Sök i Ratio Lex

Angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)

50 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:24, Angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

1

Nr 24.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente);

given Stockholms slott den 31 december

1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de såsom bilagor A och B vid statsrådsprotokollet fogade förslag,

utfärda reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)

samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen

angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den

16 juli 1906.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 22 höft. (Nr 24.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 24.

Årendet inför

1914 och 1915

års riksdagar.

Utdrag av protokollet över lantförsvar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

31 december 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Branting,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts förnyade prövning ett av arméförvaltningens civila

departement med underdånig skrivelse den 16 december 1916 överlämnat

förslag till reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)

samt anförde därvid följande:

»I anledning av en utav Kungl. Maj:t därom i proposition nr 265

gjord framställning beslöt 1914 års senare riksdag bemyndiga Kungl.

Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vid riksdagens skrivelse

i ämnet den 19 augusti 1914 (nr 183) fogade förslag, utfärda reglemente

för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid samt kungörelse

om ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 i förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906. I nämnda

skrivelse anförde riksdagen bland annat, att riksdagen i anledning av

vissa i skrivelsen närmare omförmälda förhållanden ansett reglementet

böra erhålla en provisorisk karaktär och utfärdas att gälla endast till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

3

och med utgången av år 1915 och att tillfälle borde beredas 1915 års

riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv prövning.

Sedan Kungl. Maj:t i överensstämmelse med detta riksdagens beslut

för 1915 års riksdag framlagt förnyat förslag i frågan (proposition nr

172), anmälde riksdagen uti skrivelse den 27 maj 1915 (nr 170), att

på grund av den sena tidpunkt, vara förslaget blivit för riksdagen framlagt,

det ej varit riksdagen möjligt att ägna detsamma den ingående

prövning och detalj granskning, som annars bort komma förslaget till

del, och hade riksdagen i betraktande härav ej ansett sig kunna antaga

detsamma till definitiv fastställelse. Emellertid erbjöde det då föreliggande

förslaget enligt riksdagens förmenande i så många avseenden förbättringar

i jämförelse med det förslag, som förelagts 1914 års senare

riksdag, att riksdagen ansett sig böra antaga detsamma, under förutsättning

att det erhölle eu. provisorisk karaktär och utfärdades att gälla

till och med utgången av år 1916. Samtidigt ville riksdagen också uttala

den förväntan, att tillfälle måtte i god tid beredas 1916 års riksdag att

taga ärendet under förnyad och definitiv prövning. På grund härav

ävensom i anledning av vissa av riksdagen gjorda uttalanden rörande

övergången till de i reglementet intagna bestämmelserna hade riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vid skrivelsen fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid

armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad

lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad

vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906, att gälla till och med utgången

av år 1916;

dels ock medgivit Kungl. Maj:t rätt att bestämma dagen för omförmälda

reglementes ikraftträdande; dock att beträffande övergången till

de i reglementet intagna bestämmelserna skulle gälla:

att krigslönen till konstituerad vice korpral eller menig värnpliktig,

vilken under återstoden av år 1915 tjänstgjorde vid mobiliserat truppförband,

skulle, oberoende av reglementets föreskrifter, under den tid

av år 1915, inkallelsen omfattade, utgå med 8 kronor 10 öre för termin;

att mobiliserat truppförband tillhörande menig volontär, som enligt

reglementet vore berättigad till krigslön, skulle intill 1915 års slut åtnjuta

sådan med nyss angivet belopp; men

att, därest allmän mobilisering bleve anbefalld, reglementet skulle i

dess helhet lända till efterrättelse.

Vid underdånig anmälan den 11 juni 1915 av riksdagens förenämnda

skrivelse beslöt Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med de

av riksdagen granskade förslagen, utfärda dels reglemente för avlöning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majrta

proposition''

till 1916 års

riksdag.

1916 års riksdags

beslut.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente), dels ock kungörelse

om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906, och skulle

nämnda reglemente och kungörelse träda i kraft den 1 augusti 1915

och gälla tillsvidare till och med utgången av år 1916. Beträffande

övergången till de i krigsavlöningsreglementet intagna bestämmelserna

skulle gälla vad riksdagen därom beslutat.

Då ärendet, jämlikt riksdagens därom gjorda uttalande, skulle för

förnyad och definitiv prövning framläggas för 1916 års riksdag, anmodade

dåvarande statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet

den 7 september 1915 arméförvaltningens civila departement att före årets

utgång avgiva yttrande, huruvida enligt den erfarenhet, som vunnits

vid tillämpningen av det den 11 juni 1915 fastställda krigsavlöningsreglementet,

någon ändring i reglementets bestämmelser funnes vara av

behovet påkallad.

Med anledning härav avgav civila departementet den 20 december

1915 utlåtande i ämnet samt meddelade därvid, att departementet, efter

att hava inhämtat yttranden av militärbefälhavaren på Gottland och

cheferna för de honom underlydande krigskassaavdelningarna nr 17, 48,

76 och 116 ävensom av arméförvaltningens revision, kommit till den

uppfattningen, att vissa mindre ändringar i § 4 mom. 3, § 14 mom. 1

samt §§ 22, 23 och 24 i då gällande krigsavlöningsreglemente syntes

departementet vara av behovet påkallade.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 31 mars 1916 fann

departementschefen sig böra i huvudsak tillstyrka de av civila departementet

i nyssnämnda §§ föreslagna jämkningarna. I övrigt syntes några

ändringar i det för riksdagen förut framlagda förslaget icke erforderliga.

I enlighet härmed avläts till riksdagen proposition (nr 125) om bemyndigande

för Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vid statsrådsprotokollet fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning

vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om

ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad

vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

Uti skrivelse den 13 juni 1916 (nr 216) anmälde riksdagen, att

riksdagen, som i samband med den kungl. propositionen till behandling

förehaft dels två inom riksdagen i ärendet väckta motioner (nr 268 och

269) dels ock en till vederbörande utskott från riksdagens militieombudsman

inkommen framställning i ämnet, ansett, att det föreliggande förslaget

jämväl denna gång endast borde erhålla provisorisk karaktär samt utfärdas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kun f/l. Maj: tu Nåd. Proposition Nr 24. 5

att gälla till och med utgången av år 1917. T detta sammanhang ville

riksdagen även uttala sin förväntan, att tillfälle måtte beredas 1917 års

riksdag att i god tid taga ärendet under förnyad och definitiv prövning.

De av Kungl. Magt vidtagna ändringarna i reglementets § 4 mom.

3, § 14 mom. 1 samt §§ 22, 23 och 24 hade icke givit riksdagen

anledning till erinran.

Med avseende å de i förenämnda motioner framhållna synpunkter

och önskemål hade det ej varit riksdagen möjligt att ägna samtliga där

berörda spörsmål den noggranna prövning, som erfordrades. Endast i

vissa delar hade riksdagen ansett sig böra göra vissa uttalanden och

vidtaga vissa ändringar, för vilka jag strax skall redogöra. Beträffande

de i motionerna i övrigt anförda synpunkter förutsatte riksdagen, att

dessa från Kungl. Maj:ts sida behörigen uppmärksammades vid framläggande

av nytt förslag till krigsavlöningsreglemente för armén.

Den av riksdagens militieombudsman avgivna skrivelsen hade riksdagen

funnit beaktansvärd, och förutsatte riksdagen, att Kungl. Magt

vid framläggande av nytt förslag i ämnet upptoge jämväl de av militieombudsmannen

anförda synpunkter till vederbörlig omprövning.

I anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och de i ämnet

väckta motionerna hade riksdagen emellertid ansett sig böra göra följande

uttalanden och vidtaga följande ändringar.

Vad först anginge det föreliggande förslaget till krigsavlöningsreglemente,

ägde enligt § 4 mom. 2 värnpliktig rätt åtnjuta kostnadsfri tjänstledighetsresa

enligt reglementet för militärtransporter på järnväg. Riksdagen

måste finna denna bestämmelse böra tolkas så, att den avsåge

icke endast en utan samtliga i vederbörlig ordning beviljade tjänstledighetsresor,

och hade riksdagen, som under sådant förhållande ansett sig

böra inskränka sig till detta uttalande, icke funnit anledning att i

överensstämmelse med den därom uti en av de avgivna motionerna gjorda

framställningen vidtaga någon ändring i reglementets avfattning.

Beträffande ett i samma motion framlagt förslag om intagande i

krigsavlöningsreglementet av sådana bestämmelser, att den värnpliktig

tillkommande krigslön skulle till honom oavkortad utbetalas, hade riksdagen

funnit billighetsskäl tala för en sådan anordning och förty i

det föreliggande reglementsförslaget mellan dess §§15 och 16 beslutat

införande av en ny paragraf, § 16, däri stadgades, att krigslön, som

jämlikt förevarande reglemente tillkomme värnpliktig, icke finge för gäld

tagas i mät.

Vid granskning av § 19 i det föreliggande förslaget hade riksdagen

funnit därvarande bestämmelse kunna tolkas så, att stabskvartersbidrag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 24.

Infordrande

av yttrande

och förslag av

arméförvaltningens

civila

departement.

Utfärdande av

nytt krigsavlöningsreglemente.

åtnjötes av i sagda § närmare omförmälda personer, oberoende därav,

om de haft i paragrafen avsedda kostnader eller icke. Då detta icke

enligt riksdagens uppfattning syntes vara meningen, hade riksdagen

funnit lämpligt vidtaga viss ändring, avseende att förebygga en sådan

tolkning.

Beträffande slutligen förslaget till ändrad lydelse av vissa §§ i förordningen

angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig hade

i den andra förenämda motionen framhållits önskvärdheten av vissa förtydliganden

av bestämmelserna rörande portion och portionsersättning.

Riksdagen, som anslutit sig till motionärens uppfattning i frågan, hade

till § 3 i sagda förslag beslutat antaga ett tillägg av innehåll, att portion

skulle vara av likartad beskaffenhet för samtliga portionstagare.

1 anslutning till vad sålunda anförts, anmälde riksdagen, att riksdagen

bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vid skrivelsen fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid

armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad

lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad

vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906, att gälla till och med utgången

av år 1917.

Vid underdånig anmälan den 28 juli 1916 av riksdagens skrivelse

anbefallde Kungl. Maj:t arméförvaltningens civila departement att, i

anledning av vad riksdagen anfört, till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande

och förslag, så att ny proposition i ämnet kunde i god tid föreläggas

1917 års riksdag. Samtidigt därmed överlämnades till departementet,

för att av departementet tagas i beaktande vid yttrandets avgivande,

riksdagens skrivelse den 7 maj 1915 angående rätt i vissa fall

till fria resor till och från hemorten för till tjänstgöring inkallade värnpliktiga,

jämte däröver avgivna yttranden, ävensom en från riksdagens

militieombudsman den 4 april 1916 till lantförsvarsdepartementet ingiven

skrivelse med en därvid fogad avskrift av en till sjöförsvarsdepartementet

sistnämnda dag avlåten framställning angående fria tjänstledighetsresor

för mobiliserade och till krigs tjänstgöring inkallade värnpliktiga.

Sedermera beslöt Kungl. Maj:t den 24 november 1916 att utfärda

dels reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente),

att gälla från och med den 1 januari 1917 tillsvidare till och med

utgången av samma år, dels ock kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1,

3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering

och i krig den 16 juli 1906, att gälla under år 1917 (Svensk författningssamling

nr 515 och 516).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24. 7

Till åtlydnad av don i nådiga brevet den 28 juli 11)16 givna anbefallningen

överlämnade arméförvaltningens civila departement med

underdånig skrivelse den 16 december 1916 förslag till förnyat reglemente

lör avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente).

Uti nämnda förslag hade departementet, med utgångspunkt från det av

Kungl. Maj:t den 24 november 1916 fastställda, för år 1917 gällande

reglementet, infört de ändringar och tillägg, vilka departementet funnit

erforderliga dels på grund av riksdagens uttalande och de till departementet

särskilt överlämnade handlingarna, dels ock i anledning av departementets

dittills vunna erfarenhet vid de nuvarande föreskrifternas tillämpning.

Beträffande de skäl, som läge till grund för de särskilda ändringsförslagen

anförde departementet följande:

På sätt redan framginge av reglementets benämning, avsåges med

detsamma att lämna avlöningsbestämmelser för armén på krigsfot. I

denna § hade därför lämnats föreskrifter om reglementets tillämpande

allenast vid allmän och partiell mobilisering. Såsom fallet varit under

tiden för det pågående världskriget, kunde emellertid för skyddandet av

rikets neutralitet bliva erforderligt, att värnpliktiga och annan i aktiv

tjänst ej anställd personal, jämlikt värnpliktslagens § 28 eller särskilda

därpå grundade författningsbestämmelser, måste inkallas till tjänstgöring

för rikets försvar utan att därvid ingå i något mobiliserat truppförband.

Då, vad värnpliktiga anginge, värnpliktslagens och fredsavlöningsreglementets

bestämmelser om penningbidrag och penningtillskott icke syntes

vara omedelbart tillämpliga vid sådan tjänstgöring enligt nämnda §

i värnpliktslagen samt det beträffande personal över stat, på reservstat

och i reserv, som inkallades, då värnpliktiga tjänstgjorde för

rikets försvar, i särskilda fall kunde visa sig lämpligt, att avlöningen

icke utginge efter samma grunder, som enligt fredsavlöningsreglementet

respektive reservstats- eller reservbefälsförordningarna gällde för den

personalen i fred åliggande tjänstgöring, hade departementet ansett

sig böra till förevarande § föreslå ett tillägg av innehåll, att Kungl.

Maj:t vid inkallelser av angiven beskaffenhet ägde i samband med inkallelsebeslutet

föreskriva, huruvida och i vad mån stadgandena i krigsavlöningsreglementet

skulle tillämpas på den inkallade personalen. Därigenom

skulle i reglementet finnas en föreskrift, som framdeles kunde

grunda ett liknande förfaringssätt som det, vilket redan nu tillämpats,

eller att Kungl. Maj:t å ena sidan beträffande värnpliktiga stadgade, att

de skulle åtnjuta särskilda avlöningsförmåner enligt krigsavlöningsregle
-

Armé förvaltningens

civila

departements

yttrande.

5 i.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

mentet, eventuellt med vissa tillämpningsföreskrifter, innefattande t. ex.

inskränkningar i reglementets stadganden om krigslöns utbetalning under

tjänstledighet, men samtidigt förordnade, att för annan särskilt inkallad

personal skulle gälla på personalen -eljest tillämpliga bestämmelser.

1 anledning av nådig remiss på en av krigsmaterielkommissionen

gjord framställning hade departementet till Kungl. Maj:t överlämnat

förslag till förordning angående avlöning åt vissa värnpliktiga, vilka,

utan att tillhöra mobiliserat truppförband, stab, formation, styrelse, verk

eller inrättning vid armén, inkallades till tjänstgöring för rikets försvar

vid enskilda anläggningar, som vid mobilisering toges i anspråk för

arméns behov, eller å fartyg, vilket med besättningen förhyrdes för att

vid mobilisering användas för något arméns ändamål. Departementet

hade därvid anfört, att sedan genom nådig kungörelse den 21 januari

1916 förordnats, att värnpliktiga kunde inkallas till sådana kronan tillhöriga

eller enligt rekvisitionslagen för arméns behov helt i anspråk

tagna och såsom mobiliserade inrättningar anordnade enskilda anläggningar,

å vilka krigsavlöningsreglementet vore tillämpligt, erfordrades

föreskrifter därom, att avlöningen till de pa angivna sätt inkallade värnpliktiga

skulle utgå i likhet med avlöningen åt vid vederbörlig anläggning

anställda civila arbetare.

Härav hade betingats dels viss ändring i mom. 1 av förevarande

§ dels ock ett nytt mom. 3.

Ändringarna i mom. 2 vore huvudsakligen av formell art. Att

landstatspersonalen ansetts böra särskilt nämnas, grundade sig på föreskriften

i § 19 i nådiga kungörelsen den 30 oktober 1914 angående

Kungl. Majits befallningshavande vid krig och krigsfara tillkommande

åligganden.

Vid det nuvarande reglementets tillämpning hade det visat sig, att

i fall, då tjänstgöringen för värnpliktiga vid mobiliserade förband enligt

av Kungl. Maj:t i kommandoväg meddelade bestämmelser indelats i

tjänstgöringsomgångar eller avlösningar med särskilda tjänstgörings-och

hemförlovningsperioder, vissa kassamyndigheter hyst den uppfattning,

att hemförlovningsperiod vore att räkna såsom tjänstledighet. För

undanröjande av en sådan tolkning hade vissa ändringar i förevarande

§ ansetts böra vidtagas.

Såsom § 1 utvisade, avsåge reglementet att innehålla föreskrifter

allenast om avlöning till personalen vid mobiliserade förband. Vad som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24. it

menades med avlöning, angåves i förevarande §:s mom. 1, vilket såsom

sådant endast upptoge de i reglementet upptagna kontanta ersättningarna.

Vid sådant förhållande kunde, såsom ock angivits i motiverna till det

av särskilda sakkunniga den 27 mars 1915 avgivna förslag, som legat

till grund för nuvarande reglementet, § 4 mom. 2 anses innefatta endast

en av lämplighetsskäl intagen erinran om naturaförmåner, som enligt

andra rörande krigsförvaltningen gällande författningar kunde för

personalen ifrågakomma. Då den nuvarande avfattningen av momentet

icke syntes kunna anses med tillräcklig tydlighet utmärka dess sålunda

angivna syfte, hade departementet i förslaget intagit vissa formella

ändringar i samma avfattning.

Dessa ändringar syntes departementet särskilt betingade därav, att

förslag framställts om införande i detta moment av bestämmelser om

vissa kontanta ersättningar för tjänstledighetsresor. Några sådana ersättningar

funnes nämligen nu ej medgivna.

Mom. 2 upptoge däremot såsom under krigstjänstgöringstid utgående

naturaförmån »kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet

för militär transporter på järnväg».

Uti en vid 1916 års riksdag inom andra kammaren avgiven motion

nr 269 hade föreslagits, att, då reglementet syntes böra erhålla sådan

avfattning, att därav tydligt framginge, under vilka villkor och omständigheter

värnpliktig vore berättigad till erhållande av kostnadsfri

tjänstledighetsresa, momentet måtte erhålla sådan avfattning, att värnpliktig

tillkommande ersättning för tjänstledighetsresa uttryckligen angåves

i momentet.

Momentets hänvisning till reglementet för militär transporter på järnväg

avsåge bestämmelsen i detta reglementes § 56, att militärtransporter

å särskilt avdelade krigsjärnvägar utfördes utan betalning. Att tjänstledighetsresor

inginge bland dessa »militärtransporter», framginge av bestämmelsen

i samma §, att »enskilda personer tillhörande krigsmakten

skola för att få färdas på krigsjärnvägarna vara försedda med handling,

som styrker, att de äro i rätta ärenden stadda, såsom •— —- -— tjänstledighetsbevis

— — —».

Då någon annan bestämmelse, som skulle medgiva rätt till kostnadsfri

tjänstledighetsresa, ej funnes meddelad i reglementet för militärtransporter

å järnväg, avsåge sålunda krigsavlöningsreglementets omnämnande

i § 4 mom. 2 av kostnadsfri tjänstledighetsresa endast färd

d krigs järnväg, vilket jämväl framginge av innehållet i militieombudsmannens

underdåniga skrivelse den 4 april 1916, varav styrkt avskrift

till departementet överlämnats med nådiga brevet den 28 juli 1916.

Bihang till rilcsdagens protokoll 1918. 1 samt. 22 höft. (Nr 24.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

Beträffande framställningen i motionen nr 269 hade emellertid riksdagen

i sin skrivelse den 13 juni 1916 allenast anfört, att riksdagen

måste finna bestämmelsen i § 4 mom. 2 böra tolkas så, att den avsåge

icke endast en utan samtliga i vederbörlig ordning beviljade tjänstledighetsresor,

samt att riksdagen, som under sådant förhållande ansåge sig

böra inskränka sig till detta uttalande, icke funnit anledning att i överensstämmelse

med den i motionen gjorda framställningen vidtaga någon

ändring i reglementets nuvarande avfattning.

Av detta uttalande framginge väl icke fullt tydligt, huruvida riksdagen

i likhet med motionären funnit skäligt, att kontant ersättning för

tjänstledighetsresor i allmänhet borde ifrågakomma, eller om allenast

förmånen av resa på järnväg utan kontant betalning i viss begränsad omfattning

borde bibehållas. Någon tvekan syntes dock icke få anses föreligga

därom, att uttalandet hade den innebörd, att riksdagen icke funnit

anledning till ändring beträffande den personalen redan tillkommande

naturaförmån av tjänstledighetsresor på krigsjärnväg utan kontant betalning.

Då merberörda reglemente för militärtransporter på järnväg icke

begränsade naturaförmånen av de kostnadsfria tjänstledighetsresorna på

krigsjärnväg för vare sig värnpliktiga eller annan personal till allenast

vissa resor, syntes också något behov icke kunna anses föreligga av

ändring i nu förevarande moment. Departementet hade därför i förslaget

upptagit detsamma oförändrat.

Med motionen nr 269 syntes emellertid, såsom nyss nämnts, hava

avsetts, att värnpliktiga borde beredas, utöver nu behandlade naturaförmån,

kontant ersättning för sådana tjänstledighetsresor, som företoges

dels på järnväg, antingen innan krigsjärnvägar avdelats eller därefter

å järnväg i hemorten, dels ock med anlitande av annat transportmedel

än järnväg. Åven riksdagens skrivelse den 7 maj 1915 hade ett liknande

syfte.

I den mån dessa framställningar av departementet funnits böra föranleda

bestämmelser i krigsavlöningsreglementet, ville departementet hänvisa

till vad departementet i det följande yttrade till motivering av den

av departementet föreslagna nya § 23.

Det uttalande beträffande den mobiliserade personalen tillkommande

naturaförmån av kvarterförläggning, som i § 4 mom. 2, sista stycket,

lämnades och som innehölle, att härutinnan skulle gälla de bestämmelser,

som meddelades med ledning av rekvisitionslagen och förordningarna

om inkvartering och truppers fortskaffande, hade i en vid 1916 åra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 24. 11

riksdag inom andra kammaren avgiven motion nr 268 föranlett följande

yttrande:

»Beträffande denna förmån finnas dock icke utfärdade sådana bestämmelser,

att riksdagen kan nu överskåda de ekonomiska verkningarna

av vad härom föreslås. Att nu vinna full klarhet härom lärer

ej medhinnas. Det förhållandet utgör anledning att antaga reglementet

att gälla endast till och med utgången av år 1917.»

Såsom ovan nämnts, avsåge § 4 mom. 2 icke till någon del att

lämna några stadganden om personalens naturaförmåner utöver dem, som

vederbörliga författningar innehölle. Då de bestämmelser, som enligt

förevarande stycke förutsattes behöva meddelas av vederbörande krigsförvaltningsmyndigheter,

i varje fall måste äga stöd i vederbörliga författningar,

syntes lydelsen av förevarande punkt icke kunna, på sätt i

motionen ifrågasatts, medföra några andra ekonomiska konsekvenser, än

som omedelbart följde av omnämnda av riksdagen godkända författningar.

För undanröjande av varje tvekan i detta hänseende hade departementet

emellertid ansett sig böra föreslå viss formell ändring av

stycket.

Det av departementet i denna § föreslagna tillägget hade betingats

av samma anledning som det nya mom. 4 i § 3.

Ändringarna i mom. 1 hade föranletts därav, att de arvoden, som

tillkomme artilleristabs- och fortifikationsofficerarna, icke vore av samma

art som de arvoden, vilka betingat momentets tillkomst i det hela.

Anställning i någon av nämnda egenskaper skedde nämligen icke genom

utnämning eller förordnande i någon med särskild högre avlöning förenad

beställning utan blott genom kommendering för viss tid i vederbörlig

befattning. I vad män officer, som kommenderades till någon

av nämnda stabsbefattningar, borde, om han efter mobilisering kvarstode

i densamma, få bibehålla för befattningen i fred bestämt arvode,

syntes böra bestämmas med ledning av föreskriften i § 6 mom. 2.

Mom. 2 lydde: »Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg

meddelade föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön,

bibehålies, därest icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet

annorlunda förordnar, den för personalen bestämda krigslön. Den tid,

då till landstormen hörande värnpliktig ingår i avlösning, som befriats

från tjänstgöring, räknas icke såsom tjänstledighet, utan anses personalen

under sådan tid såsom från krigstjänstgöringen hemförlo vad.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

Med erinran, att tillämpningen av förut och nu gällande krigsavlöningsreglementens

bestämmelser rörande krigslöns åtnjutande vid

tjänstledighet, vad anginge värnpliktiga, genom nådiga brev den 28 augusti

1914 och den 16 oktober 1915 inskränkts därhän, att krigslön finge

bibehållas i högst tre dagar under den tjänstledighet, som på grund av

i kommandoväg utfärdade bestämmelser beviljades, hade militieombudsmannen

uti en i riksdagsskrivelsen den 13 juni 1916 intagen framställning

till riksdagens statsutskott anfört, att det måhända förtjänade tagas

under övervägande, om icke bestämmelsen angående värnpliktigas rätt

till krigsavlöning under tjänstledighet borde upptagas i själva krigsavlöningsreglementet.

Till motiverande av en sådan åtgärd hade militieombudsmannen

anfört, att till militieombudsmannen inkomna upprepade

klagomål visat, att värnpliktiga, åtminstone på flera ställen, väl kände

till vad krigsavlöningsreglementena innehölle om deras rättigheter. Innehållet

av sådana kungl. brev, som ändrade eller fullständigade reglementena,

kunde de värnpliktiga däremot rimligen ej känna. Att värnpliktiga

förmenade sig äga rätt till krigsavlöning även för den del av

beviljad tjänstledighet, som översköte tre dagar, syntes även föranleda

besvär för myndigheter, som hade att utbetala krigsavlöning till värnpliktiga.

Vidare hade militieombudsmannen i detta sammanhang ytterligare

anfört, att tvekan rått angående tolkningen av föreskriften i

kungl. brevet den 28 augusti 1914, att värnpliktig skulle få bibehålla

krigsavlöning under högst tre dagar vid tjänstledighet. Det hade nämligen

gjorts gällande, att bestämmelsen omfattade all tjänstledighet, som

för en värnpliktig kunde komma i fråga under pågående mobilisering, så

att en värnpliktig, som fått tjänstledighet upprepade gånger, icke skulle

vara berättigad att uppbära krigslön under mer än tre dagar av de

sammanlagda tjänstledigheterna. Efter vad militieombudsmannen hade

anledning antaga, vore dock denna uppfattning av föreskriften icke den

vanligen tillämpade.

Beträffande den av militieombudsmannen sålunda berörda fråga ville

departementet anföra följande:

Såsom redan under § 1 framhållits, avsåge reglementet att lämna

bestämmelser om avlöningen vid armén på krigsfot. Reglementet måste

sålunda taga sikte på de förhållanden, som inträdde, då vederbörliga

krigsförvaltningsreglementen i sin helhet trädde i tillämpning, och givas

en därefter lämpad avfattning. Till de önskemål, som därvid särskilt

framträdde, hörde företrädesvis, att avlönings- och redovisningsförhållandena

vid de mobiliserade förbanden måste erbjuda den största möjliga

reda och enkelhet. I enlighet därmed och då vid inträffad allmän mo
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

13

bilisering av armén beviljande av tjänstledighet endast i ringa omfattning

syntes komma i fråga, i det den personal, som icke hemförlovades,

torde till fullo tagas i anspråk, hade det nuvarande stadgandet tillkommit.

Givet vore, att under olika förhållanden särskilda tilläggsbestämmelser

beträffande krigslönens bibehållande kunde bliva av nöden. Sådant

förutsattes också genom föreskrifterna i reglementets § 1, att

Kungl. Maj:t kunde vid allmän mobilisering i fråga om visst stadgande

i detsamma annorlunda förordna ävensom vid partiell mobilisering

i varje fall bestämma, i vilken omfattning reglementet skulle äga

tillämpning.

Då det icke torde kunna förutses, i vad mån ett återupprepande

kunde ske av de förhållanden, vilka föranlett utfärdandet av de av militieombudsmannen

åberopade, för den nuvarande situationen avpassade

kungl. breven den 28 augusti 1914 och den 16 oktober 1915 angående

krigslöns innehållande för värnpliktig under viss tjänstledighet, kunde

departementet icke förorda förslaget, att innehållet av nämnda brev i en

eller annan form skulle intagas i själva reglementet. Genom en sådan

åtgärd skulle nämligen kunna inträffa, att reglementet komme att innefatta

hinder för meddelandet av andra för nya och oförutsedda förhållanden

lämpade bestämmelser.

I likhet med militieombudsmannen ansåge departementet emellertid

önskvärt, om sådana Kungl. Maj:ts beslut, som i ämnen av ifrågavarande

eller annan liknande beskaffenhet meddelades till inskränkande

eller ändring av reglementsbestämmelser rörande större personalkategoriers

avlöningsförhållanden, kunde bringas till allmännare kännedom, än

vad nu i allmänhet skedde vid nådiga brevs utfärdande. Så syntes

kunna ske antingen därigenom, att vederbörliga beslut intoges i Svensk

författningssamling eller särskilda cirkulär, som kunde anslås på lämpliga

platser eller utdelas till de mindre truppavdelningarna m. fl., eller

genom stadgande, att ett sådant besluts innehåll skulle, då så kunde

ske, genom rullföringsbefälets försorg intagas i kungörelserna om personalens

inkallande till krigstjänstgöring.

På grund av det sålunda anförda hade departementet i sitt förslag

icke vidtagit andra ändringar av § 14 mom. 2, än att, då innehållet av

punkt 2 komme att täckas genom departementets förslag om införandet

av nytt mom. 4 i § 3, nämnda punkt uteslutits, samt att, då ifrågavarande

moment icke tydligt angåve, av vilken myndighet däri nämnd

tjänstledighet meddelades, momentet sålunda förändrats, att detsamma

skulle avse allenast tjänstledighet, vilken finge av vederbörande chef

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

eller myndighet enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser beviljas.

Samtidigt upptoge förslaget ett nytt moment, som avsåge att reglera

rätten till krigslöns bibehållande i sådana särskilda fall, då prövningen

av frågan om tjänstledigheten omedelbart ankomme på Kungl.

Maj: t.

§ 18. I förenämnda motion nr 268 hade erinrats, att fall funnes från

1914 års mobilisering, då krigsutrustningsbidrag utbetalats till person,

som varit i tjänstgöring allenast omkring fyra, fem dagar. I anledning

bärav borde enligt motionärens mening tagas under övervägande, att en

viss minimitjänstgöringstid, förslagsvis en månad, bestämdes för rätten

till åtnjutande av berörda bidrag.

Enligt § 18 mom. 1 avsåge krigsutrustningsbidrag att utgöra bidrag

till fullständigande vid mobilisering av egen personlig krigsutrustning

ävensom till krigsutrustningspersedlarnas underhåll och ersättande

i mån av förslitning.

Ett upptagande av den utav motionären framkastade tanken skulle,

då det vore omöjligt att på förhand få veta, huru långvarig krigstjänstgöringen

för en viss person komme att bliva, medföra, att bidrag för

det första av nämnda två ändamål, fullständigande vid mobilisering av

egen personlig krigsutrustning, ej skulle kunna utgå vid krigstjänstgöringstidens

början, såsom nu vore fallet enligt bestämmelse i mom. 2.

Det måste emellertid anses vara av största vikt såväl för den enskilde

som för kronan, att till vederbörandes disposition, på sätt nu vore fallet,

redan från krigstjänstgöringens början ställdes visst belopp, som kunde

användas för utrustningens fullständigande. Härigenom vunnes säkerhet

för, att personalen vid inryckning till krigstjänstgöring kunde skaffa

de persedlar, som under vistelsen i fält vore föreskrivna såsom nödvändiga.

För övrigt syntes det böra beaktas, att efter det 1915 års krigsavlöningsreglemente

trätt i tillämpning och den i 1914 års reglemente

medgivna rätten till krigsutrustningsersättning, vilken under av motionären

påpekade förhållanden skulle kunna medföra väsentliga kostnader,

ej vidare utginge, de vid 1914 års mobilisering framträdande olägenheterna,

i vad anginge utbetalning av det till beloppet tämligen obetydliga

krigsutrustningsbidraget, vid en förnyad mobilisering i varje fall

icke borde tillmätas någon vidare betydelse i jämförelse med den olägenhet,

som skulle uppstå, om brister i personalens utrustning komme att

förefinnas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr V-f

15

I den män vid en framtida mobiliserings anbefallande liknande förhållanden

som under år 1914 skulle komma att föreligga, syntes för

övrigt bestämmelserna i § 1, vilka medgåve Kungl. Magt att stadga

inskränkningar i reglementets tillämpning, icke utgöra hinder för eu

bestämmelse, att krigsutrustningsbidrag icke skulle utgå till personal,

vars krigstjänstgöring förväntades komma att fortgå blott en särskilt

kort tid.

På grund härav ansåge departementet, att någon ändring i förevarande

§ icke borde ifrågasättas.

Ur mom. 2 hade uteslutits den inskränkande föreskriften, att gottgörelse

för järnvägsbiljett i visst fall icke utginge. Motsvarande stadgande

hade såsom hörande till § 22 där införts såsom ett nytt mom. 3.

På erfarenheten ådagalagt behovet av, att räkning å resekostnadsersättning,

särskilt vad anginge värnpliktigas resor vid inställelse till

och hemförlovning från tjänstgöring, attesterades av vederbörande chef,

vilken äg de närmaste kännedom om personalens hemvist, sättet för

resans företagande och dylikt, hade bestämmelsen om räknings godkännande,

som nu vore begränsad till att avse färd eller resa under krigstjänstgöringstid,

utsträckts att omfatta alla fall.

I mom. 1 hade departementet föreslagit ett förtydligande av den

inskränkande bestämmelsen, att ersättning icke utginge för färd med

annat fortskaffningsmedel än järnväg eller ångfartyg i de fall, »då våglängden

icke understiger 10 kilometer». Inskränkningen vore nämligen

icke avsedd att gälla allenast de fall, då sammanlagda färdsträckan vore

kortare, än nu nämnts, utan även vid kortare färd till och från järnvägs-

och ångbåtsstation.

Ett med nu omhandlade inskränkning överensstämmande stadgande

hade ansetts böra inflyta i mom. 2.

Såsom nytt mom. 3 hade i denna § intagits ett stadgande motsvarande

det, om vars uteslutande ur § 20 departementet förut yttrat

sig. Det nya stadgandet hade därvid redigerats till närmare överensstämmelse

med reglementet för militärtransporter på järnväg och § 20

i gällande militärtaxa enligt dess lydelse genom kungl. kungörelsen den

28 september 1914.

I förslaget vore under § 23 intagna helt nya bestämmelser, avseende

att av anledning, som under § 4 mom. 2 närmare framhållits,

tillmötesgå de inom riksdagen gjorda uttalandena att, utöver den na
-

§ 20.

§ 22.

§ 23.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

turaförmån av resa på krigsjärnväg utan kontant betalning, som enligt

militära järn vägsreglementet tillkomme all tjänstledig militär personal,

möjliggöra utbetalning av kontant ersättning till värnpliktiga för vissa

tj änstledighetsresor.

I skrivelse den 7 maj 1915 hade riksdagen anhållit om förslag, i

syfte att de värnpliktiga, som enligt § 28 värnpliktslagen vore eller

bleve inkallade till tjänstgöring, måtte vid på grund av trängande skäl

beviljad permission erhålla bidrag till gäldande av de med en resa till

och från hemorten förenade kostnader. I anledning av denna riksdagens

skrivelse hade utredning verkställts dels av departementet i ett den 11

maj 1915 avgivet utlåtande, dels ock av vissa marinens myndigheter,

vilkas yttrande fogats vid nådiga brevet den 28 juli 1916.

Åven i förenämnda motion nr 268 hade frågan om kontant ersättning

för tj änstledighetsresor berörts, varvid motionären såsom sin mening

framhållit, att bestämmelser därom borde införas i krigsavlöningsreglementet.

Åven motionen nr 269 syntes, såsom redan under § 4 anförts, och

oberoende av riksdagens i anledning av densamma gjorda uttalande, få

anses hava avsett att åstadkomma bestämmelser om dylik ersättning.

Slutligen hade militieombudsmannen i sin underdåniga skrivelse den

4 april 1916 behandlat samma fråga. Därvid hade militieombudsmannen

uttalat, att riksdagens mening enligt skrivelsen den 7 maj 1915 syntes

hava varit, att även värnpliktiga, som vid tiden för beslutets fattande

varit inkallade till tjänstgöring enligt § 28 värnpliktslagen, skulle komma

i åtnjutande av resebidrag. För det fall sådant icke skulla kunna medgivas

alla till krigstjänstgöring efter en viss tidpunkt under 1915 inkallade,

hade militieombudsmannen emellertid särskilt understrukit billigheten

av, att flottans värnpliktiga av klass A komme i åtnjutande av

ifrågavarande förmån.

Efter övervägande av vad de remitterade handlingarna sålunda innehölle

i förevarande avlöningsfråga, hade departementet, såsom förut

nämnts, sammanfattat vissa bestämmelser i förevarande nya § 23.

I huvudsak överensstämde §:ns innehåll med det förslag till en

särskild utom krigsavlöningsreglementet stående föreskrift om resebidrags

utbetalande åt enligt § 28 värnpliktslagen inkallade värnpliktiga, vilken

departementet framlagt i sitt förenämnda underdåniga utlåtande den 11

maj 1915.

Då det nu gällt att inarbeta detta förslag i reglementet, hade emellertid

vissa skiljaktigheter visat sig nödvändiga. Så hade arméförvaltningens

civila departement — vid det förhållande att all i § 2 mom. 1

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ''dl.

17

upptagen personal enligt § 22 vore berättigad till, bland annat, resekostnadsersättning

för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring

— icke ansett rätten till resekostnadsersättning vid tjänstledighetsresa

böra, såsom riksdagens beslut den 7 maj 1915 innehölle, begränsas

till allenast värnpliktiga utan omfatta all i § 2 mom. 1 upptagen

personal av såväl manskap som befäl. Vidare hade departementet icke

ansett sig böra nu upptaga sitt tidigare förslag, att resekostnadsersättning

skulle utgå högst för en tjänstledighetsresa för varje inkallelseperiod

av 45 dagar eller lör den, vilkens krigstjänstgöring överskrede

nämnda dagantal, högst för en resa under varje tidsperiod av 45 dagar.

Såsom departementet förut (under § 14) framhållit, måste nämligen reglementet

givas en såvitt möjligt allmängiltig form, och kunde därför i

detsamma ej intagas några sådana inskränkande bestämmelser, som till

äventyrs icke kunde tillämpas under förhållanden, vilka bleve olika mot

dem, som under världskriget hittills varit rådande. Departementet ansåge

för övrigt, att, om för resekostnadens utgående under tjänstledighet

uppställdes kravet, att tjänstledigheten i varje fall beviljats av

sådana trängande skäl, som omförmäldes i det av departementet den 11

maj 1915 avgivna underdåniga utlåtande, det icke kunde anses obilligt,

att förmånen finge utgå oberoende av, att viss tidrymd förflutit, efter

det den senast åtnjutits eller icke.

Vad ersättningens belopp anginge, hade i riksdagens skrivelse den

7 maj 1915 icke ifrågasatts, att det skulle omfatta annat än gottgörelse

för själva färdmedlet. Departementet hade därför föreslagit, att resebidraget

finge utgå allenast såsom resekostnadsersättning enligt § 20. I

den mån resa ej skedde på krigsjärnväg, i vilket fall resan finge företagas

utan kontant betalning, komme ersättningen således att utgå för

de verkliga utgifterna, dock högst med tillämpning av resereglementets

bestämmelser.

Vad anginge järnvägsresor, innan krigsjärnvägar avdelats, och på

järnvägar i hemorten, komme på grund av gällande militärtaxa kostnaden

att i vissa fall utgå efter vanligt biljettpris. S. k. truppbiljett

finge nämligen enligt militärtaxans lydelse genom kungl. kungörelsen

den 28 september 1914 vid tjänstledighetsresor ifrågakomma allenast på

statens järnvägar samt å dessa endast för underofficerare och vederlikar

samt manskap.

Såsom ovan anförts, hade militieombudsmannen i sin underdåniga

skrivelse den 4 april 1916 ifrågasatt, att, om i reglementet lämnades

bestämmelser om ersättning för tjänstledighetsresor, dessa bestämmelser

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 22 käft. (Nr 24.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

borde retroaktivt tillämpas för värnpliktiga, som inkallats till krigstjänstgöring

efter viss tidpunkt år 1915. Närmast avsåge detta yttrande

flottans s. k. A-klassare. Vad armén anginge, ansåge departementet

framställningen i denna del icke böra föranleda någon särskild åtgärd.

Uppenbart vore nämligen, att, då några bestämmelser hittills icke funnits

och ännu icke funnes, enligt vilka de tjänstledighetsresor, som företoges

av personal, inkallad till krigstjänstgöring, vare sig vid mobiliserade

truppförband eller enligt särskilda nådiga brev till för neutralitetsskyddet

organiserade avdelningar eller eljest för rikets försvar, kunde uppdelas

på olika grupper allt efter orsaken till tjänstledigheten, någon ledning

icke kunde längre eller kortare tid efter resans företagande vinnas för

bedömande, om ersättning borde utgå eller icke.

Genom att göra bestämmelserna retroaktiva skulle för övrigt orättvisor

kunna uppstå därigenom, att den nya förmånen ej skulle tillkomma

personal, som, på grund av att bestämmelserna ej tidigare varit gällande,

av kostnadsskäl dragit sig för att söka och begagna sig av tjänstledighet

för resas företagande, medan andra, som haft medel att själva bekosta

sig resa, skulle få sina utlägg ersatta.

§§ 24 och 25. Rörande stadgandena i §§ 24 och 25 hade i motionen nr 268 anförts

följande:

»Åven bestämmelserna rörande resekostnads- och traktamentsersättning

m. m. synas vara något oklara. Talrika exempel finnas på att

traktamentsersättning utbetalts till befäl för tid, som åtgått för inspektion

av respektive befäl underställt truppförband, formation eller anstalt,

eller till person, som verkställt utbetalning av avlöning till manskap vid

underställt truppförband. Vad innebär för övrigt ''tjänsteförrättning å

annan ort än den, där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v.

befinner sig?’ Och vad förstås i fält med tjänstgöring å annan ort än

den, där personalen ’har sin vanliga tjänstgöring?’ Garanti mot en

oriktig tillämpning skall väl anses ligga i sista delen av mom. 1 av §

23, där det heter: ''Återvänder personalen inom 10 timmar till den ort,

varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamettte, eller

därmed jämnställd ersättning’, och i morn. 4 av § 24, där en liknande

bestämmelse finnes beträffande personal med lägre krigslön. De bestäm•

melserna kunna dock befaras komma att verka snarare som en premiering

av långsamhet och tröghet än som en garanti.»

I anledning av vad sålunda anförts, ville departementet meddela, att

enligt den erfarenhet, departementet kunnat förvärva under den tid,

ifrågavarande bestämmelser sedan den 1 augusti 1915 varit tillämpliga,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 24.

19

föreskrifterna syntes väl avvägda. Då resereglementet i allmänhet vore

normgivande för den rätt till ersättning för förrättningar utom vanlig

tjänstgöringsort, som tillkomme statstjänarna, ansåge departementet inskränkningar

häri icke böra för den militära mobiliserade personalen göras

större, än som betingades av särskilda förhållanden, såsom ofta upprepade

inspektioner av på närbelägna platser förlagda, under vederbörandes

befäl ställda förband och dylikt. Härför hade också, i enlighet med

vissa bestämmelser, som, vad marinens personal anginge, redan gällde i

fred, stadgats, att krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning

icke utginge vid förrättningar, då personalen inom 10 timmar återvände

till den ort, varifrån tjänsteresa anträtts. Att denna bestämmelse skulle

hava den av motionären ifrågasatta verkan, syntes icke behöva befaras,

då det jämlikt § 20 vore föreskrivet, att vederbörande chef skulle godkänna

vederbörandes räkning. Den, som anbefallde en tjänsteresa, hade

således till åliggande att tillse, det vederbörande icke använde längre

tid för densamma, än som vore oundgängligen erforderligt.

Vid den av departementet verkställda revisionen av krigsavlönings- Reglementets

reglementet hade departementet även tagit i övervägande, huruvida några bllagor''

förändringar kunde anses erforderliga i de till reglementet hörande bilagorna.

Därvid hade departementet till en början icke ansett några

förändringar böra ske i beloppen av de förmåner, som upptoges i bilagorna

I, II, IV och V. Då polispersonalen i Boden och på Karlsborg

från och med år 1917 komme att vara uppförd på ordinarie stat med

fredsavlöning, som i viss mån avveke från den, som tillkomme militär

personal i den grad, som svarade mot förstnämnda personals civilmilitära

tjänsteklass, och departementet under hand i generalstaben erfarit,

att polispersonalen vid mobilisering vore avsedd att bilda särskilda mobiliserade

förband, både emellertid särskilda noter måst intagas i Bil. I

och II, i syfte att reglera krigslönen för poliskonstaplarna, så att den

komme att motsvara fredsavlöningen. Beträffande Bil. Ill hade tillkomsten

av nämnda polispersonal och beslut om ändring av extra bataljonsläkarnas

benämning föranlett vissa ändringar.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Magt den 4 april 1917 yttrade Kungl. Majrta

föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet följande: tiir^i^års

»Enligt riksdagens därom gjorda uttalande torde frågan om anta- riksdag,

gande av nytt krigsavlöningsreglemente nu böra föreläggas riksdagen

till förnyad och definitiv prövning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

1917 års

riksdags

beslut.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 24.

På grund av vad därom i riksdagens skrivelse den 13 juni 191G

anförts och med hänsyn till den erfarenhet, som vunnits under den tid,

det av riksdagen provisoriskt antagna krigsavlöningsreglementet tillämpats,

har arméförvaltningens civila departement föreslagit vissa ändringar

i och tillägg till samma reglemente. Vid den granskning, jag underkastat

dessa ändringar och tillägg, har jag icke funnit anledning till någon

annan erinran än att vissa formella jämkningar i civila departementets

förslag synts mig lämpligen kunna vidtagas. Jag finner mig därför

böra tillstyrka, att proposition avlåtes till riksdagen om bemyndigande

för Kung]. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag,

utfärda nytt krigsavlöningsreglemente.

Beträffande tidpunkten för det nya reglementets definitiva ikraftträdande

torde det lämpligen böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att därom

bestämma.

Såsom i det föregående omnämnts, har civila departementet avgivit

underdånigt förslag till förordning angående avlöning åt vissa värnpliktiga,

vilka, utan att tillhöra mobiliserat truppförband, stab, formation,

stjrrelse, verk eller inrättning vid armén, inkallas till tjänstgöring

för rikets försvar vid enskilda anläggningar, som vid mobilisering tagas

i anspråk för arméns behov, eller å fartyg, vilket med besättningen förhyres

lör att vid mobilisering användas för något arméns ändamål. Då

ifrågavarande förslag är av beskaffenhet att böra underställas riksdagens

prövning, kommer proposition i ämnet att till riksdagen avlåtas, så

snart ytterligare erforderlig utredning i ärendet föreligger.»

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, föreslog Kungl. Magt

uti avlåten proposition (nr 191) riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t

att, i huvudsaklig överensstämmelse med de såsom bilagor A och B

vid statsrådsprotokollet fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning

vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om

ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad

vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

Uti skrivelse den 31 maj 1917 (nr 210) anförde riksdagen, att det

framlagda förslaget till krigsavlöningsreglemente, vilket vore avsett att

vinna definitiv fastställelse, i åtskilliga avseenden skilde sig från det då

gällande. På grund av den sena tidpunkten för framläggandet av denna

proposition, vilken icke förrän den 17 april 1917 avlämnats i riksdagen,

både riksdagen emellertid icke kunnat ingå i den omfattande sakliga

prövning, som ärendet fordrade, om förslaget skulle definitivt kunna

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

fastställas. Riksdagen hade icke heller kunnat medhinna eu grundlig''

granskning av förslaget till reglemente i de avseenden det avveke från

det då gällande. Under sådana omständigheter hade riksdagen ansett

det lämpligast, att giltighetstiden för det då gällande reglementet ävensom

för ovanberörda kungörelse utsträcktes till den 1 juli 1918, och ville

riksdagen uttala den förväntan, att tillfälle måtte beredas 1918 års

riksdag att i god tid taga ärendet under förnyad prövning i och för

definitivt avgörande av denna fråga. Riksdagen hade således med avslag

å Kungl. Maj:ts förevarande proposition för sin del beslutat, att

det dåvarande, den 24 november 1916 utfärdade, intill utgången av år

1917 gällande reglementet för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglementet)

samt kungörelsen den 24 november 1916 om

ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad

vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906 finge fortfarande

gälla intill den 1 juli 1918.

I anledning härav har Kungl. Maj:t den 16 november 1917 förordnat,

att nyssnämnda reglemente och kungörelse skola äga fortsatt giltighet

även efter utgången av innevarande år till och med den 30 juni 1918

(Svensk författningssamling nr 743 och 745).

Förevarande fråga torde nu för ernående av en definitiv lösning å

nyo böra underställas riksdagens prövning. Mot de ifrågavarande bägge

författningsförslagen, sådana de förelädes 1917 års riksdag, hava icke

några anmärkningar blivit framställda, och synas mig desamma vid

sådant förhållande böra i oförändrat skick nu föreläggas riksdagen.

Vad angår frågan om avlöning åt värnpliktiga, som fullgöra krigstjänstgöring

vid vissa industriella eller andra anläggningar eller å fartvg,

blev den till 1917 års riksdag i detta ärende avlåtna proposition (nr 235)

av riksdagen på anförda skäl avslagen. Jämväl denna fråga torde,

därest anbefalld ytterligare utredning i ämnet därtill giver anledning,

komma att ånyo underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de vid detta protokoll såsom bilagor A och B fogade förslag, utfärda

reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente)

samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen

angående arméns förplägnad. vid mobilisering och i krig den

16 juli 1906.»

Departe
ments
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Lindman.

s. 23 Kontrollera mot PDF

''Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 24.

23

Bilaga A.

Förslag

till

reglemente

för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) ).

I. Allmänna bestämmelser.

§ I
Reglementets

tillämpning:.

Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande den avlöning, som,

vid tillämpning av de för förvaltningen vid lantförs varet på krigsfot

gällande reglementen och eljest i vederbörlig ordning meddelade bestämmelser,

skall utgå till personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation,

anstalt, styrelse, verk eller inrättning.

I de fall, då allmän mobilisering varder anbefalld, gäller reglementet

utan inskränkning vid samtliga mobiliserade förband, så framt icke

Kungl. Maj:t för visst sådant eller i avseende å visst stadgande finner

skäl annorlunda förordna.

Vid partiell mobilisering lämnar Kungl. Maj:t i varje fall föreskrift,

beträffande vilka delar av lantförsvaret och i vilken omfattning reglementet

skall äga tillämpning.

Varder personal, som icke är anställd på aktiv stat, inkallad till

tjänstgöring för rikets försvar, utan att mobilisering av det truppförband,

stab, formation o. s. v.-, vartill inkallelsen sker, samtidigt anbejallés, meddelar

Kungl. Maj:t i varje fall föreskrift, huruvida och i vad mån beträffande

personalens avlöning stadgandena i detta reglemente skola träda i

tillämpning.

*) De föreslagna ändringarna i nu gällande reglemente äro utmärkta med kursiv

stil.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

Avlöning enligt detta reglemente träder i stället för i fred utgående

avlöning.

§ 2.

Under reglementet liänförlig personal.

1. Detta reglemente äger tillämpning å nedannämnda personal, då densamma

tillhör mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. ävensom

då den företager färd för inställelse till eller hemförlovning från krigstjänstgöring,

nämligen:

a) militär och civilmilitär personal å aktiv stat,

b) d » å reservstat,

c) » » » )) över stat,

d) » » y> » i reserv,

e) i armén kvarstående officerare,

f) officerare vid väg- och vattenbyggnadskåren, som icke på grund

av anställning i reserv äro hänförliga under d) härovan,

g) f. d. militär eller civilmilitär personal, som, utan att tillhöra arméns

reserver, enligt gällande grunder för pensionering av arméns befäl

är tjänstgöringsskyldig i krigstid,

h) värnpliktiga, dock med den i mom. 3 av denna paragraf stadgade

inskränkning, samt

i) personal, som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter

eller eljest vara krigstjänstskyldig, antagits såsom frivillig menig eller

anställts i särskild krigsbefattning.

Officers- och reservofficersaspiranter anses i detta reglemente likställda

med värnpliktiga.

2. Beträffande avlöning till den civila personal i statens tjänst,

som vid mobiliserat förband placeras i samma eller liknande befattning

som i fred (t. ex. personalen å generalstabens civilstat, medelst skriftligt

kontrakt eller genom annat avtal såsom maskinister, yrkesarbetare eller

dylikt vid armén anställda personer, auditörer, landstats-, post-, telegrafoch

järnvägspersonal m. fl.) skola tillämpas de för personalen i fred gällande

föreskrifter och de särskilda bestämmelser, som för mobilisering

äro eller varda meddelade.

3. Inkallas, enligt av Kungl. Maj:t meddelade särskilda bestämmelser,

värnpliktig vid mobilisering att såsom arbetare, förman, verkmästare eller

dylikt fullgöra honom åliggande krig stjänstgöring vid något av arméns särskilt

mobiliserade verk eller inrättningar (t. ex. artillerifabrik, artillerifaktori,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2d.

25

central intendentur verkstad, centralt intendentur förr ad eller dylikt), skola av

detta ''reglementes bestämmelser å sådan värnpliktig tillämpas allenast de i

kap. IV meddelade stadganden rörande resekostnads- och traktamentsersättning

vid inställelse till och hemförlovning från krig stjänstgöring.

Beträffande sådan värnpliktig i övrigt tillkommande förmåner skall tillämpas

vad som gäller i fråga om avlöningen för den vid vederbörligt verk eller

inrättning såsom yrkesarbetare eller dylikt medelst skriftligt kontrakt eller

genom annat avtal anställda personalen.

§ 3.

Krigstjänstgöringstid.

1. Krigstjänstgöringstid enligt detta reglemente omfattar, i den

mån bestämmelserna i mom. 2, 3 och 4 bär nedan icke för viss personal

föranleda till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen

för vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. till

och med tionde dagen efter det demobilisering av detsamma tagit sin

börj an.

2. Där personal senare än första mobiliseringsdagen inträffar å

vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden

för denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda

ort. För personal, som beordras att utan föregående inställelse på mobiliseringsorten

(utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart

infinna sig å annan ort, räknas krigstjänstgöringstiden från och med

dagen efter ankomsten till sistnämnda ort.

3. För personal, som hemförlovas från krigstjänstgöringen tidigare

än den i mom. 1 sist omförmälda dag, upphör krigstjänstgöringstiden

med den dag, då personalen hemförlovas.

4. Varder för personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation

o. s. v. tjänstgöringen enligt av Kungl. Maj:t i kommandoväg meddelade

bestämmelser indelad i tjänstgöringsomgångar eller avlösningar med särskilda

tjänstgörings- och hemförlovningsperioder, anses sistnämnda perioder för

sådan personal ej utgöra krigstjänstgöringstid.

§ 4.

Avlönings- in. fl. förmåner.

1. De olika slag av avlöning och övriga kontanta ersättningar,

som utgå enligt detta reglemente, äro följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 22 käft. (Nr 24.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 24.

a) krigslön,

b) krigslönetillägg för egna tjänstehästar,

c) krigsremonteringsersättning,

d) krigsutrustningsbidrag,

e) stabskvartersbidrag, samt

f) resekostnads- och traktamentsersättning.

2. Angående de naturaförmåner, vilka under krigstjänstgöringstid

kunna tillkomma personal, som angives i § 2 mom. 1, meddelas föreskrifter

i följande författningar, nämligen:

om krigsportion och krigsration i förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig,

om krigsutrustning m. m. i krigsmaterielreglementet,

om fri sjukvård i forordningen angående arméns sjukvård vid mobilisering

och i krig,

om fri veterinärvård m. m. för egna tjänstehästar i förordningen

angående arméns veterinärvård vid mobilisering och i krig,

om tjänstebrevsrätt för befordran av meddelande till hemmavarande

i förordningen rörande postbehandling vid krig samt

om kostnadsfri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid

hemförlovning samt om kostnadsfri tjänstledighetsresa ä krig sjärnväg

i reglementet för militärtransporter på järnväg.

Angående kvarterförläggning och därmed förenade förmåner under

krigstjänstgöringstid lända till efterrättelse bestämmelserna i gällande

rekvisitionslag samt i förordningarna rörande inkvartering och truppers

fortskaffande.

3. Den, som i fred innehar bostad in natura och därjämte, i förekommande

fall, åtnjuter bostadens uppvärmning medelst värmeledning

eller avgiftsfri belysning med gas eller elektrisk ström, bibehåller sådan

förmån jämväl under krigstjänstgöringstid; dock med skyldighet att,

därest omständigheterna efter vederbörandes prövning skulle därtill föranleda,

frånträda densamma.

§ 5.

Frånträdande av fredsavlöning'' och pension ni. m.

1. Till personal, som åtnjuter krigslön, utgå icke densamma å stat

eller eljest tillförsäkrade fredsavlöningsförmåner eller pension och fyllnadspension

från arméns pensionskassa.

Sådan personal tillkommande pension eller fyllnadspension från

arméns pensionskassa ävensom inkvarterings- och servisbidrag av stad

uppbäras för krigstjänstgöringstiden av kronan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

27

2. För delägare i arméns pensionskassa eller arméns nya änkeoch

pupillkassa skall anstå med inbetalning av stadgade avgifter för den

tid, varunder delägare uppbär krigslön. Beträffande erläggande efter

krigstjänstgöringstidens slut av sådana avgifter, för vilka anstånd åtnjutits,

gäller vad därom särskilt stadgas.

§ 6.

Gottgörelse vid förlust av förmåner i fred.

1. Till personal, vilken i fredstid tilldelats bostadsförmån in natura,

men som under krigstjänstgöringstid, med stöd av vad som stadgas i

§ 4 mom. 3, förpliktas frånträda densamma, utgår gottgörelse för genom

frånträdandet förorsakad kostnad för avflyttning och dylikt enligt de

särskilda föreskrifter, som av Kungl. Maj:t efter framställning i varje

särskilt fall varda meddelade.

2. Skulle för personal, som enligt bestämmelserna i detta reglemente

från träder i fred utgående avlöning, dess under krigstjänstgöringstiden

utgående avlöningsförmåner understiga förstnämnda avlöning, förordnar

Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill föranleda, på förslag

av vederbörande chef eller myndighet om särskild gottgörelse för

den uppkomna minskningen i avlöningen.

II. Krigslön.

§

Grunder för krigslöns utgående.

Krigslön tillkommer under den för en var enligt § 3 bestämda krigstjänstg

öring stiden all i § 2 mom. 1 omnämnd personal samt utgår efter

särskilda krigslönetariffer och däri upptagna krigslöneklasser.

§ 8.

Krigslön etari fler.

1. Krigslönens belopp är efter olika förutsättningar upptaget i bifogade

lägre krigslönetariff (Bil. I) och högre krigslönetariff (Bil. II).

2. Krigslön enligt den högre krigslönetariffen utgår till all personal,

redovisad vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v., i

följande fall, nämligen:

s. 28 Kontrollera mot PDF

Kung], Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

28

då truppförbandet tillhör fälthären,

då detsamma, utan att tillhöra fälthären, befinner sig inom avdelad

krigsskådeplats, eller

då truppförbandet befinner sig i fästning, vilken, även om den icke

ligger inom området för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

3. Krigslön enligt den lägre krigslönetariffen utgår till all vid

mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. redovisad personal, då

de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningsförhållandena icke

äro tillämpliga i avseende å truppförbandet o. s. v.

4. Vid tillämpning av såväl den högre som den lägre krigslönetariffen

iakttages, att krigslönen till officer och underofficer eller likställd

på aktiv stad utgår med belopp enligt tariffernas Tab. A, då sådan

personal under krigstjänstgöringstiden behåller i fred tilldelad bostadsförmån

in natura, men eljest med belopp enligt tariffernas Tab. B.

§ 9.

Krigslöneklasser.

1. De i krigslönetarifferna upptagna krigslöneklasserna äro antingen

sådana, som avses för personal, vilken är krigstjänstskyldig oberoende

av vämpliktslagens bestämmelser (1— 20 krigslöneklasserna), eller sådana,

som avses för värnpliktig personal (21—29 krigslöneklasserna).

2. Till 1—20 krigslöneklasserna hänföres

dels den personal, som upptages i § 2 mom. 1 a)—g),

dels ock frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal, då

densamma antingen överskridit värnpliktsåldern och genom konstituering

anställts i högre krigsbefattning än såsom menig, eller ock, där personalen

befinner sig i eller under värnpliktsåldern, med Kungl. Maj:ts

särskilda medgivande konstitueras till åtnjutande av krigslön i någon av

1—19 klasserna.

3. Till 21—29 krigslöneklasserna hänföres personal, som upptages

i § 2 mom. 1 h), och frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal,

då densamma icke, enligt vad i mom. 2 här ovan sägs, skall åtnjuta

krigslön i annan klass.

4. Utöver vad i mom. 2 och 3 stadgas, skall beträffande personalens

fördelning å de olika krigslöneklasserna iakttagas:

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 a)—d), skall, för såvitt

densamma icke genom befordran eller konstituering för krigstjänst
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd- Proposition Nr 24.

29

göringstiden uppflyttas till annan krigslöneklass, tillhöra den krigslöneklass,

som för envar av denna personal angives i bifogade förteckning

(Bil. III),

att den under § 2 mom. 1 e) upptagna personal skall, därest icke

genom konstituering annorlunda bestämmes, hänföras till den krigslöneklass,

som enligt förteckningen i Bil. III upptager den beställning,

personalen senast innehaft å aktiv stat, å reservstat eller i reserv,

att personal, som avses i § 2 mom. 1 f), skall hänföras till den

krigslöneklass, som enligt förteckningen i Bil. iII upptager beställning

på aktiv stat i tjänstegrad, motsvarande vederbörandes grad inom vägoch

vattenbyggnadskåren, med iakttagande att, om sådan beställning

hänföres till två krigslöneklasser, personalen tillliör den lägre avlönade

klassen,

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 g), skall hänföras

till den krigslöneklass, som vid personalens återinträde i krigstjänst

genom konstituering bestämmes, samt

att krigslöneklassen för den under § 2 mom. 1 h)—i) upptagna

personal skall vara den för meniga värnpliktiga bestämda, utom i de

fall, då personalen genom konstituering tillagts annan krigslöneklass.

§ io.

Löneterminer.

1. Krigslön åtnjutes såsom intjänt i förskott för lönetermin. Varje

månad indelas i tre löneterminer, den första från och med den 1, den

andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen

i månaden.

2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av

första löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat

för varje dag till Vio av krigslönen för termin, och utbetalas

detta belopp tillika med krigslönen för nämnda termin.

3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att

personal, som upptagits under § 2 mom. 1 b)—i), skall hemförlovas

under löneterminen, utbetalas till sådan personal krigslön allenast för

den del av löneterminen, som motsvarar tiden till och med heinförlovningsdagen,

och beräknas krigslönen därvid för varje dag till Vio av

krigslönen för en termin.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 24.

§ 11-

Krigslöns insätta lille i bank.

För personal, som äger åtnjuta krigslön enligt högre krigslönetariffen

i någon av 1 — 28 krigslöneklasserna, uppdelas krigslönen i två

särskilda belopp, varav det ena skall tillhandahållas i krigstjänstgöringsorten

och det andra enligt föreskrifterna i krigskassareglementet avsättas

i bank för att för löntagaren besparas eller enligt av honom lämnat

uppdrag i hemorten tillhandahållas hans anhöriga eller annat ombud.

§ 12-

Krigslön vid förändrad krigslönetariff eller krigslöneklass.

1. Vid övergång från sådan krigstjänstgöring, för vilken åtnjutes

krigslön enligt lägre krigslönetariffen, till sådan, som berättigar till

krigslön enligt högre krigslönetariffen, eller tvärtom, tillträdes den högre

eller lägre krigslönen först från och med den efter övergången närmast

infallande löneterminen.

Vad sålunda stadgats länder jämväl till efterrättelse, då på grund

av förändrade inkvarteringsförhållanden övergång sker från krigslön

enligt Tab. A. till sådan enligt Tab. B eller tvärtom inom vederbörlig

krigslönetariff.

2. För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet

efter krigstjäustgöringstidens början genom konstituering tillägges högre

krigslöneklass än den, efter vilken krigslön förut åtnjutits, inträder förändring

i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.

§ 13-

Förhöjning: i krigslön för viss personal med årsarvoden och ålilerstillägg.

Ingår särskilt årsarvode i fredsavlöning eu för viss till 2 eller 3

krigslöneklassen icke hänförlig beställning — såsom beträffande trängkårchef,

fälttygmästare, styresman för artillerifabrik, läkare vid garnisonssjukhuset

i Stockholm m. fl. — åtnjuter beställningens innehavare

krigslön med ett belopp, som innefattar dels det enligt vederbörlig

krigslönetariff och krigslöneklass bestämda beloppet, dels ock en mot

arvodet svarande förhöjning.

Uppflyttas beställningsinnehavaren genom konstituering till högre

krigslöneklass, varder på beslut i samband med konstitueringen beroende,

huruvida och i vad mån nyssnämnda förhöjning skall utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24. Öl

2. Vad under mom. 1 är stadgat skall i tillämpliga delar lända

till efterrättelse i fråga om beloppet av den krigslön, som tillkommer

personal, vilken intjänat med innehavande beställning förenat ålderstillägg.

3. Den förhöjning i krigslönen, som på grund av bestämmelserna

i mom. 1—2 tillkommer däri avsedd personal, utgår för lönetermin med

belopp, uträknat enligt bifogade tabell (Bil. IV). För den, som ån tjuter

krigslön enligt högre krigslönetariffen, avsättes förhöjningen i bank

jämlikt § 11.

§ 14-

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna in. fl.

1. Krigslön bibehålies av sjuka och sårade, så länge krigstjänstgöringstiden

för dem fortfar. Beträffande personal med krigslön enligt

högre krigslönetariffen iakttages, att, därest densamma avpolleteras för

vård i hemorten, krigslönen därefter utgår allenast efter lägre krigslönetariffen,

skolande i avseende å övergången till sistnämnda tariff föreskriften

i § 12 mom. 1 lända till efterrättelse. I fråga om bibehållande

av krigslön för sjuka och sårade, som efter avslutad krigstjänstgöringstid

kvarligga å sjukvårdsanstalt, gäller vad därom av Kungl. Maj:t på

framställning av vederbörande chef eller myndighet kan varda föreskrivet.

2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg

meddelades föreskrifter får av vederbörande chef eller myndighet beviljas

personal, berättigad till krigslön, bibehålies, därest icke Kungl. Maj:t

beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar, den för personalen

bestämda krigslön.

3.1 de fall, dä tjänstledighet omedelbart beviljas av Kungl. Maj:t,

prövar Kungl. Maj:t i samband därmed på förslag av vederbörande chef

eller myndighet, huruvida krigslön må under ledigheten bibehållas eller om

densamma skall i sin helhet eller till viss del avstås.

4. Varder till krigslön berättigad tagen i häkte eller arreststraff

honom ålagt, bibehålies krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden.

Den, som undergår fängelsestraff, åtnjuter av den under strafftiden

förfallande krigslön allenast ett belopp, motsvarande det, som enligt

den högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass

avsättas i bank. Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta under

strafftiden till betalning förfallen krigslön.

5. Den, som tillfångatages, äger av sin under fångenskapen till

betalning förfallna krigslön åtnjuta allenast ett belopp, motsvarande det,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

som enligt högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass

avsättas i bank. Beloppet tillliandahålles löntagaren genom

vederbörlig insättning i bank.

6. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till krigslön,

som länder frånvaron förfaller till betalning. \ id återinträde i

tjänstgöring återvinnes dock rätt till hel eller jämlikt bestämmelserna i

denna paragraf reducerad krigslöri för sådan termin eller del därav, för

vilken visas förfall, som vederbörande chef godkänner.

§ 15-

Avdrag & krigslön vid ersättningsskyldighet till kronan. Krigslöns undantagande

från utmätning.

Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för

sådana förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande i

tjänsten eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.

Krigslön, som enligt detta reglemente tillkommer värnpliktig, må

ej, så länge den innestår, för gäld tagas i mät.

III. Ersättning för tjänstehästar, lör krigsutrustning in. in.

§ 16-

Krigslönetillägg för egna tjänstehästar.

1. Officer eller likställd, som i fred innehar beställning, för vilken

lönetillägg för egen tjänstehäst finnes å stat uppfört, åtnjuter för varje

befintlig dylik tjänstehäst krigslönetillägg med 15 kronor för lönetermin.

2. Beträffande åtnjutande av krigslönetillägg skola de rörande krigslön

i sådant hänseende i § 10 meddelade föreskrifter äga motsvarande

tillämpning. Krigslönetillägg utgår vid det truppförband, där hästen

redovisas, och utbetalas i krigstjänstgöringsorten. Utgår krigslönen för

den till nyssnämnda ersättning berättigade vid annat truppförband, avsättes

dock ersättningen för vederbörandes räkning i bank.

3. Personal, som tagits till fånga, bibehåller under tiden för fångenskapen

krigslönetillägg, och avsättes detsamma i bank för vederbörandes

räkning.

4. Har till krigslönetillägg berättigad personal varit tillika med

tjänstehäst utan känd anledning frånvarande och återinträder personalen

s. 33 Kontrollera mot PDF

1''tungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24. 33

med tjänstehästen i tjänstgöring, må för lönetermin, för vilken sådan

personal jämlikt § 14 mom. 5 återvinner rätt till krigslön, utgå jämväl

krigslönetillägg.

§ 17.

Krigsi-einoiiteriiitrsersaUiiing''.

1. Därest under krigstjäustgöring vid truppförband, stab, formation

o. s. v., vars förläggnings- eller tjänstgöringsförhållanden äro av den

beskaffenhet, som omförmäles i § 8 mom. 2, tjänstehäst utan ägarens

förvållande gått förlorad eller blivit otjänstbar, överlämnas till ägaren,

efter föregången av förbandets chef anordnad undersökning, med full

äganderätt en kronan tillhörig häst. Atager sig hästägaren att själv

omedelbart fylla den uppkomna hästvakansen med bäst, som av nämnda

chef godkännes, äger han för dess anskaffande uppbära kontant krigsremonteringsersättning

med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställes med

hänsyn till gängse pris.

2. Hästägares rätt till förlorad eller otjänstbar häst, som blivit

ersatt, övergår till kronan; dock att förlorad häst, som tillrättakommit,

må av ägaren återtagas mot överlämnande till kronan av mottaget

vederlag.

§ 18-

Krigsutnistningslmlrng''.

1. Krigsutrustningsbidrag avser att utgöra bidrag till fullsfän
digande

vid mobilisering av egen personlig krigsutrustning ävensom till

krigsutrustningspersedlarnas underhåll och ersättande i mån av förslitning.

2. Krigsutrustningsbidrag åtnjutes av sådan i § 2 mom. 1 a)—f)

upptagen personal av officers eller underofficers tjänsteställning, som

redan före mobiliseringen varit skyldig att hålla sig med uniform. Bidraget

utgår vid krigstjänstgöringstidens början med 200 kronor för

officer och likställd samt med 100 kronor för underofficer och likställd

samt utbetalas samtidigt med krigslönen för första löneterminen. Överflyttas

löntagare för krigstjänstgöring från ett truppband till ett annat

eller inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgöringen, medför överflyttningen

eller avbrottet icke rätt för löntagare att ånyo uppbära krigsutrustningsbidrag.

3. Därest krigstjänstgöringen för i mom. 2 nämnd personal utan

avbrott fortgår över 3 månader eller, då avbrott ägt rum, sammanlagt

får en motsvarande utsträckning, kan personalen, då förhållandena därtill

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 22 höft. (Nr 24.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

giva anledning, i enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter,

komma i åtnjutande av förnyat krigsutrustningsbidrag med högst hälften

av det belopp, som vid krigstjänstgöringstidens början utbekommits.

Sådant förnyat bidrag kan sedermera tillerkännas berörda personal efter

varje ytterligare period av 3 månader.

4. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava

uppburit krigsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigs tjänstgöringstid

uppflyttats till officers krigslöneklass, utbekommer skillnaden mellan

underofficers och officers enligt samma mom. utgående krigsutrustningsbidrag

vid den efter uppflyttningen närmast följande utbetalningen av

krigslön.

§ 19-

Stabskvartersbidrag.

Stabskvartersbidrag avser att vara en ersättning åt högre befälhavare

för bestridande av sådana till egentliga krigskostnader icke hänförliga

utgifter, som äro av beskaffenhet att icke kunna i vanlig ordning

redovisas, t. ex. kostnader för underhåll åt personal, som tillfälligtvis

måste tilldelas förplägnad i vederbörandes kvarter, representationskostnader

och dylikt.

Stabskvartersbidrag må tillkomma högste befälhavaren för fälthären,

arméchef, chef för självständig häravdelning, generalstabschef i högkvarteret,

arméfördelningschef, kavallerifördelningschef, chef för självständig

brigad, etappchef samt likställda chefer och utgå för tid samt

med belopp, som Kungl. Maj:t för varje särskild befattningsinnehavare

bestämmer.

IV. Resekostnads- ocli traktamentsersättning in. in.

§ 20.

Resekostnadsersättnings beräknande.

1. Resekostnadsersättning enligt detta reglemente omfattar gottgörelse

för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt personal,

som enligt i fred gällande resereglemente äger medföra sådan,

för hästskötare samt för egna tjänstehästar och medförda utrustningseffekter.

2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna

fortskaffningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad

som är att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser

tjäna till ledning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kurifil. Maj ds Nåd. Proposition Nr 24

35

3. Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp,

enligt såvitt möjligt verifierad och av vederbörande chef godkänd

räkning.

§ 21.

Traktiimentsergättiiiiigs belopp.

Traktamentsersättning beräknas, då sådan enligt detta reglemente

utgår, för varje från midnatt räknat kalenderdygn, som för förrättning

helt eller delvis användes.

För officer, underofficer och likställd utgår sådan ersättning såsom

lägre eller högre krigstraktamente med belopp, som för personal i de

olika krigslöneklasserna upptages i bifogade traktamentstariff (Bil. V).

För manskap och därmed likställda utgår ersättningen i varje fall

med belopp av 1 krona 50 öre för dygn; dock att till den, som icke

genom kronans försorg beredes inkvartering, dessutom utgår nattkvartersersättning

med 1 krona 50 öre för varje erforderligt nattkvarter.

§ 22.

Ersättningar för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid armén tjänstgörande personal äger för inställelse till krigstjänstgöring

åtnjuta resekostnadsersättning enligt § 20 för färd från

fredstjänstgöringsorten till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort)

eller, där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda

orten.

Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna

sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokföringsorten

till mobiliseringsorten (utrustningsorten); dock att, där annat

fortskaffningsmedel än järnväg eller ångfartyg använts för färden eller

någon del därav, resekostnadsersättning härför icke åtnjutes i annat fall än

då dm väglängd, för vilken sådant fortskaffningsmedel anlitas, uppgår till

minst 10 kilometer. Styrker inkallad, att han vid färdens anträdande

uppehållit sig å annan ort än kyrkobokföringsorten, äger han med nyss

angivna inskränkning, utbekomma ersättning för färd från dåvarande

vistelseorten inom riket eller, vid vistelse utom riket, från den plats

inom riket, å vilken han vid färden först inträffar.

2. Vid avslutande av eller hemförlovning från krigstjänstgöring

utgår resekostnadsersättning enligt § 20 till den personal, som skall

kvarstå i tjänstgöring vid armén, för färd från den ort, där krigstjänst
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

göringen upphör, till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för

färd från förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten; skolande

i sistnämnda fall vid resekostnadser sättning ens bestämmande för färd eller

del av färd, för vilken anlitas annat fortskaffning smed el än järnväg eller

ångfartyg, tillämpas enahanda inskränkning, som i mom. 1 sägs.

3. Har någon vid inställelse till eller hemförlovning från krigstjänst■

g öring icke begagnat sig av sådan rätt till färd på järnväg utan kontant

betalning, som jämlikt reglementet för militärtransporter på järnväg stätt

honom till buds, utgår icke till honom gottgörelsc för järnvägsbiljett, som

han i stället löst.

4. För färd, som enligt mom. 1 eller 2 här ovan medför rätt till

resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare och

likställda bland den under § 2 mom. 1 a)—g) upptagna personal högre

krigstraktamente, då färden sker såsom enskild resa, men allenast lägre

krigstraktamente, då färden sker i trupp.

5. Företages färd, som enligt mom. 1 eller 2 här ovan medför

rätt till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter manskap

bland den under § 2 mom. 1 a) och d) upptagna personal ävensom all

under h) och • i) i samma mom. hänförlig personal traktaments- och i

förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21. För dylik färd,

vare sig den företages såsom enskild resa eller i trupp, utgår dessutom

till den under § 2 mom. 1 h) och i) upptagna personal särskild färdavlöning

med 50 öre för dag, dock icke för dag, då krigslön utgår.

§ 23.

Resekostnadsersättning under tjänst ledig It etsresa.

1. Hav någon av den under § 2 mom. 1 upptagna personal vare sig

omedelbart av Kungl. Majit eller jämlikt i kommandoväg meddelade bestämmelser

av vederbörande chef eller myndighet erhållit tjänstledighet av orsak,

varom i mom. 2 här nedan sägs, äger den tjänstledige att för resa, som

han under ledigheten i anledning av något av de i mom. 2 angivna förhållanden

företager från tjänstgöringsort till ort inom riket och åter, åtnjuta

resekostnadsersättning enligt § 20, med iakttagande dels att där annat

fortskaffning smedel än järnväg eller ångfartyg använts för färden eller

någon del därav, resekostnadsersättning härför icke ätnjutes i annat fall

än då den väglängd, för vilken sådant fortskaffning smedel anlitas, uppgår

till minst 10 kilometer, dels ock att, i den mån resa sker å krig sjärnväg,

någon resekostnadsersättning för sådan del av resan icke må uppbäras.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

37

2. Ersättning enligt inom. I utgår, då tjänstledigheten beviljats

a) i anledning därav att den tjänstlediges hustru, barn, fader eller

moder eller annan av hans närmaste svårt insjuknat eller avlidit;

b) för den tjänstlediges personliga närvaro vid synnerligen viktigt

ajfärssammanträde, rättegång, syn eller dylikt;

c) för nödig tillsyn över den tjäntledige tillhörig fast egnndom, handels-,

fabriks- eller annan industriell rörelse; samt

d) för avläggande av examen eller av annat prov för fortskriden

lärokurs.

§ 24.

Under tjänsteresor och tjänsteförrättningar utgående resekostnads- och traktamentsersättning’

till personal med högre krigslön.

1. Personal, vilken uppbär krigslön enligt högre krigslönetariffen,

äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta

resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom, vad beträffar officer, underofficer

och likställd, lägre krigstraktemente eller, vad beträffar manskap

och därmed likställda, traktaments- och i förekommande fall nattkvartersersättning

enligt § 21. Återvänder personalen inom 10 timmar till

den ort, varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente

eller därmed jämnställd ersättning.

2. Har någon av den i mom. 1 nämnda personal att verkställa

till tjänstgöring i trupp ej hänförlig tj än ste förrättning å annan ort än

den, där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. befinner sig,

eller där han har sin vanliga krigstjänstgöring, åtnjuter han för sådan

tjänstgöring icke krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning i

annan mån än som jämlikt mom. 1 tillkommer honom för resa till eller

från tjänstgöringsorten.

3. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för i mom. 1

nämnd personal i intet fäll särskild ersättning.

§ 25.

Under tjänsteresor och t j ä nsfe/örrättn i flf} a t • utgående resekostnads- ocli traktamentsersättning''

till personal med lägre krigslön.

1. Personal, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen,

äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta

resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom med det undantag, varom i

mom. 4 sägs, vad beträffar officer, underofficer och likställd, högre krigs
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 24.

traktamente eller, vad beträffar manskap och därmed likställda, traktaments-

och i förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21.

2. Har officer, underofficer eller likställd på aktiv stat, vilken uppbär

krigslön enligt lägre krigslönetariffen, sin tjänstgöring förlagd till

annan ort än den, där han bär sin förläggningsort i fredstid, åtnjuter

lian för sådan tjänstgöring lägre krigstraktamente; dock att dylik ersättning

icke utgår, då nämnda personal för tjänstgöring med eller färd i

trupp har att avlägsna sig från sin fredsförläggningsort allenast för

kortare tid än två dygn.

3. Har löntagare, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen

och icke redan på grund av mom. 2 äger åtnjuta krigstraktamente, att

verkställa till tjänstgöring i trupp icke hänförlig tjänsteförrättning å

annan ort än den, där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v.

befinner sig, eller där löntagaren har sin vanliga krigstjänstgöring, utgår,

med det undantag, varom i mom. 4 sägs, för sådan förrättning till

officer, underofficer och likställd lägre krigstraktamente samt till manskap

oeh därmed likställda traktan! entsersättning och i förekommande fall

nattkvartersersättning enligt § 21.

4. Krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning enligt mom.

1 eller mom. 3 utgår icke i de fall, då personal efter verkställd tjänsteresa

och tjänsteförrättning inom 10 timmar återvänder till den ort, varifrån

tjänsteresan anträtts. -

5. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för personal, som

uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen och icke på grund av mom.

2'' äger åtnjuta krigstraktamente, i intet fall särskild ersättning.

T. Åtgärder vid övergång till krigsfot cell återgång till fredsfot.

§ 26.

Avräkning mellan freds- och krigsavlöning.

1. I fred intjänta avlöningsförmåner från fjärde huvudtiteln förfalla

till betalning dagen före krigstjänstenringstidens inträde.

2. Har personal-, å vilken detm reglemente äger tillämpning, vid

krigstjänstgöringstidens början redan för löpande månad uppburit lön

på aktiv stat eller reservstat jämte andra i förskott utgående kontanta

förmåner eller ock pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa,

ifrågakommer under krigstjänstgöringstiden icke någon återbetalning

av nämnda fredsavlönings- eller pensionsförmåner, i den mån de
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24. 39

samma belöpa sig på den del av sagda månad, för vilken åtnjutits krigslön

eller annan efter samma grunder som krigslön utgående ersättning

enligt detta reglemente.

Återinträder personalen efter krigstjänstgöringstidens slut i beställning

på aktiv stat eller reservstat eller tillträder densamma ånyo pension,

skall emellertid sådan återbetalning ske genom avdrag från fredsavlöniugs-

eller pensionsförmånerna vid lönn- och pensionsutbetalniugarna

under närmaste kvartal.

Omförmälda avdrag beräknas efter det antal dagar av första krigstjänstgöringsmånaden,

som återstod, då krigslön och annan ersättning

enligt detta reglemente tillträddes, och utgår med ett belopp för dag,

som motsvarar f ao av summan av de i förskott uppburna fredsavlöningseller

pensionsförmånerna för månaden.

Har löntagare avlidit, skall återbetalning, varom i detta mom. sägs,

icke ifrågakomma.

3. Efter krigstjänstgöringstidens utgång äger personal, som frånträder

avlöningsförmåner enligt detta reglemente och tillträder lön på

aktiv stat eller reservstat under fjärde huvudtiteln, att från och med

dagen efter det nämnda frånträdande skett uppbära sina i förskott utgående

kontanta fredsavlöningsförmåner efter i mom. 2 angiven beräkning

för återstående del av löpande månad.

VI. Avlöning åt krigsfångar från fientlig armé.

§ 27.

Förskjutande av avlöning.

Fientlig armé tillhörande officer eller likställd från land, med vilket

överenskommelse träffats om ersättning för förskjuten avlöning åt krigsfångar,

åtnjuter under fångenskapen avlöning för lönetermin med belopp,

som motsvarar den del avr krigslönen enligt högre krigslönetariffen, vilken

enligt § 11 personal i jämförlig krigslöneklass äger uppbära i krigstjänstgöriugsorten.

.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ‘M.

Bil. I.

Lägre krigslönetariff.

I. Personal, krigstjäustskyldig oberoende

Ydrnpliktslagens bestttmmelser.

Officerare.

Generalsperson.............................................

|

överste ......................................................

! Överstelöjtnant.............................................

I Major.........................................................

j Kapten 1. klass ..........................................

| Kapten 2. klass ......................................<....

I Löjtnant 1. klass..........................................

Löjtnant 2. klass ..........................................

J Underlöjtnant (fänrik)....................................

Underofficerare.

I Fanjunkare .................................................

| Sergeant 1. klass........................................

Sergeant 2. klass..........................................

Manskap.

j Furir 1. klass .............................................

j Furir 2. klass .............................................

I Korpral ......................................................

•

Krigslöneklasser.

i

Tak. A.

Krigslön för j

termin till j

sådan officers-1 * 3

och under- officersper- soual, som

bibehåller i

fred tilldelad j

bostadsförmån

in natura.

Kronor.

Talj. B.

Krigslön för

termin till

övrig (i Tab. A

icke upptagen)

personal.

Kronor.

| 1. krigslöneklassen

_L

O

O

ro

335

_

fl 2.

260 —

1 290

—

1 3. »

245 —

275

—

| 4.

230 |-

2 265

—

5. »

3 180 j—

205

—

6. »

165 -

190

-

7.

140 —

150

—

8.

4 no -

125

—

9.

75 |-

6 85

—

10.

65 -

75

—

11.

65 —

75

—

! 12. krigslöneklassen

65 ''

75

_

13.

55 1—

60

-

! 14.

6 50 -

7 55

—

.1 15. krigslöneklassen

_ . _

s 22

—

IG.

— i —

15

50

17.

12

50

1 För generalfältläkare

s För överfältläkare

3 För cliefen för krigsskolan

* F''ör tyg- eller fabriksingenjör

6 För fältläkarstipendiat på aktiv stat

ti För konstapel och extra konstapel vid fästningspolis

J* )) )) )) » » » »

skall krigslönen utgöra 310 kronor.

» » » 230 »

» » » 195 »

» » » 130 »

» » » 105 »

» » » 45 *>

» » » 50 »

» » » 02 »

8 För förrådsvaktmästare

50 öre.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 24.

41

Tub. A.

Krigslön för

termin till

sådan officers-

Tab. B

och under

Krigslön för

Krigslöneklas8er.

officersper- sonal. som

termin till

övrig (i Tab. A

bibehåller

i

icke upptagen)

fred tilldelad

bostadsförmån

personal.

in natura

Kronor.

Kronor.

Vice korpral......................................................

18. krigslöneklassen

_

10

_

Menig beställningsman........................................

19.

—

—

8

10

Mening volontär ................................................

20.

—

—

7

10

II. Värnpliktig personal.

Officerare.

Konstituerad kapten ...........................................

21. krigslöneklassen

—

—

40

—

Konstituerad löjtnant..........................................

22.

—

—

30

—

Konstituerad underlöjtnant (fänrik)........................

23.

—

—

25

—

Underofficerare.

Konstituerad fanjunkare.......................................

24. krigslöneklassen

—

—

20

—

Konstituerad sergeant.........................................

25.

—

—

15

—

Manskap.

Konstituerad furir ...........................................

26. krigslöneklassen

—

—

12

50

Konstituerad korpral.................................".........

27.

—

—

10

—

Konstituerad vice korpral....................................

28.

—

—

7

50

Menig värnpliktig .............................................1

29.

—

—

5

—

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, med vilken är förenat

särskilt årsarvode, ävensom för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet

§ 13.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 22 käft. (Nr 24.)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

Bil. 11.

Högre krigslönetariff. 7 8

Tab. A.

Krigslön för termin till sådan

officers- och underofficerspersonal,

som bibehåller i fred tilldelad

Tab. B.

Krigslön för termin till övrig

(i Tab. A icke upptagen)

bostadsförmån

in

natura

Krigslöneklasser.

att uppbä-

att uppbä-

att av

I. Personal, krigstjänst- skyldig oberoende av

värnpliktslagens

ras i krigs- tjänstgö- ringsorten.

sättas

bank

i

Summa.

ras i krigs- tjänstgö- ringsorten.

sättas

bank.

i

Summa.

bestämmelser.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Officerare.

[ 1. krigslöneklassen

150

235

385

150

270

420

Generalsperson ...............

140

205

345

140

‘235

1 375

1 2. »

—

—

—

—

f 3.

120

_

190

_

310

___

120

_

220

—

340

-.

Överste .........................

\ 4.

120

—

175

—

295

—

120

—

2 210

—

2 330

—

Överstelöjtnant ...............

5.

100

—

9 135

—

9 235

—

100

—

160

—

260

—

Major ...........................

6. »

90

—

120

—

210

—

90

—

145

—

235

—

Kapten 1. klass..............

7.

60

—

115

—

175

—

60

—

125

—

185

—

Kapten 2. klass...............

8. »

60

—

1 85

-

*145

—

60

—

100

—

160

—

Löjtnant 1. klass ............

9.

40

—

60

-

100

—

40

—

6 70

—

9 no

—

Löjtnant 2. klass ............

10.

40

—

50

-

90

—

40

—

60

—

100

—

Underlöjtnant (fänrik) ......

11.

40

—

45

—

85

—

40

—

55

—

95

—

Underofficerare.

Fanjunkare...................

12. krigslöneklassen

30

—

55

—

85

—

30

—

65

—

95

—

Sergeant 1. klass ............

13. »

20

—

50

—

70

—

20

—

55

—

75

—

Sergeant 2. klass ............

14.

20

—

6 45

—

8 (15

—

20

—

7 50

—

7 70

—

Manskap.

Furir 1. klass..................

15. krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

10

—

8 12

—

s 22

—

Furir 2. klass..................

16.

—

—

—

—

—

—

10

—

5

50

15

50

Korpral .........................

17.

—

—

—

—

—

—

8

—

4

60

12

50

1 För generalfältläkaren

2 För överfältläkare

8 För chefen för krigsskolan

4 För tyg- och fabrikatgenjör

5 För fältläkarstipendiat på aktiv stat

6 För l''constapel och extra konstapel vid

fästning spolis

7 För d:o d:o

8 För förrådsvaktmästare

skall krigslönen utgöra 395 kronor,

varav

avsättas

i

bank

255

kronor.

» »

.» 295 »

»

»

)>

>»

175

»

» »

» 250 »

»

»

»

»

150

w

» »

» 160 »

»

»

»

»

100

»

» »

» 130 »

»

»

»

»

90

»

» »

» 60 »

»

»

„

»

40

»

» »

» 65 »

»

»

»

»

45

m

» »

» 32 kr. 50 öre

»

»

»

»

22

» 50 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

48

Krigslöneklasser.

Tab. A.

Krigslön för termin till sådan

officers- och underofficerspersonal,

som bibehåller i fred tilldelad

bostadsförmån in natura

Tab. B.

Krigslön för termin till övrig

(i Tab. A icke upptagen)

personal

att uppbä- ras i krigs- män stgö- ringsorton.

att av- sättas

bank.

Summa.

att uppbä- ras i krigs- män stgö- ringsorten,

att av- sättas

bank.

i

Summa.

Kronor

Kronor

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Vice korpral ..................

18.

krigslöneklassen

_

_

_

_

_

6

_

4

—

10

—

Menig beställningsman......

19.

»

—

—

—

—

—

—

5

—

3

10

8

10

Menig volontär ...............

20.

»

—

—

—

—

—

5

—

2

10

7

10

II. Värnpliktig

personal.

Officerare.

Konstituerad kapten.........

21.

krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

60

—

20

—

80

—

Konstituerad löjtnant.......

22.

»

—

—

—

—

—

—

40

—

20

-

60

—

Konstituerad underlöjtnant

(fänrik)........................

23.

»

—

—

—

—

—

—

40

—

15

—

55

—

Underofficerare.

•

Konstituerad fanjunkare ...

24.

krigslöneklassen

—

-

—

—

—

—

30

—

15

—

45

—

Konstituerad sergeant ......

25.

»

—

—

—

—

—

—

20

—

15

—

35

—

Manskap.

Konstituerad furir............

26.

krigslöneklassen

—

—

■ -

-

—

—

10

—

2

50

12

50

Konstituerad korpral........

27.

»

—

—

—

—

—

—

8

—

2

—

10

—

Konstituerad vice korpral..

28.

»

—

—

—

—

—

-

6

—

1

50

7

50

Menig värnpliktig............

29.

»

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

5

—

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, med vilken är förenat särskilt årsarvode

ävensom för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet § 13.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

Bil. III.

Förteckning,

utvisande till vilka krigslöneklasser den vid armén i fred anställda personalen

å aktiv stat, å reservstat, över stat eller i reserv är att hänföra (i de fall, då

samma personal icke genom konstituering uppflyttas till annan krigslöneklass).

1 krigslöneklassen.

Arméfördelningschef; chefen för generalstaben; generalfälttygmästaren;

chefen för fortifikationen; generalintendenten; inspektören för infanteriet;

inspektören för militärläroverken; generalsperson å reservstat,

över stat eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av den

lön, som medföljer förenämnda beställningar.

2 krigslöneklassen.

Kommendanten i Boden; militärbefälhavaren å Glottland; inspektören

för kavalleriet; annan generalsperson, som icke innehar eller innehaft

den lön, som medföljer arméfördelningschefs eller likställd beställning;

generalfältläkare.

8 krigslöueklassen.

Överste, förordnad såsom brigadchef.1)

4 krigslöueklassen.

Överste och regementschef, icke förordnad såsom brigadchef;1)

annan överste, som icke erhållit denna grad endast »i armén»;1) överfältläkare.

5 krigslöneklassen.

Chefen för krigshögskolan; chefen för krigsskolan; fälttygmästaren;

överstelöjtnant och trängkårchef; annan överstelöjtnant, som icke erhållit

denna grad endast »i armén»; fältläkare.

6 krigslöneklassen.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan; chefen för ridskolan;

chefen för infanteriskjutskolan; chefen för artilleristaben; major och

b Den, som innehar överstebeställning å aktiv stat eller reservstat och tilldelats

generalmajors grad, hänföres till 2 krigslöneklassen,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

trängkårchef; annan major, som icke erhållit denna grad endast »i

armén»; tygmästare av 1. klassen; regementsläkare; fältveterinär.

7 krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av 1. klassen; kapten (ryttmästare) å reservstat,

över stat eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av

kaptens av 1. klassen lön; styresman vid artilleriets fabriker och tygstater;

tygmästare av 2. klassen; bataljonsläkare med kaptens av 1.

klassen lön; bataljonsläkare å reservstat eller i reserv, som förut å aktiv

stat varit i åtnjutande av kaptens av 1. klassen lön.

8 krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av 2. klassen; annan kapten (ryttmästare), som

icke innehar eller innehaft kaptens av 1. klassen lön och icke erhållit

sin grad endast »i armén»; garnisonspastor; regementspastor; bataljonsläkare

med kaptens tjänsteställning, vilken icke innehar eller innehaft

kaptens av 1. klassen lön; bataljonsläkare vid fältläkarkåren; regementsveterinär;

tyg- eller fabriksingenjör.

9 krigslöneklassen.

Löjtnant av 1. klassen; löjtnant å reservstat, över stat eller i reserv,

som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen lön;

bataljonsläkare i reserv med löjtnants tjänsteställning; fältläkarstipendiat;

bataljonsveterinär med löjtnants av 1. klassen lön; bataljonsveterinär i

reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1.

klassen lön; tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen; öververkmästare;

fortifikationskassör; departementsskrivare; ''poliskommissarie vid fästningspolis.

10 krigslöneklassen.

Löjtnant av 2. klassen; annan löjtnant, som icke innehar eller innehaft

löjtnants av 1. klassen lön och icke erhållit sin grad endast »i

armén»; batalj onsveterinär, som icke innehar eller innehaft löjtnants av

1. klassen lön; fältveterinärstipendiat med löjtnants tjänsteställning.

11 krigslöneklassen.

Underlöjtnant (fänrik), som icke erhållit denna grad endast »i armén»;

fältveterinärstipendiat med underlöjtnants tjänsteställning.

12 krigslöneklassen.

Fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren); tygförvaltare

av 2. klassen; tygunderofficer; besiktningsrustmästare; tygverkmästare;

verkmästare av 1. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

13 krigslöneklassen.

Sergeant av 1. klassen; sergeant å reservstat, över stat eller i

reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av sergeants av 1.

klassen lön; gevärshantverkar©; tyghantverkare; hantverkare vid trängen;

verkmästare av 2. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater; tygeller

fabriksskrivare; fortmaskinist; överkonstapel vid fästning spolis.

14 krigslöneklassen.

Sergeant av 2. klassen; annan sergeant, som icke innehar eller

innehaft sergeants av 1. klassen lön; radiotelegrafist; konstapel och extra

konstapel vid fästningspolis.

15 krigslöneklassen.

Furir av 1. klassen; furir i reserv, som förut å aktiv stat varit i

åtnjutande av furirs av 1. klassen lön; förrådsvaktmästare.

16 krigslöneklassen.

Furir av 2. klassen; furir i reserv, som icke förut å aktiv stat varit

i åtnjutande av furirs av 1. klassen lön.

17 krigslöneklassen.

Korpral (konstapel); korpral (konstapel) i reserv.

18 krigslöneklassen.

Vice korpral; vice korpral i reserv.

19 krigslöneklassen.

Menig beställningsman.

20 krigslöneklassen.

Menig volontär.

Anm. Den, som innehar beställning över stat i regemente eller kår av högre

tjänstegrad (tjänsteklass) än den, för vilken lön på stat uppbäres, hänföres till den

mot den högre beställningen svarande krigslöneklassen. Därest den högre tjänstegraden

(tjänsteklassen) motsvaras av två krigslöneklasser, hänföres han till den lägre

avlönade av dessa klasser.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

47

Bil. IV.

Tabell

till ledning för uträkningen av de belopp, med vilka förhöjning i krigslöu

till vissa innehavare av årsarvoden och ålderstillägg utgår enligt

bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet § 13.

Förhöjning i krigslön utgår för lönetermin med Vas av arvodets eller ålderstilläggets årsbelopp,

avrundat uppåt till närmaste hela tiotal ören, och utgör alltså förhöjningen exempelvis för:

årshelopp av 2,400 kronor.

» » 2,000 »

» » 1,500 »

» » 1,200 »

» » 1,000 >»

»> » 900 »

» » 800 »

» » 700 »

» » 600 »

» » 500 »

» >» 400 »>

» » 300 »

» » 200 »

» » 150 »

.... 66:

70

kronor

... 55:

60

»

.... 41:

70

»

.... 33:

40

»

.... 27:

80

»

.... 25:

—

»

.... 22:

30

»

.... 19:

CO

»

.... 16:

70

»

.... 13:

90

»

.... 11:

20

» ,

.... 8:

40

»

.... 5:

60

»

.... 4:

20

»

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 24.

Bil. V.

Traktamenstariff,

utvisande med vilka belopp lägre och högre krig straktamente skall utgå

till personal i olika krigslöneklasser.

Lägre

Högre

!

krigs trakta-

krigstrakta-

mente.

mente.

Kronor.

Kronor.

Personal:

tillhörande 1. och 2. krigslöneklassema.........................................

8

—

15

—

» 3. » 4. »

7

—

13

—

» 5. krigslöneklassen....................................................

6

—

11

—

» 6. »

5

—

10

—

» 7., 8. och 21. krigslöneklassema....................................

4

—

8

—

» 9., 10., 11., 22. och 23. krigslöneklasserna.....................

3

—

7

—

» 12. och 24. krigslöneklassema.......................................

2

50

6

—

» 13., 14. och 25. » ................

2

—

5

—

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.

49

Bilaga B.

Förslag

V, ■ till

ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad

vid mobilisering och i krig den 16 juli IDOG.

§ I
1.

Envar, som, efter det order om allmän mobilisering utfärdats,

åtnjuter krigslön, ägor rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen

tager sin början, för varje dag bekomma eu tillagad portion.

Skulle endast en del av krigsmakten ställas på krigsfot, tillkommer

portion enligt denna förordning allenast dem, vilka under tjänstgöring

vid denna del åtnjuta krigslön.

2. Under tjänstledighet och permission upphör all rätt till förplägnad.

3. Krigsfångar åtnjuta portion i enlighet med bestämmelserna för

arméns manskap.

4. Civil personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation

o. s. v., som icke åtnjuter krigslön (t. ex. auditörer, post-, telegraf- och

järuvägspersonal in. fl.), äger att mot ersättning utfå portion. Ersättningens

belopp bestämmes av vederbörlig central krigs förvaltningsmyndighet.

§ 3.

1. Portion utbekommes vid det truppförband, stab, formation o. s. v.,

där den till portion berättigade är ständigt, eller tillfälligt tjänstgörande,

och skall vara av likartad beskaffenhet för samtliga portionstagare. Kan

vid stab, formation o. s. v. portion icke lämpligen tillhandahållas på sätt

i § 2 förutsättes, hänvisas personalen vid densamma för erhållande härav

till annat förband eller anordnas eljest förplägnaden genom vederbörlig

krigs förvaltningsmyndighet på för kronan billigaste sätt. Vad sålunda

stadgats gäller jämväl beträffande personal, som av tjänsteförrättning

förhindras att vid eget truppförband utbekomma sin förplägnad.

2. Avdelning eller enskild person, som blivit skild från sitt förband

och icke inom närmaste tiden kan återvända till detsamma, må,

där så kan ske, erhålla förplägnad från annat förband.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 22 höft. (Nr 24.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 2i.

3. Sjuk; eller sårad, som avpolletterats till eller eljest upptagits av

sjukvårdsformation eller intagits å sjukvårdsanstalt, förplägas vid densamma.

§ 4-

1. För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt

bestämmelserna i § 3 blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning

för portion.

2. Den, som råkat i krigsfångenskap eller avvikit från sitt truppförband,

äger icke heller rätt till ersättning för portion under tiden för

uteblivandet.

3. _ Har personal, som avses i § 3 mom. 2, nödgats på egen bekostnad

förskaffa sig förplägnad, kan dock enligt vederbörlig krigsförvaltningsmyndighets

bestämmande ersättning utbetalas för vad perso,

nalen sålunda oundgängligen utgivit.

4. Angående rätt för landstormsman att utfå ersättning för föda,

varmed han måst förse sig vid inkallandet, är stadgat i värnpliktslagen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot s. 6 i texten
  2. SU 1918:183 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot s. 1 i texten