Sök i Ratio Lex

Angående anslag å tilläggsstat för år 1918 under nionde huvudtiteln för undersökning av vissa miner alfyndigheter

1918-04-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:258, Angående anslag å tilläggsstat för år 1918 under nionde huvudtiteln för undersökning av vissa miner alfyndigheter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 258.

1

Nr 25S.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

å tilläggsstat för år 1918 under nionde huvudtiteln för

undersökning av vissa miner alfyndigheter; given Stockholms

slott den 9 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att,

under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts

förslag till lag, innefattande särskilda bestämmelser angående rätten

till inmutning inom vissa län, under nionde huvudtiteln anvisa å tillläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag av 100,000 kronor att i de

fall, där undersökning finnes böra med begagnande av kronans jordägarandel

företagas av mineralfyndigheter, vilka enligt nämnda lag inmutats

av enskilda, enligt Kungl. Maj:ts föreskrifter användas till bestridande

av kostnader, som stå i samband med dylik undersökning.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 230 käft. (Nr 258.}

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts nåd. proposition AV 258-

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 april 1918.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern EdÉN,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen

anförde chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet

Petersson:

Allt sedan år 1899 har riksdagen för varje år medgivit Kungl.

Maj:t att åt svenske män i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer, mot

årlig avgift och under de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t fastställer, under

en tid för varje gång av högst tjugu år upplåta begagnandet av kronan

tillhörande jordägarandelar i gruvor, med rätt därjämte för den, som

erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens utgång äga företräde till

förnyad upplåtelse, därest sådan ifrågakommer. Kungl. Maj:t har i

proposition nr 8 till innevarande års riksdag begärt dylikt medgivande

för tiden intill den 1 juli 1919. Denna proposition har numera bifallits

av riksdagens bägge kammare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 258.

Emellertid har Kungl. Maj:t i proposition nr 183 för detta års

riksdag framlagt förslag till lag, innefattande särskilda bestämmelser

angående rätten till inmutning .inom vissa län. Sedan under en följd

av år förbud varit stadgat mot inmutning å sådan inom Norrbottens,

Västerbottens och Jämtlands län belägen kronojord, som icke innehaves

under ständig besittningsrätt eller är anslagen till boställe, avses

att genom nämnda lagförslag för tiden från den 1 juni 1918 till den

1 oktober 1919 åter frigiva iumutningsrätten å dylik jord med avseende

å alla enligt gruvestadgan den 16 maj 1884 inmutningsbara mineral

med undantag av järnmalm. Förslaget bär tillkommit i syfte att under

nu rådande extra ordinära förhållanden söka framskaffa största möjliga

mängd av sådana mineral, på vilka landet lider brist. Då anledning finnes

till antagande, att under den tid, inmutningsförbudet varit rådande, åtskilliga

fyndigheter upptäckts men hemlighållits, har det ansetts nödvändigt

att frigiva iumutningsrätten för att åstadkomma brytning av

dessa fyndigheter.

På sätt chefen för justitiedepartementet påpekat i sitt yttrande till

statsrådsprotokollet den 5 mars 1918 vid remitterande till lagrådet av

ifrågavarande förslag till provisorisk lag, torde ändamålet med samma

lag eventuellt påkalla begagnande av kronans- jordägarandel på annat

sätt än som är förutsatt i riksdagens ovan omförmälda medgivande.

Inmutningsförbudet stadgades på sin tid för att icke effekten av

en väntad ny lagstiftning rörande gruvdrift på kronojord på förhand

skulle berövas densamma. Då det nuvarande nödläget synes tvinga till

«tt frigivande av inmutningsrätten i förut angivna omfattning, har det

framstått som önskemål, dels att gruvanläggningar, som uppkomma

genom inmutningar enligt den provisoriska lagstiftningen, skola framdeles

kunna inordnas i det nya system, som kan komma att skapas

genom den väntade definitiva lagstiftningen, och dels att dessa inmutningar

verka i enlighet med den provisoriska lagens syftemål eller att

skyndsamt frambringa största möjliga mängd mineral. I förstnämnda

avseende har i förslaget till den provisoriska lagen inryckts föreskrift

om att inmutare enligt samma lag skall vara skyldig att, sedan tjugu

år förflutit från mutsedelns utfärdande, underkasta sig bestämmelserna

i då gällande ny lagstiftning. I det senare avseendet åter hava i förslaget

upptagits åtskilliga bestämmelser, som åsyfta framtvingande av

en forcerad brytning i de gruvor, som upptagas på grund av den provisoriska

lagen. Sålunda har föreslagits, att inmutaren icke skall hava

rätt att fullgöra försvarsarbete genom erläggande av avgift i penningar

och att inmutaren skall vara skyldig att söka utmål redan inom ett år

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 258.

från mutsedelns utfärdande, med rätt dock för bergmästaren att i sär*

skilda fall medgiva anstånd härmed under ytterligare ett år.

Vid lagförslagets framläggande har det emellertid icke förbisetts,

att de föreslagna bestämmelserna för framtvingande av forcerad brytning

under vissa förutsättningar kunna bliva mera eller mindre ineffektiva,

Till en början är det naturligtvis önskvärt, att undersökningsarbete å

de fyndigheter, som bliva inmutade, sättes i gång så snart som möjligt,

helst redan under instundande sommar. Det torde likväl kunna inträffa

att vederbörande inmutare av ekonomiska skäl eller andra orsaker försummar

detta. Vidare kunna, enligt vad tidigare erfarenheter giva vid

handen, de föreslagna bestämmelserna om utmåls sökande på viss tidigare

tidpunkt kringgås därigenom, att inmutaren låter sin rätt enligt mutsedeln

förfalla för att därefter ånyo inmata samma fyndighet. Det synes

därför vara önskligt, att kronan redan från början har möjlighet att i

förekommande fall ingripa och med begagnande av sin jordägarandel

för egen räkning låta undersöka vederbörande fyndigheter. Ett sådant

direkt initiativtagande från kronans sida innebär i viss mån en nyhet,

men åtgärden torde under förhandenvarande svåra förhållanden eventuellt

bliva nödvändig för vinnande av det med lagstiftningen åsyftade

resultatet. Ett ingripande från kronans sida på angivet sätt lärer för

övrigt med nuvarande konjunkturer endast undantagsvis behöva komma

ifråga.

Om således enligt mitt förmenande i vissa fall kronan bör för egen

räkning låta för undersökning företaga arbete å inmutade fyndigheter,

återstår frågan, huru kronan bör förfara med sin jordägarandel, sedan

eu fyndighet genom verkställd undersökning befunnits brytvärd, vare

sig undersökningsarbetet fullgjorts av kronan eller enskild inmutare.

Att redan nu definitivt fastslå, huru denna fråga bör lösas, torde icke

vara lämpligt. Jag anser mig dock härvidlag böra framhålla det till

synes lönlösa uti att regelmässigt utbjuda jordägarandelen på arrende.

Oin det redan för vanliga fall är svårt att genom dylikt utbjudande

erhålla för kronan fördelaktiga anbud, lärer denna svårighet bliva än

större med avseende å de inmutningar, varom nu är fråga, då nämligen

utbjudande icke kan ske för längre tid än inmutaren enligt den föreslagna

lagen är obunden av ny lagstiftning och ett förnyat utbjudande

för tiden därefter torde vara uteslutet. Riksdagens förut omförmälda

medgivande har emellertid lämnats under förutsättning, att försök till

utarrendering alltid skall göras, innan inmutaren enligt 17 § gruvestadgan

tillätes att njuta jordägarandelen till godo. Ett frångående av

systemet med arrendeutbjudanden torde därför icke böra ske utan riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 258. 5

dagens särskilda medgivande. Innan dylikt medgivande inhämtas, lärer

emellertid böra samlas någon erfarenhet om den föreslagna lagens

verkningar och under tiden få anstå med försök till utarrendering i de

tveksamma fallen. Då lagförslaget möjliggör för kronan att anmäla sig

till begagnande av jordägarandelen även efter utmälsläggningen, uppkommer

genom ett kortare dylikt anstånd ingen rättsförlust för kronan.

Någon mera betydande ekonomisk förlust kan icke heller uppstå genom

ett anstånd, då enligt ö § i förslaget avgäld jämlikt 17 § gruvestadgan

under tiden utgår. I de fall åter, där utarrendering finnes böra äga

rum, torde Kungl. Magt på grund av riksdagens merberörda medgivande

hava fria händer att härom besluta efter omständigheterna och således

även kunna utarrendera jordägarandelen under hand i stället för att

utbjuda densamma genom arrendeauktion. Slutligen synes det icke vara

uteslutet, att kronan efter undersökningsarbetenas avslutande finnes böra

för egen räkning bearbeta jordägarandelen i en eller annan gruva.

Frågor härom torde dock vara av den ekonomiska natur, att desamma

i varje särskilt fall böra underställas riksdagen.

På grund härav anser jag, att med avseende å begagnandet av

kronans jordägarandel i de gruvanläggningar, som uppkomma genom

inmutningar enligt den föreslagna provisoriska lagen, icke för närvarande

erfordras beslut av riksdagen i vidare mån än i fråga om de penningmedel,

som böra ställas till disposition för sådana undersökningsarbeten,

vilka, visa sig erforderliga under det närmaste året. Huru stort belopp,

som i detta hänseende behöves, kan naturligtvis icke exakt beräknas,

men torde detsamma enligt mitt förmenande icke böra sättas lägre än

till 100,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet kommer, enligt vad han meddelat

mig, att framdeles under riksdagens lopp framlägga förslag angående

beredande av de för ifrågavarande anslagskravs tillgodoseende erforderliga

medel.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen, att, under förutsättning

av riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts förslag till lag, innefattande

särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom

vissa län, under nionde huvudtiteln anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett

förslagsanslag av 100,000 kronor att i de fall, där undersökning finnes

böra med begagnande av kronans jnrdägarandel företagas av mineralfyndigheter,

vilka enligt nämnda lag inmutats av enskilda, enligt Kungl.

Maj ds föreskrifter användas till bestridande av kostnader, som stå i

samband med dylik undersökning.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 230 höft. (Nr 258.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 258.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets övriga ledamöter förenade

sig, behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall och

förordnade, att proposition i ämnet skulle med den

lydelse bil. . . . vid detta protokoll utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Eric Paulsson.

STOCKHOLM. ISAAC MAECUS’ BOKTHYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat för år 1918 under nionde huvudtiteln för undersökning av vissa m a1 i texten
  2. LJoU 1918:2 Utlåtande i anledning av Katigt. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat för år 1918 under nionde huvudtiteln för undersökning av vissa mineralfyndigh s. 1 i texten