnämnda procentsats,

30 procent, synes mig icke befogat. Dels har nämligen anslaget

till skolan så nyligen som år 1914 höjts med 2,000 kronor och dels

utgör vid denna skola statsanslaget en vida större del av inkomsterna

än vid lantbruksskolorna, vadan en lika stor kostnadsökning utgör

mindre procenttal av statsanslaget. Med hänsyn till dessa förhållanden

kan jag ansluta mig till lantbruksstyrelsens och statskontorets förslag i

fråga om beloppet, 2,000 kronor, som motsvarar 16 2/s procent av det

nuvarande statsanslaget. Anslag härtill bör utgå å tilläggsstat för

innevarande år.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag för läroåret den 1

november 1917—den 31 oktober 1918 till trädgårdsskolan

vid Adelsnäs å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 2,000.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Nionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.

7. Y andringsr ättare.

[7-]

Vandringarättare,

.

[8-].

Förstärkning

av reservationsanslaget

till hästavelns

förbättrande

■m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 16 hemställer jag, att Eders

Kung], Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ytterligare bidrag till anställande av

vandringsrättare å tilläggsstat för år 1918 att av Ivungl.

Maj:t i mån av behov användas anvisa ett reservationsanslag

av......................................................... kronor 3,000.

8. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande

m. m.

Det ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande består av ett

reservationsanslag, som i 1918 års stat upptagits till 369,400 kronor,

samt ett förslagsanslag, friheter, å 1,070 kronor. I reservationsanslaget

ingår ett särskilt anslag å 160,000 kronor till understödjande av prisbelöningar

av hästar. Denna del av anslaget höjdas vid 1917 års riksdag

med 60,000 kronor. Det återstående beloppet 209,400 kronor är

ställt till stuteriöverstyrelsens förfogande att användas enligt fastställda

avlöningsstater för styrelsen och hingstdepåerna samt till andra utgifter

för dessa depåer m. m. enligt meddelade föreskrifter. Till dessa ändamål

användas även till styrelsen och depåerna inflytande arrendemedel,

betäckningsavgifter och andra inkomster.

1 skrivelse den 27 september 1917 anmälde stuteri överstyrelsen,

att de senare årens prisstegringar å så gott som alla förnödenheter

föranlett, att även utgifterna för hingstdepåerna i hög grad ökats.

Ehuru vid 1917 års ingång hade å förenämnda till styrelsens disposition

ställda reservationsanslag å 209,400 kronor funnits en reservation av

72,609 kronor 89 öre, hade anslaget redan samma år visat sig otillräckligt.

Styrelsen funne sig därför nödsakad att göra framställning om

anvisande av ett särskilt belopp av 30,000 kronor för att användas till

inköp av hingstar för depåerna, en utgift, som eljest skolat bestridas

av ordinarie medel.

Genom beslut den 28 september 1917 biföll Kungl. Maj:t denna

framställning och anbefallde statskontoret att utanordna beloppet till

stuteriöverstyrelsen förskottsvis av under händer varande medel, mot

framtida ersättande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Nionde huvudtiteln: 1918 års tUIäggsstat

Nu liar stuteriöverstyrelsen i skrivelse den 2 oktober 1917 hemställt

om erhållande av ökade medel för år 1918 och därvid anfört

huvudsakligen följande.

Därest hingstinköp komme att under år 1917 kunna verkställas för hela det

av Kungl. Maj:t den 28 september 1917 särskilt anvisade beloppet, 30,000 kronor,

komme den summa, som utöver arrendemedel m. m. behövde tagas i anspråk under

samma .år för styrelsen och depåerna, att uppgå till omkring 312,000 kronor.

Även om utgifterna för år 1918 icke komme att överstiga nämnda belopp,

skulle i alla händelser bristen under sistnämnda år utgöra något över 100,000 kronor,

enär sannolikt icke några reservationer å anslaget komme att förefinnas vid årets

början. Då det emellertid kunde befaras, att, trots alla besparingar, där sådana

kunnat göras, t. ex. genom minskning i foderrationerna, uppskov med reparationsarbeten

m. m., utgifterna vid statens hinstdepåer skulle komma att under år 1918

än ytterligare ökas, hade styrelsen från depåförvaltningarna infordrat förslag till

inkomst- och utgiftsstater för år 1918. De däri upptagna inkomsterna och medelsbehoven

vore sammanställda i en vid skrivelsen fogad tablå, vilken jämväl utvisade dels

stuteriöverstyrelsens egen budget försumma år dels ock motsvarande poster för år 1917.

Av denna tablå framginge, att överskottet år 1918 av utgifter, utöver de

till stuteriöverstyrelsen och hingstdepåerna inflytande arrendemedlen och annan

dylik uppbörd, beräknades utgöra:

för stuteriöverstyrelsen .......................................................................... kronor 18,000

» Strömsholms hingstdepå................................................................... » 139,000

» Flyinge hingstdepå ........................................................................... » 186,000

Summa kronor 343,000

Lades härtill de beräknade kostnaderna för hingstinköp................. » 60,000

utgjorde summan av de behov, som måste täckas av riksstatsanslag, kronor 403,000.

För bestridande av utgifterna år 1918 erfordrades alltså utöver

det ordinarie riksstatsanslaget...................................................... kronor 209,400

förstärkning därå med............................................................................. » 193,600

Summa kronor 403,000.

Ur förenämnda tablå må här antecknas, att för styrelsens egen

del för år 1918 i jämförelse med år 1917 ifrågasatts en ökning i behovet

av statsmedel å allenast 1,000 kronor för stegrade resekostnader.

Stora förändringar visa sig däremot beträffande depåerna, såsom framgår

av följande sammanställning.

Strömsholms hingstdepå.

Utgifter:

1917

1918

Beklädnad till stallbetjäning...............................

............... kronor 4,450

7,860

Löneved in. in......................................................

.............. » 9,294

11,000

Furagekostnader .................................................

............... » 31,683

56,776

Lantbeskällares underhåll å stationer.................

............... » 26,000

30,500

Avlöningar och övriga utgifter ........................

............... » 58,873

60,164

Kronor 130,300 166,300

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

tionde huvudtiteln 1918 års til/äggsstat.

Inkomster:

1917

1918

Språngavgifter......................................................................

kronor 18,600

22,500

Arrenden och jordbruket ..................................................

» 4,700

4,800

Att tillskjutas av anslagsmedel .......................................

» 107,000

139,000

Kronor 130,300

166,300

Flyinge hingstdepå.

Utgifter:

Beklädnad till stallbetjäning...............................................

kronor 2.500

7.000

Lönnved m. in.....................................................................

» 9,600

20,000

Furageinköp ......................................................................

50,000

78,000

Lantbeskällares underhåll å stationer................................

> 35,000

40,000

Avlöningar och övriga utgifter ........................................

» 65,900

77,600

Kronor 163,000

222,600

Inkomster:

Språngavgifter ................................................''■.................

kronor 30,000

30,000

Arrendemedel ......................................................................

» '' 11,342

4,456

Jordbruket in. in.................................................................

» 658

2,144

Att tillskjutas av anslagsmedel ........................................

» 121,000

186,000

Kronor 163,000

222,600

Stuteriöverstyrelsen har i sin nu it råg:

avarande skrivelse

s vidare

uttalat sig sålunda.

Anledningen till att nu en så betydlig förstärkning av anslaget till hästavelns

förbättrande som med 193,600 kronor måste begäras, oaktat anslaget även under de

senare åren med deras stora prisstegringar icke visat brist, berodde — utom på den i

ovannnämnda tablå närmare angivna ytterligare kostnadsökning, som måste befaras,

— jämväl därpå, att å anslaget förut funnits avsevärda reservationer, vilka emellertid

nu förbrukats. Att sådana reservationer kunnat uppkomma, hade till huvudsaklig

grund, att bingstdepåernas remontering under år 1914 och 1915 legat så gott som

fullständigt nere. För att hålla hingstdepåernas hästbesättning vid makt borde

årligen inköpas nya hingstar och hingstföl för ett värde av omkring 60,000 kronor.

Under år 1914 hade emellertid inköpen uppgått allenast till 16,268 kronor samt

är 1915 till 16,281 kronor eller tillhopa till 32,549 kronor i stället för en normal

inköpssumma av 120,000 kronor.

Det vore detta överskott, som gjort det möjligt att under åren 1915 och

1916 uppehålla hingstdepåernas verksamhet utan tillskott av extra medel.

Under år 1917 hade anslaget till hästavelns förbättrande måst tagas i anspråk

för en ny utgiftspost å omkring 6,000 kronor till ökade arvoden åt ordförande och

statens ledamöter i hästpremieringsnämnden.

Slutligen borde framhållas, att stuteriöverstyrelsens inkomster av arrendemedel

under år 1918 komme att minskas med 6,886 kronor, därigenom att de för

Flyinge hingstdepås räkning utarrenderade områdena Räfthagen och Kungsmarkerna

från och med den 14 mars 1917 blivit överflyttade till lantförsvaret, utan att ersättning

härför till stuteriöverstyelsen beviljats.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Monde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

Under det att sålunda svårigheterna att tillgodose de behov, vilka skulle j8. J

tyllas av anslaget till hästavelns förbättrande, alltjämt ökats genom stegrade utgifter

och minskade inkomster, hade å andra sidan betydande medel tillförts statsverket

genom andelar av försäljningssummorna för exporterade hästar. Dessa vinstmedel

hade under åren 1915 — 1917 uppgått till i runt tal .''<,200,000 kronor, varav

för budgetändamål ännu funnes disponibelt ett belopp av över 1,000,000 kronor.

Huru avsevärt det ökade medelsbehovet under anslaget till hästavelns förbättrande

än vore, hade alltså statsverket dock till godo en betydligt större tillgång av hit,

hänförliga medel.

På grund av vad sålunda anförts, såge sig stuveriöverstyrelsen nödsakad

hemställa, att Kungi. Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om anvisande

å extra stat för år 1919 av ett anslag å 193,600 kronor till förstärkning av det

ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande, med rätt för Kungl. Maj.t

att av tillgängliga medel redan år 1918 utbetala detta belopp.

I häröver den 20 oktober 1917 avgivet utlåtande tiar statskontoret

anfört:

»Den förevarande underdåniga framställningen synes statskontoret otvivelaktigt

giva vid handen, att för år 1918 ett avsevärt underskott är att påräkna å reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande. Mot att redan nu vidtaga åtgärder för

bristens täckande kan visserligen göras den erinran, att behovet av anslagsfyllnad

icke redan nu kan med full säkerhet fastslås. Emellertid gäller det ett så avsevärt

belopp, att det icke torde vara lämpligt att uppskjuta reglerandet av bristen, till

dess att densamma kunnat räkenskapsmässigt bestämmas. Det synes statskontoret

vara så mycket större skäl att omedelbart vidtaga åtgärder i sådant syfte, som

medel finnas tillgängliga,- vilka enligt statskontorets uppfattning lämpligen kunna

för ändamålet tagas i anspråk, statskontoret syftar härmed på de under statskontorets

förvaltning stående s. k. hästförsäljningsmedel.

Stuteriöverstyrelsen har i den underdåniga skrivelsen uppgivit, att av hästförsäljningsmedlen

skulle finnas disponibelt ett belopp av över 1,000,000 kronor.

Härifrån bör emellertid dragas det anslag å 236,000 kronor, som innevarande års

riksdag för år 1918 anvisat för höjande av medelinköpspriset för remonter för år

1917 och för vars bestridande motsvarande belopp skall överföras från hästförsäljningsmedlen

till rikssatens inkomsttitel »diverse inkomster». Även med avdrag för

nu nämnda anvisning komma hästförsäljningsmedlen att uppgå till så avsevärt belopp,

att dessa medel böra kunna anlitas för den ifrågavarande bristens täckande. I anslutning

till det förfarande, som tillämpades beträffande anslaget för remontinköpsprisets

höjande, torde å tilläggsstat för år 1918 böra till förstärkning av reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande uppföras ett förslagsanslag, högst 193,000 kronor,

varjämte å inkomstsidan enhanda belopp bör upptagas såsom förhöjd beräkningför

år 1918 å inkomsttiteln »diverse inkomster», till vilken titel i sådant fall beloppet

bör från hästförsäljningsmedlen överföras,»

Jag finner stuteriöverstyrelsen hava framlagt fullgiltiga skäl för Departementseu

förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande för chefen.

innevarande år. De meddelade uppgifterna utvisa, att den förnämsta

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

orsaken är höjning å prisen på furage, bränsle och beklädnad, vartill

kommer viss arrendeminskning vid Flyinge. Mot det av styrelsen beräknade

beloppet av den erforderliga förstärkningen, i avjämnat tal

193.000 kronor, har jag icke något att erinra.

Om än det synes sannolikt, att det ordinarie anslaget även för

år 1919 kommer att visa sig otillräckligt, anser jag någon ökning i

detsamma icke nu böra ske, då huvudsakliga anledningarna till den

nuvarande bristen äro att hänföra till dyrtiden och, om dessa förhållanden

fortfara, av 1919 års riksdag lämpligen torde äskas det tilläggsanslag

för samma år, som då må finnas nödvändigt. Stuteriöverstyrelsen

har ej heller nu ifrågasatt ändring i det ordinarie anslaget och jag har

förut i dag i förslaget till utgifter under nionde huvudtiteln för år 1919

bibehållit detsamma vid oförändrat belopp.

Det av statskontoret framställda förslaget att för beredande av

medel till det nu behövliga anslaget anlita hästförsäljningsmedlen biträder

jag. Enligt från statskontoret införskaffad uppgift innestodo den

15 december 1917 sådana medel till ett odisponerat belopp avi runt tal

775.000 kronor.

Emellertid torde enahanda förfaringssätt böra användas för täckande

av det av Kungl. Magt den 28 september 1917 anvisade förskottet,

30.000 kronor.

Inalles torde därför ett belopp av 223,000 kronor av förenämnda

hästförsäljningsmedel böra upptagas såsom inkomst i tilläggsstaten för år

1918, samtidigt som samma belopp anvisas såsom utgift under nionde

huvudtiteln.

I fråga om inkomstberäkningen vidtager chefen för finansdepartementet,

enligt vad han meddelat mig, härav föranledd åtgärd.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av ett av Kungl. Maj:t den 28

september 1917 anvisat förskott å 30,000 kronor för

hingstinköp samt till förstärkning med 193,000 kronor

av den till stuteriöverstyrelsens förfogande ställda delen

av ordinarie reservationsanslaget till tiästavelns förbättrande

anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst............................................................ kronor 223,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tUläggsstat.

Ii)

9. Förstärkning av allmänna avdikningsanslaget.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [9.]

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Forst/frk’Ufiu

nionde huvudtitel antört under punkten 45 hemställer jag, att hd ers avdikniugsKung!

Magt måtte föreslå riksdagen anslaget.

att till förstärkning av allmänna avdikningsanslaget

anvisa å tUläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst........................................................... kronor 200,000.

10. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [10.]

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 46 hemställer jag, att Eders garnas tillKungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen . sofrande.

att till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande

å tUläggsstat för år 1918, att i mån av behov

användas, anvisa ett reservationsanslag

av........................................................ kronor 150,000.

11. Ökade reskostnad^- för tor vingenjörer och torvassistent.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [11.]

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 47 hemställer jag, att Eders torvingenjörcr

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen och

att för bestridande av ökade reskostnader för

statens torvingenjörer och torvassistent å tUläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................................. kronor 6,000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

12. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.

[12.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Undersök- frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

marker i södra nionde huvudtitel anfört under punkten 50 hemställer jag, att Eders

Sverige. Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökade kostnader för dels en förrådsstatistisk

undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna

i Götaland och Svealand utom Dalarna,

dels, i samband därmed och inom samma område, en

rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna,

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslagav.

......................................................•............. kronor 18,000.

13. Utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar.

[13.] 1916 års torvkommitté har meddelat, att kommittén hade för avsikt

1''staten”till? * början av år 1918 till Kungl. Magt inkomma med förslag till vid
taga

bränn- tagande av åtgärder för anvisande för samma år av 300,000 kronor för

tnnmossar. fortsatt utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar.

. På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Magt måtte

föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag

för utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar, som

Kungl. Magt må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilläggsstat för innevarande år beräkna

ett reservationsanslag av....................... kronor 300,000.

B. Fiskeriväseudet.

1. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare.

l14.j Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Undervis- frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

naMgatioii^ör nionde huvudtitel anfört under punkten 56 hemställer jag, att Eders

bohuslänska Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

fiskare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat 21

att såsom bidrag till anordnande av undervis- [14.

ningskurser och hållande av föredrag i navigation m. in.

lör bohuslänska hskare, under förutsättning att av*

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller

landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst

575 kronor, å tillåggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................... kronor 775.

2. Försäkring av fartyget Skagerak.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av qö 1

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Försäkring av

nionde huvudtitel anfört under punkten 60 hemställer i a tf, att Eders fartyget

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen '' gera

att till bestridande av ökade kostnader för försäkring

av fartyget Skagerak å tillåggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst............... kronor 9,200.

3. Fiskehamnar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [16.1

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Fiskehamnar.

nionde huvudtitel anfört under punkten 63 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för utförande

av vissa av fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar

å tillåggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av.....................................................''............. kronor 400,000,

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må

finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål

under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre

av själva området för hamnarna än även av det område

i land, som med hänsyn till den rörelse, som är

avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det

gemensamma behovet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[17-]

Diverse behov

vid skogshögskolan.

[18.]

Diverse behov

vid statens

sko g sförsöksanstalt.

[19.]

Specialundersökningar

rörande de

norrländska

skogarnas

föryngring.

C. Skogsväsendet.

1. Diverse behov vid skogshögskolan

Under åberopande av vad jag- förut denna dag vid anmälan avfrågorna

rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under rikestatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 67 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för vissa under nämnda punkt för år 1918

angivna behov vid skogshögskolan å tilläggsstat för

innevarande år anvisa ett reservationsanslag

av..................................................... kronor 28,500.

2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan avfrågorna

rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 68 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vissa under nämnda punkt för år 1918

angivna behov vid statens skogsförsöksanstalt å tilllåg

g sstat för innevarande år anvisa ett reservationsanslag

av...................................................... kronor 18,750.

3. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan avfrågorna

rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 69 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse

med den år 1916 för riksdagen framlagda

plan å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av...................................................... kronor 4,600.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

2::

4. Fortsättningsskolan vid Kloten.

Under åberopande av vad jag förut denna di\g vid anmälan av |2<4.

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Fortsättning,.

nionde huvudtitel anfört under punkten 72 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till fortsättningsskolan vid Kloten å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................................... kronor 2,100.

5. Släckning av skogseld.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [21.

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Släckning av

nionde huvudtitel anfört under punkten 78 hemställer jag, att Eders ’,kogse''dKungl.

Magt måtte föreslå riksdagen

att till kostnader för släckning av skogseld å

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av........................................... kronor 50,000.

D. liantuiäteriväsendet.

1. Tillskott till krigstidstillägg in. m. för vissa lantmätare.

Med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit i en till riksdagen den [22.]

16 april 1917 avläten pi''oposition nr 275 har riksdagen Tillskott m

dels medgivit, att under år 1917 finge såsom tillskott till krigstids- ^gg^m.

tillägg utgå av statsmedel till distriktslantmätare 300 kronor, till extra för vissa’

lantmätare 360 kronor och till lantmäteriauskultant med arvode från lantmtltarcmedel

å staten för lantmäteristaten i orterna 360 kronor;

dels förklarat, att för åtnjutande av sådant tillskott de angående

krigstidstillägg meddelade bestämmelser skulle i tillämpliga delar lända

till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa bestämmelser kunde vara

erforderliga;

dels ock medgivit, att Kungl. Maj: t ägde att, i överensstämmelse

med av departementschefen tillstyrkta grunder, för år 1917 medgiva

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,

som fortfarande utövade praktisk verksamhet.

Tillika anvisade riksdagen för detta och visst annat ändamål ett

förslagsauslag å extra stat för år 1918 av högst 150,400 kronor. Beräkningen

utvisar, att härav 64,000 kronor avsågos för ifrågavarande

tillskott till krigstidstillägg m. m.

Ovannämnda av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen godkända

tillskottsbelopp grundade sig därpå, att en väsentlig del av de

praktiskt verksamma lantmätarnas tjänsteinkomster utgå efter lantmäteritaxan

på grund av verkställt arbete och att vanligt krigstidstillägg icke

finge beräknas å sådana inkomster samt att det ansågs befogat att genom

tillskott ge lantmätarna gottgörelse för det krigstidstillägg de sålunda

ginge för lustiga. Tillskottet avvägdes därför i Kungl. Maj:ts förslag i

överensstämmelse med reglerna för de av Kungl. Maj:t hos riksdagen

då föreslagna krigstidstilläggen åt statstjänstemännen, dock utan beaktande

av de tre ålderstillägg å 400 kronor varje, som kunna tillkomma distriktslantmätare.

Sagda regler innefattade i huvudsak 15 procents tillägg å

kontanta avlöningsförmåner, dock högst 600 kronor. Dåvarande departementschefen

beräknade, av i statsrådsprotokollet vid förenämnda proposition

närmare angivna grunder, att distriktslantmätare och extra lantmätare

erhölle från arbeten enligt taxa dubbelt så stor inkomst som statsavlöningeu

å respektive 2,000 och 1,600 kronor eller alltså respektive 4,000

och 3,200 kronor och att deras totalinkomst sålunda kunde anslås till

respektive 6,000 och 4,800 kronor. För bägge kategorierna skulle alltså

nvssnämnda maximum å 600 kronor för krigstidstillägget komma i

tillämpning och deras totalinkomst därefter uppgå till respektive 6,600 och

5,400 kronor. Det särskilda tillskott av statsmedel, som utöver de

dessa kategorier av tjänstemän på grund av deras statsavlöning tillkommande

krigstidstillägg å respektive 300 och 240 kronor krävdes för att

uppnå 600 kronors dylikt tillägg, vore alltså respektive 300 och 360

kronor. För de 30 auskultanter, som åtnjuta arvoden å 600 kronor

från medel å ordinarie staten för lantrnäteristaten i orterna, beräknade

samme departementschef inkomsten enligt taxa till 2,400 kronor och alltså

totalinkomsten av tjänsten till 3,000 kronor, varå 15 procent vore 450

kronor. Då härav 90 kronor erhölles såsom krigstidstillägg på grund av

arvodet, krävdes tillskottsbelopp å 360 kronor.

Antalet distriktslantmätare är 110 och antalet extra lantmätare 40.

För deras del krävdes ett tillskottsbelopp av tillhopa 47,400 kronor. För

de 30 auskultanterna med arvoden å staten krävdes 10,800 kronor.

Härtill kom visst belopp för de kommissionslantmätare eller vice kommis
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Nionde huvudtiteln: 19/8 års tllläggsstat.

oionslantuiätare, som icke anställts å den nya staten men utövade praktisk [22.

lantmäteriverksamhet. Hela beloppet blev härigenom 64,000 kronor.

Riksdagen vidtog den jämkning i Kungl. Maj:ts förslag beträffande

krigst i d st i 11 ägg- till statstjänstemän, att förenämnda maximum å 600

kronor höjdes till 800 kronor. Någon ändring beträffande tillskottet

för lantmätarna vidtogs dock icke på grund härav.

För de oavlönade auskultanterna föreslog Kungl. Maj t i nämnda

proposition beviljande av ett antal nya arvoden. Riksdagen, som godkände

denna anordning, ökade antalet dylika arvoden utöver vad Kungl.

Maj:t föreslagit, så att för år 1018 utgå — jämte ovannämnda 30 arvoden

å staten — 96 arvoden å 600 kronor. Inalles finnas alltså för

innevarande år 126 auskultantarvoden.

Lantmäteristyrelsen har nu i skrivelse den 10 november 1917,

under förutsättning att krigstidstillägg av statsmedel komme att för löner

och arvoden utgå till distrikt slantmätare, extra lantmätare och auskultanter

efter samma grunder, som kunde bliva bestämda för andra befattningshavare

i statens tjänst, underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan

om tillskott till dessa belopp på grund av samma befattningshavares

taxein kom sfer. Efter erinran om omförmälda beräkningar

och beslut år 1917 har styrelsen anfört huvudsakligen följande.

»Till grund för dessa beräkningar låg en utredning, varav inhämtas, att arvodena

för förrättningar, som utförts efter myndighets förordnande, nedgått från

1,237,780 kronor i medeltal för åren 1903 1909 till 950.386 kronor i medeltal för

åren 1910— 1914 och till 816,240 kronor för år 1915; att medeltalet för åren 1910 —

1914 så till vida vore missvisande, som i detsamma inginge arvoden för en del

förrättningar, som påbörjats före år 1910 och som därför skolat betalas efter den

äldre, högre taxan; att arvodessumman för år 1915 däremot vore tillfälligtvis låg;

att utom dessa förrättningar på grund av myndighets förordnande verkställdes även

andra förrättningar; att för tiden före år 1910 saknades statistik därom, men att

därefter årsinkomsten därav kunde anslås till 100,000 å 110,000 kronor; att inalles

lantmätarnas inkomster på grund av arbete enligt taxa således syntes kunna beräknas

till omkring 950,000 kronor, samt att statsavlöningen, som oberäknat ålderstillägg

uppginge till 302,000 kronor, alltså för kåren tagen såsom helhet utgjorde

knappt en tredjedel av dess inkomster efter taxa.

På sätt ovan meddelats uppgår det beslutade vederlaget för utebliven mot

krigstidstillägget på statsavlöningen svarande förhöjning i taxan till 47,400 -f10,

800 kronor eller 58,200 kronor. Detta belopp utgör endast 6.12 6 procent av

ovanstående till 95 0,000 kronor beräknade bruttoinkomster av taxan.

Anledningen till att resultatet på detta sätt blivit för lantmätarnas del otillfredsställande

synes bero på trenne omständigheter.

Främst torde i denna del böra erinras om att uti ovan omförmälda beräkningar

en förväxling synes hava skett mellan brutto- och nettoinkomst av taxan.

Då man å ena sidan kommit till det resultat, att statsavlöningen utgjorde för kåren,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tUläggsstat.

[22.]

tagen såsom helhet, knappt en tredjedel av dess inkomster enligt taxa — vilket

givetvis innebär att statsavlöningen uppgår till 1 . och taxeinkomsterna till 7, av

totalinkomsterna — men å andra sidan antagit, att distriktslantmätare och extra

lantmätare erhölle från arbeten enligt taxa dubbelt så stor inkomst som statsavlöningen,

har man nämligen uppenbarligen rört sig i förra fallet med bruttoinkomsten

och i det senare med nettoinkomsten. Att beräkna det vederlag, varom här är

fråga, å nettoinkomsten måste givetvis leda till ett otillfredsställande för att icke

säga orättvist resultat. Det förhåller sig nämligen så, att distriktslantmätare och

extra lantmätare hava utgifter för rit- och skrivbiträden, för kontorshyra, värme,

lyse, telefon, rit- och skrivmaterialier, instrument och annan utrustning. Givet är.

att dessa utgifter, vilka samtliga skola bestridas av tjänstemännen själva, under år

1917 ökats med långt mer än 15 procent, liksom att någon ersättning härför icke

gives, om vederlaget beräknas å nettoinkomsten efter taxa.

Den andra anledningen till ovanberörda för tjänstemännens del ogynnsamma

resultat ligger däri, att man vid beräkningen utgått ifrån ett maximum för krigstidstillägg

av 600 kronor, under det riksdagen höjde detsamma till 800 kronor,

vilket icke iakttogs vid riksdagens beslut beträffande ifrågavarande del av lantmäterikåren.

Slutligen torde böra erinras om, att flertalet auskultanter, som äro sysselsatta

med praktisk lantmäteriverksamhet alla utom 30 — icke erhållit något mot

krigstidstillägg svarande vederlag. Såsom sådant kan nämligen enligt lantmäteristyrelsens

mening icke räknas de arvoden till belopp av 600 kronor för varje, som

anvisats till 96 auskultanter, utan torde dessa arvoden böra betraktas såsom en

ersättning för den taxenedsättning, som skedde vid den nya organisationens genomförande,

och de försämrade befordringsutsikter samma organisation medförde för de

yngre tjänstemännen. Ovanberörda 96 auskultanter äga att under år 1917 bekomma

krigstidstillägg med 15 procent å 300 kronor eller 45 kronor. Övriga auskultanter

erhålla under år 1917 varken krigstidstillägg eller tillskott till sådant.

Ovanberörda omkostnader för verksamhetens bedrivande böra för en distriktslantmätare

efter förhållanden, som gällde år 1914, beräknas i genomsnitt till 1,300

kronor och för en extra lantmätare till 900 kronor. Deras totalinkomster av taxa

böra antagas vara respektive 4,500 kronor och 3,600 kronor. Deras nettoinkomster

av taxa böra till följd härav beräknas till respektive 3,200 kronor och 2,700 kronor.

Vid sådant förhållande och under förutsättning att maximum av krigstidstillägg och

vederlag tillhopa — det senare i detta fall beräknat rättvisligen endast å nettoinkomsten

av taxa — bestämts till 800 kronor, hade någon tillämpning av detta

maximum icke ifrågakommit.

Med ledning av vad sålunda anförts torde vara tydligt, att ifrågavarande

vederlag eller tillskott till krigstidstillägg för att lantmätarna skulle beredas samma

förmån, som genom krigstidstillägget kommit andra befattningshavare i statens tjänst

till del, lämpligen bort beräknas på följande sätt:

för varje distriktslantmätare 15 procent å 4,500 kronor = 675 kronor,

» » extra lantmätare 15 » » 3.600 » — 540 »

» » auskultant 15 » » 2,400 » — 360 »

Detta utgör tillhopa för 110 distriktslantmätare, 40 extra lantmätare och 180

auskultanter 142,650 kronor eller 15 procent på 951,000 kronor.

Då såsom ovan meddelats till ifrågavarande tjänstemän endast anvisats

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 27

58,200 kronor, har ifrågavarande reglering alltså för dem medfört en förlust å

84,450 kronor. 1 själva verket har förlusten i fråga varit icke oansenligt större

till följd därav, att omkostnaderna givetvis stigit avsevärt mer än 15 procent, vartill

kommer, att bruttointäkterna av taxa under året säkerligen komma att uppgå

till minst 1,000,000 kronor.

Sedan numera uppgifter finnas angående lantmätarnas inkomster av taxa för

år 1916, har verkställd undersökning visat, att lantmätarnas inkomster av taxa i

genomsnitt för närvarande kan beräknas till sistnämnda belopp. För år 1918 bör

till sistnämnda belopp läggas 100,000 kronor till följd av den ändring i lagstiftningen

rörande förfarandet vid avsöndring av jord, som vid början av sistnämnda

år träder i kraft. För samma år kan alltså till grund för beräkningarna läggas en

totalinkomst av taxa till belopp av 1,100,000 kronor.

Detta belopp bör fördelas mellan samma antal tjänstemän, som ovan uppgivits,

dock med den ändring, att antalet auskultanter bör höjas från 130 till 150.

Fördelningen bör lämpligen ske på följande sätt:

varje distriktslantmätare 5,000 kronor eller för 110 ........................... 550,000 kronor

» extra lantmätare 4,000 » » » 40 160,000 »

» auskultant 2,600 » » » 150 390,000 »

Summa 1,100,000 kronor.

Lantmäteristyrelsen anser, att ifrågavarande vederlag för år 1918 bör beräknas

på grund av denna fördelning och utgå utan avkortning till samma procent

som krigstidstillägg för samma år kan komma att utgå för andra befattningshavare

i statens tjänst.

Som emellertid antalet auskultanter icke kan exakt uppgivas, synes det erforderligt,

att blivande anslag får naturen av förslagsanslag. Detta är även betingat

av hänsyn till de kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,

vilka ännu kvarstå i tjänsten och vilka torde böra behandlas analogt med vad som

skett för år 1917. Under detta år har emellertid icke någon kommissionslantmätare

eller vice kommissionslantmätare gjort framställning om avlöningsförbättring av det

slag, varom här är fråga, och föga sannolikt torde vara, att under år 1918 så

kommer att ske av flera än 2 å 3.»

Över. denna lantmäteristyrelsens framställning har utlåtande den

14 december 1917 avgivits av 1917 års lantmäterikommission, som därvid

anfört följande.

»Kommissionen anser sig kunna utgå ifrån såväl att krigstidstillägg kommer

att jämväl under år 1918 utgå till dessa liksom övriga befattningshavare i statens

tjänst som att de bestämmelser, vilka härom varda meddelade, icke komma, att för

den med praktisk lantmäteriverksamhet sysselsatta lantmäteripersonalen omfatta den

del av densammas ersättning, som utgår på grund av gällande nådiga taxa på arvode

för lantmäteriförrättningar. Då denna del av ersättningen till ifrågavarande personal

är större än den, som utgår av statsmedel — de yngsta lantmäteriauskultantema

komma även under år 1918 att icke uppbära något arvode av statsmedel och deras

intäkter av taxan utgöra alltså deras enda inkomst av tjänsteverksamhet — anser

kommissionen, att rättvisan bjuder, att personalen ifråga även å den del av ersättningen,

som utgår efter taxa, bör få åtnjuta tillskott å krigstidstillägget och att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

[22.1 detta tillskott bör beräknas till samma procenttal, som kommer att bestämmas för

krigstidstillägget.

Beträffande lantmäteristyrelsens förslag angående detta tillskott i övrigt., har

kommissionen ingen annan erinran än att auskultanternas antal torde, på sätt kommissionen

i annat denna dag avgivet utlåtande anfört, böra beräknas till 140 samt att

någon ändring icke med nödvändighet synes påkallad uti den beräkning av taxeinkomsten,

som förekom i proposition nr 275 till 1917 års riksdag eller: för distriktslantmätare

4,000 kronor, för extra lantmätare 3,200 kronor och för auskultanter

2,400 kronor.

I likhet med vad som beslutats för år 1917, torde för åtnjutande av det tillskott

till krigstidstillägg, varom här är fråga, i tillämpliga delar böra gälla de bestämmelser,

som komma att meddelas angående krigstidstillägg, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa

bestämmelser kunna vara erforderliga.»

1 detta sammanhang vill jag erinra, hurusom statskontoret i utlåtande

den 10 december 1917 angående ifrågasatt tillskott till krigstidstillägg

åt statens lantbruksingenjörer på grund av inkomst enligt taxa,

vilket ärende är analogt med det nu förevarande, dels ansett nettoinkomsten

och icke bruttoinkomsten av arbete enligt taxa böra läggas

till grund för tillskottet, dels ock framhållit, att hänsyn bör tagas till

eventuella ålderstillägg, så att i förekommande fall tillskotten på grund

därav vederbörligen reduceras.

Veparte- Med anledning av vad lantmäteristyrelsen anfört beträffande 1917

mentschefe». ^rs pe8iut om tillfällig löneförbättring för lantmätare vill jag först framhålla,

att det icke synes mig lämpligt att i detta avseende betrakta

kåren som en helhet. Varje grupp av tjänstemän bör behandlas för sig.

Att statsavlöningen för hela kåren enligt lantmäteristyrelsens beräkning uppgår

blott till V4 av totalinkomsterna, under det att den för distriktsbmtmätare

och extra lantmätare av departementschefen 1917 i överensstämmelse

med principerna vid 1909 års omorganisation av lantmäteristaten beräknades

till Y35 innebär ingen motsägelse, enär skillnaden förklaras av att lantmäteri

auskultanterna, vilkas antal är stort, uppbära inkomst enligt taxan

men ingen statsavlöning utom 30 arvoden å 600 kronor. Varje procentberäkning

för kåren i dess helhet av de i fjol medgivna tillskotten blir

därför lätt vilseledande. För distriktslantmätare, extra lantmätare och

auskultanter med arvode å staten uträknades, såsom ovan är visat,

tillskotten så, att de skulle motsvara 15 procent, dock med iakttagande

av den av Kungl. Maj:t föreslagna reduktionen till 600 kronors maximum.

Vad de oavlönade auskultanterna angår, framgår av dåvarande

departementschefens yttrande, att lian icke ansåg sig höra föreslå principens

tillämpning å dem, varigenom de för beräknad taxeinkomst av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 2!>

2,400 kronor skulle erhållit 360 kronor värjo, utan i stället, och särskilt

med hänsyn till auskultanternas växlande t jänstålder, föreslog 40 nya arvoden

å 600 kronor. Då riksdagen ökade detta antal till 96, hava således

dessa auskultanter fått vida mer än de skulle erhållit, om blott vederlag

för uteblivet krigstidstillägg å taxeinkomster medgivits, men förhållandena

i övrigt lämnats orubbade.

Vad lantmäteristyrelsen i övrigt anfört i sagda hänseende föranleder

intet yttrande från min sida.

Beträffande därefter förhållandena under innevarande är finner jag

det vara tydligt, att tillskott till det krigstidstillägg, som för detta år

må varda medgivet den praktiserande lautmäteripersonalen på grund av

statsavlöning, bör av enahanda skäl som i fjol beviljas denna personal

på grund av inkomst enligt taxa. Denna taxeinkomst bör nu, såsom

Iantmäterikommissionen tillstyrkt, beräknas till samma belopp som i fjol.

För tillskottet böra i tillämpliga delar gälla de regler, som varda fastställda

för själva krigstidstillägget, och jag vill särskilt framhålla, att ålderstillägg

nu böra tagas i beräkning. Vad auskultanterna angår vill jagerinra,

att arvoden för innevarande år finnas tillgängliga för 30 + 96 = 126

auskultanter. Lantmäterikommissionen har ansett antalet auskultanter

böra beräknas till 140, alltså 14 flera än som ha arvode. Jag vill erinra,

att jag förut denna dag vid behandling av utgifterna under nionde

huvudtiteln för år 1919 förordat ett förslag av lantmäterikommissionen,

att för sistnämnda år måtte anvisas arvoden till inalles 140 auskultanter.

Aven om det faktiska antalet auskultanter innevarande år skulle

överstiga 140, finner jag, med hänsyn till nyssnämnda förslag och då

det för övrigt synes mindre nödvändigt att bevilja gottgörelse för uteblivet

krigstidstillägg åt varje auskultant, även de allra yngsta, vilkas

inkomst av arbete enligt taxa torde väsentligt understiga det för samtliga

auskultanter beräknade medeltalsbeloppet av 2,400 kronor, antalet

auskultanter, som må tillerkännas dylik gottgörelse, böra begränsas till

140. Alltså skulle 126 auskultanter få såväl krigstidstillägg å sitt arvode

å 600 kronor .som tillskott å ett till 2,400 kronor beräknat belopp av

taxeinkomster, tillhopa alltså å 3,000 kronor, samt 14 auskultanter få

gottgörelse allenast på grund av taxeinkomster å 2,400 kronor. Likaväl

som tilldelandet av arvode tillkommer lantmäteristyrelsen, bör det tillkomma

denna styrelse att bestämma, vilka 14 auskultanter, som böra

erhålla nyssnämnda gottgörelse utan att åtnjuta arvode.

Liksom i fjol medgavs, bör det ankomma på Kung!. Maj:t att

kunna i särskilda fall medge tillskott av statsmedel till vissa lantmätare

å gammal stat, som ännu utöva praktisk lantmäteriverksamhet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Monde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

2.] Såväl med hänsyn till ålderstilläggen som till de för krigstidstill
läggen

föreslagna bestämmelser i övrigt synes det anslag, som är behövligt,

höra få förslagsanslags natur. Verkställda beräkningar hava

givit vid handen, att anslagsbeloppet lämpligen bör bestämmas till

250,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Magt måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att under år 1918 må till distriktsiantmätare

och extra lantmätare ävensom till lantmäteriauskultanter

med arvode, utöver krigstidstillägg

på grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott

därtill på grund av inkomster för arbete enligt

, gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslant
mätare

till 4,000 kronor, för extra lantmätare till 3,200

kronor och för lantmäteriauskultant till 2,400 kronor,

allt för år räknat;

dels medgiva, att till 14 lantmäteriauskultanter,

vilka icke åtnjuta arvode, må efter lantmäteristyrelsens

beprövande utgå tillskott av statsmedel på grund

av inkomster enligt lantmäteritaxan, beräknade till

2,400 kronor för år räknat;

dels förklara, att beträffande tillskott, som nu

nämnts, de angående krigstidstillägg för innevarande

år gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att

meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga

för tillämpning av dessa bestämmelser, med

iakttagande dels att såsom dylikt tillskott icke må

utgå grundanslag å 200 kronor till sådan befattningshavare,

vilken på grund av lön eller arvode åtnjuter

krigstidstillägg, dels ock att krigstidstillägg och tillskott

därtill icke må tillhopa överstiga det för krigstidstillägg

medgivna högsta belopp;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med

tillämpning i den mån så ske kan av de angående

krigstidstillägg för år 1918 gällande grunder, för

samma år medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt

kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,

som fortfarande utöva praktisk verksamhet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tilläggsstat.

dels ock för nu angivna ändamål såsom tillskott

till krigstidstillägg m. m. för vissa lantmätare å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av ................................*............ kronor 250,000.

22.

2. Lantmäteriundervisningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 82 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till lantmäteriundervisningens ordnande och

bedrivande å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................. kronor 16,000.

[23.]

Lantmäteri

u nder vi* - ningen.

E. Rikets allmänna kartverk.

kartverk.

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [24-]

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 91 hemställer jag, att Eders allmänna.

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag

för diverse behov vid rikets allmänna kartverk, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett

reservationsanslag av................................. kronor 40,000.

F. Ideologiska samt meteorologiska oeh hydrografiska

Undersöknin gar.

1. Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 94 hemställer jag,

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

[25.J

Sveriges

afl Eders geologiska

att lAierB undersökning

tältarbeten

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Monde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.

[25.] att till Sveriges geologiska undersöknings fält
arbeten

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av............................................. kronor 12,700.

%

2. Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län.

[26.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

under fråg01''na rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

sökning i" nionde huvudtitel anfört under punkten 96 hemställer jag, att Eders

o^varter Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

bottens län. att för anordnande genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg av en praktiskt-geologisk under:

sökning av fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands

län och i Västerbottens län, förnämligast för

utredning av därvaraude malmförekomster, å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av............................................. kronor 14,000.

3. Ökade reskostnader m. in. vid hydrografiska byrån.

[27.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

kostnader fråg01''Da rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

m. m. vid nionde huvudtitel anfört under punkten 98 hemställer jag, att Eders

hydb°vriH,a Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av ökade reskostnader m. in.

för befattningshavare vid hydrografiska byrån å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................................ kronor 5,000. 4

4. Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

LJo. fr.ågo rna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

loguka nionde huvudtitel anfört under punkten 101 hemställer jag, att. Eders

ubpårTetgäkZ *Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till utförande av meteorologiska observationer

å Pårtetjåkko å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av ................................ kronor 3,500.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

aa

G. Veterinärväseudet.

1. Diverse behov vid veterinärhögskolan.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [29.]

frågorna rörande regleringen för år 191!) av utgifterna under riksstabns Diverse behov

nionde huvudtitel anfört under punkten 104 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid veterinärhögskolan å

tllläggsstat för år 1918 anvisa ett reservathmsanslag

av ................................................... ................ kronor 65,000.

2. Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [30.]

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstateus Diverse behov

nionde huvudtitel anfört under punkten 107 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av................................ kronor 25,700.

vid statens

veterinär bakteriologiska

anstalt.

H. Diverse.

1. Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland och Dalarna.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [31.]

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens inventering

nionde huvudtitel anfört under punkten 118 hemställer jag, att Eders ^kronolariler

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen » Norrland

‘ _ _ _ _ och Dalarna.

att för inventering av odlingsjord å kronomarker

i Norrland och Dalarna å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservatiousanslag av ............... kronor 90,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

[32.]

Kolonisation

å vissa kronoparker.

[33. |

Åtgärder i

prisreglerande

syfte.

2. Kolonisation å vissa kronopark^-.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 119 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående åtgärder

för kolonisation å vissa kronoparker, som Kungl.

Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, å tMäggsstat

för år 1918 beräkna för detta ändamål ett reservationsanslag

av ................................................. kronor 150,000.

3. Åtgärder i prisreglerande syfte.

. Såsom jag förut i dag vid anmälan av frågorna rörande regleringen

för år 1919 av utgifterna under nionde huvudtiteln i korthet erinrat,

har riksdagen med anledning av propositionen nr 282 den 23 april 1917

å extra stat för innevarande år för vidtagande i huvudsaklig överensstämmelse

med i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet angivna

grunder av åtgärder för nedbringande av prisen å spannmål, kraftfoder,

konstgödsel, salt fisk, ved, bränntorv och potatis samt för bestridande

av vissa kostnader för brödsädsregleringen och till oförutsedda

utgifter i prisreglerande syfte å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag

av 22,400,000 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t

finge därav under år 1917 låta av tillgängliga medel utanordna erforderligt

belopp. Därjämte anvisade riksdagen särskilda försbigsauslag

dels av 4 miljoner kronor för nedbringande av prisen å chili salpeter

och superfosfat under tiden intill den 1 juli 1917 och dels av 190,000

kronor för lindring under år 1917 av fraktkostnaderna vid vissa transporter

av majs.

Av det förra av sistnämnda bägge anslag har anslagsbeloppet, 4

miljoner kronor, förbrukats. Det senare anslaget har icke kunnat användas,

enär förråden av majs icke möjliggjort någon distribution därav

till Norrland. Användningstiden för bägge dessa förslagsanslag är numera

utlupen. Av det först härovan nämnda förslagsanslaget å 22,400,000

kronor hava under år 1917 av Kungl. Maj:t disponerats tillhopa 28,485,698

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln; 1918 års tMäggsstat

;}5

Det bör anmärkas, att när dåvarande departementschefeu den 23

april 1917 motiverade propositionen om sistnämnda anslag, den tid, för

vilken de av honom omnämnda och till grund för beräkningen lagda

prisregleringarna avsågos skola gälla, var olika för olika varor. För

importerad spannmål beräknades prisreglering allenast för då inköpt vara,

vilken delvis fanns lagrad i riket och delvis var inlastad i ångare, som

lågo i utländska hamnar. Åven för importerat kraftfoder beräknades

prisreglering endast för då inköpta varupartier. Prisregleringen å konstgödsel

gällde blott den kvantitet, som ansågs erforderlig för höstbruket

år 1917. För salt fisk beräknades ett belopp även för prisregleringunder

det konsumtionsår, som började hösten 1917. För ved beräknades

prisreglering för ett parti om 750,000 kubikmeter under nu innevarande

bränslesäsong. Även för bränntorv synes regleringen hava avsett

innevarande vinters behov. För brödsädsregleringen beräknades ej något

prisregleringsbelopp, men det framhölls, att eventuellt underskott borde

täckas genom direkt anslag av statsmedel. Till vissa kostnader för brödsädsregleringens

genomförande i orterna beräknades 1,500,000 kronor.

Detta belopp torde huvudsakligen varit avsett för konsumtionsåret 1916—

1917. För utsädespotatisen avsåg regleringen den potatis, som användes

till sättning våren 1917. Av denna redogörelse framgår således, att det

icke beräknats, att det då äskade beloppet skulle förslå till prisregleringar

för hela konsumtionsåret 1917—1918.

Redan denna omständighet gör det under nuvarande förhållanden,

då kristidens tryck icke blott fortfar utan i viktiga hänseenden blivit allt

svårare, tydligt, att ökade medel krävas för fortsatta prisregleringar under

nu. pågående konsumtionsår. Detta har blivit desto nödvändigare, som

det befunnits oundvikligt att anordna brödsädsregleringen sålunda, att

flera tiotal miljoner kronor krävas för att förbilliga mjölet av inhemsk

spannmål, vartill, som ovan nämnts, icke något belopp beräknats i det

av 1917 års riksdag anvisade anslaget. Det synes mig därjämte ur budgetssynpunkt

nödvändigt att nu beräkna prisregieringsperioden till utgången

av innevarande år och icke blott till konsumtionsårets utgångvid

början av hösten 1918. De summor, som kunna under innevarande

kalenderår bliva behövliga till prisregleringar, upp^å huvudsakligen av

nyssnämnda anledningar till så betydande belopp, att det synes mig icke

kunna ifrågakomma, att Kungl. JSIaj:t skulle anvisa dem å det i fjol beviljade

förslagsanslaget, vilket redan genom anvisningar under år 1917 överskridits,

utan bör nytt anslag därtill äskas av riksdagen.

Emellertid synes det mig ensidigt, att ännu något dröja med framläggandet

för riksdagen av definitiv framställning i detta ämne. Det. är

s. 36 Kontrollera mot PDF

L34.J

Beredande

av lindring i

de mindre

bemedlades

levnadsvillkor.

36 Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

tydligtvis alltid svårare att verkställa beräkningar av detta slag, ju tidigare

de göras, och detta är under nuvarande osäkra förhållanden i särskilt

hög grad fallet. Tillsvidare torde prisregleringarna kunna fortgå på

grundvalen av det redan av riksdagen beviljade anslaget, vars brist torde

höra tagas i beräkning i den blivande propositionen om nytt anslag.

På grundvalen av preliminära uppgifter från folkhushållningskommissionen

och med iakttagande, att något belopp även bör beräknas för

prisreglering å bränsle, har befunnits, att till prisregleringar för år 1918

bör beräknas ett belopp av 90 miljoner kronor. Tillsvidare torde detta

belopp böra i sin helhet upptagas under denna huvudtitel.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avbidan på den proposition angående anslag

för år 1918 till åtgärder i prisregPrande syfte, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilldggsstat för sagda år beräkna ett

förslagsanslag av............................... kronor 90,000,000.

4. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

För beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor

har 1917 års riksdag å extra stat för innevarande år anvisat ett förslagsanslag

av 12 miljoner kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t

ägde därav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

erforderligt belopp.

Enligt preliminära uppgifter från folkhushållningskommissionens

delegation för ifrågavarande anslag, vilket benämnes d}4 * * 7rtidsanslaget,

har av samma anslag för perioden 1 juli—31 december 1917 anvisats

till kommuner bidrag å i runt tal 8 miljoner kronor. Med ledning av

inkomna ansökningar och i betraktande av de större svårigheter och behov,

som kunde förväntas yppa sig under Prsta halvåret 1918, antoges

det för denna tid behövliga beloppet komma att uppgå till omkring

15 miljoner kronor. Inalles skulle sålunda för perioden 1 juli

1917—30 juni 1918 åtgå 23 miljoner kronor eller 11 miljoner kronor

mer än anslagsbeloppet.

Då framställning nu torde böra göras till riksdagen om nytt anslag

till fyllande av den sålunda påräkneliga bristen i auslaget, så vitt

angår första halvåret 1918, bör anslag även äskas för enahanda ändamål

för den senare hälften av innevarande år, så att anslagets använd
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.

37

ningstid sammanfaller med budgetåret. I avvaktan pa erforderligt [34.

material för frågans närmare bedömande torde nu allenast visst belopp

böra beräknas oeh anser jag det ytterligare behövliga beloppet böra

för hela året 1918 nu upptagas till 18 miljoner kronor.

I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Ivungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag

för år 1918 till beredande av lindring i de mindre

bemedlades levnadsvillkor, som Kungl. Maj:t må

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

å til läggsstat för sagda år beräkna, ett förslagsanslag

av............................................. kronor 18,000,000.

5. Åtgärder för höjande av jordbrukets produktion.

Lantbruksstyrelsen bar inkommit med framställning, att ett be- [35.]

lopp av 3 miljner kronor måtte anvisas till räntefria lån åt hushåll- för

ningssällskap för utlämnande av förädlade utsäden till jordbrukare, jordbrukets

Framställningen, som är föranledd av omsorg att säkerställa och upp- produktion.

driva avkastningen av innevarande års blivande skörd, har den 10

december 1917 remitterats till folkhushållningskommissionen, som ännu

ej inkommit med utlåtande.

Från de sakkunniga, vilka jämlikt erhållet bemyndigande av mig

tillkallats för utredning angående höjande av jordbrukets produktion,

torde vissa förslag vara att inom kort förvänta. Det synes önskligt

att för genomförande av de åtgärder, som med anledning härav må

bliva beslutade, medel finnas beräknade å budgeten.

För närvarande syues anledning saknas att beräkna särskilda medel

för vartdera av njrssnämn la, med varandra i närmaste samband stående

ändamål, utan torde ett belopp höra beräknas för åtgärder i allmänhet

för höjande''av jordbrukets produktion. För beräknandet av det Inlopp,

som må befinnas erforderligt, finnes, utom beträffande nyssnämnda 3

miljoner kronor, inga hållpunkter. Jag anser, att beloppet bör tillsvidare

kunna bestämmas till inalles 5 miljoner kronor, som torde böra

betecknas såsom förslagsanslag. Chefen för finansdepartementet har

meddelat mig, att, därest med anledning av blivande förslag från bemälda

sakkunniga störie anslag skulle finnas böra föreslås, budgeten

icke torde lägga hinder i vägen därför.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nionde huvudtiteln: 1918 års tl/läggsstat.

[35.] På grund, härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till åtgärder för höjande av jordbrukets produktion

å tillägg sstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag

av .........................................,..... kronor 5,000,000.

6. Täckande av vissa förskott.

[36.] Enligt vad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit

Täcka-,de av följande belopp, vilka torde anmälas till ersättande av riksdagen under

tisan förskott. nioncje huvudtiteln, nämligen:

(extra anslag.) _ _ _

kostnader för fattigvårdslagstiftningskommittén kronor 20,016:5 9

kostnader för hemslöjdskommittén ............................ ® 5,734: 3 6

kostnader för uppskattning av arrendeavgift till

kronan för jordägarandel i åtskilliga gruvor » 230: 5 0

kostnader för skogslagstiftningskommittén ................. » 15,948: 7 5

kostnader för sakkunniga för utredning rörande förvaltning

och skötsel av kronans och andra allmänna

skogar i mellersta och södra delarna av

riket m. m........................................................................ » 98: 3 5

kostnader för sakkunniga för utredning av frågan

om upplåtelse av kronojord till egna hem ............ » 16,307: 6 3

kostnader för sakkunniga för utredning angående en

förändrad bokföring rörande statens domäner m. m. » 132,573: 57

kostnader för sakkunniga för utredning beträffande

ändringar i gällande bestämmelser angående utarrendering

av kronans jordbruksdomäner ............ » 1,058: 51

kostnader för sakkunniga för utarbetande av plan

till undersökning av statens för kolonisationsändamål

tillgängliga och tjänliga marktillgångar inom

de sex nordligaste länen ........................................... » 36,755:7 9

kostnader för norrländska kolonisationskommittén ... » 105,448: 8 3

kostnader för sakkunniga för utredning om tillgodogörandet

av kronans fisken och jakten å viss

kronomark ....................................................................... » 5,001: 4 9

kostnader för 1916 års torvkommitté.......................... )) 21,239: 50

kostnader för sakkunniga för utredning av frågorna

om inrättande av spannmålslagerhus och kylhus » 27,479: 88

opaginerad Kontrollera mot PDF

Monde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. Afl

kostnader för sakkunniga för utredning rörande höj- [36.

ning av maximipriset för socker m. m............ kronor 1,406: —

kostnader för lagerhusbyggnadskommissionen............ d 15,755: 7 2

kostnader för sakkunniga för utredning angående

nya fodermedel m. m.................................................... » 5,183: SO

kostnader för sakkunniga för utredning angående

främjande av trädgårdsodlingen................................ » 661: 10

kostnader för sakkunniga för utredning om ändrad

organisation av lantbruksstyrelsen in. m................ » 1.757: 4 9

kostnader för 1917 års lantmäterikommission ........... » 3,464: 7 0

kostnader för sakkunniga för utredning om elektrifiering

av landsbygden ................................................ >, 10,000: —

vägskatt för regala laxfisket i Torne älv.................... y> 379: 9 2

utskylder för staten tillhöriga tomter å fiskelägena

Hunnebostrand och Bovallsstrand.............................. » 2: 6B

kostnader för undersökning rörande olovligen tillkomna

lägenheter ovan odlingsgränsen i vissa

socknar i Norrbottens län .......................................... » 6,601:31

kostnader för utredning angående åtgärder för upplåtande

av lägenheter ovan odlingsgränsen i Västerbottens

läns lappmark.................................................. » 2,111:56

kostnader för militärkommenderingar till hämmande

av skogseldar ................................................................. » 64,694: 6 o

kostnader för täckande av brist för år 1916 i stuteriöverstyrelsens

expensanslag........................................ » 600: —

kostnader för täckande av brist för år 1916 i lantmäteristyrelsens

anslag till extra tjänstemän och

biträden m. m.......................................................... » 2,000: —

fyllnad i lantmäteristyrelsens anslag för år 1917 till

extra tjänstemän och biträden m. in............... » 4,150:_

expensmedel vid Kolleberga, Grönsinka och Bisp
gårdens

skogsskolor .................................................. j> 934.-_

reskostnader för torvtjänstemän under år 1916 m. m. » 109: 97

eller tillhopa kronor 507,706: 49.

För jämnande av tilläggsstatens slutsumma torde detta belopp böra

höjas till 507,775 kronor. På grund härav hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 40 Kontrollera mot PDF

[36.]

[37.]

Täckande av

vissa förskott

under november

och december

månader

är 1917.

[38.]

Förstärkning

av förslagsanslaget

till

re e- och

traktamentspenningar.

[39.]

Kostnader föt

kommittéer

m. tn.

40

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

att till täckande av ovan omförmälda av statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter anvisa å tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag,

högst............................................................ kronor 507,775.

7. Täckande av vissa förskott under november och december

månader år 1917.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet utvecklat vid

den redogörelse för förskottsväsendets avveckling, som han lämnat den

31 december 1917, bör å tilläggsstat för år 1918 upptagas visst belopp

för täckande av de förskott, som kunna hava utbetalats under november

och december månader år 1917. Beloppet av dessa förskott har ansatts

böra beräknas till ungefär en sjättedel av vad som för tiden 1 november

1916-31 oktober 1917 anmälts till ersättande av riksdagen.

I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj t måtte

föreslå riksdagen

att till täckande av vissa förskott under november

och december månader år 1917 å tilläggsstat för år 1918

beräkna ett förslagsanslag, högst......... kronor 90,000.

8. Förstärkning av förslagsanslaget till rese- och traktaments
penningar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 123 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar å tilläggsstat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 300,000. 9 * *

9. Kostnader för kommittéer m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 124 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 41

att till kostnader för kommittéer, kommissioner

och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstnt för

år 1918 anvisa ett förslagsanslagav.

................................................................. kronor 150,000.

10. Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 125 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter å tillägg sstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst........... kronor 10,000.

11. Löneförbättring åt vissa vaktmästare in. fl.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 127 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående löneförbättring

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare, som Kungl. Maj:t må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å Uttåggsstat

för år 1918 beräkna ett förslagsanslag,

högst ............................................. kronor 18,000. 12

12. Extra lönetillägg.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 128 hemställer jag, att Eders

Kungl. Mai:t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

[39.]

[40.]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till extra

utgifter.

[41.]

Löneförbättring

åt

vissa vaktmästare

m. fl.

[42.]

Extra löne
-

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsst&t.

[42.] att till beredande i enlighet med de i statsråds
protokollet

över finansärenden för denna dag angivna

grunder av extra lönetillägg för år 1918 åt en del

tjänstemän vid under jordbruksdepartementet lydande

stater å tilläggsstat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp av................................ kronor 1,000.

18. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

[43.] Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdeparte
Krigstidituu

mentet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anJc>

ig stilla- fort i fråga om beredande under år 1918 av krigstidstillägg och krigshjäip.

tidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående beredande

under år 1918 av krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt befattningshavare i statens tjänst, som Kungl.

Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å tilläggsstat för sagda år beräkna ett förslagsanslag

av....................................... kronor 1,100,000.

Summan av de utav mig nu tillstyrkta anslagen å tilläggsstat för

år 1918 under nionde huvudtiteln uppgår till 117,348,600 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;

och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas

till finansdepartementet såsom ledning vid uppgörandet

av förslag till tilläggsstat för år 1918.

Ur protokollet:

Eric Paulson.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln; 1918 års tllläggsstat.

43

Innehållsförteckning.

A. Lanthushållningen.

[1.] 1. Diverse behov vid centralanstalten för försöks-

Extra anslag

Krcmor

Sid.

väsendet på jordbruksområdet............

40,000

2

[2.] 2. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer

[3.] 3. Reparation å en byggnad vid hovbeslagsskolan vid

21,000

4

Alnarp.........................

[4.J 4. Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ultuna

O

O

9

expensanslag.....................

[5.] 5. Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinstitutet

10,000

9

vid Alnarp expensanslag..............

11,600

10

[6.J 6. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs............

2,000

11

[7.] 7. Vandringsrättare....................

[8.] 8. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns

3,000

14

förbättrande......................

223,000

14

[9.] 9. Förstärkning av allmänna avdikningsanslaget . . .

200,000

19

[10.] 10. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande . . .

[11.] 11. Okade reskostnader för torvingenjörer och torv-

150,000

19

assistent.....................

6,000

19

[12.] 12. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige . .

18,000

20

[13.] 13. Utdikning av staten tillhöriga bräntorvmossar . . .

B. Fiskeriväsendet.

[14.] 1. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska

300,000

20

fiskare .........................

775

20

[15.] 2. Försäkring av fartyget Skagerak..........

9,200

21

[16.] 3. Fiskehamnar......................

C. Skogsväsendet.

400,000

21

[17.] 1. Diverse behov vid skogshögskolan..........

28,500 (

22

[18.] 2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt . . .

18,750

22

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

i

Extra anslag

Sid.

Kronor

119-]

3.

Specialundersökningar rörande de norrländska sko-

garnas föryngring ..................

4,600

22.

L20-]

4.

Fortsättningsskolan vid Kloten............

2,100

23

[21]

5.

Släckning av skogseld.................

50,000

23

D. Lantmäteriväsendet.

[22]

1.

Tillskott till krigstidstillägg m. m. för vissa lånt-

mätare.........................

250,000

23

[23]

2.

Lantmäteriundervisningen...............

16,000

31

E. Rikets

allmänna kartverk.

[24]

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk ....

40,000

31

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

[25]

1.

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten in. m.

12,700

31

[26]

2.

Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län...................

14,000

32

L27]

3.

Ökade reskostnader m. in. vid hydrografiska byrån

O

O

©

xO

32

[28]

4.

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko . . . .

’ 3,500

32 ,

G. Veterinärväsendet.

[29]

1.

Diverse behov vid veterinärhögskolan........

65,000

33

[30]

2.

Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt . ........................

25,700

33

H. Diverse.

[31]

1.

Inventering av odlingsjord å kronomärke!'' i Norr-

land och Dalarna...................

90,000

33

[32]

2.

Kolonisation å vissa kronoparker..........

150,000

34

[33]

3.

Åtgärder i prisreglerande syfte............

i 90,000,000

34

[34]

4.

Beredande av lindring i de mindre bemedlades

N

levnadsvillkor....................

18,000.000

36

[35]

5.

Åtgärder för höjande av jordbrukets produktion . .

5,000,000

37

[36]

6.

Täckande av vissa förskott..............

507,775

37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tll/åggsstat.

Extra anslag .

Kronor

[87.| 7. Täckande av vissa förskott under november och

december månader år 1917 ............. 90,000 89

[38. | 8. Förstärkning av förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar................. 300,000 40

[39. | 9. Kostnader för kommittéer in. m........... 150.000 40

[40.] 10. Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter

......................... 10,000 40

[41.] 11. Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. 11..... 18,000 41

[42.] 12. Extra lönetillägg.................... 1,000 1 41

[43.] 13. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.......... 1,100,000 41

117.348,600"

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 7

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1918 ärs tilläggsstat.

\

Tilläggsstaten för år 1918.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över Jinansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1918.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet den 31

december 1917 yttrats angående uppgörande av en tilläggsstat för år

1918, redogjorde departementschefen, statsrådet Thorsson, för de frågor,

som rörde regleringen å berörda tilläggsstat av

tionde huvudtiteln4

innefattande pensions- och indragniugsstaterna, och anförde därvid till

en början beträffande

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.

[1-]

Krigstidstillägg

under

år 1918 åt

f. d. befattningshavare

i

statens tjänst.

[2-]

Krigstidstillägg

åt pensionsberättigade

änkor

och barn efter

befattning sh

av are i statens

tjänst.

A. Det civila pensioiiKväsendet.

1. Krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

beredande av krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av krigstidstillägg under år 1918

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade

båtsmän och marinsoldater salut Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare därunder icke inbegripna

— å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av .......................... kronor 3,600,000.

2 Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga

om krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst hemställer jag, att Eders Kungl. Magt måtte

föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av krigstidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i

statens tjänst, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av kronor 1,600,000.

Härefter erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t enligt

finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut på ecklesiastikdepartementets

föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av följande

framställningar, nämligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.

3

3. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i prästerskapets änke- och pupillkassa.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 8)

att riksdagen måtte i avbidan på proposition angående krigstidstillägg''

för är 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i prästerskapets änke- och pupillkassa beräkna för ändamålet

under tionde huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 såso m fors l a g san slag

ett belopp av ................................................•............................. kronor 300,000.

4. Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk
och

småskolor m. fl.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 10)

att riksdagen måtte i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg

för år 1918 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor med flera undervisningsanstalter beräkna för ändamålet

under tionde huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag

ett belopp av ........................................................... kronor 1,000,000.

5. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 11)

att riksdagen måtte i avbidan på proposition angående krigstidstillägg

för år 1918 åt änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln

på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp

av.......................................................................................... kronor 145,000.

KrigstidttiH
lägg

åt pelista

nsberättigade

änkor

och barn efter

delägare i

präst er skåpet s

änke- och

pupillkassa.

Krig stid stilllägg

åt pensionerade

lärare och

lärarinnor

vid folk- och

småskolor

m. f:

Krigstidslilllägg

åt pensionsberättigade

änkor och

barn efter delägare

i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tionde huvudtiteln; 1918 års tiUäggsstat

[6.]

Förstärkande

av ordinarie

anslag et

för bidrag till

flottans pensionskassas

gratialfond.

Krigstidstillägg

under

år 1918 åt

pensionerade

båtsmän och

marinsoldater

samt Vadstena

krigsmanshuskassas

un der - kstödst agave

Beträffande

B. Det militära peiiMiousväaendet

erinrade departementschefen, att Kungi. Magt enligt finansdepartementet

tillhandakommet protokollsutdrag förut på sjö för svar sdepartementets

föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av följande framställning,

nämligen:

1. Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond.

(se bil. 1 vid detta prof., sid. 6)

att riksdagen måtte till förstärkande av det i 1918 års stat uppförda

ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................................................................................ kronor 2,000.

Slutligen anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet

Thorsson:

2. Krigstidstiliägg under år 1918 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

Under åberopande vad jag förut denna dag anfört beträffande

krigstidstiliägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av krigstidstiliägg under år 1918

åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena

krigsmanshuskassas understödstagare å tilläggsstat

för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av................................................... kronor 700,000;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat. 5

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma tionde huvudtitelns

anslag å tilläggsstat för år 1918 att uppgå

till sammanlagt....................................................................... kronor 7,347,000.

Vad departementschefen sålunda rörande reglering

å tilläggsstat för år 1918 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel hemställt biträddes av statsrådets

övriga ledamöter och blev av Hans Maj:t, Konungen

gillat och godkänt.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tionde huvudtiteln: 1918 års tlHäggsstat, bil 1.

Utdrag av protokollet över sjö för svar särenden, hållet inför Hans

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnkr,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Branting,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna:

TT 1 _ el.________.1 ___—» J ^-wiivt Ir4-/->vi A lL a V» r» i» niron o

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

december 1917.

Närvarande:

64:o.

Htläggsstat

för år 1918

HR förstärkande

av ordinarie

anslaget

för bidrag till

flottans pensionskassa\s

gratialfond.

får jag hemställa, äet täcktes it (ters ivungi. iviapt ioresia nxsuagen

Angående

att, till förstärkande av det i 1918 års stat uppförda

ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond, å tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag, högst 2,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1918 ärs tilläggsstat, bil. 1. 7

Vad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

Övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag av

detta protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörande av förslag till reglering av

utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.

Ur protokollet:

(Jarl Ridderstod.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tionde huvudtiteln: 19/8 års ti/mggsstat, bil. 2.

[3.]

Krigstidstillägg

åt

pensions
-

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Branting,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över tinansärenden förut denna dag vid anmälan av kassaförlagskommitténs

den 20 mars 1917 avgivna betänkande anfört rörande

avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet, anhöll departementschefen,

statsrådet Rydén att få underställa Kungl. Maj:ts

prövning de särskilda medelsbehov, som under tionde huvudtiteln borde

för ecklesiastikdepartementets vidkommande tillgodoses genom anslag å

tilläggsstat för år 1918, och anförde däretter:

135:o.

För beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade

änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa

anvisade 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning å extra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat, bil. 2. 9

stat för år 1918 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag ett belopp

av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att av tillgängliga

medel under år 1917 låta utbetala vad för ändamålet erfordrades,

varjämte riksdagen för ifrågavarande krigstid shjälps utgående godkände

vissa allmänna grunder av enahanda innehåll, som av riksdagen fastställts

för krigstid shjälp åt pensionsberättigade änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst.

Framställning har nu gjorts såväl av centralstyrelsen för allmänna

svenska prästföreningen i skrivelse den 16 november 1917 som av

biskopskonferensen i skrivelse den 27 i samma månad om utverkande

för år 1918 av ett tillfälligt dyrtid sunderstöd åt avlidna prästers obemedlad©

änkor och barn.

Jag anser det uppenbart att understöd av statsmedel även under

år 1918 bör beredas pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i prästerskapets änke- och pupillkassa i likhet med vad som ägt ruin

under år 1917. 1 överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden

anfört ifråga om krigstidstillägg för år 1918 åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst torde emellertid

dylikt understöd höra utgå efter vissa förändrade grunder samt benämnas

krigstidstillägg. Enligt inom ecklesiastikdepartementet verkställda

beräkningar erfordras för bestridande-av kostnaderna för krigstidstillägg

efter dessa förändrade grunder åt pensionsberättigade änkor

och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa ett belopp

av 300,000 kronor.

Då emellertid beredningen av ifrågavarande ärende ännu icke är

slutförd, hemställer jag för närvarande, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

O

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg

för år 1918 åt pensionsberättigade änkor och

barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa,

beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln

på tillägg sstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett

belopp av 300,000 kronor.

berättigade

änkor och

horn efter

delägare i

prästerskapets

ttnkeneh

pupillkassa.

Departe
mentschefen,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 haft. (Nr 2.)

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat, bil. 2.

[4-J

Krigstidstilllägg

åt pensionerade

lärare och

lärarinnor

vid folk- och

småskolor

m. fl.

136:o.

1 anledning av Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning jämte

inom riksdagen väckta motioner anvisade 1917 års riksdag för beredande

under år 1917 av krigstidshjälp åt vissa f. d. lärare och lärarinnor vid

folkskolor och småskolor med flera undervisningsanstalter å extra stat

för år 1918 under tionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 315,000 kronor,

varjämte riksdagen förklarade, att krigstidshjälpen skulle till varje dylik

f. d. befattningshavare utgå med ett belopp av 150 kronor, dock under

iakttagande av vissa utav riksdagen givna bestämmelser. För utgåendet

av nämnda krigstidshjälp tillämpades i enlighet med riksdagens beslut

i huvudsak samma grunder, som gällde för utgåendet av den krigstidshjälp,

vilken enligt beslut av samma års riksdag för år 1917 tillerkändes

f. d. befattningshavare i statens tjänst.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 30 november 1917

anhållit om förslag till riksdagen angående beredande av krigstidshjälp

jämväl för år 1918 åt f. d. lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor

med flera undervisningsanstalter och därvid föreslagit, att sagda

hjälp skulle utgå med något högre belopp än för år 1917.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna

dag till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om beredande för år 1918

av krigstidstillägg med höjda belopp och enligt vissa ändrade grunder

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, anser jag det vara av omständigheterna

påkallat, att jämväl f. d. lärare och lärarinnor vid folk- och

småskolor in. fl. för år 1918 komma i åtnjutande av krigstidstillägg enligt

väsentligen samma grunder, som komma att tillämpas för motsvarande

tillägg åt f. d. statstjänare och under samma namn, krigstidstillägg. Med

hänsyn tagen härtill hava kostnaderna för sistberörda krigstidstillägg beräknats.

Enligt dessa beräkningar skulle ett förslagsanslag av 1,200,000

kronor vara för ändamålet erforderligt. Då emellertid 1917 års riksdag

redan för år 1918 anvisat anslag å sammanlagt 250,000 kronor för beviljande

av understöd åt äldre behövande lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor, av vilka belopp dock cirka 55,000 kronor beräknas

åtgå till understöd av sådana lärare, som icke åtnjuta pension, kan anslagsbehovet

för år 1918 beräknas till 1,000,000 kronor. Nämnda belopp

torde därför böra äskas å tilläggsstat för år 1918.

Då utredningen i detta ärende icke är avslutad, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t nu täcktes föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat, bil. 2. 1 (

att, i avvaktan på proposition angående krigs

tidstillägg för år 1918 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor

vid folkskolor och småskolor med flera undervisningsanstalter,

beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln

på tillåggsstat för år 1918 såsom förslagsanslagett

belopp av 1,000,000 kx-onor.

137 :o.

Med bifall till Kung! Maj:ts därom gjorda framställning medgav ,-r

1917 års riksdag, att sådana behövande folkskolläraränkor med eller utan Krigstidstuibarn,

vilka från folkskollärarnas änke- och pupillkassa åtnjöte lägre pension lans åt tenalj

300 kronor, finge tillerkännas understöd till så stort belopp, att pensionen

och understödet tillsammans uppginge till 300 kronor, vax-jämte och barn efter

riksdagen för berörda ändamål beviljade under riksstadens tionde huvud- fjklklitiirartitel

på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av 65,000 kronor. Den na.t änke- och

11 december 1917 utfärdade Kung], Maj:t kungörelse i ämnet. pupillkassa.

Vidare anvisade 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning för beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade

änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa under tionde huvudtiteln å extra stat för år 1918 ett

förslagsanslag av 72,000 kronor, varjämte riksdagen godkände vissa allmänna

grunder för krigstidshjälpens utgående.

Enligt dessa grunder skulle krigstidshjälpen utgå till pensionsberättigad

änka med 100 kronor, dock att krigstidshjälpen och pensionsförmånerna

icke finge tillhopa överstiga 600 kronor för år räknat; till

pensionsberättigad änka med pensionsberättigade minderåriga barn med

100 kronor för änkan och med 50 kronor för växt pensionsberättigat

barn, dock att krigstidshjälpen jämte pensionsföi-månerna icke Unge tillhopa

för änka och barn överstiga 900 kronor för år räknat; till pensionsberättigat

minderårigt barn utan pensionsberättigad moder med 50

kronor, dock att krigstidshjälpen och pensionsföx-månerna icke finge tillhopa

överstiga för ett barn 900 kronor, för två syskon 600 kx-onor och

för tre eller flera syskon 900 kronor, allt för år räknat; samt till annan

pensionär med 50 kronor, dock att krigstidshjälpen och pensionsförmånerna

tillhopa icke finge överstiga 300 kronor för år räknat. Ovanberörda

grunder för krigstidshjälpens utgående voro i huvudsak desamma,

som enligt beslut av samma års riksdag skulle gälla rörande av riksdagen

beviljad krigstidshjälp för år 1917 åt pensionsbei-ättigade änkor

och barn efter befattningsliavare i statens tjänst.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tionde huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat, bil. 2.

Nu bar folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 30 november lylT

anhållit om förslag till riksdagen angående beredande av krigstidshjälp

jämväl för år 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i

folkskollärarnas änke- och pupillkassa och därvid föreslagit, att densamma

måtto utgå med något högre belopp än för år 1917. Med hänsyn till

den ytterligare stegling i levnadskostnaderna, som under sistnämnda år

ägt rum, synes det mig nödvändigt, att framställning i den av överstyrelsen

angivna riktningen göres hos 1918 års riksdag.

Till stöd för denna uppfattning kan jag även åberopa det anförande,

chefen för finansdepartementet förut denna dag hållit till det vid

årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet över tinansärenden,

i vilket anförande nämnde departementschef förordat, att pensionsberättigade

änkor och barn efter f. d. befattninghavare i statens

tjänst måtte under år 1918 erhålla motsvarande tillägg till sina pensioner,

som bereddes dem genom 1917 års krigstidshjälp, dock att dessa

tillägg till pensionerna skulle under benämningen krigstidstillägg utgå

med höjda belopp och enligt vissa ändrade grunder. Jämväl pensionsberättigade

änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och

pupillkassa synas mig böra för år 1918 komma i åtnjutande av krigstidstillägg

enligt väsentligen samma grunder, som må komma att gälla

för pensionsberättigade efterlevande efter befattningshavare i statens tjänst.

Med hänsyn tagen härtill bär jag låtit verkställa beräkningar rörande

kostnaderna för beredande av sådant krigstidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Enligt dessa beräkningar skulle ett belopp av 210,000 kronor

vara för ändamålet erforderligt. Då emellertid riksdagen, såsom ovan

nämnts, redan beviljat på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av

65,000 kronor till understöd åt vissa behövande folkskolläraränkor, uppgår

det belopp, som därutöver behöves, till 145,000 kronor. Detta belopp

torde böra äskas såsom förslagsanslag på tilläggsstat för år 1918.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg

för år 1918 åt änkor och barn efter delägare i

folkskollärarnas änke- och pupillkassa, beräkna för

ändamålet under tionde huvudtiteln på tilluggsstat för

år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av 145,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Tionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat, bil. 2.

Vad föredragande departementschefen i de under

punkterna 135—137 här ovan upptagna ärenden hemställt

behagade Hans Magt Konungen, på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag

av protokollet härom tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande av förslag till

reglering av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel

på tilläggsstat för år 1918.

Ur protokollet:

Gustaf Florén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. käft. 2 (Nr 2.)

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tionde huvudiiteln: 1918 års t/lläggsstat.

Innehållsförteckning.

Punkt

A. Civila pensionsväsendet.

[1.] Krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst....................................................................

[2.] Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst .................

[3. | Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa

[4. ] Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid

folk- och småskolor m. fl.................................................

[5.] Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa

B. Militära pensionsväsendet,

( 6.] Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans

pensionskassas gratialfond...............................................

[7.] Krigstidstillägg under år 1918 åt pensionerade båtsmän

och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare ................................................................

Extra

anslag

Kronor

3.600.000

1.600.000

300.000

1,000,000

145.000

2,000

700.000

STOCKHOLM, I8AAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Oförutsedda utgifter: 1918 års tllläggsstat.

\

Tilläggsstaten för år 1918.

Oförutsedda utgifter.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari

1918.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Thorsson hemställde, under åberopande

av vad han till statsrådsprotokollet den 31 december 1917 samt

förut denna dag anfört i fråga om uppförande å tilläggsstat för år 1918

av ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för bestridande av oförutsedda utgifter å

tilläggsstat för år 1918 vid sidan av huvudtitlarna uppföra

ett förslagsanslag till belopp av kronor 500,000,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Oförutsedda utgifter: 1918 års tilläggsstai.

att stå till Kungl. Maj:ts disposition under de av

departementschefen förut angivna villkor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1918.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans ''

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 14

januari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet den 31 december

1917 yttrats angående uppgörande av en tilläggsstat för år 1918,

anhöll chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, att få anmäla

de frågor, som berörde reglering å berörda tilläggsstat av statens

utgifter för kapitalökning.

Vad först angick

statens affärsverksamhet,

erinrade departementschefen, att Kung!. Maj:t på civildepartementets

(se bil. 1 vid detta protokoll) och jordbruksdepartementets (se bil. 2)

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

[1.]

Inköp av

inventarier.

[2-] .

Posthusbyggnad

i

Linköping.

(Lånemedel.)

[3.]

Posthusbyggnad

i

Gällivare.

(Lånemedel.)

[4-]

Postliusbyggnad

i

Göteborg.

(Lånemedel.)

[5.]

Om och tillbyggnad

av

posthusbyggnaden

i Ystad.

(Lånemedel.)

[6.]

Fortsatt

utveckling

av statens

telefon- och

telegrafväsende.

(Lånemedel.)

2 Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

föredragning förut denna dag beslutit avlåtande till riksdagen av följande

fram ställn ingar:

A. Postverket.

att för inköp av inventarier för postverkets behov på tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 175,000: —

(bil. 1 sid. 2);

att till täckande av brist, som uppkommit å av riksdagen anvisade

anslag till uppförande å den postverket tillhöriga tomten nr 112 inom

S:t Lars kvarter i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler

för telegrafverkets behov, på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................................... kronor 55,000: —

(bil. 1 sid. 5);

v

att för fortsättande av uppförandet å den kronan tillhöriga tomten

i kvarteret nr 29 inom Gällivare municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande

jämväl lokaler för telegrafverkets behov, på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av.....................kronor 175,000: —

(bil. 1 sid. 6);

att för fortsättande av uppförandet å det för postverkets räkning

inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs

stads tolfte rote av ett centralposthus på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av ..................,............................ kronor 500,000: —

(bil. 1 sid. 7);

att för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden å den postverket

tillhöriga fastigheten nr 285 b och nr 286 i kvarteret Kristina i Ystad

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av........................................................................... kronor 100,000: —

(bil. 1 sid. 7).

B. Telegrafverket.

att för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservations
anslag

av..........................................................................kronor 15,000,000: —

(bil. 1 sid. 28);

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

3

C. Statens järnvägar.

att för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Fatbursholmen i

Stockholm på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av....................................................... kronor 341,500: —

(bil. 1 sid. 31);

att för utförande av en provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................................... kronor 190,000: —

(bil. 1 sid. 33);

att för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 175,000: —

(bil. 1 sid. 34);

att för fullföljande av arbetena med anläggning av huvudrangerbangård

vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande arbeten på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av....................................................................................... kronor 300,000: —

(bil. 1 sid. 34);

att för fullföljande av arbetena med utvidgning av Västanfors station

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av .......................................................................... kronor 40.000: —

(bil. 1 sid. 34);

att för fullföljande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station

in. m. på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av................................................................ kronor 60,000: —

(bil. 1 sid. 34);

att för anordnande av nya stationer och mötesplatser på tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 300,000: —

(bil. 1 sid. 34);

[7-]

Stockholms

bangårdars

ombyggnad.

(Lånemedel.)

[8.]

Provisorisk

utbyggnad

av bangården

vid

Falkenberg.

(Lånemedel.)

[9.]

Ombyggnad

av bangården

vid

Uppåkra.

(Lånemedel.)

[10.]

Anläggning

av huvudrangerbaugård

vid

Hallsberg.

(Lånemedel.)

[11.]

Utvidgning

av bangården

vid

Väsl anförs.

(Lånemedel.)

L12.]

Utvidgning

av Ockelbo

station

m. in.

(Lånemedel.)

[13.]

Anordnande

av nya

stationer

och mötesplatser.

(Lånemedel.)

s. 4 Kontrollera mot PDF

[14.]

Spåranordningar

i

anslutning

till förefintliga

spårsystem.

(Lånemedel.)

[15.]

Speciella

anlägg,

ningar å

bangårdar.

(Lånemedel.)

[16.]

Utläggning

av ytterligare

ett

järnvägsspår

mellan

Rönninge

och Järna

in. m.

(Lånemedel.)

[17.]

Anläggande

av ytterligare

ett

järnvägs.

.spår från

Örebro över

Hallsberg

till Laxå.

(Lånemedel.)

[18.]

Ombyggnad

av bron

över Norsälven

å

linjen

Laxå- Charlottenberg.

(Lånemedel.)

[19.]

Uppförande

av plåtslagarverkstad

med

smedja vid

Notviken.

(Lånemedel.)

4 Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

att för utförande av spåranordningar i anslutning till förefintliga

sparsystem på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av........................................................................................... kronor 1,000,000: —

(bil. 1 sid. 35);

att för utförande av speciella anläggningar å bangårdar på tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av. kronor 39,700: —

(bil. 1 sid. 35);

att för fullbordande av arbetet med utläggning av ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna jämte därmed sammanhörande

anläggningar å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag

av........................................................................................... kronor 1,600,000: —

(bil. 1 sid. 35);

att för fortsättande av arbetena med anläggande av ytterligare ett

järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå på tilläggsstat för år

1918 anvisa ett reservationsanslag av........................ kronor 500,000: —

(bil. 1 sid. 36);

att för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg,

varför kostnaden av anslagsmedel beräknats uppgå till

900,000 kronor, på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av............................................................................ kronor 200,000: —

(bil. 1 sid. 36);

att för fortsättande av arbetet med uppförande av plåtslagarverkstad

med smedja vid Notviken på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reserva
tionsanslag

av ................................................................... kronor 88,000: —

(bil. 1 sid. 36);

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Utgifter för kapitalökning: 1918 års til/äggsstat.

att för fortsättande av aiföetet med uppförandet av en ny lokomo- [20.]

tivstation vid Örebro på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservations- Ny lokomo
kronor

75-()0,): - vid trebro.

(bil. 1 Sid. 36); (Lånemedel.)

att för påbörjande av arbetet med

station vid Järna på tilläggsstat för

anslag av..............................................

(bil. 1 sid. 36);

uppförandet av en ny lokomotivår

1918 anvisa ett reservationskronor

50,000: —

[21.]

Ny lokomotivstation

vid Jama.

(Lånemedel.)

att för nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens

behov vid Krylbo på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av ........................................................................ kronor 85,000: —

(bil. 1 sid. 37);

[22.]

Nya och

förändrade

anläggningar

för

maskinavdelningens

behov i

Krylbo.

(Lånemedel.)

att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reser- [23.]

vationsanslag av................................................................ kronor 2,000,000: — Hus
(bil.

1 sid. 37); byggnader.

(Lånemedel/

att för anläggande av telegraf- och sektionstelefonledningar samt [24.]

för utförande av kabelarbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett Telegrafreservationsanslag

av......................................................... kronor 200,000: — °ch !e,k"

(bil. 1 sid. 37); fonied
-

ningar samt

kabelarbeten.

(Lånemedel.)

att för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar på till- [25.]

läggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag Växel- och

av.................................................................................. kronor 500,000: — ^gnalsäker
(bil.

1 rid. 37);

(Lånemedel.)

att för utförande av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora

för ökande av dess trafikkapacitet på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av....................................................... kronor 300,000: —

(bil. 1 sid. 37);

[26.]

Arbeten å

bandelen

Kristinehamn-Mora

för ökande

av dess

trafikkapacitet.

(Lånemedel.)

s. 6 Kontrollera mot PDF

[27.]

Dispositionsanslag

för oförutsedda

och

mindre

arbeten.

(Lånemedel.)

[28.]

Täckande

av brist å

vissa förut

beviljade

anslag.

(Lånemedel.)

[29.]

Inlandsbanan

mellan

Yolgsjön

och

Gällivare.

(Lånemedel.)

[30.]

Statsbanan

Forsmo—

Hoting.

(Lånemedel.)

[31.]

Mark
förvärv.

(Lånemedel.)

.. C32-]

Ökat förlag

vid statens

järnvägar.

[33.]

Anläggningen

avny

farled

mellan

Vänersborg

och

Göteborg.

(Lånemedel.)

6 Utgifter för kapitalökning: 1918 års til/äggsstat.

att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten på

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av................................................................................. kronor 250,000: —

(bil. 1 sid 37);

att till täckande av brist, som uppkommit å vissa till utförande av

nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar beviliade

anslag, på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av......................................................................................... kronor 1,400,000: —-

(bil. 1 sid. 38);

att till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av ........................................................................... kronor 2,000,000: —

(bil. 1 sid. 38);

att för fortsättande av arbetena å statsbanan Forsmo—Hoting på

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av................................................................................. kronor 500,000: —-

(bil. 1 sid. 38);

att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer

och för blivande dubbel spåranordniu gar, på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 400,000: —

(bil. 1 sid. 38);

att för ökat förlag vid statens järnvägar på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst..................................kronor 11,000,000: —

(bil. 1 sid. 38);

D. Statens vattenfallsverk.

att för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg

å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av ................................................................... kronor 700,000: —

(bil. 1 sid. 41);

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.

att för påbörjande av första

Lilla Edet på tilläggsstat för år

av.......................................

(bil. 1 sid. 41);

utbyggnaden av en kraftstation vid [34.]

HUS anvisa ett reservationsanslag Kraftstation

kronor 700,000: — LlllaviJdet.

(Lånemedel.)

att för fortsättande av andra utbyggnaden av Porjus kraftstation

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av kronor 500,000: —

(bil. 1 sid. 41);

[35.]

Andra utbyggnaden

av kraftstationen

vid Porjus.

''Lånemedel.^

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan komma att avlåtas,

till utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning i Lule

älv på tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag

av ................................................................. kronor 500,000: —-

(bil. 1 sid. 41);

[36.]

Utförande

av anläggningar

för

ytterligare

kraftuttagning

i

Lule älv.

(Lånemedel.)

att för ökning av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för

Västerås’ ångkraftstation på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av .................................................................... kronor 250,000: —

(bil. 1 sid. 41);

[37.]

Förlagskapital

för

anskaffande

av bränsle

förTästerås’

ångkraftstation.

att till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av ny- [38.]

anläggningar, i den män sådana åtgärder kunna erfordras för ändamåls- Inköp av

enlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig oclTfastfgolägenhet

kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, på heter samt

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservations
anslag

av ............................................................................ kronor 2,500,000: — läggningar.

(bil. 1 sid. 41); (Lånemedel.^

att för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten för statens kraftverk på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av ............................. kronor 2,000,000- —

(bil. 1 sid 42);

[39.]

Distributionsanläggningar

för

statens

kraftverk.

(Lånemedel.)

s. 8 Kontrollera mot PDF

[40.]

Inventarier

för statens

vattenfallsverk.

[41.]

Förvalt
nings
byggnad

för

statens

vattenfallsverk.

(Lånemedel).

[42.]

Jägmästar
bostöder.

8 Utgifter för kapitalökning: 1918 års ii t lägg sstat.

att av det till inventarier för statens vattenfallsverk beviljade anslaget

å 700,000 kronor på tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag

anvisa återstående beloppet ............................. kronor 300,000: —

(bil. 1 sid. 44);

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan komma att

avlåtas, för inköp för statens vattenfallsverks räkning av tomterna

nr 1, 2, 3 och 9 i kvarteret Björnen i Stockholm ävensom för utförande

å nämnda fastigheter av vissa byggnadsarbeten på tilläggsstat för år

1918 beräkna ett reservationsanslag å.................... kronor 1,650,000: —

(bil. 1 sid. 56);

E. Statens domäners fond.

att till anordnande av bostadslägenheter åt jägmästare i vissa revir

i Norrland i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens förslag

den 21 september 1917 såsom kapitalökning för statens domäners fond

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av........................................................................................... kronor 170,000: —

(bil. 2 sid. 2);

Beträffande de sålunda till uppförande å tilläggsstat för år 1918

ifrågasatta anslagen till täckande av brist i anslaget till uppförande av

en posthusbyggnad i Linköping, för fortsättande av uppförande av posthusbyggnader

i Gällivare och Göteborg, för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden

i Ystad, för fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende, för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Fatbursholmen

i Stockholm, för utförande av en provisorisk utbyggnad av Falkenbergs

station, för ombyggnad av bangården vid Uppåkra, för fullföljande av

arbetena med anläggning av en huvudrangerbangård vid Hallsberg m. m.,

för fullföljande av arbetena med utvidgning av Västan fors station, för

fullföljande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. in., för

anordnande av nya stationer och mötesplatser, för utförande av spåranordningar

i anslutning till förefintliga spårsystem, för utförande av

speciella anläggningar å bangårdar, för fullbordande av arbetet med

utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna

m. m., för fortsättande av arbetena med anläggande av ytterligare ett

järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå, för ombyggnad av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1918 års til/äggsstat. 9

bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, för fortsättandet av

arbetet med uppförande av plåtslagai-verkstad med smedja vid Notviken,

för fortsättandet av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation

vid Örebro, för påbörjande av arbetet med uppförande av en ny

lokomotivstation vid Järna, för nya och förändrade anläggningar för

maskinavdelningens behov vid Krylbo, för husbyggnader, för anläggande

av telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten,

för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar, för utförande

av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av

dess trafikkapacitet, för oförutsedda och mindre arbeten, till täckande av

brist å vissa anslag till utförande av nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar, till fortsättning av inlandsbanan mellan

Volgsjön och Gällivare, för fortsättande av arbetena å statsbanan Forsmo

—Hoting, för inköp av mark för utvidgning av vissa järnvägsstationer

och för dubbelspåranordningar, för anläggning av en ny farled mellan

Vänersborg och Göteborg, för påbörjande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Lilla Edet, för fortsättande av andra utbyggnaden av

Porjus kraftstation, för utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning

i Lule älv, till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande

av nyanläggningar, för utförande av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk samt för inköp

för statens vattenfallsverks räkning av tomterna nr 1, 2, 3 och 9

i kvarteret Björnen i Stockholm samt utförande därå av vissa byggnadsarbeten

hemställde föredragande departementschefen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av nu angivna anslag finge utgå av lånemedel.

Vid bifall härtill skulle alltså av sammanlagda

beloppet.................................................................. kronor 48,869,200: —

av samtliga erforderliga anslag till utgifter för

statens affärsverksamhet ett belopp av .................. » 36,974,200: —

bestridas av lånemedel.

Vidkommande därefter

statens utlåningsfonder

erinrade departementschefen till en början om Kungl. Maj:ts på civildepartementets

föredragning (bil. 1) förut fattade beslut att föreslå

riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[42.]

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

[43.]

Lånefonden

för tjänstemannasamhället

vid

Mörby.

(Lånemedel).

[44.]

Torv
industri
lånefonden.

(Lånemedel.)

[45.]

Lånefonden

för landsbygdens

elektrifiering.

(Lånemedel.)

1. Lånefonden för tjänstemannasaraliället vid Mörby

att för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby på. tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av........................................................... kronor 200,000: —

(bil. 1 sid. 58);

Vidare erinrade departementschefen om nedannämnda av Kungl.

Maj:t på jordbruksdepartementets (bil. 2) föredragning förut denna dag

beslutade framställningar till riksdagen, nämligen:

2. Torvindustrilånefonden

att, i avbidan på den proposition angående anslag till kapitalökning

för år 1918 till fonden för torvindustriens befrämjande, som Kungl. Maj:t

må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål på tilläggsstat för

år 1918 beräkna ett reservationsanslag av............... kronor 2,000,000: —

(bil. 2 sid. 2);

3. Lånefonden för landsbygdens elektrifiering

att, i avbidan på den proposition angående inrättande av en lånefond

för landsbygdens elektrifiering, som Kungl. Maj:t må komma att

avlåta till riksdagen, såsom kapitalökning för denna fond på tilläggsstat

för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av......... kronor 1,000,000: —

(bil. 2 sid. 2).

Beträffande ovanberörda under rubrik statens utlåningsfonder upptagna

anslag......................................................... tillhopa kronor 3,200.000: —

hemställde föredragande departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att nämnda anslag finge utgå av lånemedel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.

Vidare anförde departementschefen:

Rörande därefter

Återbetalning av tillfälliga lånemedel

vill jag erinra, hurusom å riksstaterna för 1917 och 1918 finnas såsom

inkomstposter upptagna, å den förra riksstaten under titeln tillfälliga

lånemedel för täckande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet

ett belopp av 27,000,000 kronor och å 1918 års riksstat under titeln tillfällig

upplåning ett belopp av 135,648,300 kronor eller tillhopa såsom

tillfälliga lånemedel 162,648,300 kronor.

I överensstämmelse med vad som utvecklats av min företrädare i

ämbetet den 31 december 1917 vid anmälan av kassaförlagskommitténs

betänkande föreslår jag nu, att, som statsverkets tillstånd det medgiver,

för återbetalning av ifrågavarande upplånade medel i deras helhet erforderligt

anslag uppföres å 1918 års tilläggsstat under utgifter för kapitalökning.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 till återbetalning av

tillfälliga lånemedel anvisa ett belopp av kronor

162,648,300.

Vad härefter angår

Förlag till statsverket

anförde departementschefen följande:

A. Hov- och slottsstaterna.

I den redogörelse, som min företrädare i ämbetet den 31 december

1917 lämnade för ifrågasatta åtgärder för förskottsväsendets avveckling

och som då vann Kungl. Maj:ts gillande, omnämndes bland av statskontoret

utbetalade förskott, avsedda att ersättas med särskilda framdeles

inflytande medel, tre poster, tillhörande utgifter under hov- och slottsstaterna,

nämligen dels ett enligt nådigt brev den 12 april 1907 till dåvarande

kronprinsen utbetalt belopp å 550,000 kronor för täckande av

[46.]

Återbetal.

uins av tillfälliga

lånemedel.

[47.]

_Ersättande

av vissa

förskott.

(Tillfälliga

lftnemedel.)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.

eu i dennes hovhållning uppkommen brist, dels ett belopp av 470,000

kronor, motsvarande kostnaden för uppförande å egendomen nr 3 i

kvarteret Europa inom Nikolai församling i Stockholm av ny byggnad

för hovhållningens räkning dels ock ett belopp av 137,000 kronor, motsvarande

kostnaden för inrättande av en ny tvättinrättning för hovhållningens

räkning. De två förstnämnda förskotten hava varit avsedda

att täckas av försäljningsmedel för den tidigare för hovhållningens räkning

disponerade tomten nr 1 i kvarteret Sjöhästen i Stockholm med å

tomten varande stall och andra byggnader. Förskottet å 137,000

kronor tänktes bliva ersatt av medel, som komme att inflyta genom försäljning

av den likaledes för hovhållningens räkning disponerade fastigheten

nr 2 i kvarteret Päronträdet här i staden.

I överensstämmelse med den av min företrädare uttalade uppfattning,

att anslag till täckande av förskott å så avsevärd storlek som de

ifrågavarande böra uppföras å 1918 års tilläggsstat och täckas med tillfälliga

lånemedel, hemställer jag nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för ersättande av nedannämnda av statskontoret

utbetalade förskott på tilläggsstat för år 1918

såsom förslagsanslag, högst, att utgå av tillfälliga lånemedel,

anvisa följande belopp, nämligen till ersättande

av förskott

a) enligt nådigt brev den 12 april 1907 till dåvarande

kronprisen ........................... kronor 550,000: —

b) till bestridande av kostnaderna för uppförande

av ny byggnad å egendomen nr 3 i kvarteret Europa

inom Nikolai församling i Stockholm kronor 470,000: —

c) till bestridande av kostnaderna för inrättande

av en ny tvättinrättning för hovhållningens räkning

........................................................ kronor 137,000: —

I avseende å förskott, tillhörande utgifter under

B. Lantförsvarsdepartementet

erinrade departementschefen, att på hemställan av chefen för lantförsvarsdepartementet

i samband med behandlingen av anslagsfrågor å tillläggsstat

för år 1918 under fjärde huvudtiteln Kungl. Maj:t beslutat av
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.

låtande till riksdagen av vissa framställningar om anvisande av anslag

till täckande av ntbetalade förskott, vilka anslag emellertid, på sätt sistnämnda

departementschef närmare utvecklat, (se statsrådsprotokollet till

fjärde huvudtiteln, til läggsstaten för år 1918, sid. 82) böra uppföras under

utgifter för kapitalökning. Ifrågavarande framställningar skulle här antecknas,

nämligen:

att riksdagen måtte för täckande av förskjutna kostnader för

uppförande av nytt kasernetablissemang för Livgardet till häst på tillläggsstat

för år 1918 anvisa, i jämnt krontal, ett förslagsanslag av

högst.............................................................................*........ kronor 1,586,730: —

att riksdagen måtte för täckande av förskjutna kostnader för förvärvande

av mark m. m. för Järvafältet på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag av högst.................................... kronor 3,950,000: —

att riksdagen måtte i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående täckande av vissa förskott, tillsvidare på tilläggsstat

för år 1918 beräkna ett belopp av ........................... kronor 39,825,670: —

Beträffande förskott, tillhörande utgifter under

C. Jordbruksdepartementet

erinrade departementschefen om Kungl. Maj:ts på nämnda departements

föredragning förut fattade beslut att föreslå riksdagen

[48.]

''räckande

ay förskjutna

kostnader

för uppförande

av

nytt kasernetablissemang

för

Livgardet

till häst.

(Tillfälliga

lånemedel.)

[49.]

Täckande

av förskjutna

kostnader

för förvärvande

av mark

m. m. för

Järvafältet.

(Tillfälliga

lånemedel.)

[50.]

Täckande

av vissa

förskott.

(Tillfälliga

lånemedel.)

s. 14 Kontrollera mot PDF

[51.]

Förskotterade

kostnader

för

nybyggnader

för

veterinärhögskolan

och skogshögskolan

m. ni.

(Tillfälliga

lånemedel.)

[52.]

Bränslekommissionens

vedanskaffning,

(Tillfälliga

lånemedel.)

14 Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

att för täckande av förskjutna kostnader för nybyggnader för veterinärhögskolan

och skogshögskolan m. m. såsom utgift för kapitalökning på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 674,900: —

(bil. 2 sid. 3);

Beträffande samtliga sistnämnda under lantförsvarsdepartementet

och jordbruksdepartementet upptagna anslag hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av dessa anslag finge utgå av

tillfälliga lånemedel.

Vid bifall härtill skulle samtliga erforderliga utgifter för förlag till

statsverket, tillhopa ......................................................... kronor 47,194,300: —

bestridas av tillfälliga lånemedel.

Härefter anförde departementschefen följande.

Beträffande

Rörelsekapital för kristidskommissioner

tillåter jag mig framhålla, hurusom 1917 års riksdag å tilläggsstat för

samma år anvisat ett reservationsanslag å 50,000,000 kronor för bränslekommissionens

vedanskaffning under samma år. Då jämväl för innevarande

år rörelsemedel för ifrågavarande ändamål bliva erforderliga,

men jag för dagen icke är beredd att angiva, på vad sätt och under

vilka organisationsformer vedanskaffningen för framtiden bör ordnas,

torde tills vidare å tilläggsstat för år 1918 härför allenast böra beräknas

ett belopp av förslagsvis 100,000,000 kronor, att utgå av tillfälliga lånemedel.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, för bränslekommissionens

vedanskaffning för år 1918 å samma års tilläggsstat

såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av

100,000,000 kronor, att utgå av tillfälliga lånemedel.

Slutligen erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets

(bil. 2) föredragning förut denna dag beslutat föreslå

riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1918 års til/äggsstat. 15

att, i avbidan på den proposition angående rörelsekapital för folkhushållningskommissionen,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för år 1918 såsom utgift för kapitalökning

beräkna ett reservationsanslag av ............ kronor 75,000,000: —

(bil. 2 sid. 4);

och hemställde departementschefen tillika, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att sistnämnda anslag till rörelsekapital för folkhushållningskommissionen

måtte få utgå av tillfälliga

lånemedel.

Vid bifall härtill skulle de erforderliga utgifterna till rörelsekapital

för kristidskommissioner, sammanlagt ................. kronor 175,000,000: —

bestridas av tillfälliga lånemedel.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

[53.]

Rörelsekapital

för

folkhnshållniiigskomuiissionen.

(Tillfälliga

lånemedel.)

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti!läggsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

till

Utgifter för kapitalökning.

Punkt.

Att täckas av

linemecUl.

Kronor.

andra

inko

Kroi

Statens affärsverksamhet

A. Postverket.

[1.] Inköp av inventarier................. ~ 175

[2.] Posthusbyggnad i Linköping............. 55,000:

[3.] » i Gällivare............. 175,000: —

[4.] o i Göteborg............. 500,000: —

[5.] Om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden i Ystad . . 100,000: —

B. Telegrafverket.

(6.1 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

... 15,000,000;-

C. Statens järnvägar.

[7.] Stockholms bangårdars ombyggnad.......... 341,500: —

[8.] Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station..... 190,000: —

[9.] Ombyggnad av bangården vid Uppåkra........ 175,000: —

[10.] Anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg . . . 300,000: —

[11.] Utvidgning av Västanfors station........... 40,000: —

[12.] Utvidgning av Ockelbo station m. m.......... 60,000: —

[13.] Anordnande av nya stationer och mötesplatser .... 300,000: —

[14.] Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem 1,000,000: —

[15.] Speciella anläggningar å bangårdar.......... 39,700: —

[16.] Utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Bön
ninge

och Jama m. m............... 1,600,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

Punkt.

Att täckas av

lånemedel.

andra statsinkomster.

] Sid.

Kronor.

[17.] Anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro

över Hallsberg till Laxå............. 500,000: —

[18.] Ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå—

Charlottenberg.................. 200,000: —

[19.] Uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken

...................... 88,000: —

[20.] Ny lokomotivstation vid Örebro ........... 75,000: —

[21.] Ny lokomotivstation vid Järna............ 50,000:—•

[22.] Nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens

behov i Krylbo............... 85,000: —

[23.] Husbyggnader.................... 2,000,000: —

24.] Telegraf- och sektionstelefonledningar in. m...... 200,000: —

[25.] Växel- och signalsäkerhetsanläggningar........ 500,000: —

[26.] Ökande av trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn—

Mora...................... 300,000: —

[27.] Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten 250,000: —

[28.] Täckande av brist å vissa förut beviljade anslag . . . 1,400,000: —•

[29.] Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare...... 2,000,000: —

[30.] Statsbanan Forsmo — Hoting ............. 500,000: —

[31.] Markförvärv..................... 400,000: —

[32.] Ökat förlag vid Statens järnvägar........... .

Kronor.

4

4.

4.

5.

5

5.

5.

5.

i

11,000,000: —

5.

6.

6.

6.

6.

6.

6.

D. Statens vattenfallsverk.

[33] . Anläggningen av ny farled Vänersborg—Göteborg. . . 700,000: —

[34] . Kraftstation vid Lilla Edet.............. 700,000: —

[35] . Ångra utbyggnaden av Porjus kraftstation...... 500,000: —

[36] . Utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttag
ning

i Lule älv.................. 500,000: —

[37] . Förlagskapital för anskaffande av bränsle för Västerås

ångkraftstation.................. ..

[38] . Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av

nyanläggningar •................. 2,500,000: —

[39] . Distributionsanläggningar för statens kraftverk .... 2,000,000: —

[40] . Inventarier för statens vattenfallsverk........ .

[41] . Förvaltningsbyggnad för statens vattenfallsverk .... 1,650,000: —

- 6.

- 7.

■-- 7.

- 7.

250.000; — 7.

- 7.

- 7.

300,000: — 8.

- 8.

E. Statens domäners fond.

[42]. Jägmästarbostäder

170,000: —

8.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

Punkt.

Statens utlåningsfonder.

[43] . Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby . . .

[44] . Torvindustrilånefonden................

[45] . Lånefonden för landsbygdens elektrifiering......

Att täckas av

lånemedel

andra statsinkomster
-

Sid.

Kronor Kronor

200,000: —

2,000,000: —

1,000,000: —

- I 10.

- I 10.

— ! io.

[46]. Återbetalning av tillfälliga lånemedel. — 162,648,300: —

Förlag till statsverket.

A. Hov- och slottsstaterna.

[47]. Ersättande av ett år 1907 till dåvarande kronprinsen utbetalat

förskott.................. 550,000: —

[47]. Ersättande av förskotterade kostnader för uppförande

av ny byggnad för hovhållningens räkning..... 470,000: —

[47], Ersättande av förskotterade kostnader för inrättande av

en ny tvättinrättning för hovhållningens räkning . . 137,000: —

11.

11.

11.

11.

B. Lantförsvarsdepartementet.

[48] . Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av

nytt kasernetablissement för Livgardet till häst . . .

[49] , Täckande av förskjutna kostnader för förvärvande av

[50],

0.

J or dbruksdepartementet.

[51]. Ersättande av förskotterade kostnader för nybyggnader

för veterinärhögskolan och skogshögskolan m. m. . .

Rörelsekapital för kristidskommissioner.

[52] . Bränslekommissionens vedanskaffning.........

[53] . Rörelsekapital för folkhushållningskommissionen . . .

1,586,730: —

- 13.

3,950,000: —

- 13.

39,825,670: —

- ; 13.

674,900: -

- : 14.

100,000,000: —

- J 14.

75,000,000: —

- ! 15.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstai

1

Bil. 1.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 14

januari 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

.Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anmälde frågan

om de anslag för kapitalökning, som beträffande de till civildepartementet

hörande affärsdrivande verk ansetts böra anvisas å tilläggsstat

för år 1918, och anförde:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat
-

é

Postverket.

1. Inköp av inventarier.

[1 -] Under åberopande av vad jag denna dag under punkten 1 anfört

inköp nr till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande post''

verket i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1919 års stat, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för postverkets behov

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

2. Posthusbyggnad i Linköping.

[2.] På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1916 års riksdag ett

byggnad ans^aS av 240,000 kronor för uppförande å den postverket tillhöriga

i Linköping, tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköping av ett posthus, inrymmande

jämväl lokaler för telegrafverkets behov, samt anvisade därav

för år 1917 120,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1916 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Sedan Kungl. Maj:t därefter den 30 juni 1916 bemyndigat generalpoststyrelsen

att låta i enlighet med av Kungl. Maj:t samma dag godkända

ritningar uppföra berörda posthusbyggnad, har 1917 års riksdag,

i anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, för år 1918

såsom särskilda reservationsanslag anvisat dels återstoden av det utav

1916 års riksdag beviljade byggnadsanslaget eller således 120,000 kronor,

dels ock för fortsättande och avslutande av ifrågavarande byggnadsarbete

ytterligare ett belopp av 90,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna de å

1918 års stat sålunda anvisade beloppen.

I skrivelse den 24 september 1917 har nu generalpoststyrelsen

hemställt om ytterligare anslag för fullbordande av posthusbygguaden

i Linköping.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

■ Innan jag ingår på eu närmare redogörelse för denna framställning,

må erinras om följande.

De kostnadsberäkningar, som lågo till grund för 1916 års beslut

om anslag för ifrågavarande byggnadsföretag, hade uppgjorts under år

1915 av arkitekten V. Bodin i Stockholm och slutade å samma belopp

som den beviljade anslagssumman eller 240,000 kronor. I skrivelse

den 10 oktober 1916 meddelade generalpoststyrelsen emellertid, att kostnaderna

för företaget komme att i väsentlig grad överstiga det av riksdagen

år J916 beviljade anslaget. Sålunda hade kostnaden för det

egentliga byggnadsarbetet, inberäkna! stenleverans, vilken kostnad år

1915 beräknats till 172,240 kronor, visat sig icke komma att understiga

240,160 kronor — en förhöjning således aAr omkring 40 %. Med beräkning

i avseende å övriga till byggnadsföretaget hörande arbeten av

en ökning med 25 % funne styrelsen, att för byggnadens fullbordande

erfordrades ett belopp av omkring 90,000 kronor utöver det av 1916

års riksdag beviljade anslaget.

Såsom nyss nämnts, beviljade jämväl 1917 års riksdag för ifrågavarande

ändamål ett tilläggsanslag å sistnämnda belopp.

1 skrivelse den 2 juni 1917 har generalpoststyrelsen därefter anmält,

att styrelsen, med hänsyn till svårigheterna att anskaffa järnbalkar

till ifrågavarande posthusbyggnad, som enligt den ursprungliga planen

skulle uppföras å järnkonstruktioner, sett sig nödsakad att företaga

ändring i byggnadsplanen och för sådant ändamål låtit utarbeta ritningar

för ändrad konstruktion av byggnadens tak och översta bjälklag. Enligt

den ändrade planen skulle byggnadens översta bjälklag utföras i

betong. Beträffande taklaget hade styrelsen ansett, att taklag av trä

vore fullt tillfredsställande. Då därjämte vid sådan anordning syntes

sannolikt, att kostnaderna skulle kunna hållas inom ramen för det anvisade

beloppet, hade styrelsen för sin del haft för avsikt att låta utföra

taket i trä. Som emellertid telegrafstyrelsen i avgivet yttrande förklarat,

att den ifrågasatta konstruktionen med taklag av trä, i betraktande

av den dyrbara, viktiga och svårersättliga material, som ifrågavarande

takkonstruktion vore avsedd att skydda, ur eldsäkerhetssynpunkt

vore mindre tillfredsställande, hade generalpoststyrelsen ansett

sig böra biträda av telegrafstyrelsen framställt yrkande, att byggnadens

tak skulle utföras av svenskt järn. Nu berörda ändringar i byggnadens

konstruktion hade medfört en ökning av de ursprungligen beräknade

byggnadskostnaderna med 32,965 kronor 55 öre.

Genom nådigt brev den 27 juli 1917 har Kungl. Maj:t godkänt de

av generalpoststyrelsen i förevarande hänseende vidtagna åtgärderna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

Sedermera har generalpoststyrelsen i skrivelse den 24 juli 1-917

anmält, att arbetena för utförande av vatten- och avloppsledningar samt

anordningar för värme- och ventilation i posthuset på grund av den

oerhört starka stegringen av materialpriserna komme att betinga en

avsevärt större kostnad, än som vid uppgörande av den förnyade kostnadsberäkningen

i oktober 1916 kunnat förutses. Enligt sistnämnda

kostnadsberäkning skulle ifrågavarande anläggningar jämte gasledningar

betinga en kostnad av tillhopa 46,875 kronor. Styrelsen hade emellertid

nödgats antaga entreprenadanbud å utförande av erforderliga vattenocli

avloppsledningar samt värme- och ventilationsanordningar slutande

å sammanlagt 73,550 kronor. Härtill komme dessutom kostnad för

gasledningar.

I föreliggande skrivelse har styrelsen meddelat, att sistnämnda

kostnad enligt ett av Linköpings gasverk avgivet kostnadsförslag uppgår

till 1,065 kronor.

Vidare har styrelsen beträffande kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsföretag anfört:

»Kostnaden för elektriska ledningar med därtill hörande materialier beräknades

i den år 1915 uppgjorda kostnadsberäkningen till 5,500 kronor. Emellertid

hava priserna å dylika ledningar, såsom känt, alltsedan dess varit i ständigt sti
tande.

För att i möjligaste mån begränsa utgifterna har styrelsen inköpt större

elen av för den elektriska anläggningen inom posthuset erforderliga ledningsmaterialen.

Och då vid andra av postverkets byggnadsföretag det visat sig ekonomiskt

fördelaktigt att överlåta åt postverkets verkstad utförandet av hithörande

arbeten, kommer även i detta fall denna anläggning att utföras genom verkstadens

försorg. Kostnaden för den elektriska anläggningen kan dock icke beräknas

till lägre belopp än 10,000 kronor.

Enligt den ursprungliga planläggningen av posthuset var det avsett, att den

i våningen en trappa upp förlagda telefonsalen icke skulle utföras i större omfattning

än som under dåvarande förhållanden ansågs av behovet påkallat.

Emellertid har telegrafstyrelsen meddelat, att på grund av telefonväsendets särskilt

på sista tiden kraftiga utveckling det visat sig erforderligt, att det för eu

framtida utvidgning av telefonsalen avsedda reservutrymme redan nu tages i anspråk.

I anledning härav har generalpoststyrelsen gått i författning om igångsättande

av därför erforderliga inrednings- m. fl. arbeten. Den av dessa arbeten

föranledda merkostnaden belöper sig dock allenast till 2,308 kronor 87 öre.

Vidare är att emotse utgifter för dränering och planering av gården till

posthuset. Dessa dräneringsarbeten hade från början icke kunnat förutses. Det

har nämligen vid byggnadens grundläggning visat sig, att tomten var mer vattensjuk

än som vid företagna borrningar kunnat iakttagas, och hava i anledning

härav rätt vittomfattande arbeten för dränering måst vidtagas. Kostnaden för

dessa arbeten torde dock icke komma att överstiga 5,000 kronor.

Ersättningen till byggnadens arkitekt samt konstruktören av värmeanordningarna,

gas-, vatten- och avloppsledningarna ävensom till kontrollanterna över

arbetena uppgå till 15,755 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 urs tilläggsstat. 5

Slutligen synes under nuvarande förhållanden för mötande av oförutsedda

utgifter böra räknas med en utgiftspost av inemot 5,000 kronor.»

Generalpoststyrelsen beräknar sålunda, att, oaktat från styrelsens

sida nedlagts all omsorg för att hålla byggnadskostnaderna vid så lågt

belopp, som under nuvarande förhållanden varit möjligt, posthuset i

fullt färdigt skick dock kommer att draga eu kostnad av omkring

385,000 kronor.

Vid sådant förhållande skulle för täckande av samtliga utgifter för

byggnadsföretaget erfordras ett belopp av 55,000 kronor utöver vad

förut anvisats; och har styrelsen jämväl hemställt om anvisande av

sistnämnda belopp för år 1919 med rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1918 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Enligt de i oktober 1916 uppgjorda kostnadsberäkningar, som lågo

till grund för Kungl. Maj:ts framställning i föreliggande ämne till 1917

års riksdag, skulle kostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag komma

att uppgå till 330,000 kronor, vilket belopp jämväl av riksdagen för

ändamålet anvisats. Sedermera inträffade förhållanden hava emellertid

medfört, att de av riksdagen anvisade medlen visat sig otillräckliga,

och erfordras nu, enligt styrelsens utredning, för byggnadsföretagets

fullbordande ett ytterligare anslag av 55,000 kronor. De av styrelsen

uppgjorda förnyade kostnadsberäkningarna hava icke givit mig anledning

till erinran. Då det icke heller torde kunna ifrågasättas att genom

förenklingar i bygguadsplanen söka nedbringa kostnadsbeloppet, biträder

jag styrelsens framställning om anvisande av det nu ifrågasatta

tilläggsanslaget. Arbetena med byggnadens uppförande, vilka togo sin

början i slutet av år 1916, hava av styrelsen beräknats bliva fullbordade

i juni 1918. Det torde därför vara nödvändigt, att tilläggsanslaget

kan ställas till styrelsens förfogande redan under sistnämnda år.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som uppkommit å av

riksdagen anvisade anslag till uppförande å den postverket

tillhöriga tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter

i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler

för telegrafverkets behov, å tilläggsstat för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

[3.]

Posthusbyggnad

i

Gällivare.

Departements
chefen.

3. Postliusbyggnad i Gällivare.

I anledning av Kung]. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

1917 års riksdag för uppförande för en beräknad kostnad av 275,000

kronor å den kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare

municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för

telegrafverkets behov, för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av

100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under

år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

I sin skrivelse den 24 september 1917 har generalpoststyrelsen

föreslagit, att återstoden av den för ifrågavarande byggnadsföretag

beräknade kostnaden, 175,000 kronor, måtte anvisas för år 1919 med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1918 utanordna

beloppet.

Vid avgivande av förslag i fråga om anslag för kapitalökning för

år 1918 framhöll generalpoststyrelsen beträffande ifrågavarande byggnadsföretag,

att, för undanröjande av de allvarliga olägenheter, som för

såväl post- och telegrafverken själva som deras personal vore rådande

i Gällivare, arbetena med den planerade byggnaden måste bedrivas så,

att byggnaden kunde tagas i anspråk under år 1918, och hemställde

styrelsen därför om anvisande å 1918 års stat av hela det beräknade

anslagsbeloppet. Vid ärendets föredragning den 13 januari 1917 fann

sig dåvarande departementschefen emellertid av budgetsskäl nödsakad

föreslå en fördelning av anslaget på två år.

Då det för byggnadsföretagets planmässiga fullbordande torde vara

nödvändigt, att återstoden av det för företaget beräknade anslagsbeloppet

ställes till generalpoststyrelsens förfogande under innevarande

år, får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av uppförandet å den kronan

tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare municipalsamhälle

av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler

för telegrafverkets behov, å tilläggsstat för år

1918 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil 1: 1919 års tilläggsstat.

7

4. Posthusbyggnml i (töteborg.

Med hänvisning till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna

dag under punkten 2 beträffande postverket i avdelningen Utgifter för

kapitalökning å 1919 års stat, får jag hemställa, att Kung], Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för fortsättande av uppförandet å det för

postverkets räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter

av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote av

ett centralposthus på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

5. Om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden i Ystad.

Hänvisande till vad jag i samma statsrådsprotokoll under punkten

3 anfört, liemställes vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden

å den postverket tillhöriga fastigheten nr 285 b och

?ir 286 i kvarteret Kristina i Ystad på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

Slutligen vill jag anmäla, att en provisorisk förhöjning av åtskilliga

porton och befordringsavgifter för postförsändelser synts mig nödig, om

icke postverkets ekonomi, som jämväl röner starkt inflytande av de

stegrade material- och arbetsprisen, skall under den närmaste framtiden

bliva alltför prekär. Chefen för finansdepartementet har i sitt anförande

till statsrådsprotokollet under titeln »Inkomsterna» räknat med

en dylik höjning, som bör inträda snarast möjligt under år 1918. jagskall

därför någon av de närmaste dagarna underställa Kungl. Maj:t

förslag i nu berörda syfte att till riksdagens beslut hänskjutas.

[4-]

Posthusbyggnad

i

Göteborg.

[5-]

Om- och

tillbyggnad

ay posthusbyggnaden

i Ystad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års Ulläggsstai.

[6.]

Fortsatt

utveckling

av statens

telefon- ocli

telegrafväsende.

Telegrafverket.

1. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

I skrivelse den 1 september 1917 med förslag'' till beräkning av

anslag för kapitalökning för år 1919 har telegrafstyrelsen gjort framställning''

om anvisande av anslag till fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende.

Innan jag ingår på en redogörelse för styrelsens framställning i

denna del, må erinras, att, sedan 1917 års riksdag för fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för år 1918 anvisat ett

reservationsanslag av 12,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet,

Kungl. Maj:t den 14 juni 1917 ställt berörda medel till telegrafstyrelsens

förfogande.

I nu förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen anmält, att de anläggningar,

som vore avsedda att utföras för omförmälda medel, i

huvudsak komme att bliva färdiga under ar 1917, med undantag dock

för ledningar av koppartråd, vilka till följd av rådande kopparbrist inom

landet icke nu kunde utföras.

Beträffande anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål anför styrelsen

i föreliggande skrivelse till en början följande:

»Till vilka belopp de för telefon- och telegrafväsendets utveckling anvisade

medel för de senaste tio åren uppgått framgår av följande tablå:

Å r.

Anslags- och lånemedel, för

Summa.

interurbana

telefonledningar.

lokala

telefonnät.

telegraf-

ledningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 qOS ...............

2,500,000

2,500,000

35,400

5,035,400

1909 ............

750,000

3,250,000

136,800

4,136,800

1910 .......

650,000

2,850,000

7,500

3,507,500

1911 ...............

950,000

3,050,000

11,000

4,011,000

1912 .............

1,300,000

2,693,700

6.300

4,000,000

l91o

>) 1,950.000

2,746,700

53,300

>) 4,750,000

1914 ............

‘)*j 1,975,000

3,100,000

50,000

l f) 5,125,000

1915 ...............

1,850,000

3,123,000

827,000

5,800.000

1916 ..........

2,993,400

3,700,000

306.600

7,000,000

1917 ...................................

4,500,000

7,694,000

306,000

12,500,000

Inklusive anslag för telefonkabel till Gottland.

2j „ >, ,, » » Tyskland.

Anm. I förestående tablå liksom bär nedan anses anslag såsom beviljat för det år, under vilket

detsamma fått förskottsvis disponeras, och icke för det år, i vars riksstat anslaget linnes upptaget.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: HUS års tilläggsstat.

Den samtalstrafik, som de intern? bana telefonledningarna äro avsedda att

förmedla, befinner sig alltjämt i ständig tillväxt. En översikt av de senaste tio

arens utveckling i fråga om antalet telefonsamtal mot särskild avgift visar följande

siffror:

Å r.

Telefonsamtal

mot särskild

avgift.

Samtals-

avgifter.

Ö

i samtal

kning under året

i samtalsavgifter

Kronor.

%■

Kronor.

%■

1908 ...................................

14,730,878 perioder

4,525,004

14.1

425,590

io.4 !

1909 .............................

16,751,450

5,061,764

13.7

536,760

11.8

1910 ....................................

18,971,853

5,579,431

13.3

517,667

10.2 ]

1911 .....................

20,819,076

6,150,864

9.7

571,433

10.2 i

1912 ....................

23,331,342

6,846,855

10.8

695 991

ll.s

1913 .....................

25,020,841

7,287,265

7.2

440,410

6.4

1914 ...................................

27,387,032

8,062,610

9.5

775,345

10.7

1915 .........................

29,662,238

9,187,513

8.3

1,124,903

14.0

1916 ......................

36,873,543

10,849,304

24.3

1,661,791

18.1

1917 ....................................

38,000,000

13,000,000

3.o

2,150,696

19.8

Amu. Uppgifterna för år 1917 äro approximativt beräknade med ledning av förhållandena under

de sex första manaderna av aret.

Av dessa siffror framgår, att för år 1917 ökningen i antalet samtal är relativt

obetydlig, under det att inkomstökningen är snarare över än under den

normala. Detta förhållande är en följd därav, att nya ledningar, som medgiva

framförandet av ökat antal samtal, icke kunnat anläggas och att denna brist på

ledningar framtvingat större användning av de dyrare ilsamtalen. Det måste

därför nu vara för telegrafstyrelsen synnerligen angeläget att genom anläggande

av nya förbindelser bereda möjlighet att framföra den växande trafiken och tillfredsställa

de ökade anspråken på en snabb expedition.

Det för interurbannätet avsedda beloppet — vilket för år 1916 uppgick till

2,993,400 kronor och för år 1917 av telegrafstyrelsen föreslogs till 7,000,000 krofaen

av Kungl. Maj:t minskades till 4,500,000 kronor — har telegrafstyrelsen

för år 1918 ansett sig böra upptaga till 14,500,000 kronor. Av denna summa äro

2,500,000 kronor avsedda till fyllnad av det utav Kungl, Maj:t, såsom nyss nämnts,

med samma belopp minskade anslaget till utförande av de i 1917 års arbetsplan

upptagna arbetena. För dessa arbetens utförande, i den mån de på grund av materialbrist

ännu ej kommit till stånd, kräves därjämte till följd av ökade materialoch

arbetspriser ett tilläggsanslag av 1,500,000 kronor. Vidare skulle 10,375,300

kronor användas till nya ledningar i övrigt, jämte kablar, stationsanordningar och

stolplinjer för det interurbana telefonnätet samt 124,700 kronor reserveras för de

oförutsedda ledningar, som kunna visa sig oundgängligen behövliga under året.

Beträffande de lokala telefonnäten har, på samma sätt som ägt rum under

de närmast föregående åren, även under år 1917 utvecklingen av statens telefonBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1D1S års tilläggsstat.

väsende skett genom anordnande av telefonnät å sådana orter, där dylika förut

icke funnits, genom anläggning av nya landsledningar samt genom utvidgning av

de förutvarande lokalnäten. Utvecklingens gång under de senaste tio åren framgår

av följande uppgifter:

Å r.

Antal

telefon- apparater

vid årets

slut.

Under året

influtna

inträdes-och

abonnemangs- avgifter.

Ökning i antalet

telefonapparater

under året.

Ökning under året i

i inträdes- och.

abonnemangs- avgifter.

Kronor.

Antal.

%■

Kronor.

%• |

1908..................................

109,939

5,695,571

7,845

7.7

518,400

lO.o

1909....................................

118,949

5,980,588

9,010

8.2

285,017

5.o

1910..................................

128,410

6,437,264

9,461

8.0

456,676

7.6

1911.................................

137,799

7,110,920

9,389

7.3

673,656

10.5

1912...................................

148,372

7,727,499

10,573

7.8

616,579

8.7

1913....................................

159,252

8,299,065

10,880

7.3

571,566

7.9

1914....................................

169,794

8,796,582

10,542

6.2

497,517

5.7

1915....................................

181,222

9,438,185

11,428

6.7

641,603

7.3

1916....................................

207,281

11,102,579

26,059

14.4

1,664,394

17.6

omkring

omkring

1917....................................

232,000

13,000,000

24,719

11.9

1,897,421

17.1

Vid uppgörande av arbetsplanen för år 1918 bar telegrafstyrelsen, oaktat

arbetena begränsats till de allra nödvändigaste, icke kunnat upptaga de för planens

genomförande beträffande de lokala telefonnäten erforderliga medel till

lägre belopp än 14,397,800 kronor. I nämnda summa ingår dock ett belopp av

2,445,000 kronor för anordnande av nya abonnentledningar under år 1917. Det

bär nämligen visat sig, att anslaget 2,(170,000 kronor för anläggning av nya abonnentledningar

under år 1917 icke är tillräckligt. Då telegrafstyrelsen i underdånig

skrivelse den 22 september 1916 gjorde framställning om detta anslag,

både styrelsen den uppfattningen, att det årets stora abonnentökning, vilken

huvudsakligen måste tillskrivas den med 1916 års ingång ikraftträdda telefontariffreformen,

var tillfällig och att tillströmningen av nya abonnenter efter 1916

års slut skulle återgå till samma proportioner som under åren före 1916. Den

gångna delen av år 1917 bar emellertid visat, att tillströmningen av nya abonnenter

icke minskats. Sålunda utgjorde antalet nya abonnerade apparater under

månaderna januari—juni år 1917 13,803 stycken mot 13,508 stycken under motsvarande

tid år 1916. Härigenom bar telegrafstyrelsen, såsom fallet var även

under år 1916, ånyo ställts inför den situationen, att antingen nödgas avvisa nyanmälda

abonnenter eller ock överskrida det för anordnande av nya abonnentledningar

anvisade anslaget. Då emellertid ingen invändning från Kung! Maj:ts och

riksdagens sida restes mot den av styrelsen i dess sistberörda skrivelse framförda synpunkten,

att styrelsen i liknande situation måste utgå från att vad som till följd

av en oförutsedd abonnenttillströmning brister i anslaget för det ena året kommer

s. 11 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat. 11

att täckas genom anslag för (let påföljande året, liar styrelsen även under år

1917 mottagit abonnenter i den utsträckning, som kunnat ske med hänsyn till

möjligheterna att anskaffa materiel, och kommer till följd härav det beviljade

anslaget för anordnande av nya abonnentledningar under år 1917 att överskridas

med, så vitt nu kan beräknas, omkring 2,445,000 kronor, vilket belopp därför

upptagits i (len summa, som styrelsen för ändamålet begär för år 1918.

Jämväl har, motsvarande vad som skett vid beräknande av anslagen för år

1917, för år 1918 upptagits ett belopp, avsett dels att användas för sådana arbeten,

som icke redan nu kunnat förutses, men som under år 1918 anses komma

att visa sig erforderliga och icke utan största olägenhet kunna uppskjutas till

ett efterföljande år, dels att möta oförutsedda ytterligare prisstegringar å för telegrafverkets

arbeten erforderliga materialier. Detta belopp har styrelsen ansett

sig böra föreslå till 442,850 kronor.

Telegraftrafikens utveckling under de senaste tio åren framgår av följande

uppgifter:

Å r.

Antal

telegram.

Telegram-

avgifter.

Kronor.

Ökning (minskning —)

under året

i antal

telegram.

i telegramaygifter.

%■

Kronor.

%■

1908.............................................

3,822,897

2,228,494

i.i

— 64,371

— 2.8

1909................................................

3,963,079

2,207,090

3.7

— 21,404

— 1.0

1910................................................

4,142,060

2,207,959

4.5

869

0.04

1911...............................................

4,380,997

2,316,290

5.8

108,331

4.9

1912................................................

4,912,525

2,606,472

10.9

290,182

12.5

1913................................................

5,141,302

2,678,673

4.7

72,201

2.8

1914...............................................

5,907,278

3,916,935

14.9

1,238,262

46.2

1915................................................

7,005,108

5,959,499

18.7

2,042,564

52.1

1916...............................................

7,404,001

7,040,220

5.7

1,080,721

18.1

omkring

omkring

1917...............................................

7,500,000

7,400,000

1.3

359,780

5.1

För telegrafnätets utveckling anslogos för år 1916 306,600 kronor och för

år 1917 306,000 kronor. För år 1918 uppgår ifrågavarande anslagsbehov till

1,102,200 kronor. Av detta belopp skulle 953,800 kronor användas till nya telegrafledningar

och återstoden, 148,400 kronor, till för telegrafnätet erforderliga nya

stolplinjer och station sanordningar.

Att styrelsen för år 1918 måst upptaga ett så stort belopp för nya telegrafledningar

beror därpå, att intill år 1916 byggandet av nya telegrafledningar hållits

nere under flera år. Utom de för åren 1916 och 1917 anslagna beloppen å

respektive 306,600 och 306,000 kronor har något större belopp för detta ändamål

ej beviljats sedan år 1909, då 136,800 kronor anvisades. För framförande av den

alltjämt stegrade telegramtrafiken hava därför telefonledningarna måst i stor utsträckning

anlitas och detta i en sådan omfattning, att det blivit till betydligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

[6.] förfång för telefontrafiken. Det är därför ett oavvisligt behov att skaffa telegraftrafiken

egna förbättrade framkomstmöjligheter, på det att ej telegraftrafiken må

förhindra det fulla utnyttjandet av de dyrbarare telefonledningarna.»

Enligt vad sålunda anförts skulle anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål uppgå till:

för interurbannätet ........................................................... 14,500,000 kronor,

» lokala telefonnäten................................................... 14,397,800 » ,

» telegrafnätet................................................................ 1,102,200 » ,

eller tillhopa 30,000,000 kronor.

I anledning härav anför styrelsen i sin föreliggande skrivelse ytterligare

:

»Det anslag å 30,000,000 kronor, som, enligt vad styrelsen anfört, skulle erfordras

för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende under år 1918,

överskrider betydligt vad som erfordrats under något föregående år. Att ökningen

denna gång är så stor beror dels på att det för år 1917 beviljade anslaget för

anordnande av nya abonnentledningar visat sig vara i högre grad än för något

föregående år otillräckligt, dels därpå att, enär abonnenttillströmningen icke visar

några tecken till minskning, anslaget för år 1918 ansetts böra beräknas så högt,

att detsamma, även om abonnenttillströmningen ej nedgår, icke skall åter behöva

i nämnvärd grad överskridas, såsom fallet varit under åren 1916 och 1917, dels

därpå att den interurbana telefontrafiken, vars krav på nya ledningar under år

1917 för övrigt icke motsvarades av det reducerade anslag, som för nämnda år

beviljades, vuxit i så hög grad, att byggandet av nya riksledningar måste beräknas

ske i avsevärt större omfattning än förut, samt dels och huvudsakligen på de

oerhört stegrade prisen på alla materialier.

De nya interurbana telefonanläggningar, utvidgningar inom lokala telefonnät

och nya telegrafanläggningar, vilka under år 1918 synas telegrafstyrelsen böra

ifrågakomma, så vitt förhållandena möjliggöra dessa arbeten och såvida icke

ändrade förhållanden göra det lämpligt att andra arbeten företagas i stället för

en eller annan av dessa, äro:

I. Interurbana telefonnätet.

Resterande anslag för 1917 års riksledningar

...........................................

Tilläggsanslag för 1917 års riksledningar

Stockholm—Göteborg.............................

» —Sollefteå—Örnsköldsvik......

» —Sundsvall ...........................

» —Malmö .................................

» —Hässleholm—Lund ............

kronor 2,500,000: —

» 1,500,000: —

kronor

476,400: -

501,100:-

»

307,800: —

»

456,200: —

>

375,300: —

kronor

4,000,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.918 års tilläggsstat.

Stockholm—Växjö—Karlshamn ............

» —Nässjö .................................

» —Linköping ..........................

» —Norrköping...........................

» —Hedemora ...........................

» —Falun ..................................

> —Eskilstuna ...........................

* —Strängnäs ...........................

» —Gävle ...................................

» —^Karlstad ..............................

Sundsvall—Örebro....................................

Göteborg—Malmö....................................

» —Hälsingborg.........................

» —Varberg—Halmstad...............

» —Jönköping..............................

» —Örebro....................................

» —Skövde....................................

» — Varekil..................................

Malmö—Nässjö ......................................

Norrköping—Linköping—Nässjö .........

Örebro—Nässjö—Växjö...........................

Nässjö—Jönköping—Skövde ..................

* —Värnamo—Halmstad..................

Hälsingborg—Växjö...............................

Malmö—Karlshamn—Karlskrona............

Kalmar—Linköping ................................

Falun—Mora.............................................

Mora—Vansbro—Filipstad .....................

Västerås—Norberg—Ludvika.................

Gävle—Krylbo....................‘.....................

» —Sala—Eskilstuna ........................

» —Uppsala .......................................

Norrköping—Eskilstuna..........................

Sundsvall—Gävle ....................................

Mora—Bollnäs..........................................

Örebro—Falun.........................................

» —Västerås ....................................

» —Eskilstuna ................................

» —Karlstad ....................................

» —Mariestad—Skara....................

Borås—Varberg .......................................

Karlstad—Åmål .............................•......

Halmstad—Landeryd...............................

Sundsvall—Härnösand—Örnsköldsvik—

Umeå ...............................................

Skellefteå—Byske ....................................

Piteå—Luleå.............................................

Luleå—Kalix—Haparanda .....................

Sollefteå—Nyland—Härnösand...............

kronor

»

»

»

»

»

»

»

>

»

>

»

»

1

>

>

»

»

»

»

>

»

I

328,500: —

198,400: —

125,400: —

98,400: —

110,300: —

148,400: —

48,000: —

29,000: —

91,500: —

223,300: —

367,600: —

276,100: —

193,800: —

90,500: —

111,800: —

301,000: —

86,500: —

44,500: —

174.100: —

106,000: —

202,500: —

90,700: —

136,900: —

146,000: —

173,200: —

178,500: —

54,600: —

111,100: —

81,200: - 57,700: —

121,200: —

85,800: —

48,000: —

160,700= —

80,600: —

122,400: —

70,400: - 70,000: - 88,900: —

125,000: —

61,500: —

50,100: —

36,000: —

205,200: —

17,500: —

42,200: —

96,000: —

80,000: -

13

[6.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

Vilhelmina—Dorotea—Strömsund—

. Östersund .....................................

.... kronor

162,500

Malmö—Kristianstad ..........................

... »

65,700

Halmstad—Ljungby.............................

49,000

Nässjö—Hultsfred...............................

»

60,000

By ske—Arvids j aur................................

»

82,000

Stockholm—Västerås .........................

____ »

28,200

» —Kolbäck ....................

____ »

33,600

» —Nyköping..........................

____ »

28,400

Söderhamn—Bollnäs—Ljusdal...........

31,900

Ange—Rätansbyn ...............................

. .. »

25,000

Kalix—Överkalix..................................

.... »

23,000

Östersund—Svenstavik .......................

.... »

23,000

Göteborg—Vara................................

»

26,700

» —Vårgårda.............................

»

19,700

Flöda—Alingsås ...................................

»

5,200

Karlskrona—Bergkvara .......................

.... »

17,500

Hälsingborg—Klippan 2 st...............

. ... »

30,900

Klippan—Hässleholm..........................

»

20,100

Hälsingborg—Eslöv.............................

____ »

17,800

» —Landskrona .................

»

8,900

Eslöv—Klippan—Ängelholm .............

____ »

23,000

Lund—Eslöv.........................................

____ »

5,700

Eslöv—Teckomatorp ..........................

»

4,100

Malmö—Trälleborg ...........................

»

9,300

Simrishamn—Tomelilla.......................

____ »

9,300

Ystad—Kristianstad............................

____ »

35,200

Nässjö—Eksjö......................................

»

6,600

» —Vetlanda ...............................

»

17,000

Hässleholm—0 sby—Älmhult.............

19,700

70,000

Ängelholm—Ästorp............................

»

6,600

Kågeröd—Billesholms gruva...........

»

3,000

Krylbo—Västerås ...............................

»

19,300

Falun—Hedemora...............................

____ »

17,400

Örebro—Katrineholm..........................

____ »

24,000

Enköping—Västerås............................

____ »

10,500

Västerås—Arboga...............................

»

15,100

Norrköping—Valdemarsvik................

28,000

Vadstena—Linköping........................

»

26,000

Enköping—Sala................................

»

15,200

Uppsala—Norrtälje ............................

.... »

22,000

Gävle—Ockelbo ..................................

.... »

10,300

» —Tierp........................................

14,500

» —Hedesunda..............................

..... »

11,000

Orsa—Furudal.....................................

..... »

9,300

Strängnäs—Mariefred.........................

6,400

V arberg—Kungsbacka........................

..... »

6,500

s. 15 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.91H års tilläggsstat. 15

Lysekil—Uddevalla ...................

Vara—-Vänersborg......................

Jönköping—Falköping .............

Åtvidaberg—Falermn ................

Skövde—Hjo..............................

» —Töreboda......................

Borås—Skene ...........................

Hudiksvall—Ljusdal ................

Boden—Luleå ............................

Östersund—Oviken ..................

Selsjön—Anundsjö ..................

Täfteå—Sävar—Bygdeå.............

Östersund—Stugun ...................

Hundsjö—Niemisel ...................

Änn— Tångböle .........................

Nyböle—Arnemark .....................

Halmstad—Båstad— Ängelholm

Växjö—Målerås .........................

Göteborg—Lödöse.....................

Nyköping—Katrineholm .......................

Östersund—Gällö ....................................

Solnavägen—Järva (kabel) ....................

Dyltaån—Hagaby (ny stolplinje)............

Pålsboda— Sköllersta (ny stolplinje)o......

Björnborg— Nykvarn, Läggesta—Åker

(ny stolplinje)...................................

Enköping—Örresta (ny stolplinje).........

Uppsala—Vittinge ( » » ).........

Storvik —Torsåker ( » » ).........

Kilafors—Bergvik ( » » )........

» —Bollnäs—Simeå (ny stolplinje)

Strömtorp—Björneborg (ny stolplinje)...

Avesta—Borlänge ( » » )...

Asarne—Böja älv ( » » ) ••

Östersund—Brunflo ( » » )■■■

Ånge—Östavall ( » » )...

Lövsjö—Tystberga (upps. av reglar)......

Enköping—Orresta ( » » » I......

Fågelsång—Lövsjö ( » » » )......

Järva—Väsby—Uppsala—Vittinge (upps.

av reglar) ..........................................

Uppsala—Fålunge (upps. av reglar) ......

Uppsättning av stolpreglar inom V linjedistriktet.

...........................................

Diverse mindre arbeten..........................

Oförutsedda riksledningar.......................

... kronor 12,500: —

15,600: —

23,600: —

5,000: —

10,700: —

14,000: —

11,500: —

21,000: —

15,800: —

14,300: - 23,000: —

14,000: —

14,500: —

4,300: —

1,500: —

2,500: —

21,000: —

20,000: —

11,800: —

26,000: —

13,000: —

18,500: —

34,000: —

8,000: —

10,000: —

14,700: —

28,100: —

6,700: —

13,800: —

34,200: —

13,700: —

28,200: —

12,000: —

17,900: —

33,500: —

7,500: —

3,100: —

2,600: —

19,200: —

3,300: —

147,200: —

355,600: — kronor 10,375,300:

................ » 124,700:

Summa kronor 14,500,000:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

II. Utvidgning av lokala telefonnätet.

Tilläggsanslag för nya abonnentledningar år 1917 ............... kronor 2,445,000:

Anläggning av nya växelstationer ............................................. » 500,000:

Anläggning

av landsledningar.

Göteborg—Hindås................................

... kronor

8,300

» —Kungsbacka.......................

____ »

9,000

» —Norby vadda.......................

____ »

6,700

» —Lindome...........................

____ »

2,700

» —Kullavik............................

»

4,600

» —Kungälv.............................

3,900

Nol—Älvängen .....................................

»

2,200

Partilled—Jonsered.............................

»

1,500

Lerum—Flöda......................................

»

2,000

Jörlanda—Stenungsund.......................

2,200

Fjärås—Åsa .........................................

3,300

Malmö—Lomma...................................

3,800

» —Kvarnby ................................

... »

900

» —Svedala..................................

... »

4,800

» —Vintrie—Tygelsjö .................

»

2,400

» —Ljunghusen ..........................

»

9,600

Kalmar—■''V assmolösa—Kvarnlyckan—

Gräsgärde ......................................

»

7,000

Kalmar—Smedby ................................

... »

3,100

Hälsingborg—Höganäs—Mode ..........

12,500

Höganäs—Arild ...................................

3,400

Bjuf—Hyllinge.....................................

1,300

Döshult—Vikon ...................................

1,300

Hjortsby—Hjortshög ..........................

»

1,300

Allerum—Döshult................................

... »

2,200

Mjöhult—Kattarp ...............................

»

2,300

Hälsingborg—Ramlösa .......................

»

400

Jonstorp—Höganäs.............................

»

3,400

Hälsingborg—Råå...............................

»

1,600

Åstorp—Bjuf.........................................

»

1,800

Klippan—Örkelljunga—ösljunga........

... »

10,000

» —Ljungbyhed.........................

... »

4,200

» —Kärreberga ..........................

»

2,500

Landskrona—Ekeby............................

»

10,700

» —Tågarp ..........................

... »

5,300

Dösjöbro—Dagstorp.............................

1,300

Ystad—Skurup ...................................

»

7,100

Simrishamn—Hammenhög .................

4,900

Kristianstad—Åhus.............................

»

5,600

Sölvesborg—Näsum............................

4,400

Vimmerby— Södra Vi..........................

3,500

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 urs tilläggsstat.

Eksjö—Ingatorp...................................

Klippan—Perstorp .............................

Skivarp—Rydsgård .............................

Gärsnäs—Gyllebo ................................

Degeberga— Olseröd.............................

Eksjö—Västra Ryd .............................

Trälleborg—Kämpinge .......................

Sala—Hedåker.....................................

» —Salbohed ..................................

Ransta—Tärna......................................

Uppsala—Earinge................................

» —Vattliolma............................

Gävle—Sandviken................................

Mjölby—Skänninge ..............................

Gnesta—Vagnhärad ............................

Mellösa—Hälleforsnäs..........................

F alun—Borlänge...................................

» —Sågmyra....................................

Gävle—Valbo .......................................

Enköping—Svinnegarn ........................

Angskär—Spillersboda ........................

Nyköping—Svärdsbro...........................

Falkenberg—Heberg ...........................

» —Slöinge ...........................

Halmstad—Simlångsdalen ..................

Veinge—Genevad .................................

Laholm—Skottorp................................

Landeryd — Smålandsstenar..................

Örebro—Sköllersta ..............................

Hackva—Kräcklinge..............................

Gislaved—Nissators..............................

Laholm —Edenberga..............................

Jönköping—Habo.................................

» —Lekeryd ...........................

Karlstad—Fagerås.................................

» —Kil ......................................

» —Ulfsby .................................

Deje—Forshaga ...................................

Värmlands Heden—Östra Fågelvik ...

Lidköping—Järpås ..........-.1..................

Lysekil—Fiskebäckskil ........................

Grundsund—Fiskebäckskil..................

Mariestad—Hova .................................

Skara—Götene.......................................

Stenstorp—Nolheden............................

Vara—Herr ljunga .................................

Vara—Vedum .....................................

Herrljunga—Ljung ..............................

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

kronor

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

1 samt.

8,500: —

4,700: —

2,100: —

1,800: —

2,700: —

7.400: —

0,900: —

8,000: —

4,400: —

1,200: —

8.400: —

5,000: —

0,000: —

2,900: —

7,400: —

3,200: —

6,300: —

7,000: —

3,100: —

2,400: —

2,000: —

6,500: —

2,800: —

7,200: —

5,400: —

1,100: —

3,000: —

4,200: —

6,700: —

3,300: —

10,000: —

1,900: —

5,100: —

4,500: —

10,900: —

5,500: —

13,500: —

2,800: —

3,300: —

4,900: —

2,800: —

1,700: —

8,700: —

6,300: —

1,500: —

11,000: - 3,100: —

2,700: —

2 höft. (Nr 2.)

[6.]

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

Grimeton—Rolfstorp .............................

kronor

1,100: —

Varekil—Kleva Orust.............................

»

4,200: —

Värnamo—Karda ..................................

»

2,700: —

Torpshammar —Viskan .........................

»

2,200: —

Örnsköldsvik—Sidensjö.........................

»

7,200: —

» —Moälfven ......................

»

5,500: —

Nygård—Arnäsvall ................................

»

1,200: —

Bäckland—Bamvik ................................

»

1,400: —

Klockestrand— Sandöverken .................

»

1,300: —

Kramfors—Sprängsviken .......................

»

3,000: —

Undrom—Styrnäs.................................

»

1,400: —

Lugn vik—Bjärtrå ..................................

»

2,000: —

Mörsil—Järpen .....................................

»

3,300: —

Staa—Bodsjöedet ....................................

»

2,500: —

Orrviken—Härå ......................................

»

5,400: —

Gisselforsen—Köfra ..............................

»

2,900: —

Älfros—Ytterhogdal................................

»

8,000: —

Karungi—Risudden................................

»

5,400: —

Råneå—Niemisel ...................................

»

7,300: —

Antnäs—Långnäs ...................................

»

1,400: —

Bonäset—-Kall.........................................

»

3,300: —

Tvärån—Älvsbyn ...................................

»

4,100: —

Bjursele—Frautjälen ............................

»

2,000: —

Ursviken—Kallholmen ..........................

»

1,200: —

Renfors—Lappvattnet ...........................

»

1,400: —

Hökmark—Norrlands Daglösten...........

»

3,000: —

Umeå—Vännäs........................................

»

13,800: —

Nordmaling—Norrlands Sunnansjö .....

»

3,500: —

Nyåker—Agnäs ..................................

»

2,700: —

Brattsbacka—Norrfors ..........................

. »

2,200: —

Arbrå—Vallsta......................................

»

1,500: —

Söderhamn—Bergvik .............................

»

3,100. —

» — Norrala .............................

»

3,100: —

Skellefteå—Bureå .................................

»

5,900: —

» —Ursviken—Kallholmen........

4,700: —

Stockholm—Ekerö.................................

»

10,000: —

» —Färentuna .........................

»

9,200: —

» —Munsö ...............................

»

10,400: —

» —Pilhamn ............................

»

1,500: —

» —Pilkrog..............................

»

6,100: —

» —Resarö ...............................

4,200: —

» — Rindö 2 st. (I kabel) .......

»

200: —

» —Söderby ..........................

»

4,100: —

» — Tynningö...........................

»

2,800: —

» —Märsta ................................

»

4,000: —

» — Brevik 2 st.......................

»

4,300: —

» —Huddinge 2 st. (I kabel) .

»

200: —

» —Rotebro 2 » .................

»

5,400: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.018 års tilläggsstat. 1!)

Stockholm—Itönningo 2 » (I kabel) ...

» —Saltsjö—Dufnäs 2 st. (I

kabel) ................................

» —Storängen 2 st. (I kabel)...

» —Stocksund 3 » (» » )...

» —Sundbyberg 4 st. (» » )...

» — Tranebergsbro 2 st. (I kabel)

....................................

» —Tureberg 2 st......................

Järva—Väsby—Uppsala—Vittinge(upps.

av reglar) .........................................

Uppsala—Far inge (upps. av reglar)......

kronor 200: —

» 200: —

» 200: —

» 300: —

» 400: —

» 200: —

» 3,200: —

» 4,000: —

»_ 2,600: — kronor 610,000: —

[6.]

Anläggning av Icabelvägar samt utvidgning av näten i:

Eslöv...............

..................... kronor

13,700

_

Halmstad.........

..................... »

69,400

_

Hälsingborg ...

.................... »

111,000

—

Hässleholm.....

..................... J>

28,700

—

Höganäs .........

.................... »

15,200

—

.Kalmar...........

.................... »

16,000

—

Karlskrona.....

................... »

10,900

—

Kristianstad ...

.................... »

29,000

_

Landskrona ...

..................... »

214,800

_

Lund ..............

72,000

—

Malmö ...........

200,600

—

Konneby .........

................... 2>

10,300

—

Trädeborg ......

11,900

—

Växjö...............

.................... »

11,000

—

Ystad...............

.................... »

20,700

—

Borås..............

18,600

—

Göteborg.........

.................... »

1,395,225

—

Jönköping ......

.................... »

35,800

—

Skövde ...........

..................... »

49,600

—

Var berg..........

.................... »

43,300

—

Vara ...............

.................... »

19,000

—

Vänersborg......

.................... »

18,500

—

Eskilstuna.......

.................... »

44,000

—

Linköping ......

.................... »

165,800

—

Motala ...........

................... »

43,000

—

Norrköping......

.................... »

93,500

—

Örebro ............

.................... »

83,000

—

Stockholm ......

.................... »

2,999,450

—

Uppsala .........

.................... »

35,000

—

Gävle...............

.................... »

22,900

—

Krylbo ............

.V

13,300

Västerås .........

........ ........... »

12,100

t

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

Karlstad ..................

Kristinehamn .........

Härnösand..............

Sollefteå ..................

Sundsvall..................

Östersund ...............

Boden .....................

Kalix ........................

Luleå........................

Övriga orter i riket

kronor 19,550: —

» 11,250: —

» 11,500: —

» 13,500: —

» 50,000: —

» 38,000: —

» 29,700: —

* 11,500: —

» 31,100: —

»_156,575: — kronor 6,299,950: —

Anordnande av abonnentledningar vid förut befintliga nät.

Inom I linjedistriktet .

»II »

»III

» IV

» V »

» VI

» VII »

Oförutsedda arbeten ......

kronor

»

Tf

»

1,100,000: —

800,000: —

350,000: —

1,000.000: —

500,000: —

200,000: —

150,000: — kronor

4,100,000: —

442,850: —

Summa kronor 14,397,800: —

III. Telegrafnätet.

Stockholm—Skövde............................

» —Karlstad .........................

» —Karlskrona......................

Malmö—N orrköping.............................

» —Nässjö ..................................

» —Halmstad................................

Nässjö—Linköping ............................

Ystad—Kristianstad—Sölvesborg .....

Göteborg—Karlstad...........................

Örebro—Karlstad ...............................

Skövde—Skara...................................

Göteborg—Vänersborg—Uddevalla—

Lysekil .........................................

Jönköping—Värnamo ..........................

Luleå—Gällivare...................................

Sundsvall—Ange ...............................

Diverse mindre arbeten......................

kronor 73,400: —

» 86,900: —

» 162,900: —

» 160,500: —

» 124,000: —

» 48,700: —

» 27,000: —

» 37,200: —

» 64,500: —

» 35,500: —

» 6,000: —

» 36,000: —

» 17,200: —

» 50,000: —

» 24,000: — kronor 953,800:

................................. » 148,400:

Summa kronor 1,102,200:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Utgifter lör kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

21

Sammanfattning.

I. Interurbannätet.

Resterande anslag för 1917 års riksledningar

....... kronor 2,500,000: —

Tilläggsanslag för 1917 års riksledningar

............................................. » 1,500,000: —

Nya riksledningar ............................... » 10,375,300: —

(»förutsedda riksledningar.................... » 124,700: — kronor 14,500,000:--

II. Lokala telefonnäten.

Anläggning av nya växelstationer ......

» » » landsledningar ......

» » » kabelvägar ro. m. ...

» » » abonnentledningar

år 1918...........................................

Tilläggsanslag för nya abonnentledningar

år 1917................................

Oförutsedda arbeten..............................

III. Telegrafnätet.................................

kronor 500,000: —

» 610,000: —

» 6,299,950: —

» 4,100,000: —

» 2,445,000: —

» 442,850: — kronor 14,397,800

kronor 1,102,200: — > 1,102,200

Summa kronor 30,000,000

Beträffande storleken av ifrågavarande anslag anför styrelsen slutligen

följande:

»I den av telegrafstyrelsen lämnade utredningen angående de arbeten, som äro

oundgängligen nödvändiga för att allmänhetens berättigade krav på utvecklingen av

statens telefon- och telegrafväsende skola kunna tillgodoses, har styrelsen icke

tagit hänsyn till nu rådande svårigheter att få erforderliga arbeten utförda, utan

har styrelsen velat för Kung! Maj:t framlägga det verkliga behovet, oavsett

huruvida möjligheter finnas att under nuvarande förhållanden tillfredsställa detsamma.

Givetvis har styrelsen dock även måst undersöka möjligheterna att

under år 1918 utföra de vittomfattande arbeten, som behovet kräver. Därvid har

styrelsen funnit,-att, även om den nu rådande bristen på materialier av alla slag,

vilken för närvarande till stor del omöjliggör det av styrelsen framlagda arbetsprogrammets

genomförande, skulle kunna övervinnas, synes det dock hart när omöjligt

att erhålla tillräcklig arbetskraft för alla de erforderliga arbetenas utförande under

ett år. Telegrafverkets nuvarande arbetarstam är icke tillräcklig härför och att

för detta ändamål redan nu, innan någon som helst utsikt yppat sig att erhålla

ökad tillgång på materialier, antaga och upplära ny personal kan icke vara tillrådligt,

enär stora svårigheter, huvudsakligen beroende just på den nämnda

materialbristen, förefinnas att bereda den nuvarande arbetsstyrkan sysselsättning.

Telegrafstyrelsen — som skulle utsätta sig för befogat klander, om den

icke lade sina anslagsäskanden så, att, så vitt på styrelsen ankommer, erforderliga

penningmedel finnas disponibla, så snart möjlighet åter uppstår att inköpa

de nödvändiga materialier, som icke finnas eller kunna tillverkas inom landet —

har på grund av vad nyss anförts ansett sig höra vid beräknande av det anslag,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

[6.] som av 1918 års riksdag bör äskas, icke låta sina anslagsyrkanden begränsas av

andra hänsyn än omöjligheten att med tillgängliga arbetskrafter kunna under år

1918 medhinna arbetena. Styrelsen har således härvid icke tagit någon hänsyn

till den större eller mindre utsikten att kunna uppbringa de för 1918 års planerade

arbeten behövliga materialier. Å andra sidan är det till följd av de osäkra

förhållandena omöjligt att nu bestämt angiva, vilka arbeten med säkerhet kunna

utföras under år 1918. De överslagsberäkningar, till vilka styrelsen med hänsyn

härtill måst inskränka sig för beräknande av storleken utav det belopp, som under

nämnda år skulle kunna komma till användning för att, så vitt omständigheterna

medgiva, tillgodose utvecklingen av statens telefon- och telegrafväsende, hava

givit vid handen, att ett belopp av 25,000,000 kronor bör ställas till styrelsens

förfogande under år 1918. Huru detta anslag lämpligast bör fördelas mellan

interurbannätet, lokala telefonnäten och telegrafnätet måste till stor del komma

att bero på, i vilken utsträckning de för det ena eller andra slaget av arbeten

behövliga materialierna kunna anskaffas, och det måste därför lämnas åt styrelsen

att träffa slutligt avgörande i fråga om vilka av de uppräknade arbetena

böra uppskjutas.»

På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för år 1919 anvisa ett anslagav

25,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan

under år 1918 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Departements- Enligt telegrafstyrelsens föreliggande utredning skulle för utförande

chefen. under år 1918 av enbart sådana arbeten, som äro oundgängligen nödvändiga

för tillgodoseende av allmänhetens berättigade krav på utvecklingen

av statens telefon- och telegrafväsende, erfordras ett anslag av

icke mindre än 30,000,000 kronor, varav beräknats för interurbana

telefonledningar 14,500,000 kronor, för de lokala telefonnäten 14,397,800

kronor samt för teiegrafnätet 1,102,200 kronor. Genom berörda utredning

har telegrafstyrelsen velat framlägga det verkliga behovet av nya

ledningar, oavsett huruvida möjligheter till deras utförande föreligga.

Vid beräknande av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål har styrelsen

däremot tagit hänsyn till svårigheterna att erhålla tillräcklig

arbetskraft för samtliga de planerade arbetena och på grund därav begränsat

sitt anslagskrav till 25,000,000 kronor. Å andra sidan har

styrelsen av anförda skäl icke funnit sig böra taga med i beräkningen

den rådande materialbristen. Beträffande fördelningen av det sålunda

reducerade anslagsbeloppet mellan de olika näten skulle detsamma enligt

styrelsens förslag till huvudsaklig del komma att bero på, i vilken

utsträckning de för det ena eller andra slaget av arbeten erforderliga

materialierna kunna anskaffas.

Styrelsens nu föreliggande beräkning av anslagsbehovet innebär i

förhållande till anslaget för år 1918 en ökning med ej mindre än 12,500,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

kronor. Vid en granskning av orsakerna till denna ökning är främst

att lägga märke till den oerhörda stegring i materialprisen, som inträffat

sedan styrelsens anslagsäskanden för år 1918 framlades. Till

utredning härom ber jag få återgiva följande inom telegrafstyrelsen

utarbetade tabell:

Tabell, angivande priserna å vissa slag av materialier, som i större poster

inköpts för telegrafverkets byggnadsarbeten under åren 1914—1918.

1918

lj

)

1914.

1915.

1916.

1917.

senast

betin-

gadepris.

Pris-

ökning

1914-1918

K

o n

o r.

i %■

Isolator».............

pr

st. .... ,

16

70

16

50

20

25

30

75

87

260

Kabel 1,000 tr., 0,6 m/m

m.............

7

10

14

18

27

» 600 » a)

»

»

6

75

9

25

12

15

19

47

188

» 400 » a)

»

»

4

75

6

50

8

50

11

50

13

84

191

» 200 » a)

»

»

2

40

2

40

4

40

0

7

42

209

» 100 » a)

»

»

i

55

i

55

3

20

4

00

5

21

236

» 60 » a)

»

» ..........

i

—

i

—

1

75

2

50

3

06

206

Krok

))

st. ............

—

10

—

10

—

24

—

25

—

39

290

Stolpreglar 10 pinns

» 4 » dubbla

»

»

2

95

90

2

90

90

5

5

10

6

238

215

»

>» ...........

i

i

3

60

3

60

00

Stållina 6 tons

))

m...........

16

18

40

43

62

287

» 3 »

))

»

—

10

—

10

—

22

—

24

—

41

310

Telefonapparater

»

st. ............

45

—

51

75

51

75

55

—

94

40

no

Tenn

»

kg.............

3

20

3

50

3

50

3

85

31

75

892

Torrelement

))

st.............

1

45

1

45

2

35

2

50

5

_

244

Tråd, bly-, 2 tr.

„

m.............

12

12

20

24

30

150

» brons-

»

kg.............

1

56

1

70

2

15

3

25

8

50

444

» järn-

))

»

_

25

_

27

50

78

1

50

25

500

506

» koppar-

»

>)

1

36

1

70

2

3

8

» fjär-, 0,7 m/m

»

m.............

—

05

—

05

—

12

—

15

—

15

200

Zinkplåt

»

kg.............

—

45

—

45

1

35

1 i 35

2

_

344

j) Anbud å materialier för arbeten under ett år infordras redan hösten föregående år. Priserna för år

1918 äro beräknade dels med hänsyn till redan erhållna anbud, dels med hänsyn till nuvarande prisläget i

allmänna marknaden.

2) Dessa kablar äro för 1918 gjorda av 0,5 m/m ledare, i motsats mot föregående år, då 0,7 m/m ledåre

anyänts.

s) Detta är senast betalda pris från L. M. Ericsson & C:o. Verkstadens pris för 1918 kan ärtnu icke bestämmas

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i statsverkspropositionen

till 1917 års riksdag framlade dåvarande departementschefen utredning

angående prisförhöjningen under tidsperioden 1914—1917 å samma

materialier, som upptagits i den nu återgivna tabellen. Därav framgick,

att prisförhöjningen under sistnämnda period i allmänhet ej understigit

100 procent och i vissa fall uppgått till 200 procent eller därutöver,

dock högst till 212 procent. I medeltal utgjorde höjningen omkring

122 procent. För perioden 1914—1918 är prisstegringen i medeltal

omkring 290 procent och uppgår beträffande tenn ända till 892 procent.

Ehuru vid beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål hänsyn

uppenbarligen måste tagas till denna oerhörda stegring av materialprisen,

torde densamma dock icke böra föranleda ett undanskjutande av sådana

arbeten, som äro oundgängligen nödvändiga för tillgodoseende av allmänhetens

och näringslivets berättigade krav på förbindelselinjernas

utvidgning.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet beviljade 1917 års

riksdag för det interurbana telefonnätet ett belopp av 4,500,000 kronor.

Detta innebar emellertid en minskning med 2,500,000 kronor av det

utav telegrafstyrelsen för ändamålet begärda beloppet. De i telegrafstyrelsens

arbetsplan för år 1917 upptagna arbeten, som till följd härav

icke kunnat komma till stånd, hava nu upptagits i planen för år 1918.

Beträffande framställningen i förevarande del tillåter jag mig åberopa

följande inom telegrafstyrelsen upprättade tabell:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilluggsstat. 25

Tabell, utvisande % av Usamtal samt vUntetider å vissa liuvudsträekor av rikstelefonnätet år 1917.

Ledningssträcka.

Antal

ilsamtal i %

av hela

samtals- antalet.

Väntotider.

Antal samtal i % av hela samtals- antalet, som kunnat expedieras.

15 min.

Inom

30 min.

60 min.

Efter

60 min.

Stockholm—Göteborg.......................................

1 7n„ f

30

42

63

37

Göteborg—Stockholm...........

f 70’4 1

17

27

39

61

Stockholm—Örnsköldsvik ...............

l <7 1

17

28

Öl

49

Örnsköldsvik—Stockholm

f " {

35

56

80

20

Sundsvall—Stockholm.......................................

—

24

41

68

32

Stockholm—Lund.............................................

\ 71 I

44

65

86

14

Lund—Stockholm.............................................

! 71 {

40

56

69

31

Stockholm—Malmö ..........................................

30

44

65

35 j

Stockholm—Karlshamn ....................................

i ni i

36

53

85

15

Karlshamn—Stockholm .................................

i61 {

23

34

63

37

Stockholm—Nässjö ..........................................

i *<? i

31

50

75

25

Nässjö—Stockholm..........................................

i531

28

45

59

41

Hedemora—Stockholm .....................................

32

32

63

77

23

Falun—Stockholm...........................................

51

52

68

79

21

Stockholm—Karlstad .......................................

1 81 I

26

40

62

38

Karlstad—Stockholm .......................................

( 81 i

21

30

44

56 !

Sundsvall—Örebro...........................................

1 0.1 1

35

52

68

32 ;

Örebro—Sundsvall...........................................

24 i

44

66

88

12

Göteborg—Malmö ..........................................

52

38

60

78

22

Malmö—Göteborg ...........................................

73

32

57

79

21

Göteborg—Hälsingborg ....................................

25

57

71

83

17

Hälsingborg—Göteborg ....................................

24

61

80

94

6

Göteborg—-Örebro ..........................................

) 9d J

18

34

56

44

Örebro—Göteborg ...........................................

24 i

35

54

75

25 !

Malmö—Nässjö...............................................

28

27

52

79

21 1

Anm. ^ Väntetiderna angiva, huru stor procent av de expedierade samtalen, som kunnat framföras inom

.15, 30 och 60 minuter efter beställningen, ävensom huru stor procent av samtal santalet, som varit underkastad

längre väntetid än 60 minuter. Vid uträknandet av väntetiderna har någon åtskillnad mellan vanliga samtal

och ilsamtal ej gjorts, utan äro båda slagen av samtal medräknade. Härigenom samt även genom att statistiken

omfattar hela dagen bliva resultaten så till vida missvisande, att de långa väntetiderna under affärstiden icke

komma till synes i vederbörlig proportion.

Då statistik tagits i båda riktningarna för en och samma ledningssträcka, hava båda de erhållna resultaten

angivits. Att resultaten i allmänhet äro olika för en och samma ledningssträcka beror därpå, att

statistiken i de olika riktningarna tagits på olika tider av året.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 Käft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

De av telegrafstyrelsen sålunda lämnade uppgifterna, som utvisa

överbelastningen å några av de viktigaste interurbana förbindelselinjerna,

tala för nödvändigheten av eu förbättring av framkomstmöjligheterna

inom interurbannätet. I detta sammanhang ber jägta

erinra, att Kungl. Magt genom nådig kungörelse den 31 juli

1917 höjt avgiften för inrikes ilsamtal från den dubbla till den tredubbla

avgiften för vanligt samtal. Den sålunda beslutade höjningen,

vilken förutsattes vid beräknandet av telegrafverkets inkomster för år

1918, ansågs möjligen kunna medföra en minskning i antalet ilsamtal,

vilket i sin tur skulle medföra en lättnad i den rådande överbelastningen

av telefonlinjerna. Huruvida avgiftsförhöjningen verkat i nu nämnd

riktning torde emellertid icke ännu med säkerhet kunna avgöras.

Såsom var fallet under år 1916 hava jämväl under år 1917 de rådande

trafiksvårigheterna föranlett framställningar från allmänhetens

sida. Sålunda hemställde handelskammaren i Göteborg i skrivelse den

19 februari 1917 om åtgärder i syfte att de interurbana telefonförbindelserna

mellan Göteborg och Stockholm måtte skyndsamt förbättras

genom anläggandet av telefonledningar mellan dessa städer utöver det

antal, som upptagits i 1917 års statsverksproposition. Handelskammaren

anförde till stöd för sin framställning bland annat, att telefonens

utveckling, vad beträffar de interurbana förbindelserna, i vårt land icke

fortgått så snabbt, som omständigheterna krävt, och att förhållandena

gestaltat sig sålunda, att en allvarlig fara för vårt näringsliv förelåge,

därest icke omedelbart kraftiga åtgärder vidtoges för att sätta nämnda

telefonförbindelser i stånd att motsvara de anspråk, som rättvisligen

från näringslivets sida kunde och borde ställas på dem. Särskilt funne

handelskammaren förbindelserna mellan rikets båda största affärscentra,

Stockholm och Göteborg, ytterst otillfredsställande; och lämnades ett

flertal uppgifter till ådagaläggande av att telefonledningarna mellan

nu nämnda städer icke förmådde tillfredsställande betjäna den växande

trafiken. Telegrafstyrelsen framhöll med anledning av handelskammarens

framställning i skrivelse den 3 mars 1917, att behovet av

utvidgade telefonförbindelser mellan Stockholm och Göteborg särskilt

beaktats i styrelsens den 22 september 1916 avgivna förslag till nya

ledningar under år 1917, i det nämnda förslag upptoge två nya ledningar

mellan dessa städer, medan däremot i intet annat fall mer än en

ledning mellan samma orter föreslagits. På grund av den nedsättning,

som skett uti det av styrelsen för interurbanledningarna äskade anslagsbeloppet,

funne styrelsen det dock sannolikt, att den ena av de ifrågasatta

ledningarna måste anstå. Därest Kungl. Maj:t funne skäl föreligga

att tillgodose det i och för sig fullt befogade kravet på ytterli
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: i tils års tilläggsstat.

gare nya ledningar mellan Stockholm och Göteborg utöver den ledning,

som med säkerhet kunde påräknas, funnes därför, enligt styrelsens mening,

ingen annan utväg än att hos riksdagen för ändamålet äska särskilt

anslag. Med hänsyn till vad dåvarande departementschefen i föreliggande

ämne anfört i sitt yttrande till statsrådsprotokollet vid anmälan

av 1917 års statsverksproposition, fann Kungl. Maj:t den 4 maj 1917

handelskammarens ansökning icke till någon Kung]. Maj:ts vidare åtgärd

föranleda. I förslaget till nya ledningar för år i918 har upptagits

den av de för år 1917 ursprungligen avsedda nya ledningarna, som

på grund av nyssberörda anledning icke kunnat komma till utförande.

Av det nu anförda samt av telegrafstyrelsens föreliggande utredning

lärer framgå, att telegrafverkets riksledningar för närvarande äro

så gott som undantagslöst hårt belastade. Till någon del torde detta

visserligen sammanhänga med de abnorma tider, som nu råda, men

jämväl efter återgången till mera normala förhållanden kommer med

all säkerhet telefontrafiken att bibehålla en omfattning, som gör en

betydande utvidgning av det interurbana telefonnätet behövlig. Såvitt

jag kunnat bedöma, synes det av styrelsen framlagda förslaget till

nya interurbanledningar under år 1918 icke omfatta flera arbeten än

som kunna anses fullt motiverade av det föreliggande behovet.

Beträffande de lokala telefonnäten hava verkningarna av den med

1916 års ingång ikraftträdda telefontaxereformen gjort sig gällande

jämväl under år 1917. Vid avgivande av förslag till anslag för år

1918 beräknade telegrafstyrelsen, att den stora abonnentökning, som

på grund av nämnda reform visat sig under år 1916, skulle vara tillfällig

och att tillströmningen av nya abonnenter efter 1916 års slut

skulle minskas. Denna beräkning har emellertid icke visat sig riktig.

Enligt vad styrelsen meddelar, utgjorde nämligen antalet nya abonnerade

apparater under månaderna januari—juni 1917 13,803, under det antalet

nya sådana apparater under motsvarande tid år 1916 uppgick till 13,508.

Härigenom har det av 1917 års riksdag i enlighet med styrelsens förslag

beviljade anslaget till nya abonnentledningar kommit att bliva

otillräckligt för mottagande av samtliga de nya abonnenter, som anmält

sig. För att icke behöva avvisa sådana abonnenter bär telegrafstyrelsen

därför sett sig nödsakad att överskrida anslaget med ett belopp, som,

såvitt nu kan beräknas, uppgår till omkring 2,445,000 kronor. Av

liknande orsak skedde ett överskridande av det utav 1916 års riksdag

beviljade anslaget, ett förhållande, som jämväl anmäldes i 1917 års

statsverksproposition och av riksdagen lämnades utan anmärkning. I

likhet med styrelsen anser jag anslaget nu böra beräknas till så stort

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

[6.] belopp, att om möjligt ett överskridande av detsamma av nyss berörda

orsaker kan undvikas. Vad beträffar de särskilda arbeten, som föreslagits

till utförande under år 1918, hava desamma icke givit mig anledning

till erinran.

Anläggandet av nya telegrafledningar har under de senaste åren

skett i jämförelsevis liten omfattning. På grund av den alltjämt fortgående

stegringen av trafiken torde emellertid en betydande utvidgning

av nätet icke längre kunna undanskjutas. Att fortfarande såsom hittills

i stor utsträckning skett använda rikstelefonlinjerna för framförande av

telegramtrafiken synes nämligen icke lämpligt. Jag erinrar i detta sammanhang,

att Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 31 juli 1917

höjt taxan för inrikes telegram — en höjning, som jämväl förutsattes

redan vid beräknande av telegrafverkets inkomster för år 1918.

Av föregående redogörelse torde framgå, att ett högst betydande

anslag erfordras till utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Av statsfinansiella skäl finner jag mig emellertid nödsakad föreslå en

nedsättning av det av telegrafstyrelsen begärda beloppet med 10,000,000

kronor, vadan således för ändamålet skulle äskas en summa avl5,000,000

kronor. Ett stöd för en sådan nedsättning har jag jämväl funnit i det

förhållandet, att det torde vara synnerligen ovisst, huruvida material

kan anskaffas för utförande av samtliga de arbeten, som äro avsedda

att utföras för det av styrelsen begärda anslagsbeloppet. På sätt telegrafstyrelsen

föreslagit, torde det bliva nödvändigt att låta fördelningen

av anslaget till huvudsaklig del bero på möjligheterna att utföra de

olika slagen av arbeten, och synes avgörandet av denna fråga lämpligen

böra överlämnas till telegrafstyrelsen.

På grund av vad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

För mötande av de ökade utgifter för telegrafverket, som den ofantliga

stegringen i material- och arbetspris medfört, synas vissa provisoriska

förhöjningar av telegraf- och telefonavgifter böra komma till stånd

att tillämpas snarast möjligt efter fastställandet. Då jag anser riksdagens

yttrande böra inhämtas över dessa förhöjningar, som enligt vad chefen

för finansdepartementet denna dag anfört till statsrådsprotokollet under

titeln »Inkomsterna» beräknats jämväl för år 1918, skall jag under de

närmaste dagarna framlägga förslag i detta ämne för Kungl Maj:t.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.918 års tilläggsstat.

29

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

I. Bangårdar.

1. Stockholms bangårdars ombyggnad.

I skrivelse den 29 september 1917 framhåller järnvägsstyrelsen,

att beträffande Stockholms bangårdsfråga avvikelse måst äga rum i den

av styrelsen upprättade planen för erforderliga arbeten under 10-årsperioden

1918—1927. Styrelsen yttrar härom följande:

Vid upprättandet av 10-årsplanen hade styrelsen utgått ifrån att den för

bedömande av Stockholms bangårdsfråga tillsatta 1915 års bangårdskommission

skulle bliva färdig med sitt arbete i så god tid, att bangårdsfrågan i större eller

mindre omfattning skulle kunna föreläggas 1918 års riksdag. Att så skulle kunna

ske syntes särskilt angeläget för att Västra stambanans ingångslinje —- i enlighet

med statens utfästelse till Stockholms stad — skulle kunna vara omlagd till år

1921, då Hammarbyleden beräknats bliva färdig. Kommissionen har emellertid

ännu icke avgivit sitt utlåtande, och bangårdsfrågan kan sålunda tidigast år 1919

föreläggas riksdagen. Med hänsyn till Hammarbyleden synes detta uppskov ej

bliva till olägenhet, då — efter vad styrelsen under hand erfarit — kanalarbetena

på grund av kristidens inverkan icke förväntas bliva färdiga förrän ett år

efter den ursprungliga planen.

På grund av särskilda omständigheter har styrelsen emellertid

ansett sig böra hemställa om anslag till förvärv av viss mark, erforderlig

för bangårdsombyggnaden i fråga.

Styrelsen anför härom.

I enlighet med testamentariskt förordnande av framlidne med. fil. kand. K.

F. Björn har till järnvägsstyrelsen hembjudits ett Björns stärbhus tillhörigt

tomtområde, nämligen den delvis å fri och egen samt delvis å ofri eller stadens

grund belägna fastigheten n:r 4 i kvarteret Fatbursholmen å Södermalm i Stockholm,

till ett pris ej understigande 4 kronor för kvfot. Fastighetens areal utgör

7,070 kvm. Efter det förenämnda priset skulle köpeskillingen bliva 320,810 kronor.

Området ifråga erfordras redan vid en första utvidgning av Södra station

enligt av styrelsen härför upprättat förslag, och 1915 års bangårdskommission för

Stockholm har på förfrågan meddelat, att området, såvitt kan bedömas, torde

komma till användning, vilken av de tänkbara utvägarna för bangårdsförslagets

lösning än väljes. Av styrelsen för bedömande av det erbjudna priset anlitade

sakkunniga värderingsmän hava för sin del tillstyrkt ett antagande av det gjorda

erbjudandet.

[7-]

Stockholms

bangårdars

ombyggnad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

Med hänsyn till det svävande läge, vari Stockholms bangårdsfråga under en

avsevärd tid framåt torde komma att befinna sig, har styrelsen icke kunnat antaga,

att staden skulle befinnas villig att inlösa fastigheten. Då från stärbhusets

sida emellertid begärdes snart besked, om järnvägsstyrelsen ämnade förvärva

tomten, enär stärbliuset eljest hade för avsikt att avyttra densamma till annan

köpare, och då priset i så fall med all sannolikhet skulle komma att ställa sig

avsevärt högre, har styrelsen .för sin del ansett önskvärt, att fastigheten redan

nu förvärvas för statens räkning. Styrelsen har därför antagit stärbhusets erbjudande

och den 8 mars 1917 träffat avtal om förvärv av fastigheten, med stadgande

dock, att därest 1918 års riksdag efter därom gjord framställning icke

senast före utgången av mars månad 1918 anvisar nödiga medel till gäldande

av köpeskillingen och övriga med köpet förenade kostnader, kontraktet skall hava

till alla delar förfallit.

Köpeskillingen utgör förenämnda belopp 320,810 kronor och skall gäldas

den 1 maj 1918 tillika med ränta efter 5 1/2 % om året från dagen för kontraktets

undertecknande, till dess likvid sker. Käntan till den 1 maj 1918 uppgår

till 20,193 kronor 21 öre. Summan av köpeskillingen och detta räntebelopp utgör

341,003 kronor 21 öre. Härtill komma lagfartskostnader m. m., varigenom sammanlagda

kostnaden för fastighetens förvärvande beräknas uppgå till 341,500 kronor.

Därest köpet kommer till stånd, skulle staten, enligt särskilda författningar,

för den å ofri grund belägna delen av fastigheten till staden utgiva dels s. k. trettiondepenning,

d. v. s. V30 av vad som av köpeskillingen belöper på berörda del

av fastigheten, dels ock den s. k. »de fattigas andel» med v/2 % av samma del

av köpeskillingen. Styrelsen förutsätter emellertid, att staden skall vara villig

avstå från dessa avgifter, och har för avsikt att till staden avlåta en framställning

i sådant hänseende.

Emellertid vill styrelsen i detta sammanhang framhålla, att det icke genom

ifrågavarande inköp kan anses fastslaget, att kostnaden för inköpet slutligen kommer

att drabba statsverket, utan att vid den framtida uppgörelsen mellan statens

järnvägar och Stockholms stad rörande ordnandet av Stockholms bangårdsförhållanden

kommer att avgöras, huruvida icke möjligen denna kostnad skall bestridas

av staden.

Under åberopande av vad nu anförts hemställer järnvägsstyrelsen,

det Kungl. Maj:t täcktes, med godkännande av det upprättade köpekontraktet,

föreslå riksdagen att för år 1919 för inköp av ifrågavarande

område anvisa ett belopp av 341,500 kronor, att i sin helhet utgå såsom

förskott under år 1918.

Såsom framgår av det föregående, är det område, varom bär är

fråga, under alla förhållanden erforderligt för en utvidgning av Stockholms

södra station. Detta behov gäller, enligt vad jag inhämtat, såväl

person- som godsbangården. Redan vid den provisoriska ombyggnad av

godsbangården, som länge varit erforderlig och som om möjligt torde böra

vidtagas så snart Stockholms bangårdsfråga är i princip löst, behöver området

tagas i anspråk. Under sådana förhållanden gäller frågan endast,

om man nu skall förvärva området eller om man skall vänta därmed,

till dess medel begäres för ombyggnaden av stationen. Aven om

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

det nu fordrade priset icke är att betrakta såsom särskilt billigt, hava

dock de sakkunniga värderingsinännen ansett detsamma vara skäligt.

På grund härav och då man enligt min uppfattning icke bör taga

risken att vid ett framtida förvärv få vidkännas en måhända väsentligt

ökad kostnad, tillstyrker jag ett godkännande av det preliminärt föreliggande

köpet samt äskande hos riksdagen av erforderligt anslag för

köpeskillingens gäldande. Såsom förut nämnts, utgör själva köpeskillingsbeloppet

320,810 kronor, vartill kommer räntan å samma belopp till den

1 maj 1918, uppgående till 20,193 kronor 21 öre. Ytterligare tillkomma

lagfartskostnader m. m., varigenom den sammanlagda kostnaden för

fastighetens förvärvande skulle uppgå till 341,500 kronor. Sistnämnda

belopp kan dock, såsom framgår av järnvägsstyrelsens skrivelse, komma

att ökas med s. k. trettiondepenning'' och de fattigas andel för den å

ofri grund liggande delen av fastigheten, för den händelse den av järnvägsstyrelsen

till staden numera avlåtna framställningen om efterskänkande

av dessa avgifter icke skulle bifallas. Någon anledning att antaga,

att Stockholms stadsfullmäktige skulle ställa sig avvisande mot

en dylik framställning torde dock ej förefinnas, då ett sådant medgivande

givetvis bör räknas staden till godo vid den slutliga uppgörelsen

i bangårdsfrågan och då det ligger i stadens intresse att berörda godsstationsutvidgning

snarast möjligt kommer till stånd. Eventuella avgifter

av antydd art kunna, enligt vad styrelsen meddelat mig, beräknas

uppgå till sammanlagt 11,437 kronor 20 öre, vartill kommer årlig tomtöresavgift

för den ofria delen av tomten, för närvarande uppgående

till 12 kronor 27 öre.

För försäljningen av egendomen har säljaren uppställt det villkoret,

att riksdagen senast före utgången av mars månad 1918 anvisar nödiga

medel till köpeskillingens gäldande; i annat fall förfaller köpet.

På grund av det anförda får jag hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t

föreslå riksdagen

att för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Fatbur

sholmen i Stoc/cholm på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 341,500 kronor.

2. Provisorisk utbyggnad av bangården vid Falkenberg.

I sin skrivelse den 29 september 1917 har järnvägsstyrelsen begärt [8.]

anslag för utförande av en provisorisk utbyggnad av Falkenbergs ban- Provisorisk

gård. Styrelsen anför härom följande.

gården vid

• Falkenberg.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

Det otillfredsställande spårutrymmet å Falkenbergs station bereder för närvarande

stora svårigheter för trafiken. Den största hinderfria mötesspårlängden

är blott 260 meter. Då godstågen i regel hava vida större längd, måste tidtabellen

därför såvitt möjligt läggas så, att möte med eller förbigång av godståg undvikes.

En sådan inskränkning vållar givetvis stora olägenheter för trafikens ordnande.

Att alldeles undvika godstågsmöten eller förbigång i Falkenberg låter sig

ej göra. Då tågmöten förekomma, måste godstågen isärkopplas och vagnar insättas

på de i och för sig redan otillräckliga växlings-och lastspåren. Härigenom

uppkomma tidsförluster och allvarsamma olägenheter. Ombyggnad av stationen

är därför av nöden, så mycket mer som även lastspårslängden är otillräcklig.

Förslag till en större ombyggnad av bangården föreligger, vilket bland annat

innebär uträtning av infartslinjen från söder, som för närvarande är synnerligen

krokig och därför besvärlig jämväl för växlingsarbetet. Den stora planens genomförande

skulle också enligt 10-årsplanen nu taga sin början. Med nu rådande

höga materialpris måste dock en utbyggnad enligt förslaget för närvarande bliva

anmärkningsvärt hög, beroende bland annat därpå, att i densamma ingår ny bro

över Ätran för infartslinjen söderifrån. Styrelsen har fördenskull sökt finna en

utväg till en början med ett provisorium, varigenom ett framskjutande av den

stora ombyggnaden kan möjliggöras. Förslaget till provisorisk utbyggnad innebär

eu förlängning av tågspåren mot norr, så att 600 meter långa tåg kunna intagas

å desamma. Vidare anordnas utdragsspår och ökas lastspårslängden, varjämte

statens järnvägars godsmagasin flyttas intill den smalspåriga Falkenbergs

järnvägs magasin, varmed vinnes avsevärda lättnader i arbetet å stationen och möjliggöres

ett bättre utnyttjande av personalen.

Frånsett spårmateriellen, som ingår såsom en väsentlig del i anläggningskostnaderna,

kunna de i det nu föreliggande provisoriet föreslagna anordningarna

beräknas endast delvis komma till godo vid stationens definitiva ombyggnad.

Provisoriets vidtagande måste likväl anses ekonomiskt motiverat, med hänsyn

därtill att den definitiva ombyggnaden kan uppskjutas några år.

Kostnaden för provisoriet uppgår till 240,000 kronor, varav 50,000 kronor

böra bestridas med medel ur förnyelsefonden.

I anslutning härtill hemställer styrelsen om ett anslag för ändamålet

för år 1919 av 190,000 kronor att i sin helhet utgå i förskott

under innevarande år.

Såsom av det nyss anförda framgår, skulle egentligen den större ombyggnad

av Falkenbergs bangård, vilken avsetts i tio-års planen, nu taga

sin början. Med hänsyn till rådande arbets- och materialpris, särskilt

vad angår bromaterial, har emellertid järnvägsstyrelsen ansett sig böra

stanna vid att föreslå en provisorisk utbyggnad. Enligt vad jag

övertygat mig om, äro förhållandena vid stationen, framför allt

genom det knappa spårutrymmet, för närvarande sådana, att allvarliga

svårigheter för trafiken allt för ofta uppstå. Snara åtgärder äro

därför av nöden för stationens ombyggnad och modernisering. De av

järnvägsstyrelsen nu föreslagna provisoriska anordningarna torde åt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.918 Ars tilläggsstat. 33

minstone för den närmaste framtiden komma att bereda avsevärda [8.]

lättnader i stationsarbetet. De beräknade kostnaderna synas mig med

hänsyn till rådande prisförhållanden icke alltför höga. Att vissa i det

ifrågasatta provisoriet ingående anordningar icke kunna komma till

godo vid den definitiva ombyggnaden är att beklaga. Ett sådant förhållande

inträder dock icke, såsom styrelsen antytt, bland annat i

fråga om spårmateriellen, vilka med omkring 40,000 kronor ingå i hela

den för den provisoriska utbyggnaden beräknade kostnaden.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för utförande av en provisorisk utbyggnad av

Falkenbergs station på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

3. Ombyggnad av bangården vid Uppåkra.

1 sin år 1916 ingivna framställning om vissa anslag vid statens [9.]

trafikerade järnvägar upptog järnvägsstyrelsen även utvidgning av Ombyggnad

Uppåkra station, vilket arbete beräknades draga en kostnad av 150,000 gå“''de^a"’id

kronor, varav 130,000 kronor av anslagsmedel. Med hänsyn till de Uppåkra.

avsevärda kostnader, anläggningen sålunda skulle betinga, ansåg emellertid

Kungl. Maj:t på hemställan av föredragande departementschefen,

att med detta arbete borde anstå till ett kommande år, och att endast anslag

för Stångby — där ett liknande arbete samtidigt av styrelsen föreslogs

— borde äskas. Frågan blev således ej föremål för riksdagens

prövning.

1 sin förevarande skrivelse den 29 september 1917 har nu järnvägsstyrelsen

förnyat sin framställning om anslag till utförande av ifrågavarande

arbete vid Uppåkra. Styrelsen åberopar härvid sin vid föregående

tillfälle avgivna motivering. Styrelsen framhöll då nödvändigheten

av att på grund av den alltjämt växande tågrörelsen å södra stambanan

anordna förbigångsspår å sträckan Malmö—Lund, och vore enligt styrelsens

uppfattning Uppåkra lämpligaste platsen för ett dylikt spår. Det upprättade

förslaget till ombyggnad av stationen därstädes upptog förutom

berörda förbigångsspår dels smärre förbättringar i avseende å personplattformen

mellan huvudspåren och å anordningarna för lokaltrafiken,

särskilt godslastningen, dels ock utläggande av ett spår för intagande av

lokalgodståg samt av ett utdragsspår. Medan kostnaden för utförande av

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

[9.]

Departe
mentschefen.

[10.]

[ii.]

[12.]

[13.]

34 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års till äggsstat.

ifrågavarande arbeten, såsom nyss anförts, då beräknades uppgå till

150,000 kronor, varav 20,000 kronor att bestridas av medel ur förnyelsefonden,

anser järnvägsstyrelsen nu, att man måste räkna med en total

kostnad av 195,000 kronor, varav likaledes 20,000 kronor borde

utgå av medel ur nyssnämda fond. Styrelsen hemställer därför, att

ett anslag av 175,000 kronor måtte för ändamålet beviljas för år 1919

men göras tillgängligt redan innevarande år.

Då de av styrelsen sålunda ifrågasatta arbetena, vilka utan tvivel

skulle i avsevärd grad såväl öka linjens kapacitet som främja trafiksäkerheten,

äro med hänsyn till den livliga trafiken å sträckan Malmö

—Lund av behovet påkallade, anser jag mig icke kunna tillråda ett

ytterligare uppskov, utan hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att för ombyggnad av bangården vid Uppäkra på

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

ifråga om an slagsäskandena för statens järnvägars räkning

under punkterna 17, 18, 19, 22, 23 och 27 i avdelningen Utgifter

för kapitalökning å 1919 års stat får jag härefter hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullföljande av arbetena med anläggning

av huvudr ang erbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande

arbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 300,000 kronor;

att för fullföljande av arbetena med utvidgning av

Västanfors station på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 40,000 kronor;

att för fullföljande av arbetena med utvidgning

av Ockelbo station m. m. på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor;

att för anordnande av nya stationer och mötesplatser

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 191H ars tilläggsstat. 35

att för utförande av spår anordning ar i anslutning

till förefintliga sparsystem på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor; samt

att för utförande av speciella anläggningar å bangårdar

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 39,700 kronor.

II Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

1. Utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna

jämte därmed sammanhörande anläggningar.

Byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström bar. - i anslutning till vad kommissionen i särskilda skrivelser den 26 juli

samt den 10 och den 28 augusti 1917 bebådat — hos mig anmält sin

avsikt att inom kort till Kungl. Maj:t inkomma med framställning om

avlåtande av proposition till årets riksdag om anvisande av ytterligare

medel för bedrivande av arbetena vid berörda dubbelspår. Det belopp,

som kommer att äskas, kan ännu icke till beloppet bestämt angivas,

men anhåller kommissionen, att i statsverkspropositionen måtte för

ifrågavarande ändamål på tilläggsstat för år 1918 beräknas ett anslag

av 1,600,000 kronor.

Ehuru jag icke i frågans nuvarande läge kan intaga någon bestämd

ståndpunkt beträffande det sålunda framförda anslagskravet, torde

emellertid det av kommissionen för ändamålet äskade beloppet böra

tillsvidare beräknas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullbordande av arbetet med utläggning av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna

jämte därmed sammanhörande anläggningar å tilläggsstat

för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av

1,600,000 kronor.

[14.]

[15.]

[16.]

Utläggning

av ytterligare

ett

järnvägsspår

mellan

Rönninge

och Järna

m. m.

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

[17.] Under hänvisning till vad av mig anförts till statsrådsprotokollet

denna dag beträffande statens järnvägar i avdelningen Utgifter för kapitalökning

å 1919 års stat under punkten 29 hemställer jag, att Kungl.

Maj: t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetena med anläggande

av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg

till Laxå på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Under åberopande av vad jag till sistnämnda statsrådsprotokoll anfört

under punkterna 35, 38, 41, 42, 45, 48, 51, 53, 55, 57, 58, 61, 62,

67 och 69 får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

III. Större broanläggningar.

[18.] att för ombyggnad av bron över Horsälven å linjen

Laxå—Charlottenberg, varför kostnaden av anslagsmedel

beräknats uppgå till 900,000 kronor, på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

200.000 kronor;

IV. Anläggningar vid huvudverkstäder.

[19.] att för fortsättande av arbetet med uppförande

av plåtslag arverkstad med smedja vid Notviken på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

88.000 kronor;

Y. Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar.

[20.] att för fortsättande av arbetet med uppförandet

av en ny lokomotivstation vid Örebro på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 75,000

kronor;

[21-] att för påbörjande av arbetet med uppförandet

av en ny lokomotivstation vid Järna på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

:57

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

att för nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens

behov vid Krylbo på tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 85,000

kronor;

VI. Husbyggnader.

att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

[22.]

[23.]

AII. Telegraf- och sektionstelefonledningar

samt kabelarbeten.

att för anläggande av telegraf- och sektionstelefon- [24.]

ledningar samt för utförande av kabelarbeten på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor;

Vill. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

att för utförande av växel- och signalsäkerhets- [25.]

anläggningar på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor;

IX. ökande av trafikkapaciteten å bandelen

Kristinehamn—Mora.

att för utförande av vissa arbeten å bandelen Kri- [26.]

stinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet på

tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor;

X. Dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten.

att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och [27.]

mindre arbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 250,000 kronor;

XI. Täckande av brist å vissa till nya byggnader

och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar beviljade anslag.

att till täckande av brist, som uppkommit d vissa [28.]

till utförande av nya byggnader och anläggningar vid

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tittäggsstat.

statens trafikerade järnvägar beviljade anslag, på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av

1,400,000 kronor;

[29.]

[30.]

B. Nya statsbanebyggnader,

att till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön

och Gällivare på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

att för fortsättande av arbetena å statsbanan

Forsmo—Hoting på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor; samt

C. Markförvärv.

att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning

av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelsp

åranordning ar, på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 400,000 kronor.

D. Ökat förlag.

att för ökat förlag vid statens järnvägar på tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst

11,000,000 kronor.

[32.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: IfilH års till äggost åt.

31)

Statens vattenfallsverk.

I Trollliätte kanalverk.

1. Anläggningen av ny farled Vänersborg—Göteborg.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bär [33.]

riksdagen år 1909 för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg Anlägg.

och Göteborg beviljat ett belopp av 22,800,000 kronor, vilket belopp »''ngen av

efter hand anvisats och ställts till vattenfallsstyrelsens förfogande för "Lenan*1

arbetenas utförande. Vänersborg

Vidare har riksdagen, med anledning av särskilda framställningar Göteborg.

av Kung]. Maj:t, åren 1913 och 1915 medgivit, att av de belopp, som

redan anvisats på anslaget för farleden, finge användas dels för Stallbackakanalens

utvidgning till 5 meters seglationsdjup ett belopp av intill

95,000 kronor, dels ock såsom bidrag till ombyggnad av Hisingsbron

över Göta älv med fria genomfartsöppningar av 17,5 meters bredd ett

belopp av 20,000 kronor. Sedan dessa arbeten, vilka icke voro inbegripna

i den ursprungliga planen för kanalanläggningen, blivit fullbordade,

har riksdagen, efter framställning av Kungl. Maj:t, för täckande

av kostnaderna för samma arbetens utförande för år 1918 anvisat ett

förslagsanslag, högst, av 115,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

beloppet.

I skrivelse den 11 november 1916 med framställning om anslag

för sistnämnda ändamål meddelade vattenfallsstyrelsen, att styrelsen,

till följd av att en del arbeten å farledsanläggningen ännu då påginge,

icke kunde bestämt uppgiva totalkostnaden för utförandet av anläggningen,

men att styrelsen likväl kunde förutse, att nämnda kostnad

icke skulle kunna hållas inom ramen av det av riksdagen för anläggningen

anslagna beloppet 22,800,000 kronor, och framhöll styrelsen

tillika, att detta närmast vore beroende dels på vissa svårigheter med

pågående arbeten å regleringsdammen m. m. vid Lilla Edet dels på de

under de sista åren mycket starkt stegrade arbets- och materialprisen.

Styrelsen höll emellertid för sannolikt, att överskridandet skulle kunna

begränsas till 2 å 3 % av anslagssumman.

I skrivelse den 30 augusti 1917 meddelar nu vattenfallsstyrelsen

till en början, att, oaktat den nya farleden öppnats för trafik redan den

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

[33.1 25 oktober 1916, eu del arbeten för densammas fullbordande fortfarande

pågå, i det att regleringsdammen vid Lilla Edet ännu ej är fullt färdig,

varjämte en del muddringsarbeten vid Åkersström och Lilla Edet ävensom

vissa smärre kompletteringsarbeten återstå. Under sådana omständigheter,

anför styrelsen vidare, är påtagligen ej för närvarande möjligt att beräkna,

vilken totalkostnad farledsanordningen kommer att kräva, så mycket

mera som material- och arbetspris ännu alltjämt stegras, vartill kommer,

att slutuppgörelse ännu ej träffats med vissa entreprenörer, vilka inkommit

med anspråk på extraersättningar utöver respektive kontrakterade

belopp, samt att vissa skadeståndsfrågor, för vilkas prövning

torde bliva nödvändigt anlita skiljenämnd eller domstol, hittills ej kunnat

avgöras. Vidare framhåller styrelsen, att, efter det styrelsens underdåniga

skrivelse i ämnet den 11 november 1916 avlåtits, ytterligare mycket

stora prisstegringar förekommit, varför det enligt styrelsens mening

är att befara, att det belopp, varmed slutkostnaderna komma att överstiga

de vid första anslagets beviljande beräknade, vilka voro grundade

på under år 1908 upprättade kostnadsförslag, blir något högre än vad

styrelsen i november 1916 ansåg sig kunna förmoda. Särskilt på grund

av ovissheten rörande följderna av förut omnämnda skadeståndsanspråk

ser sig styrelsen förhindrad att för närvarande uttala sig om den

sannolika slutkostuaden. Då emellertid arbetena måste snarast slutföras

och återstående mellanhavanden med entreprenörer, jordägare och

arrendatorer avvecklas, finner styrelsen nödvändigt, att redan under år

1918 kunna disponera ytterligare ett belopp av 700,000 kronor utöver

vad förut för ändamålet anvisats.

I enlighet med vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska ett ytterligare anslag av

700,000 kronor för anläggningen av ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg, att förskottsvis utanordnas redan under år 1918.

ipartements- Av skål, som vattenfallsstyrelsen framhållit, torde det för narvachefen.

rande icke finnas möjlighet att bestämma storleken av det belopp,

varmed totalkostnaden för ifrågavarande farledsanläggning kommer att

överskjuta den av riksdagen beviljade anslagssumman. En närmare utredning

i fråga om kostnadsökningen samt framställning om anslag

för dess slutliga täckande lärer därför böra anstå, till dess anläggningen

fullbordats samt vissa uppkomna skadeståndsfrågor blivit avgjorda.

Emellertid torde det vara nödvändigt, att styrelsen redan under år

1918, utöver förut anvisade medel, till sitt förfogande erhåller ytterligare

ett belopp av 700,000 kronor, vilket belopp, enligt vad styrelsen med
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 urs tilläggsstat.

delar, erfordras för anläggningens snara fullbordande samt för avveck- [33.

lande av återstående mellanhavanden med vederbörande entreprenörer,

jordägare och arrendatorer.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg å till äggsstat för år 1918 bevilja

ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfall sverks räkning

under punkterna 72, 73, 74, 70, 78 och 80 i avdelningen Utgifter för

kapitalökning å 1919 års stat får jag härefter hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

II. Trollhare kraftverk.

att för påbörjande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Lilla Edet på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor;

III. Porjus kraftverk.

att för fortsättande av andra utbyggnaden av [35.]

Porjus kraftstation på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor;

att i avbidan på den proposition i ämnet, som [36.]

kan komma att avlåtas, till utförande av anläggningar

för ytterligare kraftuttagning i Lule älv på tilläggsstat

för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av 500,000

kronor;

IY. Älvkarleby kraftverk.

att för ökning av förlag skapitalet för anskaffande [37.]

av bränsle för Västerås’ ångkraftstation på tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor;

Y. Inköp av vattenfall och fastigheter samt

utförande av nyanläggningar.

att till inköp av vattenfall och fastigheter samt ut- [38.]

förande av nyanläggningar, i den män sådana åtgärder

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 6

t)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

[38.]

[39.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

kunna erfordras för ändamålsenlig, utveckling av statens

kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet

kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor; samt

YL Distributionsanläggningar för statens

kraftverk.

att för utförande av distributionsanläggningar och

därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

VII. Inventarier för statens vattenfallsverk.

[40.] I skrivelse den 11 november 1916 hemställde vattenfallsstyrelsen,

inventarier bland annat, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels för år

för statens 1918 anvisa ett anslag av 700,000 kronor till inventarier för statens

Vatrerk1.118" vattenfallsverk, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet, dels ock medgiva,

att det av 1913 års riksdag anvisade anslaget av 150,000 kronor till

inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk finge användas såsom gemensamt

anslag till anskaffande av inventarier för statens vattenfallsverk.

Syftet med vattenfallsstyrelsens ifrågavarande förslag var huvudsakligen

att kunna förverkliga en av styrelsen redan år 1913 framlagd

plan rörande inrättande av ett centralförråd för statens vattenfallsverk,

varjämte en del av det äskade anslagsbeloppet skulle användas till nyanskaffning

av inventarier vid vattenfallsverkets särskilda avdelningar.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1917

framhöll föredragande departementschefen, att anordnandet av ett dylikt

centralförråd enligt hans mening skulle medföra väsentliga fördelar för

staten. Mot det av styrelsen äskade anslaget å 700,000 kronor gjorde

departementschefen icke någon erinran. Däremot ansåg departementschefen,

enär icke någon del av nyssberörda, utav 1913 års riksdag

beviljade anslag å 150,000 kronor dittills behövt tagas i anspråk och

med hänsyn även till nödvändigheten att begränsa statens utgifter, att

av nämnda anslag å 700,000 kronor endast 400,000 kronor borde an.

visas för år 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4:5

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: IMS års tillägysstat.

I enlighet med den av departementschefen sålunda uttalade upp- [40.]

fattningen i ämnet föreslog Kungl. Maj:t i avlåten proposition 1917 års

riksdag att dels till inventarier för statens vattenfallsverk bevilja ett

anslag av 700,000 kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av

400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under

år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels ock lämna nyss

berörda medgivande beträffande det av 1913 års riksdag anvisade anslaget

å 150,000 kronor till inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk.

Vad Kungl. Magt sålunda föreslagit blev av riksdagen bifallet.

Genom beslut den 29 juni 1917 har Kungl. Maj:t därefter förordnat,

att i rikshuvudboken skall uppläggas ett särskilt konto för statens

vattenfallsverks centralförråd, ävensom bemyndigat vattenfallsstyrelsen

att mellan nämnda centralförråd och statens vattenfallsverks övriga avdelningar

fördela sistberörda två belopp å tillhopa 550,000 kronor till

anskaffande av inventarier för statens vattenfallsverk.

I skrivelse den 30 augusti 1917 har nu vattenfallsstyrelsen gjort

framställning om anvisande av återstående 300,000 kronor utav det av

1917 års riksdag till inventarier för statens vattenfallsverk beviljade anslaget

å 700,000 kronor. Styrelsen framhåller härvid, att det redan nu

kan förutses, att det sammanlagda anslagsbelopp, som därmed kommer

att vara ställt till förfogande för ifrågavarande ändamål, blir otillräckligt

för täckande av kostnaderna för statens vattenfallsverks inventarieförråd

under år 1919, men anser styrelsen likväl, att äskandet av ytterligare

anslag för ändamålet kan anstå till 1919 års riksdag.

Då vattenfallsstyrelsen ursprungligen gjort sig räkning på att få

disponera hela det för ändamålet beviljade anslaget å 700,000 kronor

redan under år 1917, finner styrelsen vidare, att det nu begärda beloppet

av 300,000 kronor bör göras tillgängligt redan under år 1918.

Vattenfallsstyrelsen hemställer därför, det täcktes Kungl. Maj:t.

föreslå riksdagen att utav det av 1917 års riksdag till inventarier för

statens vattenfallsverk beviljade anslaget å 700,000 kronor för år 1919

anvisa återstående beloppet, 300,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1918 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Vattenfallsstyrelsens hemställan, att av det utav 1917 års riksdag Departement»- för ifrågavarande ändamål beviljade anslaget å 700,000 kronor åter- rhefeustående

beloppet, 300,000 kronor, måtte nu anvisas, finner jag mig

böra tillstyrka. Jämväl anser jag mig böra förorda styrelsens förslag,

att hela sistnämnda belopp göres tillgängligt redan under år

1918. Av nyssberörda anslag å 700,000 kronor voro nämligen enligt

en av vattenfallsstyrelsen i slutet av år 1916 uppgjord fördelnings
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tiUäggsstat.

[40.] plan 100,000 kronor avsedda till anskaffande av inventarier för Älvkarleby

kraftverk, som varit i huvudsak driftfärdigt sedan mitten av

år 1915, och 600,000 kronor avsedda till att påbörja avvecklandet av

befintliga inventarieförråd vid i huvudsak avslutade byggnadsföretag

genom motsvarande inventariers överförande till ett centralförråd respektive

— i fråga om en jämförelsevis mindre del — till Trollhätte kanalverk.

De sammanlagda belopp, som motsvara ifrågavarande anslag å

700,000 kronor, äro således redan av tillgängliga medel förskjutna av

vattenfallsstyrelsen.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att av det till inventarier för statens vattenfallsverk

beviljade anslaget å 700,000 kronor å tilläggsstat

för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa återstående

beloppet, 300,000 kronor.

Till. Förvaltningsbyggnaci för statens vattenfallsverk.

I skrivelse den 30 augusti 1917 har vattenfallsstyrelsen gjort

Förvalt- framställning om anskaffande av en central förvaltningsbyggnad för

ninad"för 8tatens vattenfallsverk och för sådant ändamål föreslagit inköp av tomstetens

terna nr 1, 3 och 9 i kvarteret Björnen i Stockholm ävensom utförandet

å nämnda fastigheter av vissa om- och tillbyggnadsarbeten.

Sedan överintendentsämbetet den 25 september 1917 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet, har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 30

november 1917 hemställt om anslag för inköp av jämväl tomten nr 2

i nämnda kvarter.

Utredningen angående vattenfallsstyrelsens föreliggande framställningar

har ännu icke blivit slutförd. Som emellertid försäljningsanbuden

å ifrågavarande fastigheter äro för säljarna bindande allenast under

förutsättning, att desamma bliva av Kungl. Maj:t godkända före den

15 mars 1918, har jag för avsikt att under den närmaste tiden underställa

frågan Kungl. Maj:ts prövning. För närvarande hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan komma att avlåtas, för inköp för statens vattenfallsverks

räkning av tomterna nr 1, 2, 3 och 9 i

kvarteret Björnen i Stockholm ävensom för utförande å

nämnda fastigheter av vissa byggnadsarbeten på tillläggsstat

för år 1918 beräkna ett reservationsanslag

å 1,650,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.918 års tilläggsstat.

45

Statens utlåningsfonder.

1. Lånefonden för tjänsteniannasamhället vid Mörby.

För avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

har riksdagen anvisat för år 1912 ett anslag av 930,000 kronor, för år

1913 ett anslag av 200,000 kronor och för år 1918 ett anslag av likaledes

200,000 kronor. Beträffande sistnämnda belopp tillerkändes

Kungl. Maj:t rätt att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

detsamma. Av de anvisade beloppen hava 330,000 kronor avsetts

för anläggande av vägar m. m. å den till tjänstemannasamhället

upplåtna delen av Mörby kronoegendom, medan återstoden, 1,000,000

kronor, avsetts till lån för bebyggande av området i fråga.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnahemsförening meddelat, att ej blott förutvarande

behållning i lånefonden utan även i det närmaste samtliga för år 1918

för byggnadslån anvisade medel komme att under den närmaste tiden

bliva för nämnda ändamål disponerade. Med anledning härav har

föreningen anhållit, att för fullföljande av byggnadsverksamheten inom

samhället av Kungl. Maj:t måtte hos innevarande års riksdag utverkas

ett anslag av minst 200,000 kronor för avsättning till lånefonden.

Till följd av remiss har statskontoret den 16 november 1917 avgivit

utlåtande i ärendet. Statskontoret har därvid meddelat, att för

det dåvarande å lånefonden förefunnes en kassabehållning av omkring

14,000 kronor förutom de av 1917 års riksdag beviljade 200,000 kronor,

som ännu icke tagits i anspråk. De sålunda disponibla tillgångarna

komme emellertid att till större delen åtgå för utlämnande redan under

år 1917 av lån till sammanlagt belopp av i runt tal 150,000 kronor

samt för överförande från fonden till statsmedlen av ungefär 45,000

kronor, vartill den för år 1917 belöpande räntan å lånen från fonden

torde komma att uppgå. I statsrådsprotokollet över civilärenden för

den 24 februari 1911, vilket fanns bifogat Kungl. Maj:ts proposition

den 10 mars 1911, angående anordnande av ifrågavarande egnahemssamhälle,

beräknades erinrar statskontoret, att anslag erfordrades av statsmedel

till lämnande av lån för samhällets bebyggande med förslagsvis

högst 1,400,000 kronor. I betraktande härav och då det nu ifrågasatta

[42.]

Lånefonden

för tjänstemannasamhiillet

vid

Mörbj

Framställning

av egnahem sföreningen.

Statskontoret.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

[42.]

Departements
chefen.

ytterligare anslagsbeloppet av 200,000 kronor hölle sig inom den i beräkningen

rörande erforderliga byggnadslån angivna ramen, har statskontoret

förklarat sig för sin del icke hava någon erinran mot ifrågavarande

framställning.

Av det belopp om högst 1,400,000 kronor, som enligt den av riksdagen

godkända planen rörande anordnande av ett egnahemssamhälle å

kronoegendomen Slörby beräknades bliva erforderligt till lån för områdets

bebyggande, har riksdagen hittills anvisat 1,000,000 kronor. Emellertid

torde vid det förhållande, att vad sålunda anvisats blivit i det närmaste

disponerat, av riksdagen böra äskas ytterligare medel för att tillföras

lånefonden för tjänstemannasamhället. Då det begärda beloppet, 200,000

kronor, såsom statskontoret framhållit, ligger inom ramen för beräkningen

av erforderliga byggnadslån, har jag icke funnit något att erinra

mot storleken av detsamma, och torde anslaget böra anvisas å

tilläggsstat för år 1918.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörhy på tilläggsstat för år 1918 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla

och bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll

skulle överlämnas till finansdepartementet för

att tjäna till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts

nådiga proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1918.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tiUäggsstat.

47

Sammandrag och register

till

utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1918

för

de till civildepartementet hörande aftärsdrivande verk

och utlåningsfonder.

Att täckas av

i

i Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

summa

_

Postverket.

Kronor

Ö.

Kronor

le.

Kronor

ö.1

1

2

Inventarier, reservationsanslag.....................

-

—

175,000

—

2

2

Nybyggnad i Linköping, reservationsanslag ..

55,000

—

—

—

3

6

Nybyggnad i Gällivare, reservationsanslag....

175,000

—

—

—

1

4

7

Nybyggnad i Göteborg, reservationsanslag ...

500,000

—

—

—

5

7

Om- och tillbyggnad av posthnsbyggnaden

i Ystad, reservationsanslag ....................

100,000

_

_

_

Säger för postverket

830,000

—

175,000

—

1,005,000

—

Telegrafverket.

! 6

8

Fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende,'' reservationsanslag...........

15,000,000

_

_

_

Säger för telegrafverket

15,000,000

_

—

15,000,000

—

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid

statens trafikerade järnvägar.

I. Bangårdar:

7

29

Stockholms bangårdars ombyggnad, re- servationsanslag ................

341,500

190,000

8

31

Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs

station, reservationsanslag ........

Transport

531,500

—

—

—

16,005,000

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

_ ------r

Att täckas av

Summa

Punkt

Sid.

lånemedel

inkomster

Kronor | ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Transport

531,500

— 1

16,005,000

—

i 9 ''

33

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra,

reservationsanslag ...........................

175,000

—

—

10

34

Huvudrangerbangård vid Hallsberg, re-

servationsanslag .. ...........................

300,000

—

—

—

11

34

Utvidgning av Västanfors station, re-

servations anslag ..............................

40,000

—

—;

—

12

34

Utvidgning av Ockelbo station m. m.,

reservationsanslag ...........................

60,000

—

—

13

34

Nya stationer och mötesplatser, reserva-

länsanslag ....................................

300,000

14

35

Spåranordningar i anslutning till före-

fintliga spårsystem, reservationsanslag

1,000,000

—

—

15

35

Speciella anläggningar å bangårdar,

reservationsanslag ...........................

39,700

~

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeom-

läggningar:

16

35

Dubbelspår Eönninge—Jama m. m.,

reservationsanslag ...........................

1,600,000

—

—

—

17

36

Dubbelspår Örebro—Hallsberg—Laxå,

reservationsanslag ...........................

500,000

III. Större broanläggningar:

18

36

Ombyggnad av bron över Norsälven å

linjen Laxå—Charlottenberg, reserva-

länsanslag ....................................

200,000

—

IV. Anläggningar vid huvudverkstäder:

19

36

Plåtslagarverkstad med smedja vid Not-

viken, reservationsanslag..................

88,000

—

—

—

V. Lokomotivstations- och driftverkstads-

anläggningar:

20

36

Ny lokomotivstation vid Örebro, reserva-

tionsanslag ....................................

75,000

—

—

21

36

Ny lokomotivstation vid Jama, reserv a-

tionsanslag ....................................

50,000

_

—

—

Transport

1 4,959,200

j —

I

I-

|l6,005,000|—

s. 49 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

49

Att täckas av

Punk

Sid.

lånemedel

andra stat

Dumma

B-

inkomster

Kronor

! u

| Kronor |

ö. Kronor

l«.

Transport

4,959,20(

>-

- 16,005,001

) —

22

37

Nya och förändrade anläggningar för

maskinavdelningens behov vid Kryl- bo, reservationsanslag ..................

85,00(

>—

23

37

VI. Husbyggnader, reservationsanslag........

2,000,001

i —

—

24

37

VII. Telegraf- och sektionstelefonledningar

m. m., reservationsanslag..................

200,00C

—

25

37

Vill. Växel-och signalsäkerhetsanläggningar,

reservationsanslag ..........

500,000

—

26

37

IX. Okande av trafikkapaciteten å bandelen

Kristinehamn—Mora, reservationsan- slag ...........................

300,000

—

27

37

X. Dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten, reservationsanslag . .

250,000

28

37

XI. Täckande av brist å vissa till nya bygg- nader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar beviljade an- slag, reservationsanslag ..................

1,400,000

B. Nya statsbanebyggnader.

29

38

Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare,

reservationsanslag..................................

2,000,000

_

30

38

Statsb anan F OTsm.o-TLotiwg.reservationsanslag

500,000

—

— -

31

38

C. Markförvärv, reservationsanslag ...

400,000

—

— -

32

38

D. Okat förlag, förslagsanslag, högst ...

—

11,000,000 -

Säger för statens järnvägar

12,594.200

11,000,000 -

23,594,200

_

Statens vattenfallsverk.

I. Trollhätte kanalverk:

33

39

Ny farled Vänersborg—Göteborg, reser- vationsanslag ................................

700,000

— —

II. Trollhätte kraftverk:

34

41

Kraftstation vid Lilla Edet, reservations- anslag ....................

700,000|

1

Transport |

8

8

O

-|

-1-

39,599,200|-

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.

Att

täckas av

Summa

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

ö.

Kronor |

ö.|

Kronor |

Ö.

Transport

1,400,000

—

—

— I

39,599,200

—

III. Porjus kraftverk:

35

41

Andra utbyggnaden av Porjus kraftsta- tion, reservationsanslag................—

500,000

—

—

—

36

41

Anläggningar för ytterligare kraftut- tagning i Lule älv, reservationsanslag

500,000

—

—

-

IY. Älvkarleby kraftverk:

37

41

Ökning av förlagskapitalet för anskaf- fande av bränsle för Västerås’ äng- kraftstation, reservationsanslag .........

_

_

250,000

_

38

41

Y. Inköp av vattenfall och. fastigheter

samt utförande av nyanläggningar,

reservationsanslag .........................

2,500,000

_

—

—

39

42

VI. Distributionsanläggningar för statens

2,000,000

40

42

VII. Inventarier, reservationsanslag ............

—

—

300,000

—

41

44

Vill. Förvaltningsbyggnad för statens vatten- fallsverk, reservationsanslag ............

1,650,000

_

—

Säger för statens vattenfallsverk

8,550,000

—

550,000

—

9,100,000

—

Statens ntlåningsfonder.

42

45

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby, reservationsanslag ........................

200,000

Säger för statens utlåningsfonder

200,000

—

—

200,000

—

Summa

37,174,200

—

11,725,000

—

(48,899,200

1-

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tilläggsstaten för år 1918.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson, anmälde

de till jordbruksdepartementet hörande ärenden angående utgifter för

kapitalökning, vilka sjmtes böra föranleda äskande av anslag av riksdagen

å tilläggsstat för år 1918, och yttrade därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. ("Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

[!•] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

1 bostäder." ^e till jordbruksdepartementet hörande ärenden angående utgifter för

kapitalökning för år 1919 anfört uti punkten 1 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till anordnande av bostadslägenheter åt

jägmästare i vissa revir i Norrland i huvudsaklig

överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den 21

september 1917 såsom kapitalökning för statens domäners

fond å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av.............................. kronor 170,000.

Statens utlåningsfonder.

[2.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan

lånefonden'' aV ären(^ena angående utgifter för kapitalökning för år 1919 anfört i

neon en. plini?ten 3 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag

till kapitalökning för år 1918 till fonden för torvindustriens

befrämjande, som Kungl. Maj:t må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat

för år 1918 beräkna ett reservationsanslag

av ...................................... kronor 2,000,000.

[3.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

landsbygden^ arendena angående utgifter för kapitalökning för år 1919 anfört i

elektrifiering, punkten 9 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående inrättande

av en lånefond för landsbygdens elektrifiering,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,

såsom kapitalökning för denna fond å tilläggsstat för

år 1918 beräkna ett reservationsanslag

av

kronor 1,000,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.

3

Förlag till statsverket.

I den redogörelse, som chefen för finansdepartementet den 31

december 1917 lämnade för ifrågasatta åtgärder för förskottsväsendets

avveckling och som då vann Kungl. Majits gillande, omnämnde bemälde

departementschef bland förskott, avsedda att ersättas med särskilda,

framdeles inflytande medel, två poster, som tillhöra jordbruksdepartementets

handläggning, nämligen kostnader för veterinärinstitutets nya

byggnader in. m. till belopp av 277,857 kronor 84 öre samt kostnader

för uppförande av nybyggnad för skogshögskolan in. m. å 397,000

kronor, tillhopa 674,857 kronor 84 öre. Dessa kostnader hava varit

avsedda att täckas av försäljningsmedel för tomter å förra veterinärinstitutets

och skogsinstitutets områden i Stockholm.

I överensstämmelse med den av bemälde departementschef uttalade

uppfattning, att anslag till täckande av förskott å så avsevärd storlek

som '' de ifrågavarande borde uppföras å 1918 års tilläggsstat, och med

iakttagande av nödig avjämning å beloppet, hemställer jag nu, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av förskjutna kostnader för nybyggnader

för veterinärhögskolan och skogshögskolan

m. m. såsom utgift för kapitalökning å tilläggsstat för

år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst........................................................... kronor 674,900.

Rörelsekapital för kristidskommissioner.

Såsom rörelsekapital vid statens verksamhet för anskaffande och

tillhandahållande av livsförnödenheter har 1917 års riksdag å tilläggsstat

för samma år anvisat ett reservationsanslag av 150 miljoner kronor.

Med den omfattning denna verksamhet numera tagit har en betydlig

ökning av detta rörelsekapital befunnits nödig. Enligt från folkhushållningskommissionen

erhållna uppgifter skulle ökningen belöpa sig till

förslagsvis 75 miljoner kronor. Dessa uppgifter äro emellertid endast

preliminära och ytterligare utredning i frågan är därför behövlig.

I avvaktan härpå finner jag mig böra hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

[4-J

Förskotterade

kostnader

för nybyggnader

för

veterinärhögskolan

och

skogshögskolan

m m.

[5.]

Rörelsekapital

för folkhushållningskommissionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utgifter för kapitalökning: 19/8 års tilläggsstat.

att i avbidan på den proposition angående rörelsekapital

för folkhushållningskommissionen, som Kungl.

Magt må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å tilläggsstat för år 1918 såsom utgift för

kapitalökning beräkna ett reservationsanslag

av .................................... kronor 75,000,000.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall

samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle

överlämnas till finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörandet av förslag till tilläggsstat för år 1918.

Ur protokollet:

Eric Paulson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1018.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tilläggsstaten för år 1918.

Propositionens justering-.

T)f dr a r/ av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj: t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den U januari

1918.

Närvarande:

tians excellens herr statsministern EDEN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

Matsråden: Petersson,

Schotte.

Petrén.

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Kydén.

Undén,

Thorsson.

Hellner,

Departementschefen, statsrådet Thorsson föredrog- för justerino- ett

i överensstämmelse med Kungl. Majrts förutfattade, av statsrådet enhälligt

til styrkta beslut uppsatt förslag till Kungl. Maj:ts nådiga proposition

till riksdagen om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets

underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,

sådant det finnes detta protokoll bilagt; och skulle i

enlighet därmed omförmälda nådiga proposition till

riksdagen avlåtas.

Ur protokollet :

Teodor Franzén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand.. 2 höft. (Nr 2.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (24)

24 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:475b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av tillläggsstaten till riksstaten för år HUS. a1 i texten
  2. Rskr. 1918:463 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1918 gjorda framställning om återbetal s. 7 i texten
  3. Rskr. 1918:472 Skrivelse till Konungen angående beräkning av vissa bevillningar å tilläggsstat för år 1918. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1918:435 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tillägg sstat till riksstaten för år 1918 i avseende å postoch telegrafverken sam s. 1 i texten
  5. SU 1918:257b Memorial angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten för år 1918. s. 37 i texten

Visa alla 24