Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Gustaf Andersson Wettergren från Värmdö socken m. fl
1918-02-28 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:254, Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Gustaf Andersson Wettergren från Värmdö socken m. fl
Dokumentets text
Kungl. Ma/:ts nåd. proposition Nr 254.
1
Nr 254.
Kungl. Maj.is nådiga proposition till riksdagen angående efterskänkande
av kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren
Gustaf Andersson Wettergren från Värmdö socken
m. fl.; given Stockholms slott den 5 april 191S.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
b liansärenden för denna dag vill Kungl. Maj: t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
l:o) att kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Gustaf
Andersson Wettergren från Värmdö socken av Stockholms län må efterskänkas
till förmån för Wettergrens änka, Kristina Lovisa Wettergren,
född Rundberg;
2:o) att kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Karl
Amandus Svenssons från Väring^ socken av Skaraborgs län hustru Betty
Andersdotter må efterskänkas till förmån för bemälde Svensson;
3:o) att kronans rätt till danaarv efter förra tjänarinnan Johanna
Mathilda Eriksson från Gävle må efterskänkas till förmån för Gävle
missionsförening;
4:o) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter arbetaren Karl
Anders Andersson från Konradsdal i Kuddby socken av Östergötlands
län, som inlevererats till statsverket, må, efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen
uppburna aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för
Anderssons änka Johanna Andersson, född Svensdotter;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 226 höft. (Nr 254.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
5:o) att kronans rätt till danaarf efter förre grenadjären Per Erik
Hagberg från Frustuna socken av Södermanlands län må efterskänkas
till förmån för hans änka Maria Hagberg, född Engström;
6: o) att av kronan tillfallna, till statsverket inlevererade danaarvsmedel
efter förre direktören Seth Teodor Littkes från Trosa änka Emma
Lovisa Wilhelmina Littke, född Löjtander, nedan nämnda belopp må åt
följande av förre direktören Littkes arvingar utanordnas, nämligen
97 kronor 65 öre åt envar av plåtslageriarbetaren L. L. Fondahns
hustru Ester Fondahn, född Littke, John Albin Littke, typografen Olof
Wilhelm Littke, arbetaren Gösta Erik Littke, kemigrafen Algot Robert
Littke, bokhållaren G. E. Törnros’ hustru Elsa Törnros, född Littke,
bokbinderiarbetaren J. F. Carlssons hustru Maria Carlsson, född Littke,
typografen Erik Arthur Littke, Greta Maria Albina Littke, kemigrafen
Tor Emil Littke och Torborg Elin Erika Littke,
537 kronor 8 öre åt envar av förre rotemannen August Nordwall,
redogöraren Knut Otto Adolf Abrahamson och änkan Hulda von Baumgarten,
född Abrahamson, samt
460 kronor 35 öre åt envar av arbetaren Erhard Littke samt
Hertha Littke;
7 :o) att kronans rätt till danaarv efter Wilhelmina Rosendahl från
Raus socken av Malmöhus län må efterskänkas till förmån för änkan
Elina Albertina Kjellström och Albertina Elisabeth Nicklasson samt
Anna Gunilda Tholanders rättsinnehavare; samt
8:o) att av ki-onan tillfallna, till statsverket inlevererade danaarvsmedel
efter Elisabeth Trephook Wikström, född Hoskin, från Örebro
nedan nämnda belopp må åt följande av museiintendenten Karl Alfred
Wikströms arvingar utanordnas, nämligen
3,594 kronor 2 öre åt målarmästaren S. A. Sjöbloms änka Emelie
Sjöblom, född Wikström,
599 kronor åt envar av valsmästaren F. Stens i Domnarvet hustru
Wilhelmina Sten, född Wikström, bokföraren C. J. Larssons i Enköping
hustru Emma Sofia Larsson, född Wikström, och taxameterföraren J.
Bergqvists i Örebro hustru Mathilda Bergqvist, född Wikström, samt
119 kronor 80 öre åt ett vart av avlidne körkarlen Carl Alfred
Wikströms omyndiga barn Erik Alfred, Nils Alfred, Nanny Maria, Tore
Alfred och Karl Alfred.
3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 254-,
Danaarv efter
lägenhetsägaren
G. Andersson
Wettergren.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
- april 1918.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre PäLMSTIERNA,
Rydén,
■ Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:
Till Eders Kungl. Maj:t hava inkommit åtskilliga ansökningar om
efterskänkande av kronans rätt till danaarv. Då vissa av dessa ärenden
numera föreligga i vederbörligen utrett skick, anhåller jag att nu få
redogöra för desamma.
r l.o) Den 29 april 1915 avled lägenlietsägaren Gustaf Andersson
A\ ettergren från \ ärmdö socken, efterlämnande såsom stärbhusdelägare
endast änkan Kristina Lovisa W ettergren, född Rundberg.
Enligt transsumt av en den 19 juli 1915 efter den avlidne upprättad
bouppteckning uppgick behållningen i boet till 2,205 kronor
18 öre.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254. 5
Uti eu den 15 mars 1917 till Kungd. Magt inkommen ansökning
liar nu änkan Wettergren — under förmälan att ett mellan henne och
hennes avlidne man den 28 augusti 1893 upprättat inbördes testamente,
enligt vilket kvarlåtenskapen skulle tillfalla efterlämnade maken, förkommit,
varför detsamma icke kunnat i laga ordning bevakas, samt
under framhållande tillika, att hon befunne sig i knappa ekonomiska
omständigheter och vore gammal samt saknade förmåga att genom arbete
förtjäna sitt uppehälle — anhållit om efterskänkande till förmån för
henne av Kungl. Maj:ts och kronans rätt till danaarv efter hennes bemälde
avlidne man.
Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms
län — efter inhämtande av yttrande från vederbörande kronofogde,
däri denne vitsordat riktigheten av de utav sökanden lämnade uppgifter
— avgivit eget tillstyrkande utlåtande.
K ammaradvokatfiskalsämbetet, som den 9 januari 1918 jämväl avgivit
infordrat yttrande i ärendet, meddelar, att ämbetet låtit åtgärder
för indrivande av danaarvet efter mannen Wettergren anstå i avbid.an
på Kungl. Maj:ts beslut i anledning av förevarande ansökning. Med
hänsyn till vad i ärendet ''förekommit, hemställer ämbetet om avlåtande
av proposition till riksdagen i syfte, att kronans rätt till ifrågavarande
danaarvsmedel, vilka, enär halva behållningen i boet utgjorde sökandens
giftorättsandel, uppginge till 1,102 kronor 59 öre, måtte till sökandens
förmån efterskänkas.
På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.
Magt måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronans rätt till danaarv efter lägen hetsägaren
Gustaf Andersson Wettergren från Värmdö
socken av Stockholms län må efterskänkas till förmån
för Wettergrens änka, Kristina Lovisa Wettergren,
född Rundberg.
2:o) Den 1 oktober 1904 avled lägenhetsägaren i Kristinedal i
Värings socken Karl Amandus Svenssons hustru Betty Andersdotter. I
instrumentet över den efter henne upprättade bouppteckningen upptogos
såsom stärbhusdelägare, förutom änklingen, dels den avlidnas å okänd
ort vistande broder Gustaf Andersson, dels hennes avlidne broder Lars
Kungl. Maj.ts
befallningshavande
i Stockholms
län.
K ammaradvokatfiskalsämbetet.
Danaarv
efter Betty
Andersdotter.
6
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
Anderssons jämväl å okänd ort vistande barn. Boets behållning uppgick
enligt bouppteckningen till 997 kronor 25 öre.
Kungörelser om arvfallet blevo jämlikt 15 kap. 5 § ärvdabalken
i vederbörlig ordning utfärdade, varvid emellertid den hustru Svenssons
förenämnda arvingar tillskiftade kvarlåtenskapen efter henne, utgörande
medel, som innestode i den av mannen Svensson besuttna lägenheten,
förblev under dennes vård och förvaltning. Några arvingar hava icke
inom den i förberörda lagrum stadgade tid anmält sig, till följd varav
medlen i fråga numera tillkomma kronan såsom danaarv.
Svensson har nu i en den 21 november 1910 ingiven ansökan
anhållit om efterskänkande av kronans rätt till ifrågavarande danaarv.
Till stöd för sagda framställning har sökanden anfört, att därest
han, som vore gammal och orkeslös, nödgades försälja den stugubyggnad,
vari arvsmedlen innestode, han komme att, såsom saknande tillgångar
för sitt uppehälle, falla fattigvården till last.
Sökandens berörda uppgifter hava, på sätt framgår av ett vid ansökningen
fogat intyg, till riktigheten vitsordats av såväl vederbörande
kommunalnämndsordförande som ordföranden i pensionsdistriktet och
kyrkoherden i församlingen.
Kungi. Mq/.ts Över ifrågavarande ansökning har Kung!. Maj:ts befällningshavande
halande i i Skaraborgs län avgivit infordrat utlåtande, varvid nämnda myndighet,
Skaraborgs gom icke haft något att erinra mot bifall till ansökningen, fogat viss
utredning, rörande bland annat, sökandens person, utvisande, att han
gjort sig känd för duglighet och skötsamhet.
Kammaradvo- Kammaradvokatfiskalsämbetat, som den 14 april 1917 på grund av
kat^betetäm remiss jämväl yttrat sig i ämnet, har anfört följande:
Sedan det kommit till kammar advokatfiskal sämbetets kännedom,
att den avlidnas ovan nämnda arvingar icke inom den i förberörda lagrum
stadgade tid av tio år givit sig tillkänna, hade mannen Svensson
av advokat-fiskalsämbetet avfordrats redovisning för berörda kronan såsom
danaarv tillkommande medel. Enligt den i anledning härav avlämnade
redovisningen utgjorde ifrågavarande medel den 31 december 1915 730
kronor 21 öre. Med åtgärder för danaarvets indrivande hade emellertid
advokatfiskalsämbetet låtit anstå till dess Svenssons ansökan om arvsmedlens
efterskänkande till dennes förmån blivit slutligen prövad.
Jämte meddelande, att sökanden enligt uppgift i å kammaradvokatfiskalskontoret
förvarade handlingar vore över 70 år gammal, har advokatfiskalsämbetet,
då framställningen syntes behjärtansvärd, hemställt om
7
Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
avlåtande av proposition till riksdagen i syfte att kronans rätt till ifrågavarande
danaarv måtte varda till sökandens förmån eftergiven.
Med avseende å vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Ivungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren
Karl Amandus Svenssons från Värings socken
av Skaraborgs län hustru Betty Andersdotter må efterskänkas
till förmån för bemälde Svensson.
«
3:o) Den 11 november 1915 avled i Gävle förra tjänarinnan Johanna
Mathilda Eriksson, utan att, såvitt den efter henne upprättade
bouppteckningen utvisade, efterlämna kända arvingar. Behållningen i
boet upgick till 359 kronor 3 öre.
Med förmälan, att den avlidna långt före sin död skriftligen förordnat,
att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Gävle missionsförening,
vilken hon under många år och allt till sin död tillhört, men att
på oförklarligt sätt testamentshandlingen förkommit och icke stode att
återfinna, i följd varav hennes obetydliga kvarlåtenskap, juridiskt sett,
vore att betrakta såsom danaarv, har nu nämnda förening i en till
Kungl. Maj:t ingiven, den 1 december 1916 dagtecknad skrift, under
framhållande att det vore föreningens fulla övertygelse, att den avlidnas
yttersta vilja varit, att missionsföreningen skulle erhålla hennes kvarlåtenskap,
samt med erinran, att föreningens verksamhet vore av allmännyttig
beskaffenhet, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, med eftergivande
av kronans rätt till danaarv, tillerkänna föreningen kvarlåtenskapen
ifråga.
Vid ansökningen har föreningen fogat bevis, att Johanna Mathilda
Eriksson under de sistförfluten 25 åren och allt intill sin död varit
medlem av föreningen.
Till stöd för ansökningen har föreningen åberopat innehållet i de
vittnesberättelser rörande den avlidnas omförmälda föregivna förordnande,
vilka avgivits vid ett den 1 maj 1916 vid rådhusrätten i Gävle hållet
vittnesförhör för dödsfalls skull med skräddaren Lars Andersson, skomakaren
Johan Erik Rosenqvist, gjutaren Emil Giös’ hustru, Charlotta
Sofia Giös och förre lokomotivföraren Per Vretblad.
Nämnda vittnesmål voro av följande innehåll:
Andersson och Rosenqvist berättade samstämmigt: En dag för omkring
25 år sedan hade den avlidna, som vittnena personligen kände,
åtföljd av vittnet Andersson infunnit sig i Rosenqvists bostad. Johanna
Danaarv efter
iohanna Mathilda
Eriksson.
Kungl. Maj;ts
befaUninijshavandc
i
Gävleborgs
län.
8 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 254.
Mathilda Eriksson både där framlagt ett av henne medfört, förut skrivet
testamente samt anmodat vittnena att bevittna detsamma. Testamentet,
som upplästs, hade innehållit, att Johanna Mathilda Erikssons kvarlåtenskap
skulle efter hennes död tillfalla Gävle missionsförening. Johanna
Mathilda Eriksson, som vid tillfället varit vid sunt och fullt förstånd
och handlat av fri vilja, hade i vittnenas samtidiga närvaro underskrivit
testamentet, varå vittnena därefter tecknat sina namn under en
vittnesmening.
Charlotta Giös: Johanna Mathilda Eriksson, med vilken vittnet
varit bekant, hade ungefär ett år före. sin död till vittnet yttrat, att
hennes kvarlåtenskap skulle efter hennes död tillfalla Gävle" missionsförening.
"Vid tillfället hade icke någon tredje person närvarit och
yttrandet hade av Johanna Mathilda Eriksson fällts samtalsvis, utan
något tillkännagivande från hennes sida, att hon därmed avsåge upprätta
sitt testamente. Hon hade även uttalat farhågor för, att fattigvården
skulle taga hennes kvarlåtenskap samt tillika omtalat, att testamente
vore upprättat samt bevittnat av Andersson och Rosemjvist.
Vretblad: \ ittnet hade en dag — efter vad vittnet trodde i februari
1915 — befunnit sig på besök hos Johanna Mathilda Eriksson, som
vittnet personligen känt. Johanna Mathilda Eriksson hade därvid ur
eu oläst byrålåda framtagit och för vittnet visat ett av henne undertecknat
testamente, som vittnet därpå genomläst liera gånger. Testamentet
hade innehållit, att hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Gävle
missionsförening, samt varit bevittnat av Andersson och Rosenqvist.
Testamentet hade av Johanna Mathilda Eriksson lagts tillbaka i byrålådan
utan att denna lästs. Hon hade vid tillfället uttalat ängslan för
att »fattigvården» skulle efter hennes död få hennes kvarlåtenskap och
såsom sin vilja även muntligen för vittnet tillkännagivit, att Gävle
missionsförening skulle erhålla hennes kvarlåtenskap. Vittnet trodde
icke, att Johanna Mathilda Eriksson sedermera ändrat mening, utan hade
den övertygelsen, att testamentet på obehörigt sätt kommit bort.
Innehållet av dessa vittnesmål blev den 3 juli 1916 bevakat såsom
testamente vid rådhusrätten i Gävle samt den 10 augusti samma år
delgivet Kungl. Maj: t och kronan.
Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Gävleborgs län avgivit infordrat utlåtande och därvid överlämnat
yttrande från magistraten i Gävle, som tillstyrkt ansökningen, enär
enligt de föreliggande handlingarna vissa omständigheter tydde på att
det varit den avlidnas vilja, att hennes efterlämnade kvarlåtenskap skulle
tillfalla Gävle missionsförening.
9
Kungl. Maj:t» nåd. proposition Nr 254.
Kuugl. Maj:ts befallningshavande har för egen del på grund av vad
i ärendet blivit upplyst ansett sig böra tillstyrka bifall till ansökningen.
Kammaradvokatfiskalsämbetet bär i ett den 17 april 1917 avgivet
infordrat yttrande anfört följande:
Innehållet i ovan återgivna vittnesmål hade vid rådhusrätten såsom
testamente bevakats samt den 10 augusti 1916 blivit Kungl. Maj:t och
kronan delgivet. Genom vad i ärendet utretts finge anses upplyst, att
förekomsten av vare sig ett skriftligt eller muntligt testamente efter den
avlidna icke blivit lagligen styrkt. Då likväl tiden för klandertalans instämmande
utlöpte först den 10 augusti 1917, hade ämbetet, i anseende
till den förevarande framställningen, ansett med rättegångs anhängiggörande
böra tillsvidare anstå. De åberopade vittnesmålen syntes ämbetet
innefatta bevis, att ett skriftligt, såvitt kunnat utrönas, i laga
ordning tillkommet testamente blivit vid omvittnade tidpunkt av den
avlidna till sökandeföreningens förmån upprättat. Enligt ett vittnes utsago
hade testamentslrandlingen ännu jämförelsevis kort tid före testators
frånfälle funnits i behåll. Sannolika skäl syntes ock enligt ämbetets
förmenande föreligga för antagandet, att omförmälda förordnande icke
blivit av testator, som, enligt vad i ärendet upplysts, tillhört missionsföreningen
till sin död, återkallat. Advokatfiskalsämbetet, som inhämtat
att någon arvinge efter Johanna Mathilda Eriksson icke inom stadgad
tid av natt och år efter hennes död givit sig tillkänna, funne sig på
grund av vad i ärendet förekommit böra hemställa om avlåtande av
proposition till riksdagen i syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarv
måtte varda till sökandeföreningens förmån eftergiven.
Enligt vad jag från kammaradvokatfiskalsämbetet inhämtat har
klandertalan inom behörig tid instämts. Målet förklarades den 8 oktober
1917 vilande i avvaktan på anmälan från endera parten.
Lika med de hörda myndigheterna anser jag mig böra tillstyrka
förevarande framställning och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att kronans rätt till dan aarv efter förra tjänarinnan
Johanna Mathilda Eriksson från Gävle må efterskänkas
till förmån för Gävle missionsförening.
4:o) Den 17 mars 1915 avled arbetaren Karl Anders Andersson
från Konradsdal i Kuddby socken av Östergötlands län och efterlämnade
såsom stärbhusdelägare änkan, Johanna Andersson, född Svensdotter,
men inga kända arvingar.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 226 käft. (Nr 254.)
Kammaradvo
Itatfiskah
ämbetet.
Danaarv efter
arbetaren K.
A. Andersson.
2
10
Kammaradvo
katfisnals
ämbetet.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
Den efter Andersson den 12 april 1915 upprättade bouppteckningen,
upptog en behållning av 1,844 kronor 40 öre. Sedan boets tillhörigheter
försålts å offentlig auktion, uppgick emellertid behållningen vid
arvskifte, som förrättades den 15 juli 1916, till 2,383 kronor 42 öre,
varav på mannens eventuella arvingar belöpte 1,132 kronor 12 öre,
vilket belopp överlämnades till vederbörande gode man.
Nu har änkan Andersson i en till Kungl. Maj:t inkommen, av
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län överlämnad ansökning,
dagtecknad den 5 juni 1917, anhållit, att då behållningen i boet
tillkommit genom båda makarnas arbete, och sparsamhet samt sökanden
numera vore gammal och orkeslös och hennes egna små tillgångar icke
försloge till hennes uppehälle, Kungl. Magt och kronans rätt till danaarv
efter hennes avlidne bemälde man måtte efterskänkas till förmån för henne.
Av ett av kronofogden i Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo
och Memmings härads fögderi avgivet, av Kungl. Maj:ts befallningshavande
överlämnat yttrande framgår, att sökanden till följd av ålderdom och
försvagade själsförmögenheter är urståndsatt att reda sig själv, att
hennes tillgångar uppgå till 700 kronor, samt att hon är i stort behov
av ifrågavarande medel.
Kungl. Maj ds befallningshavande har för egen del åberopat vad
kronofogden anfört.
Kammaradvokatiiskalsämbetet, som den 3 januari 1918 avgivit infordrat
yttrande, meddelar, att ämbetet den 4 december 1917 till statsverket
inlevererat ifrågavarande danaarvsmedel, utgörande jämte upplupen ränta,
enligt redovisning från vederbörande gode man, ett belopp av 1,155
kronor 13 öre. Med hänsyn till vad handlingarna i ärendet innehålla,
hemställer ämbetet om avlåtande av proposition till riksdagen i syfte att
kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel, vilka, då ämbetet därå
uppburit aktoratsarvode med 57 kronor 76 öre, numera-uppginge till
1,097 konor 37 öre, måtte till sökandens förmån efterskänkas.
På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronans rätt till de danaarvsmedel efter arbetaren
Karl Anders Andersson från Konradsdal i Kuddbysocken
av Östergötlands län, som inlevererats till statsverket,
må, efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen
uppburna aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för
Anderssons änka Johanna Andersson, född Svensdotter.
Kanyl. Maj:ts nåd. proposition Nr H54. 11
5:o) Den 8 februari IDIG avled förre grenadjären Per K rik Hagberg
från Frustuna socken av Södermanlands län. Enligt den efter honom
upprättade bouppteckningen, vilken såsom ende stärbhusdelägare upptog
änkan, Maria Hagberg, född Engström, utgjorde behållningen i boet
1,598 kronor 85 öre.
I eu till Kung!. Maj:t inkommen ansökan, dagtecknad den 15
januari 1917, har änkan Hagberg anhållit, att kronans rätt till danaarv
efter hennes bemälde man måtte till hennes förmån eftergivas.
Till stöd för ansökningen har åberopats läkarintyg, utvisande att
sökanden, som vore 59 år gammal, på grund av kronisk sjukdom vore
oförmögen att genom arbete förvärva vad till livets uppehållande oundgängligen
erfordrades, varförutom av vederbörande kyrkoherde vitsordats,
att tillgångarna i boet icke försloge till hennes framtida försörjning.
Över ansökningen har Kungl. Maj ds befallningshavande i Södermanlands
län avgivit infordrat utlåtande, varmed överlämnats ett av
vederbörande kronofogde avgivet yttrande, däri vitsordats riktigheten av
ovan lämnade uppgifter rörande änkan Hagbergs förvärvsmöjligheter,
ävensom intygats, att änkan Hagberg genom sin arbetsamhet och sparsamhet
i vidsträckt mån bidragit till den ställning, vari boet befunnit
sig vid mannens frånfälle.
För egen del har Kungl. Maj ds befallningshavande, med hänsyn
till boets jämförelsevis små tillgångar och till de upplysningar, handlingarna
innehölle angående änkan Hagbergs ålder, sjuklighet och oförmåga
att genom arbete försörja sig, tillstyrkt framställningen.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har i ett den 13 april 1917 avgivet
infordrat yttrande anfört följande:
Enligt av advokatfiskalsämbetet''införskaffade upplysningar hade
några arvingar efter Hagberg icke inom föreskriven tid av natt och år
givit sig tillkänna, till följd varav kvarlåtenskapen efter denne tillkomme
kronan såsom danaarv. Av handlingarna i ärendet inhämtades, utom
annat, att änkan Hagberg i makarnas bo infört en av henne tidigare
genom testamente förvärvad lägenhet i Bettna socken. Berörda, änkan
Hagberg förty enskilt tillhöriga fastighet hade under äktenskapet av
makarna försålts, varför köpesumman 1,900 kronor i bouppteckningen
efter mannen upptagits såsom en sökanden tillkommande vederlagsfordran
i boet. På grund av vad i ärendet förekommit och då änkan
Hagberg, oavsett sistomförmälda tillgång, syntes för sitt uppehälle vara
i behov av de medel, som utgjordes av den avlidnes giftorättsandel,
Danaarv efter
förre grenacljären
P E
Hagberg.
Kungl. Maj:ts
befallningshavande
i
Södermanlands
län.
Kammar advo~
l: itfi skalsämbetet.
Danaarv efter
änkan Emma
LovisaWilhelmina
Littke,
född
Löjtander.
12 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 254.
eller, såvitt bouppteckningen utvisade, omkring 800 kronor, har ämbetet
med tillkännagivande, att ämbetet låtit med åtgärder för indrivande av
förevarande danaarv anstå i avbidan å beslut över den föreliggande
ansökningen, hemställt om avlåtande av proposition till riksdagen i
syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarv måtte varda till sökandens
förmån eftergiven.
Med avseende å vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronans rätt till danaarv efter förre grenadjären
Per Erik Hagberg från Frustuna socken av Södermanlands
län må efterskänkas till förmån för hans änka
Maria Hagberg, född Engström.
6:o) Den 3 november 1909 avled förre direktören Setli Teodor
Littke från Trosa. I instrumentet över den efter honom den 8 februari
1910 förrättade bouppteckningen upptogos såsom stärbhusdelägare änkan,
Emma Lovisa Vilhelmina Littke, född Löjtander, samt följande arvingar:''
A) avlidne brodern förre handlanden Carl August Littkes barn:
l:o) tryckeriföreståndaren Albin Littke i Stockholm;
2:o) ogifta Tekla Littke i Stockholm;
B) avlidne brodern godsägaren Edvard Wilhelm Littkes barn:
l:o) godsägaren Rudolf Littke å Sundsör, Nyqvarn;
2:o) Ebba Littke, gift med grosshandlaren E. K. Kastensson i
Söderköping;
C) avlidna systern Lovisas uti äktenskap med apotekaren Nordwall födda
sonen rotemannen August Nordwall i Stockholm; samt bemälda
Lovisas barn uti äktenskap med badaremästaren I. O. Abrahamson:
l:o) notarien Bror Otto Wilhelm Abrahamson i Liljeholmen;
2:6) Teodor Abrahamson, vistande i Baka i Ryssland;
3:o) redogöraren Knut Abrahamson i Stockholm;
4:o) Hulda, gift med C. von Baumgarten i Stockholm;
D) avlidne halvbrodern destillatorn Jakob Littkes. ogifta dotter Elin
Littke i Saltsjöbaden;
E) avlidne halvbrodern hovslagaren Isak Littkes barn:
1:o) förre jordbrukaren Erliard Littke i Stockholm;
2:o) avlidne sonen ingenjören Hjalmar Littkes i Stockholm uti
äktenskap med Ebba von Krusenstierna födda dotter Hertha
Littke.
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254. 13
Enligt lorenämnda bouppteckningsinstrument uppgick behållningen
i boet till 27,875 konor 51 öre.
Genom ett den 18 mars 1882 dagtecknat inbördes testamente
hade makarna Littke förordnat, att den av dem, som den andra överlevde,
skulle intill sin död sitta i orubbat bo, samt att kvarlåtenskapen
efter bådas död skulle delas mellan makarnas arvingar enligt lag.
Den 9 maj 1914 avled jämväl änkan Littke, efterlämnande enligt
bouppteckningsinstrument den 29 juni samma år en behållning i boet
av 26,546 kronor 28 öre men icke några kända arvingar.
Enligt ett av änkan Littke den 15 mars 1914 upprättat testamente
skulle av den andel i boet, varöver hon ägde disponera, lösöreboet —
enligt bouppteckningen värderat till 866 kronor 78 öre — samt ett
kontant belopp av 5,000 kronor tillfalla hennes avlidne mans brorsdotter
Tekla Littke. Sistnämnda testamente blev den 8 december 1915 av
kammaradvokatfiskalsämbetet å kronans vägnar godkänt.
Några intestatarvingar efter änkan Littke gåvo sig icke inom natt
och år efter hennes död tillkänna.
Den kronan såsom danaarv tillkommande andelen i boet, som med
upplupen ränta och efter avdrag av godemansarvode uppgick till 7,365
kronor 64 öre, blev den 26 januari 1916 genom kammaradvokatfiskalsämbetets
försorg för statskontorets räkning insatt i riksbanken.
Uti en den 20 januari 1916 dagtecknad ansökning hava plåtslageriarbetaren
L. L. Fondahns hustru Ester Fondahn, född Littke, John
Albin Littke, typografen Olof Wilhelm Littke, arbetaren Gösta Erik
Littke, kemigrafen Algot Robert Littke, bokhållaren G. E. Törnros’
hustru Elsa Törnros, född Littke, bokbinderiarbetaren J. F. Carlssons
hustru Maria Carlsson, född Littke, typografen Erik Arthur Littke, Greta
Maria Albina Littke, kemigrafen Tor Emil Littke och Torborg Elin Erika
Littke, samtliga barn till förut omnämnde, numera avlidne tryckeriföreståndaren
Albin Littke, de fyra sistnämnda genom sin moder och förmyndare
Anna Maria Charlotta Littke, född Relmlund, samt Tekla Littke,
godsägaren Rudolf Littke, förre rotemannen August Nordwall, "notarien
Bror Otto Abrahamson, redogöraren Knut Otto Adolf Abrahamson, änkan
Hulda von Baumgarten, född Abrahamsson, arbetaren Erhard Littke samt
Hertlia Littke anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta
nådig proposition om efterskänkande till förmån för dem av kronans
rätt till danaarv efter änkan Emma Lovisa Wilhelmina Littke.
Till stöd för ansökningen har anförts huvudsakligen följande: Det
kapital, som tillfallit kronan efter änkan Littke, hade icke till någon
del av henne införts i makarna Littkes bo. Hon hade nämligen varit
14
Kanyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
ett barnhusbarn och före giftermålet med direktör Littke dennes hushållerska.
Den förmögenhet, som funnes i boet, hade skapats uteslutande
genom direktören Littkes omtanke och driftighet under de år han bedrivit
handelsrörelse vid Sandhamn i Stockholms skärgård. På grund
härav kunde billighetshänsyn sägas tala för att förmögenheten odelad
borde tillfalla sökandena, som vore direktören Littkes lagliga arvingar.
Härtill komme, att nästan samtliga sökandena befunne sig i mycket små
ekonomiska omständigheter.
Till stöd för dessa uppgifter hava sökandena åberopat dels bevis
av pastorsämbetena i Adolf Fredriks församling i Stockholm och i Djurö
församling, varav upplyses, att Emma Lovisa Wilhelmina Löjtander varit
född av okända föräldrar, dels ett intyg av tvenne med makarna Littke
väl bekanta personer, mästerlotsen Ernfrid Sjöberg och trävaruhandlaren
J. R. Sandberg, vilka betygat, att hustru Littke icke i boet medfört
någon som helst förmögenhet.
Härjämte har av sökandena åberopats bevis av vederbörande uppbördstjänstemän,
utvisande att sökandena för år 1915 taxerats till bevill,
ning samt inkomst- och förmögenhetsskatt på sätt av följande uppställning
framgår:
Bevillning
Inkomst- och för- mögenhetsskatt
L. L. Fondahn......................................................
....... 2,380
1,900
Olof Wilhelm Littke ............................................
....... 1,660
1,500
Algot Robert Littke..............................................
...... 2,260
2,000
G. E. Törnros......................................................
...... 1,780
1,500
J. F. Carlsson .......................................................
....... 1,430
1,300
Erik Artur Littke................................................
....... 1.350
1,300
Tor Emil Littke ...................................................
850
800
Rudolf Littke...........................................................
....... 1,745
5,000
August Otto Leonard Nordvall .......................
....... 3.250
2,500
Knut Otto Adolf Abrahamsson..........................
....... L7G0
1,800
Hulda Lovisa Augusta von Baumgarten........
...... 1,040
800
Bror Otto Wilhelm Abrahamsson ...................
—
700
Med debetsedlar har härjämte styrkts, att Gösta Erik Littke för
år 1913 påförts kommunalutskylder med 33 kronor 53 öre, samt att
Tekla Littke och Erhard Littke för år 1915 påförts kronoutskylder till
belopp av respektive 35 och 70 öre. Slutligen hava sökandena åberopat
intyg dels av vederbörande uppbördstjänsteman, att städerskan
Herta Littke icke för år 1915 blivit av vederbörande taxeringsmyndighet
15
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
åsatt någon taxering, dels av svenske konsuln i Baka utvisande, att
Teodor Abrahamsson avlidit därstädes den 2 juli 1914 efterlämnande
änka, men inga bröstarvingar.
Över ifrågavarande ansökan bär överståtbållarämbetet avgivit infordrat
utlåtande, varvid fogats utredning angående sökandenas personliga
förhållanden och ekonomiska ställning. Av denna utredning, som
vunnits vid polisundersökning den 17 februari 1916, inhämtas i huvudsak
följande:
Hustru Ester Fondalm är född den 29 november 1875 och i äktenskap
förenad med plåtslageriarbetaren Leonard Ludvig Fondalm. Makarna
hava två barn i åldern 4 och 6 år. Mannens arbetsförtjänst uppgår till
25 å 30 kronor i veckan, men händer det esomoftast, att han till följd
av arbetslöshet icke kan erhålla något arbete under längre eller kortare tid.
John Albin Littke är född den 28 maj 1880, saknar stadigvarande
anställning men brukar tidtals arbeta såsom expressbud här i staden.
Olof Vilhelm Littke är född den 18 mars 1888 och anställd såsom
typograf hos aktiebolaget Frans Svanström & C:o mot eu avlöning av
34 kronor i veckan. Han är gift, men äktenskapet är barnlöst.
Gösta Erik Littke är född den 13 april 1882 och till yrket rörarbetare.
Hans arbetsförtjänst uppgår till högst 25 kronor i veckan.
Han är gift och har fyra barn i åldern V och 8 år.
Algot Robert Littke är född den 20 januari 1884 och till yrket
kemigraf med en vecko förtjänst av omkring 40 kronor. Han är gift
samt har ett minderårigt barn.
Hustrun Anna Elsa Viktoria Törnros, född den 3 december 1889,
är i äktenskap förenad med handelsbiträdet Gustaf Edvin Törnros, vilken
är anställd hos aktiebolaget Frans Svanström & C:o med en årlig lön
av 2,500 kronor. Makarna Törnros hava ett minderårigt barn.
Hustrun Maria Carlsson, född den 25 april 1877, är i äktenskap
förenad med bokbinderiarbetaren Joel Gustaf Carlsson, anställd hos aktiebolaget
Bokband här i staden med en veckolön av 32 kronor. Makarna
Carlsson hava ett minderårigt barn.
Ankan Anna Malja Charlotta Littke är född den 18 mars 1854
och åtnjuter sedan mannens död år 1911 från aktiebolaget Frans Svanström
& C:o, varest mannen varit anställd, tills vidare ett årligt understöd
av 300 kronor, men är det sannolikt, att detta understöd kommer
att indragas med utgången av år 1916, enär hennes yngsta barn under
detta år uppnår en ålder av 16 år. Hon har fem av sina ogifta barn
boende hos sig och hushållar för dessa.
Erik Arthur Littke är född den 25 april 1894. Han har anställ
-
16
Kungl. Muj:ts nåd. proposition Nr 254.
ning såsom typograf hos aktiebolaget Frans Svanström & C:o med eu
avlöning av omkring 20 kronor i veckan.
Greta Maria Albina Littke är född den 8 december 1897 samt
arbetar med sömnad, på vilket arbete hon förtjänar 8 å 10 kronor i
veckan.
Tor Emil Littke är född den 26 juni 1896 och anställd hos en
litografisk anstalt här i staden med en veckoavlöning av 20 kronor.
Torborg Elin Erika,Littke är född den 15 augusti 1900 och har
anställning såsom bokbinderiarbeterska med en förtjänst av högst 8
kronor i veckan.
Tekla Littke är född den 15 februari 1857 och ogift. Hon är
sedan juli månad 1915 intagen såsom pensionär i Danviks hospital. Hon
äger ett kapital av omkring 5,000 kronor och betalar med detta belopp
avgiften till hospitalet.
Rudolf Littke är godsägare, och hava inga andra upplysningar
om honom kunnat vinnas än att lian lärer vara bosatt i Turinge socken
av Stockholms län å gården Sundsör.
August Nordwall är född 1842 och f. d. roteman. Han åtnjuter
i denna egenskap pension av Stockholms stad med ett årligt belopp av
3,200 kronor. Han är gift och har i sitt äktenskap nio barn, av vilka
två ännu erhålla understöd från hemmet.
Bror Otto Abrahamsson är född 1851 och ägare till huset nr 19
Ragvaldsgatan samt till en lägenhet vid Charta ttenburg i Brännkyrka
församling, varest lian är bosatt. Han är i goda ekonomiska levnadsomständigheter.
Knut Otto Adolf Abrahamsson är född 1859 och har anställning
såsom redogörare vid Maria församlings fattigvårdsstyrelse med en
månadslön av 150 kronor. Härutöver har han inga tillgångar utan har
i stället skulder, uppgående till omkring 10,000 kronor. Han är gift
och har ett 15 år gammalt barn.
Hulda von Baumgarten, född år 1863, är änka och i fattiga levnadsomständigheter.
Hon har två barn i åldern 15 och 17 år, därav det
äldsta till följd av sinnesslöhet för all framtid är oförmöget att kunna
försörja sig självt. Änkan von Baumgarten är bosatt i Gröndal i Brännkyrka
församling och har anställning vid fabriken Nya Blå Hand därstädes.
Erhard Littke är född den 29 juli 1853, är ogift och har anställning
såsom lagerarbetare hos firman Wikman & Wiklund i Stockholm
med en månadslön av 60 kronor.
Hertha Littke är född den 2 juli 1881 och har anställning såsom
17
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
städerska ä ångfartyget Kolga, vilket ångfartyg trafikerar utländska
hamnar. Så vitt kunnat utrönas är hon i fattiga levnadsomständigheter.
Samtliga sökandena med undantag av Tekla Littke, Rudolf Littke,
August Nordwall och Bror Otto Abrahamsson hava enligt samma polisrapport
utöver sin arbetsförtjänst icke några tillgångar.
Överståthållarämbetet har, då handlingarna synts utmärka, att
änkan Littkes efterlämnade förmögenhet förvärvats av hennes avlidne
man, vilkens arvtagare sökandena vore och dessa senare finge anses
befinna sig i mindre goda ekonomiska omständigheter, tillstyrkt nådigt
bifall till framställningen.
Sedan kamm arad vokatfiskalsämbetets yttrande i ärendet infordrats,
har ämbetet i skrivelse den 16 april 1917 anfört följande:
På sätt framginge av genom ämbetets försorg införskaffade bevis
ägde samtliga sökandena god frejd. Vad anginge Bror Otto Vilhelm
Abrahamsson, som enligt uppgift i polisrapporten vore i goda ekonomiska
levnadsomständigheter men som på sätt ovan angivits för år
1915 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt för allenast 700 kronor,
hade ämbetet härutöver inhämtat, att han i taxeringslängderna för såväl
1915 som 1916 upptoges såsom ägare till tvänne fastigheter i Stockholm,
nämligen dels fastigheten nris 11 och 15 i kvarteret Östergötland
med taxeringsvärde av 140,000 kronor, dels lägenheten Charlottenburg
nr 7 med dylikt värde av 22,000 kronor.
Då på sätt ovan upplysts Tekla Littke på grund av förenämnda
av änkan Littke upprättade testamente redan tillgodonjutit, utöver sin
arvslott i boet efter mannen Littke, ett kontant belopp av 5,000 kronor
av den ifrågavarande av denne förvärvade förmögenheten samt, såvitt
ådagalagts, varken Rudolf Littke eller Bror Otto Vilhelm Abrahamsson
torde kunna anses befinna sig i den svaga ekonomiska ställning, att ett
efterskänkande till deras förmån av någon del av förevarande danaarvsmedel
må synas påkallat, funne sig ämbetet icke kunna tillstyrka ansökningen
i vad densamma avsåge dessa personer. Däremot ansåge sig
ämbetet med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen kunna förorda
bifall till framställningen i vad den anginge övriga sökandena.
Med hänsyn till dessa senares avsevärda antal och i betraktande
av den icke alldeles överskådliga arvsordningen dem emellan torde den
varje sökande tilläventyrs tillkommande lotten böra till beloppet fastställas.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 226 höft. (Nr 254.)
Kamma vadvokatfisk
als ämbetet.
3
18
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
Såsom delningsgrund syntes ämbetet härvid skäligen böra tjäna
en sökandenas tänkta arvsrätt till ifrågavarande medel, därest desamma
utgjort tillgång i mannen Littkes bo.
Till utrönande av arvsföljden efter mannen Littke både ämbetet
införskaffat avskrift av bouppteckningen efter dennes år 1829 avlidne
fader f. d. åldermannen i liovslagareämbetet Johan Jacob Littke, varav
inhämtades, att mannen Littkes ovan i bouppteckningen den 8 februari
1910 under D) och E) upptagna avlidne halvbröder varit Johan Jacob
Littkes söner i ett föregående gifte.
På sätt framginge’ av utfärdade prästbevis hade av mannen Littkes
ovannämnda i bouppteckningen den 8 februari 1910 upptagna arvingar,
förutom Teodor Abrahamsson, såväl Ebba Kastensson, född Littke, som
Elin Littke avlidit efter mannen Littkes död. Då nämnda tre personer
icke efterlämnat bröstarvingar, torde, för det syfte varom nu vore fråga,
ett här ifrågasatt skifte skäligen böra tänkas verkställt allenast mellan
mannen Littkes, såvitt handlingarna i ärendet utmärka, nu levande
arvingar. Skäl syntes ämbetet däremot icke vara för handen att å dem
av sökandena, vilkas begäran om arvsmedlens efterskänkande komme att
bifallas, utskifta jämväl de lotter, som eljest, enligt den ovan angivna
presumerade arvsföljden, skolat tillfalla Tekla Littke, Rudolf Littke och
Bror Otto Vilhelm Abrahamsson, utan torde vad å dessa skulle hava
belöpt enligt ämbetets förmenande böra kronan förbehållas.
Enligt nu antagna grunder komme med ledning av den utredning,
som ovan lämnats beträffande arvsföljden efter mannen Littke, ett tänkt
skifte av ifrågavarande danaarvsmedel mellan dennes nu levande arvingar
att äga rum i följande ordning:
I. Det till fördelning avsedda kapitalbeloppet skiftas till en början
i fyra huvudlotter varvid tillfalla:
A) förre handlanden Carl August Littkes avkomlingar............. Va*
B) godsägaren Edvard Vilhelm Littkes » 7Au
C) Lovisa Nordwall-Abrahamssons, född Littke » Va*
D) hovslagaren Isak Littkes » Vs
Summa *Vit.
II. Inom grenen A) taga:
a) tryckeriföreståndaren Albin Littkes elva barn (vartdera Vsas)
hälften eller tillhopa ................................................................ 7/is
b) Tekla Littke andra hälften ............................................................ !/is 7m
Den grenen B) tillskiftade lotten tillfaller odelad godsägaren
Rudolf Littke............................................................................. 7/!t
19
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Å r 254.
Inom grenen C) taga:
a) rotemannen August. Nordwall eu fjärdedel................................ Veu
bS Bror Otto Vilhelm Abrahamsson, Knut Otto Adolf Abrahamsson
och änkan von Baumgarten, född Abrahamsson,
övriga tre fjärdedelar (vardera Var,) eller tillhopa ...............J1/e« Val
Inom grenen D) tillfalla:
a) Erhard Littke hälften ................................................................... Vi«
b) H ert ha Littke andra hälften ..................................................... Vin
Summa 2Vai.
De lotter, som enligt nu angivna tänkta skifte skolat tillfalla
Tekla Littke, Rudolf Littke och Bror Otto Vilhelm Abrahamsson men
som, enligt vad ämbetet ovan föreslagit, synts böra kronan förbehållas,
utgjorde sålunda tillhopa (Vis + Vai + Vae) något mer än hälften av ifrågavarande
kronan tillfallande danaarvsmedel. Den av ämbetet å nämnda
medel uppburna aktoratsprovisionen, som uppgått till 618 kronor 29 öre,
syntes ämbetet vid sådant förhållande skäligen böra slutligen stanna å
den kronan sålunda behållna andelen.
Ovan angivna kvotdelar av det kronan såsom danaarv efter änkan
Littke tillfallna kapitalet 7,365 kronor 64 öre skulle sålunda för nedan
nämnda sökande utgöra följande kontanta belopp nämligen:
Kvotdel Kronor öre
Ester Fondahn .................................................................... Vass 97 65
John Albin Littke .............................................................. V528 97 65
Olof Vilhelm Littke........................................................ V528 97 65
Gösta Erik Littke .......................................................... V528 97 65
Algot Robert Littke. ........................................................... 7*28 97 65
Elsa Törnros, född Littke .............................................. Vms 97 65
Maria Carlsson, född Littke............................................. 7 528 97 65
Erik Arthur Littke............................................................... 7b28 97 65
Greta Maria Albina Littke............................................... 7/bs8 97 65
Tor Emil Littke ................................................................ Vess 97 65
Torborg Elin Erika Littke............................................... 7.528 97 65
August Nordwall............................................................. 79g 537 08
Knut Otto Adolf Abrahamsson ....................................... 79g 537 08
Hulda von Baumgarten, född Abrahamsson............. 7/96 537 08
Erhard Littke........................................................................ Vl6 460 35
Hertha Littke...................................................................... Vig 460 35
Summa i7/9s 3,606" 09
20
Kuntjl. Maj.ts nåd. proposition Nr 254.
På grund av det anförda har advokatfiskal sämbetet hemställt om
avlåtande av proposition till riksdagen i syfte att av ifrågavarande danaarvsmedel
måtte få till nyssbemälda sexton sökande utbetalas de fölen
var av dem här ovan upptagna belopp.
Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att hälften av
den behållna kvarlåtenskapen efter änkan Littke tillfallit sökandena såsom
arvslott i boet efter mannen Littke samt att återstående hälft, efter
avdrag av den, på sätt ovan nämnts, Tekla Littke tillfallna testamentslott
tillkommer kronan såsom danaarv. Lika med kammaradvokatfiskalsämbetet
anser jag sådana omständigheter icke hava blivit förebragta,
vilka påkalla ett efterskänkande av kronans rätt till förmån för sökandena
Tekla Littke, Rudolf Littke och Bror Otto Vilhelm Abrahamsson.
Vidkommande övriga sökande synes däremot, med avseende å de om
dessa sökande meddelade upptysningar, ett dylikt efterskänkande skäligen
böra ifrågakomma. Mot den av advokatfiskalsämbetet i detta hänseende
föreslagna fördelningsgrund har jag intet att erinra. Med tillämpningav
densamma skulle av den summa 7,365 kronor 64 öre, vartill ifrågavarande
danaarv uppgår, ett belopp av 3,606 kronor 9 öre efterskänkas,
då den kronan behållna delen skulle, efter avdrag av den vederbörande
tillkommande aktoratsprovisionen 618 kronor 29 öre, utgöra 3,141 kronor
26 öre.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t i anledning av förevarande
framställning måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronan tillfallna, till statsverket inlevererade
danaarvsmedel efter förre direktören Setli Teodor
Littkes från Trosa änka Emma Lovisa Wilhelmina Littke,
född Löjtander, nedan nämnda belopp må åt följande
av förre direktören Littkes arvingar utanordnas, nämligen
97
kronor 65 öre åt en var av plåtslageriarbetaren
L. L. Fondahns hustru Ester Fondahn, född
Littke, John Albin Littke, typografen Olof Wilhelm
Littke, arbetaren Gösta Erik Littke, kemigrafen Algot
Robert Littke, bokhållaren G. E. Törnros’ hustru Elsa
Törnros, född Littke, bokbinderiarbetaren J. F. Carlssons
hustru Maria Carlsson, född Littke, typografen
Erik Arthur Littke, Greta Maria Albina Littke, kemigrafen
Tor Emil Littke och Torborg Elin Erika Littke,
537 kronor 8 öre åt en var av förre rotemannen
21
Kungl. Mnj:ts nåd. proposition Sr 254.
August Nordwall, redogöraren Knut Otto Adolf Abrahamsson
och änkan Hulda von Baumgarten, lödd
Abrahamsson, samt
4G0 kronor 35 öre åt en var av arbetaren Erhard
Littke samt Hertha Littke.
7 ;o) Den 22 augusti 1915 avled ogifta Wilhelmina Rosendahl från
Kaus plantering i Kaus socken utan att efterlämna kända arvingar.
Enligt instrumentet över eu den 7 oktober 1915 efter den avlidna
förrättad bouppteckning uppgick behållningen i boet till 1,231 kronor
83 öre.
Den 19 januari 1916 bevakade vice häradshövdingen Carl Wester
vid Luggude domsagas häradsrätt i egenskap av befullmäktigat ombud
för den avlidnas fostersystrar änkan Elina Albertina Kjellström, född
Nicklasson, Anna Gunilda Tholander, född Nicklasson, och Albertina
Elisabeth Nicklasson, såsom muntligt testamente efter förbemälda Wilhelmina
Rosendahl det förordnande som innefattas i de vittnesmål, vilka
intagits i följande protokollsutdrag:
»Utdrag av domboken, hållen vid lagtima vårtinget med Luggude
härad i Hälsingborg den 19 januari 1916.
Vice häradshövdingen Carl Wester i Hälsingborg företrädde och
anhöll under förmälan, att ogifta Wilhelmina Rosendahl i Raus plantering,
vilken avlidit den 22 augusti 1915 utan att efterlämna några intestatarvingar,
muntligen förordnat om sin kvarlåtenskap, om vittnesförhör
för dödsfalls skull med Johanna Kunigunda Pettersson och Augusta
Johanna Lindblad, båda i Raus plantering, samt ingav i denna ordning
ett så lydande intyg:
''På begäran få vi härmed till bevis meddela, att vi vid olika
tillfällen hört nu avlidna Wilhelmina Rosendahl angående sin kvarlåtenskap
yttra, att hennes fostersystrar efter hennes död skulle dela och
taga vad de ville hava av kvarlåtenskapen, samt att återstoden skulle
brännas upp, då inget finge säljas eller gå till främmande.
Hälsingborg den 12 januari 1916.
Kunigunda Pettersson. Augusta Lindblad.
Då jäv mot Johanna Kunigunda Pettersson och Augusta Johanna
Lindblad, Vilka vid pårop företrädde, icke kunde utrönas, samt annat laga
hinder för vittnesförhörets anställande, rätten veterligen, icke förefanns,
fingo de, med öppen jävsrätt lämnad den eller dem, saken framdeles i
Danaarv efter
Wilhelmina
Rosendahl.
Kungl. Maj.ts
bt fållning sh
av ande i
Malmöhus
lån.
Kammar ad*
rokatfiskalsämbetet.
22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
händelse av tvist kunde röra, avlägga vittneseden och mottaga erinran
om dess vikt och förbindelse, varefter de, hörda var för sig, sammanstämmande
vitsordade riktigheten av innehållet i ovanintagna intyg
samt därutöver berättade, att Wilhelmina Rosendahl under de sista åren
före sin död vid skilda tillfällen uttryckligen för vittnena förklarat, att
hennes fostersystrar, vilka voro de i ovanintagna intyg omförmälda
Elina Albertina Kjellström, Anna Gunilda Tholander och Albertina
Elisabet Nicklasson, skulle ärva och sig emellan fördela all hennes
kvarlåtenskap, att hon kort före sin död för vittnena upprepat dessa
uttalanden, att desamma uppenbarligen varit uttryck för hennes yttersta
vilja och testamente, samt att, vad hon sålunda förordnat, skett vid
sunt och fullt förstånd samt av fri vilja.»
Sedermera uttog kammaradvokatfiskalsämbetet å Kungl. Maj:ts och
kronans vägnar laga kallelse och stämning till nämnda häradsrätt å
ovanomförmälda Elina Albertina Kjellström, Anna Gunilda Tholander
och Albertina Elisabeth Nicklason med yrkande, att,ifrågavarande muntliga
förordnande, måtte, såsom icke uppfyllande fordringarna på ett
testamente, förklaras icke utgöra hinder för kronan att tillträda kvarlåtenskapen
efter Wilhelmina Rosendahl såsom danaarf; och biföll
häradsrätten i utslag den 10 april 1917 advokatfiskalsämbetets vrkande.
Uti en den 14 april 1917 till Kungl. Maj:t inkommen ansökning
hava den avlidnas ovanberörda fostersystrar jämte muraren W. R.
Tholander, gift med Anna Gunilda Tholander — med förmälan, att de
numera insåge, att de på grund av Wilhelmina Rosendahls underlåtenhet
att genom ett i fullt lagliga former upprättat testamente trygga dem i
besittningen av hennes kvarlåtenskap saknade laglig rätt till densamma,
samt under hänvisning till den avlidnas uttalade önskningar ävensom
under åberopande av den hjälp, som genom ifrågavarande kvarlåtenskap
skulle beredas dem — anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till förmån för
sökandena avstå från Kungl. Maj:ts och kronans rätt till danaarv efter
deras fostersyster.
Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus
län avgivit infordrat utlåtande och därvid förklarat sig icke hava
något att erinra emot bifall till förevarande framställning.
Kammaradvokatfiskalsämbetet har jämväl den 7 februari 1918 avgivit
infordrat yttrande och därvid beträffande sökandena Elina Albertina
Kjellströms samt Albertina Elisabeth Nicklassons ekonomiska omständigheter
överlämnat följande intyg:
23
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
»På begäran få vi, Bom sedan lång tid tillbaka väl känna änkefru
Elna Albertina Kjellströms, född Nicklasson, och fröken Albertina Elisabeth
Nicklassons ekonomiska förhållanden, härmed därom avgiva följande
uppgift.
Änkefru Kjellström, som nu är 65 år gammal och i det närmaste
oförmögen att genom arbete förtjäna något, äger fastigheten kvarteret
Mars nr 9 A, taxerad till 18,000 kronor och efter den 1 sistlidne oktober
lämnande henne en hyresinkomst av kronor 1,044 per år utom fri bostad.
1 fastigheten finnes intecknad skuld till ett belopp av niotusenfemhundra
kronor löpande med i genomsnitt 5.5 procent. Skatter, renhållning
och underhåll av fastigheten kan lägst beräknas till kronor 250 per år,
vadan utgifterna därför uppgå minst till kr. 772.50. Änkefru Kjellströms
kontanta inkomst av fastigheten kan alltså högst beräknas till
kr. 271.50 per år, och är detta vad hon av egna medel kan anses hava
för sitt livsuppehälle.
Fröken Albertina Elisabeth Nicklasson, 56 år gammal, är av sjukdom
numera oförmögen att själv förtjäna något och är därför för sitt
uppehälle helt hänvisad till släktingars hjälp.
Hälsingborg den 18 januari 1918.
Anders Åberg, Erik Poppe. Frans Kjellström,
predikant och redaktör, Hälsingborg. snickare, Hälsingborg.
Attesteras: Clas Elis Johansson, kyrkoherde.
Att ovannämnda herrar Anders Åberg, Kjellström och Poppe äro
av mig kända såsom trovärdiga personer, det varder härmed på begäran
intygat.
Hälsingborg den 21 januari 1918.
Clas Elis Johansson.
Med förmälan, att advokatfiskalsämbetet låtit med åtgärder för
indrivande av ifrågavarande danaarv anstå i avbidan på Kungl. Maj:ts
beslut i anledning av förevarande ansökning, samt att sökanden Anna
Gunilda Tholander numera avlidit, efterlämnande bröstarvingar, har
ämbetet hemställt om avlåtande av proposition till riksdagen i syfte att
kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel måtte till änkan Elina
Albertina Kjellströms och Albertina Elisabeth Nicklassons samt till
avlidna Anna Gunilda Tholanders rättsinnehavares förmån efterskänkas.
På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
24
Danaarv efter
Elisabeth
Trephook
Wikström,
född Hoskin.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
att kronans rätt till danaarv efter Wilhelmina
Rosendahl från Raus socken av Malmöhus län må efterskänkas
till förmån för änkan Elina Albertina Kjellström
och Albertina Elisabeth Nicklasson samt Anna
Gtunilda Tholanders rättsinnehavare.
8:o) Den 5 april 1873 ingick dåvarande handlanden, sedermera
museiintendenten Karl Alfred Wikström i Örebro äktenskap med engelska
undersåten Elisabeth Trephook Hoskin, vilken emellertid omkring
två år därefter avvek till okänd ort och icke sedermera låtit sig avhöra.
Den 26 januari 1910 avled mannen Wikström.
I instrumentet över den efter honom den 10 mars 1910 förrättade
bouppteckningen upptogos såsom stärbhusdelägare hustrun, Elisabeth
Trephook Hoskin, samt följande arvingar till den avlidne:
A. systern Emelie Sjöblom, född Wikström, gift med målaremästaren
S. A. Sjöblom i Torshälla,
B. avlidne brodern materialförvaltaren Erik August Wikströms barn:
Ro) Wilhelmina Sten, född Wikström, gift med valsmästaren F.
Sten i Domnarvet,
2:o) handlanden Ernst August Wikström i Kvistbro,
3:o) avlidne sonen förmannen Carl Alfred Wikströms från Ludvika
omyndiga barn i äktenskap med Lovisa Wikström:
a. Erik Alfred,
b. Nils Alfred,
c. Nanny Maria,
d. Tore Alfred,
e. Karl Alfred,
4:o) Emma Sofia Larsson, född Wikström, gift med bokföraren
C. J. Larsson i Enköping,
5:o) torvingenjören Magnus Wikström i Bramstorp, Tegnaby,
6:o) Mathilda Bergqvist, född Wikström, gift med taxameterföraren
J. Bergqvist i Örebro.
Enligt bouppteckningen utgjorde behållningen i boet 15,290
kronor 64 öre.
Vid arvskifte den 15 maj 1911 utvisade boet en behållning av
15,085 • kronor 7 öre. Härav tillskiftades den avlidnes hustru i fördel
och giftorätt ett belopp av 7,700 kronor 58 öre. Den 2 mars 1914
överlämnades den henne tillskiftade andelen, dåmera uppgående till
8,652 kronor 67 öre, till kammaradvokatfiskalsämbetet, som samma dag
25
Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 254.
insatte beloppet å statsverkets giroräkning i riksbanken. 1 anledning
härav xitanordnades av statskontoret till ämbetet å sagda belopp aktoratsarvode,
uppgående till 682 kronor 63 öre.
På ansökning av kammaradvokatfiskalsämbetet, att Elisabeth Trephook
Wikström, född Hoskin, måtte för död förklaras, meddelade
rådhusrätten i Örebro den 15 maj 1916 den begärda förklaringen. Den
29 augusti 1916 förrättades därefter bouppteckning efter den dödförklarade,
varvid anmärktes, att hon ej efterlämnat kända arvingar. Såsom
tillgång i boet upptogs ovanberörda till statsverket inlevererade
medel, 8,652 kronor 67 öre, som ostridigt utgöra danaarv. Härifrån
skulle avgå kostnaden för bouppteckningens förrättande, 50 kronor.
Under innevarande år har sistberörda bouppteckning vederbörligen inregistrerats
och arvsskatt guldits av statsmedel till belopp av sammanlagt
732 kronor. De medel, som definitivt kommit statsverket till godo,
utgöra sålunda 7,188 kronor 4 öre.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift, dagtecknad den 13 januari
1917, hava Emelie Sjöblom, född Wikström, Wilhelmina Sten, född Wikström,
Ernst August Wikström, Emma Sofia Larsson, född Wikström,
Magnus Wikström och Mathilda Bergqvist, född Wikström, samt Frans
Danielsson i egenskap av förmyndare för Carl Alfred Wikströms omyndiga
barn, anhållit, att, då intendenten ''Wikströms efterlämnade tillgångar
av honom förvärvats efter det hans hustru lämnat det gemensamma
hemmet och samtliga sökande befunno sig i små ekonomiska omständigheter,
kronans rätt till ifrågavarande danaarv måtte efterskänkas samt
sökandena förklaras berättigade att lyfta det belopp, som fru Wikström
efterlämnat, efter avdrag av kostnaderna för bouppteckningens förrättande
och registrering samt aktoratsarvodet.
Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Örebro län avgivit infordrat utlåtande, varvid fogats utredning
angående sökandenas personliga förhållanden och ekonomiska ställning.
Av denna utredning inhämtas i huvudsak följande.
Emelie Sjöblom är omkring 74 år gammal och har varit i äktenskap
förenad med målaremästaren S. A. Sjöblom i Torshälla, vilken
avlidit den 11 december 1914. Hon äger förutom lösören, värderade
till 300 kronor, ett kapital av 3,600 kronor, räntande sex procent. Då
hon i följd av sin ålder ej kan företaga sig något egentligt arbete utan
till en del måste vårdas av andra, nödgas hon för sitt uppehälle delvis
anlita sitt kapital. På änkan Sjöblom skulle, om behållningen av danaBiliang
till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 226 höft. (Nr 254.) 4
Kungl. Maj.ts
befallningshavande
i
Örebro län.
26
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
arvet betraktats såsom arv efter intendenten Wikström, hava belöpt
hälften eller 3,594 kronor 2 öre. ''
Wilhelmina Sten är gift med förre valsmästaren Frans Axel Sten
i Domnarvet, vilkens inkomster år 1916 uppgingo till 880 kronor, och
som enligt uppgift icke äger samlat kapital utan i stället har skulder
till belopp av omkring 260 kronor. Makarna äga sex barn i åldern 32
—18 år. På hustru Sten skulle under ovan angivna förutsättning belöpa
Vi2 av behållningen å danaarvet eller 599 kronor.
Handlanden Ernst August Wikström i Kvistbro, vilken äger eu
mindre fastighet, anses hava en god ekonomisk ställning. På Wikström
skulle belöpa Vis av behållningen eller 599 kronor.
Emma Sofia Larsson är gift med bokhållaren Karl Johan Larsson,
anställd hos spannmålshandelsfirman aktiebolaget C. A. Hagendahls Son
i Enköping med en årlig lön av 2,100 kronor jämte hyresbidrag av
200 kronor. Makarna, som äro födda mannen år 1860 och hustrun år
1867, äga tre barn, födda respektive åren 1893, 1894 och 1905, samt
sakna kapital. De uppgiva sig själva hava skuld på grund av hustruns
sjukhusvistelse åren 1913 och 1914. På hustrun Larsson skulle belöpa
Via av behållningen eller 599 kronor.
Torvingenjören Magnus Wikström, numera bosatt i Växjö, är anställd
såsom disponent vid Växjö torvaktiebolag i Tegnaby. Hans avlöningsförmåner
uppgå till omkring 5,000 kronor, och anses hans ekonomiska
ställning jämförelsevis god. Wikström, som har fyra minderåriga
barn, äger icke, såvitt känt är, någon enskild förmögenhet. På
hans lott skulle likaledes komma Via av behållningen eller 599 kronor.
Mathilda Bergqvist, född Wikström, är gift med utköraren vid
renhållningsverket i Växjö J. Bergqvist, förut anställd såsom förman
vid P. Burens hyrverk och åkeri i Örebro. Bergqvist har ej veterligen
några inkomster utöver sin arbetsförtjänst. På hustrun Bergqvist skulle
av behållningen belöpa Via eller 599 kronor.
Avlidne körkarlen Carl Alfred Wikströms i Ludvika efterlämnade
fem barn hade den 1 januari 1917 hos sin förmyndare nämndemannen
Frans Danielsson i Sörvik innestående ett sammanlagt belopp av 386
kronor 1 öre. Å ett och vart av dem skulle belöpa Veo eller 119 kronor
80 öre av ovanberörda behållning.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har, jämte överlämnande av tillstyrkande
yttrande av magistraten i Urebro, bland annat anfört, att
befallningshavanden med hänsyn såväl därtill att sökandena — möjligen
med undantag för Ernst August Wikström och Magnus Wikström —
måste anses i ekonomiskt hänseende vara i små omständigheter, som
27
Kunyl. Maj:ts nåd. proposition AV 254.
därtill att intendenten Wikströms förmögenhet av honom förvärvats efter
det hustrun förlupit hemmet och sålunda utan att denna därtill i någon
mån bidragit, ansåge sig böra tillstyrka nådigt bifall till den underdåniga
ansökningen.
Efter remiss har kammaradvokatfiskalsämbetet den 28 februari
1918 avgivit yttrande i ärendet, därvid ämbetet anfört följande:
I likhet med Kungl. Mapts befallningshavande funne advokattiskalsämbetet
det vara tillförlitligen utrett, att samtliga sökande med
undantag för handlanden Ernst August Wikström och torvingenjören
Magnus Wikström befunne sig i behövande omständigheter. Ej heller
syntes föreligga anledning till tvivelsmål rörande riktigheten av de
lämnade upplysningarna, att intendenten Wikström förvärvat huvudsakliga
delen av sin förmögenhet, sedan hustrun avvikit från det gemensamma
hemmet. Med hänsyn härtill funne ämbetet skäl tala för eftergivande
av kronans rätt till behållningen å ifrågavarande danaarv, så
mycket mer som det icke vore fråga om mera betydande belopp. I
följd av arvingarnas antal syntes den varje sökande tilläventyrs tillfallande
lott böra till beloppet fastställas, varvid såsom delningsgrund
borde tjäna sökandenas tänkta arvsrätt till ifrågavarande medel, på sätt
i befallningshavandens utredning för varje arvinge särskilt angivits.
Sökandena Ernst August Wikströms och Magnus Wikströms jämförelsevis
goda ekonomiska ställning syntes emellertid böra utesluta dem från
delaktighet av en dylik förmån, varför de på dem belöpande andelar
enligt ämbetets åsikt borde fortfarande komma kronan till godo.
Kammaradvokatfiskalsämbetet hemställer sålunda om avlåtande av
proposition till riksdagen i syfte att av ifrågavarande danaarvsmedel
måtte till sökandena, med undantag av Ernst August Wikström och
Magnus Wikström, få utbetalas de å en var av dem, enligt ovan gjorda
uträkningar belöpande belopp.
Denna hemställan finner jag mig böra biträda och hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t i anledning av förevarande framställning måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att av kronan tillfallna, till statsverket inlevererade
danaarvsmedel efter Elisabeth Trephook Wikström,
född Hoskin, från Örebro, nedan nämnda belopp
må åt följande av museiintendenten Karl Alfred Wikströms
arvingar utanordnas, nämligen
Kammaradvo
katfiskals
ämbetet.
28
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.
3,594 kronor 2 öre åt målaremästaren S. A.
Sjöbloms änka Emelie Sjöblom, född Wikström,
599 kronor åt envar av valsmästaren F. Stens
i Domnarvet hustru Wilhelmina Sten, född Wikström,
bokföraren C. J. Larssons i Enköpings hustru Emma
Sofia Larsson, född Wikström, och taxameterföraren
J. Bergqvists i Örebro hustru Mathilda Bergqvist, född
Wikström, samt
119 kronor 80 öre åt ett vart av avlidne körkarlen
Carl Alfred Wikströms omyndiga barn Erik
Alfred, Nils Alfred, Nannv Maria, Tore Alfred och
Karl Alfred.
Vad föredragande departementschefen i förestående
åtta danaarvsärenden hemställt, däri statsrådets
övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen
avlåtas av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sven Lidholm.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTEYCKEEI-AKTIEBOLAG, 1918-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.