Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom Västerås slott

1918-04-05 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:250, Angående anvisande av medel för vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom Västerås slott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts nåd. proposition Nr 250.

1

Nr 250.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anvisande

av medel för vissa ombyggnads- och inredningsarbeten

inom Västerås slott; given Stockholms slott den

5 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen

dels att för utvidgning av länsstyrelsens i Västmanland ämbetslokaler

i Västerås slott samt för anordnande av en ny trappuppgång

till desamma anvisa, att utgå av 1918 års tilläggsstat, ett reservationsanslag

av ...................................................................................... kronor 48,500,

dels att för återställande av slottets forna rikssal till sessionssal

för länsstyrelsen och Västmanlands läns landsting samt för ändringsarbeten

i en del till rikssalen anslutna utrymmen på tilläggsstat för år

1918 anvisa ett reservationsanslag av.................................... kronor 80,000,

att utgå under villkor, att Västmanlands läns landsting för ändamålet

ställer till förfogande ett belopp av 35,000 kronor,

dels ock att för inredande i slottet, enligt i statsrådsprotokollet

angiven plan, av lokaler dels åt lantmäterikontoret, dels åt Västmanlands

fornminnesförening på tilläggstat för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av ................................................................ kronor 45,000

under villkor, beträffande kostnader föranledda av lokalers beredande

åt fornminnesföreningen, att sagda förening för ändamålet ställer till

förfogande ett belopp av 15,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 223 höft. (Nr 250.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 250.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

K un f/l. Maj:ts nåd. proposition Nr 250.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Ma,j:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

I 1918 års tilläggsstat (sjunde huvudtiteln, punkten 15) har för Västerås datt.

ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott beräknats ett

reservationsanslag av 163,000 kronor. Vid ärendets föredragning den

14 januari 1918 ansåg jag mig icke kunna underställa detsamma Kungl.

Maj:ts slutliga avgörande, enär det icke förelåg i tillräckligt utrett skick.

Sedan numera den utredning, som jag ansett ytterligare erforderlig,

förebringats, anhåller jag att få ånyo anmäla ärendet.

Västerås slott, som i huvudsak. härstammar från den äldre Wasatiden,

utgöres av fyra sammanbyggda, i fyra våningar uppförda längor,

omslutande en gård. I bottenvåningen äro inrymda länsstyrelsens arkiv

och tillsvidare ett mindre museum, som tillhör Västmanlands fornminnesförening.

I övrigt finnas i bottenvåningen två vedbodar och en tvätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Föreslagna

ändrings
arbeten.

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 250.

stuga, upplåtna åt landshövdingen, tre förrådsrum, tillhörande i slottet

inrymda vaktmästarbostäder samt ytterligare fyra små rum, vilka användas

som kuskbostad. åningen en trappa upp omfattar landstingets

arkiv (ett mindre rum), tre rum, som användas såsom förrådsrum av

landshövdingen, två lägenheter, som bebos av vaktmästare hos länsstyrelsen,

en lägenhet för gårdskarlen, samt mangelbod till landshövdingens

förfogande. Rumshöjden är förhållandevis ringa. I våningen

två trappor upp äro länsstyrelsens lokaler förlagda. Styrelsens sessionssal

användes även av landstinget, som dessutom i samma våning

förfogar över två mellan sessionssalen och länsstyrelsens övriga lokaler

belägna rum. Utom de åt länsstyrelsen och landstinget upplåtna rummen

utgöres våningen två trappor upp av ett antal rum, till största

delen helt oinredda, vilka anses hava tillsammans utgjort slottets forna

rikssal, samt därtill tre rum, som disponeras av landshövdingen och

använts såsom gästrum. Landshövdingens boställsvåning omfattar våningen

tre trappor upp. Uppgången till landshövdingens boställsvåningär

belägen i slottets västra del med tillträde från gården. Från gården

leder en annan uppgång till länsstyrelsens lokaler och landshövdingens

kök, varjämte från densamma finnes tillträde till slottets tvättstuga, kuskbostaden,

gårdskarlens bostad samt en vaktmästarbostad. Till länsstyrelsen

finnes ytterligare en uppgång från gården, synnerligen brant,

smal och obekväm. Någon utvidgning eller förbättring av densamma

kan på grund av förhållanden ej åstadkommas.

Slottet har sedan länge i åtskilliga delar varit otillfredsställande

underhållet samt i övrigt oändamålsenligt inrett. I underdånig skrivelse

den 7 juli 1914 framlade också överintendentsämbetet förslag till åtskilliga

ändringsarbeten, vilka i huvudsak avsågo dels att inreda ovannämnda

sessionssal jämte de två åt landstinget upplåtna rummen till

lokal för länets lantmäterikontor, dels att i våningen en trappa upp med

begagnande av de till förrådsrum åt landshövdingen och arkiv åt landstinget

upplåtna lokalerna, anordna kapp- och toalettrum för länsstyrelsen

och landstinget samt några tjänsterum till landstingets ständiga förfogande,

dels att i våningen två trappor upp återställa rikssalen samt

inreda densamma till sessionssal för länsstyrelsen och landstinget dels

ock att i bottenvåningen genom en ingång från slottets nuvarande portvalv

anordna en ny trappuppgång till länsstyrelsens ämbetslokaler.

Kostnaderna för samtliga dessa arbeten beräknades då till 75,000 kronor,

till vars bestridande landstinget förklarat sig vilja bidraga med 20,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:In nåd. proposition Nr 250. 5

kronor. Denna .ämbetets framställning bär tillsvidare varit vilande i

I i n an sd epartementet.

1 eu av överintendentsämbetet med eget underdånigt yttrande av

den 13 november 1917 överlämnad, till ämbetet ställd skrivelse av den

3 i samma månad har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands

län sedermera gjort framställning om sådan ändring i de nu återgivna

förslagen, att länsstyrelsens ämbetslokaler bleve utvidgade med användande

huvudsakligen av de rum, som enligt det ursprungliga förslaget

skulle upplåtas åt länets lantmäterikontor.

Innan jag återgiver innehållet av Kungl. Maj:ts befallningshavandes

sistnämnda skrivelse, tillåter jag mig erinra därom, att Kungl. Maj:t —

sedan vid laga av- och tillträdessyn mellan f. d. landshövdingen C. R.

Wersäll och landshövdingen AV. Murray Kungl. Maj:t och kronan ansetts

böra låta verkställa och bekosta vissa reparations- och ändringsarbeten

i landshövdingens boställsvåning — enligt beslut den 22 september

1917 bemyndigat överintendentsämbetet att låta, i enlighet med

ett av ämbetet överlämnat förslag, utföra sådana arbeten allenast i en

del av de till landshövdingens boställsvåning hörande rummen ävensom

anbefallt ämbetet att förskottsvis gälda kostnaden härför med högst

37,000 kronor. För detta förskott kommer ersättning att begäras av

riksdagen.

I förenämnda skrivelse den 3 november 1917 framhöll Kungl.

Maj:ts befallningshavande till en början, att länsstyrelsen sedan länge

varit besvärad av stor trångboddhet. Sålunda vore de rum, som anvisats

åt landssekreteraren och landskamreraren, synnerligen trånga,

respektive 2 Vs och 2 3/i meter breda, varjämte det senare rummet saknade

eldstad. Vidare funnes i länsstyrelsens lokaler intet väntrum för

allmänheten, som alltså i vaktmästarkorridoren måste avbida tillträde

till landshövdingen och de bägge avdelningscheferna. Vidare anförde

Kungl. Maj:ts befallningshavande, att, då den av 1917 års riksdag beslutade

förändringen av förvaltningsorganisationen vid landsstaten från

och med år 1918 trädde i verkställighet, länsstyrelsen stode inför ett

absolut oundgängligt behov av ökat utrymme dels genom tillkomsten

av flere tjänstemän och dels särskilt i följd därav, att genom berörda

organisation den kronofogdarna nu påvilande medelsredovisningen komme

att handhavas av länsstyrelsen. De rum, som närmast erbjöde sig för

den sålunda erforderliga utvidgningen av ämbetslokalerna, utgjordes av

dels den nuvarande större sessionssalen, som hittills varit använd jämväl

av länets landsting vid dess sammanträden, med därtill hörande två

rum och tambur samt dels ett med dessa rum sammanhängande mindre

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 250.

ruin, som för närvarande disponerades såsom länsstyrelsens toalettrum.

Av dessa rum uppvärmdes det sistnämnda genom centralvärmeledning,

varemot de tre förstnämnda rummens uppvärmning skedde medelst

kakelugnar och i tamburen medelst en järnkamin. Ehuru dessa eldstäder

på grund av sitt bristfälliga skick och rummens storlek ej kunnat

lämna tillfredsställande uppvärmning, hade dock denna olägenhet hittills

varit mindre kännbar, då dessa lokaler endast mera undantagsvis behövt

användas vintertiden. Men då de hädanefter även denna årstid komme

att tagas i bruk, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande oavvisligen

nödvändigt, att den centralvärmeledning, som nu vore införd i vissa

delar av ämbetsvåningen, utsträcktes att omfatta även nu angivna lokaler,

därvid jämväl den järnkamin, som nu bristfälligt uppvärmde vestibulen

mellan de nuvarande ämbetslokalerna och de rum, varom här vore fråga,

lämpligen borde utbytas mot ett värmeelement.

Härefter meddelade Kungl. Mapts befallningshavande, att vid

verkställd undersökning, enligt ett skrivelsen närslutet intyg, befunnits,

att oljefärgen å väggarna i samtliga nu ifrågavarande rum — såväl

som i länsstyrelsens övriga ämbetslokaler — vore bemängd med arsenik

i för hälsan skadlig myckenhet, vilket missförhållande syntes böra undanröjas

i sammanhang med de arbeten, som påkallades för införande av

centralvärmeledning i lokalerna.

Vidare anförde Kungl. Maj:ts befallningshavande:

»I följd av den förändrade dispositionen av det nuvarande toalettrummet —

den enda bekvämlighetsinrättningen för länsstyrelsens till 20 personer uppgående

tjänstepersonal — blir nödvändigt att härför söka en ersättning. För ändamålet

torde icke rimligen böra avses mindre än 2 bekvämlighetsinrättningar, varvid, för

undvikande av de olägenheter, som åtfölja den nu befintliga, vattenklosetter torde

böra inrättas. Ehuru det vore önskvärt, om desamma kunde förläggas å samma

botten som ämbetsvåningen, torde dock på grund av det knappa utrymmet sådant

icke låta sig göra, men lärer lämplig plats i ämbetslokalernas närhet erbjuda sig.»

Med stöd av det sålunda anförda hemställde Kungl. Maj:ts befallningshavande,

att överintendentsämbetet måtte skyndsammast möjligt

vidtaga åtgärder för anvisande av anslag för de ifrågasatta arbetena,

så att desamma måtte kunna utföras samtidigt med de x-edan beslutade

reparationerna i landshövdingens bostadsvåning.

Överintendentsämbetet har i sitt förutnämnda yttrande härom anfört

bland annat, att det av befallningshavanden föreslagna sättet för

den behövliga utvidgningen av dess tjänstelokaler syntes vara den bekvämaste

utvägen och även i övrigt lämpligt, helst utvidgningen ju

borde så fort som möjligt genomföras. Då emellertid det till ämbetets

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl- Maj:ts nåd. proposition Nr 250.

förfogande ställda ordinarie reservationsanslaget till byggnader och

reparationer icke kunde lämna tillgång till betäckande av de utgifter,

som vore nödiga för de begärda anordningarnas verkställande, hemställde

ämbetet, att Kungl. Maj:t måtte bereda härför nödiga medel, av ämbetet

då beräknade till 30,500 kronor, varjämte ämbetet framhöll lämpligheten

ur flera synpunkter av att dessa arbeten komme till utförande samtidigt

med nu pågående reparations- och förändringsarbeten i landshövdingens

boställsvåning.

Sedermera har överintendentsämbetet till finansdepartementet överlämnat

en i december 1917 uppgjord beräkning av kostnaderna för

samtliga de ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott,

vilka, med iakttagande av de utav Kungl. Maj:ts befällningshavande i

skrivelsen den 3 november 1917 påyrkade ändringarna i det ursprungliga

förslaget, för närvarande föreligga. Sistnämnda beräkning utvisade en

sammanlagd kostnad av 158,900 kronor.

På anmodan av min företrädare i ämbetet har därefter från överintendentsämbetet

lämnats en den 29 december 1917 dagtecknad uppgift

å de belopp, som belöpa på de olika huvuddelarna av de föreslagna

arbetena, nämligen dels utvidgningen av länsstyrelsens lokaler, dels den

nya ingången och trappan till sistnämnda lokaler, dels ock inredningen av

rikssalen samt de för landstinget i våningen en trappa upp avsedda

rummen. Enligt sistnämnda uppgift har ämbetet beräknat kostnaden för

utvidgningen av länsstyrelsens lokaler till..... kronor 30,000: —

den nya ingången och trappan till samma lokaler

till................................................................................. » 18,500: -—

samt inredningen av rikssalen och de för landstinget

i våningen en trappa upp avsedda rummen » 114,768: —

eller sammanlagt till kronor 163,268: —

Ämbetet har sålunda i denna beräkning upptagit slutsumman till

ett något högre belopp än i det närmast förut uppgjorda kostnadsförslaget.

Höjningen har uppkommit därigenom, att kostnaderna för länsstyrelsens

utvidgade lokaler och för trappanläggningen ansetts böra ökas

med resp. 4,000 och 1,000 kronor, varjämte vardera summan avrundats.

&

På sätt framgår av nu lämnad redogörelse skulle icke, därest ombyggnadsarbetena

inom Västerås slott företoges enligt senast angivna

plan, åt lantmäterikontoret, såsom i överintendentsämbetets förslag den 7

juli 1914 förordats, beredas lokal inom slottet. Då det syntes mig angeläget,

att denna lokalfråga ej bleve satt åt sidan vid avgörandet av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 250.

ombyggnadsplanen, blev ärendet återremitterat till byggnadsstyrelsen den

25 januari 1918 med uppdrag till byggnadsstyrelsen att utreda, huruvida,

under förutsättning, att sådan utvidgning av länsstyrelsens ämbetslokaler

komme till stånd, som överintendentsämbetet den 13 november

1917 förordat, lämpliga lokaler kunde inom slottet beredas åt länets

lantmäterikontor.

Byggnadsstyrelsen har den 5 mars 1918 inkommit med den begärda

utredningen och därvid överlämnat i ärendet infordrade yttranden

såväl av lantmäteristvrelsen som av Kungl. Maj:ts befallningshavande i

Västmanlands län.

Byggnadsstyrelsen anförde i sin skrivelse, att styrelsen låtit uppgöra

förslag till beredande av lokal åt lantmäterikontoret med användande

av de rum i slottets bottenvåning, som för närvarande disponeras

av Västmanlands fornminnesförening.

Den 30 augusti 1889 upplät Kungl. Maj:t hyresfritt åt nämnda

förening valvrummen nr 26, 27 och 281 i nedersta våningen i Västerås slott

och den 20 juli 1897 ytterligare rummen 29 och 29 Va i samma våning;

och föreskrev Kungl. Maj:t i båda fallen, att, för den händelse Kungl.

Maj:t skulle besluta att på annat sätt disponera lokalerna, föreningen

skulle vara skyldig avträda desamma å den fardag, som infälle sex

månader efter det uppsägning skett.

Byggnadsstyrelsen har vid utredningen rörande möjligheten av

lantmäterikontorets inrymmande i dessa lokaler emellertid funnit dessa

otillräckliga, varför den ansett nödvändigt att även taga i anspråk den

intill desamma belägna, till landshövdingens boställslägenhet hörande

kuskbostaden om två rum, tambur och kök, nr 22—25.

Det av byggnadsstyrelsen överlämnade förslaget, till vilket fogats

ritningar ävensom kostnadsförslag, daterat den 15 februari 1918 och slutande

å en summa av 60,000 kronor, avser sålunda inredande av lokal

åt lantmäterikontoret med användande av den nuvarande museilokalen

och omförmälda kuskbostad. Åt kusken skulle beredas bostad genom

inredande av en lägenhet (nr 33, 34, 35, 36 och 38) i det för gårdskarlen

nu avsedda utrymmet i våningen en trappa upp.

Byggnadsstyrelsen meddelade vidare i sin skrivelse, att arkitekten

för att vinna ökad belysning i kuskbostaden föreslagit upptagande av

två fönster, ett mot söder och ett mot väster, samt yttrade därefter:

»För fornminnesföreningen — för såvitt Eders Kungl. Maj:t skulle

finna skäl fortfarande åt densamma upplåta museilokal i slottet — skrälle

1 Här och i det följande angivna nr hänföra sig till de av byggnadsstyrelsen överlämnade,

vid dess yttrande fogade ritningarna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kanyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 250.

anordnas ny lokal i bottenvåningen med användande av den nuvarande tvättstugan

nr 20, som är välvd, samt därintill liggande likaledes välvda

rummen nr 19 och 18, vilka förut använts till vedkällare, som, då värmeledning

anordnas, bleve obehövliga. Annan tvättstuga skulle anordnas

i eu undre källare. Kostnaderna för anordnande av ny lokal åt fornminnesföreningen

och därmed föranledda flyttning av tvättstugan m. m.

uppgår till 16,195 kronor, vilket belopp inräknats i ovannämnda kostnadssumma,

60,000 kronor.»

Mot det av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget har landshövdingen,

vilken disponerar såväl den nuvarande kuskbostaden som de

utrymmen, i vilka den nya skulle förläggas, förklarat sig icke hava

något att erinra, under förutsättning att den nya kuskbostaden bleve

likvärdig med den förutvarande. Sådan den av byggnadsstyrelsen

föreslagits, syntes den i fråga om fönsterbelysning bliva väsentligt

ogynnsammare lottad än den nuvarande, på samma gång densamma,

därest de för fornminnesföreningen avsedda nya lokalerna icke komme

att härtill disponeras, icke heller ur uppvärmningssynpunkt skulle bliva

likvärdig med den förra. • *

Byggnadsstyrelsen har emellertid, enligt vad styrelsen i sin skrivelse

uppgiver, meddelat befallningshavanden, att styrelsen icke ansåge

sig kunna utan vidare tillstyrka det ifrågasatta upptagandet av nya

fönster, varför styrelsen tänkt sig lösandet av frågan om den nya kuskbostaden

på så sätt, att härför avsåges jämväl rummet nr 32 med den

inredning av lägenheten, som å bifogade ritning angivits. Denna förändring

av förslaget torde icke, enligt vad styrelsen upplyser, komma

att i det hela förändra det beräknade kostnadsbeloppet.

Lantmäteristyrelsen har i . ärendet infordrat yttrande av förste lantmätaren

i länet, vilken beträffande den föreslagna lokalen för lanfmäterikontoret

i huvudsak anfört följande:

Golvytan i den föreslagna lokalen syntes bliva tillräcklig enligt de fordringar,

som uppställts i lantmäteristyrelsens framställning den 7 november 1908. Den för

arkiv avsedda delen av lokalen bleve även på grund av sin belägenhet och byggnadssätt

till synes brandfri. För erhållande av tillräcklig tillgång på dagsljus i

detta stora rum, synnerligast som en del av detsamma måste användas för allmänhetens

betjänande (avdelningen nr 26 å ritningen), syntes emellertid nödvändigt, att

ytterligare ett fönster upptoges åt västra eller gårdssidan. Av samma skäl borde

fönstren i hela lokalen eller åtminstone de å gårdssidan i arkivrummet samt i rummen

nr 23, 24 och 25 jämte tamburen göras avsevärt högre än de nu äro. En

fönsterhöjd av endast 1.4 meter vore alldeles för ringa för att lämna tillräckligt

med dagsljus, vilket för övrigt även i hög grad hindrades att spridas i rummet på

grund av de tjocka murarna och de skarpa hörnen vid nischerna. Dessa hörn syntes

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 223 höft. (Nr 250.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 250.

därför böra betydligt avrundas åtminstone i biträdesrummet nr 24 och 25. I rummet

nr 23 vore en stor del av ytteimuren i sydöstra hörnet redan nu borttagen till stor

fördel för ljusförhållandet i detta rum. Takhöjden i rummen nr 23, 24 och 25 vore

nog så ringa endast 2.8 meter, men vore det ställt i utsikt, att denna höjd möjligen

skulle kunna utökas med 2 å 3 decimeter, beroende på läget av de under

dessa rum befintliga valven, vilka icke finge rubbas. Men även om hinder på grund

härav skulle möta för erhållande av större takhöjd än den nuvarande ansåge förste

lantmätaren dock icke, att detta borde lägga hinder i vägen för förslagets utförande,

Toalettrum hade icke kunnat beredas i sammanhang med lokalen i övrigt, utan

vore det meningen, att det i kostnadsförslaget ingående toalettrummet nr 41V2, beläget

en trappa upp i förhållande till lantmäterilokalen, skulle komma till användning.

Häremot torde icke vara något att erinra för såvida iordningsställandet av

detta rum komme att utföras samtidigt med lantmäterilokalens iordningställande.

Dörrarna mellan förstugan och tamburen, mellan denna och biträdesrummet samt

detta och arkivrummet borde slutligen givas en dörrbredd av 1.2 och en höjd av

2.3 meter.

För egen del liar lantmäteristyrelsen i yttrande den 4 mars 1918

anfört, att styrelsen funne förslaget om lokal för lantmäteri kontoret i

åtskilliga avseenden icke uppfylla de fordringar, vilka uppställts i det

program, som innehölles i lantmäteristyrelsens underdåniga framställningav

den 7 november 1908, och att detta icke heller skulle bliva fallet

genom vidtagande av de av förste lantmätaren föreslagna ändringar, vartill

styrelsen för sitt vidkommande ville lägga anordnande av tamburinredning

i rummet nr 22. Styrelsen ansåge emellertid, att det såväl för

länsst}7relsen som för lantmäterikontoret vore av stor betydelse, att dessa

lokaler förlädes i närheten av varandra. Under förutsättning, att det

icke läte sig göra att inom slottet på annat lämpligare sätt tillgodose

lantmäterikontorets lokalbehov, något som lantmäteristyrelsen ej varit i

tillfälle att undersöka,- och då det torde möta svårigheter att för närvarande

anskaffa lokal i annan staten tillhörig byggnad eller genom

nybyggnad, samt då förhyrande av lokal, i den män sådant kunde ske,

skulle medföra högst ansenliga kostnader, funne styrelsen sig böra förorda

förslaget till omedelbart genomförande, så att lantmäterikontoret

måtte få taga den nya lokalen i anspråk redan den 1 instundande oktober.

Sedan byggnadsstyrelsen redogjort för innehållet i nu återgivna

yttranden, anför styrelsen till sist:

»Enligt styrelsens förmenande torde den åstadkomna utredningen

giva vid handen, att fullt tillfredsställande lokaler för lantmäterikontoret

icke skulle erhållas genom realiserandet av det uppgjorda förslaget, en

mening, som även delas av lantmäteristyrelsen, att döma av dess till

styrelsen avgivna yttrande. Anordningarna med upphöjda, genom särskilda

trappor tillgängliga ritplatser i fönsternischerna måste betraktas

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 250.

såsom nödfallsåtgärder och iiro givetvis såsom sådana föga ändamålsenliga.

Rummen kunna i det hela sägas mindre väl lämpa sig till ämbetslokaler.

På annat sätt lärer ej heller, enligt vad styrelsen kunnat finna,

föreliggande lokalfråga kunna lösas inom Västerås slott.

Med hänsyn till den i och för sig jämförelsevis störa kostnad,

förslagets genomförande skulle betinga, samt därtill, att de avsedda lokalanordningarna

knappast kunna sägas bliva vidare tillfredsställande, men

då förslaget torde innebära det enda sätt, på vilket lokalfrågan kan

lösas med användande av de i slottet tillgängliga utrymmen, får byggnadsstyrelsen,

om än med viss tvekan, i underdånighet tillstyrka förslagets

utförande, dock vad beträffar den nya kuskbostaden, på frågans nuvarande

ståndpunkt, i enlighet med det av styrelsen ovan angivna förslaget.»

Det framgår av byggnadsstyrelsens utredning, att lokal inom slottet

för länets lantmäterikontor icke kan på annat sätt beredas än genom

disposition av de utrymmen, som, på sätt förut nämnts, under en följd

av år fått disponeras av Västmanlands fornminnesförening. I detta

sammanhang anhåller jag därför att få anmäla tvänne från sagda förening

till Kungl. Maj:t ingivna framställningar. I en den 3 februari

1917 inkommen skrivelse har föreningen under förmälan, att värdefulla

samlingar av fornsaker på grund av bristande utrymme icke kunnat

uppsättas och ordnas, anhållit att få disponera ytterligare de invid den

s. k. fornsalen belägna rummen, vilka vore upptagna av kuskbostad.

Framställningen har av Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet avstyrkts,

sedan landshövdingen förklarat sig ej kunna understödja densamma,

i vad den avsåge upplåtande av kuskbostaden. Överintendentsämbetet

har likaledes avstyrkt bifall till framställningen.

I det nya läge, vari frågan om fornminnesföreningens lokal kommit

genom förslaget att för lantmäterikontoret disponera de utrymmen, föreningen

för närvarande innehar, har fornminnesföreningen den 26 mars

1918 genom Kungl. Maj:ts befallningshavande ingivit en ny skrift, däri

föreningen, efter redogörelse för föreningens stadgar och verksamhet,

erinrar om sin nyssberörda anhållan om ökat utrymme i slottet och

vidare anför:

»Lokalfrågan har blivit icke mindre aktuell, sedan styrelsen nu, då Västmanlands

läns landsting beviljat fornminnesföreningen ett årligt anslag av 2,500 kronor

i S års tid och Västerås stadsfullmäktige beviljat densamma en summa av 5,000

kronor, anställt i föreningens tjänst en sakkunnig person, amanuensen Sven T.

Kjellberg för att driva en mer planmässig verksamhet för föreningens syften än

förut varit möjligt, en åtgärd, som givetvis kommer att medföra en ökad livaktighet

på föreningens alla arbetsområden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kunyl. Maj.ts nåd. proposition Nr 250.

Men om också de av föreningen disponerade museilokalerna äro trånga, så ge

de dock föreningen en betryggande känsla av att ha tak över huvudet, något som

för närvarande icke på något annat sätt vore möjligt att vinna.

Emellertid har, enligt vad till styrelsens kännedom kommit, i den plan för slottets

ombyggnad och restaurering, som byggnadsstyrelsen nu inlämnat till Eders Kung!.

Maj:t, de av fornminnesföreningen nu använda lokalerna avsetts för länets lantmäterikontor.

Åven de två angränsande rum, som föreningen hoppats ytterligare

få disponera, äro avsedda för samma ändamål.

Skulle fornminnesföreningen komma i det läget att nödgas avstå från den

nuvarande lokalen utan att erhålla någon annan i slottet i utbyte, så bleve den ställd

i en situation, varur för närvarande knappast någon utväg är tänkbar utan ett ödeläggande

av verksamheten. Annan lämplig lokal står ej att uppbringa, och föreningens

ekonomi utesluter för övrigt varje tanke på att kunna komma ut med utgifter,

som vore erforderliga för nybyggnad eller förhyrande av lokal. Det var

endast med yttersta tvekan, som föreningens styrelse vågade sig på det engagemangav

sakkunnig hjälp i verksamheten, som förut är omnämnt. Blir föreningen så

husvill, är belägenheten synnerligen bekymmersam.

Emellertid finnes inom slottet lokaler, som skulle kunna bli ganska lämpliga,

för så vitt föreningen nödgas avstå från de lokaler, den nu disponerar, låt vara,

att museets behov av ökat utrymme ej genom dem skulle tillgodoses. Styrelsen

tänker härvid på tre rum i souterrängvåningen i västra längan, av vilka för närvarande

två begagnas som vedbodar och ett som tvättstuga. Dessa rum skola ju

helt säkert förr eller senare iordningsställas; byggnadsstyrelsens plan upptar även

deras iordningställande som en möjlighet. Om detta ordnande av rummen skedde

nu och fornminnesföreningen finge dispositionsrätten till desamma sig garanterad

för en följd av år, så vore föreningen åtminstone för tillfället hjälpt. Till utrymmet

motsvara dess rum ungefär föreningens nuvarande lokaler.

Syftet med denna framställning är sålunda att i underdånighet anhålla om

en sådan behandling av detta byggnadsärende, att föreningen ej berövas den förmån

av lokal i slottet, som den hittills åtnjutit. Det förefaller så mycket mera rimligt

att kunna påräkna ett sådant fortsatt tillmötesgående från statens sida, som

statsmakterna vidtagit förberedelser för att på ett verksammare sätt bispringa den

kulturvårdande verksamhet, varav föreningens arbete är en del. Genom tillsättande

av den fomvårdskommitté, som ännu är i arbete, har en viss förhoppning väckts

om att staten skulle komma att ekonomiskt stödja provinsmuseer och i allmänhet

den verksamhet, som avser att uppdaga och tillvarataga minnena av gångna tider

och utforskningen av dp vägar, på vilka det mänskliga arbetet nått till sin nuvarande

utvecklingsgrad. Under sådana omständigheter tillförse vi oss att icke bli

berövade den förmån föreningen hittills åtnjutit.

Om föreningens arbete i framtiden röner en kraftigare anslutning och därmed

når en rikare utveckling, kommer den givetvis att behöva andra, större lokaler än

de nu ifrågasatta. Möjligheter kunna måhända yppas för att göra utväg härför.

För närvarande förefinnas inga sådana, vårföre föreningen genom sin styrelse i

underdånighet hemställer att bli behållen vid den förmån av fria lokaler, som den

hittills åtnjutit, även om dessa beredas på ett annat håll i slottet än hittills.»

Med överlämnande av nu i huvudsak återgivna framställning har

befallningshavanden framhållit, att det skulle vara synnerligen beklagligt,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kanyl. Majds nåd. proposition Nr 25U.

om föreningen skulle nödgas upphöra med sin kulturvårdande verksamhet

på grund av att de lokaler, föreningen för närvarande disponerar i slottet,

berövades densamma utan att ersättning därför i någon mån bereddes.

På sätt framgår av den nu lämnade redogörelsen, är det i detta

ärende fråga om flere olika grupper av ombyggnads- eller inredningsarbeten.

Den första avser den nuvarande sessionssalen ävensom de två

intill densamma belägna rummen med tillhörande tambur, vilka för närvarande

disponeras av landstinget. Enligt det ursprungliga förslaget skulle

dessa rum inredas åt länets lantmäterikontor, vilket tidigare disponerat

en synnerligen otillfredsställande lägenhet i våningen en trappa upp i

slottet men numera sedan åtskilliga år tillbaka är inrymt i förhyrd

lokal. Denna utgöres sedan den 1 oktober 191(1 av en lägenhet, bestående

av fyra rum med två kassavalv och två tamburer, i ett byggnad

saktiebolaget Vestmannia tillhörigt stenhus i Västerås. För nämnda

lägenhet erlägges i hyra 3,300 kronor för år. Icke minst med hänsyn

till denna höga hyresersättning vore det synnerligen önskligt, om lokal

för lantmäterikontoret kunde beredas i slottet. Tanken att härtill använda

de tre nu ifrågavarande rummen måste emellertid enligt min mening

förfalla. Att länsstyrelsen, vars lokaler även för dess hittillsvarande

personal och arbetsuppgifter varit synnerligen knappt tillmätta, numera,

sedan bägge ökats, är i oavvisligt behov av större utrymme, finner jag

vara genom vad Kungl. Maj:ts befallningshavande härom anfört till fullo

ådagalagt. Och i likhet med Kungl. Maj:ts befallningshavande och

överintendentsämbetet anser jag, att de nu ifrågavarande rummen, vilka

direkt ansluta sig till och delvis ingå i de nuvarande ämbetsrummen,

böra tagas i anspråk för denna utvidgning.

Beträffande de inredningsarbeten, som härför erfordras, har jag

förut återgivit vad Kungl. Maj:ts befallningshavande i sådant hänseende

föreslagit, ävensom meddelat, att detta förslag blivit a? överintendentsämbetet

förordat. För egen del har jag intet att erinra mot detsamma.

Angående den tilltänkta dispositionen av länsstyrelsens ämbetslokaler

efter deras utvidgning med de rum, som hittills disponerats av

landstinget, har jag inhämtat följande:

Landskontoret kommer att omfatta: l:o) kassavalvsrummet: ordinarie

kvinnligt skrivbiträde (maskinskriverska), arkivhandlingar av beskaffenhet

att böra vara för expeditionen lätt tillgängliga, mobiliseringshandlingar

samt handlingar rörande kronans och ecklesiastika domäner

(arrendekontrakt, syner, besiktningar o. d.); 2:o) f. d. lantränterirummet:

länsbokhållaren jämte erforderligt ständigt biträde; 3:o) landskontorist
-

Departementschef

eu,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 250.

rummet: 3 landskontorister; avsett jämväl till mottagningsrum för allmänheten

vid förfrågningar o. d.; 4:o) ett rum, ursprungligen avsett för

landskamreraren, men för vinnande av ökat utrymme sedermera genom

plankvägg uppdelat i två smärre rum: av dessa avses det ena, närmast

landskontorsrummet, för extra biträden och förvaring av blankettförråd,

och det andra för länsassessorn; 5:o) landshövdingens nuvarande rum;

vilket avses för landskamreraren.

Av landskansliets nuvarande lokaler avses landskansliets rum för

landshövdingen, varjämte ett därintill liggande mindre rum, som till

tjänsterum är alltför otillräckligt, disponeras såsom väntrum. Landskansliets

lokaler komma därefter att omfatta: ett rum för landssekreteraren,

ett rum för länsassessorn, ett rum för landsfogden. Återstående

tre rum, den nuvarande s. k. landstingssalen inräknad, äro avsedda

att beredå utrymme för landskansliets övriga tjänstepersonal, d. v. s.

länsnotarie, två landskanslist^-, extra biträden samt eventuellt för å landskansli

särskilt anställd maskinskriverska, förutom plats för hyllor och

skåp till förvaring av den ej ringa mängd blanketter och övriga handlingar,

som behövas för den dagliga expeditionen. 1 sist omförmälda

rum måste därjämte stadigvarande plats beredas såväl för alla de handlingar

(uppbördsböcker, saköreslängder, restlängder m. in.), som tillhöra

den genom fögderiförvaltningens omorganisation landskontoret numera

påvilande uppbördsredovisningen som ock för den eller de tjänstemän å

landskontoret, som närmast få detta arbete sig anförtrott, enär landskontorets

lokaler härtill icke medgiva utrymme.

Under det den s. k. landstingssalen hittills kunnat tagas i anspråk

vid tillfällen, då sådant särskilt påfordrats, såsom vid auktioner, prövningsnämndens

eller andra liknande taxeringsnämnders sammanträden

eller ifrågakommande sammanträden av annat slag samt årligen under

flera veckors tid kommit till användning i och för förberedande taxeringsarbeten,

komme» genom den nu nödvändiga förändrade dispositionen av

detta rum givetvis all möjlighet till dylik användning att upphöra, ehuru

behovet av lokal för berörda ändamål fortfarande kvarstår. En ny sessionssal

är alltså för länsstyrelsen av behovet påkallad.

•

Vad sedan angår förslaget om anordnandet av en ny uppgång till

länsstyrelsens ämbetslokaler finner jag även detsamma väl motiverat. Av

det föregående framgår, att länsstyrelsen har att dela trappuppgång

icke allenast med landshövdingens kök med vad därtill hörer, utan även

med slottets tvättstuga, en kuskbostad, en gårdskarlsbostad samt eu

vaktmästarbostad. En ändring av detta förhållande synes väl påkallad.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 250. 15

Jag ansluter mig alltså till vad överintendentsämbetet i sådant hänseende

föreslagit.

Jag övergår nu till den del av förslaget, som avser återupprättandet

av den forna rikssalen samt inredandet av några rumslägenheter under

densamma för landstingets behov. Kostnaderna härför skulle uppgå

till 114,708 kronor eller avrundat till 115,000 kronor, till vilket belopp

landstinget förbundit sig att bidraga med 20,000 kronor. Rikssalen skulle

komma till användning såsom sessionssal dels för länsstyrelsen vid större

sammanträden samt i övrigt i den mån den mindre salen blir upptagen av

arbeten med löpande göromål, vilket hädanefter, såsom nyss framhållits, blir

fallet i stor utsträckning, dels ock för landstinget. Överintendentsämbetets

tanke att, då utrymmen nu erfordras för angivna ändamål, i sammanhang

härmed låta den gamla rikssalen återuppstå i en visserligen enkel,

men värdig och stiltrogen gestalt, finner jag ur mer än en synpunkt

synnerligen tilltalande. Det är ett allmänt känt förhållande, att ej minst

de senaste århundradena farit fram mycket pietetslöst med våra byggnadsminnesmärken

från gångna dagar. Västerås slott utgör i sådant hänseende

intet undantag. Såsom ett steg i rätt riktning synas mig de

åtgärder vara, vilka byggnadsstyrelsen förordat beträffande återställandet

av den gamla rikssalen. Därigenom tillgodoses såväl det praktiska sjfötet,

att länsstyrelsen erhåller en alltid tillgänglig sessionssal för sammanträden

med allmänheten, samt att brandbottnarna ovan länsstyrelsens

arkiv förstärkas, som även den kulturella synpunkt, jag förut antytt.

Det är också min tro, att om staten visar sig behjärta denna synpunkt

och gör det på ett sådant sätt, att därigenom länets representation,

landstinget, jämväl får sina intressen fästade. vid slottet, inom länet

skall växa upp en förstärkt villighet från länsbornas sida att ekonomiskt

bidraga till slottets återställande i värdigt skick.

Såsom jag förut omnämnt har länets landsting på sin tid utfäst

ett bidrag av 20,000 kronor — det belopp, som då av överintendentsämbetet

ifrågasattes — till rikssalens återställande och anordnandet av

tillhörande lägenheter. Detta bidrag gavs på en tid, då byggnadskostnaderna

voro ofantligt mycket lägre än nu. . Det synes mig därför,

som om landstingets insats borde avsevärt höjas, och har jag i sådant

hänseende tänkt mig en summa av 35,000 kronor. Statsverkets andel

i kostnaderna skulle då stanna vid 80,000 kronor, vilket anslag alltså

skulle lämnas under förutsättning, att landstinget för ändamålet anvisar

35,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 250.

I det föregående har jag redan framhållit önskvärdheten av att

länets lantmäterikontor erhåller sin ämbetslokal inom slottet. Det förslag

i sådant syfte, som byggnadsstyrelsen nu framställt, synes mig böra

komma till utförande. Fullt tillfredsställande bliva visserligen ej dessa

lokaler. Men då annan möjlighet att lösa lokalfrågan med användande

av i slottet tillgängliga utrymmen ej står till buds och det synes mig

angeläget, att de inom slottet disponibla lokalerna varda tillgodogjorda,

samt då även lantmäteristyrelsen funnit sig kunna godtaga nu ifrågasatta

lösning av lokalfrågan, synes denna fråga böra bringas till sin

lösning i samband med de övriga ombyggnadsarbetena inom slottet. Mot

vad byggnadsstyrelsen i denna del föreslagit har jag icke någon egentlig

erinran att göra. Jag vill endast, med anledning av att boställshavaren

såsom förutsättning för sitt bifall till de nu ifrågavarande förändringarna

uppställt villkoret, att belysningsförhållandena i den nya kuskbostaden

ordnas på ett tillfredsställande sätt, vilket synes mig värt beaktande,

hava uttalat, att frågan härom lärer kunna lösas i samförstånd med boställshavaren.

För iordningställande av lantmäterilokal och därav föranledda

ändringar för kuskbostad, toalettrum m. m. torde alltså böra

äskas ett belopp av i runt tal 43,800 kronor.

Jag kommer så till frågan om eventuellt beredande åt fornminnesföreningen

av nya utrymmen i stället för dem, som sålunda skulle disponeras

för lantmäterikontoret. I betraktande av de uppkomna svårigheterna

att bereda lokaler inom slottet åt statens egna institutioner kan

det givetvis ej nu ifrågakomma att bifalla fornminnesföreningens tidigare

framställning om upplåtande av ökat utrymme för dess samlingar. Däremot

anser jag, att vid de planerade reparationsarbetena hänsyn så till vida

bör tagas till föreningens önskemål, att den så vitt möjligt icke behöver

avflytta från slottet, vilket i vart fall för den närmaste tiden skulle

bereda föreningen allvarliga svårigheter. Möjlighet linnes dess bättre,

såsom av byggnadsstyrelsens utredning framgår, att åt föreningen upplåta

andra lokaler inom slottet i stället för dem, som nu skulle tillkomma

lantmäterikontoret. Mot förslaget att till fornminnesföreningen tillsvidare

upplåta, under enahanda villkor som tidigare gällt, de ifrågasatta utrymmena

i bottenvåningen har jag intet att erinra. Däremot synes det

mig uppenbart, att staten ej kan vidkännas den avsevärda kostnad, som

förslagets utförande skulle medföra. Jag erinrar, att de föreliggande

kostnadsberäkningarna för de arbeten, som direkt eller indirekt föranledas

av att åt fornminnesföreningen iordningställa de ifrågasatta nya lokalerna,

sluta på ett belopp av i runt tal 16,200 kronor. Det synes mig riktigast,

att föreningen i huvudsak vidkännes denna kostnad, med rätt för för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 250.

eningen att, därest den skulle nödgas avflytta till annan lokal, som oj

tillhör staten, av statsverket återfå ett belopp, som motsvarar vad föreningen

nu skulle tillskjuta. De lokaler, som hittills av föreningen

disponerats, hava av densamma iordningställts för en kostnad, som

uppgivits till cirka 2,000 kronor, vilken summa skäligen bör kunna avräknas

vid fastställande av den på föreningen kommande kostnaden för

ändringsarbetena. Då emellertid å den andra sidan hänsyn bör tagas till

att den verkliga kostnaden, på grund av alltjämt pågående prisstegringar,

sannolikt kommer att överstiga de beräknade 16,200 kronor, finner jag

det vara skäligt, att de föreslagna arbetena för att- bereda fornminnesföreningen

ny lokal utföras under villkor, att föreningen bidrager med ettbelopp

av 15,000 kronor.

I detta sammanhang anser jag mig böra nämna, att det visat sig

icke vara lämpligt, med hänsyn såväl till utrymmes- som dagerförhållandcn,

att låta fornminnesföreningen bibehållas vid sina nuvarande lokaler

och bereda lantmäterikontoret utrymme genom att för dess behov

inreda de nu för fornminnesföreningen avsedda lokalerna.

Därest de förslag, jag i det föregående förordat, komma att genomföras,

skulle därigenom mycket vara gjort för slottets ändamålsenliga

utnyttjande. Jag vill emellertid i detta sammanhang erinra därom, att

ännu en del åtgärder i sådant hänseende torde vara behövliga. Sålunda

skulle även efter de omförmälda arbeteDas utförande värmeledning

komma att saknas i vissa delar av slottet, nämligen i en del av länsstyrelsens

ämbetslokaler, i vaktmästarbostäderna samt i en del av landshövdingens

ämbetsvåning. Då berörda utrymmen på grund av murarnas

tjocklek och rummens storlek icke låta sig tillfredsställande uppvärmas

genom vanliga kakelugnar, vilket för övrigt på grund av den nödvändiga

starka eldningen medför en icke ringa eldfara, lärer denna bristböra

avhjälpas, men torde därmed få -anstå, tills de nu rådande, abnormt

höga prisen på värmeledningsmateriel sjunkit. Genom vad som redan

finnes och vad som nu föreslås att genomföras torde emellertid så mycket

vara undangjort, att återstående kostnaderna för fullständig värmeledning

icke komma att bliva särdeles betydande.

Vidare vill jag erinra därom, att-, enligt vad handlingarna utvisa,

all oljefärg i hela slottet är bemängd med arsenik i hälsovådlig myckenhet,

något som ju blir avhjälpt i fråga om de delar av byggnaden, vilka nu

skulle restaureras eller repareras. I återstående delar av densamma kvarstår

alltjämt denna olägenhet, vilken ju bör med det snaraste undanröjas.

Svårigheten att under nuvarande förhållanden anskaffa oljefärg tvingar

dock att avvakta en lämpligare tidpunkt.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 223 höft. (Nr 250.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 250.

Slutligen vill jag framhålla, att på grund av de nu rådande alldeles

särskilt höga kostnaderna för byggnadsmaterialier m. m. den efter

synedom av Eders Kungl. Maj:t redan beslutade reparationen av landshövdingens

bostadsvåning inskränkts till att omfatta allenast fem rum

och kök, vilket uppenbarligen är otillräckligt även såsom provisorium

betraktat. Antagligen får jag därför återkomma till denna fråga.

Då samtliga de nu till omedelbart utförande ifrågasatta arbetena

böra utföras i ett sammanhang, böra alla de härför erforderliga anslagen

äskas å tilläggsstaten för år 1918.

I tilläggsstaten för år 1918 har föreslagits, att för ombyggnads- och

inredningsarbetena inom Västerås slott skulle beräknas ett reservations- .

anslag av ■ 163,000 kronor. Vid beräkningen av detta belopp hade

emellertid upptagits allenast en del av det ombyggnadsprogram, som

jag numera, efter utredningens slutförande, anser mig böra tillstyrka.

Det i tilläggsstaten beräknade beloppet avsåg nämligen dels utvidgning

av länsstyrelsens lokaler och anordnande av en ny trappuppgång, dels

ock rikssalens återställande. Utöver kostnaderna härför, enligt de föreliggande

kostnadsberäkningarna 163,268 kronor, vilket belopp torde böra

avrundas till kronor 163,500, tillkomma nu de belopp, som krävas dels

för lantmäterikontorets och dels för fornminnesföreningens nya. lokaler.

Kostnadsberäkningen för dessa båda grupper av arbeten sluta, såsom jag

förut nämnt, på en sammanlagd summa av 60,000 kronor.

Emellertid behöver icke hela detta belopp nu begäras utöver vad

i tilläggsstaten beräknats. Enligt vad jag i det föregående framhållit

bör nämligen länets landsting bidraga med 35,000 kronor till rikssalens

iordningställande samt fornminnesföreningen bidraga med 15,000 kronor

till kostnaderna för nya lokaler åt föreningen. Slutsumman kommer

alltså att höjas med 10,500 kronor, jämfört med det i tilläggsstaten beräknade

beloppet.

På grund av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig nu hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

dels att för utvidgning av länsstyrelsens i Västmanland ämbetslokaler

i Västerås slott samt för anordnande av en ny trappuppgång

till desamma anvisa ett reservationsanslag av 48,500 kronor att utgå

av 1918 års tilläggsstat;

dels att för återställande av slottets forna rikssal till sessionssal

för länsstyrelsen och Västmanlands läns landsting samt för ändringsarbeten

i en del till rikssalen anslutna utrymmen på tilläggsstat för år

1918 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor att utgå under vill
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 250.

kor, att Västmanlands läns landsting för ändamålet ställer till förfogande

ett belopp av 35,000 kronor;

dels ock att för inredande i slottet, i enlighet med vad jag ovan

anfört, av lokaler dels åt lantmäterikontoret, dels åt Västmanlands fornminnesförening

på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsauslag

av 45,000 kronor, under villkor, beträffande kostnader föranledda av

lokalers beredande åt fornminnesföreningen, att sagda förening för ändamålet

ställer till förfogande ett belopp av 15,000 kronor.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition avlåtas till riksdagen av den

lydelse bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:118 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående anvisande av medel för vissa ombyggnadsoch inredningsarbeten inom Västerås slott. a1 i texten