Sök i Ratio Lex

Angående inköp av vissa tomter å Saltö i Karlskrona samt uppförande därstädes av ett bostadshus för varvsarbetare

1918-04-09 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:269, Angående inköp av vissa tomter å Saltö i Karlskrona samt uppförande därstädes av ett bostadshus för varvsarbetare

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Muj.ts Nåd. Proposition Nr 209.

L

Nr 269.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

inköp av vissa tomter å Saltö i Karlskrona samt uppförande

därstädes av ett bostadshus för varvsarbetare;

given Stockholms slott den 9 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels

att, med godkännande av ett i statsrådsprotokollet omförmält

förslag till avtal mellan staten och Karlskrona stad beträffande upplåtelse

till staten av vissa tomter å Saltö, för inköp av tomterna

nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å nämnda ö samt för utförande av vissa

i samband därmed stående gatuarbeten på tilläggsstat till riksstaten för

år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 25,580 kronor;

dels ock att för uppförande å nämnda tomter, i enlighet med ett i statsrådsprotokollet

förordat förslag, av ett bostadshus för varvsarbetare vid

flottans station i Karlskrona bevilja ett reservationsanslag av 399,500

kronor och därav anvisa å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 ett

belopp av 150,000 kronor och å extra stat för år 1919 återstående

249,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver - riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 240 käft. (Nr 269—270.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj'':ts Nåd. Proposition Nr 269.

Kommitté för

utredning

rörande

Karlskrona

örlogsvarvs

utvidgning

och modernisering.

Utdrag av protokollet över, sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petbén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll härefter

att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om inköp för kronans

räkning av vissa tomter å Saltö vid Karlskrona och uppförande å desamma

av ett bostadshus för arbetarpersonalen vid flottans varv därstädes

samt anförde därvid följande.

I skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens femte huvudtitel för år 1914 anhöll riksdagen, att

Kungl. Maj:t måtte föranstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona

örlogsvarvs utvidgning och modernisering, i syfte att å varvet

skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr Ni!).

3

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 2 april 1914 åt

en kommitté att verkställa sådan utredning.

Nämnda kommitté avgav don 23 mars 1915 utredning och förslag

i ämnet. Kommittén anförde därvid, bland annat, att kommittén tänkt

sig de erforderliga åtgärderna för verkstädernas utvidgning och den

maskinella utrustningens anskaffande fördelade i tre grupper samt arbetenas

och anskaffningens utförande verkställt successivt i tre skeden,

så att varje grupp av arbeten utfördes under motsvarande skede.

De anordningar, vilka enligt kommitténs förslag skulle verkställas

under l:a skedet, åsyftade att giva verkstäderna en modern utrustningför

fyllande av dittills å varvet ställda krav.

Under 2:a skedet skulle varvet sättas i stånd att vid sidan av dittills

utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar

eller två undervattensbåtar och en jagare.

Till 3:e skedet skulle höra de anstalter, som vore nödvändiga för

att samtidigt med de underhållsarbeten och nybyggnader, för vilka

arbetena under l:a och 2:a skedena vore avsedda, kunna på rimlig tid

bygga en l:a klass pansarbåt.

I omförmälda kommittéutredning ägnades även uppmärksamheten

åt varvets arbetarfråga. Av denna utredning anhåller jag få återgiva

följande.

Kommittén framhöll, att nämnda fråga spelade en synnerligen stor

roll för en blivande utvidgning av varvets nybyggnadsverksamhet.

Under åren 1911—1913 hade arbetsstyrkan i medeltal utgjort 717 man,

varav omkring 122 man varit disponibla för nybyggnadsarbeten. Därest

den av kommittén föreslagna nybyggnadsverksamheten komme till stånd,

skulle emellertid en ökning av varvets arbetarstam bliva nödvändig.

Kommittén hade beräknat, att under det föreslagna 2:a skedet av varvets

utvidgning i den dåvarande arbetarstammen skulle erfordras en

ökning av omkring 150 man. Under, det av kommittén föreslagna 3:e

skedet av varvets utveckling skulle, under förutsättning av vissa utav

kommittén föreslagna byggnadstider för krigsfartyg, behövas en ytterligare

ökning med omkring 400 man. För att anskaffa den nödvändiga

yrkeskunniga arbetskraften funnes enligt kommitténs åsikt icke annan

utväg än att varvet utbildade ej yrkeskunnigt folk till yrkesarbetare.

Då emellertid tiden för utbildningen icke kunde sättas lägre än till 4

å 5 år, bleve följden därav den, att man redan under l:a utvecklingsskedet,

när varvets utvidgning bestämts och tillräckligt arbete kunde

anskaffas, måste börja successivt öka arbetarstammen för att hava till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

lyckligt antal yrkeskunniga arbetare disponibelt vid 2:a skedets början.

Denna ökning borde sedermera gradvis fortgå under 2:a skedet för att

vid 3:e skedets början vara tillräcklig för den då planerade byggnadsverksamheten.

Kommittén hade jämväl verkställt utredning av möjligheterna att

erhålla arbetskraft för ifrågavarande ändamål och därvid kommit till den

åsikten, att arbetarstammen å varvet borde kunna successivt uppbringas

till erforderlig höjd utan allt för stora svårigheter och under förutsättning

att stadigvarande anställning kunde beredas arbetarna.

I samband härmed framhöll kommittén, att en med rekryteringen

av arbetarstammen nära sammanhängande fråga vore bostadsfrågan.

Aven i detta hänseende hade kommittén ansett sig böra förebringa en

utredning, avseende att visa möjligheterna för Karlskrona stad att mottaga

den ökning i invånarantal, som bleve en följd av varvsdriftens utvidgning.

Beträffande denna utredning anförde kommittén huvudsakligen

följande.

För att visa, huru bostadsförhållandena för det dåvarande ställde sig,

hade på föranstaltande av kommittén verkställts en undersökning med

ledning av det material, som inkommit genom den av socialstyrelsen

igångsatta bostadsundersökningen år 1913. Av denna undersökning,

som avsåge att få utrönt, huruvida något överskott på bostäder om

1—4 rum med eller utan kök vore att påräkna, hade framgått, att av

5,198 tillgängliga lägenheter av nämnda slag endast 9 vant outhyrda

under samma år. Därmed visades på ett slående sätt, att för det dåvarande

icke förefunnes någon möjlighet att emottaga en ökad arbetarbefolkning

utan att ytterligare öka en trångboddhet, som redan då i allt för stor

utsträckning vore för handen. För kommittén hade det därför stått

klart att, om utvidgningen av varvsdriften med ty åtföljande ökning

av arbetsstyrkan beslutades, åtgärder måste vidtagas för att bereda

bostäder åt den nya arbetarstammen. Kommittén hade även haft

under omprövning frågan, om kronan själv i egenskap av byggherre

skulle kunna eller böra bidraga till uppkomsten av nya arbetarbostäder

för varvets arbetare, men hade kommittén av många skäl ej kunnat

tillstyrka en sådan lösning.

För att undersöka möjligheterna av ökat bostadsutrymme, särskilt

avsett för varvets arbetare, hade kommittén i första hand vänt sig

till drätselkammaren i Karlskrona med anhållan, att kammaren ville

lata verkställa utredning beträffande de åtgärder, som Karlskrona stad

kunde vara villig vidtaga för att genom beredande av lämpliga bostads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 269. 5

lägenheter befrämja inflyttningen dit av de för utvidgningen av varvet

erforderliga arbetarna. Följden av denna anmodan hade blivit, att stadsfullmäktige

i Karlskrona vid sammanträde den 28 maj 1914 förklarat,

att staden, som hade under utredning förslag att till bebyggande såväl

med slutet byggnadssätt som med s. k. egna hem upplåta nya områden

av staden tillhörig mark, vore villig att, om ökad byggnadsverksamhet

å varvet komme till stånd, tillse, att i mån av behov å nämnda eller

annan stadens mark lämpliga arbetarbostäder, närmast avsedda till uthyrning

åt varvets arbetarpersonal, komme till uppförande för ett belopp

av intill 200,000 kronor, ävensom att, om så skulle visa sig erforderligt,

än ytterligare i rimlig omfattning vidtaga åtgärder för främjande

av uppkomsten därstädes av lämpliga arbetarbostäder, jämväl närmast

avsedda för omförmälda arbetarpersonal.

Enligt utsago av stadens drätselkammare kunde med det garanterade

beloppet av 200,000 kronor uppföras bostadshus, innehållande

tillsammans åtminstone 50 lägenheter om 1 rum och kök eller måhända

något mera. Huru långt detta försloge att täcka behovet av nya arbetarbostäder

både kommittén sökt utröna genom en utredning av det

antal bostäder av olika slag, som för det dåvarande innehades av varvets

personal. Denna utredning både givit vid banden, att Karlskrona

stads utfästelse att anslå 200,000 kronor till arbetarbostäder icke skulle

fylla behovet. Då staden emellertid ställt i utsikt ytterligare åtgärder

från dess sida för främjande av uppkomsten av nya arbetarbostäder

samt verkställd undersökning givit vid handen, att även den privata

företagsamheten skulle kunna påräknas för frågans lösning, hade kommittén

kommit till det omdömet, att tillgången på arbetarbostäder inom

en snar framtid skulle vara tillräcklig även för mottagande av en ökad

arbetarbefolkning.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 18 februari 1916 av omförmälda

kommittéförslag uttalade föredragande departementschefen,

enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för samma dag, bilagt propositionen nr 74 till nämnda års riksdag, att

han icke funnit anledning till erinran mot kommitténs berörda förslag

till arbeten och anskaffningar under l:a och 2:a skedena. Med avseende

å 3:e skedet förklarade departementschefen sig anse, att de till detta

skede börande åtgärderna borde ställas på framtiden. Kostnaderna för

utförande av de anordningar, som borde utföras under l:a och 2:a

skedena, beräknades i förenämnda proposition till 1,350,000 kronor,

vilket belopp lämpligen syntes böra fördelas på en tidrymd av fem år.

Proposition

(nr 74) till

1916 &rs

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Riksdagens

skrivelse

(nr 5) vid

1916 års

riksdag.

6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

Av nämnda summa borde ett belopp av 250,000 kronor äskas för år

1917; och skulle därefter för vart och ett av åren 1918—1921 erfordras

ett belopp av 275,000 kronor.

I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till utvidgning

och modernisering av flottans varv i Karlskrona bevilja ett anslag

av 1,350,000 kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisa ett

belopp av 250,000 kronor, varjämte hemställdes om bemyndigande för

Kung!. Maj:t att av sistnämnda belopp under år 1916 av tillgängliga

medel förskjuta 100,000 kronor.

Beträffande arbetarfrågan uttalade departementschefen i berörda

proposition, att detta spörsmål syntes vara förtjänt av allvarlig uppmärksamhet.

Det vore givet — yttrade departementschefen vidare —

att ordnandet av denna fråga måste ske jämsides och i intimt samband

med verkställandet av den föreslagna utvidgningen av varvet, därest

de åsyftade fördelarna av utvidgningen skulle kunna till fullo utvinnas.

I sådant hänseende bleve uppgiften icke blott att genom lämpliga åtgärder

söka bilda en fast och yrkesskicklig arbetarstam — vilket syfte

komme att befordras genom en vidgad nybyggnadsverksamhet vid varvet

— utan ock att sörja för, att en såvitt möjligt jämn rekrytering

och vidare utökning av denna arbetarstam kunde i mån av verksamhetens

utveckling vid varvet äga rum. För att en sådan utveckling

skulle komma till stånd, vore det emellertid av vikt, att bostadsförhållandena

för varvsarbetarna bleve väl ordnade. Den undersökning, som

av kommittén i detta ämne utförts, hade emellertid icke givit kommittén

anledning att framställa något positivt förslag. Att så icke skett, syntes

departementschefen ock naturligt med hänsyn till frågans dåvarande

läge. Därest den gjorda framställningen om anvisande av medel för

varvets utvidgning och modernisering vunne bifall, syntes det nödvändigt,

att man snarast möjligt grepe sig an med den ingalunda

lättlösta frågan; och vore det departementschefens avsikt att under

nyssnämnda förutsättning hos Kungl. Maj:t hemställa om uppdrag till

vederbörande marina myndigheter att verkställa erforderlig utredning i

ämnet.

Enligt vad riksdagen i skrivelse nr 5 vid 1916 års riksdag anmält,

hade riksdagen funnit de till l:a och 2:a skedena hörande moderniseringsarbeteua

vara synnerligen behövliga. På grund därav och då kostnadsberäkningen

icke givit anledning till erinran från riksdagens sida,

hade riksdagen bifallit det av Kungl. Maj:t begärda anslaget och den

anvisning, som äskats för år 1917.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269. 7

Vidkommande tidpunkten, då de arbeten, som tillhörde 3:e skedet

i moderniseringsplanon, borde sättas i verket, både riksdagen ansett

sig icke för det dåvarande böra fatta något beslut; men ville riksdagen

uttala önskvärdheten av att 3:e skedet komme att realiseras, så snart

det ur ekonomisk och teknisk synpunkt samt med hänsyn till möjligheterna

att ordna arbetarfrågan på lämpligt sätt befunnes kunna ske.

Beträffande arbetarfrågan hade riksdagen framhållit, att det på

grund av de ökade krav, som efter en utvidgning komme att ställas

på varvet i Karlskrona, vore av särskild vikt, att en skicklig och stadigvarande

arbetarstam kunde påräknas och att härför avlöningsförhållandena

reglerades och bostadsmöjligheter i tillräcklig utsträckning

bereddes.

Riksdagen hade på grund härav anmält, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag till utvidgning och modernisering av flottans

varv i Karlskrona, beviljat ett anslag av 1,350,000 kronor samt därav

på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 250,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp under år 1916 av tillgängliga

medel förskjuta 100,000 kronor.

Av ifrågavarande anslag av 1,350,000 kronor anvisade därefter 1917

års riksdag, på framställning av Kungl. Maj:t, å extra stat för år 1918

såsom reservationsanslag ett belopp av 275’000 kronor; och har Kungl.

Maj:t i den till innnevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

under femte huvudtiteln (punkt 15) föreslagit riksdagen att av omförni

älda. anslag av 1,350,000 kronor på extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag

anvisa enahanda belopp, 275,000 kronor, som för år

1918 beviljats.

Genom nådigt brev den 21 juni 1916 uppdrog därefter Kungl. Kungi. Maj:ts

Maj:t åt marinförvaltningen att, efter verkställd utredning, så skynd- 6esj“£. fg1621

samt som möjligt avgiva yttrande rörande de åtgärder, som kunde anses J

erforderliga och lämpliga för att i samband med utvidgning av varvet

i fråga rekrytera och bibehålla en efter varvsdriftens utveckling lämpad,

skicklig arbetarstam, därvid särskilt frågorna om arbetarnas avlöningsförhållanden

samt om beredande i tillräcklig utsträckning av bostadsmöjligheter

borde ägnas tillbörlig uppmärksamhet.

Till fullgörande av berörda uppdrag anmodade marinförvaltningen varvschefens

den 15 september 1916 varvschefen vid flottans station i Karlskrona i Karlskrona

att verkställa och till ämbetsverket inkomma med utredning i omförmälda

hänseende; och har varvschefen med anledning härav i skrivelse

till marinförvaltningen den 25 april 1917 anfört, bland annat, följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 269.

Den till åtlydnad av marinförvaltningens berörda anmodan av varvschefen

verkställda utredningen hade bestyrkt vad erfarenheten redan

förut ådagalagt, nämligen att ringa utsikt funnes för att Karlskrona

varvs arbetarstam skulle kunna i avsevärd grad ökas genom arbetares

inflyttning från andra orter, oavsett om högkonjunktur rådde å arbetsmarknaden

eller icke. Det hade tvärtom visat sig, att tillgången inom

landet på dugliga arbetare icke vore större än att på andra orter belägna

enskilda varv'' och verkstäder vid olika tillfällen sökt från flottans

varv förvärva skickliga arbetare genom att erbjuda dem bättre arbetsförtjänst

än som kunnat erhållas vid örlogsvarvet. De äldre arbetarna

hade dock i allmänhet icke varit benägna att flytta från Karlskrona,

sannolikt av den anledningen, att de ansåge anställningen i statens

tjänst säkrare än anställning hos enskilda samt att levnadsomkostnaderna

i större industricentra i regel vore ännu högre än i Karlskrona.

I Karlskrona stad och dess närmaste omgivning saknades större

industriella anläggningar, vadan ej heller därifrån någon nämnvärd ökning

av varvets arbetarstam med yrkesskicklig personal vore att påräkna.

Då det sålunda vore så gott som uteslutet att kunna fylla varvets

av den förestående utvidgningen ökade behov av yrkeskunniga arbetare

genom att erhålla sådana från inom landet befintliga enskilda industriella

verk, torde det följaktligen för varvet gälla att dels söka inom

Karlskrona stad och densamma omgivande samhällen förvärva ynglingar,

lämpliga för utbildning till yrkesarbetare, samt att, i likhet med

vad som ägde rum vid åtskilliga större enskilda etablissement, i särskild

lärlingskola anordna en planmässigt genomförd utbildning av dessa

ynglingar till yrkeskunniga arbetare, och dels söka bibehålla sina arbetare,

såväl de äldre som de nyutbildade, genom sådana förmåner i avlönings-,

bostads- och andra hänseenden, att de funne med sin fördel

förenligt att tvärstanna i varvets tjänst.

Utredningen hade alltså givit vid handen,- att de åtgärder, som erfordrades

för rekrytering och bibehållande av en god arbetarstam, kunde

sammanföras i tre huvudgrupper, nämligen:

1) anordnande av lärlingsutbildning,

2) ordnande av avlöningsförhållandena och

3) anordnande av bostadsmöjligheter i erforderlig utsträckning.

Sedan varvschefen därefter behandlat de två förstnämnda åtgärderna

var för sig, har han beträffande den i tredje rummet upptagna

åtgärden — anordnande av bostadsmöjligheter i erforderlig utsträckning

— till en början erinrat om innehållet av berörda kommittéutred
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

ning av den 23 mars 1915 samt därefter lämnat redogörelse för vad

av Karlskrona stad på grund av arbetarbostadsfrågans aktuella läge

dittills åtgjorts i denna angelägenhet.

I anledning av 1916 års riksdags beslut om anvisande av medel

för utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona hade

— yttrade därvid varvscbefen — drätselkammaren därstädes den 19

juni samma år till varvschefen avlåtit en skrivelse, varuti kammaren,

med förmälan att kammaren hade under utredning frågan om åtgärder

för beredande av bättre tillgång på arbetarbostäder, anhållit om meddelande

om den eller de tidpunkter, vid vilka ökning av varvets arbetarpersonal

kunde väntas äga rum samt huru många man ökningen i fråga

vid varje särskild tidpunkt kunde antagas omfatta.

Till svar härå meddelade varvschefen, att under det senast förflutna

året varvets arbetarstam ökats med omkring 150 man och att för utförande

av de nybyggnader, vartill 1916 års riksdag anvisat medel, ytterligare

omkring 150 man erfordrades, varav inom den närmaste tiden

ett antal av omkring 100 och inom ett år 50. I sammanhang därmed

framhöll varvschefen, att åtgärder snarast möjligt borde av staden vidtagas

för ökande av bostadstillgången med anledning av den ifrågavarande

ökningen av antalet varvsarbetare.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1917 års riksdag om

understöd till uppförande av bostadshus med smålägenheter uppdrogo

stadsfullmäktige i Karlskrona åt en kommitté att inkomma med det yttrande,

vartill nämnda proposition kunde föranleda. Kommittén avgav

betänkande i detta ärende i början av mars 1917. Av betänkandet inhämtades,

att kommittén, för att åstadkomma ett snabbt ingripande

och bereda möjlighet för ett blivande byggnadsföretag att bliva delaktigt

av i förenämnda proposition ifrågasatt understöd, föreslagit såsom

lämpligaste åtgärden att bilda ett bostadsaktiebolag. Ett villkor för

statsunderstöd utgjordes nämligen av fordran på att byggnadsföretaget

i fråga skulle vara påbörjat före 1917 års utgång. Det blivande

bolaget måste såväl för sitt bildande som ock för erhållande av statsunderstöd

vara grundat för ett bestämt byggnadsföretag med i möjligaste

mån fullständiga kostnadsberäkningar och förut bestämt antal

lägenheter. Kommittén hade därför uppgjort ett förslag med planer

och ritningar till bebyggande av den väster om Karlskrona belägna ön

Saltö. Kostnaden för realiserandet av detta förslag i dess helhet hade

av kommittén beräknats uppgå till i runt tal 1,000,000 kronor. Genom

förslagets utförande skulle åstadkommas 143 lägenheter, av vilka 90

om 1 rum och kök och 53 om 2 rum och kök. Vid överlämnandet

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 240 käft. (Nr 269—270.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

till stadsfullmäktige av bostadskommitténs förslag hade drätselkammaren

hemställt, bland annat, att stadsfullmäktige ville besluta dels att i

ett blivande aktiebolag för uppförande i Karlskrona av bostäder åt

mindre bemedlade teckna aktier till ett belopp av 50,000 kronor, under

villkor att ett antal lägenheter, motsvarande en byggnadskostnad av

200,000 kronor, av bolaget reserverades för att i främsta rummet uthyras

till dem av Karlskrona kronovarvs arbetare, som ville av bolaget

hyra bostäder till de för dessa bestämda hyror, dels att lämna företaget

i fråga bidrag från kommunen i form av tomt mot köpeskillingsrevers

eller i form av vanligt lån, rånte- och amorteringsfritt under 10

år, med sådan förmånsrätt, att statsbidrag och bidrag från pensionsfondsmedlen

kunde erhållas, samt till sådant belopp, att stadens bidrag,

eventuellt inberäknat aktieteckningen, uppginge till minst Va av den

beräknade byggnadskostnaden, 1,000,000 kronor.

Vad drätselkammaren sålunda hemställt hade av stadsfullmäktige

vid sammanträde den 8 mars 1917 bifallits och, enligt vad varvsckefen

inhämtat, väntades det planerade bostadsaktiebolaget bliva färdigbildat

under loppet av maj månad samma år.

Genom det sålunda fattade beslutet torde stadsfullmäktige få anses

bava, så långt då kunnat ske, i handling omsatt fullmäktiges ovan omförmälda

utfästelse om bidrag för åstadkommande av ökad tillgång å

för varvets arbetare avsedda bostadslägenheter. Realiserandet av planen

om Saltös bebyggande vore dock i väsentlig mån beroende på beviljandet

av sökt statsbidrag för byggandet av bro över Saltösund mellan

Karlskrona och nämnda ö.

Då, såsom bostadskommittén beräknat, för en kostnad av 1,000,000

kronor skulle kunna åstadkommas tillsammans 143 nya bostadslägenheter,

torde det dock vara ovisst, om 50 lägenheter om 1 rum och kök

kunde åstadkommas för den angivna summan av 200,000 kronor, men

i allt fall syntes dock de ökade bostadsmöjligheterna till avsevärd del

komma varvsarbetarna till godo.

Sedan Karlskrona stads ovan omförmälda åtgärder för bostadsfrågans

lösning blivit kända, hade det gällt att undersöka, i vad mån behovet

av bostäder för en ökad varvsarbetarstam fyllts genom dessa åtgärder.

För detta ändamål hade enligt införskaffade uppgifter upprättats

en tablå (Bil. 1), utvisande antalet vid varvet anställda daglönare,

dessas civilstånd samt bostadsförhållanden m. m. i januari 1917.

Av denna tablå framginge, att daglönarantalet, som den 1 januari

1914 uppgick till 1,417 man, under de följande åren genom nyantagning

ökats, så att det i januari 1917 utgjorde 1,729 man och således

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 26!).

företedde en ökning under åren 1914, 1915 och 191ö av i runt tal 300

man. Den ojämförligt största delen av denna ökning utgjordes av ungt

folk, som innebodde hos familjer, varigenom jämförelsevis få lägenheter

med kök genom ökningen tagits i anspråk. I den mån dessa yngre

arbetare bildade familj, komme emellertid dylika lägenheter att erfordras

även för dem. Av tablån framginge vidare, att omkring 60 % av

daglönarna vore gifta och att nära hälften av hela antalet daglönare

bodde i lägenheter om 1 å 2 rum och kök. Detta visade, att det vore

lägenheter av denna storlek, som borde ytterligare anskaffas för att

möta det av den fortgående ökningen av arbetarstammen uppstående

behovet av bostäder. Den hyra, som betalades för lägenheter av angiven

storlek, vore i medeltal för 2 rum och kök 22 kronor och för 1

rum och kök 14 kronor 50 öre i månaden eller omkring 260, resp.

175 kronor per år. Dessa hyresbelopp måste betecknas såsom ganska

låga och då de vore medeltal, kunde man därav sluta, att åtskilliga av

de lägenheter, som vid tiden för avlåtandet av varvschefens ifrågavarande

skrivelse kunde tillhandahållas, ej motsvarade större fordringar

på rymlighet, bekvämlighet eller prydlighet. Riktigheten av denna slutsats

bestyrktes av ett uttalande av förutnämnda, av stadsfullmäktige i

Karlskrona tillsatta bostadskommitté, vilken i sitt betänkande uti detta

hänseende anfört, att bostadsförhållandena inom samhället redan före

kristiden långt ifrån varit tillfredsställande, utan fastmer visat tecken

till att övergå i en faktisk brist på bostäder för de mindre bemedlade,

vartill komme, att en stor del av de lägenheter, som beboddes av samhällets

i ekonomiskt avseende sämst lottade, vore av så dålig beskaffenhet,

att deras användning såsom människobostäder medförde en hygienisk

fara.

Det torde således få anses vara endast en tidsfråga, när åtskilliga

av de i Karlskrona befintliga bostäderna för arbetare måste utdömas av

hälsovårdsmyndigheterna, och endast den knappa tillgången på smärre

bostäder torde sannolikt hava varit orsaken till att dylikt utdömande

icke redan skett.

Av förutnämnda tablå framginge, att den huvudsakliga ökningen i

daglönarantalet vid varvet under åren 1914, 1915 och 1916 komme på

ingenjör- och torpeddepartementen, vilka — då, såsom ovan nämnts,

ökningen utgjordes av ungt folk — uppvisade förhållandevis minsta

antalet gifta. Om antalet gifta daglönare å dessa departement skulle

bliva lika stort i förhållande till hela antalet, som det vore å artilleri-,

ekipage-, min- och byggnadsdepartementen, skulle antalet gifta för hela

varvet växa med omkring 200 eller från 979 till 1,175, vilket sistnämnda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj.is Nåd. proposition Nr 269.

torde vara det största antal gifta, som en arbetarstam av dåvarande

storlek i mån av nybildning av familjer kunde antagas uppnå.

Åven om det för den dåvarande arbetarstammen ej skulle komma

att behövas en så stor ökning som 200 i antalet 1- och 2-rumslägenheter,

enär man alltjämt torde kunna räkna med en större myckenhet

ungt folk vid ingenjör- och torpeddepartementena än vid de andra departementen,

hade man dock i stället att räkna med ytterligare tillväxt

av daglönarantalet i dess helhet, vadan antalet erforderliga nya lägenheter

för varvsarbetare i allt fall borde sättas till omkring 200.

Man torde kunna förutsätta, att minst hälften eller i runt tal 75 av de

143 lägenheter, som beräknades under de närmaste åren tillkomma genom

den av Karlskrona stad planerade byggnadsverksamheten å Saltö, kunde

komma varvets arbetare tillgodo. Då under åren 1914 och 1915 tillkommit

46 1- och 2-rumslägenheter genom enskild byggnadsverksamhet, syntes

man jämväl kunna förutsätta, att under de närmaste åren ett antal dylika

bostäder skulle tillkomma på privat väg, även om den enskilda byggnadsverksamheten

till följd av fortgående stegring av material- och arbetspris

så hämmades, att man icke kunde räkna med tillkomsten genom

sådan verksamhet under åren 1918 och 1919 av lika många lägenheter

Bom under åren 1914 och 1915. Lågt räknat torde man dock kunna

antaga, att under de närmaste åren genom Karlskrona stads åtgärder

och enskild byggnadsverksamhet minst 100 för varvsarbetare tillgängliga

bostadslägenheter skulle kunna tillkomma. Åven om detta antal

skulle ökas, komme dock denna ökning att åtminstone till en del motsvaras

av den minskning i antalet nuvarande bostäder, som sannolikt

komme att ske genom åtskilliga mindrevärdiga bostäders utdömande av

bostadshygieniska skäl samt genom den minskning i antalet bostäder,

som bleve en följd av framdeles skeende rivning av de byggnader,

som inköpts för varvets utvidgning och som uteslutande innehölle smålägenheter.

De lägenheter, som beräknades kunna tillkomma på nu angivet

sätt, skulle alltså fylla endast omkring hälften av det ökade behovet

av 1- och 2-rumslägenheter för varvets arbetare. Det syntes alltså

vara erforderligt, att staten toge hand om uppförandet av byggnader

för inrymmande av den andra hälften av de erforderliga nya bostadslägenheterna.

Visserligen kunde betänkligheter resas mot att staten

uppträdde såsom hyresvärd för sina arbetare, dels emedan enskilda arbetsgivares

åtgärder i liknande riktning ej alltid slagit väl ut, dels ock

emedan de medel, som staten nedlade på ett sådant byggnadsföretag,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 269.

ej kunde förväntas giva skälig ränta. Men för arbetarstammens utökning

och kvarhållande torde det vara av så stor vikt att hava tillgång

till ett ej alltför litet antal goda och relativt billiga bostäder, att fördelarna

härav måste anses uppväga nämnda olägenheter och böra

skingra betänkligheterna. I denna uppfattning styrktes man därav, att

även enskilda skeppsbyggerifirmor för det dåvarande uppförde arbetarbostäder,

t. ex. Eriksbergs mekaniska verkstads aktiebolag i Göteborg,

Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i Malmö och öresundsvarvet

i Landskrona, och detta ehuru det i så stora städer som Göteborg och

Malmö borde vara jämförelsevis mycket lättare för arbetarna att finna

lämpliga bostäder än i en så mycket mindre stad som Karlskrona.

Enligt underrättelser, som av varvschefen inhämtats från de båda förstnämnda

av dessa bolag, förväntade man sig icke, att de å arbetarbostäderna

nedlagda kapitalen skulle fullt förränta sig, men ansåges fördelarna

av att kunna för arbetarna disponera över ett antal goda och

billiga bostäder uppväga den penningförlust, som byggnadsföretaget

antoges medföra.

Beträffande antalet bostadslägenheter, som kronan skulle anordna

för varsarbetarna i Karlskrona, kunde tydligen någon bestämd siffra

icke angivas, men enligt den av varvschefen i det föregående gjorda

beräkningen ville det synas, som om antalet ej skulle behöva överstiga

100. Vid sådant förhållande och då alla dessa bostäder ej torde bliva

behövliga inom den närmaste tiden, syntes det vara riktigast att till

en början planera uppbyggandet av ett mindre antal, förslagsvis 50

lägenheter. Då dessa blivit färdiga och tagna i bruk, borde erfarenhet

hava vunnits, om och i vilken utsträckning ökning av detta antal vore

nödvändig.

Platsen för dessa bostäder syntes givetvis vara Saltö, varest staden,

såsom ovan nämnts, avsett tomtplats för arbetarbostäder och dit avståndet

från varvet ej vore alltför stort, allt under förutsättning att den

planerade bron över Saltösund mellan staden och Saltö komme till utförande

inom den närmaste tiden. Byggnadssättet torde, för att hålla

kostnaden inom måttliga gränser samt för att minska kostnaden för

bostädernas uppvärmning, böra vara slutet, med 2-våningshus, försedda

med så många ingångar, att endast högst 4 lägenheter komme på varje

ingång. Lägenheterna torde till större delen böra utgöras av 1 rum

och kök samt 2 rum med kokvrå, samtliga med behövligt källar- och

vindsutrymme. Med hänsyn till det stora antal ogifta arbetare, som

bodde i eget rum, skulle eventuellt på vinden kunna inrättas, jämte

för familjerna behövligt vindsutrymme, några enkelrum. Golvarean

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Brobyggnad

över Saltösund

i Karlskrona.

Sakkunniga

för utredning

av frågan om

byggande å

Karlskrona

varv av

andra fartyg

än krigsfartyg.

Kung!,. Maj:ts Nåd. proposition Nr 269.

per eldstad torde förslagsvis böra upptagas till 20 å 21 kvadratmeter

och rumshöjden till 3 meter, bjälklag inberäknat. Byggnadsmaterialet

torde böra vara tegel för minskande av eldfara och underhållskostnad.

Byggnader av ungefärligen den nu antydda typen hade utförts

eller vore under utförande vid Kockums verkstäder i Malmö och Eriksbergs

verkstäder i Göteborg, från vilka verkstäder planritningar och

åtskilliga upplysningar om dessa byggnadsföretag erhållits.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställde varvschefen, att marinförvaltningen

ville uppdraga åt honom att med Karlskrona stad inleda

underhandlingar om villkoren för förvärvande av tomtplats å Saltö för

de arbetarbostadsbyggnader, som kronan kunde komma att därstädes

uppföra, samt att uppgöra förslag och kostnadsberäkningar för

uppförande av en sådan byggnad å nämnda ö i enlighet med ovan

framställda förslag.

Innan jag går vidare, torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t i proposition

(nr 76) till 1917 års riksdag föreslagit riksdagen medgiva, att

av sjätte huvudtitelns allmänna besparingar finge användas ett belopp

av högst 52,600 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

utförande av en brobyggnad över Saltösund i Karlskrona. Nämnda

belopp utgjorde Va av den beräknade kostnaden för bron, 79,000

kronor.

Enligt vad riksdagen i skrivelse (nr 156) vid nämnda riksdag anmält,

har riksdagen, då för lösande av arbetspersonalens vid kronovarvet

i Karlskrona bostadsfråga staten måste anses äga ett direkt intresse

av den ifrågasatta brobyggnadens tillkomst, bifallit Kungl. Maj:ts

förevarande framställning. Riksdagen uttalade därvid tillika, att riksdagen

förutsatte, att Kungl. Maj:t med Karlskrona stad träffade sådan

överenskommelse, att av det tomtområde, som genom denna brobyggnads

uppförande utvunnes, en tillräcklig del måtte för en avsevärd tid

framåt stå till förfogande för tillgodoseende av varsarbetarnas behov av

lämpliga bostäder.

Vidare torde jag få bringa i erinring, att 1916 års riksdag, i anledning

av i ämnet väckta motioner, i skrivelse (nr 5) anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte låta utreda dels lämpligheten av att ordna varrsdriften

i Karlskrona så, att varvet sattes i stånd att utföra reparation

och nybyggnad av andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg, dels

de åtgärder utöver de i förenämnda kommittéförslag av den 23 mars

1915 angivna, som härför bleve erforderliga.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. proposition Nr 269.

Efter det chefen för sjöförsvarsdepartementet genom nådigt beslut

den 21 juni 1916 bemyndigats att tillkalla särskilda sakkunniga för att

inom departementet biträda med den av riksdagen sålunda begärda utredningen

samt med stöd av nämnda bemyndigande sakkunniga blivit

av departementschefen den 1 juli samma år för sagda ändamål tillkallade,

hava bemälda sakkunniga den 27 december 1917 överlämnat betänkande

och förslag angående utvidgning av Karlskrona örlogsvarv i syfte att

sätta varvet i stånd att utföra reparation och nybyggnad även av andra

för staten avsedda fartyg än krigsfartyg.®) I detta betänkande, som

för närvarande är utställt till yttrande av vederbörande myndigheter,

hade de sakkunniga även uttalat sig beträffande förberörda av varvschefen

i Karlskrona med skrivelse den 25 april 1917 överlämnade utredning

samt därvid — med förmälan att enligt verkställda beräkningar

den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av varvet komme att

fullt genomförd kräva en ytterligare utökning av ingenjördepartementets

arbetarstam av något mer än 1,000 man — uttalat, att de för sin

del icke funnit något att erinra mot de principer för arbetarfrågans

lösning, som i varvschefens utredning verkställts, och de positiva förslag,

som i samband därmed framlagts. I avseende särskilt å bostadsfrågan

hade de sakkunniga, i anslutning till varvschefens förslag om

uppförande genom kronans försorg av bostadshus för varvets arbetare

å Saltö, även kommit till den övertygelsen, att den sålunda anvisade

vägen vore den enda framkomliga, därest inom rimlig tid arbetarbostäder

i tillräcklig mängd och av nöjaktig beskaffenhet skulle kunna åstadkommas

för tillgodoseende av det väntade behovet. Kristiden hade i

Karlskrona liksom annorstädes utövat ett synnerligen ogynnsamt inflytande

på byggnadsverksamheten och medfört så gott som fullständig

stagnation i den privata produktionen av bostadslägenheter. De menliga

verkningarna härav torde trots de ansträngningar, som av såväl

stat som kommun gjordes för bostadsbristens avhjälpande, komma att

göra sig kännbara under en avsevärd tid framåt. Under sådana omständigheter

framstode det för kronan som en tvingande nödvändighet

att taga saken i egna händer och genom uppförande av ett tillräckligt

antal bostadshus säkerställa behovet av bostäder för de arbetare,

som genom utvidgningen och varvsdriftens utveckling i övrigt komme

att tillföras varvet.

*) Beträffande det av de sakkunniga avgivna förslagets inverkan på 1916 års

riksdags beslut i fråga om utvidgning och modernisering av Karlskronavarvet har

lämnats redogörelse i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (femte huvudtiteln,

punkt 15, sid. 157 o. 158.)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Värr sch ef ens

i Karlskrona

skrivelse den

24 januari

1918.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

För detta ändamål kunde på grund av lokala förhållanden någon

annan plats än Saltö icke gärna ifrågakomma. Genom 1917 års riksdags

beslut att anvisa medel som bidrag till anordnande av broförbindelse

mellan staden och Saltö hade brons tillkomst säkerställts och

därigenom en viktig betingelse skapats för öns bebyggande. Förslag

till stadsplan för en del av området hade redan utarbetats och vore för

det dåvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Genom de av riksdagen

stipulerade villkoren för utbekommande av statsbidraget till brobyggnaden

hade staden tillförbundits att i nödig utsträckning tillhandahålla

kronan lämpliga tomter. Nödiga förutsättningar för byggnadsarbetenas

snara påbörjande vore sålunda för handen.

I enlighet med varvschefens i skrivelse till marinförvaltningen den

25 april 1917 gjorda hemställan har ämbetsverket — som ansett, att

frågan om beredande av bostäder i erforderlig utsträckning åt nytillkomna

arbetare vid varvet icke kunde lösas annorledes än genom statens

ingripande samt att lämpligaste vägen härför vore den, att staten

själv i samband med den pågående utvidgningen av varvet ginge i

författning om uppförande av bostadshus i nödig omfattning — den

18 maj samma år anmodat varvschefen att dels med Karlskrona stad

inleda underhandlingar om villkoren för förvärvande av tomtplats å

Saltö för de arbetarbostäder, som staten kunde komma att uppföra,

samt till ämbetsverket insända förslag till avtal i sådant hänseende,

dels ock uppgöra och till ämbetsverket inkomma med förslag och

kostnadsberäkningar för uppförande av arbetarbostäder å nämnda ö.

Med anledning härav har varvschefen i skrivelse till marinförvaltningen

den 24 sistlidna januari meddelat, att efter förhandlingar mellan

honom och stadens myndigheter rörande det tomtutrymme å Saltö, som

kunde erfordras för de arbetarbostäder, vilka staten eventuellt kunde

komma att där uppföra, samt villkoren för detta utrymmes förvärvande

av kronan, stadens drätselkammare den 6 september 1917 till stadsfullmäktige

i Karlskrona avgivit utredning rörande bebyggande av Saltön

m. m. Av denna utredning inhämtades, bland annat, att av drätselkammaren

uppgjorts förslag till avtal med kronan om upplåtelse av

vissa tomter å Saltö (Bil. 2), vilket förslag underställts stadsfullmäktiges

godkännande. Enligt detta avtal berättigades kronan att för ett pris

av 12 kronor per kvadratmeter och på i övrigt angivna villkor inköpa

de å bifogade karta (Bil. 3) med nr 3, 4 och 5 betecknade tomterna i

kvarteret III å Saltö, vilka tomter innefattade en areal av tillhopa 1,840

kvadratmeter, under förutsättning att kronan med staden avslutade köp

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

av dessa tomter senast den 31 december 1918. Vidare hade kronan i

avtalet medgivits rätt att mot en köpeskilling av 1 krona 50 öre per

kvadratmeter före utgången av år 1929 inköpa dels tomterna i kvarteren

XIV—XVI med en areal av tillhopa omkring 9,750 kvadratmeter och

dels den ytterligare tomtmark intill en areal av 30,000 kvadratmeter,

som för kronans räkning kunde erfordras. Beträffande upplåtelse av

mark å Saltö till förutnämnda aktiebolag för uppförande av bostadshus,

inredda till mindre lägenheter med högst 2 rum och kök, framginge

av utredningen, att av nämnda aktiebolag finge förvärvas tomterna

nr 6, 7 och 8 i kvarteret I samt tomterna nr 1 och 2 i kvarteret II,

under villkor, bland andra, att bolaget förbunde sig att i de byggnader,

som bolaget hade för avsikt att uppföra å nämnda tomter, uthyra ett

antal lägenheter, motsvarande en byggnadskostnad av 200,000 kronor,

till i främsta rummet sådana varvsarbetare, som av bolaget ville hyra

bostäder till för dessa bostäder bestämda hyror.

I skrivelse till varvschefen den 29 oktober 1917 hade — anförde

varvschefen vidare — drätselkammaren anmält, att ett av stadens byggnadschef

uppgjort förslag till stadsplan över Saltö blivit underställt

Kungl. Maj:ts prövning, i vad anginge den närmast intill omförmälda

bro över Saltösund belägna delen av Saltö, vilket område omfattade

den mark, som å kartan (Bil. 3) betecknats med I, II, III och IV, samt

att stadsfullmäktige vid sammanträde den 27 september 1917 för sin

del godkänt förut omförmälda förslag till avtal med kronan om upplåtelse

av tomter å nämnda ö. Då de villkor, som stadsfullmäktige i

Karlskrona sålunda erbjudit kronan för markförvärv å Saltö, syntes

varvschefen vara för kronan antagliga, hade varvschefen hemställt, att

omförmälda förslag till avtal måtte även från kronans sida godkännas

och köp med staden av kronan avslutas senast den 31 december innevarande

år beträffande tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å Saltö

för det erbjudna priset av 12 kronor per kvadratmeter.

Tillika hade varvschefen överlämnat ett av chefen för varvets byggnadsdepartement

uppgjort förslag jämte kostnadsberäkning och ritningar

för uppförande av arbetarbostäder å de nu till inköp föreslagna

tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III. Såsom av sagda förslag och ritningar

framginge, skulle arbetarbostäderna inrymmas i ett sammanhängande

bostadshus av tegel i tre våningar och bestå av 32 lägenheter

om 1 rum och kök samt 9 lägenheter om 2 rum och kök. Kostnaderna

beräknades uppgå, för själva byggnaden till 397,000 kronor, för

tomtförvärvet (1,840 kvadratmeter å 12 kronor per kvadratmeter) till

22,080 kronor och för kronan åliggande gatuarbete till 3,500 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 240 käft. (Nr 269—270.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Marinförvaltningens

skrivelse

den 25

februari 1918.

Departementschefens

yttrande.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

vartill torde böra läggas i förslaget omförmäld kostnad för brandbottnar

å vindarna med 2,500 kronor. Den totala kostnaden för byggnadens

uppförande skulle alltså uppgå till 425,080 kronor. På sätt

chefen för byggnadsdepartementet framhållit, funnes dock med hänsyn

till rådande förhållanden ingen säkerhet för, att denna kostnadsberäkning,

som vore uppgjord på grundval av dåvarande material- och arbetspris,

bleve gällande för längre tid.

Med överlämnande av varvschefens i Karlskrona förenämnda skrivelse

den 24 januari innevarande år med tillhörande handlingar och ritningar,

har marinförvaltningen i skrivelse den 25 sistlidna februari anfört

att, då det vore av vikt, att bostadsfrågan ordnades i så god tidT

att varvets utveckling ej hindrades genom uppkommande brist på bostäder

åt arbetarna, ämbetsverket hölle före, att förevarande byggnadsförslag

borde så snart ske kunde bringas till verkställighet; och har

marinförvaltningen fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, med

godkännande av det utav stadsfullmäktige i Karlskrona uppgjorda förslaget

till avtal med kronan om upplåtelse av tomter å Saltö, föreslå

riksdagen att för inköp av tomter å nämnda ö samt uppförande å desamma

av ett bostadshus, allt i enlighet med varvschefens förslag, bevilja

på extra stat för år 1919 ett anslag av 425,080 kronor.

Såsom av det förut sagda framgår, utgöras de åtgärder, som enligt

den i föreliggande ärende verkställda utredningen synas böra vidtagas

för att i samband med den av 1916 års riksdag beslutade utvidgningen

av flottans varv i Karlskrona kunna rekrytera och bibehålla

en efter varvsdriftens utveckling lämpad, skicklig arbetarstam, dels

av anordnande av lärlingsutbildning vid varvet, dels av ordnande av

varvsarbetarnas avlöningsförhållanden och dels av åstadkommande av

arbetarbostäder i erforderlig utsträckning.

Vad till en början angår frågan om lärlingsutbildningen, har marinförvaltningen

i skrivelse den 1 oktober 1917, angående regleringen

av utgifterna under femte huvudtiteln för år 1919, meddelat, att det

vid företagen preliminär undersökning visat sig, att anordnandet av

sådan utbildning vid varvet inginge såsom ett viktigt led bland de åtgärder,

som erfordrades för att nå det avsedda ändamålet, särskilt med

avseende å rekryteringen; och hade varvschefen i Karlskrona i sitt den

17 augusti 1917 avgivna förslag till beräkning av utgifterna vid varvet

uppgivit, att enligt omförmälda preliminära undersökning lärlingsutbild
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

ningen skulle komma att medföra en engångskostnad av 229,600 kronor

för beredande av lokaler och anskaffning av maskiner m. m. ävensom

en årlig utgift av 47,000 kronor till avlöning åt lärare samt åt

elever under viss tid av utbildningen m. m. Samtidigt hade marinförvaltningen

anmält, att utsikt förefunnes, att definitivt förslag i denna

fråga kunde föreligga i så god tid, att proposition i ämnet kunde avlåtas

till innevarande års riksdag. Jag har emellertid numera från marinförvaltniugen

inhämtat, att ämbetsverkets avsikt i förevarande avseende

icke kunnat förverkligas.

Beträffande vidare spörsmålet om ordnandet av varvsarbetarnas avlöningsförhållanden

anhåller jag få erinra, att Kungl. Maj:t genom nådigt

brev den 12 maj 1917 meddelat föreskrifter i detta hänseende.

Enligt de grunder, som i nämnda nådiga brev fastslagits, skola vid

flottans varv anställda arbetare tills vidare tillgodonjuta vissa minimilöner,

vilka för särskilda grupper av personalen årligen bestämmas av

marinförvaltningen efter förslag av vederbörande varvschefer; och skola

varvscheferna vid sådant förslags avgivande, i den mån så lämpligen

kan ske, följa de minimilöner, som tillämpas inom den enskilda industrien

på resp. platser och inom motsvarande arbetsområden. Vidare

har föreskrivits, att framställning till vederbörande varvschef eller varvsdepartementschef

av önskemål från varvsarbetarna beträffande avlöningsförmåner

eller arbetsvillkor i övrigt skall ske genom delegerade, vilka

årligen väljas av arbetarna vid de särskilda varvsdepartementen vart för

sig enligt vissa grunder. Sålunda utsedda delegerade skola även beredas

tillfälle att, då fråga av varvschef eller varvsdepartementschef väckes

om mera väsentlig ändring beträffande avlöningsförmåner eller arbetsvillkor

i övrigt, uttala sig rörande sådan ändring.

Övergår jag därefter till den här föreliggande frågan, nämligen

åstadkommande i erforderlig utsträckning av bostäder för arbetarpersonalen

vid Karlskronavarvet, vill jag till en början erinra, hurusom den

år 1914 tillsatta kommittén för utredning rörande varvets utvidgning

utgått från, att det behov av ytterligare arbetarbostäder, som uppkomme

i samband med nämnda utvidgning, skulle kunna fyllas genom åtgärder

från Karlskrona stads sida och genom enskild byggnadsverksamhet, samt

att följaktligen staten icke skulle behöva eller ens borde vidtaga några direkta

anstalter i sådant syfte. Emellertid har vid den fortsatta utredning

i denna fråga, som varvschefen i Karlskrona efter anmodan av marinförvaltningen

verkställt, befunnits, att erforderligt antal arbetarbostäder

icke kunde antagas komma att på nu nämnda sätt beredas. I främsta

rummet har skälet härtill varit den stagnation i byggnadsverksamheten,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

som inom Karlskrona, liksom på andra orter, uppstått till följd av de

på senare tiden väsentligt höjda material- och arbetsprisen. Varvschefen

har beräknat, att det antal nya 1- å 2-rumslägenheter, som

under de närmaste åren erfordrades för att tillgodose det under dessa

år uppkommande behovet, kunde uppskattas till 200. Av dessa antogos

100 lägenheter kunna åstadkommas genom åtgärder från stadens sida

och genom den enskilda företagsamheten inom byggnadsindustrien. Beträffande

det återstående antalet av 100 lägenheter ansågs nödvändigt,

att staten själv föranstaltade om, att dessa lägenheter komme till stånd,

därvid det Byntes vara riktigast, att staten till en början ginge i författning

om uppbyggande av ett mindre antal, förslagsvis 50 lägenheter.

Mot varvschefens beräkning av storleken av det ytterligare antal

lägenheter för varvsarbetare, som betingas av den utav 1916 års riksdag

beslutade utvidgningen av Karlskronavarvet, anser jag mig icke kunna

framställa någon erinran. Det bör härvid uppmärksammas, att under

de närmast föregående åren — särskilt under åren 1914—1916 — en

icke obetydlig ökning i arbetarstammen inträtt samt att man synes

kunna antaga, att denna ökning, även frånsett nämnda utvidgning av

varvet, kommer att vidare fortgå. Därjämte äro, såsom från skilda håll

vitsordats, åtskilliga av de nu inom staden befintliga mindre lägenheterna

av den beskaffenhet, att de rätteligen böra av bostadshygieniska

skäl utdömas.

För bedömande av spörsmålet, om och i så fall i vad mån staten

bör direkt ingripa för att lösa den föreliggande bostadsfrågan, har jag

låtit införskaffa en närmare utredning i ärendet. Därav har framgått,

att förutnämnda aktiebolag — vilket den 26 juni 1917 bildats under

benämning aktiebolaget Trossö med ändamål att, efter förvärvande av

lämpliga tomter i Karlskrona, därå uppföra sunda och i övrigt lämpliga

bostadshus, inredda till mindre lägenheter med högst 2 rum och kök'',

samt att på billiga villkor uthyra dessa lägenheter ävensom att utöva

annan med nu angivna förenlig verksamhet — genom köpebrev den 18

december samma år av Karlskrona stad förvärvat tomterna nr 6, 7

och 8 i kvarteret I samt nr 1, 2, 11 och 12 i kvarteret II å Saltö. Enligt

nämnda köpebrev har bolaget förbundit sig att av de lägenheter, som

komme att inrymmas å nämnda tomter, uthyra ett antal lägenheter,

motsvarande en byggnadskostnad av minst 200,000 kronor, till i främsta

rummet dem av i Karlskrona varande varvsarbetare, som av bolaget

vilja hyra bostäder till de för dessa bestämda hyror. Bolaget har hittills

låtit å Saltö uppföra två hus med vardera 4 bostäder om 2 rum

och kök. Vidare har bolaget planerat byggande dels av ett hus med

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts Nåd. Froposition Nr 269.

24 bostäder om 1 rum och kök, vilket är avsett att bliva färdigt till

den 1 oktober 1918, och dels av ett bus med 3 bostäder om 2 rum

och kök samt 42 bostäder om 1 rum och kök, avsett att färdigställas

under år 1919. Av bolaget skulle sålunda under den närmaste tiden

uppföras, tillsammans med de redan uppförda, 77 lägenheter, av vilka

66 om 1 rum och kök samt 11 om 2 rum och kök.

Då sålunda behov föreligger av ett avsevärt antal ytterligare bostäder

för varvsarbetare, tvekar jag icke att förorda myndigheternas förslag, att

staten själv föranstaltar om utfyllande i viss omfattning av ifrågavarande bostadsbrist.

Det måste nämligen enligt min mening anses tillkomma staten

att beträffande den personal, som är anställd i dess tjänst, sörja för, att

bostadsfrågan löses på ett tillfredsställande sätt. Jag anser mig i detta fall

äga så mycket större skäl därtill, som kravet på ett ökat antal arbetarbostäder

är direkt föranlett av Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut om

Karlskronavarvets utvidgning, samt annan utväg för denna angelägenhets

nöjaktiga ordnande för närvarande icke står till buds. Visserligen

äro de för närvarande högt uppdrivna byggnadskostnaderna ägnade att

härvid väcka någon betänklighet, men det synes mig å andra sidan, att

denna omständighet icke bör tillmätas avgörande betydelse, då säkerställandet

av varvsarbetarnas behov av bostäder måste anses vara av

tvingande nödvändighet påkallat. Det förtjänar även beaktas, att det

kapital, som för ändamålet tages i anspråk, kommer att lämna en viss,

om ock begränsad avkastning genom de hyresbelopp, som för bostäderna

av varvsarbetarna erläggas.

I likhet med myndigheterna är jag även av den uppfattningen, att

statens bostadsbyggande nu kan och bör begränsas till endast ett:

mindre antal lägenheter, avsedda delvis för gifta och delvis för ogifta

varvsarbetare.

Såsom förut omförmälts, har uppgjorts förslag till avtal mellan

staten och Karlskrona stad om inköp för statens räkning för ett pris av

12 kronor per kvadratmeter av tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å

Saltö (Bil. 2 och 3), vilket avtal blivit av stadsfullmäktige i. Karlskrona

vid sammanträde den 27 september 1917 för deras del godkänt under

förutsättning, att köpet komme att avslutas senast den 31 december

1918. Vidare har utarbetats ritningsförslag jämte tillhörande kostnadsberäkning

till uppförande å nämnda tomter av ett bostadshus, innehållande

32 lägenheter om 1 rum och kök samt 9 lägenheter om 2 rum och kök.

Kostnaderna för inköp av tomterna, vilka innefatta tillhopa 1,840 kvadratmeter,

skulle uppgå till 22,080 kronor, vilken köpeskilling enligt

bestämmelse i avtalet skulle kontant gäldas vid köpebrevets under
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

tecknande. Härtill komma utgifterna för kronan åliggande gatuarbete

med 3,500 kronor. Kostnaderna för byggnaden hava beräknats till

sammanlagt 399,500 kronor. Den totala kostnaden utgör sålunda 425,080

kronor.

Vid den granskning, som jag låtit såväl omförmälda förslag till avtal

som ock ritningsförslaget med tillhörande kostnadsberäkning undergå,

har jag icke funnit anledning till någon erinran.

Nyss är nämnt, att de bostadshus, som äro avsedda att byggas

såväl av staten som av aktiebolaget Trossö, skola uppföras å Saltö

vid Karlskrona. Denna ö är redan tidigare inkorporerad med Karlskrona

stad; och har genom nådigt brev den 22 sistlidna januari

fastställts förut omförmälda förslag till stadsplan för viss del av Saltö,

varå äro belägna bär ifrågavarande, till bebyggande av staten och aktiebolaget

Trossö avsedda tomter, ävensom meddelats vissa bestämmelser

med avseende å sättet för byggnadskvarterens användande.

Förutsättningen för bebyggandet av Saltö är emellertid, att den

planerade broanläggningen över Saltösund kommer till stånd. I avseende

härå torde jag få nämna, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev den

15 nästlidna mars fastställt en av byggnadschefen i Karlskrona upprättad

plan för uppförande av fast bro över Saltösund, att i huvudsakliga

delar lända till efterrättelse vid arbetsföretagets utförande, och i

i samband därmed för ändamålet beviljat statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

till belopp av 52,600 kronor, att utbetalas från sjätte

huvudtitelns allmänna besparingar, under villkor bland annat att Karlskrona

stad till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfärdar förbindelse

att återbetala statsbidraget, därest staden icke skulle uppfylla de åtaganden,

vartill staden utfäst sig genom det av stadsfullmäktige vid

sammanträde den 27 september 1917 godkända förslaget till avtal med

kronan om upplåtelse till densamma av tomter å Saltö (Bil. 2).

Marinförvaltningen har i sin berörda skrivelse den 25 sistlidna februari

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte, med godkännande av förenämnda förslag

till avtal, föreslå riksdagen att för inköp av ifrågavarande tomter å Saltö

samt uppförande å desamma av ett bostadshus bevilja på extra stat

för år 1919 ett anslag av 425,080 kronor. Med anledning härav har

jag i ämbetsskrivelse till marinförvaltningen den 2 innevarande april

framhållit, dels att, enär i berörda avtal inginge bestämmelse, att köpet

rörande tomterna skulle avslutas senast den 31 december 1918 och att

köpeskillingen skulle kontant gäldas vid köpebrevets undertecknande,

erforderliga medel för förvärvandet av tomterna torde böra äskas på

tilläggsstat för år 1918, samt att, då det därjämte syntes mig ange
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

läget, att ifrågavarande byggnadsarbete påbörjades redan innevarande

år, ävenledes någon del av det för detta arbete behövliga anslaget torde

böra begäras på tilläggsstat för år 1918; och har jag med hänsyn till

nu nämnda omständigheter anhållit, att marinförvaltningen måtte taga

frågan om sättet för beredande av medel för ifrågavarande ändamål

under förnyad omprövning samt därefter inkomma med det yttrande

och förslag, som därav kunde föranledas.

Till svar härå har marinförvaltningen i skrivelse den 5 innevarande

april anmält, att för innevarande år syntes böra anvisas dels de för inköp

av tomter och utförande av vissa gatuarbeten beräknade medlen,

tillsammans 25,580 kronor, dels ock för ifrågavarande byggnadsarbetes

påbörjande samt för materialinköp 150,000 kronor utav det för byggnadens

uppförande beräknade beloppet, 399,500 kronor.

Häremot bar jag för min del icke något att erinra; och lära de för

innevarande år erforderliga beloppen böra äskas på tilläggsstat till riksstaten

för år 1918.

Om beredande av medel för täckande av ifrågavarande kostnader

kommer chefen för finansdepartementet att framdeles under riksdagens

lopp framställa erforderligt förslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att, med godkännande av berörda förslag till avtal mellan

staten och Karlskrona stad beträffande upplåtelse till staten av vissa

tomter å Saltö, för inköp av tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å

nämnda ö samt för utförande av vissa i samband därmed stående gatuarbeten

på tilläggsstat till riksstaten för år 1918 bevilja ett reservationsanslag

av 25,580 kronor;

dels ock att för uppförande å nämnda tomter, i enlighet med av mig

förordat förslag, av ett bostadshus för varvsarbetare vid flottans station

i Karlskrona bevilja ett reservationsanslag av 399,500 kronor och därav

anvisa å tillläggsstat till riksstaten för år 1918 ett belopp av 150,000

kronor och å extra stat för år 1919 återstående 249,500 kronor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid

detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

C. E. Landberg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 269.

■ Bil. 1.

Daglönarantalet vid flottans varv i Karlskrona, dess fördelning på departement

samt ökning från början av år 1914 till slutet av år 1916.

Departement.

Antalet daglönare

Ökning

eller

minsk-

ning.

Anmärkningar.

1 jan.

1914.

31 dec.

1916.

Artilleridepartementet .....................

Ekipage » .....................

Torped » .....................

Min » .....................

Ingenjör » .....................

Byggnads » .....................

Summa

159

132

129

17

825

155

150

135

183

16

1,054

171

— 9

+ 3

+ 54

— 1

+ 229

+ 16

Ökningen på torped- och ingenjör- departementen utgör tillsammans

283 man, på de fyra andra de- partementen sammanlagt endast

9 man.

1,417

1,709

+ 292

Daglönarnas vid flottans varv i Karlskrona bostadsförhållanden i januari 1917.

Departement

Antal

dag-

lönare

Va

1917

Civilstånd

Antal

hus-

ägare

KÖk eller

del i kök samt

Ogifta,

som

bebo

eget

rum

Inneboende

och hemma- söner samt

gifta, som bo

i lägenhet

utan kök

gifta

ogifta

3 eller

flera

ruin

2 rum

1 rum

Artilleridepartementet........

150

106

44

_

22

62

31

15

20

Ekipage » ......

135

81

54

5

13

51

21

11

34

Torped » .......

178

63

115

1

5

46

21

35

70

Min » ......

15

14

1

4

1

5

4

1

—

Ingenjör » .........

1,081

597

484

83

42

310

170

139

337

Byggnads » .........

170

118

52

14

8

60

36

33

19

Summa

1,729

979

750

107

91

534

283

234

480

Hyra i

medeltal per månad (kronor)

28.53

21.85

14.56

13

1

— 1

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kun f/l. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 269.

25

Bil. 2.

Förslag

till

avtal

mellan kronan och Karlskrona stad om upplåtelse av tomter å Saltö.

Sedan Karlskrona stad av kronan beviljats bidrag med 52,600 kronor

till anordnande av bro över Saltösund, så är under förutsättning, att

staden kommer i åtnjutande av sagda statsbidrag, mellan drätselkammaren

å stadens vägnar i enlighet med stadsfullmäktiges i Karlskrona

bemyndigande av den ................................. 1917, å ena, samt .....................

.............................. å kronans vägnar, å andra sidan, träffat följande avtal:

l:o. Kronan berättigas inköpa tomterna nr 3, 4 och 5 i tredje

kvarteret å Saltö mot ett pris av 12 kronor pr kvadratmeter att kontant

gäldas vid köpebrevets undertecknande, därvid staden förbinder sig att

under förutsättning, att kronan bebygger tomterna, bekosta de invid

de nämnda tomterna varande gatornas planering samt framdragande till

tomtgränserna av avloppsledningar och elektriska ledningar, anordnande

av huvudledningar för vatten ävensom erforderlig gatubelysning i de

ifrågavarande gatudelarna samt, när gasledning bliver av staden framdragen

till Saltö, anordnande av huvudledningar för gas i de nämnda

gatorna, medan däremot kronan förbinder sig dels, om den vill förvärva

tomterna, att därom med staden avsluta köp senast den 31 december

1918, efter vilken tid stadens anbud beträffande försäljning av

dessa tomter till kronan alltså ej längre är för staden bindande, dels

att för tomterna erlägga årliga tomtören i enlighet med vad som bestämts

för andra tomter inom de nya stadskvarteren d. v. s. 10 öre pr kvadratstång

eller 1,136 öre pr kvadratmeter, dels ock att vidkännas alla de

förpliktelser, som, jämlikt § 2 i stadgan angående reglering av gatuunderhållet

härstädes, åligga tomtägare;

2:o. Kronan berättigas inköpa tomterna i kvarteren XIV—XVI å

Saltö mot en kontant köpeskilling av 1 krona 50 öre pr kvadratmeter

samt förpliktelse att erlägga tomtören och ställa sig till efterrättelse

stadgandena i § 2 gatustadgan ävensom förbindelse, att kronan till självkostnadspris

ersätter staden kostnaderna för:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 240 höft. (Nr 269—270.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

a) anläggning inkl. stensättning eller makadamisering av den till

sagda kvarter ledande huvudtillfartsvägen med början vid den stadsplanegräns,

om vars fastställande ansökan skett hos Kungl. Maj:t.

b) anläggning inkl. stensättning eller makadamisering av de sagda

kvarter omgivande gator samt av de inom kvarteren belägna gatorna;

c) anläggning av såväl huvudavloppsledning från kvarteren i fråga

som för kvarteren (tomterna) erforderliga avloppsbiledningar;

d) anläggning av såväl en 200 mm. huvudvattenledning från nämnda

stadsplanegräns fram till kvarteren som alla för kvarteren (tomterna)

erforderliga vattenservisledningar;

e) anordnande av elektrisk gatubelysning i de ovan omnämnda

gatorna.

Underhållet av de gator och ledningar, vilkas anläggningskostnad

kronan sålunda åtagit sig gälda, bekostas efter anläggandet av staden.

De arbeten, som staden sålunda skall utföra mot ersättning av kronan,

skola av staden verkställas i den mån tomterna inom de nämnda

kvarteren av kronan bebyggas.

Staden förbinder sig att söka åstadkomma, att sådana byggnadsbestämmelser

bliva fastställda för de kvarter, varinom de tomter, som

kronan sålunda äger rätt att förvärva, äro belägna, att desamma få bebyggas

med byggnader med slutet byggnadssätt i tre våningar.

När gasledning bliver av staden framdragen till Saltö, förbinder sig

staden att på sin bekostnad anordna huvudledningar för gas i de ovan

omförmälda gatorna.

Elektriskt gatuledningsnät, avsett för inomhusbelysning, jämte erforderliga

serviser, förbinder sig staden att på sin bekostnad anbringa

samtidigt med anordnandet av den elektriska gatubelysningen, därvid,

om gemensamt ledningsnät anbringas för gatubelysningen och inomhusbelysningen,

kostnaden för detta nät fördelas mellan kronan och staden

på sätt, varom överenskommes före ledningsnätets utförande.

Alla de anläggningar, ledningar m. m., som staden utför mot -ersättning

av kronan, bliva stadens egendom, varöver staden äger att fritt

förfoga, och är kronan skyldig ersätta staden kostnaden för dessa anläggningar,

ledningar m. m., även om de blivit av staden utförda, innan

kronan inköper någon av de ifrågavarande tomterna, och inträder betalningsskyldigheten

i detta fall, så snart resp. tomter av kronan förvärvats

från staden.

Staden förbehåller sig uppskov med utförandet av ovannämnda anläggningar,

ledningar m. m., i den mån arbetet hindras eller omöjliggöres

genom strejk, lockout eller force majeure, vartill räknas, bland

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 269.

annat, mobilisering och krig, även sådant krig, vari Sverige ej är invecklat,

samt statsbeslag å till arbetet erforderlig vara eller materiel.

3:o. Därest för kronans räkning erfordras ytterligare tomtmark, må

kronan på enahanda villkor, som angivits under 2:o — dock med nedannämd

undantag i fråga om sättet för tomternas bebyggande — förvärva

dylik mark kvartersvis, såvida ej genom särskild överenskommelse till

kronan överlåtes del av kvarter, för vilken händelse i varje fall överenskommes

om ersättning för arbeten med gator och ledningar.

.Dylik tomtmark må kronan på de nämnda villkoren förvärva intill

en areal av 30,000 kv.-meter, därvid skall iakttagas, att, om ej annat

avtalas, bebyggandet sker i följd från förut bebyggt område kvarter

efter kvarter.

Staden förbinder sig att i den utsträckning, staden anser så kunna

med hänsyn till estetiska och andra synpunkter äga rum, tillse, att även

nämnda tomtmark får bebyggas med byggnader med slutet byggnadssätt,

dock till högst tre våningars höjd.

4:o. Vattentorn eller motsvarande anordning tillförbinder sig staden

ej att anordna å Saltö, så vitt ej kronan åtager sig att deltaga i

kostnaden därför med belopp, varom överenskommelse kan träffas.

5:o. Kronans rätt att förvärva den under l:o—3:o här ovan omförmälda

tomtmark blir beroende på Kungl. Maj:ts godkännande av

stadsplan för de områden, som äro i fråga, och förbehåller sig staden

att i det preliminära förslag till dylik plan, som upprättats men ej underställts

vederbörandes prövning, göra de jämkningar och förändringar,

staden kan finna vara av behovet påkallade.

6:o. Såvida ej annat avtal dessförinnan träffats, upphör kronans rätt

att på angivna villkor förvärva den under 2:o och 3:o här ovan omförmälda

tomtmark med utgången av år 1929.

7:o. I den mån sådant utan olägenhet för staden kan ske må kronan

under den tid, då bebyggande av tomterna i fråga pågår, utan särskild

avgift begagna staden tillhöriga upplagsplatser invid ev. befintliga

bryggor å Saltö.

8:o. Kronan förbinder sig, därest områdena i fråga vid bebyggandet

ej äro lagda under stadsplan, att vid bebyggande av tomterna rätta sig

efter de föreskrifter, som innehålles i byggnadsstadgan för rikets städer,

stadens byggnadsordning samt de särskilda byggnadsbestämmelser, som

äro eller kunna bliva föreslagna för områdena i fråga.

9:o. Kronan åtager sig att gälda alla kostnader för lagfart å de

områden, som av staden upplåtas till kronan, stämpel till köpebreven

däri inbegripen.__

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga ö5

v*

Fi

BSLAG
-

Tl LL

Bostadsområden å 5altö^

-—INVID Karlskroma
-

‘ C//fträrkrr • o/nr#e/e • *so rn • a g//*/orjf■ éeéiifffa j ■ a- t5a7fo’.

- * — {omter- aojeMcf*. a//4-+n/Sf/-s/u/*/-brnnaMj saf/

" — t*.nfrr- *VJ **/*/* • stM År & Vigg J. m et/. Jre>f3n/a</e.A>a isJn/vasAu.

M — ^rr/sr. av jerf c/a. a/A b e^tfreaj• »tet/. /"vä/m tti/rj/rf/j.

" — a esse k c/* • a//-lée& 1/044 etter/. en/amt/rj hus .

* — /or* ter- /ar es/*t>ta . a//, et*t - /arvet ris g j • /fre tran

^ T " i?tf4friac/er j-■ jAro/a ■ ce#0/0 ra/• • /f-B ■ 7~roJ5So ",

'' Stopp/■ • Sr* Att j- ^. 6oj/g</er- * ■ Ir/setr.^

Q Fpre//f/. r/e*?''/*. /4/A

D* -*- >*■ojt>^»/. ''/rmhuj — ^ boj/*Mer- a . 2- Ytteer ■ j .Jcök.

rf '' Fa re//g/ . ^ert. ''A> • /*/&.

^ v- S/ert ku3 - .2 -4 • hos/ät/er.»./. r-ttrrt- « . /ro k.

Fart//*/ . aV>7- -7/0 ■ /9/s7

- *- 3 j/e>7httj-r42éos/at/er.j ./ne ert- s-Arokr 1

'' . -3-.. - -» » - « ■/

kar rf tf/-. te er e/er- /r/jfje/. g tf. J 4/0

Gen. Stab. Ltt. Anst. Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:130 Statsutskottets åtta tanda Nr 180 s. 5 i texten