Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 under fjärde huvudtiteln för täckande av under år 1917 uppkomna brister å vissa ordinarie reservationsanslag

1918-04-05 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:253, Angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 under fjärde huvudtiteln för täckande av under år 1917 uppkomna brister å vissa ordinarie reservationsanslag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 253.

1

Nr 253.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 under

fjärde huvudtiteln för täckande av under år 1917 uppkomna

brister å vissa ordinarie reservationsanslag; given

Stockholms slott den 5 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen

att för täckande av de å vissa i statsrådsprotokollet omförmälda

ordinarie reservationsanslag för år 1917 uppkomna brister å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst 2,903,560 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 225 hlift. (Nr 253.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.

Utdrag av protokollet över l ant för svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 april 1.918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, yttrade härefter:

»Sedan arméförvaltningen uti åtskilliga till Kungl. Maj:t avgivna

yttranden anmält, att avsevärda brister å vissa av de uti 1917 års riksstat

under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslagen kunde på

grund av rådande dyrtid förväntas uppkomma, anmodades arméförvaltningen

den 19 februari 1918 att inkomma med uppgift angående de å

1917 års reservationsanslag uppkomna bristernas storlek ävensom med

redogörelse för orsakerna till anslagens överskridande.

Sedan bokslutet för år 1917 numera avslutats, har arméförvaltningen

med skrivelse den 27 mars 1918 överlämnat den sålunda infordrade

utredningen. Av denna framgår, att brister uppstått å följande

ordinarie reservationsanslag för år 1917, nämligen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 253.

3

1. Arméns kasernutredning samt ved, ljus ock vatten;

2. Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt

artilleriets övningar ock materiel;

3. Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden;

samt

4. Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.

Jag anhåller nu att i korthet få redogöra för de å förenämnda

anslag uppkomna bristerna.

1. Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

Förevarande anslag upptogs i riksstaten för år 1917 med 2,158,547

kronor. Vid anslagets beräknande hade tillämpats samma grunder som

tidigare. Anslaget var således beräknat

dels för ved och lyse till underofficerare och vederlikar med 130 kronor

till fanjunkare och likställd samt 100 kronor till sergeant och

likställd,

dels med 12 öre om dagen för varje man,

dels ock med 3 öre om dagen för varje häst vid truppförbanden.

Arméförvaltningen har nu anmält, att 1917 års bokslut utvisade,

att å ifrågavarande anslag uppstått en brist av 1,415,359 kronor 50 öre.

Orsaken till anslagets överskridande vore framför allt att söka i

den betydliga prisstegring å alla eldnings- och belysningsämnen samt

materialier för anskaffning och underhåll av sängutredningspersedlar,

som inträffat sedan år 1915, då anslaget beräknats. Någon avsevärd

inskränkning av upphandlingen av eldnings- och belysningsämnen,

vilkas anskaffningskostnader anslagets medel till större delen vore avsedda

att bestrida, hade givetvis icke kunnat under året äga rum.

Uti sin underdåniga skrivelse den 30 september 1915 angående

lantförsvarets medelsbehov för år 1917 förklarade arméförvaltningen,

att någon anledning icke förefunnes att då ändra beräkningsgrunderna

för ifrågavarande anslags Detta blev därför, såsom förut nämnts, av

Kung]. Maj:t och riksdagen beräknat efter samma grunder, som tidigare

tillämpats. Emellertid visade det sig ganska snart, att anslaget komme

att bliva för sitt ändamål otillräckligt. Uti sin framställning den 30

september 1916 angående medelsbehovet för år 1918 anmälde sålunda

arméförvaltningen, att prisen å ved, kol och belysningsämnen under
-

1917 års

anslagsberäkning,

Arméförvalt
ningen.

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1917 års

anslagsberäkning.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 253.

gått en sådan stegring, att hela den å anslaget vid 1915 års utgångbefintliga

behållningen av 1,020,600 kronor 16 öre måst under år 1916- tagas i anspråk, samt att till förebyggande av anslagets överskridande

under år 1918 en förstärkning av detsamma vore oundgängligen

erforderlig. På grund härav äskades av Kung!. Maj:t för sistnämnda

år ett förstärkningsanslag av 725,000 kronor, vilket av riksdagen även

beviljades. Till anslagets förstärkande för år 1919 har innevarande års

riksdag, i enlighet med- Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, beviljat

ett extra anslag av 1,700,000 kronor.

Att anslaget för år 1917, för vilket år något särskilt förstärkningsanslag

icke blivit anvisat, komme att visa en avsevärd brist, har sålunda

länge varit förutsett och icke kunnat undvikas. Då det synes

mig av vikt, att den uppkomna bristen, 1,415,359 kronor 50 öre, snarast

möjligt varder täckt, torde härför erforderligt anslag böra äskas å tillläggsstat

för innevarande år.

2. Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets

övningar och materiel.

Förevarande anslag var i riksstaten för år 1916 upptaget med

2,708,850 kronor.

Uti sin underdåniga skrivelse den 30 september 1915 angående

lantförsvarets medelsbehov för år 1917 hemställde arméförvaltningen,

att anslaget måtte på grund av bland annat den efter världskrigets

utbrott inträffade prisstegringen för år 1917 höjas med tillhopa T, 118,000

kronor.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t 1916 års riksdag att höja

anslaget med det av armé förvaltningen äskade beloppet. Därav beräknades

400,000 kronor såsom en av de rådande abnorma prisförhållandena

föranledd tillfällig anslagsförhöjning.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit fann sig emellertid riksdagen

icke kunna oförändrat bifalla. Riksdagen fann det nämligen icke till

fullo ådagalagt, att anslaget krävde en ökning med hela det av Kungl.

Maj:t föreslagna beloppet. Det syntes nämligen icke uteslutet, att

sedan erfarenhet" rörande tillämpningen av de till försök utlämnade

nya skjutinstruktionerna ävensom de förändrade bestämmelserna angående

artilleriets skjutningar vunnits, jämkningar kunde ske för att

minska ammunitionsförbrukningem I fråga om materialprisernas stegring

hade armé förvaltningen angivit en förhöjning av de då gällande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2~>3.

5

med 10 procent. Riksdagen hade emellertid inhämtat, att den verkliga

kostnadsökningen icke stannade inom denna gräns, och hade riksdagen

intet att erinra mot en ökning av anslaget på grund av de rådande

extra ordinära förhållandena. På grund av vad sålunda anfört s,

funne riksdagen sig för det dåvarande böra begränsa anslagsökningen

till 600,000 kronor, vilket belopp i riksstaten borde uppföras såsom ett

extra anslag till förstärkning av det ordinarie.

I enlighet härmed uppförde riksdagen i 1917 års riksstat

ordinarie vapenanslaget................................................... kronor 2,708,850: —

förstärkning av samma anslag...................................... » 600,000: —

Summa kronor 3,308,850: —

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 18 september och den 13 oktober

1916 fördelat såväl ordinarie vapenanslaget som dess förstärkningsanslag

på olika titlar, angav arméförvaltningens artilleridepartement hösten 1916

det antal skott, såväl infanteri- som artilleri-, som för tillgängliga medel

med dåvarande priser beräknades kunna anskaffas, varefter Kungl.

Maj:t fastställde de ammunitionsmängder, som under utbildningsåret

1917 finge förbrukas. Redan i slutet av år 1916 hade emellertid priserna

ytterligare stegrats, och visade det sig då, att brist skulle uppstå

å vapenanslaget 1917. I underdånig skrivelse den 13 december 1916,

däri artilleridepartementet anhöll om medels beviljande för att täcka

förutsedd brist i vapenanslaget för 1916, framhölls att brist å vapenanslaget

även för år 1917 med säkerhet vore att förutse, ehuru den ej

då kunde närmare angivas.

I underdånig skrivelse den 12 januari 1917 angående medelsbehov

för vapenanslaget för år 1918 anmälde arméförvaltningen likaledes, att

ett överskridande av vapenanslaget för år 1917 vore att förutse, men

att storleken av bristen icke heller då kunde angivas.

Med anledning av därom gjord anmodan meddelade artilleridepartementet

i skrivelse till chefen för lantförsvarsdepartementet, att bristen

i vapenanslaget för 1917 beräknades komma att uppgå till 1,608,700

kronor.

I underdånig skrivelse den 2 augusti 1917 anmälde armé förvaltningen,

att, därest övningarna under året och materialreparationerna på

grund av dessa övningar ej skulle helt och hållet eller delvis inställas

och om ej för reparationer uppköpta materialier skulle återför säl jas,

skulle ej annan inskränkning av den enligt ovan till 1,608,700 kronor

Meddelanden

till Kungl.

Maj:t om

brist &

anslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(3

Arméför
▼altningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.

angivna förutsedda bristen för ar 1917 kunna ske än möjligen en

mindre besparing å skjutfält av omkring 10,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu anfört, att sedan den genom det pågående

kriget förorsakade dyrtiden inträtt, artilleridepartementet vid

upprepade tillfällen, särskilt efter av generalfälttygmästaren vidtagna

inspektioner av underlydande fabriker och tyganstalter, framhållit

nödvändigheten att största möjliga sparsamhet vid verkstadsarbetet,

särdeles beträffande reparationsarbeten, iakttoges, och hade bland annat

fastställts en del s. k. krigsmodeller å vissa persedlar, varigenom åsyftats

att inbespara särskilt svåranskaffliga och dyrbara materialier.

Vidare hade artilleridepartementet genom cirkulär till samtliga arméfördelningschefer

och likställda, truppförbandschefer inom armén, chefer

för tyganstalter och fabriker utgivit bestämmelser med anledning av

rådande knapphet å vissa varor och materialier samt det abnormt stegrade

prisläget rörande utgifters bestridande från vapenanslaget, gående

ut på:

att nyanskaffning och rekvisition av materiel skulle inskränkas

till den vid truppförbanden under året oundgängligen erforderliga materielen;
att

reparations- och andra underhållsarbeten skulle inskränkas till

sådana, vilka vore oundgängligen nödvändiga för att icke äventj^ra

krigsberedskapen eller materielens framtida bestånd;

att vissa åtgärder skulle vidtagas för minskande av åtgången å

förbrukningsartiklar;

att användning av dyrbar och svåranskafflig materiel t. ex. kabel,

blanktråd m. m. skulle, så långt lämpligen kunde ske, inskränkas;

att övningarna skulle så planläggas, att minsta möjliga kostnad

åsamkades truppförbandens övningsanslag och att materiélen härunder

ej onödigt skadades eller sletes;

att skjutning med anslagen exercisammunition skulle så vitt möjligt

inskränskas; samt

att vid uppgörande av kostnadsförslag för underhåll av byggnader

endast upptoges sådana arbeten, vilka vore oundgängligen nödvändiga

för det med byggnaden avsedda ändamålet samt för byggnadernas

bestånd.

Genom brev den 7 september 1917 hade jämväl Kungl. Maj:t utfärdat

vissa föreskrifter angående åtgärder för begränsning av utgifterna

under fjärde huvudtiteln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts. Nåd. Proposition Nr ''2~>H

Enär artilleridepartementet beträffande utgifter från vapenanslaget

sålunda redan vidtagit de åtgärder, vilka för ändamålet kunde tänkas

ifrågakomma, utom sådana åtgärder (övningars inställande, inställande

av reparationer å material), vilka endast genom Kungl. Maj:t kunde

anbefallas, hade för artilleridepartementets räkning intet vidare ansetts

kunna åtgöras.

Sedan bokslutet för år 1917 nu avslutats, framginge, att bristen å

vapenanslaget med dess förstärkningsanslag uppginge till 1,256,510

kronor 74 öre.

Orsaken till denna brist vore såväl vapenanslagets knapphet som

inträffad dyrtid. För år 1918 hade riksdagen höjt vapenanslaget, först

den ordinarie delen med 973,350 kronor från 2,708,850 kronor till

3,682,200 kronor samt vidare som extra anslag för 1918 anvisat eu

förstärkning om 2,000,000 kronor, således tillsammans för 1918 5,682,200

kronor, under det att vapenanslaget för 1917 utgjort endast (2,708,850 +

600,000 =) 3,308,850 kronor och således understege 1918 års anslag

med (5,682,200 — 3,308,850 =) 2,373,350 kronor. Härav framginge, att

vapenanslaget även under normala förhållanden icke kunnat vara för

sitt ändamål tillräckligt. Toges dessutom hänsyn till de prisförhöjningar,

som oavbrutet ägt rum och som beträffande vissa råmaterialier

— särskilt koppar och audra metaller, kol och oljor m. m. — stigit i

en abnorm grad, framginge även, att den brist, som uppstått, måste

anses relativt liten. Att den kunnat begränsas till förut angivna belopp,

berodde, förutom av de utav Kungl. Maj:t vidtagna inskränkningarna i

skjutningarna, såväl av de förutnämnda av artilleridepartementet utfärdade

sparsamhetsbestämmelserna som av att vissa anskaffningar och

arbeten icke utförts, oaktat de varit av behovet påkallade. Eu så långt

driven sparsamhet kunde ej utan skada vidare fortgå och bleve i längden

oekonomisk. Så hade övningarna otvivelaktigt lidit men av att

användningen av viss dyrbar och svåranskafflig materiel inskränkts

samt av övriga sparsamhetsbestämmelser. Kulspruteformationernas

materiel hade icke kunnat underhållas så, som önskvärt varit. Nya kulsprutepipor

hade ej utlämnats, då de gamla ur träffsäkerhetssynpunkt

bort kasseras, utan först då kulsprutan på grund av pipans förslitning

upphört att funktionera; hästutredningspersedlar hade ej kunnat anskaffas

i reserv, så'' att formationerna städse varit fullt mobiliseringsfärdiga

m. m. Byggnader under artilleridepartementets förvaltning hade

ej kunnat få det underhåll, som krävts, utan hade reparationer måst

uppskjutas.

Av en arméförvaltningens skrivelse bifogad tabell framginge såväl

behållningarna som bristerna å de olika titlarna å vapenslaget. Vad

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Arméförvalt
ningen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.

beträffade behållningarna, vilka utgjorde sammanlagt 96,472 kronor 13

öre, vore vissa av dem icke att betrakta som verkliga överskott utan

utgjorde samtliga truppförbands reservationer, av vilka delar kunde av

truppförbanden redan vara disponerade men ej utbetalade den 31 december

1917. Övriga upptagna behållningar vore av artilleridepartementet

disponerade för redan anbefallda reparationsarbeten, som ej

hunnit slutföras under 1917.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för täckande av

ovan avhandlade brist å ordinarie vapenanslaget för år 1917 å tillläggsstat

för år 1918 anvisa ett auslag av 1,256,516 kronor 74 öre.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit, finner jag mig

böra tillstyrka bifall till vad arméförvaltningen sålunda hemställt.

3. Garnisonssjukhusen i Stockholm, ä Karlsborg och i Boden.

Detta anslag var i riksstaten för år 1917 uppfört med 132,650

kronor.

Auslaget var enligt de av riksdagen godkända staterna fördelat

sålunda:

garnisonssjukhuset i Stockholm..................................... kronor 102,750: —

» å Karlsborg....................................... » 10,000: —

» i Boden ......................... » 19,900: -

Summa kronor 132,650: —

Arméförvaltningen har nu anmält, att å förevarande anslag under

år 1917 uppstått följande brister, nämligen:

å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm ............ kronor 139,562: 28

» » » » . J> Boden .................... t, 10,126:09

eller tillhopa kronor 149,688: 37

Staten för garnison ssjukhuset å Karlsborg utvisade däremot en

behållning av 1,586 kronor 77 öre. Nettobristen på anslaget i dess

helhet utgjorde alltså (149,688: 37 — 1,586: 77 =) 148,101 kronor 60

öre. Då emellertid arméförvaltningen ansåge, att behållningen vid ett

av sjukhusen icke borde tagas i anspråk för täckande av brister vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.

9

de båda andra, borde vid en eventuell framställning till riksdagen om

anvisande av medel till täckande av ifrågavarande anslagsbrist upptagas

icke beloppet för förenämnda nettobrist utan det belopp, vartill sammanlagda

bristerna i anslagen till garnisonssjukhusen i Stockholm och

i Boden uppginge eller 149,688 kronor 37 öre.

Beträffande orsakerna till den å staten för garnisonssjukhuset i

Stockholm uppkomna bristen hade t. f. chefläkaren redan i skrivelse den

28 september 1917 anfört, att dessa vore att söka, dels däri att patientantalet

under de senaste åren ökats i en sådan grad, att alla tillgängliga

lokaler måst provisoriskt ordnas till sjuksalar, dels och framför

allt i den enorma prisförhöjningen å alla varor. Särskilt hade portionskostnaden

stigit över den beräknade. Apoteksvaror hade måst inköpas

till stora kvantiteter för säkerställande av apotekets behov, och priserna

hade även för dessa varor varit osedvanligt höga. På grund av

persedelförrådets knapphet och det dåliga skick, vari persedlarna befunnit

sig, hade ett större antal sådana måst inköpas. För dessas förvaring

och vård hade förrådsinredningar måst utföras uti till persedelförråd

apterade lokaler. Med stöd av § 29 uti det för sjukhuset gällande

reglemente hade för såväl sjukvården som sjukhusets förvaltning

särskild personal måst anställas utöver den i staten upptagna. Överhuvudtaget

hade alla omkostnader för sjukhusets drift betydligt ökats,

i många fall med över 100 procent. Icke blott persedlar utan all sjukvårdsmateriel

hade varit i behov av underhåll och nyanskaffning. Därtill

komme, att under år 1917 en stor del utgifter avseende föregående

år blivit likviderade med sjukhusets medel.

Uti skrivelse den 26 februari 1918 hade t. f. chefläkaren beträffande

den uppkomna bristen anfört följande:

Till löner, arvoden och dylikt vore enligt stat anslagna 45,585 kronor.

Denna post hade emellertid belöpt sig till 50,706 kronor 52 öre.

På grund av det stora antalet patienter och för införande av reda och

ordning i förvaltningen hade det nämligen varit nödvändigt att med

anlitande av § 29 i det för sjukhuset gällande reglementet i stor utsträckning

anställa extra personal.

Kosthåll och proviantering hade sammanlagt dragit en kostnad av

126,070 kronor 25 öre, ett belopp, som egentligen i sin helhet hade

bort belasta förslagsanslagen till arméns och marinens mathållning.

Samtidigt hade inkomsterna å dessa poster belöpt sig till endast 59,104

kronor 35 öre. Skillnaden förklarades till största delen bero av de

föråldrade bestämmelser, enligt vilka ersättning bereddes sjukhuset för

mathållningen, dock icke full sådan. Ersättning för mathållning under

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 125 höft. (Nr 253.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 253.

Departements

chefen.

de tre sista månderna av 1917 hade först under februari 1918 kunnat

beredas sjukhuset. Ersättningsbeloppet i fråga belöpte sig till 11,541

kronor 36 öre. Såsom tidigare för arméförvaltningen anmälts, hade

utgifterna för kosthåll åt sjukhusets kvinnliga personal icke kunnat

begränsas till i stat anslaget belopp.

Apotekskostnaderna hade belöpt sig till 23,892 kronor 33 öre med

motsvarande inkomster 16,322 kronor 78 öre. Därvid vore dock att

märka, att en stor del av till truppförbanden utlämnad medicin betalades

först under år 1918. Förbands- och förbrukningsartiklar hade

dragit en kostnad av 13,519 kronor 31 öre, under det att inkomster

härför belöpt sig till 5,466 kronor 40 öre. Såväl apoteksvaror som

förbands- och dylika artiklar hade inköpts i stor utsträckning för att

säkerställa sjukhusets förråd av dessa varor. Samtidigt hade emellertid

även å dessa artiklar en enorm prisstegring ägt rum, på de vanligaste

apoteksvarorna med icke mindre än omkring 220 procent.

För epidemisjukvård hade av sjukhusets anslag utgivits 3,230 kronor

47 öre, en kostnad, som dock rätteligen syntes hava bort bestridas

av det till truppförbandens förfogande ställda anslaget för sjukvårdskostnader.

Utgifterna å anslaget till bränsle och lyse hade stigit till 56,290

kronor 52 öre, beroende på den stora prisökningen å hithörande artiklar.

Inventarierna hade dragit en kostnad av 13,912 kronor 45 öre.

På grund av förrådets knapphet och persedlarnas dåliga beskaffenhet

hade reparationer och nyanskaffningar i stor utsträckning måst företagas.

Under år 1917 hade antalet underhållsdagar för patienter uppgått

till sammanlagt 67,752, varav komrne på flottan 28,395 och på kustartilleriet

1,915, alltså för femte huvudtiteln i allt 30,310 underhållsdagar.

Härav framginge, att sistnämnda huvudtitel rätteligen bort bestrida

nära hälften av sjukhusets omkostnader.

Beträffande den å anslaget till garnisonssjukhuset i Boden uppkomna

bristen hade kommendanten meddelat, att denna till övervägande del

uppkommit genom de avsevärt ökade kol- och vedpriserna. Visserligen

hade jämväl andra titlar avsevärt överskridits, men de uppkomna

bristerna hade täckts genom årets uppbörd och besparingar för år 1918.

Jämväl för täckande av den å förevarande anslag uppkomna bristen

torde erforderligt anslag böra äskas å tilläggsstat för år 1918. Med

hänsyn till den vid arméns truppförband och formationer tillämpade

självhushållningsprincipen, håller jag, i likhet med arméförvaltuingen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Säd.

före, att den å anslaget till garnisonssjukhuset å Karsborg uppkomna

behållningen icke bör tagas i anspråk för täckande av de brister, som

uppstått i anslagen för de båda andra sjukhusen. Det belopp, som nu bör

av riksdagen äskas, torde alltså böra upptagas till 149,688 kronor 37 öre.

4. Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.

Förevarande anslag upptogs i riksstaten för år 1917 med 473,042

kronor.

Anslaget var beräknat elter dittills följda grunder eller 2 öre om 191 ja^8re

dagen för varje man och 3,3 öre om dagen för såväl varje bäst vid beräkning,

truppförbanden som varje remont vid remontdepåerna. Därjämte upptogs

under anslaget ett belopp av 37,000 kronor för arméns sjuksköterskekår.

Arméförvaltningen har nu anmält, att av från de olika truppför- Arméförvaitbanden

infordrade uppgifter rörande truppsjukvårds- och truppveterinär- mngenvårdsanslagens

ställning för år 1917 inhämtats, att å dessa anslag under

nämnda år vid de flesta truppförband uppstått en brist, vilken sammanlagt

uppginge till 81,994 kronor 58 öre. Visserligen funnes vid

övriga truppförband reservationer å dessa anslag, men då arméförvaltningen

emellertid ansåge, att reservation vid ett truppförband ej kunde

tagas i anspråk för täckande av brist vid ett annat truppförband, enär

därigenom icke blott hushållsplanen skulle rubbas vid det truppförband,

som finge sin reservation minskad, utan även intresset för iakttagande

av nödig och möjlig sparsamhet genom ett dylikt förfaringssätt kunde

tänkas skola bortfalla, borde vid eventuell framställning till riksdagen

om anvisande av medel till täckande av ifrågavarande anslagsbrist för

ändamålet upptagas, icke beloppet för ovannämnda nettobrist utan det

belopp, vartill sammanlagda bristerna å truppsjukvårds- och truppveterinärvårdsanslagen

vid förut berörda truppförband uppginge, eller 81,994

kronor 58 öre.

Beträffande orsakerna till den uppkomna bristen hänvisade arméförvaltningen

till vad sjukvårdsstyrelsen i detta ämne anfört uti sin

underdåniga skrivelse den 7 december 1917 angående förstärkning

av ordinarie sjukvårdsanslaget samt vad därom av Kungl. Maj:t anförts

under punkt 70 av fjärde huvudtiteln av den till innevarande års riksdag

avlåtna statsverkspropositionen.

I likhet med arméförvaltningen håller även jag före, att de vid vissa Departementstruppförband

förefintliga reservationerna icke böra tagas i anspråk för 0 e en''

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 253.

täckande av den för övriga truppförband å anslaget uppkomna bristen.

Härför erforderligt belopp, eller 81,994 kronor 58 öre, torde böra äskas

å tilläggsstat för år 1918.

Sammanfattning.

De brister, för vilkas täckande anslag nu skulle av riksdagen äskas,

utgöra således:

å kasernutredningsanslaget............................................. kronor 1,415,359: 50

» vapenanslaget.................................................................. » 1,256,516: 74

)) anslaget till garnisonssjukhusen .............................. » 149,688: 37

» sjukvårdsanslaget............................................................ » 81,994:58

eller tillhopa kronor 2,903,559: 19

För täckande av ifrågavarande belopp, vilket torde böra avjämnas

till 2,903,560 kronor, hava visserligen icke några medel beräknats uti

det av Kungl. Magt för riksdagen framlagda förslag till tilläggsstat till

riksstaten för år 1918. Chefen för finansdepartementet kommer emellertid

att framdeles under riksdagens lopp framställa förslag angående

beredande av de för ifrågavarande anslagskrav erforderliga medel.

Enligt vad jag erfarit, komma, på grund av förhållanden som ej

på förhand kunnat förutses eller av vederbörande förebyggas, brister att

uppstå jämväl å vissa reservationsanslag för innevarande år. Då emellertid

dessa brister icke kunna närmare bestämmas, förr än bokslutet

för året föreligger, torde anslag för deras täckande böra äskas först av

nästkommande års riksdag.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för täckande av de å förenämnda ordinarie reservationsanslag

för år 1917 uppkomna brister å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av högst 2,903,560 kronor.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Thomas Ådlercreutz,

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 under fjärde huvudtiteln för täckande av under år 191 s. 1 i texten