Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Gustaf Andersson Wettergren från Värmdö socken m. fl

1918-02-28 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:254, Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Gustaf Andersson Wettergren från Värmdö socken m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma/:ts nåd. proposition Nr 254.

1

Nr 254.

Kungl. Maj.is nådiga proposition till riksdagen angående efterskänkande

av kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren

Gustaf Andersson Wettergren från Värmdö socken

m. fl.; given Stockholms slott den 5 april 191S.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

b liansärenden för denna dag vill Kungl. Maj: t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

l:o) att kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Gustaf

Andersson Wettergren från Värmdö socken av Stockholms län må efterskänkas

till förmån för Wettergrens änka, Kristina Lovisa Wettergren,

född Rundberg;

2:o) att kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Karl

Amandus Svenssons från Väring^ socken av Skaraborgs län hustru Betty

Andersdotter må efterskänkas till förmån för bemälde Svensson;

3:o) att kronans rätt till danaarv efter förra tjänarinnan Johanna

Mathilda Eriksson från Gävle må efterskänkas till förmån för Gävle

missionsförening;

4:o) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter arbetaren Karl

Anders Andersson från Konradsdal i Kuddby socken av Östergötlands

län, som inlevererats till statsverket, må, efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen

uppburna aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för

Anderssons änka Johanna Andersson, född Svensdotter;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 226 höft. (Nr 254.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

5:o) att kronans rätt till danaarf efter förre grenadjären Per Erik

Hagberg från Frustuna socken av Södermanlands län må efterskänkas

till förmån för hans änka Maria Hagberg, född Engström;

6: o) att av kronan tillfallna, till statsverket inlevererade danaarvsmedel

efter förre direktören Seth Teodor Littkes från Trosa änka Emma

Lovisa Wilhelmina Littke, född Löjtander, nedan nämnda belopp må åt

följande av förre direktören Littkes arvingar utanordnas, nämligen

97 kronor 65 öre åt envar av plåtslageriarbetaren L. L. Fondahns

hustru Ester Fondahn, född Littke, John Albin Littke, typografen Olof

Wilhelm Littke, arbetaren Gösta Erik Littke, kemigrafen Algot Robert

Littke, bokhållaren G. E. Törnros’ hustru Elsa Törnros, född Littke,

bokbinderiarbetaren J. F. Carlssons hustru Maria Carlsson, född Littke,

typografen Erik Arthur Littke, Greta Maria Albina Littke, kemigrafen

Tor Emil Littke och Torborg Elin Erika Littke,

537 kronor 8 öre åt envar av förre rotemannen August Nordwall,

redogöraren Knut Otto Adolf Abrahamson och änkan Hulda von Baumgarten,

född Abrahamson, samt

460 kronor 35 öre åt envar av arbetaren Erhard Littke samt

Hertha Littke;

7 :o) att kronans rätt till danaarv efter Wilhelmina Rosendahl från

Raus socken av Malmöhus län må efterskänkas till förmån för änkan

Elina Albertina Kjellström och Albertina Elisabeth Nicklasson samt

Anna Gunilda Tholanders rättsinnehavare; samt

8:o) att av ki-onan tillfallna, till statsverket inlevererade danaarvsmedel

efter Elisabeth Trephook Wikström, född Hoskin, från Örebro

nedan nämnda belopp må åt följande av museiintendenten Karl Alfred

Wikströms arvingar utanordnas, nämligen

3,594 kronor 2 öre åt målarmästaren S. A. Sjöbloms änka Emelie

Sjöblom, född Wikström,

599 kronor åt envar av valsmästaren F. Stens i Domnarvet hustru

Wilhelmina Sten, född Wikström, bokföraren C. J. Larssons i Enköping

hustru Emma Sofia Larsson, född Wikström, och taxameterföraren J.

Bergqvists i Örebro hustru Mathilda Bergqvist, född Wikström, samt

119 kronor 80 öre åt ett vart av avlidne körkarlen Carl Alfred

Wikströms omyndiga barn Erik Alfred, Nils Alfred, Nanny Maria, Tore

Alfred och Karl Alfred.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 254-,

Danaarv efter

lägenhetsägaren

G. Andersson

Wettergren.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

- april 1918.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PäLMSTIERNA,

Rydén,

■ Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Till Eders Kungl. Maj:t hava inkommit åtskilliga ansökningar om

efterskänkande av kronans rätt till danaarv. Då vissa av dessa ärenden

numera föreligga i vederbörligen utrett skick, anhåller jag att nu få

redogöra för desamma.

r l.o) Den 29 april 1915 avled lägenlietsägaren Gustaf Andersson

A\ ettergren från \ ärmdö socken, efterlämnande såsom stärbhusdelägare

endast änkan Kristina Lovisa W ettergren, född Rundberg.

Enligt transsumt av en den 19 juli 1915 efter den avlidne upprättad

bouppteckning uppgick behållningen i boet till 2,205 kronor

18 öre.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254. 5

Uti eu den 15 mars 1917 till Kungd. Magt inkommen ansökning

liar nu änkan Wettergren — under förmälan att ett mellan henne och

hennes avlidne man den 28 augusti 1893 upprättat inbördes testamente,

enligt vilket kvarlåtenskapen skulle tillfalla efterlämnade maken, förkommit,

varför detsamma icke kunnat i laga ordning bevakas, samt

under framhållande tillika, att hon befunne sig i knappa ekonomiska

omständigheter och vore gammal samt saknade förmåga att genom arbete

förtjäna sitt uppehälle — anhållit om efterskänkande till förmån för

henne av Kungl. Maj:ts och kronans rätt till danaarv efter hennes bemälde

avlidne man.

Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms

län — efter inhämtande av yttrande från vederbörande kronofogde,

däri denne vitsordat riktigheten av de utav sökanden lämnade uppgifter

— avgivit eget tillstyrkande utlåtande.

K ammaradvokatfiskalsämbetet, som den 9 januari 1918 jämväl avgivit

infordrat yttrande i ärendet, meddelar, att ämbetet låtit åtgärder

för indrivande av danaarvet efter mannen Wettergren anstå i avbid.an

på Kungl. Maj:ts beslut i anledning av förevarande ansökning. Med

hänsyn till vad i ärendet ''förekommit, hemställer ämbetet om avlåtande

av proposition till riksdagen i syfte, att kronans rätt till ifrågavarande

danaarvsmedel, vilka, enär halva behållningen i boet utgjorde sökandens

giftorättsandel, uppginge till 1,102 kronor 59 öre, måtte till sökandens

förmån efterskänkas.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.

Magt måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter lägen hetsägaren

Gustaf Andersson Wettergren från Värmdö

socken av Stockholms län må efterskänkas till förmån

för Wettergrens änka, Kristina Lovisa Wettergren,

född Rundberg.

2:o) Den 1 oktober 1904 avled lägenhetsägaren i Kristinedal i

Värings socken Karl Amandus Svenssons hustru Betty Andersdotter. I

instrumentet över den efter henne upprättade bouppteckningen upptogos

såsom stärbhusdelägare, förutom änklingen, dels den avlidnas å okänd

ort vistande broder Gustaf Andersson, dels hennes avlidne broder Lars

Kungl. Maj.ts

befallningshavande

i Stockholms

län.

K ammaradvokatfiskalsämbetet.

Danaarv

efter Betty

Andersdotter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

Anderssons jämväl å okänd ort vistande barn. Boets behållning uppgick

enligt bouppteckningen till 997 kronor 25 öre.

Kungörelser om arvfallet blevo jämlikt 15 kap. 5 § ärvdabalken

i vederbörlig ordning utfärdade, varvid emellertid den hustru Svenssons

förenämnda arvingar tillskiftade kvarlåtenskapen efter henne, utgörande

medel, som innestode i den av mannen Svensson besuttna lägenheten,

förblev under dennes vård och förvaltning. Några arvingar hava icke

inom den i förberörda lagrum stadgade tid anmält sig, till följd varav

medlen i fråga numera tillkomma kronan såsom danaarv.

Svensson har nu i en den 21 november 1910 ingiven ansökan

anhållit om efterskänkande av kronans rätt till ifrågavarande danaarv.

Till stöd för sagda framställning har sökanden anfört, att därest

han, som vore gammal och orkeslös, nödgades försälja den stugubyggnad,

vari arvsmedlen innestode, han komme att, såsom saknande tillgångar

för sitt uppehälle, falla fattigvården till last.

Sökandens berörda uppgifter hava, på sätt framgår av ett vid ansökningen

fogat intyg, till riktigheten vitsordats av såväl vederbörande

kommunalnämndsordförande som ordföranden i pensionsdistriktet och

kyrkoherden i församlingen.

Kungi. Mq/.ts Över ifrågavarande ansökning har Kung!. Maj:ts befällningshavande

halande i i Skaraborgs län avgivit infordrat utlåtande, varvid nämnda myndighet,

Skaraborgs gom icke haft något att erinra mot bifall till ansökningen, fogat viss

utredning, rörande bland annat, sökandens person, utvisande, att han

gjort sig känd för duglighet och skötsamhet.

Kammaradvo- Kammaradvokatfiskalsämbetat, som den 14 april 1917 på grund av

kat^betetäm remiss jämväl yttrat sig i ämnet, har anfört följande:

Sedan det kommit till kammar advokatfiskal sämbetets kännedom,

att den avlidnas ovan nämnda arvingar icke inom den i förberörda lagrum

stadgade tid av tio år givit sig tillkänna, hade mannen Svensson

av advokat-fiskalsämbetet avfordrats redovisning för berörda kronan såsom

danaarv tillkommande medel. Enligt den i anledning härav avlämnade

redovisningen utgjorde ifrågavarande medel den 31 december 1915 730

kronor 21 öre. Med åtgärder för danaarvets indrivande hade emellertid

advokatfiskalsämbetet låtit anstå till dess Svenssons ansökan om arvsmedlens

efterskänkande till dennes förmån blivit slutligen prövad.

Jämte meddelande, att sökanden enligt uppgift i å kammaradvokatfiskalskontoret

förvarade handlingar vore över 70 år gammal, har advokatfiskalsämbetet,

då framställningen syntes behjärtansvärd, hemställt om

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

avlåtande av proposition till riksdagen i syfte att kronans rätt till ifrågavarande

danaarv måtte varda till sökandens förmån eftergiven.

Med avseende å vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Ivungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren

Karl Amandus Svenssons från Värings socken

av Skaraborgs län hustru Betty Andersdotter må efterskänkas

till förmån för bemälde Svensson.

«

3:o) Den 11 november 1915 avled i Gävle förra tjänarinnan Johanna

Mathilda Eriksson, utan att, såvitt den efter henne upprättade

bouppteckningen utvisade, efterlämna kända arvingar. Behållningen i

boet upgick till 359 kronor 3 öre.

Med förmälan, att den avlidna långt före sin död skriftligen förordnat,

att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Gävle missionsförening,

vilken hon under många år och allt till sin död tillhört, men att

på oförklarligt sätt testamentshandlingen förkommit och icke stode att

återfinna, i följd varav hennes obetydliga kvarlåtenskap, juridiskt sett,

vore att betrakta såsom danaarv, har nu nämnda förening i en till

Kungl. Maj:t ingiven, den 1 december 1916 dagtecknad skrift, under

framhållande att det vore föreningens fulla övertygelse, att den avlidnas

yttersta vilja varit, att missionsföreningen skulle erhålla hennes kvarlåtenskap,

samt med erinran, att föreningens verksamhet vore av allmännyttig

beskaffenhet, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, med eftergivande

av kronans rätt till danaarv, tillerkänna föreningen kvarlåtenskapen

ifråga.

Vid ansökningen har föreningen fogat bevis, att Johanna Mathilda

Eriksson under de sistförfluten 25 åren och allt intill sin död varit

medlem av föreningen.

Till stöd för ansökningen har föreningen åberopat innehållet i de

vittnesberättelser rörande den avlidnas omförmälda föregivna förordnande,

vilka avgivits vid ett den 1 maj 1916 vid rådhusrätten i Gävle hållet

vittnesförhör för dödsfalls skull med skräddaren Lars Andersson, skomakaren

Johan Erik Rosenqvist, gjutaren Emil Giös’ hustru, Charlotta

Sofia Giös och förre lokomotivföraren Per Vretblad.

Nämnda vittnesmål voro av följande innehåll:

Andersson och Rosenqvist berättade samstämmigt: En dag för omkring

25 år sedan hade den avlidna, som vittnena personligen kände,

åtföljd av vittnet Andersson infunnit sig i Rosenqvists bostad. Johanna

Danaarv efter

iohanna Mathilda

Eriksson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts

befaUninijshavandc

i

Gävleborgs

län.

8 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 254.

Mathilda Eriksson både där framlagt ett av henne medfört, förut skrivet

testamente samt anmodat vittnena att bevittna detsamma. Testamentet,

som upplästs, hade innehållit, att Johanna Mathilda Erikssons kvarlåtenskap

skulle efter hennes död tillfalla Gävle missionsförening. Johanna

Mathilda Eriksson, som vid tillfället varit vid sunt och fullt förstånd

och handlat av fri vilja, hade i vittnenas samtidiga närvaro underskrivit

testamentet, varå vittnena därefter tecknat sina namn under en

vittnesmening.

Charlotta Giös: Johanna Mathilda Eriksson, med vilken vittnet

varit bekant, hade ungefär ett år före. sin död till vittnet yttrat, att

hennes kvarlåtenskap skulle efter hennes död tillfalla Gävle" missionsförening.

"Vid tillfället hade icke någon tredje person närvarit och

yttrandet hade av Johanna Mathilda Eriksson fällts samtalsvis, utan

något tillkännagivande från hennes sida, att hon därmed avsåge upprätta

sitt testamente. Hon hade även uttalat farhågor för, att fattigvården

skulle taga hennes kvarlåtenskap samt tillika omtalat, att testamente

vore upprättat samt bevittnat av Andersson och Rosemjvist.

Vretblad: \ ittnet hade en dag — efter vad vittnet trodde i februari

1915 — befunnit sig på besök hos Johanna Mathilda Eriksson, som

vittnet personligen känt. Johanna Mathilda Eriksson hade därvid ur

eu oläst byrålåda framtagit och för vittnet visat ett av henne undertecknat

testamente, som vittnet därpå genomläst liera gånger. Testamentet

hade innehållit, att hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla Gävle

missionsförening, samt varit bevittnat av Andersson och Rosenqvist.

Testamentet hade av Johanna Mathilda Eriksson lagts tillbaka i byrålådan

utan att denna lästs. Hon hade vid tillfället uttalat ängslan för

att »fattigvården» skulle efter hennes död få hennes kvarlåtenskap och

såsom sin vilja även muntligen för vittnet tillkännagivit, att Gävle

missionsförening skulle erhålla hennes kvarlåtenskap. Vittnet trodde

icke, att Johanna Mathilda Eriksson sedermera ändrat mening, utan hade

den övertygelsen, att testamentet på obehörigt sätt kommit bort.

Innehållet av dessa vittnesmål blev den 3 juli 1916 bevakat såsom

testamente vid rådhusrätten i Gävle samt den 10 augusti samma år

delgivet Kungl. Maj: t och kronan.

Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Gävleborgs län avgivit infordrat utlåtande och därvid överlämnat

yttrande från magistraten i Gävle, som tillstyrkt ansökningen, enär

enligt de föreliggande handlingarna vissa omständigheter tydde på att

det varit den avlidnas vilja, att hennes efterlämnade kvarlåtenskap skulle

tillfalla Gävle missionsförening.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:t» nåd. proposition Nr 254.

Kuugl. Maj:ts befallningshavande har för egen del på grund av vad

i ärendet blivit upplyst ansett sig böra tillstyrka bifall till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet bär i ett den 17 april 1917 avgivet

infordrat yttrande anfört följande:

Innehållet i ovan återgivna vittnesmål hade vid rådhusrätten såsom

testamente bevakats samt den 10 augusti 1916 blivit Kungl. Maj:t och

kronan delgivet. Genom vad i ärendet utretts finge anses upplyst, att

förekomsten av vare sig ett skriftligt eller muntligt testamente efter den

avlidna icke blivit lagligen styrkt. Då likväl tiden för klandertalans instämmande

utlöpte först den 10 augusti 1917, hade ämbetet, i anseende

till den förevarande framställningen, ansett med rättegångs anhängiggörande

böra tillsvidare anstå. De åberopade vittnesmålen syntes ämbetet

innefatta bevis, att ett skriftligt, såvitt kunnat utrönas, i laga

ordning tillkommet testamente blivit vid omvittnade tidpunkt av den

avlidna till sökandeföreningens förmån upprättat. Enligt ett vittnes utsago

hade testamentslrandlingen ännu jämförelsevis kort tid före testators

frånfälle funnits i behåll. Sannolika skäl syntes ock enligt ämbetets

förmenande föreligga för antagandet, att omförmälda förordnande icke

blivit av testator, som, enligt vad i ärendet upplysts, tillhört missionsföreningen

till sin död, återkallat. Advokatfiskalsämbetet, som inhämtat

att någon arvinge efter Johanna Mathilda Eriksson icke inom stadgad

tid av natt och år efter hennes död givit sig tillkänna, funne sig på

grund av vad i ärendet förekommit böra hemställa om avlåtande av

proposition till riksdagen i syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarv

måtte varda till sökandeföreningens förmån eftergiven.

Enligt vad jag från kammaradvokatfiskalsämbetet inhämtat har

klandertalan inom behörig tid instämts. Målet förklarades den 8 oktober

1917 vilande i avvaktan på anmälan från endera parten.

Lika med de hörda myndigheterna anser jag mig böra tillstyrka

förevarande framställning och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till dan aarv efter förra tjänarinnan

Johanna Mathilda Eriksson från Gävle må efterskänkas

till förmån för Gävle missionsförening.

4:o) Den 17 mars 1915 avled arbetaren Karl Anders Andersson

från Konradsdal i Kuddby socken av Östergötlands län och efterlämnade

såsom stärbhusdelägare änkan, Johanna Andersson, född Svensdotter,

men inga kända arvingar.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 226 käft. (Nr 254.)

Kammaradvo
Itatfiskah
ämbetet.

Danaarv efter

arbetaren K.

A. Andersson.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kammaradvo
katfisnals
ämbetet.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

Den efter Andersson den 12 april 1915 upprättade bouppteckningen,

upptog en behållning av 1,844 kronor 40 öre. Sedan boets tillhörigheter

försålts å offentlig auktion, uppgick emellertid behållningen vid

arvskifte, som förrättades den 15 juli 1916, till 2,383 kronor 42 öre,

varav på mannens eventuella arvingar belöpte 1,132 kronor 12 öre,

vilket belopp överlämnades till vederbörande gode man.

Nu har änkan Andersson i en till Kungl. Maj:t inkommen, av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län överlämnad ansökning,

dagtecknad den 5 juni 1917, anhållit, att då behållningen i boet

tillkommit genom båda makarnas arbete, och sparsamhet samt sökanden

numera vore gammal och orkeslös och hennes egna små tillgångar icke

försloge till hennes uppehälle, Kungl. Magt och kronans rätt till danaarv

efter hennes avlidne bemälde man måtte efterskänkas till förmån för henne.

Av ett av kronofogden i Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo

och Memmings härads fögderi avgivet, av Kungl. Maj:ts befallningshavande

överlämnat yttrande framgår, att sökanden till följd av ålderdom och

försvagade själsförmögenheter är urståndsatt att reda sig själv, att

hennes tillgångar uppgå till 700 kronor, samt att hon är i stort behov

av ifrågavarande medel.

Kungl. Maj ds befallningshavande har för egen del åberopat vad

kronofogden anfört.

Kammaradvokatiiskalsämbetet, som den 3 januari 1918 avgivit infordrat

yttrande, meddelar, att ämbetet den 4 december 1917 till statsverket

inlevererat ifrågavarande danaarvsmedel, utgörande jämte upplupen ränta,

enligt redovisning från vederbörande gode man, ett belopp av 1,155

kronor 13 öre. Med hänsyn till vad handlingarna i ärendet innehålla,

hemställer ämbetet om avlåtande av proposition till riksdagen i syfte att

kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel, vilka, då ämbetet därå

uppburit aktoratsarvode med 57 kronor 76 öre, numera-uppginge till

1,097 konor 37 öre, måtte till sökandens förmån efterskänkas.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till de danaarvsmedel efter arbetaren

Karl Anders Andersson från Konradsdal i Kuddbysocken

av Östergötlands län, som inlevererats till statsverket,

må, efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalen

uppburna aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för

Anderssons änka Johanna Andersson, född Svensdotter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts nåd. proposition Nr H54. 11

5:o) Den 8 februari IDIG avled förre grenadjären Per K rik Hagberg

från Frustuna socken av Södermanlands län. Enligt den efter honom

upprättade bouppteckningen, vilken såsom ende stärbhusdelägare upptog

änkan, Maria Hagberg, född Engström, utgjorde behållningen i boet

1,598 kronor 85 öre.

I eu till Kung!. Maj:t inkommen ansökan, dagtecknad den 15

januari 1917, har änkan Hagberg anhållit, att kronans rätt till danaarv

efter hennes bemälde man måtte till hennes förmån eftergivas.

Till stöd för ansökningen har åberopats läkarintyg, utvisande att

sökanden, som vore 59 år gammal, på grund av kronisk sjukdom vore

oförmögen att genom arbete förvärva vad till livets uppehållande oundgängligen

erfordrades, varförutom av vederbörande kyrkoherde vitsordats,

att tillgångarna i boet icke försloge till hennes framtida försörjning.

Över ansökningen har Kungl. Maj ds befallningshavande i Södermanlands

län avgivit infordrat utlåtande, varmed överlämnats ett av

vederbörande kronofogde avgivet yttrande, däri vitsordats riktigheten av

ovan lämnade uppgifter rörande änkan Hagbergs förvärvsmöjligheter,

ävensom intygats, att änkan Hagberg genom sin arbetsamhet och sparsamhet

i vidsträckt mån bidragit till den ställning, vari boet befunnit

sig vid mannens frånfälle.

För egen del har Kungl. Maj ds befallningshavande, med hänsyn

till boets jämförelsevis små tillgångar och till de upplysningar, handlingarna

innehölle angående änkan Hagbergs ålder, sjuklighet och oförmåga

att genom arbete försörja sig, tillstyrkt framställningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har i ett den 13 april 1917 avgivet

infordrat yttrande anfört följande:

Enligt av advokatfiskalsämbetet''införskaffade upplysningar hade

några arvingar efter Hagberg icke inom föreskriven tid av natt och år

givit sig tillkänna, till följd varav kvarlåtenskapen efter denne tillkomme

kronan såsom danaarv. Av handlingarna i ärendet inhämtades, utom

annat, att änkan Hagberg i makarnas bo infört en av henne tidigare

genom testamente förvärvad lägenhet i Bettna socken. Berörda, änkan

Hagberg förty enskilt tillhöriga fastighet hade under äktenskapet av

makarna försålts, varför köpesumman 1,900 kronor i bouppteckningen

efter mannen upptagits såsom en sökanden tillkommande vederlagsfordran

i boet. På grund av vad i ärendet förekommit och då änkan

Hagberg, oavsett sistomförmälda tillgång, syntes för sitt uppehälle vara

i behov av de medel, som utgjordes av den avlidnes giftorättsandel,

Danaarv efter

förre grenacljären

P E

Hagberg.

Kungl. Maj:ts

befallningshavande

i

Södermanlands

län.

Kammar advo~

l: itfi skalsämbetet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Danaarv efter

änkan Emma

LovisaWilhelmina

Littke,

född

Löjtander.

12 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 254.

eller, såvitt bouppteckningen utvisade, omkring 800 kronor, har ämbetet

med tillkännagivande, att ämbetet låtit med åtgärder för indrivande av

förevarande danaarv anstå i avbidan å beslut över den föreliggande

ansökningen, hemställt om avlåtande av proposition till riksdagen i

syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarv måtte varda till sökandens

förmån eftergiven.

Med avseende å vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter förre grenadjären

Per Erik Hagberg från Frustuna socken av Södermanlands

län må efterskänkas till förmån för hans änka

Maria Hagberg, född Engström.

6:o) Den 3 november 1909 avled förre direktören Setli Teodor

Littke från Trosa. I instrumentet över den efter honom den 8 februari

1910 förrättade bouppteckningen upptogos såsom stärbhusdelägare änkan,

Emma Lovisa Vilhelmina Littke, född Löjtander, samt följande arvingar:''

A) avlidne brodern förre handlanden Carl August Littkes barn:

l:o) tryckeriföreståndaren Albin Littke i Stockholm;

2:o) ogifta Tekla Littke i Stockholm;

B) avlidne brodern godsägaren Edvard Wilhelm Littkes barn:

l:o) godsägaren Rudolf Littke å Sundsör, Nyqvarn;

2:o) Ebba Littke, gift med grosshandlaren E. K. Kastensson i

Söderköping;

C) avlidna systern Lovisas uti äktenskap med apotekaren Nordwall födda

sonen rotemannen August Nordwall i Stockholm; samt bemälda

Lovisas barn uti äktenskap med badaremästaren I. O. Abrahamson:

l:o) notarien Bror Otto Wilhelm Abrahamson i Liljeholmen;

2:6) Teodor Abrahamson, vistande i Baka i Ryssland;

3:o) redogöraren Knut Abrahamson i Stockholm;

4:o) Hulda, gift med C. von Baumgarten i Stockholm;

D) avlidne halvbrodern destillatorn Jakob Littkes. ogifta dotter Elin

Littke i Saltsjöbaden;

E) avlidne halvbrodern hovslagaren Isak Littkes barn:

1:o) förre jordbrukaren Erliard Littke i Stockholm;

2:o) avlidne sonen ingenjören Hjalmar Littkes i Stockholm uti

äktenskap med Ebba von Krusenstierna födda dotter Hertha

Littke.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254. 13

Enligt lorenämnda bouppteckningsinstrument uppgick behållningen

i boet till 27,875 konor 51 öre.

Genom ett den 18 mars 1882 dagtecknat inbördes testamente

hade makarna Littke förordnat, att den av dem, som den andra överlevde,

skulle intill sin död sitta i orubbat bo, samt att kvarlåtenskapen

efter bådas död skulle delas mellan makarnas arvingar enligt lag.

Den 9 maj 1914 avled jämväl änkan Littke, efterlämnande enligt

bouppteckningsinstrument den 29 juni samma år en behållning i boet

av 26,546 kronor 28 öre men icke några kända arvingar.

Enligt ett av änkan Littke den 15 mars 1914 upprättat testamente

skulle av den andel i boet, varöver hon ägde disponera, lösöreboet —

enligt bouppteckningen värderat till 866 kronor 78 öre — samt ett

kontant belopp av 5,000 kronor tillfalla hennes avlidne mans brorsdotter

Tekla Littke. Sistnämnda testamente blev den 8 december 1915 av

kammaradvokatfiskalsämbetet å kronans vägnar godkänt.

Några intestatarvingar efter änkan Littke gåvo sig icke inom natt

och år efter hennes död tillkänna.

Den kronan såsom danaarv tillkommande andelen i boet, som med

upplupen ränta och efter avdrag av godemansarvode uppgick till 7,365

kronor 64 öre, blev den 26 januari 1916 genom kammaradvokatfiskalsämbetets

försorg för statskontorets räkning insatt i riksbanken.

Uti en den 20 januari 1916 dagtecknad ansökning hava plåtslageriarbetaren

L. L. Fondahns hustru Ester Fondahn, född Littke, John

Albin Littke, typografen Olof Wilhelm Littke, arbetaren Gösta Erik

Littke, kemigrafen Algot Robert Littke, bokhållaren G. E. Törnros’

hustru Elsa Törnros, född Littke, bokbinderiarbetaren J. F. Carlssons

hustru Maria Carlsson, född Littke, typografen Erik Arthur Littke, Greta

Maria Albina Littke, kemigrafen Tor Emil Littke och Torborg Elin Erika

Littke, samtliga barn till förut omnämnde, numera avlidne tryckeriföreståndaren

Albin Littke, de fyra sistnämnda genom sin moder och förmyndare

Anna Maria Charlotta Littke, född Relmlund, samt Tekla Littke,

godsägaren Rudolf Littke, förre rotemannen August Nordwall, "notarien

Bror Otto Abrahamson, redogöraren Knut Otto Adolf Abrahamson, änkan

Hulda von Baumgarten, född Abrahamsson, arbetaren Erhard Littke samt

Hertlia Littke anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta

nådig proposition om efterskänkande till förmån för dem av kronans

rätt till danaarv efter änkan Emma Lovisa Wilhelmina Littke.

Till stöd för ansökningen har anförts huvudsakligen följande: Det

kapital, som tillfallit kronan efter änkan Littke, hade icke till någon

del av henne införts i makarna Littkes bo. Hon hade nämligen varit

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kanyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

ett barnhusbarn och före giftermålet med direktör Littke dennes hushållerska.

Den förmögenhet, som funnes i boet, hade skapats uteslutande

genom direktören Littkes omtanke och driftighet under de år han bedrivit

handelsrörelse vid Sandhamn i Stockholms skärgård. På grund

härav kunde billighetshänsyn sägas tala för att förmögenheten odelad

borde tillfalla sökandena, som vore direktören Littkes lagliga arvingar.

Härtill komme, att nästan samtliga sökandena befunne sig i mycket små

ekonomiska omständigheter.

Till stöd för dessa uppgifter hava sökandena åberopat dels bevis

av pastorsämbetena i Adolf Fredriks församling i Stockholm och i Djurö

församling, varav upplyses, att Emma Lovisa Wilhelmina Löjtander varit

född av okända föräldrar, dels ett intyg av tvenne med makarna Littke

väl bekanta personer, mästerlotsen Ernfrid Sjöberg och trävaruhandlaren

J. R. Sandberg, vilka betygat, att hustru Littke icke i boet medfört

någon som helst förmögenhet.

Härjämte har av sökandena åberopats bevis av vederbörande uppbördstjänstemän,

utvisande att sökandena för år 1915 taxerats till bevill,

ning samt inkomst- och förmögenhetsskatt på sätt av följande uppställning

framgår:

Bevillning

Inkomst- och för- mögenhetsskatt

L. L. Fondahn......................................................

....... 2,380

1,900

Olof Wilhelm Littke ............................................

....... 1,660

1,500

Algot Robert Littke..............................................

...... 2,260

2,000

G. E. Törnros......................................................

...... 1,780

1,500

J. F. Carlsson .......................................................

....... 1,430

1,300

Erik Artur Littke................................................

....... 1.350

1,300

Tor Emil Littke ...................................................

850

800

Rudolf Littke...........................................................

....... 1,745

5,000

August Otto Leonard Nordvall .......................

....... 3.250

2,500

Knut Otto Adolf Abrahamsson..........................

....... L7G0

1,800

Hulda Lovisa Augusta von Baumgarten........

...... 1,040

800

Bror Otto Wilhelm Abrahamsson ...................

—

700

Med debetsedlar har härjämte styrkts, att Gösta Erik Littke för

år 1913 påförts kommunalutskylder med 33 kronor 53 öre, samt att

Tekla Littke och Erhard Littke för år 1915 påförts kronoutskylder till

belopp av respektive 35 och 70 öre. Slutligen hava sökandena åberopat

intyg dels av vederbörande uppbördstjänsteman, att städerskan

Herta Littke icke för år 1915 blivit av vederbörande taxeringsmyndighet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

åsatt någon taxering, dels av svenske konsuln i Baka utvisande, att

Teodor Abrahamsson avlidit därstädes den 2 juli 1914 efterlämnande

änka, men inga bröstarvingar.

Över ifrågavarande ansökan bär överståtbållarämbetet avgivit infordrat

utlåtande, varvid fogats utredning angående sökandenas personliga

förhållanden och ekonomiska ställning. Av denna utredning, som

vunnits vid polisundersökning den 17 februari 1916, inhämtas i huvudsak

följande:

Hustru Ester Fondalm är född den 29 november 1875 och i äktenskap

förenad med plåtslageriarbetaren Leonard Ludvig Fondalm. Makarna

hava två barn i åldern 4 och 6 år. Mannens arbetsförtjänst uppgår till

25 å 30 kronor i veckan, men händer det esomoftast, att han till följd

av arbetslöshet icke kan erhålla något arbete under längre eller kortare tid.

John Albin Littke är född den 28 maj 1880, saknar stadigvarande

anställning men brukar tidtals arbeta såsom expressbud här i staden.

Olof Vilhelm Littke är född den 18 mars 1888 och anställd såsom

typograf hos aktiebolaget Frans Svanström & C:o mot eu avlöning av

34 kronor i veckan. Han är gift, men äktenskapet är barnlöst.

Gösta Erik Littke är född den 13 april 1882 och till yrket rörarbetare.

Hans arbetsförtjänst uppgår till högst 25 kronor i veckan.

Han är gift och har fyra barn i åldern V och 8 år.

Algot Robert Littke är född den 20 januari 1884 och till yrket

kemigraf med en vecko förtjänst av omkring 40 kronor. Han är gift

samt har ett minderårigt barn.

Hustrun Anna Elsa Viktoria Törnros, född den 3 december 1889,

är i äktenskap förenad med handelsbiträdet Gustaf Edvin Törnros, vilken

är anställd hos aktiebolaget Frans Svanström & C:o med en årlig lön

av 2,500 kronor. Makarna Törnros hava ett minderårigt barn.

Hustrun Maria Carlsson, född den 25 april 1877, är i äktenskap

förenad med bokbinderiarbetaren Joel Gustaf Carlsson, anställd hos aktiebolaget

Bokband här i staden med en veckolön av 32 kronor. Makarna

Carlsson hava ett minderårigt barn.

Ankan Anna Malja Charlotta Littke är född den 18 mars 1854

och åtnjuter sedan mannens död år 1911 från aktiebolaget Frans Svanström

& C:o, varest mannen varit anställd, tills vidare ett årligt understöd

av 300 kronor, men är det sannolikt, att detta understöd kommer

att indragas med utgången av år 1916, enär hennes yngsta barn under

detta år uppnår en ålder av 16 år. Hon har fem av sina ogifta barn

boende hos sig och hushållar för dessa.

Erik Arthur Littke är född den 25 april 1894. Han har anställ
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Muj:ts nåd. proposition Nr 254.

ning såsom typograf hos aktiebolaget Frans Svanström & C:o med eu

avlöning av omkring 20 kronor i veckan.

Greta Maria Albina Littke är född den 8 december 1897 samt

arbetar med sömnad, på vilket arbete hon förtjänar 8 å 10 kronor i

veckan.

Tor Emil Littke är född den 26 juni 1896 och anställd hos en

litografisk anstalt här i staden med en veckoavlöning av 20 kronor.

Torborg Elin Erika,Littke är född den 15 augusti 1900 och har

anställning såsom bokbinderiarbeterska med en förtjänst av högst 8

kronor i veckan.

Tekla Littke är född den 15 februari 1857 och ogift. Hon är

sedan juli månad 1915 intagen såsom pensionär i Danviks hospital. Hon

äger ett kapital av omkring 5,000 kronor och betalar med detta belopp

avgiften till hospitalet.

Rudolf Littke är godsägare, och hava inga andra upplysningar

om honom kunnat vinnas än att lian lärer vara bosatt i Turinge socken

av Stockholms län å gården Sundsör.

August Nordwall är född 1842 och f. d. roteman. Han åtnjuter

i denna egenskap pension av Stockholms stad med ett årligt belopp av

3,200 kronor. Han är gift och har i sitt äktenskap nio barn, av vilka

två ännu erhålla understöd från hemmet.

Bror Otto Abrahamsson är född 1851 och ägare till huset nr 19

Ragvaldsgatan samt till en lägenhet vid Charta ttenburg i Brännkyrka

församling, varest lian är bosatt. Han är i goda ekonomiska levnadsomständigheter.

Knut Otto Adolf Abrahamsson är född 1859 och har anställning

såsom redogörare vid Maria församlings fattigvårdsstyrelse med en

månadslön av 150 kronor. Härutöver har han inga tillgångar utan har

i stället skulder, uppgående till omkring 10,000 kronor. Han är gift

och har ett 15 år gammalt barn.

Hulda von Baumgarten, född år 1863, är änka och i fattiga levnadsomständigheter.

Hon har två barn i åldern 15 och 17 år, därav det

äldsta till följd av sinnesslöhet för all framtid är oförmöget att kunna

försörja sig självt. Änkan von Baumgarten är bosatt i Gröndal i Brännkyrka

församling och har anställning vid fabriken Nya Blå Hand därstädes.

Erhard Littke är född den 29 juli 1853, är ogift och har anställning

såsom lagerarbetare hos firman Wikman & Wiklund i Stockholm

med en månadslön av 60 kronor.

Hertha Littke är född den 2 juli 1881 och har anställning såsom

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

städerska ä ångfartyget Kolga, vilket ångfartyg trafikerar utländska

hamnar. Så vitt kunnat utrönas är hon i fattiga levnadsomständigheter.

Samtliga sökandena med undantag av Tekla Littke, Rudolf Littke,

August Nordwall och Bror Otto Abrahamsson hava enligt samma polisrapport

utöver sin arbetsförtjänst icke några tillgångar.

Överståthållarämbetet har, då handlingarna synts utmärka, att

änkan Littkes efterlämnade förmögenhet förvärvats av hennes avlidne

man, vilkens arvtagare sökandena vore och dessa senare finge anses

befinna sig i mindre goda ekonomiska omständigheter, tillstyrkt nådigt

bifall till framställningen.

Sedan kamm arad vokatfiskalsämbetets yttrande i ärendet infordrats,

har ämbetet i skrivelse den 16 april 1917 anfört följande:

På sätt framginge av genom ämbetets försorg införskaffade bevis

ägde samtliga sökandena god frejd. Vad anginge Bror Otto Vilhelm

Abrahamsson, som enligt uppgift i polisrapporten vore i goda ekonomiska

levnadsomständigheter men som på sätt ovan angivits för år

1915 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt för allenast 700 kronor,

hade ämbetet härutöver inhämtat, att han i taxeringslängderna för såväl

1915 som 1916 upptoges såsom ägare till tvänne fastigheter i Stockholm,

nämligen dels fastigheten nris 11 och 15 i kvarteret Östergötland

med taxeringsvärde av 140,000 kronor, dels lägenheten Charlottenburg

nr 7 med dylikt värde av 22,000 kronor.

Då på sätt ovan upplysts Tekla Littke på grund av förenämnda

av änkan Littke upprättade testamente redan tillgodonjutit, utöver sin

arvslott i boet efter mannen Littke, ett kontant belopp av 5,000 kronor

av den ifrågavarande av denne förvärvade förmögenheten samt, såvitt

ådagalagts, varken Rudolf Littke eller Bror Otto Vilhelm Abrahamsson

torde kunna anses befinna sig i den svaga ekonomiska ställning, att ett

efterskänkande till deras förmån av någon del av förevarande danaarvsmedel

må synas påkallat, funne sig ämbetet icke kunna tillstyrka ansökningen

i vad densamma avsåge dessa personer. Däremot ansåge sig

ämbetet med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen kunna förorda

bifall till framställningen i vad den anginge övriga sökandena.

Med hänsyn till dessa senares avsevärda antal och i betraktande

av den icke alldeles överskådliga arvsordningen dem emellan torde den

varje sökande tilläventyrs tillkommande lotten böra till beloppet fastställas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 226 höft. (Nr 254.)

Kamma vadvokatfisk

als ämbetet.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

Såsom delningsgrund syntes ämbetet härvid skäligen böra tjäna

en sökandenas tänkta arvsrätt till ifrågavarande medel, därest desamma

utgjort tillgång i mannen Littkes bo.

Till utrönande av arvsföljden efter mannen Littke både ämbetet

införskaffat avskrift av bouppteckningen efter dennes år 1829 avlidne

fader f. d. åldermannen i liovslagareämbetet Johan Jacob Littke, varav

inhämtades, att mannen Littkes ovan i bouppteckningen den 8 februari

1910 under D) och E) upptagna avlidne halvbröder varit Johan Jacob

Littkes söner i ett föregående gifte.

På sätt framginge’ av utfärdade prästbevis hade av mannen Littkes

ovannämnda i bouppteckningen den 8 februari 1910 upptagna arvingar,

förutom Teodor Abrahamsson, såväl Ebba Kastensson, född Littke, som

Elin Littke avlidit efter mannen Littkes död. Då nämnda tre personer

icke efterlämnat bröstarvingar, torde, för det syfte varom nu vore fråga,

ett här ifrågasatt skifte skäligen böra tänkas verkställt allenast mellan

mannen Littkes, såvitt handlingarna i ärendet utmärka, nu levande

arvingar. Skäl syntes ämbetet däremot icke vara för handen att å dem

av sökandena, vilkas begäran om arvsmedlens efterskänkande komme att

bifallas, utskifta jämväl de lotter, som eljest, enligt den ovan angivna

presumerade arvsföljden, skolat tillfalla Tekla Littke, Rudolf Littke och

Bror Otto Vilhelm Abrahamsson, utan torde vad å dessa skulle hava

belöpt enligt ämbetets förmenande böra kronan förbehållas.

Enligt nu antagna grunder komme med ledning av den utredning,

som ovan lämnats beträffande arvsföljden efter mannen Littke, ett tänkt

skifte av ifrågavarande danaarvsmedel mellan dennes nu levande arvingar

att äga rum i följande ordning:

I. Det till fördelning avsedda kapitalbeloppet skiftas till en början

i fyra huvudlotter varvid tillfalla:

A) förre handlanden Carl August Littkes avkomlingar............. Va*

B) godsägaren Edvard Vilhelm Littkes » 7Au

C) Lovisa Nordwall-Abrahamssons, född Littke » Va*

D) hovslagaren Isak Littkes » Vs

Summa *Vit.

II. Inom grenen A) taga:

a) tryckeriföreståndaren Albin Littkes elva barn (vartdera Vsas)

hälften eller tillhopa ................................................................ 7/is

b) Tekla Littke andra hälften ............................................................ !/is 7m

Den grenen B) tillskiftade lotten tillfaller odelad godsägaren

Rudolf Littke............................................................................. 7/!t

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Å r 254.

Inom grenen C) taga:

a) rotemannen August. Nordwall eu fjärdedel................................ Veu

bS Bror Otto Vilhelm Abrahamsson, Knut Otto Adolf Abrahamsson

och änkan von Baumgarten, född Abrahamsson,

övriga tre fjärdedelar (vardera Var,) eller tillhopa ...............J1/e« Val

Inom grenen D) tillfalla:

a) Erhard Littke hälften ................................................................... Vi«

b) H ert ha Littke andra hälften ..................................................... Vin

Summa 2Vai.

De lotter, som enligt nu angivna tänkta skifte skolat tillfalla

Tekla Littke, Rudolf Littke och Bror Otto Vilhelm Abrahamsson men

som, enligt vad ämbetet ovan föreslagit, synts böra kronan förbehållas,

utgjorde sålunda tillhopa (Vis + Vai + Vae) något mer än hälften av ifrågavarande

kronan tillfallande danaarvsmedel. Den av ämbetet å nämnda

medel uppburna aktoratsprovisionen, som uppgått till 618 kronor 29 öre,

syntes ämbetet vid sådant förhållande skäligen böra slutligen stanna å

den kronan sålunda behållna andelen.

Ovan angivna kvotdelar av det kronan såsom danaarv efter änkan

Littke tillfallna kapitalet 7,365 kronor 64 öre skulle sålunda för nedan

nämnda sökande utgöra följande kontanta belopp nämligen:

Kvotdel Kronor öre

Ester Fondahn .................................................................... Vass 97 65

John Albin Littke .............................................................. V528 97 65

Olof Vilhelm Littke........................................................ V528 97 65

Gösta Erik Littke .......................................................... V528 97 65

Algot Robert Littke. ........................................................... 7*28 97 65

Elsa Törnros, född Littke .............................................. Vms 97 65

Maria Carlsson, född Littke............................................. 7 528 97 65

Erik Arthur Littke............................................................... 7b28 97 65

Greta Maria Albina Littke............................................... 7/bs8 97 65

Tor Emil Littke ................................................................ Vess 97 65

Torborg Elin Erika Littke............................................... 7.528 97 65

August Nordwall............................................................. 79g 537 08

Knut Otto Adolf Abrahamsson ....................................... 79g 537 08

Hulda von Baumgarten, född Abrahamsson............. 7/96 537 08

Erhard Littke........................................................................ Vl6 460 35

Hertha Littke...................................................................... Vig 460 35

Summa i7/9s 3,606" 09

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kuntjl. Maj.ts nåd. proposition Nr 254.

På grund av det anförda har advokatfiskal sämbetet hemställt om

avlåtande av proposition till riksdagen i syfte att av ifrågavarande danaarvsmedel

måtte få till nyssbemälda sexton sökande utbetalas de fölen

var av dem här ovan upptagna belopp.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att hälften av

den behållna kvarlåtenskapen efter änkan Littke tillfallit sökandena såsom

arvslott i boet efter mannen Littke samt att återstående hälft, efter

avdrag av den, på sätt ovan nämnts, Tekla Littke tillfallna testamentslott

tillkommer kronan såsom danaarv. Lika med kammaradvokatfiskalsämbetet

anser jag sådana omständigheter icke hava blivit förebragta,

vilka påkalla ett efterskänkande av kronans rätt till förmån för sökandena

Tekla Littke, Rudolf Littke och Bror Otto Vilhelm Abrahamsson.

Vidkommande övriga sökande synes däremot, med avseende å de om

dessa sökande meddelade upptysningar, ett dylikt efterskänkande skäligen

böra ifrågakomma. Mot den av advokatfiskalsämbetet i detta hänseende

föreslagna fördelningsgrund har jag intet att erinra. Med tillämpningav

densamma skulle av den summa 7,365 kronor 64 öre, vartill ifrågavarande

danaarv uppgår, ett belopp av 3,606 kronor 9 öre efterskänkas,

då den kronan behållna delen skulle, efter avdrag av den vederbörande

tillkommande aktoratsprovisionen 618 kronor 29 öre, utgöra 3,141 kronor

26 öre.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t i anledning av förevarande

framställning måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronan tillfallna, till statsverket inlevererade

danaarvsmedel efter förre direktören Setli Teodor

Littkes från Trosa änka Emma Lovisa Wilhelmina Littke,

född Löjtander, nedan nämnda belopp må åt följande

av förre direktören Littkes arvingar utanordnas, nämligen
97

kronor 65 öre åt en var av plåtslageriarbetaren

L. L. Fondahns hustru Ester Fondahn, född

Littke, John Albin Littke, typografen Olof Wilhelm

Littke, arbetaren Gösta Erik Littke, kemigrafen Algot

Robert Littke, bokhållaren G. E. Törnros’ hustru Elsa

Törnros, född Littke, bokbinderiarbetaren J. F. Carlssons

hustru Maria Carlsson, född Littke, typografen

Erik Arthur Littke, Greta Maria Albina Littke, kemigrafen

Tor Emil Littke och Torborg Elin Erika Littke,

537 kronor 8 öre åt en var av förre rotemannen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Mnj:ts nåd. proposition Sr 254.

August Nordwall, redogöraren Knut Otto Adolf Abrahamsson

och änkan Hulda von Baumgarten, lödd

Abrahamsson, samt

4G0 kronor 35 öre åt en var av arbetaren Erhard

Littke samt Hertha Littke.

7 ;o) Den 22 augusti 1915 avled ogifta Wilhelmina Rosendahl från

Kaus plantering i Kaus socken utan att efterlämna kända arvingar.

Enligt instrumentet över eu den 7 oktober 1915 efter den avlidna

förrättad bouppteckning uppgick behållningen i boet till 1,231 kronor

83 öre.

Den 19 januari 1916 bevakade vice häradshövdingen Carl Wester

vid Luggude domsagas häradsrätt i egenskap av befullmäktigat ombud

för den avlidnas fostersystrar änkan Elina Albertina Kjellström, född

Nicklasson, Anna Gunilda Tholander, född Nicklasson, och Albertina

Elisabeth Nicklasson, såsom muntligt testamente efter förbemälda Wilhelmina

Rosendahl det förordnande som innefattas i de vittnesmål, vilka

intagits i följande protokollsutdrag:

»Utdrag av domboken, hållen vid lagtima vårtinget med Luggude

härad i Hälsingborg den 19 januari 1916.

Vice häradshövdingen Carl Wester i Hälsingborg företrädde och

anhöll under förmälan, att ogifta Wilhelmina Rosendahl i Raus plantering,

vilken avlidit den 22 augusti 1915 utan att efterlämna några intestatarvingar,

muntligen förordnat om sin kvarlåtenskap, om vittnesförhör

för dödsfalls skull med Johanna Kunigunda Pettersson och Augusta

Johanna Lindblad, båda i Raus plantering, samt ingav i denna ordning

ett så lydande intyg:

''På begäran få vi härmed till bevis meddela, att vi vid olika

tillfällen hört nu avlidna Wilhelmina Rosendahl angående sin kvarlåtenskap

yttra, att hennes fostersystrar efter hennes död skulle dela och

taga vad de ville hava av kvarlåtenskapen, samt att återstoden skulle

brännas upp, då inget finge säljas eller gå till främmande.

Hälsingborg den 12 januari 1916.

Kunigunda Pettersson. Augusta Lindblad.

Då jäv mot Johanna Kunigunda Pettersson och Augusta Johanna

Lindblad, Vilka vid pårop företrädde, icke kunde utrönas, samt annat laga

hinder för vittnesförhörets anställande, rätten veterligen, icke förefanns,

fingo de, med öppen jävsrätt lämnad den eller dem, saken framdeles i

Danaarv efter

Wilhelmina

Rosendahl.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts

bt fållning sh

av ande i

Malmöhus

lån.

Kammar ad*

rokatfiskalsämbetet.

22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

händelse av tvist kunde röra, avlägga vittneseden och mottaga erinran

om dess vikt och förbindelse, varefter de, hörda var för sig, sammanstämmande

vitsordade riktigheten av innehållet i ovanintagna intyg

samt därutöver berättade, att Wilhelmina Rosendahl under de sista åren

före sin död vid skilda tillfällen uttryckligen för vittnena förklarat, att

hennes fostersystrar, vilka voro de i ovanintagna intyg omförmälda

Elina Albertina Kjellström, Anna Gunilda Tholander och Albertina

Elisabet Nicklasson, skulle ärva och sig emellan fördela all hennes

kvarlåtenskap, att hon kort före sin död för vittnena upprepat dessa

uttalanden, att desamma uppenbarligen varit uttryck för hennes yttersta

vilja och testamente, samt att, vad hon sålunda förordnat, skett vid

sunt och fullt förstånd samt av fri vilja.»

Sedermera uttog kammaradvokatfiskalsämbetet å Kungl. Maj:ts och

kronans vägnar laga kallelse och stämning till nämnda häradsrätt å

ovanomförmälda Elina Albertina Kjellström, Anna Gunilda Tholander

och Albertina Elisabeth Nicklason med yrkande, att,ifrågavarande muntliga

förordnande, måtte, såsom icke uppfyllande fordringarna på ett

testamente, förklaras icke utgöra hinder för kronan att tillträda kvarlåtenskapen

efter Wilhelmina Rosendahl såsom danaarf; och biföll

häradsrätten i utslag den 10 april 1917 advokatfiskalsämbetets vrkande.

Uti en den 14 april 1917 till Kungl. Maj:t inkommen ansökning

hava den avlidnas ovanberörda fostersystrar jämte muraren W. R.

Tholander, gift med Anna Gunilda Tholander — med förmälan, att de

numera insåge, att de på grund av Wilhelmina Rosendahls underlåtenhet

att genom ett i fullt lagliga former upprättat testamente trygga dem i

besittningen av hennes kvarlåtenskap saknade laglig rätt till densamma,

samt under hänvisning till den avlidnas uttalade önskningar ävensom

under åberopande av den hjälp, som genom ifrågavarande kvarlåtenskap

skulle beredas dem — anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till förmån för

sökandena avstå från Kungl. Maj:ts och kronans rätt till danaarv efter

deras fostersyster.

Över ansökningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Malmöhus

län avgivit infordrat utlåtande och därvid förklarat sig icke hava

något att erinra emot bifall till förevarande framställning.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har jämväl den 7 februari 1918 avgivit

infordrat yttrande och därvid beträffande sökandena Elina Albertina

Kjellströms samt Albertina Elisabeth Nicklassons ekonomiska omständigheter

överlämnat följande intyg:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

»På begäran få vi, Bom sedan lång tid tillbaka väl känna änkefru

Elna Albertina Kjellströms, född Nicklasson, och fröken Albertina Elisabeth

Nicklassons ekonomiska förhållanden, härmed därom avgiva följande

uppgift.

Änkefru Kjellström, som nu är 65 år gammal och i det närmaste

oförmögen att genom arbete förtjäna något, äger fastigheten kvarteret

Mars nr 9 A, taxerad till 18,000 kronor och efter den 1 sistlidne oktober

lämnande henne en hyresinkomst av kronor 1,044 per år utom fri bostad.

1 fastigheten finnes intecknad skuld till ett belopp av niotusenfemhundra

kronor löpande med i genomsnitt 5.5 procent. Skatter, renhållning

och underhåll av fastigheten kan lägst beräknas till kronor 250 per år,

vadan utgifterna därför uppgå minst till kr. 772.50. Änkefru Kjellströms

kontanta inkomst av fastigheten kan alltså högst beräknas till

kr. 271.50 per år, och är detta vad hon av egna medel kan anses hava

för sitt livsuppehälle.

Fröken Albertina Elisabeth Nicklasson, 56 år gammal, är av sjukdom

numera oförmögen att själv förtjäna något och är därför för sitt

uppehälle helt hänvisad till släktingars hjälp.

Hälsingborg den 18 januari 1918.

Anders Åberg, Erik Poppe. Frans Kjellström,

predikant och redaktör, Hälsingborg. snickare, Hälsingborg.

Attesteras: Clas Elis Johansson, kyrkoherde.

Att ovannämnda herrar Anders Åberg, Kjellström och Poppe äro

av mig kända såsom trovärdiga personer, det varder härmed på begäran

intygat.

Hälsingborg den 21 januari 1918.

Clas Elis Johansson.

Med förmälan, att advokatfiskalsämbetet låtit med åtgärder för

indrivande av ifrågavarande danaarv anstå i avbidan på Kungl. Maj:ts

beslut i anledning av förevarande ansökning, samt att sökanden Anna

Gunilda Tholander numera avlidit, efterlämnande bröstarvingar, har

ämbetet hemställt om avlåtande av proposition till riksdagen i syfte att

kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel måtte till änkan Elina

Albertina Kjellströms och Albertina Elisabeth Nicklassons samt till

avlidna Anna Gunilda Tholanders rättsinnehavares förmån efterskänkas.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Danaarv efter

Elisabeth

Trephook

Wikström,

född Hoskin.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

att kronans rätt till danaarv efter Wilhelmina

Rosendahl från Raus socken av Malmöhus län må efterskänkas

till förmån för änkan Elina Albertina Kjellström

och Albertina Elisabeth Nicklasson samt Anna

Gtunilda Tholanders rättsinnehavare.

8:o) Den 5 april 1873 ingick dåvarande handlanden, sedermera

museiintendenten Karl Alfred Wikström i Örebro äktenskap med engelska

undersåten Elisabeth Trephook Hoskin, vilken emellertid omkring

två år därefter avvek till okänd ort och icke sedermera låtit sig avhöra.

Den 26 januari 1910 avled mannen Wikström.

I instrumentet över den efter honom den 10 mars 1910 förrättade

bouppteckningen upptogos såsom stärbhusdelägare hustrun, Elisabeth

Trephook Hoskin, samt följande arvingar till den avlidne:

A. systern Emelie Sjöblom, född Wikström, gift med målaremästaren

S. A. Sjöblom i Torshälla,

B. avlidne brodern materialförvaltaren Erik August Wikströms barn:

Ro) Wilhelmina Sten, född Wikström, gift med valsmästaren F.

Sten i Domnarvet,

2:o) handlanden Ernst August Wikström i Kvistbro,

3:o) avlidne sonen förmannen Carl Alfred Wikströms från Ludvika

omyndiga barn i äktenskap med Lovisa Wikström:

a. Erik Alfred,

b. Nils Alfred,

c. Nanny Maria,

d. Tore Alfred,

e. Karl Alfred,

4:o) Emma Sofia Larsson, född Wikström, gift med bokföraren

C. J. Larsson i Enköping,

5:o) torvingenjören Magnus Wikström i Bramstorp, Tegnaby,

6:o) Mathilda Bergqvist, född Wikström, gift med taxameterföraren

J. Bergqvist i Örebro.

Enligt bouppteckningen utgjorde behållningen i boet 15,290

kronor 64 öre.

Vid arvskifte den 15 maj 1911 utvisade boet en behållning av

15,085 • kronor 7 öre. Härav tillskiftades den avlidnes hustru i fördel

och giftorätt ett belopp av 7,700 kronor 58 öre. Den 2 mars 1914

överlämnades den henne tillskiftade andelen, dåmera uppgående till

8,652 kronor 67 öre, till kammaradvokatfiskalsämbetet, som samma dag

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 254.

insatte beloppet å statsverkets giroräkning i riksbanken. 1 anledning

härav xitanordnades av statskontoret till ämbetet å sagda belopp aktoratsarvode,

uppgående till 682 kronor 63 öre.

På ansökning av kammaradvokatfiskalsämbetet, att Elisabeth Trephook

Wikström, född Hoskin, måtte för död förklaras, meddelade

rådhusrätten i Örebro den 15 maj 1916 den begärda förklaringen. Den

29 augusti 1916 förrättades därefter bouppteckning efter den dödförklarade,

varvid anmärktes, att hon ej efterlämnat kända arvingar. Såsom

tillgång i boet upptogs ovanberörda till statsverket inlevererade

medel, 8,652 kronor 67 öre, som ostridigt utgöra danaarv. Härifrån

skulle avgå kostnaden för bouppteckningens förrättande, 50 kronor.

Under innevarande år har sistberörda bouppteckning vederbörligen inregistrerats

och arvsskatt guldits av statsmedel till belopp av sammanlagt

732 kronor. De medel, som definitivt kommit statsverket till godo,

utgöra sålunda 7,188 kronor 4 öre.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift, dagtecknad den 13 januari

1917, hava Emelie Sjöblom, född Wikström, Wilhelmina Sten, född Wikström,

Ernst August Wikström, Emma Sofia Larsson, född Wikström,

Magnus Wikström och Mathilda Bergqvist, född Wikström, samt Frans

Danielsson i egenskap av förmyndare för Carl Alfred Wikströms omyndiga

barn, anhållit, att, då intendenten ''Wikströms efterlämnade tillgångar

av honom förvärvats efter det hans hustru lämnat det gemensamma

hemmet och samtliga sökande befunno sig i små ekonomiska omständigheter,

kronans rätt till ifrågavarande danaarv måtte efterskänkas samt

sökandena förklaras berättigade att lyfta det belopp, som fru Wikström

efterlämnat, efter avdrag av kostnaderna för bouppteckningens förrättande

och registrering samt aktoratsarvodet.

Över ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Örebro län avgivit infordrat utlåtande, varvid fogats utredning

angående sökandenas personliga förhållanden och ekonomiska ställning.

Av denna utredning inhämtas i huvudsak följande.

Emelie Sjöblom är omkring 74 år gammal och har varit i äktenskap

förenad med målaremästaren S. A. Sjöblom i Torshälla, vilken

avlidit den 11 december 1914. Hon äger förutom lösören, värderade

till 300 kronor, ett kapital av 3,600 kronor, räntande sex procent. Då

hon i följd av sin ålder ej kan företaga sig något egentligt arbete utan

till en del måste vårdas av andra, nödgas hon för sitt uppehälle delvis

anlita sitt kapital. På änkan Sjöblom skulle, om behållningen av danaBiliang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 226 höft. (Nr 254.) 4

Kungl. Maj.ts

befallningshavande

i

Örebro län.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

arvet betraktats såsom arv efter intendenten Wikström, hava belöpt

hälften eller 3,594 kronor 2 öre. ''

Wilhelmina Sten är gift med förre valsmästaren Frans Axel Sten

i Domnarvet, vilkens inkomster år 1916 uppgingo till 880 kronor, och

som enligt uppgift icke äger samlat kapital utan i stället har skulder

till belopp av omkring 260 kronor. Makarna äga sex barn i åldern 32

—18 år. På hustru Sten skulle under ovan angivna förutsättning belöpa

Vi2 av behållningen å danaarvet eller 599 kronor.

Handlanden Ernst August Wikström i Kvistbro, vilken äger eu

mindre fastighet, anses hava en god ekonomisk ställning. På Wikström

skulle belöpa Vis av behållningen eller 599 kronor.

Emma Sofia Larsson är gift med bokhållaren Karl Johan Larsson,

anställd hos spannmålshandelsfirman aktiebolaget C. A. Hagendahls Son

i Enköping med en årlig lön av 2,100 kronor jämte hyresbidrag av

200 kronor. Makarna, som äro födda mannen år 1860 och hustrun år

1867, äga tre barn, födda respektive åren 1893, 1894 och 1905, samt

sakna kapital. De uppgiva sig själva hava skuld på grund av hustruns

sjukhusvistelse åren 1913 och 1914. På hustrun Larsson skulle belöpa

Via av behållningen eller 599 kronor.

Torvingenjören Magnus Wikström, numera bosatt i Växjö, är anställd

såsom disponent vid Växjö torvaktiebolag i Tegnaby. Hans avlöningsförmåner

uppgå till omkring 5,000 kronor, och anses hans ekonomiska

ställning jämförelsevis god. Wikström, som har fyra minderåriga

barn, äger icke, såvitt känt är, någon enskild förmögenhet. På

hans lott skulle likaledes komma Via av behållningen eller 599 kronor.

Mathilda Bergqvist, född Wikström, är gift med utköraren vid

renhållningsverket i Växjö J. Bergqvist, förut anställd såsom förman

vid P. Burens hyrverk och åkeri i Örebro. Bergqvist har ej veterligen

några inkomster utöver sin arbetsförtjänst. På hustrun Bergqvist skulle

av behållningen belöpa Via eller 599 kronor.

Avlidne körkarlen Carl Alfred Wikströms i Ludvika efterlämnade

fem barn hade den 1 januari 1917 hos sin förmyndare nämndemannen

Frans Danielsson i Sörvik innestående ett sammanlagt belopp av 386

kronor 1 öre. Å ett och vart av dem skulle belöpa Veo eller 119 kronor

80 öre av ovanberörda behållning.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har, jämte överlämnande av tillstyrkande

yttrande av magistraten i Urebro, bland annat anfört, att

befallningshavanden med hänsyn såväl därtill att sökandena — möjligen

med undantag för Ernst August Wikström och Magnus Wikström —

måste anses i ekonomiskt hänseende vara i små omständigheter, som

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition AV 254.

därtill att intendenten Wikströms förmögenhet av honom förvärvats efter

det hustrun förlupit hemmet och sålunda utan att denna därtill i någon

mån bidragit, ansåge sig böra tillstyrka nådigt bifall till den underdåniga

ansökningen.

Efter remiss har kammaradvokatfiskalsämbetet den 28 februari

1918 avgivit yttrande i ärendet, därvid ämbetet anfört följande:

I likhet med Kungl. Mapts befallningshavande funne advokattiskalsämbetet

det vara tillförlitligen utrett, att samtliga sökande med

undantag för handlanden Ernst August Wikström och torvingenjören

Magnus Wikström befunne sig i behövande omständigheter. Ej heller

syntes föreligga anledning till tvivelsmål rörande riktigheten av de

lämnade upplysningarna, att intendenten Wikström förvärvat huvudsakliga

delen av sin förmögenhet, sedan hustrun avvikit från det gemensamma

hemmet. Med hänsyn härtill funne ämbetet skäl tala för eftergivande

av kronans rätt till behållningen å ifrågavarande danaarv, så

mycket mer som det icke vore fråga om mera betydande belopp. I

följd av arvingarnas antal syntes den varje sökande tilläventyrs tillfallande

lott böra till beloppet fastställas, varvid såsom delningsgrund

borde tjäna sökandenas tänkta arvsrätt till ifrågavarande medel, på sätt

i befallningshavandens utredning för varje arvinge särskilt angivits.

Sökandena Ernst August Wikströms och Magnus Wikströms jämförelsevis

goda ekonomiska ställning syntes emellertid böra utesluta dem från

delaktighet av en dylik förmån, varför de på dem belöpande andelar

enligt ämbetets åsikt borde fortfarande komma kronan till godo.

Kammaradvokatfiskalsämbetet hemställer sålunda om avlåtande av

proposition till riksdagen i syfte att av ifrågavarande danaarvsmedel

måtte till sökandena, med undantag av Ernst August Wikström och

Magnus Wikström, få utbetalas de å en var av dem, enligt ovan gjorda

uträkningar belöpande belopp.

Denna hemställan finner jag mig böra biträda och hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t i anledning av förevarande framställning måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av kronan tillfallna, till statsverket inlevererade

danaarvsmedel efter Elisabeth Trephook Wikström,

född Hoskin, från Örebro, nedan nämnda belopp

må åt följande av museiintendenten Karl Alfred Wikströms

arvingar utanordnas, nämligen

Kammaradvo
katfiskals
ämbetet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 254.

3,594 kronor 2 öre åt målaremästaren S. A.

Sjöbloms änka Emelie Sjöblom, född Wikström,

599 kronor åt envar av valsmästaren F. Stens

i Domnarvet hustru Wilhelmina Sten, född Wikström,

bokföraren C. J. Larssons i Enköpings hustru Emma

Sofia Larsson, född Wikström, och taxameterföraren

J. Bergqvists i Örebro hustru Mathilda Bergqvist, född

Wikström, samt

119 kronor 80 öre åt ett vart av avlidne körkarlen

Carl Alfred Wikströms omyndiga barn Erik

Alfred, Nils Alfred, Nannv Maria, Tore Alfred och

Karl Alfred.

Vad föredragande departementschefen i förestående

åtta danaarvsärenden hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTEYCKEEI-AKTIEBOLAG, 1918-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.