Sök i Ratio Lex

Angående lån till hushållningssällskapen för anskaffande och tillhandahållande av förädlade utsäden av vissa sädesslag ävensom av utsädespotatis

1918-03-19 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:200, Angående lån till hushållningssällskapen för anskaffande och tillhandahållande av förädlade utsäden av vissa sädesslag ävensom av utsädespotatis

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 200.

1

Nr 200.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående lån

till hushållningssällskapen för anskaffande och tillhandahållande

av förädlade utsäden av vissa sädesslag

ävensom av utsädespotatis; given Stockholms slott den

19 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen att

dels medgiva, att till hushållningssällskapen må utlämnas lån å

sammanlagt 3 miljoner kronor för anskaffande och tillhandahållande

under år 1918 av förädlade utsäden av vete, råg, korn och havre samt

utsädespotatis i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta grunder;

dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1918 anvisa ej mindre

under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor, än

även, att utgå av tillfälliga lånemedel, under utgifter för kapitalökning

ett förslagsanslag, högst 2,970,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

\

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. - 179 höft. (Nr 200.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 200.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Vid anmälan den 14 januari 1918 av de frågor, som berörde utgifterna

under nionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1918, meddelade

jag, att lantbruksstyrelsen inkommit med en framställning, att ett belopp

av 3 miljoner kronor måtte anvisas till räntefria lån åt hushållningssällskapen

för utlämnande av förädlade utsäden till jordbrukare.

Då ärendet vid nämnda tid icke erhållit erforderlig utredning, ansåg

jag visst belopp för ändamålet böra beräknas i budgetsförslaget. Med

beaktande att medel även borde beräknas för åtgärder, som kunde böra

vidtagas med anledning av förväntade framställningar från produktionskommittén,

har Kungl. Maj:t i propositionen nr 2 i punkten 35 under

nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till åtgärder för höjande av

jordbrukets produktion å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag

av 5 miljoner kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Mnj.ts nåd. proposition Nr 200.

Utlåtanden över lantbrnksstvrelsens ovan omförmälda framställning,

vilken är dagtecknad den 30 november 1917, Lava numera avgivits

av folkbushållningskommissionen den 10 januari 1918 och av

produktionskommittén den 2 mars 1918.

Jag anhåller mi att få anmäla detta ärende.

Lantbruksstyrelsens framställning lyder sålunda:

»De med det stora världskriget förenade svårigheterna att införa livsmedel

av alla slag hava mer än något annat påvisat vikten av att den inhemska livsmedelsproduktionen,

och då i första rummet jordbruket, främjas och stödjes. Förhållandena

hava nödvändiggjort ransonering av livsförnödenheterna och visat, huru

otillräcklig landets skörd är för framfödande av människor och djur, synnerligast i

mindre goda år, och vikten av att allt göres, som kan öka densamma. Härvid

gäller det givetvis i första rummet att befordra uppodlingen av ny jord till åker

samt den redan odlade åkerns ändamålsenliga behandling och framförallt rikliga

gödsling. Men även andra åtgärder torde kunna och böra från statens sida

vidtagas.

Den vid Svalöv med god framgång bedrivna växtförädlingen har åstadkommit

nya sädesstammar, vilkas avkastning är de äldres betydligt överlägsen. Av

nedanstående tabell, som upptager avkastningssiffroma i medeltal för femårsperioder,

dels för hela landet, dels för Malmöhus län, framgår, att skörderesultaten av de

olika sädesslagen visa en stadig ökning, störst i fråga om vintersäden och större i

Malmöhus län än i landet i sin helhet.

Riksmedelslcörd i deciton per hektar.

År

Höstsäd

Vårstråsftd

1880

13.o

13.1

1885

13.5

13.3

1890

14.2

13.i

1895

14.3

13.6

1900

15.i

13.2

1905

14.8

12.7

1910

16.5

16.o

1915

16.7

15.3

Medelskörd i deciton per hektar,

Malmöhus län.

År

Höstsäd

Vårsträsäd

1895

17.2

15.9

1900

18.o

16.7

1905

20.i

18.i

1910

23.3

21.3

1915

23.i

21.5

Att den bättre skötseln av jorden haft det största inflytande på omnämnda

skördeökning, lider intet tvivel. Men säkerligen har ock det förädlade utsädet haft

ett icke oviktigt inflytande härpå. Detta synes framgå av det förhållande, att den

i jämförelse med hela landet större skördeökningen är att finna i Malmöhus län,

där Svalövsutsädena torde vara mera spridda än annorstädes och där jordens skötsel

redan tidigt varit så god, att någon större förbättring under de senaste åren

knappast är att räkna med.

Under sådana omständigheter synes det vara av betydelse för åstadkommande

av en ökad sädesproduktion, att goda utsäden spridas så mycket som möjligt

och göras tillgängliga även för det mindre jordbruket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 200.

för detta ändamål anser lantbruksstyrelsen, att hushållningssällskapen borde

anlitas såsom mellanhänder, och att län borde beviljas dem för inköp och utlämning

av göda sädesstammar till jordbrukare i huvudsaklig överensstämmelse med

vad under innevarande år på grund av kungörelsen den 30 mars 1917 angående

lån av statsmedel för anskaffande av utsädespotatis skett för tillhandahållande av

dylik potatis. Härvid torde dock eu begränsning rörande de kvantiteter, som få

utlämnas till varje jordbrukare, böra ske. I likhet med vad som äger rum i fråga

om lån till anskaffande av potatisutsäde torde penninglån till jordbrukarna icke

böra ifrågakomma, utan hushållningssällskapen själva böra inköpa och utlämna utsädet

till inköpspriset med tillägg av de oundgängliga kostnaderna för distribueringen,

under det att låntagarna skulle vara skyldiga att till hushållningssällskapen

avlämna vederbörliga förbindelser att dels använda utsädet för det därmed

avsedda ändamålet dels ock erlägga betalning för detsamma enligt föreskrivna

grunder.

Angående övriga villkor så torde för vårsädesutlämningen de, som stadgats

för länen till anskaffande av utsädespotatis, i huvudsak kunna tillämpas, även med

avseende på tiden för återbetalningen. För anskaffande och utlämnande av utsäde

av höstsäd instundande sommar synas hushållningssällskapen böra återbetala vad

som icke för ändamålet använts den 1 oktober 1918 och lånetiden böra utsträckas

till den 1 december 1919.

Det är självfallet att. om det med dessa åtgärder avses att för framtiden

skaffa jordbruket förädlade utsäden, varje jordbrukare endast bör tilldelas eu mindre

del av det behövliga vårutsädet, vilket han sedan själv må kunna föröka för att

framdeles erhålla sitt hela behov av varan, men att, om - redan under kommande

år skall kunna erhållas eu skördeökning av någon betydelse, större kvantiteter utsäde

måste anskaffas och utdelas. Det torde dock, såsom ovan framhållits, vara

lämpligt, att eu begränsning sker av den till varje jordbrukare avsedda kvantiteten.

på det de erforderliga lånebeloppen måtte kunna hållas inom rimliga gränser. Enligt

1 antbruksstyrelsens förmenande bör ingen erhålla mer än 500 kilogram av varje

sädesslag vete, råg, korn och havre. Därjämte torde hushållningssällskapen i första

rummet böra utdela förädlade utsäden till jordbrukare med mindre åkerareal, som

icke redan innehava sådana utsäden, och först i händelse medel därutöver finnas

tillgängliga till andra. Under sådana förhållanden torde ett belopp av 2 miljoner

kronor för utlämnande av lån till inköp av vårsäd och 1 miljon till inköp av höstsäd

kunna beräknas vara erforderligt. Härigenom torde omkring 40,000 decitou

vårsäd och 20,000 deciton höstsäd kunna inköpas och utlämnas. Detta är visserligen

ingen stor del av utsädeskvantiteten, då den endast motsvarar omkring 2

procent av utsädet såväl av höstsäd som av korn och havre, men enär dels förädlade

utsäden på sina ställen redan äro spridda i ganska stor utsträckning, dels

ock den föreslagna begränsningen av 500 kilogram till varje rekvirent kommer att

vålla, att endast de mindre jordbruken på detta sätt komma att erhålla hela sitt

utsädesbehov, torde de ifrågasatta kvantiteterna icke bliva alldeles obetydliga.»

Folkhushållningskommissionen har anfört:

»Kommissionen är med lantbruksstyrelsen ense om önskvärdheten av, att

åtgärder vidtagas för anskaffandet av fullgott utsäde. Ävenså har kommissionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuiiffl. Maj:ts nåd. proposition Nr 200. f>

intet att erinra mot, att hushållningssällskapen anlitas såsom mellanhänder härvid.

Genom att ställa rörelsekapital till hushållningssällskapens förfogande kommer sannolikt

utsädesanskaffningen genom dessas bemedling att i väsentlig grad underlättas.

Enär en lånerörelse, sådan som den föreslagna, givetvis för hushållningssällskapen

är förenad med eu viss risk, och då detta torde kunna befaras verka hämmande

på sällskapens beredvillighet att åtaga sig förmedlingsverksamheten, vill

kommissionen ifrågasätta, huruvida icke rörelsekapital borde kunna ställas till hushållningssällskaps

förfogande för anskaffande av utsäde, sä att frihet inom lämpliga

gränser lämnas hushållningssällskapen att för ändamålet förfoga över de tillhandahållna

penningmedlen på sätt vederbörande sällskap finner ändamålsenligt.

Emot framställningen i övrigt har folkhushållningskommissionen intet att

erinra.»

Produktionskommitténs utlåtande är av följande lydelse:

»Kommittén, som livligt behjärtar syftet med lantbruksstyrelsens förslag att

sprida förädlat utsäde bland rikets lantmän, finner för sin del, att detta syfte bäst

främjas genom att rörelsekapital ställes till hushållningssällskapens'' förfogande för

anskaffande av lämpligt utsäde med frihet för sällskapen att inom vissa gränser

förfoga över de tillhandahållna medlen, på sätt vederbörande sällskap finner ändamålsenligt.

Vad den av lantbruksstyrelsen föreslagna formen av räntefria lån beträffa!'',

kan kommittén icke finna, att med de begränsade belopp, varom fråga är, räntefriheten

i och för sig innebär tillräcklig uppmuntran för lantmännen för att motivera

en sådan anordning. Aven utan räntefrihet torde ändamålet lika väl kunna

vinnas, om blott hushållningssällskapen anskaffa utsäde och tillhandahålla lantmännen

detta under lämplig form, exempelvis mot accept eller vanlig skuldförbindelse

att betalas efter skördens inbärgning med 5 procents årlig ränta. Vad beträffar de

lån, som för ändamålet lämnas hushållningssällskapen av staten, synes därå böra

bestämmas eu jämförelsevis låg ränta, exempelvis 4 procent årligen, så att å den

ränta, som sällskapen betinga sig av lantmännen för krediterad utsädesvara, uppkommer

någon marginal till täckande av förvaltningskostnader och dylikt. I fråga

om det sammanlagda belopp, som för ändamålet erfordras av statsmedel, torde detta,

under förutsättning att medlens användning begränsas på sätt föreslagits, näppeligen

behöva sättas så högt som lantbruksstyrelsen föreslagit.

I samband härmed vill kommittén med hänsyn till den under innevarande år

begränsade tillgången å utsäde framhålla önskvärdheten av att hushållningssällskapen

icke, såsom tidigare förekommit, av det inköpta utsädet upplagra och magasinera

partier för kommande års behov.»

I fråga om vikten av att vidtaga åtgärder för att inom landet i

större utsträckning än vad f. n. är fallet sprida användandet av förädlade

utsäden av rena, rikt avkastande och för de särskilda orterna i avseende

härdighet, mognadstid m. m. lämpade sädessorter är jag fullt ense med

lantbruksstyrelsen och de bägge hörda kristidsorganisationerna. Då dylika

pitsäden, rätt använda, visat sig i mycket väsentlig mån kunna öka

spannmålsavkastningeu i jämförelse med de ännu i stor utsträckning,

Depaetemewis
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!.. May.ls nåd. proposition Nr 200.

förnämligast hos de mindre jordbrukarna, använda äldre lanfsorterna,

ligger i utsträckt användning av de förstnämnda en betydelsefull möjlighet

att uppdriva åkerns avkastning, vilken möjlighet sjmnerligast under nuvarande

för folkförsörjningen brydsamma tider synes mig icke böra lämna

obegagnad.

Jag biträder även förslaget att för ändamålet anlita hushållningssällskapens

medverkan och vill erinra, att det i fjol anordnade utlämnandet

genom sällskapen av utsädespotatis med stöd av till sällskapen

av staten lämnade räntefria lån givit ett tillfredsställande resultat och

av lantmännen mottagits med intresse och erkännande.

I fråga om det sätt, på vilket statens medverkan vid denna utsädesförmedling

skall anordnas, hava olika förslag framställts. Lantbruksstyrelsen

har föreslagit, att ungefär samma system som det i fjol beträffande

potatisutsädet begagnade nu skulle tillämpas, d. v. s. staten skulle

lämna hushållningssällskapen räntefria lån för utsädesinköp, mot det att

sällskapen tillhandahölle det inköpta utsädet till odlare, företrädesvis

mindre, mot pris icke överstigande sällskapets självkostnader och mot

räntefri återbetalning inom vissa angivna tider. Folkhushållningskommissionen

och produktionskommittén hava åter förordat, att visst rörelsekapital

skulle för ändamålet ställas till hushållningssällskapens förfogande

med frihet för dessa sällskap att inom lämpliga gränser förfoga däröver,

på sätt vederbörande sällskap funne ändamålsenligt. Den av de bägge

kristidsorganisationerna sålunda förordade avvikelsen från lantbruksstyrelsens

förslag åsyftar givetvis, att bereda hushållningssällskapen större

frihet i fråga om förfogande över rörelsekapitalet än lantbruksstyrelsens

förslag innebär. En sådan anordning synes mig dock, helst något förslag

angående gränserna för förfoganderätten icke framställts, skola

bliva till sin natur alltför obestämd. Synnerligast ifall därjämte enligt

produktionskommitténs förslag ränta — låt vara efter viss begränsad

procent — skulle krävas av lantmännen, torde man hava allt skäl att

ställa sig tveksam i fråga om en dylik anordnings ändamålsenlighet.

I betraktande härav och då, som sagt, fjolårets system beträffande

potatisutsädet visat sig i det stora hela ändamålsenligt, är jag benägen

att i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens nu förevarande förslag.

Den förmån för lantmännen, som ligger i räntefriheten, synes

mig, om än ej av större betydelse, dock vara av det värde, att den

bör medgivas. Då denna utsädesförmedling torde förorsaka sällskapen

vissa kostnader för förvaltning m. m., som icke gärna kunna inräknas

i självkostnaderna, samt även en viss risk är därmed förbunden, synes

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 200.

därjämte en provision av 1 procent böra i anslutning till produktionskommitténs

förslag tillerkännas sällskapen.

Såsom av redogörelsen framgår, avser icke det framlagda förslaget

utsädespotatis. Vid den tid, då lantbruksstyrelsens förslag avgavs, både

man också anledning antaga, att landets tillgång å potatis, jämväl till

utsäde, skulle bliva ganska riklig. Förhållandena, hava emellertid sedan

dess förändrat sig därhän, att åtgärder för tillhandahållande i vår av

potatisutsäde synas fullt motiverade. De synas böra anordnas i likhet

med vad i ijol skedde, dock att hushållningssällskapen torde böra även

å denna förmedling åtnjuta 1 procents provision.

För att ifrågavarande verksamhet för anskaffande och tillhandahållande

av spannmåls- och potatisutsäde skall kunna erhålla en omfattning,

som kan vara av någon större betydelse, torde anslaget icke böra

inskränkas till lägre belopp än det av lantbruksstyrelsen för enbart

spannmålsutsäde föreslagna eller 3 miljoner kronor. I eldighet med

mina nyssnämnda förslag skulle, om hela detta belopp kommer till

användning, 1 procent härav icke återbetalas till staten och eu direkt

kapitalutgift av 30,000 kronor sålunda komma att uppstå för statsverket.

Det synes mig icke lämpligt att nu angiva, att visst belopp skall

utgå till vårsäd och potatis och visst belopp till höstsäd, utan torde

användningen få bliva beroende av behovet i varje särskilt fall.

På grund av vad jag sålunda anfört och i anslutning till de genom

kungörelsen den 30 mars 1917 meddelade föreskrifter angående lån av

statsmedel för anskaffande av utsädespotatis anser jag följande grunder

böra gälla för den nu ifrågasatta verksamheten:

Av statsmedel må till hushållningssällskap för anskaffande och tillhandahållande

under år 1918 av dels förädlade utsäden av vete, råg, korn

och havre till odlare, som finnas vara därav i behov samt företrädesvis

dem, som hava mindre åkerareal, dels ock utsädespotatis åt odlare, som

finnas vara i behov därav och i första rummet åt sådana, som äro

villiga att utöka den vanliga arealen för sin potatisodling, utlämnas lån

intill ett sammanlagt belopp av högst 3 miljoner kronor.

Ansökningar om lån må av hushållningssällskap ingivas till lantbruksstyrelsen,

som har att efter prövning bestämma lånebtdoppen.

Beviljat lånebelopp utbetalas till hushållningssällskap av statskontoret

mot hushållningssällskapets förskrivning.

Vad av till hushållningssällskap beviljat lån icke blivit för ändamålet

använt, beträffande lån till utsäde av vårsäd eller potatis, före den

1 juli 1918 och beträffande lån till utsäde av höstsäd före den 1 novem
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kunql. Maj:ts nåd proposition Nr 200.

her 1918, skall omedelbart återbetalas. Av det återstående lånebeloppet

skola 99 procent såsom full betalning å lånet av sällskapet återbetalas vad

beträffar lån till utsäde av vårsäd och potatis senast den 1 december 1918

och vad beträffar lån till utsäde av höstsäd senast den 1 december 1919.

Å lyftat lånebelopp må ränta icke beräknas för tid före de sålunda

bestämda förfallodagarna, men för tid, som efter förfallodag törflyter

intill dess betalning sker, skall gäldas ränta efter sex för hundra om

året å det till betalning förfallna beloppet.

Hushållningssällskap åligger att till odlare utlämna medelst erhållet

lån anskaffat utsäde av säd eller potatis till pris, icke överstigande sällskapets

kostnader för detsamma, samt i varje fall mot förbindelse av

odlaren att dels använda utsädet till sådd eller sättning innevarande år

och dels erlägga betalning för detsamma å tid, som hushållningssällskapet

bestämmer men som icke må sättas tidigare än den 1 november

1918 för vårsäd och potatis och den 1 november 1919 för höstsäd.

Till en och samme odlare må ej utlämnas större mängd än 500

kilogram av vart och ett av sädesslagen vete, råg, korn och havre.

Lantbruksstyrelsen äger att vid beviljande av lån meddela de

ytterligare föreskrifter, som må finnas erforderliga för kontroll å lånerörelsen

och vad därmed sammanhänger.

De medel, som i fjol användes till lån för anskaffande av utsädespotatis,

togos från det anslag av 150 miljoner kronor, som riksdagen

anvisade såsom rörelsekapital för anskaffande och tillhandahållande av

livsförnödenheter. Allenast frågan om räntefriheten underställdes då

riksdagen. Motsvarande rörelsekapital å tilläggsstat för innevarande år

under nionde huvudtiteln har emellertid beräknats allenast för folkhushållningskommissiouens

del, medan åter hela den nu ifrågasatta lånerörelsen

avsetts att liksom potatisutsädeslånen i fjol handhavas av lantbruksstyrelsen.

Vid avlåtandet av proposition nr 2 till innevarande års

riksdag om tilläggsstat för 1918 förutsattes, att de för nu ifrågavarande

ändamål erforderliga medel skulle beredas från det i tilläggsstaten beräknade

anslag å 5 miljoner kronor till åtgärder för höjande av jordbrukets

produkter. Med hänsikt till att nu avsedda medel å 8 miljoner

kronor, frånsett 1 procent av beloppet, äro avsedda att till statsverket

återbetalas inom loppet av detta och nästkommande år, tillåter jag mig

emellertid — efter erinran att genom av innevarande års riksdag redan

fattade beslut blivit till åtgärder för höjande av jordbrukets produktion

anvisade belopp, vida överstigande den därför å tilläggsstaten för 1918

beräknade summan — föreslå, att av det för förevarande lånerörelse

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 200. 9

erforderliga beloppet, 3 miljoner kronor, anvisas å tilläggsstat för 1918

dels under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag å högst 30,000 kronor

och dels, att utgå av til 11tiiliga lånemedel, under utgifter för kapitalökning

ett förslagsanslag å högst återstående 2,970,000 kronor. I fråga

om täckandet av den sålunda uppkommande utgiften kommer chefen för

finansdepartementet att under riksdagens lopp framlägga erforderliga

förslag.

Jag får därför nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels medgiva, att till hushållningssällskapen må utlämnas lån å

sammanlagt 3 miljoner kronor för anskaffande och tillhandahållande

under år 1918 av förädlade utsäden av vete, råg, korn och havre samt

utsädespotatis i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angivna grunder;

dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1918 anvisa ej mindre

under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag, högst 30,000 krnnor, än

även, att utgå av tillfälliga lånemedel, under utgifter för kapitalökningett

förslagsanslag, högst 2,970,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 179 käft. (Nr 200.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till hushållningssällskapen för anskaffande och tillhandahållande av förädlade uts s. 10 i texten
  2. JoU 1918:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds nådiga proposition angående lån till hushållningssällskapen för anskaffande och tillhandahållande av förädlade utsäden av s. 1 i texten