Sök i Ratio Lex

Angående beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms lön och byggnadsstyrelsen

11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:247, Angående beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms lön och byggnadsstyrelsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts nåd. proposition AV 247.

1

Ml* 247.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående beredande

av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms lön

och byggnadsstyrelsen; given Stockholms slott den .5

april 1918.

Under åberopande av härvid fogade utdrag- av statsrådsprotokollet

över tinansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
att

för beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms

län och åt byggnadsstyrelsen enligt i statsrådsprotokollet närmare

augiven plan på extra stat för år 1919 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av högst 513,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sund. 220 höft. (Nr 247.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 247A

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den o april

1918.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Eden,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Peteén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Genom nådigt brev den 21 april 1865 medgav Kung!. Maj:t, att

i nordvästra hörnet av Karl XIII:s torg här i staden finge på vissa villkor

uppföras en byggnad, huvudsakligen innehållande lokaler för konstexpositioner

och målarateljéer. Med stöd av bestämmelserna i nämnda

brev avslöt dåvarande överintendentsämbetet den 25 september 1866 med

ett för uppförandet av nämnda byggnad bildat bolag, kallat atelierbyggnadsaktiebolaget,

kontrakt angående upplåtande av tomt för omförmälda

ändamål å anvisad plats i Karl XIII:s torg, varvid, utom

annat, under punkt 9 i kontraktet stadgades, att, därest ifrågavarande

tomt framdeles skulle finnas vara för något statens ändamål behövlig

och således till följd av därom meddelat nådigt beslut komme att till

kronan återställas, bolaget skulle äga att för därå då varande byggnad

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr U47.

av kronan erhålla lösen till belopp, motsvarande anläggningskostnaden

enligt de däröver upprättade verifieerade byggnadsräkningarna, vilka,

för att vid sådan, likvid tjäna till efterrättelse, borde bos överintendentsämbetet

förvaras.

Enligt beslut den 13 april 1880 medgav Kungl. Maj:t vidare,

att en veranda finge uppföras å den södra, smalare delen av ifrågavarande

tomt, därvid såsom villkor bestämdes, bland annat, att någon

förhöjning i det en gång bestämda beloppet av den lösesumma, kronan

både att eventuellt erlägga, icke finge äga rum.

1 skrivelse deri 3 juli 1917 framhöll överintendentsämbetet de

rådande svårigheterna att inom staten tillhöriga byggnader i huvudstaden

bereda lokaler för offentliga ämbetsverk, beredningar och kommittéer

m. m., och framställde ämbetet fördenskull förslag därom, att Kungl

Maj;t, med begagnande av den kronan, på sätt ovan sagts, förbehållna

rätt, skulle vidtaga åtgärder för ifrågavarande tomts återställande till

statsverket. Härvid meddelade ämbetet, att de hos ämbetet förvarade

byggnadsräkningarna utvisade, att den i kontraktet omnämnda anläggningskostnaden

uppgått till 100,856 kronor 98 öre.

Vid föredragmin e- den 3 augusti 1917 av överintendentsämbetets

nyssnämnda skrivelse förklarade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande tomtområde

skulle till Kungl. Maj:t och kronan återställas den 1 oktober

1918, varjämte Kungl. Magt uppdrog åt ämbetet att ej mindre uppsäga

ateljébyggnad saktiebolaget till avflyttning senast sistnämnda dag än

även upprätta och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag

i fråga om användning för statsändamål av omförmälda byggnad ävensom

till de ändringsarbeten å densamma som kunde finnas påkallade.

Sedermera har överintendentsämbetet såväl verkställt den anbefallda

uppsägningen som ock i en den 3 november 1917 till Kungl.

Maj: t inkommen skrivelse avgivit utlåtande rörande byggnadens användning.

I fråga härom innehöll utlåtandet alternativa förslag. Det ena

avsåg en ganska grundlig ombyggnad för en beräknad kostnad av omkring

332,000 kronor, det andra innefattade ett mer provisoriskt iordningställande

av de nuvarande lokalerna och beräknades kunna utföras

för 27,000 kronor. Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat

skulle, i betraktande av den alltjämt- pågående prisstegringen, nämnda

bägge belopp nu böra väsentligt höjas.

Det förstnämnda förslaget avsåg fullständig om- och påbyggnad

av ifrågavarande byggnad samt inrymmande i densamma av regeringsrätten,

lagrådet, lagberedningen, justitiedepartementets byrå för lagärenden

samt lantbruksstvrelsen. Det senare åter gick ut på att provisoriskt

s. 4 Kontrollera mot PDF

Byggnads
styrelsen.

4 Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 247.

och till lindrigaste pris bereda lokaler åt regeringsrätten, lagrådet och

krigsarkivet. Då emellertid regeringsrätten i ett över berörda förslag

avgivet yttrande på det bestämdaste motsatt sig dess och lagrådets

ifrågasatta förflyttning till ifrågavarande byggnad, ansåg sig byggnadsstyrelsen

böra återtaga de sålunda uppgjorda förslagen och har styrelsen

gått i författning om utarbetande av nytt förslag till byggnadens användande.

I propositionen om tilläggsstat för år 1918 föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att till inlösen av ifrågavarande byggnad anvisa ett förslagsanslag,

högst 100,857 kronor. Denna hemställan bifölls av riksdagens

båda kamrar den 6 mars 1918. Vid ifrågavarande propositions föredragning

i statsrådet meddelade jag, att jag, i det läge, vari frågan

om byggnadens användning och de ombyggnads- eller reparationsarbeten,

som därav kunde påkallas, befunne sig, icke för det dåvarande vore i

tillfälle att härutinnan framlägga något förslag, samt att jag, då den

dittills åvägabragta utredningen icke ens gåve någon bestämd ledning

för omdömet, i vilken av de två genom överintendentsämbetets alternativa

förslag antydda riktningarna den lämpliga lösningen borde sökas,

icke heller såge mig i stånd att föreslå någon approximativ beräkningav

kostnadsbeloppet.

1 underdånig skrivelse den 5 mars 1918 bär nu byggnadsstyrelsen

anmält, att styrelsen verkställt förnyad utredning rörande den lämpligaste

användningen av ifrågavarande byggnad, samt att denna utredning lett

till sammanförande av denna fråga med lösandet av länsstyrelsens i

Stockholms län och byggnadsstyrelsens lokalfrågor i det s. k. Preisiska

huset. I denna skrivelse anför byggnadsstyrelsen, bland annat, följande:

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län, vars ämbetslokaler

vore förlagda inom tre våningar i det s. k. Preisiska huset med

adressnummer 36 vid Drottninggatan, både i bilagd skrivelse den 11

februari 1918 till byggnadsstyrelsen hemställt om utredning i syfte att

länsstyrelsens till följd av ökat arbete och ökat antal tjänstemän oavvisliga

behov av större utrymme måtte kunna tillgodoses, därvid jämväl

framhållits den stora olägenheten av tjänstelokalernas nuvarande

fördelning på tre våningar.

Med anledning härav — och då för byggnadsstyrelsen själv olägenheten

av tjänstelokalernas förläggning i två skilda hus (för två av styrelsens

byråer förhyres en våning i huset nr 18 Klara Södra Kyrkogata

visat sig vara till stort men för arbetet inom styrelsen — både genom

byggnadsstyrelsens försorg det förut uppgjorda och med förutvarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majds nåd. proposition Nr 247■ 5

överintendentsämbetets skrivelse den .SI oktober 1916 till Kungl. Maj:t

överlämnade förslaget till om- oc:b tillbyggnad av Preisiska huset reviderats

och omarbetats i samråd med representanter för länsstyrelsen.

Härvid hade två alternativ gjort sig gällande i denna lokalfråga, som

alltså berörde såväl länsstyrelsen och landshövdingbostället som ock

byggnadsstyrelsen.

Alternativ 1 vore åskådliggjort ä två skrivelsen bifogade ritningsblad,

märkta Alternativ 1, Blad 1 och 2. Det fasthölle i allt väsentligt

vid nyssnämnda tidigare uppgjorda förslag till om- och tillbyggnad

av Preisiska huset och innebure alltså utbrytning av landshövdingbostället

och byggnadens uppdelning mellan länsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

.

Kostnaderna för utförandet av de i Alternativ I avsedda byggnadsarbeten

hade beräknats till 260,000 kronor''på sätt skrivelsen bifogad

kostnadsberäkning utvisade. För hyrande av våning för landshövdingen

borde beräknas ett årligt belopp av 10,000 kronor, vilket, kapitaliserat

efter 5 procent, gåve ett kapitalvärde av 200,000 kronor. Alternativ I

skulle alltså sammanlagt binda ett belopp av 460,000 kronor.

Genom realiserandet av detta förslag skulle givetvis såväl länsstyrelsen

som byggnadsstyrelsen erhålla lokaler, fullt tillräckliga för de

nuvarande * behoven; och skulle byggnadsstyrelsen därjämte vinna den

stora fördelen att få samtliga byråer under samma tak.

Rörande alternativ I hade Kungl. Maj:ts befallningshavande i en

jämväl bilagd skrivelse till byggnadsstyrelsen den 23 februari 1918 meddelat,

att förslaget visserligen tillfredsställde länsstyrelsens behov av

ökade lokaler, om ock en viss olägenhet bleve följden av landskontorets

fördelning på tre olika våningar. Denna olägenhet hade emellertid icke

kunnat undvikas för att byggnadsstyrelsen skulle kunna erhålla tillräckligt

utrymme och en nöjaktig förläggning av sina lokaler.

Beträffande de för byggnadsstyrelsen avsedda lokalerna hade vid

förslagets upprättande icke kunnat undvikas vissa olägenheter, bland

vilka särskilt framträdde de i vindsvåningen belägna rummens mindre

fördelaktiga dagsbelvsning genom vindskupor. Det för utställning av

byggnadsmaterialier och modeller in. in. avsedda utrymmet komme med

all sannolikhet även inom kort att visa sig otillräckligt, och dess beskaffenhet

såsom utställningslokal vore icke heller fullt ändamålsenlig.

Styrelsens stadsplanebyrå motsåge, på grund av bestämmelser i den nya

lagen om fastighetsbildning i stad, en hastig, i förra inredningsförslaget

icke beräknad tillväxt av sitt arkiv, men det hade icke kunnat undgås,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 247.

att det härför avsedda utrymmet blivit från början starkt begränsat.

Arkiven kunde ej heller göras nöjaktigt brandfria.

Vad utvidgningsmöjligheterna enligt Alternativ I beträffade erbjöde

sig i detta avseende endast två rum för länstjrrelsens behov. För

byggnadsstyrelsen däremot vore redan från början så gott som allt

disponibelt utrymme taget i anspråk, och med all sannolikhet kunde

förutses, att det nyorganiserade ämbetsverket inom kort bleve i behov

av vidgade lokaler.

Okade utrymmen skulle visserligen kunna vinnas genom påbyggnad

av fastigheten. Detta arbete skulle emellertid ställa sig särdeles

kostsamt. Belintliga vindsvåningar, som för närvarande vore inredda

för landshövdingen och till ämbetslokaler åt länsstyrelsen m. ni. måste

nämligen då borttagas och hela två nya våningar behöva påbyggas,

d. v. s. genom påbyggnad av två våningar skulle endast vinnas eu

vånings verkligt ökat utrymme.

Alternativ II utgjorde eu kombinerad lösning av frågorna om

användningen av såväl ateljébyggnadsaktiebolagets hus som Preisiska

huset. Förslaget vore åskådliggjort å sju skrivelsen bifogade ritningar,

märkta Alternativ II, Blad I och 2 '' samt Blad a—e. Det avsåge

inrymmandet av länsstyrelsen, med bibehållandet av landshövdingbostaden,

i Preisiska huset och vidtagande inom detta av endast vissa

ändringar såsom anordnande av värmeledning, w.c., tvättställ m. m.,

varför kostnaderna enligt bifogad kostnadsberäkning beräknats till 93,000

kronor. Enligt detta alternativ skulle byggnadsstyrelsen utflytta ur

Preisiska huset och i sin helhet förläggas till ateljébyggnadsbolagets

hus, som skulle för ändamålet om- och påbyggas enligt ett av byggnadsrådet

G. Petterson uppgjort förslag. Kostnaden för denna om- och påbyggnad

hade enligt jämväl vidlagd kostnadsbeidikning beräknats till

420,000 kronor.

Genom Alternativ II skulle fullt tillfredsställande lokaler vinnas

lör länsstyrelsen, som ävenledes skulle ernå önskemålet att få landskontorets

ämbetsrum förlagda till endast två våningar, och byggnadsstyrelsen

skulle erhålla särdeles fördelaktiga och för styrelsens behov

passande lokaler. Med hänsyn till utvidgningsmöjligheterna vore detta

förslag gynnsam mare än det föregående. I Preisiska huset skulle för

länsstyrelsen erhållas tillräckliga reservutrymmen och vid behov kunde

framdeles ytterligare utrymmen vinnas genom ombvggnad i enlighet

med Alternativ I.

Den ombyggda ateljébyggnaden skulle till en början ej behöva

helt tagas i anspråk av byggnadsstyrelsen, utan bottenvåningen skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:t8 nåd. proposition Nr 247.

kunna uthyras tillsvidare. Framtida utvecklingsmöjlighet erbjöde sig

åt söder genom husets tillbyggnad.

Vad de med ett utförande av Alternativ II förbundna kostnaderna

beträffade, skulle dessa, såsom av det sagda framginge, belöpa sig till

513,000 kronor, vartill emellertid komme det belopp, högst 100,857

kronor, med vilket Kungl. Maj:t i proposition om tilläggsstat till riksstaten

för år 1918 föreslagit riksdagen, att ateljébyggnaden måtte

inlösas. Man hade emellertid även att räkna med vissa icke oväsentliga

inkomster. Såsom nyss anmärkts komme nämligen till en början ej

allt utrymme i Preisiska huset att behöva tagas i anspråk för länsstyrelsens

räkning. Vid förslagets uppgörande hade beräknats, att 6 tjänsterum

skulle kunna upplåtas åt kommittéer och 3 utrymmen till förvaring

av byggnadsstyrelsens möbelförråd. Hyran för dessa lokaler hade uppskattats

till 4,600 kronor, vilket belopp kapitaliserat efter 5 procent,

gjorde en summa av 92,000 kronor, med vilken alltså det ovan angivna

sammanlagda utgiftsbeloppet rätteligen borde minskas. På så sätt skulle

alltså kostnaden för Alternativ II nedbringas till omkring 521,800 kronor.

Vidare hade här ovan antytts, att bottenvåningen i ateljébyggnaden

kunde åtminstone tillsvidare uthyras. Beräknades den sålunda erhållna

årliga hyresinkomsten till 25,000 kronor, skulle härigenom i det närmaste

täckas räntan å det på byggnaden nedlagda kapitalet 521,800

kronor.

Vid båda alternativen besparades hyra för lokal åt en del av

byggnadsstyrelsen, för närvarande utgående med 6,000 kronor.

Såväl Alternativ I som Alternativ II avsåge utrymning av de till

chefen för ^^försvarsdepartementet och landshövdingen upplåtna stallar

och vagnbodar inom Preisiska huset. Enligt båda förslagen skulle

landshövdingen erhålla ersättning genom inredande i den vid Brunkebergsgatan

varande delen av byggnaden av ett automobilgarage. Krigsministern

syntes böra ersättas med ett årligt belopp av förslagsvis

1,200 kronor, vilket belopp motsvarade den hyresersättning, krigsministern

för närvarande uppbure för sin andel i stall och vagnbodar.

Av det ovan anförda ansåge byggnadsstyrelsen framgå, att ett

realiserande av Alternativ II skulle komma att ställa sig särdeles ekonomiskt

fördelaktigt för statsverket. Visserligen bleve statsverkets engångsutgift

för lokalernas iordningställande enligt detta alternativ något

större än enligt Alternativ I, men denna skillnad uppvägdes mer än väl

av de avgjort.större fördelar, som komme att vinnas genom Alternativ II.

Av de båda sålunda framlagda alternativen funne sig styrelsen

böra lämna sitt förord för Alternativ IT.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts

befallning shavande

i

Stockholms

län den 11

februari 1918.

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 247.

Byggnadsstyrelsen hade emellertid även ansett sig böra undersöka,

huruvida icke någon lämplig användning av ateljébyggnaden kunde

vinnas genom vidtagande av endast mindre vidlyftiga ändrings- och

reparationsarbeten inom densamma. En sålunda tänkt inredning, avsedd

för ämbetsverk eller kommittéer, hade beräknats betinga en kostnad av

89,400 kronor, däri inbegripet kostnad för införande av värmeledning.

Härutinnan hänvisade styrelsen till fyra skrivelsen bilagda ritningar,

betecknade »Förslag till ominredning av ateljébyggnadsaktiebolagets hus

i Kungsträdgården» jämte kostnadsberäkning.

Styrelsen ansåge sig emellertid icke kunna tillstyrka en dylik

användning av byggnaden i fråga. Denna bleve nämligen genom stor

rumshöjd i två av densammas tre våningar svåruppeldad till nöjaktig

värmegrad för tjänsterum och husets uppvärmning oproportionerligt

dyrbar. Härtill komme, att de på en dylik mera provisorisk inredningnedlagda

kostnaderna endast i ringa grad kunde tillgodogöras vid eu

kommande ombyggnad i ändamål att fullt och praktiskt utnyttja de

fördelar, som kunde avvinnas denna byggnad.

På grund av den gjorda utredningen hemställde byggnadsstyrelsen

dels att länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen måtte

beredas ökade och förbättrade lokaler sålunda, att s. k. Preisiska huset

inreddes för länsstyrelsen med bibehållande av landshövdingbostället

och ateljébyggnadsaktiebolagets hus om- och påbyggdes för byggnadsstyrelsens

räkning, allt på sätt bifogat förslag, betecknat Alternativ 11,

närmare utvisade,

dels att Kungl. Maj:t måtte hos innevarande års riksdag, utöver

kostnaden för inlösen av ifrågavarande ateljébvggnad, äska för nyssnämnda

ändamål erforderliga medel, sammanlagt 513,000 kronor,

dels och att byggnadsstyrelsen måtte erhålla nådigt bemyndigande

att utföra de sålunda föreslagna byggnadsarbetena.

I sin ovanberörda skrivelse av den 11 februari 1918 anför Kung!.

c5

Maj:ts befallningshavande, bland annat, följande:

»Åberopande sina skrivelser till överintendentsämbetet den 13 april och den

4 juli 1916 ävensom en promemoria av den 18 maj samma år, får Konungens befallningshavande

rörande behovet av ökade ämbetslokaler för länsstyrelsen i Stockholms

län äran anföra följande.

Såväl å landskansliet som å landskontoret liar med ökat arbete och ökat

antal tjänstemän behovet av i motsvarande grad ökat utrymme i arbetslokalerna

blivit allt mera kännbart och är nu oavvisligt. Härtill bidrager ock, att av hittills

vidtagna utökningar i lokaler blivit en följd, att landskansliets arbetsrum äro förlagda

inom tre olika våningar i residenshuset, vilket i hög grad försvårar arbetet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 247. 9

lin utväg att vinna lindring i dessa svåra förhållanden yppade sig under år

1916, då på grund av framställning från sakkunniga för omorganisation av överintendentsämbetet

undersökning verkställdes rörande möjligheten av att omändra

landshövdingens boställsvåning till ämbetslokaler. Undersökningen ledde till ett för

både Konungens befallningshavande och överintendentsämbetet antagligt förslag till

anordnande av s. k. Preisiska huset till ämbetslokaler för de båda verken med utnyttjande

av jämväl nämnda boställsvåning och med vidtagande av en jämförelsevis

mindre tillbyggnad. Av skäl, som voro oberoende av ämbetsverken, skildes emellertid

lokalfrågan från omorganisationsfrågan och lämnades lokalfrågan oavgjord.

Härvid kan så mycket mindre nu få bero, som genom med detta år vidtagna

omorganisationer inom länsstyrelserna ytterligare krav på utrymme tillkommit dels

genom ökat antal tjänstemän i ordinarie anställning, dels genom tillkomsten av en

landsfogde och dels genom inrättandet inom landskontoret av en kronouppbördsavdelning.

Behovet av ämbetslokaler hos länsstyrelsen för nuvarande antal anställda

och således utan hänsyn till sådana utvidgningar, som redan äro att med större

eller mindre visshet förutse, framgår av följande sammanställning.

I. Landshövdingens rum, sessionssal m. m.

För landshövdingen erfordras två rum jämte ett toalettutrymme.

För sessionssal, vaktmästare, kapprum, väntrum och ett ytterst nödvändigt

utrymme för expedition av post med alla cirkulär och mångfaldiganden jämte tillhörande

apparater erfordras, beroende av storleken, ungefär fem rum.

Hela antalet rum är alltså 7 rum.

II. Landskansliet.

På landskansliet finnas, vaktmästarne icke medräknade, 18 personer anställda.

Fem av dessa, nämligen landssekreteraren, iänsassessorn, länsnotarien, andre länsnotarien

och landsfogden, höra hava var sitt rum, även om några bland rummen

kunna vara rätt små. De ständigt återkommande samtalen med sökande rörande

deras ärenden bliva för mycket störande för arbetet, om plats för mer än en av

dessa tjänstemän måste beredas i ett och samma rum.

För övriga 13 personer och för beredande av två skrivplatser för den sökande

allmänheten samt för tillgodoseende av behovet av ett handarkiv och frukostrum i

förening erfordras, beroende av storleken, omkring 6 rum. Hela behovet för landskansliet

utgör således omkring 11 rum.

, HI. Landskontoret.

På landskontoret finnas 14 avlönade personer, av vilka landskamreraren och

Iänsassessorn böra hava var sitt rum. För övriga 12 anställda och för två skrivplatser

för den sökande allmänheten samt för ett behövligt blankett- och frukostrum

i förening erfordras, med hänsyn särskilt till den nya kronouppbördsavdelningens

utrymmesbehov, omkring 7 rum. Hela behovet för landskontoret utgör följaktligen

omkring 9 rum.

Hela antalet behövliga rum blir sålunda 27.

Det nuvarande antalet rum kan med stort och smått anses utgöra 21.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. 220 höft. (Nr 247.)

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 247.

1916 års förslag upptager 26 ruin, av vilka dock två (nr 130 ock 136 på

ritningen den 23 augusti 1916) endast äro till hälften upplysta genom fönster.

Med någon utvidgning skulle alltså 1916 års förslag fortfarande kunna komma

till användning.

Det torde ock böra redan nu uttalås, att länsstyrelsens lokalbehov kan fyllas,

om till de nuvarande rummen lägges antingen landshövdingens boställsvåning eller

den för närvarande av Kungl. byggnadsstyrelsen disponerade våningen en trappa

upp från Drottninggatan.

I sammanhang med ämbetslokalerna erfordras herr- och damtoaletter i tillräckligt

antal. Konungens befallningshavande utgår vid beräkningarna därifrån att

vattenklosetter inredas och att centraluppvärmning införes i hela byggnaden.

På grund därav att de stora nybyggnaderna i grannkvarteren hindra luftväxlingen

på residensets gård, är det ur hygienisk synpunkt nödvändigt, att det

blir så ordnat att de i gården befintliga stallbyggnaderna icke vidare användas för

hästar ävensom att en å gården uppsatt urinkur borttages. Därefter skulle gårdsplanen

till avsevärd del kunna planteras.

Denna framställning berör icke domänintendentens arbetsrum inom fastigheten,

länsstyrelsens arkivlokaler, en vaktmästarelägenhet eller den av en vaktmästare

bebodda portvaktslägenheten invid uppgången till landshövdingens boställsvåning.

Konungens befallningshavande tillåter sig härigenom hemställa, huruvida

genom Kungl. byggnadsstyrelsens benägna försorg utredning i nu angivna hänseenden

kunde åstadkommas, därvid jämväl torde böra tagas i preliminärt övervägande på

vilket sätt en utvidgning härnäst skulle kunna åstadkommas för landskansliet och

landskontoret med 2 rum för vardera.»

Såsom ovan omnämnts har ateljébyggnadsaktiebolaget uppsagts

till avflyttning från den hittills disponerade fastigheten senast den 1

oktober 1918. Redan med hänsyn till hTdelsen av punkt 9 i ovan omförmälda

kontrakt av den 25 september 1866, torde det redan nu böra

bestämmas, för vilket eller vilka statens ändamål byggnaden skall användas.

Av den förebragta utredningen synes mig med full tydlighet framgå,

att såväl byggnadsstyrelsens som Kungl. Maj:ts befallningshavandes

lokaler äro ordnade på ett synnerligen otillfredsställande sätt. Utav de

av byggnadsstyrelsen nu framlagda två förslagen till lokalfrågans lösning

anser jag mig böra förorda det såsom Alternativ II betecknade

förslaget, enligt vilket det s. k. Preisiska huset skulle inrymma ämbetslokaler

åt befallningshavanden ävensom boställsvåning åt landshövdingen

i Stockholms län samt ateljébyggnadsaktiebolagets hus skulle ombyggas

för byggnadsstyrelsens räkning. Till motivering av detta mitt förord får

jag, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen anfört, framhålla följande.

Det såsom Alternativ I betecknade förslaget medgiver ytterst ringa

utvidgningsmöjligheter; endast för länsstyrelsen skulle sådan möjlighet

förefinnas och detta med ett utrymme av allenast två rum. Ytterligare

lokaler kunna visserligen ATid sedermera uppkommande behoA» erhållas

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kung!. Majds nåd. proposition Nr 247.

genom fastighetens påbyggande, men detta skulle ställa sig särdeles

kostsamt i förhållande till vad därigenom vunnes. Enligt Alternativ II

däremot erhållas goda utvidgningsmöjligheter inom såväl Preisiska huset

som ateljéby ggnadsaktiebolagets hus; skulle i en framtid så erfordras,

kan dessutom den senare byggnaden tillbyggas åt söder. I likhet med

byggnadsstyrelsen anser jag också, att ett genomförande av Alternativ II

dessutom skulle i ekonomiskt avseende ställa sig mera fördelaktigt för

statsverket. Engångsutgiften för statsverket bleve visserligen större för

lokalernas iordningställande enligt Alternativ II än enligt Alternativ 1,

men denna skillnad uppväges mer än val av de i många avseenden

avgjort större fördelar, som komme att vinnas genom Alternativ II. Med

hänsyn till tomtens läge bör jämväl tagas i betraktande, att ett realiserande

av det nu förordade förslaget skulle på grund av förslagets

tilltalande exteriör giva gatubilden ett värdefullt tillskott.

Vidkommande slutligen det av byggnadsstyrelsen framlagda resultatet,

av verkställd undersökning angående ateljébyggnadens användning

efter vidtagande av allenast mindre ändrings- och reparationsarbeten

inom densamma, anser jag mig, på de av byggnadsstyrelsen anförda,

härovan omförmälda skäl, icke kunna tillstyrka ett sådant förslag.

Medel för de nu ifrågasatta arbetena hava, såsom jag förut nämnt,

icke kunnat beräknas vid uppgörandet av förslagen till riksstat för år

1919 och tilläggsstat för år 1918. Jag kommer framdeles att förelägga

förslag om beredande av tillgångar för detta liksom för vissa andra i

statförslagen ej beräknade medelsbehov.

Åberopande vad i detta ärende blivit anfört hemställer jag, med tillstyrkande

av byggnadsstyrelsens ovan omförmälda, såsom Alternativ II

betecknade ombyggnadsplan, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms

län och åt byggnadsstyrelsen enligt ovan angivna plan på extra

stat för år 1919 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

aAr 513,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition i ärendet till riksdagen avlåtas av den

lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidhohn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.